Sverige har fått sin första nationella klimat- och sårbarhetsanalys. Rapporten beskriver de viktigaste klimatriskerna för Sverige, nu och i framtiden.
Värmeböljor, skyfall och skred kan utgöra stora risker för människor, miljö och samhälle i Sverige, redan idag.
Men under de kommande decennierna förväntas de här och andra effekter av klimatförändringen bli både vanligare och mer intensiva. Det slås fast i Sveriges första nationella klimat- och sårbarhetsanalys som tagits fram av 125 experter från 80 olika organisationer.
Enligt analysen går klimatanpassningen i Sverige alldeles för långsamt för att kunna möta de eskalerande klimatriskerna. Men samtidigt finns det mycket vi kan göra redan idag för att stå bättre rustade.
Programledare: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sr.se
Producent: Michael Borgert
michael.borgert@sr.se
Tillfälligt stopp mot ärftlig genredigering skaver när entreprenörer vill gå vidare och etiker resonerar kring barn med förbättrade egenskaper.
Ett internationellt moratorium har satts upp för att stoppa genredigering som kan gå i arv, efter att den molekylära genkniven CRISPR/Cas9 ansetts för osäkert att använda på mänskliga embryon i livmodern.
Nu driver röster i genredigeringsindustrin på för att släppa stoppet och få testa tekniken längre i embryon, med målet att barn inte ska födas med svåra monogena, ärftliga sjukdomar.
Samtidigt pekar forskare på risker som kvarstår även med mer förfinade metoder som base editing. En uppmärksammad preprint från juni 2026 lyfter att stora oavsiktliga förluster i arvsmassan kan minska, men andra problem finns kvar, som off-target-mutationer och mosaik där inte alla celler i embryot förändras.
Debatten handlar också om syftet. Vissa vill begränsa användningen till att behandla ärftliga sjukdomar, medan filosofer argumenterar för förbättringar av egenskaper. Andra pekar på alternativet där embryon testas och friska väljs ut. Detsom kallas PGT, preimplanatorisk genetisk testning vid provrörsbefruktning IVF. Forskare menar att det ofta kan vara mer effektivt och mindre riskfyllt än genredigering.
Parallellt diskuteras 14-dagarsgränsen för embryoforskning och framväxten av syntetiska embryon, embryomodeller, som kan utmana lagstiftningens nuvarande ramar.
Medverkande är Cathy Tie, VD och grundare av Origin Genomis i New York,USA, Fredrik Lanner, professor i embryonal stamcellsbiologi på Karolinska institutet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och tidigare även professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, Nils Eric Sahlin, professor emeritus i medicinsk etik vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se
Hör om hur sångtekniken kulning fungerar, om fongrafinspelningar av samisk jojk från början av 1900-talet ska restaureras i Prag och när arkivchefen tar ton och sjunger en avrättningsvisa.
I ett arkiv vid Gärdet i Stockholm så finns det över 50.000 inspelningar av framför allt folkmusik, jazz och äldre populärmusik. Många av inspelningarna är helt unika och finns inte utgivna någon annanstans. Det finns också en stor samling av handskrivna vistexter, noter och fotografier.
I år fyller Svenskt Visarkiv 75 år och firar därmed också 75 år av svensk visforkning.
Det var sångaren och musikforskaren Ulf Peder Olrog som tog initiativ till att bilda ett svenskt visarkiv och sedan dess har arkivets samlingar bidraget till mycket musikvetenskaplig forskning, bland annat om kulning och ballader.
Men också om skillingtryck. Arkivets nuvarande chef, Karin Strand, forskar själv på så kallade avrättningsvisor - skillingtryck som skrevs i samband med avrättningar.
Medverkande:
Wictor Johansson, forskningsarkivarie och enhetschef för ljud- och rörlig bild på Svenskt Visarkiv.
Karin Strand, chef för Svenskt Visarkiv.
Valerie Mol, digitalisering av ljudinspelningar.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Din solblekta gamla flytväst kan ha blivit oduglig på grund av UV-ljuset. Däremot skulle en fräsch barnflytväst kunna hålla dig flytande – om du fick på dig den.
På kvällen den 12 augusti inträffar en total solförmörkelse på några platser i Europa. Erik Johansson i Malmö ska resa till Spanien för att se sin 27:e solförmörkelse.
EU godkände antikroppsbehandlingar, men svenska NT-rådet rekommenderar det inte. En mindre klinisk effekt ställs mot risk och kostnad i svensk offentlig vård.
Nya magneter och supraledning ska in under marken vid Genève. Energin blir densamma men med uggradering till High Luminosity ökar kollisionsfrekvensen.
Redan på 1920-talet gjordes skönhetsingrepp men i stället för botox och fillers sprutade man in paraffin för att forma ansikte och kropp, visar Emma Severinssons forskning.
Rysslands krig mot Ukraina har revolutionerat drönaranvändningen. Räddningstjänst och universitet samarbetar tätt kring utvecklingen, och ukrainska erfarenheter inspirerar nu svenskt civilförsvar.
Negativa attityder vid rekrytering gör äldre till förlorare. Rådgivning och möjlighet att prova nytt kan minska risk för sjukskrivning och förtida pension.
I Ungern har EU sett brist på oberoende forskning, och fryst stöd. Efter maktskiftet väcks hopp om förändring, men oro om att reformerna bara blir ytliga.
Att odla på en marin kolonilott kan ge både närproducerade luncher och en starkare relation till havet. I Helsingborg finns en sådan odling av musslor mitt i stan.
Artificiell intelligens väntas bli smartare än människan. Hanterar vi den rätt, i tid, kan det bli bländande bra. Det tror AI-forskaren Anders Sandberg.
Rachel Mohlin låter sina imitationer dissekeras på KTH. Hon och röstprofessorn Johan Sundberg tar reda på vad som rent vetenskapligt sker när hon härmar andra.
På ett labb har forskare hållit en släktlinje av skalbaggar vid liv sen 1980-talet. Skalbaggarna lär oss hur sexuellt urval kan snabba på artbildningen – och också vad som ligger bakom ett längre liv.
Tonsättaren Tebogo Monnakgotla hörde på Vetenskapsradion och blev inspirerad. Nu har hennes cellokonsert, som kom till av det, premiär i Konserthuset i Stockholm.
Varje sekund skapas ofantliga mängder datafiler i världen, och nya format för lagring avlöser varandra. Nu kommer glasskivor som ska hålla data i 10 000 år.
De flesta tror att Tourettes syndrom handlar om att svära och säga olämpliga saker, men det är ovanligt. Men också de mer vanliga ticsen med rörelser och ljud kan ställa till det.
Miljontals sidor av svenska folkminnen finns undangömda i arkiv i svårläst snirklig handstil. Nu tas frivilliga till hjälp med att avkoda skrivstilen och renskriva berättelserna digitalt.
Trots mycket tal om grön omställning så står fossila bränslen fortfarande för 85 % av världens energiproduktion. Och de pågående krigens effekter visar tydligt på riskerna i beroendet.
Den uppseglande energikrisen visar hur fast världen fortfarande är i fossila bränslen. Redan Marco Polo såg början på beroendet, där även svensk järnexport till Nazityskland ingår.
2025 fick Japan två naturvetenskapliga nobelpris att lägga till den stora samlingen. Men de belönade upptäckterna gjordes för länge sedan, och idag har andra länder kommit ikapp och kanske förbi.
Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen?
Går det att skapa ett arktiskt varningssystem som larmar vid kritiska brytpunkter och ger oss tid att anpassa oss till plötsliga dramatiska förändringar i klimatet? Ett stort brittiskt forskningsprogram söker svar.
Den ökande digitaliseringen gör vårt samhälle sårbart. Hur kan vi försäkra oss om att vi har åtkomlig back-up på data som behövs för att allt runtom oss ska fungera?
Spanien drabbades nyligen av en olycka med ett snabbtåg med över 40 döda. I Japan där höghastighetsjärnvägen föddes har ingen dödats sedan starten 1964. Och förseningarna räknas i sekunder.
Polarhistoriska dokument med brev, porträtt och vetenskapligt källmaterial från Vegaexpeditionen 1878–1880 lämnar familjen och säljs till högstbjudande.
Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar.
En dag kommer ett gäng forskare hem till familjen Hesse och tömmer deras villa på allt som innehåller plast. Allt bärs ut i trädgården för att dokumenteras.
Det foder som vi föder upp fisk, kyckling och grisar på har inte alltid varit särskilt miljövänligt. Nu prövas ett nytt alternativ som svenska forskare tagit fram.
”Det kommer att bli bra” spår Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, när han får frågan om det kommer att finnas andra och bättre läkemedel när han själv blir äldre.
Snart ska en raket iväg som är tänkt att ta människor längre bort från jorden än någonsin. Nästa steg är att åter landa på månen, och allt fler länder ger sig in i den nya rymdkapplöpningen.
Genom att använda skolan som ett levande laboratorium vill Karl Wennberg försöka göra gymnasievalet mer jämlikt och jämställt. För idag finns det brister.
Naturfilmens utveckling, från stabiliserad kamerateknik till nattfilmning, har stärkt forskningen och öppnat fönster mot tidigare okända arter och miljöer.
Länge har rymdforskare och astronauter åkt till Island, men först nu har landet sitt eget rymdforskningsinstitut. Förhoppningen är ökat internationellt samarbete kring rymden - och Arktis.
En ny studie visar att genetiskt arv står för drygt 50% av påverkan på hur gamla vi blir. Sara Hägg som forskar på svenska tvillingar är en av författarna. Hon berättar om livsstilsvalen som också kan bidra till ett långt liv.
Fuji är inte bara ett vackert berg utan också en vulkan som tidigare haft utbrott omkring vart 30 år. Nu varnar myndigheterna för att det kan hända igen, och vill öka beredskapen.
Klimatförändringarna i Arktis ger smältande isar och enorma bränder. När stora områden brinner och permafrosten töar, hotas klimat, ekosystem och människors hälsa.
Kvinnor upplever sin cykelmiljö på ett annat sätt än män, visar forskning, och i vissa områden blir cyklarna bara stulna. Vi får forskarnas tips på hur fler ändå ska välja att cykla.
Susumu Kitagawa tog som ung till sig principen att det som betraktas som värdelöst kan bli riktigt användbart. Volleyboll och öl är också delar i hans framgångskemi.
Nobelpristagaren Fred Ramsdell visar hur regulatoriska T-celler kan bli nyckeln till framtidens behandlingar av autoimmuna sjukdomar och svåra tumörer.
Heta diskussioner böljade på fysiklabbet i Kalifornien där tre unga män samarbetade på 80-talet. Det förde dem till lyckade kvantexperiment – och ett Nobelpris.
Ett gram av det nya materialet kan fånga in en yta stor som en fotbollsplan, och bli en nyckel till hållbar vattenförsörjning. Belönas med 2025 års kemipris.
Om naturen blir osynlig riskerar samhället att förlora viktig kunskap. Ängar ska ge barn insikt om växters betydelse och minska det som kallas växtblindhet.
Det finns bara ett flytande kärnkraftverk i världen, men intresset växer för reaktorer till havs med flytande reaktorer, kärnkraftsdrivna fartyg och el till oljeborrplattformar.
Kriget till trots fortsätter forskare i Ukraina sitt arbete, och vissa av dem kan också resa utomlands för att träffa kolleger. I Uppsala berättar de om kolleger som dör vid fronten och om ständigt bombardemang.
Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna.
Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information.
Clara Alfsdotter är forensisk arkeolog vid Polisen och forskar om kroppars nedbrytning. Nu försöker hon hitta mönster i tidigare avlidna kroppar för att vi bättre ska kunna förstå var som hänt.
Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning.
Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven.
Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för landets kommuner. Ett samarbete mellan Linköpings universitet och Norrköping har satt fart på klimatanpassningsarbetet där.
Mänskligheten står och tittar på när världens korallrev tar sina sista andetag. Den rådande temperaturökningen på 1,4 grader innebär att gränsen är passerad.
Nyligen kom nyheten att digitalt ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu vill de gärna ha allmänhetens hjälp att lyssna och uttyda vad som sägs.
Immunförsvarets ordningspoliser – det handlar årets Nobelpris i medicin om. Fysik och kemi kopplar ihop det riktigt lilla med världens stora utmaningar.
Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål!
AI-tjänster som Chat GPT och Copilot har snabbt blivit något som många av oss använder på jobbet och privat. Hälsa, psykiskt mående och allvarliga samtal varvas med väldigt konkreta frågor, enligt en ny undersökning.
Nu har även havens försurning passerat en kritisk gräns, liksom tidigare den biologiska mångfalden och klimatutsläppen. Men på andra områden har internationellt samarbete hållit oss på rätt sida.
Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln.
Det kan vara de tydligaste tecknen hittills på att det funnits liv på Mars: pyttesmå fläckar på en sten som robotbilen Perseverance har hittat i en krater på den röda planeten.
På 60-talet var skillnaden i livslängd mellan de män som tjänade mest och de som tjänade minst 3,5 år. Nu är den 11 år. Pengarna spelar roll – men är långt ifrån hela förklaringen.
I projektet AI-driven precisionsmedicin samarbetar akademi och näringsliv för att göra stor skillnad för patienter med exempelvis cancer och olika neurologiska sjukdomar.
Före detta statsepidemiolog Magnus Gisslén drog den här veckan igång en intensiv diskussion om vilken medicinsk kompetens som krävs för ledning av Folkhälsomyndigheten.
Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare?
Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte de en av de stora frågorna inom biokemin – hur proteiner veckar sig. För det fick de Nobelpris 2024.
2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go – och vann. 2024 belönades Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris – för en helt annan upptäckt.
Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen.
För att få en frisk och hälsosam arbetsplats kan chefer göra mycket, men de får sällan tillräckligt stöd, enligt flera experter under Almedalsveckan i Visby.
Hösten 2023 gick ett enormt skred på en bergssida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär.
Trots oron över vad som händer i forskningsnationen USA väljer en av våra svenska toppforskare i kemi, Pernilla Wittung Stafshede, att flytta sin forskning till Texas.
Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark.
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.
Europa var under 2024 varmare än något tidigare uppmätt år. Kontinenten värms snabbare än världen som helhet och drabbades av översvämningar och hetta.
I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna.
Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver?
Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt?
”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär”
Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.
På 1960-talet skrek svenska industrier efter arbetskraft. Samtidigt var över hälften av de gifta kvinnorna hemmafruar. Det här är en bearbetning av ett program från 2015.
Vi utsätts ständigt för informationspåverkan, genom lögner, överdrifter och hat. Det är en konst att känna igen den, och svårt att skydda sig. Behöver vi införa censur?
Internet har blivit ett medel för att forma människors verklighetsbild. Desinformation, ”fake news” och påverkanskampanjer kan driva politiken, öka samhällets polarisering och till och med uppmana till våld. Vem ligger bakom?
Sprängningen av Kachovkadammen är det enskilt tydligaste exemplet, men stora delar av Ukraina är förstört av giftiga kemikalier och mineraler i krigets spår.
Att förstå svenska dialekter och skriva ut det som sägs har varit en utmaning för så kallad taligenkänning baserad på AI. Men nu finns en ny AI-modell, specialtränad på svenska.
Ris släpper ut mycket mer växthusgaser än andra spannmål. Därför har forskare i Sverige och Kina utvecklat en ny rissort med 70 procent mindre klimatutsläpp än genomsnittligt ris.
Oliver Sacks, neurolog och bästsäljande författare, blev känd redan på 1980-talet. Men han väntade tills han var över 80 innan han berättade sanningen om sitt liv.
Krisstödet till drabbade efter attentatet vid Campus Risbergska var snabbt på plats, men trauman kan ha tusen olika ansikten, konstaterar psykologen Filip Arnberg.
Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare.
I ett bunkerliknande arkiv i Täby förvaras en skatt – omkring en miljon krigskartor från Sverige och världen. Dokument som varit öppna för allmänheten men som nu återigen kan bli hemliga.
Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp.
Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen.
Hempa Posse fick sepsis för snart tio år sen, tvingades amputera både armar och ben, men lider dessutom av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.
I New York träffar vi dem som på olika sätt försöker hålla arvet från aidsepidemin levande. Vi kan lära mycket både om oss som människor och vårt samhälle genom att minnas hur det var under de tidiga aidsåren, säger de.
Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning.
Insektshannar genförändras så att deras sädesvätska blir giftig för honorna. Än så länge görs forskning på bananflugor, men målet är att bekämpa sjukdomsbärande myggor.
De svarta hålen i rymden fascinerar många. Astrofysikern Maria Sundin är aktuell med en faktabok om svarta hål som riktar sig till barn i åldrarna sex till nio år.
Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig”, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi.
Vattenavstötande, hållbara och praktiska. Men samtidigt hälsoskadliga – och de bryts aldrig ner. Vetenskapsradions Daniel Värjö ingår i ett internationellt samarbete som granskat PFAS-branschen.
En svår njursjukdom, som drabbar friska har försökt förklaras med farliga bekämpningsmedel och skadliga ämnen i dricksvattnet, men nu säger sig svenska forskare kunnat fastslå den underliggande orsaken.
Förra året var det varmaste kalenderår som hittills har uppmätts och första gången som den globala årsmedeltemperaturen låg mer än 1,5 grader över förindustriell nivå. Vad får det här för betydelse framöver?
Arktis hamnar ofta i periferin i Norden; och Norden är periferi i världen. Det ökar sårbarheten för hybridhot, inte minst när AI bryter ner skyddande språkbarriärer.
Daron Acemoglu är kanske den av årets nobelpristagare som var mest tippad på förhand. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och om hans egen koppling till fotbollsklubben Galatasaray.
Just nu kanske många fiskar efter den inlagda sillen eller strömmingen i en glasburk. Ny sort upptäckt – rovströmmingen – sillen, som äter annan fisk och inte bara plankton.
Vi har besökt två svenska lab med robotar som kan göra hela forskarjobbet med hjälp av AI. Geoffrey Hinton som fick Nobelpris för AI ägnade sitt tal på Nobelfesten åt varningar för tekniken.
Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen.
På Chalmers i Göteborg finns en robotforskare utrustad med artificiell intelligens och armar. Den kan själv komma fram till hur den ska lägga upp sina experiment med läkemedelskandidater.
Megaraketen som delvis landade igen, och förebyggande behandling som helt hindrade HIV-smitta. Det är ett par av de forskningsgenombrott som tidskriften Science listar som årets största.
Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting.
Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin – hur proteiner veckar sig.
Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask.
Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten.
2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go – och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris – men för en helt annan upptäckt.
Fäbodar i Sverige och säter i Norge - nu i veckan väntas Unesco besluta att Skandinaviens fäbodar ska bli en del av mänsklighetens immateriella kulturarv.
David MacMillan, 2021 års nobelpristagare i kemi, kommer från enkel bakgrund i Skottland, ”den verkliga arbetarklassen” som han säger. Han vill att fler skotska barn med liknande uppväxt ska få samma möjligheter som han, och satsade alla sina prispengar i en fond för det.
Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi.
Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” delas nu ut i hela landet. Forskaren Magnus Ekengren försöker förstå vad det är som krävs för att beslutsfattare tidigt kan upptäcka smygande samhällskriser.
I norra Sibirien har en sabeltandad kattunge som levde för 37 000 år sedan bevarats i isen – bättre än några tidigare fynd av samma sort. Hade människan nån roll i att den sabeltandade katten dog ut?
Uranus månar har kommit upp på listan för tänkbara platser för liv i solsystemet. Hör också om växtforskaren i Olesya i Ukraina och om halta hästar. Eller är de bara osymmetriska?
Betydligt fler är inlagda på sjukhus med mykoplasma i år än i vanliga fall. Smittan var nästan borta under pandemin – nu är den tillbaka med besked. Men de flesta undgår lunginflammation.
Det är onödigt svårt att få rätt hjälp och för kvinnor i klimakteriet. Nu ska ett nytt sätt att arbeta göra det lättare att komma rätt och dessutom spara tid, pengar och lidande.
Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilket komet det blir, vet man inte förrän då – och mötet kommer att gå svindlande snabbt.
Jordskredsseger för Donald Trump i valet i USA, vad betyder det för klimatet? Den frågan ställde P1:s miljöprogram Klotet i en direktsändning i onsdags som vi nu sänder en kortversion av. I programmet medverkar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér.
Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna.
Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna.
Intresset ökar bland skogsägare för att gå över till hyggesfritt skogsbruk – för Martina Röed vändes motvind till medvind. Hör också om hur urfolk förebyggt skogsbränder, och en rapport från Cali.
Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre.
På 1960-talet åkte svenskar till Polen för att göra abort. Nu går resorna åt andra hållet. Det pratas mycket om länder som inför hårdare lagar, men den generella trenden i världen är mer tillåtande.
Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen – men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar?
Nya Vetenskapsradion – din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios vetenskapsredaktion. 20 minuter – varje vardag.
Sara Sällström rapporterar från det globala mötet om biologisk mångfald i Colombia. Hur ska vi klara både den utmaningen och klimatet på en gång? Hör också om varför det blev rabalder om sillbeslutet.
I Colombia har världens länder samlats för att fatta viktiga beslut om framtiden för livet på jorden. Hör om vad som står på spel i det stora FN-mötet COP 16 om biologisk mångfald som pågår just nu.
Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt?
Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker – men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande.
David Baker kom på hur man kan bygga proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har i sitt arbete med Google DeepMind kunnat förutspå hur enskilda proteiner veckas.
Hur vet en hjärncell att den ska bli just en hjärncell och en njurcell att den ska bli en njurcell? En del av svaret finns i den forskning som får medicinpris i år.
Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga.
Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person – en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna?
Snart 40 år efter kärnkraftsolyckan finns fortfarande en oro hos somliga att äta svamp från den svenska skogen, och därför uppmanas vi nu att skicka in svamp för undersökning. De första resultaten visar på generellt låga halter.
Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner.
Förra hösten gick ett enormt skred på en bergsida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär vid bergets fot.
Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar.
Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som också kan ge viktminskning säljer slut på apoteken, men hur fungerar det? (Repris från juni 2024)
Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Forskare i Sverige och runtom i världen väntar med spänning på att få dess hjälp att se tillbaka till universums barndom och kanske ta emot tecken på liv i rymden.
När en isgrotta på Island rasade in omkom en turist och en skadades. Forskare hade sedan tidigare varnat för att göra turer i isgrottor under sommarmånaderna.
På andra sidan pandemin fortsätter många svenskar att distansarbeta, men frågan har blivit något av en dragkamp mellan anställda och arbetsgivare. Hur bra fungerar det egentligen för anställda, chefer och för arbetet som ska göras?
På Gotland finns planer på att färjorna om några år ska kunna köras på vätgas. Men var ska gasen komma ifrån – och hur ska den tankas till båten? Vätgasen ställer utvecklingen på svåra prov.
Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt?
Nu kommer ny kunskap om den enorma meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, den som innebar slutet för dinosaurierna men också möjlighet för oss däggdjur att ta mer plats.
Bara några få procent av naturbetesmarker och ännu mindre av ängsmarker finns kvar i Sverige. Hemma hos sig har biologen Emil Nilsson bestämt sig för att återskapa den förlorade biologiska mångfalden.
Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården.
Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen?
En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar.
Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus – som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa?
Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin.
Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott.
Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset.
Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen.
När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan – och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger.
För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen.
Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den – eller rättare sagt huvudet – slutar leva.
2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det.
Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar.
Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som blivit viktminskningspreparat är så populärt att det tar slut på apoteket, men hur fungerar det?
Den svenska minoriteten i Estland bestod av ca 9 000 personer. Nästan alla flydde till Sverige under andra världskriget, många med hjälp av en tysk SS-officer. Var han en hjälte eller en girig människosmugglare?
I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men när kriget kom med nazitysk och sovjetisk ockupation såg de sig tvungna att fly till Sverige.
Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över.
Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus – som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa?
EU lägger många miljarder på forskning. Unionen satsar särskilt på forskning om material, batterier och bioteknik - vår tids utmaningar, där EU inte vill fortsätta att vara beroende av USA och Kina.
Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott.
En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar.
Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin.
Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar
Varje år får tusentals kalvar i Sverige ett brännhjärn mot hjässan – man bränner bort deras hornanlag. Nu presenteras ett sätt att bli av med hornanlagen på genteknisk väg istället.
Telefonbedrägerier mot framför allt äldre har ökat på senare tid. Efter påstötningar från bland annat politiken har bankerna lagt fram förslag om åtgärder som ska minska riskerna.
Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter.
När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan – och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger.
På Kiruna sjukhus finns sprickor i väggarna och huskropparna håller på att glida isär. Byggnaden påverkas av gruvan tidigare än LKAB räknat med. Några verksamheter kan få flytta ut i baracker.
Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset.
Bränder i elbilar får mycket uppmärksamhet, men hur stor är egentligen risken? Och varför är det så svårt att släcka en elbilsbatteri som börjat brinna?
Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv.
På Esrange utanför Kiruna invigdes förra året en anläggning för att skicka upp satelliter i omloppsbana. Men första raketen dröjer ännu ett år. Ska Esrange bli först? Nu är det fler på banan.
Tandsten, det där hårda och äckliga som de flesta av oss vill bli av med, det ser vissa forskare numera som en skatt. Ett gäng arkeologer i Rom till exempel.
Arktis är enormt, komplext och till stora delar ännu okänt för oss. Men kanske kommer vi att bättre förstå och kunna förutse skeenden där med hjälp av digitala AI-tvillingar.
Hur började traditionen med aprilskämt, hur har lurandet förändrats genom åren och varför är det så ofta modern teknologi som ligger till grund för dagens aprilskämt? Det hör vi i Vetenskapsradion På djupet, liksom vilket skämt som toppar listan över de bästa i världen.
Från rymdbasen Esrange utanför Kiruna skickas experiment upp i raketer och får sex minuter i tyngdlöshet. Hit kommer forskare ända från Australien för att utföra experiment i tyngdlöshet.
Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen.
Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den – eller rättare sagt huvudet – slutar leva.
Många kräver att bankerna gör mer för att stoppa vishing. Men är det allt mer avancerade säkerhetssystem som är vägen framåt? Och vilket ansvar har telekombranschen?
Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter.
När våra föregångare gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare – det kan vara den största förändringen av våra livsvillkor någonsin. I Skandinavien gick den här förvandlingen väldigt fort, och jordbrukarbefolkningarna kom invandrande i två vågor där de till stor del ersatte den tidigare befolkningen, enligt en ny studie.
Kan skogsägare tjäna pengar på att skydda skogens alla fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och svampar? I Orsa testas ett nytt sätt att öka den biologiska mångfalden genom att få betalt för naturvård.
Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd.
Att åka 9 mil på skidor, hur bra är det egentligen för vår hälsa? Svaret från idrottsfysiologen är att det är en sak för folkhälsan och en annan för den enskilde. Hur ska man tänka och hur hårt ska man pressa sig?
Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt.
För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen.
Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen?
2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det.
Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv.
De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till?
Det organiserade mördande som skulle bli känt som Förintelsen började inte med gas i koncentrationsläger, utan med kulor i skogar och på stränder i östra Europa. Nazisterna fick mycket hjälp av lokalbefolkningen.
Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården.
Robotoperationer på distans, AI som analyserar röntgenbilder, och mer vård i hemmet. När forskare trendspanar mot framtidens vård ser de tekniska lösningar som ger både effektivare och mer jämlik vård.
Han har kallats ”farfar för klimatförändringarna”, och är känd för sitt tidiga vittnesmål i den amerikanska kongressen om klimatförändringarnas risker. Han är pratglad och gladlynt, trots allvaret i frågan som fått honom att bli klimataktivist.
Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023.
Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt.
Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd.
De ständiga flyttarna mellan olika länder i Moungi Bawendis barndom mellan Frankrike, Tunisien och USA tvingade honom att bli självständig och tro på sig själv, vilket kan ha en del i att han nu får Nobelpriset säger han.
Hemma hos Claudia Goldin, som får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne, möter vi också hunden Pika som betyder mycket för henne. Båda är de duktiga spårhundar visar det sig, och hon säger att hon alltid velat ägna sig åt det detektivarbete som forskning kan vara.
Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta korta laserblixtar vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik.
Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023.
Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen.
Önationen införde nyligen som första land i världen en lag om att dagens unga aldrig ska få köpa tobak. Dessutom ska nikotinet minska drastiskt i cigaretter. Vi har mött forskarna bakom lagen.
För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att ”hemma” känns närmare.
Går det att bygga en fungerande datormodell av människans hjärna? Det fick en karismatisk forskare EU-kommissionen att satsa på, men projektet havererade. Vad hände sedan? Och supermaterialet grafen lovade också stort, men vad har det blivit av miljardsatsningen?
Eleonor Persson är en av många som fortfarande har besvär efter covid-19. Ännu kvarstår många frågor om sjukdomen, men nu testas också flera behandlingar mot symptomen.
Många svenska tätorter ligger nedanför kraftverksdammar och kan vid ett dammbrott bli översvämmade. Risken är låg – men nu förstärks många dammar då extrema flöden väntas bli vanligare i framtiden.
Hur säkra är våra vattenkraftdammar egentligen, och hur vi undvika att de ska brista med allvarliga störtfloder och översvämningar som följd? En risk som kan bli större i ett förändrat klimat. I Norge blev faran nyligen uppenbar.
Vilda växter kan minska risken att vi får brist på mat i framtiden. Många av de vilda arterna bär på gener som kan användas för att rusta våra grödor mot hot som sjukdomar och klimatförändring.
Claudia Goldin vid Harvard får ekonomipriset ”för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall”. Hör ekonomikommentator Kristian Åström och ekonomen Peter Fredriksson förklara forskningen.
Nobelpriset i kemi handlar om pyttesmå kvantprickar som används i en del TV-skärmar, led-lampor och medicinsk utrustning. Prickarna är så små att själva deras storlek avgör deras egenskaper.
”Upptäckter som öppnat dörren till elektronernas värld.” Det har årets Nobelpristagare i fysik gjort, Pierre Agostini, Ferenc Krausz, och Anne L’Huillier, som är verksam vid Lunds universitet.
Coronapandemin drev fram en ny sorts vaccin, som räddade miljoner människors liv världen över. Katalin Karikó och Drew Weissmans mRNA-forskning har fått Nobelpriset i medicin.
Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bygga bostäder eller vägar på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin.
Vad hände med grafen – det sensationella materialet? Efter tio års europeisk storsatsning träffas grafenforskare och visar upp resultaten. Många smarta lösningar och goda idéer finns, men var är de stora nyheterna?
Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget?
Det är brist på fröer från vilda blommor i Sverige, och det är ett hinder för att öka den biologiska mångfalden. Men det finns mycket vi kan lära av andra länder när det gäller att lösa fröbristen.
Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?
Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bo på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Måste vi lämna stränderna?
När Mark Jacobson, professor vid Stanford, tog fram en modell för ett hundra procent förnybart energisystem i USA, blev hans forskning kritiserad. Då stämde han sina kritiker för förtal.
Det är Nordens största insektsfabrik som är under uppbyggnad i Danmark. Larverna ska till att börja med säljas som proteinrikt djurfoder till höns och grisar, men i framtiden vill ägarna gärna att även vi människor ska äta dem.
Carlos var tidigare rädd för strutsar och örnar som han trodde kunde döda människor. Nu är han ett av de barn i lokalbefolkningen som fått lära sig mer om Sydafrikas vilda djur på Daktari bush school.
Gösen och andra fiskar har minskat mycket längs Östersjöns kuster. Fiskestopp skulle kunna göra att de ökar igen, men det gäller bara i en dryg procent av svenska havsområden.
Styrning av grundvatten, att dra gator i rätt väderstreck och att måla tak och fasader i ljusa färger för att minska hettan. Vår klimatkorrespondent berättar om gamla knep som nu kan göra stor nytta när klimatförändringarna ger mer extremväder.
Arkitekturen runtom oss är en oundviklig del av våra liv och vår miljö. Vad spelar det för roll om den är modernistisk eller klassisk? Och vad är typisk svensk arkitektur?
Gustaf Nordenskiöld skulle bli 1900-talets stora svenske upptäcktsresande. Men istället för Antarktis hamnade han i vilda västern, där han blev först med att vetenskapligt utforska en övergiven högkultur.
"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag.
Gängslagsmål på gatorna mot irländare och en stark kraft inom Ku Klux Klan i nordöstra USA – ja inte alla svenskar som for till Amerika hamnade på prärien som bönder.
1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA.
Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra.
Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar.
Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning.
Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och producerar större filéer.
Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna.
De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas.
Stora förändringar är på gång på internet. Den största webbläsaren ska under 2024 sluta med tredjepartskakor, efter växande kritik från användare kring dataspårning. Andra webbläsare har redan slutat stödja tredjepartskakor.
På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen.
Radioaktiv strålning är en gammal metod för att behandla cancer, som blir alltmer förfinad. Och snart kommer de målsökande radioaktiva molekylerna. Men samtidigt halkar Sverige efter, varnar forskare.
Gustaf Nordenskiöld skulle bli 1900-talets stora svenske upptäcktsresande. Men istället för Antarktis hamnade han i vilda västern, där han blev först med att vetenskapligt utforska en övergiven högkultur.
Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget?
"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna.
Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.
En av Sveriges mest kända arkeologiska utgrävningsplatser, vikingastaden Birka, har fått ett nytt efterlängtat fynd till samlingarna. En varvsplats, har hittats, för första gången.
En gång fanns det snillrika uppfinnare som grundade framgångsrika svenska industrier. Nobel, Tetra Pak, SKF, ABB föddes alla ur smarta innovationer. Men vilka svenska idéer leder till nya företag idag?
Stora förändringar är på gång på internet. Den största webbläsaren ska under 2024 sluta med tredjepartskakor, efter växande kritik från användare kring dataspårning. Andra webbläsare har redan slutat stödja tredjepartskakor.
Att luras, utnyttja andra eller samarbeta är förmågor som vi tidigare trott var unikt för människor, men forskning har visat att även andra djur kan sätta sig in i andra individers perspektiv. Och nu kanske även dinosaurierna.
Berättelser om Östersjöns miljö brukar ofta vara dystra med beskrivningar av övergödning och kollapsande fiskbestånd. Men nu finns det hopp om att delar av havet kan få ett ljusare framtid, genom forskningsprojektet Levande vikar.
Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil.
På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen.
"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag.
Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling?
Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på?
Idag hade kanske inte Nils Holgerssons resa blivit likadan, för numera är många gäss i Sverige stannfåglar. Och på senare år har gässen ökat kraftigt i landet, till många människors irritation.
Vad var det med ingenjör Andrée och hans tid som fick den idag utdömda ballongfärden till Nordpolen natt verka som en bra idé? Och vem var han egentligen innan han blev den våghalsige polarfararen? Den första riktiga biografin breddar bilden av Andrée.
Gängslagsmål på gatorna mot irländare och en stark kraft inom Ku Klux Klan i nordöstra USA – ja inte alla svenskar som for till Amerika hamnade på prärien som bönder.
Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra.
Kan det finnas liv i de hemlighetsfulla haven på Jupiters månar? I veckan lyfter en ny europeisk rymdsond för att ta reda på det. Vetenskapsradion På Djupet berättar om de stora förhoppningarna på det här rymdprojektet.
Påskharen är ett sentida påhitt som bygger på förvrängda myter, lammet blev påskmat först runt 1950-talet och att äta hönsägg på våren var inget de flesta svenskar hade möjlighet till förr i tiden, snarare var det ägg från vildfåglar som gällde under denna fattiga tid.
Ökad spänning och mer tal om kärnvapen gör att svenska myndigheter uppdaterar råden för strålskydd. Samtidigt pågår forskning om hur vi säkert ska kunna veta när en atombomb detonerat i Sverige.
1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA.
Kan skogsägare tjäna pengar på att skydda skogens alla fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och svampar? I Orsa testas ett nytt sätt att öka den biologiska mångfalden genom att få betalt för naturvård.
Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?
Ända sen 1950-talet har kärnkraftsindustrin gjort försök att bygga mindre reaktorer för att få ner priset. Nu har det gamla konceptet dammats av och kallas för SMR. Professor M V Ramana tror att framgången blir blygsam.
Radioaktiv strålning är en gammal metod för att behandla cancer, som blir alltmer förfinad. Och snart kommer de målsökande radioaktiva molekylerna. Men samtidigt halkar Sverige efter, varnar forskare.
Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna.
De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas.
Nyligen kunde många av oss åter fascineras över vackra norrsken, ända ner till Skåne. Men de solstormar som ligger bakom norrsken har också en mindre trevlig sida: de kan slå ut vårt moderna högteknologiska samhälle med dess beroende av elektricitet och kommunikationssatelliter.
"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet.
Utvecklingen av små modulära kärnreaktorer, SMR, har tagit fart de senaste åren. Men Janne Wallenius plan att bygga en blykyld kärnreaktor i Sverige kan komma att försenas på grund av Rysslands angrepp på Ukraina.
Det ser mörkt ut på många håll i världen. I veckan har Rysslands storskaliga anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan?
Han befinner sig i Kiev under återkommande luftattacker. Hon följer oroligt utvecklingen från Sverige. Samtidigt ska de driva ett gemensamt forskningsprojekt knutet till det gemensamma historiska förflutna som våra länder delar.
Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar.
Kan det finnas liv i de hemlighetsfulla haven på Jupiters månar? Det ska en ny europeisk rymdsond ta reda på, och i Vetenskapsradion På Djupet hör du om de stora förhoppningarna på det här rymdprojektet.
Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning.
Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och de producerar större filéer.
"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet.
Det ser mörkt ut på många håll i världen. Snart har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan?
Privata företag har lagt in högsta växeln för att bli först med att erbjuda fusionsenergi till elnätet. Det kan hända så snart som inom tio år, tror entusiasterna. Är det verkligen möjligt?
Miljarder i forskningspengar satsas på fusion, en teknik som ska ge oss oändligt med billig energi, sägs det. Nu har jakten på fusionsreaktorn pågått i 70 år. Hur länge ska det egentligen dröja?
Solenergi blir bara billigare och billigare, och den tekniska utvecklingen gör solceller allt effektivare. Är solen på väg att bli en av våra viktigaste energikällor?
Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt.
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med.
Det talas om att vi kan vara inne i ett nytt massutdöende, som skulle bli det sjätte i jordens historia. Men hur har forskarna räknat ut det? Och vilka arter kan komma att drabbas hårdast?
Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas?
Entusiasm, prestigelöshet och stort intresse för människor, både levande och utdöda, är egenskaper som utmärker Svante Pääbo. Det märker vår reporter när hon besöker forskningsinstitutet som han byggt upp i Leipzig.
Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår.
Vad var det med ingenjör Andrée och hans tid som fick den idag utdömda ballongfärden till Nordpolen natt verka som en bra idé? Och vem var egentligen Andrée innan han blev den våghalsige polarfararen?
Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling?
Öresundsbron har dragit ner kraftigt på sin belysning, allt medan fem miljoner lampor glittrar på Jul på Liseberg. Vad spelar belysningen för roll i elspartider?
Gäss av flera arter har ökat kraftigt de senaste decennierna i Sverige. Det här skapar alltmer irritation och besvär för oss människor, både för badgäster som tvingas navigera bland korvar av deras spillning och för jordbrukare som får sin gröda uppäten av gässen.
Visar de 500 senaste av 4207 avsnitt.
Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.
