Sedan ett knappt år tillbaka har störningar av GPS-signalerna försvårat navigationen i Östersjön. Nu utvecklas flera alternativa system.
Programmet sändes första gången i mars 2026.
Sjöfartsverket satsar på både radiosändare i marknivå och en radarteknik som gör att en del fyrar framträder extra tydligt på radarskärmarna.
Men för de många fritidsbåtsskeppare som inte har radar, handlar navigationssäkerhet inför sommaren om att skaffa sig eller underhålla gamla navigationskunskaper med papperssjökort och kompass. Det är att följa en princip som funnits länge, konstaterar mästerlotsen Anders Knutas:
"Det har stått i alla navigationsläroböcker under historien att man ska använda flera av varandra oberoende navigationsmetoder. Men navigatören i fritidsbåtar har reducerat sig själv till att bli TV-tittare och kompassen till ett bra ställe att hänga kepsen på."
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Möt ekonomipristagaren Philippe Aghion – om forskningen bakom ekonomipriset och hur nya idéer ersätter gamla och hur samhällen kan främja innovation.
Programmet sändes första gången i december 2025.
Ekonomisk tillväxt är mer än siffror i BNP – den handlar om idéer som ersätter gamla strukturer och skapar nya möjligheter. Teorin om kreativ förstörelse beskriver hur innovation driver utveckling, men också varför konkurrenspolitik och starka institutioner är avgörande för att processen ska fungera.
Forskningen bakom årets ekonomipris har förändrat synen på tillväxt och varför en helt avreglerad marknad riskerar att bromsa innovation. Här diskuteras också hotet från korruption, behovet av ett gemensamt europeiskt ekosystem för riskkapital och hur AI kan accelerera förändring – samtidigt som arbetsmarknaden ställs inför stora utmaningar.
Frågan om grön tillväxt och tillväxt med kvalitet lyfts som en central framtidsfråga.
Reporter: Knut Kainz Rognerud
knut.rognerud@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se
Historien om den 36‑åriga havsörnen visar hur artens utveckling på Öland och i landet förändrades när miljögifter minskade och naturvården lyckades.
Programmet sändes första gången i mars 2026.
När en 36‑årig havsörn hittades död på norra Öland blev den ett unikt tidsdokument över artens dramatiska utveckling. Den ovanligt höga åldern kunde bekräftas genom ringmärkning, och fågelns livsspann sträckte sig över perioden då havsörnen gick från att vara nära utrotad till att bli ett livskraftigt inslag i svenska landskap.
Under 1970‑ och 80‑talen pressades populationen hårt av miljögifter och tidigare jakt, vilket ledde till dålig reproduktion och få kvarvarande individer. När halterna av miljögifter sjönk och nya generationer utan skador började ta plats skedde en tydlig vändning.
Den här havsörnen kan ha tillhört de första som åter etablerade sig på Öland, där gamla boplatser i tallskogar och god tillgång på föda skapade förutsättningar för en växande stam. Fyndet visar hur ringmärkning avslöjar långsiktiga förändringar i både miljö och beteenden, och hur landskapet förändrats från perioder av hårt mänskligt tryck till mer gynnsamma förhållanden.
Samtidigt väcker den ökade populationen frågor om framtida skydd, rättsliga processer och hur artens status påverkar förvaltningen. Den rekordgamla fågeln blir därmed en nyckel till att förstå havsörnens återhämtning och de omständigheter som format artens återkomst i Sverige.
Medverkande: Peter Hellström, rovfågelsforskare på Naturhistoriska riksmuseet
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Sverige har fått sin första nationella klimat- och sårbarhetsanalys. Rapporten beskriver de viktigaste klimatriskerna för Sverige, nu och i framtiden.
Värmeböljor, skyfall och skred kan utgöra stora risker för människor, miljö och samhälle i Sverige, redan idag.
Men under de kommande decennierna förväntas de här och andra effekter av klimatförändringen bli både vanligare och mer intensiva. Det slås fast i Sveriges första nationella klimat- och sårbarhetsanalys som tagits fram av 125 experter från 80 olika organisationer.
Enligt analysen går klimatanpassningen i Sverige alldeles för långsamt för att kunna möta de eskalerande klimatriskerna. Men samtidigt finns det mycket vi kan göra redan idag för att stå bättre rustade.
Programledare: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sr.se
Producent: Michael Borgert
michael.borgert@sr.se
Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa – nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd.
Programmet är en repris från september 2025.
Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.
Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.
Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.
Reporter Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
De flesta tror att Tourettes syndrom handlar om att svära och säga olämpliga saker, men det är ovanligt. Men också de mer vanliga ticsen med rörelser och ljud kan ställa till det.
Programmet är en repris från mars 2026.
Nu har spelfilmen ”I swear” gått upp på bio, om brittiske John Davidson och hans liv med Tourettes syndrom. Den har fått stor uppmärksamhet, inte minst för de tics som fick Davidson att ropa otidigheter på Bafta-galan tidigare i år.
Men hans form av tourette är inte den vanliga – bland de cirka en procent som får diagnosen som barn kämpar de flesta med andra problem. Och många är trötta på att den allmänna bilden att diagnosen handlar om att säga opassande saker – när de vanligaste vokala ticsen är harklingar och fnysningar.
För att få diagnosen Tourettes syndrom behöver man ha både motoriska tics (rörelser) och vokala tics (ljud) och ticsen ska ha pågått i minst ett år och börjat före 18 års ålder. Ofta debuterar de i tidig barndom.
Fernando Nyrén fick diagnosen när han var tio. Hans tics kan skifta över tid och ibland också ge fysiska konsekvenser, som smärta i nacke och axlar. Ändå kan han inte sluta. Han jämför känslan med att försöka hålla inne en nysning: spänningen byggs upp tills ticset måste “ut”.
Medverkande: Fernando Nyrén, med egen erfarenhet av Tourettes syndrom, Per Andrén, psykolog och forskare, Lunds universitet. Max Sannemalm, psykolog och forskare, Karolinska institutet.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Hör om flyttfågelforskning, ringmärkning av fåglar och om en man som vigt hela sitt arbetsliv åt att ta reda på hur fåglar flyttar.
Programmet sändes första gången i mars 2026.
Thord Fransson har jobbat på den så kallade Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm i 40 år. Här administreras svensk ringmärkning av fåglar. Mer än 300.000 ringar skickas varje år ut till fågelstationer och enskilda ringmärkare i landet.
Ungefär en procent av de ringmärkta fåglarna återrapporteras sedan till Ringmärkningscentralen – var de har hittats eller återfångats och när – och på så vis kan forskare kartlägga hur fåglarna flyttar över jordklotet.
Medverkande: Thord Fransson, Åsa Steinholtz och Ian Henshaw. Fågelläten inspelade av Lars Edenius.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Ett gram av hans material kan fånga in en yta stor som en fotbollsplan, och bli en nyckel till hållbar vattenförsörjning. Belönas med 2025 års Nobelpris i kemi.
Programmet sändes första gången den 10 december 2025.
Omar Yaghis växte upp under enkla förhållanden i Amman i Jordanien. Tillsammans med sina syskon och föräldrar levde de i ett rum där familjens kor också höll till. Föräldrarna jobbade hårt för att de tio barnen skulle kunna få gå i bra skolor.
Vid 15 års ålder skickade pappan honom till USA. Där fick han på egen hand hitta ett college och börja sin väg mot Nobelpriset i kemi.
Genom att utveckla metallorganiska ramverk, MOF, har Omar Yaghi skapat en teknik som bland annat utvinner vatten ur luft. Genom att enbart sol och nattkylan i öken behövs kan det bli en lösning med enorm betydelse för områden som lider av extrem vattenbrist.
Omar Yaghis passion för molekylers skönhet började redan vid 10-års åldern. Allt sen dess har han varit förälskad i molekyler, och varit med och skapat stabila molekyler som kan suga in andra molekyler genom ett spänningsfält. En upptäckt som ledde till ett forskningsgenombrott som inspirerar forskare globalt och öppnar nya vägar för bland annat vattenförsörjning.
Det stabila nya materialet med MOF:ar menar Omar Yaghi skapar ett framtidshopp för människor, genom att det går att framställa många märkliga material med hjälp av de infångande molekylerna.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se
Tillfälligt stopp mot ärftlig genredigering skaver när entreprenörer vill gå vidare och etiker resonerar kring barn med förbättrade egenskaper.
Ett internationellt moratorium har satts upp för att stoppa genredigering som kan gå i arv, efter att den molekylära genkniven CRISPR/Cas9 ansetts för osäkert att använda på mänskliga embryon i livmodern.
Nu driver röster i genredigeringsindustrin på för att släppa stoppet och få testa tekniken längre i embryon, med målet att barn inte ska födas med svåra monogena, ärftliga sjukdomar.
Samtidigt pekar forskare på risker som kvarstår även med mer förfinade metoder som base editing. En uppmärksammad preprint från juni 2026 lyfter att stora oavsiktliga förluster i arvsmassan kan minska, men andra problem finns kvar, som off-target-mutationer och mosaik där inte alla celler i embryot förändras.
Debatten handlar också om syftet. Vissa vill begränsa användningen till att behandla ärftliga sjukdomar, medan filosofer argumenterar för förbättringar av egenskaper. Andra pekar på alternativet där embryon testas och friska väljs ut. Detsom kallas PGT, preimplanatorisk genetisk testning vid provrörsbefruktning IVF. Forskare menar att det ofta kan vara mer effektivt och mindre riskfyllt än genredigering.
Parallellt diskuteras 14-dagarsgränsen för embryoforskning och framväxten av syntetiska embryon, embryomodeller, som kan utmana lagstiftningens nuvarande ramar.
Medverkande är Cathy Tie, VD och grundare av Origin Genomis i New York,USA, Fredrik Lanner, professor i embryonal stamcellsbiologi på Karolinska institutet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och tidigare även professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, Nils Eric Sahlin, professor emeritus i medicinsk etik vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se
Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln.
Programmet är en repris från september 2025. Sedan dess har Iris Elmazoska blivit doktor i sitt ämne och den studie som nämns i programmet som ännu inte vetenskapligt publicerad, är nu publicerad.
Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter.
Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel.
Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör.
Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen:
Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing Research
Full article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risks
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Appen som känner igen fågelsång via spektrogram och AI. När många rapporterar samtidigt växer en karta över vilka arter som hörs var.
Rättelse: I programmet sägs att appen var Finlands mest nedladdade app ett visst år och rätt år ska vara 2023.
Programmet sändes första gången 7 maj 2026.
I en tallskog utanför Uppsala fångas ett tickande läte i mobilen. Sekunden senare ger fågelappen Flyttfåglar träff med hög säkerhet. Tekniken bygger på att ljudet görs om till ett spektrogram, en bild av fågelsångens mönster, som en AI-modell tränats att känna igen. Träningen har skett med hjälp av fågelkunniga frivilliga som märkt upp spektrogram och byggt ett jämförelsebibliotek för Nordens häckfåglar.
Men appen är inte bara ett hjälpmedel för artidentifiering. När användare väljer att spara en inspelning som observation hamnar den i en databas. Med hundratusentals människor ute på olika platser uppstår något som liknar ”hundratusentals öronpar” i fält, där varje rapport också kan bära information om hur säker artbestämningen är. Det öppnar för nya sätt att följa utbredning och förändringar över tid, genom att kombineras med äldre kartor och tidigare fynd.
Samtidigt pekar forskare på att artkunskap har minskat, och att namn på arter kan spela roll för naturkontakt, naturvård och hur naturen uppfattas i vardagen.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Rachel Mohlin låter sina imitationer dissekeras på KTH. Hon och röstprofessorn Johan Sundberg tar reda på vad som rent vetenskapligt sker när hon härmar andra.
Programmet är en repris från den 17 april 2026.
Vad sker egentligen i kroppen – och i datorns kurvor – när en imitatör blir någon annan? På KTH samarbetar skådespelaren och imitatören Rachel Mohlin med 90-årige röstforskaren Johan Sundberg för att vetenskapligt granska vad som händer när hon härmar till exempel Anna Anka, Gudrun Schyman eller Gunnar Strömmer.
I studien jämförs originalröster, imitationer och Rachel Mohlins neutrala röst. Med akustiska analyser syns hur energin i olika frekvenser förändras när hon “ställer om” sin röst – till exempel genom att närma sig Anna Ankas mer högfrekventa och ivriga klang.
16 april firas Världsröstdagen, och Rachel Mohlin och Johan Sundberg kommer att prata om sin forskning vid ett evenemang i Stockholm den 19 april.
Reporter/programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Att odla på en marin kolonilott kan ge både närproducerade luncher och en starkare relation till havet. I Helsingborg finns en sådan odling av musslor mitt i stan.
Programmet är en repris från den 29 april 2026.
Från en större brygga vid kajkanten hänger så kallade strumpor fulla med musslor. Det är smala rör av nät som musslorna växer i. Vetenskapsradion är med när medlemmarna i havskolonin som odlar här samlas för att skörda de musslor som är tillräckligt stora för att ätas. Den marina kolonilotten startades av kommunen men nu har en koloniförening bildats som ska fortsätta med musselodlingen på egen hand.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Hör om hur sångtekniken kulning fungerar, om fongrafinspelningar av samisk jojk från början av 1900-talet ska restaureras i Prag och när arkivchefen tar ton och sjunger en avrättningsvisa.
I ett arkiv vid Gärdet i Stockholm så finns det över 50.000 inspelningar av framför allt folkmusik, jazz och äldre populärmusik. Många av inspelningarna är helt unika och finns inte utgivna någon annanstans. Det finns också en stor samling av handskrivna vistexter, noter och fotografier.
I år fyller Svenskt Visarkiv 75 år och firar därmed också 75 år av svensk visforkning.
Det var sångaren och musikforskaren Ulf Peder Olrog som tog initiativ till att bilda ett svenskt visarkiv och sedan dess har arkivets samlingar bidraget till mycket musikvetenskaplig forskning, bland annat om kulning och ballader.
Men också om skillingtryck. Arkivets nuvarande chef, Karin Strand, forskar själv på så kallade avrättningsvisor - skillingtryck som skrevs i samband med avrättningar.
Medverkande:
Wictor Johansson, forskningsarkivarie och enhetschef för ljud- och rörlig bild på Svenskt Visarkiv.
Karin Strand, chef för Svenskt Visarkiv.
Valerie Mol, digitalisering av ljudinspelningar.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Bara några få procent av naturbeten och ängsmarker finns kvar i Sverige. Biologen Emil Nilsson har återskapat den förlorad biologisk mångfald hemma.
Programmet sändes första gången 20240819.
Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.
Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Michael Borgert
Din solblekta gamla flytväst kan ha blivit oduglig på grund av UV-ljuset. Däremot skulle en fräsch barnflytväst kunna hålla dig flytande – om du fick på dig den.
På kvällen den 12 augusti inträffar en total solförmörkelse på några platser i Europa. Erik Johansson i Malmö ska resa till Spanien för att se sin 27:e solförmörkelse.
EU godkände antikroppsbehandlingar, men svenska NT-rådet rekommenderar det inte. En mindre klinisk effekt ställs mot risk och kostnad i svensk offentlig vård.
Länge har rymdforskare och astronauter åkt till Island, men först nu har landet sitt eget rymdforskningsinstitut. Förhoppningen är ökat internationellt samarbete kring rymden - och Arktis.
Clara Alfsdotter är forensisk arkeolog vid Polisen och forskar om kroppars nedbrytning. Nu försöker hon hitta mönster i tidigare avlidna kroppar för att vi bättre ska kunna förstå var som hänt.
Nya magneter och supraledning ska in under marken vid Genève. Energin blir densamma men med uggradering till High Luminosity ökar kollisionsfrekvensen.
Redan på 1920-talet gjordes skönhetsingrepp men i stället för botox och fillers sprutade man in paraffin för att forma ansikte och kropp, visar Emma Severinssons forskning.
Rysslands krig mot Ukraina har revolutionerat drönaranvändningen. Räddningstjänst och universitet samarbetar tätt kring utvecklingen, och ukrainska erfarenheter inspirerar nu svenskt civilförsvar.
Tonsättaren Tebogo Monnakgotla hörde på Vetenskapsradion och blev inspirerad. Nu har hennes cellokonsert, som kom till av det, premiär i Konserthuset i Stockholm.
Spanien drabbades nyligen av en olycka med ett snabbtåg med över 40 döda. I Japan där höghastighetsjärnvägen föddes har ingen dödats sedan starten 1964. Och förseningarna räknas i sekunder.
Negativa attityder vid rekrytering gör äldre till förlorare. Rådgivning och möjlighet att prova nytt kan minska risk för sjukskrivning och förtida pension.
I Ungern har EU sett brist på oberoende forskning, och fryst stöd. Efter maktskiftet väcks hopp om förändring, men oro om att reformerna bara blir ytliga.
Att odla på en marin kolonilott kan ge både närproducerade luncher och en starkare relation till havet. I Helsingborg finns en sådan odling av musslor mitt i stan.
Artificiell intelligens väntas bli smartare än människan. Hanterar vi den rätt, i tid, kan det bli bländande bra. Det tror AI-forskaren Anders Sandberg.
Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen?
Rachel Mohlin låter sina imitationer dissekeras på KTH. Hon och röstprofessorn Johan Sundberg tar reda på vad som rent vetenskapligt sker när hon härmar andra.
På ett labb har forskare hållit en släktlinje av skalbaggar vid liv sen 1980-talet. Skalbaggarna lär oss hur sexuellt urval kan snabba på artbildningen – och också vad som ligger bakom ett längre liv.
Fuji är inte bara ett vackert berg utan också en vulkan som tidigare haft utbrott omkring vart 30 år. Nu varnar myndigheterna för att det kan hända igen, och vill öka beredskapen.
Tonsättaren Tebogo Monnakgotla hörde på Vetenskapsradion och blev inspirerad. Nu har hennes cellokonsert, som kom till av det, premiär i Konserthuset i Stockholm.
Varje sekund skapas ofantliga mängder datafiler i världen, och nya format för lagring avlöser varandra. Nu kommer glasskivor som ska hålla data i 10 000 år.
En dag kommer ett gäng forskare hem till familjen Hesse och tömmer deras villa på allt som innehåller plast. Allt bärs ut i trädgården för att dokumenteras.
De flesta tror att Tourettes syndrom handlar om att svära och säga olämpliga saker, men det är ovanligt. Men också de mer vanliga ticsen med rörelser och ljud kan ställa till det.
Miljontals sidor av svenska folkminnen finns undangömda i arkiv i svårläst snirklig handstil. Nu tas frivilliga till hjälp med att avkoda skrivstilen och renskriva berättelserna digitalt.
Trots mycket tal om grön omställning så står fossila bränslen fortfarande för 85 % av världens energiproduktion. Och de pågående krigens effekter visar tydligt på riskerna i beroendet.
Den uppseglande energikrisen visar hur fast världen fortfarande är i fossila bränslen. Redan Marco Polo såg början på beroendet, där även svensk järnexport till Nazityskland ingår.
2025 fick Japan två naturvetenskapliga nobelpris att lägga till den stora samlingen. Men de belönade upptäckterna gjordes för länge sedan, och idag har andra länder kommit ikapp och kanske förbi.
Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen?
Går det att skapa ett arktiskt varningssystem som larmar vid kritiska brytpunkter och ger oss tid att anpassa oss till plötsliga dramatiska förändringar i klimatet? Ett stort brittiskt forskningsprogram söker svar.
Den ökande digitaliseringen gör vårt samhälle sårbart. Hur kan vi försäkra oss om att vi har åtkomlig back-up på data som behövs för att allt runtom oss ska fungera?
Spanien drabbades nyligen av en olycka med ett snabbtåg med över 40 döda. I Japan där höghastighetsjärnvägen föddes har ingen dödats sedan starten 1964. Och förseningarna räknas i sekunder.
Polarhistoriska dokument med brev, porträtt och vetenskapligt källmaterial från Vegaexpeditionen 1878–1880 lämnar familjen och säljs till högstbjudande.
Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar.
En dag kommer ett gäng forskare hem till familjen Hesse och tömmer deras villa på allt som innehåller plast. Allt bärs ut i trädgården för att dokumenteras.
Det foder som vi föder upp fisk, kyckling och grisar på har inte alltid varit särskilt miljövänligt. Nu prövas ett nytt alternativ som svenska forskare tagit fram.
”Det kommer att bli bra” spår Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, när han får frågan om det kommer att finnas andra och bättre läkemedel när han själv blir äldre.
Snart ska en raket iväg som är tänkt att ta människor längre bort från jorden än någonsin. Nästa steg är att åter landa på månen, och allt fler länder ger sig in i den nya rymdkapplöpningen.
Genom att använda skolan som ett levande laboratorium vill Karl Wennberg försöka göra gymnasievalet mer jämlikt och jämställt. För idag finns det brister.
Naturfilmens utveckling, från stabiliserad kamerateknik till nattfilmning, har stärkt forskningen och öppnat fönster mot tidigare okända arter och miljöer.
Länge har rymdforskare och astronauter åkt till Island, men först nu har landet sitt eget rymdforskningsinstitut. Förhoppningen är ökat internationellt samarbete kring rymden - och Arktis.
En ny studie visar att genetiskt arv står för drygt 50% av påverkan på hur gamla vi blir. Sara Hägg som forskar på svenska tvillingar är en av författarna. Hon berättar om livsstilsvalen som också kan bidra till ett långt liv.
Fuji är inte bara ett vackert berg utan också en vulkan som tidigare haft utbrott omkring vart 30 år. Nu varnar myndigheterna för att det kan hända igen, och vill öka beredskapen.
Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information.
Klimatförändringarna i Arktis ger smältande isar och enorma bränder. När stora områden brinner och permafrosten töar, hotas klimat, ekosystem och människors hälsa.
Kvinnor upplever sin cykelmiljö på ett annat sätt än män, visar forskning, och i vissa områden blir cyklarna bara stulna. Vi får forskarnas tips på hur fler ändå ska välja att cykla.
Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning.
Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål!
Nyligen kom nyheten att digitalt ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu vill de gärna ha allmänhetens hjälp att lyssna och uttyda vad som sägs.
Susumu Kitagawa tog som ung till sig principen att det som betraktas som värdelöst kan bli riktigt användbart. Volleyboll och öl är också delar i hans framgångskemi.
Nobelpristagaren Fred Ramsdell visar hur regulatoriska T-celler kan bli nyckeln till framtidens behandlingar av autoimmuna sjukdomar och svåra tumörer.
Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare?
Heta diskussioner böljade på fysiklabbet i Kalifornien där tre unga män samarbetade på 80-talet. Det förde dem till lyckade kvantexperiment – och ett Nobelpris.
Ett gram av det nya materialet kan fånga in en yta stor som en fotbollsplan, och bli en nyckel till hållbar vattenförsörjning. Belönas med 2025 års kemipris.
Om naturen blir osynlig riskerar samhället att förlora viktig kunskap. Ängar ska ge barn insikt om växters betydelse och minska det som kallas växtblindhet.
Det finns bara ett flytande kärnkraftverk i världen, men intresset växer för reaktorer till havs med flytande reaktorer, kärnkraftsdrivna fartyg och el till oljeborrplattformar.
Kriget till trots fortsätter forskare i Ukraina sitt arbete, och vissa av dem kan också resa utomlands för att träffa kolleger. I Uppsala berättar de om kolleger som dör vid fronten och om ständigt bombardemang.
Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna.
Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information.
Clara Alfsdotter är forensisk arkeolog vid Polisen och forskar om kroppars nedbrytning. Nu försöker hon hitta mönster i tidigare avlidna kroppar för att vi bättre ska kunna förstå var som hänt.
Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning.
Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven.
Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för landets kommuner. Ett samarbete mellan Linköpings universitet och Norrköping har satt fart på klimatanpassningsarbetet där.
Mänskligheten står och tittar på när världens korallrev tar sina sista andetag. Den rådande temperaturökningen på 1,4 grader innebär att gränsen är passerad.
Nyligen kom nyheten att digitalt ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu vill de gärna ha allmänhetens hjälp att lyssna och uttyda vad som sägs.
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
Immunförsvarets ordningspoliser – det handlar årets Nobelpris i medicin om. Fysik och kemi kopplar ihop det riktigt lilla med världens stora utmaningar.
”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär”.
Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål!
AI-tjänster som Chat GPT och Copilot har snabbt blivit något som många av oss använder på jobbet och privat. Hälsa, psykiskt mående och allvarliga samtal varvas med väldigt konkreta frågor, enligt en ny undersökning.
Nu har även havens försurning passerat en kritisk gräns, liksom tidigare den biologiska mångfalden och klimatutsläppen. Men på andra områden har internationellt samarbete hållit oss på rätt sida.
Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln.
Det kan vara de tydligaste tecknen hittills på att det funnits liv på Mars: pyttesmå fläckar på en sten som robotbilen Perseverance har hittat i en krater på den röda planeten.
Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver?
Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt?
Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark.
På 60-talet var skillnaden i livslängd mellan de män som tjänade mest och de som tjänade minst 3,5 år. Nu är den 11 år. Pengarna spelar roll – men är långt ifrån hela förklaringen.
Sven Wingquist revolutionerade fabriksindustrin med sitt kullager och skapade en svensk världssuccé. Maskiner blev mer hållbara och pålitliga, men uppfinnaren själv förpassades ut i kulisserna.
I projektet AI-driven precisionsmedicin samarbetar akademi och näringsliv för att göra stor skillnad för patienter med exempelvis cancer och olika neurologiska sjukdomar.
Före detta statsepidemiolog Magnus Gisslén drog den här veckan igång en intensiv diskussion om vilken medicinsk kompetens som krävs för ledning av Folkhälsomyndigheten.
Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare?
Ris släpper ut mycket mer växthusgaser än andra spannmål. Därför har forskare i Sverige och Kina utvecklat en ny rissort med 70 procent mindre klimatutsläpp än genomsnittligt ris.
”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär”.
Daron Acemoglu är en av ekonomipristagarna 2024. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray.
Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver?
Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt?
Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga.
Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig”, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi.
Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilken komet det blir, vet man inte förrän då – och mötet kommer att gå svindlande snabbt.
Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar. Vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna.
Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte de en av de stora frågorna inom biokemin – hur proteiner veckar sig. För det fick de Nobelpris 2024.
2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go – och vann. 2024 belönades Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris – för en helt annan upptäckt.
De svarta hålen i rymden fascinerar många. Astrofysikern Maria Sundin är aktuell med en faktabok om svarta hål som riktar sig till barn i åldrarna sex till nio år.
Nu kommer ny kunskap om den enorma meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, den som innebar slutet för dinosaurierna men också möjlighet för oss däggdjur att ta mer plats.
Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen.
Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning.
Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask.
Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner.
För att få en frisk och hälsosam arbetsplats kan chefer göra mycket, men de får sällan tillräckligt stöd, enligt flera experter under Almedalsveckan i Visby.
Hösten 2023 gick ett enormt skred på en bergssida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär.
Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen.
Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För det fick han Nobelpris i fysik 2024. Men han varnar själv för det hot AI kan utgöra mot mänskligheten.
Trots oron över vad som händer i forskningsnationen USA väljer en av våra svenska toppforskare i kemi, Pernilla Wittung Stafshede, att flytta sin forskning till Texas.
Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar
Hempa Posse fick sepsis för snart tio år sen, tvingades amputera både armar och ben, men lider dessutom av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.
Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över.
Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med.
”Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!” Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna.
Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark.
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.
Europa var under 2024 varmare än något tidigare uppmätt år. Kontinenten värms snabbare än världen som helhet och drabbades av översvämningar och hetta.
I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna.
Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver?
Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt?
”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär”
Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.
På 1960-talet skrek svenska industrier efter arbetskraft. Samtidigt var över hälften av de gifta kvinnorna hemmafruar. Det här är en bearbetning av ett program från 2015.
Vi utsätts ständigt för informationspåverkan, genom lögner, överdrifter och hat. Det är en konst att känna igen den, och svårt att skydda sig. Behöver vi införa censur?
Internet har blivit ett medel för att forma människors verklighetsbild. Desinformation, ”fake news” och påverkanskampanjer kan driva politiken, öka samhällets polarisering och till och med uppmana till våld. Vem ligger bakom?
Sprängningen av Kachovkadammen är det enskilt tydligaste exemplet, men stora delar av Ukraina är förstört av giftiga kemikalier och mineraler i krigets spår.
Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person – en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna?
Att förstå svenska dialekter och skriva ut det som sägs har varit en utmaning för så kallad taligenkänning baserad på AI. Men nu finns en ny AI-modell, specialtränad på svenska.
Ris släpper ut mycket mer växthusgaser än andra spannmål. Därför har forskare i Sverige och Kina utvecklat en ny rissort med 70 procent mindre klimatutsläpp än genomsnittligt ris.
Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilken komet det blir, vet man inte förrän då – och mötet kommer att gå svindlande snabbt.
Oliver Sacks, neurolog och bästsäljande författare, blev känd redan på 1980-talet. Men han väntade tills han var över 80 innan han berättade sanningen om sitt liv.
Krisstödet till drabbade efter attentatet vid Campus Risbergska var snabbt på plats, men trauman kan ha tusen olika ansikten, konstaterar psykologen Filip Arnberg.
Daron Acemoglu är kanske den av pristagarna som var mest tippad. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray.
Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare.
Att åka 9 mil på skidor, hur bra är det egentligen för vår hälsa? Svaret från idrottsfysiologen är att det är en sak för folkhälsan och en annan för den enskilde. Hur ska man tänka och hur hårt ska man pressa sig?
Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig”, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi.
I ett bunkerliknande arkiv i Täby förvaras en skatt – omkring en miljon krigskartor från Sverige och världen. Dokument som varit öppna för allmänheten men som nu återigen kan bli hemliga.
Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp.
Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Nu har forskare i Sverige gått med i det internationella samarbetet för att kunna se tillbaka till universums barndom och lyssna efter andra avlägsna civilisationer.
Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen.
Hempa Posse fick sepsis för snart tio år sen, tvingades amputera både armar och ben, men lider dessutom av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.
I New York träffar vi dem som på olika sätt försöker hålla arvet från aidsepidemin levande. Vi kan lära mycket både om oss som människor och vårt samhälle genom att minnas hur det var under de tidiga aidsåren, säger de.
Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning.
De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till?
Insektshannar genförändras så att deras sädesvätska blir giftig för honorna. Än så länge görs forskning på bananflugor, men målet är att bekämpa sjukdomsbärande myggor.
De svarta hålen i rymden fascinerar många. Astrofysikern Maria Sundin är aktuell med en faktabok om svarta hål som riktar sig till barn i åldrarna sex till nio år.
Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna.
Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig”, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi.
Vattenavstötande, hållbara och praktiska. Men samtidigt hälsoskadliga – och de bryts aldrig ner. Vetenskapsradions Daniel Värjö ingår i ett internationellt samarbete som granskat PFAS-branschen.
En svår njursjukdom, som drabbar friska har försökt förklaras med farliga bekämpningsmedel och skadliga ämnen i dricksvattnet, men nu säger sig svenska forskare kunnat fastslå den underliggande orsaken.
Förra året var det varmaste kalenderår som hittills har uppmätts och första gången som den globala årsmedeltemperaturen låg mer än 1,5 grader över förindustriell nivå. Vad får det här för betydelse framöver?
Arktis hamnar ofta i periferin i Norden; och Norden är periferi i världen. Det ökar sårbarheten för hybridhot, inte minst när AI bryter ner skyddande språkbarriärer.
Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi.
Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin – hur proteiner veckar sig.
2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go – och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris – men för en helt annan upptäckt.
Daron Acemoglu är kanske den av årets nobelpristagare som var mest tippad på förhand. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och om hans egen koppling till fotbollsklubben Galatasaray.
Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten.
Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask.
Just nu kanske många fiskar efter den inlagda sillen eller strömmingen i en glasburk. Ny sort upptäckt – rovströmmingen – sillen, som äter annan fisk och inte bara plankton.
Vi har besökt två svenska lab med robotar som kan göra hela forskarjobbet med hjälp av AI. Geoffrey Hinton som fick Nobelpris för AI ägnade sitt tal på Nobelfesten åt varningar för tekniken.
Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna.
Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen.
Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen – men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar?
På Chalmers i Göteborg finns en robotforskare utrustad med artificiell intelligens och armar. Den kan själv komma fram till hur den ska lägga upp sina experiment med läkemedelskandidater.
Megaraketen som delvis landade igen, och förebyggande behandling som helt hindrade HIV-smitta. Det är ett par av de forskningsgenombrott som tidskriften Science listar som årets största.
Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting.
Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin – hur proteiner veckar sig.
Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask.
Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten.
2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go – och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris – men för en helt annan upptäckt.
Fäbodar i Sverige och säter i Norge - nu i veckan väntas Unesco besluta att Skandinaviens fäbodar ska bli en del av mänsklighetens immateriella kulturarv.
David MacMillan, 2021 års nobelpristagare i kemi, kommer från enkel bakgrund i Skottland, ”den verkliga arbetarklassen” som han säger. Han vill att fler skotska barn med liknande uppväxt ska få samma möjligheter som han, och satsade alla sina prispengar i en fond för det.
Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi.
Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” delas nu ut i hela landet. Forskaren Magnus Ekengren försöker förstå vad det är som krävs för att beslutsfattare tidigt kan upptäcka smygande samhällskriser.
I norra Sibirien har en sabeltandad kattunge som levde för 37 000 år sedan bevarats i isen – bättre än några tidigare fynd av samma sort. Hade människan nån roll i att den sabeltandade katten dog ut?
Uranus månar har kommit upp på listan för tänkbara platser för liv i solsystemet. Hör också om växtforskaren i Olesya i Ukraina och om halta hästar. Eller är de bara osymmetriska?
Betydligt fler är inlagda på sjukhus med mykoplasma i år än i vanliga fall. Smittan var nästan borta under pandemin – nu är den tillbaka med besked. Men de flesta undgår lunginflammation.
Det är onödigt svårt att få rätt hjälp och för kvinnor i klimakteriet. Nu ska ett nytt sätt att arbeta göra det lättare att komma rätt och dessutom spara tid, pengar och lidande.
Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilket komet det blir, vet man inte förrän då – och mötet kommer att gå svindlande snabbt.
Jordskredsseger för Donald Trump i valet i USA, vad betyder det för klimatet? Den frågan ställde P1:s miljöprogram Klotet i en direktsändning i onsdags som vi nu sänder en kortversion av. I programmet medverkar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér.
Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna.
Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna.
Intresset ökar bland skogsägare för att gå över till hyggesfritt skogsbruk – för Martina Röed vändes motvind till medvind. Hör också om hur urfolk förebyggt skogsbränder, och en rapport från Cali.
Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre.
På 1960-talet åkte svenskar till Polen för att göra abort. Nu går resorna åt andra hållet. Det pratas mycket om länder som inför hårdare lagar, men den generella trenden i världen är mer tillåtande.
Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen – men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar?
Nya Vetenskapsradion – din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios vetenskapsredaktion. 20 minuter – varje vardag.
Sara Sällström rapporterar från det globala mötet om biologisk mångfald i Colombia. Hur ska vi klara både den utmaningen och klimatet på en gång? Hör också om varför det blev rabalder om sillbeslutet.
I Colombia har världens länder samlats för att fatta viktiga beslut om framtiden för livet på jorden. Hör om vad som står på spel i det stora FN-mötet COP 16 om biologisk mångfald som pågår just nu.
Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt?
Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker – men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande.
David Baker kom på hur man kan bygga proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har i sitt arbete med Google DeepMind kunnat förutspå hur enskilda proteiner veckas.
Hur vet en hjärncell att den ska bli just en hjärncell och en njurcell att den ska bli en njurcell? En del av svaret finns i den forskning som får medicinpris i år.
Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga.
Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person – en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna?
Snart 40 år efter kärnkraftsolyckan finns fortfarande en oro hos somliga att äta svamp från den svenska skogen, och därför uppmanas vi nu att skicka in svamp för undersökning. De första resultaten visar på generellt låga halter.
Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner.
Förra hösten gick ett enormt skred på en bergsida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär vid bergets fot.
Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar.
Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som också kan ge viktminskning säljer slut på apoteken, men hur fungerar det? (Repris från juni 2024)
Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Forskare i Sverige och runtom i världen väntar med spänning på att få dess hjälp att se tillbaka till universums barndom och kanske ta emot tecken på liv i rymden.
När en isgrotta på Island rasade in omkom en turist och en skadades. Forskare hade sedan tidigare varnat för att göra turer i isgrottor under sommarmånaderna.
På andra sidan pandemin fortsätter många svenskar att distansarbeta, men frågan har blivit något av en dragkamp mellan anställda och arbetsgivare. Hur bra fungerar det egentligen för anställda, chefer och för arbetet som ska göras?
På Gotland finns planer på att färjorna om några år ska kunna köras på vätgas. Men var ska gasen komma ifrån – och hur ska den tankas till båten? Vätgasen ställer utvecklingen på svåra prov.
Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt?
Nu kommer ny kunskap om den enorma meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, den som innebar slutet för dinosaurierna men också möjlighet för oss däggdjur att ta mer plats.
Bara några få procent av naturbetesmarker och ännu mindre av ängsmarker finns kvar i Sverige. Hemma hos sig har biologen Emil Nilsson bestämt sig för att återskapa den förlorade biologiska mångfalden.
Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården.
Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen?
En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar.
Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus – som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa?
Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin.
Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott.
Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset.
Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen.
När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan – och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger.
För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen.
Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den – eller rättare sagt huvudet – slutar leva.
2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det.
Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar.
Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som blivit viktminskningspreparat är så populärt att det tar slut på apoteket, men hur fungerar det?
Den svenska minoriteten i Estland bestod av ca 9 000 personer. Nästan alla flydde till Sverige under andra världskriget, många med hjälp av en tysk SS-officer. Var han en hjälte eller en girig människosmugglare?
I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men när kriget kom med nazitysk och sovjetisk ockupation såg de sig tvungna att fly till Sverige.
Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över.
Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus – som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa?
EU lägger många miljarder på forskning. Unionen satsar särskilt på forskning om material, batterier och bioteknik - vår tids utmaningar, där EU inte vill fortsätta att vara beroende av USA och Kina.
Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott.
En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar.
Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin.
Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar
Varje år får tusentals kalvar i Sverige ett brännhjärn mot hjässan – man bränner bort deras hornanlag. Nu presenteras ett sätt att bli av med hornanlagen på genteknisk väg istället.
Telefonbedrägerier mot framför allt äldre har ökat på senare tid. Efter påstötningar från bland annat politiken har bankerna lagt fram förslag om åtgärder som ska minska riskerna.
Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter.
När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan – och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger.
På Kiruna sjukhus finns sprickor i väggarna och huskropparna håller på att glida isär. Byggnaden påverkas av gruvan tidigare än LKAB räknat med. Några verksamheter kan få flytta ut i baracker.
Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset.
Bränder i elbilar får mycket uppmärksamhet, men hur stor är egentligen risken? Och varför är det så svårt att släcka en elbilsbatteri som börjat brinna?
Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv.
