Rymdfysikern Anders Eriksson om hur kometgrus fomerar sig runt kometen Tsuchinshan-Atlas. SpaceXraketen Super Heavy fångas av ätpinnar och den rosa laxindustrin är som en svart låda för forskarna.
SpaceXraketen Super Heavy landar på jorden efter sitt uppdrag och bli infångad av armar, som påminner om ätpinnar, vid själva uppskjutningsrampen. Marinbiologen Patricia Majluf säger att det är omöjligt att forska om hur mycket fisk det finns i laxfodret i laxindustrin. Det är som en svart låda! Lax- och foderproducenterna ger oss inte den rådata vi behöver för att analysera verksamheten, säger hon.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Bestånden av många vilda ryggradsdjur minskar – och det beror till stor del på vår matproduktion, enligt en rapport från WWF i veckan.
Vi får också en snabbgenomgång av årets naturvetenskapliga Nobelpriser, och riktigt goda nyheter från Vietnam och Indien.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Vem får årets naturvetenskapliga Nobelpris? Hör Vetenskapsradions starkaste tippningar.
Nästa vecka tillkännages vilka som får Nobelpris 2024. Vetenskapsradion listar upptäckterna som är favorittippade inom medicin, fysik och kemi – och berättar varför de förtjänar Nobelpriset.
Programledare: Gustaf Klarin
Medverkande: Camilla Widebeck, Annika Östman och Lars Broström
När Strålsäkerhetsmyndigheten analyserar allmänhetens inskickade svampar hittar de få med höga halter av radioaktivitet. Hos vildsvin finns en del med mycket höga halter – men variationen är stor.
Vildsvin äter just svamp och de varierande halterna hos djuren tros ha med svampen att göra.
Vi talar också om mikroorganismerna som lever i oss och påverkar våra hormoner, och om hur ny genteknik kan snabba upp både vaccinframtagning och växtförädling.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Stora översvämningar har drabbat bland annat Polen denna vecka. Det regnade troligen mer än det skulle gjort om inte klimatet varit uppvärmt, enligt forskares analys.
De konstaterar samtidigt att slutsatserna är ganska osäkra. Meteorologiprofessorn i Uppsala Gabriele Messori, som jobbar med sådan så kallad attributionsforskning i det internationella samarbetet Climameter, förklarar varför och berättar hur analysen gjordes.
Vi hör också Guiliano di Baldassarre, professor i hydrologi vid Uppsala universitet och chef för Centrum för naturkatastroflära. Han säger att beredskapen för översvämningar i Europa på vissa sätt förbättrats, men på andra inte.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Forskare har översatt grisars läten till känslor, och har sikte på att göra en app för lantbruket. Vi pratar också om varför man bygger ihop en svamp och en robot, och om jättetsunamin på Grönland.
Vi summerar intressant vetenskap i den vecka då vi också fick en ny forskningsminister: Mats Persson (L) byts ut mot Johan Pehrson (L).
Reporter:
Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare och producenter:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Hur långt reste vikingarna egentligen? I veckan invigdes ett nytt forskningscentrum som ska klarlägga bilden av vikingarnas värld.
Syftet med det nya centret vid Uppsala universitet är att samla forskare från olika discipliner och från olika länder, som kan hjälpas åt att ta fram ny kunskap.
Medverkande: Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog vid Uppsala universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Ett av Gustav Vasas stora krigsskepp från 1500-talet, Elefanten, ligger på Östersjöns botten utanför Kalmar. I sommar har forskare gjort dykningar på skeppet.
En blåsig dag 1564 går det stora krigsskeppet Elefanten med flera hundra män ombord hårt på grund. På havets botten har det legat i 460 år.
Vad har forskarna hittat i vraket?
Medverkande: Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid MARIS/Södertörns högskola. Ingvar Sjöblom, doktor i historia vid CEMAS Stockholm Universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Igelkottar fascinerar och väcker intresse, men de är nära hotade och tros ha minskat i antal de senaste åren.
När svenska folket ombads att räkna igelkottar och rapportera in sina fynd till WWF Världsnaturfonden blev gensvaret så stort att systemet hängde sig.
Med hjälp av medborgarforskning vill forskarna få mer kunskap om djuren, och öka allmänhetens förståelse för vad de taggiga djuren behöver.
Medverkande: Katarina Sandahl i Flisby, Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist på Artdatabanken SLU och Jessica Ångström på WWF Världsnaturfonden.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
När passagerarfärjan Marco Polo gick på grund utanför Blekinges kust i oktober 2023 släppte den ut tonvis med olja som sedan dess förorenat stränderna. Nu börjar bilden klarna av utsläppets effekter.
Det gick att bada på de flesta stränderna denna sommar, och ålfiskarna kunde gå ut som vanligt. Men i havets blåmusslor hittar man nu mycket av hälsovådliga PAH:er och i ett bäckområde är naturen ändrad, konstaterar Maria Granberg på IVL svenska miljöinstitutet, som undersökt effekter på miljön.
Olja fortsätter att flyta in till land och sanering av stränderna pågår fortfarande. Samtidigt har fartyget åter tagits i drift och passerar som förut utanför den drabbade kusten – med samma typ av olja ombord.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
De gotländska alvarmarkerna blommar osedvanligt mycket och länge sommaren 2024. De millimeter små blommorna skapar ett grönskande och färgrikt täcke över de tunna kalkstensrika jordarna denna sommar.
Magnus Martinsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, guidar på alvarmakerna vid Grogarnsberget i Östergarns socken på östra Gotland.
Sommaren 2024 har varit ovanligt fuktig på Gotland. Våren var sen och kall. Dessutom har det ovanligt nog kommit skurar eller stilla sommarregn åtminstone en gång i veckan, enligt Magnus Martinsson.
Blommorna breder ut sig över hällmarkerna
På Grogarnsbergets hällmarker går det därför att så långt in som i augusti hitta den solgula solvändan, det knapplika knappstånds och den blålika axveronikan. Allt breder ut sej över hällmarkerna. Utanför de branta sluttningarna ligger den lilla ön Östergarns holm, känd från väderleksrapporterna.
Millimetersmå vita blommor lyser som stjärnor
De millimetersmå vita blommorna, som vildlin och knutnarv, lyser upp som små stjärnor på alvarmarkerna. Knytligen, som tål att trampas på, är nästan självlysande gröngul, och nicktistel böjer sitt lila huvud. Det långa gräset grussloken vajar i den svaga vinden.
Den enda växt som ser lite torr ut är tullkörten, som redan gjort sitt och nu sprider sina frön i vinden. Den är annars värdväxt för den orangea-svarta riddarskinnbaggen, som kallas körkmack på gotländska.
Osäkert vilken vädertyp som blir dominerande
Den blommiga sommaren har också gjort att insekter har haft ett överflöd av nektar. Bland fjärilar ser Magnus Martinsson och Annika Östman bland annat den vanligaste blåvingen, puktörneblåvinge, som poserar bland kalksten och den lila axveronikan.
Även om sommaren 2024 är ovanligt fuktig och bra för växtligheten på ön så är det inte säkert att det håller i sig. Sommaren 2018 skapade istället en oerhörd torka så enar och tallar dog.
Programledare och producent: Annika Östman
Annika.Ostman@sveigesradio.se
Malariaparasiten dödar främst unga barn. Den verkar nu ha skapat motståndskraft mot den effektiva behandling som finns. Men forskare menar att det går att hantera resistensen, eller skapa genmodifierade myggor.
I tidskriften Science larmar flera forskare om att det har börjat utvecklas resistens mot den oerhört effektiva behandling med artimisinin som finns mot malaria. Den behandlingen nobelprisbelönades 2015. Artimisinin kan ta kål på många av parasiterna bara på tre dagar. Men forskare har nu börjat se tendenser till att behandlingen inte längre är effektiv. De menar att det finns möjlighet att agera nu och stoppa resistensutvecklingen.
Akira Kaneko, professor i global hälsa vid Karolinska institutet, är en av forskarna i uppropet som menar att artimisin behöver kombineras med inte bara ett utan två långtidsverkande läkemedel. Läkemedel som redan existerar. Världshälsoorganisationen och internationella aktörer behöver därför agera, enligt forskarna.
Anders Björkman, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, har just publicerat ett liknande krav i tidskriften the Lancet.
En helt annan väg för att få bukt med malariaparasiterna skulle kunna vara att genmodifiera myggor som sprider smittan. Olle Terenius, docent och myggmalariaforskare vid Uppsala universitet, nyss hemkommen från en myggkonferens på Kreta, berättar om unika planer. I höst kommer det att skapas genmodifierade myggor på öarna Sao Tomé och Principe i Guineabukten väster om den afrikanska kontinenten, just norr om ekvatorn. Om regeringen där ger klartecken kan myggorna spridas ut nästa år. Myggornas DNA kommer att förändras så att de inte har möjlighet att sprida parasiten vidare.
Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se
Producent: Michael Borge
Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien.
De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.
- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim.
I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.
Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.
Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen.
Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.
Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sr.se
Producent Michael Borgert
michael.borgert@sr.se
Stigande temperaturer och olika sorters extremväder minskar skördar världen över.
Olivolja, apelsinjuice och kakao är exempel på varor som bara i år blivit dyrare, mycket på grund av klimatförändringar, enligt forskare och olika expertorgan. Nu finns studier som visar hur stigande temperaturer pressat upp priset på olika matvaror, och att den här trenden ser ut att fortsätta.
Medverkande: Göran Bergkvist, professor i ogräsekologi och ogräsreglering vid SLU i Uppsala.
Programledare: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sr.se
Alltfler elbilar rullar på svenska vägar. Bilar som, med rätt teknik, skulle kunna användas för att stabilisera vårt gemensamma elnät. Redan köper privatpersoner stora batterier i samma syfte.
En ökande andel privatpersoner i Sverige satsar på egna batterilager, både för att bli mer självförsörjande, och för att kunna tjäna en hacka på att sälja eventuellt överskott av producerad sol-el tex tillbaka till sitt elbolag. Även företag bygger batterilager, ibland stora som flera fotbollsplaner, för att lagra överskott av vindkraft.
Men redan nu finns också en stor flotta outnyttjad batterilagring i Sverige - elbilarna som långa tider står oanvända och som enligt forskare skulle kunna göra stor nytta för att stabilisera vårt gemensamma elnät.
Denisovamänniskan har bara varit känd i knappt 15 år. Nu klarnar bilden av hur vår utdöda släktingar levde, vad de åt och hur avancerade de var. Snöleopard och ullhårig noshörning stod på menyn, visar fynd i en grotta på den tibetanska högplatån.
Zandra Fagernäs vid Köpenhamns universitet är en av forskarna som nu publicerar en studie i Nature där över 2 500 benbitar från grottan har undersökts med modern proteinanalys. Benen kommer från en mängd olika djur, flest från en typ av bergsget, men även från farligare djur. Och de har skrapmärken som visar att människor hanterat dem och tagit djurens hudar tillvara. Dessutom har ett ben konstaterats vara från en denisovan, den utdöda människoart som var helt okänd fram tilll 2010 när svenske genetikern Svante Pääbo och kolleger förstod att de funnits, med utgångspunkt från ett ben i en grotta i Ryssland.
Paleontologen Lars Werdelin på Naturhistoriska riksmuseet menar att de nya fynden tillför spännande pusselbitar om denisovanerna, och när vi besöker museets utställning ”Den mänskliga resan” ser vi att det finns både utrymme och intresse för mer kunskap om vår nyupptäckta ”kusin”.
Medverkande: Zandra Fagernäs, postdok i biomolekylär paleoantropologi, Köpenhamns universitet; Lars Werdelin, professor i paleontologi Naturhistoriska riksmuseet; samt några besökare på museet.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den sista flocken av mammutar fanns kvar på en ö i många tusen år efter att alla artfränder på fastlandet var borta. Nu visar forskning att gruppen från början bestod av som mest tio djur, men att de ändå klarade sig undan de värsta effekterna av inavel.
Det är Love Dalén, professor i evolutionär genomik i Stockholm, som med sina kolleger nu publicerar en studie om den grupp mammutar som fanns kvar på Wrangels ö ännu medan de stora pyramiderna i Egypten byggdes. Slutsatserna kan vara viktiga för att bevara hotade djurarter idag, säger han.
Medverkande: Love Dalén, professor i evolutionär genomik, Stockholms universitet.
Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Försommar och fullmåne - det är då blåstången längs våra kuster förökar sig. Men varför, och hur vet tången att det är fullmåne?
På midsommardagen är det fullmåne, och såhär dagarna före är det rätt läge att undersöka om tången är redo för sin förökning. Det vill forskarna gärna att vi gör, och bidrar med våra observationer i projektet Algforskarsommar.
Samtidigt kämpar forskarna fortfarande med frågan om hur tången vet att det är fullmåne. Det har visat sig att det är svårt att lura den i experiment med lampor eller med gravitationen.
Vetenskapsradion besökte försommaren 2022 Askölaboratoriet och professorn i marin växtekologi, Lena Kautsky, som forskat om blåstång i decennier. Det här är till största delen en återutsändning av det programmet.
Medverkande:
Lena Kautsky, professor i marin växtekologi vid Stockholms universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Konstgjorda korallrev av betong har nu börjat sänkas ner på havets botten, i Kosterfjorden och vid Väderöarna. Där ska de skapa en ny livsmiljö för den svenska ögonkorallen.
Ögonkoraller bildar korallrev som är en viktig livsmiljö för många andra arter i havet i kalla och djupa vatten. Men bottentrålning har förvandlat de livfulla livsmiljöerna till grus på den svenska västkusten. Så nu läggs konstgjorda rev av betong ut, där ögonkorallernas larver ska kunna sätta sig och med tiden bilda nya korallrev.
Marinbiologen Ann Larsson och hennes kollegor på Tjärnö marina laboratorium har jobbat flera år tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland för att förverkliga det här restaureringsprojektet för svenska korallrev.
Programmet är delvis en reprisering av ett reportage från mars 2024.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
En båt som flyger, eller i alla fall ser ut att flyga eftersom nästa hela båten är i luften ovanför vattenytan när den kör. Det handlar om den så kallade bärplanstekniken som nu ska prövas i passagerartrafik i Stockholmsområdet och dessutom med eldrift, vilket den lämpar sig extra bra för. I dagens program pratar vi om varför eldrift och bärplan kan vara en bra kombination, hur det fungerar och hur framtiden ser ut för de flygande båtarna. Vi följer också med på en provtur.
Medverkande: Jakob Kuttenkeuler - Professor i marina system vid Kungliga tekniska högskolan och regionråd i Stockholm (C).
Ljudtekniker: Elvira Björnfot
Producent: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sverigesradio.se
Programledare och reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Plötsligt börjar flygplanet du sitter i att skaka - i allra värsta fall så mycket att saker och passagerare slungas omkring - och turbulensen kan vara svår att förutse. Nyligen ledde allvarlig turbulens till en olycka på ett plan där en person dog och många skadades, och strax efteråt var det ett annat flyg som drabbades - men vad beror det på och hur kan det hanteras?
Medverkande: Linus Dock - flygmeteorolog vid SMHI och tidigare pilot och Gunilla Svensson - professor i meteorologi vid Stockholms universitet.
Ljudtekniker: Nisse Lundin
Producent och reporter: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sverigesradio.se
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Varför finns det inte fler preventivmedel för män? Sextio år efter att P-pillret för kvinnor lanserades har inga nya preventivmedel för män nått marknaden sedan kondomen, trots att forskningen pågått. Men nu väcks nytt hopp om ett hormonfritt alternativ för män sedan forskare lyckats göra möss tillfälligt sterila genom att hämma ett enzym som är viktigt för manlig fertilitet. Samtidigt har ett annat preparat testats av människor i Sverige. Är tiden äntligen mogen för preventivmedel för män?
Medverkande: Helena Kopp Kallner - docent och överläkare i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet, Claes Gottlieb - tidigare läkare och docent i gynekologi vid Karolinska institutet, Kristina Gemzell Danielsson - Professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet.
Ljudtekniker: David Hellgren
Producent och reporter: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sverigesradio.se
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Nyhetsfördjupningen laddar upp inför fågelsångsnatten i P1. Nu sjunger våra fåglar som allra mest, men den härliga kören låter inte riktigt som den gjorde förr. Fåglarna har blivit färre i vårt land över tid och har behövt flytta på sig en del, medan arterna har blivit fler. Samtidigt hör Sverige till dom länder där fåglarna har klarat sig hyfsat bra in i vår moderna tid. Hur har fågelbestånden förändrats och vad beror förändringarna på?
Medverkande: Bo Söderström - fågelexpert och Chefredaktör för Kungliga Vetenskapsakademins tidskrift Ambio , Martin Green - forskare vid Lunds Universitet, Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet och Mats Ottosson - reporter och fågelsångpedagog på naturmorgon i Sveriges Radio.
Reporter: Lisa Henkow
Ljudtekniker: David Hellgren
Producent: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sverigesradio.se
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Har vi en nionde planet i vårt solsystem, även utan Pluto? Kanske kan det snart slås fast att det är så, för nu lägger forskare fram nya belägg för den så kallade planet nio.
Medverkande: Ulrike Heiter, docent i astronomi vid Uppsala Universitet och Alexis Brandeker, docent i astronomi vid Stockholms universitet.
Ljudtekniker: Nisse Lundin
Producent och reporter: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sverigesradio.se
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Nu drabbar fågelinfluensan kor i USA och viruset finns i mjölken på butikshyllorna. Redan nu dör många vilda djur i smittan och många däggdjur är i fara när fågelinfluensan når hela jorden inklusive Antarktis. Vad säger det här om risken för att viruset ska ta steget över till människa och orsaka en pandemi som är värre än den vi nyligen upplevt?
Medverkande: Karl Ståhl, statsepizootolog och Magnus Gisslén, statsepidemiolog
Ljudtekniker: David Hellgren
Producent och reporter: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sverigesradio.se
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Ryssland och Kazakstan, delar av Kina, och så Burundi och Kenya i Östafrika drabbas alla just nu av extrema översvämningar och för en dryg vecka sedan var det ökenstaden Dubai som dränktes i extrema skyfall. Hur stark är kopplingen till klimatförändringarna i dom här fallen, hur kan man veta det och vad spelar det för roll? Veckans program handlar om det och den så kallade attributionsforskningen som vill förstå vad som ligger bakom extremvädren.
Medverkande: Gabriele Messori, professor i meterologi vid Uppsala Universitet och Marie-Louise Kristola, programledare för Vetenskapsradions miljöprogram Klotet och tidigare klimatkorrespondent för Sveriges Radio.
Ljudtekniker: David Hellgren
Producent och reporter: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sverigesradio.se
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Världens korallrev drabbas just nu av en ny, global våg av förödande blekning, till följd av de höga havstemperaturerna, kanske den värsta korallblekningen någonsin. Och korallreven är inte bara vackra utan också avgörande för den biologiska mångfalden och många miljoner människors försörjning. Klimatutsläppen måste ner om korallreven ska ha chans att överleva säger experter, samtidigt som forskare desperat söker efter metoder för att hjälpa korallreven hålla ut.
Medverkande: Fredrik Moberg, doktor i korallrevsekologi och forskare och kommunikatör vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.
Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg
Producent och reporter: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sverigesradio.se
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Peter Higgs belönades med Nobelpriset i fysik 2013 för den teori han presenterat nästan 50 år tidigare, om ett fält som genomsyrar allt och som för med sig en partikel, som kom att kallas Higgspartikeln och vars existens bevisades 2012. Men, att hitta Higgspartikeln var motsatsen till slutet på ett sökande. Den var en nyckel till en låst dörr och bakom den fanns en ny värld och tillräckligt att forska på för nästintill oändlig tid framöver. Vad kan vi hitta med hjälp av Higgspartikeln?
Medverkande: Sara Strandberg, professor i partikelfysik vid Stockholms Universitet och verksam vid CERN i Schweiz.
Ljudtekniker: David Hellgren
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent : Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sverigesradio.se
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Hur gammal känner du dig idag? Det kan bero på hur bra du har sovit. Nu visar forskning att du kan vakna upp och känna dig som 45 år idag, och som 35 år imorgon. Varför det är så, och vad det kan ha för hälsoeffekter handlar det om i veckans nyhetsfördjupning från Vetenskapsradion.
Medverkande: Torbjörn Åkerstedt - sömnforskare och professor vid Karolinska institutet, John Axelsson, sömnforskare och professor vid Stockholms universitet, Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sr.se
Sverige och de nordiska länderna hamnar i topp i World happiness report. Men rapporten mäter snarare tillfredsställelse med livet än lycka, och att sträva efter att vara lycklig kan ställa till det.
Det menar forskare som vi talar med om rapporten. Och när det gäller kopplingen mellan ekonomi och att vara tillfreds med livet, så verkar det viktiga vara att många har tillräckligt med pengar för att klara sig. Vi hör också om orosmoln inför framtiden på den här fronten, och får tips på hur man blir nöjd med livet.
Medverkande: Micael Dahlen, professor i lycka, välbefinnande och välfärd vid Handelshögskolan i Stockholm; Filip Fors Conolly, docent i sociologi vid Umeå universitet; Christian Rück, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den första lagen som ska reglera artificiell intelligens har antagits i Europaparlamentet. Den ska minska riskerna för övervakning och manipulation med hjälp av AI, och stärka AI-branschen inom EU sägs det. Vad innehåller den nya lagen? Vad innebär den för AI-utvecklingen och rollen som AI kommer att spela i samhället?
Medverkande: Fredrik Heintz, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet; Jan Ljungberg, professor i informatik Göteborgs universitet och Stefan Larsson, jurist och docent i teknik och social förändring vid Lunds Universitet.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent och reporter: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sr.se
Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg
Många av världens hajarter hotas på grund av fiske och nu gäller det inte längre bara de ytligt levande arterna utan också de som lever i djuphaven, det visar ny forskning. Varför fiskas de? Och hur driver vaccin, kosttillskott och kosmetika på hajfisket?
Medverkande: David Bernevi, hajexpert och marinbiolog vid Naturhistoriska Riksmuseet; Charlott Stenberg, marinbiolog specialiserad på hajar; Mikael Svensson, biolog på artdatabanken vid SLU.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sr.se
Ljudtekniker: Nils Lundin
Forskning visar att de flesta upplever sig som yngre än de är. Varför är det så? Handlar det om vår snäva bild av vad olika åldrar innebär, eller om att äldre idag på många sätt faktiskt är yngre än vad äldre var förr?
Medverkande: Ingemar Skoog, psykiater och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och Susanne Iwarsson, professor vid Lunds universitet som leder forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sr.se
Ljudtekniker: Nils Lundin
Enkätreporter: Elsa Östlund
Nyligen kom nyheten att den första patienten som fått chippet Neuralink inopererat i hjärnan kan styra en datormus med sina tankar. Många forskar idag på olika typer av hjärnchip, också i Sverige. Men vad ska tekniken användas till? Hur fungerar det och vad är teknikens potential?
Medverkande; Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet för framtidsstudier, Anna Herland, professor i nanobioteknologi på KTH och KI och Jens Schouenberg, professor i Neurofysilogi vid Lunds universitet.
Ljudtekniker Elvira Björnfot
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent och reporter: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sr.se
Minskad tid på sociala medier kan ge bättre psykiskt mående. Det visar en ny svensk studie på unga vuxna. Vi har träffat en av forskarna bakom studien, och pratat om resultaten med experter.
Medverkande: Martin Wolgast, docent i psykologi vid Lunds Universitet; Siri Helle, psykolog och författare; Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap
Ljudtekniker: Nils Lundin
Enkätreporter: Elsa Östlund
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent och reporter: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sr.se
Hur allvarlig är förlusten för forskningen efter fryshaveriet på KI och kan något ändå räddas? Vi besöker labbet där det här just nu undersöks, och hör mer om vad det är för prover och forskning det gäller.
Medverkande: Eva Hellström Lindberg, professor i hematologi; Theresa Mortera Blanco, forskare; Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys och dekan vid KI syd; Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning, alla Karolinska institutet.
Ljudtekniker: David Hellgren
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent och reporter: Blenda Setterwall Klingert
blenda.klingert@sr.se
Korallrev, trollkrabbor och sjöstjärnor finns faktiskt i svenska vatten och på västkusten finns två forskningsstationer som länge har undersökt livet under vatten där. Men nu hotas en av dem, Kristineberg, när Göteborgs universitet bedömer att pengarna bara räcker till den andra.
Vetenskapsradions reportrar har besökt dem många gånger genom åren. Tjärnö vid Kosterhavet som numera är landets enda marina nationalpark, och har landets enda korallrev. Och Kristineberg vid Gullmarsfjorden, som också är en för Sverige unik marin miljö.
Vi hör om forskningen som bedrivs, om huruvida båda stationerna verkligen behövs, och om vilka nya parter som skulle kunna ta över driften av Kristineberg.
Medverkande: Göran Hilmersson, dekan på naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs Universitet; Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, Tjärnö; Linus Hammar Perry, föreståndare på Kristineberg Center; Pernilla Walkenström, divisionschef på RISE.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producenter: Blenda Setterwall Klingert, Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Många av oss har lätt att uttala valfri svordom följt av ”SJ” när det är problem med tågresan, men idag är ansvaret för att allt går som det ska fördelat på många olika parter, och det finns många skilda orsaker till förseningar. Vi möter Trafikverkets ansvarige för målområdet ”tillgänglighet” där punktlighet ingår.
Vid sidan av det hårda vintervädret så är det eftersatta underhållet av järnvägsnätet en viktig anledning. En annan faktor är att SJ och de andra tågföretagen har sina problem med fordons- och förarbrist. Spårspring, nerfallna träd och andra yttre faktorer är en tredje kategori och en fjärde utmaning är att det är så många tåg på spåren numera, säger Jonas Eliasson, måldirektör på Trafikverket.
Inom forskning och politik kring transporter så hör allt detta till det område som kallas tågtrafikens tillgänglighet. I Vetenskapsradion möter vi Jonas Eliasson, som är både forskare och måldirektör på Trafikverket, där han ansvarar för just tillgängligheten för alla trafikslag.
Vi träffade honom för en längre intervju om väg- och tågtrafiken på den stora transportkonferensen Transportforum i slutet av förra veckan.
Programledare: Lena Nordlund
Reporter: Björn Gunér
Hur får man bussar att köra lite fortare genom stan, vad är det som gör att vi väljer att gå i stället för att ta bilen, vilken nytta kan drönare göra i sjukvården och när kommer elflygplanen?
Det är bara några av ämnena på Nordens största transportkonferens Transportforum som hölls i veckan i Linköping. Vi var där och lärde oss om allt från gångforskning till ambulansvård.
Medverkande: Edward Prichard, forskar om gående, Linköpings universitet
Gustav Fylkner, projektleder forskning om obemannad luftfart på Luftfartsverket
Christopher Jouannet docent inom flygteknik, Linköpings universitet
Malin Gibrand, miljöforskare inom projektet Rikare grannskap, Trivector Traffic
Siri Brolén, framkomlighetsstrateg, Region Stockholm
Erik Prytz, biträdande professor vid Linköpings universitet, forskar om ambulansvård i samarbete med VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Björn Guner
bjorn.guner@sverigesradio.se
Nu ska vår tredje svenske astronaut, Marcus Wandt, upp till den internationella rymdstationen. Den här gången är det kommersiella rymdbolag som sköter själva turen upp dit, hur fungerar det? Hur är läget med rymdstationen nu i krigstider - och vad är det Marcus Wandt ska upp dit och göra?
Efter Christer Fuglesang och svenskamerikanska Jessica Meir står nu Marcus Wandt på tur för ett två veckors besök på rymdstationen ISS. Eftersom den numera är färdigbyggd så kommer han i huvudsak att ägna sig åt forskning under sitt besök. Det handlar om hur hjärnan fungerar i en så trång och stökig arbetsmiljö, om sömn och om stamceller, och resultaten kan vara till nytta både på jorden och på framtida längre rymdfärder, säger forskarna som han samarbetar med.
Wandt blir förste svensk att åka upp i en farkost byggd och ägd av ett kommersiellt bolag, Spacex, och det är även ett privat företag som säljer biljetten till ESA som han representerar. Lite som kommunal snöröjning på entreprenad, eller dagens avreglerade tågmarknad, säger rymdfartsexperten Sven Grahn.
Medverkande: Sven Grahn, senior forskare, KTH; Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion
Ljudtekniker: Elvira Björnfot
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta attosekundpulser vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik.
När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång.
Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.
Programmet är en repris från november 2023.
Programledare och producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Från FN:s korridorer till Kenyas åkrar - professor Jacqueline McGlade brinner för att göra världens jordbruk mer klimatsmart.
Jacqueline McGlade är toppforskaren som bytte EU:s korridorer mot Kenyas åkrar. Hon gifte sig med en massajhövding och brinner nu för att omvandla decennier av forskning till praktiska lösningar på fältet.
Hör om hur världens åkrar kan göras till ovärderliga kolsänkor, med hjälp av den senaste satellittekniken. Och hur skövling av värdefull regnskog upphört, tack vare en enkel mobilapp.
Producent: Michael Borgert
Programledare: Marie-Louise Kristola
Medverkande: Jacqueline McGlade, professor i hållbar utveckling.
Hård kritik mot regeringens klimatplan - men vad innehåller den?
Den handlingsplan för hur växthusgaserna ska minska som lades fram i veckan får hård kritik både från experter och oppositionen.
Vilka konkreta åtgärder innehåller den här planen? Och måste vi verkligen få ner utsläppen nu eller kan det vänta?
Medverkande: Daniel Värjö, reporter Klotet i P1, Anna-Karin Nyström, enhetschef Naturvårdsverket, Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL.
Tekniker: Viktor Bortas Rydberg
Programledare: Björn Gunér
Producent: Mattias Pleijel
En majoritet av landets regioner har åter infört rekommendationer om munskydd på personalen. Och statsepidemiolog Magnus Gisslén varnar för att både covid-19 och influensa kan komma att öka stort över jul.
Så hur ska vi bete oss och hur ska vi tänka oss att helgerna blir? Direktsändning från Vetenskapsradion med Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Vi hör också smittskyddsläkarna i Norrbotten och Blekinge som båda har hög spridning av covid-19 i sina regioner, men väljer helt olika strategier kring munskydd inom sjukvården.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent och reporter: Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se
En nagelbitare när Kallingebor med PFAS i blodet fick rätt mot kommunens vattenbolag. Högsta domstolens dom kan bli vägledande för kommande fall.
Kemikalier som Kallingeborna fått i sig under decennier – helt enkelt genom att dricka vatten från kranen, har lett till en försämring av deras kroppar, enligt domen. Och det kan ge dem rätt till ekonomisk ersättning.
Så vad väntar nu för de som vill få pengar för sin skada, och vem ska betala? Och vad kan den här domen komma att betyda för andra fall där människor förgiftats?
Hör Sandra Friberg, docent i civilrätt vid Uppsala universitet, och Daniel Värjö, reporter som följt fallet i flera år.
Programledare
Mattias Pleijel
Producent
Peter Normark
Barn lär sig känna igen sitt modersmål redan som foster. Det har forskarna länge känt till. Men kan man mäta effekterna av den här supertidiga språkinlärningen i nyföddas hjärnor? Ny forskning tyder på att det kan vara möjligt.
Vad säger det här om fostrets utveckling? Och om hur vi lär oss språk? Är det viktigt att man pratar ofta med sin gravida mage? Hör verkligen barnet därinne?
Medverkande:
Gustaf Gredebäck, forskare och föreståndare för Babylab på Uppsala universitet.
David Pagmar, forskare i lingvistik, Göteborgs universitet.
Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms universitets Babylab.
Tekniker: Nils Lundin
Programledare: Lars Broström
Reporter: Harald Andersson
Producent: Mattias Pleijel
Island håller andan i väntan på att naturens krafter ska slita sönder marken under byn Grindavik. Krafter som ger landet viktig el, värme och välstånd - men samtidigt hotar med eld och förstörelse.
Hur är det att leva i skuggan av vulkanen och vad skulle ett utbrott betyda? Den senaste veckan har hotet av ett utbrott lett till evakuering flera tusen människor från samhället Grindavik, och för att skydda orten och det viktiga geotermiska kraftverket i närheten pågår bygget av en hög skyddsvall. Ett vulkanutbrott kan komma vilken dag som helst, säger seismologen Kristín Jónsdóttir vid Islands vädertjänst.
Samtidigt varnar forskare för att det hotande utbrottet kan vara en del i att halvön Reykjanes, efter hundratals år av lugn, är på väg in i en ny period av ökande vulkanaktivitet.
Medverkande:
Carina Holmberg, Ekots korrespondent på Island; Björn Lund, universitetslektor i seismologi, Uppsala universitet; Kristín Jónsdóttir, seismolog och samordnare för jordbävnings- och naturkatastrofrisker på den isländska vädertjänsten; Valentin Troll, professor i petrologi, Uppsala universitet; Birna Lárusdóttir, presstalesperson, HS Orka.
Ljudtekniker: David Hellgren
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se
Sverige tuffaste landet mot salmonella - men vad blir priset?
En äggproducent i Mönsterås har fått avliva nästan två miljoner höns efter att förgäves ha kämpat mot salmonellasmittan.
Är det rimligt att vi har så tuffa regler i Sverige, tuffare än i många andra länder i Europa? Krav som gör att vi tryggt kan knäcka ner ett rått ägg i majonnäsen eller smaka på kaksmeten. Men som samtidigt gör att hönsgårdar bevakas som fort och miljontals djur gasas ihjäl.
Hur rädda ska vi egentligen vara för salmonella? En bakterie som i de allra flesta fall leder till ganska lindriga symptom. Och hur ska vi göra när djurbesättningar blir allt större och mer sårbara för smittan?
Medverkande:
Katharina Gielen, smittskyddschef, Jordbruksverket
Sofia Boquist, docent institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU
Susanna Sternberg Lewerin, professor epizootologi vid SLU
Sigrid Edsenius, nyhetsreporter P4 Kalmar
Tekniker: David Hellgren
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se
Oljeutsläppet från passagerarfartyget Marco Polo kan påverka naturen i åratal framåt. Nu städar frivilliga stränderna från olja, när modernare metoder inte fungerar tillräckligt väl.
Oljan kan påverka ekosystemet på lång sikt, säger Maria Granberg, ekotoxikolog på IVL Svenska miljöinstitutet, som vi träffar på en strand i Karlshamn.
Programledare: Mattias Pleijel
mattias-pleijel@sverigesradio.se
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Svenska urangruvor, när kan det bli verklighet? Och finns det mer hållbara metoder för att producera kärnbränsle?
Att bryta uran i Sverige för bränsle till våra kärnkraftverk kan åter bli tillåtet. Regeringen öppnar för att hävda förbudet från 2018. Men hur långt bort ligger svenska urangruvor?
Och går det att hitta andra sätt att slippa importera uran? Forskning pågår för att utvinna uran ur havsvatten. Och i framtiden kanske kärnbränslet går att återvinna, så vi slipper lagra avfallet i 100 000 år.
Medverkande: Olof Martinsson, lektor i malmgeologi, Luleå tekniska universitet; Daniel Hansson, nyhetschef P4 Jämtland; Christian Ekberg, professor i kärnkemi, Chalmers tekniska högskola.
Ljudtekniker: Elvira Björnfot
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se
En etapp på resan mot att förstå hjärnan har nåtts, en slags ”atlas” över hjärnans celler. Kan det lära oss förstå sjukdomar och hur de ska behandlas?
Den väger knappt 1,5 kilo - består av hundra miljarder nervceller och hundratusen miljarder kopplingar mellan dem. Den mänskliga hjärnan är fortfarande mycket av ett mysterium för forskningen.
Men nu har ett steg tagits för att bättre orientera oss i det mystiska organets vindlingar, och för att förstå vilken roll gener spelar i de olika hjärncellerna. En störtflod av vetenskapliga artiklar publiceras nu samlat i tidskrifterna Science, Science advances och Science translational medicine, alla med utgångspunkt från den amerikanska jättesatsningen BRAIN Initiative och dess hjärnkartläggningsprojekt BICCN.
Hjärnforskaren Ola Hermanson på Karolinska institutet är tveksam till några omedelbara resultat, men är ändå imponerad.
”Det är fruktansvärt coolt, otroligt ballt och fränt och viktig forskning”.
Medverkande: Sten Linnarsson, professor molekylär neurobiologi Karolinska Institutet; Ola Hermanson, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Johan Jakobsson, professor neurovetenskap Lunds universitet.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se
September 2023 var den varmaste som någonsin uppmätts globalt, och siffrorna får forskare att knappt tro sina ögon. Vad ligger bakom rekordet?
”Jag trodde först att det var ett mätfel”, säger Mika Rantanen vid Finlands meteorologiska institut om de nya siffrorna från EU:s klimattjänst Copernicus, baserade på satellitmätningar.
Den globala genomsnittstemperaturen för september 2023 var 1,75 grader varmare än förindustriell tid och det tidigare rekordet slogs med hela 0,5 grader. Även månaderna juni, juli och augusti är de varmaste som uppmätts, och det ser ut som att även helåret 2023 kan bli rekordvarmt.
Människans utsläpp av växthusgaser, men också väderfenomenet El Nino och ett mycket ovanligt vulkanutbrott pekas ut som förklaringar.
Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI:s Rossby centre; Daniel Värjö, reporter Sveriges radios miljöprogram Klotet.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent och reporter: Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se
Redan före det första larmsamtalet om skredet vid E6 hade det registrerats av seismologernas instrument, liksom sprängningar i området dessförinnan. Och satelliter har observerat rörelser i vägen under flera år.
Beskedet om skredet fick seismologen Björn Lund att genast ta sig in till jobbet en lördag, och han kunde då se att instrumenten upptäckt något vid tidpunkten. Och Tobias Edman gick in i sina satellitdata hos Rymdstyrelsen och kunde se att vägen rört sig de senaste åren.
Avgörande för skredet anses så kallad kvicklera i marken under vägen vara - vi hör om hur den fungerar, och om beredskapen för skred och ras kunde bli bättre genom bättre samordning av data från olika håll.
Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet och föreståndare för det svenska nationella seismiska nätet; Tobias Edman enhetschef för datavetenskap på Rise, tidigare anställd på Rymdstyrelsen; HannaSofie Pedersen, chef strategisk klimatanpassning Sveriges geotekniska institut, SGI.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se
Kriget i Ukraina visar hur framtidens högteknologiska krigföring kan se ut. Nu får svensk forskning mer pengar för att satsa på ”framväxande och omvälvande tekniker”.
Medverkande: Lena Nyberg, överdirektör Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI; Tomas Mellin, forskningsledare FOI; David Olgart, föreståndare Cyber Campus Sverige.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se
Det går att slå fast tydliga gränser för hur mycket miljöpåverkan av olika slag som livet på jorden tål, och att sedan konstatera att vi redan står på fel sida av dom flesta av dom här så kallade planetära gränserna. Det menar forskare i en ny rapport i veckan.
Det är Johan Rockström och hans kolleger som har lanserat begreppet ”planetära gränser” eller ”planetary boundaries” som det heter på engelska. Det skedde 2009, och nu publicerar de en ny studie som visar att sex av de nio gränserna är passerade. Men det går att ta ett steg tillbaka över gränsen, som skedde i fråga om ozonlagret på 1990-talet.
Hur fungerar dessa gränser, vilken nytta kan de göra och vad finns det för invändningar mot idén med de planetära gränserna?
Medverkande: Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland och professor i miljövetenskap på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet; Lan Wang Erlandsson forskare vid Stockholm Resilience Centre; Martin Persson, biträdande professor vid Fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola; Linus Blomqvist, the Breakthrough institute; Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi, Stockholms Universitet; Markku Rummukainen, professor i klimatvetenskap vid Lunds universitet.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se
Reporter: Anna-Karin Ivarsson
När Sverige fick sitt första fall av afrikansk svinpest så tänkte professor Susanna Sternberg Lewerin genast ”det här är en jättekatastrof”. Men det finns strategier som visat sig fungera mot utbrott i andra länder.
I programmet hör vi om varför det är så svårt att undvika spridning av viruset, och hur hårt det drabbar tamgrisar om det tar sig in hos dem. Vi hör om de drastiska åtgärder som hittills vidtagits mot smittan, och hur det påverkar människor i runt Fagersta där ett område nästan lika stort som Öland har belagts med restriktioner. Och så får vi veta att det går att utrota smittan med rätt metoder, vilket skett i ett par europeiska länder.
Medverkande: Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet; Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket; Terje Lund, reporter P4 Västmanland.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se
Mygginvasion råder på många håll i landet efter allt regnande. Hur besvärligt är läget och är det här nåt som kommer bli vanligare i ett varmare och blötare klimat?
På många håll i Sverige gör så kallade översvämningsmyggor livet surt för människor just nu. Och en besvärlig myggsituation är kanske något vi får vänja oss allt mer vid framöver. Inte minst om det kommer in nya arter som dessutom kan bära på sjukdomar.
Nyligen hittades till exempel den asiatiska tigermyggan för första gången i Sverige. En mygga som också hittats i Paris, vilket orsakade ett stort pådrag med en akut myggbekämpningsinsats där.
Myggforskarna Anders Lindström och Tobias Lilja vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, jobbar med att hålla koll på nya myggor som kan tänkas komma hit. Här berättar de om varför de i år har satt upp flera myggfällor i Skåne.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Sara Sälsltröm
sara.sallstrom@sr.se
Kriget i Ukraina har förutom stort mänskligt lidande också en enorm miljöpåverkan. Nu har ett pilotprojekt inletts i ett samarbete mellan ukrainska och svenska forskare för att kartlägga förstörelsen.
Hundratals tunga industrier och oljedepåer har skjutits sönder vilket har lett till utsläpp av tungmetaller och olja i stor skala. Den största enskilda katastrofen är sprängningen av Kachovkadammen, som var en viktig källa till vatten. Den händelsen gjorde att mängder av förorenande ämnen spolades ut i omgivningen.
Att kartlägga all den miljöpåverkan som kriget för med sig är en nära omöjlig uppgift men i ett pilotprojekt ska ukrainska och svenska forskare utbyta kunskap för att få en bättre överblick.
I programmet hörs bland andra Viktor Karamushka som är miljöforskare vid det nationella Universitetet Kiev-Mohyla-akademin, och Richard Johnson, professor vid Institutionen för vatten och miljö, avdelningen för ekologi och biodiversitet på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Just när vi trodde covid var över blev det krig i Ukraina. Matpriserna steg och bolånen blev dyrare. Det är bränder och översvämningar i varje nyhetssändning. Nu också ett ökat terrorhot mot Sverige.
"Man tror nästan att det är jordens undergång när man ser bilderna från Hawaii", säger Christina. Varken hon eller väninnan Lena känner oro för egen del, men tänker på barn och barnbarn.
Psykologen och professorn Gerhard Andersson säger att det är viktigt att inte tappa hoppet och att förlita sig på att vi har ett samhälle som klarar av mycket. Idéhistorikern Anders Ekström berättar och kriser är sammankopplade och att varje generation har sina stora kriser.
Reporter Cecilia Ohlén
Producent Lars Broström
Ljudmix Elvira Björnfot
Vad tar en festivalbesökare med sig hem från ett klimatmedvetet arrangemang? Vetenskapsradion från klimatmöte i Göteborg där forskare möter evenemangsarrangörer.
En musikfestival lockar besökare som reser till evenemanget liksom de som uppträder på scen. Resorna är en festivals största bekymmer för den arrangör som inte vill bidra till klimatutsläppen. Kan en festival som till exempel den pågående Way out West istället vara en förändrande kraft och i förlängningen minska de fossila utsläppen? I Göteborg träffas forskare och evenemangsarrangörer under två dagar.
Medverkande:
Leona Modigh Hofer och Teddie Undin, festivalbesökare.
Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet.
Mattias Goldmann, medgrundare av 2030-sekretariatet.
Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Stefan Sundström, musiker.
Reporter i Göteborg: Anna-Karin Ivarsson
Producent: Lars Broström
Skriv till oss! vet@sverigesradio.se
Det blir allt fler vilda djur i stan. Många tycker det är roligt med djurlivet, men ibland blir det skav. Få kommuner har en plan för hur de vill jobba när djur och människor blir grannar.
På ett seniorboende i Uppsala har en grävling med fyra ungar flyttat in. Grävlingsfamiljen har mest blivit ett trevligt samtalsämne, men en del har också ringt till kommunen och klagat. Hur kommunerna arbetar med vilda djur i stan skiljer sig mycket åt. En undersökning som forskaren Fredrik Widemo har gjort visar också att få kommuner har en plan för hur de vill göra med djur i stan.
Medverkande
Roland Eriksson
Maj-Britt Swärdh
Fredrik Widemo, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Martin Grundkvist, viltvårdare i Uppsala kommun.
Programledare Cecilia Ohlén, cecilia.ohlen@sverigesradio.se.
Producent Mikael Borgert
Ljudmix Nisse Lundin
Vallningar, svett och tårar. Hormonerna härjar i kroppen och hur blir det med kärlekslivet?
Klimakteriet kan vara en prövning, det drabbar oss olika och det är inte heller rättvist vilken hjälp man får i vården för sina besvär. I Vetenskapsradions nyhetsfördjupning tar vi tempen på övergångsåldern, vad kan man göra själv för att må bättre och vad säger den senaste forskningen om hormonbehandling.
Angelica Lindén Hirschberg, som är överläkare och professor i gynekologi och obstetrik, berättar om den senaste forskningen kring hormonbehandling.
Programledare Cecilia Ohlén
Producent Mikael Borgert
Ljudmix Nisse Lundin
I veckan har resultat presenterats på ytterligare ett nytt Alzheimers läkemedel under den stora Alzeheimerskonferensen AAIC i Amsterdam. Det handlar om att behandla tidiga besvär med antikroppar.
Men vad innebär det egentligen för patienterna? Och vad ställer det för krav på vården?
I samtalet medverkar Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet och Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet
Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se
Producent Michael Borgert
Michael.Borgert@sverigesradio.se
Ifjol flöt troligen över tusen döda sillgrisslor och tordmular upp på gotländska stränder. Fågelinfluensan hade för första gången slagit till under häckningen. Men blev det så stora effekter som forskarna fruktade?
På Stora Karlsö får Vetenskapsradions Annika Östman följa med ut på ringmärkning i skymningen. Där finns Östersjöns största koloni av sillgrisslor och tordmular. Forskaren Jonas Hentati Sundberg berättar om vad det är som gör att trots alla döda fåglar ifjol så syns det inte ens som ett hack i statistiken.
Medverkar gör Jonas Hentati Sundberg, docenten i ekologi vid Stockholms lantbruks universitet och vid forskningsstationen på Stora Karlsö, Olof Olsson, tidigare forskningsledare på Stora Karlsö, Bim Edgren Cederquist, ringmärkningsbiträde, Karl Ståhl, statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala
Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se
Producent: Michael Borgert
Michael.Borgert@sverigesradio.se
Följ med ombord på forskningsfartyget R/V Svea, som undersöker tillståndet i de svenska haven och vad de ökande temperaturerna i Östersjön får för konsekvenser för arterna och ekosystemen.
Programmet spelades in i Visby 29 juni 2023. Då visade satellitobservationer att Östersjön var fyra grader varmare än normalt.
Medverkande: Jens Olsson, Ulf Bergström och Joakim Hjelm, havsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
Producent och programledare: Daniel Värjö
daniel.varjo@sverigesradio.se
Undersökningar från Fossilfritt Sverige och Nordiska ministerrådet visar att många är oroliga för vad klimatomställningen och klimatpolitiken innebär. Behöver politiker lyfta fram fördelar med omställningen mer?
Programmet spelades in i Visby under Almedalsveckan.
Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Anna Lundberg, forskare Nordregio, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute och Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings universitet.
Producent och programledare: Daniel Värjö
daniel.varjo@sverigesradio.se
Den här tiden på året flyger humlor, fjärilar och andra insekter från blomma till blomma. Vad kan vi göra för att hjälpa våra pollinerare? Gör exempelvis insektshotell någon skillnad?
Programmet spelas in från Bergianska trädgården i Stockholm.
Medverkande: Mattias Forshage, entomolog vid Naturhistoriska riksmuseet. Sofia Blomqvist, doktorand i miljövetenskap vid Lund universitet.
Programledare: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sverigesradio.se
Producent och reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Artificiell intelligens tas nu i bruk för att upptäcka bröstcancer i röntgenbilder. I Region Värmland används AI i mammografin sedan i höstas, och i Stockholm och Skåne har stora studier just gjorts.
Det råder brist på röntgenläkare, så kallade bröstradiologer, som kan granska röntgenbilder i mammografin. Det är ett av skälen till att man infört AI i Värmland. I en studie vid Capio St Görans sjukhus i Stockholm har man upptäckt att AI-verktyget och en mänsklig granskare av röntgenbilder kompletterar varann – de lägger delvis märke till olika saker.
Fler regioner är intresserade av att ta AI till hjälp i mammografin. Kan vi lita på AI:n? Och måste vi det, eller räcker det fortfarande att vi litar på ansvarig läkare?
Medverkande: Karin Dembrower, överläkare och bröstradiolog vid Capio S:t Görans sjukhus, Mikael Fredholm, medicinteknisk ingenjör och ansvarig för AI-verktyget i Region Värmland, Kristina Lång, docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent och reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Hur de allra första livsmolekylerna kom till har länge varit föremål för diskussion och vetenskapliga experiment. Nya studier ger möjliga förklaringar till gåtan om livets uppkomst.
Medverkar gör Anna Neubeck, geokemist vid Uppsala Universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Forskare i Uppsala undersöker just nu hur artificiell intelligens kan göra nytta i akutsjukvården. De kan redan konstatera att AI tolkar EKG bättre än en människa.
Johan Sundström, hjärtläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet, har fått ett anslag från EU på 25 miljoner kronor för att utveckla AI-användning i akutvården. Han samarbetar nu med bland annat AI-utvecklare och etiker.
Vi hör också Emma Engström vid Institutet för framtidsstudier och KTH.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent och reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Många universitetsstudenter har börjat använda artificiell intelligens i sina studier. Samtidigt är de osäkra på när det är okej att göra det och när det betraktas som fusk, visar en undersökning.
Är AI-hjälp i pluggandet oproblematiskt? Och kan man utforma bättre sätt att examinera om man tar hjälp av AI?
Det diskuterar vi med Christian Stöhr, docent vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers tekniska högskola som gjort en omfattande studentenkät om AI användning, och med Mats Cullhed, pedagogisk utvecklare vid Uppsala Universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Den här tiden på året kryper fästingarna fram och kan smitta oss med TBE eller borrelia. Nu vill forskare ha in dina fästingrapporter, för kanske är nya sorter på väg att etablera sig i Sverige.
Det är Statens veterinärmedicinska anstalt som nu lanserar ett nytt verktyg för att få bättre koll på vilka fästingar som finns i landet, och var de finns.
Medverkande: Anna Omazic, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
I EU har beslut just tagits som ska minska flygets klimatpåverkan i framtiden. Kommer det bli möjligt att flyga utan dåligt klimatsamvete? Och i så fall hur?
I programmet går vi igenom de olika teknikerna som kan göra flygresandet mindre klimatskadligt. Det handlar om elflyg, biobränslen, vätgasflyg och elektrobränslen.
Medverkande: Jonas Åkerman, som forskar vid Kungliga Tekniska högskolan KTH i Stockholm om hur vi ska kunna få en hållbar flygsektor.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Nu sopas vinterns sand och grus bort från vägarna på många håll i landet. Det innebär samtidigt att luften just nu kan vara riktigt dålig i städerna, full av ohälsosamma partiklar. Hur undgår man dem?
På SMHI:s luftwebb kan man se hur höga halterna av partiklar från vägslitage är just nu i olika städer. Visby tillhör de mest utsatta, liksom Stockholm och flera städer i norr.
Medverkande: Bertil Forsberg, professor i miljömedicin, med inriktning på luftföroreningar, vid Umeå universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Ghana har som första land godkänt ett nytt malariavaccin för små barn. Malaria dödar mer än en halv miljon människor varje år, framför allt barn i Afrika.
I Ghana beräknas 12 500 dödsfall om året i malaria. Landet väljer nu att godkänna ett vaccin som ser lovande ut i forskning men som WHO ännu inte tagit beslut att rekommendera. En stor studie om vaccinet pågår men vetenskapligt publicerade resultat finns hittills bara från en mindre så kallad fas 2-studie.
Medverkande: Anna Färnert, malariaforskare och professor vid Karolinska institutet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
I februari omkom en ung man i en lavin vid en militärövning i Kebnekaisefjällen. Vad är det som gör att en lavin uppstår och hur undviker man att hamna i en?
Medverkande: Stefan Mårtensson, lavinforskare och lavinkonsult, knuten till Luleå Tekniska högskola och Naturvårdsverket. Jenny Råghall, lavinexpert som var med oss från Kebnekaise fjällstation.
Programmet sändes första gången den 24 februari 2023.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Tyskland bromsar EU:s planer på att sätta stopp för förbränningsmotorer från 2035. En anledning är att sådana kan köras på bränslen tillverkade av grön el, till exempel så kallade elektrobränslen.
Vad är elektrobränslen och hur bra skulle de vara i vanliga bilar? Det diskuterar vi med Maria Grahn, docent vid Chalmers som forskar om elektrobränslen, och Daniel Värjö vid Vetenskapsradion Klotet. Du hör och Erik Sandberg, analytiker på avdelningen för systemanalys på Energimyndigheten.
Programledare: Camilla Widebeck
camila.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Som ett första båtvårtecken har båtmässan i Stockholm dragit igång. Där är det tydligt att trenden med eldrivna båtar till slut börjar ta fart, och i några av dem svävar man en bit över vattenytan med hjälp av bärplan.
Medverkande: Jakob Kuttenkeuler, professor i marin robotik vid KTH. Vi hör också flera röster från båtmässan i Stockholm.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Forskare testar nu en behandling som handlar om att spruta in celler i hjärnan, för att lindra symtomen hos patienter med Parkinson. Kan den på allvar komma att hjälpa Parkinsonpatienter framöver?
Thomas Matsson fick Parkinsons sjukdom när han var 42 år gammal, en diagnos som bland annat ger skakningar och långsamma rörelser. Han har nu levt med sjukdomen i sjutton år och har i SVT berättat om behandlingen han just har fått, med celler insprutade i hjärnan.
Behandlingen testas på Thomas som allra första patient i en studie.
Medverkande: Dag Nyholm, parkinsonläkare och professor i neurologi vid Uppsala Universitet. Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds Universitet. Vi hör också ett klipp med patient Thomas Matsson, från SVT.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Minst 35 000 människor har mist livet i jordbävningen i Turkiet och Syrien. Nu väcks frågan hur många som hade kunnat räddas om alla hus varit jordbävningssäkert byggda.
I jordbävningens spår kan en grushög ligga precis intill ett hus som står till synes oskadat kvar. Och efter katastrofen har det kommit beskyllningar om byggfusk. Hur kan man bygga för att ett hus ska stå emot en jordbävning?
Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala Universitet, Johan Silfwerbrand, professor i betongbyggnad vid KTH, Ulrika Björkstén, Sveriges Radios Vetenskapskommentator.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Tora Tomasdottir
tora.tomasdottir@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
PFAS-ämnen är smuts- och vattenavstötande som finns i bland annat stekpannor. Men de är också hälsoskadliga och bryts inte ner i naturen. Nu föreslås ett förbud mot hela gruppen av ämnen inom EU.
Förslaget om att PFAS ska bort ur allt från brandskum och skidvalla till stekpannor och funktionskläder är framtaget av svenska Kemikalieinspektionen tillsammans med myndigheter i tre andra EU-länder. Medverkande: Daniel Borg, toxikolog på Kemikalieinspektionen, Tove Mallin, forskare på forskningsinstitutet Rise, och Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Historien om en statssekreterare som tjuvfiskar ål i Blekinge skärgård har satt fokus på en gåtfull fisk. Varför är ålen så hotad och vad kan vi göra för att hjälpa den?
Medverkande: Sofia Brockmark, fiskebiolog och utredare på Havs- och vattenmyndigheten. Josefin Sundin, docent i ekologi, och ålforskare vid SLU Aqua. Vi hör också Hans "Hånsa" Olofsson, ålfiskare i Yngsjö.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Smält snö och mycket regn har orsakat översvämningar på flera platser i södra Sverige i januari. Hur förbereder sig kommunerna inför översvämningar framöver, och vad bör fastighetsägare tänka på?
Medverkande: Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI. Bo Thunholm, hydrolog och grundvattenexpert på Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. Johan Virdung, enhetschef på VA-ledningsnätet i Värnamo kommun. Vi hör också Mette Lindahl Olsson, enhetschef för arbete med naturolyckor på MSB.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Gruvbolaget LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller blev en stor nyhet. Men vilka risker finns om det blir en brytning, och hur snabbt kan det gå?
På en presskonferens förra veckan gick gruvbolaget LKAB gick ut med att en stor fyndighet av sällsynta jordartsmetaller hittats i Kiruna. De här metallerna behövs i den gröna omställningen, till bland annat elbilar och vindkraftverk.
Men var det här verkligen något helt nytt som presenterades? Och vad krävs för att snabbt få fram de här metallerna, så att de faktiskt kan användas?
Medverkande: Erik Jonsson, statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU. Olof Martinsson, lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet. Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på gruvbolaget LKAB. Vi hör också Karin Kvarfordt Niia från Gabna sameby.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
År 1840 hittade uppländska bönder på Gräsö ett stort ben i en åker. De trodde att det kom från en jätte. Men det var en gråval, den första vetenskapligt beskrivna, och nu ska den DNA-analyseras.
Medverkande: Ingvar Svanberg, forskare i etnobiologi vid Uppsala universitet. Benjamin Kear och Jan-Ove Ebbestad, intendenter vid Evolutionsmuséet i Uppsala. Vi hör också Youri van der Hurk, forskare vid Norges naturvetenskapliga och tekniska universitet, NTNU.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Kaféer, restauranger, festivalarrangörer och livsmedelsbutiker tillhör dem som inom ett år måste ha fått fram ett system för att erbjuda, diska och återanvända muggar och lådor. Hur ska det gå till?
När du köper med en kaffe på stan är du kanske van att få det i en pappmugg som du sedan slänger. Snart kan du istället få det i en returmugg, och hämtmaten i returlåda, som du ska lämna tillbaka sen. En ny lag som gäller från nästa årsskifte ska minska nedskräpningen. Nu behöver caféer och butiker ta fram system för att det här ska funka, och forskare hjälper till.
Medverkande: Daniel Alling, SR:s korrespondent i Tyskland. Åsa Stenmarck, plastexpert på Naturvårdsverket. Klas Hedvall, forskare och projektledare vid Chalmers tekniska högskola. Vi hör också Jenny Hagberg, hållbarhetsansvarig på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Rymdteleskopet James Webb sköts upp för ett år sen och har av tidskriften Science utsetts till årets vetenskapliga genombrott. Det har kunnat ta bilder av galaxer långt tillbaka, nära Big bang.
James Webb-teleskopet har kunnat se galaxer från universums barndom, längre tillbaka än föregångaren Hubble. Den har också börjat ge bilder av främmande planeters atmosfärer.
På det hela taget har det gått bra för teleskopet det här första året. Men en mikrometeorit som smällde in i den stora spegeln i maj orsakade viss skada och oro. Hur många sådana ska teleskopet råka ut för framöver?
Vi hör tre astronomer om James Webb-året som gått och det som kommer: Susanne Aalto vid Chalmers i Göteborg, och Alexis Brandeker och Jens Melinder vid Stockholms Universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Länderna har enades till slut på FN-mötet COP15 om en plan för att rädda hotade arter. Hur ska de fina orden på papper bli till åtgärder som gör det lättare för djur, växter och svampar att överleva?
Medverkande: Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion. Torbjörn Ebenhard, föreståndare för Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Den artificiella intelligensen ChatGPT kan skriva trovärdig akademisk text. Det måste universitet och högskolor nu ta höjd för när de examinerar studenter.
Den nyligen släppta ChatGPT kan konversera, skriva dikter och även ta fram kortare akademiska texter. Den kan därför användas som fusk inom skola och högskola, vilket ställer nya krav på examinationsformerna.
Medverkande: Fredrik Ahlgren, forskare vid Institutionen för datavetenskap och medieteknik, Linnéuniversitetet, och Carina Holmberg, lektor i företagsekonomi vid Södertörns högskola.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
På onsdagen inleds i Montreal ett stort FN-möte om biologisk mångfald. Målet är att nå fram till ett avtal för att hindra utrotningen av arter.
Arter försvinner nu i en sådan hastighet att man talar om ett sjätte massutdöende. De fem tidigare i jordens historia skedde innan vi människor fanns, men det sjätte är det huvudsakligen vi som orsakar. Och i slutänden hotar artutrotningen vår egen överlevnad.
Mötet som nu inleds skulle hållits redan 2020 i Kina. Pandemin gjorde att det både sköts upp och flyttades. Nu är förhoppningen att länderna ska enas om nya mål för att rädda jordens arter, och dessutom förmå att uppfylla målen.
Medverkande: Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion i P1. Charlotta Sörqvist, Sveriges chefsförhandlare på mötet. Henrik Smith, professor i ekologi vid Lunds universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Missnöjet växer i Kina mot landets hårda restriktioner för att hindra spridningen av covid-19. Efter snart tre år verkar allt fler få nog. Fungerar Kinas strategi mot pandemin?
I programmet hörs Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Du hör också Richard Bergström, tidigare den svenska regeringens vaccinsamordnare under pandemin och Filip Arnberg, docent i psykologi och programchef vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet.
Programledare: Michael Borgert
michael.borgert@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
En meteorit som hittades i Enköping för två år sedan har varit i fokus för en rättegång i veckan. Hur vanligt är det att rymdstenar faller ner från himlen och vad kan vi lära av dem?
I programmet hörs Niklas Clarkson, reporter på P4 Uppland och Johan Kero, forskningsledare på Institutet för rymdfysik i Kiruna. Du hör också Erik Jonsson, statsgeolog på myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning.
Programledare: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Uppskjutningen av den obemannade farkosten Artemis 1 blev äntligen av strax före klockan åtta i morse. Ett första steg mot att åter igen sätta människor på månen.
Artemis 1 var redo för uppskjutning redan i slutet av augusti, men då blåste amerikanska rymdstyrelsen NASA av det på grund av en del tekniska problem, och senare på grund av en storm. Men idag har farkosten lyft från jorden ut genom atmosfären, och allt verkar gått bra.
Hör om planerna inom Artemisprojektet som på sikt handlar om att ta människor till månen igen efter 50 år.
I programmet hörs Olle Norberg, generaldirektör på institutet för rymdfysik i Kiruna. Vi återutsänder också delar ur ett reportage från augusti i år gjord av reporter Thomas Lindblad.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Det behövs utbildning spridd över hela landet, men inte forskning, anser nya urbildningsministern Mats Persson (L). Han vill också att Sverige ska dra till sig de bästa hjärnorna från utlandet.
Ministern vill att forskningspengarna ska spridas mindre, och istället fokuseras till de miljöer i Sverige där den vetenskapliga nivån är som högst.
Vi hör också Hans Ellegren, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin, Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutet, och Sveriges Radios Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producenter:
Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
I veckan beslutade EU om nya fiskekvoter för nästa år. Varför får det fiskas mer sill och strömming i stora delar av Östersjön, jämfört med tidigare?
Torsken har sedan en tid minskat dramatiskt och hamnat i ett kritiskt läge i Östersjön. Nu varnar forskare för att något liknande kan hända med sill och strömming.
Medverkande: Henrik Svedäng, marinbiolog och fiskforskare vid Stockholms universitet. Mikaela Bergenius Nord, forskare vid SLU Aqua och med i Internationella Havsforskningsrådet ICES. I programmet hörs också bland annat EU-ambassadör Torbjörn Haak.
Programledare:
Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent:
Jonna Westin
jonna.westin@sr.se
Andelen unga som drabbats av näthat eller negativa kommentarer på nätet har nästan dubblerats det närmaste året, enligt Internetstiftelsen, till 17 procent.
Det visar Internetstiftelsens rapport Svenskarna och Internet för år 2022. Vi pratar med Måns Jonasson, internetexpert på stiftelsen, och Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, om hur man som förälder kan göra för att livet på nätet inte ska bli till skada för barnen.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Nobelpriset i kemi 2022 går till Carolyn Bertozzi, Morten Meldal och Barry Sharpless. De har lagt grunden för en form av kemi som kallas ”klickkemi”, som klickar ihop molekyler.
Pristagarna är från USA och Danmark och belönas för forskning som handlar om att bygga komplicerade molekyler, där molekylära byggstenar snabbt och effektivt snäpper i varandra.
I programmet medverkar Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator, och Christina Moberg, professor emeritus i organisk kemi vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Programledare
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent
Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Tre läckor har upptäckts på gasledningarna Nordstream 1 och Nordstream 2 i Östersjön. Seismologen Björn Lund kan konstatera att läckorna uppstått på grund av explosioner.
Data från både det svenska nationella seismiska nätverket och utländska sådana nätverk visar hur vibrationerna i marken var beskaffade. De stämmer inte alls med en jordbävning, men däremot med sprängningar som militären ibland gör vid övningar.
Naturgas består mest av den starkt klimatpåverkande gasen metan. Men hur mycket av det som läcker som faktiskt kan passera vattnet och ta sig upp i luften är oklart. I vattnet löses gasen och omvandlas av mikroorganismer till koldioxid.
Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala Universitet och föreståndare för det Svenska nationella seismiska nätverket. Christian Stranne, docent i marin geologi vid Stockholms universitet. Daniel Värjö, miljöreporter på Vetenskapsradion Klotet. Björn Gunér, reporter.
Rättelse: I programmet nämndes en felaktig siffra för det årliga utsläppet av metangas från Östersjön. Den korrekta siffran är 1,5 miljoner ton per år.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Nyligen fick en patient i Sverige för första gången nya gener insprutade i näthinnan för att behandla en ovanlig ögonsjukdom. Kan fler sjukdomar behandlas med genterapi?
Kvinnan har den ärftliga näthinnesjukdomen retinaldystrofi, som visar sig tidigt i livet och som brukar leda till blindhet i vuxen ålder. Förhoppningen med genterapin är att hon ska slippa förlora synen helt.
Medverkande: Madeleine Zetterberg, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Mia Olsson, expert på Gentekniknämnden. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Klimatet kan redan nu passera trösklar som gör att isar smälter bort och koraller dör, enligt forskning. Vad innebär det?
Enligt en forskningssammanställning i tidskriften Science nyligen kan klimatuppvärmningen redan nu ha passerat en gräns där en del naturliga system knuffats förbi en så kallad tröskelpunkt (tipping point). Det handlar om att en förändring fortsätter, och rullar på av sig själv. Till exempel kan Grönlands is ha påbörjat en avsmältning som inte kan hejdas. Det finns också farhågor om att Golfströmmen som värmer våra breddgrader snart kan bromsas upp.
Medverkande: Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms Universitet. Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald och chef för Kew Gardens i London. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Sverige har blivit så polariserat, brukar vi få höra nu i valrörelsen. Men på flera sätt har polariseringen inte alls ökat utan snarare legat stilla. Däremot används ordet mycket oftare nu.
Vi hör om hur forskningen benar upp begreppet polarisering och vad som förändrats och inte – och om hur användningen av begreppet har ändrats.
Medverkande: Anamaria Duteac Segesten, docent vid Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet. Anders Lidström, professor emeritus i statsvetenskap vid Umeå universitet. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Elräkningarna riskerar att bli rekordhöga i vinter, framför allt för boende i småhus. En del befarar att de måste flytta. Kan en vedkamin eller kvickt installerade solpaneler lösa vinterns problem?
Och kan man som krislösning i vinter tänka sig att kallställa delar av huset den kallaste perioden – eller mår byggnaden dåligt av det?
Vi utforskar några av de lösningar som ligger närmast till hands för den som vidtagit alla vanliga sparåtgärder och som fortfarande befarar att vinterns elräkningar blir för höga för plånboken.
Medverkande: Charlotte Jibréus, energirådgivare i Södermanland. Malte Rungård, byggteknisk rådgivare på Villaägarna.
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Elpriserna är på rekordnivå och värre kan det bli till vintern. Men det finns en hel del att göra för både hushåll och industrier för att hålla nere den egna elnotan.
Kan du ha lite svalare inne, och hur effektiv är egentligen frysen? Finns det många apparater som står på helt i onödan – hemma eller på jobbet? Energirådgivaren Per Sjöström och professorn i energisystem Louise Ödlund vet vilka frågor du ska ställa dig för att hitta de förändringar som kan få påtaglig effekt på din elförbrukning.
Vi hör också om hur du kan se till att betala de lägsta priserna - när kilowattimpriset varierar från några ören till några kronor inom loppet av en dag.
I programmet hörs: Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet, Per Sjöström, energirådgivare Norrköpings kommun, och Daniel Värjö, reporter SR Klotet.
Programledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Arktis är den del av vår planet där klimatuppvärmningen går fortast. Enligt en ny studie upp till fyra gånger så snabbt som för jorden som helhet. Och utvecklingen ser ut att accelerera.
Medeltemperaturen för området norr om polcirkeln har enligt en ny forskningsartikel stigit med 3 grader under de 43 senaste åren, och i ett område där ögruppen Svalbard ingår med 5 grader. Det här innebär att uppvärmningen i Arktis går nära fyra gånger så snabbt som för jorden totalt, klart mer än vad FN:s klimatpanel IPCC säger i sina senaste rapporter. Det faktum att uppvärmningen får is och snö att försvinna är i sig en viktig orsak till den snabba temperaturökningen, men det finns också andra mer komplicerade orsaker som behöver utforskas vidare.
Vi hör svenske polarforskaren Kim Holmén på Svalbard beskriva hur uppvärmningen påverkar natur och människor, och meteorologiprofessor Michael Tjernström och vetenskapskommentator Ulrika Björkstén som kommenterar forskningen och utvecklingen.
Medverkande: Kim Holmén, specialrådgivare för klimat och miljö, Norsk Polarinstitutt, Longyearbyen Svalbard; Michael Tjernström, professor gränsskiktsmeteorologi Stockholms Universitet; Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Michael Borgert
Ljudtekniker: Nils Lundin
Sverige är just nu i ett kritiskt läge kring apkoppor, menar forskare. Smittspårarna jobbar för fullt. Smittspridningen ökar i Sverige och världen. Hör experterna svara på lyssnarfrågor om smittan och vaccinet.
I Vetenskapsradion direktsändning reder forskare och Folkhälsomyndigheten ut vad man känner till om apkoppor hittills. Om vilken effekt vaccinen kan ha och vad man kan göra om man vill undvika att bli smittad. Noah får svar på frågan hur han vet när han är frisk och inte längre kan smitta andra.
Medverkar gör Anders Sönnerborg,professor i infektionsmedicin Karolinska institutet, Victor Westergren, tf verksamhetschef på Venhälsan vid Södersjukhuset i Stockholm och Erik Sturegård, sakkunnig läkare i klinisk virologi på Folkhälsomyndigheten.
Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent: Micke Borgert
Michael.Borgert@sverigesradio.se
Tusentals fåglar på Stora Karlsö kan ha blivit smittade av fågelinfluensan. Men än återstår mycket forskning för att se omfattningen och förstå om det är honorna som drabbats hårdast som är kvar längre på häckningsplats.
De senaste veckorna har fåglar med vita bröst flutit i land på den västra kusten av Gotland. Även skarv, trut och ejder. En unik situation i Sverige, men också Europa att fågelinfluensan kommer under häckningsperioden. Risk finns för att den sprids till tamfåglar. Och i Europa innebär fågelinfluensan storpolitik om hur kommande vaccin ska se ut.
Följd med på stranden
Följ med på en inventering på de gotländska stränderna vid Kronvalls fiskeläge i Eksta och Kronholmens golfklubb i Västergarn. Det misstänkta viruset A/H5N1 går på nervcellerna och dödar fåglar, men för människor har det blivit mindre allvarligt. Måns Hjernquist, ordförande i Gotlands ornitologiska förening samt tillsyningsman vid Lilla Karlsö inventerar dagligen vad som händer på stränderna.
I sändningen hör du också Karl Ståhl, statsepizootolog, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA , Olof Olsson, forskningsledare Baltic Sea Bird project på Stora Karlsö och strategisk rådgivare vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, Agneta Karlsson-Norström, länsveterinär på Gotland samt Lotta Hofverberg, chef för smittbekämpningsenheten på Jordbruksverket.
Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se
Producent: Micke Borgert
Michael.Borgert@sverigesradio.se
Hur mycket alkohol är det okej att dricka innan det får skadliga effekter på hälsan? Enligt ny forskning behöver personer under 40 år vara mycket mer försiktiga med drickandet än de över 40 år.
För den äldre åldersgruppen kan mindre mängder alkohol ge en del positiva effekter på riskerna för exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, medan det inte ser ut att finnas några hälsofördelar alls för den yngre åldersgruppen. Samtidigt kommer ytterligare forskning som pekar ut förhöjda nivåer av järn i hjärnan som en effekt av alkohol som kan ge negativa effekter på hjärnans funktioner. Så hur ska vi förhålla oss till de här i vissa fall motstridiga budskapen? Hör två forskare vid Karolinska institutet sammanfatta kunskapsläget.
Nummer till alkohollinjen: 020-84 44 48
PROGRAMLEDARE:
Sara Sällström
PRODUCENT:
Michael Borgert
Vårt beroende av den vilda naturen är stort. Men hur ska vi göra för att inte överexploatering ska utplåna de vilda arter vi använder? Två nya rapporter undersöker det.
50 000 arter av växter, svampar och djur används av människor världen över för att överleva och må bra. Men bara runt en tredjedel av arterna jagas eller skördas hållbart, och en förklaring till att så många arter hotas av utrotning idag är att vi inte uppmärksammar flera av de värden som naturen har. Det här framgår av två nya globala rapporter från den internationella biologisk mångfaldspanelen IPBES. I Vetenskapsradions nyhetsfördjupning får vi höra några av de viktigaste slutsatserna från rapporterna och vad som behöver göras för att lämna över en rik natur till kommande generationer.
Producent: Michael Borgert
Programledare: Sara Sällström
För första gången har vi nu ett utbrott av Covid-19 på sommaren. Hur blev det så, hur allvarligt är läget och hur kan vi hantera det?
Nya undervarianter av omikron tycks driva på en ökad smittspridning i Sverige. Flera regioner har återinfört smittskyddsåtgärder för att begränsa smittan, framför allt inom vården. Hur ser smittoläget ut just nu? Finns det flera saker som påverkar smittspridningen? Finns det anledning att vara orolig? Och hur kommer det sig att vi inte var beredda på detta när det verkar ha gått att förutsäga?
Medverkande: Anders Lindblom, Statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten; Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och överläkare på infektionskliniken Sahlgrenska; Fredrik Sund, verksamhetschef för infektion vid Akademiska sjukhuset i Uppsala; Salim Abdool Karim, epidemiolog vid CAPRISA i Durban i Sydafrika.
Programledare: Björn Gunér
Producent: Michael Borgert
michael.borgert@sr.se
Det är halvtid i de nya undersökningarna av M/S Estonias vrak, de som görs eftersom tidigare oupptäckta hål visades i en tv-dokumentär 2020. Vad kan de nya undersökningarna leda till nästan 28 år efter katastrofen?
Vetenskapsradions reporter Anna-Karin Ivarsson var med under fyra dagar på undersökningsfartyget varifrån bland annat 44943 foton på Estonias vrak tagits med en dykrobot. Undersökningar av havsbotten vid vraket har också gjorts för att försöka utröna om det finns berg som kan ha orsakat skadorna i skrovet. Nya upptäckter gör att den gamla haverirapporten från december 1997 kommer att korrigeras, berättar Estlands haverikommissions chef Rene Arikas. Men påverkar hålen själva slutsatserna i den gamla rapporten? Det är det som är fokus för undersökningarna som görs nu.
Medverkande: Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör, Statens haverikommission, Ingemar Lundgren och Kees Beemster Leverenz, företaget Ocean discovery, Rene Arikas, chef för Estlands haverikommission, Susanne Sjöberg, doktor i geokemi och forskare vid Stockholms universitets geovetenskapliga institution.
Skriv till oss! vet@sverigesradio.se
Ett program av Anna-Karin Ivarsson
Producent: Michael Borgert
En tidig värmebölja har slagit till på flera håll i världen, bland annat i Europa och Indien. Vad kan vi göra för att hantera värmen och kommande värmeböljor bättre?
Medverkande:
Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet och hälsospecialist UNICEF SVERIGE.
Petter Ljungman, hjärtläkare vid Danderyds sjukhus och forskare i miljöepidemiologi vid Karolinska institutet.
Sofie Storbjörk, lektor i miljövetenskap vid Linköpings universitet och ledamot i Nationella expertrådet för klimatanpassning.
Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Blåstången som vajar under ytan längs nästan hela Sveriges kuster, förökar sig när det är fullmåne på sommaren. Hur kommer det sig?
Hör om hur blåstången vet att det är fullmåne, och hur du som lyssnar kan hjälpa forskare i sommar att studera blåstång.
Medverkande:
Lena Kautsky, professor i marin växtekologi vid Stockholms universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Mumierna har hittats i ett gravområde utanför Kairo. Vilka var de här människorna och hur skulle de ta sig fram i livet efter detta?
De 250 mumierna ligger i målade sarkofager. Till fynden hör också en papyrusrulle som tros innehålla instruktioner om hur man ska lyckas i dödsriket, och ett stort antal bronsstatyer.
Medverkande: Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. Nils Billing, religionshistoriker vid Uppsala universitet. Sofia Häggman, egyptolog på Medelhavsmuséet i Stockholm.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Fyra klimatrekord har slagits enligt en ny rapport. Vad betyder det för livet i haven och i våra svenska vatten?
Rekord har slagits när det gäller mängden växthusgaser i atmosfären, höjning av havsnivån, och både medeltemperaturen och försurningen i världens hav. Det enligt en ny rapport från WMO, FN:s meteorologiska organ. Hör om surare och varmare vatten påverkar djur och växter under ytan, och vad vi kan göra åt det.
Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi. Jon Havenhand, marinekolog vid Göteborgs universitet.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Förra veckan kom den första bilden av det svarta hålet i mitten av vår galax. Det är tagen med radioteleskop världen över och kan hjälpa oss förstå hur svarta hål fungerar.
Den allra första bilden av ett svart hål kom för tre år sedan. Men nu har astronomer genom ett stort internationellt samarbete presenterat den första bilden på ett svart hål som finns mycket närmare oss, i hjärtat av vår galax Vintergatan.
Medverkande: Michael Lindqvist, astronom vid Chalmers och Onsala rymdobservatorium. Göran Östlin, professor i astronomi vid Stockholms universitet. Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Många svenskar har för mycket av de hälsovådliga PFAS-ämnena i sitt dricksvatten, enligt Livsmedelsverket. Hur ska vi få ner halterna?
Höga halter PFAS i dricksvattnet har sedan tidigare konstaterats i närheten av områden där brandskum med PFAS i har använts. Men PFAS finns också i allt från stekpannor till allvädersjackor.
Om Livsmedelsverkets förslag till nytt gränsvärde för PFAS i dricksvatten antas av riksdagen kommer mycket rening att behöva komma till vid svenska vattenverk. Men PFAS kan också finnas i marken.
Medverkande: Tove Mallin, forskare vid Forskningsinstitutet Rise. Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Ryssland drar sig ur samarbetet kring internationella rymdstationen ISS, enligt chefen för det ryska rymdprogrammet, Dmitrij Rogozin. Det betyder i så fall slutet för ett mer än 20-årigt fredsprojekt.
Internationella rymdstationen har varit bemannad hela tiden sedan år 2000 med astronauter från hela världen. Där görs forskning i tyngdlöshet, 40 mil ovanför jordens yta.
Medverkande:
Christer Fuglesang, astronaut och professor i rymdfart vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator vid Sveriges Radio.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Vad vi äter har stor påverkan på vår miljö. Nu håller nya hållbara matprodukter på att tas fram, baserade på svamp, insekter och alger till exempel. Men varför är det så svårt att ställa om?
Medverkar gör Elin Röös, forskare inom miljösystemanalys för livsmedel vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik vid Högskolan i Borås. I programmet hörs också Johan Höglund, professor i engelsk litteratur vid Linnéuniversitetet.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Covid-19 är inte längre klassad som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom, och smittspridningen bedöms gå ner. Samtidigt rekommenderas flera att ta en fjärde vaccindos. Behövs det verkligen?
I veckan gick Folkhälsomyndigheten ut och rekommenderade en fjärde dos vaccin för alla över 65, och för personer i riskgrupp från 18 år. Är det någon idé att ta vaccin nu? Hur sjuk blir man av den nya omikronvarianten?
Medverkande: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet. Sören Andersson, enhetschef på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Sjätte stora korallblekningen pågår på Stora Barriärrevet. Samtidigt rapporteras om vissa korallers förmåga att anpassa sig till varmare hav. Hur stort hopp ger det för korallrevens överlevnad?
Medverkande: Björn Källström, marinbiolog vid Göteborgs universitet och på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Michael Tedengren, marinbiolog och docent i systemekologi vid Stockholms universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
De senaste dagarna har temperaturer flera tiotals grader över det normala uppmätts på Antarktis. Ett väderfenomen pekas ut som orsaken, men vad säger den höga temperaturen om klimatet?
Medverkande: Michael Tjernström, professor i meteorologi, och Ian Brown, glaciolog, båda vid Stockholms Universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Klimatarbetet måste accelerera – och Sverige har goda förutsättningar att ligga i framkant. Det konstaterar Klimatpolitiska rådet som på onsdagen presenterade sin årliga rapport.
Rådet består av experter som granskar hur regeringens samlade politik påverkar klimatet.
Medverkande: Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet. Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Samarbeten med ryska forskningsinstitutioner ska upphöra som en markering mot kriget i Ukraina, uppmanar regeringen. Går det att ändå hålla kontakten med enskilda ryska forskare? Och är det viktigt?
I programmet medverkar Sven Stafström, generaldirektör vid Vetenskapsrådet. Det gör även Bo Petersson, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet och Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.
Du hör också Christer Fuglesang, astronaut och professor vid Kungliga Tekniska Högskolan och Mikhail Gelfand, professor i bioinformatik i Moskva.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Ryssland anklagas för att använda klusterbomber och termobariska bomber i Ukraina – vapentyper som många länder avtalat om att inte använda.
Det finns uppgifter om klusterbomber, där odetonerade delar kan ligga kvar länge och vara en fara för barn i framtiden. Och det varnas för så kallade termobariska bomber som tar upp syret i sin omgivning. De kallas ibland felaktigt för vakuumbomber. Vad vet vi om vilka vapen som verkligen används, och vilken effekt har de?
Vi hör Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, och David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Ett massivt ryskt angrepp på Ukraina pågår, något som Rysslands president Vladimir Putin till stor del motiverar med historiska argument. Hur kommer det sig och vad är det Putin vill uppnå?
Medverkar gör Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet och Per Rudling, docent i historia, också vid Lunds universitet.
Med i programmet är också Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets forskningsinstitut. Du hör även Per Månson, professor emeritus i sociologi vid Göteborgs universitet, som forskat på Rysslands och Sovjetunionens historia.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Reporter Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Sepsis beräknas ta 8000 liv varje år i Sverige. Nu ska artificiell intelligens provas för att ställa diagnos. Det är också viktigt att allmänheten får bättre kunskap om sjukdomen, anser läkarna.
Det är oftast inte genom en sårskada vi ådrar oss sepsis, det vi tidigare kallade blodförgiftning. Vanligare är att bakterien som får immunförsvaret att löpa amok kommer från en lunginflammation. Och i några fall är det inte en bakterie utan ett virus – som till exempel coronaviruset – som orsakar sjukdomen som kan leda till snabb försämring, långvariga effekter och ibland döden.
Medverkande: Maria Cronhjort, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och forskningsgruppsledare vid Karolinska institutet, Martin Arlbrandt, läkare vid Södersjukhuset och Adam Linder, läkare och sepsisforskare vid Lunds universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
För att klara klimatförändringen behöver vi bland annat anpassa vad vi odlar, hur och var vi bygger, och vart regnvattnet i städerna ska ta vägen. Nu kommer en experternas råd om hur det ska gå till.
Idag släpper nationella expertrådet för klimatanpassning en rapport om vad Sverige bör göra för att vara rustat i ett klimat i förändring. Vi hör Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, och Sofie Storbjörk, lektor i miljöförändring vid Linköpings universitet. Båda ingår i expertgruppen som står bakom rapporten. Medverkar gör också Micael Bredefeldt, samordnare för anpassning till förändrat klimat, på länsstyrelsen i Norrbotten.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Många unga med psykiska besvär får vänta länge på hjälp från BUP. Det har Ekots granskning i veckan visat. Har problemen ökat? Och hur kan unga snabbare få hjälp?
Medverkande: Sven Bremberg, barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet. Ing-Marie Wieselgren, psykiater och nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och regioner. Maria Ridderstedt, reporter på Ekot.
Du som behöver stöd kan exempelvis vända dig till de här organisationerna:
SPES
MIND - självmordslinjen
Jourhavande medmänniska
BRIS
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Ultraprocessad mat utgör en stor del av den näring vi får i oss. Men enligt en del forskning kan den göra oss feta och sjuka. Mår vi bättre av att undvika industribehandlad mat?
Det kan vara chips och läsk, men också sojabiffar och bröd - den ultraprocessade maten som diskuteras alltmer. Ofta, men inte alltid, är de onyttiga. Hör om processerna som ofta gör maten ohälsosam, men som kanske i större utsträckning skulle kunna användas för att göra den nyttigare.
PROGRAMLEDARE: Camilla Widebeck
PRODUCENT: Jonna Westin
I helgen gick det att se norrsken i ovanligt stora delar av Sverige. När kommer en ny chans och hur kan norrskensskådare hjälpa forskare att förstå mer om det här fenomenet?
I Finland har norrskensskådare hjälpt forskare att upptäcka en helt ny form av norrsken. Och numera är det många som tipsar varandra på sociala medier om när det verkar vara ett fint norrsken på gång. Lyssna på experternas bästa råd för att få syn på norrsken, och när det finns en extra stor chans att se det här fenomenet igen.
Medverkande: Urban Brändström, norrskensforskare vid Institutet för Rymdfysik i Kiruna. Minna Palmroth, professor i rymdfysik vid Helsingfors universitet. Jessica Yngvesson, som såg norrsken i Skåne.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
I fredags transplanterades ett grishjärta till 57-årige amerikanen David Bennett. Är det med grisar uppfödda för donation vi kommer att lösa bristen på organ framöver?
Den första tiden har gått bra för David Bennett men faran är inte över – det finns fortfarande en risk att grishjärtat stöts bort av hans kropp. För att det inte ska ske genförändrades grisen så att hjärtat saknar en del molekyler som den mänskliga kroppen skulle uppfatta som främmande.
Medverkande: Annika Tibell, forsknings- och utbildningsdirektör på Karolinska universitetssjukhuset. Susanne Lundin, professor i etnologi vid Lunds universitet.
Uppdatering 10 mars 2022: David Bennet har avlidit efter att ha levt två månader med det transplanterade grishjärtat.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
James Webb-teleskopet sköts upp på juldagen. Det vecklas ut under sin färd ut i rymden och just nu börjar teleskopet fälla upp sitt stora solskydd. Går det fel, kommer teleskopet inte att fungera.
Det är många små steg som ska fungera när teleskopet efter sin trånga färd i en Ariane-raket vecklar ut sina olika delar för att nå sin slutliga form om några veckor. Då ska det också ha nått sin plats i rymden, 1,5 miljoner kilometer ut i solsystemet.
Hur går det för teleskopet just nu? Och hur många sorters teleskop behöver forskarna egentligen? Hör Susanne Aalto, professor i radioastronomi som studerar svarta hål, och Alexis Brandeker, astronom med fokus på främmande planeter.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Omikronvarianten väntas ha tagit över i mitten av januari i Sverige. Vad visar forskningen hittills om hur bra skydd vaccinen ger och vilka behandlingar som fungerar mot omikron?
Omikronvarianten av coronaviruset innebär att många och viktiga delar av viruset förändrats i ett slag. I Skåne uppskattades 15-20 procent av de bekräftade fallen vara omikron för två veckor sedan, enligt uppgifter till Vetenskapsradion.
Hur ska en vanlig julfirare bedöma sitt vaccinskydd om det var länge sedan man fick den senaste sprutan?
Hur ska forskarna få fram antikroppar som fungerar också mot omikron, om vi framöver får svåra fall av sjukdom även i den?
Vetenskapsradion söker den senaste kunskapen tillsammans med Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar och klinisk virologi vid Karolinska institutet, och Anna Lena-Spetz, professor i immunologi vid Stockholms universitet. Du hör också Lisa Brouwers, analyschef vid Folkhälsomyndigheten.
Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
I Danmark och Norge har omikronvarianten av coronaviruset spridits rekordsnabbt. Kraftfulla åtgärder har satts in för att bromsa smittan före jul. I Sverige står omikron nu för cirka en procent av covidfallen.
Det norska folkhälsoinstitutet ser hur inläggningarna på sjukhus ökar, och att nästan lika många 45-65 åringar läggs in för covid, som pensionärer. Prognoser är svåra att göra för omikron men de uppgifter som hittills finns visar på en snabbare spridning än delta.
I Danmark är omkring tio procent av fallen omikronvarianten. Där följs utvecklingen mer noggrant än i Sverige.
Kan Sverige klara sig bättre än Danmark och Norge – eller ligger vi bara några veckor efter?
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Covidsmittan ökar igen i Sverige. Även den som är vaccinerad kan få sjukdomen och hamna på sjukhus. Nu krävs civilkurage för att hejda smittan, säger covidforskaren Mats Martinell.
Folkhälsomyndigheten kom igår med nya rekommendationer, men utöver den kan var och en tänka på vad som fungerar i just de sammanhang där den verkar, och det kan krävas civilkurage att lyfta frågan, menar Mats Martinell, forskningsledare i projektet Crush Covid som är ett samarbete mellan Region Uppsala och Uppsala Universitet.
Kan barngrupper i skolan hållas isär för att smittkedjorna inte ska bli så långa? Kan olika barngrupper hållas isär? Man behöver inte alltid luta sig mot rekommendationer utan vi vet nu ganska bra hur vi hindrar smitta, menar han.
Smittan sprids nu inte minst bland de yngre skolbarnen, som inte vaccineras, konstaterar Jan Smedjegård, smittskyddsläkare i Västmanland. Men via barnen når smittan också vuxna.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Omikronvarianten av coronaviruset har lett till nedstängda flygrutter och stängda gränser. Det finns risk att vaccinerna inte biter på den. Men kan omikron vara ett steg på vägen mot ett mildare virus?
Vi diskuterar den senaste kunskapen om omikronvarianten med virologerna Niklas Arnberg, Umeå Universitet, och Tomas Bergström, Göteborgs Universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
Producent: Jonna Westin
Onsdagen den 24 november 2021 blev det datum då den svenska riksdagen för första gången valde en kvinnlig statsminister. Varför dröjde det så länge? Och spelar det roll?
Vi sätter valet av Magdalena Andersson till statsminister i historiskt perspektiv med hjälp av statsvetaren Jenny Madestam och historikern Josefin Rönnbäck.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Undvik att köpa och äta svensk kyckling, som inte är kravmärkt eller klimatcertifierad. Det rådet ger Världsnaturfonden WWF som uppdaterat sin köttguide. Hur ska man tänka som konsument?
Storskaligt producerad kyckling brukar annars lyftas fram som ett riktigt klimatsmart alternativ för den som vill äta kött. Samtidigt ger WWF nu grönt ljus för svenskt nötkött från naturbetande boskap, biffen brukar ju ses som den värsta sortens kött ur klimatsynpunkt. Vad är det som ligger bakom de här nya råden och hur ska man tänka här som konsument, om man vill äta mer hållbart?
I programmet hörs Anna Richert, senior matexpert på WWF. Elin Röös, forskare inom miljösystemanalys för livsmedel vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet medverkar också.
Programledare: Björn Gunér
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Enligt en ny studie har en dyster profetia slagit in. I takt med att fåglarna blivit färre hörs deras sång inte lika starkt. Går trenden att vända?
Redan på 1960-talet varnade biologen Rachel Carson i sin bok "Tyst vår" om att fågelsången var på väg att försvinna. Nu har det kommit en ny studie som visar att hennes oro har blivit verklighet. Fågelsången har blivit tystare de senaste 25 åren enligt forskarna. Vad beror det här på och vad kan vi göra för låta den vilda kören växa igen?
I programmet hörs Martin Green, ekolog vid Lunds universitet och Per Alström, professor i ornitologi vid Uppsala universitet.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Rapporten Svenskarna och internet visar hur nätet allt mer påverkar våra liv. Samtidigt är många oroliga för hur deras uppgifter sprids. En av fem avstår från att använda digitala tjänster av det skälet.
Många, framför allt äldre, oroar sig för att hackare ska komma åt deras uppgifter på internet. Unga är de som mest bekymrar sig om att deras fysiska förflyttning ska spåras.
Oroar vi oss för rätt saker på nätet? Går det att se till att använda det på rätt sätt, som inte medför risker? Vi hör Måns Jonasson, Internetstiftelsen, och Jacob Dexe, forskare vid forskningsinsitutet Rise. Medverkar gör också Sven Carlsson, it-reporter på Sveriges Radio.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Nu ska EU ta fram en plan för att fasa ut djurförsök ur forskningen. I de kontroversiella experimentens ställe kommer databeräkningar och konstgjorda organmodeller. Men är metoderna tillräckligt bra?
Arbetet med att få fram nya metoder har pågått länge. Och det föranleds inte bara av omsorg om djuren – de nya metoderna är ofta bättre och billigare.
Vi hör toxikologen Mattias Öberg vid Karolinska institutet, Anna Herland som forskar i neurovetenskap vid Karolinska institutet, och Gunnar Cedersund på institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings Universitet, som ersätter djurförsök med datorberäkningar.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Vulkanutbrottet på La Palma har pågått i över tre veckor. Samtidigt kan en vulkan på Island vara på gång att få ett utbrott – en som tidigare haft mer explosiva utbrott.
Vi hör om vulkaner på Kanarieöarna, på Island och på andra håll med Steffi Burchardt, vulkanforskare vid Uppsala Universitet, och Erik Sturkell, professor i fysik vid Göteborgs universitet.
På Smithsonian Institution's sida listas pågående vulkanutbrott.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne går i år till David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens. Card har bland annat forskat om minimilöner, och de övriga två prisas för forskningsmetoder.
Joshua Angrist och Guido imbens har arbetat med vad man kallar naturliga experiment. Där en medicinare kan göra experiment med kliniska studier och ge en medicin till en grupp och placebo till en annan, måste samhällsvetarna finna sina jämförbara grupper ute i verkligheten.
Angrist och Imbens har bidragit till att visa hur det görs på ett sätt som leder till att man kan dra giltiga slutsatser - om effekten av allt från arbetsmarknadsinsatser till invandring och utbildning. Alla tre pristagarna är verksamma i USA.
Vi hör ekots ekonomikommentator Kristian Åström och professorn i nationalekonomi vid Stockholms Universitet Jakob Svensson, som är ledamot i ekonomipriskommittén-
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Benjamin List och David MacMillan får årets Nobelpris i kemi.
Vetenskapsradions Ulrika Björkstén och Lena Nordlund är på plats vid Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm och bevakar årets Nobelpris i kemi som går till Benjamin List och David MacMillan.
Vi hör också Olof Ramström, professor i kemi vid Linnéuniversitetet och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Programledare: Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Syokuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi delar på Nobelpriset i fysik 2021.
Syokuro Manabe och Klaus Hasselman delar på ena halvan av priset, för att ha lagt grunden till vår förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till dess förändringar. Giorgio Parisi belönas för "sina banbrytande bidrag till teorin för oordnade material och slumpmässiga processer".
Vetenskapsradions Ulrika Björkstén och Camilla Widebeck är på plats på Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm.
Vi hör Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Programledare: Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Upptäckten av hur kroppen registrerar och tolkar temperatur- och känselintryck får Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021.
Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman och Katarina Sundberg är på plats på Karolinska Institutet i Solna och rapporterar om årets Nobelpris i fysiologi och medicin som tilldelades de två amerikanerna David Julius och Ardem Patapoutian.
Vi hör Patrik Ernfors, professor i vävnadsbiologi vid Karolinska institutet och medlem i Karolinska Institutets Nobelkommitté.
Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Nu har malaria i Afrika börjat stå emot den viktigaste medicinen. Är det dags att ta till den kontroversiella lösningen att genförändra malariamyggorna för att minska antalet dödsfall i sjukdomen?
Malaria dödar årligen närmare en halv miljon människor. De flesta är barn under fem år eller gravida kvinnor. Sedan 20 år tillbaka har det ändå funnits en bra medicin: Den Nobelprisbelönade artemisinin. Men parasiten har utvecklat motståndskraft mot medicinen i Sydostasien, och nu sker samma sak i det mycket värre malariadrabbade Afrika.
Myggnät impregnerade med insektsmedel har varit effektiva för att trycka ner malariaförekomsten, och det finns också andra sätt att hindra myggorna som bär parasiten att nå människor. Att genförändra myggorna så att de inte sprids, eller så att de inte kan bära parasiten, är en möjlighet som skulle kunna få stor effekt – men som är kontroversiell.
Vi hör Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, och Olle Terenius, forskare och entomolog vid Uppsala Universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Varje år dör ungefär 7 miljoner människor för tidigt på grund av dålig luft, enligt WHO. Nu kommer Världshälsoorganisationen med nya riktlinjer som sätter fokus på att renare luft kan rädda liv – och samtidigt klimatet.
Kunskapen om hur bland annat partiklar, ozon och kvävedioxid skadar hälsan har ökat de senaste åren. Det handlar om utsläpp från bland annat tillverkning, fordon och spisar. Nu vill WHO se till att kunskapen används för att faktiskt förbättra luften – till både hälsans och klimatets fromma.
Vi hör Stefan Åström vid IVL Svenska miljöinstitutet och Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå Universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Natten till torsdag ska Space X skjuta upp en rymdkapsel med fyra passagerare i omloppsbana runt jorden. Är detta starten på en era av rymdturism?
Vi diskuterar rymdturismen som den ser ut nu och vad det kan bli av den - och vad det kan tänkas innebära för klimatet.
Medverkande: Sven Grahn, senior forskare i astropartikelfysik vid KTH i Stockholm. Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH. Björn Gunér, reporter Vetenskapsradion.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Nu sprider sig höstförkylningarna. Bland dem finns en del som inte alls brukar märkas så här års men som inte alls fick så stor spridning som vanligt i vintras. Nu är de tillbaka.
RS är ett av de virus som inte brukar finnas så här års men som gör det nu. Varför blir det så? Och att vi slapp det i vintras, berodde det på att vi höll avstånd eller konkurrerades det ut av coronaviruset?
Vi hör virologen Tomas Bergström vid Sahlgrenska akademin och Urban Kumlin, virolog och infektionsläkare vid Umeå universitet om virustyperna som nu sprids fast det egentligen är fel årstid för dem.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Jorden har blivit en grad varmare sedan slutet på 1800-talet och det är nu enligt FN:s klimatpanel ställt utom tvivel att vi människor värmer planeten.
Kom ihåg de sakerna och tre till så har du hyfsad koll på det viktigaste ur rapporten som FN:s klimatpanel IPCC kom med i augusti.
Vi plockar fram rapportens fem viktigaste punkter tillsammans med Johan Kuylenstierna, naturgeograf och ordförande i klimatpolitiska rådet, och Ekots miljöreporter Annika Digréus.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
I veckan presenterades nya scenarier för hur smittspridningen kan bli de närmaste månaderna. Den kommer att öka, tror Folkhälsomyndigheten. Men hur påverkar deltavariantens egenskaper utvecklingen?
Vi hör Lisa Brouwers, analyschef vid Folkhälsomyndigheten och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Skyfall som de över Gävleborg och Dalarna och påföljande översvämningar kommer bli vanligare i och med klimatförändringarna. Nya varningssystem, anpassning av våra städer och bättre kartor kan minska effekterna.
Åsa Sjöström, verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI berättar om varför vi har fler översvämningar att vänta oss av kraftiga regn, och vad samhälle och privatpersoner kan göra för att minska effekterna. Naturgeograf Anders Brandt vid Högskolan i Gävle menar att översvämningskartorna kan bli bättre genom att lägga in osäkerhetszoner, och Richard Alpfjord Wylde, hydrolog vid SMHI förklarar det nya konsekvensbaserade vädervarningssystem som ska lanseras under hösten.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Hör Marie-Loiuse Kristola berätta om sitt oväntade år som Sveriges Radios första klimatkorrespondent.
Det blir besök hos familjer drabbade av översvämningar i Frankrike, promenad i brandhärjade skogar i Portugal och rundresa i EU:s nya gröna huvudstad Lahti i Finland.
Under året som gått har USA gått med i Parisavtalet igen och satt fart på klimatarbetet. Och även EU har uppdaterat sin klimatpolitik ordentligt. Och så om sommarens många klimatrelaterade och i många fall oroande rekord.
Programledare Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sr.se
Producent Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sr.se
Här finns alla reportage och nyheter av klimatkorrespondenten samlade.
Ett varmare jordklot ger också mer extremväder – det slår FNs klimatpanel fast tydligare i sin nya rapport. Men en meteorologiprofessor och en expert på hur samhället ska bli mer anpassat för sådant pratar vi om hur det hänger ihop och hur vi ska stå enot.
Medverkar gör Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet och Karin Hjerpe, från Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Vi diskuterar varför det blir mer extremväder för att jorden blir varmare och vad vi ska göra för att vara så förberedda som möjligt.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
På måndag ska FN:s klimatpanel IPCC återigen presentera en av sina stora rapporter om jordens klimat. Med de senaste årens framsteg inom forskningen finns en hel del intressant att se fram emot.
Mycket har hänt inom både forskningen och det internationella klimatsamarbetet sedan senaste gången IPCC kom med en motsvarande kunskapssammanställning, även om panelen har släppt ett antal specialrapporter under tiden.
Erik Kjellström som är professor i klimatologi på SMHI säger att på grund av de senaste årens klimatförändringar har forskarna nu kunnat få mer riktiga observationer av extrema väderhändelser. Det gör att vi kan se fram emot intressanta slutsatser om riskerna för just extremväder i rapporten, bland annat.
Med i programmet är också Sveriges Radios miljöreporter Annika Digréus på Ekot.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Går det att rädda hotade arter genom att föda upp dem i fångenskap och sätta ut dem i naturen igen? Lyckade exempel finns men det finns ingen garanti på förhand att man kommer att lyckas.
I Göteborgstrakten har flodpärlmussla nu kommit tillbaka till vattendrag där biologer har satt ut musslor under en tioårsperiod. Det här sättet att försöka rädda en utrotningshotad art kan komma att bli nödvändigt att göra oftare i framtiden, enligt internationell expertis.
Vi pratar med Mikael Svensson från SLU Artdatabanken och Erland Lettevall från Havs- och vattenmyndigheten om metodens möjligheter och utmaningar.
Programledare Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se
De extremväder som förra veckan drabbade Europa och den här veckan drabbar Kina - kan vi skydda oss emot dem? Och vad säger forskarna om relationen mellan extremväder och klimatförändringar?
I Vetenskapsradion hör du hur forskarna vid Sorbonne universitet i Paris jobbar för att klarlägga om extremvädren beror på klimatförändringar eller om de skulle ha uppstått ändå. Och om vad som krävs på de orter där risken i Sverige för översvämningar är stor, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent: Micke Borgert
michael.borgert@sverigesradio.se
Brittiska forskare visar i tidskriften the Lancet att AstraZenecas vaccin inte ger lika stor koncentration neutraliserande antikroppar som Pfizervaccinet för att stoppa deltavarianten av Covid-19.
Professorn i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet Gunilla Karlsson-Hedestam menar att 65-plussarna därför så snart som möjligt borde få en tredje dos vaccin, och att de borde gå före 16-17-åringarna. Hon får medhåll av vaccinlabbsföreståndaren Ali Harandi vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg.
Men statsepidemiolog Anders Tegnell menar att även om de här resultaten är en pusselbit så är de inte tillräckliga för att ge en rekommendation om en tredje dos, och han påpekar också att de observationer som gjorts i verkligheten inte tyder på några jätteskillnader mellan vaccinen. Dessutom har Läkemedelsverket och europeiska läkemedelsmyndigheten EMA inte gett tillstånd för en tredje dos än.
I Sverige har ungefär en halv miljon 65-plussare fått AstraZeneca vaccin.
Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent Micke Borgert
michael.borgert@sverigesradio.se
En majoritet av de som jobbat på distans under pandemin fortsätter gärna , enligt en internationella undersökning. Men vad innebär det för framtidens kontor?
Bo Melin, professor i psykologi vid Karolinska institutet , och Lena Lid-Falkman, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och Karlstad universitet berättar vad forskningen kan visa kring framtidens kontor och flexibla arbetssätt.
Många andades ut när restriktioner lättades igår. Men är Sverige berett på den mer smittsamma deltavarianten av coronaviruset?
Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman gav sig ut i Visbynatten för att se hur turister och bofasta agerar. Smittskyddsläkaren Maria Amér och Andreas Larsson, chef för tillsynsenheten vid region Gotland, analyserar läget den första kvällen med de lättade restriktionerna. Läkaren och utredaren Elisabeth Bernspång vid Läkemedelsverket reder ut hur vaccinen fungerar mot den mer smittsamma deltavarianten av pandemiviruset som väntas bli dominerande i Sverige. Smittskyddsläkaren Anders Nystedt i Norrbotten förklarar varför hans område länge toppat smittspridningen i Sverige.
Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Rätt slipad och rätt använd är lien ett effektivt skörderedskap som kan göra underverk för hotade ängsväxter. Frågan är bara vem som fortfarande har kunskapen att hantera en lie.
Att kunna hantera lien var i bondesamhället livsviktigt både för livsmedelsproduktionen och för att försvara sig mot fiender. Idag används lien enbart för att göra livet drägligt för hotade ängsväxter.
Vi följer med på kurs i hantera en lie och hör om lieslåtterns historia.
Programmets reportage sändes första gången den 19 juni 2015.
Reporter: Tomas Lindberg
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Deltavarianten av coronaviruset smittar lättare och förefaller ha förmåga att ta över från alfavarianten. Samtidigt kommer uppgifter om att den oftare ger svår sjukdom. Varför kommer det här mönstret tillbaka?
När alfavarianten tog över och visade sig mer smittsam, ökade andelen fall som lades in på sjukhus. På samma sätt tycks nu deltavarianten både vara mer smittsam och i större utsträckning ge svår sjukdom.
Hur går det ihop med det vi hört om att ett virus naturligt utvecklas mot att ge oss mildare sjukdom, så att vi kan gå omkring och sprida det desto mer?
Vi diskuterar det senaste i virusutvecklingen med virologerna Tomas Bergström vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och Niklas Arnberg vid Umeå universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
”Det var den pandemin”, skrev Preben Aavitsland, en av Norges mest profilerade smittskyddsexperter nyligen. Är det så folk tänker nu – och att ett tecken på det är smittspridning i landslaget inför EM?
Det rapporteras om trängsel på köpcentra runt om i landet, folk firar studenten i stora grupper och planerar resor till Gotland. Statsepidemiologen Anders Tegnell har sagt att scenariot för sommaren ser bra ut – om folk håller i. Men ser vi tecken på att vi inte gör det? Radiosporten, Folkhälsomyndigheten och beteendevetaren väger in i sändningen.
I programmet hörs: Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten, Emma Lukins, sportjournalist SR, Siri Isaksson, assistant professor i beteendekonomi på Norges Handelshögskola.
Programledare
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Cementa gick i onsdags ut med att cementfabriken i Slite på Gotland ska bli ”Världens första klimatneutrala cementfabrik”. Cementtillverkning orsakar stora koldioxidutsläpp.
Tanken är att använda så kallad CCS-teknik för att fånga upp koldioxiden vid fabriken – och skeppa den ut i Nordhavet och lagra den i utrymmen efter norsk oljeutvinning.
Men det är mycket som återstår innan eller om detta blir verklighet, bland annat handlar det om ifall den koldioxid man vill fånga upp vid skorstenarna verkligen kommer att rymmas i den norska havsbotten där det är tänkt att den ska sprutas ner för deponering, och om det går att göra tekniken tillräckligt billig och effektiv. Och är ens storskalig användning av cement och betong förenlig med framtidens klimatkrav?
Vad betyder den här satsningen för Cementa och för svensk klimatneutralitet? Är det ett PR-jippo, eller kan det få verklig betydelse?
Medverkande: Filip Johnsson, professor vid Energitekniska Institutionen, Chalmers, Karin Comstedt-Webb, hållbarhetschef på Cementa, Daniel Värjö, miljöreporter Sveriges Radio.
Programledare
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Fotbolls-EM inleds om ett par veckor - med månghövdad publik på plats. Hur kan arrangörerna smittsäkra matcherna? Hur säker kan man vara på att åtgärderna fungerar?
Försök har gjorts bland annat i Nederländerna med konserter och matcher där man bland annat krävt ett negativt coronatest av alla i publiken innan de går in på arenan. Vad har man lärt av det – och kan man använda kunskapen för att smittsäkra en midsommarfest eller en studentmottagning?
Vi hör Emma Lukins, reporter på Radiosporten, och Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Sörmland.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
I dagarna anländer 53 000 blodprover från brittiska UK Biobank till Uppsala. I proverna ska proteiner spåras upp med en teknik som man hoppas kan ge bland annat enkla diagnosmetoder.
Inte alla proteiner som färdas i vårt blod ska vara där. De kan vara ett tecken på sjukdom. Men där finns också önskvärda proteiner – till exempel de som har till uppgift att se till att blodet koagulerar när det ska det, och antikropparna som ligger på lur mot smittor. Alla kan de vara intressanta för den som ska upptäcka en sjukdom eller under en behandling.
Nu kommer plasma, en del av blodprover, från den brittiska biobanken UK Biobank till Uppsala. De många proverna är kopplade till mycket data om personerna de kommer ifrån, vilket ger möjlighet att tolka den information om proteiner i proverna som företaget Olink tar fram med en teknik utvecklad i Uppsala.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Medverkande: Ulf Landegren/professor emeritus i molekylärmedicin vid Uppsala Universitet, Mathias Uhlén/professor i mikrobiologi Kungliga Tekniska Högskolan.
Vi har dem överallt omkring oss: halvledarkomponenterna. I bilen, datorn, telefonen - men också i taklampan och kylen, och kanske till och med i kaffebryggaren. Men nu är det brist på dem.
Vi hör fondförvaltaren Henrik Milton vid aktiefonden Coeli global select och Carl Mikael Zetterling, om bakgrunden till bristen på komponenter – och om vad det är för prylar det handlar om egentligen.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Coronasmittan väntas avta under sommaren - förutsatt att vi fortsätter att både vaccinera och att hålla avstånd. Efterhand väntas pandemin gå över i en så kallad endemi – med smitta kvar i små fickor.
I veckan kom Folkhälsomyndigheten med tre möjliga scenarier för hur smittan kan utvecklas under sommaren. Vädret kommer att hjälpa till att hålla nere den, liksom vaccinationerna – men om vi inte fortsätter att hålla avstånd till varann får vi i alla fall en topp under sommaren, enligt rapporten.
Vi hör Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten och Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala Universitet. Londonkorrespondenten Daniel Alling rapporterar från ett Skottland där vaccineringen tryckt tillbaka smittan ordentligt.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Katastrofscener utspelas vid indiska sjukhus när fler covidsjuka söker sig dit än vården kan hantera. Samtidigt är Indien ett land med stor läkemedelsindustri som kan sitta på lösningar för pandemin.
Varför har Indien hamnat i den svåra situation det befinner sig i nu, och vad hindrar landet med en välutvecklad vaccinindustri från att vaccinera sig ur krisen?
Vi hör professorn i global infektionsepidemiologi på Karolinska Institutet Anna Mia Ekström och Sveriges Radios utrikesreporter Naila Saleem.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Naila Saleem
naila.saleem@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
I Vetenskapsradions nyhetsfördjupning ska vi till mars - där det har skett två stora saker den här veckan. För första gången har man flugit med en drönare på en främmande planet, och dessutom har man gjort syre på planeten.
I måndags tog sig minihelikoptern Ingenuity en kort flygtur i Mars tunna atmosfär. Senare i veckan meddelade Nasa att man också lyckats ta fram syre ur koldioxid där.
Vad innebär flygturen för det vidare utforskandet av mars och andra planeter? Och att man lyckats få fram en mycket liten mängd syre, har det betydelse för möjligheten att kolonisera planeten?
Vi hör Björn Lindqvist, doktorand i robotik och artificiell intelligens vid Luleå Tekniska Universitet, och astrobiologen Sandra Siljeström vid forskningsinstitutet Rise.
Programledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
På onsdag ska riksdagen behandla regeringens forskningsproposition. Där föreslås att den akademiska friheten skrivs in i lagen – men kritiker menar att forskningen styrs för hårt.
Vid årsskiftet la regeringen fram sin forskningsproposition för åren 2021-2024. På onsdag ska den behandlas i riksdagen. Kritiker menar att regeringen skriver in fagra ord om fri forskning i lagen, men samtidigt styr inriktningen på forskningen för hårt.
Vi hör forskningsminister Matilda Ernkrans, professorn i filosofi vid Uppsala Universitet Sharon Rider, och professorn i forskningspolitik vid ekonomihögskolan vid Lunds universitet, Mats Benner.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se
Vem var egentligen den historiske Jesus? Bibelforskarna Cecilia Wassén och Tobias Hägerland har studerat evangelierna med en historievetenskaplig utgångspunkt. Programmet är en repris från 2017.
Solceller har blivit billiga och ofta kommer de från Kina. Men varningar höjs för hur produktionen där går till. Samtidigt finns planer på att få igång solcellstillverkning på flera håll i Europa.
Kiselsolceller är de som helt dominerar marknaden. Men det finns också andra tekniker som har potential att växa. Vilka sorters solceller vill vi ha? Och är tillverkning i Europa ett bra sätt att säkerställa att solcellerna kommer till med vettiga villkor för dem som jobbar, och med så litet koldioxidutsläpp som möjligt?
Vi pratar solcellstekniker och energiomställning med Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik och solcellsforskare vid Uppsala Universitet, och Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Efter drygt ett år av pandemi står det klart att många barn har drabbats hårt av coronarestriktionerna och av nedstängningar av samhället, främst i fattiga länder och medelinkomstländer.
I flera afrikanska länder söder om Sahara har det inneburit att färre barn får mässlingsvaccin till exempel. Många kvinnor får också föda hemma istället för på sjukhus med ökade risker för mammans och barnets hälsa om det blir komplikationer vid förlossningen. Miljontals barn går miste om utbildning.
Är det rimligt att åtgärderna mot en sjukdom som drabbar äldre hårdast får gå ut över så många andra hälsofaror hos de som drabbas lindrigare, de unga och barnen?
MEDVERKANDE:
Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi med fokus på hiv vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet.
Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet och Hälsospecialist vid UNICEF
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
På torsdagen kom beskedet att AstraZenecas vaccin mot covid-19 pausas i bland annat Danmark, efter att några personer fått blodproppar efter vaccinering. Är propparna en biverkan?
Hur kan man veta om blodpropparna beror på vaccineringen? Varför stoppas vaccinet i Danmark men inte i Sverige? Hör Veronica Arthurson, chef för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket och Matti Sällberg, vaccinforskare och professor i biomedicinsk analys vid Karolinska Institutet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Nu inleds i EU en granskning av det ryska vaccinet Sputnik V. Men flera länder i Europa använder redan både det och kinesiska Sinopharm. Måste vi vänta så länge?
Medverkande: Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström, Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska Institutet och Filip Kotsambouikidis, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Smittspridningen av covid-19 har tagit fart igen. Allt större andel av de insjuknade är nu infekterade med den brittiska virusvarianten. Kanske gör det viruset ännu svårare att stoppa.
Virusvarianten B.1.1.7., som först upptäcktes i Storbritannien, utgör nu en fjärdedel av proverna i en del regioner i Sverige där analyser görs. Landets hårdast drabbade kommun är Lycksele i Västerbotten. Kan spridningen där förklaras av den brittiska varianten?
Vi diskuterar vad det kan vara som gör ett virus mer smittsamt, och vad vi vet om den brittiska variant som nu ökar i förekomst.
Vi hör Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala Universitet, och Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, och Pia Sjögren, P4 Västerbottens lokalredaktör i Lycksele.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
På torsdagkvällen lyckades Nasa landa robotbilen Perseverance på mars. Den ska leta efter spår av liv på den röda planeten. Förra veckan nådde sonder från Förenade Arabemiraten respektive Kina mars.
En sond från Förenade Arabemiraten blev den första från ett arabiskt land att lägga sig i omloppsbana runt mars den 9 februari. Dagen efter anslöt kinesiska kretsaren Tienwen-1, som ska sätta ner en landare på planeten i maj.
Vad kommer vi att lära oss om mars nu, och vad innebär det att flera nationer börjar skicka sonder dit?
Vi hör Kristine Dannenberg, forskningshandläggare på Rymdstyrelsen, och Magnus Ivarsson, geobiolog på Naturhistoriska Riksmuséet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Forskare är välkomna och viktiga i den allmänna samhällsdebatten. Men vad händer när en forskare uttalar sig i frågor utanför sin akademiska kompetens, och ändå skriver under som forskare?
I Vetenskapsradion På djupet sände vi den 9 februari en granskning av en dold Facebookgrupp där det har bland annat handlat om att påverka hur utländska medier rapporterar om situationen i Sverige. I gruppen ingår bland annat forskare – som ibland varit experter inom helt andra områden än de där de uttalar sig.
I programmet hörs: Fredrika Lagergren Wahlin, vicerektor för samverkan, Göteborgs universitet. Jimmy Kristensson, vicerektor vid Lunds universitet och docent i vårdvetenskap. Mikael Wiberg, professor i informatik på Umeå Universitet. Rachel Irwin, doktor i antropologi vid Lunds universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Ulrika Björkstén
ulriba.bjorksten@sverigesradio.se
På torsdagen meddelade europeiska läkemedelsmyndigheten att man börjat granska utvecklingen av ännu ett vaccin mot covid-19 – Novavax proteinvaccin.
I veckan stod det klart att personer över 65 tillsvidare inte ska vaccineras med AstraZenecas vaccin mot covid-19, eftersom det inte finns tillräckligt med forskning på om vaccinet är verksamt för den åldersgruppen. Tills vidare är det de redan godkända mRNA-vaccinerna från PfizerBiontech och Moderna som ska användas för äldre.
Men nu granskas alltså Novavax vaccin, och flera andra vacciner är på gång och kan snart bli godkända. Det är svårt för var och en av oss att veta vilket vaccin vi kommer att erbjudas när vi kommer fram i kön. Spelar det roll?
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Mutationer hos coronaviruset oroar. Hur stor är risken att de varianter av viruset vi sett nu, eller andra som kommer att komma, gör att vaccinerna inte biter – och hur svårt är det att lösa?
Virus muterar ständigt, även inom varje infekterad människa. Någon enstaka gång blir förändringen lyckad och en ny variant av viruset får lättare att sprida sig. De virusvarianter som hittills väckt oro, från Storbritannien, Sydafrika och Brasilien, studeras nu för att undersöka om vaccinerna biter sämre på dem.
Också risken att den som varit sjuk en gång inte är immun mot en ny variant av viruset diskuteras.
Med en så spridd infektion i världen har viruset många chanser att förvandlas till ytterligare nya varianter. Hur stor är risken att den immunitet som byggts upp då inte längre skyddar? Och hur svårt är det att modifiera vaccinerna, om det behövs för att de ska skydda mot nya varianter?
Vi hör Mattias Forsell, docent vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet, och Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Kristofer Dittmer
kristofer.dittmer@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Odlingslandskap i Sverige har i sekler optimerats för just odling. Det har förstört livsbetingelserna för många arter. Men nu pågår ett arbete för att återställa flera sådana utarmade miljöer.
Den internationella panelen för biologisk mångfald, IPBES, kom 2018 med en rapport om landekosystem i världen som utarmats – blivit fattigare på arter – på grund av mänsklig påverkan. Nu presenteras en genomgång av miljöer i Sverige som blivit särskilt utarmade och förslag på hur vi kan återställa dem.
Redan pågår en del arbete med att göra uträtade åar krokiga igen, återställa utdikade våtmarker, och få floder som effektiviserats för timmerflottning att återigen slingra vilda kring stenarna – åtgärder som ger arter en chans att komma tillbaka. Hur mycket artrikedom kan vi på det sättet återställa?
Vi hör rapportförfattaren Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, och Ivan Olsson, biolog vid länsstyrelsen i Skåne.
Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Barn drabbas sällan svårt av covid-19. Men några barn har en tid efter sjukdomen drabbats av en hyperinflammation som kan omfatta flera organ i kroppen.
Totalt har ett 100-tal barn i åldersgruppen 0-19 år drabbats av det hyperinflammatoriska tillståndet MIS-C. Det motsvarar ungefär 2 promille av alla barn som fått laboratoriebekräftad covid-19. Hur svårt barnen drabbas skiljer sig åt från fall till fall.
Varför drabbar det här tillståndet just barn när de annars kommer så lindrigt undan covid-19, och hur farligt är det?
I Vetenskapsradion hör vi överläkare och barnreumatolog Lotta Nordenhäll och barninfektionsläkare Olof Hertting, om hur covid drabbar barn - oftast så lindrigt, men någon gång ibland med hyperinflammation.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
De muterade varianter av coronaviruset som sprids i Storbritannien och Sydafrika vållar oro. De beskrivs som mer smittsamma. Men säkert vet vi inte än.
Viruset muterar hela tiden men det är bara några få mutationer som faktiskt spelar roll. De som nu uppträtt i Storbritannien och i Sydafrika tycks vara av det slaget och forskare försöker nu på olika sätt bli klara över hur mutationerna påverkar viruset.
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Under 2020 kom en rad nyheter som tyder på att en omställning av energiproduktionen i klimatvänlig riktning är på gång. Samtidigt var året det varmaste som uppmätts i Sverige.
Parisavtalet fyllde fem år och arbetet där rullar på trots att årets planerade uppföljningsmöte ställdes in. Danmark bestämde sig för att sluta leta olja i Nordsjön, LKAB annonserade en jättesatsning på fossilfri järnframställning, och EU satsar på vätgas. På andra sidan Atlanten byter USA inställning till klimatet i och med presidentskiftet, och går med i Parisavtalet igen.
Men året var rekordvarmt i Sverige och härjades världen över av just sådana översvämningar och bränder som är att vänta i en varmare värld. Koldioxidhalten i luften stiger fortfarande.
Kommer vi att hinna bromsa uppvärmningen? Vi samtalar med Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola om ljusa och mörka framtidsutsikter i klimatfrågan.
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
marie-louise.kristola@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
De senaste veckorna har rekordmånga anmält sig till Tobiasregistret, som beredda att ge en livsavgörande gåva till nån de inte känner: Att donera stamceller till den som är sjuk.
Vi hör Josefina Viira, som tagit emot stamceller, och Olle Sjöström, som donerat stamceller genom Tobiasregistret. Registrets ansvarige läkare Mats Bengtsson förklarar vad som händer i kroppen på mottagare och givare.
Programledare:Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
En pågående studie vid Danderyds sjukhus tyder på att även de med milda symptom får antikroppar och att de stannar i kroppen i minst fyra månader. Men betyder det att man kan träffa mormor i jul?
Medverkande: Charlotte Thålin, specialistläkare vid Danderyds sjukhus och ansvarig för Community-studien.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Artificiell intelligens kan räkna ut hur ett protein veckar sig. Det lyfts fram av tidskriften Science som ett av årets forskningsgenombrott.
I veckan kom de stora vetenskapliga tidskrifterna med sina topplistor från året som gått: Traditionsenligt listar Nature de viktigaste personerna, och Science listar de viktigaste genombrotten. Båda domineras i år av coronaforskning.
Men bland de genombrott utöver snabbframtagna coronavacciner som Science lyfter fram, hittar vi två viktiga framsteg som vi tar upp i Vetenskapsradion:
Artificiell intelligens har kunnat räkna ut hur en viss sammansättning av aminosyror när de bildar ett protein kommer att vecka sig – vilket är viktigt att förstå i en del sjukdomar. Och forskare har tagit fram ett material som kan leda ström utan motstånd i rumstemperatur, men under högt tryck.
Vad de här framstegen kan betyda diskuterar vi med Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, och Oscar Tjernberg, professor i starkt korrelerade system vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
"Vi har identifierat en ny variant av viruset, vilket kan ligga bakom den ökande spridningen i England" sa den brittiska hälsoministern i måndags. Behöver vi bli oroliga för en snabbare spridning - och för verkningslösa vaccin?
Medverkande: Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Varför sprids corona så effektivt bland hockeyspelare? Är det för att de kramas efter att de gör mål, eller är det nåt med själva miljön - och vilka andra sporter är riskfyllda under en pandemi?
Medverkande: Anders Tegnell, Statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten. Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare Region Sörmland. Isabelle Gulldén, handbollsspelare i Svenska landslaget.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Nu är det nästan lika stor andel av 15-17-åringarna som konstateras smittade med covid-19 som av 18-19-åringarna. Samtidigt har grundskolor blivit den vanligaste platsen för utbrott i allmänna miljöer.
Skulle en stängning av högstadieskolor minska smittspridningen? Det kan tyckas självklart att det skulle göra det, när man ser smittspridning där. Men frågan är också vad ungdomarna gör om de inte går till skolan. Den spridning man ser bland skolungdomar - har den skett i skolan eller på fritiden?
Hela tiden har det sagts att barn inte driver smittan i den här pandemin. Samtidigt visar det sig vara stor skillnad på yngre och äldre barn. I övre tonåren finns nu många smittade.
Vi diskuterar skolstängningars effekter på smittspridning med Britta Björkholm, Folkhälsomyndigheten, och med smittskyddsläkarna Marianne Alanko i Skåne och Signar Mäkitalo i Sörmland.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Kan man bli sjuk flera gånger i covid-19? Folkhälsomyndigheten undersöker mer än 150 möjliga fall av återinfektion, men än är bara ett konstaterat fall känt i Sverige. Avsnittet är en repris.
Medverkande: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet. Rika Torm, covid-patient.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Trots att vi stannar hemma när vi känner oss sjuka fortsätter viruset att härja, och smittsiffrorna att öka. Varför är det så? Hur många av oss är just nu smittspridare - utan att veta om det?
Medverkande: Camilla Widebeck, Vetenskapsradion. Magnus Evander, virolog och professor i klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet. Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Många infekteras av Sars Cov-2 utan att få symptom, och även de som får symptom hinner vara smittade en tid innan symptomen visar sig. Kan den som känner sig helt frisk ändå bära på viruset och smitta vidare?
Vi diskuterar med Magnus Evander, virolog och professor i klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet, och Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Om jag vill använda munskydd, vilket ska jag välja? Och hur ska jag använda det för att inte göra fel? Vi träffar en professor i bakteriologi för att gå grundkurs i munskydds-användande.
Medverkande: Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid Uppsala universitet, samt överläkare vid Akademiska sjukhuset.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Hur påverkas man som gravid, och som partner till en gravid, under en pandemi? Hur stora är riskerna för den blivande mamman - och för fostret?
Medverkande: Elin Naurin, statsvetare vid Göteborgs universitet. Olof Stephansson, förlossningsläkare och forskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Kan man handla smittsäkert i butik på reorna inför jul? Vi diskuterar vilka som är de konkreta smittvägarna i butikerna – och hur det skulle se ut om viruset syntes, som lila moln runt de smittade.
Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten, berättar om det nyframtagna scenario som visar att smittspridningen kan nå sin topp i mitten av december - mitt i julruschen.
Hur smittfaran i en julklappsbutik i praktiken ser ut talar vi om med Anders Johansson, hygienöverläkare i region Västerbotten och ordförande i Svenska Hygiensläkarföreningen och Martina Sansone, infektionsläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och forskare på spridning av luftvägsvirus.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Hur ska vi orka genom den här krisen? Vi ringer upp en psykolog och en beteendevetare och psykoterapeut, för att ta reda på hur man kan hjälpa sig själv att må lite bättre.
Medverkande: Giorgio Grossi, psykoterapeut, beteendevetare och docent i klinisk psykologi. Kerstin Jeding, psykolog och föreläsare.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Kan man bli sjuk flera gånger i covid-19? Just nu undersöker Folkhälsomyndigheten 150 möjliga fall av återinfektion, men än är bara ett konstaterat fall känt i Sverige.
Medverkande: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet. Rika Torm, covid-patient.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
I veckan meddelade regeringen att avtal slutits om doser av covidvaccin så det räcker till hela Sveriges befolkning. Vaccinerna är framtagna på ett nytt snabbt sätt. Vad skiljer dem från vanliga vacciner?
Än vet vi inte om de tre vacciner Sverige tecknat avtal om faktiskt blir godkända. Och om hörnet väntar ytterligare vaccinkandidater, framtagna på mer traditionellt sätt, med färre frågetecken.
Hur skiljer sig de olika vaccintyperna som nu utvecklas mot covid-19? Varför ska vi ha flera olika? Hör regeringens vaccinsamordnare Richard Bergström och vaccinforskaren vid Karolinska Institutet Ali Mirazimi.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
En stor dansk studie med 6000 personer har studerat effekten av att bära munskydd ute i samhället. Resultatet tyder på en mycket begränsad effekt för bäraren.
Medverkande: Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid Uppsala universitet. Anders Johansson, överläkare i infektionssjukdomar och vårdhygien, lektor vid Umeå universitet och ordförande i svenska Hygiensläkarföreningen. Kasper Iversen, klinisk professor vid Köpenhamns universitet. Ulrika Björkstén, Vetenskapsradion.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
”Det var som ett helvete hade brutit loss". Så beskrev IVA-personal sin arbetssituation när pandemin härjade som värst. Nu ökar återigen antalet smittade. Vad görs för att personalen ska orka?
Avsnittet är delvis en repris från maj 2020.
Medverkande: Annika Östman, Vetenskapsradions medicinreporter. Birgitta Olgren, enhetschef på intensivvårdsavdelningen på St Görans sjukhus. Aleksandra Sjöström-Bujacz, postdoktor på Karolinska institutet. Rikard Wicksell, psykolog och chef för forskning och utveckling på smärtkliniken St Görans sjukhus. Anna William-Olsson, intensivvårdssjuksköterska på St Görans sjukhus.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
En efterlängtad nyhet; ett vaccin som visar lovande resultat mot Covid-19. Men vad vet vi om vaccinet? Hur gott är skyddet, på vilket sätt och hur länge skyddar det - och syns några biverkningar?
Medverkande: Annika Östman, Vetenskapsradions medicinreporter. Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet. Helena Back, Läkemedelsverket.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
I Tyskland uppmanas medborgarna att vädra flitigt för att förebygga spridning av covid19 inomhus. Kan vädring och ventilation hjälpa till att bromsa coronasmittan?
Droppsmitta beskrivs som den viktigaste smittvägen för coronaviruset. Men det är mer oklart om smitta också sprids i någon betydande utsträckning av pyttesmå droppar, så kallade aerosoler, som kan sväva länge i luften. Om aerosoler har betydelse blir det viktigt hur luftomsättningen ser ut där vi bor och arbetar. Både Världshälsoorganisationen WHO och europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC lyfter fram vädring och ventilation som viktiga under pandemin.
Hur stor skillnad kan det göra? Det diskuterar vi med läkaren Erik Salaneck, som just lagt fram en studie om virusspår i ventilationssystemet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Carl-Johan Fraenkel, som arbetar med liknande forskning i Lund, och Fredrik Haux, ventilationsexpert vid Arbetsmiljöverket.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Vad betyder det för oss att coronaviruset nu sprids bland minkar, och att det muterat? Finns risk att viruset lyckas undslippa framtida vaccin och läkemedel?
Medverkande: Ali Mirazimi, virusforskare vid Karolinska Institutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Folkhälsomyndigheten. Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Karl Ståhl, tf Statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Hör om studien som har visat att coronaviruset kan färdas över fyra meter inomhus.
Medverkande: Camilla Widebeck Vetenskapsradion, Jakob Löndahl, docent i aerosolteknik vid Lunds universitet, Staffan Normark, professor i medicinsk mikrobiologi vid Karolinska institutet samt Urban Kumlin, läkare och virolog knuten till universitetet och sjukhuset i Umeå.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Coronasmittan ökar mycket snabbt nu under hösten. Sprids smittan lättare i den torra inomhusluften? Behöver vi i så fall hålla längre avstånd än tidigare inomhus, och vädra mera?
Kyligare väder får oss att vara inne mera, men ger också torrare inomhusluft som gynnar många virus. De bildar då i högre utsträckning pyttesmå aerosoler som kan sväva länge och spridas långt.
Nu menar många forskare att betydelsen av sådan spridning av covid19 är större än vad som tidigare beskrivits. Borde vi akta oss för smittan på fler sätt än förut?
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
I veckan sa EU-kommissionens Ursula von der Leyen att EU-länderna bör införa snabbtester mot corona för att hejda pandemin. Men snabbtesterna är inte lika säkra som de tester som nu används. Är det en fara?
Det finns tester som ger svar på om vi har covid-19 på någon timme istället för efter flera dagar. Men de testerna missar en del fall som ett långsammare PCR-test skulle ha hittat. Forskare menar att det ändå kan vara en bra idé att använda snabbtesterna.
Vi diskuterar hur olika provtagningsmetoder kan användas för olika syften, och att kanske inte alla tester behöver vara lika säkra. Kanske kan det till och med finnas fördelar med lite mindre känsliga prover än de nuvarande PCR-testerna.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Uppsala blev första regionen att få lokala allmänna råd om coronaanpassning, på grund av stor smittspridning. Var sprids smittan i Uppsala och vad kan resten av landet lära?
I region Uppsala används flera metoder för att följa var smittan sprids. I samarbete med forskare följer man till exempel både virusförekomst i avloppsvatten och vad människor rapporterar in genom appen Covid Symptom Study. Kanske finns här kunskaper att hämta som andra regioner kan dra nytta av.
Fler regioner är på väg upp på höga smittotal. Men i veckan lättades restriktionerna för personer över 70 år. Hur går det ihop?
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Nu satsas miljarder på att stötta coronakrisdrabbade ekonomier. Hälften av pengarna skulle räcka för att få oss på god väg mot att bromsa klimatuppvärmningen, enligt en ny studie. Kanske kan de göra det samtidigt?
Världen över satsar regeringar på stimulanspaket för att lindra de ekonomiska effekterna av coronapandemin. Enligt en studie i tidskriften Science uppgår den samlade summan till ungefär 12,2 biljoner dollar. Det betyder 12,2 tusen miljarder dollar.
Det skulle gå att hålla världens uppvärmning på en nivå som är i linje med Parisavtalet för betydligt mindre summor. Nu blir det viktigt för den fortsatta utvecklingen hur pengarna används – för att stötta fossilindustrin eller sätta fart på övergången till förnybart, som sol- och vindenergi.
Vi hör Thomas Sterner, professor i miljöekonomi och Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
marie-louise.kristola@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Paul Milgrom och Robert Wilson delar på Sveriges Riksbanks pris i Ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne - för sitt arbete om hur auktioner kan användas i våra ekonomiska transaktioner.
På plats på Kungliga Vetenskapsakademien sänder Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Ekots Ekonomikommentator Kristian Åström. Tillsammans med Tore Ellingsen, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm benar de ut vilken roll auktioner har idag.
Programledare
Camilla Widebeck
Kristian Åström
Producent
Peter Normark
Gensaxen Crispr-Cas9 belönas med Nobelpris i kemi. Den kan klippa bort gener som gör att ris tar upp tungmetaller ur marken, och snart kanske bota ärftliga sjukdomar. Men möjligheterna medför risker.
I en framtid kan föräldrar få möjligheten att välja egenskaper hos sina barn, och gensaxen kan användas för att utrota arter. Vill vi att det ska få ske?
Inte minst upptäckarna själva, Emanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, betonar att det behövs diskussioner och regleringar för att alla de möjligheter tekniken ger ska användas på rätt sätt, och oetisk användning undvikas.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Årets Nobelpris i fysik går till beskrivningen av svarta hål och upptäckten av ett massivt objekt i Vintergatans mitt. Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm.
Roger Penrose får Nobelpriset i fysik för att ha lyckats knyta samman beskrivningen av svarta hål med Einsteins relativitetsteori.
Andra hälften av priset går till Reinhard Genzel och Andrea Ghez som upptäckt ett supermassivt objekt i mitten av Vintergatan.
Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Ulrika Björkstén sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm.
Programledare
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Upptäckten av hepatit C belönas med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Vetenskapsradion sänder från direkt och pratar med experter och pristagare.
Blir det Nobelpris i medicin för insikter om immunförsvaret på måndag? Nästa vecka kommer beskeden om årets naturvetenskapliga priser – här hör du Vetenskapsradions förhandstips!
Medicinreportern Annika Östman tror att priset i fysiologi eller medicin kan belöna Jacques Miller och Max Cooper, som förklarat hur immunförsvarets T-celler och B-celler bildas. Alternativt Huda Y Zoghbi som hittat mutationen bakom Retts syndrom hos barn, vilket ger möjlighet till tidig upptäckt och behandling.
Fysikpriset kan belöna Peter Shor som öppnade vägen för den forskning som sker nu för att ta fram en kvantdator, tror Camilla Widebeck. Om det inte går till Alain Aspect för experiment med sammanflätade partiklar.
Ulrika Björkstén tänker sig att nanokristallernas upphovsman Christopher Murray eller gensekvenseringspionjären Leroy Hood kan få kemipriset.
Alla är ense om att genkniven CRISPR Cas-9 kan väntas få ett Nobelpris, nu eller senare – frågan är bara när, och om det blir i medicin eller i kemi.
Programledare: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Nu ökar antalet nya fall av covid-19 igen, och flera länder skärper sina restriktioner. Samtidigt hölls i veckan en stor vetenskaplig konferens om viruset. Vad har kommit för ny kunskap som kan hjälpa oss att bromsa det?
Vi hör Magnus Gisslén och Anders Sönnerborg, professorer i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin i Göteborg respektive Karolinska institutet i Solna.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Forskare har publicerat en studie om vad som kan vara spår av liv i Venus atmosfär. Finns det liv på vår grannplanet?
I veckan publicerade forskare upptäckten av gasen fosfin i atmosfären vid vår grannplanet Venus. En möjlig tolkning är att gasen härrör från levande organismer i planetens atmosfär.
Hur säker är slutsatsen att det är just fosfin? Och hur troligt är det att levande organismer ligger bakom? Det diskuterar vi med Carina Persson, astrofysiker vid Chalmers tekniska högskola och Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
I en del regioner får man nu vänta flera dagar på att kunna göra ett coronatest – eller så får man ingen tid alls. Hur ska vi då kunna bryta smittkedjor?
Jan Smedjegård, smittskyddsläkare i Västmanland och Karin Tegmark Wisell, chef för avdelningen för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
I höst befaras regionala och lokala klusterutbrott av coronasmitta. Hur ska vi upptäcka uppdykande smitthärdar? Hur gör man i Kina och i Finland?
Vi hör statsepidemiolog Anders Tegnell om Folkhälsomyndighetens nya strategi för att möta höstens befarade lokala coronautbrott. Mika Salminen, hälsosäkerhetschef vid Institutet för hälsa och välfärd i Finland, berättar om den smittspårningsapp som lanserades där i veckan. Björn Djurberg, Kinakorrespondent, rapporterar om läget just nu i Kina.
Programledare:Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent:Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
I flera fall har coronasmitta spridit sig inom en kör. Nu har forskare i Lund undersökt hur droppar och partiklar från halsen sprids i rummet när vi sjunger eller talar. Vad innebär det för smittspridningen?
Droppar och partiklar från luftvägarna sprids mer när vi sjunger eller talar högt än när vi är tystare. Den tydligaste effekten såg forskarna just när försökspersonerna sjöng starkt – men även högljutt tal sprider mycket droppar. Är samtal på en bullrig buss lika riskfylld som sång på en körövning?
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Polisen får tillstånd att använda ansiktsigenkänning för att hitta misstänkta personer i till exempel övervakningsfilmer. Hur fungerar den typen av artificiell intelligens, och vilka är riskerna?
Redan förra året fick polisen tillstånd till en annan typ av användning av ansiktsigenkänning. Då handlade det om att söka igenom polisens signalementregister med hjälp av tekniken. Polisen räknar med att framöver i kraftigt ökad utsträckning använda kamerateknik i sitt arbete.
Hur fungerar tekniken, och hur kan vi som samhälle väga risker mot nytta med att använda artificiell intelligens på detta sätt? Det diskuterar vi med Niclas Appleby på Nationellt Forensiskt Centrum och med Fredrik Blix, cybersäkerhetsforskare vid Stockholms universitet.
Reporter: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Plötsligt hög puls, andnöd och en låg men ihållande feber som kan pågå i flera månader. Många som fått covid-19 verkar drabbas av långvariga besvär som forskare och läkare vill ta reda på mer om.
En som har drabbats av långvariga besvär efter att ha blivit sjuk i covid-19 är Mathilda Sundvall. Hon berättar att besvären har blivit lite bättre nu efter att hon fått medicin som dämpar den höga pulsen.
Men hon orkar fortfarande inte jobba, klippa gräsmattan eller umgås en hel kväll med sina vänner och hon vill att det ska satsas mer på att utreda orsakerna bakom besvären och möjliga behandlingar.
Och det finns mycket att ta reda på.
Hans-Gustaf Ljunggren är professor i infektionsmedicin på Karolinska institutet och han tycker att det vore intressant att studera vilken roll immunsystemets reaktioner spelar i de långvariga symtomen.
Det finns också ett stort behov av mer resurser för att utreda och följa upp de här patienterna, menar överläkaren och infektionsspecialisten Judith Bruchfeld på Karolinska universitetssjukhuset.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Behandlingarna av covid19 har kunnat förbättras under det halvår som nu har gått, både med läkemedel och omvårdnad.
Flera redan existerande läkemedel har kunnat visa effekt på covid19. Det handlar om kortisonmedel, dexametason, som kan minska dödligheten med en tredjedel genom att dämpa immunförsvaret när det håller på att gå överstyr. Eller ebolaläkemedlet remdesivir som bromsar viruset från att föröka sej i kroppens celler, och gör att vissa patienter behöver ligga kortare tid på sjukhus.
Men mycket handlar om att sätta in insatserna i precis rätt ögonblick .
Infektionsläkare i Stockholm och Göteborg samt Läkemedelsverket berättar om erfarenheter under det första halvåret med coronapandemin.
Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent Sara Sällström
sara.sallastrom@sverigesradio.se
Fortfarande är det få studier som gjorts kring effekten av att använda munskydd under pågående coronapandemin.
Kanske borde munskydd kallas för spottskydd, eftersom de framför allt samlar upp partiklar från den egna munnen?
Vi har tittar närmare på vad en stor studie i the Lancet säger om munskydd, den studie som Europeiska smittskyddsinstitutet, ECDC,utgår ifrån när de säger att det finns ökade bevis för att munskydd kan vara relevant i vissa situationer.
En annan studie i JAMA visar att personer med munskydd petar sig mindre i ansiktet, åtminstone i Kina och Sydkorea.
Med dagens låga smittnivåer av SARS-CoV-2 hur många behöver då bära munskydd för att skydda en enda person från att bli smittad och sjuk i Covid19?
Anders Johansson, ordförande för Svenska Hygienläkarföreningen och hygienläkare för region Västerbotten, och Åsa Melhus, professor i kliniska bakteriologi med inriktning på vårdhygien, medverkar tillsammans med Sveriges Radios utsända i Berlin och Paris Luise Steinberger samt Claes Aronson.
Programledare: Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se
Producent: Björn Gunér
Bjorn.Guner@sverigesradio.se
I Sverige minskar spridningen av coronaviruset kraftigt. Men vad händer till hösten? Vi pratar med statsepidemiolog Anders Tegnell och besöker trängseln på Gotlands uteserveringar.
Statsepidemiolog Anders Tegnell är tillbaks efter semestern, och han möter nu en helt ny fas av pandemin. Smittspridningen i hela landet går ned, vilket han tror kan bero på att vi är utomhus mycket, att en viss immunitet har skapats samt att vi alla ändå håller en hyfsad distans.
Nu finns ny vägledningen om smittspårning och Folkhälsomyndigheten säger att tester av asymptomatiska personer i vissa sammanhang kan ske.
Tre olika scenarier inför hösten visar Folkhälsomyndigheten. Ett av scenarierna visar på fortsatt väldigt låg smittspridning, en annan på lokala utbrott, och en tredje på ökad smittspridning i höst men inte så hög som i våras.
I Vetenskapsradions nyhetsfördjupning om vad som kan göras för att behålla den nya låga nivån av smittspridning i Sverige.
Huvudgäst är Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten.
Medverkar gör även Helena Palmgren,Smittskyddsläkare i region Uppland, Signar Mäkitalo,smittskyddsläkare i region Sörmland, Sven Montelius,smittskyddsläkare i region Gotland, Nicki Sandberg, Andre och Matilde Jennesved, krogbesökare i Visby, Anders Roth,restauranganställd i Visby.
Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Smittspridningen av coronaviruset ökar i Afrika, samtidigt varnar forskare för att åtgärderna för att förhindra smittan i många länder kan få betydligt allvarligare konsekvenser än covid-19.
Det har rapporterats mycket om coronapandemin i Europa, USA och flera andra delar av världen. Men en kontinent vi kanske inte hört lika mycket om det är Afrika.
Hur ser smittspridningen av SARS-Cov-2 ut i de afrikanska länderna? Vilka konsekvenser har pandemin fått? Och den dagen vi har färdigutvecklade vaccin på plats, hur ser möjligheten ut för de allra fattigaste länderna att tidigt få tillgång till dem?
Medverkande: Niklas Zachrisson, som bevakar Afrika för Sveriges Radio i sommar. Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet. Frederik Kristensen, som jobbar i ledningen för nätverket Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, CEPI.
Programledare: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Den svenska sommarvädret må vara ostadigt och kallt såhär i början av juli, ändå fortsätter den globala uppvärmningen och utanför Sverige ser det annorlunda ut.
Första kvartalet av 2020 är det näst varmaste som uppmätts hittills, och rapporter om nya temperaturrekord kommer tätt.
Ett av de mest utsatta områdena just nu är den arktiska delen av Sibirien, som haft exceptionellt varmt i flera månader. Där har nu också stora bränder i skog och mark tagit fart, bränder som redan överträffar förra årets rekordnivåer i samma område.
Vad är det som händer i Sibirien? Hur illa är det? Och varför tycks en del forskare ha en sorts hatkärlek till rekordrapporteringen i media?
Medverkande: Michael Tjernström, professor i gränsskitsmeteorologi vid Stockholms universitet. Freja Vamborg, forskare vid den europeiska klimattjänsten Copernicus. Martin Hedberg, meteorolog och vetenskapskommunikatör samt författare till boken Extremt Väder.
Programledare: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sverigesradio.se
Många fler skulle kunna ha immunitet mot coronaviruset, enligt ogranskad data från Karolinska institutet.
Det handlar då inte om immunitet via antikroppar, utan via så kallade virusspecifika T-celler. Studien är ännu inte vetenskapligt granskad, men har fått mycket medial uppmärksamhet i veckan.
Marcus Buggert, biträdande lektor vid centrum för Infektionsmedicin vid Karolinska Institutet är en av forskarna bakom studien. Han säger att dubbelt så många av de ca 200 undersökta personerna i studien visade ett så kallat T-cellssvar, jämfört med hur många som utvecklat antikroppar. Om det ger ett skydd mot sjukdomen är dock för tidigt att säga, säger han.
Karin Tegmark Wisell vid Folkhälsomyndigheten menar att detta ger en värdefull bild över smittspridningen i landet. Men att storskaligt testa för T-celler i stället för antikroppar är i nuläget inte tänkbart, metoden är alldeles för arbets- och tidskrävande säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i immunologi vid Karolinska institutet.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
I mitten av mars rekommenderade Folkhälsomyndigheten Sveriges drygt 1,6 miljoner sjuttioplussare att undvika sociala kontakter i möjligaste mån.
Nu har det gått flera månader av corona-isolering. Hur påverkar det här kroppen och sinnet, och vad kan man göra för att minimera negativa effekter? Vi pratar med forskare inom sociologi, immunologi och fysioterapi.
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Behovet av kunskap växte lika snabbt som corona spreds över världen. Mer än 50 avsnitt senare sammanfattar vi läget och berättar vad vi tar med oss från tiden som varit. Tack för att ni har lyssnat!
Medverkande: Annika Östman, Vetenskapsradions medicinreporter. Ulrika Björkstén, Vetenskapsradions redaktionschef. Camilla Widebeck, programledare för Vetenskapsradion nyheter. Adam Sjöborg, Vetenskapsradions digitala redaktör.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Sommaren är här och många av oss reser från storstäder till andra landsändar för att njuta av den. Semesterorterna laddar för testning för att ha koll på pandemin.
Vi hör hur smittskyddsläkaren på Gotland Maria Amér och tillförordnade smittskyddsläkaren i Halland, Mats Erntell, tänker inför sommaren i sina respektive regioner.
Professor Tove Fall vid Uppsala universitet arbetar med appen Covid19 symtpom tracker som tar fram ny kunskap om sjukdomen och ger en bild av hur smittspridningen ser ut i landet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
I värmen lockar ett svalkande dopp. Men är det säkert att bada nu? Kan man bli sjuk i covid-19 via vattnet, och vad händer om jag får en kallsup när min badgranne är smittad?
Medverkande: Mats Wahlgren, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Att nikotin kan skydda mot covid-19 är en nyhet som spridits snabbt över världen. Men stämmer det verkligen, finns några vetenskapliga belägg för det uttalandet?
Medverkande: Matz Larsson, överläkare vid hjärtlungfysiologikliniken vid Örebros universitetssjukhus, och docent vid Lunds universitet.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
I veckan greps en misstänkt för dubbelmorden i Linköping 2004, och Palmeutredningen avslutades utan att ha gått i mål. Vetenskapliga framsteg gjorde nytta i det ena fallet och kom för sent i det andra.
I Linköping användes DNA-profiler från släktforskning för att ringa in den misstänkte, där polisen till slut fick träff på de DNA-spår som sparats sedan brottet. Metoden är ny för svensk polis och användes denna gång i ett pilotprojekt som letts av Ricky Ansell, verksamhetsexpert vid Nationellt Forensiskt Centrum NFC.
I Palmefallet saknades sådana konkreta spår. I stället är det en pussel av vittnesförhör som utredarna behövt tolka för att komma till slutsatsen om vem de skulle velat utreda vidare, om personen varit vid liv.
Hade intervjuerna gjorts med dagens kunskap om intervjumetodik hade bilden blivit mer fullständig, och chansen att hitta mördaren varit större, enligt psykologiprofessorn Pär Anders Granhag.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Ilskan och viljan att bekämpa rasism är så stark att många nu bryter mot rekommendationerna. "Det blir som en snöbollseffekt, vi gör ofta som andra gör" säger beteendevetaren Daniel Vestfjäll.
Medverkande: Stefan Schwartz, professor i medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet. Daniel Vestfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Många virusinfektioner visar en tydlig säsongsvariation, och mattas av när sommaren och värmen kommer. Gäller detsamma för sars-cov2?
Medverkande: Nicklas Sundell, specialistläkare i infektionssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Annika Östman, Vetenskapsradions medicinreporter.
Programmet är en repris från den 15 maj 2020.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
"Kliniskt sett existerar inte viruset längre" säger den italienska läkaren Alberto Zangrillo. Han säger att viruset tycks tappa styrka, bli mildare. Stämmer det? Finns några vetenskapliga belägg?
Medverkande: Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet. Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten. Fredrik Lindell, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kåre Bondesson, klinisk virolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Nu flaggar regeringen för att det ska tas fler antikroppstester, och många tester finns redan på marknaden. Hur ska jag veta vilka som är bra? Och vilka slutsatser kan jag dra av resultatet?
Vetenskapsradions Anna Ellström provar ett snabbtest på en vårdcentral och får beskedet inom en kvart. Men professorn i klinisk mikrobiologi Tomas Bergström varnar för att många snabbtester är för osäkra. Större träffsäkerhet ger de tester som analyseras på laboratorier.
Karin Tegmark Wisell, chef för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten, betonar att hur säkert ett antikroppstest behöver vara beror av hur spridd smittan blivit i befolkningen. Är det få som har antikroppar, ställer det högre krav på testet att inte av misstag visa positivt.
Reporter: Anna Ellström
anna.ellstrom@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Är viruset skapat av en mörk makt? Vill Bill Gates injicera oss med microchip, eller är viruset bara en dimridå för ett livsfarligt 5G-nät? Nu blomstrar det av konspirationsteorier kring coronaviruset.
Medverkande: Annika Rabo, professor emeritus i socialantropologi vid Stockholms universitet. I början av avsnittet hörs ett klipp från Youtube av Christina Grossi.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Vissa blodgrupper har kopplats till ökad mottaglighet för flera olika infektionssjukdomar, malaria och vinterkräksjuka tex. Men vad vet man om SARS-cov2? Kan mitt blod göra att jag lättare smittas?
Medverkande: Johan Nordgren, docent i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Snart öppnar Sveriges skolor dörrarna för eleverna igen. Men hur har Sveriges och världens skolungdomar påverkats av skolstängningar och hemundervisning? Det försöker forskare nu ta reda på.
Medverkande: Lotta Borg Skoglund, psykolog och forskare vid Karolinska institutet. Sara Nilsåker, kurator på BRIS.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Coronaviruset tycks ha en tendens att sprida sig på ett annat sätt än en vanlig influensa - mer i kluster, och mera ojämnt. Är det i så fall något vi har förbisett i bekämpandet av den?
Vi diskuterar med förra statsepidemiologen Annika Linde och med smittskyddsläkaren Signar Mäkitalo på Region Gävleborg. Är klusterspridningen speciell för det här viruset? Och borde vi ägna mer kraft åt smittspårning?
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.Widebeck@sverigesradio.se
”Det var som ett helvete hade brutit loss. Vi var rädda att vi inte skulle kunna göra tillräckligt.” Pandemin sliter på vårdpersonalen och risk finns för att de drabbas av utbrändhet eller depression. Hur motverkar man det?
Medverkande: Annika Östman, Vetenskapsradions medicinreporter. Birgitta Olgren, enhetschef på intensivvårdsavdelningen på St Görans sjukhus. Aleksandra Sjöström-Bujacz, postdoktor på Karolinska institutet. Rikard Wicksell, psykolog och chef för forskning och utveckling på smärtkliniken St Görans sjukhus. Anna William-Olsson, intensivvårdssjuksköterska på St Görans sjukhus.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Nu publiceras de vetenskapliga resultaten kring läkemedlet remdesivir. Kan det bekämpa coronaviruset, och betyder det i så fall att vi har en första medicin mot corona?
Medverkande: Annika Östman, Vetenskapsradions medicinreporter. Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och överläkare på Östra sjukhuset.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Svenska forskare hoppas att tryckkammarbehandling kan få bukt med den syrebrist som många covid19-patienter drabbas av. Men hur skulle det fungera, är det säkert och är det praktiskt genomförbart?
Medverkande: Anders Kjellberg, doktorand vid Karolinska Institutet och biträdande överläkare i intensivvård.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Nu kommer flera undersökningar som ska ge en bild av hur många av oss som har haft coronaviruset. Men antikroppar ger inget rakt svar på den frågan.
Att du har antikroppar behöver inte betyda att du är immun. Och om man inte hittar antikroppar hos dig kan du ändå ha haft sjukdomen och skaffat dig ett skydd.
Medverkande: Anders Tegnell, statsepidemiolog. Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi, Karolinska Institutet. Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi, Karolinska Institutet.
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
I veckan kom resultat från flera undersökningar som ska visa hur stor del av befolkningen som genomgått covid-19. Men förekomsten av antikroppar säger inte allt. Immunförsvaret är mer komplicerat än så.
I en undersökning bland personalen vid Karolinska Institutet visade det sig att 10 procent av de provtagna hade antikroppar i slutet av april, och där finns så många yrkesgrupper att professorn i infektionsepidemiologi Joakim Dillner anser att man i någon mån kan generalisera till hela Stockholmsregionen.
I veckan kom också de första resultaten från Folkhälsomyndighetens antikroppsundersökningar, men än så länge bara från nio regioner.
Antikroppsundersökningar är absolut värdefulla men ger inte hela sanningen, säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet. Bland annat för att immunförsvaret ett minne av annat slag, så att även den som inte har mätbara antikroppar mot en viss smitta faktiskt kan ha en beredskap för att snabbt kämpa ner den.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Hur får man en hel nation att ändra beteende? Och hur ska vi orka att hålla avstånd och tvätta händer, om pandemin blir långdragen? Vi träffar en beteendevetare och en kommunikationsforskare.
Medverkande: Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet. Bengt Johansson, professor i journalistik och massinformation vid Göteborgs universitet. Svante Werger, rådgivare vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
ACE2, receptorn som vanligtvis reglerar vårt blodryck har blivit en landningsbana för viruset, och för det in i vårt allra innersta. Men kan landningsbanan leda fram till ett läkemedel?
Medverkande: Ali Mirazimi, adjungerad professor vid Karolinska institutet, forskare vid SVA och sakunnig vid Folkhälsomyndigheten. Matz Larsson, docent och överläkare vid hjärtlungfysiologikliniken vid universitetssjukhuset i Örebro. Jonas Ludvigsson, barnläkare vid universitetssjukhuset i Örebro och professor vid karolinska institutet. Joanna Uddén Hemmingsson, läkare och verksamhetsansvarig på obesitascentrum vid St:Görans sjukhus samt ordförande för Svensk förening för obesitasforskning.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Många virusinfektioner visar en tydlig säsongsvariation, och mattas av när sommaren och värmen kommer. Gäller detsamma för sars-cov2?
Medverkande: Nicklas Sundell, specialistläkare i infektionssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Annika Östman, Vetenskapsradions medicinreporter.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Flera länder i Europa är just i färd med att öppna igen efter corona-nedstängning. I vilken ordning bör man göra det för att inte få en andra våg av sjukdomen?
Skolor öppnar, kaféer säljer kaffe igen och shoppingcentra fylls med folk. Vi söker efter vetenskapen som kan hjälpa europeiska länder som varit nedstängda att öppna på rätt sätt, så att man undviker den befarade andra vågen.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
I mitten av april gick Socialstyrelsen ut med att fetma är en riskfaktor för svår covid-19. I Sverige har runt 300 000 personer ett BMI över 35. Men vad är det som gör att fetma gör sjukdomen svårare?
Medverkande: Joanna Uddén Hemmingsson, läkare och verksamhetsansvarig på Obesitascentrum vid St:Görans sjukhus i Stockholm, och ordförande för Svensk förening för obesitasforskning. Jenny Vinglid, generalsekreterare i föreningen HOBS. Josephine Reijs.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Flera länder har rapporterat om barn med symtom som liknar Kawasakis sjukdom. Några av dem, men inte alla, har även testats positiva för covid-19. Frågan är om det finns en koppling mellan de två?
Medverkande: Jonas Ludvigsson, professor vid Karolinska sjukhuset och överläkare vid barnkliniken vid Örebro universitetssjukhus. Magnus Evander, professor i virologi vid Umeå universitet. Ulrika Ådén, professor i barnmedicin vid Karolinska institutet och vetenskaplig sekreterare i Svenska barnläkarföreningen.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
På en pressträff i Vita huset presenteras läkemedlet Remdesivir som det nya vapnet mot corona - och medlet är nu godkänt för behandling av svårt sjuka patienter i USA. Men vad vet vi om läkemedlet?
Medverkande: Annika Östman, Vetenskapsradions medicinreporter. Magnus Gisslen professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Östra sjukhuset. Ulla Wändel Liminga, Läkemedelsverket.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Folkhälsomyndigheten öppnar nu för munskydd i vissa fall inom äldrevården. Men till skillnad från många andra länder har Sverige inget obligatoriskt munskyddstvång på allmänna platser. Varför inte?
Flera europeiska länder börjar nu försiktigt komma igång igen efter att ha varit i lockdown på grund av coronaviruset, och på många håll ses munskydd som en del av lösningen för att hejda smittspridningen. Varför tycks svenska myndigheter mer skeptiska till nyttan av munskydd än myndigheter i många andra länder?
Vi hör Anders Tegnell, Sveriges statsepidemiolog och Stefan Amér, läkare och verksamhetschef på Familjeläkarna.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Väldigt få barn har intensivvårdats för covid-19 här i Sverige, och glädjande nog gäller det även barn med underliggande sjukdomar. Men vad är det som gör att barn klarar corona bättre än oss vuxna?
Medverkande: Ulrika Ådén, professor i barnmedicin vid Karolinska institutet och vetenskaplig sekreterare i Svenska barnläkarföreningen. Magnus Evander, professor i virologi vid Umeå universitet.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
USA:s utrikesminister har sagt att corona ska ha läckt ut från ett labb i Wuhan och USA:s underrättelseorganisation har undersökt om viruset kan ha skapats av människan. Kan virusets dna ge oss svar?
Medverkande: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet. Åke Sellström, docent och försvarsforskare vid Umeå universitet.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
De kallas ibland för zombies, eftersom de inte är helt medvetna om vad de gör eller var de är. En del svårt sjuka covid19-patienter blir kraftigt förvirrade. Vad beror det på?
Medverkande: Michelle Chew, professor och överläkare i anestesi och intensivvård vid Linköpings universitetssjukhus. Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien i Göteborg. Annika Östman, Vetenskapsradions medicinreporter.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Alfågeln tillbringar våren i svenska vatten innan den flyttar till Arktis för att häcka. I en repris från förra våren räknar vi alfågel till havs med forskaren som försöker ta reda på varför alfåglarna blivit färre.
Vissa covid19-patienter ser relativt pigga ut, men lider av allvarlig syrebrist. Vad beror det på, hur vanligt är det - och finns det ett sätt att upptäcka det i tid?
Medverkande: Karin Frisell överläkare och medicinskt ledningsansvarig på Intensivvårdsavdelningen på Mälarsjukhuset. Carl Otto Schell, tf överläkare på medicinkliniken på Nyköpings lasarett. Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitetssjukhus. Stefan Nordberg, reporter på Vetenskapsradion.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Amerikanska läkare varnar för en ökad risk att drabbas av stroke i samband med covid-19, även för de som är unga och milt sjuka. Men vad vet vi rent vetenskapligt?
Medverkande: Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet. Mia von Euler, överläkare och professor i medicinsk vetenskap med inriktning mot neurologi, vid Örebro universitet.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Lite mer än hälften av alla konstaterade covidfall i Sverige är kvinnor, men tre av fyra intensivvårdspatienter är män. Varför är det så?
Medverkande: Hans-Gustaf Ljunggren, professor och överläkare vid Karolinska institutet, verksam inom infektionsimmunologi.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
RUB:Racet mot ett pålitligt antikroppstest Det finns gott om tester som ska kunna visa om du haft coronaviruset eller inte. Men det är ont om sådana som är konstaterat säkra.
På en del äldreboenden används redan ett snabbtest som ska tala om ifall personalen haft covid-19 och kan vara immun. Samtidigt förbereder Folkhälsomyndigheten för att testa ett representativt urval personer i landet för att skatta hur mycket smittan spridits.
Vi hör Sophia Hober, professor i molekylär bioteknologi vid Tekniska Högskolan i Stockholm, och Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet, som båda arbetar med antikroppstester.
Reporter:Tomas Lindblad
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Höga luftföroreningshalter ökar risken att bli sjuk i tex hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och diabetes - vilket också är väl kända riskfaktorer för covid19.
Medverkande: Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios globala klimatkorrespondent, Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Kan viruset som leder till Covid19 vara luftburet? Internationella studier pekar åt olika håll. Vi djupdyker ner i forskningen och reder ut vad vi faktiskt vet.
Medverkande: Annika Östman, vetenskapsradions medicinreporter. Jakob Löndahl, docent i aerosolteknik vid Lunds universitet.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Vi tar en falafelrulle på stan tillsammans med en mikrobiolog, och reder ut vad som gäller kring smittorisker och matrutiner. Vad ska vi tänka på och vad kan vi fortsätta att njuta av?
Medverkande: Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Donald Trump annonserade i veckan att han drar tillbaka USA:s stöd till WHO. Anna Mia Ekström som är professor i global infektionsmedicin menar att det är en katastrof för Afrikas fattiga länder.
WHO har en roll att spela både i själva pandemibekämpningen, och för folkhälsan i övrigt i länder med svaga sjukvårdssystem. Vad händer om den rollen försvagas? Och vilken betydelse har det vilka finansiärer som står för de pengar som finns kvar till WHO?
Programledare:Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Det råder brist på skyddsutrustning, och anhöriga kan därför bli nekade besök på sjukhus.
Medverkande: Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid Uppsala universitet. Vivi Nybom, anhörig.
Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se
Varför är tvål så bra mot coronavirus? Hur stor är risken att smittas av en hissknapp eller ett dörrhandtag någon annan rört vid? Vi samlar några avsnitt av Vetenskapsradions coronaspecial.
Sedan mitten av mars har Vetenskapsradion gjort en daglig fördjupning om coronaviruset, där vi rett ut aktuella frågor som cirkulerat. Den har man framför allt kunnat höra i appen och där poddar finns, och ibland inom ramen för program i P1. Nu samlar vi några av inslagen och sänder dem tillsammans i långfredagens lunchsändning.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Många företag vill erbjuda självtester för covid-19 som privatpersoner kan ta hemma. Men ett efter ett förbjuds. Varför, vad finns det för risker och vad är det som gör att de inte fungerar?
Medverkande: Ewa-Lena Hartman, gruppchef på avdelningen för medicinteknik vid Läkemedelsverket. Ola Winqvist, överläkare och professor i klinisk immunologi vid Karolinska universitetssjukhuset. Programledare: Katarina Sundberg.
När vi försöker ta reda på hur utbredd smittan av covid-19 är i samhället tar vi hjälp av tester. Men även de bästa testerna tar fel ibland. Så vad betyder det för vår möjlighet att förstå smittspridningen?
I det läge vi befinner oss i nu i utvecklingen av mediciner mot covid-19, handlar mycket om att använda läkemedel som redan finns mot andra sjukdomar. Fyra sådana verkar i nuläget extra lovande.
Det cirkulerar otaliga bilder från sjukhus världens över där människor drabbats hårt av covid-19. Men vad är det egentligen som händer när coronaviruset börjat föröka sig inuti våra kroppar?
Nu blir vi tillsagda att hålla avstånd - att socialt distansera oss. Men hur kan vi göra för att behålla den emotionella närheten i en tid av fysisk distans?
Medverkande: Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi vid Karolinska Institutet. Per Johnsson, psykolog och lektor vid Lunds universitet. Programledare: Katarina Sundberg.
Påverkar pollen risken för att bli infekterad och svårt sjuk i covid19, och är jag som pollenallergiker i riskgrupp?
Medverkande: Åslög Dahl, pollenforskare Göteborgs universitet. Leif Bjermer, Professor i lungmedicin och allergologi vid Lunds universitet. Ulrika Björkstén, vetenskapsradion. Programledare: Katarina Sundberg.
När coronaviruset kom till Sverige blev plötsligt munskydd hett eftertraktade. Men hur effektivt skyddar de mot smittan? Och hur bra fungerar det med hemmagjorda munskydd?
Den som jobbar i vården riskerar att utsättas för stora mängder coronavirus. Vad betyder det för risken att bli smittad och svårt sjuk? Och vilka skydd behövs egentligen?
Medverkar gör Åsa Melhus, professor i klinisk mikrobiologi och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, med vårdhygien som specialité.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Många av de virus som drabbar oss hårt och utan varning kommer ursprungligen från vilda djur. Nu kartläggs de för att vi ska vara bättre förberedda - innan nästa pandemi är ett faktum.
Medverkande: Sara Sällström, Vetenskapsradion. Tierra Smiley Evans, veterinär och forskare vid UC Davis. Programledare: Katarina Sundberg.
Det kan vara så att mängden virus du utsätts för påverkar hur pass sjuk du blir. Vad betyder det i så fall för sjukvårdspersonal - och för de som har en coronasjuk sambo eller barn hemma i huset?
Medverkande: Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet. Programledare: Katarina Sundberg
Testningen av det svenska folket ska öka meddelar regeringen på en pressträff - och nu arbetar forskare på högvarv för att ta fram test. Men hur fungerar testen och vad kan de avslöja?
Medverkande: Tomas Lindblad frilansjournalist, Annika Östman vetenskapsradions medicinreporter samt Tomas Bergström professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet. Programledare: Katarina Sundberg.
Är rökare en riskgrupp när det kommer till corona och covid19? Det är kanske lätt att tänka så, men vad säger forskningen?
Medverkande: Annika Östman, vetenskapsradions medicinreporter samt Matz Larsson, docent och överläkare vid hjärtlungfysiologikliniken vid universitetssjukhuset i Örebro. Programledare: Katarina Sundberg.
Om du har covid-19 och ska föda barn tycks riskerna för ditt barn inte alls vara stora. Men själva förlossningsupplevelsen kan bli annorlunda under den här perioden, i alla fall för dem med förkylningssymptom.
Om du föder barn när du har covid-19 är det inte troligt att smittan förs över till barnet. Du kan också amma, men då bör du bära munskydd.
Men kommer du till förlossningen med symptom som tyder på covid-19 tas du om hand på särskilt sätt, och du kommer inte att få använda lustgas som smärtlindring. Och har din partner förkylningssymptom, får hen inte vara med inne på förlossningen. Och på en del håll får anhöriga inte alls vara med på BB efter förlossningen.
Högt blodtryck anges som en av riskfaktorerna för att få svår Covid-19. Men det finns också forskare som menar att den medicin man tar mot högt blodtryck skulle kunna förvärra sjukdomen.
Hur många kommer bli smittade och hur snabbt kommer coronaviruset spridas? Forskare använder matematiska modeller för att försöka förutspå virusets framfart, men hur tillförlitliga är de egentligen?
Medverkande: Folkhälsomyndighetens analyschef, Lisa Brouwers samt Ulrika Björkstén, vetenskapsradion. Programledare: Katarina Sundberg.
När folk stannar hemma minskar det smittspridning. Men det påverkar också ekonomin, och därmed människors liv. Var finns forskningen som kan väga och värdera för- och nackdelar mot varann?
Från Milano hör vi professor Jerome Adda, som forskat om pandemier och åtgärder som skolstängningar och stoppad tågtrafik. Nu sitter han själv i karantän i den drabbade staden.
Vi hör också Martin Kolk, docent i demografi vid Stockhoms Universitet och Insittutet för Framtidsstudier, och professorn i nationalekonomi Erik Lindkvist vid Institutet för social forskning vid Stockholms Universitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Daniel Värjö
daniel.varjo@sverigesradio.se
Forskare världen över försöker nu snabbt ta fram ett vaccin mot coronaviruset sars-cov-2. Men var står forskningen? Vilka är utmaningarna och är det just ett vaccin som kommer att vara lösningen?
Annika Östman, vetenskapsradions medicinreporter. Märta Granström, professor i mikrobiologi vid Karolinska institutet i Solna. Ali Harandi, docent och föreståndare för vaccinlaboratoriet vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Programledare Katarina Sundberg.
I slutet av mars rapporterar Kina knappt några nya coronafall alls och släpper på karantänsrestriktionerna. Men frågan är vad siffrorna säger om den verkliga spridningen.
Frankrikes hälsominister har varnat för att värktabletter med ibuprofen skulle kunna förvärra Covid19-sjukdom. Men Läkemedelsverket finner inga skäl att varna. Vad gäller egentligen?
Lungsjukdomar finns bland de sjukdomar som ökar risken för att man ska drabbas av svår Covid-19. Betyder det att alla astmatiker behöver vara extra försiktiga med smittan?
Två hundar i Hongkong har testats positiva för det nya coronaviruset sars-cov-2. Betyder det att sällskapsdjur skulle kunna vara smittbärare, och sprida viruset vidare?
Medverkande: Karl Ståhl, tf statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Programledare: Katarina Sundberg.
Hur länge överlever viruset utanför kroppen, hur orolig ska man vara för att bli smittad via ytor, och kan förpackningarna som jag handlade till min gamla mormor göra henne sjuk?
Medverkande: Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola. Ulrika Björkstén, Vetenskapsradion. Programledare: Katarina Sundberg.
Våra äldre är bland de som drabbas hårdast av coronaviruset. Men varför är det egentligen så - och måste äldre helt isolera sig?
Medverkande: Johan Giesecke professor vid karolinska institutet och tidigare statsepidemiolog. Erik Salaneck, infektionsläkare och docent på Uppsala universitet. Gudrun och Sigrid, pensionärer i Uppsala. Cecilia Ohlén samt Daniel Värjö, Vetenskapsradion. Programledare Katarina Sundberg.
Covid-19 kan slå hårt framför allt mot äldre. Men det finns också en del sjukdomar som kan förvärra läget för en Covid-19-patient. Vilka då, och varför?
Vi hör biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten och Christer Janson, professor i lung- och allergisjukdomar vid Uppsala unviersitet.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sveriesradio.se
Producent: Daniel Värjö
daniel.varjo@sverigesradio.se
Lite oro kan stärka ditt immunförsvar - men för mycket kan störa sömnen och öka misstänksamheten mot andra människor, visar forskning.
Medverkande: Mats Lekander professor i psykologi vid Karolinska institutet, Danuta Wasserman professor i psykiatri vid Karolinska institutet samt Annika Östman, Vetenskapsradions medicinreporter. Programledare: Katarina Sundberg.
En malariamedicin och en ebolamedicin provas mot Covid-19. Och kanske kan antikroppar som tas fram på flera olika håll vara ett bra sätt att bekämpa sjukdomen.
Är det coronaviruset eller "bara en vanlig förkylning"? Vad säger forskningen, kan man i ett tidigt skede se någon tydlig skillnad vad gäller symptom mellan covid 19 och en säsongsinfluensa?
Medverkande: Annika Östman, vetenskapsradions medicinreporter samt Anna Mia Ekström, professor och överläkare i infektionsmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Programledare Katarina Sundberg
Som en grupp elefanter runt sina unga, som skydd mot rovdjur. Så kan man beskriva flockimmunitet. Men hur når vi dit, och varför kan det vara en farlig balansgång?
Medverkande: Annika Linde, tidigare statsepidemiolog, samt vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman. Programledare Katarina Sundberg.
I vilken utsträckning smittas och smittar barn, och vilka vetenskapliga grunder finns det egentligen bakom beslutet att stänga eller inte stänga en skola?
Medverkande: Camilla Widebeck, medicinreporter Annika Östman. Programledare Katarina Sundberg.
Danmark och Norge stänger alla skolor. Sverige förbjuder folksamlingar större än 500 personer. USA sätter stopp för besökare från Europa. Finns det vetenskap som visar när sådana åtgärder fungerar?
Den svenska folkhälsomyndigheten har kritiserats för att vara för långsam i vändningarna, och som svar betonat att det gäller att ta till rätt åtgärd i rätt tid. Med statsepidemiolog Anders Tegnell och matematikprofessorn Tom Britton i studion vill vi ta reda på hur man vet när rätt tid är. Kan matematiska modeller eller erfarenhet från tidigare utbrott visa vägen?
Hör också om de enklaste sätten att minska virusets chans att smitta vidare.
Programledare:Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Nu beskrivs två olika former av det nya coronaviruset. Vad betyder det för spridningen? Och vad kan det innebära att barn inte bli sjuka av viruset lika ofta som vuxna?
Vi hör också om gamla mediciner som testas mot det nya coronaviruset. En malariamedicin, en HIV-medicin och en som provats mot ebola testas nu mot det nya coronaviruset. Varför skulle det fungera?
Chefen för infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Fredrik Sund, och virologiprofessorn Tomas Bergström vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, hörs i sändningen om coronaviruset och hur det kan stoppas.
Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Stora delar av Sverige väntade förgäves på snön och vintern i år. Vad styr att vi får en så här varm vinter - och sådana översvämningar som har drabbat västra Sverige i veckan? Vi sänder från SMHI.
I bland annat Växjö blev det över huvud taget inte vad meteorologerna menar med vinter i år. Hösten följdes, i Växjö för första gången sedan mätningarna startade, av vår – det vill säga att medeltemperaturen under sju dygn i sträck låg över 0 grader. Västra Götaland har fått mycket regn den senaste månaden och boende framför allt i Halland har drabbats av översvämningar.
Är den varma vintern och översvämningarna effekter av klimatuppvärmningen, eller hade detta kunnat hända den förutan? Vad finns för möjligheter att förutse sådana höga vattennivåer som drabbat bland annat Lagan, så att man kan rädda sitt hus i tid? Vi träffar meteorologen Erik Kjellström och hydrologen Marc Girons på SMHI.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
I veckan kom raketen Spider-2 upp och spred en skur av mätare inne i själva norrskenet. En dryg vecka tidigare la sköts Solar Orbiter upp i bana runt solen. Båda kan göra oss klokare på rymdvädret.
Krister Sjölander, rymdingenjör och projektledare för Spider-2 var ute med helikopter igår för att samla in mätarna som singlat ner genom norrskenet rakt ner i den djupa snön.
Yuri Khotyaintsev, forskare vid Instistutet för Rymdfysik, har varit med och byggt ett instrument till Solar Orbiter. Vi talar med båda om vad de respektive projekten ska mäta och vilken kunskap de kan ge.
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Vi diskuterar det senaste om coronaviruset med Charlotta Bergquist, chef för infektionsgruppen på Läkemedelsverket, och Magnus Evander, virologiprofessor vid Umeå Universitet.
Rättelse: I programmet jämförs dödligheten hos smitta med det nya coronaviruset Covid-19 på ett felaktigt sätt med dödligheten hos säsongsinfluensa. Dödligheten är svår att beräkna men WHO uppskattar den till 2 procent hos insjuknade i Covid-19. En vanlig säsongsinfluensa uppskattas ha en dödlighet på 0,1-0,2 procent.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Sedan 2013 söker betydligt fler personer för att utreda sin könsidentitet. Vad beror ökningen på och hur bör vården reagera på den? Vi besökte ett seminarium som hölls i frågan på torsdagen.
Det var Statens Medicinsk-etiska råd SMER som tillsammans med Barnombudsmannen bjudit in organisationer, myndigheter och experter till ett seminarium för att diskutera det bristande forskningsunderlaget i behandlingen och hur vården bör se ut.
Ökningen av framför allt antalet unga flickor som söker vård för att utreda sin könsidentitet väcker många frågor. Är det här en helt ny patientgrupp? Hur kan man säkerställa att ingen blir felbehandlad?
Vetenskapsradion är på plats och talar med Louise Frisén, läkare som behandlar unga transpersoner vid BUP Stockholm, Mikael Landén, psykiatriprofessor i Göteborg som sitter med i den referensgrupp inom SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som kartlagt vilka studier som finns om könsbekräftande behandlingar, och Lina Axelsson Kihlblom, förvaltningschef i Nynäshamn, ordförande i föreningen Mind och själv transperson.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
På Europeiska smittskyddsinstitutet pågår arbete för att förutse hur det nya coronaviruset kommer att spridas framöver. Samtidigt har många projekt inletts för att ta fram vaccin och medicin.
Vi besöker Europeiska smittskyddsinstitutet ECDC där Diamantis Plachouras är en av dem som arbetar med att modellera virusets spridning. I studion Bo Liu, läkare och grundare av Kinesiska Riksförbundet, och Ali Mirazimi, virusforskare vid Karolinska Institutet och Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Svenskar forskar har lyckats skapa tråd tunn som spindeltråd och starkare än stål, och där nervstamceller kan växa. Urbaniseringen i världen tar mark i anspråk som hela Sydafrika - allvarligt, menar svensk forskare. Redaktör Annika Östman.
Obemannade flygande robotar kan i framtiden bli ett vanligt inslag i samhället. Och nu kommer kritik mot regeringens satsning på forskning inom biologi och medicin.
Den färgsprakande tejp vi sett på idrottare i OS lindrar varken smärta eller minskar skador, enligt aktuell forskning. Intensivvård kan ge långvariga psykiska problem, enligt en ny studie från Sahlgrenska. Och får kan larma herdar om vargattacker - via sms.
Hudcancer hittat hos viltlevande fisk för första gången. Orkaner, som ökar på grund av utsläppen av växthusgaser, kan förtunna ozonlagret. Elefanters djupa röster funkar ungefär som människors.
Danskt rymdinitiativ skjuter upp hemmabyggd raket idag. Illegal handel och slakt av stora apor hotar utrota vilda populationer i flera afrikanska länder, och reservaten räcker inte till.
Döva möss har fått hörseln tillbaka i ny studie, något som i framtiden kanske kan hjälpa genetiskt döva barn att höra. Experter tror att gendoping kan bli ett problem inom kort, men i OS i London kommer man inte ha kontroller mot detta.
Sjukdomsframkallande tropiska bakterier kan bli vanligare i Östersjön. Dopingkontrollerna i London-OS bättre än någonsin tack vare ny teknik. Forskare har byggt konstgjord manet som består av silikon och hjärtmuskler från en råtta.
Mekanismerna bakom kronisk trötthet som en följd av ledgångsreumatism börjar klarna. Kadmiumhalterna i importerad mat kontrolleras knappt, varnar agronom från SLU.
Brittisk statligt finansierad forskning ska bli gratis tillgänglig på nätet. Och sån här s k open access håller lika god kvalité som forskning publicerad i betaltidskrifter. Varje natt förlamas musklerna när vi sover. Nu vet vi hur det styrs av hjärnan.
Australien vaccinerar snart även pojkar mot HPV. Sverige utreder frågan. 2019 ska forskningsanläggningen ESS stå färdig i Lund, men redan nu har forskare rekryterats. Hör en av dem berätta varför.
En procent av svenskarna bär på mutation som skyddar mot Alzheimer. Upptäckten tros kunna vara till hjälp vid framtida läkemedelsutveckling. Sällsynta jordartsmetaller som finns i till exempel lysrör kommer kanske snart kunna återvinnas, med ny kemiteknik.
Upptäckten från 2012 som var för bra för att vara sann; bakterier äter inte arsenik. De kambodjanska barnen som snabbt insjuknat och dött har förmodligen drabbats av ett sedan tidigare känt virus, enligt WHO.
Över 60 barn har plötsligt insjuknat och dött i Kambodja utan att läkarna vet orsaken. WHO varnar för att det kan röra sig om en helt ny sjukdom. "Gravitationslinser" diskuteras på rymdkonferens och datorprogram har komponerat en symfoni.
Om en parasitsjukdom som kan vara kopplad till högre risk för självmordsförsök och om en teknik som gör det möjligt att injicera syre rakt in i blodet.
Forskare vid Linköpings universitet visar hur alzheimers smittar i hjärnan. I förädlingen av tomater "tappade" forskarna bort en genvariant som styr fotosyntesen, detta har lett till blekare och mindre smakrika tomater. I morgon lördag får vi en extra sekund, en skottsekund.
Förtida människor åt trä och bark. Metoden att pumpa ner syre till Östersjöns botten får återigen kritik. Japanska forskare har utvecklat robot som alltid vinner "sten, sax, påse".
Reklamfilm om kvinnor och forskning från EU-kommissionen har dragits tillbaka efter att ha anklagats för att vara sexistisk. Fler dog i svininfluensan i fattiga länder.
Det krävs stora förändringar för att fågelinfluensaviruset H5N1 ska smitta mellan människor. Teknik ska hindra kärnvapenspridning. Oxytocin ökar kvinnors intresse för män.
...POD: Fjällbjörken orsakar mer utsläpp av koldioxid än vad den själv tar upp från atmosfären, IPCC kommer att använda "grå papper" även i fortsättningen och robot lär sig prata på samma sätt som en människa.
Subventioner av fossila bränslen måste bort, menar Stockholm Environment Institute inför miljömötet i Rio. Och Indien har lovat att storsatsa på forskning, men någon satsning syns inte i regeringens budget.
---PODD: Hopp om botemedel mot Ebola. En obemannad rymdfärja har landat efter 15 månader i rymden. Och möt landets första doktorand i praktiskt hantverk.
---POD Vetenskapsradions nyheter om första besättningen till kinesiska rymdstationen, en ny upptäckt om Alzheimers sjukdom, motion i ungdomen minskar depression senare och nya turer om ansökan för slutförvar av kärnbränsle.
---PODD: Det kan finnas fler plastpartiklar i haven än vad forskare har trott. Dieselavgaser klassas som cancerframkallande. Och det måste till internationellt samarbete om astronauter ska åter landa på en främmande himlakropp.
---PODD: Remissinstanser kritiska till planerna på slutförvar av kärnbränsle. Kinas koldioxidutsläpp kan vara större än trott. Och andelen kvinnliga lektorer på universiteten ökar.
---PODD: Internationell handel bidrar till att känsliga arter är utrotningshotade. Liggsår vanligt i vården i Sverige, enligt en ny studie. Och hör om de första rymturismresorna som snart blir av.
Rekordgamla fiskeredskap i förlorat undervattenslandskap, myggor utan paraply, andra generationens svensk etanol och sista chansen att se ett venuspassage.
---PODD: Lyckad vaccinationskampanj mot viruset som kan ge livmoderhalscancer. Rymdkapseln Dragon återvänder till jorden. Och Brasilien satsar på etanol som framtidens drivmedel.
Indien satsar på open-source inom forskningen för att hitta nya läkemedel mot malaria och tbc. Forskning och fågelturism riskerar att döda sillgrisslans ungar, den monogama människan fick evolutionära fördelar.
---PODD: Människans luktceller förnyas inte. Kinesisk traditionell medicin kan godkännas för försäljning i sverige. Och nytt känselorgan upptäckt hos fenvalar.
Kineisk griskloning för hand, avkomma till råttor som utsatts för miljögifter är känsligare för stress, alfababianer har bättre hälsa och bläckfiskens bläck var likadant för 160 miljoner år sedan.
---PODD: Administrativa uppgifter tar allt mer tid på svenska arbetsplatser. Vård på intensivavdelningar kopplat till psykiska problem efteråt, och kvinnor drabbas oftare än män.
Vetenskapsradion om hägteknologisk kärnkraft i Indien, förslag på forskning i Astra Zenecas gamla lokaler i södertälje och en sjättedel av världens cancer borde gå att undvika genom god hygien.
Antidepressiva läkemedel minskar självmord bland schizofrenipatienter. Dinosauriepruttar bidrog kanske till växthuseffekten, ålar på irrvägar tar omväg till Sargassohavet.
Lappugglor flyttar söderut, mobiler kan rädda liv även utan täckning, gen gjorde människans hjärna komplex, bikupeextrakt kan ha effekt mot prostatacancer.
---PODD: Experiment kan ha underskattat hur mycket växter påverkas av klimatförändringar. En kontroversiell studie om fågelinfluensaviruset har publicerats. Och hör om den nya rymdsonden som ska utforska Jupiters månar.
Ursprungsmärkning och spårning av mineral ska hindra konfliktfinansieringn i östra Kongo, solsystemet större än vi trott och fler protester mot dyra vetenskapliga tidskrifter.
---PODD: Nya regler ska stoppa handeln med så kallade konfliktmineraler i Afrika. Lövsalfåglar odlar växter för att imponera på det motsatta könet. Och forskare kan ha hittat förklaringen till att vissa får ont i huvudet när de äter glass.
Genetiska analyser av ben från stenåldersgravar tyder på att jordbrukskulturen kom till Sverige med sydeuropeisk invandring. Harvarduniversitetet stödjer open-access. Duvors hjärnor tolkar information från jordens magnetfält. Träning med lättare motstånd lika effektiv som tunga lyft.
Varma havsströmmar ligger bakom de smältande glaciärerna i västra antarktis. Radiomaster leder till döden för många flyttfåglar. Och hör hur långvarigt kokainmissbruk påverkar hjärnan.
Världens gruvindustri skapar stora miljöproblem när metaller från gruvavfall läcker ut i naturen och skadar omgivningarna. I utvecklingsländer är gruvdriften dessutom ofta en källa till sociala problem. Vi tar er med till Sydafrika där underjordisk prostitution hör till vanligheterna. Och så tar vi tempen på den franska miljöpolitiken så här i presidentvalstider, pratar man överhuvudtaget miljö i Frankrike nuförtiden? Programledare Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten.
Hjärtsjuka tror sig vara friska efter operation, Datainspektionen stoppar Svensk nationell datatjänst vid Göteborgs universitet och forskning i Luleå ska ge renare gruvavfall.
Skärpta regler för vad som får kallas hälsosam kost. Polarforskningsinstitutet tecknar tioårigt avtal om att använda isbrytaren Odin som forskningsfartyg på somrarna. Bland annat ska man undersöka metanutsläpp från smältande permafrost och hur ofta Arktis varit isfritt.
Forskare samlas i Berlin för att diskutera användningsområden för ESS anläggningen i Lund. Brittiska forskare har skapat konstgjort DNA. Isbjörnen har funnit på jorden i 600 000 år, fem gånger längre än vad tidigare studier visat.
Afrikanska länder satsar på forskning, och de tar ofta hjälp av Kina. Och stamcellsbehandlingar mot svåra sjukdomar erbjuds fortfarande i Kina, trots förbud.
Jordbävning utanför Sumatra höjde Sverige 1,7cm, nanopartiklars farlighet undersöks, eldrivna bilar som får ström från en skena i marken, växter som man petar på blir mindre.
Om att forskare har hittat försklaringen till varför vi lättare förkylda när vi är stressade under lång tid, att litteraturvetare vill sätta in Strindberg i ekologiforskningens historeskrivning och att hyenor påverkas av människans matvanor.
---PODD: Miljoner satsades fel när Energimyndigheten skulle minska utsläppen i afrikanska byar. Och hör om de tidigaste bevisen för att förmänniskor använt eld.
Det internationella Cochrane centret kritiserar användningen av Tamiflu, -"Det är den största stölden av skattepengar i Europas historia", säger centrets nordiska chef Peter Götzsche. Astrobiologer skall undersöka prover från den 11 000 meter djupa Marianergraven. Fransk studie stödjer teorin om att insektsgifter kan ligga bakom bidöden - bina förlorar orienteringsförmågan när de utsätts för låga doser av bekämpningsmedel.
---PODD: Strid om äganderätten till havsbotten i Arktis kan ställa till det för polarforskare. Snart kan de första ansiktstransplantationerna genomföras i Sverige. Och forskare i Lund återskapar muskler med hjälp av mikroskopiska byggställningar.
Ligning från träd kan användas i en ny typ av batterier, bakterier behövs för att undvika allergier, Nedgrävd kol kan förbättra skördar och minska koldioxidutsläpp, beräkning av kostnaden för ett förtsört hav, Usain Bolt-effekten vetenskapligt studerad.
Återanvändning kan minska koldioxidutsläppen dramatiskt, acetylsalicylsyra kan minska risken för cancer, Venedig sjunker och även växter störs av buller - indirekt.
Aktivt kol kan rena läkemedelsrester från avloppsvatten, åsikterna går isär om genmodifierade livsmedel, galaxer ändrade tillväxtstrategi för tio miljarder år sedan, kroppens klocka styr levern.
Svensk varg har liten inverkan på skogarnas ekologi, Japanska honungsbin grillar sina fiender, astronauter får ögonproblem och tröstsupande bananflugor.
Att vårdas i respirator i vaket tillstånd kan leda till traumatiska upplevelser för patienten enligt ny avhandling vid Sahlgrenska akademin. Amerikansk vargforskare kritisk mot svenska planerna på att plantera ut djurparksvargar. Venus och Jupiter närmare varandra på kvällshimlen än på mycket länge.
Vetenskapsradions nyheter om att omställningen till alternativa energikällor initialt ger mer koldioxidutsläpp, sågfiskens unika nosarbete kartlagt och om vitgröe på Antarktis.
Svenska forskare har skapat den första tredimensionella avbildningen av ett virus, i genomskärning. Vad händer med sjukvården om våra antibiotika inte längre fungerar? Och hör om en oväntad effekt som klimatförändringarna kan ha i Kanada.
Forskningsministern Jan Björklund vill göra det lättare för registerforskning och snabbt ska det gå, om en transistor liten som en atom och om fyndet som kullkastar en 60-årig sanning - äggstamceller i äggstockarna hos vuxna kvinnor.
Träd överlevde senaste istiden i Skandinavien, vetenskapen har ännu inte nått ut till alla vallare inför Vasaloppet, försök visar att männskobarn fömår överföra kunskap till varandra till skillnad från schimpanser och kappuchinapor
Smältande glaciärer kan ge mer snöfall på norra halvklotet. Hör om en ny metod för att leta efter liv i yttre rymden, och senaste nytt från mobilmässan i Barcelona.
Life gene räddat, men de kanske måste kasta allt och börja om från början, bilåkandet minskar i västvärldens industriländer och skottdag i dag, skottsekund i sommar.
Chalmers leder europeiskt projekt att utveckla framtidens kärnbränsle. Minsta transistorn, en atom stor, utvecklats av forskarlag i australien. Neanderthalarna svårt pressade redan före moderna människans ankomst på scenen.
Afrikas elektronikskrot är inte bara dumpade datorer från västländer, utan allt mer ett resultat av den egna konsumtionen. Temperaturen påverkar våra filmval - kylan ökar intresset för romantik.
Världshälsoorganisationen WHO kan ha överskattat dödligheten hos fågelinfluensan H5N1. Flera mätfel kan ligga bakom att neutrinopartiklar verkade färdas snabbare än ljuset.
Det kan ha varit glappkontakt som ligger bakom uppgiftern om att neutrinerna färdats snabbare än ljuset. Prylarnas internet blir allt viktigare i och med de smarta telefonerna och alla appar. Invandrade kinnor verkar ha större risk få barn med autism om de varit gravida under flytten till Sverige enligt stor uundersökning vid KI i Solna
Ny metod ska stoppa aflatoxin, mårdhunden stoppas genom mårdhundsprojektet och kalla vintrar, Ryska forskare har lyckats odla fram en växt från 30 000 år gamla frön
Ryska forskare har efter många år nått ner till Vostocksjön, under Antarktis. Hör även om smältande glaciärer, och om tekniken som kan finnas i framtidens hårddiskar.
Ännu inte bekräftat om de ryska forskarna borrat sig ner till Vostoksjön, Michelle Obama vill minska USA:s så kallade matöknar och inget vatten på Mars på miljontals år.
Små läkemedelsföretag tar över allt mer av forskning, enligt forskning. Honans föränderliga inre anatomi driver på spermieevolution hos dykarskalbaggars spermier. Forskare återskapar ljudet från 165 miljoner år gammal fossil syrsa.
De största vulkanerna ger ifrån sig varningssignaler innan de får utbrott. Och massage är inte bara skönt, det påverkar också vilka gener som aktiveras i muskelcellerna.
Fiskarna blir allt mindre i dom norrländska vattendrag som används för vattenkraft, Fabiola Gianotti hoppas på en överraskande upptäckt inom partikelfysiken och honung hjälper mot resistenta bakterier.
Jästodlingsförsök för att ta reda på hur övergången mellan encelligt till flercelligt liv gick till. Forskning för att utveckla cancerhundar som hjälpmedel för cancerläkare. Däggdjur minskar kraftigt i Florida samtidigt som burmesisk pytomorm etablerat sig
Storspiggen har ökat tiofallt de senaste tio åren utmed den svenska ostkusten, enligt forskare på SLU:s kustlaboratorium i Öregrund. Nu söker man orsakerna till varför spiggen ökat, och vilka konsekvenser som spiggökningen fått på ekosystemen och andra fiskarter.
Storspiggen har ökat dramatiskt. Utseendet på tallriken spelar roll för hur mycket du äter. Strålsäkerhetsmyndigheter oroas över ökat datortomografi användning. NASA saknar föremål från rymden.
FN-organet UNESCO har fått kraftigt sänka anslag efter att de accepterade Palestina som självständig medlem. Och slavhandeln kartläggs med DNA-teknik i ett nytt EU-projekt.
Hälften av världens kolutsläpp opåverkade trots hårdare regler, största solstormen på flera år hade liten effekt på jorden och gammat fynd kastar nytt ljus på tama hundar.
Lyckad behandling mot åldersrelaterad makuladegeneration mha embryonala stamceller, ny teknik för att ta hand om förorenade muddermassor, förklaring till varför dyngbaggar dansar ovanpå sin dyngboll
Patienter får vänta väldigt länge på att få veta om de fått felaktig vård eller inte. Röntgenkameror kan ge svar om kärkraftsnolyckan i Japan, och framtidens bränsle kan odlas i havet.
Debatten fortsätter om hur ungdomar påverkas av våldsamma dataspel. Årets Crafoordpriser har tillkännagivits, och hör om varför motion skyddar mot diabetes.
Opublicerade läkemedelsstudier ett globalt problem. Apor i större grupper har mindre komplexa ansikten än de i små grupper. Tobak i kärl från 700-talet.
Brist på vetenskapligt stöd för adhd-diagnoser, protester i Nigeria mot att bensinsubventioner tagits bort - fossibränslesubventioner sex gånger högre i världen än subventioner till förnyelsebart, nyupptäckt räka vid heta källor på 5000 meters djup
Förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt vid stor sorg, zebrafinkar med längre telomerer får längre liv, nyupptäckt köttätande växt äter maskar med bladen
Silkesmaskar kan producera spindelväv. Ödlor inspirerar forskare till smidigare robotar. Apvaccin kan vara en viktig pusselbit för att få fram HIV vaccin.
Temperatur styr fiskars kön - ny forskning hittar mekanismen, schimpanser varier varningsläte/språk beroende på den varnades kunskapsnivå, sateliter i omloppsbana runt månen för att kartlägga gravitation
Kopparkapslarna till slutförvaret av kärnbränsle kan korrodera. Forskning som visade att virus kan orsaka kroniskt trötthetssyndrom anses felaktig, Science drar tillbaka studie. Orsaken till att smörblommor är så intensivt gula.
Sjöfåglarna minskar drastiskt om fodertillgången når under en tredjedel av den maximala nivån. Myt att lik sprider sjukdomar. Extremt sällsynt fågel observerad av svenska forskare i Kina.
Datainspektionen hävdar att forskningsprojektet LifeGene på KI är olagligt och måste upphöra. Social partnerrobot från Chalmers ska testas på äldreboende. Forskare hittar molekyl som håller hjärnan ung vid lågkaloridiet.
Patienter som drabbats av hjärtinfarkt dröjer med att ringa efter ambulans. EU:s fiskepolitik för 2012 innehåller både ökningar och minskningar av kvoter, men politiska beslut följer sällan forskarnas rekommendationer, enligt ny studie.
POD---Världens första storskaliga sanering av radioaktivt förorenad mark planeras i Japan. Internationella kärnenergiexperter granskar Svensk kärnbränslehanterings ansökan om att få slutförvara kärnavfall. Två forskningsgrupper, oberoende av varandra, kom till samma resultat i jakten på Higgs partikel.
Om att USA:s energiminister tror mer på teknikutveckling än bindande avtal för att minska koldioxidutsläppen. Om att Higgspartikeln kan ha skådats, men definitivt besked nästa år. Om att Jupiter just nu syns ovanligt tydligt, och ser ut att stå stilla. Redaktör Annika Östman.
I jakten på kunskaper om universum blir teleskopen allt större och mer avancerade. Ökande halter av koldioxid påverkar torskyngel. Och försök med genterapi mot blödarsjuka visar lovande resultat.
Uppstramade regler om jäv bl a för Nobelpriskommittéerna efter Vetenskapsradions granskning för några år sedan. Nobelpristagaren Ralph Steinman som dog före tillkännagivandet företräds av sin familj vid prisutdelningen i morgon. Nästan 80-tusen år gammalt bäddunderlag använt av människor hittad av forskare i sydafrika.
Vetenskapsrådet beslutar om en stor satsning på Sveriges forskningsstationer. Satellitmätningar visar hur den japanska tsunamin kunde bli så kraftfull, och hör om varför nunnor kanske borde ta p-piller.
Risken att dö till följd av naturkatastrof minskar, trots att antalet naturkastrofer ökar. Vi träffar Nobelpristagaren i medicin, Jules Hoffman i labbet i Strasbourg. Syre funnits på jorden längre än man tidigare trott.
Inga vetenskapliga bevis för att hostmediciner hjälper. Koldioxid i sandstensformationer, 2 kilometer under havsbotten i Skagerrak är möjlig. En av nobelpristagarna i Fysik, Saul Perlmutter ägnar sig åt folkdans för att släppa fysikfunderingarna för ett ögonblick.
Forskare hoppas utvinna miljövänliga bränslen ur solens strålar. Smältande permafrost kan ge större utsläpp av växthusgaser än beräknat. Och hör hur sköldpaddeägg gör för att kläckas samtidigt.
Visar de 500 senaste av 4574 avsnitt.
Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.
