Nya hiv-sprutor kan förebygga smitta med två doser per år. Men samtidigt hotar minskat bistånd framstegen mot aids.
Forskningen mot hiv har gjort stora framsteg. Nya långtidsverkande läkemedel kan ge ett mycket starkt förebyggande skydd mot hiv med bara två sprutor om året. Dagens behandlingar för de som smittats gör att personer med hiv kan leva långa liv utan att smitta vidare.
Samtidigt presenterades oroande signaler på den internationella AIDS-konferensen i Rio de Janeiro. När USA och flera europeiska länder minskar biståndet riskerar viktiga insatser för testning, prevention och vård att försvagas, särskilt i Afrika där hiv-bördan är som störst.
I Vetenskapsradion berättar professorerna Anna Mia Ekström och Anders Sönnerborg om de senaste forskningsresultaten, möjligheterna att nå FN:s mål om att få slut på aids som folkhälsoproblem, och varför framgångarna nu kan hotas av minskad finansiering. Hur nära är forskarna att stoppa epidemin, och vad händer om världen drar ner stödet just när målet verkar vara inom räckhåll?
Under AIDS-konferensen visades också på hur mode och haute couture kan användas för att gestalta vetenskapliga framsteg och minska stigmat kring hiv. Professor Anna-Mia Ekströms forskning har designern Taurai Valerie Mtake och skräddaren Malick Sylla tolkat i ”Threds of Resilience”. Plagget vill visa hur hiv-vård bygger på sammanlänkade system av forskning, hälso- och sjukvård för att kunna bli framgångsrik. För det här krävs också samarbete mellan människor som lever med hiv både i Sverige och Afrika. Klänningen har valts ut för att visas under New York Fashion week senare i höst.
Medverkande i Vetenskapsradion gör Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Anders Sönnerborg, professor i infektionsmedicin och virologi vid Karolinska institutet. Både är också överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent Sara Sällström
Sara.Sallstrom@sverigesradio.se
Läkemedel som i framtiden kan signalera om dess användning - praktiskt för glömska men leder till ökad övervakning.
I år har det som kallas smarta piller med en antenn producerats. De kan signalera när de nått fram till magsäcken och ge information om att läkemedlet nåt sitt slutmål. Än så länge har det bara testats i grisar.
Av flera så kan det uppfattas som ett sätt att säkra att läkemedel verkligen har inmundigats. Medan andra undrar om det inte finns enklare sätt att få patienter att vilja ta de läkemedel som förskrivs. Å frågan är vad som händer för patienter som redan är rädda för läkemedel.
Medverkar gör Peter Hovstadius, medicinsk chef för LIF, de forskande läkemedelsföretagen, Eva Flock, kanslichef för Centrum för bättre läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket, Max Herulf, avdeldningschef på E-hälsomyndigheten, Tobias Bäckström, medicinsk chef i Norden för Novartis samt Mikael Sandlund, professor i psykiatri vid Umeå universitet och sakkunig i Statens medicinetiska råd, SMER. Alla hade tidigare deltagit i ett seminarium av SMER under Almedalsveckan i Visby.
Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesraido.se
Producent Michael Borgert
Michael.Borgert@sverigesradio.se
En atmosfär som drar åt sig mer vatten kan till viss del förklara de intensiva värmeböljorna och de rekordmånga bränderna i Syd- och Västeuropa denna sommar, enligt en ny studie från en internationell forskargrupp.
”Luften och atmosfären kan innehålla mer vattenånga ju varmare det är. Det ger mer avdunstning från marken och haven så att det blir torrare på marken, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
Intensiva värmeböljor och bränder har präglat sommaren i södra och västra Europa. Men hettan har också bidragit till att torka ut marker och vattendrag, vilket fått konsekvenser för jordbruket, enligt en ny studie från forskarnätverket World Weather Attribution. I Frankrike förväntas lantbrukarna få den sämsta majsskörden på femtio år. Och även europeiska spannmålsodlare varnar för miljardförluster på grund av torkan.
Enligt forskarna handlar det inte om att det har regnat mindre i år, utan att hettan i sig förvärrar torkan genom att öka avdunstningen av vatten från jorden till vad forskarna kallar "en allt törstigare" atmosfär. Så kraftig avdunstning som skett den här våren har blivit omkring 80 gånger mer sannolik i Västeuropa med dagens mänskligt orsakade globala uppvärmning, enligt studien.
Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI; Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.
Programledare: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sr.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Alla världens sångfåglar bygger sina läten på ett antal särskilda element, som identifieras i en ny studie. Hur komplex sången blir avgörs av miljön där sången framförs.
Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett.
Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna i sin artikel i tidskriften Science.
Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg
I programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen xeno-canto:
Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/
Ladusvala (Hirundo rustica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/
American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: https://xeno-canto.org/756861 Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/
Talltita, (Poecile montanus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg Recordist: Vladimir Yu. Arkhipov
Grönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg Recordist: Jonn Leffmann
Sidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: https://xeno-canto.org/935618 Recordist: Doug Hynes
Domherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3 Recordist: Benoît Van Hecke
Gärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg Recordist: Grantus4504
Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.
På söndag avgörs herrarnas fotbolls-VM i USA men hur klarar spelarna pressen?
I ett öronbedövande ljud står en av väldens högst rankade fotbollsspelare Kylian Mbappé vid straffpunkten. Han ska lägga en straff i kvartfinalen mellan Frankrike och Marocko tidigare i årets fotbolls-VM. Men han får vänta – tre minuter tar det innan han får lägga straffen. Och han missar.
Vad händer i Kylian Mbappés huvud under den här tiden?
Vi har pratat med Sveriges egna ”fotbollsprofessor”, Andreas Ivarsson, som är professor i idrottspsykologi vid Högskolan i Halmstad om straffar, strategier och om vad den senaste forskningen säger om hur fotbollsspelarna bör tänka och agera för ett lyckat resultat.
Medverkande: Andreas Ivarsson, professor i idrottspsykologi vid Högskolan i Halmstad
Reporter: Joacim Lindwall
Producent: Michael Borgert
Sverige har fått sin första nationella klimat- och sårbarhetsanalys. Rapporten beskriver de viktigaste klimatriskerna för Sverige, nu och i framtiden.
Värmeböljor, skyfall och skred kan utgöra stora risker för människor, miljö och samhälle i Sverige, redan idag.
Men under de kommande decennierna förväntas de här och andra effekter av klimatförändringen bli både vanligare och mer intensiva. Det slås fast i Sveriges första nationella klimat- och sårbarhetsanalys som tagits fram av 125 experter från 80 olika organisationer.
Enligt analysen går klimatanpassningen i Sverige alldeles för långsamt för att kunna möta de eskalerande klimatriskerna. Men samtidigt finns det mycket vi kan göra redan idag för att stå bättre rustade.
Programledare: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sr.se
Producent: Michael Borgert
michael.borgert@sr.se
Tillfälligt stopp mot ärftlig genredigering skaver när entreprenörer vill gå vidare och etiker resonerar kring barn med förbättrade egenskaper.
Ett internationellt moratorium har satts upp för att stoppa genredigering som kan gå i arv, efter att den molekylära genkniven CRISPR/Cas9 ansetts för osäkert att använda på mänskliga embryon i livmodern.
Nu driver röster i genredigeringsindustrin på för att släppa stoppet och få testa tekniken längre i embryon, med målet att barn inte ska födas med svåra monogena, ärftliga sjukdomar.
Samtidigt pekar forskare på risker som kvarstår även med mer förfinade metoder som base editing. En uppmärksammad preprint från juni 2026 lyfter att stora oavsiktliga förluster i arvsmassan kan minska, men andra problem finns kvar, som off-target-mutationer och mosaik där inte alla celler i embryot förändras.
Debatten handlar också om syftet. Vissa vill begränsa användningen till att behandla ärftliga sjukdomar, medan filosofer argumenterar för förbättringar av egenskaper. Andra pekar på alternativet där embryon testas och friska väljs ut. Detsom kallas PGT, preimplanatorisk genetisk testning vid provrörsbefruktning IVF. Forskare menar att det ofta kan vara mer effektivt och mindre riskfyllt än genredigering.
Parallellt diskuteras 14-dagarsgränsen för embryoforskning och framväxten av syntetiska embryon, embryomodeller, som kan utmana lagstiftningens nuvarande ramar.
Medverkande är Cathy Tie, VD och grundare av Origin Genomis i New York,USA, Fredrik Lanner, professor i embryonal stamcellsbiologi på Karolinska institutet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och tidigare även professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, Nils Eric Sahlin, professor emeritus i medicinsk etik vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se
Hör om hur sångtekniken kulning fungerar, om fongrafinspelningar av samisk jojk från början av 1900-talet ska restaureras i Prag och när arkivchefen tar ton och sjunger en avrättningsvisa.
I ett arkiv vid Gärdet i Stockholm så finns det över 50.000 inspelningar av framför allt folkmusik, jazz och äldre populärmusik. Många av inspelningarna är helt unika och finns inte utgivna någon annanstans. Det finns också en stor samling av handskrivna vistexter, noter och fotografier.
I år fyller Svenskt Visarkiv 75 år och firar därmed också 75 år av svensk visforkning.
Det var sångaren och musikforskaren Ulf Peder Olrog som tog initiativ till att bilda ett svenskt visarkiv och sedan dess har arkivets samlingar bidraget till mycket musikvetenskaplig forskning, bland annat om kulning och ballader.
Men också om skillingtryck. Arkivets nuvarande chef, Karin Strand, forskar själv på så kallade avrättningsvisor - skillingtryck som skrevs i samband med avrättningar.
Medverkande:
Wictor Johansson, forskningsarkivarie och enhetschef för ljud- och rörlig bild på Svenskt Visarkiv.
Karin Strand, chef för Svenskt Visarkiv.
Valerie Mol, digitalisering av ljudinspelningar.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Din solblekta gamla flytväst kan ha blivit oduglig på grund av UV-ljuset. Däremot skulle en fräsch barnflytväst kunna hålla dig flytande – om du fick på dig den.
Anton Kock är utrustningsansvarig på Sjöräddningssällskapet. Som sjöräddare har han sett att efter en båtolycka där de inblandade inte bär flytväst kan de inblandade försvinna helt – och inte hittas vare sig döda eller levande.
Men han berättar också om hur fel det kan gå med en flytväst man tror ska fungera – fast man misstar sig. Hör om seglaren som släpades efter sin båt i timmar, i en uppblåsbar flytväst som inte blåstes upp.
Och hur ska man förstå det som står i flytvästen – 100 N? 40-60 kg?
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Solförmörkelser har historiskt tolkats som att något ont ska hända. När babylonierna utvecklade astronomisk kunskap provade de också den hypotesen.
Den första början till kunskap om när solförmörkelser ska ske togs fram av babylonierna i Mesopotamien. De gjorde astronomiska mätningar – men försökte samtidigt i hitta kopplingar mellan himlafenomenen och vad som hände på jorden.
Vi hör Jonathan Lindström, arkeolog och författare med intresse för astronomi.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
På kvällen den 12 augusti inträffar en total solförmörkelse på några platser i Europa. Erik Johansson i Malmö ska resa till Spanien för att se sin 27:e solförmörkelse.
När månens bana kommer precis i vägen för solljuset och skymmer det för oss, blir det solförmörkelse. Dagsljuset försvinner och gaslagret kring solen, koronan, syns. Någonstans på jorden sker detta med ungefär ett och ett halvt års mellanrum, men på varje plats inträffar det sällan.
Genom historien har förmörkelserna gett ett bra tillfälle till vetenskap. Det var till exempel solförmörkelsen 1919 som gav de första beläggen för Einsteins teori om krökt rumtid.
Men när dagsljuset plötsligt försvann för Agneta, 11 år, 1914 hade hon ingen aning om vad det var som hände.
Hör astronomen Peter Linde, amatörastronomen Erik Johansson, idé- och lärdomshistorikern Johan Kärnfelt och arkeologen Jonathan Lindström om solförmörkelser i vår tid och i historien.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
EU godkände antikroppsbehandlingar, men svenska NT-rådet rekommenderar det inte. En mindre klinisk effekt ställs mot risk och kostnad i svensk offentlig vård.
Rättelse i webbpubliceringen. I den tidigaste versionen beskrevs att TLV sagt nej till det nya läkemedlet. Rätt är att TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning.
Antikroppsläkemedlen lecanemab och donanemab är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och riktar in sig på beta-amyloid, de plack som kan ansamlas i hjärnan vid Alzheimer. I studier på personer med mild sjukdom gick försämringen av minne och vardagsfunktion cirka 30 procent långsammare än med placebo. I genomsnitt motsvarade det knappt ett halvår, omkring fem månader, och skillnaden mättes som några få poäng på skalan CDR-SB, som används för att mäta svårigheten av demenssjukdomar.
Samtidigt finns risk för allvarliga biverkningar. Ödem och små hjärnblödningar har setts, och i en studie fick 13 procent av deltagarna små blödningar, medan 4 av 757 drabbades av en större blödning över en centimeter. Behandlingen kräver upprepade undersökningar med magnetkamera för att upptäcka förändringar i tid.
TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har analyserat det hälsoekonomiskt. Rådet för nya terapier, NT-rådet, rekommenderar det inte med hänvisning till nytta, risk och hälsoekonomi. Priset är hemligt men bedöms ligga långt över betalningsviljan, och även Danmark har avrått.
Dessutom kan bara en liten andel av de alzheimersjuka vara aktuella för behandling med de nya läkemedlen, eftersom riskgenvarianten ApoE4, blodförtunnande läkemedel och annan svår sjuklighet kan utesluta patienter. Diskussionen pekar också mot att amyloida plack inte förklarar allt, och att tau och inflammation kan behöva angripas i framtida kombinationsbehandlingar.
Medverkar gör Maria Eriksdotter, professor i geriatrisk medicin på Karolinska institutet och överläkare, Ezio Giacobini, professor emeritus i psykiatri och farmakologi med inriktning på hjärnsjukdomar vid University of Geneva Hospitals i Schweiz, Jannick Brennum, vice ordförande i danska medicinrådet och biträdande direktör på Rikshospitalet i Köpenhamn samt Tobias Granberg, adjungerad professor i neurologi vid Karolinska institutet.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se
Blodfläckar och jordrester undersöks för att få reda på mer om de historiska slagfälten i Europa.
I Sverige finns en av världens största samlingar av militära fanor. Flera tusen stora målade sidendukar, med högt symboliskt värde, som togs som troféer på de olika slagfälten i Europa – framför allt under 16- och 1700-talet. Troféer som skulle visas upp för folket hemma i Sverige.
Länge hänge de färggranna fanorna i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Men sen drygt 100 år är fanorna nerpackade i olika magasin, tills nu när smutsen på fanorna ska undersökas.
Följ med till ett labb där de sköra fanorna med smuts- och blodfläckar undersöks och till Riddarholmskyrkan, mitt i det historiska Stockholm, där fanorna förr hängde till allmän beskådan.
Medverkande: Karin Tetteris, forskningssamordnare vid Armémuseum och Johanna Nilsson, Göteborgs universitet.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Kan robotar med AI bli till nytta för äldre och funktionshindrade? Det ska ett nytt projekt på KTH i Stockholm undersöka.
En robot som kan hjälpa dig med det du inte klarar – och samtidigt inspirera och motivera dig till att fortsätta med det du fortfarande kan. Det är visionen. Försök har redan gjorts i liten skala med en robot som matlagningscoach.
Professorn i talteknologi Joakim Gustafson och robotforskaren Danica Kragic, professor i datalogi, slår sina påsar ihop i det nya projektet som finansieras av stiftelsen Promobilia.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Tänk dig att sitta på en dyna av ull istället för av fossilbaserad skumgummi. Möt möbeltapetseraren som vill göra våra möbler bättre för miljön.
Monika Frelin har precis tagit examen från möbelsnickarskolan Malmstens, som hör till Linköpings universitet och ligger på Lidingö. Här har hon utforskat olika sätt att forma fårull till strukturer som kan bygga upp fåtöljdynor och armstöd helt gjorda av naturmaterial. Idag slängs stora mängder ull i Sverige, så möbeltillverkning skulle kanske kunna vara ett sätt att ta vara på den och minska på resursslöseriet.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Nya magneter och supraledning ska in under marken vid Genève. Energin blir densamma men med uggradering till High Luminosity ökar kollisionsfrekvensen.
Partikelacceleratorn LHC vid CERN, den 27 kilometer långa ringen under marken vid Genève, stängs i sommar för en fyra år lång uppgradering. Målet är High Luminosity LHC, där energin blir densamma men kollisionsfrekvensen ska öka kraftigt. Fler kollisioner betyder mer statistik och en datamängd som väntas bli omkring tio gånger större än i dag.
I tunnlarna handlar arbetet om att byta ut delar som gjort sitt och få ny teknik på plats, med magneter och supraledning som avgörande byggstenar för att styra protonerna rätt när de rusar runt nästan i ljusets hastighet. Förhoppningen är att kunna se extremt sällsynta processer och göra mer precisa mätningar, inte minst av Higgsbosonen som upptäcktes 2012.
Samtidigt finns en frustration över att inga nya partiklar dykt upp efter Higgs. Standardmodellen fungerar väl, men lämnar stora frågor öppna, som mörk materia, gravitationen och varför Higgspartikeln verkar så lätt. När datan växer blir AI allt viktigare för att hitta mönster i kollisionerna som kan vara svåra att se med andra metoder. Och om ledtrådarna ändå uteblir pekar CERN redan mot nästa idé, Future Circular Collider, en möjlig ring på runt 90 kilometer.
Reporter: Elsa Östlund
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Varför går det så trögt att återställa den biologiska mångfalden i Sverige, trots att det finns ett stort engagemang kring artbevarande?
Den uppdaterade versionen av den nationella rödlistan över hotade arter visar att det fortfarande går dåligt för många arter i Sverige. Flera forskare och experter upplever samtidigt en viss faktaresistens kring fakta om naturen. Det är något av det som diskuterades under årets Flora och Faunavårds-konferens i Uppsala. En konferens som handlar om biologisk mångfald och naturvård. Vetenskapsradion var där.
Programledare: Joacim Lindwall
joacim.lindvall@sr.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Redan på 1920-talet gjordes skönhetsingrepp men i stället för botox och fillers sprutade man in paraffin för att forma ansikte och kropp, visar Emma Severinssons forskning.
Idag är skönhetsindustrin större än någonsin, med fler salonger, fler produkter och fler ingrepp. Men det fanns liknande salonger redan för 100 år sedan. Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, har forskat om hur den kommersiella skönhetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet med institut som erbjöd allt från krämer och bantningskurer till riskabla ingrepp som paraffininjektioner – dåtidens ”fillers” som kunde ge svåra komplikationer.
Programmet handlar också om varför kroppsideal förändras över tid, hur kommersiella intressen driver på och varför dagens extremt smala ideal har fått ny kraft.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Sverige behöver kanske inte importera så många snittblommor som idag. Vi skulle kunna odla mer här hemma istället och minska transportutsläppen.
Intresset har ökat på senare år för att odla snittblommor på friland utan uppvärmda växthus och utan bekämpningsmedel. Många började att odla under coronapandemin berättar Sara Spendrup på institutionen för människa och samhälle vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon tror att vi skulle kunna använda mer sådana snittblommor, även om de har en säsongsmässig nackdel jämfört med importen eftersom de inte går att få tag i året om. Hör snittblomsodlare om vad de tycker är fördelarna med svensk odling, och hur det också kan stärka den svenska beredskapen.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Rysslands krig mot Ukraina har revolutionerat drönaranvändningen. Räddningstjänst och universitet samarbetar tätt kring utvecklingen, och ukrainska erfarenheter inspirerar nu svenskt civilförsvar.
Före kriget sågs drönare ofta som onödiga leksaker. Nu vet alla i Ukraina att drönarna räddar många liv, bland annat genom att övervaka luftrummet och varna för attacker. På Sveriges första nationella konferens om drönaranvändning i civilt försvar inspirerades svensk räddningstjänst av sin ukrainska motsvarighet. Under hård press utvecklar den ständigt kommunikation och koordination mellan olika delar av civilförsvaret, med hjälp av obemannade farkoster. En avgörande framgångsfaktor är tätt samarbete med universitet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Hör om det pågående ebolautbrottet med Bundibugyo-viruset i Kongo-Kinshasa, där mer än hundra personer hittills har dött.
Vad skiljer det från tidigare utbrott? Hur allvarligt är det? Och hur fungerar arbetet på plats när det sker i ett konfliktområde?
Vi reder ut frågorna tillsammans med Klara Sondén, infektionsläkare och biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och Ali Mirazimi, adjungerad professor i virologi vid Karolinska institutet och sektionschef för vaccin och antiviral utveckling vid Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Från Kongo-Kinshasa hörs svenska Röda Korsets representant Paloma Diaz de Durana och Läkare utan gränsers talesperson i Goma Anastassia Chkolenok.
Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Kina kallar vattenkraftverket i Medog avgörande för landets gröna omställning. Utanför Kina är frågan hur grönt det är när insynen är minimal.
Planerna beskrivs som ett bygge i kolossalformat. Vattenkraftverket Medog, som Kina bygger i Tibet vid floden Yarlung Tsangpo, uppges kunna producera omkring 300 terawattimmar el per år – nästan dubbelt så mycket som Sveriges samlade elproduktion under ett år. Samtidigt är uppgifterna om projektet få. Experter pekar på att det är svårt att hitta officiell information om konstruktion, miljöpåverkan och dammsäkerhet.
Det som ändå sipprar ut väcker frågor. Det talas om fem kraftstationer efter varandra och en total fallhöjd på runt 2 000 meter, vilket skulle kunna kräva turbiner anpassade för mycket höga fall, som Pelton-turbiner, en slags impulsturbin. En möjlig design som beskrivits i medier är att leda vatten genom tunnlar som kan vara omkring 40 kilometer långa, i stället för att följa flodens stora krök. Prislappen nämns som upp till 170 miljarder dollar och planen är driftstart 2033.
Oro finns också nedströms. När floden lämnar Kina byter den namn till Brahmaputra i Indien och vidare till Yamuna i Bangladesh. Miljontals människor är beroende av vattnet, och frågan är hur vattenflöde och vattenkvalitet påverkas – och om vatten kan bli ett politiskt verktyg vid konflikter. Det finns dessutom uppskattningar om att omkring 24 000 personer kan behöva omlokaliseras.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Fem frågor om klimatet ställdes i SR-satsningen ”Sanningens ögonblick”. De flesta tillfrågade trodde fel om allt från utsläpp till uppvärmning.
Om utsläppen skulle halveras, vad skulle hända med växthusgaserna i atmosfären? Hur mycket har Sverige värmts upp jämfört med jorden som helhet? Det är några av de frågor där väldigt många gissade fel. Hur många rätt får du?
Sanningens ögonblick är quiz, program och en undersökning om viktiga frågor inför valet, allt gjort i samarbete med Ola Rosling och stiftelsen GapMinder.
Klimat-quizet reder vi ut i Vetenskapsradion med hjälp av klimatprofessorn på SMHI Erik Kjellström.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Svensk utbildning ska vara likvärdig enligt skollagen. Samtidigt är det upp till den enskilda skolan att välja väg för hur mycket AI som ska användas.
Generativ AI har snabbt blivit en självklar genväg i skolan. På en mässa i Kista samlas lärare från hela landet för att ta del av den senaste tekniken och diskutera den digitala utvecklingen. Samtidigt blir skillnaderna stora mellan skolor när vissa lärare uppmuntrar till användning, medan andra går tillbaka till papper och penna.
Flera beskriver hur högpresterande elever ofta använder AI som stöd för att utmana sitt tänkande, medan andra väljer den snabbaste vägen.
En gymnasieelev i programmet berättar om hur vanan att fråga AI har lett till att han känner sig mindre kunnig än förr, en annan skäms efter att ha “fuskat sig igenom” uppgifterna.
Många efterlyser gemensamma riktlinjer och tydligare ansvar, gärna från Skolverket, men i dag är det upp till den enskilda skolan eller läraren. Både forskare och lärare ser konflikten mellan en betygsdriven skola och viljan att skapa motivation för lärande.
Anna Lodén, gymnasielärare i snart 30 år, har forskat om elevers sätt att värdera information på nätet och i olika AI-verktyg:
"Dagens skolelever är en försöksgeneration."
Johan Falk, författare, tidigare undervisningsråd hos Skolverket:
"Vi har inte bett om det här, men nu finns AI här och vi behöver hjälpa våra elever förstå hur de ska förhålla sig."
Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion sen många år forskar, vid Göteborgs universitet om hur digital teknik och generativ AI påverkar skolan.
"AI skapar inte nya problem utan förstärker redan existerande."
Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Negativa attityder vid rekrytering gör äldre till förlorare. Rådgivning och möjlighet att prova nytt kan minska risk för sjukskrivning och förtida pension.
Debatten om längre arbetsliv fastnar ofta i pensionsregler, men forskningen pekar på konkreta verktyg som kan göra det möjligt att ställa om i tid. Arbetsförmågeindex beskriver samspelet mellan krav, kapacitet och energireserver. Från omkring 45 års ålder behöver många en gradvis anpassning för att inte tömmas på ork.
En föreslagen lösning är mitt i livet-yrkesrådgivning, riktad till dem som börjar märka att återhämtningen tar längre tid. En annan är en tydligare struktur för att kunna vara ledig från jobbet och pröva ett annat arbete – något som saknas i dag, även om studieledighetslagen finns.
Samtidigt visar studier att chansen att bli kontaktad vid rekrytering minskar redan efter 40, och arbetsgivare kan misstro äldre när det gäller driv, flexibilitet och vilja att lära nytt. Här kan rådgivning och möjlighet att prova nytt minska risken att hamna i lång sjukskrivning eller tvingas till tidig pension.
Forskningscentrumet Relate ska under tio år kartlägga läget för sjukskrivna 55-plussare och samla aktörer för bättre återgång, bland annat med rehabilitering och försök med sensorer och Internet of Things.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Erfarenhet och motivation räcker inte. Ofta gör åldersdiskriminering, svag efterfrågan och sjukskrivning att dörrar stängs snabbt.
När pensionsåldern höjs vill många fortsätta arbeta, men för den som passerat 55 kan arbetsmarknaden kännas stängd. Arbetslöshet och sjukskrivning kan slå hårt, samtidigt som ekonomin gör det dyrt att sluta i förtid. Flera beskriver slitna ryggar, axlar, knän och höfter och en stress av att behöva hålla ut i 10–15 år till utan tydliga alternativ.
Åldersdiskriminering kan vara en förklaring, liksom att rekrytering kan missgynna äldre sökande trots lång yrkeserfarenhet, bred utbildning och nätverk. Samtidigt pekar forskning på att äldre ofta har stark kompetens som inte alltid syns i diplom och certifikat, och att lärandet kan ske på andra sätt än via kurser.
Ett annat spår är arbetsmiljön. Begreppet arbetsförmågeindex beskriver samspelet mellan arbetskrav, kapacitet och energireserver, där behovet av anpassning blir större från ungefär 45 års ålder. Job crafting och omställningar i mitten av livet lyfts som möjliga vägar för att orka längre, men alla jobb går inte att forma om. För den som hamnar utanför blir förlusten av sammanhanget på jobbet en tung del av situationen.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
David Attenborough fyller 100 år den 8 maj. För att fira honom sänder vi ett omklippt hemma-hos-program som spelades in när han var så ung som 83 år.
I år, 2026, har det just släppts en ny film på Netflix där han berättar om ett av sina största filmögonblick på 1970-talet - det med bergsgorillorna, och på hans 99-årsdag förra året släpptes hans storfilm Ocean, om havets tillstånd.
Hans första program om djur och natur gjordes för 72 år sedan, 1954, på brittiska BBC och han är alltså fortfarande igång. Flera gånger har han blivit framröstad som Storbritanniens mest pålitliga person, och ingen är lika förknippad med naturfilmer som han.
Det var jag och min kollega Christer Engqvist som år 2009 fick komma hem till David Attenborough, i hans himmelsblå hus i Richmond utanför London - där han bott sedan 1950-talet. I trädgården, som är ovanligt stor med brittiska mått, växer både palmer och stora mer nordliga träd. Några tv-produktioner har faktiskt spelats in där berättade han då.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Appen som känner igen fågelsång via spektrogram och AI. När många rapporterar samtidigt växer en karta över vilka arter som hörs var.
Rättelse: I programmet sägs att appen var Finlands mest nedladdade app ett visst år och rätt år ska vara 2023.
I en tallskog utanför Uppsala fångas ett tickande läte i mobilen. Sekunden senare ger fågelappen Flyttfåglar träff med hög säkerhet. Tekniken bygger på att ljudet görs om till ett spektrogram, en bild av fågelsångens mönster, som en AI-modell tränats att känna igen. Träningen har skett med hjälp av fågelkunniga frivilliga som märkt upp spektrogram och byggt ett jämförelsebibliotek för Nordens häckfåglar.
Men appen är inte bara ett hjälpmedel för artidentifiering. När användare väljer att spara en inspelning som observation hamnar den i en databas. Med hundratusentals människor ute på olika platser uppstår något som liknar ”hundratusentals öronpar” i fält, där varje rapport också kan bära information om hur säker artbestämningen är. Det öppnar för nya sätt att följa utbredning och förändringar över tid, genom att kombineras med äldre kartor och tidigare fynd.
Samtidigt pekar forskare på att artkunskap har minskat, och att namn på arter kan spela roll för naturkontakt, naturvård och hur naturen uppfattas i vardagen.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
I en ny svensk studie har forskare följt barn som i genomsnitt föddes i vecka 27 på 90-talet i Sverige, och undersökt livskvaliteten i vuxen ålder.
Forskarna har följt 201 av de minsta barnen som föddes och överlevde i början på 90-talet. Alla hade en födelsevikt på 1 kilo eller mindre, och var i genomsnitt födda i vecka 27.
I vuxen ålder har deltagarna fått svara på frågor om livskvalitet. Forskarna hämtade också uppgifter om registrerade diagnoser och sjuklighet med möjlig koppling till för tidig födsel från nationella register.
Medverkar gör bland annat Maria Heyman, doktorand vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien och Ulrika Ådén, professor i neonatologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet.
Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Krislabbet vid Mitthögskolan i Östersund är ett rum som kan göras om till allt från ovädersstad till förskola. Här studeras hur vi reagerar i kriser.
När blivande förskollärare övar i krislabbet kan det iscensättas som en förskola, där man hör en hotfull förälder. Studenterna lever sig in i situationen, ställer sig på färgade mattor enligt hur trygga de känner sig och diskuterar sina reaktioner.
Det är ett av många scenarier som ges liv med ljud, bild och vid behov vibrationer. Här finns också teknik för att släppa ut doft i rummet, för att ytterligare förstärka känslan, men den är inte igång just nu.
Vi hör sociologen Minna Lundgren som gjort studier i labbet och Kari Pihl som är verksamhetsansvarig. Tekniskt ansvarige Per Hemmingsson kommer från spelvärlden och har en egen tanke om hur labbets förmågor skulle kunna utvecklas vidare.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
I Ungern har EU sett brist på oberoende forskning, och fryst stöd. Efter maktskiftet väcks hopp om förändring, men oro om att reformerna bara blir ytliga.
Samtidigt som studenter i Sverige firar Valborg intensivt, så släpps en handbok för att försvara akademiska frihet i Ungern.
Efter Péter Magyars valseger i Ungern har ett försiktigt hopp tänts bland forskare och universitetsanställda. Under Viktor Orbáns 16 år vid makten vittnade många om politisk detaljstyrning, strypta forskningsresurser och en utbredd självcensur. När EU valde att frysa miljardbelopp i stöd handlade kritiken inte bara om brister i akademisk frihet, utan också om domstolars oberoende, korruption och mediernas ställning.
Nu återstår den svåra frågan: hur snabbt går det att återskapa tillit och frihet i ett system som varit politiserat under lång tid? Avgörande blir vem som får makt över universiteten, hur forskningsmedel fördelas – och hur kvalitet kan få gå före lojalitet mot den sittande regeringen.
Att genusvetenskapliga utbildningar stoppades redan 2018 ses ofta som ett tidigt tecken på hur snabbt akademin kan strypas när demokratin försvagas. Samtidigt väcker maktskiftet förhoppningar om fler internationella samarbeten och ökade EU-anslag, om rättsstatens principer och den akademiska friheten faktiskt kan byggas upp igen i Ungern. Och kanske rymmer erfarenheterna också en större fråga: behövs gemensamma europeiska verktyg för att skydda forskares och studenters oberoende i framtiden?
Medverkar gör Ylva Engström, vice preses (ordförande) vid Kungliga Vetenskapsakademien tillika ordförande i dess forskningspolitiska kommitté, Andrea Petö, professor i genusvetenskap vid Central European University och Andrew Ryder, chef för institutet för statsvetenskap och internationella studier på Eötvös Loránd University i Budapest i Ungern.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Att odla på en marin kolonilott kan ge både närproducerade luncher och en starkare relation till havet. I Helsingborg finns en sådan odling av musslor mitt i stan.
Från en större brygga vid kajkanten hänger så kallade strumpor fulla med musslor. Det är smala rör av nät som musslorna växer i. Vetenskapsradion är med när medlemmarna i havskolonin som odlar här samlas för att skörda de musslor som är tillräckligt stora för att ätas. Den marina kolonilotten startades av kommunen men nu har en koloniförening bildats som ska fortsätta med musselodlingen på egen hand.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
För drygt 100 år sedan så reste järnvägstjänstemannen Karl Tirén runt i norra Sverige och spelade in samisk jojk - går det att återställa ljudet?
Hur har inspelningstekniken påverkat musiken och musiker från förra sekelskiftet? Och går det att återskapa ljud som spelades in för drygt hundra år sedan? Det är något som de bägge ljud- och musikforskarna Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman, på Högskolan i Dalarna, funderar på.
I Sverige finns det unika fonograf-inspelningar som är gjorda av järnvägstjänstemannen Karl Tirén som mellan åren 1909 och 1915 spelade in cirka 300 jojkar från norra Sverige - något som numera är ett svenskt världsminne. Dessutom så finns det inspelningar från Sveriges första riksspelstämma som var på Skansen år 1910.
Genom att göra nyinspelningar av folkmusik och samisk jojk, både med fonograf och modern teknik, och sedan jämföra ljuden med de drygt 100 år gamla inspelningar så hoppas de bägge forskarna på att kunna återställa de gamla ljuden med hjälp av AI.
Hör de unika inspelningarna och träffa de hängivna forskarna, varav en faktiskt är riksspelman.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Artificiell intelligens väntas bli smartare än människan. Hanterar vi den rätt, i tid, kan det bli bländande bra. Det tror AI-forskaren Anders Sandberg.
Sandberg har forskat om AI-utvecklingen och dess konsekvenser sedan 1990-talet. Nu tecknar han tre tänkbara framtider med superintelligent AI.
I en av dem blir vi människor utplånade eller undanträngda. Men i den ljusaste bilden har vi det bättre än vi kan föreställa oss - tillsammans med framtidens mjukvara.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift.
Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser.
Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter.
AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Sveriges Radios granskning avslöjar att nyckelbiotoper som totalt motsvarar åtta Gamla stan huggs ner årligen – ofta på bekostnad av fridlysta arter.
Nyckelbiotoper har pekats ut för sina höga naturvärden, som gamla träd, död ved och för att de aldrig kalhuggits. Vetenskapsradions och Ekots granskning, där vi jämfört Skogsstyrelsens satellitbilder med kartor, visar att nära 300 hektar registrerade nyckelbiotoper avverkas varje år. Det motsvarar åtta Gamla stan. Samtidigt är mer än 1300 hektar nyckelbiotoper avverkningsanmälda.
I en barrnaturskog utanför Uppsala syns vad som står på spel, med fridlysta och rödlista arter som knärot och kortskaftad ärgspik. SLU Artdatabanken bedömer att skogsbruket har stor negativ effekt på 1744 rödlistade arter och anser att det är av högsta prioritet att skydda de kvarvarande gammelskogarna för den biologiska mångfalden.
Politiska beslut har också förändrat spelplanen. Skogsstyrelsen har slutat registrera nya nyckelbiotoper och avregistreringar gör att information om nyckelbiotoper försvunnit ur deras karttjänst. Då kan avverkningsanmälningar lättare passera myndighetens automatiska granskning och leda till så kallade nollbeslut, som i flera fall prövats i Mark- och miljödomstolen.
Skogsbolag som Holmen, SCA och Sveaskog pekar på felaktiga gränser i äldre underlag.
Samtidigt vill regeringen förändra artskyddet så att skogsbruket ska få undantag för arter som knärot och att Skogsstyrelsen får kortare granskningstid innan en avverkning får börja.
Reporter: Daniel Värjö
daniel.varjo@sr.se
Research: Clara Guiborg
clara.guiborg@sr.se
Producent: Gunilla Kyhlén
gunilla.kyhlen@sr.se
Genom att kartlägga svenska fossil så bygger Vivi Vajda upp hur ekosystemen såg ut i Sverige, tex under perioden Jura.
Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar.
Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum.
Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park".
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Rachel Mohlin låter sina imitationer dissekeras på KTH. Hon och röstprofessorn Johan Sundberg tar reda på vad som rent vetenskapligt sker när hon härmar andra.
Vad sker egentligen i kroppen – och i datorns kurvor – när en imitatör blir någon annan? På KTH samarbetar skådespelaren och imitatören Rachel Mohlin med 90-årige röstforskaren Johan Sundberg för att vetenskapligt granska vad som händer när hon härmar till exempel Anna Anka, Gudrun Schyman eller Gunnar Strömmer.
I studien jämförs originalröster, imitationer och Rachel Mohlins neutrala röst. Med akustiska analyser syns hur energin i olika frekvenser förändras när hon “ställer om” sin röst – till exempel genom att närma sig Anna Ankas mer högfrekventa och ivriga klang.
16 april firas Världsröstdagen, och Rachel Mohlin och Johan Sundberg kommer att prata om sin forskning vid ett evenemang i Stockholm den 19 april.
Reporter/programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
På ett labb har forskare hållit en släktlinje av skalbaggar vid liv sen 1980-talet. Skalbaggarna lär oss hur sexuellt urval kan snabba på artbildningen – och också vad som ligger bakom ett längre liv.
I ett labb på Uppsala universitet finns små skalbaggar, fröbaggar, som i rakt nedstigande led härstammar från skalbaggar som samlades in 1983 och började födas upp i Belgrad.
Det handlar om att skapa evolution på labb. Göran Arnqvist, professor i zooekologi, berättar hur forskarna kan styra den i olika riktningar – till exempel mot kortare eller längre liv. I vissa linjer har fröbaggarna på några hundra generationer utvecklats till att leva ungefär dubbelt så länge som tidigare.
Han är också intresserad av könskonflikter i djurvärlden. Sådant finns också bland fröbaggarna – alltså egenskaper som gynnar det ena könet men kan vara dåligt för det andra. I det här fallet hannarnas taggiga parningsorgan som skadar honorna inuti.
Dessutom: om varför Ulf Lundell hörde av sig till Vetenskapsradion, två år efter att han hört om Görans forskning på radio, något som måste ha gjort intryck.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
På naturbruksgymnasiet Sötåsen lär sig eleverna att ta hand om groddjur samtidigt som de hjälper till att bevara en akut hotad regnskogspadda.
Den sydamerikanska paddan Atelopus balios befarades vara utdöd tills några exemplar hittades igen i Ecuador. Sedan dess pågår ett internationellt uppfödningsprogram för att rädda arten. I det deltar elever på djurvårdsinriktningen på naturbruksgymnasiet Sötåsen i Töreboda. Förstaårseleverna Tilde Karlsson, Ellen Rådberg och Alva Stäpel berättar att de känner sig fascinerade av paddans historia och stolta över att få vara med och ta hand om den.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Från benringar till radar och mikroteknik. GPS-halsband skickar positioner var 15:e minut och avslöjar gässens rörelser.
Med ringmärkning, radar och ny mikroteknik går det att kartlägga flyttfåglar på ett helt annat sätt än förr. I en studie har 161 grågäss försetts med solcellsdrivna GPS-halsringar som kan skicka positioner ungefär var femtonde minut.
Spårningen visar att grågåsens flyttbeteende har förändrats snabbt, på omkring 40–50 år. Förr flyttade nästan alla grågäss som häckar i Sverige till södra Spanien, men i dag gör väldigt få det. Många övervintrar i stället i Danmark och på kontinenten, som Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike. I Skåne stannar grågäss numera ofta året om, medan fåglar från mer nordliga och centrala delar av landet kan flyga förbi Skåne på väg mot kortare vinterresor.
Varför förändringen skett går inte att slå fast i studien, men mildare vintrar och förändrat jordbruk nämns som möjliga faktorer, med mer höstsådd raps, vete och vall som ger mat på fälten. När stora flockar samlas kan betning och tramp samtidigt bli ett problem för känsliga grödor, särskilt när marken är blöt.
Reporter: Jenny Berntsson Djurvall
jenny.bertsson@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tonsättaren Tebogo Monnakgotla hörde på Vetenskapsradion och blev inspirerad. Nu har hennes cellokonsert, som kom till av det, premiär i Konserthuset i Stockholm.
Det var när Tebogo Monnakgotla hörde ett avsnitt av Vetenskapspodden som hon bestämde sig för att skriva sin cellokonsert om humlor. Det var brittiske forskare Dave Goulson som beskrev humlornas mörka sida – vad som händer mellan drottningen, arbetshumlorna och deras ägg nere i mörkret under jord. Han beskrev det som ett Shakespeare-drama som påminde om Macbeth.
Och nu finns alltså verket Bombus av Tebogo Monnakgotla, som uruppförs i Konserthuset i Stockholm, under deras 100-årsfirande. Solist är cellisten Senja Rummukainen.
I Vetenskapsradion berättar Tebogo Monnakgotla om hur hon tänkt med musiken, och vi får också höra forskarna Dave Goulson och Björn Cederberg om hur det gått för humlorna sedan vi gjorde det program som inspirerade till musiken.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Sensorer och AI skiljer ogräs från gröda så bara ogräset besprutas och kemikalieåtgången minskar kraftigt.
Robotarna tar allt större plats i lantbruket när det blir svårare att hitta folk till tunga och dåligt betalda jobb. I Sverige mjölkas redan majoriteten av korna av mjölkningsrobotar, och nu rullar autonoma fältrobotar ut på åkrarna och börjar konkurrera med traktorn.
Brist på säsongsarbetare, inte minst under covid-19 med reserestriktioner, har satt fart på teknikutvecklingen. Ett exempel är ogräsbekämpning där kameror, sensorer och AI ska skilja gröda från ogräs. I så kallade see and spray-system besprutas bara ogräset, vilket kan minska kemikalieåtgången med 70–80 procent. Samtidigt finns svagheter: starkt solsken kan blända kameror och stoppa en ogräsrobot. Nya lösningar bygger i stället på taktila sensorer eller extra noggrann GPS-teknik, så kallad RTK-GPS, med två centimeters precision, tillsammans med precisionssåmaskiner som vet var varje frö ligger.
Utvecklingen drivs också av samarbeten mellan lantbruk, forskning och teknikbolag. På Linköpings universitet kopplas jordbruket till teknik från försvarsindustrin, och i ett projekt testas även en prototyp till spannmålstork som använder supertorr luft och kan spara upp till 50 procent energi.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Varje sekund skapas ofantliga mängder datafiler i världen, och nya format för lagring avlöser varandra. Nu kommer glasskivor som ska hålla data i 10 000 år.
Djupt nere i ett bergrum på Kungsholmen i Stockholm lagrar Riksarkivet enorma mängder data, som ska bevaras ”in i evigheten”. Men de hårddiskar och databand har begränsad livslängd, så materialet måste kopieras över till nya lagringsmedier omkring vart femte år. Och när gamla disketter, cd-skivor och annat dyker upp och behöver läsas av så kan det innebära svårigheter, om de läsare som krävs inte finns på plats.
Nyligen presenterade forskare en teknik som ska kunna lagra data säkert i 10 000 år på små tunna glasskivor. Det väcker frågor om vilken teknik den tidens människor kan förväntas använda och om hur mycket av de data som vi skapar som är av intresse för kommande generationer, och filosofiska funderingar om informationspåverkan mot samhällen långt in i framtiden.
Medverkande: Johan Ekdahl, arkivarie Riksarkivet, Stockholm; Michael Fokine, professor tillämpad fysik, KTH; Gunnar Björk, professor emeritus tillämpad fysik KTH.
I programmet hörs också Ioan Stefanovici på Microsofts forskningslaboratorium i Cambridge och Mark Russinovich, teknisk chef på molnlagringsplattformen Azure. Dessutom hörs arkivklipp ur Sveriges Radios program: Svenska Affärer, 1984-09-26; Framtid, 1991-09-30; Vetandets värld IT 2003-04-09.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producenter: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Uttern slipper nu att höra till den grupp med arter som klassas som hotade. Sämre går går det tyvärr för en lång rad andra organismer i Sverige.
Var femte år görs en sorts bokslut över den svenska naturen. Då uppdateras rödlistan över hotade arter, och vi får en bild av hur det går för våra växter, svampar och djur. Rödlistan kan varna för om att en art minskar eller är på väg att försvinna helt, och den kan ge ett kvitto på om de naturvårdsinsatser som görs fungerar. Den är därför ett viktigt verktyg för att vi ska kunna stoppa utdöenden. Hör om vinnarna och förlorarna i den senaste nya rödlistan.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
”Far med pekfingret motsol och räkna från 20 till 1 nio gånger.” Så börjar en av de gamla svenska trollformler Alessandra från Italien studerat.
En gammal svartkonstbok från 1800-talet hittades i en ladugård i Ångermanland. Om den skrev italienska Alessandra Mastrangelo sin masters-uppsats under pandemin.
Sedan dess har hon också skrivit en doktorsavhandling om svenska trollformler. Alessandra har blivit Varbergs-bo och planerar nu en databas och en bok om svenska trollformler.
– De ger en inblick i vår psykologi och hur vi historiskt sett hanterat svåra situationer, som sjukdomar, säger hon.
Allt började med en fascination för det svenska språket – som hon numera talar obehindrat.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Över 30 företag har börjat samarbeta med Göteborgs stad för att förvandla betong och asfalt till levande natur.
Cirka hälften av stans mark är i privat ägo, så om många av de markägarna går ihop för att göra insatser för den biologiska mångfalden kan det göra stor skillnad för stadsnaturen. Hör om byggföretaget som går under ytan i Göta älv, läkemedelsföretaget som har egna trädgårdsmästare och hur projektet också tar hjälp av den senaste forskningen. Målet är bland annat att såväl människor som växter och djur och svampar ska få det bättre i stan.
Programledare: Sara Sällström
Producent: Lars Broström
Nordiskt samarbete och nya checklistor ska ge nog patienter till fas 3-studier av målsökande läkemedel mot särskilda gener vid bukspottkörtelcancer.
Bukspottkörtelcancer, pankreascancer, hör till diagnoserna med sämst prognos. Många får diffusa symtom och när sjukdomen upptäcks har den ofta hunnit sprida sig med metastaser. I Sverige insjuknar omkring 1 600 personer per år. Bara runt 400 kan opereras, och endast omkring 100 lever mer än fem år. För att vända utvecklingen riktas nu ovanligt intensiv forskning mot tumörens biologi och mot nya behandlingar.
Ett viktigt spår är målsökande läkemedel mot mutationer i en särskild gen, KRAS, som finns hos en stor andel av patienterna. Flera stora fas 3-studier pågår internationellt, ofta i kombination med cytostatika. Samtidigt har svenska patienter länge haft svårt att komma med i prövningarna, bland annat på grund av få patienter och krävande samordning.
Nu byggs nya processer med checklistor, mallar och nordiskt samarbete för att få ihop tillräckligt många deltagare. Konsekvensen kan bli att alla som får diagnosen får sin tumör sekvenserad för att identifiera KRAS-variant och snabbare kunna matchas till rätt studie. Forskare varnar ändå för att resistens kan utvecklas. Parallellt nämns andra vägar, som cancervaccin baserade på mRNA.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
De flesta tror att Tourettes syndrom handlar om att svära och säga olämpliga saker, men det är ovanligt. Men också de mer vanliga ticsen med rörelser och ljud kan ställa till det.
Nu har spelfilmen ”I swear” gått upp på bio, om brittiske John Davidson och hans liv med Tourettes syndrom. Den har fått stor uppmärksamhet, inte minst för de tics som fick Davidson att ropa otidigheter på Bafta-galan tidigare i år.
Men hans form av tourette är inte den vanliga – bland de cirka en procent som får diagnosen som barn kämpar de flesta med andra problem. Och många är trötta på att den allmänna bilden att diagnosen handlar om att säga opassande saker – när de vanligaste vokala ticsen är harklingar och fnysningar.
För att få diagnosen Tourettes syndrom behöver man ha både motoriska tics (rörelser) och vokala tics (ljud) och ticsen ska ha pågått i minst ett år och börjat före 18 års ålder. Ofta debuterar de i tidig barndom.
Fernando Nyrén fick diagnosen när han var tio. Hans tics kan skifta över tid och ibland också ge fysiska konsekvenser, som smärta i nacke och axlar. Ändå kan han inte sluta. Han jämför känslan med att försöka hålla inne en nysning: spänningen byggs upp tills ticset måste “ut”.
Medverkande: Fernando Nyrén, med egen erfarenhet av Tourettes syndrom, Per Andrén, psykolog och forskare, Lunds universitet. Max Sannemalm, psykolog och forskare, Karolinska institutet.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Miljontals sidor av svenska folkminnen finns undangömda i arkiv i svårläst snirklig handstil. Nu tas frivilliga till hjälp med att avkoda skrivstilen och renskriva berättelserna digitalt.
Institutet för språk och folkminnen har flera arkiv runt om i landet där uppteckningar som gjordes tidigt 1900-tal förvaras i mappar. Nu har många sidor scannats in och lagts ut på nätet. Där plockas de upp av frivilliga som tyder skrivstilen och skriver ut texterna.
Vi träffar Kenth Sanfridsson i Arvika som gärna skriver ut texter från sin hembygd, och som delar med sig av dem under folktrokvällar och i sociala medier. Vi möter också Alessandra Mastrangelo, inflyttad från Italien, med ett särskilt intresse för svenska trollformler.
– Innan vi började med det här var alla våra fina uppteckningar ganska gömda i våra arkiv, säger Kamilla Kärrstedt på Institutet för språk och folkminnen.
Nu har uppåt 50 000 av sidorna transkriberats, och fler är på gång.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Thelma Åberg
thelma.aberg@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Trots mycket tal om grön omställning så står fossila bränslen fortfarande för 85 % av världens energiproduktion. Och de pågående krigens effekter visar tydligt på riskerna i beroendet.
I en ny bok skildras vårt utnyttjande av naturtillgångar under de senaste 5 000 åren, och till stor del är det en historia om energi. Från trä till stenkol, via olja och naturgas, och vidare till förnybar energi. Men det där sista steget låter vänta på sig, vilket den pågående krisen är ett tydligt tecken på. I denna andra del av två hör teknikhistorikern Per Högselius om hur västländernas jakt på olja under tidigt 1900-tal blev en del av kolonialismen, och om vilka följder det får idag. Vi hör också om hur fossil naturgas efterhand gav nya makthavare och beroenden, och om alla de områden där vi använder fossila bränslen utan att vi riktigt tänker på det.
De fossila reserverna i marken har ofta bedömts vara på väg att ta slut, men ny teknik ger ständigt nya möjligheter till fortsatt utvinning. Samtidigt innebär användningen att den globala uppvärmningen ökar, så hur kan beroendet brytas? Och vilka beroendekedjor och risker kommer med omställningen till förnybar energi?
Medverkande: Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som skrivit boken ”Gräv upp, hugg ned, pumpa ut - människan och naturresurserna under 5 000 år”.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Den uppseglande energikrisen visar hur fast världen fortfarande är i fossila bränslen. Redan Marco Polo såg början på beroendet, där även svensk järnexport till Nazityskland ingår.
I en ny bok skildras vårt utnyttjande av naturtillgångar under de senaste 5 000 åren, och till stor del är det en historia om energi. Från trä till stenkol, via olja och naturgas, och vidare till förnybar energi. Men det där sista steget låter vänta på sig, vilket den pågående krisen är ett tydligt tecken på. I denna första del av två hör vi om Kinas tidiga ledarroll inom fossila bränslen som imponerade på Marco Polo, och om hur de svenska bröderna Nobel ledde utvecklingen mot världens första stora oljemetropol.
Medverkande: Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som skrivit boken ”Gräv upp, hugg ned, pumpa ut - människan och naturresurserna under 5 000 år”.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Hör om flyttfågelforskning, ringmärkning av fåglar och om en man som vigt hela sitt arbetsliv åt att ta reda på hur fåglar flyttar.
Thord Fransson har jobbat på den så kallade Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm i 40 år. Här administreras svensk ringmärkning av fåglar. Mer än 300.000 ringar skickas varje år ut till fågelstationer och enskilda ringmärkare i landet.
Ungefär en procent av de ringmärkta fåglarna återrapporteras sedan till Ringmärkningscentralen – var de har hittats eller återfångats och när – och på så vis kan forskare kartlägga hur fåglarna flyttar över jordklotet.
Medverkande: Thord Fransson, Åsa Steinholtz och Ian Henshaw. Fågelläten inspelade av Lars Edenius.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Två ungdomar har avlidit och flera blivit sjuka i ett utbrott av hjärnhinneinflammation orsakad av meningokocker. Men varför?
Många bär på meningokockbakterier utan att alls bli sjuka. Men blir man sjuk kan det gå fort – som i utbrottet i Canterbury i grevskapet Kent i England.
Vad kan det bero på att bakterien nu orsakat sjukdom hos ett antal ungdomar?
Vi får en direktrapport från radions korrespondent Nina Benner. Vi hör också Cathrine Isitt, forskare från Storbritannien nu verksam på Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet, som forskat just på meningokocker.
Folkhälsomyndighetens Tina Crafoord förklarar varför vi inte vaccinerar i Sverige.
Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Svenska forskare samlar data för bättre klimatmodeller där kopplingen mellan luft och inlandsis är osäker. Iskärnor visar snöfall sedan 1980-talet.
I december och januari 2025/2026 så arbetade ett svenskt forskarlag på den kilometertjocka isen på Antarktis, Sydpolen, för att ta reda på hur mycket isen smälter och hur mycket den förväntade ökade nederbördsmängden kommer att påverka inlandsisen.
Mer än hälften av Jordens sötvatten ligger infryst i Antarktis is. Om all is skulle smälta skulle havsnivån öka med 60 meter, vilket skulle få katastrofala konsekvenser. Hittills har bara en liten del av Antarktis is smält.
Förutom att borra i isen för att kunna analysera den så hann också isforskaren Gunhild ”Ninis” Rosqvist njuta av, och fundera över, det storslagna landskapet.
– Det är som en jättestor påse med karameller som man skyndar sig att stoppa i sig, och man funderar mycket på meningen med livet och vad vi som forskare kan göra för att förhindra att den här miljön kommer att försvinna, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor-bortas_rydberg@sr.se
I samlingarna finns kartor, fakturor och byggdelar till stugan på Snow Hill, där en oplanerad övervintring gav forskningstid.
På våningarna i Göteborgs universitetsbibliotek ligger Otto Nordenskiölds personarkiv, fyllt av kartonger märkta Sydpolen, Grönland och Peru. Bland godbitarna finns loggboken från ångbarken Antarctic, med anteckningar som följde med när fartyget övergavs och senare krossades i Weddelhavets is 1903. Här finns också originalfakturan på den forskarstuga som fraktades i byggdelar och restes på Snow Hill, tänkt som bas för mätningar medan fartyget arbetade vidare i de okarterade haven.
Dokumenten visar hur expeditionen 1901–1903 drogs in i oväntade isförhållanden, hur grupper hamnade på skilda platser och hur en vinter i provisoriska hyddor kom att prägla både människor och forskning. Telegram och brev speglar väntan hemma, tills argentinska örlogsfartyget Uruguay till sist nådde fram. I samlingarna finns även korrespondens med polarupptäckare som Roald Amundsen, Robert Falcon Scott och Ernest Shackleton, samt manus till ett tal i Göteborg 1908.
Föreståndaren Anders Larsson pekar också på material om Nordenskiölds liv i Göteborg, från Geografiska föreningen till arbetet med den blivande Handelshögskolan och fredsengagemanget under första världskriget. Arkivet började byggas upp 2001 och växer fortfarande genom gåvor från släktingar och kompletterande förvärv.
Reporter: Mats Carlsson Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
2025 fick Japan två naturvetenskapliga nobelpris att lägga till den stora samlingen. Men de belönade upptäckterna gjordes för länge sedan, och idag har andra länder kommit ikapp och kanske förbi.
På plats i Tokyo möter vi Anders Karlsson, som följt utvecklingen för japansk forskning sedan 1990-talet. Han är tidigare vetenskapsattaché vid svenska ambassaden i Japan, och nu anställd hos vetenskapsförlaget Elsevier. Karlsson berättar om läget för den japanska vetenskapen och om den ökande konkurrensen från andra länder, och hittar nycklar till utvecklingen i kulturella, historiska och samhällsekonomiska faktorer.
Medverkande: Anders Karlsson, tidigare vetenskapsattaché, och idag anställd på vetenskapsförlaget Elsevier; Shimon Sakaguchi, nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2025.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Rörstrandmönstret Mon Amie från 50-talet möter Zoégas jubileumskaffe. Kombinationen av trend och nostalgi gör burken svår att motstå för många.
Jakten på den Mon Amie-mönstrade kaffeburken går att förstå som ett skolboksexempel på hur konsumtionsbeteenden triggas, enligt varumärkesforskaren Eva Ossiansson. Hon pekar på en checklista av mekanismer där en konstgjord brist står i centrum. Begränsad upplaga, tillsammans med att erbjudandet bara dyker upp i vissa butiker och vid olika tillfällen, gör att möjligheten att köpa begränsas.
I en vardag präglad av utbudsöverflöd skapar det något som får vissa att resa långt, köa tidigt och agera mer impulsivt än vanligt. Sociala medier förstärker effekten när tips, bilder och berättelser om “fyndet” sprids och fler känner sig manade att haka på. Där växer också Fomo, Fear of Missing Out, rädslan att hamna utanför när alla andra verkar ha förstått grejen. Ossiansson beskriver dessutom jakten som en upplevelse i sig, delad med andra.
Designen spelar roll: trygghet, tradition och nostalgi kopplade till 50-talets mönster kan ge högt symbolvärde när något välkänt kombineras med en ny produkt. Professor emeritus Rikard Wahlund lyfter samtidigt riskerna. Försök att medvetet manipulera kan slå tillbaka om kunder känner sig styrda, och om exklusiviteten späds ut kan de som redan fått burken reagera negativt.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen?
Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.
I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?
I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår.
Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här.
Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Medverkande reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Sedan ett knappt år tillbaka har störningar av GPS-signalerna försvårat navigationen i Östersjön. Nu utvecklas flera alternativa system.
Sjöfartsverket satsar på både radiosändare i marknivå och en radarteknik som gör att en del fyrar framträder extra tydligt på radarskärmarna.
Men för de många fritidsbåtsskeppare som inte har radar, handlar navigationssäkerhet inför sommaren om att skaffa sig eller underhålla gamla navigationskunskaper med papperssjökort och kompass. Det är att följa en princip som funnits länge, konstaterar mästerlotsen Anders Knutas:
"Det har stått i alla navigationsläroböcker under historien att man ska använda flera av varandra oberoende navigationsmetoder. Men navigatören i fritidsbåtar har reducerat sig själv till att bli TV-tittare och kompassen till ett bra ställe att hänga kepsen på."
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Två universalgeniers liv slutar med andeskådning och landsflykt, men skisserna flygplan rymmer idéer som senare blir centrala i modern flygteknik.
Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.
Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.
Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Går det att skapa ett arktiskt varningssystem som larmar vid kritiska brytpunkter och ger oss tid att anpassa oss till plötsliga dramatiska förändringar i klimatet? Ett stort brittiskt forskningsprogram söker svar.
Med en budget på motsvarande omkring en miljard kronor samlar det stora brittiska forskningsprogrammet Forecasting Tipping Points under fem år in resultat från omkring 25 forskningsteam i Europa, USA och på Grönland. Målet är att visa om det går att skapa ett tidigt varningssystem för omvälvande och ostoppbara förändringar i klimatsystemen i Arktis - en möjlig utveckling som dramatiskt skulle förändra tillvaron i Nordeuropa.
Medverkande: Sarah Bohndiek/programchef Forecasting Tipping Points, finansierat av Advanced Research and Innovation Agency UK, Gemma Bale/ programchef Forecasting Tipping Points, finansierat av Advanced Research and Innovation Agency UK, Laurie Laybourn/tankesmedjan Strategic Climate Risks Initiative,Fredrik Gröndahl/docent oceanografi KTH, Maria Nilsson/professor folkhälsovetenskap Umeå universitet
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Sjöräddningssällskapet har utvecklat en simulator där de frivilliga sjöräddarna ska kunna öva på torra land. Hur trovärdig är den? Vi har provat.
I en stor hall på Sjöräddningssällskapets varv på Hönö utanför Göteborg, står en styrhytt till en 12-metersbåt. Den är monterad i ledade armar som gör att den kan skaka, gunga och vibrera – i takt med det som händer på en skärm som går hela vägen runt den.
Inifrån styrhytten ser man Fjällbacka skärgård i animerad version på skärmen. Och de båtar, vågor och väder som läggs in i den övning man ska genomgå.
Simulatorcentret ska när det är klart omfatta tre olika simulatorer, motsvarande de tre båttyper sjöräddningen bygger. Vi möter projektledaren Jonas Carlsson och tar en ”tur” tillsammans med sjöräddningssällskapets utbildningssamordnare Cecilia Jönsson.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Den ökande digitaliseringen gör vårt samhälle sårbart. Hur kan vi försäkra oss om att vi har åtkomlig back-up på data som behövs för att allt runtom oss ska fungera?
När vi behöver styrka vår identitet, eller att huset vi bor i verkligen är vårt, kan handlingar i arkiv vara avgörande. Skolbetyg, examensbevis och medicinska journaler är andra exempel som rör enskilda. Men också många av vårt samhälles funktioner kan slås ut vid kriser och då krävs det tillgång till data för att få allt att fungera igen. I dagens nya säkerhetspolitiska läge har digitala angrepp tydligt visat på sårbarheten.
Det menar Karin Åström Iko, som varit chef för Riksarkivet under 10 års tid och vars förordnande går ut i mars 2026. Vi hör henne förklara den årliga ”Lägesbild för arkiv och beredskap” som myndigheten nyligen släppte för andra gången, och även den färska redovisningen av ett regeringsuppdrag om samhällsviktig information. Där lyfts särskilt vikten av att säkra de privata aktörernas data inför möjliga kriser.
Vi hör också om Riksarkivets samarbete med och stöd till arkivmyndigheter i Ukraina, och om ett litet dokument hos arkivet som upplevs som symboliskt viktigt för Ukrainas självständighet.
Medverkande: Karin Åström Iko, riksarkivarie t o m februari 2026.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Skärgårdsfisket förr i tiden kunde försörja många utan att fiskbestånden utarmades. Hur gick det till?
Marinekologen och fiskforskaren Henrik Svedäng vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har letat i Riksarkivet och andra källor för att ta reda på hur det historiska fisket i Stockholms skärgård med omnejd såg ut. Arkiven berättar att fisket legat på en rätt konstant nivå under flera århundraden. En slutsats är att minskningen av strömmingen är ett nutida fenomen, som kommit med det moderna fisket.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Forskning visar hur man skulle kunna förtäta städer utan att buller och föroreningar ökar.
Städerna växer och många städer brottas med förtätningsprojekt. Hur ska man kunna bygga fler bostäder utan att nagga grönområden i kanten, bugga för nära bilvägar eller andra sätt som kan öka ohälsan i staden.
Nu visar ett projekt från Lunds universitet, att det kan gå om man prioriterar ner biltrafiken och i stället satsar mer på kollektivtrafik, cykling och gångtrafik. Och bygger på höjden för att inte ta för mycket av det gröna.
I projektet fick forskarna göra en sorts drömscenarier av några bostadsområden där det redan fanns långt gångna planer på hur områdena ska kunna förtätas. Och de kunde i sina beräkningar bl a visa på tydliga minskningar i hur många som skulle bli störda av buller, och sova dåligt på nätterna, om man i stället byggde enligt deras idéer.
Medverkande: Ebba Malmqvist, Anna Boudin och Kristoffer Mattisson, Lunds universitet
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Historien om den 36‑åriga havsörnen visar hur artens utveckling på Öland och i landet förändrades när miljögifter minskade och naturvården lyckades.
När en 36‑årig havsörn hittades död på norra Öland blev den ett unikt tidsdokument över artens dramatiska utveckling. Den ovanligt höga åldern kunde bekräftas genom ringmärkning, och fågelns livsspann sträckte sig över perioden då havsörnen gick från att vara nära utrotad till att bli ett livskraftigt inslag i svenska landskap.
Under 1970‑ och 80‑talen pressades populationen hårt av miljögifter och tidigare jakt, vilket ledde till dålig reproduktion och få kvarvarande individer. När halterna av miljögifter sjönk och nya generationer utan skador började ta plats skedde en tydlig vändning.
Den här havsörnen kan ha tillhört de första som åter etablerade sig på Öland, där gamla boplatser i tallskogar och god tillgång på föda skapade förutsättningar för en växande stam. Fyndet visar hur ringmärkning avslöjar långsiktiga förändringar i både miljö och beteenden, och hur landskapet förändrats från perioder av hårt mänskligt tryck till mer gynnsamma förhållanden.
Samtidigt väcker den ökade populationen frågor om framtida skydd, rättsliga processer och hur artens status påverkar förvaltningen. Den rekordgamla fågeln blir därmed en nyckel till att förstå havsörnens återhämtning och de omständigheter som format artens återkomst i Sverige.
Medverkande: Peter Hellström, rovfågelsforskare på Naturhistoriska riksmuseet
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Spanien drabbades nyligen av en olycka med ett snabbtåg med över 40 döda. I Japan där höghastighetsjärnvägen föddes har ingen dödats sedan starten 1964. Och förseningarna räknas i sekunder.
Många länder har snabbt byggt ut särskilda nät för snabbtåg, med Kina och Spanien i spetsen. I Spanien växer kritiken mot slarv med underhållet, efter den allvarliga olyckan i januari. Vetenskapsradion testar den japanska förlagan och noterar att landets kombinerade fokus på säkerhet och punktlighet verkar fungera. Vad är förklaringen?
Vi hör också om hur det går med framtidens futuristiska supersnabbtåg.
Medverkande: Hironori Kato, professor i transportplanering, Tokyo University; Anders Karlsson, tidigare vetenskapsattaché vid svenska ambassaden i Japan.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Reporter och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Tekniker för att skapa könsceller och utveckla konstgjorda livmödrar utmanar gränserna för fertilitet, genetik och etik.
Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.
Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap.
Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.
Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.
Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar.
Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetisk föräldraskap.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se
Polarhistoriska dokument med brev, porträtt och vetenskapligt källmaterial från Vegaexpeditionen 1878–1880 lämnar familjen och säljs till högstbjudande.
När ett stort polarhistoriskt arkiv från Vegaexpeditionen når auktion hamnar ett av Sveriges mest betydelsefulla expeditionsarv i centrum. Loggböcker, dagböcker, brev, fotografier och föremål kopplade till den första färden genom Nordostpassagen görs plötsligt tillgängliga för helt nya ägare. Materialet ger detaljerade inblickar i arktiska förhållanden, möten med tjuktsjerna och den långa infrysningen vid Pitlekaj, händelser som präglade expeditionens vetenskapliga resultat och historia.
Försäljningen väcker samtidigt debatt om hur kulturarv, polarhistoria och vetenskapliga källor bör hanteras när de lämnar institutionella sammanhang. Forskare framhåller betydelsen av originaldokumenten för studier av 1800-talets polarfärder och den roll expeditionen spelat i svensk forskningshistoria, medan samlare ser värdet i att bevara och lyfta fram materialet på privata vägar.
När samlingen lämnar familjens gömmor framträder också en förändrad bild av hur expeditionens aktörer har uppmärksammats genom åren. Den omfattande kvarlåtenskapen knyter samman arktisk forskning, maritim historia och frågor om framtida bevarande. För första gången på över hundra år öppnas möjligheten att följa spåren av en av Sveriges mest ikoniska expeditioner genom de originalkällor som nu går under klubban.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Det sägs att vi svenskar är bäst i världen på att älska tulpaner, men varför gillar vi den här lökväxten så mycket? Och hur funkar den?
Den vilda tulpanen har sitt ursprung i Centralasien men har sedan spridit sig till andra platser i Europa. Den har älskats för sin skönhet under mycket lång tid och på 1600-talet orsakade den till och med världens första finanskris i Holland.
I Sverige odlades de första tulpanerna av Olof Rudbeck den äldre redan på 1600-talet i Uppsala men blev inte tillgängliga för allmogen förrän någon gång på 1800-talet, de var alltför kostsamma.
På ett fält i Alnarp så samlar den Nationella genbanken på äldre svenska tulpanlökar som odlats i våra trädgårdar, men de samlar inte bara på lökarna utan också historierna om de älskade tulpanerna...
Medverkande: Frida Mörnerud, trädgårdsmästare Wij Trädgårdar, och Karin Persson, genbankskurator SLU.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Hur lyckas man med formtoppning och höghöjdsanpassning inför OS och hur mycket påverkar det skidåkningen att ha ett gevär på ryggen?
Vinter-OS går mot sitt slut och det har varit stora framgångar för många svenska deltagare, särskilt inom damernas längdåkning där Frida Karlsson verkar ha prickat in en formtopp. Efterhand har det även lossnat för skidskyttarna, som i början verkade ha misslyckats med anpassningen till hög höjd.
I Vetenskapsradion möter vi en professor i idrottsvetenskap som själv varit både skidskytt och landslagstränare. Han berättar om vilken annan sport som han tycker mest påminner om skidskytte, om hur skidåkningen påverkas av geväret på ryggen, och om vilken forskning som kan behövas inför framtidens tävlingar.
Medverkande: Marko Laaksonen, professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar.
När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete.
– Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter.
Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser.
Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover.
Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked.
När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Victor Bortas-Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se
En dag kommer ett gäng forskare hem till familjen Hesse och tömmer deras villa på allt som innehåller plast. Allt bärs ut i trädgården för att dokumenteras.
Familjen fick sen leva utan plast i en månad. Inga plastleksaker, inga plastburkar i köket och ingen soffa med skumplast i sitsen. Madrasser och sportkläder försvann, liksom smink som innehåller plast.
Det var ett forskningsexperiment lett av Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesig på KTH, för att visa hur djupt materialet är integrerat i våra vardagsliv – men också vilka alternativ som faktiskt finns.
Nu finns en utställning om projektet på Form/Design Center i Malmö.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
På flera tusen meters djup, mellan Svalbard och Grönland, så växer det skogar av rörmask, så kallade maskskogar.
Långt ner i de arktiska djuphaven så är det mörkt, kallt och tyst, men nere på botten så lever djur som har lärt sig att utvinna energin från bakterier – rörmaskar. De odlar bakterierna inne i sina egna kroppar och har varken mun eller anus.
Rörmaskarna, som kan se väldigt olika ut – en del är korta och krulliga andra är raka och långa – bildar skogar på botten. De här skogarna, som fyller samma funktion som våra barr- och lövskogar på land – de ger livsmiljö åt massor av andra organismer.
Nu vill forskarna vid Senter for Dyphavsforskning, vid Universitetet i Bergen, ta reda på hur de olika skogarna skiljer sig och vilka djur som finns där. Vi får följa med marinbiologen och djuphavsforskaren Christian Nilsson på en resa, bland annat till det så kallade Molloydjupet i Framhavet mellan Svalbard och Grönland. Christian Nilsson är doktorand vid universitetet i Bergen, Senter för dyphavsforskning, WormFEST.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Tekniker: Nisse Lundin
nils.lundin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Det foder som vi föder upp fisk, kyckling och grisar på har inte alltid varit särskilt miljövänligt. Nu prövas ett nytt alternativ som svenska forskare tagit fram.
Mycket av den fisk vi äter numera är odlad och det kan vara ett miljövänligt alternativ som förhindrar utfiskning av hav och sjöar. Men ofta ingår vildfångad nermald fisk i fodret, och det gör också sojaprotein som även det kan ha stor miljöpåverkan.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu tagit fram ett nytt foder som ska vara hållbart och som prövats på fisk under hösten, och i år står kyckling och grisar på tur. Men hur smakar fodret - och hur smakar fisken? Vi provsmakar.
Medverkande: Hanna Carlberg, forskare inom akvakultur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala; Anna Henning Moberg, kock och verksamhetschef, Torsåker gård, Axfoundation; Christian Sjöland, projektledare ”Framtidens mat”, Axfoundation.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Från blåvalens soffstora pump till kolibrins turbopuls. Vi går på hjärtsafari och möter djuvärldens extremer.
Blåvalens hjärta är 300 kg tungt och kolibrins litet som ett knappnålshuvud. Men båda är av samma sort som vårat.
Fiskar däremot klarar sig med två rum i hjärtat istället för fyra. Daggmaskarnas uppåt tio hjärtan är av enkelt slag men de gör ändå jobbet - de pumpar runt blod i kroppen.
Följ med på hjärtsafari i Vetenskapsradion – från det största hjärtat, stort som en soffa, ner till riktigt små och enkla pumplösningar.
Hör Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuséet om bläckfiskens tre hjärtan, och Michael Axelsson, professor emeritus i jämförande hjärt-kärlfysiologi om krokodilens sinnrika omkopplingsbara hjärta.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Vår plastanvändning är ett stort globalt miljöproblem, men i Eskilstuna undersöks ett sätt att komma bort ifrån den mest ohållbara plastkonsumtionen.
I Eskilstuna kommer matlådorna i engångsplast som används i hemtjänsten att bytas ut mot flergångslådor i plast på försök. Det är ett projekt där kommunen, plasttillverkaren Mälarplast och Linköpings universitet deltar. I ett storkök på Rekarneskolan berättar Johan Hellfeldt på kommunens måltidsservice om vilka särskilda krav hemtjänsten har på flergångslådorna. Mattias Lindahl vid Linköpings universitet förklarar hur projektet passar in i den större bilden av att ställa om till ett samhälle som är mindre beroende av plast.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom – trots ökande övervikt och diabetes.
Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd.
Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad.
Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
”Det kommer att bli bra” spår Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, när han får frågan om det kommer att finnas andra och bättre läkemedel när han själv blir äldre.
Henrik Zetterberg forskar på tidiga sätt att se hjärnsjukdomar i kroppsvätska och har varit med och tagit fram de blodprover som nu används på flera håll, för att se spår av alzheimerförändringar i hjärnan i ett tidigt stadium av sjukdomen.
Han har nyligen träffat Bill Gates i Stockholm i en sorts ”förhör” om var forskningsfronten är. i Bill Gates började skänka pengar till alzheimerforskningen efter att hans pappa dog i sjukdomen, och nu vill han från forskare höra vad som är viktigast att satsa på. Gates har tidigare finansierat just sådan forskning som Henrik Zetterberg ägnar sig åt, med tidiga diagnosmetoder.
Henrik Zetterberg är kritisk till att Sverige ännu inte infört de nya alzheimerläkemedel som kan ge en viss fördröjning av symtomen i ett tidigt skede av sjukdomen. De godkändes i Europa förra året, efter många turer, men fortfarande pågår diskussioner i Sverige eftersom det handlar om dyra mediciner med en måttlig effekt. Trots det ser han ljust på hur det kommer att bli när vi blir äldre, eftersom det pågår så mycket forskning om nya läkemedel.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Människoliknande robotar med artificiell intelligens är på väg ut i bilfabriker. Men AI-robotarna kan behöva mycket övning i det fysiska rummet.
En robot som ska fungera i verkligheten måste tränas i verkligheten. Det är robotforskaren Henny Admoni från Carnegie Mellon University och datavetenskapsprofessorn Amy Loutfi vid Örebro universitet ense om.
Att träna en AI-robot kan påminna mycket om att utbilda en människa, vilket väcker tankar om vad det gör med vår relation till robotarna. Samtidigt är åtminstone en sak väldigt annorlunda mot att utbilda människor.
Vi har besökt AI-forskningsprogrammet WASP:s vinterkonferens och träffar också laboratorieingenjören Kewin Borowiecki, som snabbguidar bland de robottyper som lett fram till Örebro universitets nyliga inköp av den människoliknande och AI-utrustade roboten Argo.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Snart ska en raket iväg som är tänkt att ta människor längre bort från jorden än någonsin. Nästa steg är att åter landa på månen, och allt fler länder ger sig in i den nya rymdkapplöpningen.
NASA:s raket som står på startplattan i Florida är den största hittills, och den har aldrig tidigare lyft med en besättning. Detsamma gäller Orion-kapseln, där de fyra astronauterna ska sitta. Dessutom ligger europeiska ESA bakom en viktig del, för första gången. Men varför är månen, som ingen människa satt sin fot på sedan 1972, nu åter så intressant?
Vi hör svaren på det, hur resorna Artemis II och III ska gå till, och hur det hela också är en förberedelse för bemannade turer till Mars.
Medverkande: Kristine Dannenberg, ansvarig för utforskande och tillträde till rymden, Rymdstyrelsen.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Genom att använda skolan som ett levande laboratorium vill Karl Wennberg försöka göra gymnasievalet mer jämlikt och jämställt. För idag finns det brister.
Fortfarande spelar elevers sociala bakgrund stor roll för hur niondeklassare väljer gymnasieutbildning och hur de sedan tänker om fortsatta karriärer i vuxenlivet. Och i Sverige väljer vi också yrken mer könsstereotypt än i många andra länder.
Karl Wennberg, professor i företagsekonomi, vid Handelshögskolan, driver tillsammans med forskare från bl a Stockholms och Lunds universitet, ett projekt där de använder niondeklasser i flera hundra skolor i Sverige som en sorts levande laboratorium.
De gör helt enkelt en stor randomiserad studie, där olika niondeklasser får samma information om gymnasievalet, men på olika sätt. De vill undersöka hur de unga bäst tar till sig information om olika utbildningsval och karriärvägar. Är det via informationen i sig, eller spelar vuxna förebilder större roll?
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Naturfilmens utveckling, från stabiliserad kamerateknik till nattfilmning, har stärkt forskningen och öppnat fönster mot tidigare okända arter och miljöer.
Hur mycket vetenskap är det i naturfilm - är det populärvetenskap eller är det ren underhållning?
Naturfilmsnestorn Henrik Ekman, på SVT, resonerar kring hur naturfilm kan driva vetenskapen framåt.
Genom stabiliserad filmning från helikopter och fordon samt filmning på natten har forskare fått nya data om beteenden som tidigare varit svåra att dokumentera. BBC:s produktionsmiljö i Bristol har länge varit en kreativ motor där naturfilm och biologi möts, och de har producerat allt från klassiska serier om evolution till moderna satsningar som bygger på berättelser med avancerad teknik.
Perspektivet breddas med naturjournalistikens förändring, där klimat och biologisk mångfald särskiljs som vår tids dubbelkris samtidigt som vissa arter återhämtat sig efter riktade åtgärder. Resultatet är en saklig genomgång av naturfilmens samspel med forskningen och hur bild, manus och teknik öppnar fönster mot tidigare okända arter och miljöer
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Insekter kan bland annat känna ett stort antal dofter och navigera efter stjärnorna, men frågan är om de kan uppleva känslan av att lida.
En debatt om insekters förmåga att känna lidande blossade upp när Jordbruksverket lade fram ett förslag 2025 om nya regler för att hålla sällskaps- och hobbydjur.
Kognitionsvetaren Mathias Osvath menar att förlaget innehöll förhastade slutsatser om insekters förmåga att känna lidande. Han berättar om var forskningen står idag. Hör också om varför insekter måste använda varje hjärncell på ett mer effektivt sätt än vi människor.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Länge har rymdforskare och astronauter åkt till Island, men först nu har landet sitt eget rymdforskningsinstitut. Förhoppningen är ökat internationellt samarbete kring rymden - och Arktis.
Islands kombination av kargt klimat och vulkanism har länge gjort landet till en värdefull plats för rymdforskning och träning av astronauter. Daniel Leeb, som leder Islands nyetablerade rymdforskningsinstitut, ser ön som platsen för rymdfarande nationer som vill mer än till månen eller till Mars. Både rymdforskning och forskning om Arktis handlar om miljöer som hela mänskligheten måste ta ansvar för, och om att tillsammans lösa problem med hur man överlever i de mest extrema miljöer.
Medverkande: Daniel Leeb/chef för Islands rymdforskningsinstitut, Johan Köhler/avdelningschef forskning och utveckling Rymdstyrelsen
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
En ny studie visar att genetiskt arv står för drygt 50% av påverkan på hur gamla vi blir. Sara Hägg som forskar på svenska tvillingar är en av författarna. Hon berättar om livsstilsvalen som också kan bidra till ett långt liv.
Tidigare har forskare trott att ärftlighetsfaktorn avgör vår livslängd till 10 - 30 %, men med nya beräkningsmodeller blir siffrorna i den nya studien i tidskriften Science betydligt högre. Det säger Sara Hägg, som forskar på biologiskt åldrande och leder studier på det svenska tvillingregistret. Hon menar att resultaten kan leda vidare till att vi kan förstå genetiken bakom ett långt liv ännu bättre, och kanske dra nytta av dem. Men det vi själva kan göra genom att leva lagom hälsosamt är också viktigt säger hon - däremot är hon skeptisk till trenden med s.k. biohackers.
Medverkande: Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Fuji är inte bara ett vackert berg utan också en vulkan som tidigare haft utbrott omkring vart 30 år. Nu varnar myndigheterna för att det kan hända igen, och vill öka beredskapen.
I en dramatisk informationsfilm skildras vilka risker ett utbrott skulle innebära för Tokyo och platser och personer som befinner sig närmre vulkanen.
På plats i Tokyo möter vi vulkanologen Toshitsugu Fujii, den expert som uttalar sig i filmen, och som har också varit med i arbetet med den. Han har studerat Fuji sedan millennieskiftet, då viss aktivitet under vulkanen kunde registreras. De senaste 5 000 åren har det skett utbrott vart 30 år i genomsnitt, berättar han, men nu har det varit uppehåll sedan 1707. Den gången spreds stora mängder aska över Edo, som Tokyo hette på den tiden. Idag skulle ett askan från ett liknande utbrott få större verkningar på moderna transporter och infrastruktur, säger han.
Flödande lava, flygande stenblock, så kallade pyroklastiska flöden och stora störtfloder av lervälling är andra farliga risker, beroende på vilken typ av utbrott som sker. Det här är vanskligt att förutsäga, och tyvärr kan forskarna inte heller förutsäga när ett utbrott skulle kunna ske, mer än i bästa fall några dagar i förväg.
Medverkande: Toshitsugu Fujii, professor emeritus vid Tokyos universitet och direktör för det särskilda forskningsinstitutet vid Fuji.
Vi hör också klipp ur filmen, som går att se här.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
100-åriga fanor i arkiven skildrar hur konstfullt hantverk, ideologier och gemenskap gav människor kraft att stå upp för värderingar och förändring.
Följ fanornas väg från slagfältets maktsymbol till folkrörelsernas gemenskapsbärare. I ett arkiv i Gävle öppnas ståldörren till ett magasin med över 800 föreningsfanor, standar och banderoller – textila konstverk i siden och ylle, målade och broderade för att bäras i tåg, möten och högtider.
Här förklaras skillnaden mellan fana och standar, hur stångens placering styr hur motivet syns, och varför materialitet spelar roll när en gemenskap behöver något fysiskt att samlas kring.
Forskaren Karin Tetteris på Armémuseum har skrivit en avhandling om militära fanor på 1600-talet, som fungerade som delegation av makt från regent till förband, med heraldiska vapen och också hade en psykologisk funktion på 1600‑talets slagfält – fanan skulle alltid synas för att inge hjärta och mod.
I arkivet finns också föreningslivets symboler: arbetarrörelsens motiv, en textilarbetarfana målad av Ida Mellgren och ett standar från rörelsen för kvinnors politiska rösträtt, där Justitia med vågskålen blir bild av rättvisa och målmedveten organisering. Protokoll från 1916 visar hur material beställdes och broderiet gjordes tillsammans – ett tidsdokument över kollektivt arbete och demokratiska landvinningar.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Klimatförändringarna i Arktis ger smältande isar och enorma bränder. När stora områden brinner och permafrosten töar, hotas klimat, ekosystem och människors hälsa.
I delar av Arktis finns synnerligen kolrika marker med permafrost. Efter tusentals år som kolsänkor kan nu områdena istället bli gigantiska källor till utsläpp av växthusgaser när temperaturen stiger, och arktiska skogsbränder blir allt vanligare.
Töande permafrost och farlig brandrök hotar vardagsliv och hälsa också bortom Arktis, konstaterar forskarna Edward Alexander, John Holdren, Joacim Rocklöv och Mats Björkman.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Kvinnor upplever sin cykelmiljö på ett annat sätt än män, visar forskning, och i vissa områden blir cyklarna bara stulna. Vi får forskarnas tips på hur fler ändå ska välja att cykla.
Vi hör också om utmaningarna i busschaufförernas arbetsmiljö, som kvarstår efter att ha diskuterats i över 60 år. Och hur är det med elbilarna - varför kommer de inte leda till lägre trafikbuller?
Lena Nordlund har varit på Sveriges största konferens kring transportforskning, Transportforum i Linköping, där det också lyftes fram visioner om självkörande bilar. Vetenskapsradions transportintresserade reporter Björn Gunér sammanfattar dem och ger en rapport om hur bra det gick för tågen att komma i tid förra året.
Medverkande: Malin Henriksson, Anders Genell, Jonna Nyberg, Jens Alm och Jonas Ihlström forskare vid VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut; Mikael Ögren, Göteborgs universitet.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Artemis 2 förbereder bemannade färder längre ut i rymden än tidigare. Detta och fler genombrott väntas under forskningsåret 2026.
Artemis 2 markerar nästa stora steg i rymdfarten när en bemannad testfärd tar människan längre bort från jorden än någon tidigare expedition. Den kraftfulla SLS‑raketen och Orion‑kapseln ska föra fyra astronauter runt och förbi månen, i ett läge där internationell konkurrens om framtidens rymdresor skärps. Samtidigt växer intresset för månens sydpol, där fruset vatten kan bli nyckeln till framtida baser och vidare färder mot Mars.
Året rymmer också stora förväntningar inom flera forskningsområden. Inom genteknik väntas EU öppna för enklare regler kring genetiskt förändrade grödor, vilket kan bana väg för mer klimattåliga växter och djur. I naturvårdens värld intensifieras jakten på bättre koll över den biologiska mångfalden genom drönare, ljudanalys och DNA‑insamling.
Tekniska språng präglar dessutom utvecklingen av artificiell intelligens, där nollklicksinternet och automatiserade svar förändrar förutsättningarna för källkritik och informationsflöden. Parallellt diskuteras riskerna med djuphavsgruvbrytning, där ännu okända organismer hotas innan forskare ens hunnit kartlägga dem.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Reportrar:
Camilla Widebeck, camilla.widebeck@sr.se
Gustaf Klarin, gustaf.klarin@sr.se
Sara Sällström, sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Vi tar tempen på den galopperande AI-utvecklingen genom att stämma av förra årets AI-spaningar mot hur det blev – och tittar fram mot 2026.
I 3D och under en kupolformad bioduk får två gymnasieklasser göra ett besök inuti AI -– och se hur systemen fungerar. Det är premiär på filmen ”AI – en immersiv resa in i framtiden” i fem svenska städer, och vi är med i Norrköping.
Här träffar vi också två forskare som varit med och tagit fram filmen: Amy Loutfi som är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och Örebro universitet, och Anders Ynnerman som är professor i visualisering vid Linköpingsuniversitet och ansvarig för dome-projektet, där filmen visas.
Med dem stämmer vi av förra årets spaningar – hur rätt eller fel fick vi? Vad händer just nu och vad har vi att vänta av AI-året 2026?
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Avancerad genteknik används för att ta fram grisar som står emot klassisk svinpest genom att slå ut proteiner som viruset är beroende av.
Klassisk svinpest är en virussjukdom som historiskt lett till masslakt, hårda avspärrningar och stora ekonomiska förluster. Med avancerad genteknik tas nu steg mot djur som inte längre kan infekteras av viruset. Arbetet bygger på att slå ut ett protein som viruset är beroende av för att föröka sig i grisens celler. När proteinet inte längre bildas stoppas smittan innan sjukdomen bryter ut.
Forskare i Storbritannien och Kina har oberoende av varandra tagit fram grisar som visat tydlig motståndskraft mot klassisk svinpest, och resultaten imponerar erfarna veterinärmedicinare. Tekniken bygger på gensaxen CRISPR, där en exakt genförändring görs utan att påverka djurens tillväxt, reproduktion eller köttkvalitet enligt de uppföljningar som hittills gjorts.
Samtidigt är hotet från svinpest större än på länge. Den afrikanska varianten, svårare och mer komplex, har nått både svenska vildsvin och flera europeiska länder. Forskare bedömer att den också är svårare att komma åt med genredigering och kräver flera genförändringar innan resistenta djur är möjliga.
Genredigeringens framsteg öppnar ändå för ett framtida jordbruk där sjukdomar som idag orsakar enorma kostnader kan begränsas direkt i djurens arvsmassa. Frågan är hur snabbt tekniken kan nå marknaden – och om den kan förändra hur avel, smittskydd och livsmedelsproduktion ser ut i grunden.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Snön är mer än vita flingor – den isolerar, ger livsutrymme och styr hur djur och växter klarar nordiska vintrar.
Det blev en snöig inledning på år 2026. På sina ställen föll det nästan en meter nysnö på en vecka.
Vi ska till en vintrig granskog i Gästrikland där den blockiga marken täcks av ett fluffigt snötäcke och där man kan se spår av både räv och rådjur, men snön är mer än ett vintertecken – den är en komplex del av naturens ekosystem.
När landskapet täcks av vitt förändras både ljud och ljus. Snön fungerar som en naturlig ljuddämpare, skapar tystnad i skogen och ger det blå ljus som präglar nordiska vintrar. Under ytan finns ett isolerande lager som gör att smådjur som gnagare kan överleva i ett varmt rum mellan marken och snötäcket. Snön är också hem för mikroskopiskt liv, från alger till nematoder, och påverkar hur större djur som rådjur och älg klarar sig när snödjupet ökar. Dess struktur avgör allt från lavinfara till skidförhållanden – varje kristall binder på sitt sätt och formar snöns egenskaper.
Snön är inte bara flingor som faller, utan ett dynamiskt system som styr liv, klimat och landskap under vintern.
Reporter Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Havsöringar och vattenfladdermöss hör till vinnarna i Stångån där ett projekt för att restaurera vattenmiljöer har tagits till en ny nivå.
Stångån är ett biflöde till Ljungan i närheten av Sundsvall. Längs ån har många kraftverk och dammar rivits och fisken kan återigen vandra fritt uppför ån.
Men det här restaureringsprojektet nöjer sig inte med själva åfåran, utan tittar även på vad naturen behöver i hela det avrinningsområde som hör till vattendraget.
Hör varför ett helhetstänk är viktigt när man ska restaurera vattenmiljöer för att gynna den biologiska mångfalden. Och så berättar kraftverksägaren John Forsell varför han tycker att det har fungerat så bra att ta bort de egna kraftverksdammarna.
Programledare: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Invasiva arter väcker starka känslor. De rör vid frågor om identitet, tradition och hur vi ser på naturen som en del av vårt arv.
De är ett hot mot den biologiska mångfalden. Invasiva arter, som till exempel Parkslide, mårdhund och jätteloka, kommer med människans hjälp till nya platser där de konkurrerar ut de arter som redan fanns där.
Men invasiva arter kan också säga något om kulturarv och mänskliga traditioner. Det menar etnologer som i sin forskning tittat närmare på arter som väcker känslor.
Det kan till exempel handla om att de hotar att förstöra naturen så som man minns den från sin barndom. Att de förändrar ett tänkt idylliskt landskap, skildrat av Astrid Lindgren och fyllt av blommor som Evert Taube sjungit om.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Ceremonier vid smältande glaciärer samlar forskare, lokalbor och religiösa ledare för att ge plats åt sorg och ansvar i klimatkrisens tid.
Glaciärerna krymper i snabb takt och med dem försvinner landskap som format människors liv och tro i århundraden. När ismassor som funnits i tusentals år smälter bort väcks starka känslor – sorg, saknad och ansvar.
I takt med klimatförändringarna har nya ritualer vuxit fram: begravningar, böner och ceremonier vid glaciärernas fot. Från Nepal till Alperna samlas forskare, lokalbefolkning och religiösa ledare för att hedra det som går förlorat och skapa mening i en tid av kris. Historiska processioner som en gång bad om skydd mot glaciärernas framfart har fått en ny innebörd – nu ber man om att isen ska få finnas kvar.
Samtidigt förändras vår syn på naturen. Från att ha betraktats som hotfulla krafter ses glaciärerna idag som sköra och värdefulla. För forskare blir förlusten personlig, och känslorna som väcks kan bli en drivkraft för förändring. Ritualerna ger plats för gemenskap och reflektion, och påminner om att klimatkrisen inte bara handlar om siffror och modeller, utan om kultur, identitet och vår relation till naturen.
Reporter: Elsa Östlund
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Sveriges Radio fyller 100 år 2025. Och ända från början har vetenskap varit en viktig del i utbudet.
När det talades om forskning i radion de första åren var det i regel forskarna själva som föreläste. Senare hördes de intervjuade – men av mycket hovsamma reportrar som knappast var inställda på att ifrågasätta.
Först fram på 60-talet börjar vi känna igen ett journalistiskt arbetssätt i förhållande till forskarna.
Vi hör flera historiska exempel med röster som Gösta Knutsson, Bengt Feldreich och Bert Bolin. Idéhistorikern och tidigare SR-medarbetaren Karin Nordberg ger det historiska sammanhanget med det hon kallar en tidig "orgie i folkbildning”.
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Ett specialprogram med julvärden Lena Nordlund. Från Roy Orbison till Stevie Wonder – julmusik som speglar samhällsfrågor och önskan om ett bättre år.
Julmusik är mer än bjällror och glittrande melodier. I det här specialprogrammet möter Lena Nordlund Magnus Carlson från Weeping Willows, en artist som tar högtiden på allvar och ser musiken som en spegel av både glädje och sorg. Samtalet rör sig från klassiska ballader med stråkar till punkens råa realism och vidare till låtar med starka samhällsbudskap.
Här finns Roy Orbisons enda julsång, Frank Sinatras stämningsfulla klassiker och Stevie Wonders vision om fred under Vietnamkrigets dagar. Julen är en tid av kontraster – förväntan och fest blandas med ensamhet och eftertanke. Därför blir de mest minnesvärda jullåtarna ofta de som bär på ett stråk av melankoli och hopp. Programmet utforskar varför sentimentala toner och allvarliga texter fortsätter att beröra, och hur julmusik kan bli en plats för både tradition och reflektion.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Har du ett gammalt pepparkaksrecept du fått av din mormor eller annan släkting? Folks handskrivna recept undersöks i ny studie.
När Annelie Sjölander Lindqvist började bläddra i sin mammas gamla receptbok såg hon berättelsen om mammans liv. Här fanns kakrecepten från grannfruarna hon gick till bokbussen tillsammans med på 70-talet. När barnen blivit lite större och hon börjat jobba igen dyker grytor och andra recept från middagar med kollegor upp i boken.
Hör också om ett bortglömt yrke, festkokerskan! Och vad smågrisar är för maträtt!
Medverkande: Annelie Sjölander Lindqvist
Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se
Susumu Kitagawa tog som ung till sig principen att det som betraktas som värdelöst kan bli riktigt användbart. Volleyboll och öl är också delar i hans framgångskemi.
Han delar nobelpriset i kemi med Richard Robson i Australien och Omar Yaghi från Jordanien, verksam i USA. De belönas för att ha upptäckt och förfinat så kallade metalliska ramverksföreningar, eller MOF:ar. Vi besöker Kitagawas laboratorium vid universitetet i Kyoto, men får tyvärr inte träffa honom själv där. Det sker istället i Stockholm.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Nobelpristagaren Fred Ramsdell visar hur regulatoriska T-celler kan bli nyckeln till framtidens behandlingar av autoimmuna sjukdomar och svåra tumörer.
Regulatoriska T-celler står i centrum för Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025. Fred Ramsdell, som är med och delar på priset, berättar om hur en slumpmässig mutation i en särskild sorts labbmöss blev startpunkten för forskning som nu förändrar synen på immunförsvaret.
Genom att förstå hur dessa celler fungerar öppnas möjligheter att bromsa autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism, Crohns sjukdom och MS – och samtidigt utveckla strategier mot cancer. Grundforskning på möss, grodor och zebrafiskar har lett till terapier som kan återställa balansen i immunsystemet.
Ramsdell beskriver också utmaningen med tumörer som utnyttjar samma mekanismer för att undgå kroppens försvar, och varför forskare nu letar efter sätt att målinriktat och selektivt påverka dessa celler. Han reflekterar över hur bristande tillit till vetenskap hotar framtida framsteg och varför kommunikationen mellan forskare och allmänhet är avgörande.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se
En komet från en främmande del av rymden är på tillfälligt besök. Rymdforskare hoppas få reda på så mycket som möjligt om universums hemligheter.
Kometen 3I ATLAS kommer att befinna sig som närmast jorden den 19 december 2025. Det är bara den tredje gången någonsin som vi upptäcker en sådan här interstellär himlakropp i vårt solsystem. Det är ett unikt tillfälle för mänskligheten att lära sig mer om rymden.
Anders Eriksson vid Institutet för rymdfysik i Uppsala konstaterar att rymden alltid kan bjuda på nya överraskningar. Och astrofysikern Anders Johansen vid Lunds och Köpenhamns universitet drömmer om att få se en glimt av vad som hände innan vår sol föddes.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Heta diskussioner böljade på fysiklabbet i Kalifornien där tre unga män samarbetade på 80-talet. Det förde dem till lyckade kvantexperiment – och ett Nobelpris.
John Clarke, Michel Devoret och John Martinis arbetade på universitetet i Berkeley när de beslöt sig för att ta reda på om kvantmekanikens märkliga effekter fick att få att visa sig i makroskopisk, alltså stor, skala. De lyckades, och la grunden till den kvantdatorutveckling som vi ser nu.
När de besöker Stockholm för att ta emot sina Nobelmedaljer är stämningen god – och det verkar den alltid ha varit. De heta diskussionerna menar de är just det som förde dem till sanningen.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Lagom verkar ge bäst odds för nobelpris. Visionära pionjärer som anses för tidiga och forskare som är för mainstream nobbas av nobelkommittéerna.
Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens.
Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta – eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten.
Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se
Möt ekonomipristagaren Philippe Aghion – om forskningen bakom ekonomipriset och hur nya idéer ersätter gamla och hur samhällen kan främja innovation.
Ekonomisk tillväxt är mer än siffror i BNP – den handlar om idéer som ersätter gamla strukturer och skapar nya möjligheter. Teorin om kreativ förstörelse beskriver hur innovation driver utveckling, men också varför konkurrenspolitik och starka institutioner är avgörande för att processen ska fungera.
Forskningen bakom årets ekonomipris har förändrat synen på tillväxt och varför en helt avreglerad marknad riskerar att bromsa innovation. Här diskuteras också hotet från korruption, behovet av ett gemensamt europeiskt ekosystem för riskkapital och hur AI kan accelerera förändring – samtidigt som arbetsmarknaden ställs inför stora utmaningar.
Frågan om grön tillväxt och tillväxt med kvalitet lyfts som en central framtidsfråga.
Reporter: Knut Kainz Rognerud
knut.rognerud@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se
Ett gram av det nya materialet kan fånga in en yta stor som en fotbollsplan, och bli en nyckel till hållbar vattenförsörjning. Belönas med 2025 års kemipris.
Omar Yaghis växte upp under enkla förhållanden i Amman i Jordanien. Tillsammans med sina syskon och föräldrar levde de i ett rum där familjens kor också höll till. Föräldrarna jobbade hårt för att de tio barnen skulle kunna få gå i bra skolor.
Vid 15 års ålder skickade pappan honom till USA. Där fick han på egen hand hitta ett college och börja sin väg mot Nobelpriset i kemi.
Genom att utveckla metallorganiska ramverk, MOF, har Omar Yaghi skapat en teknik som bland annat utvinner vatten ur luft. Genom att enbart sol och nattkylan i öken behövs kan det bli en lösning med enorm betydelse för områden som lider av extrem vattenbrist.
Omar Yaghis passion för molekylers skönhet började redan vid 10-års åldern. Allt sen dess har han varit förälskad i molekyler, och varit med och skapat stabila molekyler som kan suga in andra molekyler genom ett spänningsfält. En upptäckt som ledde till ett forskningsgenombrott som inspirerar forskare globalt och öppnar nya vägar för bland annat vattenförsörjning.
Det stabila nya materialet med MOF:ar menar Omar Yaghi skapar ett framtidshopp för människor, genom att det går att framställa många märkliga material med hjälp av de infångande molekylerna.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se
Mary Brunkow får nobelpris för ett forskningsgenombrott som förklarar varför vissa människor får autoimmuna sjukdomar och hur genetik styr processen.
Det här genetiska genombrottet har förändrat förståelsen av hur immunförsvaret fungerar. Forskningen visar att det i kroppens försvar finns mekanismer som bromsar angrepp mot de egna cellerna. I centrum står en gen, som visade sig vara nyckeln till att reglera så att inte alla drabbas av autoimmuna sjukdomar.
Mary Brunkow gjorde mänger med försök med Scurfy-möss. De mössen hade en svår autoimmun sjukdom som liknade psoriasis.
När hon och hennes kollegor började testa olika möjliga gener, så var det först vid den sista som de fick träff. Det var en gen som de helst inte hade velat få träff på eftersom den var svår att skapa direkta läkemedel emot. Genen kom att kallas FOXP3, och avslöjade att det fanns specifika T-celler som lugnade ned immunförsvaret, så kallade regulatoriska T-celler.
Den här insikten har öppnat nya vägar för att förstå varför vissa människor drabbas av autoimmuna sjukdomar medan andra klarar sig.
Mary Brunkow var central i den långa jakten på svaret och gjorde det oväntade fyndet som 2025 belönas med Nobelpriset i Fysiologi eller medicin. Ett pris hon delar tillsammans med Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Japanska Shimon Sakaguchi gick från ifrågasatt teori till Nobelpris. Hans forskning förklarar varför immunförsvaret ibland vänder sig mot oss själva.
Japanska forskaren Shimon Sakaguchi har ägnat ett halvt sekel åt att förstå varför vårt immunförsvar ibland angriper den egna kroppen. Hans envishet ledde från en idé, som inte många trodde på till ett genombrott som förändrat medicinsk forskning. Sakaguchi visade att en särskild typ av T-celler, regulatoriska T-celler, spelar en avgörande roll för att hålla immunförsvaret i schack.
Upptäckten har öppnat vägen för nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes och ledgångsreumatism, och kan bli viktig i kampen mot cancer och vid organtransplantationer. Men vägen dit var långt ifrån enkel – hans tidiga resultat avfärdades som ”smutsig vetenskap” och stora tidskrifter vägrade publicera dem.
I dag är forskningen kring T-reg-celler ett av immunologins hetaste områden med tusentals artiklar varje år. I Osaka berättar Sakaguchi om ögonblicket då han insåg att han hade rätt, om uthållighetens betydelse och om hur Nobelpriset ger nya möjligheter att fortsätta arbetet med att förstå kroppens mest komplexa försvarssystem.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Miljoner använder ChatGPT för råd och tröst. Samtidigt rapporteras fall av psykisk kollaps och självmord – en växande utmaning för techbolagen.
ChatGPT har på bara tre år gått från att vara ett smart sökverktyg till att bli en samtalspartner för miljontals människor världen över. Många använder tjänsten för att få råd, tröst och stöd i vardagen – ibland i stället för att vända sig till vänner eller psykologer, men utvecklingen har en baksida.
Det finns rapporter om användare som fastnat i extremt långa dialoger med chattboten och drabbats av psykisk kollaps. I vissa fall har samtalen handlat om självmord med tragiska konsekvenser. Företaget bakom ChatGPT, OpenAI, har försökt justera tekniken för att minska riskerna, men samtidigt behålla engagemanget. Det är en balansgång som väcker frågor om både ansvar och framtidens psykiska hälsa.
Psykologer ser både möjligheter och faror med AI som terapeutiskt verktyg – från att sänka tröskeln för hjälp till att skapa beroende och förstärka sårbarhet. Vad händer när en maskin blir den som alltid lyssnar? Och hur påverkar det vårt sätt att söka stöd?
Hör Kashmir Hill på New York Times som undersökt hur företaget OpenAI jobbat med sin chattbot, Louise Lind, legitimerad psykolog som forskar på Stockholms universitet om maskininlärning och hör Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet.
Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent: L ars Broström
lars.brostrom@sr.se
Om naturen blir osynlig riskerar samhället att förlora viktig kunskap. Ängar ska ge barn insikt om växters betydelse och minska det som kallas växtblindhet.
Kunskapen om växter har krympt drastiskt i svenska skolor. Där elever förr skulle kunna långa listor med arter räcker det idag med några få namn. Samtidigt visar undersökningar att många svenskar bara kan identifiera ett fåtal vilda växter. Fenomenet kallas växtblindhet – en brist på förståelse för växternas roll i ekosystemen och i våra liv.
Forskare varnar för att utvecklingen gör samhället sårbart och minskar engagemanget för biologisk mångfald. För att vända trenden har projektet Så vilda! startats. Här får tusentals barn och elever skapa egna blomsterängar, följa fröernas resa och lära känna arter som prästkrage, blåklint och darrgräs.
Målet är att väcka nyfikenhet och ge barnen en konkret relation till naturen i skolans närmiljö. I samtal med forskare och pedagoger framträder bilden av hur artkunskapens försvinnande påverkar både språket och vår förståelse för årstidernas skiftningar och varför det är avgörande att återknyta banden till växterna innan de försvinner ur vårt medvetande.
Reporter Helena Söderlundh
helena.soderlundh@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Det finns bara ett flytande kärnkraftverk i världen, men intresset växer för reaktorer till havs med flytande reaktorer, kärnkraftsdrivna fartyg och el till oljeborrplattformar.
Det finns drygt 400 kärnkraftsreaktorer på fast grund på land runtom världen. Det finns bara ett kärnkraftverk till havs. Det är det ryska flytande kärnkraftverket Akademik Lomonosov som ligger vid en kaj i östra Sibirien och levererar ström till befolkningen i samhället Pevek.
Det finns intresse från flera länder att köpa flytande kärnkraftverk, och i bland annat Danmark finns företag som vill sälja.
Det pågår också forskning, bland annat i Norge, för att utveckla civila fartyg som drivs med kärnkraft och kärnkraft för att förse oljeborrplattformar med el-ström.
Sophie Grape forskar om säkerheten för framtidens maritima kärnkraft.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Terry Hartig är professor i miljöpsykologi och forskar om platser i stan där vi kan få ro.
Många vill bo där det händer. Städer byggs tätare och trafiken ska fram. Men i vardagens brus behövs också lugna platser där vi kan hämta andan. I Vetenskapsradion berättar Terry Hartig varför stadens gröna lungor inte bara är dekoration.
Reporter Cecilia Ohlén
Producent Lars Broström
Slutmix Viktor Bortas Rydberg
Solcellsforskaren Ellen Moons vid Karlstads universitet är den första kvinnan som blir ständig sekreterare på Kungliga vetenskapsakademien, KVA.
Det var en fysiklärare i skolan som väckte hennes nyfikenhet på fysik och lust att experimentera. Idag jobbar hon med framtidens solceller vid Karlstads universitet. Men för Ellen Moons är det också viktigt med gränsöverskridande forskning och att kunna jobba med vetenskapens roll i samhället.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Studenter ser kärnkraft som nyckel i energiomställningen och forskar om lösningar för avfall, reaktordesign och stabila elsystem.
Runtom i världen satsas på ny kärnkraft, som en del i den stora energiomställningen bort från fossila bränslen, men kärnkraften är den kanske mest komplexa energiproducenten som finns idag, med olika säkerhetsutmaningar.
På Uppsala universitet möter vi studenter som ser tekniken som en avgörande pusselbit i energiomställningen. De arbetar med frågor som rör säkerhet, slutförvaring och hur avfall kan återanvändas i en sluten bränslecykel – ett sätt att minska mängden långlivat radioaktivt material och utvinna mer energi. Samtidigt lockar nya reaktordesigner, som blykylda reaktorer, som kan bränna bort de mest problematiska isotoperna och öka bränsleeffektiviteten.
För studenterna handlar det inte bara om teknik, utan om att skapa ett stabilt elsystem i en tid då vind och sol dominerar. Kärnkraften ger, enligt studenterna, leveranssäkerhet när vädret sviker, vilket anses som kritiskt för ett elektrifierat samhälle. Från klimatångest till ingenjörsdrömmar – här formas framtidens lösningar för fossilfri energi och en hållbar energimix.
Medverkande studenter från Uppsala universitet:
Oskar Sundqvist, Filippa Hjalmarsson, Tobias Engström, Isak Kleist, John Manders och Oskar Andersson.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
”Eva” snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben.
Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp.
Medverkande:
”Eva” som brutit sig flera gånger
Karin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.
Reporter Cecilia Ohlén
Producent Lars Broström
Tekniker David Hellgren
Följ med ombord på det nya franska forskningsfartyget Tara Polar Station, som är byggt för att driva fastfrusen i Arktisisen genom hela polarnatten.
Nästan lika isolerad som en rymdstation ska forskningsfartyget Tara Polar Station driva med isen i Arktis i minst åtta månader. Med en internationell besättning på tolv personer, blir fartyget basen för forskning om biodiversitet, atmosfär, is, hav och föroreningar i Arktis under den allra mest svårtillgängliga årstiden. Första vinterexpeditionen börjar i september 2026, och sedan ska Tara Polar Station återkommande följa de arktiska vintrarna fram till år 2045.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Kriget till trots fortsätter forskare i Ukraina sitt arbete, och vissa av dem kan också resa utomlands för att träffa kolleger. I Uppsala berättar de om kolleger som dör vid fronten och om ständigt bombardemang.
De svenska och ukrainska forskarna som möts har samma fokus på hur tamdjur kan må bättre och producera mer, med genetik och även drönarteknologi som redskap. Men deras livsvillkor skiljer sig dramatiskt åt.
Vi hör om samarbetsprojektet där data från korna ska utnyttjas bättre, och där även experter från Danmark och Litauen ingår. Det bygger på digitalisering, sensorer och matematiska modeller som kan avslöja allt från fodereffektivitet till sjukdomar hos kor.
Medverkande: Tomas Klingström, forskare och ledare SLU Gigacow; Khrystyna Kurta, forskare inom kvantitativ och populationsgenetik, genomik och avelsarbete, båda vid intitutionen för husdjurens biovetenskaper, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU; Roman Kulibaba, professor genetik vid Ukrainas nationella universitet för livs- och miljövetenskaper, NULES, i Kiev.
Reporter Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna.
Krig i Europa och det svenska försvaret ökar sin aktivitet. Fler skott avlossas, fler granater sprängs, och stridsvagnarna dundrar fram och spränger sönder och river upp djupa sår i naturen på de svenska övningsfälten.
Det här är bra för försvaret av Sverige, men naturvården gynnas också.
Vi följer med biologen och insektsforskaren Niklas Johansson ut på Skillingaryds skjutfält i Småland där många sällsynta växter och djur gynnas av militärens aktivitet.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information.
Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss?
Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga.
På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?
Hör Olof Sundin, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet, Olov Engvall, professor i talkommunikation vid KTH i Stockholm och Nataliya Kosmyna, AI -forskare vid MIT i USA.
Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
När Kate Evans från Storbritannien bara var sju år gav hon ett löfte som kom att bestämma riktningen för hennes liv.
Under en av de resor som hennes pappa tog med henne på mötte hon en föräldralös elefantunge som blivit omhändertagen i fångenskap. Den såg så sorgsen ut att hon lovade den att hon skulle göra något för att elefanter skulle kunna leva vilt och fritt.
Sedan dess har hon bland annat hunnit med att motbevisa en myt om elefanters beteende. Och startat en organisation som jobbar för att elefanter och människor ska kunna leva som goda grannar.
Programledare: Sara Sällström
Producent: Lars Broström
Clara Alfsdotter är forensisk arkeolog vid Polisen och forskar om kroppars nedbrytning. Nu försöker hon hitta mönster i tidigare avlidna kroppar för att vi bättre ska kunna förstå var som hänt.
Det var när Clara Alfsdotter arbetade som arkeolog och osteolog vid Sandby borg på Öland, där det skedde en massaker på 400-talet, som hon blev intresserad av att förstå mer om vad man kan utläsa ur kvarlevor och döda kroppar. Hon började doktorera om kroppars nedbrytning, genom att göra studier på en så kallad ”body farm” som hör till Texas State University, ett forensiskt forskningscentrum, dit folk donerar sina kroppar efter döden.
Det blev avhandlingen ”Dödens kroppslighet” och idag är hon anställd som forensisk arkeolog hos Polisen, vid Nationellt forensiskt centrum, NFC. Och så leder hon ett projekt om hur vi ska bli bättre på att utläsa saker om till exempel dödstidpunkt också vid hittade kroppar i Sverige. Här har vi inga ”body farms” men hon forskningen genom att gå igenom dokument och foton från Rättsmedicinalverket på alla döda kroppar som hittats utomhus mellan 2010-2023.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning.
Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.
Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.
Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.
I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.
I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.
Reporter Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se
Producent Lars Broström
Lars.Brostrom@sverigesradio. se
Filmklassikern Hajen fyllde biosalongerna och spred både skräck och missuppfattningar.
När den släpptes 1975 väckte den fasa världen över.
Filmen Hajen, som i år firar 50 år, blev en enorm publiksuccé. Men den påverkade också vår syn på verklighetens vithajar. Det ledde till hajskräck och en ökad jakt på hajar. Samtidigt ökade också hajturismen dramatiskt liksom intresset att forska på vithajar.
En av dessa hajforskare är David Bernvi som bland annat tittat närmare på vithajens anatomi. I dagens Vetenskapsradion berättar han mer om hur vithajarna mår idag, och hur de har påverkats av en modern filmklassiker.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Båtbottenfärger med tennorganiska föreningar som TBT har varit förbjudna länge. Men de läcker än från gamla båtskrov. Nu tvingas båtägare sanera.
De tennorganiska föreningar är starkt giftiga för vattenlevande organismer. Därför förbjöds de på fritidsbåtar redan 1989. Men på många båtar finns färgen kvar utan att ägarna vet om det, och läcker ut i vikar och hamnar.
I Stockholmsområdet har många båtägare fått krav på sig att sanera sina båtskrov – ibland till en kostnad som överstiger båtens värde. Och samma krav kan snart komma på båtägare också på andra håll – för det är enligt lag förbjudet att sjösätta en båt som har gifterna på skrovet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Många har funderat på om de vill donera organ när de dör. Men man kan också ge bort hela sin kropp och bli den första patienten för en läkarstudent.
På fyra platser i Sverige tar universiteten emot hela kroppar. ”Det man lär sig mest på det här är hur olika vi är”, säger Monika Sandberg på Biomedicinskt centrum i Uppsala. Det är inte alltid kroppens insida stämmer med läroboken. Tack vare de donerade kropparna får läkarstudenterna göra olika upptäckter, blodkärl som tagit egna vägar och pyttesmå njurar som ändå fungerat.
Medverkande
Monica Sandberg, biomedicinsk analytiker och ansvarig för helkroppsdonationerna på Uppsala universitet.
Reporter Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker David Hellgren
david.hellgren@sr.se
Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven.
Programmet sändes första gången i april 2023.
Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.
Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion berättar hon om barnens brev till Selma.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Vi är omgivna av teknik som bygger på kvantfysik: som kiselchip i mobilerna, LED-lampor, GPS-navigering. Och nu väntar en helt ny nivå av kvantteknik.
– Det kommer att vara lite som en industriell revolution, säger Linda Johanson, ansvarig för kvantteknik på forskningsinstitutet RISE om de nya kvantteknologierna.
Vi möter också bland andra Göran Johansson på Chalmers, där man utvecklar en kvantdator.
Kvantfysiken fyller 100 år 2025 och forskningen har under de allra senaste decennierna trängt så djupt in i materiens mysterier att vi idag kan hantera de små partiklar som kvantfysiken beskriver – atomer, molekyler elektroner eller ljusets fotoner, på ett helt nytt sätt. Det öppnar för nya tekniska möjligheter.
Enligt förutsägelserna så kan vi om 20 år få en hälsoundersökning med kvantsensorer, genomgå en strålbehandling precisionsberäknad av en kvantdator, våra bankaffärer skyddas med hjälp av kvantkryptering, och vi använder nya superbatterier som skapats med hjälp av simuleringar i kvantdatorerna.
Det här är det andra programmet av två från Vetenskapsradion om kvantfysikens 100 år.
Programledare: Tomas Lindblad
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Partiklar som far rakt igenom en barriär. Och kan en katt vara död och levande samtidigt? Forskarna är ännu inte ense om hur kvantfysiken ska förstås.
I år är det precis 100 år sedan kvantfysiken revolutionerade fysikvetenskapen. Nya tankar från bland andra Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger gav en helt ny syn på verkligheten – som inte var lätt att få ihop med den klassiska fysikens beskrivning.
Det är fortfarande inte enkelt för vare sig fysiker eller andra att ta till sig sådant som att partiklar kan vara på två ställen samtidigt. Och än idag debatterar fysiker med varandra om en katt kan vara död och levande samtidigt – utifrån Erwin Schrödingers berömda tankeexperiment. Men kvantfysiken har blivit en del av vår vardag, samtidigt som tolkningarna av den går isär.
I två program berättar Vetenskapsradion om kvantfysikens historia och vad den används till idag – och vad forskarna tror ligger om hörnet i en andra kvantrevolution.
I det här avsnittet möter vi forskarna bakom teorin, och hör hur de krånglade sig fram till den märkliga beskrivning vi har idag av den riktigt lilla världen – som ju den värld vi lever i byggs upp av.
Programledare: Tomas Lindblad
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
I en av världens största fågelkolonier studeras hur klimatförändringar påverkar mängden fisk och fåglarnas jakt nere i havet.
I Hudson Bay i nordöstra Kanada häckar omkring 400 000 spetsbergsgrisslor på en enda ö – en av världens största fågelkolonier. Forskare undersöker nu hur klimatförändringar påverkar tillgången på fisk i området och hur det i sin tur påverkar fåglarnas beteende. Med hjälp av en segeldrönare utrustad med ekolod samlas data om fiskbeståndens rörelser och utbredning i det arktiska havet.
Genom att jämföra med forskning på sillgrisslor i Östersjön hoppas forskarna få insikt i hur ekosystemen fungerar i en miljö med begränsad mänsklig påverkan. Arktiska Kanada har länge varit svårtillgängligt, men förändrade isförhållanden öppnar nu upp för både forskning och framtida fiske. Följ arbetet på plats, där forskarna kämpar mot strömmar, väder och teknik för att fånga en bild av livet under ytan – innan det förändras i grunden.
Reporter Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
För att rädda sandödlan återskapas brända miljöer genom markarbete, och ljus och värme släpps ner i skogens sydsluttningar.
Sandödlan är en hotad art som tidigare gynnades av naturliga skogsbränder. När bränderna minskat kraftigt på grund av allt effektivare släckning har sandödlan missgynnats. För att återskapa dess livsmiljö används grävmaskiner som skrapar bort växttäcke och skapar öppna sandytor, likt effekten av en brand. I Brattforsheden strax norr om Karlstad har Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen skapat sådana miljöer, vilket gynnar både sandödlan och andra arter.
Reporter Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Från medicinmäns erfarenheter till laboratoriestudier – så hoppas forskare kunna utveckla växtbaserade medel för att komplettera dagens läkemedel.
Traditionell kunskap om växters läkande egenskaper har i generationer varit en central del av vård och behandling i många samhällen världen över.
Nu satsar forskare och Världshälsoorganisationen, WHO, på att ta dessa erfarenheter vidare via medicinmän för att testa substanser i modern laboratoriemiljö och utveckla regelverk.
Målet på Indigenous knowledge based medicines and innovations center vid Free state university i Bloemfontein i Sydafrika är att identifiera växtbaserade substanser. Där har t ex kunskaper från apor som medicinmän iakttagit tagits vidare till labbet. Det kan handla om att hitta ett komplement, adjuvans, till befintliga läkemedel för tuberkulos, som drabbar miljontals människor i världen. Men än så länge tycks det vara lång väg kvar innan man kan nå fram till kliniska studier på människor.
Vid Amity Institute of Phytochemistry and Phytomedicine,AIP&P, i Noida utanför New Delhi i Indien, har man stora framtidsvisioner för vad växtbaserade medel kan leda till. Där räknar man med att Kina och Indien tillsammans kommer att stå för en mångmiljard omsättning för alternativa mediciner.
På WHO:s nybildade centrum, Global Traditional Medicine Center, GTMC i Jamnagar i Gujarat i Indien, arbetar man samtidigt för att skapa regler och standarder som gör att traditionell medicin ska kunna integreras i konventionell vård.
Utmaningarna är många, från finansiering av studier till att bygga broar mellan konventionell medicin och traditionell medicin.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
En organisation för kustfiskare varnar för att stora mängder av lax kan fastna som bifångst varje år när de större trålfartygen fiskar i Östersjön.
Christian Tsangarides jobbar på LIFE, low impact fisheries of Europe, en organisation som samlar kustfiskare och andra medlemmar som försöker fiska med så liten påverkan på miljön som möjligt. Han har räknat ut att så mycket som 100 000 laxar har kunnat bifångas i Östersjön varje år.
Men siffran är mycket osäker och bygger på gamla och osäkra uppskattningar. Hur ska vi få bättre kunskap om bifångst av lax och förstå om det hotar vildlaxens fortlevnad?
Hör också varför just laxen är så viktig för den lokala kustfiskaren Dennis Bergman i Norrsundet norr om Gävle.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
En ny skogsbruksplan ersätter kalhyggen med flerskiktad skog – ett försök att förena miljövärden med långsiktig virkesproduktion.
Allt fler skogsägare börjar ifrågasätta det konventionella kalhyggesbruket. I Bergslagen har ett ägarkollektiv med 500 hektar skog valt att ta fram en ny skogsbruksplan som styr mot naturnära skötsel. Istället för likåldriga granplanteringar satsar man på flerskiktade skogar med varierade trädslag. Beslutet växte fram efter granbarkborreangrepp, oro för klimatförändringar och en växande insikt om vikten av biologisk mångfald.
Den nya planen innebär mindre gallring, fler äldre träd och ett större virkesförråd över tid. Förändringen har skett utan konflikter – delägarna är överens om att det handlar om ett försök, inte ett löfte. Samtidigt väcker skiftet frågor om äganderätt, miljöansvar och framtidens skogspolitik. I samtal med skogsbruksforskaren Erik Westholm framträder bilden av ett skogslandskap i förändring, där idéerna om bruk och ansvar rör sig snabbare än den praktiska verkligheten.
Reporter: Mats Ottosson
mats.ottosson@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Visste du att det spelar roll åt vilket håll svansen på en hund viftar? Vi möter etologen Per Jensen, aktuell med en ny bok om färsk hundforskning.
Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Vi träffar honom hemma i villan, tillsammans med dansk-svenska gårdshunden Gotte och sonens jaktlabrador Tora.
Det finns gott om myter när det gäller hundar, enligt professorn – myter som envist biter sig fast trots att forskningen motbevisat dem.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för landets kommuner. Ett samarbete mellan Linköpings universitet och Norrköping har satt fart på klimatanpassningsarbetet där.
Vid kraftiga skyfall räcker det inte med fler dagvattenbrunnar för att hindra översvämningar. Att anpassa en kommun inför extrema regn handlar också om att se över både fastigheters svagheter och åt vilket håll marken lutar kring bostäderna. Utmaningarna kan verka så stora att det är svårt att veta var man ska börja – men forskarnas råd till kommunerna är ”Sätt igång!” I programmet medverkar Wilhelm Hardt från Hyresbostäder i Norrköping AB, vattenstrategen Maria Rothman och forskarna Sofie Storbjörk och Mattias Hjerpe från Linköpings universitet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Vaccinutveckling kräver djurförsök. Under pandemin ökade användningen av apor – trots EU:s mål om att minska försöken.
Antalet apor som används i svensk forskning har ökat med 88 procent på fem år. Det är en utveckling som går emot EU:s mål om att minska djurförsök – och som till stor del förklaras av pandemin.
Makaker har spelat en avgörande roll i utvecklingen av vaccin mot bland annat covid-19, RS-virus och rabies. Deras immunsystem liknar människans, vilket gör dem särskilt värdefulla i de sista stegen innan kliniska prövningar på människor. Samtidigt är acceptansen för primatförsök låg i samhället. Två tredjedelar av svenskarna säger nej till att använda apor i forskning, enligt en undersökning från Vetenskapsrådet.
Vetenskapsradion förklarar hur forskningen går till, vilka etiska prövningar som krävs och hur makakerna lever på Karolinska institutets primatlabb. Det handlar om vaccin, vetenskap och värderingar – och om hur pandemin förändrade balansen mellan nytta och lidande i medicinsk forskning.
Reporter: Karin Gyllenklev
karin.gyllenklev@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Mänskligheten står och tittar på när världens korallrev tar sina sista andetag. Den rådande temperaturökningen på 1,4 grader innebär att gränsen är passerad.
Korallrev i varma vatten kippar efter andan och närmar sig en total kollaps. Vi frågar oss vad som händer sen. Vad händer med korallerna och alla de djur som finns i ekosystemet kring dem? Vilket liv kommer ta över och kommer några koraller överleva?
Det finns en del planer för första hjälpen i form av till exempel påhejad evolution och flyttar av de allra värmetåligaste korallerna. Hur ser prognosen ut för de de här räddningsaktionerna och kommer vi ha någon glädje av den korallbank som finns och byggs ut?
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Victor Bortas Rydberg
Nyligen kom nyheten att digitalt ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu vill de gärna ha allmänhetens hjälp att lyssna och uttyda vad som sägs.
Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.
I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.
Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.
Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning.
I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.
Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.
WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademien.
Ekonomipriset 2025: Teknikens roll för tillväxt
Hur ny teknologi kan driva ihållande ekonomisk tillväxt – det handlar ekonomipriset om i år. Priset delas mellan Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt.
Vetenskapsradion sände direkt från Kungliga Vetenskapsakademien när årets ekonomipris avslöjades. Hör pristagarnas betydelse för modern ekonomisk teori, analyser från experter och reaktioner på plats.
Producent: Jonna Westin
Programledare: Camilla Widebeck och Knut Kainz Rognerud
Immunförsvarets ordningspoliser – det handlar årets Nobelpris i medicin om. Fysik och kemi kopplar ihop det riktigt lilla med världens stora utmaningar.
Vetenskapsradion sammanfattar 2025 års naturvetenskapliga nobelpriser.
Årets medicinpris går till Mary Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för deras upptäckter om hur immunförsvaret regleras för att inte angripa den egna kroppen. De upptäckte en särskild sorts celler som sorterar och dämpar de vita blodkroppar som är felkodade. Ett genombrott som banat väg för nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar och cancer.
Fysikpriset handlar i år om kvantmekanik - som normalt sett beskriver bara det som händer i det mycket lilla, på elementarpartiklarnas nivå. De tre pristagarna, John Clarke, Michel Devoret och John Martinis, har gjort experiment där de fått upp kvantmekaniska effekter i större skala.
Det handlar om kvantmekaniska fenomen – tunnling och energikvantisering – som de här forskarna har fått att uppträda i elektriska kretsar stora nog att hålla i handen. Ett resultat som för oss närmare framtidens kvantteknologi.
Så kemin där årets pristagare Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar Yaghi har byggt molekylära strukturer med stora hålrum, så kallade metallorganiska ramverk. De här materialen kan fånga in koldioxid, rena vatten och till och med skörda vatten ur ökenluft. En upptäckt, som kan vara ett viktigt verktyg både för framtidens miljöteknik och medicin.
Programledare: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademien.
Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar Yaghi får Nobelpriset i kemi 2025 för att de utvecklats vad som kallas metallorganiska ramverk, eller MOF - en sorts molekylbygge som kan designas för att fånga in och lagra särskilda molekyler. De kan till exempel skörda vatten ur ökenluft.
Hör Vetenskapsradions direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien när Nobelkommittén avslöjar pristagarna.
Här hittar du också ett program Vetenskapsradion gjorde 2019 med Omar Yaghi, där han bland annat berättar om sin resa från barndomens Jordanien till livet som framgångsrik forskare i USA.
Producent: Camilla Widebeck
Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér
Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga vetenskapsakademin.
John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis tilldelas Nobelpriset i fysik 2025. Priset ges för deras banbrytande experiment med supraledande elektriska kretsar, där de lyckades demonstrera både kvantmekanisk tunnling och kvantiserade energinivåer i ett system stort nog att hålla i handen.
Hör Vetenskapsradions direktsändning från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademin. Tillsammans med experter analyserar vi vad årets pris betyder för fysikforskningen – och för vår förståelse av världen.
Producent: Annika Östman
Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér
Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Karolinska institutet.
Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi tilldelas 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina banbrytande upptäckter om perifer immuntolerans – hur immunförsvaret hindras från att angripa kroppens egna vävnader.
Hör Vetenskapsradions sändning direkt från Karolinska institutet när Nobelkommittén avslöjar beslutet. Hör reaktioner, förklaringar och analyser av vad upptäckterna betyder för medicinsk forskning, behandling av autoimmuna sjukdomar och framtidens sjukvård.
Producent: Camilla Widebeck
Programledare: Annika Östman och Lars Broström
Nobelprisspekulationerna kretsar kring banbrytande forskning inom medicin, fysik och kemi – från tarmhormoner till rymdteleskop och klimatvänlig kemi.
Vilken forskning kan belönas med Nobelpris i år? Vetenskapsradion har följt spekulationerna inför tillkännagivandet av 2025 års Nobelpris i medicin, fysik och kemi. I detta samtal diskuteras flera heta kandidater: från GLP-1-hormonet som ligger bakom de nya fetmamedicinerna, till porösa material som kan utvinna vatten ur luft och bidra till klimatlösningar. Även fysikens värld bjuder på spännande möjligheter – som metamaterial med osynlighetsliknande egenskaper, inspirerade av teorier från 1960-talet, och teleskopet James Webb som ger nya bilder av universums tidiga historia.
Forskningens komplexitet och dess koppling till samhällsutveckling står i centrum när möjliga Nobelpristagare diskuteras och rör sig mellan banbrytande upptäckter, långsiktig forskning och vetenskapens roll i att möta globala utmaningar.
Programledare:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Reportrar:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål!
Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt.
I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval.
Reporter Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker Viktor Bortas Rydberg
Naturliga hälsoprodukter har blivit en miljardindustri i väst, men många recept bygger på uråldrig kunskap från länder som Sydafrika. Vem äger rätten?
I Pretoria i Sydafrika, sker ett unikt samarbete mellan forskare och medicinmän för att bevara hotade medicinalväxter, men också för att skydda den kunskap som omger dem.
Etno-ekologen och medicinkvinnan Nolwazi Mbongwa, samt hortonomen Mpho Mathalauga och Itumeleng Machete vid SANBI – South African National Biodiversity Institute, guidar i den botaniska trädgården i Pretoria.
Men håller Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman på att agera som en biopirat när hon ställer en enkel fråga om en blomma? Hur kan kunskap delas utan att stjälas?
Reporter Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
AI-tjänster som Chat GPT och Copilot har snabbt blivit något som många av oss använder på jobbet och privat. Hälsa, psykiskt mående och allvarliga samtal varvas med väldigt konkreta frågor, enligt en ny undersökning.
Bredden i frågorna överraskar internetexperten Måns Jonasson på Internetstiftelsen som ligger bakom den årliga rapporten Svenskarna och internet. Och han menar att AI-tjänsterna är till stor hjälp för många, men manar också till försiktighet och källkritik, för chattbotarna är väldigt måna om att vara till lags, säger han.
När vi frågar människor i Stockholm så får vi exempel på stor fantasi och variation i frågorna till AI, som gäller allt från Darth Vaders stridskrafter till vårt psykiska välbefinnande.
Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Satelliter som kan göra beräkningar med hjälp av AI utvecklas inom rymdsektorn. Användningsområdena är många.
Att flytta ut AI-verktygen i rymden kan bland annat hjälpa oss att klara av extremväder bättre, eftersom det ger möjlighet att följa till exempel översvämningar mer noggrant. Då blir det också lättare att snabbare göra räddningsinsatser eller förebyggande åtgärder.
På forskningsinstitutet RISE i Stockholm har det öppnats ett nytt AI-rymdlabb under den europeiska rymdorganisationen ESA:s paraply.
Här kommer både hårdvara och mjukvara för den nya tekniken att utvecklas.
Programledare och producent: Lars Broström
Reporter: Sara Sällström
Nu har även havens försurning passerat en kritisk gräns, liksom tidigare den biologiska mångfalden och klimatutsläppen. Men på andra områden har internationellt samarbete hållit oss på rätt sida.
Vi summerar den nya rapporten Planetary Health Check 2025 med en av författarna, Albert Norström vid Stockholm resilience centre. Sedan den senaste genomgången för två år sedan har ännu en av de s.k. planetära gränserna passerats. Men på två områden håller vi oss kvar på säkert område, och något som enligt Norström ger hopp är att detta skett tack vare internationella avtal som vänt utvecklingen.
Albert Norström själv har varit med och skrivit ett kapitel om positiva tecken på att delar av världens samhällen tar till sig lägesbilden och agerar.
Medverkande: Albert Norström, docent i hållbarhetsvetenskap på Stockholm resilience centre vid Stockholms universitet och science director vid Earth commission.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln.
Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter.
Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel.
Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör.
Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen:
Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing Research
Full article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risks
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Glaciärens förändring speglar klimatets utveckling – nu sätts årtal för när isen kan vara borta helt enligt forskarnas noggranna mätningar.
Storglaciären i Kebnekaise har krympt med 600 meter sedan 1910. Den en gång mäktiga ismassan har blivit en låg, smutsig kant i fjällandskapet. I 80 år har forskare mätt glaciärens förändring med hjälp av borrade aluminiumstavar, snödata och volymberäkningar. Resultaten visar hur klimatet påverkar glaciärens så kallade massbalans – ett slags ekonomiskt bokslut där inkomsterna är snö och utgifterna är smältvatten.
Förra året smälte nästan sex meter is bort på vissa platser, ett rekordår som väcker oro. I år ser det något bättre ut, men osäkerheten kring årstiderna försvårar forskningen. Tarfala forskningsstation, belägen i en extrem miljö nära Kebnekaise, har blivit ett nav för glaciologisk forskning i Sverige.
FN har utsett 2025 till året för glaciärbevarande, och forskare har börjat sätta årtal för när glaciärer kan vara borta helt. För Storglaciären pekar prognosen mot 2087. Den tysta reträtten är ett konkret tecken på den globala uppvärmningen – och en påminnelse om vad som står på spel.
Reporter Mats Carlsson Lénart
vet@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Det kan vara de tydligaste tecknen hittills på att det funnits liv på Mars: pyttesmå fläckar på en sten som robotbilen Perseverance har hittat i en krater på den röda planeten.
Fläckarna är väldigt lika de spår som mikroorganismer kan lämna ifrån sig här på jorden, konstaterar astrobiologerna Sandra Siljeström och Magnus Ivarsson, som båda har varit inblandade i sökandet efter spår av liv på Mars. Ivarsson var med och föreslog vilken plats Perseverance skulle släppas ned på, även om NASA till slut valde en annan plats. Siljeström har varit med och skrivit den färska artikeln om fynden, och hon är också med och väljer ut vilka prover som i bästa fall snart ska skickas hem till jorden för vidare analys, för det är bara så som det kan avgöras om det verkligen handlar om spår av liv på Mars.
Medverkande: Sandra Siljeström, astrobiolog på RISE; Magnus Ivarsson, geobiolog och astrobiolog på Naturhistoriska riksmuséet.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa – nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd.
Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.
Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.
Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.
Reporter Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Rävar och grävlingar kan använda vägtrummor för att korsa vägar utan risk att bli påkörda. Frågan är bara hur mycket de utnyttjar den möjligheten.
Rävar och grävlingar kan använda vägtrummor för att korsa vägar utan risk att bli påkörda. Frågan är bara hur mycket de utnyttjar den möjligheten.
Mycket är okänt om hur stor påverkan trafiken har på medelstora däggdjur som rävar och grävlingar. Därför vill ekologen Rune Sørås ta reda på hur viktiga vägtrummor är för att ge djuren en säker passage över vägen.
Här i Vetenskapsradion berättar han varför ett sådant forskningsprojekt behövs, och vilka djur han lyckats få bilder på i sina kamerafällor.
Du hör också om en potentiell "råttfälla" för renar i norra Sverige där järnvägssträckan Norrbotniabanan byggs.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Med ett förändrat klimat väntas fler ras och skred som de som nu skett i Ångermanland. Men det går att förebygga dem.
Efter de senaste skyfallen i Västernorrland står många kvar i chock – vägar har spolats bort, samhällen har isolerats, och en människa har tragiskt nog mist livet. Nu pekar experterna på att det här förmodligen inte är ett engångsfenomen. Med klimatförändringarna väntas ras, skred och översvämningar bli både fler och dyrare att röja upp efter. Men det finns hopp – rätt insatser i tid kan skydda både människor, bostäder och landskap. I det här programmet möter du experterna som har räknat på riskerna och som vet vad som behöver göras.
Medverkande: HannaSofie Pedersen, chef för strategisk klimatanpassning på Statens Geotekniska Institut, som identifierat riskområden för ras och skred och analyserat hur mycket vanligare de kan bli fram över. Sandra Fyrstedt, gruppchef inom prognos- och varningstjänsten på SMHI, och Fredrik Birging på P4 Västernorrland, som varit på de drabbade platserna i veckan.
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Enligt strängteorin består tillvarons minsta delar av vibrerande strängar. Den anger att det finns tio dimensioner. Ändå håller många fast vid den.
Allting består av vibrerande strängar. Det finns tio rumsdimensioner. Kanske är vi själva och allting hologram?
En del av de påståenden som strängteorin resulterar i eller öppnar för är ganska häpnadsväckande. Ändå jobbar fysikerna vidare med den. De beskriver den som den bästa vägen just nu mot en lösning på en svår utmaning inom fysiken: Att få å ena sidan Einsteins allmänna relativitetsteori, om gravitationen, och å andra sidan kvantmekaniken, som beskriver partiklarnas värld, att gå ihop med varann.
Vi möter Sameer Murthy från King's College London, Magdalena Larfors från Uppsala universitet, och tre unga forskare från Leuvens universitet i Belgien.
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Erik Bäckström går på bal i Delsbodräkt med röda knätofsar. Folkdräkt har blivit en eftertraktad festdress bland unga.
I en garderob i en studentlägenhet i Uppsala hänger en nysydd Delsbodräkt. Första gången Erik Bäckström skulle ta på sig den tog det 20 minuter, det är så många dräktdelar som man kan vara lite osäker på hur de ska sitta egentligen. För Erik är dräkten ett festplagg med en fin historia, som kommer att hålla i många år framöver.
Etnologen Anna Lindkvist Adolfsson ser flera skäl till att många vill ha en folkdräkt just nu. De är sydda i hållbara material, som ull och linne. Att köpa en folkdräkt är ett bra miljöval, säger hon. Dessutom kanske de oroliga tiderna vi har nu bidrar till att människor tänker mer på sin historia. Det finns någon sorts trygghet i en dräkt som ens äldre släktingar har haft, säger Anna.
Medverkande:
Erik Bäckström
Olga Schildt
Anna Lindkvist Adolfsson, etnolog och konstnär
Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se
På 60-talet var skillnaden i livslängd mellan de män som tjänade mest och de som tjänade minst 3,5 år. Nu är den 11 år. Pengarna spelar roll – men är långt ifrån hela förklaringen.
Skillnaderna i livslängd mellan hög- och låginkomsttagare ökar. Trenden är stark, visar en studie av bland andra nationalekonomerna Johannes Hagen och Mårten Palme. Utvecklingen går tvärs emot Sveriges folkhälsopolitiska mål, och skillnaderna i livslängd handlar mest om dödsorsaker som hade kunnat förebyggas. Höginkomsttagare som grupp tjänar många levnadsår på att leva mycket hälsosammare än låginkomsttagare.
Medverkande: Johannes Hagen, docent nationalekonomi Internationella handelshögskolan Jönköping, Mårten Palme, professor nationalekonomi Stockholms universitet, Pelle Pelters, docent i pedagogik Stockholms universitet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Forskare har nu öppnat brev från 1700-talet, som kommit på avvägar och glömts bort. Breven avslöjar hur vanligt folk hade det i dåtidens Frankrike.
För ungefär 250 år sedan skickades hundratals brev till franska sjömän vars skepp tagits till fånga av brittiska flottan. Breven skrevs av oroliga föräldrar, syskon eller fruar.
Men de flesta breven nådde aldrig fram. De stoppades – oöppnade – undan i en låda och glömdes bort. Fram tills för bara några år sedan.
I flera år har nu Renaud Mourieux, lärare i europeisk historia på universitetet i Cambridge, läst och tolkat breven. Han menar att de säger en hel del, inte bara om de enskilda brevskrivarna utan också om det franska samhället just då.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
I dag är samtal med en artificiell intelligens ofta lite trevande och fördröjd. Nu vill forskare lära att AI att prata med ett mer naturligt flöde.
En av de stora utmaningarna för de som forskar om robotar idag handlar om när själva roboten ska börja tala, och till exempel lägga sig i ett samtal för att mer påminna om en mänsklig dialog.
För att få en AI-robot att närma sig det mänskliga behöver den matats med en mängd dialoger och genom maskininlärning är tanken att den ska börja närma sig det mer naturliga samtalet på egen hand utifrån den här datan.
– Det är alltid ett problem att hitta data och det är svårare att hitta motsvarande material på svenska än på engelska, säger Gabriel Skantze, som är professor i talkommunikation på KTH i Stockholm och som forskar just om den här så kallade turtagningen.
Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Varför har vi tillverkat så mycket plast att den blivit ett stort miljöproblem? Elektriciteten och chipsen hjälper till att förklara utvecklingen.
Följ med Cilla Robach som är chef för samlingsenheten på Nationalmuseum för att upptäcka vilka plastföremål som varit typiska under olika decennier.
Vad betyder plastens egenskaper och våra förväntningar på den, för hur lätt eller svårt det kan bli att få stopp på de föroreningar som förknippas med det? Och hur skulle det typiska svenska fredagsmyset ha sett ut utan plasten?
Statsvetaren Karl Holmberg har forskat om hur vi lärde oss att börja använda engångsförpackningar av plast.
Programledare: Sara Sällström
Producent: Lars Broström
I Sri Lanka konverteras bensindrivna tuk-tukar till el med litiumbatterier och lokal montering – ett steg mot renare stadsluft.
Över en miljon tuk-tukar rullar på vägarna i Sri Lanka – färgglada, bullriga och bensindrivna. Nu pågår ett försök att ställa om dessa ikoniska trehjulingar till eldrift. Litiumbatterier monteras under sätet, gamla motorer rivs ut och nya komponenter kopplas in med kirurgisk precision.
Projektet drivs av FN:s utvecklingsprogram i samarbete med lokala verkstäder, men utmaningarna är många: höga kostnader, brist på subventioner och politisk osäkerhet. Samtidigt utvecklas eldrivna tuk-tukar i Sverige, med lättviktskarosser och mikrofabriker i Indien. Elektrifieringens framsteg följs – från Colombos trånga gator till svenska ingenjörers visioner om hållbara transporter i världens mest förorenade städer.
Reporter: Ric Wasserman
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tillsammans ska finska och svenska forskare ta reda på hur, när och var fladdermössen flyger över Östersjön när de migrerar till Mellaneuropa.
Målet med projektet, Bat Migration över the Baltic Sea, även kallat BAMBI, är att efter dessa frågor besvarats, hitta olika metoder för att skydda fladdermössen från de marina vindkraftverkens rotorblad.
Speciellt viktigt är det att få fram denna kunskap inför de kommande planerna att storskaligt bygga ut den havsbaserade vindkraften. Därför kommer under tre års tid de höstflyttande fladdermössens flygrutter följas bland att genom 150 inspelningsapparater runt om Östersjön, från norr till söder och från öst till väst. Kunskapen kommer sen vara till stor nytta för både länsstyrelser och vindkraftsbolag, till exempel för att veta när rotorbladen ska stängas av, och gå ned i så kallat bat mode.
Medverkande i programmet är Heather Wood vid SLU Centrum för biologisk mångfald, Michael Schneider på Länsstyrelsen i Västerbotten och kapten Louise Westerberg.
Reporter: Catharina Ericson Ulfves
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Att begrava och varna framtidens folk för radioaktivitet eller utnyttja det utbrända kärnbränslet i ny kärnkraft är en knäckfråga för kärnfysiker.
Det handlar om det som i flera generationer varit det kanske mest omdebatterade avfallet i Sverige.
Det utbrända kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken planeras att lagras i 100.000 år nere i berget under Forsmark i Uppland. Det tycker avfallsforskare på Chalmers tekniska högskola är en dålig idé och eftersom avfallet fortfarande innehåller enorma mängder energi ser de det som en resurs att återvinna.
Forskningen på Chalmers handlar om att hitta en säker metod för att göra nytt kärnbränsle av avfallet.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Skog och natur restaureras för att förbättra läget för arterna. Här möter vi ekologen som forskar om hur skogens liv reagerar på de åtgärder vi gör.
EU har satt upp mål om att 20 procent av unionens land och hav ska restaureras innan 2030. Det kan till exempel handla om att återväta våtmarker eller att röja upp igenväxta naturbetesmarker och återinföra bete. I skogen görs åtgärder som naturvårdsbränningar och gallringar som ger lövträden mer plats.
Jörgen Sjögren forskar om restaureringsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, och han berättar vad vi vet idag om hur bra de här åtgärderna funkar för att hjälpa såväl vanliga som ovanliga arter.
Programledare: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
I projektet AI-driven precisionsmedicin samarbetar akademi och näringsliv för att göra stor skillnad för patienter med exempelvis cancer och olika neurologiska sjukdomar.
Precisionsmedicin är att skräddarsy behandlingar för varje unik patient. Tack vare nya teknologier kan numera miljontals celler effektivt analyseras var för sig, och den gigantiska mängden data kan användas för att träna AI-modeller. I en åttaårig storsatsning, koordinerad av högskolan i Skövde, samarbetar akademi och näringsliv för att kombinera bioinformatik och AI. Målet är tidigare diagnoser, bättre behandlingar och friskare liv för patienterna.
Medverkande: Samuel Alsén/lead scientist CCRM Nordic Mölndal, Mikael Kubista/ MultiD Analyses AB Mölndal och Göteborgs universitet, Jane Synnergren/professor bioinformatik Högskolan i Skövde, Petter Björquist/forskare och VD Verigraft, Karin Jennbacken/forskare AstraZeneca
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Före detta statsepidemiolog Magnus Gisslén drog den här veckan igång en intensiv diskussion om vilken medicinsk kompetens som krävs för ledning av Folkhälsomyndigheten.
I Vetenskapsradion tar vi resonemanget vidare. Tidigare generaldirektör Johan Carlson och Jan Albert, professor i smittskyddsarbete tillika utredare av framtida pandemiberedskap, diskuterar vilken typ av kompetens som behövs. Du hör också Magnus Gisslén själv, och nuvarande generaldirektör på Folhälsomyndigheten Olivia Wigzell. Även Danmarks motsvarighet till statsepidemiolog Tyra Grove Krause berättar om att man i Danmark har tre läkare i en ledning med fem personer på Statens serum institut, SSI.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Sommaren 2024 så klubbades en omdebatterad EU-förordning igenom som bland annat innebär att 20 procent av all natur inom EU, som är i behov av det, ska restaureras innan år 2030 – men hur? Svaret kanske kan finnas i Västerbotten.
Där pågår storskaliga försök att restaurera skog. Bland annat längs med Umeälven där man försöker återskapa skogen så att den vitryggiga hackspetten ska trivas, och trivs den så trivs också många andra hotade arter.
Vetenskapsradions Joacim Lindwall och Sara Sällström har besökt Ume älvdal för att få reda på mer om hur Umeå kommun och EU-projektet SUPERB försöker återskapa försvunnen natur längs de branta sluttningarna ner mot älven.
Medverkande: Åsa Granberg, koordinator för projektet SUPERB, länsstyrelsen Västerbotten, Marlene Olsson, kommunekolog Umeå kommun och Mikael Lindgren, skogsägare.
Reportrar:
Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare?
En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.
Medverkande:
Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker
Reporter:
Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
I det vackra sommarvädret söker fler akutvård för problem som har med vätskebrist att göra.
Vätskebrist kan ligga bakom huvudvärk och illamående men också orsaka allvarliga olyckor när man tappar uppmärksamheten. Vi möter akutläkaren Susann Järhult och hälsar på Hasselparkens vårdboende där man får svalkande fotbad och paraplydrinkar i värmen.
Medverkande
Susann Järhult, överläkare på Akademiska sjukhuset och lektor i akutsjukvård.
Lasse Lindén och Kurt Ingves på Hasselparkens vårdboende i Uppsala.
Bodil Malmberg, verksamhetschef i Uppsala kommun.
Elisabeth Sandmark, medicinskt ansvarig sjuksköterska för Uppsala kommuns boende i egen regi.
Reporter Cecilia Ohlén
Producent Lars Broström
Slutmix Nils Lundin
Världen svämmas över av plastprodukter som förorenar planeten. Nu pågår försök att lösa problemen som plasten orsakar.
I Genève i Schweiz hålls just nu ett FN-möte om hur plastföroreningarna ska stoppas. Slutmålet är att ta fram ett globalt avtal om plast.
En av forskarna som är med på mötet är ekotoxikologen Bethanie Carney Almroth från Göteborgs universitet. Hon menar att produktionen av plast måste begränsas.
Statsvetaren Karl Holmberg vid Lunds universitet följer också förhandlingarna. Han förklarar varför system för återvinning och begränsning av kemikalietillsatser i plast är lättare att komma överens om än minskad produktion.
Programledare:
Sara Sällström
Producent:
Katarina Sundberg
I ett av världens mest respekterade universitet finns också en parallell historia om kärlek mellan män.
Cambridge i England är ett av världens mest respekterade universitet. Här har mängder av berömda forskare, politiker och konstnärer studerat.
Men, det finns också en parallell historia. Under flera decennier och genom flera generationer så möttes här icke – heterosexuella män. Det gäller inte minst ett av universitetets många college: King's College. Ett anrikt lärosäte som ligger mitt i universitetsområdet.
Här hittade männen en slags fristad här där de, lite mer öppet kunde mötas, umgås, ha sex men också bilda vänskaps- och kärleksrelationer.
Relationer som kan ha spelat roll också för samhällsutvecklingen menar forskare.
Reporter: Stefan Nordberg
Producent: Lars Broström
För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende.
Programmet sändes första gången 20 november 2024.
Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.
Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats.
Camilla Widebeck , programledare
camilla.widebeck@sr.se
Gustaf Klarin, reporter
gustaf.klarin@sr.se
Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag.
Brandrisken är hög i stora delar av Sverige, framförallt i Norrland där tågen måste köra saktare för att undvika gnistbildning.
Vi tycks ha lärt av tidigare brandsomrar och nu är myndigheterna på tårna för att undvika att stora, svårsläckta bränder ska bryta ut.
Men i framtiden kan vi också behöva se över sammansättningen av träd i skogen när klimatet förväntas bli både varmare och torrare. Mer ek och andra lövträd kan fungera som en brandförsäkring, visar forskning vid SLU i Alnarp.
Medverkande: Docent Jonas Rönnberg, föreståndare Skogsskadecenter SLU och Igor Drobyshev, docent och brandekolog vid SLU. Reporter: Simon Moser, programledare: Marie-Louise Kristola, producent: Michael Borgert.
Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte de en av de stora frågorna inom biokemin – hur proteiner veckar sig. För det fick de Nobelpris 2024.
Programmet sänder första gången 10/12-2024
Med hjälp av artificiell intelligens har Demis Hassabis och John Jumper, skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönades med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.
Reporter:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go – och vann. 2024 belönades Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris – för en helt annan upptäckt.
Programmet sändes första gången 5/12-2024.
Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.
Reporter:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag.
Arbetet med att förvandla tråkiga vägkanter och hårdklippta gräsytor i Sverige till blomrika matstationer för pollinatörer, har pågått i flera decennier. Nu börjar ansträngningarna ge resultat.
I Linköping ökar både vildbin, humlor och mer sällsynta arter.
– Det som är roligt med pollinerare är att bara man förbättrar miljöerna så växer populationerna ganska snabbt, säger kommunekolog Anders Jörneskog
Snart avgörs kampen om vilken svensk kommun som har lyckats anlägga Sveriges längsta blomsteräng. Ett delmoment i Naturskyddsföreningens kampanj för att skapa minst 1000 kilometer blomrika vägkanter.
Medverkar i programmet gör Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen. Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping och vetenskapsradions Sara Sällström.
Programledare: Marie-Louise Kristola. Producent: Michael Borgert
Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen.
Lehmanns giftgroda finns bara på en enda plats i hela världen och riskerar att bli utrotad. Men sedan några år tillbaka pågår ett projekt som kan rädda den.
Artens bor bara i ett begränsat område i regionen Valle del Cauca i Colombia. På grund av sina vackra färger har den fångats och sålts illegalt till grodsamlare utomlands, vilket har gjort att den idag är akut hotad.
Men så lyckades myndigheter beslagta en väska med vilda grodor på flygplatsen i Bogotá, och det kan ha blivit starten på en vändpunkt för den lilla grodan.
Möt biologerna i Colombia som lärt sig att föda upp Lehmanns giftgroda i fångenskap för att rädda det vilda beståndet. Hör också grodskötaren Kristofer Försäter från Nordens ark berätta om de särskilda utmaningarna med att föda upp just vilda groddjur.
Programmet sändes första gången 2 februari 2025.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor – och belönades med Nobelpris 2024.
Programmet sändes första gången 3/12 2024.
”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin.
Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.
Reporter
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Just nu pågår forskning för att stoppa åldrandet. Men av myndigheter ses inte åldrandet som en sjukdom.
För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket pengar, mer än 14 miljarder svenska kronor, på att starta ett biotechbolag för att stoppa åldrandet. Men bolaget, som heter Calico, har ännu inte presenterat några resultat.
Förespråkarna för längre livslängd i ex Swedish Longevity Cluster lyfter fram att många kliniska studier nu pågår i andra bolag, bland annat kring Skelleftesjukan.
- Livet är gott, och döden är något dåligt. Alla politiker borde vilja subventionera läkemedel som stoppar åldrandet, säger Linus Petersson, medgrundare till Swedish Longevity Cluster och som också skrivit boken ”Läkemedel mot åldrande”.
Han menar att strävan ska vara att alla celler i kroppen ska likna en 20-årings.
Men filosofen vid Uppsala universitet, Karl Ekendahl, undrar vilka som har störst behov att få livet förlängt. Ska lyckliga prioriteras framför deprimerad om livet ska bli längre?
- Men för att något ska betraktas som en sjukdom måste det finnas en diagnos. Åldrandet ses som ett naturligt förlopp, och därför ses det inte som en sjukdom, konstaterar professorn i offentlig rätt vid Lunds universitet Titti Mattson.
Hör ett samtal om forskning för att bota åldrandet och mänskliga rättigheter i samband med åldrande.
Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent Katarina Sundberg
katarina sundberg@sverigesradio.se
400 000 prover från djur förvaras på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst. Provbanken fyllde 60 år 2024.
Programmet är en repris från december 2024.
En av världens största miljöprovbanker, den som finns i frysrummen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har funnits och fyllts på i 60 år. Proverna hjälper forskarna att följa utvecklingen av bland annat olika miljögifter över lång tid. Vid tiden för Vetenskapsradions besök undersöks abborrar från 1996 för att göra just en miljögiftsanalys.
Reporter:
Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
För att få en frisk och hälsosam arbetsplats kan chefer göra mycket, men de får sällan tillräckligt stöd, enligt flera experter under Almedalsveckan i Visby.
Förutom stress är depression och ångest det som numera i högre utsträckning drabbar anställda, till skillnad från tidigare när det mer handlade om skador på rörelseorganen. Forskning av bland anant Monica Bertilsson visar att chefer behöver få veta om de anställda mår dåligt för att också kunna gå in och stödja. När det sker kan ofta hela arbetsplatsen få glädje av förbättrade strukturer på jobbet. Men psykiska sjukdomar på mindre arbetsplatser är sällanhändelser, vilket gör att det kan vara svårt att utbilda cheferna. Forskning har visat att de ofta vill ha stöd av andra chefer som varit med om liknande situationer.
I Borås stad håller forskaren Jens Wahlström med kollegor på och kartlägger vad som kännetecknar en hälsosam organisation i samband med att anställda har fått svara på särskilda frågor i medarbetarundersökningar. Preliminära resultat i studien MORFAR visar att det också ledde till färre sjukskrivningar. Än så länge har forskarna inte hunnit analysera vad som skapar den så kallade organisationshälsan.
Efter pandemin har forskning av Mattias Elg visat att arbetsplatser kunde ställa om och bli väldigt effektiva på kort sikt. Det innebar att man inte prioriterade fortbildning och administration men i långa loppet ledde det till problem.
Chefers ansvar på arbetsplatsen för att uppmuntra till pauser är viktigt, och kan göra att medarbetarna i längden blir mer effektiva, visar forskning av Lina Ejlertsson. Hör mer i Vetenskapsradions fördjupningsprogram.
Experterna deltog i AFA försäkrings seminarium om en friskare arbetsmiljö under Almedalsveckan i Visby 2025.
Medverkar gör Monica Bertilsson, docent och lektor i Folkhälsovetenskap och leg arbetsterapeut, Göteborgs universitet, Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik, Linköpings universitet, Jens Wahlström, lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet och Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.
Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Hösten 2023 gick ett enormt skred på en bergssida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär.
Programmet sändes första gången i september 2023, då under programrubriken Vetenskapsradion På djupet.
Tsunamin böljade fram och tillbaka i nio dagar, eftersom den kom i resonans med själva fjorden. Ingen var i närheten när naturkrafterna släpptes loss – vilket var tur, för det brukar gå turisttrafik i området.
Händelser som denna blir mycket mer sannolika med ett varmare klimat, så nu behöver man tänka om kring säkerheten menar seismologen Björn Lund vid Uppsala Universitet. Han är en av forskarna bakom en studie i Science där händelseförloppet analyserats.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent:Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Under onsdagen invigs det som har kallats för ”Norges månlandning”, en anläggning för att fånga in koldioxid.
Anläggningen finns vid en cementfabrik i Brevik i Norge. Där ska koldioxid fångas in vid skorstenen och sedan fraktas till ett slutförvar djupt under havsbotten för att hindra att den bidrar till global uppvärmning. Projektet har varit på gång i många år, och Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg har kallat det för "Norges månlandning."
Sådan här koldioxidinfångning är helt nödvändig för att klara EU:s miljömål, enligt EU. Men hur mycket kostar det, och har vi råd att bygga ut tekniken? Vetenskapsradions klimat- och miljöreporter Daniel Värjö är på plats under invigningen.
Programledare: Gustaf Klarin
Reporter: Daniel Värjö
daniel.varjo@sr.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många.
Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Att kunna behandla sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom med hjälp av stamceller har tagit ett stort kliv närmare att bli verklighet.
Under de senaste åren har antalet kliniska försök där så kallade stamcellsterapier testas för första gången på människor närmast exploderat. Det berättar stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet, som själv leder en studie där metoden testas på patienter med Parkinsons sjukdom.
Pluripotenta stamceller är celler som under rätt förutsättningar kan utvecklas till i princip vilken celltyp som helst i kroppen. Förhoppningen är att de ska kunna ersätta döda eller felfungerande celler i sjukdomar som Parkinson, epilepsi och diabetes, bland annat.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Dimman från forsen skapar ett mikroklimat där arter som västlig gytterlav och forskronlav överlever i en hotad skogstyp.
Vid Handölsforsen i Västra Jämtland finns en mycket ovanlig skogstyp, forsdimmeskogen, som uppstår där vattenmassor kastar sig ner för fjällsluttningar och bildar en konstant dimma. Denna dimma skapar ett mikroklimat med hög luftfuktighet året om – en förutsättning för att ovanliga och hotade arter som västlig gytterlav, forskronlav och hårig skrovellav ska kunna överleva.
Forsdimmeskogen är inte bara en biologisk kuriositet, utan också ett av Sveriges minsta och mest specialiserade habitat. Här växer lavar och mossor som annars bara hittas i regnrika delar av Norge eller på isolerade fjälltoppar. Träden är ofta svarta av cyanobakterier, och varje gren bär spår av ett rikt lavsamhälle som formats av fukt och stillhet. Det är en skog som påminner mer om en regnskog än om den boreala barrskog som omger den.
Reporter Jonatan Martinsson rör sig med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson in i denna dimmiga värld, från forsens kant, genom forsdimmeängen och in i skogen där varje steg avslöjar nya arter och visar på stor biologisk mångfald.
Reporter: Jonatan Martinsson
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Helge dog vid en kanon när han försökte rädda skeppet och Gustav har blivit Gertrud. Modern forskningsteknik lär oss mer om människorna på Vasa.
”Min favorit just nu är Helge eller ”skelett H”. Han hittades vid en kanon, och vi tror att han var en av dem som försökte rädda skeppet.”
Det berättar Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, om en av de människor som dog vid regalskeppets förlisning, och som vi nu kan möta på den nya utställningen ”I liv och död”.
Det är tack vare moderna analyser av dna, skelett, isotoper och textilier som vi kan se dem öga mot öga som naturtrogna figurer - och vi kan förstå mer om varifrån de kom, hur de hade levt och varför just de inte klarade sig levande ur förlisningen, som de flesta ombord faktiskt gjorde.
Fred Hocker är som han själv säger bara ”front man for the band” för det är många forskare som varit inblandade i arbetet.
Reportrar: Björn Gunér och Lena Nordlund
bjorn.guner@sr.se
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
Biologen Yannick Woudstra avslöjar maskrosens anpassningsförmåga, blommans viktiga roll för biologisk mångfald och hur den gör våra städer grönare
För vissa är den mest ett irriterande ogräs, men biologen Yannick Woudstras forskning visar att maskrosen är värd att älska, både för sin anpassningsförmåga och viktiga roll för biologisk mångfald.
Maskrosen hjälper till att göra våra städer grönare på många sätt. Den bjuder pollinatörer på mängder av pollen tidigt på säsongen när få andra växter blommar, och som en av de första arterna i nyexploaterade områden luckrar den upp jorden så att det blir lättare för andra arter att växa där.
Men att leva i stan innebär många svårigheter för en växt. Maskrosforskaren Yannick Woudstra vid Stockholms universitet har tagit reda på hur maskrosen klarar av den urbana miljön. Han försöker också ta reda på varför vissa individer av maskrosen helt har slutat att producera pollen.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra.
Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.
Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art?
Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn.
Programledare: Filip Varenius
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Aspen är en av de fiskar som om våren leker i våra strömmande vatten. Nu förses aspar med sändare för att få fram mer kunskap om fiskens liv.
Ökad kunskap om hur aspen lever är viktig, eftersom den har minskat över en längre tid. Förstörelse och hinder till deras lekplatser har missgynnat fisken. Men tack vare naturvård och mer kunskap har det börjat gå bättre för aspen
Vi följer med ut en morgon i april när Johan Persson och Per Stolpe från Upplandsstiftelsen ska fånga och märka asp med chip. De används för att se om asparna återvänder till samma lekplats år efter år.
Vi pratar även med Daniel Palm, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som märker aspar med sändare för att se hur de rör sig under resten av året. Det visar sig att de rör sig långt och snabbt.
Reporter: Filip Varenius
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
I år firar Meterkonventionen 150 år. Den innebär att vi världen över använder samma enheter – och den slår fast hur mycket ett kilo och en meter är.
Utan överenskommelsen om enheterna vore teknisk utveckling och global handel på det sätt som sker idag knappast möjlig, menar Jan Johansson på forskningsinstitutet Rise. Och att människor lyckats samarbeta så bra om enheter och mätningar ger Dick Harrison hopp inför framtiden.
När konventionen firades i Borås visades den svenska kilogramprototypen, som togs hit från Paris 1889, upp för de församlade. En av dem var Håkan Källgren, som länge var ansvarig för riks-kilot. Då såg han det bara vart femte år – så noga undanstoppat var det för att undvika yttre påverkan.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Vi besöker Statens Veterinärmedicinska Anstalt för att få reda på hur den lilla tandvalen funkar och varför den inte återhämtar sig i Östersjön.
Tumlare är en av världens minsta tandvalar, till skillnad från bardvalar och delfiner. Den spolformade kroppen kan bli upp till två meter lång, men vanligare att en fullvuxen tumlare stannar på drygt en och halv meter. Den väger mellan 50 till 70 kilo, den är mörk på ovansidan och ljus på undersidan och den tjocka huden saknar helt hår, detta trots att tumlaren är ett däggdjur.
Det finns tumlare i norra Stilla havet, Nordatlanten och i Svarta havet. Kring våra svenska kuster så finns det tre olika populationer: Nordsjöpopulationen, som finns i Skagerack och Kattegatt, Bälthavspopulationen som finns i Bälthavet och Östersjöpopulationen som finns i Östersjön.
Östersjö-tumlarna råkade precis som andra stora rovdjur i Östersjön, som gråsälar och havsörnar, ut för stora mängder miljögifter i mitten av 1900-talet, men till skillnad från sälarna och örnarna verkar inte de små valarna återhämta sig - varför, är en fråga som vi ställer oss i programmet.
Programledare: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Medverkande:
Aleksija Neimanis, viltpatolog och forskare, SVA
Elina Thorsson, viltpatolog, SVA
Moa Naalisvaara Engman, marinbiolog, SVA
Anna Roos, toxikolog, Naturhistoriska riksmuseet
Trots oron över vad som händer i forskningsnationen USA väljer en av våra svenska toppforskare i kemi, Pernilla Wittung Stafshede, att flytta sin forskning till Texas.
Pernilla Wittung Stafshede är en av dem som utser nobelpristagare i kemi, och har varit framgångsrik proteinforskare vid både Umeå universitet och Chalmers. Hon har också varit uttalat kritisk till hur jämställdhetsarbete sköts inom universitetsvärlden och engagerat sig mot diskriminering - frågor som inte står högt i kurs hos Trump-administrationen. Ändå väljer hon att flytta sin forskning från Chalmers till Houston, Texas.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Nu är det dags att bygga upp en infrastruktur i rymden, enligt Europeiska Rymdorganisationen ESA – med rymdmackar och flera rymdstationer.
Rymdekonomin växer och blir alltmer en del av ekonomin här på jorden, säger ESA:s chef för framtida transporter Jerome Breteau. Nu behöver vi en infrastruktur i rymden, med hamnliknande platser där farkoster kan tanka, lasta om och repareras.
Men Sverige ligger efter, enligt rymdingenjören Aaron Dinardi, med erfarenhet från både USA och Sverige. Den nuvarande utvecklingen av branschen, med stora initiativ från privata aktörer, händer inte här, säger han.
Vi hör också Rymdstyrelsens generaldirektör Ella Carlsson om ESA-visionen och om kritiken från Dinardi. Kan de rymdplaner som nu finns i Sverige föra oss i rätt riktning?
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
När universitetsvärlden i USA pressas hårt av Trump-administrationen hoppas EU och Sverige få välkomna amerikanska toppforskare hit istället.
Omvärlden ser Sverige som en delstat i USA, och i den jämförelsen har vi ungefär samma attraktionskraft som Ohio, säger professor Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm. Han saknar en långsiktig strategi för att locka hit utländska, och nu främst amerikanska forskare, i skarp konkurrens med omvärlden.
Sverige erbjuder välfärdstrygghet och långa traditioner, men lönerna och den akademiska friheten är mycket lägre än i många andra länder. Medverkar gör också professor Susan Dynarski från Harvard, Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö, professor Miriah Meyer från USA, numera vid Linköpings universitet, och Henrik Bresman, svensk professor verksam i Singapore.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Ett fönster av normalitet efter drygt tre år av krig öppnades nyligen för fysiker från Ukraina genom en forskarkonferens i Stockholm.
- Det här är första gången som jag ordnar en konferens med delegater från ett land i krig, säger Mats Larsson, professor i fysik vid Stockholms universitet. I ett angripet land som Ukraina blir forskarna väldigt isolerade, och att bryta den isoleringen är viktigt menar han.
Mats Larssons kollega från Kiev, Larysa Bryzjyk, säger att det är som en dröm att få komma till Sverige och ägna sig åt forskningsdiskussioner istället för att bekymra sig för minsta ljud, som kan vara en explosion - eller bara grannen som spolar i toaletten.
Medverkande: Mats Larsson, professor i fysik, Stockholms universitet och ledamot i Kungliga vetenskapsakademin; Larysa Bryzjyk och Oleksandr Cherniak, fysikforskare vid Bogolyubovinstitutet för teoretisk fysik, Kiev.
Programledare: Lena Nordlund
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Den var 70 centimeter lång, hade klor och långa tår,bör sett ut som en ödla och den levde för ungefär 355 miljoner år sedan.
Nu har forskare, bland annat från Uppsala universitet, tittat närmare på ett fynd som kanske omkullkastar tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling.
Det handlar om en liten stenplatta med 17 bevarade fotspår på. Fotspår som fått forskarna i studien att fundera på hur lite vi egentligen vet om det tidiga landlivet – innan dinosaurierna utvecklades.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Hur ska den som kör båt i skärgården undvika att samtidigt skada miljön i havet? Med en gnutta kunskap är det lättare än man kan tro.
Hur du som kör fritidsbåt väljer vik att ankra i, hur du hanterar din motor när du kommer in där, och förstås vad du målar på din båtbotten har betydelse för livet i havet.
Vi hör Joakim Hansen vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Erik Ytreberg vid Chalmers, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Medverkar gör också Frida Ström som om somrarna gärna kör sin motorbåt från 1970-talet i Östersjöns skärgårdar.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
I programmet nämns siffran två miljoner båtägare. Hur många som faktiskt äger båt i Sverige är svårt att fastställa, men det är troligen inte så många. Enligt Svenska Båtunionen är däremot drygt två miljoner svenskar på något sätt aktiva i fritidsbåtar.
Mathilda Åkerlund är internetforskare och ska fokusera på incels i ett nytt projekt - hur de organiserar de sig och hur deras kvinnohat ser ut.
Mathilda Åkerlund har nyligen börjat forska i projektet ”Män som hatar kvinnor online” vid Göteborgs universitet. Hon ska fokusera på hur incels organiserar sig, deras kvinnohat, och hur samhället ser på dem.
Men det är ett svårt område att forska om, eftersom de som skriver på olika incelforum vill vara anonyma, och använder sig av en massa kodspråk och sätt att skriva om sitt kvinnohat så att utomstående inte ska förstå. Kvinnor kallas ofta för foids eller femoids, det används liknelser om piller i olika färger och en hel del annat - som ett eget språk.
Tidigare har Mathilda Åkerlund forskat om högerextremism på nätet och hon är internetforskare som också har en sociologisk bakgrund.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under brinnande världskrig. Hur präglades böckerna av tiden? Och varför berör de oss än idag?
Mumintrollets födelse och andra världskriget
Mumintrollen förknippas ofta med trygghet, nostalgi och barndomens sagovärld. Men Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under andra världskrigets mörker, i en tid av oro, bombningar och flykt. Trots sin popularitet som barnböcker är Muminvärlden laddad med filosofiska och existentiella frågor som speglar världens tillstånd under och efter kriget.
Mumintrollet fyller 80 – men fortsätter vara aktuell
Det är 80 år sedan Mumintrollen såg dagens ljus, men berättelserna fortsätter att beröra. Vad är det i Muminböckerna som gör dem så tidlösa? Och varför speglar de kanske vår egen tid mer än någonsin?
Muminvärlden genom forskarens ögon
I Vetenskapsradion besöker vi Boel Westin, professor i litteraturvetenskap och en ledande expert på Tove Jansson och Mumintrollen. Hon förklarar hur krig, sorg och existentiella frågor genomsyrar Muminböckerna, och blandas med äventyr och sagor. Westin ger oss en djupare förståelse för hur Muminvärlden speglar Tove Janssons tidens oro, och varför dessa berättelser fortsätter att fascinera både forskare och läsare.
Reporter: Emelie Bredmar
emelie.bredmar@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Länge har det varit svårt att få fram båtbottenfärg som hindrar bromsande påväxt på botten och ändå är skonsam mot livet i havet. Nu är den här.
Silikonfärger som håller på att ersätta gamla tiders kopparfärger fungerar minst lika bra, enligt forskare vid Chalmers, och är betydligt mindre skadliga för livet i havet.
Vi pratar också om att många grodor har dött av en globalt spridd svampsjukdom. Nu har svenska forskare hittat genvarianter som gör vissa grodor särskilt känsliga.
Och så hör vi om hur kollegerna på Naturmorgon laddar för Fågelsångsnattens direktsändning som pågår mellan fredag och lördag.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin och Camilla Widebeck
gustaf.klarin@sverigesradio.se
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Läkemedel som används mot fetma kan göra att det köps mindre skräpmat, mindre mängd mat generellt och mer nyttig mat som frukt och grönsaker.
Kanske är vi i början på en revolution för global viktminskning. Flera läkemedel mot diabetes och övervikt som lanserats det senaste decenniet gör att folk inte bara går ner i vikt. De gör det också lättare att bibehålla en lägre vikt.
Det handlar om preparat som kallas GLP1-preparat eller GLP1-agonister. De minskar aptit och hunger. I amerikanska hushåll där en eller flera personer tar GLP1-preparat minskar utgifterna för mat med åtminstone fem procent, enligt en forskargrupp från Cornell University.
Fetma, obesitas, har under de senaste decennierna blivit ett växande globalt problem med stora kostnader i människoliv och lidande. Aldrig förr har så många kunnat äta alldeles för mycket.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Hur mår den svenska järnvägen? Är den sjuk eller frisk? Vetenskapsradion tar tempen på det svenska järnvägsnätet.
Det var på Valborgsmässoafton 1855 i Skaveryd, i närheten av Alingsås, som man satte spaden i jorden för att påbörja Sveriges första järnvägsbygge, sedan följde en intensiv utbyggnad och under första hälften av 1900-talet så var järnvägen utbyggd ungefär så som vi känner den i dag.
Och faktum är att det till stora delar är samma järnväg som vi fortfarande åker på som man gjorde för 100 år sedan. Naturligtvis är en hel material utbytt men inte tillräckligt tycker Sebastian Stichel som är järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan:
”Egentligen skulle man behöva stänga av, sträcka för sträcka, och byta ut alla komponenter och börja med en modern ny järnväg”
Vi besöker Järnvägsmuseet i Gävle för att få reda den svenska järnvägens historia, vi får träffa en rallare som var med och byggde Inlandsbanan mellan mellan Dorotea-Storuman och Sorsele och vi får veta hur man bygger en järnväg.
Medverkande: Henrik Reuterdahl, Järnvägsmuseet i Gävle, och Sebastian Stichel, järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Sommaren 2024 klubbade EU igenom en förordning om att 20 procent av alla land- och havsområden ska restaureras – nu är det dags!
Fler multnande trädstammar där insekter och svampar kan frodas, våtmarker åt grodor och fåglar, och blommigare ängar.
Förberedelserna för att införa EU:s nya naturrestaureringslag har påbörjats i Sverige, och det är några av målen som ska uppnås.
Men vad innebär arbetet med att restaurera natur i praktiken?
Och hur kommer det att påverka oss och våra omgivningar?
Joacim Lindwall och Sara Sällström åkte till Åtvidsnäs, strax söder om Åtvidaberg i Östergötland, för här har en gammal granplantering förvandlats till en artrik ängsmark - ett exempel på hur naturen kan restaureras.
Gäster: Ulrica Swärd, Naturvårdsverket, och Frida Nilsson, Länsstyrelsen i Östergötland
Programledare:
Joacim Lindwall
joacim.lindwallsr.se
Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana.
Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark.
Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna.
Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Forskare: ”Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende”.
– Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.
– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza.
Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.
Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han.
Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Hur mat beskrivs inom så kallad klimatfiktion hjälper oss att förstå vilka konsekvenser den globala uppvärmningen kan få i vardagen.
Klimatfiktion kallas en litteraturgenre där de pågående klimatförändringarna spelar en central roll. Här utforskas vad som händer i en värld där ett förändrat klimat har ställt allt på ända. I ett forskningsprojekt har litteraturvetaren Johan Höglund undersökt hur maten beskrivs i en sådan värld. Han beskriver texterna han läst som spännande, provocerande och utmanande.
Reporter: Sara Sällström
Producent: Lars Broström
Här byggs Östersjöregionens största fiskforskningslaboratorium med sikte på att förbättra läget för torsken och sillen i Östersjön.
Ett stenkast från den gamla kärnkraftsanläggningen i Studsvik, utanför Nyköping, byggs Östersjöregionens största fiskforskningslabb.
Det är stiftelsen Baltic Waters som bygger det för att främja fiskforskning i Östersjön men också för föda upp och sätta ut torsk och strömming eller sill i Östersjön – två fiskarter som det går dåligt för.
Under försökens gång ska fisken sättas ut i den idylliska havsviken Tvären där forskarna ska kunna ha koll på hur många som överlever och vilken den optimala åldern för utsättning av fiskynglen är.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Om hur kroppen påverkas av kortare och längre tid i rymden.
Ett bonusavsnitt som inte rymdes i Vetenskapspodden, som spelades in några veckor efter att de amerikanska astronauterna äntligen fick komma tillbaka till jorden från en rymdvistelse som blev 9 månader i stället för 8 dagar.
Vi diskuterar de allvarliga saker som kan hända efter en lång – och en kort – rymdvistelse, och den forskning om det som Marcus Wandt själv varit med i.
Men också om vad som gick fel vid amerikanernas uppfärd, och som gjorde att de blev kvar så länge.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Svampar som växer i människor och gör dem till zombier aktualiseras av en tv-serie, men än så länge händer det bara i insekter.
Numera associerar många ordet svamp med mer än mysiga höstturer i skogen och goda maträtter.
Tv-serien The last of us – om svampar som tar över människors kroppar och förvandlar dem till zombieliknande varelser – har fått stor uppmärksamhet och många undrar om det kan bli verklighet.
Tveksamt, svarar forskare Vetenskapsradion pratat med.
Samtidigt kan klimatförändringar ändra på det framöver och redan idag finns det flera patogena svampar som är reella hot mot oss människor.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Vi skickar upp allt fler satelliter runt jorden och det ger också fler krockar i omloppsbanorna. Allt rymdskrot idag och framåt är en stor utmaning.
Sedan 50-talet har hundratals kollisioner skett och än finns ingen fungerande skrotåtervinning i rymden. Uttjänta satelliter, raketsteg och annat kretsar istället vidare runt jorden, eller brinner upp i atmosfären, men ingendera lösningen är hållbar. Rymdskrotet kan förstöra satelliter och skapa ännu mer skrot, och all utrustning som brinner upp påverkar atmosfärens kemiska sammansättning. Hur ska vi hantera det rymdskrot som ackumuleras och hotar all rymdverksamhet?
Medverkande: Professor Anna Öhrwall Rönnbäck och René Laufer, Luleå tekniska universitet, Johan Kero, rymdforskare vid Institutet för rymdfysik och professor Hugh Lewis från Southamptons universitet i Storbritannien.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Planeten K2-18b tycks omges av ämnen som på jorden kommer från liv. Men kan vi nånsin bli säkra på vad som ser ut som liv i rymden?
Medverkande: Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet och Erik Persson, filosof vid Lunds universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark.
Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.
För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik.
Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.
Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre.
Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.
Forskarnas arbete bakom kulisserna
Det är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.
AI avslöjar nya insikter
AI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.
Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.
Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
Lars.Brostrom@sverigesradio.se
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.
Programmet sändes första gången 20240103.
Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.
Bok om perfektionism
Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Flera amerikanska universitet har fått krav på sig att bland annat ändra sin antagning. Ansedda Harvard nobbar kraven och fråntas 2 miljarder dollar.
Hör USA-korrespondenten Ginna Lindberg om kraven och om Harvard-rektorns svar till Trump.
Det handlar också om att en liten RNAi-molekyl provas mot de varroa-kvalster som är ett problem i bikupor, och om att läsa böcker respektive lyssna på dem.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Har du suttit i strandkanten och silat sanden mellan fingrarna och sett pyttesmå musslor? Mycket troligt är det en ärtmussla du sett och fingrat på.
De är så små att de är lätta att missa, men de finns nästan i varenda sjö och vattendrag i Sverige. Det finns ungefär 20 olika arter här och kunskapen om dem har hittills varit liten.
Nu vet vi mer om dem tack vare forskaren Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde, som i en ny studie visar att en del av arterna är mer utbredda än man tidigare trott. Hon har också tagit fram en metod att med hjälp av DNA få reda på vilka ärtmusslor som finns i en viss sjö eller å.
En kall lördagmorgon här på vårvintern träffar naturmorgons Helena Söderlundh musselforskaren Sonja Leidenberger vid Aröds å i Ljungskile i Bohuslän.
Reporter: Helena Söderlundh
helena.soderlundh@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Europa var under 2024 varmare än något tidigare uppmätt år. Kontinenten värms snabbare än världen som helhet och drabbades av översvämningar och hetta.
Det var varmt och torrt i öster, och blött i väster. Så såg vädermönstret 2024 i grova drag ut i Europa, enligt en rapport som släpps på tisdagen från EU:s jordobservationsprogram Copernicus och världsmeteorologorganisationen WMO.
Samtidigt drabbades både Spanien och Polen av svåra översvämningar, och antalet dagar med extrem värmestress ökade, särskilt i sydost.
Vad görs för att minska effekterna av klimatuppvärmningen, och för att hejda den?
Vi hör Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, Sofie Storbjörk, klimatanpassningsforskare vid Linköpings universitet, och Daniel Värjö, miljöreporter på Klot.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Hur gick det med regnskogen som svenska barn ville rädda på 1980-talet? Ett av barnen har som vuxen återvänt till skogen för att se vad som hänt.
Marcus Haraldsson var ett av de barn på över 4000 svenska skolor som engagerade sig för projektet Barnens regnskog. Han och kompisarna samlade in pengar som gick till att köpa skog i Costa Rica för att hindra att den avverkades.
Idag är han frilansjournalist och har skrivit en bok där han går till botten med vad som hände med pengarna och vilket inflytande barnen hade i en tid när Costa Ricas miljöpolitik genomgick stora förändringar.
Reporter: Sara Sällström
Producent: Lars Broström
I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna.
Området kring kärnkraftsreaktorerna och den anläggning som ska förvara avfallet från hela det svenska kärnkraftsprogrammet i Forsmark hanteras och regleras på särskilda sätt och det verkar finnas flera faktorer i den här storskaliga satsningen på kärnkraft som har gynnat havsörnarna.
Innan kärnkraftverket byggdes i början på 1970-talet minskade antalet fritidsboende i området när Vattenfall köpte upp och rev många sommarstugor. Det rörliga friluftslivet har också begränsats eftersom folk inte får röra sig hursomhelst i området av säkerhetsskäl. Det har gynnat havsörnarna som är känsliga för mänsklig störning.
Eftersom kärnkraftverket har släppt ut varmvatten i kustvattnet har fiskar kunnat växa sig större och det isfria vattnet har förbättrat övervintringsmöjligheterna för sjöfågel, vilket sammantaget har gynnat födotillgången för havsörnen.
Men där är inte bara gott om havsörn. Det övriga fågellivet och djurlivet är också mycket rikt, enligt forskning som har följt naturens utveckling i Forsmarksområdet i flera decennier.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Vatten och livsmedel, it-system och det demokratiska samtalet – alla behöver skydd i vår osäkra tid. Då blir Ukraina en samarbetspartner åt båda håll.
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, drar nu igång ett kunskapscenter för livsmedelsberedskap. Där kommer man delvis att ta in kunskap från vad Ukraina drabbats av i kriget som hotar mat och vatten.
Samtidigt har forskningsinstitutet Rise skickat experter till Ukraina för att hjälpa till med utveckling av myndigheternas arbete mitt i ett krig som bland annat handlar om information. Och även där finns erfarenheter att hämta för den svenska beredskapen.
Medverkande: Camilla Eriksson, centrumledare på FOI. Emelie Salomonsson, mikrobiolog på FOI. Carl Heath, seniorforskare på forskningsinstitutet Rise. Johan Rosell, chef på centrum för cybersäkerhet på Rise.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver?
Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt?
Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Det går att konstruera en damm i stan för att den ska vara så bra som möjligt för både människor och småkryp. Forskare har tagit reda på hur.
Frank Johansson är professor i bevarandebiologi vid Uppsala universitet, och hans forskargrupp har undersökt 80 stadsdammar i Stockholm. Han berättar att det är bra om dammen är åtminstone två meter djup i mitten eftersom det gynnar den biologiska mångfalden. Här visar han vilket liv som kan finnas i en stadsdamm och hur dammarna kan vara en oas för både djur och människor.
Programledare Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär”
Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.
Nu kommer den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.
Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius.
Programledare:
Mats Carlsson-Lenart
mats.carlsson-lenart@sverigesradio.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.
Programmet sändes första gången 20250114.
En växande PFAS-kris
Hälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera.
– PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project.
PFAS ökar risk för cancer
Varje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.
Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnader
I Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.
”Jättedyrt att rena från PFAS”
I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.
– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.
– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.
Hermans dricksvatten förgiftades av PFAS
Herman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta.
– Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman.
PFAS-granskning i två delar
Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.
Programledare: Marie-Louise Kristola
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Peter Normark
I samarbete med bland andra:
Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC
Stéphane Horel, Le Monde
Raphaëlle Aubert, Le Monde
Eurydice Bersi, Reporters United
Bombmurklan har sin största population i hela världen här i Sverige. Men den hotas, troligen av det moderna skogsbruket och av granbarkborren.
Bombmurklan är den kräsna vårsvampen som ser ut som chokladfondue. Den är dock inte ätlig och dessutom fridlyst. Och numera tycks den fara illa både av det moderna skogsbruket och av granbarkborrens effekter på skogen.
Nu vill Artdatabanken få mer kunskap med hjälp av allmänheten som uppmanas att rapportera in fynd.
Det här är viktigt, menar experter, bland annat eftersom svampen har sin huvudsakliga utbredning i världen, just i Sverige.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
När anslag dras ner och regler dras åt för forskning i USA vill Europa värva toppforskare därifrån.
Tretton europeiska forskningsministrar har skrivit brev till EU:s forskningskommissonär och bett henne samla länderna för att man ska finna sätt att värva forskningskompetens från USA.
Sveriges Johan Pehrson är inte en av dem. Han vill istället samla branschen här hemma, för att komma fram till hur man kan värva forskare som vill lämna USA.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Bertil Bengtsson är 98 år och har varit professor i juridik och domare i högsta domstolen. Han jobbar fortfarande – och allra helst på tåg.
Han har skrivit 35 böcker om juridik, varit professor i Uppsala och Stockholm, och domare i högsta domstolen. Numera arbetar Bertil Bengtsson bland annat för justitiedepartementet. Han har årskort i 1 klass för att kunna ta vilket tåg som helst, och sitta där och jobba.
Vi följer med på en tur till Gävle, och Bertil Bengtsson åker den här dagen vidare till Ockelbo. Vi träffar också Bertil och hans fru Solveig, 100, hemma i Uppsala. Hon tror att promenader, nyfikenhet och reslystnad hållit dem båda igång så långt upp i åren.
Programledare:
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
På 1960-talet skrek svenska industrier efter arbetskraft. Samtidigt var över hälften av de gifta kvinnorna hemmafruar. Det här är en bearbetning av ett program från 2015.
På ett par decennier gick en halv miljon kvinnor ut i förvärvslivet, men det skedde inte helt av sig själv.
Aktiveringsinspektörerna var en grupp som spelade roll i mitten på 1960-talet. När Åsa Lundqvist, professor i sociologi, intervjuade en kvinna i ett annat projekt nämnde hon att hon jobbat som aktiveringsinspektör.
Det var en yrkesgrupp Åsa Lundqvist aldrig tidigare hört talas om, trots att de verkar ha varit viktiga för familjepolitiken på 1960-talet. Det fick henne att vilja skriva en bok om denna bortglömda del nutidshistoria.
Hon sökte upp flera av de tidigare aktiveringsinspektörerna och intervjuade dem. De intervjuerna och arkivmaterial från AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsmarknadsverket, blev till en bok, om en bortglömd del av vår nutidshistoria.
I programmet medverkar Åsa Lundqvist professor i sociologi vid Lunds universitet.
Reporter: Lena Nordlund
Vi utsätts ständigt för informationspåverkan, genom lögner, överdrifter och hat. Det är en konst att känna igen den, och svårt att skydda sig. Behöver vi införa censur?
Rysk desinformation riktas målmedvetet mot Väst och Sverige sedan flera år. Avsikten är att skapa splittring och polarisering för att störa de demokratiska processerna. Det berättar professor Charlotte Wagnsson vid försvarshögskolan som studerat rysk informationskrigföring.
Metoden följer gamla sovjetiska mönster, en taktik som lärdes ut av KGB redan under mellankrigstiden. Det gäller att underblåsa motsättningar för att försvaga motståndaren genom desinformationskampanjer, säger Ingrid Carlberg, författare till en bok om rysk propagandateknik.
Ett exempel på farliga påverkanskampanjer är utnyttjandet av koranbränningarna under 2023, som underblåstes av internationella internetplattformar så att de lede till allvarliga hot mot Sverige.
Många svenskar anser att myndigheterna borde kunna censurera skadlig information på nätet för att skydda oss, visar forskning, men är det möjligt och rätt att begränsa yttrandefriheten? Åsikterna går isär.
I programmet medverkar Charlotte Wagnsson och Magnus Ranstorp som är statsvetare vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius, forskningsledare på FOI, Ingrid Carlberg, författare och journalist samt Linus Wahlberg som forskar vid Försvarshögskolan.
Reporter: Tomas Lindblad
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Internet har blivit ett medel för att forma människors verklighetsbild. Desinformation, ”fake news” och påverkanskampanjer kan driva politiken, öka samhällets polarisering och till och med uppmana till våld. Vem ligger bakom?
Statsvetaren Magnus Ranstorp berättar om hur den s k LVU-kampanjen hetsade mot den svenska socialtjänsten med hjälp av en digital plattform i mellanöstern och hur lokala protester mot islam, koranbränningarna under 2023, kunde mobilisera en internationell proteststorm som ledde till stora demonstrationer i Irak och Jemen och en höjd terrorhotnivå i Sverige.
Vi har sett en omfattande desinformation kring covid-19 och de nya vaccinerna och hur man försökte dra igång en debatt om att valfusk 2022 i Sverige efter amerikansk modell. Idag finns forskning som försöker identifiera kampanjerna, deras ursprung och effekter och hur vi kan skydda oss.
Nya studier vid Försvarshögskolan visar till exempel att en stor andel av valdebatten på sociala medier utförs av automater, inte av människor, automatiska konton vars uppdrag är att svartmåla motståndarna.
Vad händer när vi inte längre kan lita på informationen vi får?
I programmet medverkar statsvetarna Magnus Ranstorp och Linus Wahlberg vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius FOI och Emma Ricknell vid Linnéuniversitetet.
Reporter: Tomas Lindblad
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Nu finns en webbtjänst där vem som helst kan gå in och bedöma hur kriget i Ukraina kommer att utvecklas. Resultatet ska vara till nytta för Ukraina.
Glimt, som sidan heter, görs av totalförsvarets forskningsinstitut FOI i samarbete med Ukraina som en del av Sveriges hjälp till landet. Prognoser gjorda av många som tänker till kan bli riktigt bra enligt forskning som ligger till grund för arbetet, säger analytikern Ivar Ekman på FOI.
En ny språk-AI kan klara svenska dialekter bättre, tack vare att den tränats på många olika sätt att tala. Vetenskapsradions Björn Guner har testat den.
Och ribbsoppen som blivit invasiv i svenska skogar – när och hur kan den ha kommit hit? Det har vi rotat i, inspirerade av ett lyssnarmail från förra fredagen.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
custaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Sprängningen av Kachovkadammen är det enskilt tydligaste exemplet, men stora delar av Ukraina är förstört av giftiga kemikalier och mineraler i krigets spår.
I Vetenskapsradion träffar Klotets Marie-Louise Kristola Margot Wallström, före detta utrikesminister, miljökommissionär och under de senaste åren medordförande i en grupp som tittat på krigets miljöskador i Ukraina.
Rysslands krig mot Ukraina har påverkat miljön och klimatet där för lång tid framöver. Margot Wallström lyfter fram lärdomar och förslag på hur vi kan titta framåt, hur vi måste fortsätta värna demokratin och arbeta för ett inkluderande samhälle.
Reporter: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Att förstå svenska dialekter och skriva ut det som sägs har varit en utmaning för så kallad taligenkänning baserad på AI. Men nu finns en ny AI-modell, specialtränad på svenska.
Den nya taligenkänningsmodellen, som kallas KB-Whisper, har fått träna på 50 000 timmar inspelat svenskt tal som det finns text till. Inspelningarna kommer från riksdagen, SVT och Institutet för språk och folkminnen, ISOF, och innehåller både ett antal dialekter och knepiga termer.
Leonora Vesterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket har varit med och tagit fram den nya modellen, och med hennes hjälp testar vi hur bra den fungerar på svenska dialekter. Hon berättar också vad AI:n än så länge har svårt att klara av.
Medverkande: Leonora Vesterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket; Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning på Institutet för språk och folkminnen, ISOF.
Här går KB-Whisper att ladda ner. Obs att den kräver viss förkunskap för att använda.
Här är ISOF:s arkiv Folke med ljudinspelningar och nedskrifter från hela landet.
Här finns några av de dialektinspelningar som hörs i programmet och många andra.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.broström@sr.se
Ris släpper ut mycket mer växthusgaser än andra spannmål. Därför har forskare i Sverige och Kina utvecklat en ny rissort med 70 procent mindre klimatutsläpp än genomsnittligt ris.
Det här skulle kunna få betydelse för utsläppen eftersom ris är en av världens största grödor, och stapelföda för halva jordens befolkning.
Växters rötter avger kemiska ämnen till marken, avsöndringar som kallas rotexudat. Forskarna har upptäckt att ris avsöndrar ett rotexudat som kallas fumarat. Fumarat gynnar mikroorganismer som släpper ut metan. De såg också att etanol, som också avges från rötterna, missgynnar metanproducerande mikroorganismer.
Med denna kunskap har de nu tagit fram en rissort med låg fumaratproduktion och hög etanolproduktion som ger lägre metanutsläpp samtidigt som skördarna är goda.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Första ribbsoppen upptäcktes på Öland 2017, sen dess sprider den sig snabbt och finns därför på Naturvårdsverkets risklista över invasiva arter.
Sveriges Radio släpper AI-funktion för att sortera i nyhetsflödet, och vi hör om läkaren och författaren Oliver Sachs som genom medkänsla i sitt författarskap om märkliga hjärnor inspirerat många hjärnforskare.
Camilla Widebeck och Gustaf Klarin är programledare.
Antalet demokratier i världen minskar allt mer enligt ny forskning, men genom att måna om fakta och undvika personangrepp kan du bjuda på motstånd.
Demokratin i världen är på tydlig tillbakagång. Det visar den årliga V-Dem-rapporten från forskare vid V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet, som presenteras nu torsdag 13/3-2025.
45 länder går just nu i autokratisk riktning, det vill säga mot allt mindre demokrati, och det är fler än nånsin. Utvecklingen med autokratisering följer ett tydligt mönster: först desinformation, sen polarisering och att motståndaren demoniseras och beskrivs som en fiende.
Men det finns exempel på hur en sån utveckling bromsats och vänt tillbaka till mer demokrati. Bland annat lyckades Brasilien återta demokratin efter den tidigare presidenten Jair Bolsonaros försök att behålla makten genom odemokratiska metoder.
Vi kan också alla och envar bidra till att slå vakt om demokratin, enligt Staffan Lindberg , föreståndare på V-Dem -institutet och professorn i statsvetenskap och en av författarna av rapporten.
– Det är viktigt att insistera på att föra dialogen i sak och inte göra angrepp på person, säger Staffan Lindberg.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Oliver Sacks, neurolog och bästsäljande författare, blev känd redan på 1980-talet. Men han väntade tills han var över 80 innan han berättade sanningen om sitt liv.
Oliver Sacks var älskad över hela världen för sitt speciella sätt att skriva om personer med ovanliga hjärnor, bland annat i boken Uppvaknanden och Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt.
Det är tio år sedan han dog men hans arv lever vidare. Nu är han aktuell igen, för en ny bok med hans brev som kommit ut postumt, och för en tv-serie som just nu visas i Sverige. Och både i den senaste boken och hans självbiografi som kom strax innan han dog får lära känna sidor av honom som han höll hemliga i hela livet.
Lena Nordlund träffade Kate Edgar, VD för Oliver Sacks Foundation i New York, som jobbade med honom i 30 år och kanske är den som kände honom bäst.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Krisstödet till drabbade efter attentatet vid Campus Risbergska var snabbt på plats, men trauman kan ha tusen olika ansikten, konstaterar psykologen Filip Arnberg.
I Vetenskapsradion berättar Johanna Sollerman, strategisk samordnare för brottsförebyggande arbete i Örebro kommun och den som höll i krisstödet, om hur det såg ut de första veckorna i Örebro. Men vad händer när veckorna går och man fortfarande mår fruktansvärt dåligt?
Forskare har tagit fram en app, PTSD-coach, som finns gratis att ladda ned. Den ger en enkel introduktion i vad posttraumatiskt stressyndrom innebär.
En annan väldigt intensiv behandling på en vecka har tidigare också visat goda resultat, både för drabbade och personal. Den består av långvarig exponeringsterapi, rörelseterapi och ögonrörelseterapi.
Det kan också vara svårt att veta hur man som anhörig kan agera när man märker att drabbade inte vill prata om det som har hänt.
Möt Niklas Möller, psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala för krigsskadade och torterade, samt Filip Arnberg, psykolog och chef för Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. De ger råd och berättar om vilken forskning som visat goda resultat för personer som drabbats av svåra trauman.
Reporter
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder.
Som ung funderade Bengt Gustafsson på att bli musiker eller arkitekt, men barndomsintresset astronomi tog över. Vid 81 års ålder är han fortfarande verksam som stjärnfysiker - i en tid som inte alls liknar den där han började, med fotoplåtar och med räknemaskiner på små sidendynor.
Också vår bild av universum har ändrats genom åren – och många nya sätt att studera rymden har tillkommit.
Programledare: Camilla Widebeck
Producent: Lars Broström
Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare.
Programmet sändes första gången i januari 2024.
Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.
– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.
Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
I ett tättbefolkat och urbaniserat Europa har naturen länge fått stå tillbaka. Men nu pågår projekt för att låta det vilda göra comeback.
Rewilding – en fråga som väcker debatt
Rewilding kan handla om att återföra stora och karismatiska djur till landskap där de har försvunnit, eller att restaurera älvar och skogar. Det är en rörelse som haft flera framgångsrika projekt, men som också väckt debatt.
Nationalparken Zuid-Kennemerland – flera tusen hektar naturområde
Följ med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till den holländska nationalparken, bara 20 minuters tågfärd från Amsterdam – och på vandring i de rumänska bergen, bland nedlagda fruktlundar som nu förvandlats till matförråd för björnar och vildsvin.
Reporter: Stefan Nordberg
Producent: Lars Broström
En mängd olika material i naturen bryts ner av svampar. Nu har det visat sig att de även kan tugga i sig och städa bort miljöfarligt avfall.
En mängd olika material i naturen bryts ner av svampar. Nu har det visat sig att de även kan tugga i sig och städa bort miljöfarligt avfall.
Magnus Ivarsson är geobiolog och har ett företag där han forskar om svampars förmåga att bryta ner miljöfarligt avfall. Efter flera lyckade experiment skalas nu ett av projekten upp i full skala för att städa bort giftiga restprodukter från ett oljeraffinaderi.
Runtom i världen forskas det också en hel del om svampars förmåga att bryta ner plast, eftersom nedskräpningen av plast har blivit ett stort globalt problem.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Uppsägningar och oro skakar forskarvärlden i USA en månad efter Trumps återkomst. Hör amerikanska forskares inifrånperspektiv, om vad som hotas.
Vetenskap i osäkra tider – hur påverkas amerikansk forskning?
Drygt en månad efter Donald Trumps återkomst till Vita huset skakas den amerikanska forskningsvärlden av nedskärningar, osäkerhet och oro. Stora statliga anslag har frusits eller dragits in, och forskare är rädda för att öppet diskutera situationen.
”Kan bli amerikansk brain drain”
USA är en världsledande forskningsnation, men vad innebär de senaste politiska besluten för vetenskaplig utveckling? Vi hör oroade amerikanska forskare – hur ser de på framtiden för forskningen i USA och landets utveckling.
Nobelpristagare varnar – ”Trump hotar grundforskning”
Hör också Victor Ambros, nobelpristagare i medicin 2024, som beskriver hur situationen har blivit värre än han befarade. Han menar att viktiga forskningsområden hotas och att systemet som gjort USA ledande riskerar att falla samman. Hur påverkas grundforskningen när forskare förlorar sin finansiering?
Konsekvenser för Sverige och världen
De förändringar som nu sker i USA kan få ringar på vattnet globalt. Vilken roll spelar amerikansk forskning för internationella samarbeten, och vad betyder den nya politiken för Sverige? Hör Marie Arsenian-Henriksson, vicerektor för forskning vid Karolinska Institutet, om utsikterna för deras forskningsprojekt som får medel från USA.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Impulsiv och känslostyrd. Tonåringars hjärnor ses ofta som outvecklade vuxenhjärnor. Men de har unika förmågor som är optimala för just – tonåringar.
Vi pratar ofta om unga människors hjärnor i negativa termer, som ofärdiga varianter av vuxenhjärnor. Men det handlar om helt normal utveckling, och deras hjärnor är ibland bättre anpassade för just en ung människas liv, än vad vuxnas hjärnor är.
Det säger BJ Casey, professor i neurovetenskap vid Columbia University i New York, som forskat om unga hjärnor i decennier.
I en tid när vi pratar mycket om bristerna och omognaden i unga människors hjärnor vill hon lyfta fram att det också finns en hel del positivt.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Följ med till Vjosa – Europas sista större, i stort sett, orörda flod – där konflikten mellan vattenkraft och biologisk mångfald ställs på sin spets.
Vattenkraft vs. biologisk mångfald – en grön konflikt
Den förnybara vattenkraften ses ofta som en av lösningarna för att minska koldioxidutsläpp och nå klimatmål. Men den fossilfria energikällan kommer med ett pris. Vattenkraftens uppbyggnad splittrar vattenmiljöer och hindrar arter från att sprida sig. Det är en grön mot grön-konflikt mellan samhällets omställning till fossilfritt och biologisk mångfald.
Grekiska Vjosa – en av Europas sista vilda floder
Floden Vjosa rinner genom Albanien och Grekland, och är en av Europas sista stora floder som är nästintill orörda.
– I stort sett allt rinnande vatten är exploaterat numera. Det är svårt att hitta en flod som är såhär orörd, säger forskaren Gabriel Singer.
Men trots dess unika ekosystem och biologiska mångfald ökar trycket på att bygga nya vattenkraftverk på platsen. Följ med Vetenskapsradions Gustaf Klarin till västra Grekland och kampen mellan klimatmål och ekosystemens överlevnad.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Världens folkrikaste nation är också rikt på språk. Nu vill man få fart på sin AI-utveckling – bland annat för att överbrygga språkgränserna.
Vi pratar också om att de riktigt gamla träden i Sverige har blivit fler – det kan betyda att regler för skogsbruket som kom på 1990-talet har fått effekt. Och om avstängda amerikanska klimatdata som gör det svårt att hålla koll på en bakterie som ibland finns i svenska badvikar, och som kan ge upphov till så kallad badsårsfeber.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Älgen rör sig ljudlöst genom snön, kan dyka likt en säl och hålla värmen i extrem kyla. Vad ligger bakom dess oslagbara vinteranpassning?
Älgens dolda förmågor och vinteranpassning
Älgen är mästare på att överleva stränga vintrar. Med tjock päls, lång näshåla och smart blodcirkulation i benen klarar den svår kyla utan att frysa. En älg täckt av snö är ett tecken på att den är bra på att hålla värmen – men hur hänger det ihop? Och varför är älgens näsborrar större än dess ögon?
Hur stor är en älg? Och varför ser den ut som den gör?
I Vetenskapsradion stiftar vi bekantskap med de svenska skogarnas konung – älgen. Allt utifrån hur älgen ser ut. Följ med reporter Lisa Henkow när hon en kall vintermorgon studerar älgen på närhåll, tillsammans med veterinären Jonas Malmsten, expert på vilt.
Reporter: Lisa Henkow
lisa.henkow@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
I ett bunkerliknande arkiv i Täby förvaras en skatt – omkring en miljon krigskartor från Sverige och världen. Dokument som varit öppna för allmänheten men som nu återigen kan bli hemliga.
Krigens kartor och militärhistoriens hemliga dokument
I Krigsarkivet i Täby finns hundratusentals historiska kartor, skisser och anteckningar som beskriver krig som Sverige har varit inblandade i under århundraden. Allt från hemliga fästningsplaner till originalskisser från slaget vid Lützen 1632, ritade på plats – ett ovanligt dokument i militärhistorien. Men det finns också stads- och befästningskartor från stora delar av världen. Ett unikt historiskt arkiv som återigen har hamnat i hetluften.
Kartornas betydelse genom historien och idag
I Vetenskapsradion djupdyker vi i kartans historia och betydelse inom krigsföring, tillsammans med arkivarien Bo Lundström och militärhistorikern Maria Gussarsson. Idag används GPS och satellitbilder, men militären litar fortfarande på fysiska kartor. Hur används kartor inom försvaret idag och vilken roll spelar de när modern teknik stöter på sina begränsningar?
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Varje år hamnar 70 000 personer på sjukhus på grund av fallolyckor – en typ av olycka som enkelt går att förebygga, även hos sköra äldre.
Fallolyckor – ett dolt folkhälsoproblem
Att skada sig i samband med att man ramlar är bland de vanligaste olyckshändelserna. WHO har klassat fallolyckor som den tredje största dödsorsaken globalt efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
– Mer än 270 000 personer söker akut sjukvård för fallolyckor i Sverige varje år. Av dem så läggs mer än 70 000 in på vårdavdelning. Så detta är ett stort problem, säger Sölve Elmståhl som är geriatrikprofessor vid Lunds universitet. Trots det saknas ofta förebyggande insatser i vården, vilket leder till stort lidande och miljardkostnader för samhället. Men med enkla förändringar i vardagen, går det att minska risken att falla – dramatiskt.
Enkel balansträning som minskar fallrisken
Vetenskapsradion besöker en träningsgrupp där äldre deltar i ett forskningsbaserat program för att förbättra balans och benstyrka. Resultaten i studien är överraskande – hos deltagarna som fallit minst tre gånger det senaste halvåret minskade antalet fall med 82 %.
Dessutom möter vi forskare på RISE som letar efter fler kreativa lösningar på detta dolda folkhälsoproblem. Kan airbag-byxan blir framtidens mode?
Reporter: Björn Gunér
Producent: Lars Broström
EU ligger efter i AI-kapplöpningen - men i veckan presenterades svaret: ”Gigafabriker” för AI ska stå till förfogande för forskare och företag.
Det var på ett globalt möte i Paris Ursula von der Leyen presenterade satsningen.
Vi hör också om aktiva förpackningar – med tonfiskburken som drar gift ur fisken som exempel. Och så om den pyttelilla neutrinon med hög energi – så gick det till när den upptäcktes i Medelhavet.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Från arbetsledare till curlande kompis. Vi möter författaren Maja Larsson som undersökt hur synen på en bra förälder förändrats över århundradena.
Vad är en bra förälder – och vem bestämmer det?
Få frågor är lika laddade som den om föräldraskap. Genom historien har normer och expertråd format bilden av den ”goda” föräldern – men lika ofta skapat en motbild av den ”dåliga”. Hur har dessa ideal i Sverige förändrats genom historien och hur ser idealen ut idag?
Barnuppfostran genom historien – 250 år av föräldraskap
Vetenskapsradion möter journalisten och författaren Maja Larsson, aktuell med boken Föräldrarnas födelse – 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i. Efter att själv ha fått en brysk kommentar om sitt föräldraskap från en främling väcktes Maja Larssons nyfikenhet. Vad är en bra förälder? Och hur kan svaret på den frågan skilja sig så mycket – bara på några generationer? Det blev startskottet för ett utforskande, där hon med hjälp av bland annat arkiv och brev försökt förstå hur svenskt föräldraskap formats genom seklerna.
Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp.
Programmet sändes första gången 20240925.
Det handlar om en sorts havsborstmaskar, som är så ovanliga att de bara har ett vetenskapligt namn. Men bland synforskare är alciopider intressanta för att de har så stora ögon.
Men samtidigt är de sällsynta och ömtåliga och nästan omöjliga att hitta eftersom de är genomskinliga och lever långt ut i havet. Sist någon skrev en vetenskaplig artikel om dem var på 1970-talet.
Michael Bok, forskare vid Lunds universitet, hade sett en enda individ, 2015, vid Stora Barriärrevet. Men nästan gett upp hoppet om att hitta fler. Tills ett youtube-klipp med tusentals poppade upp i hans flöde.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
En meterhög mur klyver urskogen Białowieża. Följ med till världsarvet, där splittringen drabbar både djur och människor – och hotar unik forskning.
Världsarvet Białowieża – en av Europas sista urskogar
I den uråldriga Białowieża-skogen, en av Europas sista urskogar, ligger Mammal Research Institute. Här har forskare i decennier studerat allt från visentens återkomst till näbbmössens förmåga att krympa sina hjärnor på vintern. Institutet hyser Europas näst största samling av däggdjursskallar, vilket ger unika insikter i arters evolution. Men nu ställs världsarvet inför en ny verklighet när Polens gränsstängsel mot Belarus skär rakt genom skogen.
Polens gränskonflikt med Belarus – och muren som klyver Białowieża
Muren kommer med stora utmaningar. Den har förvandlat skogen till en plats för lidande och att hitta döda människokroppar i skogen har blivit en del av vardagen, menar biologen Rafal Kowalczyk som jobbar i världsarvet. Dessutom oroas forskarna för hur den förhindrade rörligheten kommer påverka urskogens rika djurliv.
Följ med Vetenskapsradion till Mammal Research Institute och hör forskarna berätta om de nya utmaningarna för forskningen i en av Europas sista urskogar.
Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Artificiell intelligens väntas bli bättre på att kommunicera i år, och de kommer att kunna agera på egen hand. Kanske handla med ditt kreditkort?
Nu kommer AI-agenterna som kan boka din semesterresa. Men om de på riktigt kan resonera med oss eller är "stokastiska papegojor" som bara blandar ord de är tränade på, det är föremål för diskussion.
Vetenskapsradion listar fem viktiga begrepp i AI-utvecklingen inför 2025. Vi har tagit tempen på utvecklingen med hjälp av fyra experter:
Johanna Björklund, forskare i datavetenskap vid Umeå universitet, som leder WARA Media och språk inom forskningsprogrammet WASP, Wallenberg Autonomous Systems Programme.
Fredrik Heintz, professor i datavetenskap Linköpings universitet.
Amy Loutfi, professor i datavetenskap Örebro universitet, programdirektör för WASP.
Anders Ynnerman, professor i visualiseringsteknik vid Linköpings universitet. Han har varit programdirektör för WASP de senaste fem åren och precis tillträtt som ordförande i WASP.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
USA:s president Donald Trump har krävt en genomgång av vad forskningspengar gått till – i jakt på begrepp som handlar om mångfald och inkludering.
Hur genomgången ska göras och vad effekten ska bli är oklart. Ordern har i praktiken lamslagit mycket av forskningen, enligt forskningspolitikforskaren Mats Benner.
Vi talar också om Googles satsning på biokol, som ska hålla kol undan atmosfären. Och om järven, som sprider sig allt längre söderut i landet.
Medverkar gör reportrarna Sara Sällström, Gustaf Klarin och Anders Wennersten (Ekot).
Programledare:
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback.
Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i Sverige
Visenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.
Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenterna
Följ med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Asteroiden 2024 YR4 upptäcktes i slutet av 2024 och har viss risk att ramla ner på jorden 2032. Men troligast är att vi slipper en krasch.
I slutet av december 2024 upptäcktes en asteroid i rymden nära jorden. Enligt de första beräkningarna kan den här bumlingen på 40-100 meter i värsta fall kan krocka med jorden när den är här igen år 2032.
Risken skattas till en procent - vilket är ovanligt högt. Konsekvenserna skulle bli förödande, men bara just lokalt där det skulle ske. Och det finns skäl att tro att risken kan komma att skrivas ner.
Dessutom finns ett projekt som provat möjligheten att krocka bort en hotande himlakropp.
Medverkande: Anders Eriksson, forskare vid Institutet för Rymdfysik.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen.
Lehmanns giftgroda finns bara på en enda plats i hela världen och riskerar att bli utrotad. Men sedan några år tillbaka pågår ett projekt som kan rädda den.
Artens bor bara i ett begränsat område i regionen Valle del Cauca i Colombia. På grund av sina vackra färger har den fångats och sålts illegalt till grodsamlare utomlands, vilket har gjort att den idag är akut hotad.
Men så lyckades myndigheter beslagta en väska med vilda grodor på flygplatsen i Bogotá, och det kan ha blivit starten på en vändpunkt för den lilla grodan.
Möt biologerna i Colombia som lärt sig att föda upp Lehmanns giftgroda i fångenskap för att rädda det vilda beståndet. Hör också grodskötaren Kristofer Försäter från Nordens ark berätta om de särskilda utmaningarna med att föda upp just vilda groddjur.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Asteroiden Bennu har visat sig bära på molekyler viktiga för liv. Men en annan asteroid riskerar att träffa jorden 2032 och ställa till förödelse.
Rymdsonden Osiris-ReX har hämtat hem markprover från Bennu och de har visat sig innehålla både baserna som finns i vår arvsmassa och aminosyror som bygger upp våra proteiner.
Ungefär samtidigt som analyserna blev klara upptäckte ATLAS-teleskopet i Chile en annan asteroid, 2024 YR4, som med en procents risk kan falla ner på jorden år 2032. Den kan ställa till stor lokal skada men risken tros minska när asteroidens bana blir mer känd.
Vi hör också om den nya dokumentären i serien ”Hempas kamp”. Hempa Posse som efter en sepsis förlorade halva armarna och halva benen, och behövde få en njure transplanterad, lever idag med post-sepsis.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Hempa Posse fick sepsis för snart tio år sen, tvingades amputera både armar och ben, men lider dessutom av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.
Livet efter sepsis: En överlevares berättelse
I detta avsnitt av Vetenskapsradion får vi höra den gripande historien om Hempa Posse, som för snart tio år sedan drabbades av sepsis. Den allvarliga blodförgiftningen ledde till att han tvingades amputera både armar och ben. Men det är inte bara de fysiska förlusterna som påverkar hans vardag – Hempa lider också av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.
Sepsis är en livshotande tillstånd som drabbar tiotusentals svenskar varje år. Trots att många överlever, är det få som känner till de långsiktiga effekterna och komplikationerna som kan uppstå. Genom att öka kunskapen om dessa effekter kan vi bättre stödja de som drabbas och deras anhöriga.
I samtal med sepsisforskare Adam Linder vid Lunds universitet, djupdyker vi i de utmaningar som sepsisöverlevare står inför.
Reporter: Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Ljuddesign: Olof Sjöström
olof.sjostrom@sr.se
I New York träffar vi dem som på olika sätt försöker hålla arvet från aidsepidemin levande. Vi kan lära mycket både om oss som människor och vårt samhälle genom att minnas hur det var under de tidiga aidsåren, säger de.
Dave Harper är chef för ”Aids Memorial” i New York. Det är en organisation och samtidigt en park och ett monument med en kulturscen för att hålla minnet av aidsepidemin levande. Idag finns det många unga vuxna som tycker att de tidiga åren känns väldigt avlägsna, att det är som något ur historieböckerna, säger han.
Han vill att de yngre tar till sig historierna från de tidiga åren - om dem som genomlevde allt och såg sina vänner dö, men som också tog saken i egna händer och fick mycket att hända och tror att unga också kan inspireras av den kämpaglöd och omtanke om varandra som fanns då.
Gerald Oppenheimer är professor vid Columbia University och både historiker och epidemiolog. Han blev tidigt intresserad av aidsepidemin, för att den innehöll så intressanta aspekter. Rent epidemioligiskt var det en gåta i början hur den smittade.. Att den drabbade stigmatiserade grupper gjorde den politiskt intressant och att USA var så oförberett på en dödlig pandemi var historiskt intressant.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning.
För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning.
Reporter:
Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Insektshannar genförändras så att deras sädesvätska blir giftig för honorna. Än så länge görs forskning på bananflugor, men målet är att bekämpa sjukdomsbärande myggor.
Det handlar också om de osedvanligt goda planetspanartiderna nu när nästan alla planeter synt på himlen samtidigt, och om laxen i Dalälven – som å ena sidan ska få sina vandringsvägar öppnade, men samtidigt drabbas av ett bakslag av andra skäl.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
De svarta hålen i rymden fascinerar många. Astrofysikern Maria Sundin är aktuell med en faktabok om svarta hål som riktar sig till barn i åldrarna sex till nio år.
Maria Sundin blev själv intresserad av svarta hål när hon som nioåring tittade på science-fiction-serien Månbas Alpha. Hennes pappa tog fram en bok om astronomi och fastän hon inte förstod så mycket då var det tillräckligt för att hon skulle vilja lära sig mer.
Vad är ett svart hål egentligen? Vad händer med allt som sugs in där? Och hotar de svarta hålen jorden på något sätt?
I programmet hör du Valdemar Roumeliotis, Linn Borg, Otto Svanell och Margo Lundell ställa sina frågor om svarta hål. Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet, svarar.
Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Om hur bränder uppstår, sprider sig och hur snabbt det kan gå.
Bränderna i Los Angeles likheter med skogsbränderna i Västmanland
Skogsbränder är både ett naturligt fenomen och en växande utmaning i en värld präglad av klimatförändringar. Med fler än 10 000 byggnader förstörda och ett 20-tal dödsoffer, har Kaliforniens senaste bränder väckt nya frågor. I detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar vi hur bränder uppstår, sprider sig och vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa deras förödelse. Vad finns det för likheter mellan de pågående bränderna i Los Angeles och skogsbränderna i Västmanland 2014? Hör experter och vittnesmål som förklarar hur människan påverkar och påverkas av dessa katastrofer.
Så snabbt sprids en brand – och så kan bränder förebyggas
Vi dyker ner i kronbränder, de värsta typerna av bränder, och diskuterar hur torrt väder och vind kan få en brand att sprida sig i upp till hela 80 meter per minut.
De flesta skogsbränder startas av oss människor. Nio av tio bränder startar av någon mänsklig aktivitet. Enligt skogsbrandforskaren Anders Granström så är det enklare att vi människor förhindrar att bränder uppstår än att ändra klimatet.
Programledare: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig”, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi.
Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid.
– Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han.
Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.
Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.
Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Vattenavstötande, hållbara och praktiska. Men samtidigt hälsoskadliga – och de bryts aldrig ner. Vetenskapsradions Daniel Värjö ingår i ett internationellt samarbete som granskat PFAS-branschen.
PFAS används i allt från stekpannor till jackor, och i industriprocesser. Numera finns de skadliga ämnena överallt i människor och natur.
Att rena bort det kommer att kosta svindlande belopp. Samtidigt vill industrin fortsätta att använda dem, eftersom de sägs vara svåra att ersätta – och branschen använder argument som delvis är överdrivna eller felaktiga för att argumentera för sin sak. Det här visar en granskning av ett internationellt journalistsamarbete där Vetenskapsradion ingår genom Klotets Daniel Värjö.
Daniel har följt PFAS-frågan sedan han för fem år sedan kom i kontakt med Kallingeborna, som utsatts för höga halter PFAS i sitt dricksvatten.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Direktsändning från forskningskonferensen Transportforum. Hur ska vi få tågen att komma i tid och få ner antalet döda i trafiken?
Sveriges tågpunktlighet – vad har gått fel?
Tågtrafikens punktlighet i Sverige nådde sin lägsta nivå på 14 år under 2024, med endast 87 % av tågen i tid, enligt ny preliminär årsstatistik från Trafikverket. Vad ligger bakom denna utveckling, och hur kan situationen förbättras?
Trafiksäkerhet: Positiva trender och utmaningar för fotgängare
Även om antalet dödsolyckor i trafiken minskat till historiskt låga nivåer, är situationen fortfarande allvarlig för oskyddade trafikanter, såsom fotgängare och cyklister. Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Trafikverket, delar sina tankar om hur nollvisionen kan uppnås.
Framtidens lösningar – från utbyggnad till geofencing
I avsnittet diskuterar vi också framtida lösningar för både järnvägs- och vägtrafik. Bland annat lyfts behovet av utbyggnad av järnvägsnätet, förbättrade arbetssätt och innovativa teknologier som geofencing för att öka trafiksäkerheten.
Vetenskapsradion sänder direkt från Transportforum i Linköping, där vi djupdyker i de största utmaningarna och möjligheterna för svensk tåg- och trafiksäkerhet.
Programledare: Björn Gunér
Producent: Lars Broström
Tidsresor kommer att ske. Det tror båda fysikprofessorerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson. Och de är ense om hur det kommer att gå till.
Res riktigt fort - nära ljusets hastighet. Eller kom riktigt nära ett svart hål. Eller hitta ett maskhål, en genväg i rumtiden. Det är tre möjliga sätt att färdas genom tiden i annan hastighet än den vanliga, en sekund per sekund.
De bästa chanserna hittar man genom Albert Einsteins relativitetsteorier. Och åtminstone en av dem kommer att bli också tekniskt möjlig och faktiskt användas av människor, tror både Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, och Ingemar Bengtsson, professor i fysik vid Stockholms universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
En svår njursjukdom, som drabbar friska har försökt förklaras med farliga bekämpningsmedel och skadliga ämnen i dricksvattnet, men nu säger sig svenska forskare kunnat fastslå den underliggande orsaken.
– De här är unga män i 30-40-årsåldern. De är smala, har inte högt blodtryck, är muskulösa. De är unga friska män. Man blir helt chockad när man inser att den här unga friska mannen, han är svårt njursjuk, säger Carl-Gustaf Elinder, njurforskare på Karolinska institutet
Larmen om den här njursjukdomen, som drabbar en helt ny grupp av människor, unga friska personer, kom i början av 2000-talet. Det var en njurläkare i El Salvador, som såg detta och att sjukdomen spred sig med stigande dödssiffror, och som en epidemi sköljde över Centralamerika och i andra varma länder, som Sri Lanka och Indien.
Carl-Gustaf Elinder, på Karolinska institutet har följt det här sen starten och säger att det nu går att slå fast orsaken, och han tycker att sjukdomen ska få ett nytt namn.
Reporter
Sara Heyman
sara.heyman@sr.se
Programledare/producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Förra året var det varmaste kalenderår som hittills har uppmätts och första gången som den globala årsmedeltemperaturen låg mer än 1,5 grader över förindustriell nivå. Vad får det här för betydelse framöver?
År 2024 präglades av flera extrema väderhändelser, inte minst översvämningar och värmeböljor. Förra året hade en global medeltemperatur som var 1,6 grader över den förindustriella nivån. Det konstaterar klimattjänsten Copernicus i en rapport som släpps idag.
Har uppvärmningen accelererat? Vilka faktorer kan förklara rekordtemperaturerna 2024? Och hur påverkar det här Parisavtalet, där världsledare kommit överens om att sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader?
Medverkar i programmet gör Erik Kjellström, professor i klimatologi och oceanograf Ola Kalén. Båda arbetar på SMHI.
Programledare:
Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sverigesradio.se
Producent:
Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Arktis hamnar ofta i periferin i Norden; och Norden är periferi i världen. Det ökar sårbarheten för hybridhot, inte minst när AI bryter ner skyddande språkbarriärer.
Renskötsel, eller gruvdrift? Vindkraft, eller orörd natur? I Arktis finns flera samhällsfrågor som destabiliserande krafter medvetet kan försöka polarisera och splittra små lokalbefolkningar kring – befolkningar vars villkor ofta inte uppmärksammas särskilt mycket av majoriteten av befolkningen längre söderut. Små samhällen är extra sårbara för hybridattacker som minskar motståndskraften i strategiskt viktiga områden – och det angår oss alla. Ett program om Nordens sårbarhet och styrka, med professor Gunhild Hoogensen Gjørv från Norges arktiska universitet, Cecilie Hellestveit, freds- och konfliktforskare vid Folkrättsinstitutet i Norge, och Rasmus Leander, föreståndare för Grönlands center för säkerhets- och utrikespolitik vid Grönlands universitet i Nuuk.
Reporter
Ylva Carlqwist-Warnborg
Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen.
Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.
Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.
Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.
Programledare och producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Daron Acemoglu är kanske den av årets nobelpristagare som var mest tippad på förhand. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och om hans egen koppling till fotbollsklubben Galatasaray.
Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.
Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.
Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.
Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Just nu kanske många fiskar efter den inlagda sillen eller strömmingen i en glasburk. Ny sort upptäckt – rovströmmingen – sillen, som äter annan fisk och inte bara plankton.
Sill och strömming är kända som planktonätande fiskar som finns i Västerhavet och i Östersjön.
Slåttersill har länge fiskats i Östersjön, men nu har den också fått namnet rovströmming. På ett genetiklabb i Uppsala har forskare lyckats kartlägga slåttersillen som en ny sort, en ny ekotyp, av strömming. En strömming som är mycket större vanliga strömmingar och som äter fisk istället för plankton.
Den som leder forskningen är Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet i funktionsgenomik, alltså studier av hela genomet eller arvsmassan, inte bara enskilda gener.
Reporter:
Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Bortglömda skogar viktiga att bevara för den biologiska mångfalden.
De tropiska torrskogarna har en biologisk mångfald som förvånar, med många fascinerande livsformer som anpassat sig till långa perioder av torka. Här finns till exempel underjordiska träd. Men torrskogarna får mycket mindre uppmärksamhet jämfört med tropikernas regnskogar och glöms därför ofta bort i naturvårdssammanhang, trots att de också är hotade.
Biologen Camilo Londoño vid Calis botaniska trädgård i Colombia vill lära så många som möjligt om vad torrskogarna betyder både för människorna och övriga arter i naturen. Här får du följa med honom på en tropisk skogspromenad.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Helena Söderlundh och Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Vi har besökt två svenska lab med robotar som kan göra hela forskarjobbet med hjälp av AI. Geoffrey Hinton som fick Nobelpris för AI ägnade sitt tal på Nobelfesten åt varningar för tekniken.
Vi hör också om hur e-DNA avslöjade ärtmusslor som fanns på ställen man inte visste. E-DNA, alltså att hitta DNA i miljön från arter man letar efter, kan göra miljöövervakningen effektivare.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen.
Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.
I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.
Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.
Reporter:
Mats Ottosson
mats.ottosson@sr.se
Programledare:
Jenny Berntsson-Djurvall
jenny.berntsson-djurvall@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
På Chalmers i Göteborg finns en robotforskare utrustad med artificiell intelligens och armar. Den kan själv komma fram till hur den ska lägga upp sina experiment med läkemedelskandidater.
Roboten i Göteborg är bara ett exempel på hur forskare nu använder artificiell intelligens. Vi hör också om hur AI bidrar till att förbättra processer i stålindustrin och om hur flera AI-system nu kopplas ihop för att utbyta information med varann.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Megaraketen som delvis landade igen, och förebyggande behandling som helt hindrade HIV-smitta. Det är ett par av de forskningsgenombrott som tidskriften Science listar som årets största.
Varje år listar vetenskapstidskriften Science de främsta vetenskapliga genombrotten under året. Vi plockar upp några av dem i vetenskapsradion. Och så hör vi hur olivodlarna vidtagit åtgärder för att klara skörden i ett allt torrare klimat.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
400 000 prover från djur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst.
En av världens största miljöprovbanker, den som finns i frysrummen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har funnits och fyllts på i 60 år. Proverna hjälper forskarna att följa utvecklingen av bland annat olika miljögifter över lång tid. Just nu undersöks abborrar från 1996 för att göra just en miljögiftsanalys.
Reporter:
Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting.
Programmet är en repris från januari 2024 och sänds igen med anledning av Musikhjälpens tema i år: ”Alla har rätt att överleva sin graviditet”.
Miljontals förlossningsskador kan undvikas
Varje dygn dör omkring 800 kvinnor runt om i världen i samband med graviditet eller förlossning. Högst mödradödlighet är det i Afrika söder om Sahara. Förutom livsfaran med att föda barn, beräknas 40 miljoner kvinnor varje år få långvariga hälsoproblem orsakade vid förlossningar. Många av problemen skulle kunna undvikas med enkla medel.
Minskad syrebrist hos barnen
Forsknings- och utvecklingsprojektet Midwize handlar om att skapa hållbara förbättringar av förlossningsvården, som både gör att man kan undvika förlossningsskador och minska risken för att barn föds med syrebrist.
Kvinnorna själva får styra över hur de vill föda
Det går ut på att ge födande kvinnor ett ökat stöd, för att minska stress och rädsla. En annan viktig del är att komma bort från det som blivit rutin på sjukhusen, nämligen att kvinnor föder liggandes på rygg på en brits. Så kallade dynamiska förlossningsställningar, där kvinnan själv får styra över hur hon vill föda, kan minska både smärta och risken för bristningar och gör att kvinnan får mer kraft i krystningarna.
Förlossningsprojekt i flera afrikanska länder
Projektet leds av barnmorskor från Sverige och pågår i samarbete med barnmorskor i fyra länder i Afrika: Uganda, Kenya, Malawi och Etiopien. Det finansieras av pengar från Svenska Institutet.
Reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa Sara Heyman.
Medverkande: Christina Lundberg, barnmorska; Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmets högskola och Karolinska institutet och gästprofessor på universitetet i Gondar, Etiopien; Cattherine Nabbanja, barnmorska och omvårdnadschef Kawempesjukhuset; Ketty Ogwang, barnmorska Nagurusjukhuset; Johanna Blomgren, barnmorska och doktorand vid Karolinska institutet; Silvia Sylvia Kalagere, barnmorska Kawempesjukhuset; Firdausi, kvinna som föder barn.
Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin – hur proteiner veckar sig.
Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.
Reporter:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask.
Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.
Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil.
Reporter:
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten.
Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.
Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?
Reporter:
Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go – och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris – men för en helt annan upptäckt.
Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.
Reporter:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024.
Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024.
Reporter
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor – och belönas med Nobelpris.
”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin.
Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.
Reporter
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Fäbodar i Sverige och säter i Norge - nu i veckan väntas Unesco besluta att Skandinaviens fäbodar ska bli en del av mänsklighetens immateriella kulturarv.
Kulning och spelmansmusik förknippar vi gärna med just fäbodar och kanske tänker vi lite extra på Dalarna när vi hör ordet fäbod, men det finns och framförallt har funnits fäbodar i en rad andra av våra landskap. På Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna arbetar forskaren Håkan Tunón och enligt honom har tankesättet med en särskild plats för sommarbete funnits överallt i Sverige.
– Idén är att den är en satellit till hemgården, så att man flyttar ut djuren till en annan plats och avståndet till hemgården är så långt att det behövs en extra gård - en gård långt borta från hemgården som man framförallt använder under sommarhalvåret. Men att flytta ut på utmarken har vi gjort i hela landet, t ex fäladerna i Skåne osv, men där har det inte behövts någon särskild gård för det, säger Håkan Tunón.
Reporter Mats Carlsson-Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Odla sådant som är ätbart i din trädgård, på din balkong eller fönsterbräda, kan man läsa i broschyren Om krisen eller kriget kommer.
Jättegamla spyor och avföring från dinaosaurierna berättar om deras framgångskoncept, och tång i raket ska avslöja vad som händer med blåstångens sexliv i tyngdlöshet.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camila.widebeck@sverigesradio.se
Benbitarna blev avgörande för kunskapen kring människans evolution och för forskaren Don Johanson, som gjorde upptäckten.
Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år och en av de som var med och hittade de numera världsberömda benbitarna är Don Johansson.
Han var 31 år då när upptäckten gjordes och Lucy skulle bli centrum för hans kommande liv. Fyndet hade också en avgörande inverkan på vår syn på evolutionen. De 3 miljoner år gamla benbitarna blev snabbt världens mest berömda skelett. Men hur gick det till och hur blir en ung forskares liv efter en sådan upptäckt? Don Johanson berättar om sina föräldrar från Norrköping, om ögonblicket då han förstod hur viktigt fyndet skulle bli och om hur han själv vill sluta sina dagar.
Vetenskapsradions Björn Gunér mötte Don Johansen och Lucy för 17 år sen, år 2007, på hans Institute of Human Origin i Tempe, Arizona.
Reporter Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
David MacMillan, 2021 års nobelpristagare i kemi, kommer från enkel bakgrund i Skottland, ”den verkliga arbetarklassen” som han säger. Han vill att fler skotska barn med liknande uppväxt ska få samma möjligheter som han, och satsade alla sina prispengar i en fond för det.
När David MacMillan var barn hade han aldrig träffat någon som gått på universitet. Men han hade en grundskolelärare, Miss MacKean, som var fantastisk på att vidga vyerna för sina elever. Och två föräldrar, Billy och May, som inte själva hade hög utbildning, men som ansåg att det var viktigt för sina barn. Pappan var stålverksarbetare och mamman hembiträde.
När David MacMillan blev nobelpristagare insåg han att han inte behövde pengarna som hör till priset, eftersom det räcker med utmärkelsen.
– Det är priset som är priset, säger han.
Han ville använda pengarna till något som var viktigt för honom – att flera skotska barn från liknande enkla hemförhållanden skulle få möjlighet att läsa på universitet.
Så han startade en stiftelse i sina föräldrars namn: ”The May and Billy MacMillan Foundation”. Den har nu växt genom donationer och ger stipendier till barn från låginkomstområden i Skottland.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi.
Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för.
Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag.
Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han.
Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!
Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” delas nu ut i hela landet. Forskaren Magnus Ekengren försöker förstå vad det är som krävs för att beslutsfattare tidigt kan upptäcka smygande samhällskriser.
Kunskap räcker inte alltid för att myndigheter och beslutsfattare ska agera på kriser, det har det pågående forskningsprojektet visat hittills. Nu försöker Magnus Ekengren på djupet förstå vad det är som gör att man vidtar åtgärder här och nu.
Projektet är ett samarbete mellan Försvarshögskolan i Stockholm, Utrikespolitiska institutet och Leiden University i Nederländerna och väntas bli klart 2027.
Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
I norra Sibirien har en sabeltandad kattunge som levde för 37 000 år sedan bevarats i isen – bättre än några tidigare fynd av samma sort. Hade människan nån roll i att den sabeltandade katten dog ut?
Lövgrodor i Tjernobyl har undersökts såhär nästan 40 år efter den stora kärnkraftsolyckan. Och den ”svarta lådan” i AI, som gör att vi inte vet hur en AI kommer fram till sina slutsatser – den kan ersättas med en glaslåda.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende.
Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.
Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats.
Camilla Widebeck , programledare
camilla.widebeck@sr.se
Gustaf Klarin, reporter
gustaf.klarin@sr.se
Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna.
En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.
Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.
Medverkande:
Henrik Jörntell, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet
Programledare och producent:
Lars broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Reporter:
Emelie Bredmar
emelie.bredmar@sverigesradio.se
Norska Anne Sverdrup Thygeson vill engagera genom att sprida kunskap om naturen och öppna samtalet mellan forskare och allmänhet.
Anne Sverdrup Thygeson, professor i bevarandebiologi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet brinner för att sprida kunskap om naturen och har bland annat skrivit böcker om insekter och deras liv, om träden och skogen, och hon har också varit sommarpratare i P1.
Hon brinner också för att vi ska öppna ögonen för naturens mångfald och vad verklig mångfald är. En modern skog har många likheter med en gräsmatta sett till den biologiska mångfalden och Sverdrup Thygeson skulle önska fler skogar som var mer som motsvarigheten till blomsterängar - full av olika liv i olika åldrar.
Reporter Lisa Henkow
lisa.henkow@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Uranus månar har kommit upp på listan för tänkbara platser för liv i solsystemet. Hör också om växtforskaren i Olesya i Ukraina och om halta hästar. Eller är de bara osymmetriska?
Vi får en lägesrapport om Olesya Bezsmertna, växtforskaren i Ukraina som med stöd från Österängens konsthall i Jönköping gett ut en flora mitt under brinnande krig. Nu har det skett igen!
Många tävlingshästar visar sig ha osymmetrisk gång. Är de halta? Eller kanske inte alls?
Medverkande: Reportrarna Lena Nordlund och Sara Sällström, och Vetenskapsradions nyhetschef Katarina Sundberg.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Betydligt fler är inlagda på sjukhus med mykoplasma i år än i vanliga fall. Smittan var nästan borta under pandemin – nu är den tillbaka med besked. Men de flesta undgår lunginflammation.
Mykoplasma är en bakterie som ofta bara ger mild sjukdom, men i uppskattningsvis vart tionde fall leder till lunginflammation. Barn brukar inte bli särskilt sjuka av dem. Däremot kan det vara de som tar hem smittan till sina föräldrar, som ofta tillhör den generation som blir sjukast.
Johan Nöjd, smittskyddsläkare i region Uppsala svarar på frågor om mykoplasmainfektioner. Marcus Rönnlund, 21, berättar om när han togs in på sjukhus för lunginflammation med mykoplasma.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Det är onödigt svårt att få rätt hjälp och för kvinnor i klimakteriet. Nu ska ett nytt sätt att arbeta göra det lättare att komma rätt och dessutom spara tid, pengar och lidande.
Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.
Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.
Programmet sändes första gången 20241015.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Lars Broström
lars.broström@sr.se
Nu när socialsekreterare i Helsingborg tar hjälp av generativ AI skrapar de bara på ytan av det som kan göras av AI-verktyg.
När socialsekreterare nu tar hjälp av generativ AI är det för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Efter att ha testat verktyget internt har man nu sen i mitten av oktober valt att genomföra ett pilotförsök på riktigt.
Reporter Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilket komet det blir, vet man inte förrän då – och mötet kommer att gå svindlande snabbt.
På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Jordskredsseger för Donald Trump i valet i USA, vad betyder det för klimatet? Den frågan ställde P1:s miljöprogram Klotet i en direktsändning i onsdags som vi nu sänder en kortversion av. I programmet medverkar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér.
Programledare: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna.
Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.
Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.
Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.
Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.
Medverkande
Mats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda.
Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet.
Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Programmet är en återutsändning från 4 maj 2023.
Reporter Cecilia Ohlén
Producent Annika Östman
Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna.
Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.
Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Jobbannonsen från Grönland ändrade Mattias liv. Han bytte rymdforskning mot ett liv i närkontakt med naturens urkrafter, och en och annan isbjörn.
Mattias sökte jobbet i Nuuk – och fick det. Efter tio år i Grönlands huvudstad är detta ”hemma” för forskaren som bytte fokus från rymden, till fisken längs Grönlands kuster. Hör om livet som forskare på nordliga breddgrader, och vad vi kan lära oss genom att titta väldigt noga på fiskars öron.
Intresset ökar bland skogsägare för att gå över till hyggesfritt skogsbruk – för Martina Röed vändes motvind till medvind. Hör också om hur urfolk förebyggt skogsbränder, och en rapport från Cali.
FN-mötet om biologisk mångfald i Cali i Colombia COP 16 går in på upploppet, och vi får en rapport med oväntade perspektiv från vår medarbetare på plats Sara Sällström.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre.
Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.
Torrlabb med släktforskning från 1600-talet
Malin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.
Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare.
Slår hål på myterna om portugisiska sjömän
Forskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat.
Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus.
Programledare och producent: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
På 1960-talet åkte svenskar till Polen för att göra abort. Nu går resorna åt andra hållet. Det pratas mycket om länder som inför hårdare lagar, men den generella trenden i världen är mer tillåtande.
Förra veckan belönades Vetenskapsradions Lena Nordlund med Radioakademiens pris Guldörat i klassen årets folkbildare - radio, för en P4 Dokumentär som handlade om aborträtten i Sverige på 1960-talet. ”Carins” hemliga abortresa till Polen heter dokumentären och när den släpptes för ungefär ett år sen gjordes ett avsnitt av Vetenskapspodden om aborter förr och nu.
Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen – men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar?
Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Följ med i jakten på hösttecken i naturen tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Naturmorgons reporter Lisa Henkow.
Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan, och det finns mycket intressant att upptäcka och se just på hösten. Runt knuten på Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm, Didrik Vanhoenackers arbetsplats travar de ut i mörket med öron och ögon öppna för allt från svamp och mossor till höstliga fågelläten. Förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin i den tidiga morgontimman.
Nya Vetenskapsradion – din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios vetenskapsredaktion. 20 minuter – varje vardag.
Vetenskapsradion På djupets poddflöde döps nu om till Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion Hälsa till ett dagligt vetenskapsprogram.
Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskap
I nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i ny forskning och djupdyker i vetenskapens värld.
Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion På Djupet finns kvar att lyssna på i detta flöde.
Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa hittar du här.
Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv hittar du här.
Sara Sällström rapporterar från det globala mötet om biologisk mångfald i Colombia. Hur ska vi klara både den utmaningen och klimatet på en gång? Hör också om varför det blev rabalder om sillbeslutet.
I veckan beslutade EU att tillåta mer än dubblerat sillfiske i centrala Östersjön. Men forskare är missnöjda med beslutet trots att underlaget kommer från forskare.
Ökad förnyelsebar elproduktion är en del av klimatarbetet. Men växande sol, vind och inte minst vattenkraft har stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men arbete med att rädda både klimatet och den biologiska mångfalden kan också samverka.
Vår reporter Sara Sällström är på plats i Cali i Colombia, på det stora mötet om biologisk mångfald, COP16, och klimatreporter Daniel Värjö är i studion.
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
I Colombia har världens länder samlats för att fatta viktiga beslut om framtiden för livet på jorden. Hör om vad som står på spel i det stora FN-mötet COP 16 om biologisk mångfald som pågår just nu.
I december 2022 kom länderna i FN:s konvention om biologisk mångfald överens om flera globala mål som både ska stoppa förlusten av arter till år 2030, och få jordens ekosystem att påbörja en återhämtning.
Nu träffas länderna igen för första gången sedan dess för att se hur det går med arbetet, och nu måste viktiga beslut fattas för hur målen ska genomföras.
Biologen Torbjörn Ebenhard har jobbat med frågan sedan början av 1990-talet och berättar om både hopp och frustration när det gäller det globala arbetet med att försöka stoppa ett nytt massutdöende på jorden.
Programledare: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt?
Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av 1990-talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen.
Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig.
Fram tills de senaste två somrarna – för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programmet är en repris från augusti 2024.
Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker – men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande.
Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.
Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Lars Broström
lars.broström@sr.se
Att förstå skillnader i välstånd mellan länder prisas med årets ekonomipris.
Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne går till Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson för deras för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd.
Hör Vetenskapsradions sändning på plats från tillkännagivandet av ekonomipriset 2024.
Programledare: Camilla Widebeck och Kristian Åström
Producent: Jonna Westin
Vet@sverigesradio.se
David Baker kom på hur man kan bygga proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har i sitt arbete med Google DeepMind kunnat förutspå hur enskilda proteiner veckas.
Proteiner är stora molekyler som utmärks av att de är veckade på ett visst sätt - och att de är veckade precis rätt är viktigt för att de ska fungera på rätt sätt. Felveckning kan leda till sjukdom. Nobelpriset i kemi 2024 går till David Baker, för datorbaserad proteindesign och Demis Hassabis och John M. Jumper för proteinstrukturprediktion.
Hör Vetenskapsradions sändning på plats från tillkännagivandet av Nobelpriset i kemi 2024. Medverkande: Sara Snogerup Linse, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet.
Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér
lena.nordlund@sverigesradio.se
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Fysikpriset 2024 belönar forskning som lett till dagens snabba utveckling av artificiell intelligens. Men en av pristagarna varnar för risker med AI.
Nobelpriset i fysik delas mellan John J. Hopfield och Geoffrey E. Hinton. De får det för uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neuronnätverk – system där datorn lär sig av erfarenhet på samma sätt som en mänsklig hjärna.
Geoffrey Hinton sade 2023 upp sig från Google för att fritt kunna diskutera riskerna med AI-tekniken. Han varnar för flera faror – allt från att AI kan bidra till spridning av falska nyheter, till att en artificiell superintelligens kan ta över.
I Vetenskapsradions sändning på plats från Kungliga Vetenskapsakademin där priset Nobelpriset 2024 tillkännagavs hör vi professorn i teoretisk fysik Carsten Peterson från Lunds universitet, och även pristagaren Geoffrey Hinton själv.
Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producenter: Jonna Westin och Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
jonna.westin@sverigesradio.se
Hur vet en hjärncell att den ska bli just en hjärncell och en njurcell att den ska bli en njurcell? En del av svaret finns i den forskning som får medicinpris i år.
Victor Ambros och Gary Ruvkun får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för forskning om mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering. MikroRNA är en liten molekyl som är med och bestämmer vilka proteiner en cell faktiskt ska producera. Sådan reglering behövs, eftersom alla celler innehåller allt DNA – hela receptet till exempelvis en människa.
Hör Vetenskapsradions sändning på plats från presskonferensen på Karolinska institutet när priset tillkännagavs. Om vad upptäckten innebär och varför den fått Nobelpriset 2024 i fysiologi eller medicin. Vi hör också båda pristagarna om deras reaktioner på att få priset.
Programledare: Annika Östman och Lars Broström
annika.ostman@sverigesradio.se
lars.brostrom@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga.
Hur ska man få gravitationsteorin att gå ihop med kvantmekaniken? Det har fysikerna länge undrat. Gravitationen är vi bekanta med till vardags och den fungerar bra också när det gäller vad som händer i rymden, medan kvantmekaniken väl beskriver det som händer i partiklarnas lilla lilla värld. Samtidigt beskriver de ju samma verklighet och måste på något sätt gå ihop.
Ett första steg på den vägen kan vara att hitta gravitonen, gravitationens kvantpartikel. Men hur ska det gå till? Genom att borsta av en teknik från 1960-talet och samtidigt dra nytta av moderna gravitationsvågsexperiment, föreslår Igor Pikovski och hans medarbetare vid Stockholms universitet.
Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik Uppsala Universitet, Igor Pikovski, forskare i fysik vid Stockholms universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person – en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna?
AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.
Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Snart 40 år efter kärnkraftsolyckan finns fortfarande en oro hos somliga att äta svamp från den svenska skogen, och därför uppmanas vi nu att skicka in svamp för undersökning. De första resultaten visar på generellt låga halter.
Det är svamptider och ett bra svampår på många håll i landet, men på vissa håll dröjer sig frågan kvar om man törs äta svampen eller om den kan ge strålskador efter Tjernobyl-olyckan, trots att det snart är 40 år sedan.
Därför ber nu Strålsäkerhetsmyndigheten allmänheten att skicka in svampar vi plockar för cesiumanalys. Redan nu finns en del resultat, som enligt ansvarige utredaren Pål Andersson stärker myndighetens budskap sedan tidigare: att man kan plocka och äta svamp i normal utsträckning utan att vara orolig.
Vi hör hur ojämnt det radioaktiva nedfallet 1986 spreds över olika delar av landet och om varför just svamp tar upp så pass mycket av det.
Tjernobylolyckan är bara en av många faktorer som har påverkat svenskarnas inställning till att plocka och äta svamp genom åren. Totalt sett har attityden förändrats fullständigt på runt hundra år. Vi har gått från att vara ett land av svamphatare till att bli svampälskare, berättar etnobiologen Ingvar Svanberg som vi hör ur ett program från 2019.
Medverkande: Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten; Ingvar Svanberg, etnobiolog Uppsala Universitet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner.
Könshormonerna styr menscykeln, och mixen av bakterier i slidan ändrar sig beroende på var en person befinner sig i sin menscykel. Ibland har man otur och dåliga bakterier tar över och leder till problem. Luisa Hugerth vid Uppsala universitet berättar hur forskning om de bakterier som bor i kroppen kan hjälpa oss att lindra besvär i underlivet.
Medverkande:
Luisa Hugerth, biträdande universitetslektor på Uppsala universitet
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Förra hösten gick ett enormt skred på en bergsida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär vid bergets fot.
Tsunamin böljade fram och tillbaka i nio dagar, eftersom den kom i resonans med själva fjorden. Ingen var i närheten när naturkrafterna släpptes loss – vilket var tur, för det brukar gå turisttrafik i området.
Händelser som denna blir mycket mer sannolika med ett varmare klimat, så nu behöver man tänka om kring säkerheten menar seismologen Björn Lund vid Uppsala Universitet. Han är en av forskarna bakom en studie i Science där händelseförloppet analyserats.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent:Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar.
Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.
Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge.
Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel?
Programmet är en repris från 25 juni 2024.
Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som också kan ge viktminskning säljer slut på apoteken, men hur fungerar det? (Repris från juni 2024)
Hormonet semaglutid upptäcktes på 80-talet när det visade sig att det effektivt kunde reglera blodsockret hos diabetiker. När man ökade dosen gick patienterna dessutom ner i vikt. Läkemedelsindustrin tycktes därmed äntligen, efter många års försök ha hittat ett läkemedel som kunde bota övervikt. Semaglutid och andra så kallade GLP-1-analoger, har blivit ett av de senaste decenniernas mest omtalade läkemedel. Efterfrågan har snabbt skjutit i höjden, och de ledande tillverkarna har blivit miljardindustrier. Idag är de här läkemedlen viktiga för både diabetiker och personer med kraftig övervikt. Samtidigt används de för rent kosmetisk bantning. I Sverige och många andra länder har de här medlen med jämna mellanrum tagit slut på apoteken och bristen ser ut att hålla i sig.
Men en rad nya besläktade preparat är på gång i kliniska tester och flera forskare tror att vi inom några år har många nya GLP-1-preparat mot ännu fler sjukdomar.
Medverkande: Per Ljungström, diabetiker Grisslehamn; Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna; Mikael Rydén, professor, diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Forskare i Sverige och runtom i världen väntar med spänning på att få dess hjälp att se tillbaka till universums barndom och kanske ta emot tecken på liv i rymden.
”Mänskligheten har aldrig kunnat se tillbaka i tiden på det här sättet” säger ansvariga forskaren Dr Sarah Pearce på plats till vår reporter, vid bygget där över 130 000 julgransliknande antenner ställs upp. Vi besöker datacentret som ska ta emot och skicka vidare de enorma datamängderna observationer till otåliga forskare över hela världen, och i studion förklarar astronomiprofessor Garrelt Mellema vilka möjligheter som kommer med det enorma teleskopbygget SKA-Low i Australien och systerteleskopet SKA-Mid i Sydafrika.
Medverkande: Sarah Pearce, föreståndare för teleskopet SKA-Low vid Australiens vetenskapsmyndighet CSIRO; Ugo Varetto, chief technology officer vid Pawsey Supercomputing Centre; Garrelt Mellema, professor i astronomi vid Stockholms universitet.
Reporter: Carrie Söderberg, sydostasienkorrespondent
Programledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
När en isgrotta på Island rasade in omkom en turist och en skadades. Forskare hade sedan tidigare varnat för att göra turer i isgrottor under sommarmånaderna.
Hör SR:s korrespondent Carina Holmberg, glaciologen Veijo Pohjola och den isländske glaciologen Olafur Ingolfsson om olyckan i isgrottan och varför den hände.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
På andra sidan pandemin fortsätter många svenskar att distansarbeta, men frågan har blivit något av en dragkamp mellan anställda och arbetsgivare. Hur bra fungerar det egentligen för anställda, chefer och för arbetet som ska göras?
Nu vill arbetsgivare få tillbaka sina anställda till kontoren mer än de anställda vill återvända dit. Uppåt 40% av svenskarna arbetar nu i någon utsträckning hemifrån, och forskning både före och efter pandemin visar att flexibilitet och möjlighet att delvis arbeta hemifrån är bra för både arbetsgivare och anställd, säger professor Andrea Eriksson på KTH. Men på många arbetsplatser pågår ännu diskussioner och förhandlingar om hur man ska ha det, säger professor Stefan Tengblad på Handelshögskolan i Göteborg. Och Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, vill öka medvetenheten om hur vi fördelar arbetsplatserna när båda jobbar hemma.
Medverkande: Andrea Eriksson, professor ergonomi KTH; Kristina Palm, professor arbetsvetenskap Karlstads universitet; Stefan Tengblad, professor human resource management Handelshögskolan Göteborg; Mona Nilsson, gymägare Örnsköldsvik; Elsa Anell, student på yrkeshögskola.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
På Gotland finns planer på att färjorna om några år ska kunna köras på vätgas. Men var ska gasen komma ifrån – och hur ska den tankas till båten? Vätgasen ställer utvecklingen på svåra prov.
Vätgasen har egenskaper som gör att det inte är lika enkelt att tanka den till fartyget som med dagens bränslen. Björn Samuelsson vid Uppsala Universitet Campus Gotland har identifierat just tankningen som den svåraste nöten att knäcka i utvecklingen av en vätgasbåt. I höst ska man testa att kyla gas med havsvatten.
I Örnsköldsvik fanns stolta planer på en stor fabrik för fossilfri metangas. Men ägarbolaget Örsted drog sig ur nyligen på grund av att marknaden inte utvecklats som de väntat.
Hur går det för den fossilfria sjöfarten? Hör Linda Styhre, IVL svenska miljöinstitutet, om vad som behövs för att utvecklingen ska få ordentligt fart – och vad som redan är på gång.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt?
Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av 1990-talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen.
Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig.
Fram tills de senaste två somrarna – för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Nu kommer ny kunskap om den enorma meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, den som innebar slutet för dinosaurierna men också möjlighet för oss däggdjur att ta mer plats.
Jättestenen var inte en komet från solsystemets utkanter utan kom från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, säger geologiprofessor Birger Schmitz i Lund som är en av forskarna bakom en ny studie i tidskriften Science.
De här slutsatserna drar Birger Schmitz och hans kolleger utifrån så kallade isotopanalyser på grundämnet rutenium, som finns i spår från det askmoln nedslaget i dagens Mexiko spred över hela jorden. Särskilt är det på en plats vid Danmarks kust, nära Köpenhamn, som spåren har varit användbara.
Medverkande: Birger Schmitz, professor i geologi, Lunds universitet
Programledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Bara några få procent av naturbetesmarker och ännu mindre av ängsmarker finns kvar i Sverige. Hemma hos sig har biologen Emil Nilsson bestämt sig för att återskapa den förlorade biologiska mångfalden.
Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.
Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården.
Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.
I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?
Programmet är en repris från januari 2024.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen?
Vi testar simulatorer för bil-, cykel- och gångtrafik i anslutning till den stora konferensen Transportforum i Linköping och på väg- och transportforskningsinstitutet VTI.
Medverkande: Anders Andersson, forskare; Magnus Eek, forskningschef; Lennart Ochel, forskare; Mattias Hjort, forskningsledare, alla på VTI:s avdelning för fordonssystem och körsimulering, Linköping.
Programmet är en repris från 13 februari 2024.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Reporter och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar.
I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.
Programmet är en repris från maj 2024.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus – som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa?
Undersökningar visar att många unga upplever det vita snuset som fräscht och mindre skadligt än brunt snus. Lockande smaker kombineras med ofta höga nikotinhalter – och unga lockas lätt in i riktigt dåliga vanor, menar Pia Skott från Folktandvården Stockholm, som gör en studie för att kunna möta frågor och oro från unga. Claude Guiron från tobaksbolaget Philip Morris menar att många liv kan räddas om rökare blir snusare istället.
Men Martina Zetterqvist från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning ser att nya grupper lockas av det vita snuset – inte minst unga som aldrig börjat röka. Nikotin är starkt beroendeframkallande, men att fastslå direkta hälsoeffekter av vitt snus är svårt, konstaterar Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet.
Programmet är en repris från juni 2024.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin.
Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme.
Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt.
Programmet är en repris från maj 2024.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent och programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott.
År 2004 hölls en tävling för självkörande bilar i Mojaveöknen, arrangerad av den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Trots höga förhoppningar misslyckades alla bilar fatalt. Media hånade projektet, men nu två decennier senare är självkörande bilar verklighet i form av robottaxibilar i fyra amerikanska storstäder och även i Kina.
Felix Andlauer, mobilitetsforskare, pekar på att den största potentialen för autonoma fordon ligger i delade mobilitetstjänster. Genom att erbjuda ”mobility as a service” kan det totala antalet bilar på vägarna minska drastiskt. I Oslo testas redan små självkörande bussar i hög hastighet, vilket kan bli ett alternativ till privatbilismen.
Erik Coelingh från företaget Zenseact menar idag att utvecklingen av självkörande funktioner i personbilar kommer att ske i små steg över årtionden. Trots optimismen kring projekt som DriveMe i Göteborg har framgångarna varit begränsade. Endast fem familjer deltog i testerna, och självkörande funktioner testades bara på särskilda banor.
Anna Anund som är forskningschef på VTI konstaterar att utmaningarna för självkörande bilar är stora inte minst på grund av komplexiteten i verkliga trafikmiljöer.
Oförutsägbara händelser, så kallade ”edge cases”, är svåra för artificiell intelligens att hantera. Lösningen kan ligga i massiv datainsamling från verklig körning, vilket kan hjälpa till att förbättra och anpassa systemen över tid.
Medverkande: Anna Anund, forskningschef VTI; Erik Coelingh, produktansvarig på Volvo Cars-ägda mjukvaruföretaget Zenseact; Felix Andlauer, fordonsingenjör som nyligen skrivit en rapport om utvecklingen av självkörande fordon för det statligt finansierade innovationsprogrammet Drive Sweden.
Programmet är en repris från 3 juni 2024.
Reporter: Marcus Hansson
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset.
Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.
Programmet är en repris från april 2024.
Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.
Reporter: Sara Heyman
Programledare, producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården.
En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer.
Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.
Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer.
Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar.
En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem? Kolla med din tvilling!
Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.
Programmet är en repris från 15 april 2024.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen.
Minst en miljon tyskar beräknas idag göra delar av sin egen el på det här sättet och balkongkraftverk säljs överallt i landet. Trots att det finns tekniska utmaningar och säkerhetsfrågor, har tyska solcellsentusiaster kämpat för att göra balkongkraftverk lagliga och säkra.
Nu är också såväl regeringen som elsäkerhetsorganisationer positiva till balkongkraftverk och förespråkar att det borde bli ännu enklare än det redan är att installera dem. Trots deras framgång i Tyskland så är det en helt annan historia i Sverige, där balkongkraftverk belagts med säljförbud av ansvarig myndighet.
Medverkande: Johannes Stolz, professor i förnybar energiteknik vid högskolan i Koblenz; Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola HTW; Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket; Susanne Otto, balkongkraftverksägare i Hamburg; Volker Henkel, grundare av balkongkraftverkorganisationen SoliSolar; Alexander Tetzlaf, solcellsentusiast.
Programmet är en repris från 18 mars 2024.
Reporter: Marcus Hansson
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan – och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger.
En kilometer under jord sitter moderna gruvarbetare med joysticks och plockar ut malm i gruvan. Det får effekter uppe på marken och i husen, som gör att en tredjedel av Kirunaborna måste flytta.
LKAB följer markens rörelser bland annat med GPS-mätplintar som står i ett tätt nät över stan – för att i tid kunna köpa ut bostäder eller skaffa ersättningslägenheter.
Programmet är en repris från maj 2024.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen.
De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?
Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.
Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen.
När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv.
I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.
Programmet är en repris från februari 2024.
Programledare: Tomas Lindblad
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den – eller rättare sagt huvudet – slutar leva.
Naturmorgons Jenny Berndtson Djurvall har mött zoofysiologen Albin Gräns. Han berättar också om putsarfiskarna som klarade testet som skulle visa om de förstod att det var dem själva de såg i en spegel. De klarade det så bra att studien tolkades som att det var fel på testet.
Programmet är en repris från mars 2024.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Jenny Berndtsson Djurvall
jenny.berndtson@sverigesradio.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det.
Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.
Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.
Programmet är en repris från februari 2024.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Den 1 april 2024 legaliserade Tyskland cannabis. I Sverige är opinionsläget kring drogen ett helt annat, men vad betyder Tysklands vägval för oss?
Det finns ingen perfekt drogpolicy. Såväl kriminalisering som legalisering ger både för- och nackdelar, menar Amir Englund vid King’s College i London, som forskar om hur man skulle kunna göra världens mest populära illegala drog mindre farlig. Forskarna Anna-Karin Danielsson och Peter Allebeck på Karolinska institutet konstaterar att starka krafter runtom i världen arbetar för legalisering, men i Sverige är frågan ännu inte politiskt het. Men Tysklands val kommer definitivt att spela roll också för Sverige, menar Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.
Medverkande: Peter Allebeck, professor socialmedicin Karolinska institutet; Anna-Karin Danielsson, docent folkhälsovetenskap Karolinska institutet; Björn Johnson, professor socialt arbete Lunds universitet, Amir Englund, doktor i cannabinoiders psykofarmakologi.
Programmet är en repris från 29 april 2024.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar.
Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.
Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge.
Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel?
Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som blivit viktminskningspreparat är så populärt att det tar slut på apoteket, men hur fungerar det?
Hormonet semaglutid upptäcktes på 80-talet när det visade sig att det effektivt kunde reglera blodsockret hos diabetiker. När man ökade dosen gick patienterna dessutom ner i vikt. Läkemedelsindustrin tycktes därmed äntligen, efter många års försök ha hittat ett läkemedel som kunde bota övervikt. Semaglutid och andra så kallade GLP-1-analoger, har blivit ett av de senaste decenniernas mest omtalade läkemedel. Efterfrågan har snabbt skjutit i höjden, och de ledande tillverkarna har blivit miljardindustrier. Idag är de här läkemedlen viktiga för både diabetiker och personer med kraftig övervikt. Samtidigt används de för rent kosmetisk bantning. I Sverige och många andra länder har de här medlen med jämna mellanrum tagit slut på apoteken och bristen ser ut att hålla i sig.
Men en rad nya besläktade preparat är på gång i kliniska tester och flera forskare tror att vi inom några år har många nya GLP-1-preparat mot ännu fler sjukdomar.
Medverkande: Per Ljungström, diabetiker Grisslehamn; Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna; Mikael Rydén, professor, diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den svenska minoriteten i Estland bestod av ca 9 000 personer. Nästan alla flydde till Sverige under andra världskriget, många med hjälp av en tysk SS-officer. Var han en hjälte eller en girig människosmugglare?
Del 2 av 2. I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men under andra världskriget när först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I denna andra del hör vi om SS-officeren Ludwig Lienhard som många av dem såg som en hjälte, men som också beskrivs som en skrupelfri flyktingsmugglare som skodde sig på andras flykt.
Medverkande: Endel Enggrön och Maria Gilbert, båda födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Jörgen Hedman, historiker som ägnat sig åt den estlandssvenska historien; Marcus Wallén, historisk författare vars senaste bok ”Falkens flykt” handlar om Ludwig Lienhard.
Programledare: Mats Carlsson-Lénart.
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men när kriget kom med nazitysk och sovjetisk ockupation såg de sig tvungna att fly till Sverige.
Del 1 av 2. När först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte längre någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I den första delen besöker vi Rågöarna och Hapsal, där estlandssvenskarna en gång dominerade, och hör om bakgrunden och om varför flykten blev nödvändig.
Medverkande: Einar Mihlberg, Endel Enggrön, Maria Gilbert, alla födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Erik Söderberg, entreprenör och djurbonde Rågöarna, Estland; Göran Hoppe, professor emeritus i kulturgeografi, Uppsala universitet; Ülo Kalm, chef Aibolands museum, Hapsal, Estland.
Programledare: Mats Carlsson-Lénart.
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över.
Det kallas ett stort skifte i översvämningsberedskapen, där man nu återvänder till äldre tiders strategier som låter naturen ha sin gång. Vi utforskar de enorma tunnelsystemen under Tokyo som kan samla upp vatten vid skyfall, och hör om varför världens största stad är så utsatt. Vi besöker forskaren som förklarar de gamla och nya sätten att tänka och hör en svensk expert om vad vi kan lära oss av japanernas beredskapsarbete.
Medverkande: Yukiko Hirabayashi, docent Shibaura Institute of Technology, Tokyo; Kimihito Mukouyama, konstruktionschef vid Tokyos tunnelsystem; Johanna Sörensen, biträdande lektor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.
Reporter: Jonatan Järbel
Producent och programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus – som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa?
Undersökningar visar att många unga upplever det vita snuset som fräscht och mindre skadligt än brunt snus. Lockande smaker kombineras med ofta höga nikotinhalter – och unga lockas lätt in i riktigt dåliga vanor, menar Pia Skott från Folktandvården Stockholm, som gör en studie för att kunna möta frågor och oro från unga. Claude Guiron från tobaksbolaget Philip Morris menar att många liv kan räddas om rökare blir snusare istället.
Men Martina Zetterqvist från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning ser att nya grupper lockas av det vita snuset – inte minst unga som aldrig börjat röka. Nikotin är starkt beroendeframkallande, men att fastslå direkta hälsoeffekter av vitt snus är svårt, konstaterar Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
EU lägger många miljarder på forskning. Unionen satsar särskilt på forskning om material, batterier och bioteknik - vår tids utmaningar, där EU inte vill fortsätta att vara beroende av USA och Kina.
Nu pågår planeringen för nästa stora ramprogram för forskning, som ska omfatta åren 2028-2034 och som väntas kosta mer än 100 miljarder Euro. Samtidigt aktualiseras diskussionen om akademisk frihet - är det EU:s roll att se till att forskningen går fri från politisk styrning?
Medverkande: Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet och Sofia Lodén, ordförande i Sveriges Unga Akademi.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott.
År 2004 hölls en tävling för självkörande bilar i Mojaveöknen, arrangerad av den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Trots höga förhoppningar misslyckades alla bilar fatalt. Media hånade projektet, men nu två decennier senare är självkörande bilar verklighet i form av robottaxibilar i fyra amerikanska storstäder och även i Kina.
Felix Andlauer, mobilitetsforskare, pekar på att den största potentialen för autonoma fordon ligger i delade mobilitetstjänster. Genom att erbjuda ”mobility as a service” kan det totala antalet bilar på vägarna minska drastiskt. I Oslo testas redan små självkörande bussar i hög hastighet, vilket kan bli ett alternativ till privatbilismen.
Erik Coelingh från företaget Zenseact menar idag att utvecklingen av självkörande funktioner i personbilar kommer att ske i små steg över årtionden. Trots optimismen kring projekt som DriveMe i Göteborg har framgångarna varit begränsade. Endast fem familjer deltog i testerna, och självkörande funktioner testades bara på särskilda banor.
Anna Anund som är forskningschef på VTI konstaterar att utmaningarna för självkörande bilar är stora inte minst på grund av komplexiteten i verkliga trafikmiljöer.
Oförutsägbara händelser, så kallade ”edge cases”, är svåra för artificiell intelligens att hantera. Lösningen kan ligga i massiv datainsamling från verklig körning, vilket kan hjälpa till att förbättra och anpassa systemen över tid.
Medverkande: Anna Anund, forskningschef VTI; Erik Coelingh, produktansvarig på Volvo Cars-ägda mjukvaruföretaget Zenseact; Felix Andlauer, fordonsingenjör som nyligen skrivit en rapport om utvecklingen av självkörande fordon för det statligt finansierade innovationsprogrammet Drive Sweden.
Reporter: Marcus Hansson
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar.
I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin.
Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme.
Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent och programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar
Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Lisa Henkow
lisa.henkow@sverigesradio.se
Varje år får tusentals kalvar i Sverige ett brännhjärn mot hjässan – man bränner bort deras hornanlag. Nu presenteras ett sätt att bli av med hornanlagen på genteknisk väg istället.
Kor har horn. Horn är vassa. Och kor med vassa horn kan vara riktigt farliga både för människor och för andra kor. Därför avhornas en stor del av mjölkkorna i det svenska lantbruket. Det sker främst med hjälp av brännjärn. Ett alternativ skulle kunna vara att klippa bort hornen med en gensax.
Men kanske är det ändå avel som gör att kohornen nu är på väg att helt försvinna från de svenska lagårdarna. Vi följer med när djurskötaren Klara Hultgren avhornar kalvar tillsammans med Anders Karlberg på hans mjölkgård i Östergötland. De använder brännjärn. Därför är veterinären Ingeborg Tormalm med och söver, bedövar och ger kalvarna smärtlindring.
Annelie Carlsbecker på Gentekniknämnden berättar om hur man kan avhorna kalvar med genteknik istället för brännjärn.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Telefonbedrägerier mot framför allt äldre har ökat på senare tid. Efter påstötningar från bland annat politiken har bankerna lagt fram förslag om åtgärder som ska minska riskerna.
I februari kallade statsministern bankerna till möte för att uppmana till åtgärder mot bankbedrägerierna. Denna vecka återkom de med sitt svar.
Vi repriserar stora delar av ett reportage från i mars, om hur bankbedrägerier skulle kunna stävjas – och hör om åtgärdsplanen från bankerna med hjälp av Ekonomiekots Philip Ramqvist.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Reporter: Ylva Carlqwist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter.
Med sofistikerad social manipulering luras vishingoffren att tro att de får hjälp att säkra sina konton. Men bakom falskt empatiska röster döljer sig bedragarna; och tusentals svenskars bankkonton har länsats.
Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde saknar forskning kring våra mänskliga svagheter som bedragarna lever på, och hans student Philipp Schrefer visade hur enkelt det är att bli bra på social manipulering. I programmet medverkar också Mats Rosengren, professor i retorik och Birgitta Pålsson, som blev avlurad 348 000 kronor.
Programmet är en repris från mars i år.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan – och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger.
En kilometer under jord sitter moderna gruvarbetare med joysticks och plockar ut malm i gruvan. Det får effekter uppe på marken och i husen, som gör att en tredjedel av Kirunaborna måste flytta.
LKAB följer markens rörelser bland annat med GPS-mätplintar som står i ett tätt nät över stan – för att i tid kunna köpa ut bostäder eller skaffa ersättningslägenheter.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
På Kiruna sjukhus finns sprickor i väggarna och huskropparna håller på att glida isär. Byggnaden påverkas av gruvan tidigare än LKAB räknat med. Några verksamheter kan få flytta ut i baracker.
Gruvbolaget har tagit ut borrkärnor från berget i och kring gruvan för att stämma av andra undersökningar av hur det förändras. Vi besöker borrkärnearkivet nere i en gruvgång, sjukhuset med sina sprickor och kärvande dörrar – och den mäktiga Kiruna kyrka som ska flyttas under nästa år.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset.
Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.
Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.
Reporter: Sara Heyman
Programledare, producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den 1 april 2024 legaliserade Tyskland cannabis. I Sverige är opinionsläget kring drogen ett helt annat, men vad betyder Tysklands vägval för oss?
Det finns ingen perfekt drogpolicy. Såväl kriminalisering som legalisering ger både för- och nackdelar, menar Amir Englund vid King’s College i London, som forskar om hur man skulle kunna göra världens mest populära illegala drog mindre farlig. Forskarna Anna-Karin Danielsson och Peter Allebeck på Karolinska institutet konstaterar att starka krafter runtom i världen arbetar för legalisering, men i Sverige är frågan ännu inte politiskt het. Men Tysklands val kommer definitivt att spela roll också för Sverige, menar Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.
Medverkande: Peter Allebeck, professor socialmedicin Karolinska institutet; Anna-Karin Danielsson, docent folkhälsovetenskap Karolinska institutet; Björn Johnson, professor socialt arbete Lunds universitet, Amir Englund, doktor i cannabinoiders psykofarmakologi.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Bränder i elbilar får mycket uppmärksamhet, men hur stor är egentligen risken? Och varför är det så svårt att släcka en elbilsbatteri som börjat brinna?
Vi besöker det nya forskningslaboratoriet i Borås med elbilarnas brandsäkerhet i fokus. Här överbelastar forskare elbilsbatterier tills de börjar brinna, så att förloppet och rökgaserna kan studeras, och Nordens största skakmaskin för ändamålet ruskar batterierna kraftfullt för att se hur brandsäkerheten påverkas. Victor Jensen, reporter specialiserad på fordonsindustrin, har besökt anläggningen i Borås och berättar i Vetenskapsradion På djupet.
Medverkande: Claes Winzell, affärsutvecklare, Swedish Electric Transport Laboratory/RISE, Borås; Jonna Hynynen, senior forskare brand och säkerhet, RISE.
Reporter: Victor Jensen.
Programledare: Björn Gunér.
bjorn.guner@sr.se
Minst 150 000 fler kor på naturbete än vad vi har idag. Det skulle behövas om EU:s omdiskuterade lag om naturrestaurering blir verklighet.
EU har försökt ta fram en naturrestaureringslag som säger att 20 procent av förstörd eller utarmad natur i Europa ska ha återskapats, till år 2030.
Medan lagförslaget har kört fast i politisk oenighet så fortsätter en av de mest artrika naturtyperna i Europa att snabbt växa igen. Det handlar om de svenska naturbetesmarkerna, där en stor insats behövs för att rädda de här markerna på sikt, enligt forskare. Hör bland andra lantbrukaren Inga Birath von Sydow om vad hon tänker om förutsättningarna för mer naturbete i Sverige.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv.
Precis som att vi brukar prata om betydelsen av vår egen, mänskliga, tarmflora för att vi ska må bra, så har djuren också sin egen bakterieflora. De senaste årens utveckling inom dna-teknik gör att biologer nu håller på att upptäcka den enorma mångfald av mikrober som lever i och på andra organismer.
Det kan till exempel hjälpa oss att förse groddjur med bakterier som gör dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Uppsalaforskaren Elin Videvall vill också förstå vad mikroorganismerna spelar för roll för att järven ska kunna leva på as, och hur de kan hjälpa till när visenter sätts ut i det vilda från fångenskap.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Programmet sändes första gången den 29 januari 2024.
I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården.
En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer.
Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.
Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer.
Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar.
En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem? Kolla med din tvilling!
Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
På Esrange utanför Kiruna invigdes förra året en anläggning för att skicka upp satelliter i omloppsbana. Men första raketen dröjer ännu ett år. Ska Esrange bli först? Nu är det fler på banan.
Det var stort pådrag när den nya anläggningen för satellituppskjutningar invigdes på Esrange i januari 2023. Här ska satelliter för allt från forskning och miljöövervakning till kommunikation och försvarsändamål skickas upp. Efterfrågan på satellituppskjutningar är stor – men det är också aktiviteten runt om i Europa för att få till uppskjutningsförmågan.
Vi besöker den nya anläggningen tillsammans med Philip Påhlsson, strategichef vid Esrange som tillhör Swedish Space Corporation SSC.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Tandsten, det där hårda och äckliga som de flesta av oss vill bli av med, det ser vissa forskare numera som en skatt. Ett gäng arkeologer i Rom till exempel.
De har fått böna och be för att andra forskare ska inse att de inte ska skrapa bort det, utan att det tvärtom är något väldigt värdefullt. För tandsten kan vara en sorts skyddad tidskapsel som kan säga en hel del om hur människor levde förr, berättar de. Och det är också en snäll metod som inte förstör värdefulla arkeologiska fynd. I Vetenskapsradion På Djupet får vi möta forskargruppen i Italien som har börjat analysera dna i tandsten från gamla romare. Lena Nordlund har besökt dem.
Medverkande: Mary Anne Tafuri, bioarkeolog och forskningsledare; Martina Farese, doktorand; Laura Parducci, växtmolekylärekolog; alla vid avdelningen för miljöbiologi, Sapienza-universitetet, Rom.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Programledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Arktis är enormt, komplext och till stora delar ännu okänt för oss. Men kanske kommer vi att bättre förstå och kunna förutse skeenden där med hjälp av digitala AI-tvillingar.
Digitala AI-tvillingar skapar virtuella kopior av verkliga miljöer och processer. De briljerar i att se mönster och hitta samband i annars oöverskådliga datamängder.
AI-programmeraren Lauren Decker som skapar en digital tvilling för fiskevattnen utanför Alaska ser också möjligheterna att få med urbefolkningarnas traditionella kunskap in i de digitala tvillingarna – som är så komplexa och dynamiska att vi inte alltid förstår vilka processer som pågår, säger professorn i systemanalys Jelena Zdravkovic.
Medverkar gör också statsvetaren Victor Galaz och geovetaren Laura Helene Rasmussen.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Hur började traditionen med aprilskämt, hur har lurandet förändrats genom åren och varför är det så ofta modern teknologi som ligger till grund för dagens aprilskämt? Det hör vi i Vetenskapsradion På djupet, liksom vilket skämt som toppar listan över de bästa i världen.
Vi besöker arkivet på Nordiska Muséet och söker i tidningsläggen för en historik, och får ett antal exempel på aprilskämt genom tiderna. Vi hör om varför tidens moderniteter så ofta är en grundbult i skämten, och om hur framtiden för mediernas aprilskämtande kan se ut i tider av fake news och minskad tillit till media.
Medverkande: Jonas Engman, etnolog och intendent, Nordiska Museet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Konstgjorda korallrev av betong tillverkas nu i Göteborg. De ska sänkas ner på havets botten och skapa en ny livsmiljö för den svenska ögonkorallen.
Ögonkoraller bildar korallrev som är en viktig livsmiljö för många andra arter i havet i kalla och djupa vatten. Men bottentrålning har förvandlat de livfulla livsmiljöerna till grus på den svenska västkusten. Så nu tillverkas konstgjorda rev av betong där ögonkorallernas larver ska kunna sätta sig och med tiden bilda nya korallrev.
Marinbiologen Ann Larsson och hennes kollegor på Tjärnö marina laboratorium har jobbat flera år tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland för att förverkliga det här restaureringsprojektet för svenska korallrev.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Från rymdbasen Esrange utanför Kiruna skickas experiment upp i raketer och får sex minuter i tyngdlöshet. Hit kommer forskare ända från Australien för att utföra experiment i tyngdlöshet.
Raketen skjuter iväg 25 mil upp i luften – en bra bit ovanför gränsen till rymden – och dalar sedan sakta nedåt. Den är lastad med experiment: Bland annat mänskliga celler, en olje-och vattenblandning och ett nytt skydd mot kosmisk strålning. Under färden får de vara med om ungefär sex minuter i mikrogravitation, alltså praktiskt taget tyngdlöshet.
Vi möter bland andra Gail Iles som rest hit från Australien för att skicka upp sitt experiment, och gymnasieeleverna Jonathan och Andres som fick sitt förslag utvalt av Astronomisk ungdom till att vara med ombord i raketen.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen.
Minst en miljon tyskar beräknas idag göra delar av sin egen el på det här sättet och balkongkraftverk säljs överallt i landet. Trots att det finns tekniska utmaningar och säkerhetsfrågor, har tyska solcellsentusiaster kämpat för att göra balkongkraftverk lagliga och säkra.
Nu är också såväl regeringen som elsäkerhetsorganisationer positiva till balkongkraftverk och förespråkar att det borde bli ännu enklare än det redan är att installera dem. Trots deras framgång i Tyskland så är det en helt annan historia i Sverige, där balkongkraftverk belagts med säljförbud av ansvarig myndighet.
Medverkande: Johannes Stolz, professor i förnybar energiteknik vid högskolan i Koblenz; Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola HTW; Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket; Susanne Otto, balkongkraftverksägare i Hamburg; Volker Henkel, grundare av balkongkraftverkorganisationen SoliSolar; Alexander Tetzlaf, solcellsentusiast.
Reporter: Marcus Hansson
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den – eller rättare sagt huvudet – slutar leva.
Naturmorgons Jenny Berndtson Djurvall har mött zoofysiologen Albin Gräns. Han berättar också om putsarfiskarna som klarade testet som skulle visa om de förstod att det var dem själva de såg i en spegel. De klarade det så bra att studien tolkades som att det var fel på testet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Jenny Berndtsson Djurvall
jenny.berndtson@sverigesradio.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Många kräver att bankerna gör mer för att stoppa vishing. Men är det allt mer avancerade säkerhetssystem som är vägen framåt? Och vilket ansvar har telekombranschen?
Frivillig dubbelsignering med bank-id, frivillig fördröjning av transaktioner och dygnet-runt-öppna telefonbanker. Det är förslag på hur samhället snabbt och effektivt skulle kunna minska den snabba och stora ökningen av telefonbedrägerier.
Både bankerna och telekombranschen har ansvar för det som sker, menar Jan Olsson på polisens IT-brottscentrum. På högskolan i Skövde föreslår forskaren Marcus Nohlberg CBMT, kontextbaserad mikroträning; en metod som skulle kunna vidareutvecklas för att i kritiska ögonblick påminna om risken att bli lurad.
I programmet medverkar också Camilla Broberg från Telekområdgivarna och pensionärerna Maj-Lis, Karin, Erik och Claes.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter.
Med sofistikerad social manipulering luras vishingoffren att tro att de får hjälp att säkra sina konton. Men bakom falskt empatiska röster döljer sig bedragarna; och tusentals svenskars bankkonton har länsats.
Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde saknar forskning kring våra mänskliga svagheter som bedragarna lever på, och hans student Philipp Schrefer visade hur enkelt det är att bli bra på social manipulering. I programmet medverkar också Mats Rosengren, professor i retorik och Birgitta Pålsson, som blev avlurad 348 000 kronor.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
När våra föregångare gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare – det kan vara den största förändringen av våra livsvillkor någonsin. I Skandinavien gick den här förvandlingen väldigt fort, och jordbrukarbefolkningarna kom invandrande i två vågor där de till stor del ersatte den tidigare befolkningen, enligt en ny studie.
Jordbruket innebar möjlighet att trygga en stabil matförsörjning och kunde i förlängningen frigöra tid för att syssla även med annat. Och hur det gick till när det etablerades i våra trakter beskrivs nu i en stor dna-kartläggning som forskare i Danmark och Sverige har gjort och som nyligen publicerades i tidskriften Nature. Bilden som framkommer är att det gick fort och skedde i samband med att befolkningen till stor del byttes ut, i två omgångar. Kanske gick det hela också våldsamt till. Vissa rubriker har handlat om att de invandrande jordbrukarna ”slaktade” och ”utrotade” de tidigare invånarna, men sådant kan en genetisk studie inte visa, även om det anas i bakgrunden.
Genom studien och programmet får vi veta en del om de olika folkgrupperna, varifrån de kom och hur de levde sina liv, och vilka spår de lämnat i dagens skandinaviska befolkning.
Vi hör också om hur denna förändring kan avläsas i historiskt pollen på sjöbottnar.
Medverkande: Anne-Brigitte Nielsen, paleoekolog vid Lunds Universitet och medförfattare i studien; Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala Universitet.
Programledare: Lena Nordlund
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Kan skogsägare tjäna pengar på att skydda skogens alla fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och svampar? I Orsa testas ett nytt sätt att öka den biologiska mångfalden genom att få betalt för naturvård.
I den svenska skogen finns en konflikt mellan de som vill avverka träden för pengar och träprodukter och de som istället vill låta träden stå för att skydda skogens arter.
Men det behöver kanske inte vara så. I ett forskningsprojekt i Orsa i Dalarna utvecklas ett system med så kallade biokrediter. Systemet ska göra att det både går att tjäna pengar och skydda skogens arter på samma gång. För Anders Andersson och de andra som jobbar på Orsa besparingsskog väntar nu en spännande tid med nya sätt att jobba i skogen.
Medverkande: Anders Andersson, skogsförvaltare på Orsa besparingsskog; Martin Pilstjärna, ekolog och konsult; Aleksandra Holmlund, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet; Stefan Karlsson, utredare på Skogsstyrelsen.
Programmet är en uppdaterad repris från 28 mars 2023.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd.
Det var en dansk teve-serie som inspirerade Trollhättans kommun att inrätta tjänsten som rådgivare för biologisk mångfald. Rådgivaren Anna Brandeby Harström berättar att intresset har varit stort från såväl privatpersoner som företag och skolor.
En stor del av jobbet går ut på att hjälpa kommunens invånare att få in mer vilda arter i sina trädgårdar.
Villaägaren Emelie Hennström har bland annat ändrat belysningen i trädgården, låtit rabatterna bli vildare och ordnat små krukor med vatten där insekter kan lägga ägg. Det har gjort att hon har fått en ny och mer avslappnad relation till sin trädgård, säger hon.
Programmet är en repris från 11 december 2023.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Att åka 9 mil på skidor, hur bra är det egentligen för vår hälsa? Svaret från idrottsfysiologen är att det är en sak för folkhälsan och en annan för den enskilde. Hur ska man tänka och hur hårt ska man pressa sig?
Många svenskar ägnar sig åt långlopp på skidor eller i löpning, simning och cykling, och tänker att det gör nytta för hälsan, men när ska man bryta för att inte riskera allvarliga följder?
Vi pratar med idrottsfysiologen Michail Tonkonogi om träning, förberedelser, energiintag under långlopp. Och om varför det plötsligt kan kännas helt meningslöst att fortsätta mot mål, trots att man varken är i dålig fysisk form, skadad eller har ont någonstans.
Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi vid Högskolan Dalarna.
Reporter: Björn Gunér.
Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt.
Om allt går som det ska teleskopet börja blicka ut i rymden 2028. Sökandet efter tecken på liv på avlägsna exoplaneter i andra stjärnsystem är i fokus för projektet, och för instrumentet Andes där forskare i Sverige är drivande. Vi har varit på plats och sett det spektakulära bygget och dessutom en fantastisk laserljusshow som visar hur teleskopet ska kunna riktas rätt mot den mörka stjärnhimlen.
Programmet är en repris från den 18 december 2023.
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen.
De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?
Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.
Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen.
När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv.
I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.
Programledare: Tomas Lindblad
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen?
Vi testar simulatorer för bil-, cykel- och gångtrafik i anslutning till den stora konferensen Transportforum i Linköping och på väg- och transportforskningsinstitutet VTI.
Medverkande: Anders Andersson, forskare; Magnus Eek, forskningschef; Lennart Ochel, forskare; Mattias Hjort, forskningsledare, alla på VTI:s avdelning för fordonssystem och körsimulering, Linköping.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Reporter och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det.
Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.
Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv.
Precis som att vi brukar prata om betydelsen av vår egen, mänskliga, tarmflora för att vi ska må bra, så har djuren också sin egen bakterieflora. De senaste årens utveckling inom dna-teknik gör att biologer nu håller på att upptäcka den enorma mångfald av mikrober som lever i och på andra organismer.
Det kan till exempel hjälpa oss att förse groddjur med bakterier som gör dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Uppsalaforskaren Elin Videvall vill också förstå vad mikroorganismerna spelar för roll för att järven ska kunna leva på as, och hur de kan hjälpa till när visenter sätts ut i det vilda från fångenskap.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till?
Under de första åren efter andra världskriget dömde segrarmakterna i Tyskland ett antal hundra krigsförbrytare men sedan kom rättskipningen av sig. Det nya Västtyskland hade inget intresse av rättegångar mot Förintelsens förövare och totalt har bara 1147 personer dömts för mord eller medhjälp till mord kopplade till Förintelsen. En blygsam siffra för ett massmord som krävde cirka sex miljoner människors liv. Hur kunde så många komma undan sitt ansvar?
Medverkande: Axel Fischer, tf chef för Nürnberg Memorium som byggts kring rättssal 600 och Nürnbergrättegångarna; Norbert Frei, professor vid universitetet i Jena, expert på de första åren av den tyska efterkrigshistorien; Dieter Pohl, professor i samtidshistoria på Klagenfurts universitet.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Det organiserade mördande som skulle bli känt som Förintelsen började inte med gas i koncentrationsläger, utan med kulor i skogar och på stränder i östra Europa. Nazisterna fick mycket hjälp av lokalbefolkningen.
När nazisternas så kallade insatsgrupper inledde massmorden på judar och andra i Lettland var det inte så svårt att få lokalbefolkningen att hjälpa till. Hur kunde letterna vara så tjänstvilliga i morden på sina grannar, trots att antisemitismen där var mindre än på många andra håll i världen? Vetenskapsradion På djupet berättar den i Sverige ganska okända historien om hur förintelsen inleddes i Lettland.
Medverkande: Hilary Earl, historiker vid Nipissing University i Kanada och expert på Einsatz-grupperna och deras roll i Förintelsen; Ilya Lensky, chef för Rigas Judiska museum, Jews in Latvia; Richard Plavnieks, historiker, Florida Southern College.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården.
Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.
I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Robotoperationer på distans, AI som analyserar röntgenbilder, och mer vård i hemmet. När forskare trendspanar mot framtidens vård ser de tekniska lösningar som ger både effektivare och mer jämlik vård.
I en ny studie tillfrågas internationella experter på hälso- och sjukvårdsområdet om vilken utveckling de förutser för vården ett antal år framåt. Då pekar de bland annat på mer mer distansvård och allt mer AI-stöd.
Och med en växande äldre befolkning måste vi minska inflödet av patienter till vården, säger överläkaren och AI-forskaren Max Gordon på Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet. Den utveckling som går mot alltmer vård av patienter hemma istället för på sjukhus är bra, både för patienterna och för vårdens resurser, menar Maria Taranger, enhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Experterna ser är stora möjligheter för världens fattigare länder som ännu inte haft råd att bygga stora sjukhus, att helt enkelt hoppa över den fasen -– eftersom framtiden är mer distansvård.
I programmet hörs också Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future – how and who is going to treat us?
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Han har kallats ”farfar för klimatförändringarna”, och är känd för sitt tidiga vittnesmål i den amerikanska kongressen om klimatförändringarnas risker. Han är pratglad och gladlynt, trots allvaret i frågan som fått honom att bli klimataktivist.
Vi besöker 82-årige James Hansen på hans lantgård i Pennsylvania och hör om hans tidiga rymdintresse, som sedan ledde honom in på att studera vår egen planets atmosfär. Han berättar om sina första klimatmodeller och om varför hans enorma skrivbord är belamrat med tjocka pappmappar med rubriker som först inte riktigt verkar hänga ihop. Och så får vi höra om varför hans får är så tjocka.
Medverkande: James Hansen, direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth Institute
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023.
Upptäckten Anne L'Huillier gör i Paris handlar om hur laserfysikens övertoner, mycket höga ljusfrekvenser, skapas i laserlabbet. Det är det första steget på väg mot de attosekundpulser av laser – mycket korta laserblixtar – som nu belönas.
Anne L'Huillier lockas dit i början av 1990-talet, och där har hon blivit kvar, av både professionella och privata skäl.
Programmet är en repris från 2023.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt.
Om fem år ska teleskopet börja blicka ut i rymden, om allt går som det ska. Sökandet efter tecken på liv på avlägsna exoplaneter i andra stjärnsystem är i fokus för projektet, och för instrumentet Andes där forskare i Sverige är drivande. Vi har varit på plats och sett det spektakulära bygget och dessutom en fantastisk laserljusshow som visar hur teleskopet ska kunna riktas rätt mot den mörka stjärnhimlen.
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd.
Det var en dansk teve-serie som inspirerade Trollhättans kommun att inrätta tjänsten som rådgivare för biologisk mångfald. Rådgivaren Anna Brandeby Harström berättar att intresset har varit stort från såväl privatpersoner som företag och skolor.
En stor del av jobbet går ut på att hjälpa kommunens invånare att få in mer vilda arter i sina trädgårdar.
Villaägaren Emelie Hennström har bland annat ändrat belysningen i trädgården, låtit rabatterna bli vildare och ordnat små krukor med vatten där insekter kan lägga ägg. Det har gjort att hon har fått en ny och mer avslappnad relation till sin trädgård, säger hon.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
De ständiga flyttarna mellan olika länder i Moungi Bawendis barndom mellan Frankrike, Tunisien och USA tvingade honom att bli självständig och tro på sig själv, vilket kan ha en del i att han nu får Nobelpriset säger han.
Moungi Bawendi föddes i Paris med en fransk mamma och tunisisk pappa. Familjen flyttade fram och tillbaka mellan de länderna och sedan till USA. Utmaningen att ständigt skaffa nya vänner och nytt sammanhang fick honom i längden att blir självständig och bry sig mindre om vad andra tycker och tänker, menar han, något som kan ha hjälpt honom att välja att fokusera på en utmaning som de kvantprickar som han får priset för sitt arbete med.
Vi möter honom på MIT, Massachusetts Institute of Technology i USA, där han idag har sitt eget laboratorium. Bawendi berättar om sin väg till kvantprickarna och Nobelpriset, om hur han kuggade på sin första tentamen, och om att det finns mycket han tycker bättre om än champagne och fina viner, sin franska bakgrund till trots.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Hemma hos Claudia Goldin, som får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne, möter vi också hunden Pika som betyder mycket för henne. Båda är de duktiga spårhundar visar det sig, och hon säger att hon alltid velat ägna sig åt det detektivarbete som forskning kan vara.
Som barn ville hon först bli arkeolog, därefter mikrobiolog. Men fantastiska lärare förde henne in på ekonomibanan och snart också på hemmets och arbetsmarknadens ekonomi, där hon kom att nosa upp okända spår kring hur kvinnor egentligen haft det på arbetsmarknaden de senaste århundradena, och varför de än idag är missgynnade.
Claudia Goldin gläds åt priset, särskilt för de tusentals mejl hon nu fått framför allt från kvinnor, som skriver att de nu känner sig sedda och att deras liv arbete och liv fått mer mening.
Och trots den stress Goldin upplever inför högtidligheterna som stundar i Stockholm så bjuder hon på te och kakor och på ett par oväntade gapskratt.
Medverkande: Claudia Goldin, ekonomiprofessor vid Harvard University; Pika, golden retriever.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta korta laserblixtar vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik.
När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång.
Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.
Programledare och producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023.
Upptäckten Anne L'Huillier gör i Paris handlar om hur laserfysikens övertoner, mycket höga ljusfrekvenser, skapas i laserlabbet. Det är det första steget på väg mot de attosekundpulser av laser – mycket korta laserblixtar – som nu belönas.
Anne L'Huillier lockas dit i början av 1990-talet, och där har hon blivit kvar, av både professionella och privata skäl.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen.
- Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.
Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.
Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.
Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.
I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.
De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar.
Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Önationen införde nyligen som första land i världen en lag om att dagens unga aldrig ska få köpa tobak. Dessutom ska nikotinet minska drastiskt i cigaretter. Vi har mött forskarna bakom lagen.
Det är bra, tycker 16-åriga Janek och Naomi, om den nya lagstiftningen som ska göra Nya Zeeland i princip rökfritt. Och folkhälsoprofessorn Chris Bullen som är expert på rökavvänjning, tycker att lagen är det bästa tänkbara resultat som hans forskning kan få. Men andra varnar för att smugglingen kan öka, och att e-cigaretterna, som ses som en hjälp att lämna tobaken, ska öka för mycket.
Medverkande: Chris Bullen, läkare och professor folkhälsovetenskap, universitetet i Auckland; Andrew Waa, docent i folkhälsa, universitetet i Otago; Ayesha Verrall, hälsominister Nya Zeeland; Janek, Naomi och Lucy, tonåriga Aucklandbor; Helen Clark, tidigare premiärminister Nya Zeeland; Vikram, e-cigarettförsäljare.
Reporter: Sara Heyman, global hälsokorrespondent
sara.heyman@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att ”hemma” känns närmare.
Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.
Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monica Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.
Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monica Falk, digital nomad.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Går det att bygga en fungerande datormodell av människans hjärna? Det fick en karismatisk forskare EU-kommissionen att satsa på, men projektet havererade. Vad hände sedan? Och supermaterialet grafen lovade också stort, men vad har det blivit av miljardsatsningen?
De kallas flaggskepp, projekten som får miljardanslag från EU och som ska skapa framtidens teknik med siktet mot högt ställda mål. Två av dem är nu avslutade, men allt har inte gått enligt plan. Först ut, för tio år sedan, gällde det forskning på det då helt nya materialet grafen och avancerad hjärnforskning. Med 1 miljard euro vardera under tio år var förväntningarna höga. Grafen skulle revolutionera tillvaron sades det, och hjärnprojektet siktade mot att bygga en realistiskt fungerande digital människohjärna.
Flaggskeppen var tänkta som EU:s sätt att möta konkurrensen från USA och Asien. Med stora anslag, visionärt tänkande och internationellt samarbete ville EU-kommissionen mobilisera Europas samlade potential inom forskning och vetenskap. Framför allt ville man få forskning och industri att mötas på nya sätt och skapa kunskap och teknik som kunde bli framgångsrika avancerade produkter.
Nu har de första projekten avslutats. Grafenforskningen har inte gett några stora sensationer, men ett hundratal nya produkter och fler syns vid horisonten.
För hjärnforskningen däremot gick det inte som planerat. Konflikter inom projektet har lett till radikala förändringar och de ursprungliga målen fick överges.
Men ytterligare två flaggskepp har kommit igång under tiden: ett för kvantteknik och det senaste för batteriforskning. Kanske lite mindre visionära, men med tydligare målinriktning.
Medverkande: Patrik Johansson, professor i fysik Chalmers Göteborg; Mats Benner, professor forskningspolitik Lunds universitet; Göran Johansson, professor i fysik Chalmers; Jonas Bylander, docent i fysik Chalmers, Kristina Edström, professor i kemi Uppsala universitet; Tamara Patranika, doktorand kemi Uppsala universitet; Sten Grillner, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Jeanette Hellgren Kotaleski, professor neurovetenskap KTH.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Eleonor Persson är en av många som fortfarande har besvär efter covid-19. Ännu kvarstår många frågor om sjukdomen, men nu testas också flera behandlingar mot symptomen.
Ingen vet hur många som lever med postcovid. Och vad är postcovid egentligen? Stor trötthet, hjärndimma, feber, lukt- och smakbortfall, magproblem… listan över postcovid-symptom omfattar 200 olika symptom.
Vi måste hitta undergrupper till det här stora syndromet, menar forskaren Anders Kjellberg på Karolinska Institutet, och infektionsläkaren Per Åkesson på Skånes universitetssjukhus i Lund håller med. Där finns Skånes numera enda återstående postcovid-specialistmottagning. Allt färre patienter remitteras dit – men de som kommer kan fortfarande inte erbjudas så mycket hjälp.
Samtidigt pågår forskning där flera olika behandlingar testas mot postcovid.
Meverkande: Eleonor Persson, postcovidpatient från Sjöbo, Per Åkesson, infektionsläkare vid postcovidspecialistmottagningen i Lund, Madlene Holmqvist, infektionsläkare och doktorand Lund, Anders Kjellberg, forskare KI, Hanna Fries, läkare och tidigare ME-patient.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Många svenska tätorter ligger nedanför kraftverksdammar och kan vid ett dammbrott bli översvämmade. Risken är låg – men nu förstärks många dammar då extrema flöden väntas bli vanligare i framtiden.
Göteborg, Umeå, Sollefteå, Luleå, Karlstad, Mora, Skellefteå – alla ligger de vid vattendrag som kommer översvämmas våldsamt om det skulle bli ett haveri på en stor damm, högt upp i respektive vattendrag.
Risken är låg men dammbrott kan inte att uteslutas. När nu många stora svenska kraftverksdammar renoveras och förstärks beror det på två saker – dels börjar dammarna bli gamla, dels förväntas extrema flöden bli vanligare i framtiden.
Sveriges högsta damm (125 m), den i Trängslet har dels förstärkts med mer material i själva dammvallen, dels har möjligheterna att släppa ut vatten från dammen ökats.
I Lilla Edet i Göta älv ersätts den gamla kraftverksdammen med en ny.
Dammen får fyra stora luckor 16x6 meter stora. Det gäller att luckorna kan manövreras i alla lägen då dessa är den enda möjligheten att släppa förbi vatten i Lilla Edet.
Dammolyckan i Braskereidfoss i Norge 9 augusti 2023 berodde på att dammluckorna inte gick att öppna. Där fanns ingen alternativ utsläppsmöjlighet. Men de flesta stora dammar i Norge är försedda med ett så kallat överfallsutskov, dvs en kant vid sidan av dammen, placerad något lägre än dammkrönet, över vilken vatten kan rinna över när dammen är full – utan att luckor behöver öppnas.
– Vi ska kunna köra luckorna i Lilla Edet och har reservsystem för att alltid kunna göra det, säger Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft.
– Det är bra att ha en annan lösning också, i fall det av nån anledning inte går att manövrera dammluckorna, menar Maria Bartsch som är dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät.
Medverkande: Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft, Maria Bartsch, dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät, Per Fektenberg, projektledare Trängslet Fortum, Johanna Pettersson, boende Älvdalen, Andreas Larsson, projektledare Lilla Edet Vattenfall
Programledare: Mats Carlsson Lénart
Producenter:
Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Hur säkra är våra vattenkraftdammar egentligen, och hur vi undvika att de ska brista med allvarliga störtfloder och översvämningar som följd? En risk som kan bli större i ett förändrat klimat. I Norge blev faran nyligen uppenbar.
På morgonen den 9 augusti gick plötsligt inte dammluckorna att öppna på Braskereidfoss kraftverk. När personal nådde fram till den obemannade kraftstationen hade vatten redan forsat in i själva kraftverket och några timmar senare rasade själva dammen. --Vi kunde inget göra, säger teknikern Gunnar Skirbekk på kraftbolaget Hafslund Eco, som var en av de första på plats.
Dammraset under ovädret Hans var ett bakslag för den norska vattenkraften men många av de över 200 riktigt stora dammarna i landet förstärks och renoveras nu för att möta framtidens mer extrema flöden. Ett exempel är Nesjön som ligger i Tröndelags fylke, inte alls långt från fjällmassivet Sylarna vid den svensk-norska gränsen.
På tekniska universitetet NTNU:s vattenkraftslaboratorium i Trondheim ägnar man sig mycket åt experiment som ska öka förmågan att spilla vatten ur dammarna, alltså att släppa ut vatten utan att vattnet blir till el. --I en framtid där extrema flöden blir både värre och vanligare behöver man vara helt säker på att man alltid snabbt kan släppa förbi vatten, säger professor Leif Lia som är expert på dammsäkerhet.
Det här är den första delen av två om dammsäkerhet i Norden. Nästa del handlar om läget i Sverige.
Medverkande: Gunnar Skirbekk, underhållstekniker på kraftbolaget Hafslund Eco; Stig-Morten Löken, vice vd Hafslund Eco; Nils Magne Granmo, lokalhistoriker; Andreas Sylte kraftverkschef Statkraft; Leif Lia, professor vattenkraftskonstruktion vid NTNU Trondheim.
Programledare: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vilda växter kan minska risken att vi får brist på mat i framtiden. Många av de vilda arterna bär på gener som kan användas för att rusta våra grödor mot hot som sjukdomar och klimatförändring.
Vi lever i tider när vi som hushåll uppmanas att förbereda oss med vatten, och en krislåda för att klara oss på egen hand några dagar vid en större samhällskris. På liknande sätt är målet i ett pågående nordiskt projekt att förbereda samhället för att växtsjukdomar och klimatförändringar kan slå ut eller försvåra odlingen av viktiga grödor.
Tänk dig till exempel en ny variant av svamp-sjukdom som angriper och förstör stråna hos vete och råg. För att rädda framtida skördar kan vi då leta efter motståndskraft mot sjukdomen i generna hos de vilda växtarter som är nära släkt med det vi odlar.
Så följ med och hör hur det går till när det byggs upp ett beredskaps-skafferi med hjälp av vår nordiska flora: Strandråg, som är släkt med vete, och vildmorot, lingon och skogsklöver.
Medverkande: Anna Palmé, växtexpert på Nordgen; Johan Axelsson, arbetsledare för frölaboratoriet på Nordgen; Mora Aronsson, botanist på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Claudia Goldin vid Harvard får ekonomipriset ”för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall”. Hör ekonomikommentator Kristian Åström och ekonomen Peter Fredriksson förklara forskningen.
Direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien strax efter tillkännagivandet att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 går till Claudia Goldin, Harvard University i USA.
Medverkande: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator; Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, Uppsala Universitet och ledamot i priskommittén för ekonomipriset; Claudia Goldin, professor vid Harvard University och nybliven ekonomipristagare.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nobelpriset i kemi handlar om pyttesmå kvantprickar som används i en del TV-skärmar, led-lampor och medicinsk utrustning. Prickarna är så små att själva deras storlek avgör deras egenskaper.
Beskedet skickades ut av misstag av Kungliga Vetenskapsakademien flera timmar innan det formella beslutet fattades. Först på förmiddagen stod det klart att det verkligen är Moungi Bawendi, Louis Brus och Alexei Ekimov som får dela årets kemipris.
Kvantprickarna kan i framtiden komma att bidra också till bland annat flexibel elektronik och tunnare solceller.
Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien. Medverkande: Bo Albinsson, professor i fysikalisk kemi, Chalmers.
Programledare:
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent:
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
”Upptäckter som öppnat dörren till elektronernas värld.” Det har årets Nobelpristagare i fysik gjort, Pierre Agostini, Ferenc Krausz, och Anne L’Huillier, som är verksam vid Lunds universitet.
De tre fysikerna har tilldelats Nobelpriset – för deras metoder att studera elektroner, något som är viktigt för utvecklingen av ny elektronik.
Programledare
Camilla Widebeck
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se
Coronapandemin drev fram en ny sorts vaccin, som räddade miljoner människors liv världen över. Katalin Karikó och Drew Weissmans mRNA-forskning har fått Nobelpriset i medicin.
De kom på hur mRNA ska kunna användas för nya sorters behandlingar – och i förlängningen för vaccin. Vaccin, som togs fram på rekordtid under coronapandemin.
Programledare
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se
Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bygga bostäder eller vägar på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin.
Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.
Nu misstänks kvicklera spela en roll även i fallet med raset vid E6 utanför Stenungsund, något som kan bekräftas de närmaste dagarna.
Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?
I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.
Programmet är en repris från 11 september 2023, och återutsänds nu med anledning av raset vid E6, under ny rubrik.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Vad hände med grafen – det sensationella materialet? Efter tio års europeisk storsatsning träffas grafenforskare och visar upp resultaten. Många smarta lösningar och goda idéer finns, men var är de stora nyheterna?
Grafen lovade stort, kanske den mest omvälvande upptäckten på decennier, sades det. EU-kommissionen utlovade 2013 tio miljarder kronor under tio år för att utveckla produkter med materialet, för att inte halka efter USA och Kina i utvecklingen.
Grafen består av rent kol, det är supertunt, superstarkt och superbra på att leda elektricitet. Bara fantasin satte gränser för vad man skulle kunna åstadkomma med grafen. Snabbare datorer, lysande tapeter, smarta textilier, snabbladdade batterier, med mera, med mera.
Nu efter tio år summeras EU:s så kallade flaggskepp för grafenforskning i Göteborg med deltagare från hela Europa och många andra länder.
Här kan man se en rad produkter med grafen, som luftfilter, bilkarosser, vattenfilter, smörjmedel av grafen och extra starkt wellpapp. Bra saker, men inget av det där som påstods skulle revolutionera tillvaron.
Grafen kommer långsamt in i vår vardag, men ofta utan att vi märker det, säger Patrik Johansson, professor i fysik vid Chalmers, kanske i form av bättre sensorer och kameror, eller inom sjukvården.
Och teknisk utveckling går inte fort, betonar flaggskeppsprojektets koordinator Jari Kinaret, som vill tona ner de höga förväntningarna.
- De första transistorerna började utvecklas på 40-talet, sen dröjde det decennier innan vi fick vår första transistorradio. Samma sak med grafen, det tar tid att göra bra saker.
Medverkande: Elisabeth Sagström-Bäck, programchef för Sio-Grafen; Patrik Johansson, professor i fysik på Chalmers; Jari Kinaret, professor i fysik på Chalmers; Erik Khranovskyy, VD Grafren AB; Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet; utställare på svenska mässan i Göteborg.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget?
Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.
”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.
”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.
”Jag tror inte att skillnaden i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.
Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.
Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Programmet är en repris från 19 juni 2023.
Det är brist på fröer från vilda blommor i Sverige, och det är ett hinder för att öka den biologiska mångfalden. Men det finns mycket vi kan lära av andra länder när det gäller att lösa fröbristen.
Nästan all ängsmark som fanns tidigare i Sverige har försvunnit i och med omställningen till ett modernt jordbrukslandskap. Nu vill man få tillbaka mer blomrik mark i landskapet för att öka den biologiska mångfalden i landet och hjälpa pollinatörer och andra insekter. Problemet är bara att det fattas frön att så ut på nya platser.
Men fröbristen går att lösa. Naturvårdsbiologen Cassandra Hallman berättar om de insamlingar av frön som görs systematiskt i USA. Och i Norge har forskare vid det statliga forskningsinstitutet NIBIO satt igång odling av blomfröer för olika regioner över hela landet.
Medverkande: Cassandra Hallman naturvårdsbiolog på Naturskyddsföreningen, Gabrielle Rosquist, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, Shanti Wittmar, odlare av vilda blomfrön, Ellen Svalheim, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO, Trygve Aamlid, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?
500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.
Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett stort reklamvärde för svenska företag.
Programmet är en repris från 27 mars 2023.
Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bo på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Måste vi lämna stränderna?
Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.
Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?
I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.
Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
När Mark Jacobson, professor vid Stanford, tog fram en modell för ett hundra procent förnybart energisystem i USA, blev hans forskning kritiserad. Då stämde han sina kritiker för förtal.
Kärnkraft behövs inte. Det räcker alldeles utmärkt med bara vind, sol och vattenkraft. När Stanford-professorn Mark Jacobson sa det 2010 var han ganska ensam. Sen dess har världen förändrats. Utbyggnaden av sol och vind har ökat rekordsnabbt, medan utbyggnaden av kärnkraft står stilla.
Men den akademiska striden om vilket energisystem som är bäst för framtiden – den är långt ifrån över. Något som det infekterade bråket kring en av Mark Jacobsons forskningsartiklar har visat.
I programmet hörs: Mark Jacobson, professor of civil and environmental engineering, Stanford University, Staffan Qvist, kärnkraftsingenjör, forskare och energikonsult åt bland annat Svenskt Näringsliv, Fredrik Hedenus, professor i hållbarhet och systemanalys, Chalmers.
Ett korr har gjorts i en tidigare version av avsnittet, där kostnadsjämförelser mellan energisystem, med och utan kärnkraft, blev missvisande.
Reporter
Marcus Hansson
Producent
Peter Normark
Det är Nordens största insektsfabrik som är under uppbyggnad i Danmark. Larverna ska till att börja med säljas som proteinrikt djurfoder till höns och grisar, men i framtiden vill ägarna gärna att även vi människor ska äta dem.
Produktionen av krälande larver är redan igång när vår reporter besöker fabriken. Tanken är att det här ska vara en hållbar proteintillverkning, eftersom insekter kan födas upp på nästan vilket avfall som helst från annan matproduktion, och eftersom uppfödningen är väldigt yteffektiv. Men forskare ifrågasätter delvis miljönyttan. Frågan är om det här är det bästa sättet att använda restmaterial som också kan bli till drivmedel, och om storskalig industriell produktion verkligen är det hållbaraste sättet att föda upp insekter. Och till slut - är vi verkligen är redo att se insekter som en del av vårt matsystem?
Medverkande: Jane Lind Sam, grundare Enorm Biofactory, Max Troell, systemekolog vid Stockholm Resillience Center och Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien, Aleksandar Vidakovic som forskar på nya hållbara proteinkällor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Reporter: Izabella Rosengren
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Carlos var tidigare rädd för strutsar och örnar som han trodde kunde döda människor. Nu är han ett av de barn i lokalbefolkningen som fått lära sig mer om Sydafrikas vilda djur på Daktari bush school.
Överallt här är naturen omringad av en allt mer tätbefolkad landsbygd. Invånarna är inte sällan fattiga, och saknar tid att tänka på lejon eller elefanter när det behöver skaffas mat, eller ett jobb. Och lokalbefolkningen har sällan möjlighet att besöka de safariparker som lockar så många turister från utlandet. Men i särskilda skolor ges kunskap som förhoppningsvis kan öka viljan att bevara den trängda vildmarken. Projekten vill framför allt väcka intresset för natur och djur hos fattiga barn, vilket också kan innebära en karriär i framtiden. Vetenskapsradion På djupet handlar om hur arbetet med att skydda sydafrikansk natur underlättas, när skolbarn och bybor engageras.
Medverkande: Michèle Merrifield, medgrundare Daktari bush school; Thandeka Mathenjwa, gästansvarig och anläggningschef Skukuza forskningsstation; Nicia Giva, forskare på Eduardo Mondlane-universitetet i Moçambique, som också forskat på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala; Carlos, barn som besöker Daktari bush school.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Gösen och andra fiskar har minskat mycket längs Östersjöns kuster. Fiskestopp skulle kunna göra att de ökar igen, men det gäller bara i en dryg procent av svenska havsområden.
Forskning har visat att områden där allt fisket har stoppat snabbt kan hjälpa hotade fiskbestånd att återhämta sig. Ändå är det ett underutnyttjat verktyg i fiskeförvaltningen i svenska vatten, säger Ulf Bergström från institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Tillsammans med en grupp provfiskare är han ute i en vik i Östersjön och tar upp gäddor, gös och andra Östersjöfiskar för att undersöka hur fiskbestånden mår.
En av provfiskarna, Åke Thudén, berättar hur han har sett gösen minska under de 40 år han bott och fiskat i trakten. Nu hoppas han att forskningen och fiskestopp på rätt ställen kan göra att fisken på sikt blir vanligare igen.
Medverkande: Åke Thudén, provfiskare; Gittan Hagman Holst, provfiskare; Ture Hagman, yrkesfiskare och provfiskare; Ulf Bergström, forskare på Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet; Lena Tingström, utredare på Havs- och vattenmyndigheten
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Styrning av grundvatten, att dra gator i rätt väderstreck och att måla tak och fasader i ljusa färger för att minska hettan. Vår klimatkorrespondent berättar om gamla knep som nu kan göra stor nytta när klimatförändringarna ger mer extremväder.
När radions globala klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola summerar det senaste årets reportageresor handlar mycket om gammal kunskap som verkar ha gått förlorad, men nu kan göra nytta. Vi hör också om skyfallen i Italien, om hur jordbrukare i Egypten kämpar mot försaltning av marken, och om de franska tevemeteorologerna som nu har ett tydligt klimatförändringsperspektiv med i sina sändningar.
Programmet är en direktsändning från Kulturhuset i Stockholm i samband med arrangemanget "Möt radiokorrespondenterna.
Medverkande: Marie-Louise Kristola
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Anders Wennersten
anders.wennersten@sr.se
Arkitekturen runtom oss är en oundviklig del av våra liv och vår miljö. Vad spelar det för roll om den är modernistisk eller klassisk? Och vad är typisk svensk arkitektur?
Arkitekturen i Sverige har de senaste åren varit livligt debatterad. Vad gör det offentliga rummet med oss? Arkitekturupprorets Michael Diamant menar att vi mår och trivs bäst med klassisk arkitektur runt oss, medan arkitekt Christer Larsson menar att arkitekturen måste spegla sin samtid och vara en kraft för samhällsförändring. Frida Rosenberg på ArkDes menar att dagens polariserade arkitekturdebatt kan leda till att vi reflekterar mer över vad vi bygger för framtiden – och kanske ska vi snarare bygga till och bygga om, än bygga nytt?
Medverkande: Frida Rosenberg, arkitekt och intendent ArkDes; Christer Larsson, arkitekt Lund; Michael Diamant, grundare Arkitekturupproret; Marita Hjalmarsson, Falköpingsbo; Göran Kron, Falköpingsbo; Daniel Karlsson, Malmöbo.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Gustaf Nordenskiöld skulle bli 1900-talets stora svenske upptäcktsresande. Men istället för Antarktis hamnade han i vilda västern, där han blev först med att vetenskapligt utforska en övergiven högkultur.
Vilka var det som byggde och bodde i de märkvärdiga fästningsliknande klippboningarna i Colorado för många hundra år sedan, och hur kunde de skapa något så avancerat som de kort därefter övergav?
De frågorna kom att bli de viktigaste för Gustaf Nordenskiöld, i stället för att han skulle bli först på Antarktis, som hans polarforskningslegendar till far, Erik Adolf Nordenskiöld, ville.
Gustaf Nordenskiöld var begåvad men sjuklig, och det var därför han hamnade i värmen i vilda västern. Där blev han av en tillfällighet först att vetenskapligt undersöka den högkultur som frodades i Mesa Verde runt år 1200. I tidens koloniala anda tog han också med sig mänskliga kvarlevor därifrån hem till Sverige, som nyligen återlämnades till Colorado.
Vi hör berättelsen om en bortglömd svensk upptäcktsresande vars karriär tog oväntade vägar och blev både dramatisk och kort.
Programmet sändes första gången 20 juni 2023.
Medverkande: Janne Lahti, docent i historia, Helsingfors universitet; Judith Reynolds, författare till boken Nordenskiold of Mesa Verde.
I programmet hörs utdrag ur Gustaf Nordenskiölds bok Ruiner af klippboningar i Mesa Verdes Canyons.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag.
Inget annat område i USA lockade svenska utvandrare som de delar av Minnesota dit den förste svensken, Jacob Fahlström, kom på 1810-talet. Han hade så nära kontakter med ursprungsbefolkningen att han kallades "den svenske indianen". Vår reporter Mats Carlsson-Lénart söker spåren efter honom och de som kom efter honom. Vi besöker the American Swedish Institute i Minneapolis där besökare kan ta del av svensk och svenskamerikansk kultur, och Gustavus Adolphus college, som länge var en isolerad läroanstalt enbart för svenskamerikaner, men som med tiden öppnat sig för alla som vill komma och studera, och där det svenska arvet är en viktig del.
Programmet är en repris från 15 maj 2023.
Medverkande: Elisabet Skoglund, frivilligarbetande och Bruce Karstadt, chef, the American Swedish Institute, Minneapolis; Kjerstin Moody, associate professor, Skandinavienstudier; Glenn Kranking, associate professor historia; Philip Bryant, associate professor engelska och Afrikastudier; Sophie Martinez, student; Thomas Young, ansvarig för kontakter med och samarbeten i Sverige; David Jessup, historielärare; Cerise Metz, student, alla vid Gustavus Adolphus College, St Peter, Minnesota.
I programmet hörs också delar ur Sven Jerrings intervjuer med amerikasvenskar från 1937.
Gängslagsmål på gatorna mot irländare och en stark kraft inom Ku Klux Klan i nordöstra USA – ja inte alla svenskar som for till Amerika hamnade på prärien som bönder.
Storstäderna lockade många, till exempel den etniskt polariserade industristaden Worcester i Massachusetts, där som mest ca 20% av befolkningen hade svensk bakgrund, och många av dem arbetade på samma fabrik. Rivalitet och instabilitet baserat på härkomst och religion gjorde att många där valde att gå med i Ku Klux Klan.
Den snabbt växande metropolen Chicago var en tid den stad i världen där näst flest svenskar bodde, och där de hade något av en gräddfil i samhället inte minst tack vare sitt utseende. Ännu mer pengar kunde finnas att tjäna för den som reste vidare västerut till städerna vid USA:s Stillahavskust, som Seattle. Men trots gynnsamma förutsättningar så slutade livet i misär för många svenskättlingar i städerna.
Programmet är en repris från 17 april 2023.
Medverkande: Patrick Dwyer, vicepresident för S:t Gobain som idag äger företaget Norton; Eric Salomonsson, författare som skrivit om Worcesters svenska historia; Erika Jackson, professor i historia vid Colorado Mesa University i Grand Junction och författare till boken Scandinavians in Chicago; Ola Larsmo, författare.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA.
President George W Bush fick som vuxen veta att hans förfader kom från Sverige till Amerika på kolonialskeppet Kalmare Nyckel, och Franklin D. Roosevelt berättade 1938 stolt om det svenska blod som rann i hans ådror. Just på 1930-talet verkar uppmärksamheten kring kolonin Nya Sverige faktiskt ha varit som allra störst. Då lyftes Sverige fram som ett politiskt föredöme i USA, och inspirerade svenskättlingen Roosevelt, den legendariske presidenten bakom ”the New Deal”.
Programmet sändes första gången 3 april 2023.
Medverkande: John Tepe och Joe Matthews, föreningen Swedish Colonial Society, USA; Adam Hjorthén, historiker vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Tracey Beck, chef för American Swedish historical museum, Philadelphia, USA.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra.
Nyligen lyckades israeliska forskare spela in ett klickande ljud som tomatplantor ger ifrån sig när de blir stressade av torka eller någon skada. Det är bara ett exempel på hur vi hela tiden lär oss nya saker om hur växterna kommunicerar med och reagerar på sin omgivning
Velemir Ninkovic är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och studerar de molekyler som växterna producerar för att uppfatta och svara på sådant som händer omkring dem. Det ingår i ett forskningsfält som kan kallas för växtbeteende och som har tagit form de senaste 15 till 20 åren, berättar han.
Programmet är en repris från 17 april 2023.
Medverkande: Velemir Ninkovic, universitetslektor vid Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Matthias Erb, professor vid Institutet för växtvetenskaper på Berns universitet. I programmet hörs också den italienske växtforskaren Stefano Mancuso från en TED talk-föreläsning, samt professor Lilach Hadany ur en forskningsvideo från Tel Avivs universitet.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar.
I Sverige saknas riktlinjer för ljudnivåer från tåg vid plattformar, konstaterar ingenjörs- och arkitektföretaget SWECO. I deras studie till Trafikverket redovisas lagar, krav och riktlinjer, ljudmätningar på såväl inomhus- som utomhusstationer och resultat av fokusgruppsintervjuer med särskilt utsatta resenärer. Ljudmiljöerna bedöms som allt från ”behagliga” till ”horribla”. Men det finns också många förslag på hur ljudmiljöerna skulle kunna förbättras, för att få fler att kunna och vilja resa kollektivt och hållbart. I programmet medverkar Emma Newman från SWECO, forskaren Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet, Anne Sjökvist och Anne-Marie Persson från Hörselskadades Riksförbund och Christoffer Örnevik från Synskadades Riksförbund.
Programmet är en repris från 14 februari 2023.
Medverkande: Emma Newman, tillgänglighetsexpert SWECO; Jörgen Lundälv, docent socialt arbete och trafikmedicin Göteborgs universitet; Anne Sjökvist, Hörselskadades Riksförbund; Anne-Marie Persson, Hörselskadades Riksförbund; Christoffer Örnevik Synskadades Riksförbund.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Ibland kallas Sverige ”Landet Lagom”. Men i internationella jämförelser är Sverige snarare ett land som sticker ut.
I World Values Survey som följer människors värderingar och attityder runtom i världen ligger Sverige främst gällande ”frihetliga värderingar”; som jämställdhet mellan könen, att kunna och våga göra sin röst hörd och att själv få göra sina livsval kring exempelvis äktenskap eller abort. När V-Dem-institutet undersöker graden av demokrati i världens länder är Sverige bland tjugotalet länder i världen som framstår som ”extremt demokratiska”. Är Sverige Landet Lagom, eller snarare extremt? Eller borde vi kanske inte se på länder så?
Programmet är en repris från 8 maj 2023.
Medverkande: Bi Puranen, docent ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey; Mikael Hjerm, professor sociologi Umeå universitet och svensk samordnare European Social Survey; Staffan Lindberg, professor statsvetenskap och föreståndare V-Dem-institutet Göteborgs universitet; Sofia Bard, chef enheten för Sverigebildsanalys Svenska Institutet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning.
Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.
Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.
Programmet sändes första gången 7 februari 2023.
Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
I Mariestad har planerna på att bygga en batterifabrik för elfordon lett till en ovanlig massevakuering av fridlysta groddjur.
Batterifabriken ska hjälpa oss att nå klimatmålet att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt krockar byggplanerna med ett annat miljömål, det som handlar om art hindra att arter minskar och dör ut. Tusentals skyddsvärda salamandrar har nämligen hittats i området, och för att batterifabriken ska kunna byggas måste djuren flyttas till ett annat ställe. Men går naturen att ersätta på det här sättet?
Biologen Petter Bohman och miljökonsulten Sofia Pallander är två av de som jobbar med salamanderflytten. De berättar att det viktigaste med projektet är att ge djuren nya dammar att bo i, i stället för de som ligger mitt i det planerade fabriksområdet.
Medverkande: Petter Bohman, biolog på Naturcentrum; Sofia Pallander, miljökonsult på Geosyntec; Bo Siggelin, medarbetare på Farmartjänst i Mariestad; Björn Brovik, miljöchef på Volvo Group.
Programmet är en repris från 9 maj 2023.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och producerar större filéer.
Men lax och torsk skiljer sig åt på många sätt och torskodling ställer nya krav. En stor utmaning har varit att få torskarna att klara att växa i fångenskap. Nu, efter flera generationers avel, har de norska torskarna på avelsstationen i Tromsö har fått något av en ny lugnare mentalitet, så att de nästan framstår som tama, och dessutom levererar större filéer.
Norge är sedan länge världsledande på den lönsamma laxodlingen, men kritiker lyfter risker med övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter och risk att odlingsfiskar med tamdjursegenskaper rymmer och fortplantar sig med vild fisk. Nu är debatten i Norge även hård mellan förespråkare och motståndare till den expanderande torskodlingen. Men kanske kan torskodlingen ta en annan väg, säger Öyvind Hansen som leder Nofimas avelsstation i Tromsö.
Programmet är en repris från 6 februari 2023.
Medverkande: Öyvind Hansen, ansvarig för arbetet vid Nofimas torskavelsstation Tromsö, Ellen Sofie Grefsrud, forskare om risker med fiskodling på Havforskningsinstituttet i Bergen; Max Troell, systemekolog Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna.
Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan.
– Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.
Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre.
- Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.
Programmet är en repris från 14 mars 2023.
Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas.
De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.
Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.
Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs.
- Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket.
Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.
- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet.
Programmet är en repris från 13 mars 2023.
Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Stora förändringar är på gång på internet. Den största webbläsaren ska under 2024 sluta med tredjepartskakor, efter växande kritik från användare kring dataspårning. Andra webbläsare har redan slutat stödja tredjepartskakor.
I flera års tid har Google arbetat med att utveckla nya system för att kunna sälja riktad reklam utan att spåra användare på individnivå, och snart försvinner så kallade tredjepartscookies från deras dominerande webbläsare Chrome. Det har redan skett hos Firefox och Safari. I Vetenskapsradion på djupet hör vi om hur det nya systemet baserat på så kallade "topics" är tänkt att fungera och vad skillnaden blir för oss användare.
I programmet reder vi också ut vad en kaka egentligen är, vad skillnaden på en förstapartskaka och en tredjepartskaka är och varför det egentligen heter kakor. Dessutom tar vi reda på om det går att stänga av kakor en gång för alla.
Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen; Markus Sjöberg, jurist Post- och telestyrelsen; Stefan Larsson, jurist och docent inom områdena teknik och samhälle vid Lunds universitet; Lisa Blom, ansvarig för branschrelationer på Google i norra Europa; Scott Friesen, partneransvarig på Google; Lee McGuigan, medieforskare på UNC Hussmans School of journalism and media. Vi hör också vad vanliga användare tycker och tänker om kakor.
Reporter: Julia Videgård
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen.
Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.
Programmet är en repris från 16 maj 2023.
Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Reporter: Malin Avenius
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Radioaktiv strålning är en gammal metod för att behandla cancer, som blir alltmer förfinad. Och snart kommer de målsökande radioaktiva molekylerna. Men samtidigt halkar Sverige efter, varnar forskare.
En tredjedel av all cancerbehandling i Sverige utförs med radioaktiv strålning. Det betyder att tiotusentals svenskar varje år blir bestrålade, oftast mot bröst- eller prostatacancer. Behandlingen har sina risker eftersom friska organ kan påverkas av strålningen, så tekniken för att uppnå hög exakthet och träffsäkerhet är avancerad. Den bygger på tredimensionella bilder från magnetröntgen av var tumören sitter i kroppen och som via datoralgoritmer ger instruktioner till den apparat som avger strålningen.
Nya forskningssatsningar för att utveckla strålterapin har bland annat lett till skapandet av målsökande molekyler som bär på en liten radioaktiv laddning. Molekylerna kan hitta cancercellerna i kroppen och hänga kvar på dem så länge att de dör av den svaga strålningen. På så sätt kan man behandla spridda tumörer i kroppen som man inte ens visste var de fanns. Det här är en teknik som nu utvecklas för ett litet antal specifika och svårbehandlade cancertyper.
Men lång tid framöver kommer den mer traditionella strålningen vara den som räddar flest människoliv, och antalet patienter som får sådan behandling fortsätter att växa. Däremot ökar inte alls antalet specialister inom sjukvården i samma takt i Sverige, med risk för att landet missar att dra full nytta av den utveckling som sker inom området. Det menar Kjell Bergfeldt, erfaren cancerläkare som idag arbetar som senior rådgivare inom strålningsvården. Han stödjer sig på en studie han varit med att göra, och på data från Estro, en europeisk organisation för strålbehandling och onkologi.
Programmet är en repris från 20 mars 2023.
Medverkande: Mattias Hedman, överläkare Karolinska universitetssjukhuset Solna; Eva Onjukka, sjukhusfysiker Karolinska universitetssjukhuset Solna; Lars Johansson, cancerpatient från Åhus; Helena Torsler Andersson, onkologisjuksköterska Cancerfonden, Kjell Bergfeldt, senior konsult och verksamhetsutvecklare; Marika Nestor, docent och cancerforskare Uppsala universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Det är Sveriges dyraste enskilda forskningsanläggning i drift för 5 miljarder skattekronor, men hur används den och vad kan den ge?
Max IV i Lund är en sorts superröntgenapparat som ska kunna hjälpa till att skapa nya läkemedel, smarta material, batteriteknik och annat till den gröna omställningen.
Den kallas för en världsunik föregångare, men när anläggningen nu 7 år efter invigningen är fullt utbyggd, så är det fortfarande inte så lätt att peka ut riktigt handfasta exempel på vad den kan ge. I själva verket kan sådana frågor leda tanken fel, menar forskare i programmet, eftersom det som görs här ofta är ren grundforskning, som snarare bidrar till den stora kunskapsgrund som behövs för att lösa vår tids utmaningar.
Vi besöker Max IV och några av de forskare som tillbringar intensiva arbetsveckor i skift vid experimentstationerna, och får veta varför det krävs en anläggning stor som en fotbollsstadion för att skapa den skarpa röntgenstråle som används i forskningen.
Programmet är en repris från 6 mars 2023.
Medverkande: Olof Karis, tf direktör Max IV; Emelie Hilner, tf kommunikationschef Max IV, Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet; Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet; Tove Ericson, postdoktor vid institutionen för kemi Uppsala Universitet; Erik Thomson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet; Xiangrui Kong, forskare institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Gustaf Nordenskiöld skulle bli 1900-talets stora svenske upptäcktsresande. Men istället för Antarktis hamnade han i vilda västern, där han blev först med att vetenskapligt utforska en övergiven högkultur.
Vilka var det som byggde och bodde i de märkvärdiga fästningsliknande klippboningarna i Colorado för många hundra år sedan, och hur kunde de skapa något så avancerat som de kort därefter övergav?
De frågorna kom att bli de viktigaste för Gustaf Nordenskiöld, i stället för att han skulle bli först på Antarktis, som hans polarforskningslegendar till far, Erik Adolf Nordenskiöld, ville.
Gustaf Nordenskiöld var begåvad men sjuklig, och det var därför han hamnade i värmen i vilda västern. Där blev han av en tillfällighet först att vetenskapligt undersöka den högkultur som frodades i Mesa Verde runt år 1200. I tidens koloniala anda tog han också med sig mänskliga kvarlevor därifrån hem till Sverige, som nyligen återlämnades till Colorado.
Vi hör berättelsen om en bortglömd svensk upptäcktsresande vars karriär tog oväntade vägar och blev både dramatisk och kort.
Medverkande: Janne Lahti, docent i historia, Helsingfors universitet; Judith Reynolds, författare till boken Nordenskiold of Mesa Verde.
I programmet hörs utdrag ur Gustaf Nordenskiölds bok Ruiner af klippboningar i Mesa Verdes Canyons.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget?
Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.
”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.
”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.
”Jag tror inte att skillnaden i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.
Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.
Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna.
Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?
I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.
Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.
Programmet är en repris från 30 augusti 2022.
Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.
År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.
Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.
Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.
På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.
Programmet är en repris från 12/9 2022.
Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
En av Sveriges mest kända arkeologiska utgrävningsplatser, vikingastaden Birka, har fått ett nytt efterlängtat fynd till samlingarna. En varvsplats, har hittats, för första gången.
Om det något vi förknippar med vikingar så är det väl deras skepp, men var och hur de byggdes och reparerades har forskarna inte kunnat se spår av - fram tills nu. Men i färska utgrävningar har en varvsplats hittats på Björkö i Mälaren, i anslutning till kvarlämningarna av det vikingatida handelscentrumet Birka.
Och det är inte bara anmärkningsvärt att det är den första varvsplatsen som hittats, menar forskningsteamet. Det är också var varvsplatsen hittats. Under de 100 år som det bedrivits forskning på Birka har det framför allt grävts innanför Birkas kringgärdande stadsvallar. Men varvsplatsen hittades i ett område som skulle kunna ses som Birkas baksida, eftersom det ligger utanför stadsvallen.
I utgrävningarna har spår av en så kallad båtslip hittats, alltså en v-formad konstruktion som förmodligen använts för att dra upp båtar på land. Tillsammans med ett hundratal mindre fynd talar den för att detta var en anläggning för att reparera och bygga båtar. Den oväntade placeringen utmanar vedertagna teorier om Birkas sociala, juridiska och ekonomiska organisering. Kanske har forskare nu hittat handelscentrumets ruffiga hamnkvarter, eller till och med Birkas egentliga framsida.
Medverkande: Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet; Sven Kalmring, docent vid Stockholms universitet och expert på hamnar och urbaniseringen under Vikingatiden vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie i Schleswig, Tyskland; Björn Bandlien, professor i historia vid Universitetet i Sørøst-Norge.
Programmet är en repris från 13/9 2022.
Reporter: Emelie Bredmar
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
En gång fanns det snillrika uppfinnare som grundade framgångsrika svenska industrier. Nobel, Tetra Pak, SKF, ABB föddes alla ur smarta innovationer. Men vilka svenska idéer leder till nya företag idag?
Sverige ligger högt på listor över innovativa länder. Till exempel är vi ett av de länder som söker flest patent, räknat per invånare. Men av alla de patenten står enbart Ericsson för nästan en tredjedel. Utan Ericsson är vi inte lika högt rankade.
Trots det är vi fortfarande ett framgångsrikt innovationsland, säger Måns Marklund, innovationsanalytiker. Men han tycker att vi trots det kunde vara bättre, med ett bättre stöd till innovatörer, och en tydligare politisk styrning.
Enskilda uppfinnare har det svårt idag, säger han. Något som innovationsforskaren Eugenia Perez Vico håller med om. Det krävs stora resurser för att skapa och lansera nya produkter idag, säger hon, vilket är svårt att åstadkomma för en ensam uppfinnare.
Den erfarne uppfinnaren Johan Ullman instämmer. Hans erfarenhet säger honom att den ensamme uppfinnarens tid är förbi.
Medverkande: Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson; Måns Marklund, innovationsanalytiker Cascelotte AB; Johan Ullman, uppfinnare och Eugenia Perez Vico, innovationsforskare Högskolan Halmstad.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Stora förändringar är på gång på internet. Den största webbläsaren ska under 2024 sluta med tredjepartskakor, efter växande kritik från användare kring dataspårning. Andra webbläsare har redan slutat stödja tredjepartskakor.
I flera års tid har Google arbetat med att utveckla nya system för att kunna sälja riktad reklam utan att spåra användare på individnivå, och snart försvinner så kallade tredjepartscookies från deras dominerande webbläsare Chrome. Det har redan skett hos Firefox och Safari. I Vetenskapsradion på djupet hör vi om hur det nya systemet baserat på så kallade "topics" är tänkt att fungera och vad skillnaden blir för oss användare.
I programmet reder vi också ut vad en kaka egentligen är, vad skillnaden på en förstapartskaka och en tredjepartskaka är och varför det egentligen heter kakor. Dessutom tar vi reda på om det går att stänga av kakor en gång för alla.
Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen; Markus Sjöberg, jurist Post- och telestyrelsen; Stefan Larsson, jurist och docent inom områdena teknik och samhälle vid Lunds universitet; Lisa Blom, ansvarig för branschrelationer på Google i norra Europa; Scott Friesen, partneransvarig på Google; Lee McGuigan, medieforskare på UNC Hussmans School of journalism and media. Vi hör också vad vanliga användare tycker och tänker om kakor.
Reporter: Julia Videgård
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Att luras, utnyttja andra eller samarbeta är förmågor som vi tidigare trott var unikt för människor, men forskning har visat att även andra djur kan sätta sig in i andra individers perspektiv. Och nu kanske även dinosaurierna.
Det är de första resultaten från studier som forskare i Lund gjort på alligatorer och fåglar, för att förstå hur dinosaurierna tänkte.
För 5 år sedan besökte vår reporter ett specialbyggt hus i nordöstra Skåne med sex unga alligatorer som forskarna gjorde beteendeexperiment på. Dessutom testade de flera ursprungliga fågelarter med förhoppningen om att kunna ta reda på hur smarta de utdöda dinosaurierna var.
Nu hör vi om vad forskarna kommer fram till i den första större publiceringen, och det visar sig att dinosaurierna var smartare än många trott. De verkar ha haft förmågan att sätta sig in i andras perspektiv, något som länge troddes vara unikt för människor, men som även apor, hundar och fåglar visat sig kunna.
Medverkande: Mathias Osvath, kognitiv zoolog vid Lunds universitet; Stephan Reber, forskare i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Berättelser om Östersjöns miljö brukar ofta vara dystra med beskrivningar av övergödning och kollapsande fiskbestånd. Men nu finns det hopp om att delar av havet kan få ett ljusare framtid, genom forskningsprojektet Levande vikar.
Gräsöbon Agneta Loge André berättar om hur vattnet i viken Östanfjärden förut var klart och fullt med löja. Nu är det grumligt och det är ont om fiskyngel. Men ekologerna Linda Kumblad och Sofia Wikström från Stockholms universitet arbetar med att försöka ta reda på hur man kan få vattenmiljön i den här viken i Roslagen, och många andra liknande vikar, att må bättre igen.
Medverkande: Agneta Loge André, boende på ön Gräsö; systemekologen Linda Kumblad, Stockholms universitet; marinekologen Sofia Wikström, Stockholms universitet.
Programmet är en repris från 31 oktober 2023.
Reporter: Sara Sällström
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil.
I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning.
Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer.
I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann.
Programmet är en repris från 3 mars 2020.
Programledare
Mats Carlsson Lénart
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Ljudtekniker
Olof Sjöström
På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen.
Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.
Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Reporter: Malin Avenius
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag.
Inget annat område i USA lockade svenska utvandrare som de delar av Minnesota dit den förste svensken, Jacob Fahlström, kom på 1810-talet. Han hade så nära kontakter med ursprungsbefolkningen att han kallades "den svenske indianen". Vår reporter Mats Carlsson-Lénart söker spåren efter honom och de som kom efter honom. Vi besöker the American Swedish Institute i Minneapolis där besökare kan ta del av svensk och svenskamerikansk kultur, och Gustavus Adolphus college, som länge var en isolerad läroanstalt enbart för svenskamerikaner, men som med tiden öppnat sig för alla som vill komma och studera, och där det svenska arvet är en viktig del.
Medverkande: Elisabet Skoglund, frivilligarbetande och Bruce Karstadt, chef, the American Swedish Institute, Minneapolis; Kjerstin Moody, associate professor, Skandinavienstudier; Glenn Kranking, associate professor historia; Philip Bryant, associate professor engelska och Afrikastudier; Sophie Martinez, student; Thomas Young, ansvarig för kontakter med och samarbeten i Sverige; David Jessup, historielärare; Cerise Metz, student, alla vid Gustavus Adolphus College, St Peter, Minnesota.
I programmet hörs också delar ur Sven Jerrings intervjuer med amerikasvenskar från 1937.
I Mariestad har planerna på att bygga en batterifabrik för elfordon lett till en ovanlig massevakuering av fridlysta groddjur.
Batterifabriken ska hjälpa oss att nå klimatmålet att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt krockar byggplanerna med ett annat miljömål, det som handlar om art hindra att arter minskar och dör ut. Tusentals skyddsvärda salamandrar har nämligen hittats i området, och för att batterifabriken ska kunna byggas måste djuren flyttas till ett annat ställe. Men går naturen att ersätta på det här sättet?
Biologen Petter Bohman och miljökonsulten Sofia Pallander är två av de som jobbar med salamanderflytten. De berättar att det viktigaste med projektet är att ge djuren nya dammar att bo i, i stället för de som ligger mitt i det planerade fabriksområdet.
Medverkande: Petter Bohman, biolog på Naturcentrum; Sofia Pallander, miljökonsult på Geosyntec; Bo Siggelin, medarbetare på Farmartjänst i Mariestad; Björn Brovik, miljöchef på Volvo Group.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Ibland kallas Sverige ”Landet Lagom”. Men i internationella jämförelser är Sverige snarare ett land som sticker ut.
I World Values Survey som följer människors värderingar och attityder runtom i världen ligger Sverige främst gällande ”frihetliga värderingar”; som jämställdhet mellan könen, att kunna och våga göra sin röst hörd och att själv få göra sina livsval kring exempelvis äktenskap eller abort. När V-Dem-institutet undersöker graden av demokrati i världens länder är Sverige bland tjugotalet länder i världen som framstår som ”extremt demokratiska”. Är Sverige Landet Lagom, eller snarare extremt? Eller borde vi kanske inte se på länder så?
Medverkande: Bi Puranen, docent ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey; Mikael Hjerm, professor sociologi Umeå universitet och svensk samordnare European Social Survey; Staffan Lindberg, professor statsvetenskap och föreståndare V-Dem-institutet Göteborgs universitet; Sofia Bard, chef enheten för Sverigebildsanalys Svenska Institutet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling?
Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.
Programmet är en repris från 19/12 2022.
Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på?
Sverige ligger högt på listorna över de länder som skapar flest patent i världen. Räknat per invånare ligger vi bland de två eller tre bästa, tillsammans med länder som Schweiz.
Och Sverige har genom historien stått för en lång rad uppfinningar som fått genomslag över världen. Alfred Nobels dynamit och John Ericssons propeller är ett par exempel. I modern tid har vi företag och tjänster som Skype eller IKEA, namn som känns igen över världen.
Faktorer som ligger bakom den här framgångsrika historien är bland annat att vi tidigt fick en allmän folkskola, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia. Även den privata äganderätten till mark har bidragit, den har gjort att innovationer i jordbruket blivit direkt lönsamma och stimulerats. Vi har också varit öppna för att ta in kunskap från andra länder, säger Hans Sjögren. Men är Sverige unikt i det här avseendet? Nej, säger teknikhistorikern Per Högselius på KTH. Många andra länder kan också rada upp sina många innovationer på samma sätt som vi. Men vi har haft en egen ”innovationsstil”, säger han. En förmåga att anpassa och förändra teknik så att den passar våra lokala förhållanden. Och ur detta har många uppfinningar fötts.
Medverkande: Eva Krutmeijer, författare och vetenskapsjournalist; Per Högselius, professor teknikhistoria KTH Stockholm; Hans Sjögren, professor ekonomisk historia Linköpings universitet
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Idag hade kanske inte Nils Holgerssons resa blivit likadan, för numera är många gäss i Sverige stannfåglar. Och på senare år har gässen ökat kraftigt i landet, till många människors irritation.
Gäss av flera arter har ökat kraftigt de senaste decennierna i Sverige. Det här skapar alltmer irritation och besvär för oss människor, både för badgäster som tvingas navigera bland korvar av deras spillning och för jordbrukare som får sin gröda uppäten av gässen.
Numera stannar dessutom många gäss kvar i Sverige hela vintern.
Det här studeras just nu i ett stort forskningsprojekt, som har hjälpt till att avslöja flera förklaringar till fåglarnas ökning. Det finns också en förhoppning om att forskningen även ska leda till färre konflikter framöver.
Programmet är en repris från 12 dec 2022.
Medverkande: Johan Elmberg, professor i djurekologi vid högskolan Kristianstad; Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, båda delaktiga i det pågående forskningsprojektet "Utmaningar med växande gåspopulationer".
Reporter: Stefan Nordberg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vad var det med ingenjör Andrée och hans tid som fick den idag utdömda ballongfärden till Nordpolen natt verka som en bra idé? Och vem var han egentligen innan han blev den våghalsige polarfararen? Den första riktiga biografin breddar bilden av Andrée.
Med anledning av litteraturveckan i P1 sänder Vetenskapsradion åter ut detta program som utgår från biografin S A Andrée: Ingenjören och polarfararen, utgiven i november 2022.
Andrée-expeditionen 1897, där tre män i en ballong gav sig av för att först av alla komma till Nordpolen verkar aldrig upphöra att fascinera. De tre männen som aldrig kom tillbaka men som hittades 33 år senare. Vad hände och varför gav sig expeditionsledaren S A Andrée alls iväg på en så våghalsig resa ut i det okända. Och vem var egentligen den gåtfulle ingenjör Andrée, finns det något mer att säga om honom än den gängse bilden av en högmodig och heroisk polarfarare? Mats Carlsson-Lenart träffar polarhistorikern Håkan Jorikson som just kommit ut med sin biografi över ingenjör Andrée. Jorikson har i mer än 30 år dagligen arbetat just med minnet av Andrée i egenskap av chef för Gränna Museum. Salomon August Andrée föddes nämligen i Gränna 1854 och växte upp i den lilla staden vid Vättern.
Programmet är en repris från 20 dec 2022.
Medverkande: Håkan Jorikson, polarhistoriker och chef för Gränna Museum.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Gängslagsmål på gatorna mot irländare och en stark kraft inom Ku Klux Klan i nordöstra USA – ja inte alla svenskar som for till Amerika hamnade på prärien som bönder.
Storstäderna lockade många, till exempel den etniskt polariserade industristaden Worcester i Massachusetts, där som mest ca 20% av befolkningen hade svensk bakgrund, och många av dem arbetade på samma fabrik. Rivalitet och instabilitet baserat på härkomst och religion gjorde att många där valde att gå med i Ku Klux Klan.
Den snabbt växande metropolen Chicago var en tid den stad i världen där näst flest svenskar bodde, och där de hade något av en gräddfil i samhället inte minst tack vare sitt utseende. Ännu mer pengar kunde finnas att tjäna för den som reste vidare västerut till städerna vid USA:s Stillahavskust, som Seattle. Men trots gynnsamma förutsättningar så slutade livet i misär för många svenskättlingar i städerna.
Medverkande: Patrick Dwyer, vicepresident för S:t Gobain som idag äger företaget Norton; Eric Salomonsson, författare som skrivit om Worcesters svenska historia; Erika Jackson, professor i historia vid Colorado Mesa University i Grand Junction och författare till boken Scandinavians in Chicago; Ola Larsmo, författare.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra.
Nyligen lyckades israeliska forskare spela in ett klickande ljud som tomatplantor ger ifrån sig när de blir stressade av torka eller någon skada. Det är bara ett exempel på hur vi hela tiden lär oss nya saker om hur växterna kommunicerar med och reagerar på sin omgivning
Velemir Ninkovic är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och studerar de molekyler som växterna producerar för att uppfatta och svara på sådant som händer omkring dem. Det ingår i ett forskningsfält som kan kallas för växtbeteende och som har tagit form de senaste 15 till 20 åren, berättar han.
Medverkande: Velemir Ninkovic, universitetslektor vid Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Matthias Erb, professor vid Institutet för växtvetenskaper på Berns universitet. I programmet hörs också den italienske växtforskaren Stefano Mancuso från en TED talk-föreläsning, samt professor Lilach Hadany ur en forskningsvideo från Tel Avivs universitet.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Kan det finnas liv i de hemlighetsfulla haven på Jupiters månar? I veckan lyfter en ny europeisk rymdsond för att ta reda på det. Vetenskapsradion På Djupet berättar om de stora förhoppningarna på det här rymdprojektet.
Den 13 april är uppskjutningen av rymdsonden JUICE planerad att ske från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana, ett projekt som är den största enskilda satsningen hittills från den europeiska rymdorganisationen ESA. JUICE står för Jupiter Icy Moons Explorer, och ett övergripande mål för den är att undersöka om det finns förutsättningar för liv på någon av Jupiters största månar, säger Jan-Erik Wahlund som är docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala. Han är experimentledare för ett av två svenska paket av instrument som finns med ombord. Hans kollega Stas Barabash på Institutet för rymdfysik i Kiruna har hand om det andra.
Programmet är en repris från 13 februari 2023.
Medverkande: Jan-Erik Wahlund, docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala; Stas Barabash, professor i experimentell rymdplasmafysik på Institutet för rymdfysik i Kiruna.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Påskharen är ett sentida påhitt som bygger på förvrängda myter, lammet blev påskmat först runt 1950-talet och att äta hönsägg på våren var inget de flesta svenskar hade möjlighet till förr i tiden, snarare var det ägg från vildfåglar som gällde under denna fattiga tid.
Vetenskapsradion går på djupet i de historiska källorna tillsammans med forskningsarkivarien Tommy Kuusela, för att reda ut den trassliga bakgrunden till att vi idag förknippar vissa djur med påsk. I svensk folktro ansågs det viktigt att skydda boskapen från häxor under påsken, berättar han, och påskharar hörde inte till de djur som då smetades in med tjära som skydd. Och vilka är förresten framtidens påskdjur, kanske kaninpunggrävlingen från Australien?
Vi hör också mathistorikern Richard Tellström berätta om hur den här tiden på året förr var en av de allra dystraste när det gällde vår mathållning, men import, frysteknik och förändrad djurhållning gör att påsken numera är en roligare mathögtid för svenskar i allmänhet.
Programmet är en repris från 15 april 2022.
Medverkande: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala; Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.
Programledare: Emelie Bredmar
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Ökad spänning och mer tal om kärnvapen gör att svenska myndigheter uppdaterar råden för strålskydd. Samtidigt pågår forskning om hur vi säkert ska kunna veta när en atombomb detonerat i Sverige.
”Huvudscenariot i vår rapport är en kärnvapenexplosion med en laddningsstyrka av 100 kiloton i Sverige”, säger Anders Axelsson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, om den rapport som kom nyligen, och som handlar om hur vi i Sverige bör skydda oss mot strålningen efter ett kärnvapenangrepp mot Sverige. Samma dag som den släpptes hölls också ett seminarium i Stockholm med rubriken ”Paradigmskifte i kärnvapenfrågan?”.
Vad ligger bakom att detta kommer nu, och vad säger forskningen om hur vi bäst ska skydda oss i det närmast otänkbara scenariot som beskrivs? Vi hör också om forskning kring hur vi säkert ska veta att en atombomb har exploderat i vårt land, för det är inte så självklart som man kan tro.
Medverkande: Anders Axelsson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten SSM, Martin Goliath, forskare inom kärnvapens verkningar, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA.
President George W Bush fick som vuxen veta att hans förfader kom från Sverige till Amerika på kolonialskeppet Kalmare Nyckel, och Franklin D. Roosevelt berättade 1938 stolt om det svenska blod som rann i hans ådror. Just på 1930-talet verkar uppmärksamheten kring kolonin Nya Sverige faktiskt ha varit som allra störst. Då lyftes Sverige fram som ett politiskt föredöme i USA, och inspirerade svenskättlingen Roosevelt, den legendariske presidenten bakom ”the New Deal”.
Medverkande: John Tepe och Joe Matthews, föreningen Swedish Colonial Society, USA; Adam Hjorthén, historiker vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Tracey Beck, chef för American Swedish historical museum, Philadelphia, USA.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Kan skogsägare tjäna pengar på att skydda skogens alla fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och svampar? I Orsa testas ett nytt sätt att öka den biologiska mångfalden genom att få betalt för naturvård.
I den svenska skogen finns en konflikt mellan de som vill avverka träden för pengar och träprodukter och de som istället vill låta träden stå för att skydda skogens arter.
Men det behöver kanske inte vara så. I ett forskningsprojekt i Orsa i Dalarna utvecklas ett system med så kallade biokrediter. Systemet ska göra att det både går att tjäna pengar och skydda skogens arter på samma gång. För Anders Andersson och de andra som jobbar på Orsa besparingsskog väntar nu en spännande tid med nya sätt att jobba i skogen.
Medverkande: Anders Andersson, skogsförvaltare på Orsa besparingsskog; Martin Pilstjärna, ekolog och konsult; Aleksandra Holmlund, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet; Stefan Karlsson, utredare på Skogsstyrelsen.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?
500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.
Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett extremt stort reklamvärde för svenska företag.
Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.
Rättelse: I programmet som sändes i FM och lades ut som podd den 27 mars nämnde en intervjuad person ett statsbesök i Indien där den svenska kungen deltog, tillsammans med representanter för ett antal svenska företag och organisationer.
I intervjun sades att det var "200 företagare", men korrekt är att det var ett femtiotal svenska företag och organisationer, representerade av runt 100 personer. I intervjun sades också att dessa när de reste hem hade "sålt för 20 miljarder". Korrekt är att varuhandeln mellan Sverige och Indien de senaste åren totalt har omsatt ca 20 miljarder kronor årligen, varav drygt hälften är svensk export till Indien.
I ljudet ovan har den felaktiga uppgiften klipps bort.
20231009: Vi ska informera om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt Vetenskapsradion på djupet för osaklighet.
I Vetenskapsradion på djupet den 27 mars i år sändes ett inslag om ett svenskt statsbesök i Indien. Inslaget innehöll två felaktiga uppgifter. Dels om antalet deltagande företagare, dels om att dessa sålt för 20 miljarder kronor när de reste hem. Uppgifterna rättades i Vetenskapsradion på djupet den 17 april.
Granskningsnämnden anser att uppgiften om att statsbesöket lett till exportaffärer på 20 miljarder kronor var framträdande i programmet. Enligt Granskningsnämndens uppfattning borde sakuppgiften kontrollerats och rättats före sändningstillfället eftersom uppgiften var uppenbart felaktig. Vidare anser Granskningsnämnden att rättelsen gjordes alltför sent för att kunna anses korrigera saklighetsfelet och inslaget fälls därför för osaklighet.
Ända sen 1950-talet har kärnkraftsindustrin gjort försök att bygga mindre reaktorer för att få ner priset. Nu har det gamla konceptet dammats av och kallas för SMR. Professor M V Ramana tror att framgången blir blygsam.
Sedan 1996 har utbyggnaden av kärnkraft globalt stagnerat och studier visar att kraftslaget kommer att fortsätta tappa i betydelse i takt med att uttjänta reaktorer läggs ned och för att det är dyrt att på marknadsvillkor bygga stora nya anläggningar.
Kärnkraftsindustrin sätter alltmer hoppet till SMR – små modulära reaktorer. Tanken är att i fabrik serietillverka små reaktorer för att få ner priset. Men kritiska forskare menar att visionen har brister.
Trots årtionden av forskning är tekniken fortfarande till stora delar oprövad. De projekt som har kommit längst har blivit dyrare än ursprungligen planerat och har problem att locka investerare.
Men SMR-förespråkarna menar att tekniken kan följa samma spår som vind- och solkraft. Med masstillverkning kan priset pressas ner och reaktorerna hitta sina köpare.
I programmet hörs fysikern M V Ramana, professor och Simons-ordförande i nedrustning, global och mänsklig säkerhet vid University of British Columbia. Och Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala Universitet och föreståndare för SMR-forskningsinitiativet ANItA.
Reporter
Marcus Hansson
Producent
Peter Normark
Radioaktiv strålning är en gammal metod för att behandla cancer, som blir alltmer förfinad. Och snart kommer de målsökande radioaktiva molekylerna. Men samtidigt halkar Sverige efter, varnar forskare.
En tredjedel av all cancerbehandling i Sverige utförs med radioaktiv strålning. Det betyder att tiotusentals svenskar varje år blir bestrålade, oftast mot bröst- eller prostatacancer. Behandlingen har sina risker eftersom friska organ kan påverkas av strålningen, så tekniken för att uppnå hög exakthet och träffsäkerhet är avancerad. Den bygger på tredimensionella bilder från magnetröntgen av var tumören sitter i kroppen och som via datoralgoritmer ger instruktioner till den apparat som avger strålningen.
Nya forskningssatsningar för att utveckla strålterapin har bland annat lett till skapandet av målsökande molekyler som bär på en liten radioaktiv laddning. Molekylerna kan hitta cancercellerna i kroppen och hänga kvar på dem så länge att de dör av den svaga strålningen. På så sätt kan man behandla spridda tumörer i kroppen som man inte ens visste var de fanns. Det här är en teknik som nu utvecklas för ett litet antal specifika och svårbehandlade cancertyper.
Men lång tid framöver kommer den mer traditionella strålningen vara den som räddar flest människoliv, och antalet patienter som får sådan behandling fortsätter att växa. Däremot ökar inte alls antalet specialister inom sjukvården i samma takt i Sverige, med risk för att landet missar att dra full nytta av den utveckling som sker inom området. Det menar Kjell Bergfeldt, erfaren cancerläkare som idag arbetar som senior rådgivare inom strålningsvården. Han stödjer sig på en studie han varit med att göra, och på data från Estro, en europeisk organisation för strålbehandling och onkologi.
Medverkande: Mattias Hedman, överläkare Karolinska universitetssjukhuset Solna; Eva Onjukka, sjukhusfysiker Karolinska universitetssjukhuset Solna; Lars Johansson, cancerpatient från Åhus; Helena Torsler Andersson, onkologisjuksköterska Cancerfonden, Kjell Bergfeldt, senior konsult och verksamhetsutvecklare; Marika Nestor, docent och cancerforskare Uppsala universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna.
Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan.
– Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.
Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre.
- Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.
Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas.
De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.
Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.
Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs.
- Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket.
Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.
- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet.
Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nyligen kunde många av oss åter fascineras över vackra norrsken, ända ner till Skåne. Men de solstormar som ligger bakom norrsken har också en mindre trevlig sida: de kan slå ut vårt moderna högteknologiska samhälle med dess beroende av elektricitet och kommunikationssatelliter.
Med anledning av de nyliga norrskenen sänder Vetenskapsradion på djupet en repris, där vi hör om en studie som visar att kraftfulla solstormar kan inträffa även under lungare delar av den 11 år långa solcykeln. Men vi hör också om sätt att upptäcka och varna för solstormar med kort varsel.
Det är genom att studera isotoper i 9 000 år gammal is från Grönland och Antarktis som forskare har funnit spår av en kraftfull solstorm långt före vår tid. Den verkar ha inträffat under en del av den 11-åriga solcykeln när aktiviteten skulle förväntas vara låg, något som tyder på att solstormar kan komma när vi inte skulle vänta dem.
Det här väcker förstås frågor om beredskapen för att skydda vårt moderna samhälle med sitt allt större beroende av elektricitet, kommunikationssatelliter och annat som solstormar kan sätta ur spel. Men en hjälp kan då vara de nya satelliter som är på väg att skickas ut i rymden för att med några timmars varsel kunna varna oss, så att skyddsåtgärder kan vidtas.
Programmet är en repris från 3 maj 2022.
Medverkande: Raimund Muscheler, professor i geologi, Lunds Universitet; Kristoffer Hultgren på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB; Ingemar Hansson, forskningsingenjör Lunds Universitet; Juha-Pekka Luntama, chef för ESAs avdelning för ”space weather”;
Reporter: Jon Thunqvist
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Det är Sveriges dyraste enskilda forskningsanläggning i drift för 5 miljarder skattekronor, men hur används den och vad kan den ge?
Max IV i Lund är en sorts superröntgenapparat som ska kunna hjälpa till att skapa nya läkemedel, smarta material, batteriteknik och annat till den gröna omställningen.
Den kallas för en världsunik föregångare, men när anläggningen nu 7 år efter invigningen är fullt utbyggd, så är det fortfarande inte så lätt att peka ut riktigt handfasta exempel på vad den kan ge. I själva verket kan sådana frågor leda tanken fel, menar forskare i programmet, eftersom det som görs här ofta är ren grundforskning, som snarare bidrar till den stora kunskapsgrund som behövs för att lösa vår tids utmaningar.
Vi besöker Max IV och några av de forskare som tillbringar intensiva arbetsveckor i skift vid experimentstationerna, och får veta varför det krävs en anläggning stor som en fotbollsstadion för att skapa den skarpa röntgenstråle som används i forskningen.
Medverkande: Olof Karis, tf direktör Max IV; Emelie Hilner, tf kommunikationschef Max IV, Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet; Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet; Tove Ericson, postdoktor vid institutionen för kemi Uppsala Universitet; Erik Thomson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet; Xiangrui Kong, forskare institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet.
”Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om.” säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.
Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.
Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.
Programmet är en repris från 31 januari 2023.
Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.
Reporter: Therese Uddenfeldt
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Utvecklingen av små modulära kärnreaktorer, SMR, har tagit fart de senaste åren. Men Janne Wallenius plan att bygga en blykyld kärnreaktor i Sverige kan komma att försenas på grund av Rysslands angrepp på Ukraina.
Forskarna bakom den tilltänkta blyreaktorn anlitade ryska kärnkraftbolaget Rosatom för avgörande experiment, som nu har frysts på grund av kriget.
I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik, KTH, och chef för bolaget Blykalla som utvecklar reaktorn, Rémy Kolessar, avdelningschef för forskning och innovation vid Energimyndigheten.
Reporter
Marcus Hansson
Producent
Peter Normark
Det ser mörkt ut på många håll i världen. I veckan har Rysslands storskaliga anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan?
Vi är tyvärr mycket mer benägna att lyfta fram människors kapacitet för ondska än för godhet, menar den nederländske författaren Rutger Bregman, som med hänvisning till vetenskapliga studier hävdar att människan i grunden är god. Är hon det – och kan frågan ens ställas så?
Fyra forskare resonerar kring detta, bland dem Patrik Lindenfors, forskare i kulturell evolution, som menar att vi människor måste använda den superkraft vi har i vår förmåga till samarbete på rätt sätt. Och nationalekonomen Olof Johansson Stenman påminner om oväntat snabba positiva förändringar i vår moderna historia som kan ge hopp.
Programmet är en repris från 30/1 2023.
Medverkande: Patrik Hagman, docent i politisk teologi, tidigare Åbo Akademi, nu Svenska Kyrkan; Patrik Lindenfors, forskare kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Frida Hylander, leg psykolog Klimatpsykologerna; Olof Johansson Stenman, professor nationalekonomi Handelshögskolan Göteborgs universitet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Han befinner sig i Kiev under återkommande luftattacker. Hon följer oroligt utvecklingen från Sverige. Samtidigt ska de driva ett gemensamt forskningsprojekt knutet till det gemensamma historiska förflutna som våra länder delar.
Fedir Androsjtjuk är föreståndare för Nationalmuseet för ukrainsk historia i Kiev, och när Rysslands storskaliga invasion inleddes fick han främst ägnat sig åt att flytta de historiska föremålen ner i museets källare, undan risk för missiler och plundring. Hans medarbetare deltar i kriget vid fronten och deras upplevelser och fynd där blir nu till delar av en kommande utställning.
Charlotte Hedenstierna-Jonsson, arkeolog och forskare vid Historiska museet, är hans vän och forskarkollega sedan 25 år, och en av de som nu leder en studie tillsammans med Androsjtjuk kring ett antal skelett från Kiev under vikingatiden. Vi hör hur det fungerar att forska tillsammans under dessa förutsättningar och om hur de upplever det, när historien samtidigt används i propaganda och för motivation under kriget.
Medverkande: Charlotte Hedenstierna-Jonsson, arkeolog vid Uppsala Universitet och forskare vid Historiska museet, Fedir Androsjtjuk, föreståndare för Nationalmuseet för ukrainsk historia i Kiev.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se
Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar.
I Sverige saknas riktlinjer för ljudnivåer från tåg vid plattformar, konstaterar ingenjörs- och arkitektföretaget SWECO. I deras studie till Trafikverket redovisas lagar, krav och riktlinjer, ljudmätningar på såväl inomhus- som utomhusstationer och resultat av fokusgruppsintervjuer med särskilt utsatta resenärer. Ljudmiljöerna bedöms som allt från ”behagliga” till ”horribla”. Men det finns också många förslag på hur ljudmiljöerna skulle kunna förbättras, för att få fler att kunna och vilja resa kollektivt och hållbart. I programmet medverkar Emma Newman från SWECO, forskaren Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet, Anne Sjökvist och Anne-Marie Persson från Hörselskadades Riksförbund och Christoffer Örnevik från Synskadades Riksförbund.
Medverkande: Emma Newman, tillgänglighetsexpert SWECO; Jörgen Lundälv, docent socialt arbete och trafikmedicin Göteborgs universitet; Anne Sjökvist, Hörselskadades Riksförbund; Anne-Marie Persson, Hörselskadades Riksförbund; Christoffer Örnevik Synskadades Riksförbund.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Kan det finnas liv i de hemlighetsfulla haven på Jupiters månar? Det ska en ny europeisk rymdsond ta reda på, och i Vetenskapsradion På Djupet hör du om de stora förhoppningarna på det här rymdprojektet.
Den 14 april ska uppskjutningen av rymdsonden JUICE ske från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana. JUICE står för Jupiter Icy Moons Explorer, och ett övergripande mål för den är att undersöka om det finns förutsättningar för liv på någon av Jupiters största månar, säger Jan-Erik Wahlund som är docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala. Han är experimentledare för ett av två svenska paket av instrument som finns med ombord. Hans kollega Stas Barabash på Institutet för rymdfysik i Kiruna har hand om det andra.
Medverkande: Jan-Erik Wahlund, docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala; Stas Barabash, professor i experimentell rymdplasmafysik på Institutet för rymdfysik i Kiruna.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning.
Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.
Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.
Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och de producerar större filéer.
Men de två fiskarterna skiljer sig åt på många sätt och torskodling ställer nya krav. En stor utmaning har varit att få torskarna att klara att växa i fångenskap. Nu, efter flera generationers avel, har de norska torskarna på avelsstationen i Tromsö har fått något av en ny lugnare mentalitet, så att de nästan framstår som tama, och dessutom levererar större filéer.
Norge är sedan länge världsledande på den lönsamma laxodlingen, men kritiker lyfter risker med övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter och risk att odlingsfiskar med tamdjursegenskaper rymmer och fortplantar sig med vild fisk. Nu är debatten i Norge även hård mellan förespråkare och motståndare till den expanderande torskodlingen. Men kanske kan torskodlingen ta en annan väg, säger Öyvind Hansen som leder Nofimas avelsstation i Tromsö.
Medverkande: Öyvind Hansen, ansvarig för arbetet vid Nofimas torskavelsstation Tromsö, Ellen Sofie Grefsrud, forskare om risker med fiskodling på Havforskningsinstituttet i Bergen; Max Troell, systemekolog Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet.
”Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om.” säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.
Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.
Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.
Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.
Reporter: Therese Uddenfeldt
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Det ser mörkt ut på många håll i världen. Snart har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan?
Vi är tyvärr mycket mer benägna att lyfta fram människors kapacitet för ondska än för godhet, menar den nederländske författaren Rutger Bregman, som med hänvisning till vetenskapliga studier hävdar att människan i grunden är god. Är hon det – och kan frågan ens ställas så?
Fyra forskare resonerar kring detta, bland dem Patrik Lindenfors, forskare i kulturell evolution, som menar att vi människor måste använda den superkraft vi har i vår förmåga till samarbete på rätt sätt. Och nationalekonomen Olof Johansson Stenman påminner om oväntat snabba positiva förändringar i vår moderna historia som kan ge hopp.
Medverkande: Patrik Hagman, docent i politisk teologi, tidigare Åbo Akademi, nu Svenska Kyrkan; Patrik Lindenfors, forskare kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Frida Hylander, leg psykolog Klimatpsykologerna; Olof Johansson Stenman, professor nationalekonomi Handelshögskolan Göteborgs universitet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Privata företag har lagt in högsta växeln för att bli först med att erbjuda fusionsenergi till elnätet. Det kan hända så snart som inom tio år, tror entusiasterna. Är det verkligen möjligt?
Ingen har ännu lyckats uppnå ett överskott av energi i en fusionsreaktion trots över 70 års forskning. Fusion är den reaktion där väteatomer slås samman till tyngre ämnen, samma process som får solen att lysa. Ett kraftverk som bygger på fusion skulle i teorin ge massor med elenergi utan utsläpp och med billigt bränsle. Hittills har försöken att skapa fusion på jorden varit en dröm, som kanske kan förverkligas någon gång i framtiden.
Men nu har det dykt upp en rad privata företag som med nya idéer och friskt kapital har konkreta planer på att bygga fusionskraftverk inom tio år. Om de lyckas vet ingen idag, men många experter är tveksamma.
Medverkande: Peter Roos, VD Novatron AB; Nick Hawker, VD First Light Fusion, Oxford; Greg Twinney, VD General Fusion, Vancouver; Brandon Sorbom, VD Commonwealth Fusion, Cambridge Massachusetts; Tünde Fülöp, professor plasmafysik Chalmers; Per Helander, forskningschef Max Planck-Institut für Plasmaphysik Greifswald, Tomas Jonsson, bitr professor plasmafysik, KTH.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Miljarder i forskningspengar satsas på fusion, en teknik som ska ge oss oändligt med billig energi, sägs det. Nu har jakten på fusionsreaktorn pågått i 70 år. Hur länge ska det egentligen dröja?
Fusion är den process som får solen att lysa, och i framtiden ska den ge oss massor med energi på jorden, är det tänkt. Och det utan skadliga utsläpp. Teorin är klar sedan många år, men hur man bygger en fusionsreaktor i praktiken är en helt annan sak. Forskning pågår över hela världen, bland annat på KTH i Stockholm och vid Chalmers i Göteborg. Och i Frankrike byggs testanläggningen Iter, som ska bli världens största forskningsanläggning för fusion. Steg för steg går arbetet framåt, med sikte på att producera elektricitet. Om allt går som det är tänkt händer det runt 2060. Därefter återstår att bygga ett kommersiellt system med kraftverk, vilket kommer att ta ytterligare ett eller ett par årtionden. Ingen vet om det kommer att lyckas, och frågan är om vi om femtio år fortfarande behöver fusionskraften.
I programmet medverkar Thomas Jonsson, plasmafysikforskare på KTH i Stockholm, Tünde Fülöp, professor i plasmafysik på Chalmers i Göteborg, och Per Helander, forskningschef på forskningsanläggningen Wendelstein 7-x i Greifswald, Tyskland.
Medverkande: Thomas Jonsson, bitr professor plasmafysik KTH Stockholm; Tünde Fülöp, professor plasmafysik Chalmers Göteborg; Per Helander, forskningschef Max Planckinstitutet för plasmafysik Greifswald.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Solenergi blir bara billigare och billigare, och den tekniska utvecklingen gör solceller allt effektivare. Är solen på väg att bli en av våra viktigaste energikällor?
Ulf Andersson är en bonde som kombinerar jordbruk med ”solbruk”. Med hjälp av glest placerade solpaneler kan han få elektricitet från samma åker där han också odlar foderväxter, och det här är nu hans lönsammaste gröda, säger han. Det här är bara ett av många nya sätt att producera el med solenergi som utvecklas just nu.
Samtidigt skapas i forskningslaboratorier nya tekniska lösningar för själva solcellerna, så att de kan bli både billigare och effektivare, och användas i helt nya sammanhang. Tandemsolceller kan utnyttja en större andel av solljuset, medan de så kallade perovskitsolcellerna kan tillverkas betydligt enklare är den traditionella kiselvarianten och placeras på platser där man inte kan ha solceller idag. Är det snart dags för solelen att få sitt verkliga genombrott?
Programmet är en repris från 8 november 2022.
Medverkande: Ulf Andersson, lantbrukare Kärrbo Prästgård; Bengt Stridh, lektor Mälardalens universitet; Amanda Bankel, doktorand Teknisk Innovation Chalmers Göteborg; Björn Sandén, professor Innovation och hållbarhet Chalmers Göteborg; Johan Lindahl, marknadsanalytiker Becquerel AB Knivsta; Marika Edoff, professor Fasta tillståndets elektronik Uppsala universitet; Mats Fahlman. professor Ytors fysik och kemi Linköpings universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt.
Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sedan vet vi inte idag.
Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.
Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?
Programmet är en repris från 7 november 2022.
Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Björn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.
–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.
I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.
Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.
–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.
Programmet är en repris från 1 november 2022.
Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med.
”Man klämde ihop O3an på 48 månader, till offertpriset”, säger Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom. ”Idag låter det som att man skulle flyga till Mars eller något sånt”, fortsätter han.
Ja sist det begav sig med byggande av svensk kärnkraft, då gick det undan. Åtminstone när tekniken var färdigutvecklad. På 18 år byggdes de reaktorer som tog kärnkraften från noll till femtio procent av den svenska elproduktionen vid mitten av åttiotalet. Fast innan byggandet tog fart hade 20 år ägnats åt ett statligt program för kärnkraft, och för kärnvapen, som det inte blev något av. Vetenskapsradion På djupet fortsätter sin serie om Sveriges elhistoria och detta avsnitt handlar om 1900-talets andra halva, då Sveriges elproduktion fördubblades.
Programmet är en repris från 6 september 2022.
Medverkande: Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom; Mats Bladh, energiforskare och författare; Lasse Roos och Kenneth Nilsson, tidigare anställda vid Stenungsunds oljekraftverk.
Reporter: Mats Carlsson Lénart
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Det talas om att vi kan vara inne i ett nytt massutdöende, som skulle bli det sjätte i jordens historia. Men hur har forskarna räknat ut det? Och vilka arter kan komma att drabbas hårdast?
Arter dör ut upp till 100 gånger snabbare idag än under de senaste tio miljoner åren på grund av hur vi människor utnyttjar naturen, och takten ökar. Det har forskare räknat ut genom att studera fossil som berättar vilka arter som har funnits och försvunnit vid olika tidpunkter i jordens historia.
Det går också att till viss del förutse vilka växter och djur som har extra stor risk att försvinna i perioder med en snabb utdöendetakt.
Trädgårdsmästaren Lena Benjegård på Göteborgs botaniska trädgård och biologisk mångfaldsforskaren Søren Faurby vid Göteborgs universitet berättar om Påsköträdet som är ett exempel på det och som numera bara finns i Göteborg och något enstaka ställe till. På Påskön försvann det när människans överutnyttjande av naturen fick ekosystemet att kollapsa. Paleontologen Mohamad Bazzi tar oss också med till hajarnas värld för att visa att inte ens en så uråldrig djurgrupp har klarat sig opåverkade genom jordens massutdöenden.
Programmet är en repris från 29 nov 2022.
Medverkande: Lena Benjegård, trädgårdsmästare på botaniska trädgården i Göteborg; Søren Faurby, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet; Mohamad Bazzi, paleontolog utbildad vid Uppsala universitet.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Visar de 500 senaste av 4229 avsnitt.
Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.
