Nya Vetenskapsradion – din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. 20 minuter – varje vardag.
Vetenskapsradion Forskarliv flyttar nu till det nya programmet Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Hälsa och Vetenskapsradion På djupet till ett dagligt vetenskapsprogram.
Det här flödet upphör och alla nya avsnitt av programmet kommer att publiceras under programmet Vetenskapsradion.
Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskap
I nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i allt från forskningsfronten till vetenskapen som påverkar din vardag.
Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv kommer finnas kvar om man vill lyssna på dem i efterhand. Men från och med fredagen den 25 oktober 2024 kommer alla nya avsnitt att publiceras under namnet Vetenskapsradion.
Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom.
Jens Ludwig är professor i nationalekonomi, men var aldrig intresserad av att forska om metoder att tjäna pengar på börsen. I stället ville han använda samma beteendevetenskapliga lärdomar, som kommit fram inom fältet ”behavioural economics”, för att förstå sig på hur skjutvapenvåldet sker - hur de som skjuter fattar sina beslut och vad som ligger bakom.
Forskningen visar att snabbt, automatiskt, ofta ganska omedvetet beteende väldigt ofta ligger bakom skjutningarna. Tjafs och gräl som lika gärna kunde ha stannat av om inte de som bråkar hade haft tillgång till vapen.
Men beteendevetenskapliga metoder som går ut på att lära sig alternativa mer medvetna sätt att agera har visat stor framgång, säger Jens Ludwig.
Som också tror att hans kunskaper om det hjälpte honom när han själv blev rånad under pistolhot. För också ett rånoffers snabba automatiska beteende kan ställa till det.
Programmet är en repris från 17 april 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
För en person som direkt får hjärt- och lungräddning vid ett plötsligt hjärtstopp fördubblas chansen till överlevnad. Men för varje minut som går utan hjälp minskar överlevnadschansen med cirka tio procent.
Det finns inget annat medicinskt tillstånd där det är lika bråttom, säger hjärtläkaren och professorn Jacob Hollenberg, som leder forskningen på Hjärtstoppscentrum i Stockholm. De är beroende av frivilliga livräddare ute i samhället, för utan dem går det inte att korta tiden utan hjärt-och lungräddning.
På Hjärtstoppscentrum forskar de på olika metoder att öka överlevnadsandelen, och det är också fler som klarar sig idag. När Jacob Hollenberg började som läkare och forskare för drygt 20 år sedan var det cirka 4 procent av plötsligt-hjärtstoppspatienter som överlevde. Idag är det drygt 12 procent, enligt senaste statistiken från Hjärt- och Lungfonden.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade.
Susanne Urban gillade Alby där hon växte upp. Men redan när området var nytt beskrevs det som en problemförort med hög kriminalitet. Det fick henne tidigt att inse att resurserna är olika i olika delar av staden. Hon utbildade sig till sociolog och nu forskar hon om städer, integration och hur det ska bli sammanhållning i städer, också mellan olika områden.
Susanne Urban är medlem i Vänsterpartiet.
Programmet är en repris från februari 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp.
Det handlar om en sorts havsborstmaskar, som är så ovanliga att de bara har ett vetenskapligt namn. Men bland synforskare är alciopider intressanta för att de har så stora ögon.
Men samtidigt är de sällsynta och ömtåliga och nästan omöjliga att hitta eftersom de är genomskinliga och lever långt ut i havet. Sist någon skrev en vetenskaplig artikel om dem var på 1970-talet.
Michael Bok, forskare vid Lunds universitet, hade sett en enda individ, 2015, vid Stora Barriärrevet. Men nästan gett upp hoppet om att hitta fler. Tills ett youtube-klipp med tusentals poppade upp i hans flöde.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Lars Lilliestam bygger sin forskning i musikvetenskap på långa intervjuer om hur och varför folk lyssnar på musik. Och hur musiken påverkar dem. Det har han forskat om i decennier och precis skrivit en ny bok.
”Musik och människor - vad vi gör med musik och varför” heter hans bok, som sammanfattar både hans och andras forskning, som han stött på under alla de år han forskat och undervisat vid Göteborgs universitet. Han har skrivit den ”för vanligt folk” för att det är viktigt att forskning når utanför universitetsvärlden, säger han.
I boken berättar han om kvinnan som haft Björn Afzelius sorgliga låt ”Ikaros” som följeslagare, killen som tog hjälp av Bruce Springsteens munspel när morfar hade dött och hur han själv fick gåshud och började gråta i bilen på väg till återvinningen bara för att en viss låt spelades på radio.
Programmet sändes första gången den 19 juni.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Erik Almlöf har forskat om vad de självkörande bilarna kan betyda för samhället, när de väl kommer ut på vägarna. En effekt är att det kan bli mer biltrafik om också de som inte har körkort kan ta bilen.
Självkörande bilar framställs ofta som en positiv framtid för den som sitter i bilen, men vad det blir för effekter i själva samhället har det inte forskats lika mycket om. Det insåg Erik Almlöf, som jobbade i femton år som analytiker av kollektivtrafik, med prognoser om framtiden. Ofta fick han frågor om vad förarlösa fordon kunde innebära, när de väl kommer i trafiken.
Så han började själv forska om det och har nyligen doktorerat vid KTH med en avhandling om vad just de förarlösa fordonen kan betyda för samhället.
Förutom att påverka trafiken kan det påverka folkhälsan om fler börjar ta bilen, som annars kanske gått till buss och tåg, eller cyklat, menar han. Det kan också ställa till oreda i trafiken eftersom förarlösa bilar inte fantasi eller flexibilitet när det kan behövas i krångliga situationer.
Och självkörande bilar skulle också kunna bli ett nytt mål för terrorangrepp, säger Erik Almlöf.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Det kan bli överraskande tomt när ens barn flyttar hemifrån, och det är vanligt att föräldrar känner sorg. Psykologen Camilla von Below har skrivit en bok för att hjälpa föräldrar att ta sig igenom det.
När Camilla von Belows egen son flyttade hemifrån blev hon förvånad över sina egna känslor. Hon trodde hon var beredd.
Som psykologiforskare slogs hon av hur lite forskning det finns om det här, trots att det är något som många går igenom. Det finns mer forskning om andra naturliga utvecklingssteg i familjelivet, som att få barn, skilsmässor eller sorg i andra situationer. Men i sitt arbete som psykoterapeut kom Camilla von Below i kontakt personer som utvecklat ångest, depression, eller upplevt en stor tomhet och meningslöshet efter att barnen flyttar. Så hon insåg att det kunde behövas någon sorts hjälp och skrev en bok: ”När barnen flyttar hemifrån”.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Lina Nerlander är expert på könssjukdomar på Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men på fritiden är hon också ståuppkomiker och då skämtar hon både om epidemiologi och könssjukdomar.
Nu funderar hon på om humorn också skulle kunna vara en strategi för att sprida kunskap på sitt jobb. För könssjukdomarna ökar i Europa och det är viktigt att nå de unga.
Det är nämligen bland gruppen unga vuxna som de ser en ökning och de kan vara svåra att nå. Något har hänt efter pandemin, som gör att flera könssjukdomar ökar - gonorré, chlamydia och syfilis.
Programmet är en repris från 20 mars 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Svenska Torsten Wiesel är nobelpristagaren i medicin som upptäckt grunden för hur våra synintryck blir till bilder i hjärnan. Han har varit rektor på Rockefeller University och är fortfarande rådgivare åt unga forskare.
Torsten Wiesels och kollegan David Hubels forskning om synen handlade om hur synintryck på näthinnan går vidare och omvandlas till bilder i hjärnan. Det ledde också till att vi förstod hur viktigt det är att barn med medfödda synfel behandlas så fort som möjligt för att kunna ge dem en normal utveckling av synen.
Torsten Wiesel växte upp vid mentalsjukhuset Beckomberga, där hans pappa var chefspsykiater.
– Jag såg ingen skillnad på dem som var utanför och innanför staketet, säger han.
Uppväxten väckte hans engagemang för dem som inte passar in och den har han haft med sig hela livet.
– Jag har försökt vara en positiv kraft, säger han, om sina olika engagemang.
Hör tankar från denna hundraåring som läste till läkare i slutet av 1940-talet, flyttade till USA och började forska på 1950-talet, fick medicinpriset 1981 och var rektor på Rockefeller University på 1990-talet. Och som fortfarande är rådgivare och mentor åt unga forskare.
Programmet är en repris från juni 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Musiken i programmet: ”It's Still Warm” av kompositören Mike McGinnis. Den finns på albumet ”Ängsudden Song Cycle”, med texter av konstnären Mususa Wiesel, inspirerad av Torsten Wiesels barndom på familjens skärgårdsställe.
När sömnforskaren Tina Sundelin skulle härleda kritiken mot att snooza märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och fick ett oväntat resultat.
Att slumra om när morgonalarmet ringer och skjuta upp att gå upp är en vattendelare inom morgonrutiner. Vissa älskar det. Andra hatar det. Och somliga älskar att hata det. Länge har synen på att snooza varit att det är dåligt för din sömn och din hälsa.
Men när sömnforskaren Tina Sundelin faktiskt undersökte det här så märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och efter experiment i sömnlabb framträdde ett överraskande resultat, som gör att vi kan fortsätta snooza med gott samvete.
Programmet sändes första gången i november 2023.
Reporter Emelie Bredmar
Producent Cecilia Ohlen
Nicklas Neuman forskar om de som drabbades av förvrängningar av luktsinnet efter covid-19.
Helt plötsligt börjar mat du tyckt om lukta på ett konstigt sätt – ibland så äckligt att du mår illa. Somliga står till exempel bara ut med att äta pasta utan sås. Det är en av de formerna av långtidscovid som fortfarande sitter i hos vissa personer, som kan ha haft det så i upp till tre år nu. Det handlar alltså inte om luktbortfall utan om förvrängt luktsinne – att saker luktar konstigt. Det kallas parosmi.
Nicklas Neumann är forskare i kostvetenskap vid Uppsala universitet och intresserar sig för sociala frågor som har med mat och matlagning att göra. När de här patienterna började dyka upp på specialistmottagningar blev han intresserad av hur det är att leva med ett sådant problem.
Tillsammans med en dietist och en sensoriker drog de igång ett forskningsprojekt för att få mer förståelse för hur det är att ha en sådan här luktsinnesstörning och leva med den varje dag.
Programmet är en repris från mars 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Den som intresserar sig för insekter får aldrig tråkigt. Det är budskapet från den norska bevarandebiologen Anne Sverdrup-Thygeson som vill väcka vår kärlek och vårt engagemang för naturen.
Många har fascinerats av hennes böcker och berättelser om insekternas mångformiga liv och de relationer som de och andra arter bildar med varandra i naturen. Men inte alla är lika glada över hennes engagemang för att föra vidare kunskap om biologisk mångfald, hon har också fått stå ut med negativa kommentarer från skogsnäringen. Bevarandebiologen och insektsforskaren Anne Sverdrup-Thygeson berättar om varför hon vill få såväl barn som politiker att lära sig mer om stritar och steklar. Och så hör vi det senaste om kissnödiga cikador i USA.
Programmet är en repris från 22 maj 2024.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr.
Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta.
Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet.
Programmet är en repris från 28 februari 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Forskarna kallar den ”ABBA-skon” och det är en enkel metod att simulera vad som händer med muskler och skelett i tyngdlöshet.
Rodrigo Fernandez Gonzalo är muskelforskare och forskar om vad som händer med muskler både hos astronauter i tyngdlöshet och hos personer som inte använder sina muskler, till exempel på grund av sjukdom och sängliggande.
Han utbildade sig i Spanien men kom till Sverige, som han anser vara ett pionjärland för muskelforskning, där tekniken att ta muskelbiopsier utvecklades på 1960-talet och där det fanns flera forskare som intresserade sig för rymdfysiologi.
På så sätt kunde han kombinera två av sina stora intressen som han haft sedan barndomen, intresset för fysisk träning och sport och intresset för rymden.
Medverkande: Rodrigo Fernandez Gonzalo, docent i fysiologi, Karolinska Institutet.
Programmet är en repris från 7 februari 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare.
Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.
– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.
Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.
Programmet sändes första gången i januari 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Tidningen Starlet, som hade låg status bland vuxna, var ett socialt medium innan internet fanns. Här skrev läsarna till varandra och stöttade och gav råd om föräldrarna skulle skiljas eller om pappa drack för mycket.
Starlet var en tidning som många såg ner på under de 30 år den gavs ut. Men nu visar den första akademiska studien av tidningen, gjord av Kristina Öhman, att den spelade en viktig roll för läsarna. Som ett forum där de diskuterade problem, men ibland också som den första platsen där de kunde skriva och publicera egna alster.
Starlet inte så konsumtionsinriktad
Den var heller inte så konsumtionsinriktad som många andra tidningar. ”Så fixar du sommarklänningen av pappas avlagda skjorta” eller ”Så blir den gamla kappa modern” var tips för att läsarna inte skulle behöva köpa nytt men också ett sätt att få en mer individuell stil.
Stereotypa kärleksbeskrivningar i serierna
En stor del av kritiken handlade om att serierna var sådana stereotypa kärleksbeskrivningar. Men avhandlingen visar att Starlet-redaktionen försökte förmå de utländska serietecknarna att rita serierna så att de hamnade närmare läsarnas vardag. Och att de unga läsarna inte alls bara svalde ”kärleksdravlet” som kritikerna kallade det.
Musik i programmet: ”Starlet” av Magnus Uggla, från Om Bobbo Viking från 1975.
Programmet sändes första gången i januari 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Svenska Torsten Wiesel är nobelpristagaren i medicin som upptäckt grunden för hur våra synintryck blir till bilder i hjärnan. Han har varit rektor på Rockefeller University och är fortfarande rådgivare åt unga forskare.
Torsten Wiesels och kollegan David Hubels forskning om synen handlade om hur synintryck på näthinnan går vidare och omvandlas till bilder i hjärnan. Det ledde också till att vi förstod hur viktigt det är att barn med medfödda synfel behandlas så fort som möjligt för att kunna ge dem en normal utveckling av synen.
Torsten Wiesel växte upp vid mentalsjukhuset Beckomberga, där hans pappa var chefspsykiater.
– Jag såg ingen skillnad på dem som var utanför och innanför staketet, säger han.
Uppväxten väckte hans engagemang för dem som inte passar in och den har han haft med sig hela livet.
– Jag har försökt vara en positiv kraft, säger han, om sina olika engagemang.
Hör tankar från denna hundraåring som läste till läkare i slutet av 1940-talet, flyttade till USA och började forska på 1950-talet, fick medicinpriset 1981 och var rektor på Rockefeller University på 1990-talet. Och som fortfarande är rådgivare och mentor åt unga forskare.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Musiken i programmet: ”It's Still Warm” av kompositören Mike McGinnis. Den finns på albumet ”Ängsudden Song Cycle”, med texter av konstnären Mususa Wiesel, inspirerad av Torsten Wiesels barndom på familjens skärgårdsställe.
Lars Lilliestam bygger sin forskning i musikvetenskap på långa intervjuer om hur och varför folk lyssnar på musik. Och hur musiken påverkar dem. Det har han forskat om i decennier och precis skrivit en ny bok.
”Musik och människor - vad vi gör med musik och varför” heter hans bok, som sammanfattar både hans och andras forskning, som han stött på under alla de år han forskat och undervisat vid Göteborgs universitet. Han har skrivit den ”för vanligt folk” för att det är viktigt att forskning når utanför universitetsvärlden, säger han.
I boken berättar han om kvinnan som haft Björn Afzelius sorgliga låt ”Ikaros” som följeslagare, killen som tog hjälp av Bruce Springsteens munspel när morfar hade dött och hur han själv fick gåshud och började gråta i bilen på väg till återvinningen bara för att en viss låt spelades på radio.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Rakel Eklund är psykiatrisjuksköterska som forskar om barn och döden. Och hur vi ska bli bättre på att prata med barn om det. Till exempel kan barnböcker hjälpa oss vuxna att komma igång.
Det var efter att en vän vars bror dött inte fick det stöd han behövde som Rakel Eklund bestämde sig att hon ville bli sjuksköterska. Nu forskar hon vid Uppsala universitet just om hur vi bemöter barn med sorg och hur vi vuxna pratar med dem.
Hon har nyligen gjort en studie om vilka barnböcker för mindre barn som handlar om döden, och anser att de kan vara en bra hjälp för vuxna som tycker det är svårt att prata med barn om döden och sorg.
Böcker som det lästes ur: Dödenboken av Pernilla Stalfelt. Uppläsare Tuva Börgö
Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm. Uppläsare Ulf Nilsson
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Francisco Vilaplana är chef för en forskargrupp som forskar om hur avfall från livsmedelsindustrin ska kunna förädlas till något mer värdefullt och nyttigt än idag, när det mesta går till biogas.
Han är föreståndare för KTH Food, där forskare från olika fält gått samman för att göra mat och mattillverkning mer hållbar och hälsosam. I hans grupp forskar de om olika kolväten från olika så kallade sidoströmmar, alltså avfall från mattillverkningen, och hur det skulle kunna komma till bättre användning än idag. Det handlar om avfall från mjöltillverkning och juicetillverkning, som skulle kunna omvandlas till nyttiga fiberrika produkter.
När han inte forskar spelar han ofta musik, oboe, på en ganska hög nivå. Han hoppar in i olika orkestrar och tycker att livet i en orkester ibland liknar forskningen, där alla gör sin del. När han var ung läste han musik och valet stod mellan att bli oboist eller kemist. Det blev det senare, men ibland funderar han på om det var rätt val, för musiken är också viktig i hans liv.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
När svinpesten bröt ut i höstas runt Fagersta fanns det en person som var extra mycket beredd på ett sådant utbrott. Statsepizootologen Karl Ståhl var nämligen specialist på just den.
Karl Ståhl har ägnat större delen av sitt forskarliv åt just den afrikanska svinpesten. Han hade studerat den i ett av svinpestens ursprungsländer, Uganda. Så när SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, och andra myndigheter behövde agera snabbt visste han extra väl vad som krävdes.
Här berättar han hur han upplevde det hela och hur det har gått med bekämpningen hittills.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Den som intresserar sig för insekter får aldrig tråkigt. Det är budskapet från den norska bevarandebiologen Anne Sverdrup-Thygeson som vill väcka vår kärlek och vårt engagemang för naturen.
Många har fascinerats av hennes böcker och berättelser om insekternas mångformiga liv och de relationer som de och andra arter bildar med varandra i naturen. Men inte alla är lika glada över hennes engagemang för att föra vidare kunskap om biologisk mångfald, hon har också fått stå ut med negativa kommentarer från skogsnäringen. Bevarandebiologen och insektsforskaren Anne Sverdrup-Thygeson berättar om varför hon vill få såväl barn som politiker att lära sig mer om stritar och steklar. Och så hör vi det senaste om kissnödiga cikador i USA.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Korallreven är inte bara viktiga för havens djur och organismer. Hundratals miljoner människor är beroende av dem för sin försörjning. Forskaren Fredrik Moberg har skrivit en ny bok om koraller.
Tillsammans med forskaren Fredrik Moberg dyker vi ner till världens färgglada korallrev. Vi hör om hur dom fungerar, och hur dom låter! Och om varför de är så viktiga inte bara för alla de färgglada djur och andra organismer som har korallreven som barnkammare och hem. Hundratals miljoner människor är beroende av korallreven för sin försörjning, men nu hotas de kanske mer än någonsin bland annat av klimatförändringarna. Fredrik Moberg som nu ger ut boken ”Korallernas planet” berättar om sin fascination för dessa undervattensvärldar och om hur han ser på deras framtid.
Det finns fortfarande ungefär hundra gånger fler koraller än människor på vår planet. Men vi har blivit dubbelt så många de senaste 40 åren, och korallerna har blivit hälften så många under samma tid. Enligt FN:s klimatpanel IPCC förväntas 99 procent av världens korallrev att dö om den globala medeltemperaturen höjs med två grader.
Medverkande: Fredrik Moberg, doktor i korallrevsekologi, forskare och kommunikatör på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, och verksam inom den icke vinstdrivande organisationen Albaeco
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Trots att tusentals kvinnor opereras för bröstcancer varje år, har det varit oklart vilken BH som är bäst när hela eller delar av ett bröst tagits bort.
Sjukhusen skickar med kvinnorna en BH som de ska använda dygnet runt i två eller tre veckor. Malin Backman är specialistsjuksköterska i onkologi. Hon har undersökt vilken BH som är bäst för att minska smärta efter operation. Det visade sig vara en rejäl BH med breda axelband som minskade smärta och även kändes tryggast att använda. Nu har Karolinska sjukhuset ändrat sina rutiner för vilken BH som är förstahandsval efter operation.
Medverkande
Carol Bäckman i Uppsala, som opererades för bröstcancer förra året.
Malin Backman, specialistsjuksköterska i onkologi och vårdforskare.
Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira Björnfot
Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar.
I Sverige är det vanligt att människor bor själva i sina lägenheter. Men det finns mycket man kan göra för att minska känslan av ensamhet. Birgitta Vitestam har undersökt hur människor tänker kring ensamhet i sina hem. Hon fick massor av förslag på hur hus kan vara utformade för att det ska bli lättare att umgås. Tanken är också att det här önskehuset ska byggas på riktigt.
Programmet sändes första gången i oktober 2023.
Medverkande: Birgitta Vitestam, doktor i företagsekonomi vid Malmö Universitet.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot.
Hotellstäderskans osynliga arbete granskas i studie.
En del gäster tittar bort när de möter hotellstäderskan i korridoren. ”Det känns som man är osynlig när man är städerska”, säger Susanna Heldt Cassel.
Städerskan ofta en ung kvinna på sitt första jobb.
Susanna forskar om turism och social hållbarhet och jobbar nu tillsammans med hotellstäderskor för att få veta mer om deras jobb. Många som arbetar med städning är utlandsfödda kvinnor och kvinnor på sitt första jobb.
Programmet sändes första gången i september 2023.
Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira Björnfot
Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom.
Jens Ludwig är professor i nationalekonomi, men var aldrig intresserad av att forska om metoder att tjäna pengar på börsen. I stället ville han använda samma beteendevetenskapliga lärdomar, som kommit fram inom fältet ”behavioural economics”, för att förstå sig på hur skjutvapenvåldet sker - hur de som skjuter fattar sina beslut och vad som ligger bakom.
Forskningen visar att snabbt, automatiskt, ofta ganska omedvetet beteende väldigt ofta ligger bakom skjutningarna. Tjafs och gräl som lika gärna kunde ha stannat av om inte de som bråkar hade haft tillgång till vapen.
Men beteendevetenskapliga metoder som går ut på att lära sig alternativa mer medvetna sätt att agera har visat stor framgång, säger Jens Ludwig.
Som också tror att hans kunskaper om det hjälpte honom när han själv blev rånad under pistolhot. För också ett rånoffers snabba automatiska beteende kan ställa till det.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Sonja Forward är transportpsykolog på VTI och studerar mekanismerna som gör det svårt att byta vanor. De måste man förstå när man ska förmå folk att resa mer med tåg och kollektivtrafik. Och cykla och gå.
Ända sedan Sonja Forward började på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i Linköping, i början av 1990-talet har hon forskat om hur vi ska förmås att resa mer aktivt och hållbart. Men hon har också bland annat forskat om trafiksäkerhet och körutbildningar ur ett psykologiskt perspektiv. Nu är hon involverad i ett EU-projekt för att hjälpa trafikplanerare i Zambia, Ghana och Tanzania att minska dödsolyckor i trafiken.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Historikern Cecilia Riving undersöker hur människor som varit intagna på Hospital själva berättar om sina upplevelser. Tullkontrollören Olof skrev 13 sidor om sin obehagliga resa till Köpenhamn i juni 1887.
Olof tog båten Kristiania från Göteborg till Köpenhamn för att få hjälp med sina halsbesvär. På hotellet träffar han en grosshandlare som han börjar umgås med. Men i den ljusa försommarnatten börjar han känna att det är något som inte stämmer.
Psykiatrihistoria handlar ofta om vård och behandling. Men det saknas forskning kring hur patienterna själva upplevde sin situation. Historikern Cecilia Rivning går igenom journaler från Lunds hospital och Konradsbergs hospital i Stockholm.
"Vi vet i princip ingenting om hur psykiatriska patienter har upplevt sina egna livsförhållanden, men deras upplevelser och verklighet är lika viktiga som andra människors upplevelser vid den här tiden", säger Cecilia Riving.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar Cecilia Riving om Tullkontrollörens resa. Vi får också höra om psykiatrisk vård i första klass och läkarens roll innan det fanns medicinsk behandling.
Programmet sändes första gången i augusti 2023.
Medverkande: Cecilia Riving
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot
Hur mycket man än tränar går det aldrig att förbereda sig helt på hur det känns att vara i tyngdlöshet, eller mikrogravitation, säger astronauten Marcus Wandt. Här berättar han om vardagslivet på rymdstationen ISS.
En av de saker han gjorde där uppe handlade om forskning om arbetsmiljön i rymdstationen. Han fick lösa uppgifter samtidigt som hjärnaktiviteten mättes, för att se hur stressen av att bara vara i rymden, de trånga utrymmena och annat påverkar.
Men de hann också med att fika – ur påsar – och äta middag tillsammans. Och pepparkakor som han tagit med från jorden.
En sak som har slagit honom sedan han kom hem är att rymden nu känns så nära. Och att folk i allmänhet är jätteintresserade av att höra hur det var att resa dit.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Lina Nerlander är expert på könssjukdomar på Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men på fritiden är hon också ståuppkomiker och då skämtar hon både om epidemiologi och könssjukdomar.
Nu funderar hon på om humorn också skulle kunna vara en strategi för att sprida kunskap på sitt jobb. För könssjukdomarna ökar i Europa och det är viktigt att nå de unga.
Det är nämligen bland gruppen unga vuxna som de ser en ökning och de kan vara svåra att nå. Något har hänt efter pandemin, som gör att flera könssjukdomar ökar - gonorré, chlamydia och syfilis.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Nicklas Neuman forskar om de som drabbades av förvrängningar av luktsinnet efter covid-19.
Helt plötsligt börjar mat du tyckt om lukta på ett konstigt sätt – ibland så äckligt att du mår illa. Somliga står till exempel bara ut med att äta pasta utan sås. Det är en av de formerna av långtidscovid som fortfarande sitter i hos vissa personer, som kan ha haft det så i upp till tre år nu. Det handlar alltså inte om luktbortfall utan om förvrängt luktsinne – att saker luktar konstigt. Det kallas parosmi.
Nicklas Neumann är forskare i kostvetenskap vid Uppsala universitet och intresserar sig för sociala frågor som har med mat och matlagning att göra. När de här patienterna började dyka upp på specialistmottagningar blev han intresserad av hur det är att leva med ett sådant problem.
Tillsammans med en dietist och en sensoriker drog de igång ett forskningsprojekt för att få mer förståelse för hur det är att ha en sådan här luktsinnesstörning och leva med den varje dag.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr.
Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta.
Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Bergartsforskaren Valentin Troll är ofta på plats när vulkaner får utbrott. Här berättar han hur det riskfyllda fältarbetet går till när glödande lava väller in över våra samhällen.
När den isländska staden Grindavik drabbades av ett vulkanutbrott i januari 2024 hade konsekvenserna kunnat bli ännu värre om det inte hade redan hade vetat en hel del om den vulkaniska aktiviteten i området. Valentin Troll, professor i petrologi , vid Uppsala univeristet är en av de forskare som ser till att vi kan vara så förberedda som möjligt inför ett vulkanutbrott. Han har många erfarenheter av att vara på plats för att samla in prover av den livsfarliga glödande lavan. Men han förklarar också varför jobbet är mentalt uttröttande, och varför kattmat ingick i utrustningen på en av hans forskningsresor.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade.
Susanne Urban gillade Alby där hon växte upp. Men redan när området var nytt beskrevs det som en problemförort med hög kriminalitet. Det fick henne tidigt att inse att resurserna är olika i olika delar av staden. Hon utbildade sig till sociolog och nu forskar hon om städer, integration och hur det ska bli sammanhållning i städer, också mellan olika områden.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Forskarna kallar den ”ABBA-skon” och det är en enkel metod att simulera vad som händer med muskler och skelett i tyngdlöshet.
Rodrigo Fernandez Gonzalo är muskelforskare och forskar om vad som händer med muskler både hos astronauter i tyngdlöshet och hos personer som inte använder sina muskler, till exempel på grund av sjukdom och sängliggande.
Han utbildade sig i Spanien men kom till Sverige, som han anser vara ett pionjärland för muskelforskning, där tekniken att ta muskelbiopsier utvecklades på 1960-talet och där det fanns flera forskare som intresserade sig för rymdfysiologi.
På så sätt kunde han kombinera två av sina stora intressen som han haft sedan barndomen, intresset för fysisk träning och sport och intresset för rymden.
Medverkande: Rodrigo Fernandez Gonzalo, docent i fysiologi, Karolinska Institutet
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare.
Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.
– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.
Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Tidningen Starlet, som hade låg status bland vuxna, var ett socialt medium innan internet fanns. Här skrev läsarna till varandra och stöttade och gav råd om föräldrarna skulle skiljas eller om pappa drack för mycket.
Starlet var en tidning som många såg ner på under de 30 år den gavs ut. Men nu visar den första akademiska studien av tidningen, gjord av Kristina Öhman, att den spelade en viktig roll för läsarna. Som ett forum där de diskuterade problem, men ibland också som den första platsen där de kunde skriva och publicera egna alster.
Starlet inte så konsumtionsinriktad
Den var heller inte så konsumtionsinriktad som många andra tidningar. ”Så fixar du sommarklänningen av pappas avlagda skjorta” eller ”Så blir den gamla kappa modern” var tips för att läsarna inte skulle behöva köpa nytt men också ett sätt att få en mer individuell stil.
Stereotypa kärleksbeskrivningar i serierna
En stor del av kritiken handlade om att serierna var sådana stereotypa kärleksbeskrivningar. Men avhandlingen visar att Starlet-redaktionen försökte förmå de utländska serietecknarna att rita serierna så att de hamnade närmare läsarnas vardag. Och att de unga läsarna inte alls bara svalde ”kärleksdravlet” som kritikerna kallade det.
Musik i programmet: ”Starlet” av Magnus Uggla, från Om Bobbo Viking från 1975
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.
Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.
Bok om perfektionism
Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.
Avsnittet sändes första gången 3 jan.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Från stridspilot till astronaut. Marcus Wandt tränar nu hårt för att åka ut i rymden. På bara några månader måste han lära sig allt som behövs för att klara sitt uppdrag.
Den 17 januari 2024 är det planerat att Marcus Wandt ska åka till den internationella rymdstationen ISS. Han blir då den tredje svensken som får resa ut i rymden, om man förutom Christer Fuglesang också räknar med svenskamerikanska Jessica Meir.
Hemma har Markus Wandt tre barn. För sin 10-åring har han fått berätta vad som kan gå fel på resan. I rymden kommer han vara forskarnas förlängda arm bland vetenskapliga experiment och mätutrustning i tyngdlöshet.
Programmet sändes första gången i oktober 2023.
Medverkande Marcus Wandt
Reporter Sara Sällström
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.
Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.
Bok om perfektionism
Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare.
Under flera säsongers utgrävningar i den gamla lertäkten i nordvästra Skåne har Martin Qvarnström och hans kollega Grzegorz Niedźwiedzki samlat ihop över fyra ton fossil av förhistoriska djur och växter som levde för ca 200 miljoner år sedan. Fynden kring dinosaurier i Skåne är spektakulära och har väckt mycket uppmärksamhet, men Martin Qvarnström tycker att växtfossilen också är spännande. Genom dem kan vi få en bild av hela den värld som djuren var en del av.
Programmet sändes första gången 1 november 2023.
Reporter Björn Gunér
Ljudmix Elvira Björnfot
Det blir långa arbetsdagar varje höst. Uppemot tolv timmar. Och säsongen varar långt in i november. Men så får han å andra sidan se fler flyttfåglar än de flesta. Mattias Ullman ansvarar för den standardiserade sträckfågelräkningen i Falsterbo.
Varje år passerar flera miljoner flyttfåglar Falsterbo, på sin väg söderut. Och Mattias Ullman gör sitt bästa för att hålla koll på dem.
Sträckfågelräkning har pågått i femtio år
Tack vare den standardiserade sträckfågelräkningen, som pågått här sedan 1973, har myndigheter och forskare bättre koll på hur olika fågelarter mår.
Och man kan se trender. Som att ovanligt många bivråkar passerat här i år, till exempel.
Reporter: Stefan Nordlberg
stefan.nordberg@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Udda experiment med att bygga igloos varje dag ledde till nyckelhålsmärkningen av nyttig mat i butiker. Kurt Boman är hjärtläkaren i Skellefteå som också haft en ovanlig uppväxt med två döva föräldrar.
Kurt Boman tyckte aldrig att det var något problem att förstå sina döva föräldrar, trots att han aldrig fick någon utbildning i teckenspråk. De förstod också honom väl.
Bra att kunna kroppsspråk som läkare
Kroppsspråket utvecklades mycket, vilket Kurt Boman sedan fick stor nytta av som läkare. Han menar att det är grundläggande att kunna läsa av en patients kroppsspråk, eftersom man sällan säger allt med ord.
Vände hög dödlighet i hjärtinfarkt
Han var en av de som fick i uppdrag att utreda varför så många dog av hjärtinfarkt i Norsjö i Västerbotten. Det var på 80-talet. Då hade Västerbotten som helhet 20 procents högre dödlighet i hjärtkärlsjukdomar än övriga landet, och Norsjö hade 20 procent högre än övriga Västerbotten.
Forskarna startade hälsoundersökningar där befolkningen slöt upp, och på så vis minskade de höga blodfetterna.
Igloo-studie gav nyckelhålsmärkning av mat
Men för att förklara vad som hade orsakat den höga dödligheten drog de igång igloo-projektet. Tanken var att deltagarna skulle förbränna lika mycket kalorier som skogsarbetarna gjort på 30- och 40-talet. Med igloo-projektet lyckades de förklara kostens betydelse. Det ledde senare fram till nyckelhålsmärkningen i svenska butiker.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sverigesradio.se
Anne L'Huillier får Nobelpris i fysik i år för arbete med laserpulser. Det var när hon ville gå vidare på samma spår hon kom till Lund, där hon träffade Claes-Göran.
En stor fördel med att komma till universitetet i Lund var att nu fick hon undervisa. Att prata med studenter om fysik är nåt Anne L'Huillier gillar – och nåt hon var upptagen med när Kungliga Vetenskapsakademien sökte henne med Nobelprisbeskedet i oktober.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Får man löpträna på grusgångarna och åka pulka bland gravljusen? Helena Nordh forskar om vett och etikett på begravningsplatser.
Tomas och Katarina brukar ta med sig sina hundar in på Gamla Kyrkogården i Uppsala. Vid grinden sitter en förbudsskylt. Men förbudet gäller för att rasta hunden, som sällskap får den följa med in.
Landskapsarkitekten Helena Nordh forskar om hur människor använder grönytor. Kyrkogårdarna är en särskild sorts grönytor som folk kommer till av många fler skäl än att besöka en grav. När Helena Nordh intervjuade människor om vad man får göra och inte på kyrkogårdarna tycker alla att lugna aktiviteter går bra. Medan löpträning och pulkaåkning kan uppfattas som störande.
Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix David Hellgren
Sömnforskaren Christian Benedict sover i vardagsrummet. Hör honom berätta om det tabubelagda men effektiva med separata sovrum som både kan få dig att bli snällare – och snyggare.
Vi år många som sover dåligt. Mer än var fjärde svensk har sömnproblem. Ibland är det sjukdomar, som sömnapné, som ligger bakom att man är trött på dagen. En annan orsak kan vara hur vi använder våra mobiler eller glömmer bort att varva ned på kvällen.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar sömnforskaren Christian Benedict om sin egen sovskilsmässa. Ett annat tips för att sova bättre är att leva mer som Skalman, att äta och sova på regelbundna tider.
Medverkande: Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Nisse Lundin
När sömnforskaren Tina Sundelin skulle härleda kritiken mot att snooza märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och fick ett oväntat resultat.
Att slumra om när morgonalarmet ringer och skjuta upp att gå upp är en vattendelare inom morgonrutiner. Vissa älskar det. Andra hatar det. Och somliga älskar att hata det. Länge har synen på att snooza varit att det är dåligt för din sömn och din hälsa.
Men när sömnforskaren Tina Sundelin faktiskt undersökte det här så märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och efter experiment i sömnlabb framträdde ett överraskande resultat, som gör att vi kan fortsätta snooza med gott samvete.
Reporter Emelie Bredmar
Producent Cecilia Ohlen
Bonusfamiljen sällan jämställd, visar ny avhandling. Vanligt att bonusmamman och riktiga mamman delar på ansvaret för barnen.
En bonusmamma får gärna tvätta fotbollskläder och baka bullar, men ska inte sätta gränser och ta beslut. Då klampar hon in på den riktiga mammans område.
Bonusfamiljen sällan jämställd.
Hanna Samzelius har i sin avhandling intervjuat bonusmammor och bonusdöttrar om hur relationerna har sett ut. Bonusmammor tar ofta ett stort ansvar för hushållsarbetet. Att barnen bor varannan vecka hos skilda föräldrar, brukar ses som viktigt för jämställdheten. Men bonusfamiljen är inte särskilt jämställd. Det är inte ovanligt att det är bonusmamman och den riktiga mamman som delar ansvaret för barnen.
Medverkande: Hanna Samzelius, socionom och doktor i sociologi vid Örebro universitet.
Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira Björnfot
I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare.
Under flera säsongers utgrävningar i den gamla lertäkten i nordvästra Skåne har Martin Qvarnström och hans kollega Grzegorz Niedźwiedzki samlat ihop över fyra ton fossil av förhistoriska djur och växter som levde för ca 200 miljoner år sedan. Fynden kring dinosaurier i Skåne är spektakulära och har väckt mycket uppmärksamhet, men Martin Qvarnström tycker att växtfossilen också är spännande. Genom dem kan vi få en bild av hela den värld som djuren var en del av.
Reporter Björn Gunér
Ljudmix Elvira Björnfot
Trots att tusentals kvinnor opereras för bröstcancer varje år, har det varit oklart vilken BH som är bäst när hela eller delar av ett bröst tagits bort.
Sjukhusen skickar med kvinnorna en BH som de ska använda dygnet runt i två eller tre veckor. Malin Backman är specialistsjuksköterska i onkologi. Hon har undersökt vilken BH som är bäst för att minska smärta efter operation. Det visade sig vara en rejäl BH med breda axelband som minskade smärta och även kändes tryggast att använda. Nu har Karolinska sjukhuset ändrat sina rutiner för vilken BH som är förstahandsval efter operation.
Medverkande
Carol Bäckman i Uppsala, som opererades för bröstcancer förra året.
Malin Backman, specialistsjuksköterska i onkologi och vårdforskare.
Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira Björnfot
Från stridspilot till astronaut. Marcus Wandt tränar nu hårt för att åka ut i rymden. På bara några månader måste han lära sig allt som behövs för att klara sitt uppdrag.
I januari 2024 är det planerat att Marcus Wandt ska åka till den internationella rymdstationen ISS. Han blir då den tredje svensken som får resa ut i rymden, om man förutom Christer Fuglesang också räknar med svenskamerikanska Jessica Meir.
Hemma har Markus Wandt tre barn. För sin 10-åring har han fått berätta vad som kan gå fel på resan. I rymden kommer han vara forskarnas förlängda arm bland vetenskapliga experiment och mätutrustning i tyngdlöshet.
Medverkande Marcus Wandt
Reporter Sara Sällström
Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar.
I Sverige är det vanligt att människor bor själva i sina lägenheter. Men det finns mycket man kan göra för att minska känslan av ensamhet. Birgitta Vitestam har undersökt hur människor tänker kring ensamhet i sina hem. Hon fick massor av förslag på hur hus kan vara utformade för att det ska bli lättare att umgås. Tanken är också att det här önskehuset ska byggas på riktigt.
Medverkande: Birgitta Vitestam, doktor i företagsekonomi vid Malmö Universitet.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot.
Hotellstäderskans osynliga arbete granskas i studie.
En del gäster tittar bort när de möter hotellstäderskan i korridoren. ”Det känns som man är osynlig när man är städerska”, säger Susanna Heldt Cassel.
Städerskan ofta en ung kvinna på sitt första jobb.
Susanna forskar om turism och social hållbarhet och jobbar nu tillsammans med hotellstäderskor för att få veta mer om deras jobb. Många som arbetar med städning är utlandsfödda kvinnor och kvinnor på sitt första jobb.
Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira Björnfot
Under decennier har forskare försökt följa ålens mytomspunna resa till Sargassohavet. Men försöken har aldrig lyckats helt – förrän nu.
Ålforskaren Håkan Westerberg har löst ett hundraårigt mysterium. Han har följt den mystiska sista dödsresan som ålen gör, från sitt hem i europeiska sjöar, till Sargassohavet på andra sidan Atlanten. Hör om expeditionerna från ett flytande labb och den hängivna forskning som kan innebära räddningen för den hotade ålen.
Reporter: Emelie Bredmar.
Reimar hoppade helt över pensionen. ”Jag känner mig som 94-åring fullkomligt i klass med alla jag möter”, säger han. Var tredje pensionär i Sverige fortsätter gå till jobbet.
Att jobbet känns meningsfullt, både för en själv och andra, är den viktigaste drivkraften till att arbeta efter pensionen. Forskaren Isabell Hansson vid Göteborgs universitet har under flera år följt 6 000 personer i pensionsåldern.
I programmet möter vi också företagsledaren Reimar Westerlind. Han fyller snart 94 och jobbar på som vanligt. Han är omgiven av unga direktörer men vill inte trappa ned. ”Jag har ju lagrat på mig grejer som är viktigt för andra människor och då går man ju inte hem och sätter sig och tittar på TV”, säger han.
Barnmorskorna Marianne Kördel och Ulrika Sabzwari håller ställningarna på Akademiska sjukhusets kvinnoklinik. Marianne är arbetsledare på förlossningen och Ulrika jobbar på gynakuten. Larm, stress och spring tog inte slut vid 65. Med sin erfarenhet bidrar de till lugn bland yngre medarbetare. När det blir akut vill man ha det äldre gardet vid sin sida.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot
Historikern Cecilia Riving undersöker hur människor som varit intagna på Hospital själva berättar om sina upplevelser. Tullkontrollören Olof skrev 13 sidor om sin obehagliga resa till Köpenhamn i juni 1887.
Olof tog båten Kristiania från Göteborg till Köpenhamn för att få hjälp med sina halsbesvär. På hotellet träffar han en grosshandlare som han börjar umgås med. Men i den ljusa försommarnatten börjar han känna att det är något som inte stämmer.
Psykiatrihistoria handlar ofta om vård och behandling. Men det saknas forskning kring hur patienterna själva upplevde sin situation. Historikern Cecilia Rivning går igenom journaler från Lunds hospital och Konradsbergs hospital i Stockholm.
"Vi vet i princip ingenting om hur psykiatriska patienter har upplevt sina egna livsförhållanden, men deras upplevelser och verklighet är lika viktiga som andra människors upplevelser vid den här tiden", säger Cecilia Riving.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar Cecilia Riving om Tullkontrollörens resa. Vi får också höra om psykiatrisk vård i första klass och läkarens roll innan det fanns medicinsk behandling.
Medverkande: Cecilia Riving
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot
Tänk dig ett sommarjobb där du får åka runt och besöka stränder och havsområden längs kusterna i hela Europa. I Vetenskapsradion forskarliv går vi ombord på Stockholms universitets forskningsfartyg R/V Electra af Askö.
Expeditionen samlar in prover och mäter på land och i vatten, vilka mikroorganismer, djur och växter, vilka föroreningar och kemiska egenskaper som finns.
Målet är att kunna jämföra miljötillståndet mellan länder och naturtyper bättre än tidigare, tack vare att prover samlas in på exakt samma sätt överallt.
Det blir många, långa månader med intensivt arbete som kräver stor anpassningsförmåga.
Men det är också en resa med många upplevelser som svenska kanelbullar, unika djurmöten och massvis av plastskräp.
Reporter Sara Sällström
Ljudmix Elvira Björnfot
Brian Cox är professor i fysik vid universitetet i Manchester. När han som partikelfysiker förklarar Higgs-partikeln i intervjuer upptäcker BBC en förmåga som gör honom till en ny David Attenborough.
Nu reser Brian Cox världen runt och gör TV-program och scenshower om allt från rymdforskning till mänsklighetens ursprung. För honom är det viktigt inte bara att få ut den kunskap programmen handlar om, utan också att förmedla hur kunskap tas fram med vetenskapliga metoder.
Men den första erfarenheten av att stå på scen inför en stor publik kommer från när han spelade i ett band som var förband till Europe på en Europaturné. Programmet sändes första gången i mars 2023.
Medverkande: Brian Cox
Programledare: Camilla Widebeck
Samtidigt som medierna fylls av bilder och tips på extrem träning, så rör vi på oss allt mindre totalt sett. Men kanske krävs det inte så mycket för att vända det här så att vi kan må bättre, hålla längre, och ha roligare, menar idrotts- och hälsoforskaren Elin Ekblom Bak.
I vårt moderna samhälle har vi byggt bort behovet att röra oss i vardagen och de som ännu har fysiskt krävande yrken blir snarare utslitna än vältränade, säger Elin Ekblom Bak. Hon forskar på hälsoeffekten av olika former av fysisk aktivitet, och konstaterar att lugnare idrotter som golf och gåfotboll kan göra stor nytta, särskilt för äldre. Det viktigaste är att fundera på vad man faktiskt tycker om att göra, säger hon, och för många hjälper det att göra saker tillsammans med andra.
Ett annat sätt att studera fysisk aktivitet och hälsa som hon ägnar sig åt är att följa utvecklingen över tid i stora datamaterial, till exempel de hälsoundersökningar som allt fler anställda gör på bekostnad av sin arbetsgivare. Det här är en enorm resurs säger Elin Ekblom Bak, även om resultaten kan vara nedslående. Men samtidigt finns det mycket som kan göras på arbetsplatserna, för att få in mer fysisk aktivitet i jobbvardagen.
Medverkande: Elin Ekblom Bak, Docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Stockholm. Programmet sändes första gången i september 2022.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Ellen hade varit gift i 40 år när hon på nyårsdagens morgon packade två blå Ikeakassar och lämnade maken för alltid.
– När man gör sådana saker tänker man är det här verkligt. Hjärtat bankar hårt och man tar ett steg som man tänkt på så oerhört länge, säger Ellen, som egentligen heter något annat.
Skilsmässor bland de som är 60+ har fördubblats i Sverige sedan millennieskiftet. Torbjörn Bildtgård på Stockholms universitet forskar om äldres relationer. I sin senaste studie intervjuar han 37 personer som skilt sig efter 60.
– Är man i dag 60 år så kan man se fram emot 15 år i hyggligt god hälsa, plus några år till, och det är en lång tid att leva med någon man inte trivs med, säger Torbjörn Bildtgård.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om grå skilsmässor och vi får också höra Ellens historia.
Medverkande: Torbjörn Bildtgård, docent i sociologi, Stockholms universitet. Ellen som skilde sig när hon var 68 år.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot
– Det är skillnad på att känna sig ensam, och att leva ett liv utan sociala kontakter, säger psykologiforskaren George Pavlidis som forskar om äldre och deras sociala relation. Och hur det påverkar hälsan.
När man frågar gamla i södra Europa, till exempel i Grekland, är det en större andel som säger att de känner sig ensamma, än i Sverige, trots att de ofta har fler sociala kontakter. I Sverige är det däremot få som säger att de känner sig ensamma, trots att de har väldigt få kontakter. Samtidigt kan de säga att de har väldigt få meningsfulla kontakter och att de är väldigt missnöjda med det. Och i Sverige är det relativt många äldre med depression, som sannolikt är kopplat till det. Men hur kommer det sig då att svenska äldre sällan säger att de känner sig ensamma?
Sådant forskar George Pavlidis om, vid Linköpings universitet.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om hur han lämnade livet i proffsbasketen, och vad det var i det som gjorde att han blev just psykologiforskare. Programmet sändes första gången i januari 2023.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven.
Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.
Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar hon om barnens brev till Selma. Programmet sändes första gången i april 2023.
Reporter: Björn Gunér.
Margit och Yngve från Nyköping berättar sin kärlekssaga. De bor i varsin lägenhet men umgås varje dag.
Genusforskaren Linn Sandberg är redaktör för den nya boken Äldres Sexualitet - hälsa, rättigheter och njutning. "Det finns en föreställning om att lusten alltid måste minska med åren, men ofta har det med andra omständigheter att göra", säger Linn Sandberg.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar också Margit Årstrand och Yngve Lundholm om sin kärlek. De träffades i åttioårsåldern och Margit kallar Yngve för sin dagbo. Programmet sändes första gången i februari 2023.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot
Varje år drabbas runt 50 simmare i Vansbrosimmet av något som kallas simningsorsakat lungödem, SIPE. De får vätska i lungorna, men inte utifrån utan inifrån sin egen kropp. Maria Hårdstedt, läkare i Falun, forskar på Vansbrosimmarna.
Problemet har ökat i takt med att alltfler deltar i simlopp på öppet vatten, och i början förstod ingen vad lungproblemen berodde på.
Maria Hårdstedt har Vansbrosimmet som forskningslabb
Läkaren Maria Hårdstedt forskar sedan några år tillbaka om detta, med simmarna i Vansbrosimmet som sitt "forskningslabb". Med mobil utrustning finns de på plats i målområdet och undersöker alla dem som varit tvungna att bryta på grund av lungproblem.
Vansbrosimmet är perfekt för att studera det här - det är Sveriges största simlopp på öppet vatten, med runt 13 000 deltagare i alla lopp - i alla åldrar. En annan fördel är att det ungefär lika många män, som kvinnor som deltar och att det är en blandning av elitsimmare och amatörer, med olika mycket simvana och erfarenhet av simning i öppet vatten. Så när de ska studera problemet får de automatiskt stora grupper att jämföra med varandra.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
För 200 miljoner år sedan var Östersjön en stor dal där dinosaurier vandrade fritt mellan Polen och Sverige.
När Grzegorz Niedźwiedzkis stora kärlek Kaisa flyttar till Sverige följer han efter. Han börjar leta dinosaurieben i Skåne trots att många före honom gett upp. Ingen har någonsin hittat stora ben från enorma köttätande dinosaurier i Sverige.
200 miljoner år gamla dinosaurieben hittas i Sverige
Men efter många långa timmar i skogarna hittar Grzegorz ben som får hela forskarvärlden att dra efter andan. Och det visar sig att den polska paleontologen vänder upp och ner på föreställningen om när de stora dinosaurierna levde på vår jord.
Reporter Monika Titor
Slutmix Girilal Baars
Mikael Borgert är Grzegorz Niedźwiedzkis röst i svensk översättning.
Kevan Shokat hittade en lönndörr i det muterade cancerproteinet. Det har lett till en vändpunkt för behandling av de vanligaste cancrarna - lugncancer, tjocktarmscancer och bukspottkörtelcancer.
Han lyckades knäcka nöten - eller det som snarare var ett litet och runt protein. Där hittade han en lönndörr som öppnade nya möjligheter. Det handlar om muterade K-rasproteinet ( G12C).
Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i USA, skapade en molekyl som fäster vid proteinet och låser fast det i ett inaktivt läge, så att celldelning upphör.
Vetenskapsradion Forskarliv hör du om hur allt började i ett tryckeri där han tryckte affischer för Boby Dylan, Greatful Deads, Talking Heads och The English Beat.
Medverkar gör Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Francisco, USA, samt Karin Westman i Uppsala med icke-småcellig lungcancer med spridda tumörer och som får behandling med hans upptäckt.
Reporter: Annika Östman
Producent Cecilia Ohlén
Personer som arbetar och ändå lever i fattigdom har länge varit ensamma mammor. Men nu har de ensamma mammorna fått det bättre. Istället är det män med otrygga jobb som lever fattigast i Sverige.
Den typiskt manliga arbetsmarknaden har förändrats, många industriarbeten har försvunnit och fler män arbetar nu i mer osäkra servicejobb. Lovisa Broström är doktor i ekonomisk historia och lektor i socialt arbete på Göteborgs universitet. Hennes studier visar att fler som är arbetande fattiga fastnar i låga inkomster. I den här gruppen är det nu flest män. En förklaring kan vara att det är vanligare att män inte går ut gymnasieskolan med godkända betyg.
Medverkande:
Hamza, som arbetar som matbud
Forskaren Lovisa Broström
Reporter Cecilia Ohlén
Vid en bilkrock löper kvinnor en större risk att skadas allvarligt. En av förklaringarna kan ligga i att dagens bilar bara krocktestas på manliga krockdockor. Med det kan det bli ändring på nu.
Möt Astrid Linder, den kvinnliga krockdockans "mamma", som under sin doktorandtid chockerades av de mörka siffrorna i olycksstatistiken. Kvinnor löper en betydligt högre risk att skadas i en olyckssituation och krocktesterna för dagens bilar utgår från en manlig norm. Nu är världens första kvinnliga krockdocka klar och redo att förändra olycksstatistiken.
Medverkande:
Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och adjungerad professor på Chalmers.
Tommy Pettersson, forskningsingenjör på VTI.
Fredrik Gustavsson, tekniker på VTI.
Cecilia Ohlén och Emelie Bredmar
vetenskapsradion@sr.se
Flera hälsofördelar med potensmedel - men ska skrivas ut av läkare
Potensproblem är vanligt och ökar med åren. Nu visar en liten studie i Göteborg att potensmedel kan förbättra hälsan för patienter med typ 2 diabetes. 18 personer har i ett försök fått ta potensmedlet Tadalafil som tillägg till sin vanliga diabetesbehandling. Efter bara några veckor sänktes deras långtidsblodsocker. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar professorn Per-Anders Jansson hur det här hänger ihop och vi får också höra om Viagras historia.
Reporter Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Hur mycket tål den här dörren och hur tjock ska betongen vara? Kärnvapenforskaren Martin Goliath får allt konkretare frågor i en orolig tid.
Martin Goliath forskar om atombomber och deras verkan på Totalförsvarets forskningsinstitut. Han tror inte att vi på allvar behöver vara rädda för en kärnvapenattack. Samtidigt behöver vi veta mer om vad en atombomb mot Sverige skulle kunna innebära. Nyligen kom hans rapport om ett tänkt angrepp mot Nynäshamn.
Reporter Björn Gunér.
"Skolan är en stor och gammal institution där vuxna bestämmer över barn", säger autismexperten Sven Bölte.
Sven Bölte är psykolog och professor och bland världens främsta forskare på autism. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han vad som ligger på pluslistan med autism och varför så många får en autismdiagnos i dag. Vi hör också vad skolan måste jobba med för att fler elever ska känna sig sedda och välkomna.
Medverkande: Sven Bölte, psykolog och professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap. Föreståndare för KIND, Center of Neurodevelopmental Disorders på Karolinska Institutet i Stockholm.
Kaylin Russell, doktorand vid Koegel Autism Center, Santa Barbara, Kalifornien.
Reporter Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Mikael Landén råder sina patienter att leva som Skalman - rutiner viktigt vid Bipolär sjukdom.
Många av oss har varit uppvarvade och babblat lite för mycket emellanåt. Men för en del kan det i perioder bli megamax, man har otroligt mycket energi och är helt omöjlig att stoppa. Kanske är det något som inte stämmer.
Mikael Landén är en av världens främsta forskare på bipolär sjukdom. Under många år har han i studier följt personer med bipolär sjukdom för att se hur sjukdomen förändras över tid. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om bipolär sjukdom och vad det finns för hjälp att få. Vi möter också Fanny Follin som svängt kraftigt mellan depressioner och en känsla av att vara bäst på allt.
Reportrar: Tora Tomasdottir och Cecilia Ohlén.
Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.
Markus Heilig har forskat om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.
Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Historikern Maria Sjöberg om kvinnorna som nu tar plats i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.
I början av 1900-talet flyttar de tre systrarna Adelborg till Gagnef i Dalarna. Maria är textilkonstnär, Ottilia barnboksförfattare och Gertrud lärare. Tillsammans blir de en stark kraft i rösträttsrörelsen och Gagnef blir känt i hela landet.
Maria Sjöberg är professor i historia vid Göteborgs universitet. De senaste åren har hon jobbat mycket med Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Ett digitalt uppslagsverk om kvinnor som gjort något betydelsefullt i samhället, men som ofta verkat i det dolda.
Medverkande: Maria Sjöberg
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Nisse Lundin
Uppläsning: Annika Östman
Danuta Wasserman förlorade själv två vänner som ung - idag tänker hon att de lämnades för mycket ensamma.
Danuta Wasserman är nog den som vet mest om hur man får människor att inte ta livet av sig. I flera decennier har hon forskat om riskfaktorer för självmord och hur man håller i livlinan. Studier visar att det behövs mer uppföljning av de som försökt ta sitt liv. Att någon följer en under längre tid efter ett självmordsförsök har stor betydelse för att förhindra att det händer igen. Det här måste vi bli mycket bättre på, säger Danuta Wasserman.
Det är viktigt för dig som har självmordstankar att söka hjälp. Här hittar du telefonnummer dit du kan vända dig:
Vid akut hjälp ring nödsamtal 112.
Ring 1177 Vårdguiden.
Bris - Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.
Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.
Reporter Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sverigesradio.se
Synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket svårare än att slänga vilken sopa som helst.
Att vi ser på mens som något smutsigt skapar onödigt lidande för de som har mens – somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.
Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag på hur det kan bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Kapten Boja fick hela skulden 1918, över 100 år senare granskar Lotta Mejsholm olyckan igen.
19 november 1918 är det hårt väder. Ångaren Per Brahe har gått ut från Gränna. Uppe på däck står stora fat med äppelmos som varit omöjliga att surra fast. I aktersalongen sitter en liten familj, konstnärerna John och Ester Bauer och deras treåriga son Putte. Men Per Brahe kommer inte fram till nästa hamn. Dagen efter står det klart att det skett en katastrof. Mer än 100 år senare utreder arkeologen Lotta Mejsholm olyckan igen. Hon dyker på olycksplatsen och granskar alla dokument. Bland annat kontrollerar hon hur rederiet arbetade med säkerhetsfrågor och hur de prioriterade säkerheten i förhållande till lasten.
Medverkande: Lotta Mejsholm
Reporter: Cecilia Ohlén
Stockholms stadsmuseum samlar in berättelser om 80-talet
Sofias mamma köpte ett solarium från Ellos på avbetalning. På 80-talet skulle man vara brun och fräsch, berättar hon. Pernillas mamma köpte också solarium och på charterresorna till Grekland var det viktigt att sola. Riskerna med solen funderade man inte över.
Pernilla Dahlgren och Sofia Good är några av de Stockholmare som lämnat sina 80-talsminnen till Stockholms stadsmuseum. 80-talet saknas i samlingarna och Bo Larsson och Minja Hjorth arbetar nu med att bevara 80-talet. Berättelserna kan användas både till forskning och i utställningar framöver.
Meverkande: Bo Larsson, doktor i ekonomisk historia, arbetar på Stockholms stadsmuseum. Pernilla Dahlgren och Sofia Good, berättar sina 80-talsminnen.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot
Ju längre kriget i Ukraina pågår, desto mindre modern ser krigföringen ut att vara. Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan. Mycket av det som sker skulle en general från första världskriget känna igen. Men ukrainsk IT-kompetens och spårade mobilsamtal från ryska soldater är samtidigt moderna ingredienser i kriget.
Många av oss har lärt oss att känna igen Oscar Jonsson under det senaste året när han ofta kommenterat kriget i teve. Själv blev han inte förvånad när den storskaliga invasionen inleddes den 24 februari 2022, det fanns nog tydliga tecken för den som visste vad man skulle titta efter, och var beredd att tro på dem, säger han.
Medverkande: Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap som har disputerat på rysk krigföring, och forskare vid Försvarshögskolan.
Reporter: Björn Gunér
En hästhage på Djurgården visade sig vara en 1800-talspark.
Vid en utgrävning av en 1500-talskyrkogård utanför Göteborg gjorde Jens Heimdahl ett både intressant och sorgligt fynd. En ung kvinna hade begravts med sitt nyfödda barn. Analyser av mammans maginnehåll visade att hon tagit växten Hjärtstilla. Hjärtstilla har både lugnande och livmodersammandragande egenskaper. Att den användes vid förlossningar har inte dokumenterats tidigare.
Reporter Ulla de Verdier.
Slutmix Nils Lundin.
Helena nystar upp historien bakom skelett i arkiven
På 1800-talet samlade läkare in foster och skelett från kvinnor som dött när de födde barn. Föremål som idag väcker starka känslor. Idéhistorikern Helena Franzén forskar om kroppsdelar i magasinen.
I november 1862 kommer 34-åriga Anna Dahlström till Uppsala stads barnbördsklinik. Hon har kraftiga värkar, men det är något som inte stämmer. Barnet kommer inte, hur mycket värkarna än pressar på. Det ska visa sig att Annas bäcken har en annorlunda form. Läkaren och professorn Carl Benedict Mesterton bestämmer sig för att prova en ny operation.
Medverkande: Idéhistorikern Helena Franzén
Reporter: Cecilia Ohlén
Slutmix: Elvira Björnfot
Programmet är gjort 2023
Två ljuspartiklar kan höra ihop och veta om varann, trots stort avstånd mellan dem. Experiment om den märkliga företeelse som kallas sammanflätning gav Alain Aspect Nobelpris 2022.
Alain Aspect fick dålig undervisning i just kvantmekanik som student – och det gjorde honom intresserad av att forska i ämnet. När han fick möjligheten att göra experiment som kunde avgöra en tvist mellan fysikgiganterna Einstein och Bohr var det för honom som en kärlek vid första ögonkastet.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Vikingatiden var inte bara en period när många från Norden seglade vida ut i världen - det var också en tid då många kom hit utifrån. Anders Götherström har blivit nerringd av journalister som är intresserade av vikingatiden.
Även idag är intresset i omvärlden stort, ja enormt, för nya forskningsresultat som har med vikingar att göra. Det märkte Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi i Stockholm nyligen, som blev nerringd av journalister när han och hans kolleger publicerade en genetisk studie om hur befolkningen i Skandinavien har förändrats under dom senaste 2 000 åren.
Och där just vikingatiden sticker ut som en period av stor inflyttning, säger han, då många kom hit från de brittiska och iriska öarna, från andra sidan Östersjön och även från Sydeuropa. Men dessa människor har lämnat oväntat små spår i arvsmassan hos oss som bor här idag.
Vi hör om vad det kan bero på, om hur det som var dödliga katastrofer i våra förfäders liv har blivit till lyckträffar för forskarna här.
Det som blev en stor jämförande studie över tid var från början tänkt som tre olika studier, där ben från tre nerslag i vår historia dna-analyseras för första gången berättar han. En om besättningen på Regalskeppet Kronan under stormaktstiden och en om båtgravarna runt början av vikingatiden. Och så en om de minst 30 personer som verkar ha dödats i en massaker vid Sandby borg på Öland runt år 500.
Medverkande: Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid arkeologiska forskningslaboratoriet och forskningsledare på Centrum för palegoenetik vid Stockholms Universitet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma – en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.
Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.
Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många år
Redan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.
I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp firade nobelpriset på.
Programmet sändes första gången 1 december 2022.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik byggde det första instrumentet som kunde mäta så kallade sammanflätade partiklar, som visade att kvantmekaniken stämmer. Idag seglar han mest, och bygger på sin segelbåt. Men han förstår fortfarande inte hur kvantmekanik fungerar.
Redan som student började John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik, utveckla ett instrument som skulle kunna möta sammanflätade ljuspartiklar. Men han stötte på motstånd, först från handledaren för hans doktorsavhandling som handlade om astrofysik. Handledaren tyckte att John höll på med nonsens. Sedan kom kritik även från fakultetsledningen på University of California, Berkeley. De ansåg att han ägnade alldeles för mycket tid, resurser och pengar på sitt instrument.
Clauser visar att kvantmekaniken fungerar
Men John Clauser fortsatte med sitt bygge, som förenklat bestod av en ljuskälla för uv-ljus som belyste en kalciumatom, som i sin tur gav ifrån sig sammanflätade ljuspartiklar. De passerade först polariserande filter innan de träffade detektorer. Det här är det första experimentet som visar hur två partiklar kan vara sammanflätade, att de hör ihop i en enhet även när de är separerade. John Clausers experiment visade att kvantmekaniken stämmer och banade väg för ny teknologi, kvanteknologi, med till exempel extremt snabba datorer.
Johan Clauser började studera kvantmekanik redan som tonåring. Trots att han inte kunde förstå hur den fungerade fortsatte han med högre studier inom kvantmekanik. Idag är han 80 år gammal, men fortfarande kan han inte förstå hur kvantmekaniken fungerar.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Utan ett känt danskt ölmärke hade det nog inte blivit någon nobelprisupptäckt för dansken Morten Meldal, och en annan dansk exportsuccé, Lego, används ofta för att förklara den så kallade klick-kemin som han belönas för.
Själv bygger han både vetenskapliga instrument och elgitarrer, och tycker att kemi och musik har mycket gemensamt. Hans intresse för naturvetenskapen väcktes när han var fem år och fascinerades av naturen, berättar han när vi besöker honom i Köpenhamn, där han fortsätter att undervisa studenter i föreläsningssalen och laboratoriet. Han är glad över nobelpriset, men bekymrar sig lite över att uppståndelsen stjäl tid från hans hemliga nya projekt, som inte ens hans fru har fått veta vad det handlar om. Kan det vara för att hon kastade bort den bästa gitarren han byggt?
Medverkande: Morten Meldal, professor i kemi vid Köpenhamns universitet, nobelpristagare i kemi 2022, Sofia Nanou, student Köpenhamns universitet.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Hon utvecklade klickkemin för att kartlägga celler, och hennes teknik används idag över hela världen för att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer. Hon har själv startat flera läkemedelsföretag
Årets nobelpris i kemi går till utvcklingen av klickkemi och bioortogonal kemi.
Barry Sharpeless och Morten Meldal lade grunden till en teknik där enkla molekylära byggstenar klickas ihop på ett enkelt och tillförlitligt sätt, reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter. som gör att kemiindustrin, läökemedelsindustrin slipper en massa dyrt spill.
Men eftersom de använde kakalysatorn koppar som är giftgt kunde klicktekniken inte användas inne i levande organismer. Den tredje pristagaren Carolyn Betozzi utvecklade så kallade bioortogonala reaktioner, där hon tog in klickkemin in i levande celler, in i levande organismer och det gjorde hon genom att ta fram ofarliga organiska molekyler som kalalysatorer istället för koppar.
Hon myntade begreppet bioortogonal kemi och hon beröttar att hon ärr vundsjuk på Barry Sharpeless, han som myntade det mycket mer slagkraftiga: Klickkemi.
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma – en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.
Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.
Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många år
Redan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.
I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp tänker fira nobelpriset på.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.
Hockeystjärnan Börje Salming fick i år en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde.
Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.
Programmet sändes första gången i september 2022.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Christian Wenzel Tornøe är kemisten som gjorde ett misslyckat experiment i labbet. Som i stället visade sig vara en ny fantastisk metod att få kemiska reaktioner att hända. I år fick hans handledare nobelpris för klickkemin.
Den unge danske doktoranden Christian Wentzel Tornö var alltså först i världen med att få klick-kemi att hända. Hade han haft lite mer bråttom så hade han nog bara hällt ut den där vätskan i frustration eftersom han inte fick till den reaktion han var ute efter, säger han. Men i stället började han och hans handledare nyfiket undersöka vad som hänt.
I Vetenskapsradion Forskarliv besöker vi honom i Köpenhamn, för att höra vad han tänker om att det är hans gamla professor Morten Meldal som får nobelpriset och inte han själv.
Vi får också höra vad den nobelprisade upptäckten kan betyda för världens patienter och hur han idag använder klickkemi till vardags på sitt jobb på ett läkemedelsbolag.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.
Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut – exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.
Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.
Reporter: Emelie Bredmar
emelie.bredmar@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.
Markus Heilig har forskar om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.
Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Under pandemin blev bristen på fysisk beröring tydlig för många. Med inspiration därifrån forskas det nu kring att få med även känselsinnet och illusionen av beröring in i den virtuella världen.
Det är djupt mänskligt att vilja röra fysiskt vid någon vi tycker om. Och möten via nätet i all ära – men en klapp på axeln, ett handslag eller en kram i den virtuella världen är ju hittills helt utan all känsla av fysisk beröring. Men med hjälp av ultraljudspuffar kanske den illusionen går att skapa? Möt Andreas Kalckert, lektor i kognitiv neurovetenskap vid högskolan i Skövde, som i ett tvärvetenskapligt projekt ihop med kollegan Maurice Lamb vill få in ett sinne till i den virtuella världen.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Ivana Macek kommer från Zagreb i dåvarande Jugoslavien, numera Kroatien. När hon var doktorand vid Uppsala universitet och Bosnienkriget brutit ut åkte hon till det belägrade Sarajevo, för att ta reda på hur kriget påverkar människor.
När hon hör nyhetsinslag om de krigsdrabbade i Ukraina är det mycket hon känner igen från Sarajevo. Men hon forskar idag på något helt nytt.
Ivanas nuvarande forskning handlar om relationen mellan människor och det invasiva stilla havsostronet.
Reporter: Ulla de Verdier
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Lars Lannfelt är professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Demenssjukdomen Alzheimers har varit fokus för hans forskning under de senaste 30 åren, och de upptäckter som han och hans forskargrupp gjort har väckt stor uppmärksamhet internationellt.
Nyligen tilldelade Svenska Läkaresällskapet honom Bengt Winblads pris för" framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom". Dessutom har BioArctic, det företag som han var med och grundade för snart 20 år sedan, i dagarna meddelat att en av deras läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom visat lovande resultat i en omfattande fas 3-studie. Det verkar som att läkemedlet kan bromsa sjukdomsförloppet mycket effektivare än dagens läkemedel.
Reporter: Michael Borgert
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Frida Bengtsson har åkt båt i Arktis och Antarktis, räknat pingviner, och tältat på samma ö som polarforskningspionjären Shackleton. Nu ägnar hon sig åt världshavens framtid från landbacken istället.
Hon har många erfarenheter från de år hon jobbat med havsfrågor åt miljöorganisationen Greenpeace. Men idag jobbar Frida Bengtsson som doktorand och studerar frågor om havsförvaltning. Ett byte av världar som kräver att hon tänker sig för ibland i sin nya roll som forskare. Hon tror på att hitta och lära sig av positiva lösningar på miljöproblemen till havs. Just nu är hon särskilt intresserad av en sorts taxiverksamhet för frusen fisk.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Smygande kriser är ofta hot som är väl kända för vetenskap och politiker, som pandemier, cyberhot och klimatförändringar. Varför gör vi inte mer i tid för att förhindra akuta katastrofer?
Inte förrän en tromb förstörde hans trädgård insåg statsvetaren Magnus Ekengren på djupet vad klimathotet faktiskt handlar om. Nu forskar han om smygande kriser och menar att "facts and figures" om sådant som cyberhot, terrorism och resistenta bakterier inte räcker för att få oss att agera tillräckligt kraftfullt, här och nu. Han menar att forskarvärlden måste göra mer för att ta sig förbi våra mentala försvarsmekanismer som säger "det händer inte här" - om vi ska kunna hindra smygande kriser från att bli akuta katastrofer.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Sedan psykiatriforskaren Simon Kyaga för drygt tio år sen gjorde en studie om psykisk sjukdom och kreativa personer har det varit hans stora intresse. Nu har han skrivit en ny bok, om hur vi kan påverka den hårfina balansen mellan det sjuka och det friska, där kreativiteten bor.
I programmet diskuterar vi hur man kan påverka sin egen kreativitet, och vad i de olika psykiatriska diagnoserna schizofreni, bipolär sjukdom och autistiskt spektrum som kan göra att de också hänger ihop med kreativa personer. Och om droger och alkohol gör en mer kreativ.
Och hur nära det var att Simon Kyaga blev buddhistisk munk i stället för läkare.
Boken, som han skrivit tillsammans med journalisten Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg, heter Ekvilibrium – Om sambandet mellan kreativitet och galenskap.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.
Nyligen fick hockeystjärnan Börje Salming en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde.
Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Det finns tydliga skillnader i personlighet mellan de som ligger längst till vänster politiskt och de som ligger längst till höger. Det har socialpsykologen John Magnus Roos sett i en studie.
Välvillighet, öppenhet och ängslighet kännetecknar personer som röstar på partierna till vänster. Högersympatisörer har däremot en högre grad av utåtriktning och samvetsgrannhet, visar studien som bygger på drygt 1600 svenskars svar i en stor enkätundersökning från SOM-institutet.
John Magnus Roos är egentligen konsumtionsforskare, och intresserar sig bland annat för hur vår personlighet styr våra val när vi konsumerar eller när vi reser.
Men så här under ett valår blev han och en forskarkollega intresserade av att koppla ihop personlighet med politiska sympatier, en sorts studier som länge varit vanlig i andra länder, som till exempel i USA.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
I skydd av mörkret påbörjar fladdermössen sin vakna period. Följ med ut i sommarnatten där fladdermusforskaren Johan Eklöf spanar efter fladdermöss och berättar om hur ljusföroreningar påverkar likväl fladdermöss som människor.
Med en ljuddetektor i handen har fladdermusforskaren Johan Eklöf tillbringat många nätter med att leta efter och inventera fladdermöss. Ofta räcker det med att ta sig ut i en trädgårds dunkla vrår för att få en skymt av de mytomspunna vingbeklädda djuren. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om hur det är att anpassa sin dygnsrytm efter fladdermössen, hur ljusföroreningar har seglat upp som ett allt mer omtalat problem och vad mörkret har för betydelse för honom. Det bjuds även på några tips om vad man kan tänka på för att lyckas se en fladdermus.
Clara Jonsson
vet@sverigesradio.se
Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju – radio på Guldörat 2022. Sändes första gången 25 juni 2022.
Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.
Iggy Pop älskar att simma
I Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show. Programmet sändes första gången i juni 2022.
Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.
Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj.
Kimberly Nicholas visste att det var en känslig fråga
Hon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.
Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut. Programmet sändes första gången i januari 2022.
Nu har Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, fått närmare 5 miljoner, för att tillsammans med två andra forskare studera bland annat det. Hör varför hon tycker hbtq-frågor är så viktiga, varför hon skrivit en bok och velat undervisa andra psykologer om hbtq och om hur hon, som först utbildade sig till glasblåsare i forna DDR. till slut hamnade i Sverige och blev forskare.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv. Programmet sändes första gången i maj 2022.
Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.
Tuva Novotny ville ha med forskare från början
Hon har också med forskare i filmen – en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.
Inga belägg för oxytocin som "date-medicin"
Men att oxytocin skulle kunna fungera som någon sorts "date-medicin" för att bli mer attraktiv finns det inga vetenskapliga belägg för, säger han, trots att det marknadsförs på det sättet.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete. Programmet sändes första gången i april 2022.
Vraket vid Dalarö, i Stockholms skärgård, var fullastat med tunnor och en massa annat, och ingen hade varit därnere tidigare. En tidskapsel från en sorts skepp han aldrig sett förut. Och det är historierna som vraken berättar som är det mest intressanta med hans arbete, säger han.
Jim Hansson, är marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer, och han är särskilt kopplad till det nya museet Vrak som öppnade i Stockholm hösten 2021. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om det kalla, mörka och jobbiga i arbetet som han älskar.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv – på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. Sändes första gången i april 2022.
– På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.
Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.
Nätdejting har blivit mainstream och vanligt – var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.
Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat.
Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skämt att han har så dålig kunskap om sina egna gener.
Han skriver om det i en ny populärvetenskapliga bok, "Vad är liv?" som framför allt är en bok om vad som utmärker allt levande.
Chef för Europas största biomedicinska forskningsinstitut
Paul Nurse är en tungviktare inom vetenskapsvärlden i Storbritannien, chef för vad som sägs vara Europas största biomedicinska forskningsinstitut, The Francis Crick Institute i London. Han är också vetenskaplig rådgivare åt regeringen, och det har han varit i många år. Nu har han också fått ännu en hedersbetygelse "knighthood" på "New Year´s Honorary list 2022" för arbetet mot covid-19.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat. Programmet sändes första gången i februari 2022. Ljudfilen i länk längst ner.
Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skämt att han har så dålig kunskap om sina egna gener.
Han skriver om det i en ny populärvetenskapliga bok, "Vad är liv?" som framför allt är en bok om vad som utmärker allt levande.
Chef för Europas största biomedicinska forskningsinstitut
Paul Nurse är en tungviktare inom vetenskapsvärlden i Storbritannien, chef för vad som sägs vara Europas största biomedicinska forskningsinstitut, The Francis Crick Institute i London. Han är också vetenskaplig rådgivare åt regeringen, och det har han varit i många år. Nu har han också fått ännu en hedersbetygelse "knighthood" på "New Year´s Honorary list 2022" för arbetet mot covid-19.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Programmet sändes första gången i januari 2022.
Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog – att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat – som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.
Största riskfaktorn från neandertalarna
De båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.
Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.
Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Josefin Persdotter forskar om hur synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir ovanligt krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket krångligare än att slänga vilken sopa som helst.
Att vi ser på mens som något "smutsigt" skapar onödigt lidande för de som har mens - somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.
Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag till hur det ska bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Marie Nyman är en av dem i Sverige som har allra bäst kunskap om gmo, gensaxar, gmo-laxar och genmodifierade grödor som ska klara klimatförändringarna. Efter egen forskning om jordgubbars och smultrons genetik bytte hon labbet mot ett skrivbord på en statlig myndighet; 2007 hon blev chef för Gentekniknämnden.
Gentekniknämnden är en myndighet som arbetar med att informera allmänheten om genteknik, och där forskare möter riksdagspolitiker för att de ska få ett vetenskapligt baserat kunskapsunderlag för politiska beslut.
Marie Nyman har under femton års tid följt den internationella forskningen inom genteknikområdet. Den största överraskningen för henne var när Japan 2021, före både USA och Kina, godkände två genredigerade fiskar för både produktion och konsumtion. Den stora framtidsfrågan hon kommer att följa även som pensionär handlar om EU:s politik och om EU kommer att följa resten av världen med ett mindre rigoröst regelverk runt nya växtförädlingstekniker.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show.
Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.
Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj.
Kimberly Nicholas visste att det var en känslig fråga
Hon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.
Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Mikrober finns nästan överallt. Och Natuschka Lee följer efter. Med fokus på bland annat pollinerares samverkan med mikrober och växter. Och på hur mikrober klarar sig i rymden.
Natuschka Lee är forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för det lilla, i form av mikrober. Alltså organismer som är osynliga för blotta ögat. Inte minst har hon fokuserat på hur mikrober samverkar med pollinerare som bin, och i programmet pratar hon bland annat om den bigård som hon varit med att starta på universitetet.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv.
Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.
Tuva Novotny ville ha med forskare från början
Hon har också med forskare i filmen – en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.
Inga belägg för oxytocin som "date-medicin"
Men att oxytocin skulle kunna fungera som någon sorts "date-medicin" för att bli mer attraktiv finns det inga vetenskapliga belägg för, säger han, trots att det marknadsförs på det sättet.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Laura Parducci älskar träd och konst. Hon är expert på urgammalt DNA från växter. Nyligen visade hennes forskargrupp att granarna i Sverige är äldre än vi trott, och växte under istiden. Nu har hon flyttat till Rom och då blir det mer forskning om antika statyer än granar.
Att förstå hur växter har tacklat tidigare klimatförändring är viktigt för att förstå vad som sker idag. Laura Parducci har länge forskat om skogarnas utbredning i Sverige, och visat att granskogarna är äldre än vi trott, forskning som hon gjort vid Uppsala universitet.
Laura Parducci studerar DNA på det som växer på vårt kulturarv
Men sedan två år bor hon i Rom och forskar på Sapienza-universitetet, och då har forskningen delvis ändrat inriktning – från granskogarnas utbredning till antika romerska statyer och vad som växer på dem. Och nu ska hon också ta prover från Colosseum.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar mot social fobi. Programmet sändes första gången i september 2021.
Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna.
Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske som en motreaktion på 1960-talets drogromantiska inställning till den här sortens ämnen.
Att han forskar om så vitt spridda ämnen är ett sätt att hantera stress och få återhämtning, helt enkelt genom att vissa projekt kanske är lite mer lustfyllda och lekfulla, tror han.
(Programmet sändes första gången 9 september 2021)
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Hon är en av Sveriges mest kända barnpsykologer och har forskat mycket om hur barn mår av att bo lika mycket hos båda föräldrarna efter en separation.
Malin Bergström är barnpsykolog och docent vid Karolinska institutet. Hon berättar om hur hon tycker att synen på föräldraskapet har förändrats idag, och varför den utvecklingen kan vara oroande. Hon berättar också om kritiken efter SVT:s serie “Våra barns hemliga liv”, där hon var med som expert.
Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se
Höns lever i familjegrupper som håller ihop hela livet, och de har ett rikt språk. Det är en del av det som gör att Per Jensen har valt att ägna sitt liv åt forskning om dem.
Per Jensen är professor i etologi, djurs beteende, vid Linköpings universitet. Han har både moderna värphöns och de ursprungliga vildhönsen, röda djungelhöns, på forskningsanläggningen där vi träffar honom. Vad som skiljer urhönsen från de moderna raserna är en av de frågor han vill ha svar på. Och så den om varför kycklingar leker – och om de kan ges ett bättre liv om de stimuleras till lek.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete.
Vraket vid Dalarö, i Stockholms skärgård, var fullastat med tunnor och en massa annat, och ingen hade varit därnere tidigare. En tidskapsel från en sorts skepp han aldrig sett förut. Och det är historierna som vraken berättar som är det mest intressanta med hans arbete, säger han.
Jim Hansson, är marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer, och han är särskilt kopplad till det nya museet Vrak som öppnade i Stockholm hösten 2021. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om det kalla, mörka och jobbiga i arbetet som han älskar.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv – på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon.
– På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.
Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.
Nätdejting har blivit mainstream och vanligt – var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.
Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
När stadsplanering utvecklades på 1800-talet var den till stora delar ett svar på den tidens sjukdomsutbrott. Folkhälsa var en viktigt del av stadsplaneringen, och pandemin har visat att vi behöver få in det perspektivet igen, säger Guy Baeten, professor i urbana studier vid Malmö universitet.
Utbrott av kolera och andra sjukdomar, som smittkoppor och scharlakansfeber, gjorde att de i 1800-talets snabbt växande industristäder började bygga för att slippa sjukdomar, med mer hygienisk arkitektur och design, säger Guy Baeten.
Men på senare tid har hälsa blivit en alltmer individuell fråga, om vanor och val, och smittbekämpning handlar mer om mikroorganismer än om hur vi bygger våra samhällen. Men pandemin har visat att det är viktigt att få stadsplanering och folkhälsa att sammanlänkas igen, tycker Guy Baeten.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Neil Lagali och hans forskargrupp vid Linköpings universitet fick nyligen två miljoner för att studera en av de mer okända långtidssymtomen som kan komma efter covid-19 – ögonproblem.
Ungefär var tionde av de som var svårt sjuka och hamnade på sjukhus har fått långvariga ögonproblem efteråt - svårt att läsa på skärm, ont i ögonen, torra ögon och så vidare. Ändå är det ett av de symtom vi nästan aldrig hör om.
Men nu ska Neil Lagali, professor i oftalmologi, och hans forskargrupp försöka förstå mer av hur de här problemen uppstår och hur de ska kunna behandlas.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Olesya Bezsmertna och Andriy Novikov är forskare på varsitt håll i Ukraina. Båda har bestämt sig för att stanna i landet. Innan kriget började samarbetade de om en flora för allmänheten om Ukrainas vårblommor.
Den kommer så klart inte ut nu, men de ägnar sig åt att skriva texter till den ibland, bara för att fly kriget en stund.
Hör kriget hemifrån
Olesya Bezsmertna är i Kiev och hon hör anfall och explosioner från sitt hem. Hon lagar mat åt soldater och försöker ge dem lite avbrott med leenden och vanligt småprat. Andriy Novikov är i det stabilare Lviv, och ägnar sig nu åt att försöka rädda de ovärderliga samlingarna på Naturhistoriska museet där han arbetar och forskar.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Vi sökte upp en forskare vi träffat förr, i Kiev, för att höra hur han påverkats av kriget. Det visade sig att Maksym Danchenko numera forskar i grannlandet Slovakien. Men just nu oroar han sig mest över sin gamla mamma kvar i Kiev.
Han oroar sig också för sina nära forskarkolleger på labbet där han jobbade förut. Och känner sig handlingsförlamad - hur kan han hjälpa till?
Maksym Danchenko studerar effekter av Tjernobyl
Maksym Danchenko är växtforskare som studerar långtidseffekter av radioaktiviteten i Tjernobyl. Han har odlat växter i den förbjudna zonen, och nu, när Ryssland, ockuperat det området ser han viss anledning till oro. Men det är nog värre om det händer något med kärnkraftverken som är igång, tror han.
Hör om en forskare som själv är i säkerhet, men så klart påverkad av kriget i hans land. Han skulle absolut inte kunna ha ett forskningssamarbete med en ryss, även om det var någon han kände och tyckte om, säger han.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut.
Det handlar om att samla in så mycket observationer som möjligt av olika arter, via genom kamerafällor, ljudinspelare, sporprovtagare och insektsinfångare på alla kontinenter.
Han får hjälp av hundratals forskare runtom i världen.
Drömmen är att få svar på frågor som varit svåra att få svar på tidigare när det gäller vilka arter som finns på jorden och varför de förekommer just på vissa platser men inte på andra.
Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Att ingripa mot mobbning på arbetsplatser ökar INTE risken för att själv bli mobbad, visar en ny studie i psykologi. Men det är just en rädsla för det som får många att låta bli att göra något, enligt psykologiforskaren Michael Rosander.
Däremot – om man inte gör något alls mot mobbningen så ökar risken att själv bli mobbad över tre gången. Det förklarar Michael Rosander, forskare vid Linköpings universitet, med att man då gett ett indirekt godkännande till mobbningsbeteende på arbetsplatsen, och då är sannolikheten stor att det fortsätter, med nya offer.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Att skidåkarna i klassisk stil numera ofta enbart stakar sig fram i både sprint och långlopp, det ligger det faktiskt svensk forskning bakom. Hör världens första längdskidåkningsprofessor om det och om terminologin kring fristilens så kallade växlar, som han själv ligger bakom.
Han heter egentligen Hans-Christer Holmberg, och är även forsknings- och utvecklingschef för Svenska olympiska kommittén SOK, där han fungerar som en länk mellan forskningsvärlden och de aktiva idrottarna och tränarna. Vi får också veta hur HC Holmberg själv utnyttjar sina kunskaper i skidspåret, och om hans förestående pension, om han nu tillåts pensionera sig.
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna.
Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog – att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat – som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.
Största riskfaktorn från neandertalarna
De båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.
Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.
Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut.
Nu har Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, fått närmare 5 miljoner, för att tillsammans med två andra forskare studera bland annat det. Hör varför hon tycker hbtq-frågor är så viktiga, varför hon skrivit en bok och velat undervisa andra psykologer om hbtq och om hur hon, som först utbildade sig till glasblåsare i forna DDR. till slut hamnade i Sverige och blev forskare.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Katerina Guschanski är genetiker och egentligen mest intresserad av gorillor och deras utveckling. Tills hon av en slump hamnade i forskning om björnar och deras tandsten - en perfekt tidskapsel där man kan studera hur antibiotikaresistensen har utvecklats i naturen.
Hennes studier om björnars tandsten och vad de säger om läkemedelsresistens fick stor uppmärksamhet runt om i världen i höstas, dels för att det är ett stort globalt problem, men också för att hon använde ett så udda sett att studera det – genom att göra DNA-analyser av tandsten från gamla björnskallar i samlingarna på Naturhistoriska Riksmuseet.
Tandsten ett levande fossil
– Tandsten är ett fantastiskt material, som ett levande fossil som lagras hos ett djur under dess livstid, där man sedan kan utläsa massor, säger hon.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid.
Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världskriget. 1967 skapade han en förenklad klimatmodell, som blev grunden till alla de modeller vi använder idag. Och som visade tydligt att en höjning av koldioxidhalten gör det varmare på jorden.
Programmet sändes första gången den 18 november 2021.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med.
Han säger att det han lärde sig under uppväxten formade honom så att han kunde ta sig fram och komma så långt som han gjort.
Det handlar om att vara snabb i repliken, att alltid se humor i saker och kunna skratta åt sig själv. Men att vara skotte innebär också att vara ödmjuk och självkritisk:
"Skottar har det i sig"
– Vi skottar har det i oss, säger han, vilket innebär att han inte alls väntade sig det här priset, trots att andra har trott det. Till exempel hans pappa, stålverksarbetaren, som inte hann uppleva det här.
Att vara med i fotbollsshow nästan lika stort som nobelpriset
Förutom att brinna för sin forskning är han ett hängivet fotbollsfan, som älskar Glasgow-laget Rangers. Och när han, tack vare nobelpriset, fick vara med i sitt favoritradioprogram, skotska fotbolls-talkshowen Off the ball, sa han att det var nästan lika stort som nobelpriset. Och när han sedan blev uppringd och gratulerad av legendariska fotbollstränare Alex Ferguson var han tvungen att stanna bilen för att inte köra av vägen.
Programmet sändes första gången den 2 december 2021.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet – intressen han delar med sin fru.
Vi möter den 90-årige Klaus Hasselmann och hustrun, matematikern Susanne, hemma i Hamburg. De båda har både forskat och sjungit i kör ihop. Hasselmann har gjort viktiga bidrag till dagens klimatmodeller. Egentligen ville han studera partikelfysik - men han trodde inte han var intelligent nog för det.
Programmet är en repris från 25 november.
Programledare: Camilla Widebeck
Camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Mary-Claire King utvecklade DNA-metoder i mitten på 1980-talet för att hjälpa "mormödrarna på Plaza de Mayo" att hitta sina barnbarn, som rövats och adopterats bort i militärdiktaturens Argentina. Och en biofilm har gjorts om henne.
Arbetet för att hjälpa mormödrarna i Argentina skedde långt innan det fanns rutinmetoder för DNA-analyser - det användes varken i brottsutredningar eller faderskapsärenden, och var ett tidsödande hantverk. Hennes metod blev grunden till de analyser som nu görs vid allt sådant arbete, också efter krig och naturkatastrofer.
Men Mary-Claire Kings huvudområde är annars att hitta genetiska förklaringar till sjukdomar, och hon upptäckte 1990 en mutation på en gen som orsakar en extra allvarlig form av bröstcancer, på BRCA1-genen. Det här arbetet spekuleras det om i nobelsammanhang, och det finns också en spelfilm som gjorts om den, där Helen Hunt spelar Mary-Claire King.
Programmet är en repris från den 20 maj i år.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. – Den uppväxten påverkade mig mycket, men jag tror jag då lärde mig sådant som jag senare haft nytta av, säger han.
Han syftar på sådant som ihärdighet och tuffhet, som behövs för att ta sig fram som forskare.
Han får priset för upptäckten av receptorer, en sorts mottagarmolekyler, som känner av tryck och beröring, allt från en kram, smekning, eller kyss och sanden under barfotafötter till sånt som gör ont.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med.
Han säger att det han lärde sig under uppväxten formade honom så att han kunde ta sig fram och komma så långt som han gjort.
Det handlar om att vara snabb i repliken, att alltid se humor i saker och kunna skratta åt sig själv. Men att vara skotte innebär också att vara ödmjuk och självkritisk:
"Skottar har det i sig"
– Vi skottar har det i oss, säger han, vilket innebär att han inte alls väntade sig det här priset, trots att andra har trott det. Till exempel hans pappa, stålverksarbetaren, som inte hann uppleva det här.
Att vara med i fotbollsshow nästan lika stort som nobelpriset
Förutom att brinna för sin forskning är han ett hängivet fotbollsfan, som älskar Glasgow-laget Rangers. Och när han, tack vare nobelpriset, fick vara med i sitt favoritradioprogram, skotska fotbolls-talkshowen Off the ball, sa han att det var nästan lika stort som nobelpriset. Och när han sedan blev uppringd och gratulerad av legendariska fotbollstränare Alex Ferguson var han tvungen att stanna bilen för att inte köra av vägen.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet – intressen han delar med sin fru.
Vi möter den 90-årige Klaus Hasselmann och hustrun, matematikern Susanne, hemma i Hamburg. De båda har både forskat och sjungit i kör ihop. Hasselmann har gjort viktiga bidrag till dagens klimatmodeller. Egentligen ville han studera partikelfysik - men han trodde inte han var intelligent nog för det.
Programledare: Camilla Widebeck
Camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid.
Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världskriget. 1967 skapade han en förenklad klimatmodell, som blev grunden till alla de modeller vi använder idag. Och som visade tydligt att en höjning av koldioxidhalten gör det varmare på jorden.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
I Kalifornien hade han Stilla Havets valar utanför fönstret. Nu får Benjamin List istället titta på Ruhr-området genom sitt fönster. Här finns goda förutsättningar att hitta nya katalysatorer.
Små organiska molekyler, som aminosyror, fungerar bra att använda som katalysatorer, alltså för att underlätta kemiska reaktioner. De kan också få fram precis rätt sort av ett ämne - dess "högerhänta" eller "vänsterhänta" variant, vilket är viktigt när det gäller att ta fram eller tillverka läkemedel.
Upptäckten som Benjamin List gjorde i slutet av 1990-talet, samtidigt som årets andre kemipristagare, David Macmillan, har satt igång mycket forskning. Vi har träffat List på Max Planck Institut Für Kohlenforschung i tyska Mülheim.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Ravi Chadalavada är doktorand och forskar om robotars samverkan med människor med hjälp av ögonrörelseglasögon - alltså s k eyetracking-glasögon, som följer vår blick. Inför sin uppkörning för svenskt körkort fick han en snilleblixt – samma sorts glasögon kan bli ett viktigt verktyg för att se vem som är en lämplig bilförare.
För äldre och personer som drabbats av sjukdom har vården en svår uppgift – att bedöma om de ska få köra bil eller inte. Det är nämligen läkares skyldighet, enligt körkortslagen. Det är både svårbedömt och känsligt. En mer objektiv metod att mäta körförmågan skulle vara till stor hjälp och det är en sådan Ravi Chadalavada hoppas kunna utveckla, med hjälp av kameraglasögonen.
Ögonrörelseglasögon och uppkörningen gav honom idén
Idén fick han när han själv skulle köra upp för att omvandla sitt indiska körkort till ett svenskt. Då låg ögonrörelseglasögonen bredvid honom i framsätet och plötsligt insåg han att de skulle fungera objektivt, och kanske upptäcka sådant som körkortsinspektören eller körskoleläraren inte ser i sina speglar. Om man har sett stoppsignalen, cyklisten i innerfilen eller bilen som håller på att köra om till exempel.
Glasögonen "ser" om du ska få ha körkortet kvar
Och det var när han började jobba med att utveckla idén som han förstod att intresset också var stort från dem som ska bedöma om vissa ska tvingas sluta köra bil eller ej. Nu samarbetar han med geriatriska kliniken på Örebro sjukhus och Väg- och Transportforskningsinstitutet, VTI. I januari ska de börja med de första testerna på patienter, i ett första utvecklingsskede.
Och han har också fått hjälp av utvecklingsavdelningen på Örebro universitet för att söka patent för metoden och han hoppas kunna bilda ett företag som säljer denna tjänst.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han.
Det handlar enligt Göran Nygren om ett avancerat stöd från föräldrar som ofta har akademisk utbildning, ett stöd som blivit allt viktigare när mer av skolarbetet numera görs hemma.
Följde högstadieelever i klassrummet
Genom djupintervjuer och genom att följa högstadieelever i skolan har han gjort sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet, för att ta reda på hur högpresterande elever får sina toppbetyg.
Elever utan mycket hjälp hemifrån är närmast chanslösa i betygsjakten, menar Göran Nygren.
Programledare: Thomas Heldmark
thomas.heldmark@sverigesradio.se
Producent: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Modevetaren Susanna Strömquist har djupdykt i historien om den exklusiva syateljén och modesalongen NKs franska damskrädderi, som fanns i närmare 60 år. Hon har grävt i garderober och arkiv och fått låna festblåsor och andra kläder från personer över hela landet.
På NKs franska, ett av de mer exklusiva damskrädderierna, köpte kvinnor från societeten, kungligheter och artister sina kläder, men också yrkeskvinnor som behövde kläder av hög kvalitet i yrkeslivet. Hit kom dammode från Paris som sedan påverkade modet i hela Sverige. Det handlar om haute couture och couture, måttsydda, handsydda kläder som bara syddes upp i enstaka exemplar.
Sömmerskorna träffade aldrig kunderna
Och det handlar också om två skilda världar, en lyxig ateljé med mjuka mattor där kunderna vistades, och ett skrädderi där sömmerskorna sydde. De två världarna möttes aldrig och den enda länken mellan dem var måttagerskan, som träffade både kunder och sömmerskor.
Forskning i sista minuten
Nu har Susanna Strömquists forskning blivit en tjock bok om när Paris kom till Stockholm, och en utställning som just nu pågår på Nordiska museet. Och det var verkligen forskning i sista minuten, för det finns inte så många kvar i livet, som varit kunder eller anställda. Men en dam född 1927 kom in med sin röda cocktailklänning (se bild) som hon hade låtit sy upp på 1960-talet. Och utställningen på Nordiska museet invigdes av sömmerskan Maj-Britt Johansson, på hennes 96-årsdag.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Gustav Källstrand är forskare i idéhistoria och programansvarig på Nobelprismuseet. Han har ägnat sig åt nobelpriset i snart femton år. Men det är inte för att han är ett hängivet fan av priset, säger han. Det som intresserar honom som forskare är bland annat hur priset redan från början fick en så hög status.
Fångar som får sitta längre tid i fängelse levde längre – det visar den senaste studien av Randi Hjalmarsson, ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon forskar också om varför införandet av världens första poliskår gjorde succé och hur svenska domstolar är partiska.
En dubbelyxa och samtidigt ett gigantiskt fredsprojekt. Det handlar om materialforskninganläggningen ESS i Lund som är under uppbyggnad. Den som menar att det internationella samarbetet i projektet kan förhindra krig i framtiden är Mats Lindroos, som leder arbetet med att bygga den viktiga långa raka acceleratorn i den här jätteapparaten.
I ett framtida hållbart samhälle värdesätter vi tid och relationer mer än prylar om det blir som forskaren Åsa Svenfelt hoppas. Hon är forskare i hållbar utveckling och framtidsstudier på KTH i Stockholm och har tagit fram ett antal scenarier om hur det kan bli år 2050.
Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Och nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar som ett medel mot social fobi.
Helge Rask Andersen har behandlat och forskat om människoöron i snart femtio år. Nu, som senior forskare, hoppar han på ett nytt forskningsområde - att lära sig av krokodiler hur vi kan reparera hörseln.
Jens Sundström forskning handlar om att förstå hur gener styr granens kottar. Det är främst grundforskning, men i förlängningen kanske skogsindustrin kan dra nytta av forskningen. Men när han säger att han är kottforskare brukar folk börja skratta.
Magnus Ivarsson har hittat vad som kan vara de allra äldsta spåren av flercelligt liv på jorden. Nu är han inblandad i sökandet efter spår av liv på Mars.
1979 havererade reaktor två i kärnkraftverket i amerikanska Harrisburg. Det fick Janne Wallenius att som tolvåring bestämma sig för att försöka utveckla framtidens miljövänliga kärnkraft.
Istället för att bevara gamla saker är det i en del kulturer viktigt att förstöra dem. Arkeologen Anna Källén berättar om en kulturkrock som påverkar hennes arbete än idag.
Han har ena foten i naturvetenskapen och den andra i humaniora. Fredrik Charpentier Ljungqvist är forskaren som avslöjar hur vi människor påverkats av klimatförändringar under historiens gång.
Ofta studerar majoriteten minoriteten. Men folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson har tagit med sitt samiska perspektiv in i forskningen – och blivit fransk riddare på köpet.
Stigande hav hotar att dränka kustområden och driva bort hundratals miljoner människor som klimatflyktingar. Hydrologen och ingenjören Gia Destouni älskar att hitta lösningar på problem – som detta.
Det är något speciellt med snäckors välordnade sätt att växa, tycker matematikern Jenny Larsson. Hon är ett exempel på hur just matte kan hjälpa oss att förstå mer om livets utveckling.
Kollektivtrafiken har drabbats hårt av pandemin när bolagen har tvingats be oss att inte åka med deras bussar och tåg, en oväntad mardrömssituation för dem, säger Lena Winslott Hiselius.
Nils Bergman började som läkare på ett missionärssjukhus i Zimbabwe. Där fanns små resurser, och inga kuvöser. så nästan alla för tidigt födda barn dog. Då började de lägga de små barnen på mammans hud direkt efter förlossningen, och dödligheten sjönk dramatiskt, från 90 % till 50 %.
Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. De är några exempel på invaderande djur och växtarter som kan ta över och hota både trivseln, ekonomin och artrikedomen på nya platser.
Historikern Malin Lennartsson forskar om systrarna Mary och Maggie Stephens som föds i slutet av 1800-talet. För ett par år sedan dök hundratals brev upp som avslöjade en tidigare okänd sida av Maggie.
Mary-Claire King utvecklade DNA-metoder i mitten på 1980-talet för att hjälpa "mormödrarna på Plaza de Mayo" att hitta sina barnbarn, som rövats och adopterats bort i militärdiktaturens Argentina. Och en biofilm har gjorts om henne.
Magnus Ivarsson har hittat vad som kan vara de allra äldsta spåren av flercelligt liv på jorden. Nu är han inblandad i sökandet efter spår av liv på Mars.
1979 havererade reaktor två i kärnkraftverket i amerikanska Harrisburg. Det fick Janne Wallenius att som tolvåring bestämma sig för att försöka utveckla framtidens miljövänliga kärnkraft.
Han har ena foten i naturvetenskapen och den andra i humaniora. Fredrik Charpentier Ljungqvist är forskaren som avslöjar hur vi människor påverkats av klimatförändringar under historiens gång.
Erik Angner märkte som student att de grundläggande frågor han ställde gjorde föreläsarna obekväma. Det fick honom att söka sig till filosofin. Nu forskar han i gränslandet filosofi-ekonomi.
Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog.
Både i djupa vatten och på höga höjder kan man träffa på professor Erika Schagatay som forskar om vilka djur vi människor egentligen är, och varifrån vi kommer. Kanske från stranden? Programmet är en repris från hösten 2020.
Istället för att bevara gamla saker är det i en del kulturer viktigt att förstöra dem. Arkeologen Anna Källén berättar om en kulturkrock som påverkar hennes arbete än idag.
Farhågan var att ungdomar som följer satir inte får tillräckligt med bra information om samhället. Men när Joanna Doona pratade med unga satirföljare fann hon både kunskap och kritiskt tänkande.
Ofta när det kommer nyheter om förmänniskor eller förhistoriska djur hör vi Lars Werdelin kommentera dem i Vetenskapsradion. Nu får vi höra om hans egen forskning, och om hur han valde väg i livet.
Ofta studerar majoriteten minoriteten. Men folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson har tagit med sitt samiska perspektiv in i forskningen – och blivit fransk riddare på köpet.
Säg "pandemi" idag, och alla tänker nog på Covid-19. Men sedan länge pågår också den tysta pandemin antibiotikaresistens, som mikrobiologen Sanna Koskiniemi vill bromsa med sin bakterieforskning.
Stigande hav hotar att dränka kustområden och driva bort hundratals miljoner människor som klimatflyktingar. Hydrologen och ingenjören Gia Destouni älskar att hitta lösningar på problem – som detta.
Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog.
Erik Angner märkte som student att de grundläggande frågor han ställde gjorde föreläsarna obekväma. Det fick honom att söka sig till filosofin. Nu forskar han i gränslandet filosofi-ekonomi.
Astrid Lindgrens sagovärld har sedan den skapades varit lättillgänglig för miljoner läsare världen över. Men i hennes värld fanns också "krumelunser", som varit hemliga tills nu.
Det svenska språkets vokaler är en viktig nyckel till den körklang som brukar kallas särskilt svensk. Det menar dirigenten David Lundblad vid Musik i Dalarna, som undersökt saken i en doktorsavhandling.
Livet på jorden ligger för tillfället på förhandlingsbordet. Torbjörn Ebenhard är biologen som hamnat mitt i det internationella arbetet med att försöka förhindra det sjätte massutdöendet.
Roger Penrose får Nobelpris för forskning om svarta hål. Men han har också hunnit med att fundera på mycket annat - som vad medvetandet är, och vad som hände före Big bang.
Emmanuelle Charpentier gjorde sin revolutionerande upptäckt med genkniven CRISPR/Cas9 i Umeå. I år får hon Nobelpris i kemi för den. Nu forskar hon i Berlin och siktar mot nya upptäckter om bakterier.
Religionshistorikern David Thurfjell har intervjuat urbana svenskar om deras förhållande till naturen. Han fann att många i sina möten med naturen söker andliga upplevelser.
I det polariserade USA har synen på vetenskap fått en tydligt politisk dimension. Men det är ingen ny företeelse, konstaterar idéhistorikern David Östlund.
Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att "göra vänskap" – men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling.
Sir Martin Rees har forskat om både svarta hål och om möjligheten att vår big bang är en av flera. Han tror att vi kommer att kolonisera mars – och att det blir där maskinerna tar över först.
Farhågan var att ungdomar som följer satir inte får tillräckligt med bra information om samhället. Men när Joanna Doona pratade med unga satirföljare fann hon både kunskap och kritiskt tänkande.
Astrid Lindgrens sagovärld har sedan den skapades varit lättillgänglig för miljoner läsare världen över. Men i hennes värld fanns också "krumelunser", som varit hemliga tills nu.
Både i djupa vatten och på höga höjder kan man träffa på professor Erika Schagatay som forskar om vilka djur vi människor egentligen är, och varifrån vi kommer. Kanske från stranden?
Livet på jorden ligger för tillfället på förhandlingsbordet. Torbjörn Ebenhard är biologen som hamnat mitt i det internationella arbetet med att försöka förhindra det sjätte massutdöendet.
Andning, blodtryck och puls. Det är några av de parametrar som man i vården måste hålla koll på för att upptäcka om en patient blir kritiskt sjuk. Men de missas ibland, enligt läkaren och forskaren Carl Otto Schell.
Fredrik Liljeros är sociolog och finner gemensamma nämnare mellan spridning av sjukdomar, roliga historier och politiska rörelser. Alla följer de våra nätverk.
Religionshistorikern David Thurfjell har intervjuat urbana svenskar om deras förhållande till naturen. Han fann att många i sina möten med naturen söker andliga upplevelser.
Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att "göra vänskap" – men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling.
Marie-Louise Kristola har länge bevakat miljö och klimat för Sveriges Radio och är nu SR:s första klimatkorrespondent. Ett uppdrag hon har fått starta hemifrån på grund av pandemin.
Arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson väckte stort rabalder häromåret efter genanalyser av en krigargrav i vikingastaden Birka. Hon hade funnit att den som vilade i graven var en kvinna.
Som ung doktorand, precis i början av karriären, la astronomen Anders Johansen fram en ny teori om hur planeter bildas. Nu visar observationer i rymden att han tycks ha rätt.
Hur förvandlar man en svart sörja från skogsindustrin till ett klart rinnande biobränsle att tanka bilen med? Det försöker Sara Blomberg reda ut. Till sin hjälp har hon synkrotronen Max IV i Lund.
Skrot eller kulturminne? Det frågar sig polarforskaren Dag Avango. Senast besökte han lämningarna från Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1901-03. Hur kan byggnader bevaras i en smältande framtid?
När Elisabeth Einarsson var åtta år bestämde hon sig för att bli paleontolog. Nu hittar hon spår från dinosauriernas tid i sandlådorna i Kristianstad, tillsammans med förskolebarnen.
Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan.
Mikroskopiska svampar kan bryta ner matavfall och sedan själva utgöra råvaran för hållbara textilier. Vi möter Akram Zamani vid Högskolan i Borås som arbetar med just det.
Hur lät musiken i Sverige för ett halvt årtusende sen? Ofta finns notskrifter i olika delar på olika håll, och för en musikforskare som Mattias Lundberg kan det vara rena detektivarbetet att få ihop helheten.
Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas.
Fredrik Liljeros är sociolog och finner gemensamma nämnare mellan spridning av sjukdomar, roliga historier och politiska rörelser. Alla följer de våra nätverk.
Stefan Swartling Peterson är professor i global hälsa och hälsochef på FN:s barnfond Unicef. Från radhuskällaren i Uppsala försöker han hjälpa afrikanska länder att hitta bästa vägen genom coronakrisen.
Vi har hittat nya vanor under coronapandemin. Vilka vi vill fortsätta med framöver och vilka vi vill komma bort ifrån undersöker psykologen Erik Wästlund i en internationell enkät.
Hur är livet för de många äldre i Sverige som på grund av coronaviruset måste begränsa sina kontakter väldigt mycket? Det söker forskare i Lund, bland andra Marianne Granbom, svar på.
Hur förvandlar man en svart sörja från skogsindustrin till ett klart rinnande biobränsle att tanka bilen med? Det försöker Sara Blomberg reda ut. Till sin hjälp har hon synkrotronen Max IV i Lund.
Arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson väckte stort rabalder häromåret efter genanalyser av en krigargrav i vikingastaden Birka. Hon hade funnit att den som vilade i graven var en kvinna.
Som ung doktorand, precis i början av karriären, la astronomen Anders Johansen fram en ny teori om hur planeter bildas. Nu visar observationer i rymden att han tycks ha rätt.
Sverige gör på annorlunda sätt än många andra länder i coronakrisen. Och det kan ta emot att kritisera, för nu pågår en landskamp i corona. Det säger kriskommunikationsforskaren Bengt Johansson.
Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde.
Stefan Swartling Peterson är professor i global hälsa och hälsochef på FN:s barnfond Unicef. Från radhuskällaren i Uppsala försöker han hjälpa afrikanska länder att hitta bästa vägen genom coronakrisen.
Skrot eller kulturminne? Det frågar sig polarforskaren Dag Avango. Senast besökte han lämningarna från Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1901-03. Hur kan byggnader bevaras i en smältande framtid?
När Elisabeth Einarsson var åtta år bestämde hon sig för att bli paleontolog. Nu hittar hon spår från dinosauriernas tid i sandlådorna i Kristianstad, tillsammans med förskolebarnen.
Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan.
Mikroskopiska svampar kan bryta ner matavfall och sedan själva utgöra råvaran för hållbara textilier. Vi möter Akram Zamani vid Högskolan i Borås som arbetar med just det.
Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde.
Biologen Debora Arlt har ägnat många år åt att studera stenskvättor. Det har både lett till många fina fågelmöten och till insikter om hur naturen påverkas av vårt sätt att bruka marken.
Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas.
Allt mer mark i världen förstörs av salt från havet. Henrik Aronsson har på plats i Bangladesh sett hur illa försaltad mark kan se ut. I sin forskning vill han ta fram grödor som kan klara av saltet.
Hur lät musiken i Sverige för ett halvt årtusende sen? Ofta finns notskrifter i olika delar på olika håll, och för en musikforskare som Mattias Lundberg kan det vara rena detektivarbetet att få ihop helheten.
Vad består allting av och hur funkar världen egentligen? Sara Strandberg ägnar sitt liv åt att försöka bidra med pusselbitar till svaret på sådana frågor, med hjälp av partikelacceleratorn LHC.
Maja Gunn är utbildad modedesigner och har i sin forskning försökt tänja på gränserna – att med kläder och design utmana heteronormen, vårt könsstereotypa sätt att klä oss.
Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden – det är forskare som är hans jobb.
Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.
Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem.
Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.
Vi förväntar oss hela tiden mer och mer av de material som finns omkring oss. Det menar Rachel Pettersson som har 30 års erfarenhet av forskning om stål.
Grundläggs allergier redan när vi är nyfödda bebisar? Eller kanske redan i fosterlivet? Ja, det tror Maria Jenmalm som forskar om allergier vid Linköpings universitet.
Nära varannan bästsäljare är en svensk deckare. Ändå är det en del av litteraturen väldigt få har forskat om. Karl Berglund ville få svar på frågan varför de svenska deckarna plötsligt tog över.
Tore Curstedt var en av två forskare som tog fram ett medel som räddat livet på över en halv miljon för tidigt födda. Men när en nyfödd fick det första gången var medlet inte färdigt eller godkänt.
Som nybliven pappa började Christian Benedict fundera över vad som händer i kroppen när vi inte får sova ordentligt. I dag arbetar han som sömnforskare vid Uppsala universitet.
Läkaren och forskaren Björn Olsen kombinerar två stora intressen i sitt yrkesliv: fåglar och infektionssjukdomar. Han säger att han borde kalla sig medicinsk ornitolog, en specialitet som inte finns.
Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden – det är forskare som är hans jobb.
Marina Xaba-Mokoena fick chansen att utbilda sig till lungläkare i Sverige på 60-talet och startade senare en medicinsk fakultet i Transkei i Sydafrika som idag har utbildat tusentals läkare.
Maja Gunn är utbildad modedesigner och har i sin forskning försökt tänja på gränserna – att med kläder och design utmana heteronormen, vårt könsstereotypa sätt att klä oss.
Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem.
Anders Kottorp är forskare i arbetsterapi och intresserad av hur vi klarar av vardagstekniken när vi blir äldre. Forskningen har han tagit med sig till Chicago, där han nu bygger upp sin forskargrupp.
Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat.
I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne.
Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården.
Den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggren har ägnat sitt liv åt att kartlägga arterna som finns där under ytan.
Rolf Ohlsson forskar kring arvsmassan och hur den vecklar sig på ett avancerat sätt. När det går fel kan det leda till cancer. En sjukdom som han själv nu drabbats av.
Matematikforskare Denis Gaidashev försöker knäcka ett av matematikens viktigaste olösta problem. En grupp ekvationer för mer exakta modeller av till exempel turbulens, tornados och havsströmmar.
Stefan Buijsman tog sina första högskolepoäng när han var tolv, läste Kant när han var 13 och började på universitetet när han var 15. Nu är han troligen Sveriges yngsta doktor någonsin.
Han kan göra motorolja från genmodifierade jordbruksgrödor. Han vill rädda haven från utfiskning genom att låta bönder odla raps som producerar fiskolja.
Efter mycket funderande kom Malin Aronsson på att det var forskning om vilda djur hon ville ägna sig åt. Och stort fokus ligger på järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa.
Forskaren Sonia Sunny flyttade från Indien till Sverige för ett och ett halvt år sedan. Drömmen är nu att skaffa yrkeslegitimation och sedan fortsätta forskningen om kvinnors hälsa här i Sverige.
Hjärtläkaren Johan Sundström hade tidigare som vision att bli professor innan han fyllde 50. Han skiftade fokus till "att ha roligt på jobbet" och blev professor vid 45.
Att kunna studera de mest extrema förhållanden som finns i hela universum, har alltid lockat Carl-Johan Haster, doktorand i astrofysik vid universitet i Birmingham i Storbritannien.
För många kan det se ut som kaos, men när Robert Glinwood lyfte på en sten i mormors trädgård och kikade på myrorna som irrade omkring, såg han struktur i deras beteende. Efter det var han fast.
Fysiker Annica Black-Schaffer utvecklar material till framtidens kvantdatorer som kan bli oändligt mycket snabbare än dagens datorer. Hon älskar struktur och vill aldrig har tråkigt.
Lars Strömberg återvände till Kungliga tekniska högskolan på 90-talet efter 20 år som professor i USA. Sedan dess har han forskat och föreläst om it-säkerhet och biometrisk identifiering.
David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet.
Nick Braae från Nya Zeeland blir snart doktor i Queen. För när han skulle doktorera i musik ville han ta reda på vad det är som gör "queen-soundet" så speciellt.
”Politisk bromance”. Så vill Margaretha Fahlgren beskriva det förhållande mellan förre statsministern Göran Persson och hans finansminister Pär Nuder som kommer fram i deras biografier.
Feng Zhang är med och utvecklar den nya genkniven som utsågs till 2015 års viktigaste forskningsupptäckt. Det började med att en vän fick depression och han ville förstå mer om psykiatriska sjukdomar.
Han kanske hade kunnat bli en ny Arne Weise i rutan men istället för att försöka bli folkkär har Torbjörn Fagerström ställt sig på barrikaderna och förespråkat den impopulära gmo-tekniken.
Nobelpristagaren William Campbell växte upp med fem kor i den lilla byn Ramelton i Irland. Det gjorde att han fick respekt för parasiter, en insikt som ledde till en upptäck av läkemedlet ivermektin, som räddat miljontals människor från flodblindhet och elefantiasis.
77 år gammal fortsätter årets svenske nobelpristagare i kemi, Tomas Lindahl, med lite deltidsforskning hemma i radhuset i London, bland vacker konst, orientaliska mattor och med katten som sällskap.
Det handlar om att förstå sig på belöningssystemet i hjärnan när Pia Steensland försöker ta fram ett nytt läkemedel mot alkoholberoende. Hon hoppas kunna hjälpa många människor med sin forskning.
Anders Kottorp är forskare i arbetsterapi och intresserad av hur vi klarar av vardagstekniken när vi blir äldre. Den forskningen har han nu tagit med sig till Chicago, dit han nyss flyttat, till University of Illinois där han bygger upp sin egen forskargrupp.
Filosofen Anna-Sofia Maurin halkade in på sitt ämne när hon träffat sin gamla filosofilärare på jazzklubb. Hon har en sorts hatkärlek till forskningen som är svår och kräver mycket av hjärnan.
Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat.
Charlotte Hagström är etnologiforskare. Hennes drivkraft är att få veta varför vi gör som vi gör - varför vi väljer att cykla, hur vi väljer namn eller har fredagsmys till exempel.
Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband – Amygdaloids – som spelar hjärnlåtar.
Egor Babaev forskar om supraledare, material som leder ström helt utan motstånd. Men när han som ung forskare beskrev en dittills okänd typ av supraledare, fick han rejält mothugg.
Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur.
I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne.
Bo Algers trodde att han skulle bli en veterinär som opererade hundar. Men när han lärde känna lantbrukets djur som personligheter och kännande varelser, blev hans spår istället att forska kring deras välfärd och miljö - ett engagemang som fört honom ut i debattens hetluft.
Marinbiolog Matz Berggren kartlägger arter i havet och vad de kan ställa till med om de kommer från främmande miljöer. För den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan.
Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården, och vad som kan göras för att förbättra deras välbefinnande.
Misse Wester är doktor i psykologi och undersöker hur vi människor tänker kring risker. Hon är intresserad av allt ifrån hur vi beter oss när det börjar brinna, till hur vi resonerar om miljöfrågor.
Den finske forskaren Seppo Knuuttila har avslöjat miljöbovar i Ryssland men det var han själv som blev arresterad där under sitt arbete. Korruptionen i det stora grannlandet verkar sakna gränser, precis som de övergödande näringsämnena, som Seppo Knuuttila jagat, inte känner några gränser.
Ben Kenward forskade förut om kaledoniska kråkors verktygsanvändning vid universitetet i Oxford. Men egentligen är det ganska likt att vara psykologiforskare på riktigt små barn, säger han.
Tomoko Ohta drömde tidigt om att bli forskare. Och nu vid 81 års ålder har hon fått det prestigefyllda Crafoordpriset för sina banbrytande insatser inom genetiken.
Max Ortiz Catalan var robotutvecklare på ett stort företag i Mexico City, men kände att han ville göra något mer viktigt. Så han flyttade till Göteborg och började forska. Idag har hans forskning om proteser som styrs av hjärnan fått stor uppmärksamhet i världen.
Jovan Rajs var rättsläkare och har haft med flera av de mest kända brottsfallen i Sverige att göra, som det mycket omdiskuterade styckmordet på 1980-talet, fallet Osmo Vallo och lasermannen. Men han har också en barndom som överlevare av förintelsen. Som elvaåring hamnade han i Bergen-Belsen.
Hon kom till Sverige som tioåring på flykt undan inbördeskriget i Jugoslavien. Nyfikenheten drev henne till fysiken och vidare till katalysforsking på det amerikanska toppuniversitetet Stanford.
Han skulle gärna bli av med några flaskor sprit, som står i ett hörn av sitt arbetsrum. Vi är hos Gunno Renman, som är professor vid avdelningen för mark och vattenteknik på KTH i Stockholm och flaskorna får han som gåvor under sitt miljöarbete i Östeuropa. Men vattenprovtagarna, som står bredvid flaskorna, är han rädd om.
Gunilla Jarlbro forskar på genus inom media. Intresset för jämställdhet startade tidigt och utvecklades under andra vågens kvinnorörelse på 60- och 70-talen. Idag är hon professor i medie-och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.
Fatumo Osman är sjuksköterska och doktorand vid Högskolan i Dalarna i Falun. Hon forskar om hur man ska kunna utveckla föräldrastödet för somaliska föräldrar i Sverige. Men utöver sitt arbete med avhandlingen är hon med och driver ett SIDA-finansierat projekt att utbilda barnmorskor i Somalia, på distans från Falun.
Michael Axelsson intresserar sig för hjärt- och kärlreglering i djurens värld. Vad är det för skillnade på en fisk som lever i ett hav i minusgrader och en som simmar runt i fyrtio plusgrader? Och varför svimmar inte girafferna när de lyfter på huvudet efter vattendrickning - en höjdskillnad på kanske fem meter?
Anna Höglund är litteraturvetare och forskar om monster i litteraturen, men också i filmen. Hon är intresserad av vad monstren har och har haft för roll i vår kultur, både förr och nu.
Astrofysikern Maria Sundin har forskat länge om galaxer och deras rörelser. Men de senaste åren har hon utvidgat sitt forskningsområde till att också handla om hästsport.
Andreas Ohlin jobbar med nyfödda barn och forskar om bakterieinfektioner. Han vann en tävling i att berätta om sin forskning på tre minuter. På en rockklubb kom han in på scenen i läkarkläder medan Thåström sjöng "små, små barn" i högtalarna.
Margareta Widarsson, är barnmorska och barnsjuksköterska. Hon doktorerade om det stöd blivande och nyblivna föräldrar får från vården. Och papporna känner sig utestängda, visade det sig.
Anna-Karin Tornberg forskar om matematik, och är professor i numerisk analys. Det innebär att hon forskar om algoritmer och modeller som beskriver verkligheten. Hon forskar om algoritmer som används i olika sorters simuleringar som har med vätskor att göra och ofta är jobbar hon ganska tvärvetenskapligt.
Michail Tonkonogi är professor i medicinsk vetenskap, och idrottsfysiolog vid Högskolan i Dalarna i Falun. Nästan utanför fönstret pågår skid-VM, som är vetenskapligt intressant för honom. Hans forskargrupp har nämligen studerat vilka av alla olika faktorer som gör en till en riktigt bra längdskidåkare och de har studerat både den norska och svenska eliten.
Sophie Scott är en av få forskare som intresserar sig för skratt. När en av hennes kolleger skrev en spydig kommentar på hennes pappersbuntar vid skrivaren blev det tydligt att skratt inte står så högt i kurs som forskningsområde. Men elakheten blev till ett bra skämt, för hon är också ståupp-komiker på fritiden.
Emmanuelle Charpentier har under sin tid vid Umeå universitet gjort en upptäckt som av vissa anses kunna leda till ett Nobelpris. Det handlar om hur bakterier försvarar sig och hur gener kan förändras. Nu använder forskare i hela världen hennes metod.
Jonas Frisén är professor och stamcellsforskare, och har fått mycket uppmärksamhet i världen, sedan han för första gången i slutet av 1990-talet såg att stamceller bildas i den vuxna mänskliga hjärnan. Men i höstas blev han uppmärksammad för en helt annan grej, ett akademikerbus.
Johan Lindgren är Sveriges ende mosasaurieforskare. Mosasurier är de ofta jättestora ödlor som levde i haven under dinosauriernas tid och dog ut samtidigt som dem, och det var när Johan Lindgren i gymnasieåldern såg filmen Jurassic park som han bestämde att han ville bli forskare på urgamla djur. Repris från den 25/1.
Åsa Lundqvist forskar i sociologi och har den senaste tiden ägnat sig åt en grupp tjänstemän som var viktiga under 1960-talet, för att få ut kvinnor i yrkeslivet. Det var ett forskningsområde hon ramlade över av en slump.
Bill Hansson ville redan som fyraåring bli djurforskare och som några år äldre dissekerade han påkörda djur hemma på tomten. Idag har han blivit en riktig höjdare inom europeisk grundforskning med ansvar för 10 000 anställda inom biologisk och biomedicinsk forskning på olika Max Planck-institut.
Han var inte klassens ljus precis, Shuji Nakamura, under sina barnaår. Betygen var i botten och att han skulle sluta som Nobelpristagare var det nog få som anade då.
Eric Betzig hade inga planer på att ägna livet åt att vara forskare. Faktum är att han faktiskt sade upp sig efter att ha inlett en lovande forskarkarriär, trots det får han ett av årets Nobelpriser.
– Jag är en sådan som vandrat runt, säger John O'Keefe om sin tidiga karriär när det inte alls var självklart att han skulle bli hjärnforskare i London.
Nobelpristagaren i kemi W.E. Moerner trivs som fisken i vattnet på Stanforduniversitetet, där det är nära mellan olika forskningsgrenar. – Det är det jag gillar allra bäst, samarbetet med forskare på andra områden, säger han.
Ett intresse för psykologi och mekanismer i hjärnan som kan kopplas till vårt beteende. Det blev startpunkten för medicinpristagaren Edvard Mosers forskning om hur vårt lokalsinne fungerar.
Startpunkten för Nobelpristagaren May-Britt Mosers forskarkarriär kan ha varit barndomens möte mellan en liten flicka och en... snigel! Nu ägnar hon sig åt att locka råttor med choklad för att se hur deras hjärnceller beter sig.
I början var det ingen som tog Stefan Hell, en av årets tre nobelpristagare i kemi, på allvar. Han påstod nämligen att det måste gå att överlista den 100 år gamla regeln för hur bra mikroskop kan förstora objekt.
Gunnar Kratz är professor i plastikkirurgi. Han varvar forskning och klinikarbete och tycker att det bästa är när han som kirurg får använda sig av något han själv varit med och forskat fram. Som till exempel de odlade urinrör som används när man bygger upp en ny penis vid könskorrigering.
Socialantropologen Anna Hedlund bodde i tre månader i hutumilisens läger i Demokratiska republiken Kongo och intervjuade både dem som deltagit i folkmordet i Rwanda och den yngre generationen som fått ärva samma världsbild. Hennes forskning handlar om att försöka förstå förövarna bättre.
Helena Nordenstedt är forskare i global hälsa på Karolinska institutet och läkare på Danderyds sjukhus. Hon har tidigare forskat om sjukdomar i strupen och magen, men en hjäpinsats som hon var med i i Kongo fick henne att byta spår. Nu är hon på väg till Liberia för att hjälpa ebolasjuka.
Per Becker forskar om riskreducering vid Lund universitet. Det handlar om hur man ska kunna förebygga katastrofer, framför allt de som har med ett förändrat klimat att göra, som till exempel torka, översvämningar, stormar, men även jordbävningar och andra stora katastrofer.
Daniel Västfjäll doktorerade i både akustik och psykologi samtidigt. Idag är han professor i psykologi och väver ihop båda områdena i sin forskning, som handlar om känslor, musik och beslutsfattande.
Under en lektion i femte klass slog det plötsligt till för Susanne Åkesson: som i ett slag var hon helt fascinerad av fåglar och deras beteende. Idag är hon professor i zooekologi i Lund med fokus på fåglars flyttmönster.
Paul Sereno har hittat fler dinosauriesorter än de flesta, och är en av forskarna bakom en ny studie om att den största rovdinosaurie som någonsin funnits, spinosaurien, troligen var ett vattendjur.
Predrag Petrovic är hjärnforskare inom det som kallas kognitiv neuropsykiatri. Han vill förstå psykiatriska tillstånd genom att förstå hur hjärnan bearbetar information. Speciellt intresserad är han av psykoser och borderline personlighetsstörning. Och vad placeboeffekten är för något. Och om alla har olika sätt att uppfatta verkligheten. .
Patricia Gray är konsertpianisten som gick över till att forska om apors rytmkänsla. Hon leder ett forskarprogram om biomusik och vill förstå hur musikalitet uppstår.
Farshid Jalalvand forskar om luftvägsbakterier och är snart färdig doktor i mikrobiologi. Han snubblade in på detta ämnesområde, efter att först ha velat bli läkare, men säger att han snubblade helt rätt.
- För mycket jämlikhet och ingen kan bli riktigt bra, allt blir mediokert, säger Ursula Keller, den första kvinnliga professorn i fysik vid ärevördiga tekniska högskolan i Zürich. För att få verkligt intressanta resultat, måste man satsa på de allra bästa forskarbegåvningarna. Den som inte håller måttet får helt enkelt acceptera att bli utkonkurrerad, menar hon.
Anders Warén på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är en av världens främsta experter på snäckor och musslor. Han har själv beskrivit 300 för människan nya arter av mollusker. - Att hitta nya arter är vardagsmat, nya släkten däremot är ovanligare, säger han.
Det säger statsvetare Steven Schier om den amerikanska synen på politiker. Han är professor i statskunskap, vid Carleton College, USA, och specialintresserad av svensk politik. Som student läste han om det svenska välfärdssystemet, som fick honom extra intresserad
Torbjörn Andersson är fotbollsforskare vid Malmö högskola. Han skriver om fotbollens kulturhistoria i Sverige . Men det var katastrofen vid Hillsborough Stadium 1989, där 96 Liverpoolanhängare dog, som fick honom att inse att man kan forska om fotboll.
I nästan hela sitt yrkesliv har Anders Eriksson arbetat med rymdsonden Rosetta, som under de senaste 10 åren varit på väg genom rymden på jakt efter kometen den ska utforska. I sommar når sonden fram, och om allt går som det ska så får han och hans kolleger runtom i Europa svar på många frågor om vårt solsystem.
Rafael Yuste, neurobiolog vid Columbia University i New York är en av forskarna bakom BRAIN Initiative, det stora hjärnforskningsprojekt som Obama-administrationen ska satsa många miljoner dollar på i minst tio år.
Craig Venters forskning har ofta skapat rubriker. Han var en av de ledande bakom kartläggningen av den mänskliga arvsmassan. Dessutom först i världen med att skapa syntetiskt, alltså konstgjort, liv.
Max Tegmark, svensk fysiker verksam i USA, är besatt av de allra största frågorna. Han har fått gömma undan sitt sökande efter de märkligaste svaren bakom forskning som haft större utsikter att gå hem i de vetenskapliga finrummen.
Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. På 1990-talet blev hon och forskarkollegan Christine Wennerås världsberömda när de gjorde vetenskap av könsdiskrimineringen i medicinska forskningsrådet, och fick det publicerat i ansedda tidskriften Nature.
Bronwen Currie och Lena Nordlund träffades i hotellpoolen på en konferens. Bronwen Currie är marinbiolog på Namibias marina forskningsinstitut och har jobbat med havs- och fiskefrågor i hela sitt liv. Nu oroar hon sig för vad framtidens gruvdrift på havsbotten kan föra med sig.
Christer Ahlman tillhörde den första generationens ungdomsnarkomaner på 1960-talet i Göteborg. Men han tog sig ur både missbruk och kriminalitet. Idag är han nästan 70 år och med de erfarenheterna som grund har han skrivit en avhandling i socialt arbete.
I mer än femton år har Elza Dunkels vid Umeå universitet studerat barns och ungas vanor på internet. Hon tycker att den alarmistiska bild som målas upp av nätmobbning och pedofiler på nätet behöver nyanseras och att föräldrars oro ibland kan ställa till det.
Maria Genander vill förstå kroppens ursprungliga celler, stamcellerna, och tittar därför närmare på där håret kommer upp - hårsäcken. Hon är gästforskare vid Rockefeller University i New York och har en härlig utsikt, även om hon oftast tittar ner i mikroskopet.
Elisabet Lindgren är läkaren som tidigt insåg att klimatfrågan är sammanflätat med hälsofrågor. Nu är hon en av de stora experterna, rådgivare åt WHO, europeiska smittskyddsinstituet och svenska regeringen.
Sue Moore är oceanograf och ekolog vid NOAA, amerikanska havs- och väderinstitutet. Hon har forskat om marina däggdjur i Arktis i över trettio år - en period då havsisarna krympt med närmare 30 procent.
När Marianne Millstein var i tioårsåldern på 1980-talet blev hon väldigt tagen av nyheterna från Sydafrika, om protesterna innan Nelson Mandela frigivits. Hon skaffade en brevvän, en vit jämnårig sydafrikan som kallade Mandela för terrorist. Det väckte ett engagemang som gjorde att hon nu är forskare inom kulturgeografi, med specialitet på demokratisering i Sydafrika
Svante Pääbo var med och byggde upp ett helt nytt forskningsområde - det att analysera urgammalt DNA från människosläktingar. Det som började med olydig smygforskning på fritiden har gjort honom och hans forskargrupp i Leipzig världsledande.
Emma Ternman är agronom och sömnforskar på kor. Man misstänker nämligen att i moderna ladugårdar där korna går lösa får korna som är längst ner i rang inte sova tillräckligt.
Första gången Andreas Andersson snorklade på ett korallrev på ön Tonga var han fast. Det förändrade hans liv. Nu är han framgångsrik korallforskare på Scripps havsforskningsinsititut i Kalifornien.
Alasdair Skelton ville bli geolog redan som barn, när han växte i trakten av Loch Ness. Nu studerar han jordbävningar på Island och hoppas kunna förutspå dem med hjälp av förändringar i grundvattnet.
Marius Sommer är doktorand i idrottspsykologi inne på slutspurten med sin avhandling. Han forskar om timing inom sport, och hur en viss sorts timingträning kan göra både fotbolls- och golfspelare bättre. Och nu ska han dessutom till OS i Sotji som mental tränare åt snowboardslandslaget.
Francesco Gentili kom från Italien till Umeå för att forska för femton år sedan. Att han skulle bli algforskare visste han inte då, men han hade redan formats som forskare när han som barn tillbringade mycket tid i morföräldrarna växthus.
