Kryssa i valen ovan så skrivs feed-URL:en om - kopiera den sedan till din poddspelare.
Pernilla och Lena har lämnat varsin våldsam relation. Men nu börjar nästa kamp. Med stämningar, rättstvister och sjukskrivningar för stress och utmattning. De berättar om eftervåldet.
Programmet är gjort 2020 av Jenny Hallberg. Alla namn i dokumentären är utbytta. Hit kan du vända dig om du har egna erfarenheter och vill prata och få hjälp: Kvinnofridslinjen Brottsofferjouren ROKS BRIS Respira
När Sissela mår som allra sämst känner hon sig som ett besvär för andra. Och hon tystnar. Trots att hon vet att det bästa sättet för att må bättre är att prata.
8 av 10 unga med psykiatriska problem söker inte vård. En av anledningarna är känslan av skam som psykisk sjukdom omgärdas av. En av de som vill ändra på det är Sissela Bremmers. Hon har ett instagramkonto där hon offentligt delar med sig om sin vardag med ångest. Med en djup depression och självmordsförsök bakom sig vill hon stötta andra som mår dåligt. – Jag vill ju prata om psykisk ohälsa, prata om det här tabubelagda och våga fråga ”hur mår du egentligen”? Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Följ Sissela Bremmers på instagram: @nusnackarvi Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga
När Sara och hennes barn bott ett halvår på skyddat boende fick hon börja om med allt. Skyddad identitet, söka nytt jobb, ny förskola... Frihetskänslan förbyttes snabbt i utmattning och sjukskrivning.
Alla namn och röster i programmet är utbytta. Reporter Jenny Hallberg. Programmet gjordes 2019.
19-åriga Melinda kan vara vaken flera dygn i sträck. Inte för att hon inte vill sova, utan för att hon inte kan. Det är som om kroppen inte vet hur den ska slappna av, förklarar hon.
Ungdomar sover färre timmar och lägger sig senare nu än för 30 år sedan. Samtidigt finns det ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och sömnbrist. 19-åriga Melindas problem är extrema. Hon ligger och tänker på saker som hänt under dagen, vad hon ska göra imorgon och oroar sig för att det ska bli ännu en sömnlös natt. Alla illustrationer till programmet är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga
Efter flera år av psykisk och fysisk misshandel lämnar Anna Pontus. Nu tror Anna att hon äntligen ska bli fri. Men så börjar ett nytt helvete - livet efter våldet.
Programmet är gjort 2020 av Jenny Hallberg. Alla namn i dokumentären är utbytta. Hit kan du vända dig om du har egna erfarenheter och vill prata och få hjälp: Kvinnofridslinjen Brottsofferjouren ROKS BRIS Respira
Från utsidan ser Agge ut att må bra. Som 24-åring är han ungdomspolitiker och nämndeman. Men så får han konstiga syner och känner sig jagad. Men så börjar han se och höra konstiga saker.
När Agge läggs in på psykiatrisk slutenvård får han diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. – Alla de där titlarna som jag var så stolt över försvann över en dag. Det som fanns kvar var ett skal fyllt med smärta, säger Agge. Agge växer upp i ett hem fyllt av konflikter och våld. Men han presterar bra i skolan och sköter sina jobb. När familjen träffar kuratorer som kopplas in hamnar han i skymundan. – De gånger jag var med i samtalen handlade det om hur jag trodde min syster eller mamma hade det. Det var liksom ingen som var intresserad av hur jag mådde. Kanske är det därför jag är beroende av vården idag, säger Agge. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - chattstöd för unga med psykisk ohälsa
Lukas har kraftig ångest och är deprimerad. Det visar sig att han har ADHD. När han får medicin för sin ADHD klarar han plötsligt saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida.
När Lukas är 24 år och han får en ADHD-diagnos får han prova medicin. Plötsligt känner han för första gången i sitt liv ett lugn och han kan koncentrera sig och klarar plötsligt att göra saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida- den ger honom kraftiga biverkningar som han inte räknat med. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag. Hit kan du vända dig Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia- stödchatt för unga
Behovet av snabba pengar lockade henne till stripp-branschen. Men klubben där Cleo jobbade fifflade med skatten och gick i konkurs. Två år senare jobbar hon av sina skulder på en ny strippklubb.
Cleo halkade in i strippbranschen av en händelse. På klubbarna har hon mött tafsande kunder, olaglig alkoholförsäljning och regelrätt prostitution. Nu vill hon bara ut. Men räkningarna betalar inte sig själva. Cleo försörjer en dotter och behöver pengar till en bostad. Drömmen om att jobba med ungdomar har fått sättas på paus. I februari 2019 är Cleo på slutspurten. Cleo klär av sig för pengar är den andra delen i programserien Arbetsmarknadens skuggsidor. Programmet är gjort av Martin Jönsson
"Sam" ska gifta sig och planerar ett stort bröllop. För att få ihop pengarna jobbar han svart som lastbilschaufför. Nu är det sju veckor sedan han sov hemma i sin säng.
En kortdokumentär från 2019 av Sigrid Edsenius och Akon Baker.
"Jag sa till barnen: jag ber om förlåtelse, jag har spelat bort era pengar." Hiwa blev lättad när hans fru avslöjade honom. Nu måste han vinna tillbaka förtroendet. Och betala skulden på tre miljoner.
Ett program av Lollo Collmar 2019. Den kurdiska folkmusiken framförs på luta av Hiwa.
Tvåbarnspappan Hiwa spelade bort tre miljoner på onlinespel innan hans fru avslöjade honom. Hur blir det för familjen nu? Och hur kan någon som spelat bort miljoner få nya snabblån?
En kortdokumentär 2019 av Lollo Collmar. Den kurdiska folkmusiken i programmet framförs på luta av Hiwa.
En dag när Telma Gyll kommer till skolan känner hon hur benen blir ostadiga. Hon blir yr och uppfattar inte vad som händer runt omkring henne.
Telma Gyll går i åttan när hon söker hjälp akut på Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Hon är deprimerad och känner stark ångest. Men kontakten med vården blir inte som Telma tänkt sig. – Jag har fått berätta den här historien så många gånger för hur många läkare som helst. Jag har inga förväntningar på Bup längre. Läkare, kuratorer och psykologer byts ständigt ut under året som Telma besöker Bup i Falun. Nu går hon i nian men klarar bara av att vara med på en lektion om dagen. – Ibland blir jag uppgiven och undrar om jag kommer må så här hela livet, berättar Telma. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Hit kan du vända dig Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga
Idag hör vi om stök och mental ohälsa i skolorna. Om elever som inte får läsro och blir utsatta för våld och kränkningar. Men hur var det förr? Några som var med på 70-talet minns hur det var.
Programmet är gjort 2019 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se
Det är en vanlig skoldag 2013. Mellanstadieläraren Kaisa är rastvakt och ska reda upp ett bråk när en elev knuffar till henne. Det som sedan händer kommer påverka resten av hennes yrkesliv.
Det händer varje dag i svenska skolor. Elever stökar och lärare ingriper. Ibland händer det att en lärare går över gränsen och kränker eller slår till en elev. Sigrid Edsenius sigrid.edsenius@sverigesradio.se
Efter bråk och konflikter om mobiler fick högstadielärarna i Oskarshamn nog. 2016 införde Rödsleskolan mobilförbud under hela skoldagen. Något som älskas av lärarna – men inte av alla elever.
Snart kan mobilfria lektioner bli verklighet i hela Sverige, när den planerade lagen mot mobiltelefoner i grundskolan införs. I Oskarshamn var Rödsleskolan tidigt ute med att inte bara förbjuda mobilerna under lektionstid, utan under hela skoldagen. Lärarna på skolan ser många fördelar med en mobilfri skoldag och en del av eleverna också. Andra elever tycker att mobilförbudet är dåligt och några har hittat sätt att fuska. Programmet är gjort 2019. Sigrid Edsenius sigrid.edsenius@sverigesradio.se
Med större klasser, fler elever med särskilda behov och allmänt stökigt, bråkigt och oroligt. Hur ska man som lärare orka jobba kvar?
Lärarna i årskurs 7 på Högalidskolan i Kiruna skrev hösten 2019 en skrivelse till sitt skyddsombud, ett rop på hjälp. De skriver inte bara om stök och bråk utan också om personalnedskärningar, fler elever i klasserna och om hur de menar att de påverkas av att Kiruna kommun skär ner antalet elevassistenterna från 78 till ungefär 30. Vi möter lärarna Runa Tiala och Susanna Leijer i ett samtal om läget i skolan idag. Skolchefen Eva Lönnelid berättar om hur Kiruna kommun arbetar och varför man skär ner på elevassistenterna och eleverna Holger Larsson och Linn Grankulla pratar om hur de upplever vardagen i skolan. Ett program av joseph.knevel@sr.se
Det kan börja smått. En penna mot bordet. Några ord. Sen är den igång. Oron i klassrummet. "Ibland känner jag mig maktlös" berättar både elever och lärare. Hur möts man för att skapa ro i arbetet? Ett program av Ola Hemström.
I den senaste PISA-undersökning säger var fjärde elev att tid spills på att det ska bli lugnt i klassrummet. Det är varken mer eller mindre än i övriga europeiska länder. Men det är en störningsfaktor som spelar roll för arbetsmiljön i skolan. Möt högstadieeleverna Inez, Emelie och Vera och hör även Jonas Nilsson som började jobba som lärare för 19 år och som nyligen skrev en uppmärksammad debattartikel i tidningen skolvärlden om hur man som lärare ska hantera stöket i klassrummet. Medverkar gör också läraren Helena Rönnlund. En kortdokumentär av Ola Hemström. Ola.hemstrom@sverigesradio.se
När David börjar trean är han en omtyckt kamrat. Ett år senare har han inga vänner och hamnar i bråk varje rast. Hans mamma menar att David bröts ner av en skola som de upplevde var designad för kaos.
Programmet gjordes 2019 av Lollo Collmar.
Min tjejkompis tycker att jag ska sluta sälja sex, men jag kan liksom inte sluta. Jag har liksom blivit horan, fast jag är kille, berättar Anton.
– Jag kan absolut inte berätta något för mamma och pappa, de skulle bli så besvikna, för dem får man inte vara bög, fortsätter Anton. Fler unga killar än tjejer uppger att de någon gång fått betalt för sex. Vanligaste åldern att börja prostituera sig är 14 år. Pojkarna syns i statistiken, men det är få av dem som kommer i kontakt med sociala myndigheter och får hjälp. – Det handlar om maskulinitetsnormen, killar ska inte vara hjälplösa offer, säger Mikis Kanarakis på hjälplinjen 1000 möjligheter, dit många killar vänder sig anonymt. Det är vanligt att killarna först utsatts för sexövergrepp och sedan börjar ta kontakt med köpare på nätet. Att sälja sex blir ett självskadebeteende. Programmet är gjort 2013 av Lollo Collmar och sändes första gången i programmet Barnen. Hit kan du vända dig om du är ung och behöver prata med någon: Novahuset Inte till salu 1000 Möjligheter
Jag var 11 år när det började. När jag var 15 år hade jag sålts till hundratals män i Norrköping, berättar Linda. Och allt började på ett chattforum på nätet.
Linda berättar att en 20 år äldre man skriver till henne; ”Hej, vad fin du är på din profilbild” och det slutar med att hon blir utsatt för en organiserad barnsexhandel där hon säljs och våldtas av hundratals olika män under fem års tid. – Jag lärde mig att inte äta lunch, för att inte kräkas under övergreppen, eller vilket smink som bäst täcker blåmärken och att om jag sätter upp håret i en hästvans istället för att ha det utsläppt så faller mindre tussar hår när männen drar i det, berättar Linda. Det har gått fem år och Sukran Kavak går runt i Norrköping med den 21-åriga Linda. Till de platser där hon berättar att hon såldes. – Det händer ofta att jag träffar på männen på stan. De handlar med sina fruar, eller är i lekparken med sina barn, säger Linda. Programmet gjordes 2013 av Sukran Kavak och sänds första gången i programmet Barnen. Hit kan du vända dig om du är ung och behöver prata med någon: 1000 Möjligheter Novahuset Inte till salu
Miranda säljer sex. Kunderna finns över hela världen och hon säger att hon gör det för att hon tjänar bra och då kan göra vad hon vill. Nu arbetar hon för att avkriminalisera sexköp även i Sverige.
Miranda bor i en stad i Centraleuropa. Där träffar hon andra svenskar som liksom hon säljer sex. Många av vännerna är precis som Miranda själv hbtq-personer och tycker att det är säkrare och lättare att vara sexarbetare i länder där sexköp är lagligt. Miranda har sålt sex i många år. Hon säger att hon valt det här livet och att hon trivs med det men samtidigt oroar hon sig för många saker. T ex att inte ha någon pension när hon blir äldre, att prostitutionen kommer innebära problem om hon en gång blir mamma. Och så är det förstås svårt att veta att ens egen mamma inte tycker om det man gör, säger hon. I Sverige infördes sexköpslagen 1999 och innebär att det är straffbelagt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Sverige var då det första landet i världen att kriminalisera köp av sex. Enligt regeringen har sen svenska sexköpslagen varit mycket positiv. Programmet är gjort 2019 av Julia Wiraeus.
Anna tycker inte om att ha sex men jobbar med att sälja det. Det började under skoltiden och eskalerade efter ett övergrepp på en porrklubb. Nu vill sluta prostituera sig men vet inte om hon kan.
Programmet är gjort 2019 av Lasse Edfast.
Niya 15, Kamjar 12 och Aran 5 spelar TV-spel, fotboll och läser läxor. Och så tänker de mycket på vad som händer det kurdiska folket. Mamma Taras stora oro är att sönerna ska börja känna hämndlust.
Bröderna Cåzade bor i Eriksberg i Uppsala. De är alla väl medvetna om sitt kurdiska arv. Men i och med händelserna i nordöstra Syrien tänker de mer än vanligt på krig, flykt och död. Genom Insta, Facebook och andra sociala medier och plattformar kan de både se, höra och läsa om vad som händer det kurdiska folket. Deras föräldrar flydde från Halabja i irakiska Kurdistan 2006. Mamma Tara berättar att hon inte velat prata så mycket med sina söner om det kurdiska arvet när det kommer till krig. Hon vill inte att de ska oroas i onödan och ännu värre att börja känna hat mot andra folk. Men det visar sig att alla tre söner vet mer än mamma Tara tror. Programmet gjordes 2019 av Trifa Abdulla.
Mamma, är det krig i ditt land? frågar min sjuårige son. Jag och min man inser att vi måste bestämma hur mycket vi ska berätta för honom om hans kurdiska arv. Hur mycket krig och flykt ska han bära?
Sukran Kavak kom som flykting när hon var 7 år berättar om hur hon filtrerar nyhetsflödet till sina barn. Hon pratar med sin mamma, sin man och sina barn och inser nu att kriget gått i generationer och blivit en del av hennes barns historia trots att de är födda i Sverige. Hur mycket ska hon berätta för sina barn om sin egna historia av krig och sitt kurdiska arv? Hur mycket av hennes historia är barnens? Det här är frågor som blivit aktuella för tusentals kurder i Sverige i och med Turkiets invasion av de kurdiska delarna i norra Syrien. Programmet är gjort hösten 2019. Ett program av Sukran Kavak. sukran.kavak@sr.se
Emma älskar japansk populärkultur och cosplay. Hon klär ut sig till olika karaktärer från serier och datorspel, i dräkter som hon själv skapar. Cosplay är en färgsprakande subkultur som bara växer.
- Jag har alltid tyckt om att klä ut mig, det är roligt att låtsas vara någon annan för ett tag. Man får lite mer självförtroende när man har på sig en snygg dräkt och har fixat sitt hår och sitt smink, säger cosplayaren Emma, 25 år. Cosplay är en sammanslagning av orden costume och play och har sitt ursprung i Japan. Det är en stor rörelse i världen. Det hålls hundratals konvent och många tävlingar på professionell nivå. I Sverige träffas cosplayare årligen på ett stort konvent, Närcon. - Här delar alla med sig av sina erfarenheter inom nördkultur av olika slag, säger Martin Lord, krisansvarig på Närcon. Programmet är gjort 2018 av Cecilia Ekman Producent: Lotta Malmstedt Slutmix: Mattias Miselli Musik: Lars Ekman
Det tog många år innan Louise fick diagnoserna ME och fibromyalgi. Oändligt många läkarbesök och en känsla av att aldrig bli lyssnad på dominerade livet i 20 år. Hon har känt sig som vården lägsta kast.
– Idag sitter jag här och är en sådan där...en smärta-, värk och brännkärring, säger Louise och berättar att när hon inte jobbar ligger hon mest i soffan. Något annat orkar hon inte. Hon är en av de många som idag lever med värk och utmattning. Det är inte bara en daglig kamp mot smärtan och trötthet i sig utan också mot fördomar samt en vårdapparat som inte förstår. Enligt uträkningar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) är kostnaden för långvarig smärta i Sverige varje år 90 miljarder kronor. Programmet är gjort 2019 av Catharina Ericson Ulfves.
Adam lurar sin flickvän till en avskild plats. Där misshandlar han henne med örfilar och knytnävsslag. Det är inget han är stolt över, men det är inget han ångrar.
– Har kvinnan förtjänat att få stryk så ska hon få stryk. Går du över gränsen kommer jag också gå över gränsen. Och när jag väl känner att nu är det droppen, så slår jag sönder henne. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Många säger att man inte ska slå kvinnor. Men i mina ögon, bara för att en kvinna har ett annat kön mellan benen, om du vill bete dig som Rambo ska du behandlas som Rambo också. Om jag är trevlig mot dig, var trevlig mot mig också. Men om du tror att du kan köra över mig så har du fel, säger Adam. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Adams namn och röst är utbytta. Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus
Ivan älskar fotboll. Men spelet på planen är inte nog. Han vill ha utlopp för all sin aggression, all sin besvikelse. Efter matchen börjar matchen.
– När domaren blåser av matchen känns det tomt, det saknas nånting. Man vill fortsätta och ha den här adrenalinkicken. Jag älskade våldet. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Det gav mig självtillfredsställelse. Att slåss illegalt, på gatorna, jag levde för det, jag brann för det. Jag fick utlopp för min aggression, min besvikelse, alla mina känslor, säger Ivan. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus
På skolgården står tre nynazister. Rozbeh Aslanian går fram till ledaren och slår honom till marken. Det blir början på resa präglad av upplopp, misshandel, dödshot - och moderskärlek.
– Jag trodde verkligen att jag gjorde samhället en tjänst, att jag skulle rensa stan på fascister genom våld och hot. Där och då var det att jag ville göra mamma stolt. Att jag hade fortsatt hennes kamp och omformat den till min samtid. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Bara det faktum att andra män uppmärksammade mig var en enorm bekräftelse. Nu ska ni få för allt gammalt, alla de dagarna när jag blev misshandlad i skolan eller när de kom och klottrade rasistiska slagord på mitt skåp. Jag har i hela mitt liv använt knytnävarna för att få igenom min åsikt. Men det var ju så fel, säger Rozbeh. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus
Jakob är 19 år när han går med i gänget. En kväll misshandlar han en man och hoppar på hans huvud. Han slänger den medvetslösa kroppen i ett vattendrag.
– Jag kände mig som en riktig man. Jag kände mig odödlig. Ingen kan komma åt mig, ingen kan röra mig. Jag svävar på moln efter en sån grej. Det jag kände efteråt var stolthet och glädje. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Jag tyckte utpressningarna var roligast. För där fick jag verkligen vara våldsam på ett väldigt brutalt sätt. Jag märker att den här personen är väldigt rädd för mig och det ger mig bekräftelse och matar min manlighet. Det var därför jag, hur sjukt det än låter, tyckte att det här var det roligaste, för det var i de uppdragen som jag fick mest bekräftelse. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus
Två månader innan Kristina fyller 90 tar hon sitt liv. Hon är fysiskt och psykiskt helt frisk. Familj och vänner sörjer. Vilken rätt hade hon att bestämma över sin egen död, funderar hennes son.
När Johns mamma Kristina tar sitt liv två månader innan sin 90-årsdag blir ingen förvånad. Hon hade tänkt igenom, pratat om och planerat sitt självmord under flera år. Kristina var övertygad om att livet efter 90 inte var något för henne, men hur kan man veta det? – Det började med att min mor sade något i stil med ”Jag tänker inte bli gammal, jag tänker inte bli ett paket”, något som blev som ett mantra för henne. Man skulle inte ligga någon till last och vara beroende av någon annan, säger John, som egentligen heter något annat. Vilken rätt har vi att besluta när och hur vi ska dö? Och vilket ansvar har vi för de som måste leva vidare med sorgen? Siri Hill har träffat Kristinas anhöriga för att ta reda på hur livet sedan blev för de som är kvar. Programmet gjordes 2018.
Jan Palmblad är 67 år och tänker varje dag på döden och där finns också tankarna på hur han ska ta livet av sig när han blir gammal. Vad gör att en fullt frisk man planerar sin egen död?
- Jag har hela mitt liv varit berusat lycklig över att leva och känner en stark glädje att finnas till. Allt handlar om att ha kontroll över slutet och det ger mig också tröst i att vara förberedd. Jan bor med sin hund Bobby på en liten ö i Bohusläns norra skärgård. För ett par månader skrev han i sociala medier att han i detalj planerat hur han ska ta sitt liv. Och det inte för att han inte vill leva eller är deprimerad utan för att han vill möta slutet på ett kontrollerat och värdigt sätt. Idag är män över 80 år kraftigt överrepresenterade i självmordsstatistiken. Ett program från 2019 av Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se
På en anslagstavla på ett äldreboende i Uppsala har någon hängt upp en liten handskriven lapp. En man från Iran söker någon att samtala med på persiska. Vem är han? Vad vill han prata om?
Keyhosrow har bott över 30 år i Tyskland där han arbetade som läkare. När han blev 80 år hamnade han i Sverige och efter tio år bor han nu på ett äldreboende i Stenhagen, Uppsala. Mycket är bra här, menar Keyhosrow men han saknar någon att samtala med på sitt modersmål persiska. Så han sätter upp en liten post it-lapp på anslagstavlan. Så en dag kommer Laleh för att hälsa på sin dementa pappa. Hon ser lappen. Hennes pappa bor på en helt annan våning men pratar också persiska. Hon blir nyfiken och knackar på hos Keyhosrow. Programmet är gjort 2019 av Lollo Collmar.
I ett seniorboende utanför Göteborg bor Marita. Huset där hon bor är ett vanligt grått hyreshus men alla som bor här kommer från Finland. Hit har de sökt sig för att bli gamla tillsammans.
Marita och hennes vänner har valt att flytta till samma hus och här finns det alltid någon att umgås med. Att flytta till seniorboende är något som blir allt mer populärt bland Sveriges äldre. Reporter Sigrid Edsenius. Programmet gjordes 2019.
På morgonen kommer vårdbiträdet Sofanit och assisterar Gun. Sedan hjälper hon Gun att sätta sig i en fåtölj med en tidning. Där kommer Gun att sitta tills hemtjänsten återkommer vid lunch.
Hur ser ensamheten ut bland äldre? Följ med vårdbiträdet Sofanit von Essen en dag på hennes jobb vid Ebbagården i Uppsala. Trots att 95 procent av dem som har äldreomsorg är nöjda med bemötandet från personalen upplever 59 procent med äldreomsorg besvär med just ensamhet, det visar en undersökning som Socialtjänsten presenterar hösten 2019. Sofanit von Essen möter ensamheten varje dag, säger hon. Hur ser den ut? Är det hemtjänstens uppgift att bryta den sociala isoleringen? Programmet är gjort 2019 av Sofia Kottorp.
När Birgitta Rynnert pensionerade sig blev livet inte som hon tänkt sig. Istället började en flera år lång kamp mot ensamheten. Men en annons förändrade allt. Ola Hemström har mött henne.
Den ofrivilliga ensamheten har kallats en svensk folksjukdom och ensammast är de äldre. Var tionde svensk över 75 år träffar inte anhöriga, vänner eller bekanta mer än ett par gånger i månaden. Ensamma äldre löper också större risk för bland annat hjärtinfarkt, stroke och demens. I England finns numera en speciell ensamhetsminister på grund av den växande psykiska ohälsan till följd av ensamhet. I tendens serie "Ensamheten efter 70" möter ni äldre som på olika sätt kämpar eller har kämpat med ensamheten. Hur bryter man den? Vill du skicka en hälsning till Birgitta eller kontakta producenten, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se Musken i programmet: Steve´s Theme - Aaron Zigman och A new Home - Matti Bye
I Borås jobbar ett team för att stoppa självmord hos äldre. De åker ut till patienterna och erbjuder terapi och läkarsamtal hemma vid köksbordet. Ensamheten kan vara livsfarlig, men den går att bryta.
I det andra programmet i Tendens serie ”Ensamheten efter 70” möter Lollo Collmar ett psykiatriskt team som jobbar på ett annorlunda sätt med att förhindra självmord och depression hos äldre personer. De kallar metoden för köksbordsterapi. För självmord är vanligt bland äldre. Men det är ingen naturlag att vara deprimerad bara för att man är gammal, menar teamet. Det går att komma ur ensamhet och depression och leva ett bra liv ända till slutet, bara man får rätt hjälp.
Tisdagarna är heliga för Sonja. Då kommer volontären Margareta på besök från Frivilligcentralen och bryter tystnaden.
Behovet av sociala kontakter är stort även på äldre dagar. Drygt 900 000 personer är äldre än 75 år i vårt land och studier visar att omkring 30 % av alla äldre känner sig socialt isolerade. Ett program från 2019 av Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se
Från utsidan ser Agge ut att må bra. Som 24-åring är han ungdomspolitiker och nämndeman. Men så får han konstiga syner och känner sig jagad. Men så börjar han se och höra konstiga saker.
När Agge läggs in på psykiatrisk slutenvård får han diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. – Alla de där titlarna som jag var så stolt över försvann över en dag. Det som fanns kvar var ett skal fyllt med smärta, säger Agge. Agge växer upp i ett hem fyllt av konflikter och våld. Men han presterar bra i skolan och sköter sina jobb. När familjen träffar kuratorer som kopplas in hamnar han i skymundan. – De gånger jag var med i samtalen handlade det om hur jag trodde min syster eller mamma hade det. Det var liksom ingen som var intresserad av hur jag mådde. Kanske är det därför jag är beroende av vården idag, säger Agge. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - chattstöd för unga med psykisk ohälsa
När vi berättade för pojkarna att Linnéa var död sa de direkt att de ville se henne. Men många avrådde mig och sa att pojkarna skulle tvingas bära på det hemska minnet hela livet, säger Linnéas mamma. Ett program av Lollo Collmar.
Ludmilla Rosengrens dotter Linnéa tog sitt liv när hon var fjorton år. Linnéas bröder Oscar och Jonas var då åtta och tio år gamla. Ludmilla Rosengren var noga med att låta pojkarna delta i sorgen och att besvara de frågor som de ställde om sin systers självmord. Pojkarna följde med till bårhuset, var med under kremeringen och skrev brev till sin syster som hon fick med sig i kistan. BRIS, Barnens rätt i samhället, har startat stödhelger för familjer där någon tagit sitt liv. Målet är att hjälpa familjemedlemmarna att prata med varann om det som hänt, och på så sätt komma vidare. – Vi valde att stödja barn som förlorat någon i självmord, eftersom det knappt finns något stöd att få efter ett självmord i familjen, säger Marie Angsell, socionom och sakkunnig på BRIS. Programmet gjordes 2014. Reporter: Lollo Collmar
Magdalena Landström fick sent en natt sms från sin dotter där det stod att hon skulle leta efter ett brev i skrivbordslådan. Hon förstod genast vad som hänt.
Joléne hade nyligen fyllt 18 år och skulle börja sista året på gymnasiet. Men sedan händer det ofattbara, Joléne tar sitt liv. Hur går man som förälder vidare efter en sådan förlust och sorg? Tre av Jolénes vänner hittade henne och i det lilla samhället Storuman har den här händelsen påverkat många. Ytterligare tre ungdomar har sedan tagit sina liv och nu satsar kommunen på självmordsprevention, vilket du kan läsa om här. Hit kan man vända sig: SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga Programmet gjordes 2017. Ett program av gunilla.nordlund@sverigesradio.se
Carmen har mått dåligt sedan tonåren, ändå känner hon att hon har fått klara sig själv. Trots självmordsförsök och missbruk har varken socialtjänst eller vård ansett att hon är tillräckligt sjuk.
– Måste man ta livet av sig innan man får hjälp? undrar 22-åriga Carmen som fått diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning. Det finns terapi som visat sig vara framgångsrik, men väntetiderna är väldigt långa. Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För gruppen unga vuxna är ökningen 70 %. Totalt handlar det om 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Det visar siffror ifrån socialstyrelsen. Framför allt är det depressioner och ångestsyndrom som ökar. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag. Hit kan du vända dig Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga
Som 29-åring fick Charlie den obotliga sjukdomen ALS och kan idag varken röra sig eller prata. När Marie sökte assistentjobb hos Charlie sa det bara klick. Nu planerar de för framtiden.
2014 fick fotbollsstjärnan Charlie Hägg i Landskrona den obotliga nervsjukdomen ALS, bara 29 år gammal. 2018 behövde han få andningshjälp och bestämde sig då för att låta göra ett stort, livsförändrande ingrepp: att göra en tracheotomi och bli knuten till en respirator. Det innebar att han plötsligt också måste anställa en rad assistenter för att klara vardagen. En av de sökande var Marie Bemergård och det dröjde inte länge förrän både Charlie och Marie upptäckte att de hade en djupare relation mellan sig än som enbart brukare och assistent. Ett program av Lotta Malmstedt från 2019. lotta.malmstedt@sverigesradio.se
Hanna får ofta höra konstiga frågor om sex och sin sexualitet för att hon sitter i rullstol. Frågor som om hon kan ha sex, eller hur hon förväntas bli tillsammans med en som också sitter i rullstol.
- Som ung tänkte jag att sex inte var något för mig, det blev som en sanning som jag inte reflekterade över. Men sen när jag träffade min första kille märkte jag ju att det funkade. Då kände jag att universum hade överbevisat mig, berättar 27-åriga Hanna. Även om Hanna idag är trygg i sin sexualitet så stöter hon på mycket förutfattade meningar från omgivningen kring sin sexualitet. Personer hon inte känner kan gå fram till henne och fråga om hon kan ha sex? Vad gör det med en att avsexualiseras så? När funktionen verkar stå över allt annat? Programmet gjordes januari 2018. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se
19-åriga Melinda kan vara vaken flera dygn i sträck. Inte för att hon inte vill sova, utan för att hon inte kan. Det är som om kroppen inte vet hur den ska slappna av, förklarar hon.
Ungdomar sover färre timmar och lägger sig senare nu än för 30 år sedan. Samtidigt finns det ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och sömnbrist. 19-åriga Melindas problem är extrema. Hon ligger och tänker på saker som hänt under dagen, vad hon ska göra imorgon och oroar sig för att det ska bli ännu en sömnlös natt. Alla illustrationer till programmet är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga
Lågorna skövlar allt i sin väg och när de når Marie Nybergs husknut flyr hon i panik. När den största branden i modern tid härjat klart börjar en ny kamp för Marie och grannarna - brandturisterna.
Som genom ett mirakel står alla boningshus i byn Stabäck kvar efter den stora branden i Västmanland sommaren 2014. Men för de boende i byn är inte kampen över. Först kommer turisterna som klampar in på deras ägor för att titta och ta bilder. Sedan kommer kommentarer om att det väl är dags att glömma branden och gå vidare. Det är bara det att det fortfarande brinner inombords hos många av de som bor i Stabäck. Lågorna, röken och rädslan lever kvar år efter år. - Vi som upplevt det här pratar om det ibland när vi träffas. Vi är de enda som förstår, säger Marie Nyberg. - Det här är en händelse som aldrig kommer att släppa. Vi går inte längre på valborgsmässofirande. Vi vill inte se elden, det känns för otäckt, säger Hans Pernäng. Nu väljer de boende i Stabäck att berätta om känslorna och rädslorna som inte vill släppa och om hur det var den där dagen då de fick fly sina hem i förvissningen om att aldrig se dem igen och om livet idag, fem år efter Västmanlands-branden. Programmet är gjort 2019 av Kristin Axinge Jaslin och sändes första gången i P4 Dokumentär.
När den stora skogsbranden närmar sig byn Enskogen i Hälsingland tvingas Ella-Karin och Börje att lämna platsen de älskar. Men vad ska de finna när de återvänder?
Den 15 juli 2018 slår skogsbranden till i Ljusdals kommun. På andra sidan Ljusnan kan byborna i byn Enskogen se rökpelarna. Men så händer något som gör att även de, hals över huvud, tvingas fly från sina hem. Christian Höijer, som rapporterade från branden, har följt de två byborna Börje och Ella-Karin på den långa vägen från branden, tillbaka till byn och en värld som inte längre är sig lik. Kan de lära sig älska sin hemby på nytt? Programmet gjordes 2019 av Christian Höijer och sändes första gången i P4 Dokumentär.
När Sissela mår som allra sämst känner hon sig som ett besvär för andra. Och hon tystnar. Trots att hon vet att det bästa sättet för att må bättre är att prata.
8 av 10 unga med psykiatriska problem söker inte vård. En av anledningarna är känslan av skam som psykisk sjukdom omgärdas av. En av de som vill ändra på det är Sissela Bremmers. Hon har ett instagramkonto där hon offentligt delar med sig om sin vardag med ångest. Med en djup depression och självmordsförsök bakom sig vill hon stötta andra som mår dåligt. – Jag vill ju prata om psykisk ohälsa, prata om det här tabubelagda och våga fråga ”hur mår du egentligen”? Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Följ Sissela Bremmers på instagram: @nusnackarvi Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga
Matti Blind Berg står på ena sidan i en fråga som riskerar att splittra samerna. Vem äger rätten till jakt på småvilt och fiske och vem bestämmer över marken?
Om det högaktuella och uppmärksammade Girjasmålet som nu, september 2019, drar igång i Högsta domstolen. I det här, det första programmet, möter vi ordförande för Girjas sameby, Matti Blind Berg. En kortdokumentär om att vara den som står mitt i en lång rättsprocess och om varför en fråga om jakt på småvilt och fiske kom att handla om så mycket mer. Den 02 september startar rättegången i Högsta domstolen. Det här är en kortdokumentär i två delar - i program två möter vi ordförande för Jakt och fiskesamerna, Håkan Jonsson, som menar att Girjasmålet är en katastrof för samerna. Två personer, båda samer, som på vitt skilda sätt påverkas av Girjasmålet. Bakgrund: 2009 stämmer Girjas sameby staten, en rättsprocess som nu hösten 2019, efter att staten överklagat domen i tingsrätten och båda parter överklagat hovrättens dom, är uppe i Högsta domstolen. En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se
Samerna riskerar att delas i två läger menar Håkan Jonsson. Vem är det egentligen som har rätt till marken, en ödesfråga för alla inblandade.
Om det högaktuella och uppmärksammade Girjasmålet som nu, september 2019, drar igång i Högsta domstolen. I det här, det andra programmet, möter vi ordförande för partiet Jakt- och Fiskesamerna, Håkan Jonsson. En kortdokumentär om hur en fråga om jakt på småvilt och fiske kan komma att påverka långt många fler än medlemmarna i Girjas sameby. Den 02 september startar rättegången i Högsta domstolen. Det här är en kortdokumentär i två delar - i program ett möter vi ordförande i Girjas sameby, Matti Blind Berg. I ett samtal om att vara mitt i en process och om varför det här målet är viktigt att vinna. Två personer, båda samer, som på vitt skilda sätt påverkas av Girjasmålet. Bakgrund: 2009 stämmer Girjas sameby staten, en rättsprocess som nu hösten 2019, efter att staten överklagat domen i tingsrätten och båda parter överklagat hovrättens dom, är uppe i Högsta domstolen. En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se
Lukas har kraftig ångest och är deprimerad. Det visar sig att han har ADHD. När han får medicin för sin ADHD klarar han plötsligt saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida.
När Lukas är 24 år och han får en ADHD-diagnos får han prova medicin. Plötsligt känner han för första gången i sitt liv ett lugn och han kan koncentrera sig och klarar plötsligt att göra saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida- den ger honom kraftiga biverkningar som han inte räknat med. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag. Hit kan du vända dig Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia- stödchatt för unga
"Jag sa till barnen: jag ber om förlåtelse, jag har spelat bort era pengar." Hiwa blev lättad när hans fru avslöjade honom. Nu måste han vinna tillbaka förtroendet. Och betala skulden på tre miljoner.
Ett program av Lollo Collmar 2019. Den kurdiska folkmusiken framförs på luta av Hiwa.
Tvåbarnspappan Hiwa spelade bort tre miljoner på onlinespel innan hans fru avslöjade honom. Hur blir det för familjen nu? Och hur kan någon som spelat bort miljoner få nya snabblån?
En kortdokumentär 2019 av Lollo Collmar. Den kurdiska folkmusiken i programmet framförs på luta av Hiwa.
En dag när Telma Gyll kommer till skolan känner hon hur benen blir ostadiga. Hon blir yr och uppfattar inte vad som händer runt omkring henne.
Telma Gyll går i åttan när hon söker hjälp akut på Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Hon är deprimerad och känner stark ångest. Men kontakten med vården blir inte som Telma tänkt sig. – Jag har fått berätta den här historien så många gånger för hur många läkare som helst. Jag har inga förväntningar på Bup längre. Läkare, kuratorer och psykologer byts ständigt ut under året som Telma besöker Bup i Falun. Nu går hon i nian men klarar bara av att vara med på en lektion om dagen. – Ibland blir jag uppgiven och undrar om jag kommer må så här hela livet, berättar Telma. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Hit kan du vända dig Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga
Maria mobbade den som var värst mobbad. Jessica mobbade för att bli populär. Liam såg på när en klasskompis låstes in på toan, och sa inget.
Varför mobbar vissa barn andra? I programmet hör vi berättelser från barn som mobbat och vuxna som minns sin skoltid när de mobbade. – Det finns en myt om att de som mobbar mår själva dåligt. Men den hemska sanningen är att mobbare ofta mår bra. Mobbningen skänker mobbaren en trygg plats i gruppen, en hög position och en maktkänsla, berättar skolpsykologen John Kaneko. Programmet sändes fösta gången i april 2018. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se
Hanna är 11 år och har utsatts för mobbning sen förskoleklass. Det är halva hennes liv och hela hennes skoltid.
– Jag var alltid ensam på rasterna och vissa av barnen skrek fula saker till mig men jag försökte ignorera dem, berättar 11 åriga Hanna. Hanna utsattes för mobbning under fem år. Det sista året blev mobbningen fysisk och de knuffade henne och slog henne med nycklar. Då fick Hanna nog. Hon skulle inte gå till den skolan mer. Hur är det att varje morgon gå till en plats där man känner sig otrygg? Det är verkligheten för tusentals skolbarn i Sverige. Historien om Hanna är en av dem. En kort-dokumentär av Sukran Kavak från 2018. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se
Varje dag har hon tänkt på sonen hon adopterade bort direkt efter födseln. Sonja Amneteg var 21 och ogift när hon blev gravid. Idag är hon 80 och vill göra ett bokslut över det som hände. Ett program av Ola Hemström.
Producent: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se
David adopterades från Chile till Sverige när han var tre år. 43 år senare får han veta att han är ett av många barn som stulits från sina biologiska mammor i Chile. Han bestämmer sig för att hitta henne.
2014 uppdagades en oerhörd skandal i Chile. Under 70- och 80-talen hade tusentals barn stulits från sina mödrar och lämnats för adoption till andra länder. Det handlar om åtminstone 20.000 barn som adopterats illegalt, och uppåt 2.000 av dem kan ha hamnat i Sverige. Nu granskar specialåklagare adoptionerna och samlar in vittnesmål från mammor i Chile och bortadopterade runtom i världen. En stor, växande polisutredning pågår, men det kommer dröja år innan nån kan ställas till svars. Illegala adoptioner rubriceras i Chile som brott mot mänskliga rättigheter. Flera sökorganisationer i Chile arbetar med att hitta och sammanföra mammor och deras bortadopterade barn. David och hans mamma träffade varandra för första gången, i december 2018, på flygplatsen i Santiago. Sökorganisationen Nos Buscamos filmade mötet: Här är filmen där David och hans mamma träffas. Ett program av Lotta Malmstedt från 2019. lotta.malmstedt@sverigesradio.se
Här på campingen semestrar folk i tält, husvagnar och husbilar och alla har någonting att säga om vad lycka är. Eller hur det kan vara när det är långt till skrattet... Ett program av Mia Blomgren.
Mia Blomgren besöker Waxholms camping sommaren 2005 för att prata om lycka och olycka med campinggästerna.
Hon är vacker, hon har ju för fan allt ! säger taxichauffören Bengt om kvinnan på tidskriftsomslaget. Mia Blomgren ställer frågan vad som finns bakom annonsen för den manlige betraktaren.
Programmet är gjort 2006 av Mia Blomgren.
Golge Jacobsson blev Sveriges första proffs i bodybuilding 1955. När Mia Blomgren besöker honom 2002 poserar han fortfarande framför spegeln. Och efter 40 år har hans fru Gertrud, börjat vänja sig.
Hör Mr Riviera och hans fru Gertrud berätta om permanentade ögonbryn, passionerad kärlek och lyckan att få åldras när man lekt sig igenom livet. Programmet gjordes 2002 av Mia Blomgren.
Vi måste ta hand om våra pollinerande insekter bättre säger forskaren Natuschka Lee och ger sina humlor sockervatten. Om fler insekter utrotas finns en risk att hela vårt biologiska system kollapsar.
Ett program av Gunilla Nordlund 2019 gunilla.nordlund@sverigesradio.se
Nils Österström sa upp sig från jobbet och blev bonde – men inte vilken bonde som helst utan insektsbonde. Han tror att insekter är framtiden på våra tallrikar.
Nils Österström är övertygad om att insekter är framtidens mat och just nu håller han på och bygger upp en mjölmaskfarm utanför Mora. Snart kan det nämligen bli tillåtet att sälja insekter som livsmedel i Sverige. Programmet gjordes 2019 av Sigrid Edsenius.
För 6 år sedan var Gabriel Khajo 10 år och hade nästan gett upp hoppet om en fungerande tillvaro på Hovsjöskolan. När vi möter honom igen är han 16 år. Hur har det gått? Reporter Jonna Berglund.
Programmet gjordes 2019 av Jonna Berglund.
När Despina Dib gick i trean saknade nära hälften av eleverna på skolan som gick ut nian betyg för att komma in på gymnasiet. Nu är vi tillbaka igen – för något har hänt.
Programmet gjordes 2019 av Jonna Berglund. Slutmix: Nabaz Moheden.
Han kallar sig medlare och domarna han förkunnar kan inte överklagas. Hans kunder är både brottslingar och offer som varken litar på polis eller rättssystem.
Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters. Reporter Karwan Faraj Producent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.
Samirs bror rör sig i kriminella kretsar och har en förmåga att reta upp fel personer. Varje gång det händer måste Samir och familjen rycka in för att lösa brorsans problem. Och det kostar.
Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters. Reporter Karwan Faraj Producent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.
Leo är bara 14 år när han dras in i den undre världen. Pengar, status och dyra märkeskläder lockar och Leo är beredd att göra vad som helst för att få det han vill ha, bara summan är den rätta.
Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters. Reporter Karwan Faraj Producent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.
Alex är småföretagare i drogbranschen och odlar cannabis i lägenheten. Han är på en marknad där konkurrensen är hård och många gånger dödlig.
Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters. Reporter Karwan Faraj Producent Håkan Engström Programmet är gjort 2018. Här kan du höra Karwan Faraj berätta om varför han gjort serien.
Britta Jonsson Lindvall och hennes make hade kunnat starta hotell någonstans där det redan fanns turister. Men de valde att satsa i Harads.
Det har gått nio år sedan invigningen av trädhotellet i det lilla samhället Harads, några mil ifrån Boden. Verksamheten har utökats sedan dess, både med rum och fler anställda. – Vi var fyra, fem stycken som jobbade i början. Vi är femton i dag, så jag tror vi är tredje största arbetsgivaren i byn, säger Britta Jonsson Lindvall. Sedan hotellets etablering har fler företagare satsat på besöksnäringen i Harads; nu finns det taxi, flera aktivitetsföretag och en mindre anläggning med hotellrum. En av företagarna är Kim Jonsson som kör turister i hundspann med sina Alaskan Huskies. Han har tidigare arbetat i området kring Kiruna, men säger att han trivs bättre i Harads där besökarna, än så länge, är färre. – Här är det mycket mindre grupper, på gott och ont. Det blir inte lika mycket pengar i slutänden. Men å andra sidan är det kul att hålla på med det. Britta Jonsson Lindvall säger att hon är stolt över att ha bidragit till att det finns jobb och framtidstro i hennes hemtrakter. – Vi hade inga aktivitetsföretag här tidigare, ja vi hade inget hotell förresten heller. Så det betyder jättemycket. Anton Bennebrant anton.bennebrant@sverigesradio.se
Christer Eriksson är en av de som bor i Sorsele - en av landets minsta kommuner invånarmässigt. Han och många andra ortsbor oroar sig över hur framtiden blir om kommunen fortsätter minska.
Vad händer när befolkningen blir allt äldre och när skattepengarna knappt räcker till att sköta det mest grundläggande som skola och äldrevård? Ett program av Gunilla Nordlund 2019 gunilla.nordlund@sverigesradio.se
För lantbrukarparet Bo och Eva Petersson blev torkans år 2018 en prövning. Men efter en torr och varm vår tror de nu att 2019 kan bli ännu värre.
Bo och Eva Petersson på Öland drabbades hårt av torkan under sommaren 2018. Vi har följt dem under året som gått och för de öländska bönderna är krisen långt ifrån över. Reporter Sigrid Edsenius. Programmet är gjort 2018-2019.
Sanna Vannar och Julia Rensberg bor i Jokkmokk och är aktiva i Sáminuorra, samisk ungdomsorganisation, de beslutade att göra något åt de snabba förändringarna i klimatet de upplever.
I arktiska områden går den globala uppvärmningen dubbelt så fort – och Jokkmokk, beläget precis ovanför polcirkeln, ligger i Arktis södra utkanter. Rickard Länta, renskötare, berättar om vintern som var. Den började bra men sen frös betet för renarna och Rikard var tvungen att ta sina renar ner mot kusten istället. Inget stämmer nå mer, det är galet någonstans. Klimatförändringarna och exploateringarna av renbetesmarker rubbar balansen för rennäringen snabbt. Renskötseln kommer gå in i en ny fas, den gamla traditionella renskötseln är förbi. Ett program om att leva och arbeta i en miljö som förändras snabbt. En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se
Allt fler barnlösa svenska par reser till Georgien. Där ställer många kvinnor upp som surrogatmammor. Men varför? Natela berättar att hon blev surrogatmamma i hemlighet.
Varken Natelas mamma eller hennes tioåriga son fick veta att hon var surrogatmamma. Bara två vänner berättade hon för. Samhället dömer surrogatmammorna hårt, säger Natela. Nu när hon själv varit surrogatmamma känner hon många andra, och hon ger dem råd om hur de ska bli gravida och tröstar dem när de är ledsna. Natela kan aldrig glömma stunden när hon mötte den biologiska mamman. Det var en av de lyckligaste dagarna i hennes liv. Men trots det skulle hon aldrig vilja bli surrogatmamma igen. Programmet gjordes 2017 Lollo Collmar.
Hanna Skanne föddes utan livmoder. Först tänkte hon adoptera. Men så träffade hon Ismaèl. Hans syster Mariela erbjöd sig att bära barnet åt dem. Men svensk lag stödjer inte surrogatmoderskap.
Däremot är det inte förbjudet att resa utomlands och anlita en surrogatmamma. Hanna och Ismaèl reste till Georgien. Där föddes lilla Laura av en surrogatmamma. Enligt georgisk lag är Hanna mamma till Laura. Men enligt svensk lag är surrogatmamman Lauras mamma, eftersom hon burit och fött henne. Svenska lagar är inte utformade för att det ska gå att ta sig hem med barn som fötts av en surrogatmamma. Ändå väljer fler och fler barnlösa par att göra som Hanna och Ismaèl. Programmet gjordes 2017 av Lollo Collmar.
Andreas Svensson bestämmer sig för att bygga muskler och börjar spruta i sig anabola steroider. Han blir stor som ett hus men också aggressiv och kall. Vilket är viktigast? Kärleken eller steroiderna?
Andreas Svensson är smal och tränar sporadiskt. Han är 23 år. Efter vad han uppfattar som en utmaning av sin svärfar, bestämmer han sig för att prova anabola steroider. Hans fru Mia hjälper honom med den första sprutan steroider. Sedan följer år av missbruk tills allt ställs på sin spets när Mia ställer ett ultimatum. Här kommer du i kontakt med Dopingjouren Här kommer du i kontakt med Dopningsmottagningen Här finns kontaktuppgifter till dig som mår psykiskt dåligt Programmet sändes först i P4 Dokumentär 2019. Reporter Carina Galanou Ipsonius.
När "Johan" var 17 år tog han sin första spruta med anabola androgena steroider (AAS). Han gjorde det för att han sökte uppskattning, samhörighet och att bli omtyckt. Kroppen blev som ett levande labb.
När "Johan" var 17 år tog han sin första spruta med anabola androgena steroider (AAS) - han gjorde det för att han sökte uppskattning, samhörighet och att bli omtyckt. Det blev åtta år med alla möjliga preparat, bland annat anabola steroider, amfetamin, insulin och samma substanser man tar vid kemisk kastrering. Kroppen blev ett labb han kunde testa preparaten på - allt för att bli så stor och "perfekt" som möjligt. Perioderna utan var korta, för livet utan var synonymt med djupa svackor med tillhörande depressioner. En kortdokumentär om att leva med och i en kropp full av preparat men också om hur man hittar tillbaka till ett liv utan anabola steroider. Reporter: joseph.knevel@sr.se Här kommer du i kontakt med Dopingjouren Här kommer du i kontakt med Dopningsmottagningen i Örebro Här finns kontaktuppgifter till dig som mår psykiskt dåligt
Nära samtal om människors liv och idéer. Från 2009-2020.
2015 kommer bröderna Hamza och Zikrullah till familjen Niklasson på Gotland. Pappa Jonas tänker: de här pojkarna har jag för livet. Sen följer missförstånden och försoningen. Och 2019 utvisningen.
Lollo Collmar följde familjen under tre år. Programmet gjordes 2019.
Hon är fem år när hon kommer med sin pappa till Gotland, börjar skolan och får kompisar. Efter tre år får asylansökan avslag. Guldkråkan vill inte åka men kan inte annat än att följa med sin pappa.
Flickan och pappan kommer till Sverige 2015. Flickan är fem år och får smeknamnet Guldkråkan. Hon lär sig snabbt svenska, älskar skolan och hittar kompisar. Men hennes pappa mår dåligt, dels av oro på grund av ovissheten hur resten av familjen, som inte kommit med till Sverige, har det i Iran dels på grund av fysiska åkommor. När det tredje avslaget på asylansökan kommer känner han att han inte orkar kämpa längre. Han beslutar sig för att han och dottern ska åka till Afghanistan. För Guldkråkan finns inget annat alternativ än att följa med sin pappa. Genom telefonkontakt får Guldkråkans vuxna vän Eva veta vad som händer familjen i Afghanistan. Familjen hamnar mitt i kriget, får fly upp i bergen och kämpar för sin överlevnad. Hur går det för Guldkråkan? Programmet är gjort av Stina Kätting 2019.
Inger sätter sig i taxi tre gånger i veckan för att åka 60 mil och få en livsnödvändiga dialysen. Nio timmar senare är hon hemma. Reportern Gunilla Nordlund väljer dokumentärer vi borde höra igen.
I reportens val väljer reportrarna själva kortdokumentärer de tycker vi borde höra igen. Du kan också hör Gunilla Nordlund själv berätta om sin fascination inför frågor om liv och död och kyrkogårdar i det föregående Repoterns val som du hittar länkar till här under. Producent: Gunilla Nordlund Gunilla.nordlund@sr.se
Nära samtal om människors liv och idéer. Från 2009-2020.
Eva-Britt fick sitt hiv-besked 1987, för exakt 30 år sedan. Då fick hon fem år på sig att leva. När sedan bromsmedicinerna kom skulle hon lära sig leva igen. Reportern Gunilla Nordlund presenterar.
Varje år uppmärksammas den internationella aidsdagen den 1 december, däremellan är det nästintill tyst om de som lever med hiv i vårt land, säger Eva-Britt. Eva-Britt smittades av en spruta och vägrade till en början förstå att hon fått hiv när läkaren kom med beskedet. När hon sedan insåg att hon hade fem år kvar att leva bestämde hon sig för att rätta en del saker i sitt liv. Gunilla Nordlund har valt ut ut två kortdokumentärer hon tycker vi bör höra igen och berättar också för Ola Hemström om sin fascination inför kyrkogårdar och just frågor om liv och död. Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se
Som tonåring tränade Lina Johansson 40 timmar i veckan för att bli världens bästa konståkare. För tio år sedan fick hon nog. Hon avslutade karriären abrupt. Först nu ser hon hur bra hon faktiskt var.
-När jag tränade som mest var det fyra pass om dagen, sex dagar i veckan. Och däremellan gick jag i skolan. Söndagar var min lediga dag men då hade jag ju plugget att ta igen och var helt slut, säger Lina Johansson, 30, från Malmö. Under början och mitten av 00-talet var hon det stora svenska hoppet inom svensk konståkning. Hon gjorde en snabb internationell karriär och tränade nästan jämt. Vardagen var extremt inrutad och krävde hård disciplin. -Som singelåkare i konståkning blir livet väldigt ensamt. Man är ensam på isen och ensam med sin tränare. Man har ingen tid att träffa kompisar. Man har bara tid för konståkningen, säger Lina. Strax före OS 2006 bröt hon foten, under ett träningspass i balett. Hon missade sitt livs stora tävling men kom tillbaka och var bättre än någonsin på träning. Men på tävlingar misslyckades hon och en dag sade det bara stopp. Ett program av lotta.malmstedt@sverigesradio.se
En pojkdröm som håller på att bli sann!
Joel är i stort sett uppväxt med gokart, eller karting som det heter, han var 3 veckor första gången han var med på en tävling. Familjen Bergström (mamma Jennie och pappa Dennis) flyttade från Piteå till norra Italien sommaren 2018, de ville prova livet långt från kalla Norrbotten och samtidigt vara nära Joels elitsatsning. Då visste de inte att många följde deras flytt och att den där drömmen om Formel 1 faktiskt skulle visa sig vara mer realistisk än vad de någonsin hade kunnat drömma om. Vi möter familjen på plats i Italien under en tävlingshelg för att prata drömmar, Formel 1 och tävlingsnerver men också om hur det är att gå i ny skola med både nytt språk och nya vänner. En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se
John drog sin sambo i håret och hotade henne till livet. Det slutade med ett stryptag innan han polisanmäldes. Nu möter han, varje onsdag, andra män som liksom han frivilligt sökt hjälp.
De sex männen anser sig vara helt vanliga ”svenssons” som har insett att det en dag kanske går över gränsen och gör något det får ångra resten av livet. – Man skulle kanske kunna beskriva det som att det blir helt svart, och det är inte synen då som blir helt svart utan tänket, säger John när han försöker beskriva känslan innan ett våldsutbrott. – Du agerar i ren impuls bara. Idag går John på gruppterapi på Utväg Skaraborg. En gång i veckan träffar han män i samma situation som han som vill bli fri från sin aggresivitet. Programmet är gjort 2017 av Anna Hammarén. Johns röst är utbytt i programmet och han heter egentligen något helt annat i verkligheten. Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten. Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.
Sebastian skrek och hotade ofta sina barn och så en dag, efter ett långt bråk med mycket skrik och slag i väggar, kastade han in dem i duschen. "Jag ska duscha er i kallvatten!" skrek han.
Sebastian växte upp i en familj med mycket hot och våld och när han själv fick barn blev han allt mer aggressiv mot sina barn. – Den äldsta sonen triggade igång mig och då började jag gapa och skrika, säger Sebastian. – Jag utövade fysiskt våld mot min fru men i backspegeln ser jag att det också var mycket psykiskt våld, berättar Niklas. Både Sebastian och Niklas går idag på gruppterapi på Utväg Skaraborg. Där får de stöd av varandra och för att hitta strategier att undvika psykiskt och fysiskt våld. Programmet är gjort 2017 av Anna Hammarén. Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten. Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.
Nyss fyllda 90 år, bestämmer Kerstin Gjöres sig för att tävla i världsmästerskapet i Mastersimning i Budapest. Det senaste året har åldern börjat göra sig påmind och frågan är hur det ska gå.
När Kerstin, som heter Åkerberg som ogift, är 12 år vinner hon Dagens Nyheters tävling för unga simmare och det blir startskottet för en simmarkarriär som ska leda nästan hela vägen till OS. Under de kommande åren blir hon flerfaldig svensk mästarinna och lite av en kändis. När hon gifter sig och bildar familj, hamnar simningen på hyllan. Men efter drygt 30 år slutar äktenskapet i en tung skilsmässa och Kerstin förlorar det liv hon levt. En dag får hon ett samtal som kommer att avgöra resten av hennes liv. Hon återupplivar simningen, reser runt i hela världen, vinner medaljer och slår världsrekord. Och 90 år gammal bestämmer hon sig för att åka till ännu ett världsmästerskap. Dokumentären är gjord 2018 av Anna Gjöres och sändes första gången i P4 Dokumentär.
Aina Lesse deltog i dokusåpan Paradise hotel. Stora pengar stod på spel och löften gavs. Men vad betyder det om allt är ett spel? För Aina slutade äventyret i en mardröm och påverkar henne än idag.
Aina Lesse var en av de förväntansfulla unga människorna som 2013 vandrade in i det Mexikanska lyxhotellet inför TV3:s kameror. När 30 dagar under övervakning gått var det bara hon och en kille kvar i spelet. Vad händer när verkligheten man byggt upp spricker? Hur var det att komma hem och gå från 200 till 20 000 följare över en natt? Och kan man förlåta ett svek bara för att ”det var ett spel”? Programmet är gjort 2019 av Astrid Mohlin. Vi har upprepade gånger sökt Jesper Johansson för att få hans sida av historien.
Behovet av snabba pengar lockade henne till stripp-branschen. Men klubben där Cleo jobbade fifflade med skatten och gick i konkurs. Två år senare jobbar hon av sina skulder på en ny strippklubb.
Cleo halkade in i strippbranschen av en händelse. På klubbarna har hon mött tafsande kunder, olaglig alkoholförsäljning och regelrätt prostitution. Nu vill hon bara ut. Men räkningarna betalar inte sig själva. Cleo försörjer en dotter och behöver pengar till en bostad. Drömmen om att jobba med ungdomar har fått sättas på paus. I februari 2019 är Cleo på slutspurten. Cleo klär av sig för pengar är den andra delen i programserien Arbetsmarknadens skuggsidor. Programmet är gjort av Martin Jönsson
"Sam" ska gifta sig och planerar ett stort bröllop. För att få ihop pengarna jobbar han svart som lastbilschaufför. Nu är det sju veckor sedan han sov hemma i sin säng.
En kortdokumentär från 2019 av Sigrid Edsenius och Akon Baker.
Annika Ödling från Lycksele blev förlamad i nedre delen av kroppen efter en älgolycka. Tack vare familj och vänner klarar hon sig utan assistans men oroar sig vad som kommer att hända i framtiden.
Ett program av Gunilla Nordlund 2019 gunilla.nordlund@sverigesradio.se
När Tinna Romlin Woreema saknade assistans stannade 12-åriga Axel hemma från skolan. Han sa att han var sjuk eftersom han var rädd att lämna mamma ensam.
Hur påverkas barnen när föräldrar med funktionshinder mister assistansen? En kortdokumentär av Lollo Collmar.
I kvinnojourens lägenhet bor en kvinna med sin nyfödda bebis. Hon har ingen annanstans att ta vägen. Telefonen ringer hela tiden från andra jourer som också söker platser på kvinnojouren.
Kvinnojourernas största problem idag är boendefrågan. Kvinnor som bor på jourerna stannar längre än tidigare och de som behöver ett akut boende har därför svårt att hitta ett skyddat boende på landets kvinnojourer. Eva har jobbat i 30 år på en kvinnojour i norra Sverige. Hon och kollegan Frida ser hur våldet blivit grövre med åren och hur kvinnor söker sig till skyddat boende både i sin hemstad, men också långt från familj och vänner. En av anledningarna till att kvinnor inte flyttar ut från kvinnojourens skyddade boende är svårigheten att hitta ett annat boende. - Kanske en lösning vore att låta mannen få besöksförbud i det egna hemmet under en tid eller att kvinnan får ta över hyreskontraktet efter misshandel. På så sätt skulle kvinnor inte riskera att bli hemlösa, säger Eva. Programmet gjordes våren 2017. Ett program av Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se
"Mirjams" man misshandlade henne och knuffade henne nerför trappan. Sedan tog han henne till sjukhuset och var hennes tolk. Han sa att hon hade ramlat.
"Mirjam" låstes in i hemmet av sin man. Hon hade ingen nyckel till sitt hem och ingen mobil. Mannen misshandlade henne så hårt att hon behövde gå till sjukhuset. Där tolkade han åt henne och till läkarna sa han att hon hade ramlat och gjort illa i sig. Efter tre år lyckades 20-åriga Mirjam ringa polisen och de kom och bröt upp låset. Men mannen dömdes inte för misshandel. Det fanns inga bevis mot honom. – Jag hade ingen mobil att ta bilder med och på sjukhuset tolkade han åt mig och hittade på vad han ville, berättar "Mirjam". Har du utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp? Kontakta stödtelefonen Kvinnofridslinjen på 020- 50 50 50 för hjälp. Programmet gjordes våren 2017. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se
Den 2 januari drar stormen Alfrida in över Östra Svealand. I Roslagen vaknar man upp isolerade från omvärlden. Vad händer när det moderna samhället slutar fungera? En kortdokumentär av P4 Stockholm.
P4 Stockholms Ylva Bogegård berättar om livet för några stormdrabbade i Roslagen efter stormen Alfrida i januari 2019. "Man kanske tänker att det jobbigaste skulle vara att inte ha ström eller vatten, men det jobbigaste var ju det här med telefonerna för det gick inte att ringa till larmnumret", berättar Desirée Rijns Tjälldén på Blidö. Man var utlämnade åt sig själva och nu måste något göras. Stormen Alfrida drog med sig träd och elledningar, hundratusentals människor blev utan ström och hemtjänstlarm slutade att fungera. Som mest var över 100 000 hushåll på morgonen utan ström, innan reparationer kunde påbörjas. Främst i Stockholmsregionen. Det skulle ta många veckor av strömlöshet innan alla fick tillbaka elen. Vad händer mellan oss människor när det moderna samhället omkring oss upphör att fungera, bara några mil bort från Sveriges huvudstad. Producent: Ylva.bogegard@sverigesradio.se
Den 8 januari 2005 slog stormen Gudrun till, den största naturkatastrof som drabbat Sverige i modern tid. Morgonen efter var världen inte längre sig lik. En serie vald och presenterad av Ola Hemström.
"Stormen efter stormen är stormen inne i människan". / dikt av Göran Ljungberg i boken "Stormen". I reporterns val tar Ola Hemström med oss tillbaka till 2005 och Stormen Gudrun. Tsunamikatastrofen hade just inträffat och bilderna av den katastrofen fyllde TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släckte lampan kvällen den 7 januari 2005. Dagen efter svepte stormen Gudrun in över Sverige och fällde 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen efter stormnatten vaknade människor på landsbygden upp i en ny verklighet. Utan kontakt med omvärlden. Denna dokumentärserie om stormen Gudrun sätter fokus på vad stormen satte för spår i de som var med om den. I detta avsnitt tar vi oss till byn Nässja där Mats Helge för första gången möter sin skog efter stormen. Och mitt i allt detta kommer kungen! Vi tar oss också till samhället Unnaryd i Hallands län där Rolf i Nickelsbo inte kan sluta tänka på det som höll på att hända den natten stormen kom. Del 2 - Kungen kommer! Lollo Collmar samtalar innan programmet med producenten Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se
Den 8 januari 2005 slog stormen Gudrun till, den största naturkatastrof som drabbat Sverige i modern tid. Morgonen efter var världen inte längre sig lik. Serien är vald och presenterad av Ola Hemström.
"Stormen efter stormen är stormen inne i människan". / dikt av Göran Ljungberg i boken "Stormen". I reporterns val tar Ola Hemström med oss tillbaka till 2005 och Stormen Gudrun i en vecka då vi även besöker Roslagen efter stormen Alfrida. Tsunamikatastrofen hade just inträffat och bilderna av den katastrofen fyllde TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släckte lampan kvällen den 7 januari 2005. Dagen efter svepte stormen Gudrun in över Sverige och fällde 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen efter stormnatten vaknade människor på landsbygden upp i en ny verklighet. Utan kontakt med omvärlden. Denna dokumentärserie om stormen Gudrun sätter fokus på vad stormen satte för spår i de som var med om den. I detta avsnitt tar vi oss till den lilla byn Lyngsåsa i Småland och familjen Lind, ensamma i mörkret som råder under strömlösheten. Deras tankar finns i skogen men ocksådet som hände deras dotter den natten. Del 1/2 - Saknad Lollo Collmar samtalar innan programmet med producenten Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se
Som liten hörde Sara Aira Fjellström de vuxna prata Lulesamiska sinsemellan, men med henne pratade de svenska. Nu har hon återerövrat språket för att kunna ge det vidare till sin dotter Jonna.
Sara Aira Fjellström har alltid identifierat sig med arvet från sin samiska pappa, och har följt med honom till renskiljningar och kalvmärkningar så länge hon kan minnas. Trots det lärde hon sig aldrig att tala Lulesamiska som liten. – De som pratade samiska, det var min farmor tillsammans med hennes syster och hennes bror. De äldre pratade samiska, men inte till mig. Även om Sara Aira Fjellström gick sina första sex skolår i sameskola, säger hon att den språkundervisning som fanns där inte var tillräcklig för att språket skulle bli användbart. – Jag kunde säga vad jag hette och fjäll och hund. Typ så. Kött och ren, kalv och vaja. Ord, men jag kunde inte föra en dialog. När sågverket där hon jobbade gick i konkurs, började hon studera Lulesamiska parallellt på Umeå universitet och Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Hon hade själv förlorat språket, och ville inte att ytterligare en generation skulle behöva uppleva en sådan förlust. – När jag började läsa så var det en stark drivmotor att: Om jag någon gång får barn så vill jag ju ge dem språket. De ska inte behöva gå samma väg som jag. I dag är Sara Aira Fjellström själv lärare i Lulesamiska på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk och talar Lulesamiska med sin dotter Jonna Aira som är tre och ett halvt år. – Språket är en jätteviktig del av vår historia. Det räcker inte med renen och kolten. För min del gör det inte det. Programmet gjordes 2019. Anton Bennebrant anton.bennebrant@sverigesradio.se
Elin börjar som tonåring att intressera sig för sitt romska ursprung. Hur ser hennes släkthistoria ut? Varför har hon inte lärt sig språket? I sökandet på svar finner hon både mörker och stolthet.
Här möter du också Maria som liksom Elin är halvrom och som erövrade sitt romska ursprung med hjälp av romska kompisar på högstadiet. För henne har språket varit nyckeln till den romska identiteten. Programmet är gjort 2019 av Margrethe Balok.
Kim, var bara 12 år när hon snodde en vodkaflaska från sina föräldrar. Det brus som alltid funnits i hennes huvud blev för första gången tyst när hon drack. Det var en känsla hon ville åt fler gånger. Och bara några år senare var hon alkoholist.
– Jag hade mina största fyllor hemma, själv på mitt rum. Så deppig var jag. Varför skulle jag ha vänner när min bästa relation var till alkoholen? berättar Kim. När Kim är 18 år ställs hon inför ett ultimatum av sin mamma och det blir vändnigen i hennes liv. Programmet gjordes 2017. Behöver du hjälp med alkoholen? AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. Tel: 08-720 38 42 www.aa.se/unga-i-aa http://mariaungdom.se/ Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10 Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se
Jessica var bara 12 år när hon blev full för första gången på en parkbänk på en lekpark. Efter det fortsatte hon att dricka flera gånger i veckan. Som 13-åring var hon alkoholist.
– Jag festade varje helg. Ibland så kunde vi börja redan på torsdagen. Jag kommer ihåg att vi kunde låsa in oss på skoltoaletten på tiorasten och shotta vodka, berättar Jessica, som idag är 22 år. Jessica var bara ett barn när hon blev alkoholist. Då visste hon inte att hon kunde bli beroende av alkohol. Hon drack i många år och det påverkade familjen som hon alltid bråkade med, vännerna som började ta avstånd och skolan som gick dåligt. Men till slut hände något som fick henne att inse att hon hade problem med alkoholen. Programmet gjordes 2017. Behöver du hjälp med alkoholen? www.aa.se/unga-i-aa AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. 08-720 38 42 http://mariaungdom.se/ Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10 Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se
Efter att ha gett en grupp tiggare tak över huvudet hamnar 76-årige Rolf mitt en människohandelshärva. Och inte nog med det - nu riskerar han själv att dömas för medhjälp till människohandel.
Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Rolf har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Efter ett tag står det klart att polisen misstänker även Rolf för inblandning. Men trots polisförhör och misstankar om brott ångrar inte Rolf att han lät gruppen tiggare flytta in. Programmet gjorde 2019 av Sigrid Edsenius.
10 poliser stormar in i Rolfs hus i Hultsfred. Flera av hans inneboende tiggare grips. Några misstänks för att ha lurat och utnyttjat andra tiggare. Har Rolf hamnat mitt i en människohandelshärva?
Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Han har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Nu finns det alltså misstankar att Rolf huserat både brottslingar och brottsoffer. Det han inte vet är att polisen misstänker även honom. Programmet är gjort 2019 av Sigrid Edsenius.
Sarah sms:ar ständigt med sina vänner i Syrien medan lillasyster Ghazal väljer att inte svara på deras sms. Hemlängtan är svår för dem båda och de tacklar den på olika sätt.
Sarah och Gahzal har bott i Sverige i fyra år och ser båda sin framtid här. Men båda två längtar ständigt tillbaka till Damaskus i Syrien. – Vi är i mitten. Inte integrerade men inte heller utanför, säger Sarah. Programmet är gjort december 2016 av Isabelle Swahn.
Terrorgruppen IS har omringat staden i Irak där Firas Jumaah, hans fru och barn gömmer sig i en stängd fabrik. Då bestämmer sig professor Charlotta Turner att hon ska få hem sin kemidoktorand.
Sommaren 2014 lämnar den svenske kemidoktoranden Firas Jumaah allt i labbet på Lunds universitet för att åka till norra Irak. Hans fru och barn som är där på ett familjebröllop har hamnat mitt i terrorgruppen Islamska Statens blixtoffensiv. Kvar på kemicentrum i Lund finns hans handledare, kemiprofessor Charlotta Turner. Hon har varken hört talas om IS eller den religiösa minoritet som Firas och hans familj tillhör: yazidierna. - Jag reagerade instinktivt, nu måste vi agera, säger Charlotta Turner. Med hjälp av universitetets säkerhetschef Per Gustafson planerar hon en hemtagning av Firas och hans familj. - Mitt liv stannade 2014, säger Firas Jumaah idag. Säkerhetschefen Per Gustafson beskriver händelsen som unik. - Mina kolleger på de andra universiteten och högskolorna i Sverige har inte heller varit med om något liknande, vad jag vet. Berättelsen väckte stor uppmärksamhet över hela världen och medier i USA till Kina har rapporterat om händelsen. Programmet är gjort som en P4 Dokumentär 2018 av Hedvig Nilsson.
Renskötare jobbar ofta ensam och olycksrisken är stor. Forskning visar att risken att omkomma är 70% högre än för andra arbetare.
Lena Kroik är sjuksköterska och renägare i jämtländska Storjola som ligger nära Borgafjäll i Västerbotten. Lena har varit med om att bygga upp AXG som är en förkortning av akutsjukvård i extrem glesbygd och som jobbar brett med att utbilda och se till att den skadade snabbt får vård. - I renskötarlivet är man utsatt för väder och vind och jobbar ofta ensam. Olycksriskerna är många och det som kan hända är bland annat drunkning, svaga isar, nedkylning, förfrysning och död på det viset eller att man skadar sig i en skoter-, fyrhjuling eller motorcykelolycka, berättar Lena Kroik. Ett program av Gunilla Nordlund 2019 gunilla.nordlund@sverigesradio.se
"Det är extremt kontroversiellt, alla läkare håller inte med mig"
Thomas Schimke är verksamhetschef och distriktsläkare på Pajala kommuns enda hälsocentral. Hit kom han för tretton år sedan. Från Tyskland till norra Sverige, för familjen var Pajala en exotisk dröm. - Svenskarna själva har en nedvärderande syn på glesbygden, den skiljer sig avsevärt från min syn som utlänning. Just synen på glesbygden är central för Thomas Schimke, det är svårt att få vårdpersonal att komma till glesbygden för att arbeta och framförallt, de långa avstånden gör att man som glesbygdsläkare kan tvingas göra avsteg från de riktlinjer som finns. - Det krävs lite mod och improvisationsteknik. En kortdokumentär om att hitta egna lösningar på problem som uppstår när man ger vård i glesbygd. - Det är inte tillåtet att göra undantag från riktlinjer även om det är det klokaste man kan göra. Reporter: joseph.knevel@sverigesradio.se
Eric Thoms, 87 år, bor växelvis på ett äldreboende – men vill ändå inte dumpas i ett särskilt fack för gamla. Ibland får boendet besök av förskolebarn, och då lyser 5-årige Love upp Erics tillvaro.
– Det är fantastiskt! ”Där är Eric!” ropar Love och det är halva lönen. Att bli gammal är att bli oviktig. Men det här gör att jag kan gripa tillbaka, säger Eric. Han växte upp i Holland under andra världskriget men skapade sig en spännande karriär på experimentavdelningen på Scania där han arbetade i 31 år. Att bli gammal och inte längre känna sig behövd är en svår utmaning för Eric, som känner att han har mycket kvar att ge. – Har jag rätt att sitta här och bara konsumera tid? Borde jag inte ringa till arbetsförmedlingen och fråga om de behöver mig? Men än har jag har inte fått något svar. Jag är förbrukad. Och det är ingen lätt känsla. Ett program av Jonna Berglund från 2017.
"Jag vet ju inte vad jag heter!" utbrister Staffan. Maud som sitter nära lugnar honom; "Det gör väl inget. Du är ju någon i alla fall." Följ med till demensboendet Ängsgården i Trosa kommun.
Omkring 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och andelen som drabbas kommer att öka i takt med att fler blir äldre. Men hur är det att leva med demens? Jonna Berglund fick möjlighet att under en period komma och gå mitt i vardagen på Ängsgården i Trosa. Med de boendes, personalens och de anhörigas tillstånd. I programmet möter vi också Margareta Bernehjält, 85 år, som för drygt ett år sedan fick veta att hon har Alzheimers sjukdom. Hon besöker Ängsgårdens dagverksamhet varje vardag, men klarar det mesta i livet på egen hand - än så länge: – Jag ska hålla igång så länge som möjligt. Vara alert, läsa mina böcker och vara aktiv, säger Birgitta. Ett program av Jonna Berglund från 2017.
"Dom andra i klassen har ju kompisar. Det hade varit jättekul att också ha nån", säger synskadade Nicolina Pernheim, 15 år. Enligt lagen ska den vanliga skolan fungera för alla. Men gör den det?
I reporterns val har Lollo Collmar valt ut ett program som hon tycker vi ska höra igen. Hon berättar för Ola Hemström varför hon tror att vuxna har så svårt att lyssna på barn. Och så återvänder hon till Nicolina Pernheim, som hon intervjuade 2007.
Julia, 5 år, drömmer om att stoppa ner sin mamma i väskan och ta med hem till pappa. Programmet är valt och presenterat av Lollo Collmar med sig av sina tankar om intervjuer med barn.
Programmet om Julia som flyttar mellan mamma och pappa är gjort av Lollo Collmar år 2004 och inleds med ett samtal mellan Lollo Collmar och Ola Hemström om intervjuer med barn. Lollo.collmar@sverigesradio.se
Plötsligt får Anna i Piteå veta att hennes farbror Micke lever som hemlös i Stockholms innerstad. Hon bestämmer sig för att hjälpa honom. Men det visar sig att det inte är så enkelt som hon tror...
Anna åker ner till Stockholm från Piteå för att leta reda på sin farbror som hon aldrig träffat. Hon hittar honom tillsammans med andra hemlösa och missbrukare på Medborgarplatsen. Och sedan börjar en resa för både Anna och Micke som går som en berg- och dalbana. Ledmotivet i dokumentären är Adrift med Rikard From. Programmet är gjort 2018 av Gerhard Stenlund och sändes första gången i P4 Dokumentär.
Varje dag tar Ann-Britt bussen från det lilla huset där hon bor till Jönköping för att köpa öl och sitta med de andra a-lagarna vid Resecentrum. När hon får nya tänder ska allt förändras, tänker hon.
Ann-Britt är 48 år. Hon kallas valrossen av sin kompisar, det saknas lite tänder, eller rättare sagt, endast två finns, i underkäken. Hur ser dagarna ut för en som är a-lagare? Varför väljer hon bänken framför sitt hem och sina barn? Eller har hon inte valt? Kommer hon någonsin kunna ta sig därifrån? Och hur hamnade hon där överhuvudtaget? Följ med Ann-Britt på hennes jakt på öl, pengar, medicin, kärlek och nya tänder. Programmet är gjort av Pernilla Arvidsson 2010 och sändes första gången i P4 Dokumentär.
Jessica har tre barn och röker cannabis. Per har fyra barn och har startat en cannabisverksamhet. Möt föräldrarna som röker gräs.
Hon fick diagnosen ADHD i sina tonår och har i perioder haft djupa depressioner. För 3 månaders sen tröttnade hon på tabletterna. Nu har lagt av med tabletterna och självmedicinerar med cannabis. Jessicas bruk varierar beroende på om hon har barnen eller om dom är hos sin far i en annan stad. Vid barnvecka röker hon på kvällarna efter ha lagt dom. Vid barnfri vecka börjar hon dagen med en joint. Hon säger att det få igång henne med dagens sysslor. Även om cannabis är något positivt för Jessica finns det risker. Bland annat försämrat korttidsminne och hos vissa kan örten utlösa panikattacker. Jessica säger att jointen på morgonen får igång henne med dagens sysslor. Programmet är gjort 2016 av Ninos Chamoun.
Polisen stannar bilen och vill se leg. Men i väskan ligger också Martin våg, små platspåsar och en bit cannabis. Nu är det dags att ta körkort igen men klarar Martin att sluta röka gräs? Vill han?
Användningen av cannabis i Sverige ökar enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå EMCDDA och de som har minst restriktiv attityd till hasch är människor under 30 år. Här möter vi Martin. Hur tänker han? Vad ser han för risker med sitt beteende? Martin förlorade körkortet efter att ha åkt drograttfull. Några år senare bestämmer han sig för att ta tillbaka körkortet. Han vill bevisa för sin familj, där samtliga är högutbildade akademiker, att han klarar av att spela efter samhällets regler. Men för att lyckas med det måste han sluta röka gräs, något han egentligen inte alls är särskilt sugen på. Programmet är gjort 2016 av Sigge Dabrowski. Fakta om cannabis och kontakter till stöd: Cannabishjälpen Drugsmart
Madeleine sa upp sig och blev hemmamamma. Nu lobbar hon för att uppvärdera moderskapet. Hon är för jämställdhet, men det händer att feminister vägrar ta henne i hand. Av Lollo Collmar
Anders Finnberg är en av de män som fått ett feministiskt uppvaknande tack vare att de är pappor. Nu försöker han hjälpa andra att hitta till en mjukare manlighet.
Sommaren 2016 var anmälda våldtäkter och sexuella trakasserier i samband med musikfestivaler en följetong i nyhetsmedia. Det fick Anders Finnberg att tänka till; om tio år skulle hans dotter vara gammal nog att gå på de festivalerna. – Eftersom jag relaterade direkt till min dotter blev jag rädd att det här kommer att hända henne. Det är väl den klassiska feministpappan, som blir feminist när han får en dotter. I dag arbetar Anders Finnberg med lokalavdelningen av föreningen MÄN i Luleå och leder en studiecirkel för killar som vill prata om ämnen som skörhet, kärlek och sex. Han säger att, även om det känns ovant, så är det bra för killar att bolla sina erfarenheter med andra killar i stället för med en kvinnlig kompis eller partner. – De förstår ju inte riktigt hur det är att vara man. Här finns det ju andra män som har liknande erfarenheter och som kan relatera mer till det jag säger. Anton Bennebrant anton.bennebrant@sverigesradio.se
Som tonåring engagerar sig Kristian i den högerextrema rörelsen. En dag ser han hur hans bild och namn är uppklistrade på elskåp och i skolan, under rubriken nazist. Hur reagerar Kristian på det?
Programmet är gjort Sigrid Edsenius 2018.
Personen i lägenheten scrollar genom inkorgen på Twitter. In flödar bilder på personer med nazistiska symboler, i realtid. Bilder som kommer samlas på en krypterad hårddisk och sedan spridas på nätet.
Det är bland annat från denna lägenhet som twitterkontot Nazispotting administreras och för första gången ger de här en intervju om sin verksamhet. Lisa Kaati, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut berättar att kontot Nazispotting startades i Januari 2014, en dryg månad efter det att 16000 Stockholmare samlats på Kärrtorps idrottsplats i en uppmärksammad demonstration mot rasism. Gruppen har kopplingar till den autonoma vänstern och målet att ta bilder på nazister i Sverige och hänga ut dem med bild på sociala medier. Idag, fyra år senare, har hundratals bilder på svenska nazister laddats upp på Nazispottings twitterkonto. Vad gör gruppen och vad vill den med sin verksamhet? Programmet är gjort av Sigge Dabrowski och Sebastian Hedlund 2018.
Fem år har gått sen Kerstin Karlsson fick veta att hon fått bröstcancer. Och nej, hon blev ingen visare människa av erfarenheten. Cancern är ett sår som alltid finns där. Men hon står här. Programmet är gjort av Ola Hemström.
"Det är en sån klyscha det där, att cancern lärt mig att vara i nuet" säger Kerstin Karlsson. Hennes historia handlar inte om att vara i nuet utan om att vara överhuvudtaget, i det virrvarr av känslor som cancern lämnar efter sig. Tendens Ola Hemström har mött henne i hennes nyblivna hem i Jönköping, fem år efter diagnosen bröstcancer. Vad lämnar cancerresan för spår? Har du tankar eller en hälsning till Kerstin, maila gärna till programmets producent Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.se
Emma är 28 år när hon får cancer. Plötsligt känns det som om omgivningen behandlar henne på ett nytt, annorlunda sätt och som om hon vore smittsam. Många verkar nyfikna men ingen ställer frågor.
Emma åker direkt från en open air-fest till akuten. Hon ringer själv ambulansen. På sjukhuset konstateras att hon har kronisk myeloisk leukemi och nästan inga röda blodkroppar i blodet. De första dygnen vet ingen om hon kommer att svara på behandlingen eller om det hon fått är ett dödsbesked. Programmet är gjort av Blenda Setterwall Klingert år 2018.
Jan och Toralf har hjälpt Lawrence från Uganda i fyra år. Hur fick de plats med Lawrence i sina liv? Hur ska man stötta utan att skapa ett beroende och hur gör Lawrence med sin tacksamhetsskuld?
I Stockholm har Toralf Torsteinsen och Jan Hammarskiöld sedan 2011 hjälpt Lawrence Kaala som flytt från Uganda för att han är gay. Det som började med hjälp har växt till en vänskap. Men hur gör man för att en vänskap mellan människor som har så olika förutsättningar, ska hålla? Programmet är gjort av Åsa Furuhagen och sändes första gången 20 oktober 2015.
Imamdad från Afghanistan kom hit med den stora flyktingvågen 2015. När han nyligen utvisades klev Johanna och Grete in för att rädda tillbaka honom till Sverige och Tärnaby.
Programmet gjordes 2018 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se
Mikaela är 16 år och gillar inte skolans matsal. När hon sitter där känns det som om hon är den enda ingen kan snacka med. Hennes synförmåga är en procent och hon hör med hjälp av ett hörselimplantat.
Mikaela har en oklar sjukdom som stegvis har slagit ut vissa av hennes kroppsliga förmågor, däribland syn och hörsel. För Mikaela är det väldigt svårt att höra i miljöer som inte är lugna och hon har därför fått ett eget klassrum på Munkhätteskolan i Malmö. Men hur blir det då med kompisarna? Dövblindhet är ett funktionshinder som ofta försvårar kommunikationen med omgivningen. Men för Lukas Hermansson i Högsjö är det ett problem som än så länge inte är alltför påtagligt. I Båsenbergas slalombacke störtar Lukas ut med sin svarta pulka. Han gillar när det går fort. Trots sin dövhet kan Lukas höra riktigt bra med sina cochleaimplantat, som han fått inopererade i tidig ålder. Sjukdomen han lider av, ushers syndrom typ 1, gör dock att han får synfältsbortfall. Programmet sändes första gången 2012 och är gjort av David Rune.
12-åriga Ebba Fält ska genomgå en riskfylld operation för att rädda hennes hörsel. Men mitt under operationen, när hon ska få ett cochlea implantat inopererat i huvudet, händer det som inte får hända.
Ebba Fält från Arboga är en idrottstjej som gillar både innebandy, ridning och fotboll. Hon är fyra år när hennes omgivning upptäckter att hon verkade höra dåligt. Troligen på grund av en genetisk förändring. Hörselhåren i innerörat dör sakta men säkert, och det innebär att vanliga hörapparater inte längre fungerar. Istället krävs andra åtgärder. Ebba ska, som ett av de första barnen i Sverige, få ett cochlea implantat, CI, inopererat i huvudet fast hon delvis har hörsel kvar. Den millimeter tunna elektroden ska föras in i innerörat. Men plötsligt verkar det som att hela operationen kan gå överstyr... Reporter Annika Östman, Vetenskapsradion Programmet sändes första gången 2014 i P4 Dokumentär.
Vi sitter bland flyttkartongerna i Leifs lägenhet och det har gått drygt två år. Leif tittar på kartongerna och konstaterar "Det är nu det sker. På nåt vis är det nu mitt liv utan Kerstin börjar."
Bilder av sjukdom och sorg har börjat komma tillbaka. Undanskjutna minnen från den sista tiden. - Det fanns inte plats att känna då, man var ju helt slut. Men nu kommer de fram, oförutsägbara, smärtsamma och vackra, förklarar Leif. Samma kartonger i nytt hus och ny stad. Han har lämnat det som alltid varit deras för att hitta något annat på egen hand. Hur hittar man kraft att skapa något nytt när man förlorat den man byggt allt med? Under hösten 2013 träffar reportern Jonas Meyer Leif för att samtala om hur livet blir när ens livkamrat har gått bort. jonas.k.meyer@gmail.com
Henrik dog i barncancer och blev bara sju år. Livet förändrades för alltid för pappa, Christer Ekelund. Vad gör man när ens barn dör? Vad händer med familjen och vännerna?
Han kallades Superman av läkarna på barnsjukhuset i Lund, Henrik Ekelund från Malmö, som, mot alla odds, överlevde två olika cancersjukdomar. Men när den första cancern kom tillbaka var Henriks krafter slut. Han gick bort, bara sju år gammal. Efter Henriks död bildade familjens vänner en stiftelse som nu stöttar andra barncancerdrabbade familjer runtom i Sverige. Det här är berättelsen om Henrik, som var en Superman. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt 2018. lotta.malmstedt@sverigesradio.se
Ben går alltid i klänning och strumpbyxor och vill kallas hen eller hon. På förskolan ses Ben som en av tjejerna. Men i födelsebeviset står det pojke. Hur blir det när Ben börjar skolan?
Bens bästisar på förskolan är tjejer. Dom har likadana hårspännen, leker mamma pappa barn och dansar balett ihop, och kompisarna säger "hon" om Ben. Bens föräldrar vill bara låta Ben vara sig själv. Men nästa höst börjar skolan. Kommer det stå P för pojke efter Bens namn på klasslistan? Vilket omklädningsrum ska Ben välja på gympan? Borde de prata med Ben om att alla inte tycker det är normalt att en femåring med snopp går klädd i trosor, klänningar och strumpbyxor? lollo.collmar@sverigesradio.se
För två år sedan rensade Maud Jacobson killkläderna ur garderoben och slutade att använda sitt gamla namn. I vinter tar hon det sista steget i sin könskorrigering.
Redan som barn minns hon att hon längtade efter att få vara i en kvinnlig könsidentitet. – När jag var sex eller sju år bytte jag kläder med en flickkompis, men det förstod man ju inte som barn. Det var efter en bypassoperation i hjärtat 2008 som Maud Jacobson sökte sig till vården för att få hjälp med sin transsexualism. – En sådan operation är en andra chans i livet, och jag fick den chansen. Hon har, sedan den där första läkarkontakten, fått hjälp av psykolog, logoped och en KBT-utbildad kurator i så kallad könsbekräftande vård. Hon har bytt både namn och juridisk könstillhörighet och i vinter ska hon genomgå könskorrigerande kirurgi. – Det känns som att: äntligen. Nu är det min tur. Jag har fått frågan av nära anförvanter om jag verkligen ska göra det. Men jag känner att jag gör rätt. Anton Bennebrant anton.bennebrant@sverigesradio.se
På ena sidan Storgatan Bohmans bokhandel, på andra affären Roya. Men trots att butikerna ligger så nära har Britt-Mari Bohman aldrig besökt Hazar Samra som jobbar på andra sidan gatan. Inte förrän nu.
Under 2000-talet har butiker lagt ner, bankkontor stängt igen och samhällsservice försvunnit i den lilla staden Nybro i Småland. Precis som på många andra mindre orter upplever handlare och boende att stadskärnorna utarmas. Men så för ett par år sedan hände något, nya butiker började dyka upp. Kanske kan de bli Nybros räddning. Programmet gjordes 2018 av Sigrid Edsenius. sigrid.edsenius@sverigesradio.se
Ben Arinze driver en klädbutik i Jönköpings centrum. Men på gatan utanför har han sett stadskärnan förändras. Enligt Ben har storgatan blivit en klassfråga.
De stora och medelstora svenska städerna växer. Fler människor flyttar in till stan, medelinkomsten ökar och arbetstillfällena blir fler. Bakom statistiken står stadsomvandlingsexperten Jan Jörnmark i Göteborg. Enligt honom är bilden särskilt tydlig i städernas centrala delar. Och det tydligaste exemplet av dem alla är Jönköping. Men vad händer med med våra städer när stadskärnan förvandlas? Och vem får plats på den nya storgatan? Vems är storgatan? är en kortdokumentär av Martin Jönsson. Programmet är gjort 2018.
När Tatiana var sex år kom hon från Brasilien till Sverige som adoptivbarn. Hemma var livet bra men i skolan började klasskamraterna göra apljud och ge henne öknamn. Hon var varken svart eller vit.
När mobbningen blev för svår tog Tatiana till nävarna. Men det tog många år för henne att sätta ord på det hon utsatts för. Kortdokumentären "En svart svenne" är gjord av Catharina Ericson-Ulfves. catharina.k.ericson@comhem.se Programmet är en omarbetad version av P4-Dokumentären med samma namn som du kan hitta här: http://sverigesradio.se/p4dokumentar
1903 begravs Mazahr Makatemele i Kalmar. Hon hade tillfångatagits av slavjägare i Sydafrika. På gravstenen står det "Kafferkvinnan Sara". Varför? Rafaela Stålbalk Klose söker svaret.
En gång var hon känd i Kalmar, Mazhar Makatemele, den första svarta kvinnan i stan, kanske i hela Småland. Hon hade tillfångatagits av slavjägare i Sydafrika och förts till Sverige. Här fick hon namnet namnet "Svarta Sara". "Kafferkvinnan Sara" står det på hennes gravsten där hon ligger begravd på Södra Kyrkogården i Kalmar. Tills nyligen var hon helt bortglömd, men Rafaela från Brasilien, som växte upp i Kalmar, ser gravstenen och letar fram "Svarta Saras" historia. – Vi trodde att det var en stam eller någonting som hon kom ifrån, men sen fick vi veta att det här ”kaffer”, det är ju ett skällsord, säger Berne Gustavsson, som jobbar på kyrkogården. Idag lever mer än 200 000 svenskar med afrikanskt påbrå i Sverige och många kan vittna om utanförskap och om hur det är att vara bland de första, eller enda, svarta personen i orten de växt upp i eller klassen de gått i. Ett program från 2018 av Rafaela Stålbalk Klose.
Iman Baroudi är "kvinnlig imam" i Angeredsmoskéen. Hon drömmer om att moskéen ska vara öppen för alla och vill att kvinnorna ska få mer utrymme och makt. Men hennes idéer har mött på mycket motstånd.
Iman Baroudi är en av de röster som vill se en förändring av islam i Sverige. Hon vill att moskéen ska vara en spegelbild av samhället och hon menar att det behövs en kvinnlig och en manlig imam i varje svensk moské. Men hennes idéer har lett till frågor och debatt: kan en kvinna vara imam? Iman Baroudi är trött på de män som vill hindra kvinnorna att ta plats i moskéen. Men hon tror inte på att starta en moské för bara kvinnor och hon har inga ambitioner att leda den centrala fredagsbönen. Tendens reporter Åsa Furuhagen besöker Angereds moskéen där Iman Baroudi håller i en avslutning på "Koranskolan" där barnen arbetat med kaligrafi, musik och matlagning samtidigt som de lärt sig mer om sin religion: Islam. asa.furuhagen@sverigesradio.se
Didar Samaletdin kan titta tillbaka på ett helt liv som svensk muslim. Hon växte upp i den första muslimska församlingen i Sverige och minns hur det var när det bara var en mindre grupp av muslimer här.
Islam och muslimer har funnits i Sverige under lång tid. Men det är först på 1900 talet som lite större grupper organiserade sig i föreningar och församlingar. Didar Samaletdin kom till Sverige 1944 som ettåring. Hennes familj är muslimska tatarer med rötter i Ryssland. Didar Samaledtins pappa Ali Zakerov blev ordförande i den första muslimska församlingen i Sverige: Turkislam föreningen för religion och kultur. Didar berättar att hennes uppväxt inte var särskilt religiös och att hon som ung kvinna väckte uppmärksamhet eftersom hon inte bar slöja. Didar Sameldtin var under trettio år en av talespersonerna för islam i Sverige, men idag känner hon sig inte hemma bland troende muslimer: - Jag kallar mig inte längre för muslim eftersom det är förknippat med så mycket negativa saker. En kortdokumentär av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se
I en polisbil på väg E10, mellan Kiruna och Gällivare, står en polisbil med dörrarna öppna. I baksätet ligger Sandra och får hjälp av poliserna Anders och Greger att föda fram sitt barn.
– När huvet kommer ut så ser jag ju att han är livlös och navelsträngen är runt halsen. Jag tittar på pappan och ser att han har förstått att det inte ser bra ut, säger polisen Anders Nyström som fick agera barnmorska en dag på jobbet. För 16 år sen lade man ner BB i Kiruna och hänvisades till BB i Gällivare, ca 12 mil bort. Hur blev det? – Det enda jag ville ha var smärtstillande, berättar Sandra Bennison som inte hann till BB utan fick föda i en polisbil. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se
Att få cancer och bo i norra Sverige kan innebära att man behöver åka 50-60 mil och bo på hotell i drygt 2 månader för att få den vård man behöver.
Ett program om att vara långt ifrån sin familj när man behöver de som mest. Men vistelsen på hotellet är många gånger också en plats där man hittar nya vänner och en tid många av patienterna ser tillbaka på med värme. Vi möter Lennart Ögren, som är inne på sin sista vecka på behandlingen. I Gällivare, i en bastu, träffar vi Bosse Lindberg och Staffan Daimar som både varit i Umeå för behandling, i ett samtal om vad som händer efter tiden i Umeå. Ett program av joseph.knevel@sr.se
Hur klarar man som fritidspolitiker av allt hat på nätet och hur skaffar man sig inflytande och makt i kommunen? Möt Anneli Karlsson och Owe Fröjd som mot alla odds valde att starta ett lokalt parti.
De finns i hälften av landets kommuner och deras inflytande växer- de lokala partierna. I andra delen av Tendens serie om lokala partier hör vi varför Anneli Karlsson hoppade av socialdemokraterna och startade Kommunlistan i Avesta. Veteranen Owe Fröjd som drog igång Bålstapartiet 1994, berättar om hur han upplever politikerföraktet i sociala medier: - Vissa tror att en politiker kan man sparka på hur mycket som helst. Men hur får man makt i kommunen som ett litet parti och vilka är deras väljare? Statsvetaren Gissur Erlingsson ser ett mönster hos de så kallade röstdelarna. En kortdokumentär av Åsa Furuhagen, asa.furuhagen@sverigesradio.se
Stig och Maria har valt att bo långt ute på landet och får därför pendla med bil, buss och tåg till jobben. Stig fem mil till sitt jobb i Umeå och Maria 16 mil över länsgränsen till Örnsköldsvik.
Programmet gjordes 2018 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se
Hur är det att lämna det som uppfattas som centrum och flytta 120 mil norrut, från Södermalm till Vittangi.
Johanna Ögren, Daniel Åberg och sonen Tage packar det nödvändigaste och flyttar till Johannas hemby, Vittangi. Här är det nära till allt, byn kallas fem-minutersbyn, och både naturen och morföräldrarna finns inom gångavstånd. Men en flytt innebär också uppoffringar, man är inte längre ”mitt i” och jobben man får blir annorlunda och hur hittar man nya sociala sammanhang och vänner? Ett program om att flytta åt ”fel håll” och hur man hittar rätt i sin gamla hemby. En kortdokumentär av Joseph.knevel@sr.se
De lokala partierna finns i hälften av landets kommuner och får alltmer inflytande. Men vilka är det som startar ett helt nytt parti?
I Tendens två program om lokala partier handlar det om människor som brinner för sin ort eller sin kommun. De tror att just deras parti har de bästa lösningar på de kommunala problemen och de är beredda att jobba hårt för kommunens bästa. I det första programmet möter vi Frida Edholm som aldrig tänkt tanken att engagera sig politiskt, men som på några månader blev en av Vadstenas ledande politiker när partiet Konsensus Vadstena gjorde oväntad succé i valet 2014. Veteranen Owe Fröjd har sen 1990 talet lett Bålstapartiet i Uppland och hoppas nu att det här blir hans sista valrörelse. Statsvetare Gissur Erlingsson beskriver fenomenet lokala partier som en paradox och deras ledare som eldsjälar: - Det finns inget rationellt bakom beslutet att starta ett eget parti. Tendens serie om lokala partier är gjord av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se
Emma älskar japansk populärkultur och cosplay. Hon klär ut sig till olika karaktärer från serier och datorspel, i dräkter som hon själv skapar. Cosplay är en färgsprakande subkultur som bara växer.
- Jag har alltid tyckt om att klä ut mig, det är roligt att låtsas vara någon annan för ett tag. Man får lite mer självförtroende när man har på sig en snygg dräkt och har fixat sitt hår och sitt smink, säger cosplayaren Emma, 25 år. Cosplay är en sammanslagning av orden costume och play och har sitt ursprung i Japan. Det är en stor rörelse i världen. Det hålls hundratals konvent och många tävlingar på professionell nivå. I Sverige träffas cosplayare årligen på ett stort konvent, Närcon. - Här delar alla med sig av sina erfarenheter inom nördkultur av olika slag, säger Martin Lord, krisansvarig på Närcon. Programmet är gjort 2018 av Cecilia Ekman Producent: Lotta Malmstedt Slutmix: Mattias Miselli Musik: Lars Ekman
Varje sommar flyttar Maninna Råland in i grottan, helt utom syn- och räckhåll för någon annan. Hon säger att hon skulle bli psykiskt sjuk eller till och med dö om hon inte fick bo där varje år.
– Om jag inte skulle ta hänsyn till mina instinkter och uppleva vildlivet, skulle jag nog bli psykiskt sjuk. Kanske till och med dö, säger Maninna Råland som upp till sex månader om året bor i en grotta hon själv grävt ur för hand och inrett på eget sätt. Att somliga har ett slags längtan till ett annat liv och väljer utanförskapet, kanske kan ses som underligt eller som en frisk reaktion på ett allt sjukare samhälle. Maninna struntar i vilket - för hon är aldrig så lycklig och lugn som i grottan. Programmet är gjort 2011 av Anja Kontor och Johanna Fellenius.
Han kallar sig medlare och domarna han förkunnar kan inte överklagas. Hans kunder är både brottslingar och offer som varken litar på polis eller rättssystem.
Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters. Reporter Karwan Faraj Producent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.
Samirs bror rör sig i kriminella kretsar och har en förmåga att reta upp fel personer. Varje gång det händer måste Samir och familjen rycka in för att lösa brorsans problem. Och det kostar.
Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters. Reporter Karwan Faraj Producent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.
Leo är bara 14 år när han dras in i den undre världen. Pengar, status och dyra märkeskläder lockar och Leo är beredd att göra vad som helst för att få det han vill ha, bara summan är den rätta.
Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters. Reporter Karwan Faraj Producent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.
Alex är småföretagare i drogbranschen och odlar cannabis i lägenheten. Han är på en marknad där konkurrensen är hård och många gånger dödlig.
Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters. Reporter Karwan Faraj Producent Håkan Engström Programmet är gjort 2018. Här kan du höra Karwan Faraj berätta om varför han gjort serien.
Hälften av eleverna i nian klagar på oro, stress, nedstämdhet, ont i magen och huvudet. Något måste göras. Vilka behöver hjälp av BUP och vilka behöver redskap att hantera vanlig tonårsångest?
Regeringens samordnare för psykisk hälsa föreslår tillsammans med ungdomsorganisationer att skolan börjar undervisa i psykisk hälsa. Finland och Kanada gör det. Men hur ska lärarna hinna med det också? Tidigare försök med så kallad livskunskap förskräcker. Det här är den andra debatten efter serien Ung Ångest som sänder här i Tendens kortdokumentärer våren 2018. Debattörer: Mårten Granlund, volontär Isak Skogstad, högstadielärare och opinionsbildare inom skolområdet Louise Aronsson, verkar inom den ideella organisationen Tilia som arbetar för ungas psykiska hälsa Alfred Skogberg, generalsekreterare Suicide Zero, en ideell organisation som arbetar för att minska självmorden Anette Wickström, lärare och docent i tema barn med inriktning medicinsk antropologi Kerstin Evelius, regeringens nationella samordnare inom psykisk hälsa Programledare: Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent. Producent: Helena Huhta
I nian fick Kerstin Gunnarsson plötsligt sådan ångest att hon ville dö. Skolsköterskan blev räddningen. Kerstin fick ringa utanför arbetstid och hjälpa till med skolsköterskans hästar.
Kerstin Gunnarsson, 16 år, mejlade till Tendens efter serien Ung Ångest, som sändes i april. Hon ville berätta sin historia. – Det som hjälper är när man känner att någon bryr sig på riktigt, säger hon. Programmet är gjort av Lollo Collmar i augusti 2018. Hit kan du vända dig:
Inger sätter sig i taxi tre gånger i veckan för att åka 60 mil och få den för henne livsnödvändiga dialysen. Resan och behandlingen tar mer än nio timmar varje gång.
Anki Jansson fick nog en dag. Som förskollärare tyckte hon att både barn och personal fick det allt sämre i förskolan i för stora barngrupper med för få vuxna. Så hon sa ifrån och startade ett uppror.
Kulla kyrka är full av minnen för Sonja Björklund. Här ligger stora delar av hennes släkt och bekanta begravna. Hon skulle gärna gå i kyrkan oftare men för det mesta står den tom och kall.
I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer de vill att ni ska få höra igen. Åsa Furuhagen berättar om sina resor i det nya religiösa Sverige.
I norra Norrbotten kraschade en jätte till meteorit för 100 - 800 000 år sedan. Det pågår nu en kapplöpning om de dyrbara bitarna som ligger gömda i moränen, först till kvarn kan bli riktigt rik...
Den första miljonen var svårast och tog flera år att spara ihop. Idag lever Jan och Caroline sitt drömliv som ekonomiskt oberoende. De är experter på privatekonomi med tusentals följare på internet.
Harald Johansson har arbetat i sin skog hela livet. Han fortsätter att bruka den efter eget huvud, trots att utvecklingen därute går allt fortare. I Reporterns val tar Ola Hemström åter med oss dit.
I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer de vill att ni ska få höra igen. Ola Hemström berättar om att skildra en landsbygd i förändring.
I över 20 år har Teemu sett till att inte ha kontakt med sin familj. Nu gör den sig plötsligt påmind. Men det enda spåret familjen har är en övergiven campingplats.
När samtliga boende på husvagnscampingen i Solvalla ska vräkas är det en man som vägrar lämna sitt hem. Teemu Suomalainen, hövdingen av Teemu-land.
Hibak Thahir från Ogaden i Etiopien var bara 15 år när hon kom ensam till Sverige 2015. Hon är fast besluten att börja om sitt liv här, men saknar sin mamma, som finns någonstans i Afrika.
Juristen Ayad Awini flydde från Syrien till Sverige 2014. Hustrun Reem och de tre barnen kom efter 2015. Ayad hårdpluggar svenska och har sökt mer än 100 jobb, utan att ens bli kallad till intervju.
Mari är svensk mamma till Alishah från Afghanistan. Han säger att hon är den enda människa i hela världen som han känner sig trygg med. Alishah kan inte bevisa sin ålder. Ska han få stanna i Sverige?
Syskonen Lundberg växte upp inom frikyrkan. Storasyster Karin blev pastor medan lillebror Per blev schaman och asatroende. Nu ger de varandra råd. Men det finns saker de har svårt att prata om.
På Rosenbad sitter kanslirådet Mattias Larsson och formulerar politiska viljor till lagar. Ibland är han rätt nöjd med formuleringarna. I Reporterns val låter Sukran Kavak oss återse lagstiftaren.
I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer de vill att ni ska får höra igen. Sukran Kavak berättar idag om sin fascination inför juridiken.
Flaggor väcker känslor. De är laddade. Men varför? Ala har fått sitt namn efter den kurdiska flaggan och det har format henne till den hon är idag.
Erik föddes med cerebral pares, en cp-skada, och har assistans dygnet runt. Han är en av de många assistansberoende som oroas över de senaste årens nedskärningar inom LSS.
Många unga uppger att de mår dåligt, men vad beror den psykiska ohälsan bland ungdomar på och hur motverkas den på bästa sätt?
En morgon vaknar Wenche, tre år, och kan inte röra sig. Hon har fått polio och blir förlamad i armarna. För att få gå i skolan måste hon skickas bort till vanföreanstalten. Men Wenche ger inte upp.
Pablo Acosta har satt sig tillrätta på flyget hem till Stockholm när något händer. Säkerhetsvakter kommer in i planet, tar tag i honom och leder ut honom. Vad är det som händer?
Hamid från Marocko hörde om landet där det verkade finnas plats för alla. Nu bor han i en röd bil med krockad front nära en av Stockholms broar. När Hamids mamma ringer säger han att allt är bra.
Vägen till Sverige gick genom 21 länder för Amin. Han lämnade Marocko när han var 14 år. Amin har varit med om mycket som han gärna vill glömma. Men det är inte så lätt.
Från utsidan ser Agge ut att må bra. Som 24-åring är han ungdomspolitiker och nämndeman. Men så får han konstiga syner och känner sig jagad. Men så börjar han se och höra konstiga saker.
När Sissela mår som allra sämst känner hon sig som ett besvär för andra. Och hon tystnar. Trots att hon vet att det bästa sättet för att må bättre är att prata.
19-åriga Melinda kan vara vaken flera dygn i sträck. Inte för att hon inte vill sova, utan för att hon inte kan. Det är som om kroppen inte vet hur den ska slappna av, förklarar hon.
Lukas har kraftig ångest och är deprimerad. Det visar sig att han har ADHD. När han får medicin för sin ADHD klarar han plötsligt saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida.
Carmen har mått dåligt sedan tonåren, ändå känner hon att hon har fått klara sig själv. Trots självmordsförsök och missbruk har varken socialtjänst eller vård ansett att hon är tillräckligt sjuk.
En dag när Telma Gyll kommer till skolan känner hon hur benen blir ostadiga. Hon blir yr och uppfattar inte vad som händer runt omkring henne.
Peter Sjölund var en av de första i Sverige som DNA testade sig för att hitta sina släktrötter. Nu har DNA rörelsen ökat stort och vi i Sverige leder statistiken när det gäller topsning i Norden.
Kristian Rönn mäter det mesta: svett, puls, produktiviteten under en dag, kroppsfett, vilka hemsidor han besöker, var i Lund han rör sig och med vilket färdmedel. Och han är inte ensam.
Madelen Löw utsattes för sexövergrepp både inom handikappidrotten, färdtjänsten och i förhållanden. Nu hjälper hon andra med funktionsnedsättning som utsatts . Men folk undrar ofta: Händer sånt er?
Mannen tar ur batterierna ur hustruns elrullstol. "Jag får tillbaka dem om han får sex". Kvinnor berättar om hur män utnyttjar deras funktionsnedsättning. Och tycker de ska vara tacksamma.
Maria mobbade den som var värst mobbad. Jessica mobbade för att bli populär. Liam såg på när en klasskompis låstes in på toan, och sa inget.
Ett program med våra lyssnare om mobbning. Berättelser om barn som mobbas och vuxna som minns sin egen skoltid med mobbning. Vilka spår sätter mobbningen?
Att få cancer och bo i norra Sverige kan innebära att man behöver åka 50-60 mil och bo på hotell i drygt 2 månader för att få den vård man behöver.
Inger sätter sig i taxi tre gånger i veckan för att åka 60 mil och få den för henne livsnödvändiga dialysen. Resan och behandlingen tar mer än nio timmar varje gång.
Djurskötaren Maria älskar aporna i laboratoriet. Hon är stolt över deras uppgift, att bota människans sjukdomar. Måste de avlivas gör hon det själv. Vem är värd mest, råttan, apan – eller människan?
”Får jag inte en ny ledarhund snart, kan jag lägga mig ner och dö” skriver Ida Östlund på facebook. Ett år har gått sedan hennes första ledarhund fick somna in och livet är inte längre som förut.
Det är mitt i natten. Gina och hennes vänner går i skogen och letar efter svartklubben där de ska dansa tills i morgon och kanske ta droger. Festen saknar tillstånd och polisen är beredd.
När Shahin upptäcker kryptovalutan bitcoin förändras hans liv. Han säger upp sig från jobbet som läkare och satsar helt på den nya valutan.
Martin Engqvist bröt nacken i en olycka och blev förlamad från axlarna och ner. Först ville han dö. Nu engagerar han sig mot dödshjälp. "Skulle ett liv som mitt vara värt att avsluta?", säger han.
Två månader innan Kristina fyller 90 tar hon sitt liv. Hon är fysiskt och psykiskt helt frisk. Familj och vänner sörjer. Vilken rätt hade hon att bestämma över sin egen död, funderar hennes son.
Mastora från Afghanistan var analfabet när hon kom till Sverige. Efter några år av studier på SFI vill hon hitta ett arbete.
Beskedet om att trucktillverkaren Cargotec lämnar Lidhult, där verksamheten en gång föddes, kom som en kalldusch för två år sen. Nu lämnar de sista arbetarna fabriken och orten letar efter nya vägar. Ett program av Ola Hemström. Inspelat 2018.
Hanna kunde inte sova. Under många år sov hon inte mer än två timmar per natt. Hon orkade inte gå till skolan och besöken på BUP blev tätare. Depressionen tog ett strypgrepp och livet rann förbi.
Yassi står i en butik då allt börjar gunga. Hon går hem och sover i fyra dygn. När hon vaknar är ingenting sig likt. Att borsta tänderna är för ansträngande så hon får ta hjälp av sin mamma.
På fotbollsplaner runt om i Sverige drömmer pojkar om att bli fotbollsproffs, att bli nästa Zlatan, Messi eller Ronaldo.
William De Forest är tolv år, men vet redan vad som är hans mål. Han drömmer om att en dag få representera Sverige i VM i tiodans och att stå högst upp på prispallen. Det blir många träningstimmar.
Efter den senaste dödsskjutningen i Malmö får Sarah Jaziris dotter inte leka på gården utan förälder. På gården ser Sarah ensamma barn som söker vuxenkontakt och bekräftelse. Ofta är de hungriga.
När Tatiana var sex år kom hon från Brasilien till Sverige som adoptivbarn. Hemma var livet bra men i skolan började klasskamraterna göra apljud och ge henne öknamn. Hon var varken svart eller vit.
Biltokige David Persson från Mjällby lever med obotlig cancer. Men istället för att invänta döden bestämmer sig David för att försöka uppfylla sitt livs dröm. Att köra bilracet Gumball 3000.
Hanna är 11 år och har utsatts för mobbning sen förskoleklass. Det är halva hennes liv och hela hennes skoltid.
En kortdokumentär om att vara 15 år och hantera kränkningar och sexuellt ofredande.
Hur mycket hat och hot skall en politiker tåla? För Erik Lövgren, regionråd i Västernorrland, blev det råa samtalsklimatet kring nedläggningen av BB i Sollefteå det som fick bägaren att rinna över.
Sen i januari 2017 pågår en ockupation på Sollefteå sjukhuset i protest mot nedläggningen av BB. Vilka är det som ockuperar och varför är kampen om sjukhuset så viktig för människorna i Sollefteå?
Eddie, 7 månader, behöver hjälp med att andas av två personer dygnet runt. Föräldrarna Moa och Jens har i perioder tvingats sluta jobba för att vara hemma med sin son på heltid.
När Isak föds känner föräldrarna Hanna och Jimmy snabbt att något är fel. Till slut får de svaret att han har Marshall-Smith Syndrome (MSS) - en ovanlig, livshotande sjukdom. Hur ska de hantera detta?
Amar hängde i ett kriminellt gäng och hoppade av skolan. Flera av hans gamla vänner är idag skjutna. Men så en dag såg han förtvivlan i sin mammas ögon och då tog han sitt livs viktigaste beslut.
När Ardeshir växte upp i Iran älskade han att dansa. Han blev också förälskad i killar. I Sverige hjälper han homosexuella från Mellanöstern. Men som både muslim och homosexuell möter han mycket hat.
När 15-årige Aref från Afghanistan får beskedet att han får stanna är det för sent. Han har ångest och tar sitt liv. Dagen efter kommer hans svenska personnummer som hade gett honom möjlighet till vård.
Den gamla skogen kring Michaela Lindfors hus i byn Bästena blev förstörd i stormen. Nu ser hon ett kalhygge från sitt fönster. Hur tänker barnen om stormen Gudrun och hur påverkas de av föräldrarna? Ett program av Ola Hemström.
Ett år efter stormen Gudrun återvänder Ola Hemström till byn Nässja där skogsbonden Mats Helges tårar förvandlats till helig vrede. En vrede som satt igång ett uppror för ett säkrare elnät åt alla.
Christoffer ska operera bort sitt öga. Johnny var 16 år när ögat förstördes av en fiskkrok. Vad händer när ens ”riktiga” ögon inte längre finns kvar?
När Astrid var 21 år fick hon ett läkarintyg där hon beskrevs som ”missbildad kvinna”. Hela livet har Astrid haft svårt att få människor att förstå var och hur hon sätter gränser, inte minst sexuellt.
Hanna får ofta höra konstiga frågor om sex och sin sexualitet för att hon sitter i rullstol. Frågor som om hon kan ha sex, eller hur hon förväntas bli tillsammans med en som också sitter i rullstol.
En morgon börjar frisören Mari Strandgårdh höra röster. I schamponeringen ser hon hur det lyser runt kundernas kroppar och plötsligt känner hon av allas känslor. Något har hänt.
För 30 år sedan var Eta Christensson präst i Svenska kyrkan. Idag kallar hon sig häxa och prästinna i den Stora Moderns tjänst. Som häxa gör hon ceremonier, vid tillfällen som är viktiga för häxor...
Om två dagar skall prins Gabriel skall döpas. Odd Zschiedrich, ceremonimästare och samordnare för dopet, finns på plats vid Drottningsholms slottskyrka.
Azar Mahloujian var med när Iran styrdes av shahen, hon var med om Irans islamiska revolution och den här hösten har hon varit med om #MeToo i Sverige. Det finns likheter, oavsett land, säger hon.
Mamma är snart 80. Metoo får henne att fundera. Som sexåring fick hon styra Waxholmsbåten om kaptenen fick pussas. Sen kom ridläraren och de andra. Hur formade de hennes syn på sin kropp och på sex?
Patric Nilsson vill adoptera ett barn. Han är den ende ensamstående mannen i adoptionskö i Sverige, och har fått höra att möjligheterna är små. Men han har bestämt sig för att det ska gå (REPRIS).
"Första gången jag såg pappa gråta var när jag tolkade åt honom.” Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Vad händer när man blir sin fars röst och öron? (REPRIS)
Lustgas är idag ett trendigt berusningsmedel bland unga i Sverige. I färgglada ballonger säljs gasen på rejv, klubbar och barer. I Finland har försäljningen förbjudits, men i Sverige är det lagligt.
Det är mitt i natten. Gina och hennes vänner går i skogen och letar efter svartklubben där de ska dansa tills i morgon och kanske ta droger. Festen saknar tillstånd och polisen är beredd.
Det är tidigt 1960-tal, nya idéer ligger i luften och framtiden är ljus. Men på Kalmar allmänna läroverk gör en biologilärare allt han kan för att göra livet surt för vissa elever – de judiska.
Folke Schimanski växte upp i Tyskland på 30-talet med en far som var aktiv i Hitlers nazistparti. Under hela sitt liv har han brottats med skuldkänslor och frågan om sin egen roll i historien (REPRIS)
När Sten Axelsson råkar hamna mitt i en nazistisk demonstration tar hans poliskarriär en ny riktning. Hans arbete mot nazismen möts av både stort stöd och allvarliga hot mot honom och hans familj.
Eric Thoms, 87 år, bor växelvis på ett äldreboende – men vill ändå inte dumpas i ett särskilt fack för gamla. Ibland får boendet besök av förskolebarn, och då lyser 5-årige Love upp Erics tillvaro.
"Jag vet ju inte vad jag heter!" utbrister Staffan. Maud som sitter nära lugnar honom; "Det gör väl inget. Du är ju någon i alla fall." Följ med till demensboendet Ängsgården i Trosa kommun.
I Saudiarabien hade Intisar ingen rätt att uttrycka sig och kunde inte röra sig fritt. När Eskilstuna blev hennes nya hem fick hon plötsligt tillgång till det som tidigare varit förbjudet (REPRIS).
Hajar hörde sin mammas väninnor prata om hur de blev slagna av sina män. Hon blev arg. Så ville inte hon leva. Som trettonåring startade hon föreningen Hoppet för kvinnorna i Hammarkullen.
"Jag undviker folk och sociala sammanhang för jag vill inte ljuga mer", säger Ali. Han gjorde det för att öka chanserna att få stanna i Sverige. Hur är det att leva med den lögnen?
Lubbe är entreprenör i Söderhamn och 2015 storsatsar han på flyktingbranschen. Det blir en annorlunda affär på många vis. Vi har följt honom i Campus Vågbro Park under ett år.
På två och en halv månad får Sarah Britz 73 olika mejl från en man som tycker att hon skriver om fel saker och gör ett dåligt jobb. "Din jävla pissfitta." Det ingår i jobbet. Eller?
Hur mycket hat och hot skall en politiker tåla? För Erik Lövgren, regionråd i Västernorrland, blev det råa samtalsklimatet kring nedläggningen av BB i Sollefteå det som fick bägaren att rinna över.
Nataschas pappa dog när hon var åtta år och allt sedan dess har hon saknat honom. När hon sen i vuxen ålder fick kontakt med ett medium förändrades allt.
Alrik är döende i cancer. Och har varit det i flera år tack vare modern sjukvård. Men det är på gott och ont menar han. Att vara döende innebär väldigt tydligt att inte känna sig behövd.
Kim, var bara 12 år när hon snodde en vodkaflaska från sina föräldrar. Det brus som alltid funnits i hennes huvud blev för första gången tyst när hon drack. Det var en känsla hon ville åt fler gånger. Och bara några år senare var hon alkoholist.
Jessica var bara 12 år när hon blev full för första gången på en parkbänk på en lekpark. Efter det fortsatte hon att dricka flera gånger i veckan. Som 13-åring var hon alkoholist.
Hur hittar jag en partner? Varför ska det vara så svårt? Hur mycket spelar mitt funktionshinder in i problematiken för att jag inte hittar någon? Eller är det ens ett problem?
Ida Berg ska åka på tågluff med Dallarn. Han är rosa och hennes omvända rollator. Ida är CP-skadad och går lite som en pingvin, säger hon själv. Vad kommer hon att möta därute? Häng med på CP-resan.
En dag ringer en man till Kjell och presenterade sig hans bror. Ingen av dem har vetat om att den andre fanns, förrän en dement kvinna plötsligt avslöjade hemligheten.
Flaggor väcker känslor. De är laddade. Men varför? Ala har fått sitt namn efter den kurdiska flaggan och det har format henne till den hon är idag.
Amir och Mustafa hänger på Uppsalas centralstation. Amir har tagit sig ur ett alkoholmissbruk. Mustafa har nyligen börjat med heroin. Men vilka är de, pojkarna på Resecentrum. Och hur hamnade de här?
När Johan Gustafsson blev fri efter sex års fångenskap i Mali hissades alla flaggor i föräldrarnas hemby Åminne. Där hängde de i två veckor. Vad betydde flaggorna, för föräldrarna och för byborna? Ett program av Ola Hemström.
Magdalena Landström fick sent en natt sms från sin dotter där det stod att hon skulle leta efter ett brev i skrivbordslådan. Hon förstod genast vad som hänt.
Ulrika har levt med sin son Tims självmordstankar i många år. De har tillsammans försökt hitta sätt att tackla Tims ångest. Depressionerna började redan i årskurs fem och idag är Tim 18 år.
Susannes mage och högra ben rycker. När hon har en dålig dag ökar ticsen. På nätterna rycker nacken så mycket att hon har fått skador i nacke och rygg. Men trots att hon har tourette jobbar hon.
Roxana mobbades svårt i skolan och fick tourette. Hon gör ljud och säger ord som hon inte kan styra. På stan säger folk åt henne att hålla käften. Men hon vill tala högt om vart mobbning kan leda.
Nazanin var sju år då hon bestämde sig för att göra lumpen. Nu utbildar hon sig till skyttesoldat. Den svenska värnplikten är för första gången könsneutral och Nazanin vill vara med och rädda världen.
2017 återinförs värnplikten och drygt 6000 män och kvinnor födda 1999 kallas till mönstring. Vägrar man att delta i utbildningen eller komma till mönstringen skulle man kunna få böter eller fängelse.
Tvivlet fick han med sig hemifrån, precis som ambitionerna att bli författare. Nedärvda i blodet finns också anlagen för depression. Men det som periodvis plågar honom är också till nytta i hans arbete.
Gilma var sexton år när hon lämnade sin bebis i en korg på ett socialkontor i Colombia. Hon trodde att hon aldrig mer skulle få se sin bortadopterade dotter.
John drog sin sambo i håret och hotade henne till livet. Det slutade med ett stryptag innan han polisanmäldes. Nu möter han, varje onsdag, andra män som liksom han frivilligt sökt hjälp.
Sebastian skrek och hotade ofta sina barn och så en dag, efter ett långt bråk med mycket skrik och slag i väggar, kastade han in dem i duschen. "Jag ska duscha er i kallvatten!" skrek han.
Få vet vad endometrios är, trots att var tionde kvinnor lever med sjukdomen och smärtorna. I Sverige tar det i genomsnitt 8 år från att man söker vård till att man får en endometrios- diagnos.
Catrin skadades i underlivet när hon födde barn. Hon saknar känsel och har svårt att ha sex, men enligt vården är allt normalt. Hon och Jesper fick problem efter barnafödandet. Ska det vara så?
André Brännvall är världsmästare i dataspelet Smite och tränar med sitt lag för att ta hem sin andra världsmästartiteln. Miljoner kronor står på spel och timmarna vid datorn blir många.
Leo Krasniqi kallar sig för ”partydvärg” och har massor med jobb, men många blir också provocerade. Om man frivilligt går med på sånt som andra tycker är kränkande, är det en kränkning då?
Elin föddes med ryggmärgsbråck och är en av de 16000 som lever med assistens idag. Elin sitter i rullstol och är beroende av hjälp dygnet runt. Men nu kan allt förändras.
Eddie, 7 månader, behöver hjälp med att andas av två personer dygnet runt. Föräldrarna Moa och Jens har i perioder tvingats sluta jobba för att vara hemma med sin son på heltid.
Sommaren 2015 gör Ninor Chamoun något han kommer att ångra bittert. Fotbollslaget han tränat i sex år anklagas för fusk. Anklagelserna är falska, säger Ninor. Problemet är bara att han ljuger.
I en polisbil på väg E10, mellan Kiruna och Gällivare, står en polisbil med dörrarna öppna. I baksätet ligger Sandra och får hjälp av poliserna Anders och Greger att föda fram sitt barn.
Sen i januari 2017 pågår en ockupation på Sollefteå sjukhuset i protest mot nedläggningen av BB. Vilka är det som ockuperar och varför är kampen om sjukhuset så viktig för människorna i Sollefteå?
Filip är vid liv tack vare dialysen. Nu behöver han en ny njure, för fjärde gången. Elena har tagit ett ovanligt beslut för att hjälpa sin vän. Hon vill ta reda på om hon är en match för att donera.
När Johan blev pappa förstod till slut både han och hans omgivning att sonen skulle få det bättre i familjehem. De neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna gjorde det för svårt att klara vardagen.
Tove Lundin har ett system för att klara av morgnarna. Om något oförutsett händer låser det sig. Hon är impulsdriven och glad att hennes sambo sätter stopp i bland.
Allt fler barnlösa svenska par reser till Georgien. Där ställer många kvinnor upp som surrogatmammor. Men varför? Natela berättar att hon blev surrogatmamma i hemlighet.
Hanna Skanne föddes utan livmoder. Först tänkte hon adoptera. Men så träffade hon Ismaèl. Hans syster Mariela erbjöd sig att bära barnet åt dem. Men surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige.
Får man se ut hur som helst när man spelar dataspel live på nätet? Ofta när Mia Westin spelar så får hon hatiska och sexistiska kommentarer.
Mustafa och Amir kom till Sverige för att söka sig ett bättre liv. Amir har klarat sig genom missbruk och självmordsförsök. Mustafa har börjat med heroin. Nu kastas han mellan hopp och förtvivlan.
Amir och Mustafa hänger på Uppsalas centralstation. Amir har tagit sig ur ett alkoholmissbruk. Mustafa har nyligen börjat med heroin. Men vilka är de, pojkarna på Resecentrum. Och hur hamnade de här?
Patric Nilsson vill adoptera ett barn. Han är den ende ensamstående mannen i adoptionskö i Sverige, och har fått höra att möjligheterna är små. Men han har bestämt sig för att det ska gå.
Oscar och Niclas vill gärna skaffa barn tillsammans med hjälp av en surrogatmamma. Men surrogathjälp är inte reglerat i svensk lag och utomlands är den hjälpen full av osäkerhet och höga kostnader.
Bilder från kriget i Syrien möter oss varje dag. Men våren 2011 levde drömmen om frihet. Inför en demonstration klär Mohammad sig i sina finaste kläder. Han är övertygad om att bli dödad den dagen.
Gruvan i Pajala skapade hundratals jobb, bostadskö och Sveriges största konkurs. Nu kan den öppnas igen. Kan man säga nej när det nalkas nya jobb på orten?
Pär Persson och Eva Söderberg hade ett litet åkeri på Österlen men tröttnade på att köra fram och tillbaka på vägarna. De letade jobb över hela Sverige och fick till slut napp, i Kangos, Norrbotten.
Tärnabys invånare överrumplades när flyktingarna kom i slutet av 2015. Byborna ställde snabbt upp och såg till så att de skulle finna sig till rätta. Det var inte okomplicerat då. Hur är det nu?
Ena stunden ska vi vara idealister. Men när det sedan blåser kallare vindare är det lagar och regler som gäller, säger David Nilsson som 2015 var föreståndare för ett hem för ensamkommande i Mölndal.
Den röda slitna stugan ser obebodd ut och ligger långt in i skogen. Men det ryker ur skorstenen. Här bor en hel familj sedan en tid tillbaka trots att ingen i familjen har laglig rätt att vistas här.
Det är höst år 2016 när gränspolisen genomsöker Willys hem för att utvisa honom. Men de hittar honom inte - han har gått under jorden. Sedan dess lever Willy som gömd i Sverige.
Caroline hade inte tidigare trott på Gud men så en ljum sensommarnatt händer något med henne när hon pratar religion med sin syster. Vad var det som gjorde att hon sedan konverterade till Islam?
Abdulwahid flydde från Afghanistan efter att han konverterat till kristendomen. I Junsele träffade han Tora som blivit som hans nya mamma och som kämpat för att Abdulwahid ska få uppehållstillstånd.
När Lemet Ánde är 14 år blir han kär. I en kille. De träffas i smyg för de upplever att deras kärlek är tabu i den samiska kulturen de tillhör och älskar. Är flytt till storstan den enda utvägen?
I Saudiarabien hade Intisar ingen rätt att uttrycka sig och hon kunde inte röra sig fritt. Men när Eskilstuna blev hennes nya hem fick hon plötsligt tillgång till det som tidigare varit förbjudet.
Renskötaren Jörgen Stenberg ser hur den mark som hans skogssameby brukar blir mindre och mindre. Gruvorna är många och nu tar vindkraftverken upp allt mer mark och delar upp renarnas betesmark.
"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom.” Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron?
"Mirjams" man misshandlade henne och knuffade henne nerför trappan. Sedan tog han henne till sjukhuset och var hennes tolk. Han sa att hon hade ramlat.
Malin hade nyss fyllt trettiotvå år när hon fick veta att hon hade kommit till genom spermadonation. Hela hennes liv kändes som en lögn men jakten på donatorpappan öppnade en ny värld.
Maria fick dottern Linnea med hjälp av donerad sperma i Danmark. Men redan under graviditeten tog nyfikenheten om den anonyme donatorn över. Och hennes sökande tog en oväntad vändning.
Cornelia blev till med hjälp av en spermadonator och har längtat efter att få träffa honom så länge hon kan minnas. Men hon kan inte vara säkert på att han vill träffa henne.
Pasha Brodrej var 26 år när han sattes i isoleringscell i ett Turkiskt fängelse. I mörkret gav han sig ut på utflykt i det egna inre landskapet. Vad hittade han där? Ett program av Sukran Kavak.
Amar hängde i ett kriminellt gäng och hoppade av skolan. Flera av hans gamla vänner är idag skjutna. Men så en dag såg han förtvivlan i sin mammas ögon och då tog han sitt livs viktigaste beslut.
Efter den senaste dödsskjutningen i Malmö får Sarah Jaziris dotter inte leka på gården utan förälder. På gården ser Sarah ensamma barn som söker vuxenkontakt och bekräftelse. Ofta är de hungriga.
Hur gör man för att hjälpa en person som begått fruktansvärda övergrepp. Hur ser man människan bakom brottet?
När Jonathan var 15 år insåg han för första gången att han var sexuellt attraherad av barn. Idag är han 21 år och den enda han berättat för är hans bästa kompis.
I kvinnojourens lägenhet bor en kvinna med sin nyfödda bebis. Hon har ingen annanstans att ta vägen. Telefonen ringer hela tiden från andra jourer som också söker platser på kvinnojouren.
"Christina" lämnade sitt hem på grund av våld. Hon bodde på skyddat boende i tre år. I december flyttade hon ut. Sen dess sover hon på soffor hos kompisar, på vandrarhem och i förrådet på sitt jobb.
Daniel Sundström förlorade sin lillebror Magnus i en överdos sommaren 2014. I serien Svenska berättelser berättade han om sorgen. Men problemen i familjen fortsätter när vi återvänder ett år senare. Ett program av Ola Hemström.
Han ser honom på stan men går inte fram. Två veckor senare är lillebror död. Daniel Sundström berättar om saknaden efter en vuxen bror som knarkade ihjäl sig. Och om frågorna som blev kvar. Ett program producerat av Ola Hemström.
Syskonen Lundberg växte upp inom frikyrkan. Storasyster Karin blev pastor medan lillebror Per blev schaman och asatroende. Nu ger de varandra råd. Men det finns saker de har svårt att prata om.
Jag trodde att min lillebror Mattias skulle bli trummis i ett rockband – istället åkte han till Israel för att bli rabbin. Jag åkte efter för att ta reda på vad han känner som inte jag känner.
Marita Rantanen varken ser eller hör och hennes sinnen försämras hela tiden gradvis. Men det hindrar henne inte att göra det hon älskar mest – att rida. Och nu önskar hon kunna ta upp tävlandet igen.
Eva-Britt fick sitt hiv-besked 1987, för exakt 30 år sedan. Då fick hon fem år på sig att leva. När sedan bromsmedicinerna kom skulle hon lära sig leva igen. "Och det var fan inte det lättaste".
I Ida Boströms kropp blir antalet aggressiva cancertumörer fler och fler. Hennes plan A är att överleva. Plan B är att ordna inför det faktum att hon kanske inte stannar här på jorden så länge till.
Lars har just blivit tvillingpappa då den mitokondriella sjukdomen bryter ut. Tio år senare matas han av assistenter. När Elin fyller 17 kan han inte prata och hon börjar blogga om sina känslor.
En dag ringer en man till Kjell och presenterade sig hans bror. Ingen av dem har vetat om att den andre fanns, förrän en dement kvinna plötsligt avslöjade hemligheten.
Danyar Mohammed fick av misstag för lite i lön. Ett misstag som riskerar att få honom utvisad.
En solig vinterdag går Max Nielsen på söndagspromenad med dottern Frida. Plötsligt kör en bil över på fel sida av vägen. Max blir påkörd och på ett ögonblick förändras hans liv för alltid.
Tove Lundin har ett system för att klara av morgnarna. Om något oförutsett händer låser det sig. Hon är impulsdriven och glad att hennes sambo sätter stopp i bland.
När Johan blev pappa förstod till slut både han och hans omgivning att sonen skulle få det bättre i familjehem. De neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna gjorde det för svårt att klara vardagen.
Våra program om barn som tolkar åt föräldrar fick mycket respons. Socialstyrelsen kommer nu med ett skriftligt uttalande till hälso- och sjukvården om att det är olämpligt att barn tolkar.
Många människor bor i Sverige i många år utan att lära sig svenska. Hur kommer det sig? Möt Lorena som berättar varför hon inte lärt sig svenska, trots att hon jobbar.
Får man se ut hur som helst när man spelar dataspel live på nätet? Ofta när Mia Westin spelar så får hon hatiska och sexistiska kommentarer.
André Brännvall är världsmästare i dataspelet Smite och tränar med sitt lag för att ta hem sin andra världsmästartiteln. Miljoner kronor står på spel och timmarna vid datorn blir många.
Han kom till Sverige hösten 2015 och placerades i en familj där en av sönerna rest till Syrien och misstänks ha anslutit sig till IS. "Det var katastrof", säger 16-åriga Majid om sin tid i familjen.
I innerfickan har Sigge marijuana som han ska sälja för 600 kronor. Han langar för att själv få en bit röka. Hela hans liv kretsar kring cannabis. Vem är Sigge bakom drogerna och hallucinationerna?
Zaka tjänade minst en miljon på att sälja hasch. Pengarna lade han i en skokartong i garderoben. Följ med in i den parallella svarta ekonomin som varken tar paus för dödsfall eller polistillslag.
Nishtman Irandousts berättelse om de övergrepp hon utsattes för som barn och tystnaden kring sexuella övergrepp i Mellanöstern väckte stort gensvar. Här hör ni några av lyssnarnas egna berättelser. Ett program producerat av Ola Hemström.
I trettio år har hon tigit om det som hände. Men nu vill hon berätta. Det här är Nishtman Iranodousts egen berättelse om de övergrepp hon utsattes för som barn. Men vad kommer folk att säga? Producent för programmet är Ola Hemström.
Systrarna Hédi och Livia var som katt och hund. Tills de hamnade i koncentrationslägret och bara hade varandra. Då slutade bråken. Och systrarna är överens. De hade aldrig klarat sig utan varandra.
På marken i det övergivna ghettot i Lodz hittas efter kriget ett vykort. Det är skrivet av en pojke i Sverige till sina föräldrar 1942. Pojken hette Stefan Prager och är idag 92 år.
När sjukdomen tvingar 95-åriga Helny att flytta till den låsta demensavdelningen flyttar hennes man Karl-Gustav med. Han står inte ut med att lämna henne. Ett program av Ola Hemström.
De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail. Ett program av Ola Hemström.
Tusentals personer har samlats i Malmö stadion för att se påven Fransiskus. Joanna Engstedt är medlem av Opus Dei och att få möta påven här i Sverige är för henne en av livets största upplevelser.
När Christian Chavarría var tolv blev han gerillasoldat i El Salvador. Han lärde sig måla kors för att försörja sig. Tjugo år senare har ryktet om hans kors nått ända fram till påven.
Elin föddes med ryggmärgsbråck och är en av de 16000 som lever med assistans idag. Elin sitter i rullstol och är beroende av hjälp dygnet runt. Men nu kan allt förändras.
Eddie, 7 månader, behöver hjälp med att andas av två personer dygnet runt. Föräldrarna Moa och Jens har tvingats sluta jobba för att vara hemma med sin son på heltid.
Var är hemma, frågar sig Nahid Karimi ofta. Hon har levt i Sverige i över 20 år men alltid haft en längtan efter att en dag flytta tillbaka till sitt hemland. Men för hennes barn är Sverige hemma.
Sarah sms:ar ständigt med sina vänner i Syrien medan lillasyster Ghazal väljer att inte svara på deras sms. Hemlängtan är svår för dem båda och de tacklar den på olika sätt.
När Ferzana och Obeida gifter sig slår en bomb ner i deras hem i Aleppo. De flyr och hamnar i Filipstad. Där börjar en lång väntan. På personnumrets sista siffror och på den nya familjemedlemmen.
Vid förlossning får Josefin reda på att hennes barns kön inte går att bestämma - en diagnos som man kallar avvikande könsutveckling eller DSD (disorder of sex development).
Ellie är intersexuell, fysiskt är hon varken kvinna eller man. Nu kämpar hon för intersexpersoners rätt att själva få bestämma över sin kropp.
Att tolka för sina föräldrar är vardag för många barn i Sverige. Det visar en undersökning som Tendens gjort med 400 elever i årskurs åtta.
"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom.” Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron?
Karin har inte använt skolduschen på flera år. Den är äcklig tycker hon. Och fler tycker som Karin. Var tredje högstadieelev struntar i skolduschen visar en undersökning som Sveriges Radio gjort.
Linnea har inte duschat i skolan på tre år. Hon känner sig inte trygg att visa sig naken i skolan, berättar hon. Det känns som om de andra tittar och dömer.
Elever som lätt når sina mål är sällan prioriterade i skolan. Marie Lindström och Anna Wedestig arbetar båda två, på olika sätt, med just dessa barn.
Under hela skoltiden kände han sig dum, att han inte passade in. Jesper var 33 år när han fick veta att han är särbegåvad och tillhör den enda procent av världens befolkning med IQ 135 eller mer.
Det är visionsmöte i föreningslokalen i byn Tolg. Förra mötet med sockenrådet födde den mobila samåkningen, anslagstavlorna och musikpuben. Vad krävs nu för att fortsätta driva utvecklingen framåt? Ett program av Ola Hemström.
Det började med en buss och Sveriges minsta konsthall och fortsatte med en station och några av byns problemfastigheter. I Röstånga startade man aktiebolag för att ge byn makten över utvecklingen. Ett program av Ola Hemström.
I våras gick Lukas ut grundskolan utan att någonsin ha gått i skolan. Han har alltid undervisats i hemmet av sina föräldrar. Nu är det dags för gymnasiet. Blir det skola eller på distans?
Matewos och Henos går i nian. För att rädda sitt betyg i svenska bestämmer de sig för att göra något annorlunda. De ska få tyst på alla som inte tror på dem. Men projektet blir svårt att ro i hamn.
Malin vill att det ska sluta. Kondomen är torr och det känns som om den river sönder henne. Malin är 25 år och beskriver hur det var att ha sex med sin gamla pojkvän. När blir sex ett övergrepp?
Hur förberedda är vi inför en större kris i samhället? Hur klarar vi oss när de viktiga funktionerna i samhället slutar fungera och vi måste ta hand om oss själva?
Plötsligt har Gotland igen fått en stridgrupp. Det väcker känslor hos människorna kring Tofta skjutfält. Gamla rädslor för ryssen väcks på nytt hos en del medan andra oroar sig för miljön.
Ruby växte upp på familjehem men har alltid oroat sig för sin biologiska pappa. Många gånger har hon letat efter honom på gator och torg. Idag ska hon göra det. Kommer hon att träffa honom?
Ida är 22 år och har sedan fyra år tillbaka konstant smärta i underlivet. Bara att sitta med benen i kors gör ont. Att ha penetrerande sex ger sådan smärta att hon helt har slutat med det.
En del dagar har Madde så ont att hon inte kan gå. Vissa nätter vaknar Maya och kräks av smärta. Evelin gråter på bussen från jobbet. De har endometrios och tycker inte vården tar dem på allvar.
I affären vill de ta hennes bild och utanför hennes dörr väntar killar och tjejer på en autograf. Sofia Karmefjord är stor på Youtube. Följ med in bakom kulisserna hos en nybliven stjärna på nätet.
Det är genrep inför premiären av Mr Universe Sverige på Café Opera. Nio pumpade killar gör upp om titeln. För första gången släpps killarna i världs-tävlingen. Vad händer bakom kulisserna?
Hamid från Marocko hörde om landet där det verkade finnas plats för alla. Nu bor han i en röd bil med krockad front nära en av Stockholms broar. När Hamids mamma ringer säger han att allt är bra.
En 16-åring pojke ligger död på Danderyds sjukhus. Kroppen är stympad. Hans ålder och ursprung stämmer inte i registren. Vem är han? Spåren leder till Marocko.
Hanna kunde inte sova. Under många år sov hon inte mer än två timmar per natt. Hon orkade inte gå till skolan och besöken på BUP blev tätare. Depressionen tog ett strypgrepp och livet rann förbi.
Yassi står i en butik då allt börjar gunga. Hon går hem och sover i fyra dygn. När hon vaknar är ingenting sig likt. Att borsta tänderna är för ansträngande så hon får ta hjälp av sin mamma.
När spermadonatorn Geir Ivar Elgjo lyssnade på Tendens dokumentär "Jakten på min donatorpappa" förstod han hur viktigt det kan vara för donatorbarnen att spermadonatorerna inte är anonyma.
Mjölkbonden Malin Sundins berättelse om våndan över att ge upp sin gård fick Gunnel att fälla många tårar. Hon tillhör den första generationen av landsbygdsmigranter. De som bytt byn mot staden. Ett program av Ola Hemström.
Barnen på den exklusiva skolan kallas för "adelsbarn". För några år lämnades 2-åringar på internatet. Idag måste man vara 6 år för att bo där. Ylva Mårtens återvänder till Peking en tredje gång.
Under sina femton år som barnmorska har Eva Nordlund upplevt underbemanning, stress och platsbrist. En egen förlossningsupplevelse har präglat henne starkt.
Efter förlossningen blev Lindas underliv förändrat. Hon kände inget när hon hade sex. Helt normalt, sa vården. Fyra år och en skilsmässa senare känner hon fortfarande ingenting. Nu vill hon operera.
Det har gått bra för Wu Shu trots att han är föräldralös och har vuxit upp på ett av Kinas alla barnhem. Nu ska han gifta sig. Ylva Mårtens återvänder till Peking och får vara med på bröllopet.
När sjukdomen tvingar 95-åriga Helny att flytta till den låsta demensavdelningen flyttar hennes man Karl-Gustav med. Han står inte ut med att lämna henne.
De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail.
I Asiens största barnbokshandel i Peking sitter barn på golvet och läser. Barnlitteraturen i Kina har på några år fått samma status som vuxenlitteraturen. Följ med Ylva Mårtens tillbaka till Peking.
En damfrisering från 60-talet. Helt i rosa. I skyltfönstret ett korallhalsband. En elegant kvinna med svinrygg viker handdukar därinne. Jobbar hon här? Vilka klipper hon? Och har tiden stått stilla?
Ruby växte upp på familjehem men har alltid oroat sig för sin biologiska pappa. Många gånger har hon letat efter honom på gator och torg. Idag ska hon göra det. Kommer hon att träffa honom?
Johanna tyckte synd om sina klasskamrater som alla skulle dö vid jordens undergång. Skulle hon kunna varna dem? Det kändes underligt att bara de i undergångssekten Summit Lighthouse kunde räddas.
Moa Johansson går i en klass där alla använder rullstol. Hon säger att hon inte vet någonting om de andra eleverna i skolan som inte är rörelsehindrade. Men hon är ändå glad att gå på Riksgymnasiet.
Erik och Sandra blev båda tvångsomhändertagna. Deras skolgång ser annorlunda ut än de flesta skolbarns. Det låsta ungdomshemmet och skolan har tät kontakt och ungdomarna är övervakade dygnet runt.
Husni Hassan känner sig som en gammal man där han sitter med sina klasskamrater. Flykten hit tog två år och han vet inte om han får stanna i Sverige. Han försöker hitta motivationen till att plugga.
Sent om kvällarna då turistbutikerna i Gamla Stan i Stockholm sedan länge stängt lyser lamporna fortfarande i Eddis loppis. Innanför dörren öppnar sig en värld full av egenheter.
Tvillingarna har kommit nu, säger pappa i telefonen. En liten och en stor. Allt är bra. Pappas röst låter trött. Och glad. Vi tror fortfarande att allt ska gå bra. Men så blev det inte.
En höstnatt 1981 stjäls en madonna-figur från Rö kyrka. Tjuven skriver Alea Eacta est, tärningen är kastad, i gästboken. Man misstänker att statyn lämnat landet tills prästen får ett oväntat samtal.
Andreas Almgren springer tills hans spyr. Han är bäst i Sverige på 800 meter och en av de som tränar allra hårdast för att nå de olympiska spelen i Rio. Men så händer något som förändrar allt.
Det är många osynliga sociala koder att lära sig. Att hälsa på kvinnor med en kram var lite av en chock för Mohamed och Qadir som växt upp med att kvinnor och män inte umgås som vänner.
Sammy Sereke är nybliven telefonförsäljare. Han säljer lotter under taget namn och drömmer om att bli en toppsäljare. Men ett nytt lagförslag som förbjuder telefonförsäljning hotar hans planer.
Hur hittar jag en partner? Varför ska det vara så svårt? Hur mycket spelar mitt funktionshinder in i problematiken för att jag inte hittar någon? Eller är det ens ett problem?
Det tystnar plötsligt kring Kjell Höglund. Han sägs ragla fram längs gatorna i Västerås, sitta på parkbänkar och dricka vin. Vad hände? Magnus Thorén letar upp honom och en livshistoria rullas upp.
Förlossningen var svår och tiden som nybliven mamma förvirrande. Hon hade svårt att känna något annat än oro och rädsla. Lotta Lindeborg hade drabbats av en förlossningsdepression. Ett program av Ola Hemström.
När Kiomars satt i fängelse i Iran hade han inga drömmar. I Tendens 2007 kallade han Sverige för möjligheternas land. Han hade börjat tatuera sig för att hedra sina avrättade bröder. Vad hände sen?
Kyrkan är inget museum tänkte prästen Ingvar Humlén och föreslog att bygga om kyrkobyggnaden för asylsökande. För vad ska vi göra av alla tomma kyrkor? Förslaget har mött både entusiasm och motstånd.
Kulla kyrka är full av minnen för Sonja Björklund. Här ligger stora delar av hennes släkt och bekanta begravna. Hon skulle gärna gå i kyrkan oftare men för det mesta står den tom och kall.
De patrullerar i takt, två och två i ett led, genom stan. Eva Magnusson är den första kvinna i Stockholm som blivit beordrad att bära medborgargardets jacka med emblem. I kväll tar hon täten i ledet.
Matilda är 15 då hon sätts på en låst institution. Flera gånger hamnar hon sen i isoleringscell. En gång ställer hon galonmadrassen mot dörrluckan och hoppas på reaktion. Men inget händer, säger hon.
Sommaren på behandlingshemmet är långtråkig. Elin och de andra flickorna får glasspengar och går på kafé. En dag kommer Antonio dit. Då vet ingen att han snart kommer att dömas för våldtäkt.
Kristian blev känd på 90-talet som värstingen från Vårby gård. Efter fängelsestraffet bestämde han sig sig för att ändra sitt liv. Han har berättat om sin kamp tidigare i Tendens. Vad hände sen?
När sjukdomen tvingar 95-åriga Helny att flytta till den låsta demensavdelningen flyttar hennes man Karl-Gustav med. Han står inte ut med att lämna henne. Ett program av Ola Hemström.
Niclas vill kunna välja och vraka bland tjejerna på krogen så han går en kurs för att lära sig ragga i praktiken. Vi följer med på en krogrunda där coachen hjälper honom på traven.
När prästen Agneta Ingberg fick diagnosen alzheimer var hon 58 år. Hon förberedde sig för att ta farväl. I två tidigare Tendensprogram har hon berättat om chocken och acceptansen. Vad hände sen?
60 år gammal tvingas Thomas Lanz ut på arbetsmarknaden för att söka jobb, skriva CV och gå på anställningsintervjuer. Han var en av 3000 som miste jobbet och försökte se det som en nystart.
Tomas Johansson har jobbat 20 år på truckfabriken i Lidhult. Både hans far och hans bröder har jobbat där. Men nu är han och hans 190 kollegor varslade. Fabriken ska flytta till Polen.
Salar flydde med sin mamma från Iran och kom till den lilla byn Mellansel i Ångermanland. Nu går han på Nolaskolan i Örnsköldsvik och vill så småningom bli ingenjör.
Kilian förstorade sina läppar med preparat från internet så att de till slut sprack. Elin blekte sina tänder på klinik och fick frätskador på tandköttet. Vad händer när skönhetens pris blir för högt?
Tandblekning blir allt vanligare, precis som injektioner av botox och fillers har blivit. "Nu kommer folk tänka wow vilka fina tänder han har", säger James som bleker sina tänder.
En höstnatt 2015 kommer två bussar med asylsökande till Garda på södra Gotland. De vet inte var de hamnat och ingen i Garda vet att de kommer. Över en natt fördubblas befolkningen i byn.
När Nadia är sju år spelar hon in sagor på bandspelaren så att lillasyster ska ha något att lyssna på när mamma dricker på dagarna. Om ett par år är det också hon som går på alla föräldrarmöten.
Peter Sjölund var en av de första i Sverige som DNA testade sig för att hitta sina släktrötter. Nu har DNA rörelsen ökat stort och vi i Sverige leder statistiken när det gäller topsning i Norden.
Malin hade nyss fyllt trettiotvå år när hon fick veta att hon hade kommit till genom spermadonation. Hela hennes liv kändes som en lögn men jakten på donatorpappan öppnade en ny värld.
Arvid gjorde som så många andra. Han tog sprutan mot svininfluensa. Men istället för att fortsätta vara frisk blev han sjuk i narkolepsi, en sjukdom som han får tampas med varje sekund varje dag.
De patrullerar i takt, två och två i ett led, genom stan. Eva Magnusson är den första kvinna i Stockholm som blivit beordrad att bära medborgargardets jacka med emblem. I kväll tar hon täten i ledet.
Den lilla byn på 480 invånare ökade med en tredjedel när flyktingarna kom. Byborna mötte upp med stort engagemang. Men under ytan finns också sönderklippta fiskenät och de som slutat heja på varandra.
Malena är som en modern prussiluska. Hennes jobb är att hitta familjehem. Det finns många oseriösa aktörer på marknaden och hon visar runt i en värld där barn har blivit som en slags handelsvaror.
Vad gör man när man närmar sig fyrtio och inte känner sig hemma i sitt namn? Omfamnar man det och försöker göra det till sitt? Eller byter man plötsligt namn, mitt i livet?
Uso Güzel var 35 år när han bytte efternamn. Till Kurdman. Men alla i hans närhet jublade inte. Hur mycket av identiteten sitter egentligen i namnet och kan man bli kär i sitt eget namn?
Leo Krasniqi kallar sig för ”partydvärg” och har massor med jobb, men många blir också provocerade. Om man frivilligt går med på sånt som andra tycker är kränkande, är det en kränkning då?
Anton Frank är sju år när tar hand om elefanterna Dunja och Daela. I 45 år sköter han dem. Men med åren växer en opinon fram om elefantförbud på cirkus och relationen med hans älskade djur hotas.
Mariam Zandi blev bortgift som tolvåring. Ändå tills hon kom till Sverige hade hon lytt någon annan. Därför var det ingen självklarhet för henne att se efter sina rättigheter.
Det är många osynliga sociala koder att lära sig. Att hälsa på kvinnor med en kram var lite av en chock för Mohamed och Qadir som växt upp med att kvinnor och män inte umgås som vänner.
De träffas i ett källarvalv bakom Stureplan. Gruppen för blivande pappor. Inga mammor är välkomna. – Vi är där mest som stöd till mammorna. Ingen är stöd till oss, säger Sulle Hardo.
Elin Appelgren blev restaurangchef på en hamburgerkedja redan vid 20 års ålder. Att bossa över äldre och mer erfarna kollegor tog några år. Och hon trivs fortfarande bäst att jobba på "golvet".
Maria fick dottern Linnea med hjälp av donerad sperma i Danmark. Men redan under graviditeten tog nyfikenheten om den anonyme donatorn över. Och hennes sökande tog en oväntad vändning. Programmet är gjort av Cecilia Mora
Pontus stora intresse är tv-spel. En dag får han ett samtal från sin tjej Fanny som säger att hon är gravid. Trots att de skyddat sig visar graviditetsstickan positivt. Han är 14 år, hon 16.
Förlossningen blev svår och tiden som nybliven mamma förvirrande, berättar Lotta. Hon hade svårt att känna något annat än oro och rädsla. Lotta Lindeborg hade drabbats av en förlossningsdepression. Ett program av Ola Hemström.
Det som sker i världen återspeglas vid vår gräns, säger Kimmo och Juha som såg flyktingarna strömma in i Finland i slutet av förra året. Idag är det få spår kvar efter de intensiva månaderna.
Nora i Malmö tågpendlar till jobbet i Köpenhamn. Sedan gränskontrollerna infördes tar hemresan minst 30 minuter längre tid än förut. Ska hon hämta på dagis måste hon gå från jobbet klockan två.
En tyst marsch över minerade fält, en morfar som vinkar av, vuxna som visar rädsla och en barndoms som tar slut. Hör lyssnarnas flykberättelser lästa av bl a Rikspolischefen, BO och Hédi Fried.
Lisa tränade tio timmar om dagen och levde på tonfisk på burk, sallad och koffeintabletter. En dag sprang hon tills hon kollapsade. Det var minusgrader ute och var nära att frysa ihjäl.
Kristian Rönn mäter det mesta: svett, puls, produktiviteten under en dag, kroppsfett, vilka hemsidor han besöker, var i Lund han rör sig och med vilket färdmedel. Och han är inte ensam.
Zikrullah och Hamza från Afghanistan bor hos familjen Niklasson på Gotland. De har hört att en flyktingpojke dödat en kvinna på ett boende och undrar om deras fostersyster Vendla undviker dem nu.
Den lilla secondhand-butiken på bottenplan delar ut gratis till kläder till de 700 flyktingarna på förläggningen. Men varför säger inte alla tack när de får en begagnad jacka?
Jessica har tre barn och röker cannabis. Per har fyra barn och har startat en cannabisverksamhet. Möt föräldrarna som röker gräs.
Polisen stannar bilen och vill se leg. Men i väskan ligger också Martin våg, små platspåsar och en bit cannabis. Nu är det dags att ta körkort igen men klarar Martin att sluta röka gräs? Vill han?
Bokhandlaren Per Ahlqvist tränar minst fem gånger i veckan. Hans mål är att bli 120 år. För att nå sitt mål har han startat en förening tillsammans med andra som också vill bromsa åldrandet.
Sammy Sereke är nybliven telefonförsäljare. Han säljer lotter under taget namn och drömmer om att bli en toppsäljare. Men ett nytt lagförslag som förbjuder telefonförsäljning hotar hans planer.
Barnen tyckte inte Berit var klok när hon flyttade till det första radhusområdet i stockholmsförorten Tensta. Husen på bomässan BO 06 som skulle förändra synen på miljonprogrammet. Hur gick det? Ett program av Ola Hemström.
Bastant står den där, den två meter höga bullermur som separerar villaområdet Djupadal från höghusen i Kroksbäck. Nu ska den bort för att få människor att mötas. Men vill de det?
Shalini gör research. Hon kollar löner, vad som behövs för visum och vilken relation Sverige har till Kanada. Hon ska lämna landet och det är inte en dag för tidigt, tycker hon.
Var går gränsen för hur mycket rasism en person tål under en livstid? Arash Dehvari har levt största delen av sitt liv i Sverige men tanken på att lämna landet dyker allt oftare upp i hans huvud.
I skuggan av Solvalla Travbana har det länge trängts ett 50-tal husvagnar. Nu ska de boende där avhysas. Men vart ska de ta vägen? Pia har varit hemlös i många år och drömmer om en egen lägenhet.
När samtliga boende på husvagnscampingen i Solvalla ska vräkas är det en man som vägrar lämna sitt hem. Teemu Suomalainen, hövdingen av Teemu-land.
Det är sommar och Reine Ullén kör timmer i skogen. Plötsligt överrumplas han och hans kollega av eld och fallande träd. Salabranden i Västmanland stormar fram och Reine tvingas kämpa för sitt liv.
Linnea föddes i en pojkkropp men har alltid känt sig som en flicka. Hon vill ha klänning och håret i tofsar. Och ett flicknamn. Men hur ska det gå till och vad ska andra tänka och tycka?
Folke Schimanski växte upp i Tyskland på 30-talet med en far som var aktiv i Hitlers nazistparti. Under hela sitt liv har han sedan brottats med skuldkänslor och frågan om sin egen roll i historien.
"De som hanterar det här inte vet vad det handlar om." Det säger Ulf Henricsson, legendarisk svensk befälhavare i Bosnien, 1993. Vilket ansvar har försvarsmakten att ta hand om sina soldater?
"När man tänker på att det hände var på riktigt mår jag illa." Daina är mamma till Kongo som gjort utlandstjänst i Afghanistan. Här berättar hon hur det är att leva nära en person som lider av PTSD.
"Jag ser hur min hjärna tapetserar väggen." Mats var med om en skenavrättning när han gjorde FN-tjänst i Bosnien 1993. En upplevelse som fortfarande plågar honom.
Vid sjuttio fick Gun Hansson plötsligt lust att krama om främlingar på stan. Höll hon på att bli sjuk? Nej, hon upplevde gerotranscendens, en förändring som kan komma när vi åldras.
När Sten Bolling fyllde 100 år satt han upp en tioårsplan med sikte att leva tio år till. Idag är han 102 och har inga planer på att dra ner på takten. Hur ser hans recept för ett långt liv ut?
Dagny Carlsson är 103 år och känner sig piggare är någonsin. Idag är hon Sveriges och kanske världens äldsta bloggare. Vad gör hon för att vara så frisk och kunna hålla igång ännu i den åldern?
"Ordningsvakten var mest aggressiv när han blev uppmanad att släppa mig." Det säger Bienvenido Flores som filmade en ordningsvakt i tunnelbanan.
Mattias och Fredrik är ordningsvakter. De ser jobbet som ett serviceyrke där de ibland måste ta till våld. Men hur mycket våld får en ordningsvakt egentligen använda?
Hur tillfredsställer man sin lust och längtan som ensamstående mamma? Anna och Mia letar efter sex och kärlek i appar på mobilen.
För homosexuella killar finns det appar där användaren kan se vilka bögar som finns i närheten. En värld av killar att ha med sig i fickan och som rymmer allt från gemenskap till snabba möten.
Polcirkelns Lantgård i Juoksengi är ett av de få jordbruk med mjölkkor som överlevt de senaste åren i Övertorneå. De fick stöd från byborna som köpte aktier i gården och nu drivs gården som aktiebolag
Familjen Svensson i Loshult driver den sista mjölkgården i Odensjö socken. De brukar 90 åkrar i åtta byar men det rekordlåga mjölkpriset hotar nu både gården och framtiden för det öppna landskapet. Ett program av Ola Hemström.
Drömmarna de byggde förstördes av kriget. Andjelka Milanovic och hennes familj lämnade hastigt Sarajevo 1992. Där var hon en framgångsrik chef inom tandvården. Här känner hon sig fortfarande osynlig.
Efter fyra månader av terror och skräck för att hamna i koncentrationsläger, som sin far, flydde 21-åriga Armin Hadzic till Sverige. Med tunga minnen i ryggsäcken skulle han nu starta sitt nya liv.
De uteslutna vägrar se sig besegrade och de nya Ungsvenskarna slipar sina argument. Tendens är med i de unga politikernas korridorer efter åren av slitningar mellan moderparti och ungdomsförbund.
I många år hängde Ida med gänget i byn som tog droger. Men medan vännerna dog i överdoser slutade Ida knarka. Känd i hembyn som "missbrukaren" känner sig Ida idag inte välkommen tillbaka.
I flera år har Sverigedemokraterna legat i luven med sitt ungdomsförbund. SD klippte till slut banden med SDU tidigare i höst. Tendens skildrar spelet bakom rubrikerna i två program.
En månad sen den rasistiska attacken i Trollhättan gör Tendens ett besök i den shiamuslimska moskén. Hur övervinner man rädslan när terrorn kryper närmare ens vardag?
Kvinnan som sitter och tigger och som Sara Olausson gått förbi så många gånger, gör plötsligt något som skakar om Sara. Det leder vidare till en Rumänien-resa och en rad oväntade händelser.
Det står ett ödehus i samhället Björkvik sydost om Katrineholm. En dag flyttar en grupp romska EU-migranter in utan tillstånd. En del Björkviksbor upprörs medan andra bjuder romerna till kyrkan.
Mats trivdes inom försvaret. Han var yrkesofficer och tvekade inte när han fick frågan om han ville göra utlandstjänst. Men då anade han inte vilka konsekvenser uppdraget skulle få.
Runt om Sverige finns drömmar om att bygga en riktig moské. Tendens följer under ett år mosképrojektet i Skärholmen. Hur ska styrelsen få ihop pengar för att drömmen ska bli verklighet?
Andreas glömmer aldrig aborten han och flickvännen gjorde som unga. När hon blev gravid enades de till slut om abort, trots att hon egentligen inte ville. Ingreppet har påverkat hans syn på abort.
Kajsa är tjugofem år och har gjort tre aborter. Hon har känt sig klantig varje gång hon har blivit oönskat gravid men håller inte med de som säger att unga kvinnor använder abort som preventivmedel.
”Det känns som att vi inte är välkomna i Sverige. Vad händer next? De kommer kanske till vår skola”, säger Sana, 15 år. Hur påverkar dådet i Trollhättan andra barns bild av sig själva och av Sverige?
Salar flydde med sin mamma från Iran och kom till den lilla byn Mellansel i Ångermanland. Nu går han på Nolaskolan i Örnsköldsvik och vill så småningom bli ingenjör.
Cyntia Kozmo, som kom från Syrien för ett par år sedan, fick en snabb start i en vanlig svensk klass. Undervisningen på både svenska och arabiska i förberedelseklassen gav henne ett lyft.
Hur är det att följa en nära anhörig som är på väg att dö? Tendens lyssnare berättar för reportern Åsa Furuhagen om maktlöshet, tillit och komiska ögonblick i dödens närhet.
Finns den smärtfria döden? Åsa Furuhagen möter läkare och sjuksköterskor i Linköping som hjälper döende patienter och deras anhöriga och hon träffar Jenny som mist sin man i cancer.
Hur ser döden ut när den väl kommer? 250 människor dör i Sverige varje dag. Ändå är den sista stunden i livet något vi sällan talar om. Vi möter de som tar hand om oss när slutet kommer. Ett program av Ola Hemström.
Lars Hedh var en av 15 000 stockholmare som utan sin vetskap kartlades i Stockholm Universitets projekt ”Metropolit”. Ett forskningsprojekt som visste mer om honom än han själv.
Jan och Toralf har hjälpt Lawrence från Uganda i fyra år. Hur fick de plats med Lawrence i sina liv? Hur ska man stötta utan att skapa ett beroende och hur gör Lawrence med sin tacksamhetsskuld?
Tendens Ola Hemström har återvänt till volontärerna på Malmö central efter en månad. Myndigheterna håller på att ta över ansvaret för flyktingmottagandet på plats men det sker inte utan friktion.
Uso Güzel var 35 år när han bytte efternamn. Till Kurdman. Men alla i hans närhet jublade inte. Hur mycket av identiteten sitter egentligen i namnet och kan man bli kär i sitt eget namn?
Vad gör man när man närmar sig fyrtio och inte känner sig hemma i sitt namn? Omfamnar man det och försöker göra det till sitt? Eller byter man plötsligt namn, mitt i livet?
Bilden av ett offer som påstods ha blivit halshuggen delades på nätet tusentals gånger bland annat av Isaak som vi hör i Tendens idag. Men vad visade bilderna? Vi slår hål på ryktet om IKEA-morden.
"Hon är en hora". Ett klick på mobilen och ryktet är igång. Haitham, fältassistent i Botkyrka, jobbar för att minimera ryktesspridningen. Ett rykte kan förstöra ett liv och skapa fördomar.
Hur är det att stå i första ledet och ta emot barn och unga på flykt? I Mölndal lägger enhetschefen David Nilsson ut madrasser i ett dagis som stått tomt.
Kvällen innan kom hundratals flyktingar. De flesta frivilliga har knappt sovit. Så kommer nyheterna från andra sidan. Följ de frivilliga flyktingmottagarna under ett ovanligt dygn på Malmö Central.
Hanad Hassan var 14 när han kom ensam från krigets Somalia. Han ville bli socionom. Studievägledaren sa att Hanad inte hade någon chans att plugga vidare. Men Hanad tänkte bevisa att han hade fel.
16-åriga Ali bor i Afghanistan och drömmer om att bli polis. Han gömmer sig ombord på en båt i Grekland. Det är vinter och Ali kan inte simma, men polisen där kastar honom överbord.
Anna har bara ett bröst. Där det högra bröstet skulle ha suttit finns bara ett långt ärr. Hur mycket av hennes kvinnlighet och könsidentitet låg egentligen i bröstet?
När Anton kom i puberteten utvecklade han små bröst. Och de försvann inte som läkaren trodde att de skulle göra. Anton hatade sina bröst och tyckte de begränsade hans liv.
När Kevin Redvik bara var ett halvår gammal dog han i plötslig spädbarnsdöd. Hans föräldrar tog beslutet att donera flera av hans organ. Men hjärtat? Är det ett organ som alla andra?
Mikaela Persson behöver en ny njure. Väntan känns evig. Kommer den nya utredningen av organdonation som snart presenteras påverka hennes chanser till ett nytt liv? Nu har Mikaela väntat i nio år.
Vid sjuttio fick Gun Hansson plötsligt lust att krama om främlingar på stan. Höll hon på att bli sjuk? Nej, hon upplevde gerotranscendens, en förändring som kan komma när vi åldras.
När Sten Bolling fyllde 100 år satt han upp en tioårsplan med sikte att leva tio år till. Idag är han 102 och har inga planer på att dra ner på takten. Hur ser hans recept för ett långt liv ut?
Dagny Carlsson är 103 år och känner sig piggare är någonsin. Idag är hon Sveriges och kanske världens äldsta bloggare. Vad gör hon för att vara så frisk och kunna hålla igång ännu i den åldern?
Vad kan skönhetsmarknaden göra för ett manligt ansikte i femtioårsåldern? Ola Hemström har gett sig ut för att pröva vad branschen kan erbjuda utan att ta till kniven.
Tandblekning blir allt vanligare, precis som injektioner av botox och fillers har blivit. "Nu kommer folk tänka wow vilka fina tänder han har", säger James som bleker sina tänder.
Pias tänder har länge stått långt ner på prioriteringslistan. Men nu ska alla dras ut till förmån för proteser. Då behöver hon inte längre hålla handen för munnen då hon skrattar, säger hon.
Det var väskan. Den fastnade i hjulet på cykeln och sen hände det Vid olyckan är Jonas Cederling 33 år. Efter några dygn i koma vaknar han upp halvförlamad, med grav hörselskada och förlorat minne. Ett program producerat av Ola Hemström.
Nora dog i Evas mage strax innan hon skulle komma ut. Eva Blomkvist berättar om sorgen och glädjen och om vad det egentligen är att vara mamma. Ett program producerat av Ola Hemström.
Den lilla flickan dansar till den dova rytmen från diskmaskinen. Hon heter Lollo och är min syster. Jag var irriterad på att hon inte kunde inte begå äldstasyskonets obligatoriska snedsteg så att jag slapp. Ett program producerat av Ola Hemström.
Hannes Boström har fått känna av baksidan av det psykologiska fenomenet halo-effekten. Han har haft sin övervikt emot sig och det har påverkat både hans skolgång och jobbkarriär.
Michel Issa knäckte koden för framgång. Att synas med framgångsrika personer gav hans egen karriär en skjuts. Det som ligger bakom är ett psykologiskt fenomen som kallas Haloeffekten.
På fotbollsplaner runt om i Sverige drömmer pojkar om att bli fotbollsproffs, att bli nästa Zlatan, Messi eller Ronaldo.
- Jag minns inte att någon var befriad från morgonsamlingarna. Alla lärare var troende och det genomsyrade hela skolan. Allt var en kamp mellan ont och gott, säger Madeleine Brink, 24 år.
Varje år utsätts en miljon barn för sexhandel runt om i världen, enligt FN. Några av de barnen och männen som köper dem finns också i Sverige.
Minns du Soha Arifi? Hon miste tre av sina döttrar under båtflykten från Syrien. Nu bor hon i Umeå och försöker samla den familj som är kvar. Ska hon lyckas återförenas med sin man Hussein?
En tidig sommarmorgon sätter sig Anna Ström i minibussen. I bakluckan ligger en kista draperad med blåvitts fana och ur stereon hörs sportreferat. I kistan ligger hennes son. Resan hem har börjat.
När Leif Andersson klev in i en skivstudio för att spela in sitt livs enda singel anade han nog inte att resultatet senare skulle uppfattas som det mest udda som givits ut. Vem var Leif?
Sara, Emma och Anna växte upp i ett gammalt sekelskifteshus som kommunen rev för att ge plats åt ett köpcentrum. Nu är platsen där huset stod en parkering och saknaden efter barndomshemmet är stor.
Filmaren Liselotte Wajstedt dokumenterar Kirunas byggnader och platser som nu ska rivas på grund av stadsomvandlingen. Hur mycket av stadens själ går förlorad med flytten?
Det är som att gå på en begravning säger ett par som ser sitt första hem i Kiruna jämnas med marken. Sveriges största stadsflytt har startat och för många orsakar den stor sorg.
Midsommaraftonen 1945 reste hjälpsköterskan Britta Aldstam med skeppet M/S Rönnskär från Malmö för att hämta upp överlevande från koncentrationslägret Bergen-Belsen i Tyskland.
Visar de 500 senaste av 1342 avsnitt.
Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.