Bomullsfrön kan komma att stå på middagsborden framöver. Nu har forskare lyckats göra de giftiga bomullsfröna ätliga. En halv miljard människor skulle kunna få sitt proteinbehov mättat av fröna.
Lundaforskare hoppas att immunterapi mot cancer ska kunna bli mer effektiv, genom att förstå hur olika celler i immunförsvaret agerar.
I veckomagasinet också om hur du i din hjärna har som ett eget apotek som gör att smärtstillande läkemedel kan bli dubbelt så effektiva om du tror att de ska fungera bra.
Vi berättar också om hur lax kan hållas färsk längre, vad som händer med det nya viruset i Kina som ger lungsjukdom, om hur millimeterstora robotar skapats av grodceller och om forskning kring hur dataspel kan få elever med problematisk skolgång att våga ta steg ut i livet.
Programledare: Gustaf Klarin
Följ med till Fiji där myggägg smittade med bakterien Wolbachia importeras för att bekämpa denguefeber. 25 000 personer tros ha dött av denguefeber i världen under 2019.
Denguefeber sprids med en viss myggart. Det är den myggans ägg som man nu infekterar med Wolbachiabakterier.
De smittade äggen utvecklas till honor som i sin tur smittar sina ägg med bakterien. Bakterien gör att denguevirusen i myggan inte förs över till människan som myggan sticker.
På Fiji har bakteriespridningen inte pågått så länge än, men man hoppas på god effekt.
Vi frågar oss också hur bränderna i Australien kan påverka naturen där i det långa loppet. Och så har den berömda runstenen Rökstenen i Östergötland fått en ny tolkning.
Programledare:
Annika Östman
Vad som gör dig arg i trafiken säger mycket om vem du är, menar trafikpsykologen som vi tar en tur med i rusningstrafiken. Ju mindre negativa tankar om andra, desto bättre säger hon.
Fossiliserade dinosaurieexkrementer är som små skattkistor, säger en annan av de forskare vi hör när vi summerar året i vårt populärvetenskapliga P4-program Kossornas planet, och som vi hör i denna förlängda specialpodd från Vetenskapsradion. Mer om innehållet avslöjar vi inte nu för hela programmet är lite av en gissningstävling för trogna lyssnare.
Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund.
Ett svart hål fångat på bild och fynd av vår utdöda släkting på en oväntad plats hamnar i topp när vi summerar vetenskapsåret. Forskning mot halka, trånga grottor med nattfjärilar och komplikationer i djurens sexliv får också plats.
Dessutom hör vi om flera framsteg inom medicinen, om en nedslående resa till Söderhavet, om spännande skeppsvrak och om klimatåret 2019. Årets nobelpristagare bjuder på härliga skratt och så hör vi om vetenskapen bakom hiphopens scratching, eller "vinylskraparkonst" som forskare kallar det.
Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund.
Under måndagens våldsamma vulkanutbrott på en ö i Nya Zeeland dog flera turister som besökte platsen. Men varför förutsåg man inte utbrottet så att turerna till ön hade kunnat stoppas?
Vulkanen på ön White Island sprutade ut aska, sten, grus och het gas samtidigt som 50 turister befann sig i närheten. Flera har bekräftats döda, andra saknas fortfarande och många vårdas på sjukhus för brännskador.
Enligt seismologen Ari Tryggvason är det svårare att förutse den här typen av vulkanutbrott än den typ av utbrott som många kanske tänker på i första hand, där flytande lava väller fram ur en vulkan.
Här på andra sidan jorden, i Sverige, har det varit utdelning av Nobelpriserna, de första skadorna från e-cigaretter verkar ha dykt upp här, och FN:s klimatmöte i Madrid ska avslutas efter två veckors förhandlingar.
Så försöker vi också ta reda på hur det kan ha varit för dinosaurier att ha löss efter att paleontologer hittat fossil av just jättegamla löss på dinosauriefjädrar.
Programledare: Gustaf Klarin
Rymdsonden Parker Solar Probe har lyckats ta sig närmare solen än vad någon annan rymdsond har varit förut. Nu har de första upptäckterna från sondens vetenskapliga instrument presenterats.
S-formade krokar i magnetfältets fältlinjer och laddade partiklar som spottas ut i klumpar från solens yttre atmosfär. Det är ett par av upptäckterna som rymdsonden Parker Solar Probe har bidragit med från sina första rundturer runt solen.
Men den har det verkligen hett om öronen. Det är en tekniskt imponerande prestation att få alla instrument att överleva närkontakten med vår egen stjärna.
Här hemma på jorden har det kommit en ny avhandling om fibromyalgi och smärta. FN:s klimatmöte i Madrid har pågått i snart en vecka. Och så får vi veta vad som är Nobelpristagaren i fysik, James Peebles, favoritpryl.
Programledare: Annika Östman
En liten valp som hittats i Sibirien ser ut att ha dött alldeles nyligen men visar sig ha legat infrusen i permafrosten i 18 000 år. Men är det en varg eller kanske en av de första hundarna? Svenska forskare söker svar.
I veckomagasinet hör vi också om det klimatnödläge som EU utlyst, och om det kommande klimatmötet i Madrid. Vi får veta mer om varför isen är så hal just nu, och om hur den kommande 5G-utbyggnaden riskerar att försvåra för meteorologernas prognoser. Det är full fart i forskningen kring genkniven CRISPR, men etikdiskussionen släpar efter, och så möter vi en av årets ekonomipristagare, en av mycket få kvinnor som fått priset. Vi lär oss mer om vikingasjukan och så gläntar vi på luckan till årets julkalender i radion, men kan man åka igenom ett svart hål som de gör där?
Programledare: Lena Nordlund.
En låda att lägga undan mobilen i är årets julklapp enligt HUI. Och Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap, tycker att det här är en rätt bra idé, som kan hindra oss att ständigt plocka fram telefonen.
"Mobilen har under det senaste decenniet gett upphov till den kanske snabbaste beteendeförändringen i människans historia", skriver Handelns utredningsinstitut, HUI, och det håller Sissela Nutley med om. Valet av "årets julklapp" tyder på att vi börjar reflektera kring vårt eget mobilanvändande, säger hon, och menar att lådan kan höja trösklarna mot varenda liten instinkt vi har att plocka upp mobilen. Hon berättar om forskning som visar att vår koncentration kan öka alltmer ju längre ifrån oss vi lägger telefonen. Och vi behöver också pauser där vi inte gör någonting alls, vilket mobilen kommit att förhindra, säger Sissela Nutley.
I veckomagasinet möter vi också Anna-Maria som förlorade sitt barn i graviditetsvecka 42, när hon deltog i studien som visar just att risken kan minska om förlossningen sätts igång tidigare. Vi hör om den nya konstgjorda "huden" som kan ge förstärkande känselintryck till virtual reality, om studien som visar att musik är sig kanske överraskande lik över hela jorden, och om hur olika genetiska lösningar kan ge skilda fjärilsarter snarlika färgteckningar. Barn världen över rör sig för lite, och så tar vi en titt på den nya trenden bland elitidrottare att äta vegansk kost.
Programledare Lena Nordlund.
Att dansa kan hjälpa många människor till ett friskare liv. Vi besöker en workshop i Stockholm för personer som jobbar med dans och hälsa för att få reda på var forskningen står.
I Veckomagasinet hör vi också om de första fallen där människor smittats av zikavirus i Europa, och om hur skolbarns brister i svenska språket skulle kunna minskas. En utdöd jättemänniskoapa visar sig genom ny proteinanalysteknik vara närmast släkt med orangutangen, isbjörnar stör polarforskare på en plats där de inte riktigt skulle förväntas, och i Norge öppnas ett nytt fältlaboratorium för forskning om hur klimatskadlig koldioxid bäst begravs och hålls kvar i underjorden. Och så var det det där med kannibalmyrorna i den övergivna atombunkern från kalla kriget...
Programledare Lena Nordlund.
Marinarkeologer har hittat två skeppsvrak utanför Vaxholm som de tror kan vara regalskeppet Vasas systerskepp. För ytterligare tre stora krigsfartyg byggdes vid samma tid och de seglade bättre än sin världsberömda föregångare.
Äpplet, Kronan och Scepter hette de tre skeppen som deltog i strider på 1600-talet och som när de tjänat ut sänktes avsiktligt. Den ungefärliga platsen har varit känd men de har varit svåra att dyka efter. Nu har bärgningen påbörjats och både utforskandet och fynden ska visas på ett nytt museum i Stockholm.
I Veckomagasinet hör vi också om en soldat som fått ett nytt underliv transplanterat från en avliden donator, om en kvinna med medfött skydd mot Alzheimer som väcker hopp om nya behandlingsformer, och om försök att rädda en nästan utrotad noshörningsart genom provrörsbefruktning. I Indien bidrar bönder som bränner sina åkrar till smoggen, men kanske kan nya metoder minska luftföroreningarna, och i Älvkarleby vill forskare rädda ålar från att dödas i vattenkraftverk, med hjälp av ridåer av luftbubblor. Och så möter vi hjärnkirurgerna som ska ta med sina uttjänta skallborrar till kolleger i Ghana och Nigeria.
Programledare Annika Östman.
För barn som bor varannan vecka hos sina bägge föräldrar finns det vissa saker som är extra viktiga, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.
Eget inflytande och goda relationer med bägge föräldrarna är viktiga faktorer för att växelvis boende ska fungera bra för barn, enligt avhandlingen.
Veckomagasinets reporter Agnes Faxén träffar Sigrid och Edith som bor varannan vecka hos sina bägge föräldrar. De säger att det fungerar bra fast det är på olika sätt hemma hos mamma och pappa.
Det har talats en hel del om skogsbränderna i Kalifornien den här veckan. Men visste du att du bör vårda din gräsmatta om du vill ha skydd mot skogsbränder?
Hör också om att träna gåfotboll som pensionär och om en rättegång mot oljebolaget som anklagas för att ha mörkat tidig kunskap om klimatförändringar.
Programledare: Annika Östman
En ganska okänd men glamourös del av den svenska klädhistorien vill hon lyfta fram ur svenska garderober, modevetaren Susanna Strömquist. Gömda och kanske glömda plagg från NK:s franska damskrädderi efterlyses.
Det franska damskrädderiet fanns på varuhuset från 1900-talets början fram till 1966 och är i fokus när Susanna Strömquist nu ska skriva en bok om hur franskt haute couture-mode kom till Sverige. Under veckan har hon tillsammans med textilkunniga personer från Nordiska museet samlat in kläder och historier i Stockholm, och härnäst i Göteborg.
I veckomagasinet besöker vi också önationer i Stilla havet där fetmaepidemin ger följdsjukdomar som leder till att många tvingas amputeras, och så hör vi om den nya kvantdatorn som visar sig överlägsen traditionella superdatorer. Forskare vill förbättra den dåliga kunskapen om hur mycket det snöar på den tibetanska högplatån, något som är viktigt för att förstå hur klimatförändringar kan påverka vattentillförseln för miljarder asiater. Världens daggmaskar har kartlagts, men vår reporter hittar inga i marken i Umeå, och USA funderar på att importera en insekt för att stoppa en främmande insekt som redan etablerar sig.
Programledare: Lena Nordlund.
Massage och beröring kan vara mer effektivt än läkemedel för att lugna en person som drabbats av demens, visar en omfattande översiktsstudie. Vi besöker ett demensboende som satsar mycket på mänsklig kontakt.
Demensboendet i Kallebäck i Göteborg satsar mycket på att använda mänsklig kontakt för att minska oro och ångest och vi möter Bibbi-Lou som uppskattar när sjuksköterskan Anki Hansson ger henne handmassage.
I Veckomagasinet hör vi också om att barnadödligheten i världen minskat, och om årets ekonomipris till Nobels minne som belönar forskning mot fattigdom. Vi besöker en nobelpristagare i medicin som inte drar nytta av sina egna upptäckter när han springer maraton, och så hör vi hur det låter när artificiell intelligens komponerar keltisk folkmusik och om vad som händer i hjärnan när vi får gåshud av musik. Vi ställer frågan om hur viktigt det är att ordet "forskning" finns med i titeln på den ansvariga EU-kommissionären, och så minns vi mannen som gjorde den första rymdpromenaden.
Programledare: Lena Nordlund.
Årets Nobelpriser har tillkännagetts och bland de naturvetenskapliga priserna framkallade kemipriset extra glada reaktioner under Kungliga vetenskapsakademiens presskonferens.
Många har tippat i flera år att kemipriset skulle gå till utvecklingen av litiumjonbatterier. Och i år var det dags. De här uppladdningsbara batterierna finns överallt omkring oss. I mobiltelefonen du har i fickan, datorer, elcyklar med mera.
En svensk batteriforskare vi har träffat förklarar hur mycket bättre litiumjonbatterierna fortfarande kan bli.
Sedan undrar vi också när astronomerna kommer att hitta en tvilling till jorden ute i rymden. Eftersom fysikpriset i år delvis handlar om främmande planeter.
I programmet får du också reda på varför franska bönder tänder eldar för att visa sin ilska, hur en bakteries rörelseorgan är uppbyggt och vad som döljer sig under tinande glaciärer.
Programledare: Björn Gunér
Hur omvandlas rörelseenergin från en ansatsen till energi som får en stavhoppare att komma sådär högt upp i luften? Vi frågade stavhoppsstjärnan och fysikstudenten Angelica Bengtsson.
Det är nog många som har fascinerats av bedriften den svenska stavhopparen Angelica Bengtsson gjorde i friidrotts-vm i Qatar. Efter att först ha brutit av en stav satte hon sedan svenskt rekord i nästa hopp.
Men frågan är hur ofta åskådarna tänker på hur mycket fysikvetenskap som ligger bakom just den här grenen av friidrott. Enligt Angelica Bengtssons egna ord är det något som hon själv gillar att nörda ner sig i.
Den här veckan har Vetenskapsradion också uppmärksammat att det är tio år sedan svininfluensan drog över världen och det infördes massvaccinering i Sverige. Men hur ser det ut med beredskapen inför framtida globala sjukdomsutbrott?
Dessutom hör du om en ny sorts aluminiumbatterier, omfattningen av handel med ryggradsdjur och allvarliga effekter av e-cigaretter i USA.
Programledare: Lena Nordlund
Rörelsen med de globala skolstrejkerna med Greta Thunberg i spetsen uppmanar på fredagen även vuxna att demonstrera för klimatet. Flera forskare har hakat på uppmaningen.
Vår reporter Gustaf Klarin träffar ett gäng forskare från Sveriges lantbruksuniversitet för att höra vad som har fått dem att gå ut på klimatdemonstration. Betyder det något särskilt att just forskare höjer rösten på det här sättet?
Vi sammanfattar också kort den nya IPCC-rapporten om haven och all världens is och snö. Den som sedan vill ha ett vardagsnära exempel på hur komplexa klimatförändringarnas effekter kan vara, kan åka till Schweiz. Där vill man nu bygga en vattenkraftsdamm på den plats där en bortsmält glaciär fanns tidigare.
Och så visar det sig att småbarn fick dricka ur pipmuggar redan på järn- och bronsåldern. Arkeologer har hittat små lerkärl med mjölkrester i.
Programledare: Lena Nordlund
Bara några timmar innan isbrytaren Polarstern skulle åka iväg från nordnorska Tromsö med med en massa förväntansfulla forskare fick vår reporter Niklas Zachrisson följa med ombord.
Under expeditionen ska skeppet frysas fast i ett stort isflak och sedan driva med isen under ett år.
Marinekologen Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet är en av de forskare som finns med ombord. Hon ska undersöka om det finns fisk på djupt vatten kring Nordpolen.
En resa till Arktis är säkert en oförglömlig upplevelse. Men hur går det till när hjärnan ser till att glömma onödiga minnen? I programmet hör vi också om en ny studie som ger svar på det.
Vi hänger också med sjundeklassare på tekniska museet i Stockholm för att få reda på vad en ingenjör gör.
Och så har norska marinbiologer lyckats ta reda på vad det är för mystiska gelébollar som har flutit omkring i svenska och norska hav.
Programledare: Lena Nordlund
I veckan har det diskuterats om nya misstankar om forskningsfusk på KI, Karolinska institutet. Och så har forskare lekt kurragömma med råttor.
Karolinska institutet har återigen utretts och ansetts ha agerat oredligt i forskning, alltså fuskat med forskning. Den här gången handlar det om bildmanipulationer vid grundforskning bland annat kring östrogen och bröstcancer.
Det här fick prorektorn Karin Dahlman-Wright att avgå under måndagen. Men olika instanser bedömer allvaret av det påstådda fusket på olika sätt.
Förutom att titta närmare på turerna kring det här uppmärksammar vi att labbråttor gillar att leka kurragömma. Ofta hör man ju om labbråttor som deltar i olika medicinska experiment. Men den här gången har forskare istället lekt kurragömma med råttor. för att studera beteendet lek.
Hör också om vilken forskning det har rapporterats mest om i svensk press och varför det finns ett stort problem inom kosmologin. Och så har årets IgNobel-priser presenterats för vetenskap som först får dig att skratta och sedan tänka efter.
Programledare: Annika Östman
Upsalite är materialet som forskare i Uppsala lyckades framställa av en slump och nu börjar det användas i smink. Hör också om vilka insikter medicinsk forskning kan få från pytonormars anatomi.
Det svenska supermaterialet Upsalite som togs fram för att förbättra läkemedel blir nu också en viktig ingrediens i ett puder som börjar säljas av ett svenskt sminkmärke. De små kornen påminner om tvättsvampar. De är fulla med porer, som är bra på att suga upp fukt och fett i ansiktet.
Vi har också besökt en konferens om hur anpassningar i naturen kan förbättra medicinsk forskning och vård. Eller vad sägs om att kunna öka hjärtvolymen utan att behöva träna? Pytonormarna vet hur.
I programmet hör du också om fynden från det sjunkna 1400-talsskeppet Gribshunden, koraller som har fått problem med sitt sexliv och den senaste utvecklingen i Arktis i klimatförändringarnas spår.
Programledare: Björn Gunér
Den blåfenade tonfisken är tillbaka på västkusten. Vi följer med forskarna ut när de fångar och märker bjässarna för att förstå mer om dem. Och så hör vi att Östersjön äntligen är på väg att hämta sig från övergödningen.
Den blåfenade tonfisken har sedan några år tillbaka återvänt till Skagerrack. Men fortfarande vet man inte varför den en gång försvann för runt 60 år sedan. För att få svar på det pågår det nu ett forskningsprojekt längs västkusten där ett 20-tal tonfiskar ska märkas med elektroniska sändare för att ge oss en bättre bild av hur de beter sig. Och samtidigt visar nya beräkningar från Stockholms universitet att övergödningen av Östersjön är på väg att minska. Och apropå viktiga näringsämnen så kommer nu ny teknik för att ta tillvara kväve vid våra reningsverk så att den kan användas i jordbruket. Djurturismens mörka baksidor, bränderna i Amazonas, svedjebruk i Sverige och genetiska skillnader mellan sill och strömming hör vi också om. Och så undrar vi varför forskarna vill studera hur våra gener skulle kunna tänkas påverka om vi vill ha sex med personer av vårt eget kön.
Programledare: Lena Nordlund.
Drönare blir allt viktigare som redskap för att studera havet och förändringar av dess växt- och djurliv. De skarpa flygbilderna kan visa hur ålgräset, fiskarnas barnkammare, minskat på västkusten.
I ett projekt har nu ett forskarteam kartlagt utbredningen av de ekologiskt så viktiga ålgräsängarna vid den bohuslänska kusten med hjälp av flygande drönare. I veckomagasinet hör vi också om hur framstegen i kampen mot malaria stannat av, hur genkniven CRISPR snart kan användas för att ställa sjukdomsdiagnoser ungefär som ett graviditetstest, och om debatten kring ett planerat center för försök på stora djur i Uppsala. Vi möter exalterade marinarkeologer ska dyka vid vraket Gribshunden utanför Blekinge, vi hör om hur ryska forskares kontakter med utländska kolleger begränsas, och så hälsar vi på där forskare bedriver plågsamma trädförsök för att se vilka träd som kan klara av framtidens klimat. Och så går vi på en märkvärdig konstutställning om människans roll på jorden.
Programledare Lena Nordlund.
Han är egentligen ornitolog, men i kampen mot bråkiga kråkor i Paris visar Frédéric Jiguet att några dygn i finkan kan göra fåglarna snälla, i stället för att skjuta dem.
Vi besöker också Amsterdam, där Rembrandts "Nattvakten" nu ska restaureras i flera år, inför publik, och vi hör om de kemiska analyserna av mästarens arbete med färgerna. Hundar har genom årtusenden som människans bästa vän utvecklat muskler kring ögonen för att vi människor ska tycka de ser gulliga ut. Turkiet har tagit emot över tre miljoner turkiska flyktingar och många behöver läkarvård, något som har lösts genom att de av flyktingarna som är läkare fått en snabbkurs i turkisk sjukvård. Vi hör om hur en framtida månbas ska kunna byggas utan att byggmaterial fraktas dit, och vad den sommarpratande meteorologiprofessorn tycker om klimatforskningens situation i USA.
Programledare Lena Nordlund.
50 år efter den första månlandningen så förbereder sig den europeiska rymdmyndigheten ESA att hjälpa NASA med nästa besök. Vi är på plats och ser hur det ska gå till.
I veckomagasinet hör vi också om studien om ifall klipp vid förlossning kan minska risken för bristningar, och hur metoderna att locka deltagare ifrågasätts. Läkemedel mot Parkinson äts upp av tarmbakterier, och ny forskning visar hur det kanske kan förhindras. Vi besöker konferensen om hur mycket plast som finns i haven och hur det ska hanteras, och möter en av årets sommarpratare som fascineras av insekternas hemliga värld. Fartyg som transporterar kemikalier släpper ut en del av dem när de rensar tankarna, och i Danmark ska konserter på Tivoli förbli högljudda för besökarna, men inte för grannarna, med hjälp av ny teknik.
Programledare: Lena Nordlund.
Ett kassettband med 90-talspop som nyligen spolades upp på en strand går utmärkt att spela upp efter lite lagning. Ett tecken på hur all plast som hamnar i våra hav inte bryts ner, och som nu är del av en utställning i Stockholm.
I veckomagasinet granskar vi också det vetenskapliga underlaget när barn, som fått narkolepsi för lång tid efter vaccinsprutan, nekas ersättning. Surfplattor och annan digital teknik blir nu obligatorisk för barnen i förskolan, och digital teknik installeras också i en åker utanför Uppsala. De tusentals skolbarnen som hjälpte forskare fotografera nyckelpigor var god hjälp för app-utvecklare, och nu kan vi alla hjälpa fågelforskare att spana på sillgrisslornas beteende.
Konstverk som tar en stund att tolka aktiverar fler delar av hjärnan, visar den forskning som nobelpristagaren Eric Kandel ägnar sig åt nu vid snart 90 års ålder. Vi var med när han framträdde tillsammans med konstnären Jeff Koons.
Hur ryktesspridning försvårar insatserna mot ebola i Demokratiska republiken Kongo och vad som får oss att tro på rykten hör vi också om i Veckomagasinet. Nya framsteg inom artificiell intelligens nås när en dator vinner över människor i ett så kallat förstapersonskjutarspel. Vi besöker den oansenliga men viktiga stugan i värmlandsskogen där kärnvapenprov i fjärran länder nu spårats i femtio år, och vi uppmärksammar också jubileet för när Einsteins relativitetsteori kunde bevisas. Dessutom tar vi en tur till sjöss med den unika vätgaskatamaranen som besöker Stockholm.
Programledare Lena Nordlund.
Ny forskning tyder på att havens klimatzoner håller på att förskjutas när vattnet blir varmare. Och på ett besök i Kosterhavets nationalpark får vi se och höra hur våra svenska vatten påverkas genom att nya arter etablerar sig.
På Tjärnö marina forskningsstation intill Kosterhavet studeras också i laboratorium hur växter och djurs samspel påverkas av klimatförändringarna. I programmet hör vi även om oro för den akademiska friheten i Ungern, och inför EU-valet frågar vi svenska parlamentariker hur de vill påverka unionens forskningspolitik om de blir valda, och om hur de ser på EU:s regler som jämställer den nya genredigeringstekniken CRISPR med GMO. Vi besöker klimatdemonstrationen i Stockholm där forskare finns på plats för att svara på frågor, och så hör vi om hur urfolkens kunskaper om naturen kan bidra i arbetet mot artutrotning.
Programledare: Lena Nordlund.
Varför stiger havsnivån när isen i Antarktis smälter men inte när den i Arktis gör det? Är det varma eller kalla hav som tar upp mest koldioxid? Och översvämningsskydd för sjukhuset eller solceller på fabriken - vad är bäst klimatanpassning?
Vi får svaren på Klimatfestivalen på Stockholms Universitet. I veckomagasinet hör vi också om himlakroppen som liknar både en snögubbe och en pannkaka, och om vad den säger om hur planeter bildas. Pojkbandskändisar ska förmå unga kvinnor i Kina att inte röka, trots att det statliga tobaksbolaget som är världens största producent riktar in sig på just dem. Vi hör om nya fynd av små dinosaurier som fyller viktiga kunskapsluckor och åker till Norge och det första labbet kring vätgasdrift för fartyg. Vi är också i Bangladesh och får veta mer om det genförändrade gyllene riset och så funderar vi på varför vi tar av kläderna i en viss ordning i omklädningsrummet.
Programledare: Lena Nordlund
Forskare som arbetar med att förbättra eller ersätta djurförsök har svårt att få statliga bidrag till sin forskning. Och i de etiska nämnder, som ska godkänna alla djurförsök i Sverige, verkar det inte alltid bli så mycket etiska diskussioner.
I veckomagasinet hör vi också om den hittills största rapporten om hot mot världens djur och växter, som räknar till en miljon hotade arter, och om de kanske underskattade problemen som väntar den som ska sluta ta antidepressiv medicin. Vi besöker Kenya, landet som är både en fossilfri förebild och en blivande oljespruta, och om Sverige, som har dålig koll på hur mycket vatten som används till olika ändamål, vilket kan ställa till det i torkan. Och så undrar vi hur 70-talets vilda barhuvade hockey kunde ge färre hjärnskador än dagens hjälmskyddade sport?
En 160 000 år gammal käke från en släkting till oss moderna människor, en denisovamänniska, har hittats i en grotta i Tibet. Fyndet kan säga mer om hur de såg ut, och visar att de var tuffa nog att överleva i en väldigt karg och syrefattig miljö.
Det är första gången som spår av denisovamänniskor hittats utanför den grotta i södra Sibirien som gett dem deras namn, något som professor Svante Pääbo vid Max Planckinstitutet i Leipzig i Tyskland har väntat på. Han tror att de kan ha fört vidare förmågan att klara den syrefattiga luften på höga höjder, för liksom neandertalarna lever denisovanerna fortfarande vidare i vårt nutida DNA.
I veckomagasinet hör vi också om utmaningar med de nya malariavaccin som nu testas i Afrika och om hur risodlare i Bangladesh har gått över till att odla krabbor när klimatförändringar försaltat risodlingarna. Vi hör hur ett nytt supermaterial kan skörda vatten ur ökenluft, om det stora mötet i Paris där hotade arter ska kartläggas globalt, och om hur vågor och vindar ökat i världens oceaner. Och så söker vi svar på vilken sorts paus som egentligen gör störst nytta.
Programledare: Lena Nordlund.
Kommunekologen Anna Tauson i Lilla Edet har inte råd att köpa in underlag om var hotade arter kan finnas i kommunen. Nu är hon rädd att sällsynta djur och växter ska försvinna när deras livsmiljöer exploateras.
Landets kommuner måste nu betala en avgift för att få tillgång till skyddsklassad information om var det finns känsliga djur- och växtarter. Det har Artdatabanken beslutat efter minskade anslag. Men flera kommuner har inte råd att betala avgiften, vilket kan få tragiska konsekvenser för den biologiska mångfalden, menar kommunekolog Anna Tauson i Lilla Edet.
I veckomagasinet hör vi också om att allt fler barn överlever cancer, men att många får dålig hjälp med de komplikationer som kan drabba dem senare i livet. Vi hör om hur det egentligen går till att göra en brandriskprognos, och om det näringsrika genmodifierade "gyllene riset" som snart kan börja odlas i Bangladesh och som ska förhindra att barn blir blinda.
AGA-fyren, Hasselbladkameran och tunna mensskydd är exempel på svenska uppfinningar som lyfts fram i en ny programserie. Och så hör vi hur långt tekniken att skapa syntetiskt tal baserat på avläst hjärnaktivitet kommit på vägen mot att hjälpa människor som förlorat talet efter sjukdom.
Programledare: Lena Nordlund.
Ylva Axelsson fick gipsa armen som 63-åring. I samband med det upptäcktes att hon var benskör. Varannan kvinna över 50 år kommer att drabbas av benskörhet. Men forskning visar att det går att minska.
– Det handlar om att göra bentäthetsmätning på alla som kommer in till ortopeden och är över 50 år, berättar forskaren Kristian Axelsson, läkare i ortopedi, Skaraborgs sjukhus, Skövde.
För män handlar det om att var fjärde man över 50 år drabbats av benskörhet, osteoporos.
Det är inte givet att orsaken till själva frakturen är själv fallet, utan kan vara att personen är benskör. Läkemedelshandling som stärker skelettet kan göra att risken för frakturer minskar med upp till 50 procent.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör du också att mycket forskning som kommer att behövas för att kunna bygga upp den gotiska katedralen Notre Dame i Paris. I Sverige är det tredje året i rad som stora delar av landet drabbas av torka. Och du hör också om att ute i Östersjön finns tusentals alfåglar, som Sverige har ett särskilt ansvar för.
Funderar du på varför vi agerar som vi gör i vardagliga situationer så kan du höra om en ny bok i ämnet.
Programledare Lena Nordlund. Producent Annika Östman.
Hältor och förslitningar i benen hör till de vanligaste skadorna hos tävlingshästar. Nu jobbar forskare vid Chalmers med att försöka minska skadorna, genom att studera hur hästar vid pågående Göteborg Horse Show rör sig över hindren.
- Nu när hästen närmar sig kan vi se på datorskärmen vilken hastighet hästen rör sig i mot, över och efter hindret, säger Magnus Karlsteen, forskare vid Chalmers tekniska högskola och projektledare på vid Riksidrottsuniversitetet i Göteborg. Med hjälp av ett specialutrustat hinder studerar han och kollegorna sedan flera år hästarnas språng i detalj, för att få en uppfattning om de krafter som verkar på hästens ben och kropp, när den tar sig an ett hinder på runt 160 cm.
I veckomagasinet hör vi också om de svåra förhållandena för forskare i Venezuela, om nya fynd av metan på Mars som ger hopp om att hitta spår av liv, om varför vi bör minnas galna kosjukan och om grodan Romeo som nu mött sin Julia och därmed kanske kan föra deras hotade art vidare. Dessutom om nedskärningar inom Artdatabanken, om forskning på svenska skyddsrum och gasmasker, och om att pollenåret 2019 ser ut att bli ett av de svåraste på länge för landets allergiker.
Programledare Lena Nordlund.
Världens minsta art av björnar, malajbjörnarna, härmar ansiktsuttryck på ett sätt som bara setts hos människor och gorillor. Men på forskningscentret där den nya studien är gjord kämpar biologen Wong Siew Te för björnarnas överlevnad.
Tjuvjakt och skogsskövling är de stora hoten mot den lilla malajbjörnen, den som i en ny studie visar sig kunna härma andra björnars ansiktsuttryck, inklusive leenden.
Björnungar fångas för att hållas som spektakeldjur i bur och vuxna djur skjuts för att ätas, samtidigt som timmeravverkning krymper björnarnas skogar. Vi besöker centret där Wong Siew Te tar emot fångade och utsatta malajbjörnar med målet att sätta ut dem i naturen igen.
I veckomagasinet hör vi också om hur våra matval bidrar till klimatskadlig skogsavverkning i tropikerna, och om hur många arter vi kan låta gå förlorade innan vi själva riskerar att försvinna.
Vi tittar på en ny studie som jämför cancerrisken med vin med den för cigaretter, och hör om den lovande behandlingen mot Alzheimer som fick läggas ner i brist på resultat. Dessutom om hopp om miljövänligare kylskåp och om vad 230 miljoner år gammal förstenad avföring kan säga om vad dinosaurierna åt.
Programledare Lena Nordlund.
Nu spelas SM-finalen i bandy åter utomhus efter försök att flytta in den inomhus. Traditionerna väger tungt i sporten som från början var mest för överklassen.
SM-finalen i bandy har spelats varje år sedan 1907 och är Sveriges äldsta årligt återkommande idrottsevenemang.
Nu är finalen tillbaka på utomhusplanen Studenternas IP i Uppsala eftersom det visade sig att publiken svek när bandyn flyttade inomhus. Bandy är sporten som slits mellan dem som vill utveckla den i inomhushallar och nostalgikerna som vill se på bandy ute, gärna med bandyportfölj, som det alltid har varit.
Det skriver idrottshistorikern Torbjörn Andersson i sin nya bok "Den döende bandyn?". Bandynostalgin är lite som att vi fortfarande vill äta surströmming en gång om året, även om vi annars föredrar pizza, säger han.
I veckomagasinet hör vi också om svenska MSBs arbete under flera år för att hjälpa till att förebygga skadeverkningar av väderkatastrofer i Mocambique, om en ny elektronisk t-tröja som kan varna för dåliga arbetsställningar och förebygga skador, om hur vi kan odla mer fisk utan att skada miljön, och om vad som krävs för att vi ska ställa bilen och ta bussen.
Dessutom om varför universiteten flyger mest av alla myndigheter, och så är vi med när hundar med platt nos inventeras för att se hur raserna kan få mindre problem med andningen.
Programledare Lena Nordlund.
Barn som föds för tidigt eller med sjukdomar behöver särskild övervakning av viktiga kroppsfunktioner. Idag kräver detta uppkoppling med sladdar mot apparaterna, men nu är trådlös teknik på gång.
Var tionde nyfödd i Sverige behöver vårdas på neonatalavdelning den första tiden, och de flesta av dem behöver övervakning av hjärta och andning.
En av dem är lille Milton som vi besöker på sjukhuset i Uppsala. Han har flera sladdar till olika apparater kopplade till sig, något som gör det lite krångligt när föräldrar och personal ska flytta eller pyssla om honom.
I tidskriften Science beskrivs nu trådlös teknik som kan göra sladdarna överflödiga, och som kan finnas på plats inom tre år.
I veckomagasinet hör vi också från Stockholm där en av över 2 000 klimatdemonstrationer världen över hålls denna dag, och från Antarktis där svenska forskare undersöker den så kallade Domedagsglaciären.
Vi får veta vilket svenskt träd som är viktigast för andra arter, och hör om hur narkolepsipatienter med särskild förmåga att drömma klardrömmar kan hjälpa forskare att förstå drömmar mer allmänt.
Och så möter vi Svante Pääbo, genetikern som forskar om likheter och skillnader mellan oss och neandertalare, och är med när EU:s hälsokommissionär hör sig för om vad svenskar tycker är de viktigaste hälsofrågorna för EU.
Programledare är Lena Nordlund.
De äldsta kända mänskliga bosättningarna på den amerikanska kontinenten finns i södra Chile, trots teorierna om en invandring via Alaska. Nu söker svenska forskare efter ännu äldre spår på havets botten, eftersom det var där kusten gick tidigare.
De har tidigare hittat spår efter människor ute i Hanöbukten på Skånes östkust, där det var för runt 10 000 år sedan var torra land då mycket vatten var bundet i ismassorna. Nu reser geologen Svante Björck och arkeologiforskaren Björn Nilsson till Eldslandet och tar med sig sin metodik med ekolod, undervattensdykningar och dna-teknik.
I Veckomagasinet hör vi också om de enorma medicinska framstegen kring barn med medfödda hjärtfel, som leder till vissa utmaningar för hjärtsjukvården när barnen blivit vuxna. Vi hör om hur smärta kan mätas genom blodprov, om små morrhår av tenn som kan dyka upp på kretskort och kortsluta vital elektronik, om eventuella risker med ungas mobilanvändning och om det nya fallet där en hiv-smittad man blivit friskförklarad efter en benmärgstransplantation mot cancer. Och så hälsar vi på forskarna som vill göra förpackningar där mjölk och medicin håller sig fräsch längre, tack vare en smart ventil.
Programledare Lena Nordlund.
"Lev livet utan förkylning" - så marknadsförs en sprej som ska skydda. Men företagets vd medger nu att budskapet är tillspetsat och att man inte ska tro att sprejen kan ge ett liv helt utan förkylningar.
Inte heller chefen för apoteket i Uppsala som vi besöker tror att det går att leva helt utan förkylningar, men hon menar att det går att minska symptomen och försöka förebygga. Vår medicinreporter går på djupet med vad man kan vänta sig av munspray mot förkylningar, och vad som skiljer en medicinteknisk produkt, som denna spray, från läkemedel.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur malaria kan bekämpas genom att impregnera näten inte bara med insektsgift utan också med malariamedicin. Regeringens förslag på nytt system mot forskningsfusk, forskning kring hur svenska jordbrukare kan byta kött mot vegetariskt i produktionen, om hur vårt jordklot blir grönare, och om en hotande torskkollaps i Östersjön hör vi också om i veckomagasinet. Och så besöker vi gruvan i Stockholms skärgård som haft en viktig roll i det periodiska systemet som nu fyller 150 år, och som nu föreslås bli museum.
Fjärilar som flyttar i miljontal, tvärs över den australiska kontinenten, tar hjälp av Vintergatan för att hitta rätt enligt ny forskning.
Bogongfjärilarna skulle i så fall vara det första kända djuret som använder Vintergatan som en riktig kompass, för att identifiera väderstreck, säger Eric Warrant, australienfödd biolog verksam i Lund, som Lena Nordlund följt med på forskningsresa till Australien.
Och ljus är även effektivt för att fånga in fjärilarna, men det är inte lätt, för som många andra insekter verkar de minska i antal.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om den vetenskaplige rådgivare som Donald Trump till slut tillsatt, och om hur han ser på klimatförändringarna.
Vi hör om en privatfinansierad israelisk rymdsond till månen, om hur kultur kan minska risken för demens, och om 1177-läckan. Dessutom: vad dödade dinosaurier först, meteoriten eller vulkanutbrotten?
Programledare Lena Nordlund
"Det är inte ljudet som är grunden utan matte och takter" säger en av hiphopens stora pionjärer Grandmaster Flash om scratching. Vi möter en svensk mästare och en doktor på ämnet för att förstå vad han menar.
Grandmaster Flash är en av årets polarpristagare och när han förklarar vad det var inom hiphopen som han var pionjär med för runt 40 år sedan så pratar han om matematik och teorier. Kjetil Falkenberg Hansen, forskare i ljud- och musikbehandling på KTH, som skrev sin avhandling om just scratching för några år sedan, hjälper oss förstå vad det innebär, och Alexander Danielsson, flerfaldig SM-mästare i scratching visar hur det går till. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur européernas ankomst till Amerika, genom att orsaka massdöd bland urbefolkningen, även påverkade klimatet globalt, om flyktingbarnen i Australien som påminner om de apatiska flyktingbarnen i Sverige, och om ifrågasatta experiment på labradorhundar i Göteborg.
En liten kapsel som reagerar i magen så att ett litet spjut med läkemedel avlossas in i magsäcksväggen. Det presenteras i veckan av bland andra svenska forskare som prövat det med insulin i djurförsök. Kan det smarta pillret göra livet lättare för diabetiker?
Theodor Jildecrona fyller snart 14 år och har haft diabetes sedan han var sju år. Han har alltid sin väska med sig, med två insulinsprutor i. Det nya pillret låter effektivt, och som en bra lösning i fall man inte vill hålla på och göra i ordning en spruta med nålar och hålla på, säger Theodor Jildecrona. Per-Ola Carlsson som är diabetesläkare och professor i medicinsk cellbiologi tycker att tekniken är väldigt spännande, men att det behövs mycket mer forskning, till exempel om hur snabbt insulinet tas upp och verkar när det ges direkt i magsäcken.
Försöket i Finland där 2 000 arbetslösa fått pröva så kallad basinkomst hör vi också om i Vetenskapsradions Veckomagasin, och så om en ny avancerad handprotes med känseI. Dessutom om smältande glaciärer i Himalaya, hur rådgivning kan minska upprepade aborter och om utvecklingen av en helt ny oljegröda.
Programledare Lena Nordlund
Hon tröttnade på att skriva arga brev om hala trottoarer och började istället forska mot halkan. Nu har hon självkörande sopsaltarmaskiner och bättre saltblandningar på gång.
Viveca Wallqvist på forskningsintitutet RISE var ju själv ytkemist, så hon bestämde sig för att jobba med att bekämpa halkan som kostar samhället bortåt 25 miljarder om året. Nyligen presenterade hon en studie om vilka skosulor som ger bäst grepp på vintern. Vi hälsar på. I veckomagasinet hör vi också om genen som både får oss att sova mer när vi är sjuka och förstärker oss i kampen mot infektionen. Vi ser rymdeposet Aniara på bio tillsammans med forskaren som gett filmteamet råd om fysiken i historien, och så hör vi om vad fossil avföring kan visa om dinosauriers smak på benmärg. Dessutom om den nya utredningen kring lärosätenas pengatilldelning och styrning, och om hur danska sanddyner har flyttats av vinden genom årtusenden. Och om varför 400 präster har ett möte om artificiell intelligens.
Fåglar ser inte som vi. De ser en extra färg, ultraviolett, vilket ger en helt annan bild av ett lövverk och en tredimensionell effekt som hindrar dem från att krocka med grenar och blad.
I veckomagasinet hör vi om forskarna som lyckats skapa en bild av hur fåglarnas bättre färgseende uppfattar nyanser som vi inte ser. Plötsligt framträder en skillnad mellan lövens under- och översida.
I Veckomagasinet går vi också ut i snön och använder våra egna ögon för att leta efter fåglar, nu när den stora årliga fågelräkningen inleds.
Uppmuntrande resultat inom malariabekämpningen får vi också höra om, liksom om nedstängningen av amerikanska myndigheter som påverkar klimatforskning även hos oss. Och så möter vi vår nya forskningsminister.
Programledare är Lena Nordlund.
De allra flesta har någon gång ljugit eller undanhållit information för en läkare eller sköterska visar en stor amerikansk enkätundersökning. Det här ökar risken att folk felbehandlas och drabbas av farliga biverkningar.
En kvinna vill inte berätta om sitt bruk av droger och "personliga kvinnosaker". En annan skäms för att berätta att hon röker. En tredje person som vår hälsokorrespondent frågar skulle aldrig ljuga, ens om psykiska problem, för hur skulle man då få hjälp?
Av de 4 500 personer som tillfrågats i enkäten så har de allra flesta någon gång ljugit för vårdpersonal, för att slippa känna sig dömd, uppläxad eller generad.
I Veckomagasinet hör vi också om ny avancerad dna-analys som kanske kan leda till att en av två mordmisstänkta tvillingbröder kan fällas. Och tänder från neandertalbarn kan visa vilken årstid de är födda och hur länge de ammade, och så får vi veta att Saturnus ringar är betydligt yngre än själva planeten.
Programledare: Lena Nordlund.
Fem år efter att världens första barn från en transplanterad livmoder föddes vid Sahlgrenska i Göteborg, så är det nu dags igen, och nu med robotkirurgi som gör donationen lindrigare.
I veckan rapporterades det om världens första graviditet i en livmoder som opererats med robotassisterad kirurgi, vid samma sjukhus och av samma forskarlag.
I veckomagasinet hör vi också om framtidens forskningsisbrytare, om en granskning som visar mängder av tveksamheter i skapandet av världens första genförändrade bebisar, och om vetenskapen i Tintin-böckerna, både viktig och i huvudsak riktig hör vi när seriefiguren fyller 90 år.
Programledare är Lena Nordlund.
Ett specialprogram med några nedslag i Vetenskapsradions P4-program: Kossornas planet. Vi tar tåget till Italien. Varför blir de så gamla i Cilento? Om vad vi kan lära av en värmekatastrof i Chicago, och en översvämningskatastrof i Skåne. Och lite litterär turism i Elena Ferrantes fotspår.
En vansklig landning på den röda planeten var en av årets spännande vetenskapshändelser och vi hälsade på hos NASA inför det hela. Stora ismassor på Mars, pensioneringen av urkilogrammet och en virtuell krock med en självkörande buss hörs också i årskrönikan.
Vi hör dessutom om svenska forskare som gör kullerbyttor i tyngdlöshet, om hur växande vaccinationsmotstånd kan underlätta allvarliga epidemier, om två vetenskapliga tungviktare som lämnade oss under året, och om ett viktigt museum som brann ner men där mycket värdefullt kunnat återfinnas i askan. Och så följer vi med en andraklass ut och jagar nyckelpigor i forskningens tjänst.
Magnus Edbäck i Borlänge var snabb att få fram kameran när en mäktig så kallad halo visade sig på himlen. Snart konstaterade experter att hans bild hade fångat något alldeles nytt, som nu kan få hans namn. Och i dag har NASA valt hans alster som "dagens bild".
I veckomagasinet summerar vi också årets viktigaste forskningsgenombrott, tillsammans med de tunga vetenskapstidskrifterna.
Genetik dominerar och det handlar om allt från neandertalare som fått barn med denisovaner, via massmördare som fällts med hjälp av släktforskningsdatabaser, till de första genförändrade barnen som väckt massiv kritik i forskarvärlden.
Dessutom hör vi om doktoranden från Lund som fastnade i IS krigszon men togs hem i en operation beställd av universitetet, och om hur gruvavfall kan bli till gödsel.
Programledare är Lena Nordlund.
Att sterilisera sig blir vanligare bland svenska män. Men de avklippta sädesledarna går för det mesta att skarva ihop igen för den som ångrar ingreppet.
Antalet män som steriliserar sig har ökat med 70 % på fem år. Men det går att ångra sig. Vi möter kirurgen som kan skarva ihop förmågan i de flesta fall. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om att konventionell odling kan vara bättre för klimatet än ekologisk, särskilt om man odlar skog på den mark som kan bli över. Och så om smart teknik i och på våra kroppar, en lyckad testflygning till rymden och om djurvärldens snabbaste smocka.
Mycket av uppmärksamheten kring årets Nobelpris har handlat om att det bara är tredje gången ett Nobelpris i fysik går till en kvinna. Men Donna Strickland, som fått pris för sina korta laserpulser, vill helst inte vara en symbol för kvinnor inom forskningen, utan bara få vara en forskare.
Vetenskapsradions veckomagasin laddar också upp inför den stora Nobeldagen på måndag genom att prata om årets hårt kritiserade ekonomipristagare, som har fört in klimatet i modellerna för världsekonomin.
Och så handlar det om forskningsfinansiärer som gjort mångmiljardplaceringar i skatteparadis och köpt aktier i olja för pengarna, och om äldre kvinnor som inte blir kallade till HPV-prov för att upptäcka cellförändringar.
Programledare Lars Broström
Världen upprörs över de första genförändrade människorna som en kinesisk forskare uppger sig ha skapat, ett tvillingpar med gener som förändrats för att skydda dem mot hiv-infektion. Oetiskt och onödigt men kanske inte oväntat, enligt experter i vår studio. Och så hör vi om spindeln som visar sig föda upp sina barn med något som liknar mjölk.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur klimatförändringarna med kraftigare stormar i sina spår ställer nya krav på hur en hamn ska byggas, och om läget inför klimatmötet som inleds i Polen i helgen.
Vi möter vinnaren i tävlingen om att presentera sin forskning bäst på bara fyra minuter, och hör om hur det gick till när vi började bada lite oftare än bara till jul.
Programledare Lena Nordlund.
Helt utan jetmotor eller propeller håller det sig i luften, men det är inget glidflygplan utan drivs fram med ett elektriskt fält. Tekniken har funnits med länge i sci-fi-världen, men nu har forskare fått det att fungera på riktigt, om än i liten skala.
Dessutom om en ny sorts cancerbehandling som räddar livet på många och får nobelpriset i år. Men vilka cancersorter biter den på?
Det handlar också om nyfunna tidiga jättedjur som varken var däggdjur eller dinosaurier, om den svåra landningen på Mars som en obemannad farkost ska göra på måndag, med uppdrag att utforska den röda planetens inre.
Dessutom träffar vi forskaren som just nu är och undersöker gamla gravar i Egypten och ser helt nya saker med avancerad bärbar teknik, och så besöker vi äldreboendet som blivit först med att skaffa en jättesurfplatta.
Programledare är Lena Nordlund.
Neandertalarnas liv var förmodligen inte mer våldsamma än tidiga moderna människors. Det visar en stor studie som kartlagt skallskador på tillgängliga skelett, hittade i Europa. I studien visar sig skallskador vara lika vanliga i båda grupperna, och vi hälsar på i ett paleopatologiskt laboratorium för att få veta mer.
I Vetenskapsradions Veckomagasin får vi också en direktrapport från Versailles utanför Paris där det just har beslutats om pension för det arkivkilogram som sedan 1889 definierat hur tungt ett kilogram ska vara.
I stället ska nu en så kallad fysikalisk konstant användas för att hålla ordning på världens vågar.
Vi hör också om en stor forskningssammanställning kring vad vi bör äta för att må bra.
Programledare är Björn Gunér.
Årets influensavaccinering lockar köer av äldre till vårdcentralerna, men borde även alla barn vaccineras? I Finland och Storbritannien pågår sådana försök och på en vårdcentral i Solna går åsikterna isär.
Världens äldsta föreställande konst hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin, och om kritik mot det nobelprisbelönade LIGO vars upptäckt av gravitationsvågor är svår att bekräfta för utomstående forskare.
Dessutom om att tarmflora kan överföra egenskaper som vi trodde mest kom med ägg och spermier, och om en lite bortglömd svensk upptäcktsresande som nu uppmärksammas i Göteborg.
Lena Nordlund är programledare.
Att operera bort blindtarmen minskar risken att drabbas av Parkinsons sjukdom, visar ny forskning. Kopplingen är ett protein som kan bilda onormala klumpar i hjärnan. Vi hälsar på i laboratoriet där proteinet undersöks i hopp om att förstå och bekämpa sjukdomen bättre.
Solcellsforskare som gör kullerbyttor i tyngdlöshet mellan experimenten hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin, som även handlar mycket om hotade djurarter.
Det gäller rapporten som visar att ryggradsdjuren har minskat med 60 procent i världen på 40 år, men också hur svenska kraftledningsgator kan göras till bättre livsmiljöer för hotade djur och växter.
Och så om hur en svart fluffboll till fågel utan flygförmåga kunnat ta över en av världens mest avlägsna öar.
Lena Nordlund är programledare.
En ung person som planerar en skolattack går ofta att stoppa om signaler på nätet fångas upp i tid. Och att analysera nätkontakter efter en genomförd attack kan hjälpa till att förhindra attacker i framtiden, visar forskning. Men det missade polisen i fallet i Trollhättan.
Gärningsmannen skrev om det dåd han tänkte utföra till en ung man som han såg som sin bäste vän, och som han bara träffat på nätet.
Ekots reporter har träffat nätvännen och hört hans historia, något som den svenska polisen missade att göra i sin utredning.
Tomi Kiilakoski, forskare vid Finnish Youth Research Network, är kritisk till polisens miss, och han berättar om den ofta ganska långa processen när unga människor förbereder sig för att begå en skolattack, och om de tecken och ledtrådar som de nästan alltid ger ifrån sig.
I Veckomagasinet hör vi också om vem en självkörande bil ska välja att döda, om hur älgkalvarna egentligen mår i skogen, och om ifall hjärnavlyssning verkligen duger som lögndetektor.
Lena Nordlund är programledare.
För 100 år sedan dödade spanska sjukan miljontals människor i Europa. Den gången fanns inga motmedel. I dag finns vaccin men också många myter om dem som kan hjälpa en liknande pandemi att få fäste även i våra tider. Det varnar en ledande forskare.
Den största risken vid nästa utbrott av en allvarlig global influensaepidemi som spanska sjukan för 100 år sedan, är all falsk information som sprids av vaccinskeptiker i sociala medier.
Det varnar professor Heidi Larson, världsledande forskare på området i en artikel i tidskriften Nature och manar till motåtgärder innan det är för sent.
Vi hör också om forskning kring försvarsadvokaters återhållna känslouttryck i svenska rättssalar, om hur nyinvigda Nationalmuseum kan skydda sina tavlor från solen, och om fåglars roll i dikternas värld.
Lena Nordlund är programledare.
Hundratals hundar i Sverige, som avlats fram för att få platta ansikten har så stora problem med andningen att de måste opereras för att klara sig, visar en kartläggning.
Att hundar med hoptryckt nos kan ha svårt med andningen har uppmärksammats de senaste åren.
Nu visar en genomgång från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att många franska bulldoggar och mopsar i Sverige har opererats för andningsbesvär.
– Det finns ett antal dödsfall som beror på att de gjort en ansträngning som en normal hund inte skulle haft problem med, säger en veterinär vi talat med.
Anna Löfvings franska bulldogg Lova, andades ansträngt och hon trodde länge att det kanske skulle vara så. Men efter en operationen andas Lova mycket bättre.
I Veckomagasinet hör vi också om hur släktforskares dna-baser kan hjälpa polisen att spåra brottslingar, att många fler överlever hjärtstopp i Nederländerna där hjärtstartarna är ordentligt registrerade och om att det kan vara olönsamt att vara självisk.
Lena Nordlund är programledare.
Kent Persson i Göteborg var en av de första som fick prova cancerbehandlingen som får årets nobelpris i medicin. Men immunterapins snabba resultat förvånade till och med vårdpersonalen.
Kent Perssons hudcancer hade spritt sig till lungorna och han tvivlade på att han kunde överleva. Nu känner han sig delaktig i årets Nobelpris i medicin.
Vi besöker också ögonkirurgen som använder den fysikprisbelönade lasertekniken och återupplever ett besök i kemipristagarens eget laboratorium i Kalifornien.
Men i ett annat labb dansar en manlig fysikpristagare fullt påklädd bland lättklädda unga kvinnor i en video. Vi frågar honom varför.
Lena Nordlund är programledare.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Kungliga tekniska högskolan har invigt sitt Live-In-Lab i Stockholm – ett sorts forskningslabb där byggbranschen ihop med akademiska forskare ska undersöka framtidens energi- och tekniklösningar i verkliga livet. Axel Solhall är en av studenterna som har valt att flytta in och därmed bli övervakad av sensorer dygnet runt.
Fyra studenter har flyttat in i en sorts experimentlägenheter. Nu ska de och deras boende ska bli forskningsobjekt. Studenten Axel Solhall är en av dem.
Lägenheten är cirka 22 kvadratmeter och sensorer har bland annat koll på när och var han är i lägenheten. Studenterna har tillgång till sin egen data och kan se hur mycket vatten och el som förbrukas och när de vaknar på morgnarna.
Men Axel Solhall känner sig trots det inte övervakad.
– Det är mycket mätutrustning. Men det är inget som påverkar mig negativt just nu, säger han.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om de nya unika bilderna från en asteroid, som tagits när små farkoster utsända från jorden för första gången lyckats landa kontrollerat på en sådan himlakropp.
Se bilder från asteroiden på Vetenskapsradions Instagramkonto!
Vi hör också om skolelever som hjälper forskare genom att fotografera nyckelpigor och så hör vi om att att det förbjudna miljögiftet PCB ännu skadar späckhuggare i haven och om en enkel metod som verkar kunna förhindra att vi blir utbrända.
Lena Nordlund är programledare.
Sociala medier var viktigare än någonsin i årets valrörelse och partierna själva såg Facebook som mer betydelsefull än tevereklam. Det visar en snabbforskningsrapport som är den första i sitt slag för Sverige.
Ett hundratal statsvetare och medieforskare har tillsammans gjort snabbforskningen för att undersöka årets valrörelse. En av dem är Kajsa Falasca, medie- och kommunikationsvetare på Mittuniversitetet.
– Vi ser en fragmentisering av partisystemet och fler partier som har jämnare stöd. Vi ser också en fragmentisering av medielandskapet med allt fler plattformar och kanaler. Det påverkar valrörelsen och hur partierna fungerar, säger hon.
Vilka exempel finns det på att det har påverkat?
– Partierna lägger större fokus på digitala och sociala medier och för första gången rankar partierna Facebook som en viktigare kanal än till exempel tv-reklam. Det är helt nytt för valet 2018.
Vilken inverkan får det på det demokratiska systemet?
– Innan valet fanns det en hel del oro för att digitala och sociala medierna skulle missbrukas med till exempel fake news och propaganda. Men det vi ser i de traditionella partiernas kanaler är att det pågår många samtal och att partierna är närvarande. Det har öppnat upp för ett väldigt stort politiskt samtal.
Vi hör också om att världens första större självgående fraktfartyg byggs i Norge och om hur obemannad skeppsfart kan ge minskade utsläpp.
Dessutom försöker vi reda ut hur mycket ansvar som är rimligt för en enskild människa att bära i klimatfrågan. Lyssna gärna på Klotets program "Vad kan jag göra för klimatet?" som nämns i avsnittet.
Lena Nordlund är programledare.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Hur mycket är egentligen din inre klocka? Det kan du kanske snart ta reda på med hjälp av ett enkelt blodprov, enligt ny forskning. Blodprovet kan nämligen belysa sambandet mellan störd dygnsrytm och många sjukdomar.
Inre klockor styr nästintill alla processer i kroppen för att vi ska fungera så optimalt som möjligt över dygnets alla timmar.
Men om våra inre klockor är ur fas kan det öka risken för flera olika sjukdomar.
Nu har amerikanska forskare tagit fram ett slags gentest, där man med hjälp av aktiviteten hos ett antal gener kan beräkna vilken tid patientens inre klocka är inställd på, med en felmarginal på under två timmar.
Genom att noggrant mäta hur våra inre klockor står hoppas forskarna kunna förstå mer om sjukdomars förhållande till dygnsrytmen och om hur medicin vid rätt klockslag kan ge mycket bättre effekt.
I veckans avsnitt går vi går också på Dramaten och ser en föreläsning om rädsla, hör om flygroboten som härmar bananflugors flygstil och om världens oväntade rikedom på svamp.
Programledare är Lena Nordlund.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
När museet i Rio de Janeiro brann ner i veckan gick stora delar av samlingarna förlorade och zoologen Paolo Buckup berättar att han sett de mest hårdhudade kolleger gråta. Själv sprang han ut och in ett 20-tal gånger i det brinnande museet för att rädda unika föremål.
Därinne fanns 20 miljoner ovärderliga objekt som utgjort en viktig pusselbit för Latinamerikas historia, bland annat redskap från utdöda urfolksgrupper, uppstoppade djur från utrotade djurarter, kraniet från Sydamerikas äldsta kvinna och konst, möbler och keramik.
I Veckomagasinet hör vi zoologen Paolo Buckup som flera gånger sprang in och ut ur det brinnande museet för att rädda föremålen.
Vi hälsar också på systermuseet i Stockholm och hör om hur mycket forskning som bygger på de samlingar som besökarna aldrig får se och om hur museerna hjälper varandra.
I Veckomagasinet hör vi också om varför geologer vill få marken att skaka vid kärnkraftverket i Forsmark, om hur tillståndskrångel för utländska forskare stör både deras karriärer, om Sveriges rykte som vetenskapsland och om det är möjligt att ge ambassadpersonal hörselskador med mikrovågsvapen.
Dessutom frågar vi en man av rätta virket om vad vi ska tänka om hålet i den internationella rymdstationen.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Veckomagasinet står för den enda nationella forskningspolitiska utfrågningen som sänds i massmedia inför valet. Samtliga riksdagspartiers forskningspolitiska talespersoner deltar.
Är satsningar på jättelika projekt för forskningsinfrastruktur, som ESS och SciLife Lab, rätt väg att gå för Sverige eller riskerar det att låsa resurserna för mycket och leda till att svenska forskare missar viktiga möjligheter?
Ska politikerna ägna sig åt tydlig styrning av forskningen eller ge forskarna och lärosätena fria tyglar att själva hitta vägen till genombrotten?
Och hur ska forskningen möta akuta samhällsutmaningar som klimatförändringarna?
I vår valspecial svarar ansvariga politiker i en direktsänd utfrågning.
Medverkande politiker är:
Fredrik Christensson (C)
Helene Hellmark Knutsson (S), forskningsminister
Betty Malmberg (M)
Niclas Malmberg (MP)
Aron Modig (KD)
Christer Nylander (L)
Linda Snecker (V)
Robert Stenkvist (SD)
Programledaren är Lena Nordlund och producent Björn Gunér.
Lyssna gärna på veckans två program om forskningspolitik från Vetandets värld som bakgrund för debatten:
Pengarna till forskningen, del 1/2: Hur ska satsningarna se ut?https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1140709?programid=412
Pengarna till forskningen, del 2/2: Hur vet vi att satsningarna fungerar?
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1140893?programid=412
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
En liten flicka för 90 000 år sedan hade en neandertalare till mor och en denisovamänniska till far.
Det visar ett fossil av flickan som levde i den kända Denisovagrottan i Ryssland.
– Det var så överraskande att jag trodde att de hade gjort något fel i labbet, säger professor Svante Pääbo vid Max Plankinstitutet, som ledde studien.
Vi hör om vad fyndet innebär och om arbetet med att kartlägga hur våra utdöda släktingar beblandade sig med varandra och våra egna förfäder.
Lena Nordlund är programledare.
Utdöda apor, mammutar och dinosaurier dyker upp i oväntade sammanhang: apan i en kinesisk kejsargrav, mammuten i Stockholm och dinosaurien i alligatorer som sjunger i kör.
Vi besöker forskaren som studerar sjungande alligatorer för att förstå hur smarta dinosaurierna egentligen. Vi hör också om vad mammutars gener och ett nyupptäckt, men utrotat, apsläkte kan säga om varför djur dör ut.
Borde vi alla kunna begäras ha kunskap att rycka in vid allvarliga olyckor?
Såhär i sommartider funderar vi också på om det kan finnas miljöargument FÖR att lägga en fet biff på grillen i sommar?
Och så lite fotbolls-VM på det - stämmer det att jublande fotbollsfans fick jorden att skaka i Mexiko?
Vi äter allt mer snabbmat, och som tur är blir den allt klimatsmartare. Nu får falafeln sitt eget mästerskap i Malmö. I veckomagasinet blir också vår reporter påkörd av en virtuell självkörande buss och så bärgas spökgarn från havets botten.
Stjärnkocken Titti Qvarnström i Malmö vurmar för falafeln, som hon menar är klart mer rätt 2018 än varmkorven. Och forskaren med hållbar mat som specialitet ger henne rätt.
Vi utforskar också hur självkörande fordon kan undvika att krocka med andra i trafiken och så hör vi om hur sjunkna fiskeredskap på havets botten kan fås att sluta fiska.
Att bada bastu är bra för hälsan på många sätt, enligt studier från... Finland såklart. Nu hålls världsbastukongressen i Haparanda. Fynd på Mars kan vara tecken på enkelt liv. Och elflygplan testas i Sverige.
Vi provar finsk sauna tillsammans med medicinske rådgivaren till Svenska bastuakademin och hör honom lovprisa hur bastun främjar hälsan.
Nya fynd av organiskt material och metan på Mars väcker hopp om att hitta enkelt liv där eller på andra himlakroppar.
Och så är vi med när ett litet eldrivet flygplan för första gången provflyger i Sverige, men är batteridrift verkligen något att hoppas på för att lösa flygets klimatpåverkan?
Maj månad har varit den hetaste på mycket länge. Vad beror det på och hur ska allmänhet och idrottare hantera hettan? Forskare i Australien borde veta.
Maraton i svensk rekordvärme och cricket i över femtio grader - värmen ställer särskilda krav på idrottare och en del av tipsen kan vi alla ta till oss.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om det sjätte sinnet som hjälper hajar att jaga och rockor att kommunicera och om orsakerna till det som kallas den nya italienska utvandringsvågen.
Vi besöker Cilento i södra Italien där många blir ovanligt gamla och håller sig friska länge. Kan skåningar också må bättre där? Och om fuskpubliceringar kring vaccin och cancer och om djur som kan lukta sig till sjukdomar.
Vi följer med svenske läkaren Olle Melander till ett forskarmöte i en liten bykyrka söder om Neapel. Till det här området vill han flytta 200 malmöiter för att se om livsstilen kan få skåningarna att må lika bra som de gamla italienarna på plats.
I Veckomagasinet hör vi också mer om forskaren som inte finns men som publicerar tvivelaktiga vetenskapliga artiklar i Karolinska Institutets namn.
Vi får veta hur mycket pengar världen kan tjäna på att ta tag i klimatproblemet och möter forskaren som övertygade påven att agitera för klimatet.
Dessutom om osådda rutor i åkern för fåglarnas skull och om hur jätteråttor kan ställa TBC-diagnos.
Sveriges befolkning blir allt äldre. Hur ska färre i yrkesarbetande ålder kunna försörja fler äldre framöver? Det diskuterar Jakob Forssmed (KD) och Mattias Karlsson (SD) i denna specialversion av Veckomagasinet.
I tre program har Vetandets värld i serien Det goda åldrandet tagit upp utmaningar den åldrande befolkningen medför och hur de skulle kunna lösas. Nu är det dags att ta frågorna till politikerna.
De två partier som får representeras i denna av våra fyra valsatsningar är Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Med i studion finns också folkhälsoprofessorn Karin Modig.
Lyssna gärna också på våra tidigare diskussioner: Den mellan S och L som gällde skolan och den mellan M och V som handlade om stressen i arbetslivet.
Senare i vår kommer en fjärde valsatsning från Vetenskapsradion. Då handlar det om hur vi ska bli ett fossilfritt samhälle och diskussionen hör du i vårt miljöprogram Klotet.
vet@sverigesradio.se
Över 4 000 rostiga bultar har bytts ut så att regalskeppet Vasa nu är lättare och mindre utsatt för nedbrytande kemikalier. Fejkforskares sprider tvivelaktiga uppgifter om vaccin och cancer och fler sköldpaddshonor i varmare klimat.
I veckan byttes den sista av de över 4 000 rostiga bultarna ut i Vasas skrov. De sattes i inför bärgningen 1961 men visade sig ha rostat rejält och bidra till att träet i skeppet bryts ner. De nya specialgjorda rostfria bultarna är ihåliga och därmed mycket lättare, vilket sänker skeppets vikt med åtta ton.
I Veckomagasinet granskar vi också historien med forskaren som uppgav sig höra till Karolinska Institutet och fick en artikel publicerad och spridd med tvivelaktiga uppgifter om att HPV-vaccin kan ligga bakom ökningen av livmoderhalscancer.
Och så hör vi om nya pusselbitar i förståelsen på gennivå av hur högre temperaturer ger fler sköldpaddshonor.
Hur påverkar det indragna litteraturpriset anseendet för de övriga nobelpriserna? Ansvariga för kemi, fysik och medicin svarar. Vi hör om odling av embryon och av hjortron och hur Turing bidrar till sötvatten.
Beskedet att inte dela ut något litteraturpris i år var rätt, men hela historien påverkar ändå nobelprisets anseende totalt sett, säger företrädare för de naturvetenskapliga priserna.
I Veckomagasinet hör vi också om framsteg i att odla både mänskliga embryon och hjortron, och om hur kodknäckargeniet Alan Turing nu visar sig vara framsynt kemist gällande avsaltning av havsvatten.
Fusk med stillbilder är gammalt. Nu kan kända ansikten stoppas in i porrfilmer, och snart kan en dator härma någons röst men med valfritt budskap. Och så om farliga tatueringar och konsten att hålla andan.
Stillbilder har retuscherats länge inom reklam och propaganda, men rörliga bilder och talande röster har fått vara i fred. Nu ger snabba tekniska framsteg inom artificiell intelligens och datorsimuleringar helt nya möjligheter att lura oss även med video och ljud. I veckomagasinet hör vi också om att många tatueringsfärger fortfarande innehåller farliga ämnen, om hur pollenkorn räknas för hand för att göra en prognos, och så berättar redaktionens egen mästare om hur vi kan hålla andan länge.
Hur undviker vi fler sjukskrivningar för utmattning? Som avslutning på Vetandets världs programserie "Kampen mot den skadliga stressen" möts politiker i Vetenskapsradions Veckomagasin i ett politiskt samtal om detta.
Borde fler enkla jobb komma till som avlastar stressade arbetsgrupper som läkare och lärare? Ska vi ställa lagkrav på arbetsgivare och anställda för att få folk tillbaka i arbete?
I den avslutande diskussionen hör vi Elisabet Svantesson (M) och Ulla Andersson (V) om lösningar på den tilltagande stressen, utifrån vad som kommit fram i tre program i Vetandets värld tidigare i veckan.
Med i studion finns också Magnus Sverke, stressforskare och professor i psykologi vid Stockholms universitet.
Programledare är Camilla Widebeck.
Utanför Arlanda öppnas världens första elväg där en bil kan ladda batteriet under körning. Och så om Svenska Akademiens behov av modernisering och om feministisk språkaktivism.
En elektrisk skena i vägbanan som liknar ett spårvagnsspår är det världsunika med den 2 kilometer långa sträckan på allmän väg utanför Arlanda som nu ska börja testköras av en lastbil. Vad kan den här tekniken göra för nytta på vägen mot fossilfria transporter? Veckomagasinet synar också skillnaden mellan Svenska Akademien och Kungliga Vetenskapsakademien, som genomgick en modernisering för ett halvsekel sedan. Vi hör om hur ord som "mansplaining" och "manspreading" används för att förändra patriarkala strukturer, och om svenska fjällrävar som blir mindre inavlade när de får blå färg från Norge.
Kan en röd lampa vid datorn ge oss arbetsro i de allt vanligare öppna kontorslandskapen?
När du koncentrerar dig ordentligt på jobbet tänds en röd lampa som ska hindra kolleger från att störa dig – hur låter det?
En studie visar att avbrotten i arbetet minskade med nära hälften. Samtidigt visar forskning att ett babbel av röster kan hjälpa till att skärma av enstaka röster som stör vår koncentration.
I Vetenskapsradions Veckomagasin hör vi också om fusionsenergin och forskningsreaktorn ITER som aldrig verkar bli klar, till stor del på grund av administrativt krångel och prestige mellan medlemsländerna.
Vi möter forskaren som vill ändra definitionen av en psykopat och hör om hur en liten grupp grönlandsvalar verkar gilla att improvisera i sina sånger, så att forskarna liknar dem vid jazzartister.
Många grodarter har utrotats av en svampsjukdom, men nu ökar drabbade grodor åter i antal. Dags för nya druvor när vinälskarnas favoriter hotas av varmare klimat, och fler räddas av bättre strokevård.
De senaste decennierna har en svampsjukdom svept fram som en dödlig tornado i världens grodpopulationer, men en ny studie från Panama visar att en del grodarter ser ut att vara på väg tillbaka och förklaringen kan vara att grodorna blivit mer hårdhudade.
I Veckomagasinet hör vi också om framsteg i strokevården som betonas i de nya riktlinjerna för behandling av sjukdomen, och om hur vi känner igen symptomen om någon drabbas. Och så om att de tolv mest populära vindruvorna i världen hotas av klimatförändringar, men att vinälskarna har tusentals andra goda druvor att lära känna. Dessutom om kontroversiell behandling med moderkaksceller, om varför djurägare oftare dör i bränder och om allt fler rovdjur i Sverige. Och så reder vi ut vad som är så märkvärdigt med konståkningshoppet trippel axel.
Hur kan det kritiserade betygssystemet göras bättre? Används för mycket datorer i skolan? Ska vi ha mer katederundervisning? Vi diskuterar skolan med två politiker och två forskare.
Vetenskapsradions veckomagasin utgörs denna vecka helt av en diskussion om skolfrågor med gymnasieminister Anna Ekström (S) och liberalernas talesperson i utbildningspolitiska frågor Christer Nylander. Med i studion finns också Anna Sjögren, nationalekonom vid Uppsala Universitet och IFAU, och pedagogikforskaren Sverker Lindblad vid Göteborgs Universitet.
Vi tar veckans tre Vetandets värld-program om skolan som utgångspunkt. Måndagens program handlade om digitaliseringen, tisdagens om katederundervisning kontra eget arbete och onsdagens om betygssystemet och alternativ till det.
Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Är Australiens vildhästar en olycka som trampar ihjäl känsliga djur och marker och bör försvinna, eller ett kulturarv att värna? Vi hör också om motion mot demens, konstgjorda glaciärer och Stephen Hawking.
Att Australiens "brumbies", de förvildade hästarna som strövar i nationalparkerna är vackra är förespråkarna och motståndarna i den heta konflikten överens om.
"Tyvärr" säger biologen Eric Warrant, eftersom det gör att människor vill bevara dem trots att de från början inte hör hemma i den känsliga naturen, där de trampar ihjäl sårbara grodor och andra djur och förstör känsliga våtmarker.
Vi möter också en politiker som menar att hans känsloargument kring hästarna väger tyngre än vetenskapen. I veckans magasin hör vi också om att god kondition i medelåldern verkar kunna förebygga demens senare och om hur man i Himalayas torra bergstrakter nu prövar konstgjorda små sockertoppsglaciärer som ett sätt att spara vatten till jordbruket.
Och så minns vi Stephen Hawking, den ikoniske fysikern som gick bort i veckan.
Det var inte gruvbolaget Bolidens fel att 800 Aricabor i norra Chile blev sjuka. Vi hör också om att falska nyheter sprider sig snabbare än sanningsenliga på Twitter och att diabetes inte bara är två sorters sjukdomar utan fem.
Det var inte gruvbolaget Bolidens fel att 800 Aricabor i norra Chile blev sjuka. Aricaborna stämde det svenska gruvbolaget för att de exporterat 20 000 ton våtverkslam på 80-talet, slam med höga halter arsenik och tungmetaller till ett chilenskt bolag som senare gick i konkurs.
Bolaget lämnade slagghögarna kvar på marken utan att sanera.
Vi har besökt boende i området som verkar hårt drabbade av sjukdomar och som undrar vad de ska göra nu.
Vi är mitt i högsäsongen för kräksjukan. Som tur är finns det forskare som tar reda på mer om åkomman. En genetisk skattkammare med fröer fyller tio år och från SMHI hör vi mer om det iskalla väder.
Vissa har sådan tur att de har ett genetiskt skydd mot det virus som orsakar vinterkräksjuka. Men för de som inte har det visar allt fler studier att det finns ett läkemedel som skulle kunna hindra kräkningarna.
Det är ett relativt ofarligt läkemedel som i vanliga fall ges vid illamående hos cancerpatienter. Framför allt skulle det kunna användas i akutvården av sjuka barn. Flera tusen svenska barn läggs nämligen in på sjukhus varje år till följd av magsjuka eftersom de kräks så mycket att de har svårt att behålla vätska.
Läkemedlet gör nämligen att man snabbt slutar kräkas, eller i alla fall kräks mindre, berättar Lennart Svensson som är professor i molekylär biologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet i Solna.
I programmet får vi också höra Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller rapportera om sitt besök i det globala frövalvet på Svalbard. Där förvaras tusentals genetiska varianter av ris, korn och andra ätliga växter som vi vill bevara. Nu fyller frövalvet tio år och ska få en ombyggnad för att klara ett framtida mildare klimat.
Och så har det varit mycket prat i veckan om det ovanligt kalla och snöiga vädret. Men vad beror det på? Vi träffar meteorologen Ralf Döscher på SMHI i Norrköping och hör hur ett ovanligt fenomen i Arktis påverkar vädret i Sverige.
Vi var med när den första vargen sövdes, efter en veckas spårning, i ett stort forskningsprojekt. Mobbning i och utanför mobilen påverkar tonåringar likadant och fettberget i Londons kloaker har analyserats och hamnat på museum.
Vår reporter Niklas Zachrisson kom lätt omtumlad hem från en vetenskaplig vargjakt med flera dagars spårning, surrande helikoptrar och till slut sövande pilar och märkning av en varg.
Det kanske märkvärdigaste ögonblicket var när vargen vaknade upp och omtöcknad vacklade omkring några meter bort. "Ska jag vara rädd nu?" undrade Niklas.
I Veckomagasinet hör vi också om ny forskning som visar att umgänge på sociala medier har samma påverkan på ungdomars hjärnor som kontakter när mobilen ligger i fickan. Vi hör om vad det så kallade fettberget i Londons kloaker egentligen består av och om att de tidigaste kända grottmålningarna i Europa nog har gjorts av neandertalare.
Och så går vi på vetenskapliga konferenser och hör om havet och klimatet och hur vi egentligen skulle reagera om vi fick veta att vi inte är ensamma i unversum.
Myror kan rädda sina sårade kamrater genom att bära hem dem och slicka deras sår, visar studie. Världens högsta berg ska mätas om och så möter vi forskaren som kallas "Ormbettsjesus".
Afrikanska myror som ofta får benen avslitna i strider mot termiter visar sig kunna identifiera skadade artfränder, bära hem dem till stacken och slicka såren rena – något som ofta är avgörande för att den sårade myran ska överleva, visar en ny studie.
I Veckomagasinet hör vi också om den nepalesiska expeditionen som nu ska kontrollmäta landets stolthet, Mount Everest, men det är inte det lättaste.
Vi hör om hur fler kvinnor ska få nobelpris, möter den unge danske forskaren som fått sitt smeknamn för sin strävan efter billigt serum till världens alla ormbitna fattiga och så undrar vi om stenåldersskallarna som hittats spetsade på pålar i Motala mest var ett verk av stökiga ungdomar.
Vetenskapsradion
vet@sverigesradio.se
Vinter-OS i Sydkorea pågår när vi ska sova, under tävlingarna kan man välja egna kameravinklar på idrottarna med hjälp av 5G och snart får dopningsjägarna bättre metoder.
Idrottare som dopar sig med sitt eget blod är mycket svåra att avslöja med dagens metoder, men en sorts markörer som skiljer nytt blod från gammalt skulle kunna leda till bättre kontroller.
I framtiden kanske muskelprover lika tunna som hårstrån kan avslöja både bloddopare och andra sorters dopning.
Vi hör också om plöjningens påverkan på klimatet, frågan om torskfisket i Östersjön och nya grepp för att rädda regnskogens orangutanger.
Vetenskapsradion
vet@sverigesradio.se
Isbjörnar bränner mer energi än forskarna trott, och därför kan de vara ännu mer sårbara när polarisarna smälter. Blodprov mot alzheimer väcker hopp och samarbete var nyckeln till succén för Pokémon Go.
Den första studien som mätt energiförbrukningen hos isbjörnar i deras naturliga miljö visar att de gör av med mer energi än vad forskare beräknat, något som kan göra dem ännu känsligare än väntat för klimatförändringarnas effekter på deras hemtrakter. I veckomagasinet hör vi också om hur poesin frodas på nätet, om blodprovet som väcker hopp om att kunna upptäcka och behandla Alzheimers sjukdom i tid, och om varför kraftigt överviktiga ska tala med läkaren innan de börjar hårdbanta. Och så hör vi om forskningen som visar att det var samarbetsdelen och inte tävlingsdimensionen som gjorde Pokémon Go till en sådan succé, och om hur vi kan lära oss av det för att få barnen att vara gladare på väg till skolan.
Nu görs vinterfågelräkningen vid landets fågelbord, men forskningen visar att matningen kan vara både bra och dålig. Och så om plast som dödar korallrev, mörk prognos för antibiotika och våra kroppar som radioskugga
Många av oss tycker om att mata småfåglar på vintern, och inför vinterfågelräkningen i helgen hälsade vi på när barn fick göra egna fettbollar av smör och frön att hänga i buskar och på fågelbord. Men vad säger egentligen forskningen om hur mycket nytta eller kanske skada matningen gör? I veckomagasinet hör vi också om de nya fossilfynden av vår egen art i Israel. De är nära 200 000 år gamla, något som tyder på att vi lämnade Afrika tidigare än vad som varit känt. Nyheter kring antibiotikaresistens väcker både oro och hopp, och hur ska man tänka kring forskning på virus som både kan göra nytta och användas i onda syften? Våra kroppar som förlängning av radioantennen eller störande skugga för sändningarna är ämnet för veckans lyssnarfråga.
Ska vi äta chips till fredagsmyset eller är cancerrisken för stor? Kan datorprogram hjälpa flyktingar till jobb? Och hur mycket pengar förlorar vi på dålig återvinning av plast och andra material?
Cancerlarmet om chips och annat friterat fick stor uppmärksamhet för drygt 15 år sedan. Men ämnet akrylamid finns fortfarande kvar i potatissnacksen, visar återkommande nya undersökningar, senast nu i veckan. Hur ska man tänka kring chipsen? Vi träffar forskaren som en gång upptäckte faran och vi frågar också Livsmedelsverket.
I Vetenskapsradions Veckomagasin hör vi även om hur nya algoritmer, alltså datorprogram, kan hjälpa till att placera flyktingar på bättre platser i sitt nya hemland, så att chansen att få jobb blir större. En ny rapport visar att stora ekonomiska värden går förlorade när bara lite av allt använt material återvinns, och en pågående studie tyder på att den växande e-handeln med mat inte är så bra för miljön som vissa hade hoppats på.
Nyfunna ismassor på Mars kan bli en värdefull resurs för framtida besökare, men hur smakar vattnet? I Veckomagasinet även om Oprah Winfreys tal, medicinska åldersbedömningar och krig som drabbar djur.
Inom 20 år kan vi människor ha nått fram till den röda planeten, och enligt en ny studie så kan där finnas stora mängder lättåtkomligt och rent vatten i fryst form, vilket kan underlätta för besökare. Vi bad två svenska forskare föreställa sig en promenad på Mars och med fantasins hjälp även ta en klunk av marsvattnet.
De ifrågasatta åldersbedömningarna av unga asylsökande genom avbildningar av knäleder väcker mycket uppmärksamhet i dagarna, och vi hör reportern som följt frågan. Krig på den afrikanska kontinenten drabbar inte bara människor utan även vilda djur i stor utsträckning, enligt en ny studie, och så hör vi om varför Oprah Winfreys tal var en sådan retorisk fullträff.
Programledare är Lena Nordlund.
Hur vet vi om vi är vaccinerade eller immuna mot mässling? Många befinner sig i en gråzon. Veckomagasinet tar också upp hoten mot korallreven och undersöker vad termiter kan lära oss om svampodling.
Först på 1980-talet blev i princip alla svenska barn ordentligt vaccinerade med de dubbla sprutor som krävs för en långvarig immunitet. Den som är äldre än så får hålla reda på sin egen vaccinationsstatus, och någon tydlig övergripande bild finns inte.
60- och 70-talister är markerade som en gråzon i Folkhälsomyndighetens tabeller. Ingen vet hur många av oss som har ett skydd mot mässlingen genom vaccin, och många av oss vet inte ens om vi själva är skyddade, påminns vi om i samband med mässlingutbrottet i Göteborg. Vi får även en bild av hur arbetet just nu pågår där med att spåra möjlig smittspridning.
Att världens korallrev bleks allt oftare i och med klimatförändringarna och att 2017 blev det näst varmaste år som uppmätts hör vi också om i Veckomagasinet, och så om hur miljön kunde vinna både på att vi följer de kostråd som är till för vår hälsa, och på att vi lär oss odla svamp på termiters vis.
Programledare är Lena Nordlund.
2017 var året då en saxofonist spelade under sin hjärnoperation, men det handlade också om konstgjord hud, syntetiskt liv och så alla MÄN som fick Nobelpris eller förpestade livet för kvinnliga kolleger.
När Veckomagasinet summerar 2017 hör vi om ett genombrott för genterapi där en sjuk sjuåring fick ny hud över nästan hela kroppen.
Vi hör om varför storasyskon får högre lön och om var i hjärnan musikaliteten sitter och hur kirurgerna bar sig åt för att inte operera bort den hos en saxofonist med hjärntumör.
Veckomagasinet besöker också sjukhuset i Indien som gratis räddar synen på fattiga som riskerar att bli blinda, och en glaciär på Island som krympt förfärande mycket sedan vi var där för 10 år sedan.
Dessutom lever vi oss in i hur det är att vara både björn och så tar vi reda på hur det är att ligga sked med en vild snöleopard.
Programledare är Björn Gunér och Lena Nordlund.
Vi bjuder på listan över de mest högljudda djuren, däribland den klosmällande pistolräkan. Veckomagasinet listar också de vetenskapliga genombrott som hörts mycket under året.
När vi listar årets viktigaste vetenskap med hjälp av tidskriften Science går det från enormt stora kolliderande neutronstjärnor till pyttesmå men livsviktiga molekyler som frusits i flykten på iskalla stillbilder.
Vi tittar också på listan över de djur som gör de starkaste ljuden. Det visar sig gå från jättestort till väldigt litet, för små pistolräkor kan låta nästan lika högt som jättelika kaskeloter.
I julupplagan av Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om julkalendern som väcker fysikfrågor om universums mittpunkt och hur man kan ta sig dit, och om tiden verkligen kan stanna.
Smittor som hotar julgranar hör vi också om, och så funderar vi på varför forskare tycker det är okej att söka efter liv i rymden men inte ufon på jorden.
Programledare är Lena Nordlund.
Länkar som nämns i samband med inslaget om julkalenderns fysik finns härunder publiceringen.
Mjuka män är ett tema i veckans magasin. Ny forskning visar nämligen att män kan faktiskt må extra dåligt av influensa, och för 200 år sedan uttryckte män sin vänskap sinsemellan i mycket romantiska ordalag.
"Kom i min famn, låt mig överösa dig med kyssar!" Så kunde män på 1700-talet uttrycka sig i brev till en manlig vän, utan att det låg någon homoerotik bakom.
Det konstaterar Ina Lindblom som doktorerar på ämnet manlig vänskap under en perioden. I en miljö som kan tyckas gjord för tuffa machomän, längst upp i arktiska Kanada, arbetar läkaren som konstaterar i en forskningsgenomgång att det faktiskt finns fog för att ta så kallad "man cold" på allvar.
I veckomagasinet hör vi också om skogsbränder som kan ställa till det för klimatmodellerna, om syntetiska nät som opereras in mot inkontinens hos kvinnor, och om hur allemansrätten på internet kan minska efter beslut i USA.
Programledare är Lena Nordlund.
Veckomagasinet fördjupar veckans nyheter som handlat om ökad spridning av vapen, odlat kött och så väntar Nobelyra på söndag.
Efter en uppmärksammad skolskjutning i USA kunde forskare se att oro fick fler att skaffa vapen, vilket i sin tur ledde till fler skjutna människor. Även i Sverige ser forskare risk för att vapenspridning blir "ett självspelande piano", men än så länge begränsat till kriminella miljöer.
Skottdåden i lågstadieskolan i Sandy Hook i USA dödade 28 människor, men kan ha lett till fler dödsfall än så, eftersom den ledde till att fler skaffade vapen, med fler skjutningar som följd, enligt en ny studie. Här hemma ser forskare en indirekt kopplare till svenska förhållanden, där skjutvapen blivit vanligare i kriminella kretsar.
I Veckomagasinet hör vi också om de syntetiska plastnät som opereras in i underlivet på kvinnor vid framfall, men som ofta kopplas till allvarlig smärta och som är mycket svåra att ta bort.
Uppsala Universitet konstaterar att det verkligen varit fråga om forskningsfusk i den uppmärksammade studien om hur fiskar påverkas av mikroplast, och så hör vi om att odling av kött nu sprider sig från laboratoriet till entusiastiska "gör-det-självare" med enkel och billig utrustning.
Programledare är Björn Gunér
De många vittnesmålen om sexuella trakasserier och övergrepp inom forskarvärlden och läkarkåren påverkar både de drabbade kvinnorna och forskningen som helhet.
En konsekvens som kan uppstå av sexuella trakasserier är att man väljer att lämna den akademiska världen trots att man brinner för forskningen, säger Gunilla Carstenssen, sociolog som studerat just sexuella trakasserier inom universitet och högskolor.
I Veckomagasinet hör vi också om flera nya antibiotika nu är på väg fram, efter allt tal om att behovet är akut på grund av det ökande problemet med resistenta bakterier.
Hundratals ägg från flygande dinosaurier har hittats, och tyder på att de var ännu mer lika dagens sjöfåglar än vad som tidigare kunnat bekräftas. Stora framsteg har gjorts i arbetet med att skapa konstgjort liv, får vi veta, och så lär kattdialektforskaren oss skilja på glada och ledsna jamanden.
Programledare är Lena Nordlund.
I programmet klargör vi varför kvinnor i fertil ålder inte bör äta viss fisk mer än ett par gånger om året. Du kan läsa mer om rekommendationerna kring fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern här: Till Livsmedelsverkets webbplats
Småsyskon väljer oftare konstnärliga utbildningar medan medicin och teknik är vanligare bland storasyskon, visar ny forskning. Småsyskon tjänar även mindre pengar senare i livet. Men vad beror det på?
På Vetenskapsredaktionen visar sig de flesta vara småsyskon när vi hör efter, och journalistutbildningar hör till dem som är vanligare bland småsyskon. Vi talar med en av forskarna bakom den nya studien om varför det är på det viset.
I Veckomagasinet hör vi också om att extremt tidig födsel verkar öka risken för autism mer än forskarna trott, om framsteg och hotande bakslag i kampen mot malaria, och om hur dataspel kunde bidra till att fler forskare fått råd med de värstingmikroskop som får nobelpris i år.
Programledare är Lena Nordlund.
FÖRTYDLIGANDE: I ett av programmets inslag nämns att kvinnor i fertil ålder inte bör äta fisk mer än ett par gånger om året. Här vill vi förtydliga att Livsmedelsverkets rekommendation rör insjöfisk och fisk från Östersjön.
Två år efter terrordåden i Paris plågas många av dem som överlevde av mardrömmar och plötsliga starka minnesbilder. Nu prövas en ny behandling där minnena väcks med flit.
Det kan vara en doft, ett ljud, en plats eller nånting helt annat som triggar igång de här känslorna hos den som bevittnat en hemsk händelse. För många som drabbas av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, blir det svårt att fungera i vardagen. Men minnena sparas om varje gång de väckts, och nu utforskas flera olika sätt att styra så att den omsparade versionen ska bli lättare att leva med.
Vi hör om den modell som nu prövas i Paris, där så kallade betablockerare ges i kombination med att den drabbade hanterar sina minnesbilder.
I Vetenskapsradions veckomagasin får vi också en rapport från klimatmötet i Bonn som nu avslutas, vi hör om det privata kapitalets jättesatsning på universitetens forskning kring artificiell intelligens, och om hur ekonomisk ojämlikhet funnits med oss genom historien sedan vi blev bofasta men aldrig varit så stor som idag.
Programledare är Lena Nordlund
De kallas för fjärilsbarn, barn med sjukdomen Epidermolysis bullosa med hud så tunn och känslig att den för tankarna till fjärilsvingar. Nu väcker genterapi hopp om ett bättre liv för barnen.
Vissa former av sjukdomen är så allvarliga att barnen dör under sina första år, men en allvarligt sjuk sjuåring i Tyskland har nu fått nu hud på 80 procent av kroppen, med hjälp av så kallad genterapi. Vi möter svenske nioåringen Gaston som har en lindrigare variant av sjukdomen, men som är nog så besvärlig i hans vardag, och hör mer om möjligheterna och även riskerna med genterapi.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur vi alla tack vare så kallade blockkedjor kan bli digitala medborgare i Estland, och om får som visar sig vara lika bra på att se skillnad på människor som vi är. Dessutom möter vi klimatvisselblåsaren som petades av Trumpadministrationen när han larmade om hur urinvånares byar i Alaska riskerar att spolas bort av en stormflod.
Många gåtor omger Egyptens pyramider, och nu har avancerad partikelfysik bidragit till att skapa ännu en. Varför har den mest kända, Cheopspyramiden, ett stort och tidigare okänt hålrum?
Det är med hjälp av partiklar från rymden som forskare med stor säkerhet bedömer att hålrummet finns, och egyptologer gläds åt sådana här moderna metoder som kan ge kunskap om pyramiderna utan att förstöra dem. Men det återstår alltså att förstå om hålrummet hade någon funktion och i så fall vilken.
I veckomagasinet hör vi också om apparaten som ska lära kråkor att städa gatorna från fimpar, men att kråkorna kanske är FÖR smarta för att det ska fungera, och om hur skräpmat som människor lämnar i parker leder till snabb evolution hos de djur som bor där och äter resterna.
Och Paolo Macchiarini befinns nu åter skyldig till forskningsfusk, men är det rätt att hans medförfattare till artiklarna, som var de som slog larm, också anses skyldiga?
Programledare är Lea Nordlund
Blivande kvinnliga läkare som besöker kirurgkliniken blir så avskräckta av machojargongen där att de väljer andra inriktningar, visar en ny avhandling.
Machojargong och diskriminerande strukturer är utbrett inom forskningsvärlden, intygar både genusforskare och ansvarig minister i veckans program. Men vad kan göras åt saken?
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om vi i framtiden bör sluta spola iväg de viktiga resurser som hamnar i toaletten och använda dem till urban odling, om hur tecknade serier om till exempel en hudcells liv ska få fler att hänga med i forskningsutvecklingen, och om det stämmer att insekterna har minskat med 75 procent som en studie i veckan visade.
Programledare är Lena Nordlund
Reaktionen på blodlukt visar vilka djur som är rovdjur och vilka som är bytesdjur. Men i vilken grupp hamnar vi människor egentligen? Ny forskning ger svaret.
Det är själva lukten av blod som forskare lyckats ta fram och den luktmolekylen kan lura en varg att tro att ett vedträ är ett byte som behöver vaktas. Även stickande insekter dras till lukten, men för möss signalerar lukten av blod fara och får dem att fly. Men hur reagerar då vi människor på lukten av blod, är vi rovdjur eller byte? Vi följer med till labbet och får svar.
Att spela saxofon med skallen öppnad under en hjärnoperation hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin. Musikern Dan behövde få en hjärntumör bortopererad men hur kunde kirurgerna vara säkra på att de inte skulle råka operera sönder hans musikalitet?
Och så tar vi upp försöket där 200 Malmöbor som ska flytta till Italien för att se hur deras hälsa påverkas av medelhavskost och mindre stress.
Missa inte videon: Vaken under hjärnoperation – spelar saxofon
Programledare är Lena Nordlund
Till mångas överraskning läggs förundersökningen mot kirurgen Paolo Macchiarini ner. Vi tar också upp datorerna som kan rädda synen och spanar in varför hasselmössens kärleksmöten nu underlättas.
Åklagarna menar att det inte går att bevisa att andra metoder hade kunnat rädda de patienter som avled efter att ha fått konstgjorda luftstrupar inopererade av Macchiarini. Men frågan är om något sådant någonsin går att bevisa? En rättslig expert vi talar med ifrågasätter starkt det prejudikat som åklagarna stödjer sig på.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om forskning kring konspirationsteorier, om hur artificiell intelligens kan rädda synen på många indier, om okunniga biodlare som faktor bakom bidöden, och om hasselmössens egen romantiska bro som ska rädda deras kärleksmöten från bilolyckor.
Programledare är Lena Nordlund.
"Väldigt otillfredsställande" säger Göran Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin om att samtliga naturvetenskapliga pristagare i år är män.
Att Göran Hansson så tydligt medger problemet överraskar Vetenskapsradions Ulrika Björkstén, som menar att vår granskning från förra året kan ha haft betydelse för de ansvarigas ändrade inställning. Nu ska nobelkommittéerna för första gången hålla en särskild konferens och diskutera hur den skeva könsbalansen kan avhjälpas.
I veckomagasinet besöker vi också ett supermodernt mikroskop som bygger på upptäckterna av årets kemipristagare, och hör om hur en av fysikpristagarna varit drivande bakom science fiction-filmen Interstellar. Men det blir inte bara Nobelpriser i magasinet, vi hänger också med forskarna som övar klättring inför sin tur till Antarktis, och så hör vi musikaliska vargar sjunga duett med Monica Zetterlund.
Programledare är Lena Nordlund
Veckomagasinet dyker ner i marinarkeologiska vatten och får veta mer om ett spektakulärt vrakfynd. Vi fördjupar oss också i 20 nya fästingarter och att vi Homo sapiens är äldre än vi trott.
Det är ett marinarkeologiskt drömfynd. I Svarta havet har flera välbevarade skeppsvrak från antiken hittats, som tros vara runt 2500 år gamla och som ger nu forskare möjligheten att på riktigt studera skepp som de tidigare bara kunna se på gamla krukor.
Vi möter Johan Rönnby, en av de forskare som varit med i det internationella dykprojektet, och som just kommit hem efter fynden som han beskriver som "sanslösa".
I vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om att vår egen människoart Homo sapiens är 50 procent äldre och har utvecklats på fler olika håll än forskare tidigare trott, och att pyttesmå plastbitar kan hamna i hjärnan på fiskar och störa deras beteende. Och så får vi veta att det finns 20 olika arter av fästingar i Sverige, och att de nu fått svenska namn.
Programledare är Lena Nordlund
Veckomagasinet har pratat med forskaren som verkligen har haft närkontakt med snöleoparder. Vi tar också upp nyheten om gentekniken som öppnar för designade bebisar och Twitterfejden i London.
47 dagar i sträck utan kontakt med andra människor i den mongoliska öknen för Örjan Johansson, men desto mer närkontakt hade han med de snöleoparder som han studerade.
Vid ett tillfälle fick han ligga sked med en sövd hanne för att hålla den varm, en annan gång fick en snöleopard låna Örjans kollegas sovsäck.
Förmodligen har ingen i världen fångat så många av det skygga och sällsynta djuret som Örjan gjorde med sina snaror under drygt 1000 dygns fältarbete i Mongoliet.
I veckomagasinet hör vi också om ifall det blivit mindre näring i våra grönsaker när skördarna ökat, om genombrott i genforskningen som möjligen öppnar en kontroversiell dörr för att designa bebisar, och om vilket museum i London som skulle vinna i ett krig med sin samling som vapen.
Programledare är Lena Nordlund.
Vetenskapsradion rapporterar direkt från Biomedicinskt centrum i Uppsala om rymdsonden Cassinis sista färd. Vi berättar också om hundars samarbetsförmåga, konst i en gammal reaktor och så klart om IgNobel-priset. Vi berättar också om hundars samarbetsförmåga, konst i en gammal reaktor och så klart om IgNobel-priset.
Efter 20 års färd till och kring Saturnus är bränslet slut för rymdsonden Cassini och som ett sista uppdrag låter forskarna den idag styra rakt in i planetens atmosfär.
Cassinis sista resa kommer att kunna ge mer närgångna bilder och observationer än tidigare, men som också betyder att sonden bryts sönder och brinner upp. Vår reporter är på plats med de svenska forskare som byggt instrument till sonden och följer Cassinis sista skälvande minuter.
I Veckomagasinet går vi också ner i en gammal kärnreaktor för att se forskningsavhandling i form av en konstutställning, och som utgår från konstnärens egen minnesförlust för 17 år sedan. Vi hör om hur klimatförändringarnas effekter kan stävjas med snabba insatser och om varför hundar är så olika benägna att be oss människor om hjälp. Och så om prisbelönt forskning om stora öron på gamla farbröder och didgeridoospel mot snarkning.
Programledare är Lena Nordlund
Han är forskaren som gett tabataträningen sitt namn, men tycker att det är okej att tagga ner lite. Veckomagasinet undersöker också mystiska geléklumpar och varför fladdermöss kan krocka med fönster.
Originalet själv, forskaren som gett namn åt den populära intervallträningen tabata, har hört folk säga "jag kör tabata tre gånger om dagen".
Men det är omöjligt, säger Izumi Tabata: ett riktigt tabatapass tar bara fyra minuter men är fullständigt utmattande. Men Tabata, som var i Sverige i veckan, säger att det trots allt är okej att modifiera hans metod, det allra viktigaste är att vi rör på oss på något vis.
Mystiska jättegelébollar i havet (se bild här), vetenskapliga artiklar som blivit allt mer svårlästa med åren och om fladdermöss vars ekolod slås ut av onaturligt plana ytor så att de kraschar och dör hör vi också om i Veckomagasinet.
Och så besöker vi konferenser om hot mot mänsklighetens existens och om fake news. Dessutom om klimatpanelen IPCC som hamnat i pengabrist när färre länder vill betala för deras arbete.
Programledare är Lena Nordlund.
Veckomagasinet om idrottsfusket som kanske kan stävjas med nya tester. Vi kollar också hur det blir höga hastigheter på långsammare spår och så berättar elever om hur de avslöjar "fake news".
Mammas cancermedicin som råkade ramla i när hon lagade pasta och läkemedelsrester i regnvatten som stänkte hela vägen till urinprovet - fantasin verkar ibland inte ha några gränser när idrottare som åkt fast för dopning ska förklara sig.
Det systematiska fusket i det ryska antidopningslaboratoriet vid Sotji där prover byttes ut genom ett hål i väggen låter också närmast sagolikt, men är tyvärr sant. Men vi hör också om en närmast omöjlig förklaring till ett positivt dopningstest som visade sig riktig. Kanske kan en del av problemen lösas när urinprov i framtiden kan ersättas av utandningsprover som vid alkotester, hör vi på en kemikonferens i Stockholm.
I veckomagasinet frågar vi oss också om det trots allt kan gå att köra riktigt fort på de föreslagna långsammare höghastighetsspåren, vi hör skoleleverna som övar sig på att avslöja falska nyheter i jätteforskningsstudie, och vi får tips om hur hörapparaten kan få vara kvar i örat och inte hamna i byrålådan som den ofta gör.
Programledare är Björn Gunér.
Veckomagasinet fördjupar sig i de knepiga situationer kan uppstå när robotar ska språka med oss människor. Och så hör vi om gravitationsvågor, mammutar och varför solförmörkelsen var så speciell.
Leenden, skratt, inandningar och ögonrörelser är viktiga delar i vår kommunikation med varandra. Sådana små detaljer kan avgöra om vi uppfattar en kommentar som kärleksfull eller sarkastisk, och om det är läge att själv prata eller riskera att avbryta.
När nu robotar och virtuella assistenter ska försöka ta plats i samhället så är den här sortens finlir bland det svåraste för dem att behärska, och Veckomagasinets Lena Nordlund lyckas själv kränka en robot på den stora språkkonferensen i Stockholm.
I säsongens första program möter vi också paleogenetikern som arbetat hela sommaren i avlägsna delar av Sibirien och kommer hem med forskarsolbränna och mammutbetar.
Vi hör också om varför solförmörkelsen i USA var så spännande även för forskare, och om nya fynd kring de mystiska gravitationsvågorna som vissa menar öppnar dörren för helt ny astronomivetenskap.
Se bildspel från polarexpeditionen i Sibirien
Video: Solförmörkelsen i USA
Programledare är Lena Nordlund.
På många håll i landet är grundvattennivåerna lägre än vad som någonsin uppmätts, och nu drabbas nya områden. Samtidigt grönskar det rejält på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Inför sommaren visar nya mätningar på rekordlåga grundvattennivåer i stora delar av östra Sverige. I år ser Gotland och Öland ut att klara sig bra, och i stället har problemet spritt sig norrut och inåt land. En regnig start på sommaren vore bra, säger experten vi talat med, annars gäller det att hushålla med vattnet.
På Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm råder ingen torka, där grönskar det på innergården i en ny utställning där barn får smaka och känna på naturen. I Veckomagasinet hör vi också oroande forskningsfynd om ökande metanutsläpp från tinande havsbottnar och om hur cancertumörer kan frysas bort. Och så funderar vi på vad som egentligen är en art, varför djur inte kan spela schack.
Programledare är Lena Nordlund
Bara Antarktis är kallt nog för att anförtros världens glaciärprover för framtidens vetenskap, menar forskare. I Veckomagasinet tar vi också upp frågan hur Sverige ska återta täten inom global hälsa.
Bara världens naturligt kallaste plats är tillräcklig för att säkra delar av världens smältande glaciärer för framtida forskning, menar forskare inom ett nytt projekt. Glaciärerna lagrar inom sig spår av årtusendens klimathistoria, och innan smälter bort vill forskarna ta upp iskärnor och spara dem i den minus 50-gradiga kylan på Antarktis. Vår reporter tar på sig dunjackan och möter glaciärforskare i ett bara hälften så kallt frysrum.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi tunga experter berätta om hur vårt grannland seglat om Sverige när det gäller inflytande inom global hälsa, och frågan är om ett nytt forskningscentrum på området kan hjälpa Sverige ikapp.
Vi hör en skogsforskare om projektet där nyanlända lär sig förstå både svenska och Sverige genom skogen, och följer med till USA:s atlantkust där en mängd knölvalar strandat.
Programledare är Lena Nordlund.
Vetenskapsradions veckomagasin om skallar, nallar och oväntat tunga stjärnor.
Nya fossilfynd i Marocko, som verkar vara av vår egen art Homo Sapiens, flyttar vårt ursprung rejält, inte bara bakåt i tiden utan också till en helt annan del av Afrika än de områden söder om Sahara som man hittills hållit för artens vagga. Och fynden väcker frågor om vilka andra förmänniskor vi kan ha haft omkring oss i vår tidiga historia, och varför vi blev som vi blev.
Genombrott i konsten att beräkna en avlägsen stjärnas massa på ett sätt som Einstein teoretiserade kring men inte trodde skulle vara praktiskt möjligt hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin, och massan visar sig större än forskarna anat.
En vetenskaplig stjärna vars ego vi likaledes verkar ha underskattat möter vi också, och så lever vi oss in i hur en brunbjörns dag ser ut med hjälp av videokameror som forskare satt på björnar i Alaska.
Programledare är Lena Nordlund.
Vill du också se björnens vardag som gestaltades av vår egen Björn så följ länken En dag i en björns liv
Veckomagasinet om unga uppfinnare, klimatavtalet, knubbiga krukväxter och så bjuder vi på glassens kemi.
Varför öppna dörren med handen och riskera att smittas av andras bakterier, när vi kan göra det riskfritt och enkelt med foten? "Fottaget" som ersätter handtaget är en av de uppfinningar gjorda av barn och ungdomar som belönades med pris i veckan.
Tidigare uppfinningar som prisats i FinnUpp har fått stort genomslag, där finns både sportflaskan som tack vare hålet på sidan ryms under alla vattenkranar, och konservöppnaren som fungerar både för vänster- och högerhänta. Nu hoppas årets pristagare att deras idéer också ska plockas upp.
Trumps argumentation kring att dra sig ur klimatavtalet synas också i Vetenskapsradions veckomagasin, liksom varför glass är extra intressant för kemister och varför växtgift som inte bör läggas på komposten är tillåtet för att göra krukväxter lagom knubbiga.
Programledare är Lena Nordlund.
Islands avskogning har gett problem med erosion, men nu uppmuntras mer trädplantering. I Veckomagasinet får du också en rapport från WHOS:s möte och så hör vi om vad som rymdsonden Juno har spanat in.
Det idag karga Island var till stora delar täckt av skog när de första bosättarna kom under vikingatiden. Men snabbt förvandlade odlande människor och betande djur ön till ett skogslöst landskap och vid förra sekelskiftet hade de ursprungliga över 20 procenten skogstäckning minskat till en halv procent.
"Det finns inget land i Europa som har mindre andel skog, förutom möjligen Vatikanstaten" säger Adalstein Sigurgeirson på den isländska skogsmyndigheten.
Avskogningen har gett ön problem med jorderosion som annars är reserverad för fattiga länder i torra och heta delar av världen, och det är en viktig anledning till att skogsmyndigheten uppmuntrar plantering av både inhemska och mer snabbväxande utländska trädsorter, så att täckningsgraden av skog nu är nära två procent på Island.
I Vetenskapsradions veckomagasin möter vi också Världshälsoorganisationen WHO:s nye ledare som är den förste afrikanen på posten och som vill att alla människor på jorden ska ha rätt till bra vård och mediciner.
Vi tar en provtur med det nya forskningsfartyget som är som ett flytande laboratorium på Östersjön, och så får vi överraskande väderrapporter från jätteplaneten Jupiter vars enorma cykloner och annorlunda norrsken fångats upp av rymdsonden Juno.
Programledare är Lena Nordlund
Veckomagasinet tar en titt på larver och insekters påverkan i naturen. Vi pratar också om förhörsmetoder i Kevinfallet och om Frankrikes nya regering som kanske innebär en grön skräll.
Att knåda runt 3 000 små larver av grön modellera brukar inte leda till toppartiklar i prestigetidskrifter, men så blev det för insektsekologen Tomas Roslin och hans kolleger runt världen.
Genom att placera ut larverna i naturen i ett antal länder har de konstaterat att risken att bli uppäten av rovdjur är åtta gånger större för larver vid ekvatorn än på Grönland. Och det är inte fåglar eller däggdjur som äter flest larver, utan andra insekter som myror. "Naturen är full av växtätande kryp, som drömmer om att äta upp allt och förvandla det till en öken", säger Roslin, och nu vet vi att det framför allt är myrorna som håller dem i schack, säger han.
I veckomagasinet hör vi också om hur dåligt förhörsmetoderna i Kevinfallet stämmer med vetenskapen, vi möter hjärnforskarstjärnan Antonio Damasio som betonar våra kroppars och känslors betydelse för medvetandet, och så hör vi om att Frankrikes nya regering verkar vara en grön skräll.
Programledare är Lena Nordlund.
Teknik som kan lösa upp gamla jeans för att ge dem nytt liv är ett framsteg på miljöområdet. För Islands glaciärer ser framtiden värre ut. Veckomagasinet har besökt ett område med snabbt smältande is.
Tillverkningen av tyg till kläder och annat är en stor miljöbov, men ändå återvinns väldigt lite använda kläder medan stora mängder bränns.
Men ny teknik kan lösa upp gamla jeans och andra plagg och skapa helt nya fibrer som kan användas som råvara. Vi besöker fabriken i Värmland som snart öppnar.
Vi har också återbesökt Island där vädret varit ovanligt varmt denna majvecka som i Sverige var smällkall. Den isländska glaciären som vi klev upp på för tio år sedan har dragit sig tillbaka många hundra meter sedan dess, en beklämmande tydlig bild av klimatförändringarna.
Dessutom hör vi mer om varför våra val kring mat väcker så starka känslor och om hur tbc dödar många människor i Ryssland när medicinerna får allt svårare att bita på bakterierna.
Programledare är Lena Nordlund
Veckomagasinet tar upp trenden med glutenfritt som riskerar att påverka hälsan negativt. Vi tittar också närmare på frågan om mikroplast i fisk, borreliavaccin och spanar in skrattande stämband.
Allt fler väljer bort gluten av hälsoskäl utan att ha konstaterad glutenintolerans. Men det finns det ingen anledning till, tvärtom, menar överläkare Anders Rönnblom som arbetar med glutenintoleranta på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det hela håller på att gå överstyr menar han, och gör att många riskerar att missa viktiga näringsämnen i onödan.
I Vetenskapsradions veckomagasin fortsätter vi också att följa historien om det konstaterade fusket i studien om fiskar som skadas av plastpartiklar, och undrar hur forskningsläget ser ut kring risker med mikroplast efter att den uppmärksammade artikeln nu dras tillbaka.
Dessutom om det nya vaccinet mot borrelia som är på gång, om vilken roll anslagstavlorna har i dagens digitala samhälle, och om världens roligaste historia och vad den gör med dina stämband.
Programledare är Lena Nordlund
Veckomagasinet tar upp utbrändhet som leder till allt fler sjukskrivningar, nytt fall av forskningsfusk, fynd från tidiga förfäder och om sjukdomen som hotar tallarna.
På bara fem år har antalet som sjukskrivs för psykisk ohälsa fördubblats. En av de vanligaste orsakerna är så kallat utmattningssyndrom, det som också brukar kallas utbrändhet.
Vad som ligger bakom den stora ökningen är inte klarlagt, men enligt psykiatriprofessor Marie Åsberg som var med och myntade begreppet utmattningssyndrom på 1990-talet kan det ses en epidemi som går i vågor. En anledning till att fler drabbas nu kan vara att vi har glömt bort hur allvarlig situationen var under den förra vågen, menar Åsberg. Tyvärr saknas ännu bra behandlingar, säger hon.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om olika sorters spännande fynd av våra tidiga förfäder, men utan att forskarna hittat ben av själva människorna. Dessutom om den nya utredningen om svensk forsknings framtid, om en ny sjukdom som hotar våra svenska barrskogar, om att sambandet mellan hiv och aids förnekas i Ryssland vilket gynnar sjukdomsspridningen, och så om det misstänkta forskningsfusket kring hur fiskar påverkas av plastpartiklar.
Programledare är Lena Nordlund
Ovanligt många sälkutar har i år hittas långt upp på land. Men varför gör de så och hur går det för dem? Veckomagasinet handlar också om nakenråttor, självmord och den kommande vetenskapsmarschen.
Vår reporter Katarina Sundberg har träffat den väsande kuten Unni på Skansen där hon tas om hand efter att hon hittats utsvulten utanför Vaxholm.
I Veckomagasinet hör vi också om de märkliga afrikanska nakenråttorna som nu visar sig klara upp till 18 minuter helt utan syre genom att växla över till ett förbränningssystem som trotts vara reserverat för växterna.
Det här väcker hopp om bättre behandling för patienter med stroke och hjärtinfarkt. Nya kultserien 13 skäl varför skildrar självmord på ett problematiskt sätt enligt kritiker som vi talar med, och vi möter forskare som tillverkar plakat inför helgens demonstration för vetenskapen.
Och så hör vi om hur högteknologiska implantat i hjärnan kanske snart göra oss till skarpare människor.
Programledare är Lena Nordlund
Video: Sälarna kutar upp på land
Vad krävs för att en pippi ska trivas i holken? Det tar vi reda på i Veckomagasinet som också handlar om katastrofpsykiatri och effekter av USA:s forskningsbudget.
Efter lastbilsattacken i Stockholm och efter den stora bussolyckan i Hälsingland pratar vi mycket om akut psykologiskt stöd för dem som varit med. Men det är viktigt att vi inte slutar bry oss efter ett tag eftersom psykologiska effekter efter otäcka händelser kan sitta i väldigt länge.
I USA har president Donald Trump lagt fram förslag på att det medicinska institut som delar ut mest pengar ska spara. Om förslaget går igenom skulle det innebära att nydanande forskning i USA skulle pausas i upp till en tio års tid, säger genetikprofessor Mathias Uhlén vid SciLifeLab och KTH.
Våren börjar anlända så smått, liksom vårfåglarna som gärna flyttar in i holkar. Vad behöver man tänka på när en holk ska sättas upp? Och gör fågelholkarna egentligen någon nytta?
Programledare är Lena Nordlund.
Hur bär sig fjärilar och andra djur åt för att hitta? Och hur gick det till under Storbritanniens geologiska "brexit"? Det är några frågor vi reder ut i Veckomagasinet.
Miljontals fjärilar från Australiens alla hörn söker sig en gång om året till ett och samma ställe.
Att de hittar är ett tecken på en avancerad navigationsförmåga, kopplad till jordens magnetfält. Men hur de och andra djur som flyttfåglar och havssköldpaddor gör för att koppla upp sig mot detta naturliga gps-system är ännu en gåta vars svar bland andra många försvarsmakter skulle vilja dra nytta av. Biologen Eric Warrant i Lund har just fått en rejäl slant pengar för att forska vidare på området.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också hur man kan bygga sin egen medicinkokare för att framställa svindyra läkemedel till vrakpris i hemmet, men inte utan risk.
Artificiell intelligens och medicinteknik är heta innovationstrender i heta innovationslandet Sverige enligt ny lista, och så hör vi om hur det gick till förra gången som Storbritannien lämnade Europa – bokstavligen– med hjälp av störtfloder efter istiden.
Programledare är Lena Nordlund.
Veckomagasinet tittar tillbaka på nyhetsveckan som handlat om tetris mot flashbacks, björnar som sover och hur vår konsumtion påverkar människor i andra länder.
Att spela dataspel som tetris på akuten efter en olycka gör att de otäcka minnena får svårare att fastna, enligt ny svensk forskning. Förklaringen kan vara att minnen inte skapas genast i olycksögonblicket utan gradvis under de kommande timmarna, och om vårt visuella arbetsminne blir upptaget av att fokusera på spelet, så kan det tränga undan de flashbacks som många plågas av.
I veckomagasinet tittar vi också på björnarna som nu kommer ut ur idet - kan deras förmåga att stänga av och på kroppsfunktioner inspirera till bättre vård av människor? Det tror forskarna som i ett hobbyprojekt lagt björnar i en skiktröntgenapparat som människor brukar undersökas i. Och så hör vi om hur din matkasse kan leda till vattenbrist i fjärran länder, och om vad som kan få människor att ge bort en njure till en helt okänd person.
Programledare är Lena Nordlund
Tolv helt nya typer av moln har tagits med i den färska upplagan av den internationella atlasen för moln. I veckomagasinet pratar vi också om dinosaurier, förlossningsskador och nya språkregler.
Bland de nya molnen finns de spår som flygplan lämnar efter sig på himlen, och moln som ser ut som en böljande havsyta, fast upp och ner.
Men även sedan tidigare erkända molntyper som de "bröstliknande" mammatusmolnen och andra som mest påminner om ufon är nya för vår reporter.
Att de köttätande dinosaurierna i över hundra år verkar ha fått sitta i fel gren av släktträdet, att förlossningsskador kan visa sig decennier efter en till synes lyckad förlossning, och att Sven-Ingvars inte varit fina nog för musikforskningen är annat nytt i Vetenskapsradions veckomagasin.
Programledare är Lena Nordlund
Tio nya mässlingsfall i Stockholm väcker på nytt frågan om hur de som vägrar vaccinera sina barn skulle kunna övertalas. Veckomagasinet tar också upp hotet mot Barriärrevet och spindlarna som frossar.
Att vaccinera sig handlar till stor del om solidaritet, menar statsvetaren Rafael Ahlskog, för bara om hela befolkningen är vaccinerad, kan vi undvika att sjukdomen dödar barn som är för små för att få sprutan själva, säger han.
I sin färska avhandling har han sett att vi som unga lättast motiveras med motiv om allmän solidaritet, men när vi får barn så slutar vi tänka på samhällets bästa och lyssnar i stället på argument om att skydda våra allra närmaste.
I Vetenskapsradions veckomagasin besöker vi också Australien där forskare ser Stora Barriärrevets koraller blekas mer än tidigare av klimatförändringarna.
Vi hör om dålig och könsstereotypisk design av gynekologistolar och mixerstavar och så får vi veta vilket pyttelitet djur som faktiskt äter mer kött än både människor och valar.
Programledare är Lena Nordlund.
Veckomagasinet idag om filmstjärnor som feminister, neandertalare, konstgjort liv och om trötthet efter cancerbehandlingar.
Både Marilyn Monroe och Greta Garbo var inte bara kvinnliga ikoner utan också feminister fast utan att veta om det. Varför förklarar den amerikanska historikern Lois Banner som just nu är i Sverige för att skriva en bok om Garbo.
I veckomagasinet hör vi också om framsteg på vägen mot konstgjort liv, att motion är bättre än medicin mot den trötthet som många cancerpatienter upplever, och att tandsten i 40 000 år gamla tänder avslöjar att neandertalare i Europa åt noshörningar.
Programledare är Lena Nordlund.
Veckomagasinet testar turistlivet i en rymdraket, tittar närmare på en bröstcancerstudie och undrar varför grodors syn är så bra.
Två dyrt betalande rymdturister ska nästa år tas ut på en resa runt månen, lovar rymdentreprenören Elon Musk. I så fall tar hans företag Space X det första steget i den hypade men trögstartade rymdturismbranschen. Men vilken träning behöver en privatperson som ska ut i rymden? Med största säkerhet får de öva att uthärda g-krafter i en centrifug, och vi testar en sådan i Solna.
I en ny svensk bröstcancerstudie ska ett förebyggande läkemedel testas. Kanske kan forskningen rädda många undan sjukdomen men vem vill delta och uppleva biverkningarna?
I veckomagasinet hör vi också om fynd av det äldsta kända livet på jorden, om grisar som genmodifieras för att inte bli sjuka och om nya framsteg för artificiell intelligens när datorn vinner över pokerproffsen.
Programledare är Lena Nordlund
Veckomagasinet tittar tillbaka på veckans vetenskapsnyheter och berättar mer om den hackade dockan Cayla, nya planeter, topplistan över livslängd och hastighetsmätaren som ska få oss att tänka nytt.
Tyska myndigheter har uppmanat föräldrar att förstöra dockan Cayla. Cayla är uppkopplad mot nätet och vi tar reda på hur hackare kan ta sig in i hemmet via dockan eller andra uppkopplade prylar.
Sydkoreanska kvinnor blir nu äldst i världen, Sverige halkar ner på topplistan.
Vi hör också om en revolutionerande hastighetsmätare som räknar minuter i stället för kilometer i timman och vår reporter hamnar mitt i ett storbråk med psykiatriker, psykologer och forskare.
Det handlar också om nyupptäckta planeter, istider, Arktisexpeditioner och giftmord.
Programledare är Lena Nordlund.
Antibiotikaresistenta bakterier hos barn har ökat dramatiskt. Vi får en inblick i de små hoppstjärtarnas stora värld och det blir perspektiv på veckans mjölklarm.
Den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen adhd syns i hjärnan. Det är framför allt fem områden, bland annat hippocampus och amygdala, som är något mindre hos personer med adhd.
Det är en stor studie, över 3000 personer från flera länder har fått sina hjärnor avbildade och drygt hälften av dem hade diagnosen adhd. Christopher Gillberg som är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet kommenterar studien.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur en undersökning av blöjor på förskolor i Uppsala visar att antibiotikaresistenta bakterier hos barn har ökat dramatiskt de senaste åren. Tysklands regering vill bränna avloppsslam för att utvinna ren fosfor och det kan få betydelse även för Sverige.
Vi hör också om den legendariske Winston Churchill och hans välinformerade syn på liv i rymden. Dessutom handlar det om cannabis i vården och vi får en rapport från världens största vetenskapskonferens som domineras av samtal om USA:s nye president.
Malariamyggor, rekorddjupa hål på Island och blir det en svensk som bestämmer var Nasas rymdbil ska ta sig fram på Mars? Veckomagasinet samlar veckans nyheter och så minns vi också Hans Rosling.
För första gången ska en expedition till Mars år 2020 göra det möjligt att skicka hem material till jorden från den röda planeten. Det handlar om att söka efter spår av liv och planeringen är redan klar till stora delar. Men nu ska det avgöras VAR på planeten som Nasas nya marsbil ska landa och en av de forskare vars förslag ligger bra till är den svenske geologen Magnus Ivarsson.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur malariaparasiten lurar sig in i myggorna genom att locka dem att sticka smittade människor och om vad forskare lär sig om vulkaner genom rekorddjupa och supervarma hål som borras för energiutvinning på Island. Vi minns Hans Rosling och så varnas känsliga lyssnare för historien om insekten som kröp in genom näsan på en kvinna i Indien.
VIDEO: Så här gick det till när kackerlackan drogs ut ur näsan OBS! Innehållet i filmen är inget för känsliga
Programledare är Lena Nordlund.
Rädsla och ilska följer i spåren efter inreseförbud i USA. Veckomagasinet tar också upp den nya klimatlagen och reder ut varför våra hjärnor är så mottagliga för lögner.
De vågar själva inte uttala sig och deras forskningsledare berättar att de är jätterädda och att det råder kaos på jobbet. Det är det nyligen införda inreseförbudet till USA som i ett slag förändrar livet för unga iranska forskare verksamma i USA.
Och inresestoppet upprör också framstående forskare över hela världen. Vi hör två nobelpristagare som menar att det både är diskriminerande och negativt för forskningen i USA och i övriga världen.
Regeringens nya klimatlagpaket, det spännande fyndet av 1600-talsskeppet Blekinge och om varför våra hjärnor är så mottagliga för lögner får vi också höra om i Vetenskapsradions veckomagasin.
Om smältande is i Arktis, Donald Trump och forskningen, människoceller i grisembryon och fågelspaning från rymden.
Isen i Arktis minskar i omfattning och på ett decennium har området förändrats radikalt, konstaterade forskare i veckan på en konferens i Tromsö i Norge. Det här väntas innebära att fiskbestånd flyttar på sig, och enligt en färsk studie leder svårare jakt till att isbjörnar får mer miljögifter i blodet när fettlagret minskar.
Och just forskning kring ett Arktis i förändring riskerar att drabbas i och med presidentbytet i USA, befarar Sveriges forskningsminister Helene Hellmark Knutsson, som också kallar tystandet av forskare i USA oacceptabelt.
I Veckomagasinet får vi också senaste nytt om hur människoceller sätts in i grisembryon med sikte på att i framtiden kunna odla nya organ till behövande människor i just grisar. Dessutom hör vi om hur skolelever kan fås att röra på sig mer, hur en jätteantenn i rymden ska spana på fåglar och ålar på jorden, och om varifrån den svensktalande folkspillran i Ukraina egentligen härstammar.
Programledare är Björn Gunér.
Om kampen mot bottendöden i Östersjön, dieselmotorer och om falska läkemedel. Vi fördjupar också nyheten om cancertest med hjälp av mobilen.
Det är dags att fokusera mer på de stora mängder näringsämnen som redan finns i Östersjön, och på att med storskalig ingenjörskonst antingen binda framför allt fosfor i bottensedimenten, eller pumpa upp den på land. Det menade flera deltagare på ett seminarium i veckan. Andra varnar för risker med sådana insatser, men 30 procent av bottnarna är redan döda, säger Anders Ahlm på Världsnaturfonden WWF och tillägger:
"Hur mycket värre kan det bli om man försöker fixa det?".
I veckomagasinet hör vi också om dieselmotorer som forskare vill köra på bensin för att minska utsläppen, om hur falska läkemedel tar många människors liv i världen och även köps av många svenskar på nätet, och om den lilla mobiltelefontillsatsen som kan göra cancertest.
Veckomagasinet om metoder att förhindra övergrepp på barn, om sopproblem under Marsresa och om hur forskare lyckats härma spindeltråd.
Ett läkemedel som snabbt ska dämpa lusten att se och utföra sexuella handlingar mot barn prövas i en studie på Karolinska institutet.
Medlet verkar ha effekt efter bara några dagar, jämfört med så kallad kemisk kastrering som sänker testosteronnivåerna och samtalsterapi, som båda verkar på längre sikt. Enligt forskaren Christopher Rahm kan pedofili vara en medfödd variation i hjärnan som får uttryck i puberteten, och han undersöker även detta i sin studie.
I Veckomagasinet möter vi flera svenska forskare med spännande projekt. En ska lösa problem med sopor under Nasas planerade färd till Mars, en verkar ha knäckt koden till hur man gör konstgjord spindeltråd på spindelns eget vis, och en hoppas kunna göra genetiska undersökningar på gäddor för att se om en vanlig stödåtgärd för den populära fisken fungerar.
Och så hör vi om det senaste stora fyndet när det gäller hur vår orienteringsförmåga fungerar i hjärna.
Veckomagasinet om tjafs mellan robotar, jubileum för kameraögat som ser fartsyndaren och så spanar vi kring svenskarnas löften inför 2017.
I en film som spridits mycket verkar två leveransrobotar ha fastnat i en verbal dispyt om vem som ska släppa fram den andra. "Du står i vägen, var vänlig flytta på dig!" ekar den ena robotens mänskliga röst i kulverten under Nya Karolinska sjukhuset. Vi åker dit och frågar robotexperter om detta är en situation vi kommer möta allt oftare.
I Veckomagasinet hör vi också om hur svenskarnas nyårslöften ska studeras under året, och att många i år lovat skärpa sitt mobilhyfs. Fartkamerorna firar 10 år på svenska vägar, vad har de betytt för säkerheten? Och en ny karta visar tydligt hur din kopp kaffe kan kopplas till miljöförstöring i fjärran länder.
Programledare är Lena Nordlund
Årets upptäckter, ebolavaccin och Veckomagasinets julklappstips.
Observationerna av de mystiska gravitationsvågorna från rymden, fyndet av en jordlik planet i vårt närmaste solsystem, och en dators seger över en människa i världens mest komplexa brädspel - där är de viktigaste vetenskapshändelserna 2016 enligt tidskrifterna Science och Nature. Vi fördjupar oss i listorna och hör också vad som är att vänta under nästa år när det gäller artificiell intelligens.
I vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om det nya ebolavaccinet, vi hälsar på hos de råttkittlande neuroforskarna i Berlin, hör om varför marinarkeologer sörjer att det inte blir en vindkraftpark i Hanöbukten, och summerar klimatåret 2016. Och så får vi redaktionens julklappstips.
INFORMATION OM FÄLLNING: Inslaget om klimatåret 2016 har fällts av Granskningsnämnden. I inslaget framgick att det varit rekordvarmt på sina ställen på Arktis. Det sades också att det varit omkring 20 plusgrader i lokala områden där det normalt ska vara minusgrader.
Granskningsnämnden konstaterar att inslaget gav det felaktiga intrycket att det hade varit 20 plusgrader i Arktis under december 2016. Det stämmer inte. Inslaget strider därför mot kravet på saklighet.
Veckomagasinet om virtual reality, penisben, frackning och så minns vi forskaren Georg Klein som nyligen gick bort.
Virtual reality-glasögon utsedda till årets julklapp men frågan är om tekniken och utrustningen idag är så smidig, billig och bra att det verkligen är något för var och en? Det tar vi upp med VR-forskaren Konrad Tollmar som arbetar på nästa generations system för virtuell verklighet.
I veckomagasinet också om penisbenet, som finns hos många däggdjur men inte hos människan. Anledningen verkar vara våra relativt korta samlag. Frackning där berggrunden spräcks i jakt på olja och gas är skadlig för dricksvatten, säger amerikansk myndighet som tvärvänder i frågan. Och så minns vi Georg Klein.
I Veckomagasinet hör du fördjupningar av veckans vetenskapsnyheter. Vi hör om en ny behandling mot depression, mansdominansen i Nobelpriset, Digerdöden och så ser vi filmen Arrival med tre lingvister.
Behandling med en elektromagnet riktad mot huvudet har under de senaste åren visat sig kunna hjälpa patienter med depression.
Nu menar Socialstyrelsen att fler skulle kunna bli hjälpta av behandlingen än det 50-tal patienter som fick den förra året. Vi hör om hur metoden fungerar, men också om att mycket återstår att förstå varför den faktiskt hjälper.
I veckomagasinet hör vi också om den skeva könsfördelningen bland Nobelpristagare, om hur digerdöden ödeläggelse är synlig på kartor hundratals år efter farsotens härjningar, och så ser vi filmen om hur språkvetare ska rädda planeten när utomjordingarna kommer.
Programledare Björn Gunér
Veckomagasinet om Kallas kollaps, himlafenomen, morfinplåster och datorspelare som hjälper forskare i kvantfysikexperiment.
Förväntningarna var stora på Charlotte Kalla inför förra helgens internationella skidpremiär, men loppet blev en flopp där hon slutade på 75:e plats. På teve såg vi hur hon inte skuttade uppför backarna som tidigare, utan snarare såg ut att ha mycket tunga ben.
Först några dagar senare kom förklaringen. Hon hade drabbats av förmaksflimmer i hjärtat. Vi reder ut med en hjärtläkare vad det innebär, om det är farligt och om vem det kan drabba och när.
I Veckomagasinet får vi också veta vad det var som lyste upp himlen i onsdags men inte var någon nödraket som många trodde. Vi hör om de allt mer använda morfinplåstren som en läkare beskrivit som på gränsen till dödshjälp för dementa, och så om hur 100 000 dataspelare världen över fick hjälpa forskare i ett kvantfysikexperiment.
Programledare är Lena Nordlund
När Thereses dotter fick cancer innebar det inte bara oro och sorg utan också en försämrad ekonomi.
När Thereses sexåriga dotter fick leukemi ställdes hela livet på ända för familjen. Vid sidan av chocken och oron visade det sig snart att familjens ekonomi drabbades när föräldrarna fick vara hemma med sitt barn.
Ny forskning visar att det ofta är just så för familjer vars barn får cancer, och det är mammornas ekonomi som drabbas hårdast, ofta i flera år efter diagnosen.
I Veckomagasinet hör vi också om varför det är så varmt i Arktis och vad det kan betyda, om vad som krävs för att jordbrukare i Nigeria ska kunna rädda sig undan svälten, och om en satsning på toaletter som ska göra det möjligt att använda mänsklig gödsel på svenska åkrar.
Programledare är Lena Nordlund
I veckan fångades en amerikansk polis på film när han slog en kvinna hårt i ansiktet. Det är bara det senaste i en serie uppmärksammade fall av övervåld från poliser i USA.
Vi har träffat forskaren som genom analyser av stora mängder data försöker hitta de poliser som riskerar att gå över gränsen, innan de gör det.
I veckomagasinet hör vi också gymnasieministern om vad som kan göras med alla de mänskliga kvarlevor som tidigare varit undervisningsmaterial men som idag ofta göms undan i svenska gymnasier. Vi får senaste nytt från klimatmötet i Marrakech och möter rymdentusiastiska "gör-det-självare" som ska skicka Sveriges första vetenskapliga experiment till månen.
Programledare är Lena Nordlund
Veckomagasinet tittar in på en statistiklektion i USA och undrar varför prognoserna missade valresultatet? Vi pratar också om snökaos, förlamade apor och slanka laxar.
Vi går på statistikföreläsning på universitet i New York dagen efter Donald Trumps valseger och får höra hur en skillnad på bara två procent mellan prognoser och valresultat förändrade Hillary Clintons "säkra seger" till ett nederlag. Men varför missade prognosmakarna de procenten egentligen?
Doktoranderna tycker det var spännande att få en så historisk och aktuell tillämpning på statistikkursen men det roliga förstördes av själva valresultatet, säger en av dem.
I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också vad Trump som president kan innebära för det internationella klimatarbetet.
Dessutom om hur förlamade apor kan gå igen med hjälp av trådlös tjuvkoppling av nervbanorna, om hur övergödda utplanterade laxar klarar sig dåligt i det vilda, och om hur stor del av samhällets viktigaste jobb som kan skötas från hemmet när snökaos så kräver.
Programledare är Lena Nordlund
Mannen som var med och ordnade valsegern åt Barack Obama berättar nu hur hans kolleger inom Hillary Clintons stab gör samma sorts analyser.
Vi möter mannen som var med och ordnade segern åt Barack Obama under det senaste USA-valet.
Han berättar hur hans kolleger i Hillary Clintons stab med hjälp av stora datamängder gör liknande analyser som inom reklamvärlden. Det handlar om sådant som gör att vi får skräddarsydd reklam på internet, bland annat baserat på kön och ålder, vilka sidor vi besöker på internet och kanske också var vi bor. Inom valkampanjen handlar det om att satsa sina resurser på de som man har störst chans att påverka, säger han.
Veckomagasinet tar också upp hur meteorologerna bestämt att väderprognoserna ska bli säkrare med bättre vindmätning i tropikerna och bättre datorer.
Vi möter Sveriges främste expert på sexsomni och hör om klimatavtalet som träder i kraft, och om hur ett område som beskrivits som jordbävningssärkrat i Italien nu ändå drabbats.
Programledare är Björn Gunér
Motion är bra för allt möjligt, till och med för hjärnan, men hur motiverar man sig om man tycker det är tråkigt och träna och jobbigt att anstränga sig?
Några proffs hjälper Lena med motivationen och får hennes trevliga simstund att också göra lite mer nytta. Nyckeln är att hitta någon motionsform som man inte tycker illa om och sedan kan det räcka med att köra lite hårdare under korta stunder, får vi veta.
Dessutom i Veckomagasinet: bilden av att en enda man, ”patient noll”, låg bakom den tidiga spridningen av hiv i västvärlden på tidigt 80 tal kan nu avskrivas.
Forskare tjuvhöll på forskningsresultat som kunde ha hjälpt eboladrabbade. Därför kan placebo, alltså overksamma tabletter, minska smärta hos patienter trots att de vet att det är verkningslösa piller de äter.
Och lagom till halloween hör vi också om varför vi vill bli skrämda och om att skräcken för monster var verkligare förr.
Programledare är Lena Nordlund
Veckomagasinet om motionens inverkan på kroppen. Vi pratar också om svensk kärnkraft utomlands, svensk genkartläggning och bävrarnas antal i Sverige.
Motion är bra för huvudet. Lite ökad puls både ger skydd mot demens och kan behandla demens, depression och stressrelaterade sjukdomar, ofta lika bra som medicin. Svensk kärnkraft får mångmiljonfinansiering från Indien. Forskare presenterar karta över svensk genvariation. Haitis koleradrama fortsätter. Hedrande pallplacering för handprotes från Göteborg. Och har vi verkligen ingen aning om hur många bävrar som finns i Sverige?
Programledare är Lena Nordlund.
Hur påverkas våra drömmar av att sova i en säng som åker omkring med oss hela natten och av att borsta tänderna med särskilda örttandkrämer?
Vi provar att sova på konsthallen där en installation med robotsängar utforskar drömmar och sömnlöshet, och har med oss forskare som mäter Lenas nattliga hjärnaktivitet.
På köpet får vi tips om hur man gör för att påverka och minnas sina drömmar.
Dessutom rapporterar vår korrespondent från Haiti, vi hör mer om unika svampfynd i Stockholms tunnelbana, utforskar ny svenskodlad genförändrad potatis, och möter en av årets Nobelpristagare.
Årets Nobelpristagare har ett nytt liv att vänta på ålderns höst. Det kan forskaren Edvard Moser intyga.
Det blev sju äldre män som fick årets naturvetenskapliga Nobelpris. En av dem tog emot beskedet i ett parkeringsgarage i Finland, en annan var redan är omringad av journalister på sin arbetsplats i Tokyo.
Men alla har de nu en enorm uppmärksamhet att vänta sig, mer inflytande och samtidigt mindre tid till sin forskning. Det vittnar en 2014 års medicinpristagare Edvard Moser om, som vi har återbesökt på labbet i Trondheim.
I veckomagasinet möter vi också forskaren i Sverige som kastat sig in för att hjälpa till i mordgåtan från tevedokumentärserien "Making a murderer", och så summerar vi hur det gick på toppmötet där elefanterna skulle räddas.
Programledare är Lena Nordlund.
Efter tolv år på väg genom rymden och två år i bana runt kometen 67P var det dags för rymdsonden Rosetta att pensioneras. Det skedde genom en kraschlandning i vetenskapens tjänst.
Just före vår sändning styrdes Rosetta ner mot kometens yta för att kunna ta de närmaste bilderna hittills.
Vi hör forskarna berätta om känslorna denna dag och vilka upptäckter som kan återstå i det rika material som Rosetta gett kring kometer och universums tidiga historia.
Vi hör också redaktionens hetaste tips om vilka som kan få nobelpris i nästa vecka, och så följer vi med några sjätteklassare ut i det massforskningsprojekt som ska undersöka vad den gamla hederliga anslagstavlan har för roll i dagens digitala samhälle.
Veckomagasinet om synkat skrattsalvor, IgNobel, mensens inverkan på träning och om hur den fruktade vinterkräksjukan kan stoppas.
Det är inte humor som ligger bakom det mesta skrattandet här i världen, utan en önskan att höra ihop. Men hur tydligt kan man koppla ihop sina skratt egentligen?
I ett av veckans reportage hör vi två intervjupersoner som lyckas samordna sina skrattsalvor i perfekt synkronisering, och något sådant har skrattforskaren Sophie Scott aldrig hört, trots att hon har ett skrattlaboratorium.
I Veckomagasinet frågar vi oss också varför det forskas så lite på mensens inverkan på träning och prestation, och om hur mediers rapportering kan både inspirera till och förhindra självmord.
Programledare är Lena Nordlund.
Veckomagasinet om konstgjorda blad, nya kartan över Vintergatan, om nya tag för att stoppa havens fripassagerare och tabletten som kanske kan göra det lättare att läsa.
Att regelbundet äta sig riktigt mätt är ingenting som våra kroppar är byggda för, och nu visar ny forskning hur småhungrighetens mekanismer kan leda till läkemedel mot åldrande och sjukdomar.
Veckomagasinet om vattenbrist, invigningen av Sveriges största forskningsanläggning Max IV, Kina som rymdstation, stora laxar i Torneälven och framtida möjligheter att köpa och sälja hus med appar. .
Nobelpristagare vill inte se ett Brexit. Veckomagasinet tar också upp ojämlik vård av graviditetsdiabetes, arkeologisk madrassforskning, politisk huvudvärk för klimatavtalet och miljögifter i uttrar.
Veckomagasinet tittar in i fotbollsspelares hjärna, undersöker varför älgar drabbats av en prionsjukdom och reder ut hur väl sociala medier främjar demokratin. Vi går också på stjärnkonferens.
Veckomagasinet om fiskarnas farliga diet, nya riktlinjer mot barnfetma, internets snabba utveckling , nya satsningar för nyanlända och om pumpar som ska få ner syrerikt vatten till Östersjöns botten.
Hur vill du få dö, om du får välja? Många äldre har ett behov av att prata om döden. Men deras funderingar fångas inte alltid upp av till exempel vårdpersonal.
Veckomagasinet tar reda på varför partikelfysiker är exalterade och varför robotar ska likna fladdermöss. Vi pratar också om skolkommissionens rapport, förlossningsvård och delirium efter operationer.
Hur påverkas vi av kemikalier? Det reder vi ut i Veckomagasinet som också tar upp sensationen inom brittisk fotboll, otursdagen, djurens intelligens och en stor donation till cancerforskningen.
Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) kommenterar behovet av en skärpning av regler för att stärka etiken inom svensk forskning. Veckomagasinet tar även upp spridning av fästingsjukdomen TBE, vattenbrist och cellprover som måste granskas igen.
Sverige har fått ett nytt avtal som ska garantera att vi kan köpa in vaccin om det sker en ny världsomfattande influensaepidemi, det vill säga en pandemi.
Veckans program tar upp Tjernobylkatastrofen, labbmöss som fryser, åldersbestämning av flyktingar, svenska befolkningsstudier och försöket där skolbarn hjälpte forskare att gräva ner tepåsar.
En förlamad man i USA har fått rörelseförmågan tillbaka i sina egna fingrar genom att man har kopplat en sladd från hjärnan till armen. Det beskrivs som ett genombrott.
En ovanligt händelserik forskardag, räkodling med förhinder, bakterier på resan och Kinas luftproblem. Veckomagasinet tar sig an vitt skilda ämnen från veckan som gick.
Kan vi vara en möjlig förklaring på spåren för hur zikaviruset skulle kunna orsaka fosterskadan mikrocefali? Ny forskning pekar ut särskilt känsliga nervceller.
Rickard Bjerselius från Livsmedelsverket svarar på några av lyssnarnas frågor som kommit in efter att vi berättat om förekomsten av kadmium i främst vegetarisk kost.
Nu ska bakterier i tunnelbanan kartläggas. I Veckomagasinet berättar vi också mer om Erik den heliges kvarlevor och om pseudovetenskapliga träning inom fotbollen. Och kan man bli pappa till 1200 barn?
Fem år efter Fukushima. 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och 37 år sedan haveriet i Harrisburg. Vad innebar detta för säkerhetsarbetet? Vi pratar också om myggor, vargar och jämställdhet.
Veckomagasinet tar sats inför Vasaloppet genom att berätta om den historiska betydelsen av bra glid. Vi pratar också om hjärtsvikt, snällhet och drömmen om att få gräva upp monsterskepp i Stockholm.
Hur påverkas forskningen om ett så stort forskningsland som Storbritannien lämnar EU? Hur mår nyanlända i Sverige? Det reder vi ut i dagens veckomagasin. Vi firar också en flitig satellit.
I Brasilien fortsätter kampen mot zikaviruset. Samtidigt finns oro för att malariaparasiten, som också sprids genom myggor, ska ha blivit resistent mot malariamedicinen i norra Zambia.
Stora applåder bröt ut på en presskonferens i veckan när forskare berättade att de har lyckats hitta gravitationsvågor. Det talas nu om att det kan vara början på en helt ny era inom fysiken.
Efter turerna kring Paolo Macchiarini hör vi om upprörda röster inifrån Karolinska institutets eget personalmöte, och om vetenskapstidskriften Lancets ansvar i den här affären.
Veckomagasinet sammanfattar granskningen av neuromyter som sprids av kommunikologer, pratar skidåkning i iskyla och tar reda på hur forskning kring en legendarisk artist kan gå till.
Forskningsåret 2016 kan bjuda på genförändrade grisar, och växter som odlas utan tillstånd. Dessutom en Marsfärd, en sond som kraschas i en komet och äntligen ett test av vaccin mot malaria.
I vår årskrönika blickar vi tillbaka på vetenskapliga genombrott som genkniven med det lite knepiga namnet CRISPR, New Horizons expedition till Pluto och så äter vi kalvlever med en Nobelpristagare.
Det har varit en stjärnspäckad vecka med Olafur Eliasson och Nobelpristagare på besök. Samtidigt pågår det stora klimatmötet. Vi reder även ut varför olika färger skär sig och om kluvenhet till AI.
Att ögonkontakt är viktigt i ett möte mellan två människor har nog de flesta av oss en känsla för, men hur viktigt det är märker Veckomagasinets reporter först när han konsekvent undviker ögonkontakt i ett möte med en ny människa som han dessutom ska intervjua, på temat ögonkontaktens betydelse under samtal.
Vaccin mot livmoderhalscancer orsakar inte ovanliga följdsjukdomar, slår den europeiska läkemedelsmyndigheten fast. Men frågan är om det kommer att övertyga alla om att deras döttrar bör ta vaccinet. Myndigheter och sjukvård behöver bli ödmjukare och lyhördare i sin kommunikation kring de befarade biverkningarna med vaccin, menar Jessica Nihlén Fahlquist som forskar i medicinsk etik vid Uppsala universitet.
Vad händer med Nobelpristagarintervjun i Lenas digitala bandspelare när den faller i ett gruvgolv och går de till synes försvunna ljudfilerna att rädda? Vi tar hjälp av datapusslarexperterna som var med och återskapade raderade sms från pastorn i Knutby till barnflickan, bevis som var viktiga i rättegången.
Michael Dietler är professor i antropologi vid University of Chicago. I över tio år har han hållit en av universitetets mest populära kurser - om Chicago bluesen utveckling och historia.
För 65 miljoner år sedan krockade en asteroid med jorden och dinosaurierna dog ut. För att undvika att vi människor går samma öde till mötes, ska rymdsonder övningskrocka med en asteroid.
Tomas Lindahl är sedan många år bosatt i England och vår reporter besöker honom i hemmet. Vi hör också reaktioner från Kina på det landets första egna naturvetenskapliga Nobelpris någonsin och så lyfter vi frågan om kvinnor verkligen pratar mer om mens än om kvantfysik.
Vi ser nya filmen The Martian med forskaren som gärna hade tagit Damons plats på den röda planeten, och hör hur viktiga Nasas nya vattenfynd egentligen är.
Veckomagasinet berättar i dag om klimatförändringarna som får fiskar i våra nordliga hav att flytta norrut. Vi hör mer om dinosaurieskelett som säljs dyrt på auktion och utom ekonomiskt räckhåll för svenska museer. Programmet lyfter också senaste nytt kring den svenska vargstammen och berättar varför en grottfisk i Mexiko gjort sig av med sina ögon. Johan Bergendorff rapporterar om korruption inom läkemedelsforskningen i USA och undrar om det är likadant i Sverige? Dessutom reder vi ut varför vissa, särskilt unga män, inte låta bli att skaka på ena benet när de sitter på möten? Och presenterar vi årets IgNobel-pristagare.
Ett utbrott av polio har skett i Ukraina, de första fallen i Europa på fem år, och Sveriges Radios globala hälsokorrespondent är första utländska journalist på en av de drabbade orterna. Bilden på treårige Alan drunknad på en strand fick hela vår syn på flyktingarna att vända, och nu talas det till och med om att den kan få slut på kriget i Syrien. Hur kan en bild göra så stor skillnad och hur får vi den väckta empatin att bestå och spridas till att gälla alla drabbade? Vi talar med en empatiforskare som studerar just den här bildens betydelse. Och så tar vi en sväng med moppen till grustaget för att rädda den biologiska mångfalden. Programledare Lena Nordlund, direkt från Uppsala 13.20.
Varför väcker adhd så starka känslor? Veckomagasinet sammanfattar Vetenskapsradions granskning "Adhd och pillerboomen". I programmet pratar vi också om neurologen Oliver Sachs tillsammans med Georg Klein. Och så går vi på bio där aktuella filmen Love and Mercy visas, och tar reda hur psykisk sjukdom framställs på vita duken och i populärkulturen. Vi reder också ut vad parasex är och varför svampar ägnar sig åt det. Och så kvarstår frågan om stjärnkirurgen Macchiarinis luftstrupsoperationer verkligen var forskning? Programledare är Lena Nordlund
Rymdfysikens superstjärna Stephen Hawking är i Stockholm i veckan och vi har varit på hans föreläsning. Men hur viktig är han egentligen som vetenskapsman? I veckan har också världsvattenveckan hållits för 25:e gången, och vi hör om möjligheterna att göra dricksvatten direkt av avloppsvatten. Räkan är rödlistad av Artdatabanken men varför då egentligen? Enligt många finns det gott om räkor i våra vatten. Lena har varit på konferens om hur våra hjärnor påverkas av att vi blir föräldrar, och får höra att föräldraskapet får pappors hjärnor att byggas på samma sätt som mammornas. Och en lyssnarfråga får svar om varifrån den energi kommer som driver tidvattnet, och vart den energin tar vägen.
Idag klockan 13.20 premiärsänds ett extra långt veckomagasin från Vetenskapsradion. Under 40 minuter varje fredag fördjupas och kommenteras veckans stora och små vetenskapliga nyheter.
Om du vill veta din risk att dö inom den närmaste framtiden finns det nu ett verktyg för det. Det är ett datorprogram som, baserat på några få frågor, kan beräkna din statistiska risk att dö inom fem år.
Veckomagasinet tar upp den märkliga historien om Kubakrokodilen och kopplingen till Fidel Castro. Efter en lång utlandsvistelse återvänder rasen till hemlandet för att rädda ett hotat bestånd.
Kanalen som ska förbinda Atlanten med Stilla havet har beskrivits som världens största infrastrukturprojekt. Men kanalens lönsamhet ifrågasätts eftersom smältande is i Arktis skulle kunna medföra utökad trafik där istället. Men är det egentligen möjligt med transporter i detta svårnavigerade och känsliga område? I Veckomagasinet tar vi också upp hur vädret i rymden blir allt mer betydelsefullt för människor. Vi hör också globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff.
Veckomagasinet tar idag upp epidemien som drabbar Nairobi, New York och Norrköping. Fetmapidemien har blivit global och följdsjukdomarna av för mycket mat och stillasittande är en av de främsta dödsorsakerna världen över. Ett mycket gammalt käkben i Etiopien blir ytterligare en pusselbit till människans invecklade förhistoria. Vi hör om tropiska jätteräkor som slår sig ner i ett svenskt industriområde, och om forskares oro att Europa lägger en ny våt filt över den nya gentekniken
Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff befinner sig i Västafrika för att bevaka hur de drabbade länderna ska få stopp på epidemin som hittills skördat drygt 9000 dödsoffer.
Vilka spännande forsknings- och vetenskapshändelser står på agendan under 2015? Vad har vetenskapsredaktionen tänkt sätta fokus på under det kommande året? Programledare: Johan Thorstenson
Kometjägaren Rosetta, ebolakatastrof, nordens största skogsbrand, människans alla proteiner kartlagda och två olika forskarmissar finns med i årets axplock. Programledare: Lars Broström.
Musikhjälpen 2014 handlar om att minska spridningen av HIV. Företag och forskare vill göra plastprodukter av träråvara och det handlar om alla möjliga plastsaker i vår vardag, till exempel brödpåsar. Nypublicerad genforskning visar att fåglarna grep tillfället i akt att bli fler när deras släktingar dinosaurierna dog ut. Nobelveckan handlar inte bara om prisutdelning utan också om föredrag om all möjlig forskning - i år bland annat om forskning på åldrande. Programledare: Lars Broström.
Fler äldre borde få blodförtunnande mediciner för att förebygga blodpropp säger SBU, men ska vi verkligen medicinera mera? Ett steg framåt mot ett vaccin mot det slingriga ebolaviruset. Mångfalden bland skogens svampar är dold under markytan. Rapport från våra reportrar som träffat nobelpristagare. Programledare: Lars Broström.
Ekoodlingskonflikt förklaras av olika grundinställningar, hormonstörande mjukgörare i plaster, tidig sexologi visas på utställning och besök på nobelt lab hos äkta par i Norge.
Nobelprisen 2014 kommenteras, avancerad robotarmprotes sitter på en svensk lastbilschaufför och smittspårning av ebola kan vara ett effektivt vapen att stoppa spridning av sjukdomen. Programledare: Lars Broström
Luftburet ebola är inte särskilt smittsamt via luften, ny forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S), publiceringssugna fysiker och att en privatperson har vunnit privilegiet att namnge en mygga. Programledare: Lars Broström
Mekanism i muskler förklarar varför motion hjälper mot depression, MRSA i danskt fläskkött är ingen fara för konsumenten, berusade älgar är mest en myt och gravitationsvågor försvann i ett moln av damm. Programledare: Lars Broström
Stenåldermänniskorna i Skandinavien kom från flera håll, i kampen mot ebola är det sjukvårdspersonal som nu behövs, tävling i syntetisk biologi har blivit universitetskurs och sötningsmedel kan påverka blodsockret genom att förändra bakterierna i tarmen. Programledare: Lars Broström
Hur politikerna tänker sig få ihop höghastighetstågen mellan de svenska storstäderna, om Sveriges första biohackningslab och en debatt om forskningspolitiken. Programledare: Lars Broström
Forskare har borrat sig ner under Åreskutan, eller i alla fall 2500 meter ner i berget för att bland annat ta reda på mer hur själva bergskedjan bildades. Brandförloppet i den stora skogsbranden i Västmanland kartläggs. Gammal bortglömd kunskap kring vårt immunförsvar har gett nya cancermediciner. Programledare: Lars Broström.
Blödarsjukdomen ebola spär på rasismen i västfrika och tvingar myndigheter att spärra av stora områden i de drabbade länderna. De första resultaten direkt från kometen, som satelliten Rosetta undersöker och senare också ska sätta ner en landare på. Forskning på skolungdomar med beteendeterapi som hjälp mot magsjukdomen IBS. Vetenskapsradions veckomagasin med Lars Broström.
Fågelsång från fler arter ökar välmåendet, humlen är bristvara men nu är den som växer i Sverige insamlad och kartlagt samt ett kort samtal med Sebastian Kirppu, lyssnarnas val till Sommar i P1.
Människor har för första gången lurats tro att ett datorprogam är en människa, dinosaurierna var varken kall- eller varmblodiga, utan snarare mellanvarma, WHO kraftsamlar för att lösa världens antibiotikakris och Sverige kan lära av andra europeriska forskningsländer. Programledare: Lars Broström.
Obemannade drönare kan hjälpa jord- och skogsbrukare att se över och analysera sina marker. Årets Vm-boll, Brazoka, ska ha mer rättvis aerodynamik än den vobblande Jabulani från VM i Sydafrika. Medvetna drömmar kan lindra psykiska problem och återkommande marddrömmar. Det är innehållet i Vetenskapsradions veckomagasin med Lars Broström.
Rymdsonden Rosetta har efter tio år i rymden börjat ta sikte på komenten som ska studeras närmare. Målet är att för första gången landa på en komet. Parasiten som gjorde nästan 50 000 personer magsjuka i Östersund och Skellefteå ger fortfarande magproblem hos vissa, trots att den är borta sedan flera år. Historien om italienaren Andrea Rossi, som påstår sig ha skapat en apparat som alstrar energi genom så kallad kall fusion. Programledare: Lars Broström
Känsel och känslor hänger mer ihop med särskilda nerver. Forskare testar tomatodling i rymden med olika mycket gravitation. EU fördelar många stora forskningsbidrag, men hur viktig är forskningspolitiken nu inför valet? Nu riktas kritik mot årets stora fysikupptäckt, den om gravitationsvågor. Kanske var forskarna inte riktigt över bäcken innan de ropade hej. Programledare: Lars Broström.
Svenska forskare visar samband mellan tappad Y-kromosom och cancer, EU-parlamentariker har skilda åsikter kring genförändrade grödor och WHO avgör frågan om smittkoppor ska sparas eller slängas. Programledare: Lars Broström.
Brittiska forskare vill göra kondomer av grafen, snart finns det självkörande bilar till salu och genskillnader mellan bönder och jägare/samlare är kartlagda av svenska genetiker. Vi ställer också frågor kring medicinsk användning av cannabis. Programledare: Lars Broström
Barn som får välling stup i kvarten riskerar att bli feta. Forskningspengar går till spillo när många studier på medicinska behandlingar aldrig avslutas. Elefanter brakar genom stängsel för att äta av bönders grödor, men bikupor längs åkrarna kan hjälpa. Ytterligare en rapport från FN:s klimatpanel - den här gången om hur vi ska göra för att få ner utsläppen av klimatgaser. Programledare: Lars Broström
Bill Gates stora intresse för kor, en jordbävning skakade Vättern för 11 500 år sen, FN:s klimatpanels delrapport nummer 2 av fem drogs i långbänk och CERN var självironiska i sitt aprilskäm. Vetenskapsradions veckomagasin med programledare Lars Broström.
Ny Eu-rapport visar att svenskar idrottar mest inom EU, men är också bland de som sitter mest. Den första konstgjorda kromosomen som satts in i en jästcell - litet steg för jästen, men stort steg för forskningen. Ökad gallproduktion kan ligga bakom viktnedgång efter magsäcksoperation. Ny klimatrapport kommer i helgen.
Fysiker lyckliga över gravitationsvågor, som bokstavligt talat skakar om hela universum. Vårt luktsinne kan särskilja långt fler dofter än vad man tidigare trott. Seminarium om att utnyttja skogens fulla potential i framtiden både ekonomiskt och biologiskt. Programledare: Lars Broström.
Tänk att få pizzan hemlevererad av en obemannad flygande robot! Den här veckan pågår en stor konferens i Tyskland som visar de civila obemannade flygfarkosternas utveckling, de så kallade drönarna. De har redan revolutionerat forskarnas vardag, och papparazzifotografernas men kan kanske också komma att påverka din egen. Reporter Marcus Hansson.
Vad får vissa hästar att kunna gå i speciella gångarter, och vad som får vissa travhästar att trava rent och snabbt när andra får kämpa med att hålla benen i styr? I veckan kunde forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet presentera sensationella fynd i Nature, som visar att det här verkar styras av en enda gen. Det kan få konsekvenser för hästavel och travsport ,och även betydelse för förståelsen om hur rörelser styrs hos andra djur och människor. Tränaren Daniel Redén på Solvalla i Sundbyberg utanför Stockholm har arbetat med travhästar i över 15 år och som nu ansvarar för flera av Sveriges främsta elithästar. Reporter Mikael Borgert.
I Uppsala-Stockholm håller ett nytt tvärvetenskapligt forskningscentrum på att bildas. Det ska forskas om medkänsla. Tanken är att medkänsla är en viktig förutsättning för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Forskningen ska leda till utvärderingsbara insatser på lång och kort sikt berättar en av initiativtagarna Walter Osika, som själv är hjärtforskare och psykiatriker vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet:
Under vårvintern har det varit vissa turer kring hur farligt det vore om forksningsresultaten kring fågelinfluensavirus publicerades, om tillgängligheten skulle vara ett hot, om tex bioterrorister skulle få kunskap att skapa livsfarliga virus. Till slut publicerades vissa resultat i den vetenskapliga tidskriften Nature och nu i dag publiceras andra resultat i Science. Resultaten pekar på att det krävs fem förändringar, mutationer, av fågelinfluensaviruset H5N1 för att det ska kunna smitta mellan människor och orsaka en pandemi. Dessutom verkar viruset bli mindre dödligt ju mer smittsamt det blir. Annika Linde, som är statsepidemiolog på smittskyddsinstitutet, tycker att det är bra att resultaten nu offentliggörs.
En grupp göteborgsläkare har blivit först i världen med att använda en ny metod för att byta ut ett blodkärl hos en patient. Patienten, en tioårig flicka, har ända sedan hon var ett spädbarn haft ett stopp i en ven som för blod från tarmarna till levern. Det här är ett livshotande tillstånd som innebär stor risk för blödningar.För att hjälpa flickan skapade läkarna ett nytt blodkärl åt henne genom att ta ett kärl från en avliden donator och tvätta bort alla celler från det. Det som var kvar, en sorts kärlskelett av proteiner, fick sedan bada i lösningar med stamceller som tagits från flickans benmärg.Den största fördelen med metoden är att flickan sluppit genomgå en levertransplantation, säger kirurgen Michael Olausson, vid transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.- Vi slipper också ge immundämpande läkemedel. I framtiden kanske man kan odla helt nya organ. Thoraxkirurgen Matthias Corbascio vid Karolinska Universitetssjukhuset ingår i en forskargrupp som hoppas att de upptäckt den stamcell som kan ge upphov till alla olika celltyper som finns i ett hjärta. Försök pågår just nu med att odla mus- och råtthjärtan, berättar han. Pelle Zettersten, som bevakar kärnkraftsfrågor på Vetenskapsradion, berättar om de senaste små stegen mot slutförvaring av det högradioaktiva avfallet. Processen är så långsam att medieintresset är svalt, han själv håller på att bli gråhårig och presskonferensen när slutförvaret slutligen stängs räknar han med blir på hans egen hundraårsdag 2070. Tre av fyra professorer i Sverige är män, men den här sneda könsfördelningen kan hålla på att förändras. På tio år har andelen kvinnliga lektorer ökat från 30 till 44 %. --Ökningen kan komma att påverka jämställdheten högre upp i universitetshierarkin. Det säger Minna Salminen, forskare och jämställdhetsspecialist vid Uppsala Universitet. Alltfler länder ägnar sig åt rymdverksamhet. På den internationella rymdkonferensen Space Ops i Stockholm var Sydafrika årets nytillskott med sina planer på att skjuta upp sateliter. Det rapporterar Björn Gunér. Om det ska bli möjligt att åter landa på månen, eller kanske på en asteroid, krävs internationellt samarbete. Bemannade rymdfärder är så dyra att flera länder behöver dela på kostnaderna, enligt Bill Gerstenmaier som leder NASAs bemannade rymdfart.
Nu invigs Sveriges största bioraffinaderi för jordbruksprodukter. Där skall för första gången i Sverige produceras produkter till den kemiska industrin på råvaror som vanligtvis ses som jordbruksprodukter. Raffinaderiet är till delar ett EU-finansierat projekt där Lunds tekniska Högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och Danmarks tekniska universitet har jobbat tillsammans. I veckomagasinet hör du också om lyckade försök med ett alzheimervaccin, ritande nobelpristagare och den östrogenliknande platskemikalien bisfenol A.
Linus Hovmöller från Sollentuna har fått en vetenskapliga artikel publicerad i Transactions of the Royal Society A, en ansedd brittisk kemitidskrift. I köket breder han ut de vackra mönstren av kvasikristallapproximanter som påminner om arabisk mosaik. Sen visar han hur han listade ut var atomerna skulle vara placerade för att bli mönster som kunde upprepas. Pappa Sven Hovmöller är professor i strukturkemi vid Stockholms universitet och hade under åtta år försökt hitta en lösning. Vetenskapsradions Annika Östman undrar vad 11-årige Linus tänkte om att han under två dagar av sitt sommarlov ifjol lyckades göra så att pappa och han löste gåtorna på de fyra atomstrukturer tillsammans. När svininfluensan, AH1N1, kom till Sverige vaccinerade sig över 5 miljoner svenskar under vintern 2009-2010, och ganska snart misstänktes ett samband mellan vaccinet Pandemrix och en ovanlig biverkan, narkolepsi. Nu rapporterar Narkolepsiföreningen att samma sändningar av vaccinet Pandemrix kan ligga bakom de fall av sjukdomen narkolepsi som rapporterats. Tomas Salmonsson, som är vetenskaplig rådgivare på läkemedelsverket, säger att de är medvetna om att de leveranser, eller batcher, som det handlar om, var bland den första hälften som användes. Reporter Lars Broström Sillgrisslor på Lilla Karlsö har låg dödlighet, när ungarna hoppar ner från klipporna mot vattnet utan att störas av människor, enligt en studie. På grannön Stora Karlsö ringmärker forskare sillgrisslorna i samband med hoppandet, och det blev en diskussion om ringmärkningen där skulle kunna störa kontakten mellan ungar och vuxna fåglar, så att ungarna kunde bli övergivna och dö. Thord Fransson, chef för Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska Riksmuséet, säger så här om huruvida man stör fåglar vid ringmärkning. Reporter Annika Östman. Vraket Resande Man tror en dykargrupp från Grebbestads Marinarkeologiska Sällskap att de har hittat. Det är ett mytomspunnet svenskt krigsskepp som i november 1660 sjönk i hårt väder i Stockholms södra skärgård, med en värdefull last av både juveler och ädla metaller. Johan Rönnby är professor i marin arkeologi på Södertörns högskola. Reporter Gustaf Klarin
Ett 60-tal mumier berättar helt nya historier efter att ha röntgats på Karolinska sjukhuset i Solna utanför Stockholm bland dem en gam, en katt och en 10-årig flicka. Vi hör också om en språk- och en sömnkonferens i veckan och om att Kinesiska forskare klonar på löpande band med ny enkel metod.
Ett 20-tal guldsmedsaffärer i landet har varit med i ett pilotprojektet för ett nytt sorts rånskydd där ett sprinklersystem med så kallat "märk-DNA" "duschar" över rånarna. Nu ska alla landets polisdistrikt börja använda tekniken med specialkomponerat DNA från växter.Vetenskapsradions Hanna Westerlund begav sig till polishuset på Kungsholmen i Stockholm för att ta reda på hur det funkar. Mikael Andersson som utbildar kriminaltekniker DNA-duschar sig själv och en skyltdocka.
Ett helt nytt internet, ett talat internet som kallas spoken webb består av enbart ljud och nås med hjälp av vanliga enkla mobiltelefoner på GSM-näten. Tanken är att det här ska ge de många miljarder människor som idag saknar tillgång till nätet, men som lätt kommer åt en billig mobil, de ska få chansen att kommunicera med andra över hela planeten och det här utan att behöva kunna läsa eller skriva, det räcker att kunna prata och att kunna slå ett telefonnummer. Veckomagasinet innehåller också klimatskeptiker, nedlagd antibiotika och läckande gas i Nordsjön.
Lappugglorna söker sig söder ut eftersom det är ont om mat i norr, och stora kullar från ifjol. Fågelskådare förundras och gläds. Följ med på lappuggle spaning i en bokskog utanför Enköping. Den som filmat är Emil Nilsson.
Var det jägare och samlare som redan bodde här, som själva utvecklade och lärde sej tekniken. Eller var det folk som flyttade in utifrån och tog med sig ett levnadssätt med djurhållning och odling? Evolutionsbiologer bidrar nu till arkeologin genom att ta fram DNA, genetiskt material, från stenåldersmänniskor. Efter att ha jämfört stenålders-dnat med DNA från dagens människor i olika delar av Europa har forskarna kunnat dra slutsatsen att de första jordbrukarna i Skandinavien flyttade in hit söderifrån.
Isbjörnen är en betydligt äldre art än vad man tidigare trott och är mer genetisk unik jämfört med var tidigare forskning visat. Bland andra tyska och svenska forskare har genom analyser av DNA hittat tecken på att isbjörnen utvecklades redan för cirka 600 000 år sedan och inte är den variant av brunbjörn som tidigare studier visat.
Det kraftiga jordskalvet inträffade på ett oväntat ställe och följdes av ett oväntat starkt efterskalv. Två händelser som förbryllar forskarna. Seismolog Björn Lund kommer till Vetenskapsradions studio för att reda ut vad forskarna lyckats ta reda på dagarna efter skalvet. Veckomagasinet innehåller också en mattesatsning i Ghana, om att stress gör oss förkylda och en liten inblick i framtida biltrafikslösningar.
Kinesiska forskare nu har hittat fossila avtryck som tyder på att en stor rovdinosaurie bar långa dunlika fjädrar. Dinosaurien tillhör samma familj som Tyrannosaurus rex och har fått art-namnet Yutyrannus uuali. I veckomagasinet kan du också höra om den nya satsningen på forskningssamarbetet Science for life, om hur hälsan hänger ihop med samhälleliga klyftor, en pratstund med vår brasilienreporter och ett litet filmtips.
Kina är på väg att ta ledningen kring att kartlägga alla proteiner vi har i kroppen och kineserna ökar sin forskningsbudget med 20 procent årligen. Nu ligger de på plats nummer två i antalet publicerade vetenskapliga artiklar.Vad gäller kvalitén ligger Kina dock på omkring plats 13, men inom vissa ämnesområden som materialvetenskap är de extremt starka. Det berättar Annika Östman som är på väg till Kina som en del i Vetenskapsradions satsning på "De nya forskningsländerna"Professorn i mikrobiologi Mathias Uhlén på KTH i Stockholm säger att han varje gång han kommer till Kina blir lika inspirerad som när han besöker topp-universiteten Stanford eller Harvard i USA, och han tror att det bara dröjer några år innan de är bland topp tre även kvalitetsmässigt. I söndags åkte regissören till storfilmen Titanic, James Cameron, ner till botten av jordklotets djupaste hav, Marianergraven, öster om Filipinerna. Det är första gången sedan 1960-talet som en människa åker ner dit. James Camerons andra storfilm, Avatar, utspelar sig i rymden och det finns forskningsmässiga samband mellan djupa hav och förutsättningar för liv på andra planeter. På Stockholms universitet finns sedan i höstas ett astrobiologiskt centrum där man förenar bland annat marin geokemi och astronomi. Nils Holm, professor i marin geokemi, intervjuas av Hanna Westerlund. De marina däggdjuren, valar och sälar, ökar i världen. Det kan leda till ökad konkurrens med fisket. För hundra år sedan fanns gott om gråsäl i Östersjön, men på grund av hård jakt och miljögifter minskade gråsälen kraftigt. På 70-talet fanns inte många gråsälar kvar.Sedan dess har de återhämtat sig och nu finns det runt 30.000 gråsälar i Östersjön och sälarna äter lokalt ungefär lika mycket torsk, sik, lax, öring och ål som yrkesfiskarna fångar. Det visar biologen Karl Lundström i sin doktorsavhandling på Göteborgs universitet. I veckans vetenskapsnyheter berättade vi om Linköpingsforskare som försöker göra ett batteri av trä. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén förklarar varför vi valde att publicera just den nyheten i den strida ström av ny batteriforskning som publiceras i vetenskapliga tidskrifter.
Bandyspelarna har numera en rosa boll att fästa ögonen på, och ögonforskaren Karin Nordström på Uppsala universitet förklarar vad det är som gör att den kan vara lättare att följa med blicken. Reporter Lars Broström. Största djurögonen har jättebläckfiskarna. Varför de måste ha det berättar ögonforskaren Eric Warrant vid Lunds universitet, som själv mött en jättebläckfisk. Reporter Lena Nordlund. Hur påverkar privatvård forskningen? Den försvårar, menar Karolinsika institutets rektor som nu hoppas ha rättat till problemen. Reporter Annika Östman. Skruvade radiovågor kanske kan höra framtiden till. Anna Davour reder ut begreppen. Redaktör Annika Östmanannika.ostman@sr.se
Kinesiska benrester kan vara ny art av människa, det har vi rapporterat i veckan. Det handlar om skelettfynd som är 11000 år gamla och enligt de kinesiska forskarna har skelettresterna en märklig blandning av både ålderdomliga och moderna anatomiska drag. De menar att det tyder på att det rör sig om en hittills okänd art av människa.Men paleontolog Lars Werdelin, på Naturhistoriska riksmuseet, är skeptisk till den här slutsatsen. Han tror att det handlar om en variant av den moderna människan Homo sapiens. Reporter Mimmi Billing. Amerikanska forskare hävdar att omskärelse kan minska risken för prostatacancer. Deras forskning publicerades i ansedda tidskriften Cancer. Tanken är att om man har förhuden kvar är utrymmet där under ett utmärkt tillhåll för olika mikroorganismer, och bakterier kopplade till exempelvis könssjukdomar skulle kunna orsaka en kronisk inflammation i prostatakörtlar som med tiden sen skulle kunna leda till cancer. Men Henrik Grönberg som är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet tror inte på slutsatserna.--Undersökningen är för liten och man har inte kompenserat för andra faktorer. Anna Mia Ekström, HIV-forskare och docent i internationell hälsa vid Karolinska institutet, menar att det finns andra hälsovinster med manlig omskärelse.Reporter Michael Borgert. Det är en missuppfattningen att vargens sanna natur är att leva fjärran från mänsklig boning, och att det på något sätt är fel på vargar som stryker runt husknuten. Det säger vargforskaren Diane Boyd, som Lars Broström träffat. Vargen närmar sig gärna mänskliga samhällen eftersom det finns mat där, och det har människan utnyttjat när vargen tämjdes till hund. David Bowman, professor i skogsekologi vid Tasmaniens universitet, vill plantera ut afrikanska elefanter i Australien för att förhindra gräsbränder. Det handlar om att beta ner det högväxta eldfängda gambagräset. Professorn i zoologi Ari Hoffmann tycker det är en vansinnig idé. Reporter Albert Ehrnrooth. Ulrika Björkstén berättar om Vetenskapsradions satsning "Nya forskningsländer".
Det är inte bara Sveriges försvarsminister som nu anklagas för lögn till följd av vapenskandalen med Saudiarabien, som Sveriges Radio avslöjat i veckan. Lögnanklagelser drabbar också generaldirektören för FOI, totalförvarets forskningsinstitut, när han förnekar att FOI varit inblandade med att hjälpa den saudiska diktaturen med att sätta upp en vapenfabrik.Alltså lögnanklagelser mot ett forskningsinstitut.Astrofysikern Bengt Gustafsson, som är ordförande i kommitén för forskares friheter och skydigheter i det internationella forskningsrådet ICSU, menar att forskningens anseende nu står på spel.Vi hör Sven-Ove Hansson, filosofiprofessor på KTH, om moraliska dilemman med diktatursamarbete. Vi besöker en liten fabrik där svenska forskare som nu startar tillverkning av supermaterialet grafen. Grafen består av ett enda atomlager av kol och det har fantastiska egenskaper. Det är både böjbart och starkt som stål. Det är genomskinligt och det leder ström snabbare än kisel.Och just detta att grafen utmanar kislet inom elektronikindustrin har gjort att forskargrupper och industri runt om i världen experimenterar med grafenproduktion. En av forskargrupperna, som finns vid Linköpings universitet har nu startat Sveriges - och Europas - första grafentillverkning, berättar fysikern Mikael Syväjärvi. Fysikprofessor Jari Kinaret på Chalmers ger det europeiska/globala perspektivet. Förra året dog 29000 människor av naturkatastrofer världen. De flesta av dem, 20000 dog av tsunamin i Japan för ganska exakt ett år sedan. Det kan framstå som märkligt att så många människor dog av en tsunami i ett land som Japan som har väldigt goda kunskaper om både jordbävningar och tsunamier. Naturkakstrofforskarna försöker nu förstå varför, säger professor Sven Halldin som är samordnare på Centrum för Naturkatastroflära. Hör också om varför Ulrika Björkstens satte kaffet i halsen när hon hörde en nyhet om motion och dna. ...å så lite om lyckade experiment med antimateria, hur sågfisken använder sin såg och om nytt hastighetsrekord för robot med ben.
Forskningsministern Jan Björklund vill göra det lättare för registerforskning och snabbt ska det gå, om en transistor liten som en atom och om fyndet som kullkastar en 60-årig sanning - äggstamceller i äggstockarna hos vuxna kvinnor.
Hur hänger fågelinfluensan, svininfluensan och narkolepsi ihop med varandra. Lyssna på Annika Östman när hon försöker reda ut de senaste rönen, och höra hur Läkemedelsverket nu utreder det andra har kallat en medicinsk tragedi. Vad har hjulet, penicillinet, blixtlåset och Tetrapak gemensamt? . De ingår alla i den utställning om de hundra populäraste innovationerna enligt svenska folket. För vuxna och barn har deltagit i en stor enkätundersökning och röstat fram det mest betydelsefulla som människan konstruerat. Per Gustafsson var där och kikade medan personalen lade sista handen vid utställningen. Partiklarna neutriner kanske inte har färdats fortare än ljuset. Det kan ha varit mätfel som gav de häpnadsväckande resultaten från CERN i Schweiz i höstas. Ulrika Björkstén som följt frågan förklarar var som hänt. En 30 000 år gammal blomma har drivits fram av ryska forskare. Det är en rysk forskargrupp som lcykats med bedriften, efter att ha hittat frukter nedfrusna i marken i nordöstra Sibirien. Örten har fem vita flikiga skira kronblad. Ev Sundberg, professor i växtfysiologi på SLU. Reporter Gustaf Klarin. Redaktör Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.se
Smittskyddsläkaren i Uppsala Staffan Sylwan har i en, ännu inte publicerad, studie jämfört situationen i Uppsala län med den som var i Nya Zeeland och Australien, där man inte hade tillgång till vaccin när influensan kom 2009. Och enligt Staffan Sylwans studie blev det ingen skillnad oavsett om man vaccinerade eller inte. Med tanke på de svåra biverkningar som drabbat åtminstone 160 svenskar är detta en medicinsk tragedi, enligt Sylwan. Vi hör också Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges kommuner och landsting och Johan Giesecke som är vetenskaplig chef för europeiska smittskyddsinstitutet. På Riksantikvarieämbetet arbetar man inte bara med gammalt arkeologiskt material. Konservator Magnus Mårtensson i Visby berättar att en utmaning är att bevara plastföremål av olika slag. Hur ska man till exempel förvara en legofigur eller en figur från Stjärnornas krig till eftervärlden? Filmvärlden har sin festivaler, det finns massor! Göteborg, Stockholm, Berlin, Sundance, Venedig, Cannesfestivalen. Men även vetenskapens värld har sina festivaler. Den största är den amerikanska vetenskapskonferensen AAAS. Vår reporter Per Helgesson är nu på plats i Vancouver och arbetar sig igenom det digra programmet. I veckan kunde Göteborgarna konstatera att en centralt levande gräsandshona hade kläckt fram sina ungar. Hur kan man förklara denna ovanligt tidiga kläckningen, mitt i smällkalla februari.Är det klimatförändringarna som lurat henne? - Nej, det är det nog inte, säger Lars-Åke Janzon som är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. En bättre teori är att hon har lurats av någon starkt lysande gatlykta. Ljuset styr horproduktionen och kan ha fått henne att värpa lite för tidigt. Forskare som gått en krokig väg har, efter uppmaning från redaktör Torill Kornfeldt, hört av sig till redaktionen. Ulla Ekström von Essen som är docent i idéhistoria vid Södertörns högskola, berättar att hon var en värsting under tonårstiden. Två gånger misslyckades hon med att läsa upp sina betyg på komvux, men tredje gången gick det bra och hon började på universitetet. Kort om Nobelpriset
Det var i onsdags som forksningsledaren Valerij Lukin kungjorde att hans medarbetare, efter 20 års arbete, lyckats borra sig ner hela vägen till Vostoksjön, en sjö till ytan dubbelt så stor som Vänern. Det som gör det här till en stor bedrift är att Vostoksjön är täckt av ett nästa fyra kilometer tjockt istäcke, och på grund av isen har sjön varit isolerad från omvärlden i minst 20 miljoner år.
AstraZeneca lägger ned sin forskning i Södertälje som varit inriktad på sjukdomar som Alzheimers, stroke och Parkinsson. Men vad betyder det för övriga medicinsk forskning i Sverige? Lena Claesson-Welsh, prof i biokemi och medlem i Kungliga Vetenskapsakademien, KVA:s medicinska grupp, Mats Ulfvendahl, huvudsekreterare i medicin vid Vetenskapsrådet och prof Torsten Gordh, verksamhetschef för smärtcentrum i Uppsala. "Äkta människor" är SVT:s serie där människor lever sida vid sida med androider, det vill säga robotar byggda för att exakt likna människor ända in på skinnet. I serien kallas de för hubotar, och har blivit kommersialiserade människomaskiner med usb-uttag i nacken. Men hur nära är serien verkligheten? Frilansjournalist Niklas Zachrisson berättar mer om dagens robotforskning. Hjärnan hos drogmissbrukare avviker i utseende och struktur om man jämför med hur människohjärnor i allmänhet ser ut, men missbrukarens hjärna fungerar också annorlunda. Forskarna har inte vetat om förändringarna beror på drogmissbruket, eller om hjärnan faktiskt var avvikande redan innan personen blev beroende av droger. Reporter Gustaf Klarin.
Solstormen varnades för i veckan och att den skulle träffa jorden i tisdags. Flygplan dirigerades om, men annars verkar det mest ha lett till vackra norrksen och ett gyllene tillfälle för solfysiker att frossa i data. Lars Broström tog kontakt med solfysikern Henrik Lundstedt i Lund. Är det censur? Tidskrifterna Nature och Science har stoppat publiceringen av två studier för att resultaten anses för farliga. Studierna visar på hur man skulle kunna få fågelinfluensaviruset att mutera så att det lättare skulle kunna spridas mellan människor. Idag sprids det endast mellan djur och människor. Forskare och tidskrifter har efter påtryckningar från amerikanska myndigheter accepterat att under ett par månader stoppa aktiviteterna. I veckan protesterade en av forskarna. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Göran Herméren, senior professor i medcinsk etik vid Lunds universitet, och under många år ordförande i den etikgrupp som ger råd till EU kommittionen om vetenskap och nya teknologier. Först ut Göran Hermerén. Reporter Annika Östman. Problem med gula fläcken leder ofta till att synen försämras dramatiskt. I veckan rapporterades om kliniska försök med stamcellsbehandling av det som kallas åldersrelaterad makuladegeneration. Det är en sjukdom som främst drabbar äldre med en nedbrytning av syncellerna kring gula fläcken i ögat. Försöken har det rapporterats om i tidskriften The Lancet. Fredrick Gosch är docent och överläkare vid ögonkliniken i Lund. Reporter Per Helgesson. I Davos i Schweiz möts över 2 600 företagsledare, akademiker och politiker, och i år är det många vetenskapliga ämnen som är på tapeten. Bland annat handlar det om antibiotikaresistens. Men också andra ämnen tas upp. Johan Rockström är chef för Stockholm Environmental Insitut, och Ekots ekonomikorrespondent Staffan Sonning träffade honom i Davos, och undrade vad det betyder att vetenskapen tar större plats.
I Vetenskapsradions veckomagasin får vi höra den smått otroliga historien om Anders Sohlin som blev adopterad av en älgkor i ett hägn. Något som inte är helt ovanligt berättar älgforskaren Göran Ericsson. programmet samlar även upp reaktionerna efter vår rapportering om den omstridda diagnosen "Hypotyreos 2".
Många gånger presenteras aldrig resultaten från tester av nya läkemedel eller behandlingsmetoder aldrig presenteras. En tredjedel av forskare som fått statliga pengar i USA hade inte publicerat något från sina kliniska prövningar efter tre år, fast själva undersökningen var avslutad. Genom att läkemedelsindustrin är global så får det effekter över allt. Hör vad flera kunniga i området har att säga. Mats Eliasson är överläkare på Sunderbyns sjukhus utanför Luleå, och även professor i medicin vid Umeå universitetssjukhus är en av dem. Reporter Annika Östman. En ny köttätande växt har hittats i Brasilien Philcoxia minensis. Den fångar och äter maskar med hjälp av sina klibbiga blad som växer under marken. Fyndet tyder på att kanske fler växter än man tidigare trott kan vara köttätare. Trädgårdsintendent Jesper Kårehed vid Uppsala botansik trädgårdar om varför växter överhuvudtaget äter djur? Reporter Hanna Westerlund Ny forskning kring bilkörning presenterades i veckan på Väg och transportforskningsinstitutets årliga arrangemang,Transportforum. Bland annat om att bilarna i framtiden troligen kommer att kommunicera med vägbanan och själva kunna se och följa linjer för att hålla sig på vägen, dom kommer till och med och kunna bromsa om det skulle behövas. Att tekniken blir allt mer viktig i trafiksäkerhetsarbetet är uppenbart, men kanske allra viktigast är ändå att föraren är koncentrerad på att köra bilen och ingenting annat. Någonting som blev uppenbart när vår reporter Pelle Zettersten försökte göra en intervju samtidigt som han provade att köra bil i en simulator på Transportforum. Psykiatriska diagnoser värderas. Ulrika Björkstén kommenterar rapporten om brister i vetenskapen kring diagnos och behandling av olika psykiatriska diagnoser, som bla ADHD
Lär dig kemin som gör att brysselkål kan bli beroendeframkallande gott. Förstå när du ska hantera grädden med varlig hand. Inse hur bubbel lurar hjärnan.
Fysikerna känner att de har fått en julklapp redan den här veckan. Tord Ekelöf, professor i partikelfysik, menar att den här julklappen kan bli något konkret och användbart om femtio år. Det handlar om Higgspartikeln, som är så stor som en miljondel av en atom. Och även om man denna vecka visat att man närmat sig Higgs, så har inte fysikerna helt kunnat slå fast att den finns. Inte ännu, eftersom det med en promilles sannolikhet kan handla om bakgrundsförändringar.
Granskningen för tre år sedan verkar ha lett till förändringar inom nobelkommittéerna och Nobelföretagen. Avslöjandena handlade bland annat om bjudresor till Kina och om en professor som arbetade för Astra Zeneca samtidigt som han satt i medicinkommittén och röstade fram nobelpriset som gick till upptäckten av att HPV-viruset ger livmoderhalscancer. Astra Zenca hade utvecklat ett vaccin mot HPV. Staffan Normark som är kungliga Vetenskapsakademins ständige sekreterare och sitter i Nobelstiftelsens styrelse säger att man efter rapporteringen skärpt reglerna och ger som exempel att man inte ska sitta i ett bolags styrelse som kan gynnas av ett pris och samtidigt rösta och att han välkommnar att vi uppmärksammade bristerna. Två veckor har gått av de internationella klimatförhandlingarna i FN:s regi i sydafrikanska Durban. Den stora frågan har varit hur världen ska kunna minska sina utsläpp av växthusgaser för att på så vis kunna undvika en katastrofal klimatförändring. Nu tar mötet slut och stämningen är dyster, rapporterar Malin Olofsson, Sveriges Radios utsända. Lars Broström har besökt nobelpristagarna Saul Perlmutter i Kalifornien och Bruce Beutler i Texas. Två olika forskningsmiljöer, den ena rik på kreativitet, den andra på pengar. Imorgon är det alltså dags för utdelningen av årets Nobelpris i Konserthuset i Stockhholm - men en av pristagarna fattas. Ralph Steinman, mottagare av ena halvan av årets medicinpris, avled i cancer bara några dagar före nobelkomitténs tillkännagivande. Hans pris tas emot av hustrun Claudia - och för hela familjen Steinman har tiden efter faderns död varit omtumlande. Det berättar Lesley Steinman, som vår reporter Therese Bergstedt fick tag på mitt under nobelyran.
Hostmediciner används flitigt i Sverige, men det saknas moderna vetenskapliga bevis om de har effekt. Det handlar både om slemlösande och och hostdämpande mediciner.
Efter förra veckans miljölarm om gift i fisk hör vi forskarna som konstaterar att fisken innehåller allt mindre mängder miljögifter. Fisk är mycket bra mat, säger Mattias Öberg som är toxikolog på Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. Han anser att problemet snarast är att vi äter för lite fisk. Det var som i Vetenskapsradions nyheter avslöjade felaktigheter i Naturskyddsföreningens rapport "Den flamsäkra fisken". Professor Anders Bignert är chef på enheten för miljögiftsforskning på Naturhistoriska riksmuseet. Han ansvarar för de stora frysboxarna på Naturhistoriska som innehåller frusen fisk insamlad sedan 1960-talet. Prover från de frusna fiskarna bekräftar bilden av att halterna för de flesta miljögifter som man mäter sjunkit de senaste decennierna. Även internationellt är miljögiftshalten sjunkande, säger Anders Bignert. Orsaken både i Sverige och internationellt är att många av de svåra miljögifterna har förbjudits. Han tror inte att världen riskerar att kastas tillbaka 40-50 år i tiden vad gäller miljögift i fisk av det skälet att samhället idag är bättre rustat för att upptäcka och förbjuda skadliga ämnen. I Sveriges radios skolsatning går vidare. Under Naturvetenskapens dagar i Örnsköldsvik har mellan- och högstadieelever fått chansen att möta människor som jobbar med forskning inom natur och teknik. Vår reporter Ingela Hofsten följde med ett gäng niondeklassare ut på ett forskningsfartyg. Lena Nordlund som jobbar på radioprogrammet Kossornas planet berättar om toalettdesign och toalettforskning. Orsaken till detta tema Världstoalettdagen där det uppmärksammats att 40% av alla människor saknar toalett. Det är ett stort problem både socialt och vad gäller hälsa. Kossornas planet sänds i P4 efter klockan tolv på lördag. Inför den stora klimatkonferensen i Durban tycks det politiska intresset och mediaintresset för klimatfrågan ha svalnat. Men finns det verkligen vetenskapliga skäl till att klimatfrågan har hamnat i skymundan, Marie-Louise Kristola på Vetenskapsradions miljöprogram Klotet som följer klimatfrågan, säger:- Nej, de vetenskapliga bevisen för en global uppvärmning blir bara starkare och starkare.
Många barn i Sverige kanske drabbas av blodbrist på grund av att navelsträngen klipps snabbt efter födseln. Problematiskt, anser Ingela Wiklund, ordförande på Svenska barnmorskeförbundet. Hon välkomnar en ny forskningsstudie som undersökt blodbrist hos 400 nyfödda barn vid Hallands sjukhus. En slutsats är att barn där man klipper navelsträngen, eller avnavlar, direkt efter födseln, i högre grad drabbas av blodbrist än de barn där man avnavlar först efter tre minuter. Det beror på att själva navlesträngen innehåller uppåt en tredjedel av barnets blod. Och det tar några minuter för navlesträngsblodet att pumpa över i det nyföda barnet. Ingela Wiklund efterlyser riktlinjer från Socialstyrelsen om när barn ska avnavlas. Men enligt Andor Wagner som är utredare på Socialstyrelsen är det omöjligt att skriva några allmänna riktlinjer för när avnavling ska ske, eftersom det enligt honom inte finns några bevis för att det har någon större betydelse om barnet avnavlas tidigt eller sent. Vi hör chalmersforskarna som hävdar att de skapat nånting från ingenting. Fyskiprofessor Per Dellsing berättar att hans forskargrupp har skapat ljuspartiklar ur vaccum. Med en teknisk finurlighet har de lyckats med något som fysiker velat göra sen den här möjligheten förutspåddes för ett fyrtiotal år sedan. Konferensen Falling walls i Berlin, på årsdagen av Berlinmurens fall, pekar mot framtida avgörande forskningsgenombrott. Tanken med konferensen är att bjuda in ledande forskare inom de mest skilda fält - för att försöka spana in i framtiden för att se vilka som blir kommande murar att falla. Astrofysikern Jean Luc Lehners, datavetaren Anastasia Ailamaki och nobelpristagaren i medicin 2004, Aaron Ciechanover, spekulerar inom sina respektive fält. Den kalla fusionen är tillbaka, nu i italiensk tappning. Tidningen Ny Teknik under 2011 skrivit ett 20-tal artiklar om en italienska energiproducerande apparat där uppfinnaren själv hävdar att det handlar om kall fusion. Om det funkar skulle det vara en sensation som löser mänsklighetens energiproblem. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén tror att italienaren bluffar.
Duvor har lärt sej att åka tunnelbana i södra Stockholm. Duvorna reser regelbundet mellan Farsta strand och Farsta, det har mänskliga passagerare fått erfara. Fenomenet kan ha uppstått av ett misstag tror kognitionsforskaren Mathias Osvath på Lunds universitet.
Det står nu klart att det stora krigsfartyg som dykare hittade utanför Ölands norra udde i somras verkligen är det mystomspunna Mars som sjönk efter strid 1564. Under hela hösten har fartygets identitet varit oviss, men dykarna har nu hittat stämplade kanoner ombord på fartygsvraket, och det är historiken Ingvar Sjöblom som har hittat motsvarande stämplar i skriftligt material från 1560-talets början. Det handlar bland annat kanonfabrikens räkenskaper där kanonerna prydligt finns bokförda. Mars var 1564 Sveriges och hela Europas största krigsfartyg, berättar Ingvar Sjöblom (betydligt större än Wasaskeppet), och han menar att den spännande undersökning av vraket som kommer att fortsätta efter vintern kommer att sprida ljus över en lite bortglömd period av den svenska historien. Forskaren Birgitta Almgren, som skrivit en bok om de svenskar som arbetade för den östtyska säkerhetstjänsten Stasi, utreds nu av Justitiekanslern misstänkt för att ha brutit mot tystnadsplikten. Det är den svenska säkerhetspolisen Säpo som begärt en utredning om innehållet i hennes bok.JK:s beslut att inleda en förundersökning har väckt skarp kritik bland Birgitta Almgrens forskarkollegor. Vi hör Helmut Müller-Enbergs, stasiforskare och just nu gästprofessor vid Högskolan på Gotland och Lars-Åke Johansson, chefsjurist på Säpo. Efter kärnkraftskatastrofen i Japan beslutade ministerrådet i EU att alla kärnkraftverk inom unionen ska genomgå så kallade stresstester, det vill säga tester där man analyserar hur kärnkraftverken klarar av till exempel jordbävningar och översvämningar.De företag som äger de svenska kärnkraftsverken har nu skickat in den första redovisningen till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och Jan Hanberg som är enhetschef på SSM berättar att man har hittat flera svagheter som man måste åtgärda.
Rättsmedicinalverkets analysmetoder har fått hård kritik den senaste tiden. Först beskedet att den felaktiga DNA-analysen som för en kort tid ändrade Ingmar Bergmans släktträd. Några dagar senare kom tingsrättens dom i målet mot den barnläkare som åtalats för att ha dödat ett spädbarn med hjälp av ett sömnmedlet tiopental där läkaren frias helt med hänvisning till att Rättsmedicinalverkets provsvar inte håller för en fällande dom. Johan Ahlner, verksamhetschef på Rättsmedicinalverket, försvarar det kritiserade provsvaret.
Det går inte att ta patent på mänskliga embryon eller stamceller från embryon. Det slås fast i en dom den här veckan från EU-domstolen.EU-domen är ett resultat av att Greenpeace överklagat ett patent från en tysk forskare. Den tyske forskaren ville ta patent på första stadiet av celler som han utvecklat från stamceller. Åsa Hellstadius, som forskar kring patenträtt inom biomedicin menar att Sverige i och med domen blivit diskriminerat.En tungviktare i Sverige kring etiska frågor är Jan Wahlström, professor emeritus i klinisk genetik vid Sahlgrenska akademin, är också bekymrad över EU-domen. Även om han själv är tveksam till patent på biologiska upptäckter, tycker han att den svenska hållningen hittills har varit bra, och som också har stämt med vad EU kommissionens etikkommitté tyckt. Att de inte går att ta patent på själva embryon, men när man väl renat fram stamcellslinjer, och från dem utvecklar celler som kan specialisera sig - där har det varit tillåtet med patent.På företaget Cellartis, som är ett av få företag i Sverige som jobbar med embryonala stamceller, säger VD och forskningschef Johan Hyllner att domen var väntad. Företagen måste nu hålla sina upptäckter hemliga. Men att hålla saker hemligt är inte bra för forskningen, menar Outi Houvatta, som är professor i obstreatik och genetik vid Karolinska institute. Efter senaste istiden fanns det bland annat mammutar, kameler, gigantiska trögdjur och en jättebäver stor som en människa i Nordamerika. Inga av de här stora djuren finns kvar. Ny forskning tycks stärka teorin att de utrotades av de första människorna. Jan Ekman, professor i populationsbilogi vid Uppsala, om den senaste forskningsresultaten. Högskolor och universitet jagar fuskande studenter med olika plagiatdatorprogram. Men programmen har flera brister. Debora Weber Wulf är plagiatsforskare i Berlin och Lars-Erik Nilsson som är lektor i pedagogik vid högskolan i Kristianstad. Den uppskruvade debatten bland världens fysiker fortgår apropos CERN-experimentet nyligen som visade att neutriner kan färdas snabbare än ljuset. En holländsk fysiker som underkänt experimentet blev så stressad att han kastade telefonluren i örat på Ulrika Björkstén.
Vi blickar in i det mörka innandömet i en ko. Där inne finns en bov i dagens klimatdrama som vetenskapen nu vill stoppa. Det handlar om främst nyzeeländsk forskning inne i kornas våmm. Mikroorganismer i våmmen, en av kons fyra magar, avger mängder metan under matsmältningen. Eftersom metangas är en kraftfull växthusgas försöker nu forskarna få våmmens invånare att sluta producera metangas och istället ge ifrån sig andra avgaser. Vetenskapsradions Per Helgesson om det här forskningsområdet där Nya Zeeland är ledande. Kosttillskott kan ha negativ hälsoeffekt. Forskning visar att E-vitamin eventuellt kan öka risken för cancer. En annan stor studie på äldre amerikanska kvinnor som tog kosttillskott med järn. De kvinnorna hade kortare livslängd än de som inte tog järntillskott. Vitaminer och mineraler är nödvändiga för kroppen, problemet är att överdosering kan vara skadlig. Vi hör Maria Lind Karlberg, Uppsala universitet och professor Jan Palmblad, KI. De flesta företag som gör affärer på telefon spelar in samtalen med kunderna. Men det finns företag, som sedan klipper i ljudfilerna för att kunna påstå att kunder ingått överenskommelser de inte har. I flera rättegångar har företagare hävdat att inspelningarna de fått höra är klippta i. Men det är svårt att bevisat det verkligen hänt.Men med en helt ny teknik, som Statens kriminaltekniska laboratorium precis har fått tillgång till, kan man med hjälp av det vanliga elnätet ta reda på exakt i vilken sekund som ljudupptagningen skett. På så sätt går det att avgöra om någon har klippt i materialet.--Det vi utnyttjar är att frekvensen i elnätet varierar, säger Peter Bergström på SKL, och med kännedom om den variationen kan man ur en ljudinspelning extrahera ut samma variation och tidsbestämma när det hänt. Det är barnen som är de som är mest sårbara när det blir brist på mat. Men det är inte stora hungerkatastrofer som är den stora dräparen i världen. Det är en mer osynlig vardaglig form så kallat måttlig undernäring som ger upphov till de riktigt många dödsfallen av barn. Det berättar Lars-Åke Persson som är professor i internationell barnhälsovård på institutionen för kvinnor och barns hälsa Uppsala universitet.
Veckan har präglats av att vi fått veta vilka som fått nobelpriser. Den här gången inträffade det ovanliga att en pristagare hann dö två dagar innan priset tillkännagavs. De flesta av årets pristagare har också fått jobba i motvind. Pristagaren i kemi blev till och med avpolletterad från sin grupp. Är det tillräckligt högt i tak för Nobeltankar inom universitetsvärlden?
Läkaren som rekommenderade homeopatiska medel till sina patienter gjorde inte fel. I en uppmärksammad dom som vetenskapsradion rapporterat om i veckan har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast att läkaren inte utsatt patienterna för fara. Nu är frågan hur domen, som ett vägledande prejudikat, ska tolkas. Är det fritt fram nu för läkare och annan sjukvårdspersonal att föreslå homeopatiska medel till sina patienter? Läkaren Anders Pettersson, som efter en lång rättsprocess nu fått rätt i högsta instans, är nöjd med domen, men enligt Socialstyrelsen ändrar domen inte praxis. Högsta Förvaltningsdomstolen anser att det var fel av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, att ge Anders Pettersson prövotid, alltså en grövre form av varning, för det här. Socialstyrelsen har i veckan diskuterat hur de ska tolka domen och säger nu att det enda den betyder är att Socialstyrelsen inte lyckats bevisa att homeopatisk behandling kan vara en fara för patienter.
Kan det vara så att en potatis kan påverka hur en människas gener fungerar. Ja, kanske kan den det, i alla fall om man får tro ny spännande forskning från en grupp kinesiska forskare. Fast då handlar det om ris, och om hur kopior av arvsmassa från ris kan leta sig in i människans celler. För forskarna har hittat kopior av arvsmassa, så kallat mikro-rna, från ris inuti både möss och människors celler och det verkar som risets mikro-rna här kan påverka generna i kroppen.- Om det här nu håller är det jätteintressant, säger Fredrik Söderbom som är mikro-rna-forskare på SLU, vi har växt mikro-rna som faktiskt kan ta sig in genom maten, in i våra kroppar och faktiskt reglera gener.
När det finns misstanke om allvarligt brott måste det prövas i domstol. Så kommenterar Elisabeth Rynning, professor i medicinsk rätt, den pågående rättegången i Solna. Där en narkosläkare står åtalad för dråp av ett barn. Kärnfrågan i rättegången är om döden har påskyndats eller inte. elisabeth Rynning menar att de båda vetenskaperna, medicin och juridik, kan behöva lära sig att kommunicera bättre med varandra, eftersom båda har som uppgift att skydda de mänskliga rättigheterna.
Australipithecus Sediba är namnet på den art som kan vara alla nu levande människors förfader. Veckans nummer av Science domineras av artiklar om fyndet, som gjordes i Sydafrika redan för tre år sedan. Forskarna skriver att den här förmänniskan bättre passar in som förfader åt den moderna människan än den andra förmänniskoarten från samma tid, Homo habilis.
Om den årliga europeiska hjärtkonferensen i Paris, en ny variant av den så kallade fågelinfluensan, hur data från mobiloperatörer kan vara till hjälp vid katastrofer, och om fotbollsvärldens sätt att hantera unga spelare. Programledare Björn Gunér
På Världsvattenveckan i Stockholm möter vi Tony Allan som fick vattenpriset 2008. Tony Allan har unika kunskaper som blivit högaktuella. Det handlar om Libyen. Redan 1966 kom han till Libyen för att för sin doktorsavhandling studera hur grundvattnet sjönk uppe vid den libyska medelhavsskusten. Det var tre år innan Muhammar Kadaffi grep makten.Just det sjunkande grundvattnet ledde fram till Kadaffis kanske största monument, the Great man made river, den stora människoskapade floden.På den officiella hemsidan kallas den världens 8:e underverk. Det är ett enormt system av runt 800 djupa brunnar i öknen i södra Libyen, och ur de här brunnarna pumpar man upp fossilt vatten som sedan rinner i gigantiska rör, pipelines, norrut upp till medelhavskusten där de flesta libyer bor. 70% av befolkningen får sitt vatten från dessa ökenbrunnar.Tony Allan menar att Great man made river är Kadaffis största monument, ett våldsamt överdimensionerat system som blivit på tok för dyrt.Tony Allan som är vattenforskare och professor vid School of Oriental and African studies vid Kings college i London.
Om man springer fem kilometer samtidigt som man har kraftig influensa och är bakfull. Då kan man förnimma en känsla av hur det är att ha kroniskt trötthetssyndrom, enligt vittnesmål från en patientförening. Uppskattningsvis uppåt 40.000 svenskar är drabbade av kroniskt trötthetssyndrom. För två sedan kom forskning som pekade ut ett virus som orsak till sjukdomen, en virussmitta som kom från möss. Men som vi har rapporterat i veckan pekar alltmer forskning på att det inte stämmer. Att viruset som forskarna hittade i sina provrör i själva verket inte kom från patienterna utan från möss som på något sätt förorenat proverna.
Nya beräkningar visar att det går utför för alla musselätande fågelarter i Östersjön. Under veckan har ett 30-tal sjöfågelforskare från alla länder runt Östersjön samlats på en workshop i Visby. Nu kopplar forskare samman de svenska resultaten med med liknande trender i Nordamerika.
Varannan kvinna över 50 kommer att drabbas av benbrott, enligt aktuell forskning. Det gör att Sverige kröner prispallen internationellt i den föga attraktiva tävlingen benbrott. För att veta hur man kanske ska kunna undvika den pallen begav sig Vetenskapsradions Annika Östman till Uppsala forskningscenter och genomgick en bentäthetsmätning.
etenskapsradions Veckomagasin om att knäcka krypteringen till bin Ladins datorer, om att tävla om miljarder till forskning utan att känna till reglerna, om hivsmittade som snart blir pensionärer och om varför Stockholm ligger så långt efter vad det gäller biogas av hushållsavfall. Programledare Annika Östman.
På Evolutionsmuseet i Uppsala har man hittat ett fossilfynd av en liten barnskalle, som har legat bortglömt på museet sedan 1930-1940-talet. Fyndet tillhör den stora samling fossil som togs hit från Kina på 1920-talet. Men att ingen intresserat sig för det under alla år är en gåta, säger professor Per Ahlberg, eftersom det hittats i samma trakter som Pekingmänniskan.
Vi beger oss till Stilla Havet utanför Costa Rica där en grupp forskare har givit sig ut för att borra ett två kilometer djupt hål i havsbottnen. Detta för att bättre förstå sig på hur jorden fungerar och hur klimatet varierar. Hör också om hur häxjakten fortsätter i Sverige än idag, hur det ser ut i den förbjudna zonen runt det havererade kärnkraftsverket i Tjernobyl, om läkemedelsbiverkningar som en stor anledning till att många läggs in på sjukhus, om Arktis kuster som äts upp av varmare havsvatten, och om kirurger som inte blir stadigare på hand efter några glas.
22% av svenskarna är villiga att sälja sin 150-grams njure för 300 000 kronor. Forskarna föreslår att anhöriga ska få begravningskostnaderna täckta för sin avlidne närstående. Inget av detta är tillåtet, samtidigt som köerna för transplantation blir allt längre. Är alla helt överens om att det är moraliskt och etiskt fel att ta betalt för sin kropp?
Omsorgsrobotar stod i fokus på robotkonferens i Västerås. I Japan har man lagt stor tonvikt vid att närma robotar till människan. Vi har kunnat läsa om robotar som dansar, robotar som beter sig som hundar, robotar som lärare och robotar som sällskap till äldre. I Europa vill man inte vara sämre på att konstruera robotar, men här har man kanske en litet annorlunda approach. Det framkom på den europeiska robotkonferensen EU Robotics Forum, som hållits den här veckan på Aros kongresscenter i Västerås. Där samlades många forskare med inriktning mot hälsa och sjukvård, och på utställningen visas ett flertal typer av omsorgsrobotar, alltifrån en slags bildtelefon på hjul som förföljer gamla, en robot som är utbildad till sjukhusvaktmästare och en intelligent terränggående rullstol. EU har genom EU Robotics Forum satsat över 500 miljoner euro på robotforskning, och numera kräver man att forskningsresultaten i högre grad ska leda fram till färdiga produkter som kan kommersialiseras.
En stor nyhet i veckan har varit att Läkemedelsverket misstänker att det finns en koppling mellan narkolepsi och den stora vaccinationskampanjen 2009-2010 mot influensan H1N1, så kallad svininfluensa. Ett sextiotal barn och ungdomar har insjuknat i den ovanliga sömnsjukdomen narkolepsi strax efter att de vaccinerats. Myndigheterna har nu stoppat vaccinationsmedlet Pandemerix till barn och ungdomar under 20 år.Det finns idag 4000 narkoleptiker i Sverige. På grund av det inträffade kommer kunskapen och forskningen om sjukdomen att öka, tror Lotta Bergkvist som är medicinsk forskare och utredare på Läkemedelsverket.
Vetenskapsradion drar nu igång en omfattande reportageserie där vi granskar den internationella handeln med mänskliga organ. "Organshopping" som serien kallas handlar om den omfattande handeln med t ex njurar där fattiga i tredje världen säljer sin ena njure med stora förtjänster för mellanhänderna i denna hantering. Mer om serien kan du läsa här...
Vad är egentligen farligast, de radioaktiva utsläppen eller en osund livsstil? Kan det verkligen vara så att man i lugn och ro kan stanna kvar i Tokyo och ägna sig åt raska promenader, äta nyttig mat och på så vis till och med minska sin risk att få cancer, trots radioaktiviteten? - Ja, så är det, säger Mats Harms-Ringdahl som är professor i strålningsbiologi och föreståndare vid Centrum för strålskyddsforskning vid Stockholms universitet.
Efter fredagens kraftiga jordbävning i Japan hördes på lördagmorgonen en explosion från kärnkraftverket i Fukushima i norra Japan, och vit rök steg mot himlen. Vetenskapsradions veckomagasin diskuterar, i en extrainsatt direktsändning, utvecklingen i Japan efter jordbävningen. Hur allvarlig är olyckan i kärnkraftverket? Går det överhuvudtaget att bygga kärnkraftverk som klarar en så kraftig jordbävning som den som drabbade Japan? Och vad händer vid nya skalv? Medverkande är Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, Christian Ekberg, professor och kärnkemist vid Chalmers och Ari Tryggvason, docent i geovetenskap. Programledare: Lena Nordlund Producent: Ulrika Björkstén
Nordvästra Japan skakades på fredagmorgonen av en kraftig jordbävning. Ur ett seismologiskt perspektiv är detta en riktigt stor jordbävning som utmärker sig, berättar seismolog Reynir Bödvarssson.
Parasiten rävens dvärgbandmask upptäcktes för första gången i Sverige i februari. Nu har regeringen givit ett antal myndigheter uppdraget att se över konsekvenserna av parasitens entré i de svenska skogarna.
Runt 90% av allt arkeologiskt grävande i Sverige görs i samband med stora vägbyggen eller husbyggen. Det kallas för uppdragsarkeologi. Idag är det länsstyrelsen som bestämmer vilka arkeologiföretag som får uppdragen, men ett nytt regeringensförslag syftar till att det istället ska var markexploatörerna (de som bygger vägarna) som ska upphandla det arkeologiska arbetet. Orsaken är att regeringen vill öka konkurensen mellan arkeologiföretagen och att nya och även små företag ska kunna komma in på marknaden. - Det här förslaget vill skapa bättre förutsättningar för konkurrens men det oroar mig att den vetenskapliga kvalitén blir lidande, säger Agneta Åkerlund som jobbar som länsantikvarie i Uppsala.
Statens veterinärmedicinska anstalt trappar nu upp jakten på rävens dvärgbandmask. Det är en parasit som hittades för första gången i Sverige i söndags i en räv i Bohuslän. Rävens dvärgbandmask kan också infektera människan. Man riskerar att bli mycket sjuk, i värsta fall kan man dö. Nu har SVA undersökt nio rävar som kom från samma område i Bohuslän. Det visar sig att ingen av dem bar på smittan. Men arbetet med att undersöka rävar fortsätter.
Stora frågetecken råder fortfarande kring de siffror som redovisats om samband mellan vaccinering mot svininfluensa och den sällsynta sjukdomen Narkolepsi med bland annat dagliga påtvingade sömnattacker. Analyserna av fallen i Finland respektive Sverige är än så länge preliminära, men pekar i viss mån åt olika håll.
Möss blir överaktiva och benägna att ta större risker, om de föds i en miljö utan bakterier. Resultaten publicerades i veckan av svenska forskare. Om detsamma gäller människor, så väcker det frågor om tillstånd som ADHD och autism.
Obemannat flyg utvecklas nu i ett europeiskt tekniksamarbete, där flygplanstillverkaren Saab har en nyckelroll. I veckan överlämnades en central del av flygplanskroppen till slutfinishen i Frankrike. Det nya planet, kallar Neuron, kostar 400 miljoner euro (3,7 miljarder kronor).
En rysk expedition håller på med nya försök att nå ner till den märkliga och för forskarna så lockande Vostoksjön som ligger inbäddad långt under det antarktiska istäcket. Ändå sen sjön upptäcktes för 15 år sen har det spekulerats om vad som hänt med de livsformer som isolerades från omvärlden för 30 miljoner år sen. Att borra sig ner till sjön genom fyra kilometer is innebär stora utmaningar och risker med att sjön förorenas av borrningen.
Istället för ögonvittnen som hjälper polisen att ta fram en fantombild av en okänd gärningsman så kommer i framtiden DNA-spår från brottsplatsen kunna göra samma jobb. I DNA:t finns information om allt från hårfärg till längd och ansiktets form. Redan idag finns teknik för att ur DNA avläsa en rad egenskaper som hår- och ögonfärg, ålder och etniskt utsprung. Vetenskapsradions reporter Marcus Hansson följer forskningen.
Artikeln bakom påståendet att MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund skulle kunna ge autism var en bluff.
Patienter som ligger nedsövda länge kan tappa mycket muskelmassa. Nu testar forskare på akademiska sjukhuset i Uppsala en maskin som de hoppas ska förebygga problemen: den drar i den medvetslöse patientens ben.
Forskare ska ta reda på om sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas ur avfallet vid LKABs gruvor.
Modern filmanimeringsteknik bygger på komplicerade och tidskrävande beräkningar. En halv minuts animering kan ta veckor att göra för flera personer, får vi veta av programutvecklaren Marcus Nordenstam vid företaget Exotic Matter. Programledare: Camilla Widebeck.
Veckomagasinet ägnar programmet årets första söndag åt att se tillbaka på medicinåret som gått. Vår medicinreporter Annika Östman ser nya metoder för att omskola celler i kroppen till nya uppgifter som en av höjdpunkterna. Vi minns också diskussionen om huruvida svininfluensavaccinet kunde orsaka narkolepsi, tveksamma framgångar för medel som ska förebygga HIV, och ett starkt reportage om när Helena får ta emot en njure av sin man Mikael.
Vetenskapsradions Veckomagasin ser tillbaka på 2010 och plockar bland årets intervjuer och reportage. Vi påminns om att flera nya typer av förmänniskor identifierades, och att den svenske forskaren Svante Pääbo kunde visa att européer och asiater bär på DNA från neandertalare. Vi räknar in de senaste expolaneterna, tar en titt på den isländska vulkanens insida och hör om årets framsteg i arbetet med att skapa konstgjort liv. Programledare: Camilla Widebeck.
Nästan bara män får ta del av de statliga pengar som ges till spetsforskning. De senaste årens stora satsningar på särskilt starka forskningsmiljöer har inneburit ett bakslag för jämställdheten. Det konstaterar Delegationen för Jämställdhet i Högskolan i en ny rapport. Agnes Wold, docent i klinisk immunologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg är en av författarna till rapporten och finns med i veckomagasinet för att debattera med Lars Rask, stiftelsen för strategisk forskning.
Det globala Nobelpriset? Direktsändning från Kulturhuset i Stockholm. Med gäster diskuterar vi fredspriset och hur det påverkar både världsläget och dem som belönas.
Vi ska också diskutera Kinas supersatsning på forskning och om den kommer att leda till fler nobelpris, och om det finns afrikanska länder där vi kan vänta oss vetenskapliga nobelpris i framtiden?
Och hur ser Nobelpriset ut om 25 år - är det andra länder som belönas och har till och med ämnena som belönas förändrats?
Programledare: Lena Nordlund och Roger Wilson
Det globala Nobelpriset? Direktsändning från Kulturhuset i Stockholm. Är Nobelpriset verkligen hela världens pris? Och vilken bild av världen får vi genom det som belönas? Varför går till exempel de flesta litteraturpris till europeiska författare? Det diskuterar vi med litteraturkunniga gäster. Vi får också höra om varför forskares rörlighet inte bör inskränkas, något som årets fysikpristagare skrivit debattartikel om.
Håller kartan över vetenskapsländer på att ritas om och hur går det med Japans mål om 30 nobelpris på 50 år?
Och hur ser man på medicinpriset som i år gick till provrörsbefruktning, i fattigare mer överbefolkade länder?
Programledare: Lena Nordlund och Roger Wilson
Vi ägnar en god del av dagens Veckomagasin åt parasiten som härjar i vattenledningarna och plågar människors magar i Östersundstrakten. Enligt smittskyddsexperterna vet man nu att det rör sig om parasiten cryptosporidium hominis - en parasit som nästan uteslutande infekterar människor. Veckomagasinet handlar också om konsten att göra etanol av råvaror som inte hade kunnat bli mat, och om det bistra vintervädret. Sist träffar vi Vetenskapsradions nya chef Ulrika Björkstén.
Går det att bota typ 1-diabetes, som 700 barn och 400 unga vuxna i Sverige drabbas av varje år? Många internationella försök pågår och det finns många förhoppningar. Men diabetsforskaren, barnläkaren och professorn Giesela Dahlquist i Umeå menar att det inte finns en enda väg som kan lösa gåtan. Om detta får du höra i Veckomagasinet, där vi också tar upp psykisk sjukdom, antimateria och en nyupptäckt planet från en galax långt borta.
I acceleratorn LHC vid partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz har man denna vecka börjat med en ny typ av partikelkrockar som i liten skala återskapar det materietillstånd som rådde vid Big Bang. Från att tidigare ha krockat protoner, krockar man nu istället betydligt tyngre blyjoner mot varann. I de krockarna kan inte protonerna eller neutronerna hålla ihop. Man får en soppa av de kvarkar och gluoner - klisterpartiklar - som de består av. Samma soppa som fanns i universums barndom, berättar professor Tord Ekelöf i veckomagasinet. Veckomagasinet handlar också om: Nya studier som pekar på att vanliga värktabletter skulle kunna ge fosterskador. Arktisisen krymper och svenska isbrytare rustas för uppdrag i nordliga vatten Lena Nordlund har rest i Nobelpristagaren Robert Edwards fotspår. Ledande forskare manar till förändring av miljöforskningens inriktning.
Klimatet blir varmare på Grönland. De som vill ha självständighet jublar eftersom det kan underlätta för oljeutvinning. Men jägarna, med sina hundslädar, är förtvivlade eftersom isen som de vill köra på lägger sin senare och går upp tidigare. Vetenskapsradions Gustaf Klarin ingår i projektet Eye on the Arctic som ur olika perspektiv ska beskriva utvecklingen i områdena kring Nordpolen. Cannabis är ett omdiskuterat ämne. I veckan sa de röstande i Monique Thorsell Kalifornien nej till en generell legalisering. Men det är redan tillåtet att använda cannabis för medicinskt bruk i Kalifornien, i dryga tiotalet andra delstater i USA samt i en handfull andra länder i världen. Vi tar reda på vad cannabis gör med kroppen - ur en medicinsk aspekt. Los Angelesborna Eleanor Goldfield och Monique Thorsell ger en bild av hur systemet med laglig "medicinsk marijuana" fungerar idag i Los Angeles. Att övertyga en läkare vid Venice Beach om att du har behov av cannabis behöver inte vara oöverstigligt svårt, enligt rösterna från Los Angeles. Att systemet emellanåt missbrukas är solklart. Reporter: Lisen Forsberg. Lästips: "Skador av hasch och marijuana", utgiven av Statens Folkhälsoinstitut. Skriften är en genomgång av vetenskapliga studier publicerade till och med år 2008. En musikmaskin att gå in i, och uppleva världen tredimensionellt. En åskådliggörarmaskin, Allosphere. Det här är ett stort projekt som tonsättaren och professorn i mediakonst vid University of Santa Barbara, JoAnn Kuchera-Morin, har skapat. Reportar är P2:s Lisa Wall och Erik Mikael Karlsson. Redaktör Annika Östmanannika.ostman@sr.se
Antalet vilda tigrar i världen har minskat med 97 procent på 100 år. Från 100 000 till 3 000, som är utspridda i bland annat Ryssland, Indien och Kambodja. Ett internationellt möte om de hotade tigrarna hölls i veckan, i Stockholm. En tanke med mötet var att den svenska rovdjursförvaltningen skulle kunna lära av arbetet i länder som Indien, där man arbetar för att bevara ett akut hotat rovdjur - tigern - som också i sin tur kan utgöra en direkt fara för människor och deras försörjning. Vetenskapsradions reporter Karin Gyllenklev var med vid mötet och berättar idag i Veckomagasinet om bevarandet av rovdjur. Veckomagasinet handlar också om:HJÄRT-LUNGRÄDDNING Mun mot mun-metoden inte längre så viktigALZHEIMER OCH KOST Rätt mat minskar risken för AlzheimerINFLUENSA Nu startar vaccineringen
Jan Björklund blir ny minister för forskning och högskola - förutom för hela grund- och gymnasieskolan. Det kommer han att hinna med, betygar han i intervju med Vetenskapsradion. Vi besöker ett kemilaboratorium i Uppsala där professor Helena Grennberg visar hur man gör grafen, det superstarka supertunna kolmaterial som belönas med fysikpris. Vi letar i apotekshyllorna efter mediciner vi har kemipristagarna att tacka för. Och så får vi en rapport från Ungern, där vår reporter just är på väg ut i de områden som drabbats av giftigt slam från en läckande damm vid en aluminiumfabrik. Programledare: Camilla Widebeck.
Oljeutsläppet i Mexikanska Golfen har mätts med hjälp av två korta undervattensvideosnuttar. Vi kollar rimligheten i en sån metod med en strömningsexpert från Luleå Tekniska Universitet, som mär luftflöden på liknande sätt. 80 valar har strandat på Nya Zeeland i veckan - men varför? Orkidéer anpassar sig snabbt till en klimatförändring, men inte genom mutationer utan med hjälp av epigenetik, förändringar i hur generna används. Rapport från en stor diabeteskonferens i Stockholm. Programledare: Camilla Widebeck.
Vetenskapsradions veckomagasin om hur vi skapar de bästa förutsättningarna för forskningen i Sverige. Forskningsminister Tobias Krantz (FP) och oppositionens forskningspolitiska talesperson Marie Granlund (S) får svara på frågor från forskare och lyssnare. Annika Östman leder debatten.
På Världsvattenveckan i Stockholm avhandlades problem med vattenförsörjning och vattenkvalité, men också fungerande lösningar. I Uppsala hölls samtidigt ett internationellt möte om antibiotikaresistens, som mynnade ut i en strategi för hur man ska få fram nya antibiotika när de gamla slutar att fungera på grund av motståndskraftiga bakterier. Vi noterar att grottfynd i Spanien tyder på en människoart i Europa för 800 000 år sedan ägnade sig åt kannibalism, och söker de biologiska förklaringarna till att vi själva låter bli att äta upp varann. Slutligen träffar vi fotonikprofessorn Gunnar Björk som inför valet jämför forskningens ställning i politiken här med hur den behandlas i till exempel Japan och USA. Programledare: Camilla Widebeck.
FN:s klimatpanel IPCC är i behov av genomgripande förändringar. Det konstaterar den oberoende granskningsgrupp som sedan i våras nagelfarit panelens organisation och arbetssätt. Hör också en rapport från hjärtkonferensen, del två av vår serie Utforskarna och en filmrecension.
Forskning om schimpanser visar att flockar planerar och utför räder mot varandra, för att vinna territorium. I Italien riskerar jordbävningsforskare att ställas inför rätta för att de inte lyckades förutsäga en förödande jordbävning förra året - trots att några sådana förutsägelser ännu inte är möjliga. Och så tar vi upp situationen för transsexuella - i Sverige klassas den som är född med fel kön som sjuk, men i Frankrike är de numera friskförklarade.
Den som drabbas av en hjärtinfarkt får nästan alltid syrgas. Men behandlingen ges för att man trott att den är bra -- det finns ingen forskning som stöjder det, visar en ny forskningsgenomgång. Hjärtläkaren Stefan James från Akademiska sjukhuset i Uppsala kommenterar. Fotbolls-VM får uppmärksamhet inte bara för spelet utan också för vuvuzelorna som ackompanjerar varje match. Vi talar med akustikforskaren Karl Bolin från KTH om hur vi reagerar på ljudet av plasttrumpeterna. Gustaf Klarin har besökt Danderyds sjukhus, där ett kvinnligt uppfinnarnätverk ska se till att goda idéer tas tillvara. Programledare: Camilla Widebeck.
Forskning om sömn kan nu förklara varför sömnlöshet ger humörsvängningar. Vulkanen på Island är ännu inte helt tyst, berättar seismologen Reynir Bödvarsson. Och när fotbolls-VM nu invigs hoppas tv-branschen sälja fler apparater som visar tredimensionella bilder, men i Sverige är det få som kan se matcher i 3D.
Kosmonauter isolerar sig i 520 dygn på låtsad Marsresa. Kolhydrater eller fett spelar ingen roll -- men de ska vara av bra kvalitet. För att bevara en art måste man bevara de mindre grupper som utgör den. Producent och programledare: Camilla Widebeck.
Oljan i Golfen når stränderna och sprider sig med havsströmmarna. Men andra katastrofer är värre, tycker professor Olof Lindén: Överfiskningen till exempel. Craig Venter har byggt en konstgjord kromosom och fått den att fungera. Interphone-studien hittar ingen ökat hjärntumörrisk hos dem som talat i mobil -- men brister i studien gör den svår att dra slutsatser av.
Om ny metod att operera extremt närsynta, om Öresundsbron och hasvmiljön, och om etik eller bristande etik inom medicinsk forskning. Redaktör Annika Östman.
Människor och neandertalare fick barn med varann, vilket ledde till att de flesta människor som lever idag har neandertalargener i sig. I Vetenskapsradions Veckomagasin handlar det också om nanopartiklar som för in mediciner till rätt ställe i kroppen, om nervgiftet BMAA som hittats i fisk i Östersjön och i musslor på västkusten, och om konsten att värdera forskningsinsatser. Programledare: Camilla Widebeck.
Debatt om näringshalten i grönskare och frukt. Livsmedelsverket anmäler butikskedja för vilseledande reklam. Om utsläppet i Mexikanska golfen och vad en blow out är för något. Om den första asteroiden man hittat med is på. Om MS som fortfarande är en gåta för forskarna. Redaktör Annika Östman.
Vulkanen på Island fortsätter att spy ut aska, vargkunniga från olika länder bytte erfarenheter i Vålådalen, varningen för lågenergilampor inte helt obefogad, kånslan dröjer kvar sedan minnet flytt. Programledare: Camilla Widebeck..
Om havandeskapsförgiftning som liknar bilrost, om en ny art av förmänniska i Sydafrika, om huruvida veganism påverkar klimatutsläppen radikalt. Programledare Annika Östman
Patent på bröstcancergener ogiltigförklarat. Renar och björnar förses med sändare när forskare vill ta reda på hur många renar som rivs av björn. Vid acceleratorn LHC har de mest energirika partikelkrockarna i världen åstadkommits.
Redaktör: Camilla Widebeck
Veckoamagasinet om en nyupptäckt planet i ett annat solsystem som forskarna menar är väldigt "lagom", om älgar i norr som kan tänkas krympa, och om vatten i lastfartyg som ställer till med stora problem. Redaktör Annika Östman.
Livsstilen får snabb effekt på hjärthälsan. Virus kan användas mot cancer. Skådespelaren Michael J Foxx blir hedersdoktor vid Karolinska institutet för sina insatser för forskning om Parkinson och stamceller. Programledare: Camilla Widebeck.
Vi synar FN:s klimatpanel, IPCC, och du får lära dig vad som kan anses ha stark vetenskaplig grund, och var man bör ha mer uppsikt. En rapport om alger som bränsle i bilar om tio år. Om försök att minska antibiotikaresistens som misslyckats. Och om köld och handskador, och en möjlig behandling.
Tutankhamun har fått en far. Den egyptiske pojkkungen Tutankhamuns ursprung är nu klarlagt och han fick inte bara en dödsorsak och en far, utan också en familj som i en incestuös dokusåpa.Vi får också första rapporten från vetenskapsmötet AAAS i San Diego, får förklarat en gång till hur Einsteins teori om tid och gravitation hänger ihop, träffa mannen bakom världens största blivande vågkraftverk och höra om värmetåliga vacciner.
Om kartläggning av arvsmassan hos 4 000 år gammal grönlänning, skidsimulator som forskats fram inför OS, och om solaktivitet som nu tagit fart. Programledare Annika Östman.
I Vetenskapsradions veckomagasin tittar vi närmare på två juridiska knäckfrågor: först en etikforskares syn på rättegången mot den dråpmisstänkta barnläkaren sedan om den amerikanska rättsprocessen där de vill reda ut om företag och forskare ska kunna ha patent på gener. I programmet hörs också om hur granbarkborrens amerikanska kusin tallbarkborren tar död på de olympiska skogarna i Kanada. Redaktör: Lars Broström
Vetenskapsradions veckomagasin om vattenångan som påverkar globala temperaturen, om vattenrening i afrikanska länder och om biverkningar i Europa av svininfluensavaccinet Pandemrix. Programledare Annika Östman.
Facebook och Twitter kan hjälpa jordbävningens offer, döda kroppar sprider inte smitta men genomgår en fasansfull förvandling, IPCC publicerade löst påstående i sin rapport, nya biotrenden är digital 3D. Programledare: Camilla Widebeck.
Vetenskapsradion lyssnar tillbaka på 2009: Influensan, förmänniskan Ardi, länge emotsedda protonkollisioner i LHC, tre gener bestämmer hundens pälstyp, jätteanläggningen European Spallation Source förläggs till Lund. Och vi kom kattugglorna inpå livet på allvar.
Vetenskapsradions Veckomagasin får en direktrapport från klimatmötet i Köpenhamn. Vi får tips på julklappar med vetenskaplig anknytning, och även på vad som funkar mot julens fläckar av glögg och flottig skinka. Och så presenterar vi Vetenskapsradions nyårstävling: Sex frågor från vetenskapsradioåret som gått. Du kan också att hitta och svara på frågorna på hemsidan.
Ett unikt dinosaurieskelett från 1921 ska kopieras för att också hamna på ett meseum i Japan, de första lyckade partikelkrockarna i Large Hadron Collider, LHC, i Schweiziska Cern och en utredning av det som av vissa har kommit att kallas för Climategate.
Ny rapport sammanfattar tillståndet i de svenska haven. Johnny Lorentzens studier om hjälpämnet skvalén som finns i influensavaccinet övertolkas på domedagssidor på nätet. Kungliga Vetenskapsakademin får kritik för påståenden om gränserna för världens vindkraft. Ovanligt omfattande ansiktstransplantation har blivit vetenskapligt beskriven. Programledare: Camilla Widebeck
Om kvinnors smärtor efter bröstcanceroperation, om upptäckten av en särskild gen som styr hela processen för bukspottkörteln, om att känslor styr influensavaccinbeslut, och om galenskap tillsammans med kreativitet. Programledare Annika Östman
Barn under 13 år behöver två doser av influensavaccinet, enligt svenska myndigheter. Kvinnor får ibland felaktiga besked vid tidiga ultraljud – vi är med på en undersökning och ser hur den går till. Vi pratar också om nya trender för internet och genanalys som ursäktar brottsligt beteende.
Hur hade det sett ut om Albert Einstein levde idag? I en Facebook-Twitter-iPhone-YouTube-späckad värld? Hade han någonsin utvecklat sin relativitetslära om han hela tiden svarat på sms från polarna? Dr David Meyer, världsledande forskare i ämnet hissar varningsflagg farorna med "multitasking" och menar att vi formar en hel generation som inte klarar av att fokusera. Redaktör: Katarina Andersson
Svininfluensan slår till i svenska skolor -- nu har smittspridningen satt fart. I Laos ska tornugglor hjälpa till att bekämpa en råttinvasion. Svenskt HIV-vaccin som visar lovande resultat använder sig av flera nya tekniker för att fungera effektivt -- men än vet man inte om det verkligen skyddar mot HIV. Programledare: Camilla Widebeck
Om svininfluensan bland svin i Norge, om varför nya H1N1-smittan bland människor tagit fart i norra Sverige, om tredimentionell övervakning av fotbollsspelare och om terrormisstänkt atomforskare vid CERN i Schweiz. Programledare Annika Östman.
Nobelpris till digitalkameran och internet, och så till nya insikter om processer inne i våra celler. Att odla biobränslen påverkar klimatet mer än att köra bilen på vanlig bensin, enligt ny forskning. Svenskar som var med om tsunamin mår dåligt flera år efteråt. Programledare: Camilla Widebeck.
Om förmänniskan Ardi 4,4 miljoner år gammal, om att Omega3 inte förebygger hjärtsjukdomar, om patientdockan som kan kräkas och redaktionens spekulationer kring vilka som kan få Nobelpriset i medicin, fysik och kemi. Programledare Annika Östman
Lyckat försök med HIV-vaccin, en rapport från veckans klimatmöte med världens ledare samlade i FN-byggnaden i NY och vi ska också in i hjärnan på jordbävningsoffer.
VR Veckomagasin om vad nya influensa vaccinet innehåller och dess eventuella biverkningar, om årets isminimum på Nordpolen, om varför det är svårt att hitta ny antibiotika mot resistenta bakterier, och om varför vi missuppfattat en av de vanligaste dinousarierna. Programledare Annika Östman.
Forskare gör batteri av sjögräs, influensan tycks ha blivit lite snällare mot lungorna, följ med svampforskarna ut i skogen och hör hur man kan ta tillvara havets rörelser och göra el av dem.
Nya hjärtlärdomar från jättekonferens i Barcelona, vårt flitiga handspritande kan hålla tillbaka också vinterkräksjuka och förkylningar, vargen tämjdes för 15000 år sedan och internet fyller 40 år -- om man vill se det så.
Sju av tio vill vaccinera sig mot svininfluensan. Infektionsprofessorn Sven Britton berättar hur mötet med en ung man som plötsligt insjuknade i svår A H1N1 fick honom att svänga från en skeptiskt inställning till massvaccinering, till att stödja tanken. Växterna på Linnés Hammarby ska DNA-analyseras för att fastställa om det var just dem Linné studerade. Lång, kort eller krullig? Strukturen på en hunds päls avgörs nästan helt av bara tre gener.
Livet - på egen risk. Lennars Sjöberg är professor i psykologi och har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt riskforskning. Generellt sett oroar sig kvinnor mer än män, och lågutbildade oroar sig mer än högutbildade. Redaktör: Ylva Carlqvist Warnborg.
Telefonväkteri med lyssnarnas frågor om den så kallade svininfluensan. A H1N1. Gäster: Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala Universitet, Charlotta Bergquist, klinisk utredare vid Läkemedelsverket. Programledare: Camilla Widebeck.
Chalmers tekniska högskola är en av vinnarna i regeringens förslag hur deras extra miljarder till forskningen ska fördelas. Hör också hur svenska matematikelever lär sig utantill utan att förstå själva matematiken och om kartläggningen av Roms katakomber.
Reumatiker som behandlas med så kallade TNF-hämmare mår ofta bättre och kan gå upp i arbetstid snabbt efter att de inlett sin behandling, visar en ny studie. Musselodlingar ska rena vattnet i Östersjön från näringsämnen. Befolkningsökning, snarare än en större hjärna, var den faktor som utlöste mänsklighetens kulturella framsteg genom historien. Och hör om hur blinda nu kan navigera i Paris tunnelbana, med hjälp av en ny uppfinning.
Lund får bygga forskningsanläggningen ESS, hör hur den kan påverka svensk forskning. Dessutom reportage om transgena apor, som kan ge nya insikter om mänskliga sjukdomar.
I veckan presenterades ett häpnadsväckande fossil som fått namnet Ida. Det apliknande djuret levde för 47 miljoner år sedan och dess skelett har bevarats nästan helt intakt, i sten. Hör vad två av landets främsta paleontologer anser om Ida och mediecirkusen runtomkring. Hör också om jakten på enzymer som kan ge oss biobränslen från vanligt gräs och träavfall.
Filmen Änglar och demoner efter Dan Browns bok. Vi går på biopremiär och kontrollerar den vetenskapliga grunden i filmen. Den nya influensan blir anmälningspliktig, och Världshälsoorganisationen säger att läkemedelsbolagen ska böra göra vaccin. Avhandling om snuskiga toaletter på skolorna, tjejer får urinvägsinfektion.
I Göteborg har den årliga vetenskapsfestival hållits. Under veckan diskuteras allt från cancerforskning till matematik i konsten. Träffa ungdomarna som tävlar i robotbyggande i helgen. Och kan vi ta lärdom av Darwin för att få en mer effektiv sophantering? Det menar programmerare på universitetet i Skövde.
Samtal med två professorer, Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar och Thomas Bergström, professor i virologi i Göteborg.De menar att upptäckten av smittan gått snabbt, trots att den kan ha startat i december ifjol. Thomas Bergström konstaterar att svenskar inte är särskilt noga med att hosta i armvecken, som ett sätt att minska eventuellt smittspridning. Björn Olsen menar att utbildning av flickor skulle minska smittspridningen vid pandemier på sikt om man ser flera generationer fram. Thomas Bergström menar att det troliga är att smittan tar fart till hösten, och att läget ser förhållandevis gott ut på grund av tillgång till mediciner.
Hjärtceller förnyas hela livet och gentest ska avslöja felmärkt ål. Spanska vinodlare forskar för framtidens klimat, och en asteroid föll ner på jorden och visar sig vara av en ovanlig sort.
Forskningen ställer patienter inför svåra beslut när det gäller prostatacancer. Vi berättar om ett fossilpussel som har lagts och som gjort att forskarna har hittat ett tidigare okänt djur. Vad kan det betyda för klimatet om kolbrytningen i världen minskar eller fortsätter i samma takt som nu? Och om den tickande bomben som unga kvinnors rökning innebär.
För tidigt födda och hur deras liv kan avslutas, apropå misstänkta barndråpet i Solna. Snabba isströmmar och krympande glaciärer ett viktigt tema på klimatmötet i Köpenhamn. Apan i Furuvik planerar för sin ilska när han är lugn. I Frankrike hoppas man att elbilen ska revolutionera stadstrafiken.
Svensk studie visar att motion förlänger livet även om man börjar på äldre dagar. Det första fossilet av en hjärna låter forskare blicka in i sinnet på en 300 miljoner år gammal fisk. Och i veckan svepte en asteroid förbi alldeles intill jorden - hör vad som hade kunnat hända.
Flera olika dieter jämfördes i en stor studie – och alla gav ungefär samma resultat. Vi tar en tur i båt ut på en sjö i Rwanda som vilar på ett stort lager av naturgas, och frågar oss varför amerikanerna yvs över sitt nyfunna mammutskelett när det finns hela mammutar hittats infrusna i den sibiriska tundran.
Forskarsamhället i Frankrike är i strejk. Vad är orsaken till att bin dör i ovanligt stora mängder i västvärlden? Rapport från det avslutade amerikanska forskarmötet AAAS i Chicago.
Darwin firas med Neandertal-DNA, skogsbränder bidrar till global uppvärmning, zinkoxid förbjuds i solskydd – och den som kan hålla takten är intelligentare.
Framtidens kärnkraft med helt ny teknik, men fortfarande lagringsproblem. DNA-forskning öppnar för återskapande av mammutar och kanske neandertalare. Företag kan köpa sig en professorstitel genom systemet med adjungerade professorer.
Vi kan få ner de svenska växthusgasutsläppen till nollpåverkan på bara 35 år, enligt en ny rapport, och det tack vare skogen. Hör också om påhittiga tekniska klimatlösningar, om gästerna vid våra fågelbord och om astronomiinstrumentet som låg 1500 år före sin tid.
Vanliga hushållseldar har skapat moln av sot över indien och länderna runtomkring, som höjer temperaturen och hotar hälsan många miljoner människor. Hör också om historien om Newtons ovärderliga bok, som stals från Uppsala Universitet men som nu har hittat hem igen.
Hur mår hönsen i stora frigående flockar? Det finns metan på mars, kanske från underjordiskt liv – eller från geologisk aktivitet. En bil kan se arg eller glad ut, anser de flesta av oss. Följ med till Gotland där läkare med ben som specialitet och experter på ben inom arkeologin inleder samarbete.
Länder och företag i EU kompenserar utsläpp i Europa genom att satsa på vattenkraft i Kina. Men vattenkraftverken leder till andra miljöproblem. I Skåne pågår utgrävningarna av en unik gravplats, som kallats sveriges Stone Henge. Och nu har internationella astronomiåret inletts.
Det blev året då partikelacceleratorn LHC startade och sedan gick sönder, marslandaren Phoenix hittade vatten på den röda planeten och åklagare började en granskning av Nobelstiftelsen. Följ med när vetenskapsradion blickar tillbaka på några av de mest spännande vetenskapliga händelserna 2008.
Julklappstips från Vetenskapsradion. En stor del av redaktionen i studion samlas och delar med sig av julklappstips. Det handlar om böcker och prylar som har med vetenskap att göra, till både barn och vuxna. Hör vad vetenskapsradions medarbetare kommer att lägga under julgranen.
Irland drar tillbaka allt griskött som producerats under hösten, efter att man hittat höga halter av dioxiner. Vetenskapsradion frågar en dioxinforskare hur rädda vi egentligen behöver vara. I Nederländerna ska ett av världens största byggprojekt rädda nederländerna från översvämningar. Men klimatförändringarna gör att kravet på säkerhet skärps. Dessutom testar Vetenskapsradions reporter ny utrustning för att stimulera hjärnan – en metod som kan hjälpa strokedrabbade.
Mögelgifter har visat sig vara både vanligare och farligare än vad man tidigare trott. Vi pratar med en forskare som hittade mögelgifter i tre fjärdedelar av alla prover som hon tog från fuktskadade hus. Dessutom pratar vi om komplicerad forskning på smältande isar i Arktis och om hur ålens vandringar kartläggs.
Partikelacceleratorn LHC förväntas inte komma igång förrän i juli, och vi frågar oss varför det tar så lång tid att åtgärda ett fel som man redan vet vad det är. Vi pratar också om de franska Nobelpristagarna, HIV-forskarna, som Lena Nordlund träffat i Paris. Den ena verkar älska ljuset från strålkastarna medan den andra helst håller sig i bakgrunden. En grupp religiösa ledare har samlats i Uppsala för ett stort klimatmöte. Vi var på plats för att höra vad de tycker att de har för roll i att hindra klimatförändringarna. Dessutom har vi besökt världens första kommersiella vågkraftverk.
Svenska forskare har hjälpt polska kolleger med en DNA-analys av kvarlevor som man trott tillhörde Copernicus, världens femte största hamn ska bli världens miljövänligaste, och möt fysikpristagaren som fick en snilleblixt när han låg i badet.
Vi har träffat japanska Nobelpristagare och bevistar en jordbävningsövning i Kalifornien. Läkare har frågats ut om antibiotika och äntligen rullar nästa solcykel på.
Två olika generationer använder nätet på helt olika sätt – och de över 35 riskerar att hamna utanför framöver. Obama lovar friare forskning. Utställning om homosexuella djur har kommit till Sverige, och rymdresor till mars blir mindre farliga med nytt skydd mot farlig solvind.
Kan det vara så att vi kommer att få se färre nya mediciner framöver? Det befarar professor Aled Edwards, som anser att de patent som forskare tar på molekyler och innovationer hindrar utvecklingen av nya läkemedel. I veckan ställdes klockan tillbaka en timme, och det kan ha räddat en handfull svenskar från hjärtinfarkt. Hör om hur tidsomställningar påverkar hälsan. Dessutom får vi höra om ekologiskt jordbruk i Italien.
Regeringen ger fem nya miljarder till forskning i Sverige, men på universiteten klagar man på toppstyrning. Fusk kan ha gjort att nyfödda farit illa vid förlossningar. Och i Schweiz har många fått nog av stadsjeepar - nu folkomröstar alplandet om de stora bilarnas framtid.
Fem nya miljarder lovar regeringen att satsa på forskning - men regeringen ska själv bestämma vad en tredjedel av pengarna ska gå till. Den inavlade svenska vargstammen har en ny möjlighet att kunna hämta sig, efter att en ny hane kommit till landet. Men nu höjs återigen röster för att börja skjuta av vargarna. För tidigt födda mår bättre av att bäras direkt mot huden, än av att ligga i kuvös, nu hoppas forskare att metoden sprids även i sverige.
Total Nobelyra – Japanerna gladdes åt tre nobelpris, kemister världen över jublade över ett flourescerande protein och virusforskare fick pris i medicin. Mindre glädjande var nyheten att en femtedel av alla däggdjur är utrotningshotade. Och hur är det med alternativa behandlingsformer som akupunktur, homeopati och kiroprakti – hur bra fungerar de egentligen. Inte alls, enligt författarna bakom en ny bok.
En uppfinning som löser framtidens energiproblem kanske skulle kunna få ett framtida nobelpris. I veckan presenterades en elgelé som ska göra fönster till solceller. Dessutom om massvaccination av blåtunga som sker i södra Sverige – nödvändigt skydd eller bara ett dyrt experiment? Till sist Nobelprisspekulationer – vem tar årets pris i medicin, fysik och kemi?
Kan vi lita på informationen vi får om nya läkemedel? Positiva studier publiceras, men negativa studier blir liggande, visar en undersökning. Världens största vetenskapliga experiment står stilla efter bara två veckor. Vi reder ut vad stoppet på partikelaccelleratorn LHC innebär. Och sist besöker vi Sveriges Lantbruksuniversitet och äter äpplen för forskningens skull.
Borde vi vara rädda för vanliga plastburkar? I veckan kom den första studien som kopplar plastämnet Bisfenol A till häsloproblem hos människor. Partikelaccelleratorn LHC har varit igång i en dryg vecka nu. Hör hur det går i jakten på nya elementarpartiklar. Och hör om nya upptäckter kring hur öknar bildas - upptäckter som kan tvinga oss att omvärdera förutsägelserna om jordens klimat i framtiden.
Fysikerna rörda till tårar och ändå är detta bara startskottet. Världens största partikelaccelerator är invigd i CERN. Svartlut, en restprodukt från pappersmassaindustrin, ska bli nytt miljövänligt drivmedel. Signalkräftor har visat sig trivas på fler ställen än den svenska flodkräftan, vilket kan vara förklaringen till att den har klarat sig så bra i våra vatten. Vi får också en spelreccension av dataspelet Spore, som bygger på utvecklingsläran.
Hundra spädbarn misshandlas varje år. Nu får röntgenläkarna en nyckelroll i upptäckten av skador som föräldrar försöker dölja. Nya miljarder till forskningen - men varför är landets universitetsrektorer nöjda, när de tidigare krävde dubbelt så mycket pengar? Och så beger vi oss till Norra ishavet där en svensk-rysk expedition gjort nya upptäckter som oroar klimatforskarna.
EU:s klimatförhandlare vill ha in fler gaser i nästa klimatavtal. Nya regler ska göra försöksdjurens liv bättre. Världsvattenveckan uppmärksammar att 2,6 miljarder människor saknar ordentliga toaletter – och att den bristande hygienen leder till fler dödsfall än krig. Fladdermuskonferens i Transsylvanien men utan blodsugare.
Homosexuella personers hjärnor påminner om det motsatta könet, visar ny svensk forskningOch så har Vetenskapsradion den här veckan släppt fram klimatkritikerna. Vad tyckte ni lyssnare om det? Och så får vi höra om hur man i Los Angeles försöker rena luften genom att skrota alla bensindrivna gräsklippare.
Varför har vissa lättare för att klara sömnbrist än andra? Och varför sover vi överhuvudtaget? Det diskuterades i veckan på världens största sömnkonferens i Baltimore. Och så har den italienska staden Arezzo fått ett kommunalt vätgasnät. Men hur bra och säkert är egentligen vätgas? Dessutom berättar vi om ny svensk forskning som kan ge svar på var blixten kommer att slå ner.
Det är inte bra för alla att prata om sina känslor om man varit med om något traumatiskt. Vissa klarar sig till och med bättre utan krishantering. Vi hör om isolerade indianer i Amazonas. Det handlar om sex och samlevnad och om stelbenta könsroller i djungeln. Vi gillar våra namn! Amerikansk forskning visar att namnet, det man heter, tycks kunna få livsavgörande betydelse.
Varför får många världsledande svenska professorer i pensionsåldern sina forskningsanslag strypta? Och nu kommer elbilarna - regeringen vill storsatsa med dubbelt så hög miljöbilspremie för elbilar som för etanol. Och så har Nasas Marslandare Phoenix börjat sin jakt efter vatten i närheten av planetens nordpol.
Första prepandemiska vaccinet som ska skydda mot tre stammar av fågelinfluensaviruset H5N1 har godkänts av EU-kommissionen. Den ena myndigheten vet inte vet inte vad den andra myndigheten gör i ett Sverige som ännu inte infört landskapskonventionen. Sjuka afrikaner har svårt att få vård på grund av läkarbrist, något som indiska läkare via satellit kanske kan avhjälpa. Elever i Luleå simulerade snötäcke som en del i populariserad klimatforskning.
Kan jordbruksforskarna hejda de skenande matpriserna? Fåglar ser färger som manniskan inte kan föreställa sig. Och nu bråkar de om jordbruket i Frankrike igen, den här gången handlar det om genförändrade grödor. Kan jordbruksforskning stoppa livsmedelskrisen?
Mangroveskog kunde ha mildrat katstrofen i Burma. Revoltåret -68 förändrade Frankrike i grunden. Bullret från lastbil är inte bara störande för föraren. Och nu inleder Vetandets värld en serie om hjärnan.
Världens största öga är stort som en fotboll. Möt forskaren som blivit först i världen med att undersöka det. Kvinnor som äter ordentligt med mat föder oftare söner än döttrar. Vi reder varför evolutionen har format oss på det sättet. Och hör varför forskare i Japan tror sig ha hittat en tänkbar lösning på världens energiproblem.
Svenska politiker är oeniga om utsläppsmålen på lång sikt. Vad säger forskarna som förberedde underlaget för politikerna om det? Tuffa tag mot hundar i TV får kritikBarbro Börjesson är hundexpert i SVT:s Hundskolan, men kritiseras av många för hårda metoder. Smittsam hundtumör kan vara spridd i landet. Sjukdomen kan ha spridits till andra hundar i landet, och symptomen är till en början diffusa. Världens främste strängteoretiker har han kallats, och hans snille har jämförts med Newtons och Einsteins. Vi har träffat Edward Witten, som i år får Crafoordpriset i matematik och hört vad han tror om möjligheterna att testa om strängteorin stämmer.
Kan man lita på forskningen om läkemedel som publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna? Vår reporter besöker Vinterportcentrum i Östersund för att se hur hon mäter sig med elitskidåkarna. Och så frågar vi fysikern Ulf Danielsson om den nya partikelacceleratorn LHC verkligen riskerar att förinta hela jorden.
Virus kan ligga bakom en tredjedel av fetmafallen. Eller? Torium som kärnbränsle undersöks i toriumrika Norge. Ny studie tonar ner faran med amalgam – men svensk expert manar ändå till försiktighet.
Sömnproblem börjar bli en ny folksjukdom i Sverige. Rapport från sömnkonferens i Skövde. Och hur väl hjälper Sverige och andra i-länder till med miljöarbete i Kina. Vi träffar biologiläraren och avhoppade Livets ordaren Per Kornhall, som skrivit en bok om ”Intelligent design” - Skapelsekonspirationen. Och så tittar vi på skräckfilmen ”The Eye” med en ögonläkare.
Att ha fötts för tidigt kan ge konsekvenser även i vuxen ålder, visar en ny norsk undersökning. Vi tar reda på hur vården av för tidigt födda fungerar idag. Vi tar kål på myten att man blir sjuk av luftkonditioneringen ombord på flygplan. Vad innebär det att man hittat organiska molekyler i rymden? Och hur gick det för astronauten som i veckan testade att kasta bumerang ombord på internationella rymdstationen?
Människan och Floresmänniskan, en och samma eller olika? Exempelt Kirgisistan visar hur tuberkelbakterien får chans att utveckla motståndskraft mot mediciner. Sveriges längsta undervattensgrottor vaktas av rödingar.
Ett av världens mest sällsynta djur, amurleoparden, hotas inte bara av människan - nu har de hjärtproblem också. Ska vi få visa mumier på våra museer eller borde de skickas tillbaka till Egypten? Vi sammanfattar året när det verkligen hände saker inom gentekniken. Och går det verkligen bättre för fotbollslag med röda tröjor?
Förbjudna båtfärger är fortfarande lätta att få tag på. Hur farliga är de egentligen? Framtidens cancermedicner skräddarsys för människor med olika genuppsättningar. Och vad hände med Kaliforniens hårda satsning på miljövänligare bilar?
Första året med Vasaloppets snöfabrik i Oxberg. Krav på statligt växtförädlingsprogram. Fossil av jätteödla från havet funnet på Svalbard. Skottdagen blir sällsynta diagnosers egen dag.
Privata donationer till universitet och högskolor är en ökande trend, men hotar det självständigheten? Haven är fulla av skräp. Ska fiskarna börja tråla sopor istället för fisk för att lösa problemet? Och hör om några av våra lyssnares mest inspirerande lärare.
Oro för fisksjukdomar, smutsig sjöfart manas till bättring. Höga halter av arsenik tog inte död på Napoleon. Och så vill vi höra om fantastiska lärare!
Att många högskolestudenter har få undervisningstimmar är inte förenligt med god kvalitet, tycker universitetskanslern. med ett cancerlabb i fickformat kan man detaljstudera enstaka cancerceller. Och så får vi reda på hur skidskyttarna gör för att ställa om mellan djup koncentration och fysiskt högpresterande.
Finetanol och fuletanol under luppen, HPV-vaccin mot två av 13 virus som kan ge livmoderhalscancer, Craig Venters väg från surfarstranden till forskningstoppen.
Kolmilor - kan det vara en lösning på klimatproblematiken? Det tror i alla fall Uppsalaforskare. Benbrott hos äldre beror inte alls i första hand på benskörhet, hävdar finländska forskare. Och så tar naturfilmaren David Attenborough med oss till framtidens museer.
SLU driver med klimatskeptiker, socialstyrelsen öppnar för GI-kost till diabetiker, vi ser Fjärilen i glaskupan i sällskap med Ingrid som drabbats av en skada liknande den filmen handlar om.
Svenska forskare studerar sjöar djupt under Antarktis is och vi får en rapport från midnattssolens vidder. Vi träffar japanen Shinya Yamanaka, en av forskarna bakom förra årets stamcellsgenombrott. Atomtunna lager av grafin kan nu tas fram i tillräckligt stora flagor för att man ska kunna bygga transistorer av dem – och kanske är detta framtidens datormaterial.
Nu slutar fransmännen och portugiserna röka på krogen - men vad har egentligen det svenska rökförbudet fått för effekter? Bygg in städerna i grönt för att lindra hettan är ett råd från brittiska forskare. Och hur har sädesärlan det nu, när den semestrari Egypten? Och så minns vi en av modern tids största svenska forskare som just har dött - Bert Bolin.
Vetenskapsradions Veckomagasins årskrönika 2007. Klimatåret och Linnéåret 2007 är till ända. Vi plockar godbitar från året som gått och blickar framåt med lyssnarnas visioner inför forskningsåret 2008.
Hur går det för torsken i Kattegatt? Vi studerar konsten att ta läkemedelsrester ur avloppsvattnet och konstaterar att människans evolution har ökat farten.
Den här veckan tipsar Vetenskapsradions Veckomagasin om julklappar. Vi har läst böcker, provat en experimentlåda för barn, vi ger vägledning till den som funderar på att köpa ”årets julklapp”, den handhållna GPS:en, och berättar vem som bor i din julgran.
Spotta i ett provrör och skicka in - sen kan du se dina sjukdomsanlag via nätet. Bangladesh upplever en revolution för grön el. Och hör om forskarens mardröm: biobanken tinade och proverna blev förstörda.
Hur ska forskningsfusket utredas? Debatt om nytt förslag. Sjukvården förutsätter att patienten är heterosexuell - svårt för den som inte är det. Och intervju med svensk i isbjörnsby i Sibirien.
Genombrott då forskare lyckats få fram stamceller från vanliga, vuxna celler. Personliga utsläppsrätter, är det lösningen på klimatproblematiken? Och så finns en bra barnbok för dem som vill veta mer om naturkatastrofer.
Kloning av apembryon är ett steg på vägen mot nya mediciner. Murbruksdatering avgör gotländska kyrkors ålder. Dubbla förklaringar till att klimakteriet finns.
Så kan världen få mat i framtiden - genbanker öppnas för alla. Kan koldioxidutsläppen göra att nästa istid skjuts upp? Och så samlar Lena Nordlund intrycken från en av världens största konferenser - hjärnforskarnas möte i San Diego.
Om inte amerikaner kan få ta del av EU-forskningspengar tvekar amerikanerna att fortsätta betala ut forskningsmiljarder hit. Kor i skärgården gynnar gäddornas lekbottnar. Kemikalieinspektionen efterlyser mer forskning om nanorisker. Vi reder ut nya siffror om vår likhet med schimpanserna och recenserar en kul liten bokbagatell med älgteckningar. ?
Bybor i Ryssland bor granne med 200 utsvultna isbjörnar – nu försöker Världsnaturfonden hjälpa dem. EU samordnar biobanker till forskningens fromma. Vägglössen är på stark frammarsch i New York, och även i Sverige blir de vanligare.
En av världens främsta forskare kallade i veckan svarta mindre intelligenta än vita. Vad är det som gör att James Watson ständigt går långt över gränserna för vad som är acceptabelt att säga? Och så reder vi ut riskerna för att nya djursjukdomen Bluetongue ska komma till Sverige, och möjligheterna för Jordbruksverkets nya övervakningssystem att stoppa sådana sjukdomar.
Fredspris till klimatarbetet, och vetenskapliga Nobelpriser till europeiska forskare och upptäckter vi har nytta av i vardagen. Fysikprisets GMR, gigantisk magnetoresistans, används inte bara i datorer utan också i moderna hörapparater. I Skåne bankar man på träden för att få dem att åldras – till den biologiska mångfaldens fromma
Sputnik – och rymdåldern – fyller 50, och nu satsar ryssarna igen. Fuglesang skriver om människan i rymden. ESBL-typen av resistens kan bekämpas med hygien. Vetenskapsredaktionens medarbetare delar med sig av sina tips om vad som kan komma att Nobelprisbelönas i veckan som kommer!
Ska Nobels namn ska få användas till nya priser? Bråket inom släkten Nobel fortsätter. Översvämningskatastrof i Afrika kopplas till den globala uppvärmningen - vad kan ett klimatanpassat bistånd göra för skillnad? Och är flygindustrins försök att bättra på sitt klimatrykte tillräckliga?
Hur går det för torsken i Kattegatt? Vi studerar konsten att ta läkemedelsrester ur avloppsvattnet och konstaterar att människans evolution har ökat farten.
Ett år efter valet finns det i praktiken mindre pengar till forskning istället för mer, trots att det på sifforna ser ut som att det har satsats. Vi har pratat med företrädare för forskningsvärlden, regeringen och oppositionen om regeringens forskningspolitik det första året vid makten.
Otäcka fantasisyner på intensiven, psykisk ohälsa i tredje världen, för och emot stentar med läkemedel i hjärtat, miljödeckare med koll. Nästa vecka: Ett forskningsår med nya regeringen.
Om relationen djur, genderfoskning och samhälle. Har vi till exempel förmänskligat djuren så att de ska passa in på våra egna värderingar om moral och natur? Nu kan man skruva radiovågor, något som öppnar möjligheter både för rymdforskare och radiolyssnare. Boken Tyst hav recenseras.
Craig Venter nära syntetisk bakterie; varmare klimat ger inte fler orkaner; ESBL ger ny typ av antibiotikaresistens; batteriforskning ger energilagring för framtiden
Syrehot och fiskdöd engagerar ungdomar runt Viktoriasjön. Vi går på vetenskapsteater om insekter, utreder luftföroreningar från dubbdäck, och sammanfattar senaste rapporten från FN:s klimatpanel.
Läkare får inte vara med i reklam, säger Läkarförbundet. Varför ska vi fira Linné 300 år? Tester där man skickar DNA och får reda på sitt stamträd inte särskilt pålitliga, enligt genetikexperten Svante Pääbo.
Galna kosjukan kanske kan uppstå utan smitta. Svenskt företag startar stamcellsfabrik i Skottland. Sveriges första 4D-biograf invigd. Värpande hönor kan bli läkemedelsproducenter.
Mindre högteknoligi kan ge lugnare förlossningar visar ny svensk studie. Det är mycket som måste stämma, både med vädret och tekniken, för att svenske astronauten Christer Fuglesang ska komma iväg nästa vecka.
Bakterien bakom sjuhussjuka upptäckt hos hundar på svenskt djursjukhus. Antalet trädätande barkborrar kan ha ökat femtiofalt i vissa områden där stormen Gudrun drog fram för två år sedan. Recension av populärvetenskapliga tv-serierna ”Planeten” och ”I elfte timmen”.
Vi är alla ansvariga för att bromsa utsläppen och hejda den globala upvärmningen menar klimatforskare. Status och design går ofta före miljötänkande och säkerhet vid bilköp. Att bevara mångfalden i våra hav kan bli avgörande för världsekonomin.
Dammbygge på orörd mark på Island högland upprör, xenonmätare avslöjar kärnvapenprov, bananflugorna lever livets glada dagar i den varma hösten, och fredagen den 13 är en farlig dag - för dem som tror att den är det...
Pneumokockvaccin till alla barn föreslås av smittskyddsinstitutet. Amerikanska humrar utanför västkusten hotar att konkurrera ut de inhemska. Inför veckans besked om vad som Nobelprisbelönas i år bjuder vetenskapsredaktionen på några heta tips.
Visar de 489 senaste av 596 avsnitt.
Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.
