Den svenska arbetarrörelsen föddes vid sågverken i norr. Vi tittar tillbaks på hur de mest dramatiska händelserna format Sverige.
Ådalen, Klemensnäs, Seskarö, Svartvik, Svappavaara. Många av den svenska arbetarrörelsens stora strider skedde i norr. Men vad hände egentligen? Och hur påverkade de händelserna landet vi lever i idag? Hur gick Sverige från att vara världens ledande strejkland till att bli arbetsfredens fanbärare? Vi går igenom hundra år av norrländsk arbetarhistoria och hör vittnesmål från de som var på plats.
Gäster är Lovisa Broström - författare och doktor i ekonomisk historia, Vibeke Olsson - författare och pastor, Roger Johansson - professor emeritus i historia, och Isak Törnqvist - doktorand i historia.
Programledare och producent är Viktor Hariz.
Ifrån skymningen i Övedsklosters slottspark, med utblick över knoppande natur och lång historia, sänder En kväll om våren på valborgsmässoafton.
Med ett stråk av nostalgi samtalar vi om minnen vi vårdar, toner som slår an djupa strängar, och om vädret verkligen var bättre förr.
Vi hör också hur långt våren har kommit i vårt avlånga land.
Gäster: Petronella Torin, cellist, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI. Programledare: Anna Hanspers.
Varför har internet plötsligt blivit så mycket sämre? Och går det att göra något åt saken?
Känner du också att nätet slutat fungera? Att sökmotorerna, streamingtjänsterna och de sociala medierna förändrats till något du inte känner igen och inte längre vill använda? Då är du inte ensam. Vi reder ut hur internet brukade fungera förr, hur det fungerar nu, och teorierna som förklarar varför allt blivit så dåligt.
Gäster är: Tobias Andersson - grundare av The Pirate Bay, Emma Frans - forskare, författare och folkbildare, och Jonas Andersson - forskare och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörn.
Programledare och producent är Viktor Hariz.
Följ med på en väldoftande resa genom den svenska parfymhistorien.
Parfymhistorikern Victor Langer och programledaren Amanda Rydman tar oss med på en väldoftande tidsresa genom den svenska historien. Vi gör nedslag i Karl XIV Johans hov för att förstå vidden av regentens storkonsumtion av eau de cologne. Vi sniffar på Lortsverige, charter-erans taxfreebutiker, vi undersöker varför tokdyra doftljus blev en identitetsmarkör på 2000-talet och dessutom bjuds vi på en inblick i varför dagens tonårskillar har blivit storkonsumenter av parfym.
Programmet gästas av poeten Aya Kanbar, som ofta och gärna diktar om doft och parfym. Parfymentreprenören Sandra Kinnmark berättar hur AI används i doftdesign och reportern Jonatan Loxdal träffar en parfymnörd som jagar nischade luktsensationer.
Programledare: Amanda Rydman
Parfymhistoriker: Victor Langer
Producent: Tommie Jönsson
Hur påverkas lärarnas arbetssituation av att var tredje barn i skolan har ADHD eller autism? Panelsamtal om hur den svenska skolan jobbar med frågan.
Medverkande:
Jonas Bergman, mellanstadielärare på skolan Nya Elementar i Stockholm
Elinor Kennerö Tonner, skolchef på Raoul Wallenbergskolan i Stockholm
Emma Leifler, lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet
Programledare och producent: Erik Laquist
Sändningsproducent: Anna Berg
Teknik och slutmix: Daniel Högberg
1775 fick den tysken juden Aaron Isaac tillåtelse att stanna i Sverige. Här börjar en spännande historia om Sveriges äldsta invandrargrupp med annan religion än kristendomen.
Programledare Åsa Furuhagen samtalar med historiker Carl Henrik Carlsson som skrivit flera böcker om svensk judisk historia och Anneli Rådestad, journalist och chefredaktör för tidskriften Judisk krönika som började ges ut 1932.
På många sätt är det en historia om en lyckad integration, samtidigt som antisemitismen i Sverige varit en följeslagare som skapat en utsatthet för många svenska judar genom historien. På Judiska Muséet berättar museichef Erika Hedenström om Judereglementet, en lag som gällde framtill 1838 som slog fast villkor för de judar om ville slå sig ner i Sverige.
- Dokumentet berättar om att det inte är självklart med lika rättigheter för alla och att det kräver en kamp för att uppnå medborgerliga rättigheter. Här och på andra håll i världen.
Följ också med till Norrköping, en stad med många spår av judiskt liv. Bland annat i den lilla synagogan som uppfördes i mitten av 1800 talet. Daniel Leviathan som skriver en avhandling om svenska synagogor beskriver hur synagogan lånade form och uttryck från dåtidens kyrkor. Bland annat satte man in en stor orgel på en läktare bakom församlingen- precis som i en kyrka. I Norrköping finns också tydliga spår av judiska industrialister som byggde upp sina fabriker runt Motala ström, berättar Kjell Örtorf som skriver en bok om judarnas historia i Norrköping.
År 2000 lämnade Sverige systemet med statskyrka - ett historisk beslut. Men hur skilda är stat och kyrka idag och hur mår Svenska kyrkan 25 år efter skilsmässan?
Programledare Åsa Furuhagen och kyrkohistoriker Joel Halldorf ser tillbaka på en spännande historik process. Frågan om Svenska kyrkans förhållande till staten var en långkörare i den politiska debatten. Eftersom Svenska kyrkan varit en självklar del av kungariket Sverige under århundraden var det en komplicerad process. Men också en smärtsam förändring eftersom det handlar om identitet.
- Det handlar inte bara om Svenska kyrkans identitet utan om hela svenskheten. När kyrkan skilde sig från staten år 2000 får vi ett nytt samhällskontrakt och en ny idé om att vara svensk, säger kyrkohistorikern Joel Halldorf.
I programmet besöker vi också församlingar i Svenska kyrkan som brottas med dagens utmaningar. Kyrkoherde Johan Bonander berättar om prästbrist i värmländska Fryksände. I Järfälla församling, norr om Stockholm, möter kyrkoherde Hanna Lönneborg, prästen Omar Ud-Din och diakonen Björn Malmborg nya grupper som söker sig till Svenska kyrkan.
Tommy Johansson bjuder på personliga favoriter från Sveriges Radios arkiv och fördjupar sig i radiodrottningen Maud Reuterswärds livsgärning.
Tommy Johansson har varit radiojournalist i över 40 år. Inför Sveriges Radios 100-årsjubileum har han grävt i arkiven och gjort många reportage för programmet Radiofynd.
Här plockar han ut klassiker och radiopärlor från Sveriges Radios historia, som gjort intryck. Det är allt från krigsrapporteringar och ungdomsradions tillblivelse till oförglömliga röster som Sven Jerring, Lennart Hyland, Margareta Krok och Åke Strömmer. Han lyfter också fram radioprogram som blivit lyssnar-favoriter,
t.ex Ring så spelar vi och Sommar i P1.
En stor del av programmet tillägnas Maud Reuterswärd, en numera nästan bortglömd radioprofil som producerat hundratals radiotimmar för Sveriges Radio. Hon gjorde t ex 34 sommarprogram och 22 ”Endast mamma är vaken”, en uppesittarkväll dagen före julafton. Hon lät också radiolyssnarna få vara med på sin egen förlossning.
Programmet gjordes december 2025.
Reporter: Tommy Johansson
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Antalet personer som fått en autism- eller ADHD-diagnos har mångdubblats under 2000-talet. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått? Del 3 av 3.
Går det att bli av med sin ADHD-diagnos? Och har vi för mycket fokus på just själva diagnosen? De frågorna ställer sig reporter Lasse Edfast sig i det sista avsnittet.
Medverkande: Johanna Olofsson, som ville bli av med sin ADHD-diagnos, Sebastian Lundström, psykolog och docent i barn- och ungdomspsykiatri, Charlotte Bergström, psykolog, Emma, som blev av med jobbet på grund av sin diagnos, Anki Sandberg, tidigare ordförande för Riksförbundet Attention och Gunilla Granholm på Nationellt system för kunskapsstyrning.
Diagnosinflationen görs av produktionsbolaget SMT.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Erik Laquist
Antalet personer som fått en autism- eller ADHD-diagnos har mångdubblats under 2000-talet. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått? Del 2 av 3.
I det andra programmet av tre undersöker reporter Lasse Edfast skolans roll när det gäller barn med autism och ADHD.
Medverkande: Sara, vars son Nils inte går till skolan, Mona Liljedahl, specialpedagog, Danijel Lukic på Specialpedagogiska skolmyndigheten, Max, som har ADHD och hans mamma Erika, Simona Mohamsson, utbildningsminister, och Anki Sandberg, tidigare ordförande för Riksförbundet Attention. Sara, Nils och Max heter egentligen någonting annat.
Diagnosinflationen görs av produktionsbolaget SMT.
8 januari 2025: Ljudfilen har redigerats sedan den först publicerades.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Erik Laquist
Antalet personer som fått en autism- eller ADHD-diagnos har mångdubblats under 2000-talet. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått? Del 1 av 3.
I den första delen av tre söker reporter Lasse Edfast svar på hur det kommer sig att så många barn diagnosticerats med ADHD och autism. Det handlar också om hur det är att leva med en NPF-diagnos.
Medverkande: Max, som har ADHD, och hans mamma Erika, Sebastian Lundström, psykolog och docent i barn- och ungdomspsykiatri, Charlotte Bergström, psykolog, och Anki Sandberg, tidigare ordförande för Riksförbundet Attention. Max heter egentligen någonting annat.
Diagnosinflationen görs av produktionsbolaget SMT.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Erik Laquist
Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.
H.M. Konungens jultal 2025
Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!
Nu när julen är här och året går mot sitt slut samlas många av oss med familj och vänner. Vi tänder ljus i vintermörkret och tar vara på gamla traditioner. Vi ser tillbaka, men blickar också framåt.
Trots konflikter, krig och terrordåd i världen måste vi hålla fast vid hoppet om framtiden.
Det ukrainska folkets uthållighet och vilja att försvara sitt land ger oss hopp om att Ukrainas frihet och suveränitet ska respekteras. Samtidigt är det viktigt att vi i Europa fortsätter att ge vårt fulla stöd till Ukraina.
Under året har jag bland annat besökt Sveriges militära förband i Lettland och Natos högkvarter i Bryssel. Jag har också deltagit i FN:s 80-årsjubileum i New York och i klimatkonferensen COP30 i Brasilien.
Dessa möten har stärkt mig i min övertygelse om att dialog och samarbete mellan länder är den enda vägen till stabilitet och säkerhet. Och att gemensamma insatser är avgörande för att möta en av vår tids största utmaningar: klimatförändringarna. Som vi alla vet tar klimatet inte hänsyn till landsgränser.
Sverige har goda möjligheter att bidra och vara ett föredöme i det internationella samarbetet, inte minst genom vårt engagemang för fred, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter.
Låt oss hoppas på en bestående vapenvila i Gaza och en fredlig utveckling i Mellanöstern. Även om osäkerheten är stor och motsättningarna kvarstår. Att vilja fred är ett första steg. Att skapa varaktig fred förutsätter samtal och försoning.
Hoppet föds också ur nya upptäckter, och vetenskapen gör stora framsteg.
Sverige har länge värnat forskning och innovation. Ett exempel är Nobelpriset som varje år uppmärksammar vetenskapliga genombrott världen över. Dessa framgångar möjliggörs i hög grad av globala kunskapsutbyten mellan universitet och högskolor.
När Drottningen och jag i våras välkomnade presidenten från Island och i höstas var i Kanada på statsbesök, blev det tydligt hur våra länder förenas i tilltron till utbildning och forskning. Och insikten om att kunskap är nyckeln till mänsklig utveckling.
Kära svenskar,
I början av året drabbades Sverige och Örebro av ett fruktansvärt dåd. Elva personer miste livet och många skadades. Denna förfärliga händelse kommer att finnas med oss under en lång tid, särskilt för de överlevande, och anhöriga och vänner till offren.
Men ur sorgen växte något fram - en känsla av gemenskap och vilja att hjälpa. Hela Sverige slöt upp bakom polis, räddningstjänst, och sjukvårdspersonal, som arbetade hårt för att rädda liv. Människor stöttade varandra och visade att medmänsklighet är en bärande kraft även i svåra stunder.
Den kraften finns överallt i vårt land.
Hos frivilliga som engagerar sig i olika organisationer. Jag tänker till exempel på Scoutrörelsen, där ledstjärnan är att varje människa kan göra skillnad. Att även en liten god gärning har betydelse. Med mod, omtanke och handlingskraft, kan vi ändra på mycket.
Den medmänskligheten finner vi också hos grannar som hjälper varandra.
Hos lärare som dagligen inspirerar sina elever.
Hos klasskamrater som stöttar den som känner sig utanför.
Hos kollegor som sträcker ut en hjälpande hand.
Hos äldre som delar med sig av sin livserfarenhet.
Och i en kram eller ett varmt ord på vägen av en god vän.
I de ögonblicken finns den värme och omtanke som världen behöver mer av.
Kära svenskar,
Julens budskap är hopp och försoning, att mörkret aldrig får sista ordet. För i mörkret vilar ljuset.
Precis där, mitt i det svåra, kan något nytt börja gro. Precis där kan ett ljus tändas.
Med de orden vill jag tillsammans med min familj önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år 2026!
Nyligen publicerade SVT:s Agenda ovetandes en AI-film, ett misstag som de sen bad om ursäkt för. Teknikutvecklingen gör det allt svårare att se om en film är äkta eller AI‑skapad.
Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik.
När den generativa AI:n blev tillgänglig för alla kunde vem som helst skriva in en text och få fram en bild på bara någon sekund. Det har nu radikalt förändrat förutsättningarna för illustratörerna.
Allt oftare beskrivs mäktiga personer med stort inflytande i USA som oligarker. En benämning som betyder: några få människor med makt och med stora förmögenheter.Som exempel nämns ofta tech-miljardärerna Elon Musk, Mark Zuckerberg och Jeff Bezoz.
Syskonen Lundberg växte upp inom frikyrkan. Storasyster Karin blev pastor medan lillebror Per blev schaman och asatroende. Nu ger de varandra råd. Men det finns saker de har svårt att prata om.
Den 8 januari 2005 drar stormen Gudrun in över Sverige, den största naturkatastrofen i landet i modern tid. I den strömlösa byn Lyngsåsa väntar en familj på sin dotter. Hon är fast i stormskogen.
Lyssnaren David är 41 år, singel och har inga barn. Han undrar om han har för höga krav och förväntningar på relationer eller varför han inte har lyckats träffa någon.
Lyssnaren Anna har en problematisk relation till sin syster och oroar sig över hur de ska kunna samarbeta när föräldrarna blir gamla. Psykolog Stina Hindström svarar.
1969 kom 17-åriga Paula och Maila till Borås för att tjäna pengar i syindustrin. Sedan skulle de flytta tillbaks till Finland, tänkte de då. Men de blev kvar, trots förslitningsskador och utanförskap.
2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått ett decennium, hur har Sveriges och EU:s migrationspolitik förändrats?
2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått ett decennium, hur har Sveriges och EU:s migrationspolitik förändrats?
2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått decennium, hur har Sveriges och Europas migrationspolitik förändrats?
En damfrisering från 60-talet. Helt i rosa. I skyltfönstret ett korallhalsband. En elegant kvinna med svinrygg viker handdukar därinne. Jobbar hon här? Vilka klipper hon? Och har tiden stått stilla?
”För barn är autonomi utan tvekan lek. Eftersom det är så många begränsningar i den analoga världen. Då blir den digitala leken en väg där man är friare.”
Lisa Bergström samtalar med Johan Mattias Sommarström, Sveriges Radios internationella korrespondent. Bandet Sunnan bjuder på den nyskrivna jullåten Ghosts of Christmas Past.
Enligt gammal svensk bondesed måste man rimma innan man får smak på gröten. Årets julvärd Lisa Bergström bjuder in några väl valda gäster som bjuder på rim och kryddar med några favoriter ur arkiven.
P1:s julvärd ringer upp USA-korrespondenten Roger Wilson som berättar om sina julgranskulor och hur det amerikanska kulturkriget numera även finns i granen. Ökensoulbandet Sunnan bjuder på livemusik i studion.
Lisa Bergström berättar julminnen av morfar Alvar som varje juldagsmorgon körde längs oplogade vägar för att hämta upp körkamraterna som skulle sjunga i Skedevi kyrka.
I fredags var det säsongspremiär för det populära TV-programmet På Spåret som ju spelats in i förväg och där de inblandade redan vet hur det har gått, varför är det ingen som läcker något?
Den generativa AI:n har gett de kriminella ett användbart verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många.
När den generativa AI:n blev tillgänglig för alla kunde vem som helst skriva in en text och få fram en bild på bara någon sekund. Det har nu radikalt förändrat förutsättningarna för illustratörerna.
Vad beror det på att så många upplever föräldraskapet som en börda och hur kan det bli roligare? En sändning från SR Malmö om småbarnsåren, stressen och hur det kan bli enklare att vara familj.
Kristi himmelsfärdsmorgon ägnar vi helt och hållet åt fåglar! Häng med på gökotta i gryningens magiska timma - packa din fikakorg och var med om en naturupplevelse utöver det vanliga.
I 50 år har han forskat om och skrivit romernas historia: om förintelsen och slaveriet. Hans romska bibliotek är världens största. Men var ska det hamna nu? Följ med hem till Ian Hancock i Texas.
Kulturredaktionens Karsten Thurfjell tar med lyssnarna in på Svenska akademiens högtidssammankomst när de nya ledamöterna, språkforskaren David Håkansson och författaren Anna-Karin Palm, efterträder Sture Allén och Kjell Espmark.
I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr.
I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr.
I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr.
Tidigare utrikeskorrespondenten och uppskattade talkshowvärden Thomas Nordegren om sin morfar Carl Leonard som var driftsingenjör vid spårvägen men där den stora passionen var sången.
I filmen Jurassic Park säger en av karaktärerna att ”bara för att vi kan, betyder det inte att vi ska”. I den sista delen ägnar vi oss åt den kritik som riktas mot återupplivnings-projekten. Vilka är riskerna med att använda genteknik för att få tillbaka förlorade arter? Och vilka är riskerna med att inte använda den?
Återupplivning av arter ses länge som en omöjlighet. I del 3 hör vi om tre vetenskapliga genombrott som gör det otänkbara tänkbart. I och med det tänds också hoppet för bucardon och den svart-fotade illern, som båda får hjälp på sätt som tidigare varit omöjliga.
Samtidigt som allt fler arter utrotas, föds en idé: Tänk om de kan återskapas? I del 2 dyker vi ner i 1960-talets counter culture för att bekanta oss med en man som blir drivande i projekten att återuppliva utdöda arter. Vi lär också känna två djur som fortfarande finns, men som är precis på gränsen till utplåning: bucardon och den svart-fotade illern.
En utrotning är inte en vanlig död – det är en större död. Arter som funnits på vår planet i miljoner år finns plötsligt inte alls. I del 1 följer vi mammutens, uroxens och vandringsduvans öde. Vi följer också med författaren Torill Kornfeldt till Sibirien, och funderar på varför det tar så lång tid att förstå att vi människor kan utplåna hela arter.
Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I fjärde delen tittar vi närmare på nationalkänslan innehåll och de idéer som kom att påverka svensk politik.
Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I tredje delen får vi inblick i folkkulturens roll i skapande av den svenska nationalismen.
Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I andra delen tittar vi närmare på de idéer och händelser som formade den svenska berättelsen om en enad, homogen nation.
Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I första delen befinner vi oss på Skansen. Är det en representativ bild av Sverige, eller kanske snarare en konstruktion, ett fruset ögonblick, ett monument över en historiesyn i ett visst givet ögonblick?
Följ med på en rundvandring i Stockholms stadshus vars grund är byggd på samma sätt som New Yorks skyskrapor, som har Skandinaviens största orgel och vars klockklang hörs varje dag i tolvslaget i P1.
I 20 år har Kiruna saknat ett BB. Marie är en av de som inte hinner fram till Gällivare i tid. Det är nyårsafton, bäcksvart och snöstorm."Jag ju har inte fått lära mig hur man återupplivar sitt barn".
På nationaldagsmorgon öppnar vi öronen för hur Sverige låter. Programledare Britta Svanholm Maniette lotsar från musiken på Gustav Vasas tid till utrotningshotade ljud.
Nöjesparken Medeltidens värld skulle göra Götene rikt och berömt. Men allt gick fel. Hur ska kommunen ska våga satsa igen efter fiaskot med äventyrsparken?
Den kallas ”Dödens väg”, E10 mellan Kiruna och Gällivare. Tung trafik. Inget mitträcke. Arktiskt klimat. 2001 stängdes BB i Kiruna, sedan dess föds flera barn i vägrenen på "Dödens väg" varje år.
I förstamajmorgon i P1 var våren temat och det blir tydligt att vi bor i ett avlångt land. Medan man går och väntar på att isen ska släppa taget om Torneälven så gör man sig redo att ta upp den första potatisen i Skåne. Och för Moa Hamré, stugvärd i Unna Allakas, ligger snön fortfarande djup även om vårsolen har börjat göra sitt. Programledare: Tova Nilsson.
I delar av Europa hölls romer som slavar ända fram till mitten av 1800-talet. Det påverkar i hög grad romernas situation i Rumänien än idag. Agnes Lakatos utforskar en okänd del av Europas historia.
Är manligheten i kris? Komikern och författaren Kalle Lind utforskar ämnet med hjälp av en rad gäster. Om svenska mäns dejtingförmågor, mansideal bland unga killar, vänskap och föräldraskap.
Hönor är smarta fåglar, har över 30 olika läten och kan känna empati. Fler och fler väljer att skaffa höns och som hobbyhönsägare finns mycket att lära genom att umgås med dem, observera deras relation till varandra och inte minst glädjas åt färska ägg.
Midsommarstången, påskkäringarna och julbordet. Alla är de traditioner som vi förknippar med det svenska, och som bygger vår gemenskap. Men desto mer utestängd blir den som inte är med.
Vi har framtiden i sikte - så här några dagar in på det nya året. Det är en tid som i tusentals år både fascinerat och skrämt oss. Mycket ser nu dystert ut i världen - men det finns ljus och hopp.
Finlands folksjäls vagga – så kallas ibland det Karelen som gick förlorat i krigen mot Sovjetunionen. Över 400 000 människor tvingades fly från områdena kring Ladoga-sjön, Viborg och Karelska näset för snart 80 år sedan.
Den kosmopolitiska metropolen Viborg var fram till krigsslutet Finlands näst största stad och känd för sin flerspråkighet. För nästan 80 år sedan förlorade Finland staden i krigen mot Sovjet, och alla Viborgs över 80 000 invånare fick börja om på nytt.
Vad betyder snö för oss människor i Norden? Och vad är det som går förlorat när den försvinner? Möt Britta Marakatt-Labba, Klas Östergren, Björn Wiman och Sverker Sörlin i denna specialsändning.
Hans Rova begravdes i snömassorna under en lavin. Nannie Fredriksson sögs upp i luften av en tromb i den svenska fjällvärlden. Ulf Rydberg var på fisketur utanför Vinga då blixten slog ner i honom.
Johan Bendjelloul och Josefin Johansson som både vunnit ”På spåret” tillsammans och dessutom spelat in tysk europop ihop, pratar om det som känns extra svårt just på julen; om sorg och saknaden av dem vi älskar.
Malin Persson Giolito, som skrivit Julberättelsen i P1, gästar julstudion. Marie Lundström kommer också och hälsar på Johar Bendjelloul – det handlar om julläsning – bl a Viktor Rydbergs ”Tomten” (dessutom om ”Stargate” av Ingvild Rishøi)
Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, gästar Johar Bendjelloul i studion. Om att fira jul i Betlehem – där det nu öppnats upp för pilgrimer efter pandemin.
Sommaren 1928 förs Alma till Uppsala hospital och asyl. Hon har precis fött barn och fått en psykos efteråt. Redan efter ett par dagar mår Alma bättre, men utskrivningen dröjer.
Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?
Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?
Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?
Vad är egentligen typiskt svenskt? Är det konsten att stå i kö, konflikträdslan, eller smörgåsbordet? Vi tar oss genom och kanske utanför svenskhetens korridorer med hjälp av allt från utlandssvenskar till forskare och båtbyggare. Vi pratar om hur vi känner oss, vad vi tänker och hur vi firar.
Palatset var den största svenska satsningen på barnkultur någonsin. Ett enormt kulturhus, mitt i Stockholm. Men knappt fyra månader efter invigningen gick allt i konkurs. Hur kunde det gå så snett?
Sverige har en lång historia av invandring och lika länge har svenska skolan mött elever som inte kan svenska. Tuulikki och Risto är två av väldigt många som vet, hur det är att sitta i klassrummet och inte förstå vad läraren eller klasskamraterna säger.
Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?
I Det Nya Blomsterspråket får ni träffa florister och blomsterodlare i både Sverige och USA - blomsterkreatörer som alla är en del av en ny blomster-boom.
När du sover som djupast och Sverige ligger i dvala är det många som precis klivit på arbetspasset. Vi möter några av dem som håller Sverige rullande under dygnets mörka timmar.
Hur förberedda är vi inför en större kris i samhället? Hur klarar vi oss när de viktiga funktionerna i samhället slutar fungera och vi måste ta hand om oss själva?
Nazanin är sju år då hon bestämmer sig för att göra lumpen. År 2017 blir värnplikten könsneutral och hon utbildar sig till skyttesoldat. Nazanin vill vara med och rädda världen, säger hon.
Ryssland har invaderat Ukraina och kriget har med all tydlighet visat att idrott och politik visst hör ihop. Hur påverkar det Putin att de ryska stjärnorna stängs ute? Hur rättvist är det mot idrottarna, som inte själva startat något krig? Den internationella fotbollen har haft nära kopplingar till Ryssland, men klipps vänskapsbanden nu?
Enligt en ny undersökning har kriget i Ukraina lett till en radikal förändring i Nato-opinionen i Finland. För första gången ser nu en majoritet av finländarna ut att vara för ett Nato-medlemskap. Men varför har opinionen svängt och hur påverkar den långa landsgränsen mot Ryssland finländarnas synsätt?
Idag hör vi om stök och mental ohälsa i skolorna. Om elever som inte får läsro och blir utsatta för våld och kränkningar. Men hur var det förr? Några som var med på 70-talet minns hur det var.
Det är en vanlig skoldag 2013. Mellanstadieläraren Kaisa är rastvakt och ska reda upp ett bråk när en elev knuffar till henne. Det som sedan händer kommer påverka resten av hennes yrkesliv.
Det kan börja smått. En penna mot bordet. Några ord. Sen är den igång. Oron i klassrummet. "Ibland känner jag mig maktlös" berättar både elever och lärare. Hur möts man för att skapa ro i arbetet?
Sedan 1978 har programpresentatören Christofer Murray sänt direkt i Sveriges Radio på Nyårsafton och med stor närvaro och personlighet talat till lyssnare i både när och fjärran.
Willy och Gud - ett samtal hemma hos Willy Kyrklund av Marie Wennersten, med läsningar ur "Om godheten" och "Polyfem förvandlad" och med musik av Carl Myrén.
Patti och Bosse fortsätter sin jakt efter den ultimata bastun med att testa två enkelt byggda och olovliga bastur – en gömd i ett naturreservat och en i en hamn.
Jakten efter den perfekta bastun fortsätter. Den här gången tar sig Bosse och Patti an fenomenet inomhusbastu. Måste det vara en ”tråkig” elbastu i källaren, eller finns det något roligare alternativ?
Patti och Bosse fortsätter sin jakt efter den ultimata bastun. Nu har Bosse fått korn på en som är byggd i en gammal bunker från andra världskriget precis intill havet i Onsala.
Patti vill hjälpa sin kompis Bosse att komma igång med det där bastubygget som aldrig verkar bli av. För att inspirera honom åker de till Bosses husvagnsbastu som han byggt ihop med sitt bastugäng.
Bland annat om vad en människa lämnar efter sig, om saknad efter de som gått bort och om personer som Lars Vilks och Gunilla Bergström som Martin intervjuat. Om eftermälen och konsten att förlåta.
Ola Hemström möter Roger Moore, alias James Bond, i samband med släppet av hans självbiografi 2009. Kan man tala med mannen som inte kan dö om döden? Roger Moore avled den 23 maj 2017, 90 år gammal.
Sju repliker i "Familjen Macahan" förvandlade karaktären Vargtass till svensk tonårsidol. Året var 1980 och nu skulle den okände skådespelaren Duane Loken förvandlas till svensk rockstjärna.
1973 skulle Jokkmokks-Jokkes dröm förverkligas. En Amerikaturné. ”Gulli-kokko, aj siing lajk a börd” stod det på textskylten när Jokke började sjunga sin hit "Gulli-Gullan (ko-ko som en gök)" på scen.
1976 gör ett av världen största rockband, AC/DC, sin första spelning i Sverige. Som pausunderhållning till dansbandet Jigs på den lilla dansrotundan Cortina i det halländska villasamhället Vinberg.
Den 2 augusti 1944 utplånades det romska familjelägret i Auschwitz och 3.000 romer mördades. Forskningen är liten om romernas historia och själva har de varit tysta. Varför?
Midsommarhelgen 1966 gav sig dåtidens första stora TV-stjärna , Roger Moore, alias deckaren Helgonet, ut på en skandalomsusad tvådagarsturné från Övertorneå till Ystad. Ola Hemström har följt spåren.
I år är det 100 år sedan kvinnor i Sverige kunde rösta i ett riksdagsval för första gången. Därefter har många ytterligare steg tagits mot ett jämställt samhälle. Så frågan är: Är vi framme nu?
Det stora Valborgsfirandet i Uppsala är inställt, men Uppsalastudenternas välkomnande av våren med vårsång och vårtal hörs ändå i P1 som vanligt, men inte riktigt som vanligt...
I år har det gått 50 år sedan Finland avkriminaliserade homosexuella handlingar. I dokumentären hör vi om dem som kände sig tvungna att flytta till Sverige för att kunna leva fritt.
Armi Ratia grundade Finlands nationalklenod, textilföretaget Marimekko 1951. Hon var en powerkvinna som satte den finska designen på världskartan och var företagets själ ända fram till sin död. Hennes liv var fullt av dramatiska händelser och kantades av såväl stora framgångar som av sorg och förluster.
Det offentliga samtalet kan innehålla både rallarsvingar och osakligheter. Hur gör man för att ha goda samtal när mycket står på spel, kunskapen är osäker och våra uppfattningar om hur den ska användas skiljer sig åt?
För 39:e gången är Christofer Murray nyårsvärd i Sveriges Radio och P1. I ett personligt samtal med Magnus Viktorin berättar han om direktsändningen och sina egna tankar om året som varit och året som kommer.
Julevangeliet läses enligt Lukas, andra kapitlet verserna 1-21 av 1917 års bibelöversättning. Uppläsning av författaren och bildkonstnären Stig (Slas) Claesson. En inspelning från 1986.
Julaftonsmorgonen börjar i Jokkmokk tillsammans med författaren Margit Richert och musikern Magnus Kitok Ekelund som samtalar om bland annat samisk och georgisk julmat.
Folk slogs om biljetter, drottningar satt i publiken & recensenter var i extas när Jenny Lind sjöng runt om i världen på 1800-talet. Hör hennes barnbarns barnbarn berätta.
Palmolja är en av våra allra mest omdebatterade varor och den finns i allt ifrån snabbmat till smink. Men hur bemöts den växande kritiken om regnskogsskövling - på plats där palmoljan produceras?
År 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige och under julhelgen leder Kattis Ahlström två program om vår syn på barn genom historien och om barnet som förändrande kraft.
Nyårsnatten 1999 håller världen andan. Farhågan är att datasystem ska krascha, flygplan störta och kärnkraftverk haverera. När katastrofen uteblir börjar rykten spridas. Hur stort var egentligen hotet?
År 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige och under julhelgen leder Kattis Ahlström två program om vår syn på barn genom historien och om barnet som förändrande kraft.
Det här är ett av målen i en pågående konflikt mellan markägare och stat i det som kallas fjällnära skog, den gamla skog som ligger närmast fjällen i norr.
Att det finns olika åsikter om skogen, som täcker två tredjedelar av Sveriges landyta, är kanske inte så konstigt. Vi har alla någon slags relation till den.
Skadorna på ungtallen får stora ekonomiska konsekvenser, men har också inneburit att markägare börjat plantera gran istället för tall – och det omformar delar av den svenska skogen fullständigt.
Eller, vad ska vi ha skogen till? Under lång tid ansågs lövet i svenska skogar vara i vägen för produktionen av gran och tall. Det besprutades och sågades ner. Idag ser det annorlunda ut, lövet tar större plats. Varför?
Idag finns ett växande intresse för såväl folkdräkter som slöjdande och handarbete. I det andra programmet av två handlar det om slöjdaktivister och om täljandets sinnlighet.
Vi träffar de som bor och jobbar på stiftelsen SHIS stödboende i centrala Stockholm – en boendeform för personer som har varit hemlösa och som av olika skäl inte kan få en egen bostad.
Idag finns ett växande intresse för såväl folkdräkter som slöjdande och handarbete. I det första programmet av två handlar det om varför folkdräkter blir allt mer populära, inte minst bland män.
Vi träffar de som bor och jobbar på stiftelsen SHIS stödboende i centrala Stockholm – en boendeform för personer som har varit hemlösa och som av olika skäl inte kan få en egen bostad.
Hur bor vi om 30 eller 50 år? Hör Sveriges riksarkitekt och två framtidsspanare om vilka generationer som konkurrerar om resurserna, om artificiell intelligens och smarta hem från Marinmuseum i Karlskrona.
I "En kväll om våren" på Valborgsmässoafton pratar vi om vårvädret - om torra april i söder och läget i norr. Det handlar också om grodor och kärlek - grodor som blev prinsar och prinsessor, eller kanske tvärtom.
Lars-Åke Pettersson är 82 år och har levt och fiskat nästan hela sitt liv i Gryts skärgård i Östersjön. Han berättar om Östersjöns utveckling tillsammans med ett par forskare.
Sveriges Radio uppmärksammar Förintelsens minnesdag i en temakväll med samtal och musik tillsammans med kvällens värdar, P1 Kulturs Gunnar Bolin och P3 Historias Cecilia Düringer.
Frihet och spänning i kombination med ströjobb som man lätt kunde skaffa sig lockade många finska ungdomar till Sverige under 1970- och 80-talen. Lise Maj Holma, Hannu Cronemyr och Reijo Kittilä var bland de många finska sommar- och säsongsjobbare som tog över arbetet på svenska arbetsplatser när ordinarie personal gick på semester eller tog ledigt under storhelger. Det var enkla jobb och oftast var kraven minimala för att få ett arbete.
Riitta Eddib och Erkki Häkli kom till Sverige från Finland i slutet av 1970-talet. Kärleken fick Riitta att lämna föräldrahemmet och Erkki var på jakt efter nya upplevelser. De hade varken jobb eller bostad och kunde knappt någon svenska när de kom hit, men allt har ordnat sig och efter fyra decennier i Sverige har de bit för bit etablerat sig i det svenska samhället.
Kung Carl XVI Gustafs traditionella jultal till alla svenskar hemma och i utlandet. I sitt jultal summerar kungen det gångna året och blickar framåt mot 2019.
Frank Andersson är brottaren som varvade sin framgångsrika idrottskarriär med ett spektakulärt partyliv. Han dog i september i år, 62 år gammal. Här i en intervju med Lotta Bromé i P4 Extra 2010.
Skådespelaren Ernst-Hugo Järegård pratar med författaren, konstnären och underhållaren Beppe Wolgers bland annat om att lyckas, misslyckas, om att tycka om sig själv och att kunna ta kritik. Programmet sändes ursprungligen i serien Du vänner 1974.
Hur ser livet och vardagen ut vid Sveriges högsta berg? Möt människorna som lever och verkar intill Kebnekaise fjällområde där glaciärerna smälter och klimatets förändring är påtaglig. Återutsändning.
Sommarlovet står för dörren med löfte om ledighet för alla skolbarn. En del barn och unga kommer att ta med sig en bok till stranden men många kommer inte läsa alls och det kommer att märkas i höst.
Hur ser livet och vardagen ut vid Sveriges högsta berg? Vi möter människorna som lever och verkar intill Kebnekaise fjällområde där glaciärerna smälter och klimatets förändring är påtaglig.
Ett program i tre delar, med människorna i ett Malmö-kvarter genom hundra år. Från arbetarbostäder till bostadsrätter, via slum och missbruk. 1982-2018: Agnarna skiljs från vetet.
Ett program i tre delar, med människorna i ett Malmö-kvarter genom hundra år. Från arbetarbostäder till bostadsrätter, via slum och missbruk. 1967-1982: Nu täpper vi till de sista hålen i välfärden.
Vi pratar om den efterlängtade och försenade våren, efter en ovanligt snörik vinter. Om årstiderna som delar in och gränsar av året, och hur växlingarna påverkar och styr våra känslor och handlingar.
Kvarteret är en serie i tre delar, om människor i Malmö-huset Östergård genom hundra år. Från arbetarbostäder till bostadsrätter, via slum och missbruk. 1917-1968: Om kampen för ett anständigt hem.
Hur ställer vi om till ett samhälle där naturen inte överexploateras och ekonomin inte undergräver framtidens välstånd? Vi testar några av idéerna som kan bidra till att lösa dagens miljöproblem.
Vad gör ägandet med dig? Måste vi prylbanta eller är det fortsatt konsumtion som ska göra oss lyckliga? Och vilket ansvar har vi som ägare och konsumenter?
Medmänsklighet är temat när Kungen håller sitt traditionella jultal i Sveriges Radio. Kungen tar upp terrorattacken i Stockholm, världens klimatutmaningar och metoo.
Över hela världen pågår kampen för att försöka begränsa klimatpåverkan och ställa om till förnyelsebara energikällor. I det snabbväxande Indien är behovet av en omställning särskilt skriande, samtidigt som en omställning från det fossila faktiskt sker i hög takt.
Följ med på en resa i julens Sápmi och ta del av samiska delikatesser på julbordet, hårt renskötselarbete, berättelser från förr och historien om hur tomten egentligen fick sina renar.
Under Nobeldagen den 10 december sänder Vetenskapsradion och Kulturradion direkt från Kulturhuset. I år handlar sändningen om film och feminism – förutom vetenskap, fred och litteratur.
Finland firar hundra år i år och Linnea Luttu och Joseph Knevel har åkt över till grannlandet för att möta några av alla 300 000 finlandssvenskar som lever där.
Finland firar hundra år i år och Linnea Luttu och Joseph Knevel har åkt över till grannlandet för att möta några av alla 300 000 finlandssvenskar som lever där.
Finland firar hundra år i år och Linnea Luttu och Joseph Knevel har åkt över till grannlandet för att möta några av alla 300 000 finlandssvenskar som lever där.
Finland firar hundra år i år och Linnea Luttu och Joseph Knevel har åkt över till grannlandet för att möta några av alla 300 000 finlandssvenskar som lever där.
Den 31 mars i år var den sista arbetsdagen för de flesta av de anställda på Sveriges största livsmedelsindustri, Findus i Bjuv. Hur kunde det gå så illa?
En värld där vi skapar våra egna informationsflöden. En ny ordning där den bästa berättaren får den största publiken. Med hjälp av bland andra William Spetz, I just want to be cool, Therése Lindgren och andra experter tar vi grepp om det nya medielandskapet.
I år firar Finland 100 år. Finland må ha varit en liten spelbricka i andra världskriget men för det lilla folket var insatsen hög. Det finns fortfarande några kvar som kan berätta hur det var.
Gustaf Mannerheims betydelse för Finland är enormt. Han byggde upp den unga nationen och försvarade landets självständighet, men marskalk Mannerheim är också en omstridd person i Finlands historia.
Lövsprickningens tid kan innebära festligheter och måltider och kanske behov av vägledning från Karsten Thurfjell och hans gäster kring bordet: Emma Frans, Magdalena Ribbing och Carl Jan Granqvist.
Säkerhetsläget i världen har försämrats och i Sverige rustar försvaret upp och värnplikten återinförs, men vilken försvarsförmåga har vi lämnat bakom oss och vilka nya hot ställs vi inför idag?
Efter en lång tid av fred så har säkerhetsläget åter försämrats, men hur ser vår offervilja ut idag – har vår mentala beredskap också nedrustats och är vi idag beredda att döda och dö för Sverige?
Östra Förstadsgatan ligger mitt i Malmö och löper från kanalen till Värnhemstorget. En gång i tiden var det Malmös flottaste butiksgata. Nu kämpar de små familjeägda butikerna för sin överlevnad.
Vi följer med till artisten och låtskrivaren Sofia Jannoks köksbord och vännernas böljande samtal kring samisk identitet, okunskapen i samhället och att hålla elden vid liv.
Vi följer med till artisten och låtskrivaren Sofia Jannoks köksbord och vännernas böljande samtal kring samisk identitet, okunskapen i samhället och att hålla elden vid liv.
Vi följer med till artisten och låtskrivaren Sofia Jannoks köksbord och vännernas böljande samtal kring samisk identitet, okunskapen i samhället och att hålla elden vid liv.
Vi följer med till artisten och låtskrivaren Sofia Jannoks köksbord och vännernas böljande samtal kring samisk identitet, okunskapen i samhället och att hålla elden vid liv.
Vinterturismen under den mörka perioden på året blir bara större och större. Följ med på en roadtrip i Norrbotten med spännande norrskensjakt, hundspann och tomtebesök.
Sista programmet i Daniel Sjölins serie kretsar kring frågan om elden verkligen står i människans tjänst, eller om den förleder oss. Gäster är Elisabeth Åsbrink och psykiatern Niklas Långström.
Daniel Sjölin möter skådespelerskan Bahar Pars och religionshistorikern Christer Hedin. Vi möter eldkonstnären Björn Olsson, som förvandlades när han kom för nära elden.
Elden som förföraren, förvandlaren och förgöraren är temat när Daniel Sjölin i tre avsnitt - på julafton, nyårsafton och trettondagen - undersöker eldens betydelse för människan och mänskligheten.
Under Nobeldagen den 10 december sänder Vetenskapsradion och Kulturradion direkt från Kulturhuset. I år slår vi ihop Nobelpris och yttrandefrihet till ett enda långt festprogram.
Berättelsen om en småländsk gård som svenska staten sålde efter andra världskriget. – Jag förlorade allt jag hade tyckt om: hästarna, stallet och naturen, säger dottern som tvingades lämna gården.
Den nya molekylär genkniven CRISPR/Cas9 skapar nya möjligheter. Det är billigare, snabbare och enklare än någonsin att ändra i arvsmassan hos djur, människor och växter. Men vad blir konsekvenserna?
Det första jultalet hölls av Prins Wilhelm 1938. Kung Carl XVI Gustaf höll sitt första jultal 1972 och har sedan dess hållit jultal varje år - till alla svenskar, hemma och utomlands.
Vetenskapsradions och Kulturradions Nobelsändning handlar om inspiration och korsbefruktning mellan konsten och vetenskapen – och mellan vetenskap, sport och helt andra områden.
I den fjärde och sista delen reser vi till byn Kuttainen, 40 mil norrut från Torneälvens mynning. Vi möter en kvän, en predikant, en fåraherde och ungdomarna som skyndar till hembyn på helgerna.
Tornedalsteatern har varit bärande i kampen för att bevara tornedalsfinskan eller meänkieli. Kulturen gör det lättare att våga visa vem man är, så för andra året arrangeras Tornedalen Pride.
Vi möter Elina Rautio som har en fot i Sverige och en i Finland. Hon känner inte ens av gränsen som går mitt i älven. Farfar pratar bara finska och ror lax på älven.
Vi stannar till i Kukkola och möter världens sannolikt nordligaste oljebonde, Per Pesula, som köper upp mark av dem som lägger ner. Av rybsen gör han olja som funkar för både maskiner och människor.
Pernilla August och Helena von Zweigbergk återkommer med radioserien Våra egna rum. Det blir tre program med start annandag påsk om vänskap, döden och pengar.
Pod, podd, podcast, poddradio... Vad är det "alla" pratar om? I Lilla poddskolan pratar Sveriges Radios poddexpert Helena Sahlén Folke med Elin Claeson och förklarar de olika begreppen och tipsar om hur man hittar lyssningsvärda poddar.
Just nu pågår Pesach, en av de största judiska högtiderna. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten, då judarna blev fria från slaveriet. Men för många är Pesach en tid att minnas också annat.
PÅA:Och nu programmet - Vem var Loris Malaguzzi? Röster om förgrundsgestalten bakom den världsberömda förskolepedagogiken Reggio Emilia, med samma namn som staden med samma namn Reggio Emilia i norra Italien. Vem var han? Reporter Ylva Mårtens.
AVA: Du har lyssnat på Vem var Loris Malaguzzi? Röster om förgrundsgestalten bakom förskolepedagogiken Reggio Emilia. Reporter Ylva Mårtens. Ljudtekniker Gardar Hansen. Vill du höra av dig till producenten, skriv till ylva.martens@sr.se Du kan också lyssna på vår app och på webben.
KÖR: Musik, röster, reportage och intervjuer från Italien och Sverige.
MEDV: Carla Rinaldi, pedagogista och Loris Malaguzzis närmaste medarbetare. Vea Vecchi, första ateljeristan. Carlo Barsotti, regissör och vän. Ebba Theorell, ciceron och ateljerista, Andrea Fantuzzi, dito.
PRODUCENT: Ylva Mårtens
PLE: Ylva Mårtens
UPP:
TEK: Gardar Hansen
WEB: samma som tablå
TABLÅ: Vem var Loris Malguzzi? Ett radioporträtt om den italienske tänkaren och ped
Ett radioporträtt av danske familjeterapeuten och författaren Jesper Juul. Många känner till hans förhållningssätt om betydelsen av likvärdighet tillsammans med barnen, om det kompetenta barnet, om den autentiska föräldern och om att erkänna barns integritet.
Men vem är han som person, vad hade han själv för barndom? Mycket lite av detta finns att läsa i hans böcker. Något skymtar fram. Sveriges Radios reporter Ylva Mårtens vill veta mer och beger sig till den lilla staden Odder i Danmark.
Det var staden med textilfabriker i varenda hörn. Det var industristaden med koll på design, mode och på hur man syr och säljer kläder på ett enkelt och billigt sätt. Men så kraschade tekoindustrin - och med den även staden! Borås blev en stad med tysta gator, hög arbetslöshet - känd för sina regnvåta gator…
En upptäcktsfärd genom en stad i fiktionen. Journalisten och stadskännaren Dan Hallemar söker upp de verkliga husen och platserna som agerar kuliss i det fiktiva Örnsköldsvik som vi möter i Kristina Sandbergs romantrilogi om hemmafrun Maj - Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris. I ett samtal med författaren diskuteras hur manliga och kvinnliga miljöer skapas i stadsrummet, vilka berättelser som ryms i ett modernt folkhemskök samt om 1900-talets stora kamp mot smutsen.
Många unga saknar den trygghet som krävs för att kunna stå på egna ben. Var tredje i åldrarna 16-34 som har ett jobb, arbetar med tillfällig anställning och vissa står helt utanför arbetsmarknaden.
Humor och skratt, det är den röda tråden i Helene Alms annandagsmorgon i P1. Vilken funktion fyller den politiska humorn idag? Hur ser den judiska humortraditionen ut, och vem kan skämta om vad? Är farsen missförstådd? Skratt som företagsidé, vad är tanken bakom det?
Jultalet är en tradition som inleddes år 1938 av prins Wilhelm. Sedan 1972 är det kung Carl XVI Gustaf som håller jultalet till alla svenskar, hemma och utomlands.
Skådespelaren och författaren Jonas Karlsson läser ur sin bok "God Jul". Därefter här du Marie Lundströms Husband för dagen, pianisten Martin Hederos och sångerskan Sofia Karlsson i " Vinter i Gamla Stan".
Med start klockan 15.03 på Nobeldagen sänder Vetenskapsradion och Kulturradion direkt i P1 från Kulturhuset i Stockholm. Hör hårt arbetande par, kreativitetsforskare och vetenskapshistoriker diskutera recept för bra samarbeten.
Amira och Amra Masic, mor och dotter, bjuder in oss till sin villa i Malmö för att prata om firandet av den viktigaste muslimska högtiden Eid al-Adha, som infaller lördagen 4 oktober.
En ny lag ska öka det svenska medborgarskapets betydelse, det beslutade riksdagen förra veckan. Hur ska det gå till? Och hur funkar en ökad nationell samhörighet ihop med globalisering och EU-samarbete? I Nationaldagsmorgon i P1 hörs årets svensk Gunnar Strömmer, statsminister Fredrik Reinfeldt, socialdemokraternas Stefan Löfven och hiphopartisten Silvana Imam, som identifierar sig mer med sina medmänniskor än som svensk.
På Kristi Himmelsfärdsmorgonen sänder vi ett specialprogram från den småländska sjön Åsnen. Här planeras nämligen Sveriges nästa nationalpark - den 30:e i ordningen. Här finns ett stycke vildmark där istidens spår är ständigt närvarande. Det blir en morgon där vi bereder plats för sagor, sägner, fiskgjusar, sällsynta lavar och riktigt gamla bokar.
Det skönaste med att ta en promenad är det mållösa, avsiktslösa. Man luftar sig, helt enkelt. Så tänkte vi om det här programmet. Vi luftar våra tankar om kärlek, om åldrande, om självkänsla. Våra tankars promenad. Och vi bestämde oss för frihet i de tankarna. Trots att frihet kan te sig som det mest skrämmande som finns. Välkomna in i våra egna rum! Pernilla August och Helena von Zweigbergk
Det skönaste med att ta en promenad är det mållösa, avsiktslösa. Man luftar sig, helt enkelt. Så tänkte vi om det här programmet. Vi luftar våra tankar om kärlek, om åldrande, om självkänsla. Våra tankars promenad. Och vi bestämde oss för frihet i de tankarna. Trots att frihet kan te sig som det mest skrämmande som finns. Välkomna in i våra egna rum! Pernilla August och Helena von Zweigbergk
I mitten av april firar judar runtom i världen Pesach för att minnas den 40 år långa vandringen genom öknen från slaveriet i Egypten till friheten. För Frank Kelber, Malmö, är Pesach en tid för reflektion.
När det ska förklaras varför vissa män blir kriminella så hör man ofta att det beror på att de saknar manliga förebilder. Vad menas egentligen med begreppet "manlig förebild?" Hur ser han ut? Och varför går det inte bra med en kvinnlig?
Del två. Resan genom det samiska samhället fortsätter, nu norrut, från Tärnaby till Jokkmokk, Kiruna och Karesuando. Pia Sjögren, mångårig journalist i norra Sverige, söker och finner ett stolt samiskt samhälle med många olika människor och infallsvinklar.
Christofer Murray och Rolf Gyll har presenterat radioprogram i både P1, P2 och P3. De har läst så kallade personliga telegram och efterlysningar från polisen, arbetat med melodiradio och nattradio och de har guidat lyssnarna i både lugna och dramatiska sammanhang. Vad innebär rollen som programpresentatör idag och hur har arbetet utvecklats sedan de började arbeta på Sveriges Radio på 1970-talet? Möt två av Sveriges Radios mest erfarande programpresentatörer, som pensionerades hösten 2013 i ett program om radio, hallåmän och glädjen i att alltid finnas till för lyssnaren. Ett program av Magnus Viktorin.
Del 1. Den här hösten har det varit mer rapportering än på länge från norra Norrlands inland, från svenska Sápmi/Sameland. Efter hundratals år av å ena sidan "försvenskning" och å andra sidan exotifiering har det nu gått 20 år med Sametinget, sex år med FN:s urfolksdeklaration och fyra år med ny lag för minoritetsspråk i Sverige, bland dem samiska. Ett starkt, politiskt, mer självsäkert samiskt samhälle växer fram och i två program följer vi Pia Sjögrens resa genom Sápmi i Sverige.
På en fotbollsplan i Göteborgsförorten Hammarkullen springer 20 killar på ett led. I de vinröda matchtröjorna med ljusblå detaljer ser de ut som det engelska arbetarlaget Westham. Men det här är Göteborg och division sju. Och laget heter FC Roma United. Snart börjar dagens match och det är en viktig match. För killarna i laget vill vinna serien och flyttas upp till division 6.
Julstjärna, julpynt, gran och krubba. Som kommersiell högtid står sig julen stark, men hur ser det ut med innehållet. Borde själva historien om hur Jesus föds i ett stall moderniseras för att fungera. Vilka moderna figurer skulle kunna ta plats i en uppdaterad och samtida julkrubba? Tithi Hahn och Roger Wilson vakar in julaftonen tillsammans med bland annat författaren Lena Andersson och dramatikern Martina Montelius.
Alltsedan Gustaf III:s dagar sammanträder Svenska Akademien den 20:e december varje år. Sveriges Radio sänder hela sammankomsten från Börssalen i Stockholm. Karsten Thurfjell introducerar.
Ikväll, vid mörkrets inbrott, inleds Jom Kippur – en av de heligaste högtiderna under det judiska året. Under ett dygn möts människor i världens alla synagogor för att be och reflektera kring försoning och förlåtelse.Men vad innebär det egentligen att försonas? Och varför är det så svårt?
Tankar och tänkande är temat som Kerstin Wixe med gäster tar sig an under långfredagens morgon. Vad är kreativitet? Vad händer när en tanke är fel i ett sammanhang men rätt i ett annat? Hur hänger kroppen och tänkandet ihop? Hur är det att tänka på tvärs mot alla andra?
– I synagogan för jag ett samtal med mina föräldrar, ett samtal som var svårt att ha med dem medan de levde, säger Marianne Goldman. Jag tar dem i var sin hand och känner en slags lätthet. En försoning. Ikväll, vid mörkrets inbrott, inleds Jom Kippur - den heligaste högtiden under det judiska året. I ett dygn möts människor i alla världens synagogor för att be och reflektera kring försoning och förlåtelse. Men vad innebär det egentligen att försonas? Och varför är det så svårt? I programmet hörs även delar av Toran, i uppläsning av Anette Sallmander, samt musikstycket Kol Nidrei, av Max Bruch och musik komponerad av Anouar Brahem. Ett program av Siri Ambjörnsson och Klippan produktion.
Det är på en balkong i Kairo som Dina El Mahi för första gången förstår att det inte bara är hon och mamma. Att hon har ett folk. Ett stort folk. - Jag stod där och såg alla människor som strömmade till moskén. Hörde bönerna, sången, bilarna och rösterna och tänkte: wow, vi är ju riktigt många!
Dr. Chong har lagt bedövning på fem patienter. De sitter utanför rummet och väntar. Jag har nyss fyllt femton år och av någon anledning har jag fått för mig att jag ska lära mig att dra ut tänder. Just där och då, i slutet av åttiotalet på Kap Verde-öarna, verkar det som en bra idé.
I programmet Stockholm-Mockba låter vi lyssnarna följa med på en musikalisk resa till Ryssland. Genom musiken vill vi berätta om Rysslands och Sovjetunionens dramatiska historia.
I programmet undersöks relationen mellan makten och musiken ur ett historiskt perspektiv. Vad innebar den repressiva kulturpolitiken för musiklivet i Sovjetunionen? Hur tät var järnridån och hur väl lyckades man med att förhindra att ryssarna lyssnade på skadlig utländsk musik? Och så berättas historien om hur Sovjetunionens största popstjärna nästan fick ett genombrott i väst.
Hör Malcolm Dixelius (fd utrikeskorrespondent), Artemy Treutskij (rockkritiker), Curt Carlsson (musikkännare), Maria Fontosh (operasångerska) och Benny Andersson (artist).
I den tredje och avslutande delen av serien Stockholm-Mockba frågar vi oss hur det står till med musiklivet i Ryssland idag. Vi går på en nit när vi ska besöka den anrika Bolsjojteatern, som har varit stängd för renovering sedan 2005. I stället får vi uppleva Boljsoj-ensemblen via länk på en biograf på Södermalm i Stockholm.
Musiken har alltid varit en ventil för ryssarnas förbjudna tankar och känslor. Vilken roll fyller musiken då idag, efter perestrojka och glasnost? Kan musikerna kasta grus i maskineriet på Putins oljedrivna maktapparat?
Mellansnack i P1 med poeten och musikern Emil Jensen som pratar fantasi hemma i köket med mordutredare Per-Åke Åkesson och serietecknaren Liv Strömquist. Produktion Lokatt Media.
London tillåter inga terrorattacker under OS. Den vanlige londonbon verkar ta det hela med ro, men en tydlig förändring syns i gatubilden. Det är poliser och militärer överallt. När London fick spelen, 2005 var den totala budgeten 26 miljarder kronor. Idag ligger den på 102 miljarder och säkerhetsarbetet totalt på elva miljarder kronor.
”Jag befinner mig fortfarande på en ökenvandring”, säger judinnan Anette Sallmander om den inre resa hon gör idag. En resa för att acceptera det faktum att hon faktiskt är fri, men ändå inte har möjlighet att göra världen god. Just nu pågår Pesach - en av de viktigaste judiska högtiderna under året. Pesach firas till minnet av uttåget ur Egypten och symboliserar den resa som det judiska folket gjort, från slavar till fria människor. Men vad innebär denna frihet idag?
Långfredagens sista timme i P1ägnas åt yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och konstnärers rätt att uttrycka sig fritt. I programmet ”När sanningen kallades lögn” tar Pär Freij och Kerstin Berggren oss med på en resa bakåt i tiden.
Utifrån de två stora konstnärerna Dimitrij Sjostakovitj och Anna Achmatova och deras livsöden under stalinismens värsta tid i Sovjetunionen berättas i programmet om konstnärers försök att vara ärliga i en tid när sanning kallades lögn.
Turistbranschen hoppas bli Sveriges svar på Klondyke och i deras egen vision ska besöksnäringen fördubblas på 10 år och bli Sveriges nya basnäring. Hur ska det gå till och varifrån ska det stora antalet gäster komma? Samtidigt som turisterna ska bli mångfalt fler ska miljön värnas, hur ser framtidens turism ut? I det direktsända programmet från Östersund samtalar man om för turismen, viktiga frågor.
I programmet medverkar:
Hans Gerremo, ledamot i styrelsen för Svensk Turism AB
Torgny Svensson, destinationschef Skistar Vemdalen
Natasha Westling, Småföretagare, Brattlandsgården
Andreas Gyllenhammar, miljöforskare
Robert Pettersson, forskare vid Turismforskningsinstitutet ETOUR
Barbara Frilund-Ekberg, Destinationschef STF Dalarna-Gävleborg/Mittsverige
Cecilia Hed-Malmström, branschutvecklare, föreläsare, f.d. polarguide
Emil Björck, meteorolog SMHI
Programledare: Anita Jacobsson
Producent: Jessica Brander
Hur kom det sig att officerssonen Johan Ulveson valde ett liv som skådespelare och när insåg han att det var de komiska rollerna som var hans starka sida? Hur gick det egentligen till när Lorrygänget bildades och hur tacklar han den återkommande scenskräcken? Ett personporträtt av Fredrik Johnsson. Medverkande: Johan Ulveson, Peter Dalle, Annika Olsson och Erik Haag.
Direktsändning från Kulturhuset i Stockholm på Nobeldagen. Nobelpristagarna berättar om avgörande ögonblick i barndomen och personer som betytt mycket för deras framtid. Paneldiskussion om hur skolan tar vara på de bästa förmågorna inom naturvetenskap och litteratur. Programledare: Roger Wilson, Kulturradion, och Lena Nordlund, Vetenskapsradion. 2011-12-10.
10 år sedan Göteborgskravallerna. Direktsändning från Göteborg om dagarna som skakade Sverige. Medverkande bl. a. förre statsministern Ingvar Carlsson, också ordförande för Göteborgskommittén som utredda händelserna, och America Vera-Zavala en av svenska Attacs grundare. Programledare: David Gustafsson.
