Resan mot Nordpolen 1897 borde inte ha slutat med katastrof menar Bea Uusma, som under 30 år använt en mängd vetenskapliga metoder för att förstå varför de tre männen dog.
Avsnittet sändes första gången i september 2025.
Modern dna-teknik på blodfläckar, korrosionsstudier över Andrées gevär och avancerade genomlysningsmetoder på hans mögliga dagbok är exempel på vad Bea Uusma använt för att lösa mysteriet, som också fick henne att utbilda sig till läkare. Nu vill hon hitta nya skelettdelar vid katastrofplatsen på Vitön att analysera forensiskt, men klimatförändringarna gör att det brådskar - snart finns kanske inget kvar där.
En annan dramatisk polarexpedition var den Otto Nordenskjöld gjorde till Antarktis. Historikern Dag Avango berättar om hur mycket gick fel trots att Nordenskjöld var bättre förberedd. Avango själv har varit nära att förolyckas vid en egen tur till Arktis, men ändå reser han tillbaka till polartrakterna, för att studera expeditionernas lämningar som kulturarv.
Medverkande: Bea Uusma, läkare, författare och forskningsanknuten till medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet; Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Dinosaurier med anknäbb, nyheter om massutdöendets orsaker och spännande fynd i Skåne. Den senaste tiden har vi svämmats över av ny kunskap. Dags för dinospecial.
Avsnittet sändes första gången 2/11 2025.
Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann.
Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan.
Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig.
Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
På platsen där Vasa bärgades visar sig vrakdelar finnas kvar, som nu hittats med avancerad teknik och envisa dykare som Jim Hansson. Och nya analyser av de kvarlevor som hittats på skeppet ger bättre förståelse för vilka de var.
Avsnittet sändes första gången 25/5 2025.
Dykande marinarkeologen Jim Hansson är rejält upprymd över det han sett på botten utanför Beckholmen i Stockholm, alldeles i närheten av Vasamuseet. Han berättar varför fynden är så spännande och hur pusslet läggs med dem som nya bitar, i kombination med kunskap om andra vrak från stormaktstiden.
Fred Hocker har varit med och lett arbetet med den nya utställningen om människorna på Vasa, och berättar om varför den man där som kallades Gustav nu är en kvinna och heter Gertrud, och hur forskarna kan veta hur Helge, som dog vid sin kanon, verkligen såg ut.
Vi hör också om varför detta, tidernas kanske främsta svenska skrytfartyg, egentligen sjönk, om hur det står till med regalskeppet idag, och om vilka drömfynd som återstår för forskarna att göra.
Dessutom om schimpanser som hittar läkemedel i naturen för sina skador.
Gäster i podden: Jim Hansson, marinarkeolog museet Vrak; Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Årets bästa forskningsgenombrott listas hos tidskriften Science, och vi lyfter våra egna höjdpunkter från 2025 med spännande reportageresor till Sardinien och Japan.
Förnybar energi växer nu fortare än något annat energislag någonsin gjort, berättar Klotets miljöreporter Daniel Värjö. Han har också ägnat året åt stora granskningar kring kemikalien PFAS. En nyupptäckt nära släkting till oss och neandertalarna har under året för första gången ”fått ett ansikte” - vi hör om hur denisovanerna såg ut. Och så om ett genombrott för behandling av allvarliga genetiska sjukdomar, som räddat en liten pojke.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Vi summerar nobelprisveckan: vem fick vilket pris och varför? Och så har vi varit på nobelbanketten – och på en alternativ variant med tyngre budskap.
Vi möter unga entusiastiska besökare till prisutdelningen och ännu yngre elever som fått skapa egna planeter till ett av nobelveckans ljuskonstverk. Högljudda diskussioner ledde fram till fysikupptäckten som ligger till grund för dagens kvantdatorer, och i veckan har pristagarna bråkat med sina frackar, får vi veta. Men hur skulle deras forskningsområde kunna låta översatt till musik? Medicinpriset var en glad överraskning för mottagarna, men själva upptäckten gjorde dem närmast besvikna, vi hör varför. Och så får vi den fantastiska berättelsen om en av årets kemipristagare som gick från fattigdom till toppforskningen.
Avsnittet är till stora delar klippt ur Vetenskapsradions och Kulturredaktionens årliga direktsändning på Nobeldagen.
Dessutom om hur oväntat tidigt våra föregångare verkar ha lärt sig att göra upp eld.
Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Det är fem år sedan vi firade den första coronajulen och restauranger tejpade kryss på bord. Avlägset för många av oss, men de som jobbade i vården minns utsattheten och hemska val de ställdes inför.
Dagens hundar kan vara en decimeter eller en meter höga, och de kan förvarna för epilepsi, hitta knark och lära barn att läsa. Utvecklingen började tidigare än forskare trott, men vargen finns kvar långt därinne.
En gång hade Brasilien två stora regnskogar, och Alexandre Antonelli vill att det ska bli så igen. Så han lägger forskandet åt sidan för att agera mer handfast. Men är han för otålig?
Det är lätt att sticka huvudet i sanden när klimatfrågan gör sig påmind, men det finns mer meningsfulla och hjälpsamma sätt. Gruppterapi för forskare och gemenskap bland oss andra, till exempel.
Dinosaurier med anknäbb, nyheter om massutdöendets orsaker och spännande fynd i Skåne. Den senaste tiden har vi svämmats över av ny kunskap. Dags för dinospecial.
Antalet försök på apor har nära på fördubblats under några år i Sverige, på grund av behovet av bra covidvaccin för människor. Vad utsätts de för, och hur går arbetet med att sluta med djurförsök?
Från Frankrike kommer rapporter om en ny covidvåg med en variant som kallas ”Frankenstein”. Det här väcker oro och obehag hos många, men oron är ofta obefogad. Fast kanske inte onödig, säger våra gäster.
Vandring i vildmarken lagom till att Nobelkommittén ska ringa med prisbeskedet, vem gör så? Jo forskaren som absolut inte väntar sig att få pris. Eller så är man favorit, men sätter sig ändå på ett plan.
Medicinmän och healers kan tyckas oförenligt med konventionell medicinsk vetenskap, men många viktiga moderna läkemedel kommer just från traditionell medicin. Men är det kolonialism eller global välgärning?
Resan mot Nordpolen 1897 borde inte ha slutat med katastrof menar Bea Uusma, som under 30 år använt en mängd vetenskapliga metoder för att förstå varför de tre männen dog.
Alla verkar älska igelkottar men få har kommit dem så nära som Marie Dacke, som sett deras avancerade parningskoreografi hemma i trädgården, och gått på djupet med myter om djuren. Hon berättar också om hoten mot igelkottarna idag.
Kristallpalatset i London och Eiffeltornet påminner om när stora utställningar var det främsta sättet att visa upp teknologi och kultur. Men hurdan är en världsutställning idag?
Tänk dig att du måste välja mellan att få ett hjärta eller en lunga från en gris inopererat - eller dö. Snart kan fler människor behöva ställa sig den frågan, och valet verkar lätt.
Hur kan det vara så svårt för en liten leveransrobot att våga sig över gatan trots att risken för krock verkar utesluten? Och vad är det som gör att robotarnas allmänna intåg i vår vardag fortsätter att dröja?
Sveriges Radio fyller 100 år! Vi hör om de första experimenten, om storhetstiden när hela familjen samlades runt apparaten, om dagens individuella radiolyssnande, och vad man bäst äter när man lyssnar.
Vilket djur är hungrigast, vilket pruttar högst och vilka är flest - kor eller hajar? Inför sommaren hör vi de knasigaste och vanligaste frågorna till experterna, och svaren.
Det är dags att vi slutar sola, säger melanomforskaren. Hur kan man ändå njuta av sommaren och se solbränd ut om man vill? Och så hör vi om positivt trendbrott för hudcancer och om soltrender förr och nu.
Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar.
På platsen där Vasa bärgades visar sig vrakdelar finnas kvar, som nu hittats med avancerad teknik och envisa dykare som Jim Hansson. Och nya analyser av de kvarlevor som hittats på skeppet ger bättre förståelse för vilka de var.
Några av världens allra främsta universitet har blivit måltavla i Trumpadministrationens kamp mot ”galna marxister” som presidenten kallar ledningen där. Vad blir följderna?
Varför sjunger egentligen fåglar, hur kan vissa fåglar härma andras läten, hur går det till när en trasthanne sjunger honor att tro att han inte redan är familjefar? Och hur blir Fågelsångsnatten i P1 i år?
Över 100 gånger på en dag hörde och såg Mia Blomgren ordet stress i sin närhet. Vad beror det på? Och hur kan vi hantera upplevelsen av att allt går fortare och blir värre?
Bollspel som liknar träning i klubbar har varit vanligt inom skolidrotten, trots att det inte borde vara så. Och friluftsliv har fått stryka på foten. Men hur främjar man bäst alla barns lust att röra sig?
Nyligen vann en anonym person i Sverige 1,25 miljarder kronor på ett lottospel. Hur påverkar en sådan storvinst vinnarens liv? Och varför spelar folk fast chansen att vinna är så liten?
Marcus Wandt om nya dramatiska detaljer om varför två amerikanska astronauter blev kvar över 9 månader i rymden, om ordbråket mellan Elon Musk och Wandts kamrat, och om honom själv på ISS och nu ett år senare.
Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva?
Nu börjar de första humlorna synas, ett vårtecken som gör många glada med sin uppenbarelse. Men få har följt dem som musikaliska skådespelaren Gaby Stenberg, och få känner till deras brutala sidor.
Dagens unga blir alltmer konservativa kring könsroller och parrelationer, och soft girl-trenden förespråkar stressfritt betalt hemmaliv för unga kvinnor. Vart tog kampen för jämställdhet vägen?
Tänk dig att du får en dödlig sjukdom och är helt beroende av en främling för att kunna bli frisk. Och att den främlingen måste vara mer lik dig än dina egna barn!
Romarrikets värsta fiende med Hannibal och hans stridselefanter i spetsen, och ett rike som bör förgöras. Där tar kunskapen om Karthago slut för många av oss. Men idag är det kanske mer relevant än på länge, så idag får vi en grundkurs.
Spänningssökande, på jakt efter snabba belöningar och dåligt konsekvenstänkande är utmärkande drag. Men fantastisk anpassningsförmåga och snabb social utveckling hör också till tonårshjärnans specialiteter.
Den nya AI-tekniken kommer förändra samhället i grunden, hör vi, men måste man försöka hänga med? Vad är skillnaden mellan deepfakes och Deepseek, och hur kan EU hänga med i utvecklingen?
President Trump vill stoppa den finansiering av HIV-läkemedel som räddat livet på 25 miljoner människor i världen de senaste 20 åren. Vad betyder det, och kan det leda till resistenta hiv-virus där dagens läkemedel inte biter?
Sedan den storskaliga invasionen inleddes har de fört miljontals människor i säkerhet, och sedan åker tågpersonalen tillbaka mot faran. Hur kan tågen gå så bra i Ukraina, när vi tycker Sverige har sådana problem med järnvägen?
Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva?
Lena och Niklas Källner klarade sig bättre i På spåret än de hade väntat sig, och ibland kom de ihåg fakta de själva inte trodde de kunde. Hur fungerar minnet under stress? Och kan det hjälpa att plugga inför en frågesport som den här?
Tänk dig att någon du älskar plötsligt riskerar att dö - och att du har missat att lära dig hur du kan förhindra det. Så vill vi inte ha det, så därför går vi på kurs.
Varje år upptäcker vetenskapen okända arter av djur och växter, men ofta är de redan utrotningshotade. Nu växer AI fram som ett redskap även för naturvård, vilket kan behövas, för arternas överlevnad hänger ihop med andra kriser på komplicerat sätt.
Vi möter den kanske sportigaste av årets pristagare på tennisplanen, morgonen efter Nobelfesten. Och så allt det bästa om de vetenskapliga priserna ur vår särskilda nobelsändning, och ljuskonst med penicillin och viktiga maskar.
Finns det något vi alla kan lära oss av nobelpristagares sätt att tänka, och vad är det som utmärker deras idéer och sätt att fullfölja dem? Hör nobelprisexperten som kommer med en ny bok om just det.
Världen samlar sig ovanligt mycket kring miljöfrågorna just nu. Efter klimatmötet i Baku som avlöste mötet om biologisk mångfald i Colombia, så pågår nu ett stort möte i Sydkorea om problemen med plast.
Tropiska molnskogar och torrskogar är mindre kända än regnskogarna, men minst lika spännande och oerhört artrika, hör vi från Colombia. Och dimman vid dånande vattenfall skapar unika livsvillkor även här hemma i Sverige.
När elfärjan accelererar höjer den sig över vattenytan och flyger fram. Ner under ytan sticker stag till bärplan som håller upp båten och ger den minimalt vattenmotstånd. Nu ska båten testas i trafik.
Rapporteringen från USA i samband med valet är enorm, och här hemma dyker amerikanska ord, filmer och maträtter upp nästan överallt nästan hela tiden. Hur kommer det sig att vi är så fixerade vid vad som händer på andra sidan Atlanten? Och är det ett problem?
Lena och Niklas Källner klarade sig bättre i På spåret än de hade väntat sig, och ibland kom de ihåg fakta de själva inte trodde de kunde. Hur fungerar minnet under stress? Och kan det hjälpa att plugga inför en frågesport som den här?
Finns det något vi alla kan lära oss av nobelpristagares sätt att tänka, och vad är det som utmärker deras idéer och sätt att fullfölja dem? Hör nobelprisexperten som kommer med en ny bok om just det.
Kan förflytta sig på land, simmar 800 mil för att dö och har gäckat forskare i tusen år. Vetenskapspodden reder ut dagens ål-mani och varför den förtjänar sin hajp.
Årets priser är ovanligt rätt i tiden - två av dem har koppling till AI och pristagarna själva hör till dem som varnar för riskerna med tekniken. De livsviktiga proteinerna är ett annat gemensamt tema och så dyker djuren upp lite överallt.
Ny spelfilm om covid inom äldrevården och en dokumentär om Peter som överlevde 18 dygn i respirator och har fått en bättre syn på livet och döden. Båda påminner de om en tid som många av oss redan lagt bakom oss. Hur är det möjligt, hur är det för de som inte kunnat glömma, och kan vi prata om goda följder av pandemin?
Tänk dig att någon du älskar plötsligt riskerar att dö - och att du har missat att lära dig hur du kan förhindra det. Så vill vi inte ha det, så därför går vi på kurs.
Berusade maskar i en labyrint, grisar som kan andas med rumpan, och så skalbaggar med små kepsar som gör dem sämre på att navigera efter stjärnorna. Är det bara kul eller också viktigt?
Hur packar man rätt och lagom mycket mat för en fjälltur, och hur mycket trängsel står vi och naturen ut med? Och hur handskas man med en ilsken ren på en parkeringsplats?
Åska och blixtar fascinerar oss, och även brännskadeläkaren och blixtforskaren. Många är kanske onödigt rädda, men andra av oss borde nog vara mer försiktiga. Hur farliga är egentligen blixtar, vad är det som händer i åskmolnet och i kroppen, och hur undviker man att skadas?
För skolelever är det nu vardag att använda AI-verktyg till hjälp i skolarbetet. Är det fel, när chattbottar används allt mer inom arbetslivet? Och numera använder många medieföretag AI-röster, hur bra blir det och varför gör inte SR så?
I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller?
På poloplanen i Buenas Aires står åtta till synes identiska hästar med sina ryttare. De hyllar Cuartetera, en legendarisk polohäst som dött. Hon lever vidare, menar annonsören, för hästarna på poloplanen består av Cuarteteras kloner.
I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det.
Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland.
Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig.
Den ärftliga nervsjukdomen Skelleftesjukan är nu en av de första sjukdomarna där man provar behandling med genkniven CRISPR Cas-9. Och fler står på tur.
Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts.
I semestertider tittar vi upp mot skyn. Blir det hett eller blött, eller kan vi hoppas på något mitt emellan, istället för de extremväder som har blivit vanliga i nyhetsrapporteringen sommartid?
Den kan bli flera meter lång och väga uppåt ett halvt ton. Stören har funnits sen dinosauriernas tid, sen kom vi människor och fiskade ut den på många håll. Nu ska Göta älv få tillbaka den atlantiska stören.
När elfärjan accelererar höjer den sig över vattenytan och flyger fram. Ner under ytan sticker stag till bärplan som håller upp båten och ger den minimalt vattenmotstånd. Nu ska båten testas i trafik.
En drös ormliknande robotar släpps ner på Saturnus måne Enceladus. Efter eget huvud borrar de sig genom öppningarna i isskorpan, ner i havet som döljer sig därunder. För att hitta främmande liv.
På poloplanen i Buenas Aires står åtta tillsynes identiska hästar med sina ryttare. De hyllar Cuartetera, en legendarisk polohäst som dött. Hon lever vidare, menar annonsören, för hästarna på poloplanen består av Cuarteteras kloner.
I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det.
Regeringen vill bygga ut kärnkraften och klimatministern pratar om att vara självförsörjande på uran. Brytning av uran på svensk mark, kan det bli verklighet? Gruvplanerna för omställningens skull ritar upp nya konfliktlinjer.
En 17-årig pojke är skjuten i magen. Han körs till sjukhuset och har förlorat mycket blod. Han är ett av tusentals offer för skjutvapenvåldet i Sydafrika, dit svenska läkare åker för att lära sig hantera dessa skador, som blir allt vanligare i Sverige också.
Timmerstockar glider nerför en norrländsk älv. Låter kanske naturligt, men timmerflottningen var tuff mot naturen. Nu ska skadad natur återställas, enligt ett EU-lagförslag som alla trodde skulle klubbas men som plötsligt stoppades.
Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig.
Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland.
Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många.
Astronauten Marcus Wandt och schimpansen Ham har båda utsatts för vetenskapliga tester, för att se hur vi ska klara de riktigt långa rymdresorna. Men för apans del var det knappast frivilligt.
I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller?
En vänlig röst i telefonen säger att du håller på att bli avlurad pengar från banken men att han kan hjälpa dig. Eller det kommer ett sms från ditt barn som behöver låna pengar. Så börjar ofta ett telefonbedrägeri. Men nästa variant är svårare att genomskåda.
Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts.
Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor?
Den ärftliga nervsjukdomen Skelleftesjukan är nu en av de första sjukdomarna där man provar behandling med genkniven CRISPR Cas-9. Och fler står på tur.
Vasaloppsstarten närmar sig och runt om i landet förbereder sig tusentals åkare. De hugade kan också satsa på de andra loppen i den så kallade Svenska Klassikern, men hur väl förberedd bör man vara?
Nog har det varit mycket snö i vinter på många håll, men trenden är tydlig. Snön drar sig bort från många landskap. Istället åker vi skidor allt oftare på konstsnö. Till och med inomhus.
Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många.
James Hansen är en smått legendarisk forskare för att han så pass tidigt varnade för klimatförändringen. Tanken på barnbarnen och frustrationen över att så lite görs drev honom till att bli aktivist.
Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor?
Marcus Wandt ska ut i rymden. Det är stridspiloter och ingenjörer som brukar väljas ut, lugna problemlösare, inga våghalsar. Med planer på resor till Mars, hur skulle man själv klara en rymdresa?
Programledaren Oprah Winfrey använder nya läkemedel mot sin övervikt. Hypen kring den nya diabetes 2-medicinen har lett till brist. Nu vädjas det för att diabetes 2-patienter ska prioriteras.
Världens länder uppmanas bidra till en omställning från fossila bränslen. Det nämns nu för första gången i ett klimatavtal. Och det klubbades på ett möte där en oljechef var ordförande.
Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta?
Det rasslade till på riktigt för AI med en kraftfull chatbot som både skrämde och tjusade. Diskussionen om farorna med tekniken tog fart och Open AI:s Sam Altman hamnade i stormens öga.
Just nu pågår FN:s stora klimatmöte, COP28 i Dubai. Ett av världens rikaste oljeländer håller i ordförandeklubban. Kan en oljenationernas engagemang leda till oväntade klimatframgångar?
För första gången går den globala temperaturen 2 grader över förindustriella nivåer. Det gäller för några enskilda dagar i november, men 2023 går mot det varmaste året någonsin uppmätt.
På 60-talet åkte svenska kvinnor till Polen för att göra abort. Idag har Polen stränga abortlagar – men nu finns majoritet där för att luckra upp dem. Samtidigt har abort gått från kirurgi till piller.
Stränder nedsmetade med giftstinkande svart kladd, frivilliga som skyfflar ner svartkletig tång i säckar, och fåglar som rengörs fjäder för fjäder. Hur kommer det sig att oljeutsläppen inte går att förhindra och att metoderna att sanera inte verkar gå framåt?
Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta?
Att då och då kunna träffa på skogens konung, eller att ha sill och strömming på midsommarbordet, känns som svenska självklarheter. Men de här nationalklenoderna är illa ute. Hur illa och varför?
Vi är på väg mot det varmaste året som någonsin uppmätts. Växthusgaserna vi släpper ut är huvudorsaken, förstärkt av El Niño. Men vulkanutbrottet i Tonga förra året kan också spela viss roll.
Lundaforskaren Anne L'Huillier blir den femte kvinnan någonsin som får Nobelpriset i fysik. Medicinpriset tilldelades också en kvinna, Katalin Karikó, för att ha banat väg för vaccin mot covid-19. Och så ett läckt kemipris och kvantprickar.
Snart får vi veta vilka som får årets vetenskapliga Nobelpriser. Vi spanar på värdiga pristagarkandidater för i år och på tidigare fullträffar och bottennapp.
Vad händer när det vi trodde var nyttigt och vardagligt visar sig innehålla något farligt? Vem ska ta ansvar och hur kan vi se till så att något liknande inte händer igen?
Natten till den 6 juni i år kollapsar en enorm vattenreservoar i södra Ukraina. Människor, djur och hus spolas bort. När vattenmassorna sjunker undan har landskapet förvandlats till oigenkännlighet.
Om du skyr nyheterna så är du inte ensam. Sommarens bränder, översvämningar och krig påverkar oss. Berättelsen om världen i ett till synes permanent kristillstånd får många att vilja hitta nya vägar.
En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Stor inflyttning till Skandinavien rådde under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia.
Något har hänt i synen på alkohol. WHO säger att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Kanada har skärpt sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år.
Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän.
Vi lever mitt i ett tekniksprång. Ny teknik ska ställa om våra samhällen och artificiell intelligens har potential att förändra våra liv i grunden. Hur mycket kontroll har människan över sitt öde?
Pojkar och flickor med neuropsykiatriska funktionsvariationer behandlas olika av skola, vård och föräldrar, menar överläkaren i psykiatri Lotta Borg Skoglund. Vilket kan öka risken för ytterligare problem för tjejerna. Något som Olivia med ADHD har tankar om.
Johan Ullman utvecklade prototyper för hands free-teknik under slutet av 1980-talet. Ett steg i utvecklingen till Blue Tooth, som nu finns i var och var annan elektronisk pryl över hela världen.
Gudfadern av artificiell intelligens, Geoffrey Hinton har lämnat Google och varnar nu för sin egen skapelse. Samtidigt gasar AI-utvecklingen på, och storföretagen oroas för att bli omsprungna av öppna communityn som är friare att experimentera.
Ledningar med vätgas ska dras till Sveriges nya fossilfria industrier. Och av vätgasen kan vi göra bränslen till fartyg och flygplan. Men det slukar massor av el att ta fram vätgas. Hur ska elen räcka? Och hur går tänket kring säkerheten i en orolig tid?
En vippande sädesärla, bilen som sopar grus från gatan, gräsbrandsvarningen och pollensnuvan – det är olika vad man ser som vårtecken. Men våren kommer allt tidigare i Sverige och det får konsekvenser för våra växter och djur.
Vi har nog hört och sett dem allihop, klimataktionerna som stoppat trafiken i Stockholm, avbrutit riksdagsdebatter och Melodifestivalen. Vad ligger i slagordet “Återställ våtmarkerna”?
Kan det finnas liv under isen på Jupiters månar? Snart är rymdsonden JUICE på väg för att ta reda på det. Det är den största europeiska rymdsatsningen någonsin.
Utvecklingen av artificiell intelligens går nu så blixtrande fort att vi måste bromsa för att hinna tänka igenom vad det är för utveckling vi vill ha. Så resonerar forskare och experter i ett öppet brev. Men går det ens att styra utvecklingen?
Något har hänt i synen på alkohol. WHO sa nyligen att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Några veckor senare skärpte Kanada sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år.
I veckan kom FN:s klimatpanels stora finalrapport som kallats en sista varning och en överlevnadsguide för mänskligheten. Samtidigt har en stämning mot svenska staten fått grönt ljus av tingsrätten. En stor grupp unga anser att staten inte gjort tillräckligt i klimatarbetet.
Kongressförhör i USA har återigen eldat på teorin om att en kinesisk labbläcka orsakade pandemin. Något som tidigare New York Times-journalisten Nicholas Wade propagerat för. I tomrummet av viktig fakta har frågan politiserats.
Anders Tegnell har återkommit i tidningsrubrikerna den här veckan, statsepidemiologen som fick rockstjärnestatus under pandemin, men som många var starkt kritiska mot också. “Nu visar det sig att Anders Tegnell hade rätt hela tiden” skriver Alex Schulman i DN, bland annat.
2013 fick Mats Michaneck diagnosen diabetes typ 2. En ögonöppnare vad gällde hans levnadsvanor. Han gjorde drastiska förändringar för att gå ner i vikt och stärka sin kropp, vilket gett goda resultat.
När Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes talades det om att det skulle bli ett högteknologiskt krig. Nu påminner det mest om skyttegravarna i början av 1900-talet.
Förstörelsen efter jordbävningen i Turkiet och Syrien är nästan ofattbar. Men vissa byggnader i drabbade områden har klarat sig tack vare smart byggteknik. Samtidigt växer kritiken mot att inte fler byggnader varit jordbävningssäkrade.
Den varmare klimatzonen klättrar norrut i Sverige, samtidigt som jättesatsningar på grön teknik görs för att bromsa klimatförändringen. Men räcker tekniken?
Vi är mitt uppe i en storjakt på varg: 53 vargar har skjutits hittills i Sverige. Den svenska vargstammen är genetiskt sett inte frisk. Åtgärder krävs för att få variation i arvsmassan, men hur ska det gå till?
En svensk fyndighet av sällsynta jordartsmetaller uppmärksammades stort förra veckan. Gruvjätten LKAB släppte nyheten vältajmat under EU-mötet i Kiruna. Och både i Sverige och i EU talas det om att bryta beroendet av Kina.
Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete.
I årskrönikan berättar vi om hur människan skickar upp teleskopet James Webb som blickar in i universums barndom, men här nere på jorden kan vi varken hålla sams eller låta bli att utplåna annat liv.
Fyra schimpanser sköts till döds efter att de tagit sig ut från sitt hägn i Furuviksparken, vilket väckte frågor om det rimliga i djurparkstanken. Samtidigt kom världens länder i veckan överens om en plan för att rädda livet på jorden.
Nyheten om ett lyckat fusionsexperiment i Kalifornien har spridits över världen. Ett kliv mot ren fusionskraft, menar vissa. Men vad är det för ett labb som experimenterat, och vad kommer framsteget att användas till?
En ny AI-chatt, Chat GPT, har kommit som kan svara på frågor, skriva dikter, musik, och ganska övertygande universitetsuppsatser. Ett redskap för fusk, men också en lätt oroväckande fingervisning om hur pass skarp AI är och kan bli i framtiden.
En meteorit slår ner utanför Enköping och hittas av en rymdstensjägare. I veckan inleddes rättegången om vem som äger denna järnmeteorit som hittades 2020. Är det markägaren eller upphittarna som stenen tillhör? Ett unikt rättsfall som kan gå hela vägen till Högsta Domstolen.
Artemisraketen kom äntligen iväg mot månen. Ett dyrt rymdprojekt som fått grönt ljus, samtidigt som diskussionen går het om att kompensera fattigare länder för klimatskador.
Klimatmötet i Sharm el-Sheikh är i full gång. Samtidigt hotas Egyptens tusenåriga jordbruksmarker av klimateffekter. Nu vet vi bättre vad som faktiskt är klimateffekter och mätmetoderna av utsläppen förfinas med hjälp av satelliter och artificiell intelligens.
Ett utsuddat pergament från Katarinaklostret på Sinaihalvön har visat sig innehålla den förlorade stjärnkatalogen som den antika astronomen Hipparchos skapade. Med multispektral fotografi kunde forskare avläsa den dolda texten som ligger till grund för den västerländska astronomin.
Tolv klimataktivister döms för sabotage efter att ha limmat fast sig på E4. För vissa är klimatfrågan en kris, andra vill inte sätta den etiketten. Trots olika syn ska man enas om en politik som bromsar uppvärmningen.
Miljödepartementet skrotas och hamnar under Näringsdepartementet i den nya regeringsbildningen, något som fått kritiker att reagera. Och Forskningsministern lyser med sin frånvaro.
Ganska hårresande resultat från årets granskning av svenskarnas internetvanor. Dubbelt så många ungdomar har utsatts för negativa kommentarer och näthat, jämfört med förra mätningen.
”Äntligen!” och ”Ja!” hördes det när Nobelprisen utropades i veckan. Svenske forskaren Svante Pääbo som undersökt människans släktskap med neandertalaren var en populär pristagare.
Tänk om Nobelprisen går till utvecklarna av solcellerna så här i energikrisens tid, eller den nya vaccintekniken som hjälpte oss ut ur pandemin. Eller varför inte den lite oroande tekniken att kunna styra hjärnan med hjälp av ljus?
En kvinna med ärftlig blindhet har för första gången någonsin fått genterapi i Sverige, vilket kan ge henne syn tillbaka. Hundgener är nyckeln till behandlingen.
Om hela vikingaflottor skulle iväg till Svarta havet eller Brittiska öarna så krävdes ordentliga skepp. När Birka blomstrade skedde ett tekniksprång vad gäller skeppen. Nu har varvsplatsen hittats.
Oppositionen vill riva upp förbudet mot att bryta uran i Sverige. Ett steg på vägen för en ny kärnkraftsatsning. Men hur skulle ett nytt kärnkrafts-Sverige se ut? Samtidigt säger experter att ett hundra procent förnybart elsystem är realistiskt.
På måndag skickas en jättelik raket mot månen. Det är ett första steg för Artemisprojektet som vill föra människan tillbaka till månen och använda den som bas för att resa till Mars.
Den ikoniska blåbocken är utdöd och finns bara i några få exemplar på museum. Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade falska exemplar runt om på Europas muséer, med hjälp av DNA-teknik.
Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder.
En av de märkligaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Djurens egenskaper ska undersökas.
På lördagkvällen den 7 november 2020 såg många människor i Sverige ett kraftigt ljussken över himlen, och sedan hördes ett muller. Allt från kärnkraftsolycka, kriminellt sprängdåd, till grannen som kör epatraktor, trodde folk.
Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. Han vet vad som sker i deras bon i underjorden. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna.
I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden?
När PCR-tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta de "stulna barnen" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar.
Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar.
Ny metod att mäta ljusmiljöer visar vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter.
Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän.
Apkoppor klassas som allmänfarlig sjukdom och den sprider sig i Europa. Med coronapandemin i färskt minne ser vi lätt farorna med nya sjukdomsutbrott – men finns det risk för att vi ropar varg?
För första gången har en bild tagits av det svarta hålet i mitten Vintergatan, vår egen galax. Radioteleskop har tagit bilden och gjort om ljuset till synliga frekvenser – så vad berättar bilden egentligen?
De så kallade evighetskemikalierna PFAS kopplas till försämrat immunförsvar hos barn och är hormonstörande ämnen. I Danmark har man dragit öronen åt sig efter en giftskandal och drastiskt sänkt gränsvärdet för dessa ämnen. Men svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.
Ukrainakriget får det att krisa på den internationella rymdstationen, ISS. Ryssarna vill dra sig ur samarbetet. Experter pratar om ett nytt kallt krig i rymden.
Nu inleds rättegången mot kirurgen Paolo Macchiarini som opererade in konstgjorda luftstrupar på patienter. Något som ledde till svåra skador och lidande, menar åklagaren.
Återigen lyfts oron för säkerheten vid de ukrainska kärnkraftsanläggningarna. De ryska styrkornas framfart vid Tjernobyl och Zaporizjzja har väckt frågor om den ryska strategin – och risken för olyckor som ett strömavbrott.
Kinas affärscentrum Shanghai har stängts ner. Nu kämpar Kina med sitt största utbrott av covid-19 hittills - trots sin nolltolerans-strategi, eller kanske på grund av den.
Att skapa starkare muskler eller ge möjligheten att få egna barn åt någon som det varit omöjligt för. Det låter som ett påsk-mirakel, men genredigering kan göra det möjligt. Nu höjs ett varningens finger för riskerna med att ändra i människans gener. Som att tekniken hamnar i fel händer.
Deep fake-videon när Ukrainas president kapitulerar är som ett aprilskämt, men med gravallvarliga konsekvenser. Tekniken att lägga ord och handlingar i mun på falska kopior av människor sätter vår tilltro till verkligheten i gungning.
Om vi ska klara energiförsörjning i Europa utan rysk olja och gas krävs drastiska åtgärder. Europa betalar miljardbelopp till Ryssland varje dag för gasen, mest sårbart är Tyskland som genom sin energiomställning gjort sig beroende av rysk gas.
Växtforskaren Olesya Bezsmertna hör explosioner från hemmet i Kiev. Andriy Novikov är i Lviv och försöker rädda samlingarna på Naturhistoriska museet. Men hur har det gått för kollegan Oleh Prylutskyi som flydde Charkiv?
USA stoppar oljeimport från Ryssland och EU-kommissionen lyfter ett paket för att skynda på strypningen av rysk gas. Rysslands krig kan leda till att Europa snabbare bryter beroendet av fossil energi.
Rysslands invasion av Ukraina tycks gå långsammare än man trott. Rädslan för värre vapenteknologi hägrar. Samtidigt kommer FN med sin stora klimatrapport. Vad händer när en kris överskuggar en annan?
Nästan alla gravida i Kina, Vietnam och Storbritannien exponeras för aggressiva marknadsmetoder från mjölkersättningsföretag – ett brott mot reglerna efter de stora skandalerna kring mjölkersättning.
Rasbiologiska institutet i Uppsala öppnades för 100 år sedan och kastar ännu en lång skugga. Övergreppen mot samerna och influensen på nazisterna som de svenska rasbiologerna stod för lever fortfarande i minnet.
Oron för rysk invasion i Ukraina ger amerikanska motreaktioner som sätter Tysklands energipolitik i kläm. Dessutom påverkas Sveriges elmarknad av de stora geopolitiska händelserna.
– Det börjar bli dags att öppna upp Sverige igen. Pandemin är inte över, men den är på väg in i en helt ny fas, säger statsminister Magdalena Andersson. Två år av restriktioner har satt sina spår.
Känslan av övergångsfas i pandemin förstärks. Nu sänks karantänskravet, och testningen ses över också. När så många blir smittade får inte samhällets viktiga funktioner stanna upp.
De nya pandemirestriktionerna har fått debatten att blossa upp. Hur långt kan man gå i att inskränka människors rättigheter med tanke på hur läget ser ut med smittspridningen och vaccineringarna?
Rymdfarkosten som krockar bort asteroider, och det nya teleskopet som blickar mot stjärnorna. Nya storsatsningar för att lösa jordens problem. Blir 2022 året då vi får bukt på utsläppen?
2021 var ett krisernas år då människor och forskning kraftsamlade. Vi har lyckats uträtta en hel del, men några har hamnat i skuggan när vi sökt akuta lösningar och börjat ställa om.
Nu har datum satts för regeringens beslut om slutförvaret av kärnavfallet, något som kan få stora konsekvenser för kärnkraften i Sverige och frågan om kärnkraftens roll i klimatkrisen.
Den nya coronavarianten Omikron har börjat dominera i Sydafrika och mycket tyder på att den kommer att ta över i Sverige också. Frågan är om vi vågar hoppas på en mindre dödlig variant?
I veckan skickade NASA och Space X iväg DART – en guldglimrande låda som ska ut i rymden och krocka en asteroid ur sin bana – ett första rymdexperiment i planetförsvar. För risken finns att asteroider hamnar på kollisionskurs med jorden.
Svenska kycklingen har rödlistats i Världsnaturfondens köttguide och branschen reagerade med skarp kritik. Båda sidor lutar sig mot egen forskning om hur djuren mår, men vem ska man tro på?
Världens två största utsläppare ska samarbeta mer för klimatet, meddelar USA och Kina på COP26-mötet. Det handlar om kolomställning, metanutsläpp och bevarande av skog. Många gläds över att dialog inletts.
Det har skett en hel del på klimatmötet i Glasgow – nya avtal för skogsskydd och för att minska metanutsläpp – avtal som bland annat Brasilien skrivit på. Nu väntar de riktigt tuffa förhandlingarna.
Visselblåsaren Frances Haugens kritik var hård i brittiska parlamentet. Instagram är den värsta plattformen för unga, sa hon. Och Facebook vill inte offra en uns av sin vinst för att satsa på säkerhet.
Virologen Danielle Anderson fick hotfulla email när hon faktagranskade en artikel om coronavirusets ursprung. Trakasserier har gjort många forskare ovilliga att ställa upp i debatten.
Vad sägs om att naturskydda en tredjedel av planeten? Dessutom har klimatforskningen fått sitt adelsmärke efter årets Nobelpris i fysik - ett kvitto på att klimatmodellerna fått sitt stora genomslag.
Nu ska barn mellan 12-15 år kunna vaccinera sig mot Covid-19. Samtidigt skärps tonläget mot ovaccinerade vuxna. Hör också om turistraketen som lyft mot rymden.
Pandemirestriktionerna försvinner snart. Är coronaeländet över nu för Sveriges del? Hör också om konsten att plocka det perfekta äpplet och om undertryckta virus som tar revansch.
Under OS berättade flera kända toppidrottare om sin psykiska ohälsa. Och nya spelfilmen Tigrar på bio skildrar ett ungt fotbollsproffs och hans väg från barndomsdröm till mardröm. Vi pratar om mental ohälsa inom elitidrott men också om hur måttlig fysisk aktivitet kan hjälpa mot psykisk sjukdom.
Nya filmen "The Father" är bara en i raden av kulturskildringar av demenssjukdom som kommit i år. Och enligt geriatrikprofessorn Lars-Olof Wahlund kan det hjälpa anhöriga att leva sig in i hur det är att vara dement.
Ny metod att mäta ljusmiljöer ska visa vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter så bra. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter.
En av de märkvärdigaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Och, får hon veta, det här är "hennes fel".
Flera jordfarkoster skickar hem hälsningar från planeten Mars just nu, med oväntat innehåll. Ny Alzheimer-medicin godkänd i USA, vi fortsätter prata om glyfosat och daggmaskar. Serieproducerade, mindre kärnkraftverk diskuteras i bl a Finland.
Den brittiska varianten av covid-viruset är farligare än vad man tidigare trott. Om konsten att koka en säker vinsås. Ogräsmedlet glyfosat gör sitt uttåg ur svenska trädgårdar.
Debatten om det var läckta virus från ett labb i Wuhan som orsakade pandemin har tagit ny fart. Delegationen från WHO i början av året fick inte fram data som kan avfärda den teorin, hävdar kritiska forskare, som vill se mer undersökningar.
I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden?
Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. I Vetenskapspodden berättar han om vad som sker i deras bon i underjorden, när vi inte kan se dem. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna.
I Australien har till exempel agapaddan ställt till det enormt i naturen, och det finns många andra skräckexempel. Det är nästan alltid människan som ligger bakom när nya arter kommer in och slår ut många andra. Invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald.
– Det går nästan inte att förklara hur hemskt det är att ha en ätstörning, säger Julia Videgård, som nu är frisk, och kollega till oss på Vetenskapsradion. I dag finns det mycket på internet som driver unga djupare in i ätstörningar på ett sätt som vi som inte varit där har svårt att föreställa oss.
Blodet har spelat stor roll under pandemin - ovanliga blodbiverkningar har kopplats till två av vaccinen, vilken blodgrupp vi har kan spela roll för hur sjuka vi blir och behandling med blod från tillfrisknade hoppades många på i början.
Nya filmen "The Father" är bara en i raden av kulturskildringar av demenssjukdom som kommit i år. Och enligt geriatrikprofessorn Lars-Olof Wahlund kan det hjälpa anhöriga att leva sig in i hur det är att vara dement.
PCR har blivit ett vardagsord för oss under pandemin. Men färre vet att när tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta "stulna barn" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar.
I lördags hölls en konsert med 5000 i publiken, i Barcelona. Det var ett vetenskapligt experiment för att se om det går att ordna så stora publikevenemang på ett smittsäkert sätt. Tidigare har liknande gjorts i Nederländerna, och i lördags släppte de in 5000 på fotbollsläktare, också i vetenskapens namn.
En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer.
Generation Covid har de börjat kallas, de unga som idag ser sin vardag och framtid påverkas av restriktionerna, som för dem ofta innebär större förändringar än för folk mitt i livet. De upplever ensamhet och stress inför framtiden när deras liv - och deras kärleksliv - sätts på paus.
Ett år har gått sedan covid-19 definierades som pandemi. Redan då varnade läkare från det hårt drabbade Italien, för att inte resten av världen skulle hamna i det allvarliga sjukdomsläge som de var i, med överfulla sjukhus och patienter som inte kunde få vård.
Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde.
Sandra Siljeström ingår i det forskarteam som ska hjälpa NASA att ta prover på Mars. För första gången ska nämligen Mars-prover tas hem till jorden i jakten på livstecken och då är det viktigt att det blir rätt prover.
Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder.
Norske psykiatern Finn Skårderud skrev ett förord till en bok för 20 år sedan. En journalist tolkade texten som att vi alla föds med 0,5 promille för lite i blodet för att bli lyckliga, och skrev en artikel. Men hur ligger det till egentligen?
Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde.
När ingenjören Gunnar Asplund började utveckla elvägar fick han höra att det var vansinnigt. Men nu vill regeringen ha 300 mil elvägar till år 2035. Och snart ska det byggas en längre testväg i Sverige – världens första.
Blir man gladare av att aktivera "leendemuskler" med hjälp av en penna på tvären i munnen? Det visade en psykologistudie som la grund till den så kallade "facial feedback-teorin". Men den är en av alla studier som inte gick att upprepa och en del av det som kallas "reproducerbarhetskrisen" som skakat om forskarvärlden.
Mer hemarbete, färre jobbresor och mindre kontor inne i städerna – det kan bli några av de mer permanenta förändringarna efter pandemin. Och nya utmaningar för kollektivtrafiken om inte lika många kommer att vilja trängas på bussar och tåg. Men är det verkligen sant att allt fler flyttar från de stora städerna?
Månfärder, 200 nya vacciner och "supermiljöår" – 2021 kommer det hända mycket inom forskningen. Som att USA går in i internationella klimatarbetet igen och rymdteleskopet James Webb skjuts upp i rymden för att avbilda galaxernas födelse.
Bea Uusmas nya undersökningar av polarfararen Andrées dagbok är en av de spännande forskningshistorier som INTE handlar om corona. Skidåkningens viktiga roll får vår kultur, humlornas dramatiska maktkamper under jord och ett gåtfullt alligatorljud hör vi också om.
Ett år som inte liknar något annat har vi fått glädjas åt andra saker än vanligt. Som att, som Claes, plötsligt kunna känna skitlukten på promenaden när luktsinnet varit helt borta. Och kriser kan också göra oss godare och mer hjälpsamma, säger psykologiforskare.
Det är många som vill åt regnskogens värden, vissa för att tjäna stora pengar eller bara klara livhanken, andra för att njuta av naturprakten eller hitta framtidens läkemedel. Hur hittar vi rätt väg att bevara naturen och arterna?
När coronapandemin sätter stopp får man tänka nytt. Och det gäller såväl årets nobelpristagare och deras forskning, som teknikutvecklingen och nobelfirandet. Men det finns ljuspunkter och saker som rentav blivit bättre i år.
Att mäta coronavirus i avlopp visar vart smittspridningen är på väg cirka två veckor innan det syns i covidteststatistiken. Anna Székely leder ett forskningsprojekt i Uppsala där de nu kollar avloppsvattnet i olika stadsdelar och ser stora skillnader.
Kriskommunikation är en svår konst - extra svår eftersom somliga av oss är logiska och faktastyrda som Mr. Spock i Star Trek, och andra mer impulsstyrda som Homer Simpson.
Dagens polarforskare speglar sig gärna i arvet från polarfarare som Fridtjof Nansen. Och vi som inte varit med vill gärna höra dramatiska historier om isbjörnar och sprickande isflak, ofta hellre än om själva forskningen.
I ett polariserat USA har synen på vetenskap och forskning blivit väldigt politiskt laddad. Till och med munskydd har blivit en politisk symbol. Och forskarna har ofrivilligt hamnat på ena sidan.
Johan, 47, är vältränad och "aldrig" sjuk. Men så får han covid-19 och hans familj får samtal från läkarna om att vara beredda på att ta farväl. Och Claes, 68, tidigare löptränande och frisk, har symtom som varat i ett halvår.
Det mesta vi blir äcklade av kan härledas tillbaka till någon sorts sjukdomsrisk. Så äckelkänslor är i grunden bra för oss. Och vi är också mycket bättre än vi tror på att känna av om andra är sjuka.
När Öresundsbron invigdes för 20 år sedan fanns inga gränser för optimismen om hur den skulle förena folken på var sin sida sundet. Men snart visade bron hur olika vi är, och flyktingkrisen och Covid-19 har ökat avstånden.
Ett alligatorbröl har blivit en vattendelare - vi har helt olika åsikter om vilket bröl som är ljust och vilket som är mörkt. Men hur kan vi höra så olika, och vad är det som händer när hörseln lurar oss?
Tre av åtta vetenskapliga nobelpristagare är kvinnor, dessutom synnerligen aktiva och i femtioårsåldern. Två av priserna ropade vi "äntligen!" om, och alla tre priserna var begripliga. Eftersnack om ett ovanligt nobelår.
Vildsvinsstammen har växt explosionsartat och myndigheter vill göra det lättare att sälja vildsvinskött, för att uppmuntra till ökad jakt. Men är det gott? I Vetenskapspodden testar vi vildsvin tillagat med experthjälp – prisbelönte viltkocken Emil Lindfors hjälper till på distans, när producent Björn lagar köttet.
Om du tycker det finns lite svamp i skogen i år kan du försöka trösta dig med att den mesta svampen inte går att se för våra blotta ögon. I själva verket finns det, året runt, mycket mer svamp på jorden än det finns djur på planeten, räknat i vikt.
Nästan all beredskap var inriktad på en kommande influensapandemi. Och så kom det en coronapandemi. Var det därför Sverige fick så stor smittspridning? En av frågorna som diskuteras i den här specialpodden som gjordes tillsammans med P3 Dystopia.
Att analysera humor är som att dissekera en groda, något man bör låta bli eftersom grodan dör och det äckliga resultatet intresserar få, har det sagts. Men är man vetenskapspoddare så är man.
Buller är farligt för hjärtat och blodtrycket, bland annat. Men hur är det med buller som man vant sig vid och inte tänker på? Är det lika illa som det som verkligen stör en? Det diskuterar vi i Vetenskapspodden.
När nu många av oss ska jobba hemma hela hösten gäller det att se till att kroppen och psyket står pall. Efter sommaren har skador som har att göra med felaktiga arbetsställningar ökat, visar statistiken.
Överfulla parkeringsplatser vid våra nationalparker och mer folk än vanligt där vi söker stillheten och lugnet. Det har varit en speciell sommar. Varför är naturen så viktig för oss och hur störs vår upplevelse av att trängas med andra?
Det blir en konstig sommar, utan stora sporthändelser som fotbolls-EM och OS. Och friidrottstävlingen i Bislett hölls framför dockor och pappfigurer. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som händer med sport utan publik, och publik utan sport.
Så här års doftar det mer än någon annan tid. Men samtidigt har många drabbats av luktbortfall av coronaviruset. Så idag ägnar vi hela podden åt vårt mest styvmoderligt behandlade sinne. Men kan verkligen doften av grisurin vara sexuellt tilldragande?
I veckan sa Anders Tegnell att de skulle gjort annorlunda i kampen mot coronaviruset om han hade vetat vad han vet idag och fått börja om. Hans uttalande hamnade genast i utländska medier och tolkades där på lite olika vis.
Hans Rosling bekämpade ebolaepidemin med "excel i ena handen och människokärlek i den andra" som han sa. Förtroende är A och O i smittskyddsarbete, och en brittisk historiker varnar nu för att språket vi använder kan ställa till det. Särskilt uttrycket "patient noll" som har en stigmatiserande historia.
På onsdag (27 maj) ska Elon Musks nya rymdfarkost Crew Dragon ta två astronauter till Internationella rymdstationen ISS. Aldrig tidigare har en privatbyggd farkost tagit astronauter till ISS eller så långt ut i rymden.
Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. I Vetenskapspodden berättar han om vad som sker i deras bon i underjorden, när vi inte kan se dem. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna.
Under covid-19-pandemin har forskningen hamnat i ett undantagstillstånd. Sådant som tidigare varit helt oacceptabelt diskuteras nu på fullt allvar i forskarvärlden. Som att låta frivilliga friska smittas av viruset för att snabba på vaccinforskningen.
– Musik är en av de få saker vi lätt själva kan ta till som individer, för att klara oss igenom den här krisen, säger forskaren Elvira Brattico. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i musiken roll i coronatider, både som tröstare, informationskanal och ett kitt som håller oss samman.
Många rör sig mindre nu under coronakrisen än tidigare. Men motion kan ge snabba förbättringar på vår motståndskraft mot sjukdom, på flera sätt. Det gäller bara att hitta sin nivå och sin grej. För somliga är det ett discodanspass via internet, för andra att resa sig lite oftare från kontorsstolen.
Vetenskapspodden ägnar sig helt åt en längre intervju med statsepidemiolog Anders Tegnell. Om läget nu, varför vi misslyckats med att skydda de äldre, och vad vi har att vänta oss framöver.
Att behöva ligga ensam och dödssjuk på sjukhus är en rädsla för många. Idag råder besöksförbud på sjukhus och äldreboenden, där de mest utsatta för coronaviruset finns. Men vad gäller när det handlar om döende personer?
Charlotte är intensivvårdssjuksköterska och blev sjuk med något som kunde vara covid-19. Eller vanlig förkylning. Hon fick vänta på att testa sig och kände att det var slöseri att hon var hemma, om det nu inte var coronaviruset.
Vi hör röster från Bergamo, som nu är världens värst drabbade stad när det gäller antalet döda i Covid-19. Förr var det en välmående stad, dit många reste, bland andra poddens Lena Nordlund. Nu är det spöklikt tyst mellan de medeltida husen.
Prata med varandra, dela de goda exemplen och gå ut på promenader. Vi tar hjälp av en katastrofpsykolog för att förstå hur vi beter oss och hur vi borde bete oss.
Över 60 procent av alla infektionssjukdomar kommer från djur från början. Och bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran högre – 75 procent. Vetenskapspodden om nya coronaviruset, djur och smittor.
I Japan har de ett eget ord för att jobba sig till döds, karoshi. Men är det här något som bara sker i Japan? Nej, det tror inte forskarna även om det finns stora skillnader i hur vi stressar som gör att det är ovanligare här.
Hur ska det gå med längdskidåkning som bred, folklig sport om vi får fler snölösa vintrar? I Vetenskapspodden hör vi idéhistorikern Sverker Sörlin och snö och skidåkning som kulturarv och längdåkningsprofessorn HC Holmberg om hur man bäst tränar till Vasaloppet snöfattiga säsonger.
Läkaren som slog larm om coronaviruset, och sedan dog, har blivit en symbol för yttrandefriheten. Han kan vara den som orsakar kinesiska regimen dess värsta kris hittills.
Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som den som nyligen tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar.
Australien är ett extremt land med extremt klimat, men där allt ändå är extra extremt nu. En brandhistoriker säger att de våldsamma bränderna beror på att vi fjärmat oss från elden och att det faktiskt brinner för sällan. Hör också hur det går med alla djuren med konstiga namn och för forskaren som blev tvungen att fly från sitt specialbyggda unika labb när lågorna kom närmare.
Herbert Terrace lät en schimpansunge växa upp i en hippiefamilj på Manhattan. Tanken var att lära den teckenspråk. Men en dag fick han backa på allt han sett i projektet.
