Tornedalen 1800-tal. Pigan Maija tänker inte låta sitt barns far komma undan det ekonomiska ansvaret för barnet. Hon stämmer honom - och vinner.
Släktforskare Håkan Bergström berättar om pigan Maria Esajasdotter Saari, kallad Maija och hennes son Johan. Det skulle visa sig att pigan Maija hade skinn på näsan – hon föder Johan som ogift och pappan försöker komma undan det ekonomiska ansvaret. Nej, det här accepterade inte Maija och stämde honom till tinget – och vann.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro
Det är Stockholm, 1800-tal, och vi får följa livet för den prostituerade kvinnan Maria Andrietta Löth.
Edith Holmqvist är en ung släktforskare som fördjupat sig i sin ana Maria Andrietta Löth.
Som ung kvinna på 1860-talet begav sig Maria från Gävle till Stockholm för att söka lyckan, men hamnade i prostitutionens klor. Dessvärre var hennes öde inte unikt. Det var inte alltid så mycket som krävdes för att man skulle hamna i prostitution, om man kom som ensam fattig kvinna, utan nätverk och utan att ha något ordnat för sig.
Vi får följa Marias kämpiga liv i Stockholm med besök på Besiktningsbyrån i Gamla stan och kurhus.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.
Christian Göransson var skogsfinne och visman och ställdes inför rätta för trolldom och signeri på 1600-talet. Han skulle hjälpa en bonde med att hitta försvunnen tobak, men misslyckades.
Idag finns många ättlingar till skogsfinnar i Sverige. Helena Wijk är en av dem. Hon har släktforskat på sin anfader Christian Finne Göransson som levde på 1600-talet. Han ställs inför rätta två gånger i sitt liv, sista gången för trolldom och signeri.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.
Märtha von Mecklenburg trotsade alla förväntningar på en fin flicka och lämnade landet för kärleken.
Christina Lindaryd har forskat på familjen von Mecklenburg och den egensinniga dottern Märtha. Familjen var av tysk adel och umgicks i landets fina kretsar. Men skandalerna haglade kring familjens liv och till sist lämnade Märtha landet för kärleken till en fransk markis.
I Släktband fördjupar vi oss i det övre samhällsskiktet på 1800-talet i Sverige och vi familjen von Mecklenburg.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.
Kirsten var en av de första prästfruarna i Sverige efter reformationen. En speciell roll att axla i en tid av förändring.
I Släktband fördjupar vi oss i den svenska reformationen och vad det innebar för Kirsten att bli en av Sveriges första protestantiska prästfruar. Gunvor Waller har släktforskat på Kirsten och har lyckats hitta detaljerad information från 1500-talet.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.
Alma Hesseldahl var 1800-tals sångerskan som drömde om Europas stora scener. Hon åkte till Berlin, Paris och Milano och skolades som sångerska. Framtiden såg ljus ut tills hon en dag blev sjuk i giftstruma.
Michael Andersson har forskat på Alma och berättar hennes sorgliga historia.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.
Märta Stina Eriksson förgiftade sin nyfödda med arsenik och berättade om det först många år senare för en läkare på hospitalet.
Märta Stina Eriksson växte upp i Medelpad under sent 1800-tal. Hon arbetade som piga när hon träffade sin blivande man, blev gravid och gifte sig. Men hennes förstfödda son Erik insjuknar och dör, bara sex månader gammal.
Märta Stina kommer bli allt sorgsnare och oroligare åren efter och skrivs in på hospital. Där berättar hon om hemligheten som hon burit på i så många år.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.
På 1800-talet i Sveg verkade en egensinnig urmakare, Olof Jonsson. Han var även en duktig spelman, men släktmyten säger att han spelade bort stora arealer skog.
Åke Persson har släktforskat på sin anfader Olof Jonsson som levde på 1800-talet i Sveg. Han var förutom urmakare en duktig spelman på orten. Men i Åkes släkt sägs det att Olof var svag för spriten och spelade bort stora arealer skog på fyllan. Kan det stämma? I Släktband tar vi reda på sanningen.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling
Abraham lämnade familj och det judiska livet bakom sig för ett liv utomlands. Robin Lapidus har med släktforskningen slagit hål på en rad familjemyter.
I dagens avsnitt om den judiska familjen Olschanski som kom till Sverige på 1870-talet. Från början sysslade de med lump och skrot och fortsatte senare med bärgning av större båtar och rederiverksamhet.
Släktforskaren Robin Lapidus berättar om Olschanskis med tonvikt på äldste sonen Abrahams levnadsöde. Abraham lämnade allt och emigrerade till Sydafrika för att söka lyckan. I början av seklet återkom han till familjen i Oskarshamn men lämnade ganska snart för USA. Efter det hör ingen av Abraham någonsin igen.
Och med släktforksningen har Robin spräckt flera myter som levt inom familjen.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling
Släktband om rotlöshet, fosterhem och syskonkärlek. Vi får följa den unga kvinnan Senta Zamores liv under början av 1900-talet.
Genom en unik brevsamling fick släktforskaren Lisa Qviberg en inblick i den unga kvinnan Senta Zamores liv i början av 1900-talet. Senta växer upp i den välbeställda familjen Zamore, men känner sig aldrig hemma. Som ung vuxen tog Senta kontakt med sin biologiska bror, arbetarförfattaren Rudolf Värnlund, och syskonparet fick en varm och nära relation.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling
Ett svartsjukedrama med rättsliga efterspel i början av 1800. Kersti Andersdotter vägrade hålla tyst om misstankarna om sin makes kärleksaffärer.
I Olofstorp, Fänneslunda socken, pågick ett infekterat svartsjukedrama i början av 1800-talet. Kersti Andersdotter var rasande över sin make Svens besök hos grannfrun Lindesa. Hon var så arg att hon vägrade hålla tyst om sina misstankar. Det hela slutade i en rättslig process och Kersti dömdes till böter.
Heidi Popper berättar om sin anmoder och efterspelet i Släktband.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.
Nils ”Lill-Nicke” Nilsson från Dalasjö upplät sin gård för undervisning av barn i trakten. Fram till hans död så kämpade han för en skolbyggnad på orten.
Undervisning av barn var något bonden och lekmannapredikanten Nils brann för. I Lappland på 1800-talet var det ont om lärare och skolbyggnader så Nils, även kallad Lill-Nicke, upplät sin gård till undervisning.
I släktforskaren Helenes släkt sägs det att Nils åkte till Stockholm för att äska pengar till en skolbyggnad men han kom hem sjuk och gick bort snart efter det. Men var det verkligen så att han åkte till Stockholm? Och hur gick det med skolbyggnaden? Helene Engström har försökt att söka svar på sina frågor.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.
Anders Raivi är en känd och mytomspunnen figur i Ångermanland. Men vad stämmer egentligen om honom? Det tog släktforskaren Mats Karlsson reda på.
Anders Andersson Raivi levde utanför Hoting i Ångermanland på 1700-talet. Släktforskaren Mats Karlsson har hört namnet Anders Raivi sedan han var liten. En dag såg han namnet ”Raivi” i kyrkoboken. Ditskrivet med blyerts bakom hans anfaders namn. Mats ville veta mer. Var Anders Raivi hans anfader? Och vad stämde egentligen om det som skrivits om Raivi tidigare? I Släktband går vi genom om vad som är sant kring den mytomspunne nybyggaren i Tåsjö.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.
Det är 1880-tal och väckelserörelsen har slagit rot i Ekshärad. Sone Jonsson döms för att begravt sin dotter utan kyrkans närvaro. Men han överklagar, och vinner.
Värmlänningen Sone Jonsson valde att begrava sin dotter utan att kyrkans präst fick närvara. Familjen Jonsson hade gått med i Missionsförbundet, som så många andra i Sverige i slutet av 1800-talet. Släktforskaren Malin Axelsson berättar historien om Sone och hans övertygelse.
Idéhistoriker i programmet är Peter Bennesved.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.
Matilda Mukkavaara ska ha varit gravid 24 gånger i sitt liv. Tillsammans med maken Johan levde hon ett strävsamt men också rikt liv på deras gård i Tornedalen.
Matilda Mukkavaara levde med sin man Johan i en tornedalsk by med samma namn, Mukkavaara, under 1800- och 1900-talet. Matilda har själv berättat att hon under de barnafödande åren aldrig var tom ett helt år.
Släktforskaren Tyra Helena Lindström har fått det till att Matilda måste ha varit gravid 24 gånger. Sex av barnen överlevde till vuxen ålder. I dagens Släktband får vi en inblick i det strävsamma liv som paret Mukkavaara levde på gården där både slitsamt arbete men också stunder av glädje var vanligt.
Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro
Paul reste och arbetade i USA, Argentina, Norge och Sverige som bergsingenjören runt sekelskiftet 1900. Släktforskaren Magnus fick en stor brevskatt i sin hand och fick in djup inblick i Pauls liv.
En sensommardag 1885 i Västerbottens djupa skogar blir postombudet Lovisa Näslund rånad och mördad. Mördaren är Erik Axel Mikaelsson, en berusad familjefar, desperat efter pengar. Gunnar har forskat om släktens mörka historia.
Agnes Öhrn levde ett utsvävande liv med fest och kärlek, men också sorg och smärta. Det skriver hon om i sin lilla röda dagbok som släktforskaren Catarina fick i sin hand.
Chris Frykholm lämnade sin man och började umgås med Klarabohemerna i 40-talets Stockholm. Christina Kellberg ville veta mer om sin mormors liv som fick ett sorgligt slut.
Lilly arbetade ombord på fartyg i början av 1900. Hon lämnade bort sina döttrar, men behöll kontakten tills hon dog i lungsot ombord på ett fartyg. Kerstin Winell har forskat på sin mormors mor.
Den unge soldaten Sven lämnar fru och ett litet barn efter sig när han insjuknar och dör i Stralsund. Sven hann varken kriga eller se sin son växa upp.
Andreas Wilhelm Roos var en resande djurläkare i Norge och Sverige under 1800-talet. Han var ofta i klammeri med rättvisan. Innan hans död levde han som bofast och resandearvet nämndes aldrig i släktforskaren Thomas Lindgrens familj.
1899 åker den unga Maria Otilia Johansson från Värmland till Amerika. Hon kan varken språket och ingen väntar på henne när hon kommer fram. Bakom sig lämnar hon sin nyfödda flicka Helga.
En decembermorgon 1811 blir sjökapten Anders Hindrikssons fartyg kapat av fransoser, men besättningen lyckades övermanna kaparna och ta galeasen Silvander i hamn.
Hunger, kyla och smuts hör vardagen till i Vita bergen i Stockholm på 1800-talet. Här lever Christina som mister sina män och tvingas lämna bort sina barn. Det är en kamp för ett dräglig liv.
Ett spädbarn dör efter en hemlig förlossning 1861 och modern ,Kerstin, misstänks för barnamord. Kerstin hävdar att hon är oskyldig men rätten tycker annorlunda.
När Isaac är i 40-årsåldern kallas han ut i krig för första gången, finska kriget. Han tvingas lämna sin hustru och barn för att försvara svensk mark mot ryssen och han kommer aldrig att återvända.
Efter en familjekris blir Beata djupt olycklig. Maken, prästen och provinsialläkaren anser att hon har blivit sinnessjuk, hon skickas på hospital. Det ska dröja 45 år innan Beata får komma hem.
I det kristliga Sverige på 1600-talet härjade prästen Anders Balck. Hans alkoholproblem och ursinne drabbade församlingar, kollegor och inte minst hans familj.
Gustafva var bara tonåring när hon 1820 blev anklagad för rånmord. Gustafva sattes i fängelse på bekännelse och en präst skulle få henne att erkänna. När hon till slut släpptes var hon 64 år.
Uppvuxen på barnhem och tidigt satt att försörja sig själv blev Ebbas liv kantat av sprit, prostitution och bråk med rättvisan. Hon slutade som syfilispatent, blind och psykiskt sjuk.
När Julius bror Alfred dog valde Julius att ge sin arvslott till brodern Arvid. Det var starten på en släktfejd som varade i flera generationer och som löstes upp av släktforskaren Martina Mullback.
Erik kom från Värmland men levde många år i Nya Zeeland och Australien. Han kom hem igen och blev en man det talades om. Han kallades ”zeelänningen”. Men en dag försvann han spårlöst.
När Johanna födde sitt och Eriks första barn väntade också Eriks fru Hilma barn. Erik hade två familjer samtidigt, en officiell med fyra barn och en hemlig med tre.
Den unge polacken Teddy blev tillfångatagen under kriget och blev lägerfånge hos nazisterna. Han skeppades till Norge för att hugga skog. En dag tog han chansen och flydde över gränsen till Sverige.
När Suzanne Jonsson Lindström upptäckte att hennes farfars farfars farfar varit skarprättare blev hon minst sagt förvånad. Nu försöker hon ta reda på allt om honom och hans liv.
Tom Rimbrant ville ta reda på varför hans gammelmorbror tog sitt liv. Till slut fann han en sorglig Romeo- och Juliahistoria som slutade i två självmord.
Richard föddes under enkla förhållanden och fick med tiden den viktigaste förtroendeposten i sin kommun. Men han använde samma plånbok både för sin egen och kommunens ekonomi. Det blev hans fall.
Bengta Bengtsdotter hade bara tänkt ställa till det lite grann. Men ögonblickets ingivelse förstörde allt och hon blev dömd för mordbrand. Hon hade ändå tur och klarade sig från att avrättas.
Brita Stina fick stämpeln "illa känd" av prästen efter att ha fött flera barn utom äktenskapet. Hennes tvillingar Per och Johan fick en tuff start och flera av deras barn drabbades av olyckor.
När Lisa Persdotter från Ånimskog i Dalsland födde sitt andra barn utom äktenskapet knöt hon in den lille pojken i en tygbit och grävde ner honom på gödselstacken.
En sommarnatt 1896 brann det i Moses urmakarbod i Salbohed. Han anklagades för att ha anlagt branden med hjälp av en riggad väckarklocka. Mot sitt nekande fick Moses avtjäna sju år på Långholmen.
Hillar Äro påstod sig leva bland grevar, operettkungar och personer med makt. Men det var bara fantasier för i själva verket satt han i fängelse, arbetade i gruvor och hamnade i koncentrationsläger.
Kungen hade förbjudit brännvinstillverkning för husbehov. I två socknar i Kronoberg började en lokal skogvaktare anmäla hembrännare. Det kom att kosta honom livet.
Johan August föddes fattig. Men han fick ett arv och en uppmuntrande knuff mot högre studier. Han läste vid Uppsala universitet i 17 år. Hans långa tid som överliggare resulterade i livslånga skulder.
Mikaela Valtersson kände aldrig sin biologiska mormor och visste inget om sin mormorsmor. När hon började släktforska fann hon i sin släkt en av 1930-talets stora abortörer i Stockholm.
Margareta Westerlund stal allt från handdukar till hyvlar och hölass. Innanför murarna på Härnösands fängelse födde hon sin son 1888 och hennes medfångar smugglade brev till henne som ännu finns kvar.
Juristen Johannes Heüman drogs med skulder och hade samtidigt fått i uppdrag att förvalta ett stort arv. Frestelsen blev för stor och Johannes förskingrade arvet genom att förfalska en namnteckning.
Nu är vårt systerprogram Familjehemligheten tillbaka. I första avsnittet berättar Titti om DNA-testet som avslöjade sanningen om hennes far och inledde en jakt, via arkiv och gamla dagböcker.
Nils och hans son Albrekt gick vintern 1718 över Jämtlandsfjällen i Karl XII:s krig. Men bara Albrekt överlevde. Väl hemma uppstod tycke mellan honom och faderns nya hustru Maria. När de fick ett barn gick det inte att hålla hemligt längre och båda dömdes till döden genom halshuggning.
Helena Palmgren fann historien som sin farmors farmor Sofia av en slump. Sofia hade tre små barn och Helena tror att hennes anmoder tog med sig den yngste sonen till bordellen i Stockholm.
Emilia Hansson blev småskollärare mot alla odds och ville helst jobba med samiska barn. Hon var en modern pedagog i början av 1900-talet som arbetade under den tid då rasbiologi var på modet.
När Lillys pappa träffade en ny kvinna kastade han ut Lilly och hennes mamma. De försökte klara sig men situationen blev ohållbar och till slut hamnade Lilly på barnhem. Adoptioner blev möjliga först 1918.
Schweizaren Max Lang flyttade till Afrika i början av 1920-talet för att slippa bli präst. Han arbetade för en tysk firma men allt han tjänat blev värdelöst under resan hem då hyperinflationen slog till.
En vårddag 1929 gick världen i kras för Ingeborg och Artur. Ingeborg tappade all förankring till verkligheten och gjorde det otänkbara. Innan dagen tagit slut hade deras tre små barn mist livet.
Anders kom aldrig hem till middagen den där januarikvällen 1787. Först två månader senare hittades hans kropp i dammen. Änkan fick livslång pension ur Hammarkassan och levde ensam resten av sitt liv.
Anders från Utanmyra blev först betjänt i Stockholm. Han fortsatte sen till London där han tjänade allt mäktigare män och gjorde sig en förmögenhet. I Sverige fanns lakejer som yrke under 1700-talet
De två grannarna hade varit osams länge. Men i september 1816 brast det för dem båda och de slogs i flera timmar med nävar och tillhyggen. Nils dog av sina skador och Ivar dömdes till döden för mord.
Livet för Greta förändrades dramatiskt när hon 1779 fick flytta till Kungliga slottet i Stockholm för att bli amma åt kronprins Gustav Adolf. Greta fick hög status till skillnad från de vanliga ammorna.
Vad händer när familjehemligheter avslöjas? Nu startar Gunilla Nordlund en ny serie i P1 och Släktband får en lillasyster. I serien Familjehemligheten möter hon människor som gjort en upptäckt som förändrar allt de trodde de visste om sig själva och sin familj.
Som femåring blev Gustav bortauktionerad när hans far inte kunde ta hand om honom. 15 år senare kom pappan hem från Amerika och i samma stund han satte foten på svensk mark föll han död ned.
Gerda flyttade från Sverige som ung. Hennes liv blev dramatiskt när hon ständigt kom i vägen för krig och uppror. Hon var 72 år när hon flydde sista gången på kärra genom ett krigshärjat Tyskland.
Johanna Andersson hoppades att äldste sonen skulle ta hand om henne när hon blev gammal. Han fick köpa familjens hemman billigt men sålde det snabbt vidare och Johanna blev satt på undantag.
Valfrid Israelsson fick hjälp av sina syskon att ta sig till Amerika 1912. Men där blev han snart arbetslös och hade dessutom svårt med engelskan. Han vände hem igen och kallades 14-dagarsamerikanen.
Elin fick tolv barn med fyra män. Flera gånger lämnade hon bort sina barn till deras fäder när hon träffade en ny man. 1800-tals pappan tog mycket större del i barnens liv än vi tidigare trott.
Under många år pågick ett lågintensivt gräl mellan de två grannarna på Öland. När Per till sist band fast Anders Peters häst var måttet rågat. Djuren var livsviktiga i bondesamhället.
När Anna Matilda var tio år förlorade familjen sin gård. Efter det var hon skriven som "obefintlig" i kyrkböckerna under en stor del av sitt liv och hamnade utanför samhällets kontroll.
När Lucia var tio år dömdes hennes far för tidelag. När hon var 20 blev hon änka efter en veckas äktenskap. När hon blev 30 träffade hon en rysk soldat och livet lugnade äntligen ner sig.
Mitt under den pågående Norbergsstrejken 1892 vräktes 50 familjer från sina hem när fäderna vägrade skriva på för lägre löner. Ernst såg på när poliserna slängde ut allt hans familj ägde på backen.
Folåsa räddningshem och skyddshemmet Vrångsholmen var två institutioner som tog emot vanartiga gossar. Bestraffningar och rymningar var vanliga och med tiden växte kritiken mot hemmen.
Beata valde gång på gång att leva med män som rörde sig i samhällets marginal. När hon ville skilja sig från sin förste man tog hon hjälp av prästen som skrev en fördömande karaktärsbeskrivning.
Fredrika vågade inte berätta för sin nye man att hon var gravid med en annan man när de gifte sig. När hon sen tog livet av det nyfödda barnet misstänktes hon också för att dödat sin förste man.
Johan August Johansson lämnade sin gravida hustru och deras sex barn hemma i Sverige när han själv emigrerade till Amerika. Där blev han kvar och gifte om sig med en annan kvinna.
Nya Sverige blev Sveriges första koloni. 1637 avseglade två fartyg till Delaware i USA, men redan 1655 övertogs kolonin av Holländare. Många av de som bosatte i kolonin var finländare.
Soldaten Johan Henrik Sjöö deltog i de långdragna striderna mellan Sverige och Ryssland 1808 och 1809. När kriget var över rodde han sin familj i en eka över Östersjön till tryggheten i Sverige.
I galenskap och förvirring utplånade August hela sin familj. Omgivningen trodde att det berodde på att han tuggat på ett grässtrå. I själva verket hade hans dåliga munhygien orsakat strålsvamp och dålig hygien var i folktron ett sätt att hålla sig frisk.
Anders Andersson stred om rätten att skörda torv ur en mosse i nästan 30 år. Den bittra striden mot grannen berodde på att reglerna kring arrende ändrats.
Bengt Nilsson blev en framgångsrik entreprenör i början av 1900-talet. Bara några årtionden tidigare var det betydligt svårare att starta en egen verksamhet i landet.
Anders Peter Glader och hans familj var tidiga emigranter. De åkte 1853 från södra Småland till Amerika. Men den fasansfulla resan tog två av barnens liv och deras mor återhämtade sig aldrig.
Katharina från Värmland flyttade norrut där hennes man slagit sig ner efter att ha arbetsvandrat många år. Men livet blev inte som hon hoppats. Spetälska, död och fattigdom drabbade hennes familj.
Elsa Spång växte upp under svåra omständigheter. Hennes mor var död och pappan okänd. Men nu, mer än 100 år senare, har hennes sondotter Ann Bergqvist listat ut vem pappan var med hjälp av DNA.
Sara dömdes till döden för att ha tagit livet av sitt nyfödda barn. Hon lyckades fly till Norge och fick ett nytt liv, men kvar i Sverige fanns fångvaktaren som fick skulden för hennes flykt.
Sara blev änka i unga år. Två av hennes barn fick stämplen "mindre vetande" och "trög". När hon sedan fick ett utomäktenskapligt barn blev hon för alltid beroende av andras hjälp.
Glasblåsaren Georg gifte sig med en prästdotter i Finland. Kontakten mellan de två bröts helt när de nya gränserna drogs 1809. När han sen gifte sig i Sverige bröt han mot lagen och blev bigamist.
Som femåring blev Gustav bortauktionerad när hans far inte kunde ta hand om honom. 15 år senare kom pappan hem från Amerika och i samma stund han satte foten på svensk mark föll han död ned.
Gerda flyttade från Sverige som ung. Hennes liv blev dramatiskt när hon ständigt kom i vägen för krig och uppror. Hon var 72 år när hon flydde sista gången på kärra genom ett krigshärjat Tyskland.
Anna Lovisa fick flera utomäktenskapliga barn som hon tvingades lämna bort. När hon sen fick ett dödfött barn gömde hon det. Efter upptäckt och dom lyckades hon tack vare en präst ta sig till England.
Hösten 1785 lämnade 126 barn Stockholms barnhus för att få nya hem hos fosterfamiljer i Hälsingland. Ett av barnen var tio-årige Johan vars ättling letat rätt på historien om den veckolånga resan.
Axel Fredrik var välbärgad, men han levde över sina tillångar. När nödåren kom på 1860-talet gick allt i spillror. Missväxtåren drabbade många men slog olika beroende på var man bodde.
När Salomon var ung sattes han i fängelse dömd för renstöld. Men han var oskyldig och fick upprättelse när den verklige tjuven blev frälst och erkände. Om detta vittnar utförliga domstolsprotokoll.
Catharina fick barn med en man som lovat gifta sig med henne, men som ångrat sig. Hon gick till domstol och fick rätt. För den fattige fanns det i vissa städer fattigsakförare som hjälpte till gratis.
De kallades för "sålda barn" och kom från Tornedalen. För små summor byttes dom bort för att klara livhanken. Många av barnen kom aldrig hem igen och vissa kände inte ens till sitt ursprung.
När kvinnor började jobba i hamnen spreds rykten om att de var osedliga. Men en präst kom till deras räddning. På många industrier jobbade kvinnor som stöttade industriarbeterskorna i stort och smått.
När Maja-Gretas fästman dog gifte hon sig istället med hans gamle far. De fick en son och räddade familjens gård. Sonen fick i sin tur hjälp av en God Man som kunde lotsa honom bland lagar och regler.
Den enkla bondsonen Pehr Stenberg blev hjälpt till utbildning och klev flera steg upp på samhällsstegen. Under hela livet iakttog han sin omgivning och skrev ned allt som hände honom.
Anna hade tur. Hennes lärare Agnes Lagerstedt var pionjär och tog med magra och bleka barn ut från stan till skärgården. Där startade en av Sveriges första barnkolonier.
Barnmorskan Carolina Redlund fick 6 års straffarbete efter att ha utfört flera aborter i slutet av 1800-talet. Hon bröt mot lagen. Det gjorde också många som ville skiljas vid den här tiden.
Hjälpgumman Littan-La skulle på ålderns höst tvingas bort från sitt hem som skulle rivas, men hjälp kom från oväntat håll. Vid den tiden stred socknar om vem som skulle ta hand om den fattige.
Dr Ernst Westerlund i Enköping sades kunna bota också de allra svårast sjuka. Det var till honom Algot Johansson sökte sig till när han blev sjuk borta i Amerika.
Afrikanske prinsen mKhwelantaba fick hjälp från vitt skilda håll när han kom till Sverige på 1800-talet. En artistfamilj anlitade honom som "vilde" på cirkus och Svenska kyrkan gav honom utbildning.
Josefina var förlovad med grannpojken som åkte till Amerika där han skulle tjäna ihop pengar. Men en dag satt den rullstolsburne Karl-Petter hemma i köket och Josefina blev störtförälskad.
I mitten av 1700-talet kom sillen till västkusten. Många bröt upp från sina hem för att söka arbete i den snabbt växande näringen och på vissa ställen mångdubblades befolkningen.
Svenska bönder som ägde sin egen jord var en stark grupp i det gamla Sverige. Men de jordbrukare som arrenderade någon annans mark hade en helt annan sits med mycket tuffare villkor.
Under 1600-1700 talen utkämpades många strider vid de svenska gränserna. Ärkefienderna var Danmark och Ryssland. Krigen var brutala, människor och boskap slaktades, gårdar brändes och många flydde.
Kerstin Andersson har i sin familjs anor många berättelser om uppbrott. Hon ser i sin forskning hur en generations hantering av svåra situationer kan påverka kommande släktled.
Sabina Santessons anmoder Karin stod ensam när pesten dödat hennes familj 1711. Folk dog som flugor och struntade i överhetens krav. De grävde till och med upp sina döda i de särskilda kyrkogårdarna.
Under drygt tre månader stred grannar, släkt och tidigare vänner på olika sidor i det blodiga inbördeskriget. Först nu har tiden blivit mogen för att räkna dödsoffren.
Släktforskaren Elisabeth hittade en skilsmässoanteckning från 1829 hos en anmoder. Hon fann en historia med arsenik, misshandel och eländigt äktenskap. Var gick gränsen mellan husaga och misshandel?
Ibland kan en flytt på några mil innebära en total förändring av människans liv. Så var det för Charlotta som i mitten av 1800-talet bröt upp från sin gård och flyttade in till lärdomsstaden Uppsala.
Många svenska emigranter varnades för det som kunde hända vid ankomsten till Amerika . Så var det för Margareta. I arkiven på Migrationscentret i Karlstad finns spår av oroliga resenärer.
Vid några tillfällen har det utbrutit strider om alkoholförsäljning i vårt land. I folkmun har de kallats för Brännvinskrig och ett av dem pågick i Eksjö i slutet av 1800-talet.
Den svenska kaparkaptenen Jonas Lambert från Umeå lyckades på sina räder till havs samla ihop en enorm förmögenhet. Än i dag fantiserar ättlingarna om att få tillgång till pengarna som kom på avvägar nån gång på 1700-talet.
Under andra halvan av 1800-talet och fram till första världskriget var det många svenskar som emigrerade. De flesta tog sig till Amerika, men ett annat stort invandrarland som låg betydligt mycket närmare var Danmark.
En av de få personer som landsförvisats från Sverige hette Fredrik Olaus Nilsson och var baptist. Från tidigt 1600-tal blev det ett brott i Sverige att inte följa den svenska kyrkans tro, och man kunde straffas på olika sätt. Det allra vanligaste var dryga böter eller fängelse och en handfull personer i Sverige har också avrättats för sin tro.
Genom historien har resandefolket, de som förr kallades tattare, varit hänvisade till arbeten som ingen annan ville ta. De fick ständigt vänja sig vid att ständigt bli ivägkörda. "Tattare" var länge ett skällsord som användes nedsättande om personer som man inte ville släppa in i den sociala gemenskapen.
Kärlekshistorien mellan Sixten Sparre och Elvira Madigan är för många symbolen för stor romantisk kärlek. Men när Sixten Sparres eget barnbarns barn Kathinka Lindhe letar i släktens efterlämnade papper framträder en annan bild.
Selma Grundströms liv kantades av många svåra sorger och förluster. Hon blev änka vid tidig ålder och förlorade senare alla sina barn i difteri. Nybyggarnas liv var ofta hårt och slitsamt.
Nils Magnus Fastborgh var en man som under sitt långa liv ständigt hittade på nya sätt att försörja sig. Och det i en tid då de flesta människot stannade kvar vid sitt yrke hela livet.
För drygt 100 år sedan flydde Andrew Tutt-Wixners släkting Johan August Nilsson von Linné till Australien efter att han, som han trodde, slagit ihjäl en man under ett krogslagsmål.
Spann- Karin levde i Dalarna i början av 1800- talet. Hon tog chansen att gå till kungs för att få tillbaka äganderätten till torpet hon bodde i. Än idag talar man om Spann-Karins lyckade resa där hon kom hem med ägandebevis på torpet och en hög hatt som kungen gett henne.
Maria Fredrica Thelin bodde i Gamla Stan i Stockholm för drygt 200 år sedan. Hon växte upp under goda omständigheter i hovets närhet i slutet av 1700-talet men slutade sina dagar utblottad, sjuk och utan heder.
1808 föddes i Stockholm en liten flicka som hette Therese Bruce. Hon dog 1885 på Gotland men då som man vid namn Andreas Bruce. Som vuxen hade Andreas en liten dotter som kallade honom far. Han var i själva verket biologisk mor till flickan, som med tiden förde släkten vidare.
Ingeborg Jönsdotter levde i Stockholm i mitten av 1500-talet. Hon ansågs förlora sin heder när kungen våldtog henne. Och de döttrar Ingeborg fick ärvde omvärldens syn på mamman.
Det finns några yrkesgrupper i det gamla Sverige som är lättare att både identifiera och spåra i våra arkiv än andra. En sån grupp är smederna som arbetade på landets många järnbruk genom århundraden.
Under alla tider har det funnits farliga arbeten. När industrialismen kom i slutet av 1800- talet stiftade man för första gången lagar om arbetarskydd. Men vägen dit var lång och vissa arbeten fortsatte att vara farliga lång tid därefter.
När Sverige var ett jordbrukarsamhälle var naturligtvis jorden det allra viktigaste. Därför är det inte konstigt att frågor om vem som ägde gärdena, åkrarna och tegarna tog upp stor tid i dåtidens tingssalar.
Lika väl som det var viktigt med en hög arbetsmoral förr, var det också viktigt att respektera vilodagen. Om söndagen gällde det att följa bibelns tredje budord; Tänk på vilodagen, så att du helgar den.
Under den här säsongen ligger Släktbands fokus på människors grundläggande behov. Ett av de var jorden som också var förutsättningen för att få mat på bordet.
Margareta Lundberg satt utan att ha själv ha en aning om det på en enorm guldskatt. I dag är det inte många som minns henne men på 1920 talet kom reportrar resande från när och fjärran för att träffa henne.
Genom tiderna har många burit på drömmen om de stora pengarna och det obekymrade livet. Men det få som kunnat ta sig ur riktig fattigdom till stor rikedom. Wilhelmina Wahlgren som levde i slutet av 1800- talet var en av dessa få.
Historien är full av berättelser om hur den vanliga människan fick streta och slita för att få allt att gå ihop. Kampen för brödfödan var en del av vardagen och skapade ofta både konflikter och dramatik, men också uppfinningsrikedom och påhittighet.
Viktiga män som omnämns i samband med stora händelser i våra historieböcker klarade sig inte på egen hand. I deras närhet fanns det staber av människor, och ju mäktigare män desto fler hjälpande händer. När det gällde de kungliga personerna kunde hjälpen gälla en hel del privata och intima sysslor, som att tvätta sig, klä på sig, amma och till och med fara på friarstråt. James Maule var inblandad i ett kungligt fireri och skickades iväg för att få alla papper i orning inför kronprins Oscars bröllop.
Sörkörare kallades de norrlandsbönder som vintertid for söderut med släden full av varor hemifrån. De tog med sig skinn, renkött, fågel, smör och hemslöjd, inte minst linne. I en tid när staten ville kontrollera handeln gavs linproducerande socknar en möjlighet att handla friare, eftersom linet var så åtråvärt. Sörkörare var nästan uteslutande män, men det fanns en och annan kvinna.
Runt förra sekelskiftet var det många svenskar som flyttade utomlands när möjligheterna att försörja sig blev för svåra. Men det var inte alla som gav sig iväg frivilligt. En av de som mer eller mindre motades bort när hans bildningsiver och fackföreningsengagemang ledde till svartlistning på arbetsmarknaden var Carl Skoglund.
En grupp som verkar vara bortglömda i historieskrivningen och kanske också i familjeberättelserna är de människor som i gamla tider levde med funktionshinder. Ändå är källorna fulla av uppgifter om människor som betecknas som lama, fåniga och svagsinta. Det stora intresset från myndigheterna att dokumentera det, som rubriserades som lyten, berodde delvis på att de ville veta om de kunde försörja sig eller vem som annars skulle ta hand om dem.
De gamla förr var en grupp som länge var hänvisad till andras välvilja. När ålderdomen nalkades innebar det stor oro och ängslan för många. Skulle de ha någon som tog hand om dem, någon som såg till att de fick tak över huvudet och mat på bordet? Men villkoren för den som var gammal såg helt olika ut beroende på var i samhället de hade haft sin plats. Det avgörande var länge om man hade ägt och brukat jord eller inte.
Historien om Margareta Klipper som lurades bort från hemmet och hamnade på en fransk bordell har berättats i långa tider på öarna i Göteborgs norra skärgård. Om den är sann vet ingen, men säkert är att den har fungerat i avskräckande syfte. Runt förra sekelskiftet gjordes stora ansträngningar för att unga kvinnor inte skulle ge sig av hemifrån. Det man var rädd för var att unga kvinnor skulle bli offer för det som kallades för vit slavhandel. Flera föreningar, både i Sverige och utomlands arbetade för att upplysa och praktiskt hjälpa unga kvinnor som var på resande fot.
Som släktforskare kan man ibland hitta de mest oväntade fynd i sina anor. Så var det till exempel för Anita Mellberg som häpnade när hon insåg att en av hennes rötter sträckte sig ända till Indonesien och en slavmarknad i Kina. 1766 låg det svenska ostindiska kompaniets skepp "Stockholms slott" utanför Kanton i Kina. De skulle som brukligt var, föra med sig te, porslin och kryddor hem till Sverige. Men den här gången kom skeppet att också ha med sig tre små slavpojkar.
Sjukdomar har genom tiderna krävt dramatiska åtgärder. Den som drabbades av till exempel pest, spetälska eller syfilis- det vill säga sjukdomar som då inte gick att bota- flyttades bort från sitt hem och och invanda miljö. I slutet av 1700- talet och under 1800- talet blev samhällets insatser mot sjukdomarna allt mer intensiva och speciella sjukhus byggdes för att isolera de sjuka. Under 1800- talet växte till exempel speciella sanatorier upp dit man förde människor med lungtuberkulos. Sjukdomen kallas också för tbc och skördade i mitten av 1800 talet drygt fyra miljoner människor i Europa. Det är den farsot som krävt flest dödsoffer genom historien även om man räknar in pesten.
Under stora delar av 16- och 1700 talen var Sverige i krig och nästan alla med svenska rötter har en eller flera soldater i sina anor. Sättet att rekrytera soldater har skiftat genom historien, och metoderna har byggt på mer eller mindre tvång. Men på 1680- talet infördes indelningsverket som blev mycket framgångsrikt, kanske för att det byggde på frivillighet. Med jämna mellanrum kallades soldaterna till träning bland annat på Axevalla hed utanför Skövde. Och där finns också Björn Lippold som ägnat sitt liv åt forskning om indelta soldater och också byggt upp det Centrala Soldatregistret på nätet där man kan få hjälp att söka sina soldatrötter.
I vår historia finns otaliga exempel på sjömän av alla nationer som hoppat av sina skepp och levt sina liv långt borta från hemmet. I Släktband hör vi berättelsen om den engelske sjömannen Thomas Johnson som under stor dramatik lyckades fly från sitt örlogsskepp till det svenska fastlandet. Än i dag har han ättlingar i Sverige. Thomas Johnson flydde 1810 och vid den tiden var det ingen som krävde att han skulle skaffa svenskt medborgarskap. Så länge han inte han låg något till last fick han stanna.
I väldigt många släkters historia finns berättelser om barn som lämnats bort till fosterfamiljer. Skälen har varit många, men ofta har det handlat om unga ogifta mödrar som av skam inte kunde behålla barnet. Vid sekelskiftet 1900 fanns en mängd institutioner som tog hand om och placerade ut de här barnen. Och de behövdes för barnen var många och efterfrågan var stor.
Under hösten kommer vi att höra berättelser om människor i gamla tider som av olika anledningar var tvungna att lämna sina hem och sin invanda miljö. Ofta var det sjukdomar, fattigdom, krig eller annan utsatthet som låg bakom deras öden. Några av de mest utsatta grupperna var barn och gamla. I väldigt många familjer finns det berättelser om minderåriga som lämnades bort och gamlingar som hamnade på undantag eller fattighus. Arkiven är fulla av noteringar som visar hur samhället hanterade dessa människor, och de handlingarna kan hjälpa oss att förstå hur deras liv blev där de hamnade. Släktforskaren Lena Landstedt Hallin använde sig av många journalhandlingar när hon ville veta mer om vad som faktiskt hade hänt hennes farfars far Per Johan Landstedt. I början av 1900- talet hamnade Per Johan på Piteå Hospital under dramatiska former.
Hur visste man vem som var vem? Släktband om Anna Maria Åhrman som utgav sig för att vara man, och om hur människor identifierade sig på 16- 17 och 1800- talen.
Smuggelresor. Släktband om smugglardrottningen Johanna Hård som levde på västkusten i början av 1800- talet, och också om smugglarnas och tulltjänstemännens historia vid den tiden.
Mystiska försvinnanden och märkliga uppdykanden. Släktband om svensken Peter Brown som fick Victoria korset, men också om andra som försvunnit och som ibland eftersöks i våra arkiv.
Klassresenär på 1800- talet. Släktband om 1800- talets möjligheter att klättra uppåt i klasstrappan, men också om den stora risken att falla ner i fattigdom och armod.
Den som idag stjäl blir sällan eller aldrig hårt straffad. Annat var det för Anders Andersson Kant som levde i mitten på 1800- talet och blev hårt straffad för sina tjuvnadsbrott och dömdes till livstids straffarbete på Varbers fästning.
Mord och dråp har historiskt sett ofta begåtts i hastigt mod av förtvivlade människor i svåra situationer. Men brottstraditionen på Gotland skiljer sig från detta.
Vid slutet av 1700- talet och stora delar av 1800- talet sattes människor i svenska fängelser på obestämd tid i väntan på att de skulle bekänna brott. De kallades för bekännelsefångar och kunde i princip bli sittande hur länge som helst.
Pigan Anna Lisa Israelsdotter i Överkalix dömdes upprepade gånger för att ha fött barn utanför äktenskapet. Barnens fader var hennes husbonde Olof Brännvall som klarade sig utan straff eftersom han enligt tidens regler inte uppgav att det var han som var fadern. Säsongens sista Släktband handlar det om äldre tiders sexualmoral och de hårda straff som väntade den som bröt mot den. I samband med säsongsavslutningen finns också ett frågespel med frågor om historia och släktforskning. Testa dina kunskaper! Klicka på frågespelet i den vänstra listen! Läs mer:
1800- talets barn förväntades vara som små vuxna. De skulle arbeta för att bidra till familjens försörjning och skulle samtidigt gå i skolan. Många av de arbeten som utfördes av barn var både monotona och farliga. Dessutom var arbetstiderna långa och lönerna usla. Ändå var många barn tvugna att prioritera arbete före skola och mot slutet av 1800- talet inrättades det en rad institutioner som skulle föra barnen in i fållan igen. Stockholms folkskolors skolkarehem var en sådan. Läs mer:
Släkband berättar den här veckan om Caroline Gother som tråcklade sig fram i det regelsystem som både förhindrade kvinnor att tjäna pengar och att förvalta sina pengar. Caroline blev myndig 1793 genom att ansöka om dispens hos Kunglig Maj:t. Inte förrän 1863 kom en ny förordning som sa att ogifta kvinnor som fyllt 25 år fick lov att vara ekonomiskt myndiga. Fram till dess skulle alla ogifta kvinnor en förmyndare utsedd av stadens styresmän, men det var inte alla män som var intresserade av att vara förmyndare. Caroline Gother förvaltade sina pengar väl och blev med tiden en av de rikaste kvinnorna i Sverige. Läs mer:
I Uppsala avrättades 1849 den man som brukade kallas Dalpelle. Egentligen hette han Djos Per Andersson. Per var stortjuv och mästerrymmare, men efter att ha fått ett sabelhugg i huvudet började han drabbas av våldsamma raseriutbrotten, och då kallade han sig själv för Dalpelle. Dalpelle högg ner sin fångvaktare, och blev dömd till döden. I väntan på avrättningen skrev han ner sina minnen i två små häften som finns bevarade på Riksarkivet i Stockholm. Dalpelles texter är fulla av tankar om vad som gör en människa till brottsling och hur han ska kunna komma tillbaka till samhället igen. Läs mer:
Rätten att säga och skriva vad man vill har aldrig varit självklar. I äldre tider kunde folk mista både livet och få höga böter om de gav ut sina tankar i tryck. Eberhard Zacharias Munck af Rosenschöld hamnade i centrum för ett tryckfrihetsmål i Lund i början av 1800- talet. Det gällde boken Resan över Sundet, eller "Reise über den Sund" som den hette i original, som slog ned som en bomb hösten 1803 i Sverige. I boken Reise über den Sund kritiserades både Gustav III och hans son Gustav IV Adolf. Eberhard beskylldes för att ha skrivit boken och kom att hamna i en utdragen process som fördes mellan honom och en slaktare i Lund som ansåg sig ha bevis för att Eberhard låg bakom boken. Men också att säga vad som helst kunde få svåra konsekvenser. Inger, en 1600- tals kvinna i Varberg, grälade högljutt med sin bänkgranne i kyrkan och fick senare betala dyrt för det. Läs mer: --- ... och glöm ej Arkivens dag lördag den 14 november då arkiv runt om i landet bjuder på fullmatade program med utställningar, visningar, föreläsningar och andra aktiviteter. ---
-Vem ska dö först? Hoten från Börje Haraldssons grannar i Fyrunga by i Västergötland blev besannade. Ilskna grannar motade ut honom i ån som gränsade till grannsocknen. De var upprörda för att Börje begärt att hans mark skulle skiftas, något som enligt nya regler innebar att hela byn måste skiftas och därmed splittras. Historien om Börje Haraldssons öde bildar bakgrund till den kanske största förändringen i det svenska landskapet som genomförts i historien, nämligen Laga skifte som initierades 1827. Men ny forskning visar att det inte alls var självklart att alla bönder var motståndare till att skifta jorden, som det sagts i tidigare historieskrivning. Det fanns goda skäl att vara både för och emot skifte, de svenska bönderna agerade alltigenom rationellt utifrån sina egna förutsättningar. Läs mer:
Präster har genom tiderna spelat en viktig roll för vanliga människor. Det var prästen som hade rätt att bedöma människors kunskaper och karaktärer genom till exempel de husförhör som genomfördes från slutet av 1600- talet. Men prästen var också hårt kontrollerad av biskop och domkapitel. En av de som motarbetades av sin biskop var prästen Mårten Johan Landahl som på 1820- talet flyttades från socken till socken när kyrkan ilsknade till över hans förmåga att dra till sig åhörare från när och fjärran. För att få veta mer om prästernas livsgärningar finns, de för Sverige och Finland unika, Herdaminnena. Ända från medeltiden finns präster omnämnda i dessa personhistoriska uppslagsverk, som stundtals är både avslöjande och närgångna. Läs med om:
Han fotograferade revolutioner, jordbruksarbete och vardagsliv. Klas Jansson från Hedemora i Dalarna bytte namn till Claro Jansson när han kom till Brasilien. Han är en av de få svenska emigranter som lyckades i Sydamerika och än idag är hans bilder uppmärksammade. För de allra flesta svenskar som reste till Sydamerika blev livet mycket svårt. De lockades med gratis resa och fria jordbitar, det blev de allra fattigaste som reste dit. Läs mer:
Synen på vad som är ett grovt brott har skiftat genom tiderna. Idag finns till exempel ingen lag mot blasfemi, det vill säga hädelse mot Gud, här i Sverige, medan det i gamla tider ansågs som ett synnerligen svårt brott. Å andra sidan har det funnits gott om historiska exempel på hur sådant som idag är vardagliga självklarheter kunde sluta med svåra straff. Ett exempel är domen ovan från den 14 januari 1768. Två kvinnor i Stockholm, Inga Britta Stake och Eva Lisa Kristinin, dömdes till stränga böter för att ha druckit kaffe trots kaffeförbudet som infördes den 1 januari 1767. Under hela 1700-talet gjorde till exempel kronan många försök att reglera hur människor skulle leva sina liv med så kallade överflödsförordningar. Dessa lagar hade flera syften. Dels ville man minska importen och på så sätt gynna landets ekonomi. Men man ville också se till att skillnaderna bestod mellan allmoge och adel. Läs mer:
I mitten av 1800- talet utspelades en serie händelser i Närke som bjöd på ingredienser som förskingring och plötsliga dödsfall. Historien har levt vidare i många generationer och det finns lådvis av dokument bevarade som vittnar om de ruskiga händelserna. I Släktband berättar en av ättlingarna till huvudpersonen om händelserna som det talats om i generationer. Vi hör också historikern Thomas Magnusson berätta om hur tiden då detta inträffade var präglad av nya liberala ideer och motsättningar mellan hög och låg. Läs mer :
Under elva veckor kommer Släktband att berätta om människor som i underläge fått kämpa för sina rättigheter. Ofta har det handlat om enkla och strävsamma människor som fått stångas mot de som hade makt, pengar och titlar. En av de institutioner som runt förra sekleskiftet hade makten att bestämma över människors öde var de relativt nyetablerade försäkringsbolagen. I seriens första program berättar vi om Valborg som gick till botten med den ångare hon arbetade på 1915. Hennes föräldrar fick kämpa hårt för att få ut samma ersättning som de andra förolyckade fick från försäkringsbolaget. Försäkringsbolagens attityd gentemot arbetare var ofta nedlåtande vid den här tiden, det berättar forskaren Liselotte Eriksson vid Umeå Universitet. Släktband besöker också sjömanshusmuseet i Uddevalla. Passa också på att utnyttja ett unikt tillfälle att gratis leta i SVARS:s sjömansarkiv och i arkivet med brandförsäkringar. Läs mer:
Släktbands landskapsupplaga 15 dec 2008 I den här landskapsserien har vi besökt några av Sveriges landskap och regioner och lyft fram historiska händelser som präglat landskapen. Vi har också lekt med de föreställningar som levt genom sekler, föreställningar som handlar om kynnet hos folk i olika delar av landet. Vi har bland annat pratat om sura jämtar, snåla smålänningar, frihetstörstande dalmasar och berättarglada värmlänningar. Nu tar vi oss till vårt sydligaste landskap, Skåne, där invånarna påstås vara både dryga och självbelåtna.
Släktbands landskapsupplaga 8 dec 2008 I detta program ska vi ägna oss åt det landskap som kanske har den allra tydligaste profilen när det gäller symboler för sådant vi ofta tänker på som typiskt svenskt. Vi ska till Dalarna med sina dalahästar, folkdräkter och midsommarstänger. Men Dalarna har också rykte om sig att vara hemvist för ett ovanligt frihetsälskande och upproriskt folk. Till exempel skriver man i Sveriges Folk från 1918 så här: Ett utmärkande drag i dalkarlens karaktär är en stark självkänsla som lätt gör honom högmodig och envis.
Släktbands landskapsupplaga 1 dec 2008 I den här serien rör vi oss mellan olika landskap och försöker hitta rötterna till de långlivade föreställningar vi har om människor från olika landsändar. Värmland beskrivs ofta som diktens, sagans och poesins landskap, och värmlänningarna själva lutar sig gärna mot en tradition av stora författare, varav Selma Lagerlöf, Gustav Fröding och Nils Ferlin är några. Och sångerna går heller inte av för hackor. ”Ack Värmeland du sköna, du krona bland sveriges länder” heter det ju i Värmlandssången.
Släktbands landskapsupplaga 24 nov 2008 I den här serien som vi kallar landskapsupplagan utgår vi från de fördomar som odlats om människor från olika delar av landet. Och nu har turen kommit till det landskap som kanske har det djupast rotade begreppet om sig. Nämligen Småland.
Släktbands landskapsupplaga 17 nov 2008 Turen har kommit till det landskap som bytt plats geografiskt. Från att tidigare ha varit centralt beläget i ett Norge, till att hamna i periferin i nuvarande Sverige. Den tyske författaren Alexander Ziegler skrev om jämtarna i en reseskildring vid mitten av 1800- talet: Jämtarna förefaller vara enkla, grova, käcka män. Jag fann dem mera allvarliga, tigande och trumpna än glada, språksamma och livliga.
Släktbands landskapsupplaga 10 nov 2008 Veckans Släktband ger sig på sätt och vis sig ut på vandring i Sverige. Den här upplagan av Släktband tar ju avstamp i de föreställningar vi har om människor som bor i olika delar av landet. Turen har kommit till Västergötland, och så här står det att läsa om västergöten i boken Sveriges Folk från början av förra seklet: Med den stora utsträckning och skiftande natur, som utmärker Västergötland, följer att folkkaraktären skall erbjuda vissa skiftningar; dock återfinns såsom allmänna grunddrag sparsamhet samt klok beräkning och ett visst drag av humor.
Privata brev är kanske en av de källor som för oss närmast människor i gångna tider. Vi kommer i bästa fall åt deras tankar, känslor och vardagsliv. Men breven ger oss också en bild av den tidsanda som rådde då breven skrevs.
Genom seriernas gång har Släktband gjort en och annan djupdykning i arkiv för att se vad som gömmer sig i hyllorna. Nu har turen kommit till Stockholms Stadsarkiv som ligger på Kungsklippan mitt i Stockholm bredvid Centralen.
Ett dråp förändrar livet för det unga sameparet som håller på att bilda familj i mitten av 1800- talet. Stor- Nila råkar i ett slagsmål ha ihjäl Sven Sjulsson som lämnar efter sig två föräldralösa barn. Sonen som var tio år blev vittne till händelsen och dottern Kristina Maria var bara sju år gammal när hon blev föräldralös.
I Lund pågår arbetet med att systematiskt gå igenom sydsvenska kyrkböcker och skriva in dem i moderna dataregister under rubriken Demografisk databas södra sverige. Det är ett drygt arbete som kommer att kräva ytterligare ett antal år innan alla socknar i Skåne och Blekinge är inskrivna i databasen. I de här databaserna finns samma uppgifter med som i kyrkböckerna, men när man lagt dem i en databas blir möjligheterna att söka snabbt och enkelt otroligt mycket större.
Släktband 19 november 2007 Att grannar emellanåt har svårt att hålla sams det vet vi. I tingsrätterna idag står tvistemål mellan grannar i vägföreningar och andra samfälligheter för en stor andel av målen. Och förmodligen har det alltid varit likadant. Nu ska det handla om en grannfejd i trakten av Gränna, som tog en ände med förskräckelse 1834, och som fortfarande, snart 200 år senare väcker många frågor.
Gravstenar -rättuppstående arkiv De allra flesta svenskar har ett eller flera släktband i Nordamerika. Vid förra sekelskiftet emigrerade över en miljon människor vilket motsvarade en femtedel av befolkningen i landet. Därför är det många som forskar idag i både amerikanska och svenska källor. Annelie Andersson är släktforskare i Mellerud i Dalsland. I flera omgångar har hon varit i USA, dels för att forska själv, men också för att hjälpa svenskättlingar med deras forskning i sina svenska rötter.
När Anna Dunér för 20 år sedan besökte sin farmor, fann hon i en bokhylla en inbunden blå bok med handskrivna brev. Breven var från Annas farmors mor Dorotea Sellman, eller Doris som hon kallades. Hon hade skrivit dem hem till sina föräldrar när hon under två år vistades i den katolska klosterskolan Zangberg i södra Tyskland. Doris familj var katolsk, en av inte särskilt många sådana i det sena 1800-talets Stockholm.
De svenska arkiven ligger och ruvar på otaliga berättelser om livsöden från förr. Karin Edvall som arbetar på Landsarkivet i Göteborg har ägnat mycket tid åt att forska i olika kvinnors öden. Hon har skrivit tre skönlitterära böcker som alla baseras på fynd i olika arkiv. Den första boken hon skrev handlade om tio kvinnor i olika delar av landet.
Torpare och andra yrken som var knutna till jord- och skogsbruk har dominerat vårt arv ända fram till modern tid. Därför är det nästan oundvikligt som släktforskare att stöta på de yrkeskategorierna i sin forskning. Men det är inte alltid helt klart vad de olika benämningarna innebär. Torp har till exempel haft olika innebörd genom tiderna och det har också funnits skillnader geografiskt i landet. Karl- Ingvar Ångström som är både släktforskare och lantmätare berättar att man lite förenklat kan säga att det tidigare fanns torp och hemman i en by.
Tomas Hedberg fann förra vintern den dagbok som hans farfar missionären Enok Hedberg skrev mellan åren 1905- 1909 i Indien. Eftersom Tomas är mycket intresserad av släkthistoria bestämde han sig för att renskriva dagboken tillsammans med sin son Andreas Hedberg.
Okänd moder För att förhindra mord på oönskade spädbarn gavs från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet en möjlighet för föräldrar, ensamma eller i par, att vara anonyma. Därför står det ibland i födelseböckerna ”föräldrar okända” eller ”moder okänd”.
En dag fick Ana Porss veta av sina släktforskande föräldrar att de hade en barnamörderska i släkten. Anas intresse väcktes på allvar när hon fick se domstolshandlingarna från 1845. Nu har hon skrivit en bok om kvinnan som var hennes mors farmors farmor, Maja-Lisa Jonasdotter Elgh och som dömdes till döden.
Koleran Koleran drabbade Sverige från 1834 till 1873 vid inte mindre än nio tillfällen. Värst blev tillståndet i städerna där trångboddheten och de hygieniska förhållandena gjorde att smittan spreds med svindlande hastighet. Dödligheten var otroligt hög och ungefär 50% av dem som smittades dog.
Konservering av minnen Russell Marriott Jr började intressera sig för familjens historia som ung. Han fotograferade, samlade in släktberättelser och letade rätt på all sorts handlingar som berättade något om familjen.
Att barn utackorderades och inte växte upp hos de biologiska föräldrarna var en vanlig företeelse i hela nordvästeuropa under 1800- talet och början av 1900- talet.
När Nellie Johansson var 96 år plockade hennes systers barnbarn fram en bandspelare och samtalade med henne om både familjära och privata händelser, men också om världshändelser.
Ellis Island i New York är den ö som mellan 1892 och 1954 fungerade som kontrollstation för de invandrare som kom till USA via New York. Den ligger på en liten ö precis intill frihetsgudinnan i inloppet till New York.
Family History Library i Salt Lake City I Salt Lake City finns mormonernas stora släktforskarcentrum som lockar tusentals besökar varje dag. Här finns släktforskarmaterial från hela världen och forskarplatser på fem våningar.
Elisabeth Reuterswärd från Landsarkivet i Lund berättar om de rika källor som finns i våra arkiv när det gäller att hitta släktingar som kom till Sverige från andra länder. I rigorösa undersökningsprotokoll kan man läsa detaljerat om personernas liv innan de kom till Sverige. Där finns också möjligheter att hitta fotografier, många gånger de första som togs av personerna innan de blev medborgare i landet.
Utförliga protokollAnnica Björk visste inte mycket om släkten på pappans sida. När hon sedan började släktforska hittade hon en tragisk historia. Den förste Björk, Annicas farfars farfars far, drabbades av flera olyckor och tog sitt liv vid 55 års ålder. i olika dokument, som till exempel Häradsrättens protokoll hittade Annica utförliga beskrivningar om vad det vad som hände, allt från hur långt brunnen låg från gården och vad Johannes sa vid dödsögonblicket.
Tänk er ett sex våningar högt hus som går rak ner i berget, och där det finns skatter i mängder. Ja, så kan man beskriva Riksarkivet som har plats för 17 hyllmil historiska handlingar ända ner till 40 meter ner i granitberget.
När Stig Svensson i Kode utanför Kungälv var 18 år i början av 1960-talet, gjorde han sin första bandinspelning av en gammal människa. Han har fortsatt alltsedan dess och har idag omkring 400 röster på band, ett helt unikt material.
Lars Jonsson, präst i Skellefteå, har i sin ägo en udda husförhörsbok. Den skrevs av barnen till prästen Simon Brandell i slutet av 1800- talet och gäller dockor. Ond bråd död och konstiga livsöden finns att begrunda i boken som gjorts på ett autentiskt vis.
I veckans program tittar vi närmare på kartor och sjömän. Släkt- och hembygdsforskaren Karl- Ingvar Ångström har arbetat som lantmätare hela livet och berättar om vilken skatt kartorna är. Genom att studera gamla kartor och jämföra med nutida kan man hitta platser där anfäder bott. Vi kommer också att ägna uppmärksamhet åt sjömännen som lämnat spår efter sig i speciella arkiv- om de inte försvunnit spårlöst. Vi träffar Kjell Norberg vars farfar var sjökapten. Han skrev under alla sina år till sjöss brev hem till sin älskade hustru. De berättar om längtan, stormar och en och annan fest.
”Lantbruk… nej, lantmanna…nej men vad står det? Lantjunkare ska det ju vara!” När man sitter med gamla dokument framför sig kan det ofta vara svårt att tyda vad det står. I veckans program träffar vi Elisabeth Thorsell som är medförfattare till en lärobok om just gamla tiders handstilar. Under fliken praktiska tips kan du ta del av en del av de handfasta råd som Elisabeth Thorsell ger i veckans Släktband.
För många släktforskare har en inspelning av en släkting blivit den absoluta bonusen när man sammanställer fakta kring en släkting. Kanske har man hittat gamla band på vinden som vittnar om en annan tid. Annars kan man, om man har tur, hitta en inspelning av en släkting på något av de Språk och folkminnesinstitut som finns i Sverige. Ända sedan 30- talet har man där rest runt och spelat in berättelser ute i landet.
Datoranvändningen och Internet blir allt viktigare för släktforskare. När kyrkböckerna enbart fanns tillgängliga på Landsarkiven var det svårt för många att kunna släktforska. Av den anledningen la många släktforskare sin semester på orter där anfäderna bott för att kunna komma åt de lämpliga böckerna. När sedan SVAR, Svensk Arkivinformation, i Ramsele mikrofilmade kyrkböckerna underlättades arbetet. De senaste årens intåg av Internet och nya datorprogram har inneburit en revolution. Inte minst har Internet gjort att släktforskare idag hittar varandra och kan byta erfarenheter och data som aldrig förr.
I veckans Släktband besöker vi Anna-Lena Hultman i hennes hus i Hössna, strax utanför Ulricehamn. Anna-Lena har sysslat med emigrantforskning i över tjugo år och har hjälpt många svensk-amerikaner att finna sina svenska rötter.
Mormonkyrkan startade i USA, och byggde sitt center, sin stad, i Salt Lake City i slutet av 1800-talet. Kyrkans bildare och andlige ledare lärde sina efterföljare att släkter har speciella band mellan sig som man kan få att hålla också i livet efter detta. Men eftersom kyrkan bildades ganska sent fanns det gott om släktingar till kyrkans medlemmar som aldrig fått chansen att döpas in i gemenskapen. Därför har man tagit reda på avlidna släktingar och döpt dem i symboliska ceremonier. För att kunna göra detta arbete rätt har man systematiskt gjort kopior av folkbokföringen över världen. Kyrkan har lagt enorm möda på att samla historiska data från hela världen.
I veckans Släktband kommer det att handla om släktforskning i de gamla svenska besittningarna på andra sidan Östersjön, i det som idag är Tyskland, Polen, Baltikum, och Finland.
De allra flesta släktforskare stöter i sitt forskningsarbete förr eller senare på släkthemligheter. Vissa har medvetet gömts undan, som ”oäkta” barn och självmord. Andra hemligheter har varit dolda för alla, som till exempel det faktum att någon suttit i fängelse. I Släktband träffar vi Kjell Weber, släktforskare från Torslanda som snubblat över två släkthemligheter. En av hans anfäder har suttit på fästning i 10 år för dråp. Kring en annan anfader har det byggts upp en omhuldad släktmyt om hur han efter ett skeppsbrott spolades i land på en drivvedsplanka. Det visade sig vara just- en saga.
Vid andra hälften av 1800-talet fram till början på 1900-talet reglementerade man prostitutionen i storstäderna för att få bukt med spridningen av syfilis. Man öppnade besiktningsbyråer dit de kvinor som kallades måste gå för att undersökas. Man kollade i första hand om de hade sår som tydde på syfilis.
I P1:s nya program visar Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström, som utgör den fasta redaktionen, på släktforskningens alla möjligheter. Såväl erfarna släktforskare som noviser och nyfikna ska få inspiration och kunskap om hur man gör för att komma en person nära genom arkiven.
