Resan mot Nordpolen 1897 borde inte ha slutat med katastrof menar Bea Uusma, som under 30 år använt en mängd vetenskapliga metoder för att förstå varför de tre männen dog.
Avsnittet sändes första gången i september 2025.
Modern dna-teknik på blodfläckar, korrosionsstudier över Andrées gevär och avancerade genomlysningsmetoder på hans mögliga dagbok är exempel på vad Bea Uusma använt för att lösa mysteriet, som också fick henne att utbilda sig till läkare. Nu vill hon hitta nya skelettdelar vid katastrofplatsen på Vitön att analysera forensiskt, men klimatförändringarna gör att det brådskar - snart finns kanske inget kvar där.
En annan dramatisk polarexpedition var den Otto Nordenskjöld gjorde till Antarktis. Historikern Dag Avango berättar om hur mycket gick fel trots att Nordenskjöld var bättre förberedd. Avango själv har varit nära att förolyckas vid en egen tur till Arktis, men ändå reser han tillbaka till polartrakterna, för att studera expeditionernas lämningar som kulturarv.
Medverkande: Bea Uusma, läkare, författare och forskningsanknuten till medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet; Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Dinosaurier med anknäbb, nyheter om massutdöendets orsaker och spännande fynd i Skåne. Den senaste tiden har vi svämmats över av ny kunskap. Dags för dinospecial.
Avsnittet sändes första gången 2/11 2025.
Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann.
Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan.
Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig.
Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
På platsen där Vasa bärgades visar sig vrakdelar finnas kvar, som nu hittats med avancerad teknik och envisa dykare som Jim Hansson. Och nya analyser av de kvarlevor som hittats på skeppet ger bättre förståelse för vilka de var.
Avsnittet sändes första gången 25/5 2025.
Dykande marinarkeologen Jim Hansson är rejält upprymd över det han sett på botten utanför Beckholmen i Stockholm, alldeles i närheten av Vasamuseet. Han berättar varför fynden är så spännande och hur pusslet läggs med dem som nya bitar, i kombination med kunskap om andra vrak från stormaktstiden.
Fred Hocker har varit med och lett arbetet med den nya utställningen om människorna på Vasa, och berättar om varför den man där som kallades Gustav nu är en kvinna och heter Gertrud, och hur forskarna kan veta hur Helge, som dog vid sin kanon, verkligen såg ut.
Vi hör också om varför detta, tidernas kanske främsta svenska skrytfartyg, egentligen sjönk, om hur det står till med regalskeppet idag, och om vilka drömfynd som återstår för forskarna att göra.
Dessutom om schimpanser som hittar läkemedel i naturen för sina skador.
Gäster i podden: Jim Hansson, marinarkeolog museet Vrak; Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Årets bästa forskningsgenombrott listas hos tidskriften Science, och vi lyfter våra egna höjdpunkter från 2025 med spännande reportageresor till Sardinien och Japan.
Förnybar energi växer nu fortare än något annat energislag någonsin gjort, berättar Klotets miljöreporter Daniel Värjö. Han har också ägnat året åt stora granskningar kring kemikalien PFAS. En nyupptäckt nära släkting till oss och neandertalarna har under året för första gången ”fått ett ansikte” - vi hör om hur denisovanerna såg ut. Och så om ett genombrott för behandling av allvarliga genetiska sjukdomar, som räddat en liten pojke.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vi summerar nobelprisveckan: vem fick vilket pris och varför? Och så har vi varit på nobelbanketten – och på en alternativ variant med tyngre budskap.
Vi möter unga entusiastiska besökare till prisutdelningen och ännu yngre elever som fått skapa egna planeter till ett av nobelveckans ljuskonstverk. Högljudda diskussioner ledde fram till fysikupptäckten som ligger till grund för dagens kvantdatorer, och i veckan har pristagarna bråkat med sina frackar, får vi veta. Men hur skulle deras forskningsområde kunna låta översatt till musik? Medicinpriset var en glad överraskning för mottagarna, men själva upptäckten gjorde dem närmast besvikna, vi hör varför. Och så får vi den fantastiska berättelsen om en av årets kemipristagare som gick från fattigdom till toppforskningen.
Avsnittet är till stora delar klippt ur Vetenskapsradions och Kulturredaktionens årliga direktsändning på Nobeldagen.
Dessutom om hur oväntat tidigt våra föregångare verkar ha lärt sig att göra upp eld.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Krokodiler kan återskapa sin hörsel om den försämras. Nu vill svenska forskare ta reda på om de kan hjälpa människor att höra bättre. Hurdå?
Avsnittet är en repris från 17 augusti 2025.
Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre.
En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet?
Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution.
Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se
Det är fem år sedan vi firade den första coronajulen och restauranger tejpade kryss på bord. Avlägset för många av oss, men de som jobbade i vården minns utsattheten och hemska val de ställdes inför.
Nu har forskare, myndighetspersoner och sjukvårdspersonal mötts på ett seminarium för att summera lärdomarna från pandemin som man inte vill ska gå förlorade, för snart kan det vara dags igen.
Vetenskapsradions Annika Östman har utforskat hur medier hanterade pandemin. Rapporteringen var enormt omfattade, och medieforskare kallar det för den största mediehändelsen sedan andra världskriget.
Dessutom hör vi om oväntat smarta vargar.
Gäster i podden: Annika Östman, medicinreporter, och Lars Broström, båda Vetenskapsradion.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Dagens hundar kan vara en decimeter eller en meter höga, och de kan förvarna för epilepsi, hitta knark och lära barn att läsa. Utvecklingen började tidigare än forskare trott, men vargen finns kvar långt därinne.
För omkring 15 000 år uppstod de första hundarna, och idag finns det över 500 raser. Utvecklingen tog riktig fart på 1800-talet genom riktad avel, men nu visar forskning att det redan för 10 000 år sedan uppstod olika hundtyper med skilda utseenden.
Våra hundars beteende väcker en del frågor, som när de plötsligt kan börja yla åt vissa ljud. Varför gör de så och vad betyder det förresten när de viftar på svansen mer åt vänster än åt höger? Tänk på Tinder så kan du få en ledtråd!
Gäster i podden: Vetenskapsradions Katarina Sundberg, som doktorerat på hundars genetik kopplat till deras sjukdomar, och Camilla Widebeck, som gjort program om hundars beteende.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
En gång hade Brasilien två stora regnskogar, och Alexandre Antonelli vill att det ska bli så igen. Så han lägger forskandet åt sidan för att agera mer handfast. Men är han för otålig?
Antonelli är ett av bevarandeforskningens affischnamn, som chef vid världens främsta botaniska trädgård Kew Gardens, och professor vid Göteborgs universitet. Men när världens skogar krymper, arter försvinner och klimatförändringarna fortsätter, så känner han att det arbetet inte räcker. I stället bestämmer han sig för att köpa upp mark i sitt ursprungsland Brasilien, för att binda ihop fläckar av regnskog som återstår av den en gång så stora Atlantskogen. Men det är svårare än han räknat med.
Niklas Zachrisson har följt Antonelli för SVT-dokumentären Professorn som fått nog och berättar om projektet och utmaningarna. Och Max Whitman, som forskar om den här typen av naturrestaurering, och som medverkar i dokumentären, ger några nycklar till hur insatserna kan bli lyckade.
Dessutom hör vi om oväntade spår av en mammuts sista timmar i livet.
Gäster i podden: Niklas Zachrisson, reporter på SVT:s och SR:s vetenskapsredaktioner; Max Whitman, postdoktor vid Institutet för forskning om målkonflikter i hållbar samhällsomställning, Uppsala Universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Det är lätt att sticka huvudet i sanden när klimatfrågan gör sig påmind, men det finns mer meningsfulla och hjälpsamma sätt. Gruppterapi för forskare och gemenskap bland oss andra, till exempel.
Klimatmötet i Paris sågs som en stor framgång, men nu 10 år senare har förnekelse och misstro vuxit kring frågan. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka, säger Marie-Louise Kristola, programledare för Klotet. Nu hoppas ledarna för mötet i Brasilien kunna väcka hopp och samarbete igen.
I den nya dokumentärfilmen ”Klimatet i terapi” går en grupp klimatforskare i gruppterapi, för att kunna hantera sina känslor kring att känna till krisens omfattning och samtidigt se omgivningen och utvecklingen gå åt fel håll. Marie-Louise och Lena har sett filmen och är överens om vilken som är den starkaste scenen.
Den globala uppvärmningen väcker rädsla och sorg, men det är inget fel med det, de känslorna är motiverade och kan hjälpa oss, menar retorikforskaren Maria Wolrath Söderberg, som efterlyser klarspråk, krismedvetenhet och mer gemenskap i frågan. Hon berättar också om hur vi gärna lurar oss själva kring vårt eget beteende.
Dessutom hör vi om forskning som visar att vägnätet i det romerska imperiet var mycket större än man trott.
Gäster i podden: Marie-Louise Kristola, programledare för SR:s miljöprogram Klotet; Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola som forskar om hur människor resonerar när det gäller klimatomställning.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Dinosaurier med anknäbb, nyheter om massutdöendets orsaker och spännande fynd i Skåne. Den senaste tiden har vi svämmats över av ny kunskap. Dags för dinospecial.
Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann.
Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan.
Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig.
Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Antalet försök på apor har nära på fördubblats under några år i Sverige, på grund av behovet av bra covidvaccin för människor. Vad utsätts de för, och hur går arbetet med att sluta med djurförsök?
Vetenskapsradions Karin Gyllenklev har besökt Nordens enda anläggning där det görs försök på apor, och mötet med djuren överraskade henne. Krabbmakakerna används i bl a vaccinforskning, eftersom de är så lika oss människor, och antalet försök har ökat med 88% de senaste åren. Men fortfarande utgör aporna en försvinnande liten andel av alla försöksdjur i Sverige, berättar hon.
Vid Jordbruksverket finns ett så kallat 3R-center som arbetar för att djurförsök ska minska, ersättas och förfinas. Emma Svensk som leder centret säger att det händer mycket positivt på området, och hon berättar om nya alternativ till forskning på djur, som kan vara träffsäkrare. Men samtidigt ligger antalet djurförsök ganska stilla över tid, säger hon, och centret har fått minska sin personal och verksamhet.
Vi hör också om brinnande rymdskrot som landat på jorden.
Gäster i podden: Karin Gyllenklev, reporter och programledare, Naturmorgon och Vetenskapsradion; Emma Svensk, verksamhetsledare Sveriges 3R-center, Jordbruksverket.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Från Frankrike kommer rapporter om en ny covidvåg med en variant som kallas ”Frankenstein”. Det här väcker oro och obehag hos många, men oron är ofta obefogad. Fast kanske inte onödig, säger våra gäster.
Även i Sverige syns en ökning av covid-19, och nu sätts årets vaccinationer igång. Den vanligaste virusvarianten är samma som väckt uppmärksamhet i Frankrike under smeknamnet ”Frankenstein”, men det otäcka namnet till trots är den inte farligare än tidigare varianter, säger Tina Crafoord vid Folkhälsomyndigheten. Så hur ska vi då tänka nu i höst om covid i allmänhet, och om vi känner symtom på sjukdomen? Och vilka behöver vaccinera sig?
Nyheterna som kommer nu kan sätta igång jobbiga tankar och känslor om hur det var under pandemin, säger psykologen Filip Arnberg, men det här behöver inte vara dåligt, säger han, som nu börjat forska på hur vårt beteende påverkats av erfarenheterna.
Dessutom hör vi om spännande nya spår efter en jättedinosauries promenad i England.
Gäster i podden: Tina Crafoord, chef vid enheten för vaccination på Folkhälsomyndigheten; Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska Sjukhuset Uppsala; Cecilia Blomberg, radions Sydeuropakorrespondent.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vandring i vildmarken lagom till att Nobelkommittén ska ringa med prisbeskedet, vem gör så? Jo forskaren som absolut inte väntar sig att få pris. Eller så är man favorit, men sätter sig ändå på ett plan.
Vi summerar den intensiva veckan med fokus på de naturvetenskapliga priserna, en vecka som innehållit fler skrällar än vanligt och där pristagarna varit svåra att nå både för Nobelkommittéerna och för oss på redaktionen, men envisa Lena Nordlund lyckas till slut! Kollegan Lars Broström spikade sitt tips för kemipriset i år, vad ledde honom rätt? Och Camilla Widebeck hoppades på en Harry Potter-effekt för fysikpriset, men så dök en sådan istället upp på ett oväntat ställe, lite som en kvantpartikel.
Dessutom går vi på crash course och hör självutnämnde nobelprisexperten Tord, som gör sina egna tolkningar av forskningen bakom årets priser.
Medverkande: Camilla Widebeck och Lars Broström, Vetenskapsradion.
Ljudtekniker: Nils Lundin
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Medicinmän och healers kan tyckas oförenligt med konventionell medicinsk vetenskap, men många viktiga moderna läkemedel kommer just från traditionell medicin. Men är det kolonialism eller global välgärning?
Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman berättar om resorna till Sydafrika och Indien där hon sett stora skillnader i vad traditionell läkekonst kan innebära. I programserien Naturens omstridda apotek utforskar hon hur den ser ut idag, och dess förhållande till den konventionella medicinska vetenskapen. Men hur är det som vetenskapsjournalist att träffa en forskare som också är healer undrar vi?
Och vem har egentligen rätt att dra nytta av de fantastiska naturliga kemifabriker som särskilt tropiska skogar utgör, och går det att skapa regler för hur denna resurs kan delas rättvist? Vetenskapsradions reporter med fokus på biologisk mångfald, Sara Sällström, berättar om det arbete som pågår och hur dna-tekniken både gör det hela lättare och svårare.
Dessutom hör vi om det kanske äldsta kött som någon vågat äta.
Medverkande: Annika Östman, medicinreporter, och Sara Sällström, reporter med fokus på biologisk mångfald, båda Vetenskapsradion.
Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg
Poddledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Resan mot Nordpolen 1897 borde inte ha slutat med katastrof menar Bea Uusma, som under 30 år använt en mängd vetenskapliga metoder för att förstå varför de tre männen dog.
Modern dna-teknik på blodfläckar, korrosionsstudier över Andrées gevär och avancerade genomlysningsmetoder på hans mögliga dagbok är exempel på vad Bea Uusma använt för att lösa mysteriet, som också fick henne att utbilda sig till läkare. Nu vill hon hitta nya skelettdelar vid katastrofplatsen på Vitön att analysera forensiskt, men klimatförändringarna gör att det brådskar - snart finns kanske inget kvar där.
En annan dramatisk polarexpedition var den Otto Nordenskjöld gjorde till Antarktis. Historikern Dag Avango berättar om hur mycket gick fel trots att Nordenskjöld var bättre förberedd. Avango själv har varit nära att förolyckas vid en egen tur till Arktis, men ändå reser han tillbaka till polartrakterna, för att studera expeditionernas lämningar som kulturarv.
Medverkande: Bea Uusma, läkare, författare och forskningsanknuten till medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet; Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Alla verkar älska igelkottar men få har kommit dem så nära som Marie Dacke, som sett deras avancerade parningskoreografi hemma i trädgården, och gått på djupet med myter om djuren. Hon berättar också om hoten mot igelkottarna idag.
”Jag blev igelkott-stalker” säger biologen Marie Dacke, om hur närgånget hon följt dem - till och med genom kameraövervakning. Nu kommer hon ut med en ny bok på temat, där hon också gräver i folkliga myter om de taggiga djuren.
Henrik Thurfjell på Artdatabanken följer utvecklingen för landets igelkottar, och han berättar om hoten och hur man bäst hjälper dem att trivas i sin egen trädgård.
Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet; Henrik Thurfjell, miljööanalysspecialist på Artdatabanken, organismgruppsansvarig för tetrapoder, SLU.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Kristallpalatset i London och Eiffeltornet påminner om när stora utställningar var det främsta sättet att visa upp teknologi och kultur. Men hurdan är en världsutställning idag?
Just nu pågår en i Osaka i Japan, och vi får en direktrapport därifrån. Och så går vi igenom de stora utställningarnas historia, med start från den allra första världsutställningen, i London 1851, via publikfavoriten Paris 1900 där OS var inkluderat, och Stockholm och Göteborg som INTE var världutställningar utan lite mer lokala, till den storslagna visionen om bilsamhället i New York 1939.
På senare år har världsutställningarna flyttat österut mot Asien, och länderna som ställer ut väljer väldigt olika vägar för att profilera sig.
Dessutom hör vi om när en av världens främsta uppfinnare skulle göra moderna leksaker. Resultatet blev kanske mest läskigt.
Gäster i podden: Anders Houltz, forskningschef Centrum för näringslivshistoria; Anders Ekström, professor idé- och lärdomshistoria Uppsala universitet; Magnus Gylje, redaktionschef Vetenskapsradion.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Tänk dig att du måste välja mellan att få ett hjärta eller en lunga från en gris inopererat - eller dö. Snart kan fler människor behöva ställa sig den frågan, och valet verkar lätt.
Att rädda människors liv genom att ge dem organ från djur har forskare experimenterat med länge, och nyligen genomfördes den första transplantationen av en grislunga till en människa. Det var i rent forskningssyfte och mottagaren var hjärndöd.
Försöket väcker etiska frågor, då det gjordes i Kina som har en historia av myndigheters övergrepp kopplade till organdonationer.
Men oavsett det kan det ses som ett viktigt framsteg, menar Sandra Lindstedt, som själv transplanterar mänskliga lungor och hjärtan till patienter. Och behovet är tydligt eftersom organ från mänskliga donatorer inte räcker till, säger hon.
En annan fråga är hur patienter kan uppleva att få organ från djur. Ett sätt att hantera det är att skämta om det, berättar etnologen och kulturforskaren Susanne Lundin som undersökt saken.
Vi hör om hur långt utvecklingen kommit inom detta som kallas xenotransplantationer, vilka utmaningarna varit, och om hur snart det kan bli vanligt att få organ från en gris.
Dessutom hör vi om luft- och eldmaskinen från 1700-talet som finns med i Sveriges nya kulturkanon. Vad är det för maskin?
Gäster i podden: Sandra Lindstedt, överläkare och professor i thoraxkirurgi och transplantation vid Skånes universitetssjukhus i Lund; Susanne Lundin, professor emerita i etnologi, Lunds universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Hur kan det vara så svårt för en liten leveransrobot att våga sig över gatan trots att risken för krock verkar utesluten? Och vad är det som gör att robotarnas allmänna intåg i vår vardag fortsätter att dröja?
Sedan en tid syns de på gatorna i Stockholm och många andra städer i världen: små robotar på hjul som ska leverera mat till kunder. Men att samspela med människor till fots och bakom ratten är inte lätt, vilket också visat sig gälla självkörande bilar. Att förstå människors intentioner är den stora utmaningen, och det kan vara mer krävande än vi anar.
Gäster i podden: Hannah Pelikan, interaktionsforskare och biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet; Christian Smith, robotikforskare, docent och lektor vid KTH.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Sveriges Radio fyller 100 år! Vi hör om de första experimenten, om storhetstiden när hela familjen samlades runt apparaten, om dagens individuella radiolyssnande, och vad man bäst äter när man lyssnar.
Det var i hemmet med mamman som publik som Marconi gjorde ett av sina avgörande första experiment, berättar Freddi Ramel, journalist som gjort en serie i tre delar om radions barndom och framväxten av public service. Teknikhistorikern Nina Wormbs ser på radiovågorna som en unik naturresurs - de syns inte men med teknikens hjälp har vi fått enorm nytta av dem. Och för de första lyssnarna var det som magi när ljud och röster från fjärran dök upp i det egna hemmet, berättar etnologen Elin Franzén som forskat om lyssnarnas upplevelser. Men hur är upplevelsen idag när många lyssnar individuellt i lurar, och kommer Sveriges Radio kunna fira 200 år 2125?
Dessutom hör vi om vem som har rätt att äga en meteorit som faller ner i Sverige.
Gäster i podden: Freddi Ramel, journalist på produktionsbolaget Tredje Statsmakten; Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH (som också har arbetat med två offentliga utredningar kring public service och övergång till digitalradio, senast 2014); och Elin Franzén, etnolog vid Stockholms universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Krokodiler kan återskapa sin hörsel om den försämras. Nu vill svenska forskare ta reda på om de kan hjälpa människor att höra bättre. Hurdå?
Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre.
En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet?
Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution.
Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se
Vilket djur är hungrigast, vilket pruttar högst och vilka är flest - kor eller hajar? Inför sommaren hör vi de knasigaste och vanligaste frågorna till experterna, och svaren.
Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, får många tusen frågor från allmänheten varje år, och alla får någon sorts svar, säger han. Fågelexperten Susanne Åkesson svarar även på frågor om däggdjur i Naturmorgon. Vi hör vilka frågor som är vanligast till sommaren och om de konstigaste frågorna de fått, och så får vi svaren förstås. Och ibland kan allmänheten hjälpa biologerna att hålla koll på utvecklingen i naturen på det här sättet, visar det sig.
Dessutom om några av de mest oväntade forskningsresultaten under året.
Gäster i podden: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds Universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.gunér@sr.se
Det är dags att vi slutar sola, säger melanomforskaren. Hur kan man ändå njuta av sommaren och se solbränd ut om man vill? Och så hör vi om positivt trendbrott för hudcancer och om soltrender förr och nu.
Att vistas i solen för att bli brun är något vi ska sluta med, säger hudcancerforskaren Hildur Helgadottir. Men det är ju så skönt och känns faktiskt nyttigt tycker Lena, ska man inte få vara i solen alls? Susanne Ljung från Stil i P1 berättar om när det blev mode att vara solbränd, och om dagens trender som rymmer både fejkbrännor, konspirationsteorier och UV-galenskap.
Vi hör om att de nya fallen av melanom nu faktiskt ser ut att minska, och om stora framsteg i behandling av sjukdomen, och om hur lite sol som räcker för att få nog med D-vitamin.
Och så om ett ofrivilligt men vådligt experiment med ägg i mikrovågsugn.
Gäster i podden: Hildur Helgadottir, docent och cancerforskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset; Susanne Ljung, programledare för Stil i P1.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar.
Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker.
Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar.
Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?
Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Avsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.
På platsen där Vasa bärgades visar sig vrakdelar finnas kvar, som nu hittats med avancerad teknik och envisa dykare som Jim Hansson. Och nya analyser av de kvarlevor som hittats på skeppet ger bättre förståelse för vilka de var.
Dykande marinarkeologen Jim Hansson är rejält upprymd över det han sett på botten utanför Beckholmen i Stockholm, alldeles i närheten av Vasamuseet. Han berättar varför fynden är så spännande och hur pusslet läggs med dem som nya bitar, i kombination med kunskap om andra vrak från stormaktstiden.
Fred Hocker har varit med och lett arbetet med den nya utställningen om människorna på Vasa, och berättar om varför den man där som kallades Gustav nu är en kvinna och heter Gertrud, och hur forskarna kan veta hur Helge, som dog vid sin kanon, verkligen såg ut.
Vi hör också om varför detta, tidernas kanske främsta svenska skrytfartyg, egentligen sjönk, om hur det står till med regalskeppet idag, och om vilka drömfynd som återstår för forskarna att göra.
Dessutom om schimpanser som hittar läkemedel i naturen för sina skador.
Gäster i podden: Jim Hansson, marinarkeolog museet Vrak; Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Några av världens allra främsta universitet har blivit måltavla i Trumpadministrationens kamp mot ”galna marxister” som presidenten kallar ledningen där. Vad blir följderna?
Ginna Lindberg, SR:s USA-korrespondent har följt frågan och ger en resumé och bild av stämningen. Hon har själv fått frågor av akademiker om hur de ska göra för att flytta till Europa med sin forskning. Historikern Johan Östling ser med oro på utvecklingen, som till viss del påminner om när de fria universiteten ”likriktades” i Tyskland på 1930-talet, vilket ledde till stor forskarflykt och att landet förlorade sin ledande ställning till USA. Och en av Sveriges främsta kemister, Pernilla Wittung Stafshede, förbereder sig just nu för att flytta från Göteborg till USA. Hur tänker hon?
Dessutom hör vi om hur hårdrock och fotboll kan orsaka skalv som märks på seismiska instrument.
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent; Johan Östling, professor i historia vid Lunds Universitet; Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Varför sjunger egentligen fåglar, hur kan vissa fåglar härma andras läten, hur går det till när en trasthanne sjunger honor att tro att han inte redan är familjefar? Och hur blir Fågelsångsnatten i P1 i år?
Vetenskapspodden laddar upp inför Fågelsångsnatten med en grundkurs i fågelsångens värld kryddad med oväntade knep hos vokalisterna. Vi hör om årets nyheter, förväntningar och farhågor från programledare och experter. Jenny Berntson Djurvall avslöjar årets stora nyhet, Susanne Åkesson berättar om otrogna trastars förändrade sång, och Didrik Vanhoenacker får en enkel plastlinjal att låta som flera av de hackspettar han hoppas få höra.
Dessutom om forskning på hur man ska tappa ett ägg för att det inte ska gå sönder.
Medverkande: Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds universitet; Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Jenny Berntson Djurvall, programledare Naturmorgon, samtliga medverkande i Fågelsångsnatten i P1 17 maj.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Över 100 gånger på en dag hörde och såg Mia Blomgren ordet stress i sin närhet. Vad beror det på? Och hur kan vi hantera upplevelsen av att allt går fortare och blir värre?
Mia Blomgren har gjort P1-dokumentären Som en skållad råtta om hur folk hon möter ser på stress. Själv har hon en del tankar om vad allt tal om stress beror på. Mats Lekander, psykolog och stressforskare, menar att läget knappast är värre nu än tidigare och att vi idag faktiskt jobbar mindre än förr. Han tycker att begreppet stress har blivit urvattnat och att det inte är till vidare hjälp att prata så mycket om hur mycket av det vi går omkring med. Och han har fått en ny idol genom Mias dokumentär: fattigpensionären Anita som säger att hon aldrig varit stressad.
Dessutom hör vi om kartagernas genetiska ursprung.
Gäster i podden: Mia Blomgren, dokumentärmakare Sveriges Radio; Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och föreståndare för Stockholm stress center vid Stockholms Universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Bollspel som liknar träning i klubbar har varit vanligt inom skolidrotten, trots att det inte borde vara så. Och friluftsliv har fått stryka på foten. Men hur främjar man bäst alla barns lust att röra sig?
Vetenskapspodden åker till Örebro och träffar forskare vid universitetet där som ägnar sig åt idrottslärarutbildning. Jan Mustell har studerat bollspel, som länge verkar varit överrepresenterat vid skolans idrottslektioner, och ofta på sätt som exkluderar många. Men kanske håller något på att hända, visar hans avhandling. Karin Sjödin forskar på friluftsliv, som enligt styrdokumenten borde få mer utrymme, och som hon menar kan vara ett bra alternativ till rörelse för många, unga som gamla. Att hoppa över en bäck på en vandring och pausa när man känner sig lite trött kan passa vissa bättre än att pressa sig på idrottsplatsen.
Dessutom hör vi om forskning kring hur världens alla urinoarer kunde stänka mindre.
Medverkande: Jan Mustell och Karin Sjödin, båda universitetsadjunkter inom idrottsvetenskap, Örebro Universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nyligen vann en anonym person i Sverige 1,25 miljarder kronor på ett lottospel. Hur påverkar en sådan storvinst vinnarens liv? Och varför spelar folk fast chansen att vinna är så liten?
Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi, har studerat hur livet förändras för den som vinner flera miljoner. Erik Angner, professor i praktisk filosofi, är också nationalekonom. Han forskar om lycka, som han menar faktiskt kan köpas för pengar. Men han säger också att att ekonomer och filosofer ser olycka på värdet av lycka.
Gäster i podden: Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi; Erik Angner, professor i praktisk filosofi, båda vid Stockholms universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Marcus Wandt om nya dramatiska detaljer om varför två amerikanska astronauter blev kvar över 9 månader i rymden, om ordbråket mellan Elon Musk och Wandts kamrat, och om honom själv på ISS och nu ett år senare.
NASA-astronauterna Williams och Wilmore trodde en stund att de varken skulle komma fram till ISS eller tillbaka till jorden. Marcus Wandt berättar om hur han själv skulle tänkt i ett sådant läge, och om andra likheter och skillnader mellan rymdkatastroffilmen Gravity och verkligheten. Vi pratar också om den rymdstation som snart ska ersätta ISS, och om hur NASA:s planer på jämlikhet och mångfald för kommande månfärder ser ut att justeras.
Dessutom om varför 10 000 skorpioner bor i en mur i England.
Gäst i Vetenskapspodden: Marcus Wandt, astronaut.
Poddledare: Lena Nordlund
Producent och medverkande: Björn Gunér
Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva?
Avsnittet är en repris från 13/1.
Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar.
Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Nu börjar de första humlorna synas, ett vårtecken som gör många glada med sin uppenbarelse. Men få har följt dem som musikaliska skådespelaren Gaby Stenberg, och få känner till deras brutala sidor.
Ekologen Anna Persson har i en studie tagit hjälp av allmänheten för att få veta när de första humlorna dyker upp på våren, och berättar om varför det är viktigt att veta.
Skådespelerskan Gaby Stenberg, känd från bland annat såpan Rederiet, ägnade stora delar av sitt liv åt att spela in surrandet från humlor och andra insekter, skriva musik om dem och till och med konstruera ett musikinstrument där man kunde spela med humlors surr. Tommie Jönsson berättar om arbetet med P4-dokumentären ”Rederiet-stjärnans dolda passion”.
I Vetenskapspodden ägnar vi oss åt de här djuren som gör oss glada, och som vi tror är så gulliga utan att tänka på att deras livsstil kan innefatta att döda och äta upp både barn och barnbarn.
Och så hör vi om den hotande konkursen för ett haussat dna-test-bolag, och farhågorna att genetisk information nu kan hamna i fel händer.
Gäster i podden: Anna Persson, ekolog och humleforskare vid Lunds universitet; Tommie Jönsson, Sveriges Radio.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Dagens unga blir alltmer konservativa kring könsroller och parrelationer, och soft girl-trenden förespråkar stressfritt betalt hemmaliv för unga kvinnor. Vart tog kampen för jämställdhet vägen?
Vi hör om 60- och 70-talets statsanställda influerare som skulle få ut hemmafruar i arbetslivet, långt ifrån dagens motsvarigheter på nätet som lockar med soft hemmaliv.
Bland förra årets nyord fanns soft girl, som enligt Språkrådets definition är en ung kvinna som bejakar värden som anses mjuka, exempelvis skönhet och familjeliv, och som väljer bort karriären.
Och för någon månad sen kom ungdomsbarometern och enligt den har andelen killar och tjejer som vill att killen betalar på dejten ökat stort, bland både tjejer och killar. På tio år har det blivit dubbelt så många tjejer som vill uppfattas mjuka och feminina.
Lena försöker förstå sig på utvecklingen med hjälp av två forskare som har följt utvecklingen och en radiokollega som har gjort en dokumentär om de så kallade aktiveringsinspektörerna som kom före jämställdhetspolitikens breda intåg.
Dessutom kort om risken för dålig gruppdynamik drama på isolerad forskningsstation och i rymden.
Gäster i podden: Åsa Lundqvist, professor i sociologi vid Lunds universitet, som har forskat om familjepolitik och jämställdhet; Veronica Flyman, doktorand vid Göteborgs universitet som forskar i sociologi om familjer och singelskap; Cecilia Ohlén, radiojournalist som gjort P4-dokumentären När inspektören fick hemmafruarna att lämna spisen.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Tänk dig att du får en dödlig sjukdom och är helt beroende av en främling för att kunna bli frisk. Och att den främlingen måste vara mer lik dig än dina egna barn!
För den som drabbas av allvarliga former av leukemi och andra blodsjukdomar kan en stamcellstransplantation vara enda sättet att rädda livet.
Så var det för artisten Charlotte Engelkes, som efteråt gjorde en föreställning med sång och dans om det märkliga i att få en annan persons celler i sig. Lena såg showen 2022 och mötte då även den unge tyske man som genom sin donation räddat Charlottes liv. I samband med det träffade också han och Charlotte varandra för första gången.
I år är det 50 år sedan den första transplantationen av det här slaget gjordes i Sverige, och Hans Hägglund, som varit en av Charlottes läkare under behandlingen, skriver en bok på ämnet. Han berättar om utmaningarna och den senaste utvecklingen på området.
Och Charlotte har i år firat sin nya födelsedag när hon ”fyllde sex år”, med barnkalas.
Dessutom pratar vi om möjliga positiva hälsoaspekter av den rådande bastufebern.
Gäster i podden: Charlotte Engelkes, sångare, dansare, skådespelare och regissör som genomgick en stamcellstransplantation 2019; Hans Hägglund, överläkare och specialist på blodsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset, samt ”bastudoktor”.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Romarrikets värsta fiende med Hannibal och hans stridselefanter i spetsen, och ett rike som bör förgöras. Där tar kunskapen om Karthago slut för många av oss. Men idag är det kanske mer relevant än på länge, så idag får vi en grundkurs.
Tobias Svanelid från Vetenskapsradion Historia har varit på plats där Medelhavets första stormakt föddes och sökt spåren efter den fantastiska stad som jämnades med marken. Arkeologen Kenneth Silver från Medelhavsmuseet tänker på Karthago oftare än de flesta tänker på romarriket, och maktkampen mellan rikena påminner till stor del om vår egen tid, säger han. Och Lena blir till sin överraskning riktigt intresserad av historia.
Dessutom hör vi om de nyfödda ullhåriga mössen, som är ett steg på väg i försöken att återskapa den utdöda ullhåriga mammuten.
Gäster i podden: Tobias Svanelid, programledare Vetenskapsradion historia; Kenneth Silver, arkeolog, historiker och intendent på Medelhavsmuseet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Spänningssökande, på jakt efter snabba belöningar och dåligt konsekvenstänkande är utmärkande drag. Men fantastisk anpassningsförmåga och snabb social utveckling hör också till tonårshjärnans specialiteter.
Alex är 14 år när han grips av polis, på väg till ett morduppdrag med skarpladdat vapen. ”Jag var uttråkad” är en del av hans förklaring till att han hamnade där, och han hade svårt att se konsekvenserna av det han var på väg att göra. Men det finns mycket annat i hans liv än tonårshjärnans speciella sätt att fungera som ledde dit, berättar Petra Berggren, reporter på P3 Krim.
Och det finns en evolutionär och social poäng med hur tonåringars hjärnor fungerar, säger psykologen Armita Golkar, som vill påminna om hur otroligt anpassningsbar och lättlärd man är i tonåren – så är det tyvärr aldrig senare i livet, säger hon.
Gäster i podden: Armita Golkar, psykologiforskare, Stockholms universitet; Petra Berggren, reporter och programledare P3 Krim.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Den nya AI-tekniken kommer förändra samhället i grunden, hör vi, men måste man försöka hänga med? Vad är skillnaden mellan deepfakes och Deepseek, och hur kan EU hänga med i utvecklingen?
Sven, techreporter på Sveriges Radio, förklarar vad den kinesiska ai-chatbotten Deepseek är och varför det ses som ett nytt ”sputnik-ögonblick” för USA. Camilla har följt det stora internationella mötet ”AI action summit” i Paris. Lena känner olust inför tekniken, och är samtidigt rädd att bli akterseglad som en gammal hamnarbetare i Liverpool. Men Macrons fejkade discodans och fina långa hår ger lite AI-glädje.
Dessutom om varför delfinhanar verkar gilla att kissa rakt upp i luften, något som en ny studie undersöker.
Gäster i podden: Sven Carlsson, techreporter på Sveriges Radio; Camilla Widebeck, Vetenskapsradion.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
vetenskapspodden@sr.se
President Trump vill stoppa den finansiering av HIV-läkemedel som räddat livet på 25 miljoner människor i världen de senaste 20 åren. Vad betyder det, och kan det leda till resistenta hiv-virus där dagens läkemedel inte biter?
Medicinreportrarna Sara Heyman och Annika Östman har, precis som Lena, följt hiv-frågan under lång tid. De forskare de nu pratat med, bland dem Anna Mia Ekström vid Karolinska institutet och Salim Abdool Karim i Sydafrika, är nu kanske mer bekymrade än någonsin tidigare. För i kampen mot det lömska viruset som gått ganska bra, och där det 2024 tändes nytt hopp när en ny skyddande spruta kom, ser läget nu helt annorlunda ut efter att president Trump och hans regering beslutat att avbryta världens största satsning på hiv-bistånd.
Vi hör också om forskningen som syftar till att uppnå det perfekta kokta ägget, och Björn har testat metoden.
Gäster i podden: Sara Heyman, reporter Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent; Annika Östman, medicinreporter Vetenskapsradion.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Sedan den storskaliga invasionen inleddes har de fört miljontals människor i säkerhet, och sedan åker tågpersonalen tillbaka mot faran. Hur kan tågen gå så bra i Ukraina, när vi tycker Sverige har sådana problem med järnvägen?
Fotojournalisten Jelle Krings har följt järnvägsarbetarna i Ukraina ända sedan Rysslands storskaliga angreppskrig började. Många av dem har dött eller skadats, och hur de vågar, orkar och klarar att hålla igång trafiken är en inspirerande symbol för motståndet, säger han. Och tågen håller tidtabellen!
Jelle Krings öppningstalade vid konferensen Transportforum, där även punktligheten i den svenska tågtrafiken, som 2024 var den sämsta på 14 år, diskuterades. Björn har följt frågan och han och Lena har pendlat med tåg i 20 år - under den tiden har tågresandet i Sverige fördubblats utan att järnvägen knappt byggts ut.
Hur dåliga är egentligen dagens svenska tåg på att komma i tid, och hur skulle det gå i kris eller krig här? Järnvägsforskaren Anders Peterson har både förklaringar och förslag, men fler stinsar här hemma finns inte på hans lista.
Medverkande: Jelle Krings, frilansande fotojournalist från Nederländerna.
Gäst i podden: Anders Peterson, biträdande professor trafiksystem vid Linköpings universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Byxor med inbyggd krockkudde eller lite glamorösare broddar som fler vill ha på sig - kan det hjälpa för att minska de allvarliga skadorna vid halka?
Lena är en av många som fallit och slagit sig den senaste tiden och det behövdes inte ens någon is för att hon skulle halka. Men vintrarna verkar föra med sig halka till allt större delar av vårt land och olyckorna där bara en enskild gångtrafikant är inblandad kostar samhället många miljarder och leder faktiskt till fler dödsfall än man vill tro. Vi hör om forskningen som ska hjälpa och det handlar om allt från airbags i byxan till smart datainsamling i realtid med tusentals vanliga bilar. Och kanske kan broddar och kroppsskydd få högre status i framtiden? Vi möter forskare på temat på trafikkonferensen Transportforum och har med oss en gäst som vi redan tidigare kallat ”halkans fiende nummer ett”.
Medverkande: Jenny Eriksson, statistiker VTI; Svante Berg, trafikkonsult Movea; Hawzheen Karim, innovationsledare ViaPM.
Gäst i podden: Viveca Wallqvist, forskare RISE.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva?
Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar.
Vetenskapspodden har nu ny längd, 30 minuter, och nya sändningstider i FM.
Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Lena och Niklas Källner klarade sig bättre i På spåret än de hade väntat sig, och ibland kom de ihåg fakta de själva inte trodde de kunde. Hur fungerar minnet under stress? Och kan det hjälpa att plugga inför en frågesport som den här?
På spåret rullar vidare i SVT och Niklas och Lena tycker det är lite skönt ändå att inte vara med i årets säsong, med tanke på den mentala press de upplevde inför tävlandet. Minnesforskaren Lars Nyberg förklarar varför lite stress kan göra nytta när det gäller att rota fram svaren ur det undermedvetna. Vi lär oss också av landets regerande minnesmästare hur man kan göra för att lägga namn på minnet, och så hör vi att våra hjärnor tack och lov inte fungerar som en hårddisk som kan bli full. Dessutom avslöjar Niklas en mindre känd faktor bakom framgång i tävlingen.
Avsnittet är en repris från 31 oktober 2024.
Medverkande: Niklas Källner, journalist och författare; Lars Nyberg, professor neurovetenskap Umeå universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vetenskapspodden tipsar om Vinter med fysikprofessorn och författaren Bodil Jönsson, som engagerar sig mot kunskapsförnekelse och kunskapsrelativism.
Bodil Jönsson nådde ut till den breda allmänheten med storsäljande boken ”Tio tankar om tid” 1999 och svarade på frågor om fysik i tv-programmet Fråga Lund. I sina senaste böcker ”Factup!” och ”Så fint att KUNSKAP finns!” uppmanar Bodil Jönsson till engagemang mot sådant hon kallar kunskapsunderminerande.
Tänk dig att någon du älskar plötsligt riskerar att dö - och att du har missat att lära dig hur du kan förhindra det. Så vill vi inte ha det, så därför går vi på kurs.
Julen är tyvärr en tid då hjärtstopp är extra vanligt och med anledning av det så handlar Vetenskapspodden om första hjälpen, en repris från i höstas. Vad ska man göra och tänka om någon i ens närhet till exempel plötsligt segnar ner och slutar andas? Vi går en snabbkurs med en sjuksköterska som utbildar i första hjälpen, och pratar om att många svenskar faktiskt har gått en kurs men ändå händer det att ingen ingriper trots att det finns många där. Vi hör om nya smarta tekniska lösningar för att sprida larm till livräddningskunniga i allmänheten och om gamla och ibland mindre smarta sätt att försöka rädda liv genom historien.
Avsnittet är en repris från 26 september 2024.
Medverkande: Rachel Singer, sjuksköterska och utbildare i första hjälpen vid företaget Falck; Sara Heyman, reporter vid Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent OCH sjuksköterska, Jacob Hollenberg, professor, överläkare och chef för Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset; Gunilla Velin, som drabbades av hjärtstopp och räddades av främmande människor genom HLR och hjärtstartare, och som nu engagerar sig i HLR.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
vetenskapspodden@sr.se
Varje år upptäcker vetenskapen okända arter av djur och växter, men ofta är de redan utrotningshotade. Nu växer AI fram som ett redskap även för naturvård, vilket kan behövas, för arternas överlevnad hänger ihop med andra kriser på komplicerat sätt.
Sara Sällström berättar om två nya stora rapporter om hur den biologiska mångfalden kan räddas, och om hur ai kan hjälpa till att kartlägga det intrikata samspelet mellan djur, växter och människor. Marie-Louise Kristola har nyheter om hur vi bäst använder naturen för att koppla av, och Lena och Björn tänker mitt i mörkaste vintern på varsin solvarm sommarbrygga nära skog och hav.
Och så vi spanar in vampyr-igelkotten, spökpalmen och krokodilsalamandern på årets listor över nyupptäckta arter.
Medverkande: Sara Sällström, Vetenskapsradion; Marie-Louise Kristola, Klotet.
Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vi möter den kanske sportigaste av årets pristagare på tennisplanen, morgonen efter Nobelfesten. Och så allt det bästa om de vetenskapliga priserna ur vår särskilda nobelsändning, och ljuskonst med penicillin och viktiga maskar.
Poddens producent får testa sina tennisfärdigheter mot Simon Johnson, och höra ett tips från coachen som särskilt gäller smarta typer som ekonomipristagaren. Och så serverar vi det matnyttigaste ur P1:s nobelsändning där Lena och Lina Kalmteg från kulturradion pratar årets prisade vetenskap med Björn och Annika. Dessutom får vi möta femteklassarna som gjort ljuskonst om upptäckten av världens kanske viktigaste läkemedel, och följer med medicinpristagaren till konstverket om hans egen upptäckt.
Medverkande: Lina Kalmteg, Annika Östman.
Poddledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Finns det något vi alla kan lära oss av nobelpristagares sätt att tänka, och vad är det som utmärker deras idéer och sätt att fullfölja dem? Hör nobelprisexperten som kommer med en ny bok om just det.
Vi har idéhistorikern och nobelpriskännaren Gustav Källstrand på besök, som nu släpper boken ”Tänk som en nobelpristagare” - och den börjar INTE med Albert Einstein utan med en färskare pristagare, varför då undrar vi? Vi påminner oss om några nobelpristagare vi själva mött och deras sätt att tänka, och så hör vi om vilken annan sorts pristagare Lena faktiskt kan tänka som.
Avsnittet är en repris från 24 oktober 2024.
Medverkande: Gustaf Källstrand, idéhistoriker och författare, verksam vid Nobelmuseum i Stockholm.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Världen samlar sig ovanligt mycket kring miljöfrågorna just nu. Efter klimatmötet i Baku som avlöste mötet om biologisk mångfald i Colombia, så pågår nu ett stort möte i Sydkorea om problemen med plast.
Ekots Annika Digreus är på plats i sydkoreanska Busan och ger oss en rapport från det avgörande mötet för att få till det första globala avtalet om plast. Anders Wennersten, också miljöreporter på Ekot, har just kommit hem från klimatmötet COP 29 i Baku, Azerbajdzjan, där en överenskommelse nåddes till slut men en som många är besvikna över, särskilt i världens fattigare länder. Lena och Björn har inte varit på några stora miljömöten men istället tittat på danska klimatdramaserien ”En familj som vår” som går på TV4, och som med sedvanlig dansk dramabriljans kan väcka den som somnat från klimatfrågan.
Medverkande: Annika Digreus och Anders Wennersten, båda klimat- och miljöreportrar på Ekot.
Ljudtekniker: David Hellgren
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
vetenskapspodden@sr.se
Tropiska molnskogar och torrskogar är mindre kända än regnskogarna, men minst lika spännande och oerhört artrika, hör vi från Colombia. Och dimman vid dånande vattenfall skapar unika livsvillkor även här hemma i Sverige.
Skogar med namn som hämtade ur sagornas värld tar vi oss in i med hjälp av Sara som varit i Colombia. Och det som rasslar ner från ett träd där och kunde ha träffat henne är varken löv eller grenar utan något helt annat. Joacim tar oss med till svenska svämskogar, forsdimmeskogar och en unik urskog som glimmar som av silver. Björn minns sökandet efter tigrar och en skogstyp som nog inte finns, och besöket i ett land med mindre trädtäckning än Vatikanstaten, men som satsar på skogen. Och så har Lena har varit i det stora äpplet där det finns planer för fler plataner.
Medverkande: Sara Sällström, Joacim Lindwall, Lena Nordlund, alla på Vetenskapsradion.
Poddledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
vetenskapspodden@sr.se
När elfärjan accelererar höjer den sig över vattenytan och flyger fram. Ner under ytan sticker stag till bärplan som håller upp båten och ger den minimalt vattenmotstånd. Nu ska båten testas i trafik.
En snabb och energisnål elfärja som kan ta en till jobbet är nog attraktivt för många resenärer. Vattenvägarna i Stockholm har stor oanvänd potential, menar forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Nu kommer ett pilotprojekt för att testa den här tekniken på sjön. I höst kan man prova att åka den snabba bärplansfärjan mellan Ekerö och Stockholm.
Det här avsnittet sändes första gången i juni 2024.
I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Peter Normark
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Rapporteringen från USA i samband med valet är enorm, och här hemma dyker amerikanska ord, filmer och maträtter upp nästan överallt nästan hela tiden. Hur kommer det sig att vi är så fixerade vid vad som händer på andra sidan Atlanten? Och är det ett problem?
Vi struntar i själva valet och pratar om amerikabilden i Sverige med forskaren Dag Blanck, och med författaren Mats-Eric Nilsson om hur vårt språk, vår gatubild och vår kultur svämmas över av den konstanta störtfloden från Förenta staterna. Vi minns vår egen reportageresa till New York och funderar på hur bra bild den staden ger av landet USA. Och så påminns vi om att våra länder trots allt är väldigt olika, vad vi än vill tro.
Medverkande: Dag Blanck, professor och föreståndare, Institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Mats-Eric Nilsson, journalist och författare till boken ”Kåppi pejst [copy paste] : Hur vi härmar USA mer än ever”.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
vetenskapspodden@sr.se
Lena och Niklas Källner klarade sig bättre i På spåret än de hade väntat sig, och ibland kom de ihåg fakta de själva inte trodde de kunde. Hur fungerar minnet under stress? Och kan det hjälpa att plugga inför en frågesport som den här?
Nu drar På spåret igång igen i SVT och Niklas och Lena tycker det är lite skönt ändå att inte vara med i årets säsong, med tanke på den mentala press de upplevde inför tävlandet. Minnesforskaren Lars Nyberg förklarar varför lite stress kan göra nytta när det gäller att rota fram svaren ur det undermedvetna. Vi lär oss också av landets regerande minnesmästare hur man kan göra för att lägga namn på minnet, och så hör vi att våra hjärnor tack och lov inte fungerar som en hårddisk som kan bli full. Dessutom avslöjar Niklas en mindre känd faktor bakom framgång i tävlingen.
Medverkande: Niklas Källner, journalist och författare; Lars Nyberg, professor neurovetenskap Umeå universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.s
Finns det något vi alla kan lära oss av nobelpristagares sätt att tänka, och vad är det som utmärker deras idéer och sätt att fullfölja dem? Hör nobelprisexperten som kommer med en ny bok om just det.
Vi har idéhistorikern och nobelpriskännaren Gustav Källstrand på besök, som nu släpper boken ”Tänk som en nobelpristagare” - och den börjar INTE med Albert Einstein utan med en färskare pristagare, varför då undrar vi? Vi påminner oss om några nobelpristagare vi själva mött och deras sätt att tänka, och så hör vi om vilken annan sorts pristagare Lena faktiskt kan tänka som.
Medverkande: Gustaf Källstrand, idéhistoriker och författare, verksam vid Nobelmuseum i Stockholm.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Kan förflytta sig på land, simmar 800 mil för att dö och har gäckat forskare i tusen år. Vetenskapspodden reder ut dagens ål-mani och varför den förtjänar sin hajp.
Vad är grejen med ålen egentligen? I år är det fem år sen boken Ålevangeliet av författaren Patrik Svensson kom ut. Den har getts ut i 35 länder, sålts i jättestora upplagor, fått mängder av priser, blivit till opera och i översättningen ”The book of eels” hamnat på New York Times topplista. En bok om en fisk! Vetenskapspodden reder ut vad det är med ålen som anses vara så mystiskt, och varför den förtjänar sin hajp.
Programledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Medverkande: Karin Gyllenklev och Emelie Bredmar
Årets priser är ovanligt rätt i tiden - två av dem har koppling till AI och pristagarna själva hör till dem som varnar för riskerna med tekniken. De livsviktiga proteinerna är ett annat gemensamt tema och så dyker djuren upp lite överallt.
Vi summerar den intensiva veckan och den spännande forskningen. Lena minns när hon skrämde sina gravida vänner med vad som kunnat hända om inte mikro-RNA funnits, innan hon själv kände till det nu prisade ämnet. Camilla försöker förklara de tidiga stegen i utvecklingen av artificiell intelligens men vad är skillnaden mellan begreppet ”katt” och själva djuret? Annika frågar kemipristagaren hur viktigt gaming är för att lyckas som AI-forskare och Björn hittar lugnande råd om att man inte måste vara den smartaste killen i rummet för att nå långt. Det räcker att hitta... ja vad?
Medverkande: Annika Östman och Camilla Widebeck, reportrar Vetenskapsradion.
Ljudtekniker: Jakob Lalér
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
2024-10-11: Podden har efter att den sändes i radio första gången uppdaterats, där två formuleringar om nomineringsprocessen och mikro-RNA har tagits bort för tydlighet.
Ny spelfilm om covid inom äldrevården och en dokumentär om Peter som överlevde 18 dygn i respirator och har fått en bättre syn på livet och döden. Båda påminner de om en tid som många av oss redan lagt bakom oss. Hur är det möjligt, hur är det för de som inte kunnat glömma, och kan vi prata om goda följder av pandemin?
Nya storfilmen ”Så länge hjärtat slår” är inspirerad av Johanna Sjövalls dokumentärer Det illojala vårdbiträdet om Stine som slog larm om missförhållanden på äldreboendet där hon jobbade, och nu väntas HD-domen i ärendet. Johanna berättar om sina egna intryck av hur svårt det var för anställda och anhöriga under pandemins första tid, och hur de fortfarande plågas.
Sofia Kottorp har gjort något så överraskande som en upplyftande dokumentär om Peter som var ”ett andetag från döden” i covid, och som hittat ett sätt att hantera sin traumatiska nära döden-upplevelse och komma stärkt ur det hela.
Och Lenas kompis Claes Löfgren har börjat tappa hoppet efter fyra år av postcovid som inte går över.
Traumapsykologen Filip Arnberg förklarar hur det kan komma sig att de flesta av oss redan lagt denna svåra och märkliga tid bakom oss, och hur det är för dem som inte kunnat göra det.
Medverkande: Johanna Sjövall, reporter Ekot; Sofia Kottorp, dokumentärmakare SR; Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska Sjukhuset Uppsala.
Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
vetenskapspodden@sr.se
Tänk dig att någon du älskar plötsligt riskerar att dö - och att du har missat att lära dig hur du kan förhindra det. Så vill vi inte ha det, så därför går vi på kurs.
Det är nationell beredskapsvecka och Vetenskapspodden handlar om första hjälpen. Vad ska man göra och tänka om någon i ens närhet till exempel plötsligt segnar ner och slutar andas? Vi går en snabbkurs med en sjuksköterska som utbildar i första hjälpen, och pratar om att många svenskar faktiskt har gått en kurs men ändå händer det att ingen ingriper trots att det finns många där. Vi hör om nya smarta tekniska lösningar för att sprida larm till livräddningskunniga i allmänheten och om gamla och ibland mindre smarta sätt att försöka rädda liv genom historien.
Medverkande: Rachel Singer, sjuksköterska och utbildare i första hjälpen vid företaget Falck; Sara Heyman, reporter vid Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent OCH sjuksköterska, Jacob Hollenberg, professor, överläkare och chef för Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset; Gunilla Velin, som drabbades av hjärtstopp och räddades av främmande människor genom HLR och hjärtstartare, och som nu engagerar sig i HLR.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
vetenskapspodden@sr.se
Berusade maskar i en labyrint, grisar som kan andas med rumpan, och så skalbaggar med små kepsar som gör dem sämre på att navigera efter stjärnorna. Är det bara kul eller också viktigt?
Ig Nobel-priset ges till forskning som först får oss att skratta och därefter tänka efter. Lena minns när hon var med vid en viktig upptäckt om hur dyngbaggarna så mästerligt kan navigera i spikraka linjer, och vi hör vad en av forskarna bakom upptäckten tänker om att få ett humorpris för sitt hårda och banbrytande arbete. Lars berättar om hur chili insprutad i näsan kan lura folk att tåla smärta bättre, och Björn återvänder till forskningen om varför bananskal är så hala, och varför det är viktigt att veta. Gäst i podden är neuroforskaren och Ig Nobel-entusiasten Gustav Nilssonne som menar att humor är viktigt både för att forskare ska stå ut och som motvikt till Nobelprisets prestige, pompa och ståt.
Och så listar vi förstås de mest minnesvärda Ig Nobel-priserna genom åren.
Medverkande: Gustav Nilssonne, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet; Lars Broström, Vetenskapsradion.
Ljudtekniker: Elvira Björnfot
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
vetenskapspodden@sr.se
Hur packar man rätt och lagom mycket mat för en fjälltur, och hur mycket trängsel står vi och naturen ut med? Och hur handskas man med en ilsken ren på en parkeringsplats?
På Lenas första och enda fjälltur blev det bråk om hur länge en chokladkaka skulle sparas. Rätt mat på vandringen är viktigt för att turen ska bli bra, men vad som är rätt mat att bära med sig är lite knepigare att säga. Björn berättar om fjällvandringen han just kommit tillbaka från med snacks kvar i ryggsäcken, Lars Broström reder ut hur man ska tänka kring energiintag och förbrukning, och Joacim Lindwall från Naturmorgon slår ett slag för lata och avspända fjällturer där en påse chips gärna kan få följa med.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Åska och blixtar fascinerar oss, och även brännskadeläkaren och blixtforskaren. Många är kanske onödigt rädda, men andra av oss borde nog vara mer försiktiga. Hur farliga är egentligen blixtar, vad är det som händer i åskmolnet och i kroppen, och hur undviker man att skadas?
Var Lena dumdristig när hon satt kvar på uteserveringen i åskvädret, vilka kan inte unna sig ”lyxen” att ta skydd inomhus, hur kan träd både vara farliga och till hjälp vid åskväder, och varför är Uppsala ett världskänt centrum för blixtforskning?
Gäst i podden är Fredrik Huss, blixtkunnig överläkare och ansvarig Brännskadecentrum, akademiska sjukhuset i Uppsala, och så har Björn hälsat på hos blixtforskningsnestorn Vernon Cooray, professor emeritus i elektricitetslära vid Uppsala Universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
vetenskapspodden@sr.se
För skolelever är det nu vardag att använda AI-verktyg till hjälp i skolarbetet. Är det fel, när chattbottar används allt mer inom arbetslivet? Och numera använder många medieföretag AI-röster, hur bra blir det och varför gör inte SR så?
SR:s reporter Anders Diamant har gjort programmet ”Tack mamma, pappa och ChatGPT” som visar att den generativa artificiella intelligensen är självklar att använda för många elever, men gärna utan att lärarna förstår det. Skolpersonal säger att de är medvetna om att verktygen används, och att de kan göra nytta i deras eget arbete, om de utnyttjas på rätt sätt. Men vad är det?
I Sveriges Radio ska inga artificiella röster användas, säger Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på företaget, men vi testar ändå att göra AI-kloner på våra egna röster. Och så konstaterar vi att humor fortsatt är en utmaning för chattbottar, men att de är kanske oroväckande bra på mycket annat.
Det verkar vara dags att vänja sig vid att den generativa AI:n är här för att stanna och se hur vi bäst förhåller oss den.
Lena Nordlund och Björn Gunér har Anders Diamant och Olle Zachrisson som gäster.
Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller?
Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.
Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem?
Programmet är en repris från 21 mars 2024.
I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
På poloplanen i Buenas Aires står åtta till synes identiska hästar med sina ryttare. De hyllar Cuartetera, en legendarisk polohäst som dött. Hon lever vidare, menar annonsören, för hästarna på poloplanen består av Cuarteteras kloner.
Det här utspelade sig i november 2023 under en hyllningsceremoni till polohästen Dolfina Cuartetera, där man alltså ställde fyra Cuartetera-kloner mot klonernas avkomma.
Hästpololaget La Dolfina gick senare till final i december med hjälp av åtminstone två kloner till den här legendariska hästen. Dolfina förlorade finalen, men för tredje året i rad blev hästklonen Cuartetera B06 utsedd till bästa häst i argentinska Polo-mästerskapet.
I de flesta ridtävlings-sammanhang är det inte tillåtet med kloner eller genredigering. Men i argentinsk hästpolo får man använda klonade hästar. Ett av företagen som framställer klonade hästar försöker dessutom genredigera klonerna för att få fram ännu snabbare och starkare hästar.
Repris från 23 maj 2024.
I Vetenskapspodden hörs: Katarina Sundberg, Gustaf Klarin och Sara Sällström.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det.
Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology.
Repris från 16 maj 2024.
I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland.
Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.
Repris från 11 april 2024.
I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.
Producent
Peter Normark
Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig.
Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.
Repris från 18 april 2024.
Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Den ärftliga nervsjukdomen Skelleftesjukan är nu en av de första sjukdomarna där man provar behandling med genkniven CRISPR Cas-9. Och fler står på tur.
Förhoppningarna är stora på att gentekniken ska kunna göra oss friskare, men farhågor har också följt genteknikens utveckling.
Repris från 22 feb 2024.
I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Tomas Lindblad frilansande vetenskapsjournalist.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts.
Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.
Repris från 7 mars 2024.
I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
I semestertider tittar vi upp mot skyn. Blir det hett eller blött, eller kan vi hoppas på något mitt emellan, istället för de extremväder som har blivit vanliga i nyhetsrapporteringen sommartid?
Nu vässas prognoserna och sätten att hantera hetta eller skyfall med stora vattenmängder.
I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, Björn Gunér.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Den kan bli flera meter lång och väga uppåt ett halvt ton. Stören har funnits sen dinosauriernas tid, sen kom vi människor och fiskade ut den på många håll. Nu ska Göta älv få tillbaka den atlantiska stören.
Den atlantiska stören fiskades ut i Sverige i början av 1900-talet och betraktades som utrotad hos oss. Men efter noggranna förberedelser ska fisken släppas ut i Göta älv, som bevisligen har använts av stören som lekplats.
I Vetenskapspodden hör: Lisa Henkow, fältreporter Naturmorgon, och Sara Sällström.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
När elfärjan accelererar höjer den sig över vattenytan och flyger fram. Ner under ytan sticker stag till bärplan som håller upp båten och ger den minimalt vattenmotstånd. Nu ska båten testas i trafik.
En snabb och energisnål elfärja som kan ta en till jobbet är nog attraktivt för många resenärer. Vattenvägarna i Stockholm har stor oanvänd potential, menar forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Nu kommer ett pilotprojekt för att testa den här tekniken på sjön. I höst kan man prova att åka den snabba bärplansfärjan mellan Ekerö och Stockholm.
I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Peter Normark
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
En drös ormliknande robotar släpps ner på Saturnus måne Enceladus. Efter eget huvud borrar de sig genom öppningarna i isskorpan, ner i havet som döljer sig därunder. För att hitta främmande liv.
Visionerna för den självstyrande tekniken kan vara hisnande, men också jordnära. Nu utvecklas autonoma drönare för att både utforska rymden och användas i våra jordiska gruvor.
Men medan entusiasmen är stor bland utvecklarna av de självstyrande drönarna, har det gått trögt för de som vill ta fram självkörande bilar. Efter att ha satsat över 100 miljarder kronor, lade Apple nyligen ner sitt försök att skapa en bil som kör på egen hand.
I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér och Sara Sällström.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
På poloplanen i Buenas Aires står åtta tillsynes identiska hästar med sina ryttare. De hyllar Cuartetera, en legendarisk polohäst som dött. Hon lever vidare, menar annonsören, för hästarna på poloplanen består av Cuarteteras kloner.
Det här utspelade sig i november 2023 under en hyllningsceremoni till polohästen Dolfina Cuartetera, där man alltså ställde fyra Cuartetera-kloner mot klonernas avkomma.
Hästpololaget La Dolfina gick senare till final i december med hjälp av åtminstone två kloner till den här legendariska hästen. Dolfina förlorade finalen, men för tredje året i rad blev hästklonen Cuartetera B06 utsedd till bästa häst i argentinska Polo-mästerskapet.
I de flesta ridtävlings-sammanhang är det inte tillåtet med kloner eller genredigering. Men i argentinsk hästpolo får man använda klonade hästar. Ett av företagen som framställer klonade hästar försöker dessutom genredigera klonerna för att få fram ännu snabbare och starkare hästar.
I Vetenskapspodden hörs: Katarina Sundberg, Gustaf Klarin och Sara Sällström.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det.
Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology.
I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Regeringen vill bygga ut kärnkraften och klimatministern pratar om att vara självförsörjande på uran. Brytning av uran på svensk mark, kan det bli verklighet? Gruvplanerna för omställningens skull ritar upp nya konfliktlinjer.
I Jämtlandsområdet där bolag vill se gruvor finns redan kulturbygd, och i byarna där är många rädda för att deras Jämtland ska försvinna om gruvan blir verklighet.
Redan på 1960-talet bröts uran i Ranstadsverket, i nuvarande Falköpings kommun, men projektet avbröts på grund av bristande lönsamhet. Idag visar området hur pass mycket sådan här verksamhet påverkar natur och miljö.
I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö, reporter Klotet, Camilla Widebeck och Lars Broström.
Producent: Peter Normark
En 17-årig pojke är skjuten i magen. Han körs till sjukhuset och har förlorat mycket blod. Han är ett av tusentals offer för skjutvapenvåldet i Sydafrika, dit svenska läkare åker för att lära sig hantera dessa skador, som blir allt vanligare i Sverige också.
Det dödliga skjutvapenvåldet fortsätter att öka i Sverige, enligt Rättsmedicinalverket. Skottskador ställer särskilda krav på dom kirurger, läkare och sjuksköterskor som ska vårda dem.
Svenska Regioner skickar vårdpersonal till Chris Hani Baragwanath-sjukhuset i Soweto, för att tränas på skott och stickskador. Sjukhuset tar emot bland de flesta skottskadade patienterna i världen.
I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, Global hälsokorrespondent.
Poddledare: Lars Broström
Producent: Peter Normark
Timmerstockar glider nerför en norrländsk älv. Låter kanske naturligt, men timmerflottningen var tuff mot naturen. Nu ska skadad natur återställas, enligt ett EU-lagförslag som alla trodde skulle klubbas men som plötsligt stoppades.
Återskapa en femtedel av natur som förstörts, det är målet före EU:s lagstiftning. Men kritikerna menar att åtgärderna skulle inkräkta på marker där vi behöver odla skog och spannmål.
Lagen stoppades, men kan plockas upp igen framåt sommaren. Samtidigt pågår redan arbete i Sverige med att både återställa och skydda natur.
I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Stefan Nordlund.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig.
Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.
Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland.
Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.
I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.
Producent
Peter Normark
Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många.
Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda.
I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.
Podden är en repris från 1 februari i år.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Astronauten Marcus Wandt och schimpansen Ham har båda utsatts för vetenskapliga tester, för att se hur vi ska klara de riktigt långa rymdresorna. Men för apans del var det knappast frivilligt.
Marcus Wandts förmågor testades ombord på ISS för att se om olika situationer och utrymmen påverkade hans förmåga att minnas, tänka och agera. En resa till Mars tur och retur tar drygt 500 dagar. Därför behöver man veta hur och var astronauterna agerar som allra bäst.
Men för att våga skicka ut människor i rymden till att börja med, så skickade man djur först, som apor och hundar. Dessa fick utstå en hel del inför och under sina färder.
I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Peter Normark och Camilla Widebeck.
Producent
Peter Normark
I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller?
Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.
Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem?
I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
En vänlig röst i telefonen säger att du håller på att bli avlurad pengar från banken men att han kan hjälpa dig. Eller det kommer ett sms från ditt barn som behöver låna pengar. Så börjar ofta ett telefonbedrägeri. Men nästa variant är svårare att genomskåda.
Nu kommer de klonade rösterna som lurar en att tro att det är ens dotter eller nära vän som ringer. Kombinerar man också med en video av personen, så blir det svårt att skilja bluff från verklighet.
Spektakulära exempel på AI-genererade så kallade Deepfakes har lett till att bedragarna kommit åt enorma summor pengar. Frågan är vad som händer med tilliten i samhället när allt går att fejka?
I Vetenskapspodden hörs: Linda Aktén, reporter SR, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist, Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts.
Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.
PODDLEDARE: Camilla Widebeck
MEDVERKANDE: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.
PRODUCENT: Peter Normark
Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor?
Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?
I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Programmet är en repris från 18 januari 2024.
Den ärftliga nervsjukdomen Skelleftesjukan är nu en av de första sjukdomarna där man provar behandling med genkniven CRISPR Cas-9. Och fler står på tur.
Förhoppningarna är stora på att gentekniken ska kunna göra oss friskare, men farhågor har också följt genteknikens utveckling.
I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Tomas Lindblad frilansande vetenskapsjournalist.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Vasaloppsstarten närmar sig och runt om i landet förbereder sig tusentals åkare. De hugade kan också satsa på de andra loppen i den så kallade Svenska Klassikern, men hur väl förberedd bör man vara?
Långlopp som Vasaloppet kan vara påfrestande och utsätta kroppen för extrema situationer. Hur pass tar kroppen stryk av ett långlopp?
I Vetenskapspodden hörs: Vetenskapsredaktionens Lena Nordlund, Stefan Nordberg, Lars Broström.
Poddledare: Björn Gunér
Producent: Peter Normark
Nog har det varit mycket snö i vinter på många håll, men trenden är tydlig. Snön drar sig bort från många landskap. Istället åker vi skidor allt oftare på konstsnö. Till och med inomhus.
Men hur går det då med snöns magi? Och med kunskaper, kultur och levnadsvanor som byggts upp av att leva och arbeta i snö?
I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, och Elsa Östlund från Vetenskapsredaktionen.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många.
Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda.
I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
James Hansen är en smått legendarisk forskare för att han så pass tidigt varnade för klimatförändringen. Tanken på barnbarnen och frustrationen över att så lite görs drev honom till att bli aktivist.
Men vad händer när forskarna blir aktivister för att nå ut med sina budskap? Klimatförändringen ställer frågan på sin spets. Hur mycket kan en forskare debattera och demonstrera, utan att tappa sin trovärdighet?
I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Björn Gunér, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter Klotet.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor?
Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?
I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Marcus Wandt ska ut i rymden. Det är stridspiloter och ingenjörer som brukar väljas ut, lugna problemlösare, inga våghalsar. Med planer på resor till Mars, hur skulle man själv klara en rymdresa?
Astronauten Marcus Wandt är i startgroparna för att resa till rymdstationen ISS. Där ska han bland annat vara försökskanin för forskning om sömn i tyngdlöshet och dessutom få mecka med rymdstationen.
Hur skiljer sig rymdpionjärer som Neil Armstrong och Aleksej Leonov, från dagens rymdfarare? Och vad har de alla gemensamt?
I podden hörs Sara Sällström, Björn Gunér och Lena Nordlund från vetenskapsredaktionen, som alla träffat astronauter och kosmonauter och berättar om deras öden och äventyr.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Programledaren Oprah Winfrey använder nya läkemedel mot sin övervikt. Hypen kring den nya diabetes 2-medicinen har lett till brist. Nu vädjas det för att diabetes 2-patienter ska prioriteras.
Och ny alzheimermedicin och ett nytt malariavaccin väcker hopp för folkhälsan. Samtidigt gäller det att läkemedlen ska kunna användas på bred front.
Och begravt i jorden finns kanske källan till fossilfri energi. Vätgas som jorden själv förnyar, kan det bli lösningen på framtidens energiförsörjning?
Vetenskapspodden går igenom landvinningarna från året som gått, och blickar fram mot 2024.
Medverkar gör: Harald Andersson och Gustaf Klarin från vetenskapsredaktionen, och Sara Heyman, SR:s Globala Hälsokorrespondent.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
Världens länder uppmanas bidra till en omställning från fossila bränslen. Det nämns nu för första gången i ett klimatavtal. Och det klubbades på ett möte där en oljechef var ordförande.
Mer förnybart, ordentlig energieffektivisering och en rörelse bort ifrån det fossila. Det är mål som nämns i det nya klimatavtalet. Kommer de att bli verklighet?
Vetenskapsradions medarbetare som varit på plats på klimatmötet serverar dig det viktigaste därifrån tillsammans med kolleger på hemmaplan.
Medverkande: Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Anders Wennersten, producent på Vetenskapsradion Klotet, Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet.
Poddledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta?
Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss.
Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?
I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.
Poddledare: Björn Gunér
Producent: Marie Liljedahl
Podden är en repris från den 2 november 2023.
Böcker och filmer som nämns i podden:
Böcker:
”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason
”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson
”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg
”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja Lunde
Filmer:
Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron
Don´t look up - regi: Adam McKey
Wall-E - regi: Andrew Stanton
Home (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand
Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie Laurent
Boktips från lyssnare:
”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler
”Maya of the in-between” - Sita Bennett
”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson
”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson
”Tyst jord” - Dave Goulson
”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy
”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy
”Weather” - Jenny Offill
”The disaster tourist” - Yun Ko-eun
”The future library” - Peng Shepherd
”Second sleep” - Robert Harris
”Monstersamhället” - Herman Geijer
Det rasslade till på riktigt för AI med en kraftfull chatbot som både skrämde och tjusade. Diskussionen om farorna med tekniken tog fart och Open AI:s Sam Altman hamnade i stormens öga.
Samtidigt som många lekte med att låta artificiell intelligens skriva roliga dikter, diskutera recept och lösa läxuppgifter, började det spricka i det ledande AI-företaget. De som sitter vid spakarna under AI-boomen sägs gå en balansgång mellan banbrytande teknikutveckling och fartblint vinstintresse.
I Vetenskapspodden hörs: Sven Carlsson, SR:s teknikreporter, Harald Andersson, Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Just nu pågår FN:s stora klimatmöte, COP28 i Dubai. Ett av världens rikaste oljeländer håller i ordförandeklubban. Kan en oljenationernas engagemang leda till oväntade klimatframgångar?
Ordförande för mötet är Ahmed Al Jaber, chef för det Förenade Arabemiratens statliga oljebolag Abu Dhabi National Oil Company och landets industriminister. Kritiken av val av land och Al Jaber som ordförande har varit stor och flera av miljöorganisationer har valt att stanna hemma. Andra menar att trycket på Förenade Arabemiraten är så stort så att de kommer bli tvungna att leverera resultat.
COP28 - FN:s största och viktigaste klimatmöte
Med 70 000 deltagare beskrivs mötet som det viktigaste sedan Paris 2015, då målet sattes att sträva att begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader. Vad är det som står på årets agenda och kan intressekonflikter uppstå när en oljenation står för värdskapet?
I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson från SR:s vetenskapsredaktion och Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent.
Poddledare: Gustaf Klarin
Producent: Marie Liljedahl
För första gången går den globala temperaturen 2 grader över förindustriella nivåer. Det gäller för några enskilda dagar i november, men 2023 går mot det varmaste året någonsin uppmätt.
Senaste gången koldioxidhalten var så här hög var 3 till 5 miljoner år sedan. Då var temperaturen 2-3 grader varmare och havsnivån 10 till 20 meter högre än nu.
Med varmare temperaturer blir extremvädren fler: hetta, torka, skyfall, översvämningar.
Och med en ökad temperatur ökar risken för det som kallas tippningspunkter – där hela klimatsystem når en kritisk brytpunkt och läget stadigt förvärras och spär på klimatförändringarna.
En lågt hängande frukt är metanutsläppen från industrier och gasledningar. Om de skruvades åt skulle det göra stor skillnad för att bromsa uppvärmningen.
I Vetenskapspodden hörs Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter Klotet, och Björn Gunér, producent På Djupet.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
På 60-talet åkte svenska kvinnor till Polen för att göra abort. Idag har Polen stränga abortlagar – men nu finns majoritet där för att luckra upp dem. Samtidigt har abort gått från kirurgi till piller.
På 60-talet var abort lagligt i Polen och svenska kvinnor åkte dit för att få en säker abort. När Polenresorna fick medial uppmärksamhet blev det startskottet på en svensk debatt om rätten till abort och till en ny abortlagstiftning 1975.
Från kirurgisk abort till tabletter.
Sedan 60-talet fram till idag har också metoderna för att utföra abort förändrats. Medicinska aborter, det vill säga tabletter som ofta kan tas i hemmiljö, har haft stor betydelse för både legala aborter och för de aktivister som hjälper kvinnor i länder där abort är förbjudet.
Hör hur det kommer sig att abort fortfarande är en sådan laddad fråga runt omkring i världen.
I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Cecilia Ohlén från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Marie Liljedahl
Stränder nedsmetade med giftstinkande svart kladd, frivilliga som skyfflar ner svartkletig tång i säckar, och fåglar som rengörs fjäder för fjäder. Hur kommer det sig att oljeutsläppen inte går att förhindra och att metoderna att sanera inte verkar gå framåt?
I Vetenskapspodden får vi en delvis dyster rapport från stränderna i Blekinge, men humöret är trots allt gott bland de frivilliga som är glada att göra en insats tillsammans. Vi konstaterar också att antalet stora oljeutsläpp i världen har minskat stadigt de senaste decennierna. Och så småningom kan behovet att över huvud taget ha olja ombord på fartyg upphöra.
I Vetenskapspodden hörs: Mattias Pleijel, reporter; Anders Wennersten, producent miljöprogrammet Klotet.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Björn Gunér
vetenskapspodden@sr.se
Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta?
Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss.
Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?
I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.
Poddledare: Björn Gunér
Producent: Marie Liljedahl
Böcker och filmer som nämndes i podden:
Böcker:
”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason
”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson
”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg
”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja Lunde
Filmer:
Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron
Don´t look up - regi: Adam McKey
Wall-E - regi: Andrew Stanton
Home (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand
Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie Laurent
Boktips från lyssnare:
”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler
”Maya of the in-between” - Sita Bennett
”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson
”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson
”Tyst jord” - Dave Goulson
”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy
”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy
”Weather” - Jenny Offill
”The disaster tourist” - Yun Ko-eun
”The future library” - Peng Shepherd
”Second sleep” - Robert Harris
”Monstersamhället” - Herman Geijer
Att då och då kunna träffa på skogens konung, eller att ha sill och strömming på midsommarbordet, känns som svenska självklarheter. Men de här nationalklenoderna är illa ute. Hur illa och varför?
Forskare menar att bestånden av sill och strömmingen i Östersjön riskerar en kollaps, och att fisket därför borde stoppas helt så att de kan återhämta sig. Men veckans nya fiskekvoter från EU går emot forskarnas rekommendationer. Det är svårt att veta hur alla de arter som är beroende av sill skulle klara sig utan den. Samtidigt är det fortfarande den vanligaste fisken i Östersjön, hur kan den då vara så hotad? Sara Sällström förklarar.
Och älgen riskerar att bli rödlistad efter en stark minskning det senaste decenniet, efter att ha legat på toppnivåer som ingen hade kunnat drömma om för ett par hundra år sedan. Minskningen nu kopplas till ökad jakt, där skogsbolagens önskan att få ha sina tallplantor ifred från mumsande älgar är en drivande faktor. Det är jägarna som skjuter älgarna, men paradoxalt som det kan verka så vill många jägare se minskad jakt.
Niklas Zachrisson som varit med på älgjakt berättar om hur den moderna digitala tekniken nu gör att både jägare och jakthundar har mängder av mobilteknik på sig och antenner som spretar åt alla håll, och om vilka delvis drastiska förslag som nu kommer för att både skogsbruk och älgjakt ska kunna fortsätta i stor skala.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Björn Gunér
Trots stora satsningar på forskning om den mänskliga hjärnan vet vi ännu väldigt lite om hur den fungerar på detaljnivå.
I förra veckan publicerades ett 20-tal vetenskapliga artiklar som har beskrivits som ett slags atlas över hjärnas celler, ett litet steg framåt, men fortfarande är hjärnan till stora delar ett mysterium för forskningen. Vetenskapspodden om forskningsprojekt i USA och Europa med olika fokus. Och så om striden i medvetandeforskningen.
I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Harald Andersson från Vetenskapsradion och frilansaren Tomas Lindblad.
Poddledare: Björn Gunér
Producent: Marie Liljedahl
Vi är på väg mot det varmaste året som någonsin uppmätts. Växthusgaserna vi släpper ut är huvudorsaken, förstärkt av El Niño. Men vulkanutbrottet i Tonga förra året kan också spela viss roll.
Det kraftiga vulkanutbrottet i Hunga Tonga förra året slungade upp enorma mängder vattenånga i atmosfären. Vattenånga som är en potent växthusgas. Men utbrottet verkar i i preliminära studier ha haft en marginell påverkan på temperaturen.
Huvudanledningen till årets rekordtemperaturer är de mänskliga utsläppen av växthusgaser, förstärkta av väderfenomenet El Niño. Men ironiskt nog kan det lyckade arbetet mot luftföroreningar också gynna uppvärmningen.
EU samlar för omställning från fossilt beroende. Samtidigt spjärnar många europeiska länder emot. Kolreserver och ny fossilutvinning i Nordsjön som trygghet i en osäker tid. Vad spelar det för roll om vi skyndar långsamt?
I Vetenskapspodden hörs vetenskapsredaktionens Björn Gunér, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Daniel Värjö, reporter på Klotet.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Lundaforskaren Anne L'Huillier blir den femte kvinnan någonsin som får Nobelpriset i fysik. Medicinpriset tilldelades också en kvinna, Katalin Karikó, för att ha banat väg för vaccin mot covid-19. Och så ett läckt kemipris och kvantprickar.
Vetenskapspodden hjälper dig att förstå vad årets Nobelpris i medicin, fysik och kemi handlar om, och vilken nytta de har. Och så ger vi en inblick i redaktionens arbete en vecka då kemipriset avslöjas i förväg och då hela världen blick är på Sverige. Och hur det är att få tag på en alldeles nybliven nobelpristagare.
I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, Lena Nordlund och Björn Gunér från vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Marie Liljedahl
Snart får vi veta vilka som får årets vetenskapliga Nobelpriser. Vi spanar på värdiga pristagarkandidater för i år och på tidigare fullträffar och bottennapp.
En pandemi sveper över världen och på rekordtid tas ett vaccin fram med ny teknik. Nobelprisen ska gå till forskare som gjort mänskligheten den största nytta. Men hur lätt är det att avgöra vad som blir nyttigt eller inte?
Att mixtra med material kan göra dem supraledande eller ge dem uppsugande förmågor som gör att de kan lagra koldioxid – förmågor som kan bli lösningar på våra stora världsproblem idag. Och att ändra i levande organismer kan ge dem nya egenskaper som kan vara oss till stor hjälp. Men det väcker också etiska frågor om hur pass mycket vi bör pilla i livets väv.
I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman och Lars Broström från vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Vad händer när det vi trodde var nyttigt och vardagligt visar sig innehålla något farligt? Vem ska ta ansvar och hur kan vi se till så att något liknande inte händer igen?
2013 avslöjades det att invånare i Kallinge i Blekinge hade fått i sig höga halter av PFAS-kemikalier. Orsaken var det brandsläckningsskum som Försvarsmakten använt i deras närhet.
Idag har många drabbats av olika sjukdomar som kan härledas till PFAS, men som inte går att koppla direkt i de enskilda fallen. I höst tar Högsta domstolen upp Kallingebornas fall.
Liknade skandaler har skett på många håll genom åren. Hur ska vi i tid få syn på farorna? Och vem ska ta ansvar?
I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö och Annika Östman från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producenter
Michael Borgert och Marie Liljedahl
I skogarna kring Fagersta dör vildsvin i afrikansk svinpest. Men i södra Afrika bär djur på viruset utan att bli sjuka.
Den afrikanska svinpesten, som just nu lamslår verksamheten i skogarna kring Fagersta, har sitt ursprung i Afrika söder om Sahara. Där har den funnits så länge att vårtsvin som den infekterar inte alls blir sjuka av den. När den däremot når tamsvin – eller som nu sprider sig till svenska vildsvin – är den dödlig.
Sjukdomsutbrottet är ett av många exempel på hur det kan gå när vi människor flyttar arter och sjukdomar över världen.
I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Stefan Nordberg och Sara Sällström från SR:s vetenskapsredaktion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Människor som bor på månen och Mars – och bor där länge! Snart är vi där, om man får tro alla rymdresande nationer och entreprenörer.
Men hur ska vi klara av att vistas så lång tid i miljöer som är så extrema, och så olika den värld vi kommer ifrån?
I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, Björn Gunér, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Michael Borgert
Natten till den 6 juni i år kollapsar en enorm vattenreservoar i södra Ukraina. Människor, djur och hus spolas bort. När vattenmassorna sjunker undan har landskapet förvandlats till oigenkännlighet.
Rysslands invasion har lett till svårt mänskligt lidande, men också stora miljöskador. Nu kartläggs de ekologiska skadorna och man hittar vägar för hur miljöerna ska återskapas.
I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Gustaf Klarin, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Om du skyr nyheterna så är du inte ensam. Sommarens bränder, översvämningar och krig påverkar oss. Berättelsen om världen i ett till synes permanent kristillstånd får många att vilja hitta nya vägar.
Vi pratar om lösningar, stora som små – men också om när positiva nyheter går överstyr. Som när två koreanska forskare i sommar gav intrycket av att ha tagit fram ett supraledande material som skulle fungera i rumstemperatur. Något som om det vore sant skulle revolutionera jordens energiförsörjning.
I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Emelie Bredmar och Harald Andersson från SR:s vetenskapsredaktion.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Stor inflyttning till Skandinavien rådde under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia.
Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat.
Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år.
DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.
I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck, Emelie Bredmar och Björn Gunér, samt Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Något har hänt i synen på alkohol. WHO säger att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Kanada har skärpt sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år.
Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.
Podden är en repris från den 30 mars i år.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän.
I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen.
De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna.
I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Podden är en repris från 9 juni 2022.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Vi lever mitt i ett tekniksprång. Ny teknik ska ställa om våra samhällen och artificiell intelligens har potential att förändra våra liv i grunden. Hur mycket kontroll har människan över sitt öde?
Just nu pågår snabba och stora förändringar som väcker frågor om vad som är rätt kurs mot framtiden.
Vi samlar oss till en säsongsavslutning i Vetenskapspodden, med en extra blick på innovationslandet Sverige nu när nationaldagen är på uppsegling.
I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, producent Vetenskapsradion På djupet, Harald Andersson, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Pojkar och flickor med neuropsykiatriska funktionsvariationer behandlas olika av skola, vård och föräldrar, menar överläkaren i psykiatri Lotta Borg Skoglund. Vilket kan öka risken för ytterligare problem för tjejerna. Något som Olivia med ADHD har tankar om.
Pojkar får snabbare sin diagnos och sätts på medicin. Medan flickornas beteende väcker frågor om deras sociala omständigheter. Kunskapen och forskningen om vad som sen händer med här tjejerna och unga kvinnorna när de blir samhällsplacerade, har visat sig bristfällig.
I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Cecilia Ohlén, programledare Vetenskapsradion Forskarliv.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Johan Ullman utvecklade prototyper för hands free-teknik under slutet av 1980-talet. Ett steg i utvecklingen till Blue Tooth, som nu finns i var och var annan elektronisk pryl över hela världen.
Sverige firar 500 år sen Gustav Vasas valdes till kung och blicken vänds mot den svenska självbilden. Svenskar som snillrika innovatörer och exceptionella demokrater, är en självbild som många gärna lyfter fram. Hur väl stämmer den bilden?
Och när blicken på oss kommer utifrån istället, vad händer med svenskheten då?
I Vetenskapspodden hörs: frilansjournalisterna Tomas Lindblad, Mats Carlsson Lénart och Ylva Carlqvist Warnborg.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Gudfadern av artificiell intelligens, Geoffrey Hinton har lämnat Google och varnar nu för sin egen skapelse. Samtidigt gasar AI-utvecklingen på, och storföretagen oroas för att bli omsprungna av öppna communityn som är friare att experimentera.
I Vetenskapspodden hörs: Sven Carlsson, teknikreporter Ekot, Harald Andersson, vetenskapsreporter
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Ledningar med vätgas ska dras till Sveriges nya fossilfria industrier. Och av vätgasen kan vi göra bränslen till fartyg och flygplan. Men det slukar massor av el att ta fram vätgas. Hur ska elen räcka? Och hur går tänket kring säkerheten i en orolig tid?
I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widbeck
Producent
Peter Normark
En vippande sädesärla, bilen som sopar grus från gatan, gräsbrandsvarningen och pollensnuvan – det är olika vad man ser som vårtecken. Men våren kommer allt tidigare i Sverige och det får konsekvenser för våra växter och djur.
I Vetenskapspodden hörs: Tora Tomasdottir, meteorolog, Emelie Bredmark, vetenskapsreporter, Annika Östman, medicinreporter.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Vi har nog hört och sett dem allihop, klimataktionerna som stoppat trafiken i Stockholm, avbrutit riksdagsdebatter och Melodifestivalen. Vad ligger i slagordet “Återställ våtmarkerna”?
Sverige är genomkorsat att grävda diken. Ursprungligen var Sverige ett land fullt av våtmarker. När vi ville odla mat och skog grävdes diken för att leda bort vattnet och torrlägga. Nu är det dags att proppa igen dikena igen, för torrläggningen visade sig drabba både djur, växter och klimat.
Att återställa Sveriges våtmarker har kallats en "lågt hängande frukt" i klimatarbetet, men som i praktiken har visat sig mycket svårare att genomföra.
I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Kan det finnas liv under isen på Jupiters månar? Snart är rymdsonden JUICE på väg för att ta reda på det. Det är den största europeiska rymdsatsningen någonsin.
Att liv kan finnas där det är ogästvänligt vet vi redan från vår egen planet. Nu när livet måste värnas här på hemmaplan så finns en del spektakulära idéer om hur det skulle kunna göras med hjälp av rymdteknik.
I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Utvecklingen av artificiell intelligens går nu så blixtrande fort att vi måste bromsa för att hinna tänka igenom vad det är för utveckling vi vill ha. Så resonerar forskare och experter i ett öppet brev. Men går det ens att styra utvecklingen?
I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, vetenskapsreporter, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, SR.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Något har hänt i synen på alkohol. WHO sa nyligen att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Några veckor senare skärpte Kanada sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år.
Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
I veckan kom FN:s klimatpanels stora finalrapport som kallats en sista varning och en överlevnadsguide för mänskligheten. Samtidigt har en stämning mot svenska staten fått grönt ljus av tingsrätten. En stor grupp unga anser att staten inte gjort tillräckligt i klimatarbetet.
Ungdomarna vill att staten görs skyldiga att vidta angivna åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Målet liknar stämningar i Nederländerna, Tyskland och Frankrike där unga målsägande fått gehör för att deras regeringar inte gjort tillräckligt i klimatarbetet.
Samtidigt släpper alltså FN:s klimatpanel IPCC sin stora sammanfattande rapport om klimatförändringarna på jorden. Hur har deras rapporter påverkat beslut runt om i världen och hur ska deras arbete fortsätta, nu när risker finns att uppvärmningen når två, kanske till och med tre grader?
I Vetenskapspodden hörs: Anna-Karin Ivarsson, reporter SR Klotet, Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Kongressförhör i USA har återigen eldat på teorin om att en kinesisk labbläcka orsakade pandemin. Något som tidigare New York Times-journalisten Nicholas Wade propagerat för. I tomrummet av viktig fakta har frågan politiserats.
Närmare 7 miljoner dödsfall i pandemin världen över har rapporterats in till WHO. Att få reda på orsaken till pandemin är viktigt, inte minst med tanke på hur vi ska hantera nästa pandemi. Men, när klargörande fakta fortfarande saknas så har frågan blivit politisk teater istället.
I Vetenskapspodden hörs: Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Anders Tegnell har återkommit i tidningsrubrikerna den här veckan, statsepidemiologen som fick rockstjärnestatus under pandemin, men som många var starkt kritiska mot också. “Nu visar det sig att Anders Tegnell hade rätt hela tiden” skriver Alex Schulman i DN, bland annat.
Det handlar om att det kom ny statistik från SCB i veckan: Sveriges överdödlighet under Coronapandemin - lägst i Europa. Det var alltså inte så många fler som dog under pandemin än det brukar vara i Sverige. Skillnaden var större i alla andra europeiska länder.
Så var den svenska strategin rätt då?
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
2013 fick Mats Michaneck diagnosen diabetes typ 2. En ögonöppnare vad gällde hans levnadsvanor. Han gjorde drastiska förändringar för att gå ner i vikt och stärka sin kropp, vilket gett goda resultat.
En halv miljon svenskar har diagnosen diabetes 2, och i världen har diabetes 2-diagnoser fyrdubblats från året 1980 till 2014. Diabetes 2 är kopplat till övervikt, bristande matvanor och motion – livsstil med andra ord. Och är alltså något som personen med diagnosen kan påverka genom att göra livsstilsförändringar. Men det kan vara lättare sagt än gjort.
I Vetenskapspodden hörs: Cecilia Ohlén, vetenskapsjournalist, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
När Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes talades det om att det skulle bli ett högteknologiskt krig. Nu påminner det mest om skyttegravarna i början av 1900-talet.
Ett utnötningskrig där vinnaren kommer att bli den sida som har mest resurser och industriella muskler. Men vad händer med människorna som ska leva i denna utdragna konflikt?
Dessutom utrustas nu nätets sökmotorer med artificiell intelligens. Snart kan vårt sätt att söka, handla och vara på internet helt ha förändrats. Vad händer då med hela Google-ekonomin?
I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Björn Gunér, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Förstörelsen efter jordbävningen i Turkiet och Syrien är nästan ofattbar. Men vissa byggnader i drabbade områden har klarat sig tack vare smart byggteknik. Samtidigt växer kritiken mot att inte fler byggnader varit jordbävningssäkrade.
Nu står också vården inför en enorm uppgift. Att ta hand om alla skadade efter jordbävningen, samtidigt som den ordinarie vården också ska bedrivas. Hur gör man för att svara på alla rop på hjälp?
Vi pratar också om klimatrelaterade katastrofer. Indiska staden Joshimath har drabbats av jordskred på grund av bland annat osäkra infrastruktursatsningar, men också ändrade nederbördsmönster, smältande glaciärer och permafrost.
I Vetenskapspodden hörs: Sara Heyman, Global hälsokorrespondent, Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Den varmare klimatzonen klättrar norrut i Sverige, samtidigt som jättesatsningar på grön teknik görs för att bromsa klimatförändringen. Men räcker tekniken?
Satsningarna på att spara el som kom i kölvattnet på Rysslands angreppskrig mot Ukraina, har gett utdelning: en vinst både för ekonomin och klimatet. Nåt som visar att livsstilsförändringar har stort potential, och är genomförbara, så länge plånboken är involverad.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter Klotet, Anna-Karin Ivarsson, reporter Klotet.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Vi är mitt uppe i en storjakt på varg: 53 vargar har skjutits hittills i Sverige. Den svenska vargstammen är genetiskt sett inte frisk. Åtgärder krävs för att få variation i arvsmassan, men hur ska det gå till?
SR Klotets Niklas Zachrisson har varit med på vargjakten. Kritik har kommit från forskarhåll vad gäller att jaga en genetiskt svag djurstam. Och i ett europeiskt perspektiv ter sig den svenska och norska vargjakten unik. I Sverige vill en bred politisk majoritet minska vargstammen ytterligare, ned mot 170 individer från dagens 460.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator SR, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare Klotet.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
El Niño spås återvända i år och den gasar på den globala temperaturökningen. Kanske passerar vi Parisavtalets 1,5 gradersgräns redan nästa år.
Fenomenet El Niño är kopplat till extremväder över hela jorden. I utsatta områden förbereder man sig nu för kommande värmeböljor, torka, stormar och översvämningar.
Under La Niña trycker passadvindar runt ekvatorn varmt stillahavsvatten västerut, alltså bort från Sydamerika. Och under El Niño så kommer det varmare vattnet tillbaka och sprider ut sig. Det leder till höjda temperaturer och får stor effekt på vädret över hela jordklotet.
Under El Niño blir det varmare och torrare i Indonesien och Australien. I Indien hålls monsunregnen tillbaka. Och i Södra Afrika blir det också mindre regn. Men det kan bli tvärtom på andra platser. Spanien får mer regn, och Centralamerika, södra USA och Östafrika riskerar att få översvämningar.
På historiskt utsatta platser finns kunskap om hur man anpassar sig till hetta, torka och översvämningar. Och i Sverige satsar man på åtgärder där det finns risk för ytterligare översvämningar.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Camilla Widebeck, vetenskapsjournalist.
Poddledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
En svensk fyndighet av sällsynta jordartsmetaller uppmärksammades stort förra veckan. Gruvjätten LKAB släppte nyheten vältajmat under EU-mötet i Kiruna. Och både i Sverige och i EU talas det om att bryta beroendet av Kina.
Lyckad PR-kampanj av LKAB eller ej. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga i all möjlig form av elektronik, inte minst i teknik som behöver vara lätt, som i elbilar och vindkraftverk. Men att ge bilden av Norrland och Sverige som en förlöpare i EU:s klimatomställning, stämmer den bilden? Och hur grön blir den gröna omställningen egentligen?
MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Vetenskapskommentator SR, Marie-Louise Kristola, Global klimatkorrespondent SR, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.
Poddledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark
Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete.
Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat.
Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år.
DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.
I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Spara el, bryt fossilberoendet och mätta hungriga magar – det är utmaningarna inför 2023.
Torkan i Somalia har lett till många svältande. Och inte bara där, utan på många andra platser hotas matsäkerheten. Framför allt där det också sker väpnade konflikter.
Krigen drabbar produktionen av mat, något som klimatförändringen underblåser med extremväder på redan känsliga platser.
Förutom fredsförsöken, vad kan satsningar på stryktåliga grödor och lokal matproduktion åstadkomma för att vända utvecklingen?
MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Gustaf Klarin, reporter Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
I årskrönikan berättar vi om hur människan skickar upp teleskopet James Webb som blickar in i universums barndom, men här nere på jorden kan vi varken hålla sams eller låta bli att utplåna annat liv.
Covidpandemin har många av oss nästan glömt - men på andra håll, som i Kina, är det nu smittalen rusar.
Och abort förbjuds där den varit tillåten och tillåts där den varit förbjuden – med stora konsekvenser för hälsan hos kvinnor och flickor runt om i världen.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Björn Gunér, producent och reporter Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Fyra schimpanser sköts till döds efter att de tagit sig ut från sitt hägn i Furuviksparken, vilket väckte frågor om det rimliga i djurparkstanken. Samtidigt kom världens länder i veckan överens om en plan för att rädda livet på jorden.
Målbilden vid Montrealmötet handlade om att stoppa och vända förlust av den biologiska mångfalden till 2030. Och leva i harmoni med naturen vid 2050. Högt ställda mål, men där man faktiskt lyckats få fram en handlingsplan.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator och Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Nyheten om ett lyckat fusionsexperiment i Kalifornien har spridits över världen. Ett kliv mot ren fusionskraft, menar vissa. Men vad är det för ett labb som experimenterat, och vad kommer framsteget att användas till?
Dessutom svenska studier med den aktiva substansen i magiska svampar. Kan psilocybin lindra depressioner?
Och oro på universiteten över att AI-språkmodellen ChatGTP kommer att skriva studenternas uppsatser åt dem.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
En ny AI-chatt, Chat GPT, har kommit som kan svara på frågor, skriva dikter, musik, och ganska övertygande universitetsuppsatser. Ett redskap för fusk, men också en lätt oroväckande fingervisning om hur pass skarp AI är och kan bli i framtiden.
Dessutom ska en svensk storsatsning försöka åstadkomma en kontrollerad fusionsreaktion. Stabil fusionskraft har varit en dröm i årtionden som svar på jordens behov av energi. Men hur tämjer man en energikälla som får stjärnorna att lysa?
Och Nobelprisen delas ut i helgen. Vi pratar genikulten kring pristagarna och hur forskningsresultat kan hamna i politikens tjänst.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Växthusgasen metan läcker lite varstans ur rör och kopplingar – har vi missat att hålla koll på den för att vi haft fokus på koldioxiden?
Daniel Värjö har granskat metanläckorna Kaliber och Vetenskapsradion Klotet
Kina håller envetet fast vid sin noll-covid-politik men nu protesterar människor om återkommande nedstängningar.
Fem gånger har stora delar av livet på jorden dött ut – och kommit igen, i nya former. Nu kan planeten vara på väg in i en sån förvandling igen, och denna gång är det vi som ligger bakom.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, reporter Vetenskapsradion.
Poddledare: Gustaf Klarin
Producent: Camilla Widebeck
En meteorit slår ner utanför Enköping och hittas av en rymdstensjägare. I veckan inleddes rättegången om vem som äger denna järnmeteorit som hittades 2020. Är det markägaren eller upphittarna som stenen tillhör? Ett unikt rättsfall som kan gå hela vägen till Högsta Domstolen.
Och i Sverige och västvärlden fokuserar politiker och företag på att elbilarna ska ta oss ur transporternas fossilfälla. Men hur ser elbilarnas klimatpåverkan ut, egentligen? Japan satsar på vätgasteknik istället. Vad är vinsterna med det?
Samtidigt ställs siktet in på Montreal-mötet där världens länder och företag ska enas om hur förstörelsen av naturen ska stoppas. Dessutom är kanske ett av världens svåraste matematikproblem på väg att lösas.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Sara Sällström, reporter Vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Artemisraketen kom äntligen iväg mot månen. Ett dyrt rymdprojekt som fått grönt ljus, samtidigt som diskussionen går het om att kompensera fattigare länder för klimatskador.
Dessutom är det 40 år sedan det första fallet av HIV i Sverige. Lyckad behandling av HIV har lett till att viruset tycks ha fallit i glömska i västvärlden. Men några som aldrig glömmer är överlevarna från 1980-talets sjukdomsutbrott. Och i delar av Afrika är HIV ett stort problem.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet.
Poddledare
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Klimatmötet i Sharm el-Sheikh är i full gång. Samtidigt hotas Egyptens tusenåriga jordbruksmarker av klimateffekter. Nu vet vi bättre vad som faktiskt är klimateffekter och mätmetoderna av utsläppen förfinas med hjälp av satelliter och artificiell intelligens.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios globala klimatkorrespondent.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Ett utsuddat pergament från Katarinaklostret på Sinaihalvön har visat sig innehålla den förlorade stjärnkatalogen som den antika astronomen Hipparchos skapade. Med multispektral fotografi kunde forskare avläsa den dolda texten som ligger till grund för den västerländska astronomin.
Dessutom förfasar sig många över ljudböckerna ökande dominans på bekostnad av läsandet. Men vad är det för skillnad på att läsa och lyssna egentligen?
Och nu råder det ”brådska och möjligheter” i klimatfrågan, menar klimatminister Romina Pourmokhtari. Frågan är vilken roll Sverige ska spela på det kommande klimatmötet i Egypten.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Tolv klimataktivister döms för sabotage efter att ha limmat fast sig på E4. För vissa är klimatfrågan en kris, andra vill inte sätta den etiketten. Trots olika syn ska man enas om en politik som bromsar uppvärmningen.
Dessutom ska svensk forskning spetsas till, enligt den nya utbildningsministern Mats Persson. Vart ska pengar gå i så fall, och vilka riskerar att bli utan?
Och nu räcker det med att ta 6000 steg om dan istället för de för vissa ouppnåeliga 10 000 stegen, för att nå goda hälsoeffekter.
I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Emelie Bredmar, vetenskapsreporter.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Miljödepartementet skrotas och hamnar under Näringsdepartementet i den nya regeringsbildningen, något som fått kritiker att reagera. Och Forskningsministern lyser med sin frånvaro.
Vad gäller just miljöfrågor så ska strömmingfisket i centrala Östersjön öka, menar EU, trots forskarvarningar om utfiske av den för ekologin så viktiga strömmingen.
Dessutom hör vi om barnen som för första gången i Sverige fått genterapi mot den svåra muskelsjukdomen Spinal muskelatrofi, SMA. Föräldrar är positiva än så länge, och den behandlande läkaren pratar om en revolution i behandlingen av den här livshotande sjukdomen.
I podden hörs: Katarina Sundberg, Vetenskapsradions nyhetschef, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsreportern Sara Sällström.
Poddledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Ganska hårresande resultat från årets granskning av svenskarnas internetvanor. Dubbelt så många ungdomar har utsatts för negativa kommentarer och näthat, jämfört med förra mätningen.
”Äntligen!” och ”Ja!” hördes det när Nobelprisen utropades i veckan. Svenske forskaren Svante Pääbo som undersökt människans släktskap med neandertalaren var en populär pristagare.
Tänk om Nobelprisen går till utvecklarna av solcellerna så här i energikrisens tid, eller den nya vaccintekniken som hjälpte oss ut ur pandemin. Eller varför inte den lite oroande tekniken att kunna styra hjärnan med hjälp av ljus?
En kvinna med ärftlig blindhet har för första gången någonsin fått genterapi i Sverige, vilket kan ge henne syn tillbaka. Hundgener är nyckeln till behandlingen.
Om hela vikingaflottor skulle iväg till Svarta havet eller Brittiska öarna så krävdes ordentliga skepp. När Birka blomstrade skedde ett tekniksprång vad gäller skeppen. Nu har varvsplatsen hittats.
Oppositionen vill riva upp förbudet mot att bryta uran i Sverige. Ett steg på vägen för en ny kärnkraftsatsning. Men hur skulle ett nytt kärnkrafts-Sverige se ut? Samtidigt säger experter att ett hundra procent förnybart elsystem är realistiskt.
På måndag skickas en jättelik raket mot månen. Det är ett första steg för Artemisprojektet som vill föra människan tillbaka till månen och använda den som bas för att resa till Mars.
Den ikoniska blåbocken är utdöd och finns bara i några få exemplar på museum. Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade falska exemplar runt om på Europas muséer, med hjälp av DNA-teknik.
Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder.
En av de märkligaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Djurens egenskaper ska undersökas.
På lördagkvällen den 7 november 2020 såg många människor i Sverige ett kraftigt ljussken över himlen, och sedan hördes ett muller. Allt från kärnkraftsolycka, kriminellt sprängdåd, till grannen som kör epatraktor, trodde folk.
Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. Han vet vad som sker i deras bon i underjorden. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna.
I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden?
När PCR-tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta de "stulna barnen" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar.
Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar.
Ny metod att mäta ljusmiljöer visar vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter.
Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän.
Apkoppor klassas som allmänfarlig sjukdom och den sprider sig i Europa. Med coronapandemin i färskt minne ser vi lätt farorna med nya sjukdomsutbrott – men finns det risk för att vi ropar varg?
För första gången har en bild tagits av det svarta hålet i mitten Vintergatan, vår egen galax. Radioteleskop har tagit bilden och gjort om ljuset till synliga frekvenser – så vad berättar bilden egentligen?
De så kallade evighetskemikalierna PFAS kopplas till försämrat immunförsvar hos barn och är hormonstörande ämnen. I Danmark har man dragit öronen åt sig efter en giftskandal och drastiskt sänkt gränsvärdet för dessa ämnen. Men svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.
Ukrainakriget får det att krisa på den internationella rymdstationen, ISS. Ryssarna vill dra sig ur samarbetet. Experter pratar om ett nytt kallt krig i rymden.
Nu inleds rättegången mot kirurgen Paolo Macchiarini som opererade in konstgjorda luftstrupar på patienter. Något som ledde till svåra skador och lidande, menar åklagaren.
Återigen lyfts oron för säkerheten vid de ukrainska kärnkraftsanläggningarna. De ryska styrkornas framfart vid Tjernobyl och Zaporizjzja har väckt frågor om den ryska strategin – och risken för olyckor som ett strömavbrott.
Kinas affärscentrum Shanghai har stängts ner. Nu kämpar Kina med sitt största utbrott av covid-19 hittills - trots sin nolltolerans-strategi, eller kanske på grund av den.
Att skapa starkare muskler eller ge möjligheten att få egna barn åt någon som det varit omöjligt för. Det låter som ett påsk-mirakel, men genredigering kan göra det möjligt. Nu höjs ett varningens finger för riskerna med att ändra i människans gener. Som att tekniken hamnar i fel händer.
Deep fake-videon när Ukrainas president kapitulerar är som ett aprilskämt, men med gravallvarliga konsekvenser. Tekniken att lägga ord och handlingar i mun på falska kopior av människor sätter vår tilltro till verkligheten i gungning.
Om vi ska klara energiförsörjning i Europa utan rysk olja och gas krävs drastiska åtgärder. Europa betalar miljardbelopp till Ryssland varje dag för gasen, mest sårbart är Tyskland som genom sin energiomställning gjort sig beroende av rysk gas.
Växtforskaren Olesya Bezsmertna hör explosioner från hemmet i Kiev. Andriy Novikov är i Lviv och försöker rädda samlingarna på Naturhistoriska museet. Men hur har det gått för kollegan Oleh Prylutskyi som flydde Charkiv?
USA stoppar oljeimport från Ryssland och EU-kommissionen lyfter ett paket för att skynda på strypningen av rysk gas. Rysslands krig kan leda till att Europa snabbare bryter beroendet av fossil energi.
Rysslands invasion av Ukraina tycks gå långsammare än man trott. Rädslan för värre vapenteknologi hägrar. Samtidigt kommer FN med sin stora klimatrapport. Vad händer när en kris överskuggar en annan?
Nästan alla gravida i Kina, Vietnam och Storbritannien exponeras för aggressiva marknadsmetoder från mjölkersättningsföretag – ett brott mot reglerna efter de stora skandalerna kring mjölkersättning.
Rasbiologiska institutet i Uppsala öppnades för 100 år sedan och kastar ännu en lång skugga. Övergreppen mot samerna och influensen på nazisterna som de svenska rasbiologerna stod för lever fortfarande i minnet.
Oron för rysk invasion i Ukraina ger amerikanska motreaktioner som sätter Tysklands energipolitik i kläm. Dessutom påverkas Sveriges elmarknad av de stora geopolitiska händelserna.
– Det börjar bli dags att öppna upp Sverige igen. Pandemin är inte över, men den är på väg in i en helt ny fas, säger statsminister Magdalena Andersson. Två år av restriktioner har satt sina spår.
Känslan av övergångsfas i pandemin förstärks. Nu sänks karantänskravet, och testningen ses över också. När så många blir smittade får inte samhällets viktiga funktioner stanna upp.
De nya pandemirestriktionerna har fått debatten att blossa upp. Hur långt kan man gå i att inskränka människors rättigheter med tanke på hur läget ser ut med smittspridningen och vaccineringarna?
Rymdfarkosten som krockar bort asteroider, och det nya teleskopet som blickar mot stjärnorna. Nya storsatsningar för att lösa jordens problem. Blir 2022 året då vi får bukt på utsläppen?
2021 var ett krisernas år då människor och forskning kraftsamlade. Vi har lyckats uträtta en hel del, men några har hamnat i skuggan när vi sökt akuta lösningar och börjat ställa om.
Nu har datum satts för regeringens beslut om slutförvaret av kärnavfallet, något som kan få stora konsekvenser för kärnkraften i Sverige och frågan om kärnkraftens roll i klimatkrisen.
Den nya coronavarianten Omikron har börjat dominera i Sydafrika och mycket tyder på att den kommer att ta över i Sverige också. Frågan är om vi vågar hoppas på en mindre dödlig variant?
I veckan skickade NASA och Space X iväg DART – en guldglimrande låda som ska ut i rymden och krocka en asteroid ur sin bana – ett första rymdexperiment i planetförsvar. För risken finns att asteroider hamnar på kollisionskurs med jorden.
Svenska kycklingen har rödlistats i Världsnaturfondens köttguide och branschen reagerade med skarp kritik. Båda sidor lutar sig mot egen forskning om hur djuren mår, men vem ska man tro på?
Världens två största utsläppare ska samarbeta mer för klimatet, meddelar USA och Kina på COP26-mötet. Det handlar om kolomställning, metanutsläpp och bevarande av skog. Många gläds över att dialog inletts.
Det har skett en hel del på klimatmötet i Glasgow – nya avtal för skogsskydd och för att minska metanutsläpp – avtal som bland annat Brasilien skrivit på. Nu väntar de riktigt tuffa förhandlingarna.
Visselblåsaren Frances Haugens kritik var hård i brittiska parlamentet. Instagram är den värsta plattformen för unga, sa hon. Och Facebook vill inte offra en uns av sin vinst för att satsa på säkerhet.
Virologen Danielle Anderson fick hotfulla email när hon faktagranskade en artikel om coronavirusets ursprung. Trakasserier har gjort många forskare ovilliga att ställa upp i debatten.
Vad sägs om att naturskydda en tredjedel av planeten? Dessutom har klimatforskningen fått sitt adelsmärke efter årets Nobelpris i fysik - ett kvitto på att klimatmodellerna fått sitt stora genomslag.
Nu ska barn mellan 12-15 år kunna vaccinera sig mot Covid-19. Samtidigt skärps tonläget mot ovaccinerade vuxna. Hör också om turistraketen som lyft mot rymden.
Pandemirestriktionerna försvinner snart. Är coronaeländet över nu för Sveriges del? Hör också om konsten att plocka det perfekta äpplet och om undertryckta virus som tar revansch.
Under OS berättade flera kända toppidrottare om sin psykiska ohälsa. Och nya spelfilmen Tigrar på bio skildrar ett ungt fotbollsproffs och hans väg från barndomsdröm till mardröm. Vi pratar om mental ohälsa inom elitidrott men också om hur måttlig fysisk aktivitet kan hjälpa mot psykisk sjukdom.
Nya filmen "The Father" är bara en i raden av kulturskildringar av demenssjukdom som kommit i år. Och enligt geriatrikprofessorn Lars-Olof Wahlund kan det hjälpa anhöriga att leva sig in i hur det är att vara dement.
Ny metod att mäta ljusmiljöer ska visa vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter så bra. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter.
En av de märkvärdigaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Och, får hon veta, det här är "hennes fel".
Flera jordfarkoster skickar hem hälsningar från planeten Mars just nu, med oväntat innehåll. Ny Alzheimer-medicin godkänd i USA, vi fortsätter prata om glyfosat och daggmaskar. Serieproducerade, mindre kärnkraftverk diskuteras i bl a Finland.
Den brittiska varianten av covid-viruset är farligare än vad man tidigare trott. Om konsten att koka en säker vinsås. Ogräsmedlet glyfosat gör sitt uttåg ur svenska trädgårdar.
Debatten om det var läckta virus från ett labb i Wuhan som orsakade pandemin har tagit ny fart. Delegationen från WHO i början av året fick inte fram data som kan avfärda den teorin, hävdar kritiska forskare, som vill se mer undersökningar.
I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden?
Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. I Vetenskapspodden berättar han om vad som sker i deras bon i underjorden, när vi inte kan se dem. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna.
I Australien har till exempel agapaddan ställt till det enormt i naturen, och det finns många andra skräckexempel. Det är nästan alltid människan som ligger bakom när nya arter kommer in och slår ut många andra. Invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald.
– Det går nästan inte att förklara hur hemskt det är att ha en ätstörning, säger Julia Videgård, som nu är frisk, och kollega till oss på Vetenskapsradion. I dag finns det mycket på internet som driver unga djupare in i ätstörningar på ett sätt som vi som inte varit där har svårt att föreställa oss.
Blodet har spelat stor roll under pandemin - ovanliga blodbiverkningar har kopplats till två av vaccinen, vilken blodgrupp vi har kan spela roll för hur sjuka vi blir och behandling med blod från tillfrisknade hoppades många på i början.
Nya filmen "The Father" är bara en i raden av kulturskildringar av demenssjukdom som kommit i år. Och enligt geriatrikprofessorn Lars-Olof Wahlund kan det hjälpa anhöriga att leva sig in i hur det är att vara dement.
PCR har blivit ett vardagsord för oss under pandemin. Men färre vet att när tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta "stulna barn" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar.
I lördags hölls en konsert med 5000 i publiken, i Barcelona. Det var ett vetenskapligt experiment för att se om det går att ordna så stora publikevenemang på ett smittsäkert sätt. Tidigare har liknande gjorts i Nederländerna, och i lördags släppte de in 5000 på fotbollsläktare, också i vetenskapens namn.
En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer.
Generation Covid har de börjat kallas, de unga som idag ser sin vardag och framtid påverkas av restriktionerna, som för dem ofta innebär större förändringar än för folk mitt i livet. De upplever ensamhet och stress inför framtiden när deras liv - och deras kärleksliv - sätts på paus.
Ett år har gått sedan covid-19 definierades som pandemi. Redan då varnade läkare från det hårt drabbade Italien, för att inte resten av världen skulle hamna i det allvarliga sjukdomsläge som de var i, med överfulla sjukhus och patienter som inte kunde få vård.
Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde.
Sandra Siljeström ingår i det forskarteam som ska hjälpa NASA att ta prover på Mars. För första gången ska nämligen Mars-prover tas hem till jorden i jakten på livstecken och då är det viktigt att det blir rätt prover.
Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder.
Norske psykiatern Finn Skårderud skrev ett förord till en bok för 20 år sedan. En journalist tolkade texten som att vi alla föds med 0,5 promille för lite i blodet för att bli lyckliga, och skrev en artikel. Men hur ligger det till egentligen?
Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde.
När ingenjören Gunnar Asplund började utveckla elvägar fick han höra att det var vansinnigt. Men nu vill regeringen ha 300 mil elvägar till år 2035. Och snart ska det byggas en längre testväg i Sverige – världens första.
Blir man gladare av att aktivera "leendemuskler" med hjälp av en penna på tvären i munnen? Det visade en psykologistudie som la grund till den så kallade "facial feedback-teorin". Men den är en av alla studier som inte gick att upprepa och en del av det som kallas "reproducerbarhetskrisen" som skakat om forskarvärlden.
Mer hemarbete, färre jobbresor och mindre kontor inne i städerna – det kan bli några av de mer permanenta förändringarna efter pandemin. Och nya utmaningar för kollektivtrafiken om inte lika många kommer att vilja trängas på bussar och tåg. Men är det verkligen sant att allt fler flyttar från de stora städerna?
Månfärder, 200 nya vacciner och "supermiljöår" – 2021 kommer det hända mycket inom forskningen. Som att USA går in i internationella klimatarbetet igen och rymdteleskopet James Webb skjuts upp i rymden för att avbilda galaxernas födelse.
Bea Uusmas nya undersökningar av polarfararen Andrées dagbok är en av de spännande forskningshistorier som INTE handlar om corona. Skidåkningens viktiga roll får vår kultur, humlornas dramatiska maktkamper under jord och ett gåtfullt alligatorljud hör vi också om.
Ett år som inte liknar något annat har vi fått glädjas åt andra saker än vanligt. Som att, som Claes, plötsligt kunna känna skitlukten på promenaden när luktsinnet varit helt borta. Och kriser kan också göra oss godare och mer hjälpsamma, säger psykologiforskare.
Det är många som vill åt regnskogens värden, vissa för att tjäna stora pengar eller bara klara livhanken, andra för att njuta av naturprakten eller hitta framtidens läkemedel. Hur hittar vi rätt väg att bevara naturen och arterna?
När coronapandemin sätter stopp får man tänka nytt. Och det gäller såväl årets nobelpristagare och deras forskning, som teknikutvecklingen och nobelfirandet. Men det finns ljuspunkter och saker som rentav blivit bättre i år.
Att mäta coronavirus i avlopp visar vart smittspridningen är på väg cirka två veckor innan det syns i covidteststatistiken. Anna Székely leder ett forskningsprojekt i Uppsala där de nu kollar avloppsvattnet i olika stadsdelar och ser stora skillnader.
Kriskommunikation är en svår konst - extra svår eftersom somliga av oss är logiska och faktastyrda som Mr. Spock i Star Trek, och andra mer impulsstyrda som Homer Simpson.
Dagens polarforskare speglar sig gärna i arvet från polarfarare som Fridtjof Nansen. Och vi som inte varit med vill gärna höra dramatiska historier om isbjörnar och sprickande isflak, ofta hellre än om själva forskningen.
I ett polariserat USA har synen på vetenskap och forskning blivit väldigt politiskt laddad. Till och med munskydd har blivit en politisk symbol. Och forskarna har ofrivilligt hamnat på ena sidan.
Johan, 47, är vältränad och "aldrig" sjuk. Men så får han covid-19 och hans familj får samtal från läkarna om att vara beredda på att ta farväl. Och Claes, 68, tidigare löptränande och frisk, har symtom som varat i ett halvår.
Det mesta vi blir äcklade av kan härledas tillbaka till någon sorts sjukdomsrisk. Så äckelkänslor är i grunden bra för oss. Och vi är också mycket bättre än vi tror på att känna av om andra är sjuka.
När Öresundsbron invigdes för 20 år sedan fanns inga gränser för optimismen om hur den skulle förena folken på var sin sida sundet. Men snart visade bron hur olika vi är, och flyktingkrisen och Covid-19 har ökat avstånden.
Ett alligatorbröl har blivit en vattendelare - vi har helt olika åsikter om vilket bröl som är ljust och vilket som är mörkt. Men hur kan vi höra så olika, och vad är det som händer när hörseln lurar oss?
Tre av åtta vetenskapliga nobelpristagare är kvinnor, dessutom synnerligen aktiva och i femtioårsåldern. Två av priserna ropade vi "äntligen!" om, och alla tre priserna var begripliga. Eftersnack om ett ovanligt nobelår.
Vildsvinsstammen har växt explosionsartat och myndigheter vill göra det lättare att sälja vildsvinskött, för att uppmuntra till ökad jakt. Men är det gott? I Vetenskapspodden testar vi vildsvin tillagat med experthjälp – prisbelönte viltkocken Emil Lindfors hjälper till på distans, när producent Björn lagar köttet.
Om du tycker det finns lite svamp i skogen i år kan du försöka trösta dig med att den mesta svampen inte går att se för våra blotta ögon. I själva verket finns det, året runt, mycket mer svamp på jorden än det finns djur på planeten, räknat i vikt.
Nästan all beredskap var inriktad på en kommande influensapandemi. Och så kom det en coronapandemi. Var det därför Sverige fick så stor smittspridning? En av frågorna som diskuteras i den här specialpodden som gjordes tillsammans med P3 Dystopia.
Att analysera humor är som att dissekera en groda, något man bör låta bli eftersom grodan dör och det äckliga resultatet intresserar få, har det sagts. Men är man vetenskapspoddare så är man.
Buller är farligt för hjärtat och blodtrycket, bland annat. Men hur är det med buller som man vant sig vid och inte tänker på? Är det lika illa som det som verkligen stör en? Det diskuterar vi i Vetenskapspodden.
När nu många av oss ska jobba hemma hela hösten gäller det att se till att kroppen och psyket står pall. Efter sommaren har skador som har att göra med felaktiga arbetsställningar ökat, visar statistiken.
Överfulla parkeringsplatser vid våra nationalparker och mer folk än vanligt där vi söker stillheten och lugnet. Det har varit en speciell sommar. Varför är naturen så viktig för oss och hur störs vår upplevelse av att trängas med andra?
Det blir en konstig sommar, utan stora sporthändelser som fotbolls-EM och OS. Och friidrottstävlingen i Bislett hölls framför dockor och pappfigurer. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som händer med sport utan publik, och publik utan sport.
Så här års doftar det mer än någon annan tid. Men samtidigt har många drabbats av luktbortfall av coronaviruset. Så idag ägnar vi hela podden åt vårt mest styvmoderligt behandlade sinne. Men kan verkligen doften av grisurin vara sexuellt tilldragande?
I veckan sa Anders Tegnell att de skulle gjort annorlunda i kampen mot coronaviruset om han hade vetat vad han vet idag och fått börja om. Hans uttalande hamnade genast i utländska medier och tolkades där på lite olika vis.
Hans Rosling bekämpade ebolaepidemin med "excel i ena handen och människokärlek i den andra" som han sa. Förtroende är A och O i smittskyddsarbete, och en brittisk historiker varnar nu för att språket vi använder kan ställa till det. Särskilt uttrycket "patient noll" som har en stigmatiserande historia.
På onsdag (27 maj) ska Elon Musks nya rymdfarkost Crew Dragon ta två astronauter till Internationella rymdstationen ISS. Aldrig tidigare har en privatbyggd farkost tagit astronauter till ISS eller så långt ut i rymden.
Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. I Vetenskapspodden berättar han om vad som sker i deras bon i underjorden, när vi inte kan se dem. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna.
Under covid-19-pandemin har forskningen hamnat i ett undantagstillstånd. Sådant som tidigare varit helt oacceptabelt diskuteras nu på fullt allvar i forskarvärlden. Som att låta frivilliga friska smittas av viruset för att snabba på vaccinforskningen.
– Musik är en av de få saker vi lätt själva kan ta till som individer, för att klara oss igenom den här krisen, säger forskaren Elvira Brattico. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i musiken roll i coronatider, både som tröstare, informationskanal och ett kitt som håller oss samman.
Många rör sig mindre nu under coronakrisen än tidigare. Men motion kan ge snabba förbättringar på vår motståndskraft mot sjukdom, på flera sätt. Det gäller bara att hitta sin nivå och sin grej. För somliga är det ett discodanspass via internet, för andra att resa sig lite oftare från kontorsstolen.
Vetenskapspodden ägnar sig helt åt en längre intervju med statsepidemiolog Anders Tegnell. Om läget nu, varför vi misslyckats med att skydda de äldre, och vad vi har att vänta oss framöver.
Att behöva ligga ensam och dödssjuk på sjukhus är en rädsla för många. Idag råder besöksförbud på sjukhus och äldreboenden, där de mest utsatta för coronaviruset finns. Men vad gäller när det handlar om döende personer?
Charlotte är intensivvårdssjuksköterska och blev sjuk med något som kunde vara covid-19. Eller vanlig förkylning. Hon fick vänta på att testa sig och kände att det var slöseri att hon var hemma, om det nu inte var coronaviruset.
Vi hör röster från Bergamo, som nu är världens värst drabbade stad när det gäller antalet döda i Covid-19. Förr var det en välmående stad, dit många reste, bland andra poddens Lena Nordlund. Nu är det spöklikt tyst mellan de medeltida husen.
Prata med varandra, dela de goda exemplen och gå ut på promenader. Vi tar hjälp av en katastrofpsykolog för att förstå hur vi beter oss och hur vi borde bete oss.
Över 60 procent av alla infektionssjukdomar kommer från djur från början. Och bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran högre – 75 procent. Vetenskapspodden om nya coronaviruset, djur och smittor.
I Japan har de ett eget ord för att jobba sig till döds, karoshi. Men är det här något som bara sker i Japan? Nej, det tror inte forskarna även om det finns stora skillnader i hur vi stressar som gör att det är ovanligare här.
Hur ska det gå med längdskidåkning som bred, folklig sport om vi får fler snölösa vintrar? I Vetenskapspodden hör vi idéhistorikern Sverker Sörlin och snö och skidåkning som kulturarv och längdåkningsprofessorn HC Holmberg om hur man bäst tränar till Vasaloppet snöfattiga säsonger.
Läkaren som slog larm om coronaviruset, och sedan dog, har blivit en symbol för yttrandefriheten. Han kan vara den som orsakar kinesiska regimen dess värsta kris hittills.
Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som den som nyligen tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar.
Australien är ett extremt land med extremt klimat, men där allt ändå är extra extremt nu. En brandhistoriker säger att de våldsamma bränderna beror på att vi fjärmat oss från elden och att det faktiskt brinner för sällan. Hör också hur det går med alla djuren med konstiga namn och för forskaren som blev tvungen att fly från sitt specialbyggda unika labb när lågorna kom närmare.
Herbert Terrace lät en schimpansunge växa upp i en hippiefamilj på Manhattan. Tanken var att lära den teckenspråk. Men en dag fick han backa på allt han sett i projektet.
Visar de 275 senaste av 276 avsnitt.
Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.
