I år fyller en av världens bästa körer 100 år. Det krävs mycket för att få en plats där. I två program följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen.
Vem får börja i Radiokören?
I denna dokumentär träffar vi bland andra den förhoppningsfulla alten Ingrid som söker in för tredje gången, och sopranen Maria som egentligen hade tänkt försöka slå igenom som operasångerska i USA men som har kastat iväg en ansökan också till Radiokören.
Vi får lära oss om alla minutiösa regler som omger antagningsprocessen som tilldrar sig i radiohuset i Stockholm och om elitsångares vardag. Men också en hel del om Radiokörens historia!
Medverkande: Radiokörens programchef Arne Lundmark, dess inspicient Pernilla Wilhelmsdotter Melin, Bengt Arwén som har fördjupat sig i körens historia samt flera sökande.
Medverkar gör även Ingrid Rådholm, Philip Sherman, Emanuel Roll och Maria Demerus.
Det här programmet sändes första gången 2017 och återutsänds som en del av Sveriges radios och Radiokörens 100-årsjubileum.
Producent: Märta Myrstener, medarbetare på P2 och SR:s Kulturredaktion.
I år fyller en av världens bästa körer 100 år. Det krävs mycket för att få en plats där. I två program följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen.
Vem får börja i Radiokören?
I denna dokumentär, i två delar, träffar vi bland andra den förhoppningsfulla alten Ingrid som söker in för tredje gången, och sopranen Maria som egentligen hade tänkt försöka slå igenom som operasångerska i USA men som har kastat iväg en ansökan också till Radiokören.
Vi får lära oss om alla minutiösa regler som omger antagningsprocessen som tilldrar sig i radiohuset i Stockholm och om elitsångares vardag. Men också en hel del om Radiokörens historia!
Medverkande: Radiokörens programchef Arne Lundmark, dess inspicient Pernilla Wilhelmsdotter Melin, Bengt Arwén som har fördjupat sig i körens historia samt flera sökande.
Medverkar gör även Ingrid Rådholm, Philip Sherman, Emanuel Roll och Maria Demerus.
Det här programmet sändes första gången 2017 och återutsänds som en del av Sveriges radios och Radiokörens 100-årsjubileum.
Producent: Märta Myrstener, medarbetare på P2 och SR:s Kulturredaktion.
Schönberg föddes för 150 år sedan och förblir den evige radikalen, ständigt missförstådd men också fascinerande. P2:s Johan Korssell undersöker den okuvliga viljekraften i Schönbergs liv och verk.
Schönbergs tolvtonsmusik är idag hundra år gammal men fortfarande avskräckande för många lyssnare. Plink plonk-musik i mångas öron, en musik tyngd av regler och teori som inte talar till känslorna. Men inget kan vara längre från sanningen, för trots den teoretiska snårskog som omger Schönberg är han i själ och hjärta en romantiker inriktad på största möjliga uttrycksfullhet.
Arnold Schönberg var många saker: kompromisslös tonsättare, en målare som specialiserade sig på självporträtt, en hängiven lärare och en av förra århundradets mest inflytelserika och på samma gång kontroversiella musikaliska tänkare. Man kan jämföra Schönbergs betydelse för musiken med Einsteins betydelse för fysiken. Schönberg ersatte dur och moll med ett nytt system och öppnade för helt nya uttrycksmöjligheter.
Tolvtonsmusikens uppfinnare led även av en livslång fobi mot talet 13...
I dokumentären samtalar Johan Korssell med Schönbergs 92-åriga dotter Nuria Schoenberg-Nono, barnbarnet E. Randol Schoenberg och Ulrike Anton som är chef för Schönberg-centret i Wien. Vi pratar också med Schönberg-beundraren och P2-programledaren Firas Haki.
En P2 dokumentär från 2024.
Hela deras liv har de fått höra att de inte kan sjunga. Ändå står Olivia en dag på Sveriges allra största scen. Och Kristina, som inte fick vara med när alla skulle få sjunga i skolan, får äntligen ta ton i en kör.
Det handlar också om körkonsulenten Jerker Leijon som på 90-talet startade en kör där alla – även de som inte kan sjunga – fick vara med. Och hundratals dök upp. Här förändrades tanken på vem som får vara med i en kör.
Medverkande:
Kristina - som inte fick vara med i skolkören men idag sjunger i Almakören.
Olivia ”Lia” Larsson - artist.
Rosie Kind - mamma till Olivia.
Anna Märta Leijon - körpedagog, körledare, präst och tidigare gift med Jerker Leijon.
Tommy Jonsson - körledare Almakören, en kör för alla.
Tekniker: Mats Landberg.
En P2 dokumentär från 2024 av Jonna Burén.
Det finns ett före och ett efter ”Vem vet”, låten som på nolltid gör 22-åriga Lisa Ekdahl till den svenska vispopens starkast lysande stjärna. Men bakom scenen finns en annan berättelse.
Det självbetitlade debutalbumet ”Lisa Ekdahl” släpps 1994 och säljer raskt i fler än 400 000 exemplar i Skandinavien. Plötsligt står Lisa Ekdahl på de största scenerna, sjunger med Monica Zetterlund, prisas och höjs till skyarna.
Men bakom scenen finns en annan berättelse. En om en 22-åring, precis på väg att bli mamma. En om en nykomling som inför skivdebuten kastade bort allt och började om. Trots att skivan var klar, och att storbolaget stod och trampade.
Med sin speciella mix av jazz, visa och brasilianska rytmer och sin särskilda sångstil blev Lisa Ekdahl en udda fågel på 1990-talets mer uppskruvade musikscen.
I dag, 30 år efter genombrottet och nio album senare, fortsätter Lisa Ekdahl att skriva sånger, spela in skivor och turnera i så väl Skandinavien som i Frankrike, där hon har en hyllad jazzkarriär.
I programmet medverkar, förutom Lisa Ekdahl, även Milton Öhrström, Kjell Andersson, Lars Winnerbäck och Peter Nordahl.
En P2 dokumentär från 2024 av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.
En dokumentär om hur bluesen kom till Sverige och Finland med två amerikanska bluesartister på 70-talet.
Musikern och radioproducenten Thomas Henley berättar om Eddie Boyd (1914-1994) och Champion Jack Dupree (1910-1992) som flyttade till Finland respektive Sverige på grund av kärlek, och mötte en bättre publik och mindre rasism på europeisk mark.
– Jag kan säga så här att de flesta afroamerikanska musiker som jag har träffat som har bott i Europa, Skandinavien, har upplevt en stor lättnad, säger den amerikanska bluesartisten Eric Bibb som bott i Sverige under många år.
Vid sidan av Bibb medverkar också Eddie Boyds änka Leila Boyd, bluesmusikern, pianisten och sångaren Per ”Slim” Notini, musikproducenten Jonas Bernholm och konstnären Eva Acking som levde med Champion Jack Dupree.
En P2 Dokumentär av Thomas Henley.
I början av 1900-talet skrev en liten flicka från North Carolina en låt som 50 år senare stals och gjorde stor succé. Det här är berättelsen om vad som faktiskt hände och vem Elizabeth “Libba” Cotten verkligen var.
Berättelsen om folkgitarristen Elizabeth “Libba” Cottens (1893–1987) liv och öde har gått under den kommersiella radarn i flera decennier, trots hennes stora avtryck på den internationella musikscenen.
Libba var vänsterhänt och som barn lärde hon sig därför att spela gitarr upp och ner. Men hon blev tvungen att lägga musicerandet på hyllan tillsammans med en handfull egenkomponerade låtar – däribland den tongivande folkklassikern “Freight Train”. Musik som enligt alla odds torde stanna på Libbas hemort Chapel Hill i sydöstra USA.
Men ett halvt sekel senare tappar en flicka bort sin mamma mitt i julrushen på ett varuhus – något som ska komma att få oanade konsekvenser.
Hösten 2023 gav sig musikern och dokumentärmakaren Catharina Jaunviksna av till USA för att resa i Libbas fotspår och ta reda på vem hon verkligen var, medan det ännu finns människor kvar i livet som kände henne.
Medverkande:
Alice Gerrard - musiker, folklorist och vän till Libba.
Peggy Seeger - musiker, folklorist och vän till Libba.
Brenda Evans - Libbas barnbarnsbarn.
Yasmin Williams - musiker och fan.
Dom Flemons - musiker, fan och folklorist.
Jeff Place - senior archivist, Smithsonian Folkways Recordings.
Robert Searing - historiker och curator, Onondaga Historical Association Museum.
En dokumentär från 2024 skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE.
Arkivmaterial från: Southern Folklife Collection - University of North Carolina at Chapel Hill, Smithsonian Folkways Recordings, “Me & Stella” (33mm film by Geri Ashur, 1978), Library of Congress, Seattle Folklore Society, Incl. the Ralph Rinzler & Alan Lomax archives.
Kyrkklockorna hörs över hela staden, men vilka är det egentligen som spelar på dessa gigantiska instrument som väger flera ton? Följ med upp för trånga, gamla torntrappor, högt upp ovanför takåsarna.
Klockspelens melodier klingar i kyrkor och stadshus över hela Sverige. Ofta är musiken inspelad, men ibland framförs den faktiskt live av en klockspelare. Denna musiker spelar på klockor som tillsammans kan väga så mycket som 15 ton. Hur går det till?
I det här programmet följer vi två klockspelare på vägen mot varsin konsert i två olika klocktorn.
Michael Dierks spelar ofta psalmer och poplåtar under sina konserter i Tyska kyrkan i Gamla stan i Stockholm. Men nästa spelning ska bli något helt annat, då ska han framföra ett improviserat verk där han inte bara använder händerna, utan hela kroppen. Och med ett musikredskap som han själv har byggt ska han åstadkomma något som förmodligen aldrig gjorts tidigare.
Den andre klockspelaren är Mats van der Geer, som är 24 år och bor i byn Vuollerim nära Jokkmokk. Han reser till Stockholm för att framföra en konsert på klockspelet i Klara kyrka. Ett klockspel som visar sig vara allt annat än lättspelat.
En dokumentär från 2024 av Magnus Johansson, Iris Media.
Billie Holiday har haft en tuff tid med narkotika, förlorad artistlicens och rubriker i skvallerpressen. Nu beger hon sig mot ett vintrigt Sverige, men kommer hon kunna leva upp till publikens och pressens förväntningar?
I januari 1954 lyfter ett SAS-plan från New York med slutdestination Stockholm och Bromma flygplats. Ombord sitter Billie Holiday, Buddy DeFranco Quartet, Beryl Booker Trio och Red Norvo Trio.
Tillsammans bildar de ”Jazz Club USA”, en turnerande minifestival som ska besöka 23 europeiska städer på 24 dagar.
I dokumentären får du följa truppens stora stjärna Billie Holiday genom fem vintriga svenska städer och pressens hårda domar.
En dokumentär från 2024 av Theresia Billberg.
Nordens kanske största nu levande tonsättare har kuf-förklarats för sin oändlighetsserie, men också skrivit musik till en Oscarsbelönad film och fått Danmarks hundar att yla vid tv-apparaterna.
Med hjälp av personer som står Per Nørgård nära tecknas en bild av tonsättaren.
Vi djupdyker i hans kompositioner, idéer och liv – från små händelser till stora. Från uppväxten i Köpenhamn och somrarna på Langeland till oändlighetsserien och tredje symfonin som är med i Danmarks kulturkanon. Och så mötet med den schweiziske konstnären Adolf Wölffli som ställde Pers värld på ända.
Medverkande: Ivan Hansen, skribent och Nørgårds assistent, Marie Lalander, regissör och livskamrat, Gunnar Eriksson, körledare och vän, Jeppe Nørgaard, son.
En P2 dokumentär från 2024 av Katarina A Karlsson.
Du har hört hans musik i Så som i himmelen, Skärgårdsdoktorn och Den goda viljan. Med sin nordiska klang berörde han folk i tv-soffor och biografer världen över. Och när Stefan blir sjuk 2023 sluter hela musiksverige upp.
Ethel Smyth fick slåss för sin plats i konserthusen. Männen i musiklivet och hennes egen pappa tyckte inte att kvinnor skulle skriva musik. Men trots allt motstånd tog det lång tid för Ethel att närma sig suffragetterna.
Född i en så kallad sockenlappssläkt skulle han ägna sitt liv åt att slakta och flå hästar och hundar. Men det var som fiolspelman som Nils Jonsson blev legendarisk, under artistnamnet Lapp-Nils.
På 1960-talet ville Sveriges Radio bidra till att göra jazzen till en mer seriös konstform –Radiojazzgruppen startades. Men hur såg den ut då? Och hur ser den ut idag?
För dig som gillar P2 Dokumentär: Nu finns P2 Musikhistoria – en ny podd om oväntade och spännande händelser ur den klassiska musikens historia. Programledare är kompositören Andrea Tarrodi.
I mitten av 1900-talet kunde så gott som varenda svensk nynna en låt av Ulf Peder Olrog. Fraser som ”samling vid pumpen”, ”du ska göra som Svensson gör” och ”allting går att sälja med mördande reklam” blev nästan som egna ordspråk.
Sex röster som på sextiotalet gav klang och musikalisk karaktär åt Hasse och Tage, Povel Ramel och Beppe Wolgers. Gals and Pals var med i revyer, gjorde egna shower och var huskör i tv:s popprogram Drop in!
I över 100 år fanns det en släkt som dominerade Sveriges musikliv – släkten Öst. På dansbanor, i kyrkor och i Melodifestivalen underhöll de i generation efter generation. Men en septembernatt förändras allt.
I Judit Rajks salong lever den samtida konsten och musiken som tvingats under jorden i Ungern. Den frispråkiga sångerskan och aktivisten öppnar dörren för landets oliktänkande.
Finländarna som arbetskraftsinvandrade till Göteborg på 60-och 70-talen slet hårt på verkstadsgolven under veckorna. Men på helgerna var det dansgolven som gällde – tangon blev snabbt omåttligt populär.
Den äldsta bevarade boken i Sverige är Skaramissalet från 1100-talet, som fungerade som mässbok i Skara domkyrka. Boken rymmer en rik musikalisk värld och ger en inblick i hur musiken lät för tusen år sedan.
”Varje pianokonsert har sin alldeles speciella inledning, men ingen har börjat så här”, säger Roland Pöntinen om Rachmaninovs andra pianokonsert. Från tyst pianissimo till tunga klockor, följt av en mäktig flod i stråkmelodin.
Gunnar Eriksson är körledaren som på 1960-talet förnyar svensk körmusik genom att placera den mitt i samhällsdebatten om kärnkraft, krig och fattigdom. Möt körprofessorn som gjorde uppror mot former och hittade ett eget sätt att bli en skapande dirigent.
Visste du att flickor hamnar i målbrottet? Och att mens, barnafödande och klimakteriet kan påverka rösten avsevärt? Med stigande ålder ökar rädslan att behöva lämna scenen, att bli utpekad som ”färdigsjungen”.
I byxrollernas unika universum finns många kvinnliga operasångare som ägnar sina karriärer åt att gestalta killar. Men tror publiken på illusionen? Kanske krävs det mer än ett par byxor för att bli trovärdig.
Krig är ständigt närvarande i Per Feltzins tankar. Krigen då och kriget nu, när historien upprepar sig och 1920-talets låtar låter som om de skrevs igår. Med musikens hjälp berättar han om sin rädsla.
Att bli omsjungen kan vara smickrande men också ge upphov till ilska. Särskilt när sångerna framställer en som hora. Bellmans Ulla Winblad är troligen den svenska musikhistoriens mest omsjungna kvinna. Bakom namnet fanns en verklig person, Maria-Christina Källström.
Ralph Vaughan Williams var en kontrasternas man. Han tackade nej till att bli adlad, men skrev en hymn till drottning Elizabeths kröning. Och trots att han hatade krig anmälde han sig som krigsfrivillig.
Häng med på en djupdykning i den brasilianska gitarrmagin! På festivaler, konserter och barer i Rio träffar vi några av landets främsta gitarrister som Yamandu Costa, Rosa Passos, Marco Pereira och Badi Assad.
Du har hört hans musik i filmer som Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Änglagård. Björn Isfält var en av de mest anlitade filmmusikkompositören i svensk historia – och hans musik lever vidare.
I Peenemünde vid Östersjöns kust tillverkade Hitlerregimen ohyggliga raketer. I dag är fabriken museum över ondskan. I maj 2022 gästades platsen av New York Philharmonic med världsartister.
Ena dagen står han på pulten under Skanstullsbron i Stockholm, andra dagen debuterar han vid anrika operahus ute i Europa. Christian Karlsen brinner för att förmedla musik oavsett tidsepok, plats och publik.
Loa Falkman har gjort det få lyckas med. Han har blivit både framgångsrik i den klassiska världen och brett folklig. Under 50 år har han intagit Kungliga operan, Broadway och Melodifestivalen. Hur gick det till?
Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. “För mig var han den störste” har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att “vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder”.
Hugo Alfvéns bekräftelsebehov fick katastrofala följder för kvinnorna i hans liv. Men relationerna var också en avgörande drivkraft i hans konstnärskap och har lämnat direkta avtryck i musiken.
Med Midsommarvaka blev Hugo Alfvén spelad långt utanför Sveriges gränser. Verket har kommit att förknippas med den svenska landsbygden, men är lika mycket en berättelse om Alfvéns dubbla relation till kärlek och fest.
Energikick, tröst, sällskap, glädje och stöd. Musik är inte bara en källa till härliga upplevelser, utan kan också bidra till ett bättre liv både känslomässigt och socialt – inte minst på äldre dar.
Tonsättare som komponerar i skyddsrum. En operasångerska som ger sånglektioner och skänker pengarna till armén. Musiker som kämpar vid fronten med musiken som vapen. Så ser musiklivet i Ukraina ut sedan den ryska invasionen.
Om du sjunger i kör har du förmodligen sjungit Förklädd gud – Sveriges mest älskade verk, med musik av Lars-Erik Larsson och text av Hjalmar Gullberg. Det skrevs för radiopubliken och sändes första gången 1940.
Han har kallats Putins vän och samtidigt anlitats flitigt av världens största konserthus och orkestrar. Men när Valerij Gergiev vägrar ta avstånd från Rysslands invasion i Ukraina tar det stopp. Nu vill ingen ha honom längre.
Trots att han varit död i över tio år gör sig Bo Hansson plötsligt påmind när hans orgel oväntat dyker upp i en annons på nätet. Vem är det som säljer den, och varför?
Hon utmanade den manliga dragspelsgenren och var den första kvinnliga dragspelaren som spelades in på skiva. På 30-talet blev Stina Karlsson ”Bångbro-Stina” med hela svenska folket. Men plötsligt försvann hon från estraderna.
Hur kunde en stundtals hemlös flicka från Barcelonas fattigkvarter bli en berömd operasångerska? Svaret finns i en föreställning i New York 1965 då Montserrat Caballé slog världen med häpnad.
Evert Taube följde sin egen väg och var lika ofta ur tiden som i den. Drömmen om att bli erkänd författare och skriva den stora romanen fanns alltid där – under tiden skrev han flera av våra mest älskade sommarvisor.
”Jag älskar två saker, musik och människor”, sa dirigenten och tonsättaren Leonard Bernstein, som med sin unika förmåga att dela med sig av musiken och sin kunskap var så mycket mer än en musiker.
När Deux Filles är på väg mot toppen inträffar den stora tragedin. Ett utbränt hus i Alger blir det sista spåret efter elektroduon, men exakt vad som hänt dem är höljt i dunkel. Fram till nu.
”Redan när jag var åtta år och hörde bouréen ur tredje cellosviten visste jag att jag skulle kunna spela den på cello”, säger Anne-Marie Tålig. Hon är inte ensam om att älska Bachs cellosviter – men länge var musiken bortglömd.
För vissa ställdes allt in. Andra kunde ställa om och lyckades bättre än någonsin. Men alla påverkades av covid-19, pandemin som vände upp och ned på Sveriges musikliv.
Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken.
Carmen väntar inte på att bli vald av männen, hon väljer själv. Ibland beskrivs hon som sorgfri, flyktig och flirtig. Andra gånger som hård, ödestyngd och lidelsefull. Själv säger hon att hon är djävulen.
Fläskkvartetten är bandet som revolutionerade vad både rockmusik och en stråkkvartett kunde vara när de startade på 80-talet. Med sitt elförstärkta stråksound tog de sig in i varenda vrå av Musiksverige.
Musiken finns överallt omkring dig, men det är inte du som väljer den. I butiken, hos tandläkaren och till och med i dina egna hörlurar har andra räknat ut vad som får dig att shoppa, koppla av och aldrig stänga av ljudet.
Elza Soares – en gång en fattig flicka från favelan i Rio – har utsetts till årtusendets sångerska av BBC Radio. Sedan 50-talet har hon uppnått makalösa framgångar. Men hon har även stött på bottenlös sorg och stora motgångar.
Luciano Pavarotti räknas av många som den främsta tenoren någonsin. Han tronar dessutom över tre svårslagna världsrekord. Men vad var det som var så speciellt med hans röst, som än i dag väcker vår förundran?
José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti skapade en sällan upplevd hype kring opera när de på 90-talet sålde ut jättearenor tillsammans. Men hur kunde tre gigantiska egon komma överens om att dela scen?
Jan Johanssons ”Jazz på svenska” är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna.
Genom kulning och vallsång skapade kvinnor ett eget språk på fäbodvallarna. Rösten blev mer än ett kommunikationssätt, i vissa fall ett försvar. Traditionen har också lagt grunden till den folkmusik vi hör i dag.
Glenn Gould bemästrade Bachs Goldbergvariationerna till perfektionism. Hans pappa sa att han spelade piano i luften vid tre dagars ålder och fick barnsköterskan att utbrista att han nog skulle bli konsertpianist eller läkare. Men med tiden blev hans liv allt märkligare.
Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort i maj 2021, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär.
I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse.
Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna.
I sörmländska Flen har en unik orkester vuxit fram, med tolv nationaliteter och influenser från jordens alla hörn. Men hur utvecklar man en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade nästa?
Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång.
Få verk är så mytomspunna som Messiaens ”Kvartett vid tidens ände”. Det berättas om pianotangenter som fastnade i kylan och ett uruppförande som sågs av flera tusen krigsfångar – men vad är egentligen sant?
Ingen annan jazzskiva har sålt lika mycket som Kind of Blue. ”Musik som en viskning i örat från en kärlek”, säger saxofonisten Gunnar Lindgren, som spelat låtarna från albumet fler gånger än Miles Davis själv gjort.
Afrobeat-grundaren Fela Kutis relation till kvinnor var avgörande i alla skeden av hans karriär. Det här är berättelsen om hur kvinnorna – hans mamma och hans 27 fruar – formade honom och hans musik.
Merit Hemmingson slog igenom stort i början av 70-talet. Med hammondorgel klädde hon den svenska folkmusiken i ett funkigt groove och tog sig in på topplistorna. Men efter några år försvann Merit från de stora scenerna.
Gud och det gudomliga har skildrats i musiken i årtusenden. I allt från sufiska flöjter och judisk bönesång till Lars-Erik Larssons ”Förklädd gud”. Men idén om hur gud ska gestaltas skiljer sig åt.
Beethovens enda violinkonsert uruppfördes i Wien 1806. Särskilt den långsamma mittensatsen har kommit att bli älskad. ”Kanske det vackraste som någonsin skrivits”, säger Malin Broman, konsertmästare i Radiosymfonikerna.
Den 16 september 1920 dör den då relativt okände 32-årige Dan Andersson i en hotellsäng i Stockholm. Postumt blir han en av Sveriges mest sjungna och lästa diktare. Det här är berättelsen om hans sista dag i livet.
I slutet av 30-talet sökte landets stora revyartist Zarah Leander lyckan i Europa. Hon blev den tyska propagandafilmens stora stjärna, men samarbetet med naziregimen kom nästan att kosta henne karriären.
Barnmusikpionjären Gullan Bornemark skapar en egen musiklek och börjar jobba interaktivt med barnmusik innan termen ens är uppfunnen. Låten ”Är du vaken Lars?” blir snabbt populär genom radion på 60-talet.
På 80-talet gör rockbandet Mora Träsk succé på landets förskolor. Låten som tar med barnen på tigerjakt har med tiden blivit en självklar del av standardrepertoaren hos tusentals pedagoger.
På 1950-talet dyker barnbokskaraktärerna Krakel Spektakel och Kusin Vitamin upp på skiva. Duon som leker, skojar och hänger i gardiner etsar sig snabbt fast med omedelbara melodier och fyndiga rim.
Jojje Wadenius album Goda' Goda' med texter av Barbro Lindgren har gjort avtryck hos generationer av barn. Inspirationen till låten ”Mitt lilla barn” kommer både från egna barndomsupplevelser och Paul Simons sound.
Finns det någon barnvisa som gjort större avtryck på svenskarna än Idas sommarvisa? I dag sjungs den på varenda skolavslutning, men från början var den mest ett mellanspel för att få ihop scenerna i en av filmerna om Emil i Lönneberga.
Electric banana band erövrade svenska topplistor på 80-talet. Låten ”Banankontakt av tredje graden” blev en omedelbar hit bland både vuxna och barn utan att så många fans la märke till textens budskap.
År 1975 blir avgörande för den svenska alternativa musikrörelsen. I protest mot Schlagerfestivalen samlas massor av människor för en alternativ festival, och de lyckas faktiskt förändra synen på schlagermusik i årtionden.
Darrningar, kräkningar och flyktkänslor. Frédéric Chopin, Jenny Lind och Vladimir Horowitz var alla drabbade av förlamande scenskräck. Hur är det att livnära sig på att stå på scen när mötet med publiken orsakar ångest och panik?
Anders Hillborg är en av Sveriges mest framgångsrika kompositörer av nutida musik. I februari 2020 förbereds en festival helt tillägnad hans musik i London. Följ med bakom kulisserna!
Våren 2020 är inget sig likt i musikbranschen. Coronapandemin breder ut sig i samhället och över en natt har konserter, spelningar och hela turnéer ställts in. Det här är berättelsen om när musiken tystnade.
Den har kallats för Sveriges inofficiella nationalsång. Vintersaga av Ted Ström görs ständigt i nya versioner och förekommer i så vitt skilda sammanhang som begravningar och påkostad bilreklam.
Kören The17:s musik existerar bara i stunden. Den kan skapas av vem som helst, när som helst, var som helst – men får aldrig någonsin bevaras eller höras av publik. Över hela världen engagerar sig tusentals personer i det som blivit en folkrörelse.
Höstens sista konsert är här. Ett viktigt mål för hela Svenska kammarorkestern, men kanske särskilt för flöjtisten Alissa Rossius. Som solist i ett stycke av Mozart kan hon äntligen få sin revansch.
Svenska kammarorkestern bär på en hemlighet. För andra gången kommer musikerna att vara huvudrollsinnehavare den kväll då världens uppmärksamhet riktas mot Sverige – en kväll då inget får gå fel.
I kväll gäller det. Svenska kammarorkestern och nya chefsdirigenten Martin Fröst gör sig redo att möta en fullsatt publik. Musikerna har övat för att prestera på topp, men på genrepet händer det som inte får hända.
Förändringens vindar blåser genom Svenska kammarorkestern. En ny chefsdirigent, den egensinnige klarinettisten Martin Fröst, är på ingång. Hur ska det nya samarbetet gå?
Med ”Orlando” har den österrikiska tonsättaren Olga Neuwirth blivit historisk. För första gången på 150 år spelar den anrika statsoperan i Wien en nyskriven opera av en kvinnlig kompositör.
År 1974 händer det omöjliga. Två unga musiker gör storsuccé med en hitskiva med något så konstigt som medeltidsballader. Medan duon Folk och rackare intar svensktoppen frälser de också en argsint sexåring.
Ludwig van Beethovens 32 pianosonater är en bibel i den klassiska musikvärlden. Men de innebär också ångest, demoner och blockeringar – en nästan omöjlig börda att bära för unga pianister.
Dödsmässan i Berwaldhallen orsakar demonstrationer, bombhot och moraldebatt. Musiker hoppar av, försök görs att stoppa föreställningen och kompositören Sven-David Sandström får gå under jorden.
Under 1800-talet fick Jenny Lind smeknamnet ”Den svenska näktergalen”. Ryktet om hennes storhet spred sig snabbt och hon blev världens första superstjärna med en internationell karriär. Hör hennes barnbarns barnbarn berätta.
Det var ett helt oväntat fynd. En gammal resväska med initialerna G.E. Bland böcker, brev och anteckningar låg några gamla partitur. Det här är historien om Gunnar Ekelöfs hemliga tonsättardröm.
Under ett knappt decennium på 1960-talet var Kalifornien centrum för nya musikaliska strömningar. Musiker och ungdomar vallfärdade till USA:s västkust – men plötsligt var allt över.
Hur kan man vara beredd att gå i personlig konkurs i sin jakt på en skiva? Möt människor som maniskt samlar på gammalt inspelat ljud. Kanske av kärlek till en produkt, kanske av fascination för ett ljud som inte går att manipulera.
Målbrottet kan bli dödsstöten för en gossoprans karriär. Möt den världsberömda norska gossopranen Aksel Rykkvin och sångaren Nino Ramsby som båda fått vänja sig vid en ny röst.
Svenska musiker på tyska konsertscener inbjudna av nazister. Tyska orkestrar på charmturnéer i Norden. Hur gick det till när svenskt och tyskt musikliv räckte varandra handen under andra världskriget?
Den chilenske protestsångaren Victor Jara blev under 1970-talet symbol för folkets kamp mot militärdiktaturerna i Sydamerika. Nu hörs hans musik återigen på Santiagos gator.
Med sina oborstade, punkiga improvisationer delar Mats Gustafsson jazzälskare i två läger. Vad alla är överens om är dock att han hittar ljud i saxofonen som få trodde fanns.
I november 1949 samlas åhörare i Konserthuset i Stockholm till en tribunal över tidens nya, svårtillgängliga musik. På den anklagades bänk sitter en man och ler. Det är tonsättaren Sven-Erik Bäck.
Han var svart, homosexuell och skrev musik med radikalt politiskt innehåll. Det tog lång tid för världen att ta till sig Julius Eastmans kompositioner – men i dag har hans musik återupptäckts.
Följ med på en resa i en röd Ferrari genom ett kosmiskt ljudlandskap via Milano och Kalifornien. Chaufför är astrofysikern och kompositören Fiorella Terenzi, som gör musik av radiovågor från rymden.
Sången ”Nature boy” blev en världshit i slutet av 1940-talet, med den amerikanske sångaren Nat King Cole. Det här är berättelsen om mannen som skrev den – urhippien och naturbarnet Eden Ahbez.
Hon var en av den tidiga italienska barockens främsta kompositörer av vokalmusik. I år skulle hon ha fyllt 400 år. Hör den fascinerande historien om Barbara Strozzi.
Långt innan vår tids homosexuella frigörelse startade utanför nattklubben Stonewall i New York 1969 ägde en slags motsvarande frigörelse rum i 1920-talets Berlin.
Sopranstjärnan Malin Byström har firat stora triumfer på senare år, däribland som grevinnan Madeleine i Richard Strauss opera Capriccio och den lade hon grunden till på ett gym.
Möt 13-årige Axel Gryspeert på den prestigefulla skolan Adolf Fredriks musikklasser, där eleverna ägnar sig åt musik fyra gånger så mycket som på en vanlig grundskola.
Vad hände egentligen med panflöjtsmusikanterna på Sergels torg i Stockholm? Under 1980- och 90-talen var de ett vanligt inslag i gatumiljön – men en dag försvann de.
”Det gör fortfarande ont att höra vissa bitar av den, fast det är 40 år sedan”, säger en kvinna om första mötet med Allan Petterssons sjunde symfoni – ett av vår tids mest älskade stycken.
Hon gjorde en exceptionell karriär som konsertpianist i 1800-talets Europa medan hon försörjde man och flera barn. För Clara Schumann fanns inget större än att leva för konsten.
Ragnar Ulfung är den norske tenoren som blev en av Sveriges främsta operasångare. I den här dokumentären blickar han, som 92 år fyllda, tillbaka på sin långa karriär.
Mitt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger Fendika. Det är ett azmari bet, en folkmusikklubb, och en av de sista i sitt slag. Nu försöker dess ägare rädda det undan rivning.
Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, inte minst i påsktider – men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad?
Tredje delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi den andra generationens bossa nova-musiker som har hela världen som spelplan.
Andra delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här står poeten Vinicius de Moraes och kompositören Antonio Carlos Jobim i centrum.
Hon klev in och förnyade musiklyriken i en tid när scenen dominerades av manliga trubadurer och textförfattare.Barbro Hörberg levde bara i 43 år men blev ändå en av våra mest älskade vissångerskor och kompositörer.
Jon-Henrik Fjällgrens medverkan i Melodifestivalen 2019 är bara ett av de senaste exemplen på hur den samiska musikscenen sprakar, bubblar och växer. Det här är det andra av två program om det.
Jon-Henrik Fjällgrens medverkan i Melodifestivalen 2019 är bara ett av de senaste exemplen på hur den samiska musikscenen sprakar, bubblar och växer. Det här är det första av två program om det.
Ludwig Göransson från Linköping blev över en natt en av världens mest efterfrågade filmmusiktonsättare. Följ med till hans studio i Los Angeles och till hemstaden där allt började på 1980-talet.
Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfrida Andrées fotspår och berättar här om hennes kamp, livet igenom.
Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfridas Andrées fotspår och börjar i hennes barndoms Visby.
Kring många nedlagda band finns det en väv av myter som håller minnet vid liv, men inte kring 1980-talsorkestern Thirteen Moons. De är nog mest bortglömda.
Möt den sydafrikanske operasångaren Luthando Qave som blev den första svarta sydafrikanen att sjunga på The Met i New York, 2011, och dit kom han från Sverige.
Världsdirigenten Riccardo Muti har vigt sitt liv åt italiensk musik, som Verdis. Det här är en dokumentär om hur det är att brinna för musiken när det italienska kulturlivet knakar i fogarna.
En sångare på Kungliga operan döms för sexuellt ofredande av minderårig, men trots chefens utfästelser om nolltolerans gentemot sexuella trakasserier får han komma tillbaka. Det är då det börjar.
Möt konsertpianisten Herta Fischer som i tonåren fick se nazismen växa fram i Österrike, men som flydde med sin mor och så småningom fann ett nytt liv i Solna.
Solar Plexus verkade mitt i 70-talets musikliv, på högsta musikaliska nivå och rörde sig ledigt mellan poesi och politik, schlager och symfoni, folkmusik och fusionsjazz.
Peter Mattei är en av vår tids största operasångare, med titelrollen i Mozarts "Don Giovanni" som ett av sina paradnummer. I den här dokumentären hör vi Mattei sjunga redan som 6-åring.
Tonsättaren Hildegard av Bingen var en av medeltidens mest inflytelserika nunnor. Hon fick starka uppenbarelser från Gud, enligt henne själv - eller för att hon som ung skildes från sin moder?
Revolutioner ackompanjeras ofta av sång och musik, men den roll som sång och musik spelade för de baltiska staternas frigörelse från Sovjetunionen – i synnerhet Estlands – var exceptionell.
Jorma Panula, Susanna Mälkki, Esa-Pekka Salonen, Sakari Oramo, Eva Ollikainen. Finland har i generationer vaskat fram internationellt erkända dirigenter. Men vad är egentligen nyckeln till det finska dirigentundret?
Stora musikpersonligheter har också varit små. Det här programmet handlar om hur ett stumt skilsmässobarn med en pådrivande pappa blev den fantastiska pianisten och tonsättaren Clara Schumann.
Den här helgen 2018 skulle poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers ha fyllt 90 år. I den här andra delen handlar det bland annat om hur han blev folkkär.
Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Hör Beppe Wolgers berätta om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld.
Under Kristallnatten för 80 år sedan, mellan den 9 och 10 november 1938, förstördes skivbolag och originalinspelningar med judiska artister. Musiken var förlorad för alltid. Trodde man.
Mängder av judiska tonsättare och andra fick sina verk förbjudna i Nazi-tyskland. Deras musik kallades "entartete", på svenska "urartad" eller "degenererad".
Sång och musik kan trösta många som mist någon nära. Den här dokumentären handlar om de som kan hjälpa en i sörjandet – som sångarna på en begravning idag eller gråterskorna i finska Karelen förr.
Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den andra delen av hans fascinerande livsresa återberättad av Bodil Asketorp.
Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den första delen av hans fascinerande livsresa återberättad av Bodil Asketorp.
Möt Etiopiens moderna musik i tre delar, med anledning av fredsavtalet tidigare i år 2018 mellan Etiopien och Eritrea. Här i del tre träffar vi den etiopiska stjärnan Mahmoud Ahmed.
Möt Etiopiens moderna musik i tre delar, med anledning av fredsavtalet tidigare i år 2018 mellan Etiopien och Eritrea. Här i del två handlar det om "Swinging Addis".
Möt Etiopiens moderna musik i tre delar, med anledning av fredsavtalet tidigare i år 2018 mellan Etiopien och Eritrea. Här i del ett går vi på festival.
Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här sjunde delen handlar det om starka kvinnliga konstnärskap.
Britta Byström är en av Sveriges mest spännande och nyskapande tonsättare. Redan i tonåren började hon att komponera musik, och har nu som 40-åring en diger lista av verk och priser bakom sig.
Måste man som folkmusiker ta politisk ställning? Eller hur förhåller man sig till debatten om svensk folkmusik? Det utforskar folkmusikern och journalisten Stina Sämgård i denna P2 Dokumentär.
De fanns men uppmärksammades inte nämnvärt, men i det här programmet sätter vi strålkastarljuset på orkestrar som bara bestod av kvinnliga musiker och orkesterledare.
Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här fjärde delen diskuterar han om det finns farlig musik.
Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här tredje delen diskuterar han om det går att starta en revolution med musik.
Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här andra delen diskuterar han om det går att protestera mot vad som helst med musik.
Harald Hult var ett levande jazzuppslagsverk med egen bok- och skivbutik sedan 1967 - "Andra jazz" i Stockholm. I den här dokumentären från 2015 besöker vi butiken och möter Hult i egen hög person.
Några rader i författaren Siri Hustvedts bok "Den skakande kvinnan" väckte tankar hos musikern och kompositören Lena Willemark, och utvecklades till verket "Den blå färden".
Utbränd och förvirrad i tidigt 1980-tal, efter en tid som folkmusiker i Grekland, återvänder Ale Möller till Sverige och anträder vägen till den musik som han kan kalla sin egen.
Idag den 14 juli 2018 skulle regissören mm Ingmar Bergman har fyllt 100 år. I det här programmet från 1978 berättar konsertpianisten Käbi Laretei om sitt musikaliska samarbete med honom.
”Anonymus” brukar det stå på verk som skapats i äldre tider och saknar kända upphovspersoner. Idag vet vi att många av dem var kvinnor. Här i del två handlar det om kvinnor som också var rika.
"Anonymus" brukar det stå på verk som skapats i äldre tider och saknar kända upphovspersoner. Idag vet vi att många av dem var kvinnor. Här i del ett handlar det om de som också var nunnor.
Höör, Sunne, Skattungbyn, Tobo, Järvsö, Piteå och Jokkmokk är några svenska orter med direkta kopplingar till olika musikaliska företeelser, och dit åker vi i denna P2 Dokumentär.
Västanå teater i Berättarladan i Rottneros park har gjort sig känd långt utanför landets gränser med sin speciella teaterform, där dansen, musiken och berättandet smälter samman.
Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här andra delen reser Evert hem, med en skatt i bagaget, och berättar själv om det.
Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här dokumentären berättar han själv om sin ungdom och den slingrande vägen fram till scenen.
Sången "Du gamla, du fria" har hånats, föraktats och älskats i över 100 år. Den tycks ständigt lika aktuell och dyker upp i de mest oväntade sammanhang som riksdagsmotioner eller reklamfilmer.
Harald Hult var ett levande jazzuppslagsverk med egen bok- och skivbutik sedan 1967 - "Andra jazz" i Stockholm. I den här dokumentären från 2015 besöker vi butiken och möter Hult i egen hög person.
Världens ledande konsert- och operahus tävlar om att få engagera den svenska sopranen Nina Stemme. Här berättar hon exklusivt för Sofia Nyblom om den passion som göder hennes konstnärskap.
”Mina kollegor spärrade upp ögonen när jag ville skriva opera, då på 1970-talet ville ingen göra opera”, berättar Hans Gefors i detta tonsättarporträtt.
Världskända Kronoskvartetten har sprängt gränserna för vad en stråkkvartett kan göra, och i projektet "Fifty for the future" beställer de ny musik av tonsättare från hela världen.
Den engelska guldåldern runt år 1600 slutar aldrig att inspirera vår tids kultur, och att fascinera! I den här tredje och sista delen handlar det om hur kriminalitet kunde gestaltas musikaliskt.
Den engelska guldåldern runt år 1600 slutar aldrig att inspirera vår tids kultur, och att fascinera! I den här andra delen av tre handlar det om hur musik bland annat användes som drog.
Den engelska guldåldern runt år 1600 slutar aldrig att inspirera vår tids kultur, och att fascinera! I den här första delen av tre handlar det om hur sex speglades i den tidens musik.
Carl Nielsen (1865-1931) är Danmarks mest framstående tonsättare genom tiderna, men aldrig har det varit så mycket känt om honom som nu. I den här första delen kommer vi honom närmare som person.
Boken "Århundradets kärlekskrig" av författaren och litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström blev mycket omtalad 2016. På den skrevs också en opera och det är ämnet för den här dokumentären.
Den 21 januari 2017 samlades hundratusentals kvinnor i och utanför USA för att protestera mot den nye presidenten Donald Trump. I den här tredje delen av "Trumpifierad musik" möter vi några av dem.
Hur låter soundtracket till Trumps oroliga och splittrade USA, ett år sedan han svor presidenteden? I den andra delen av "Trumpifierad musik" stiger vi in i den amerikanska operans värld.
Ett år har passerat sedan Donald Trump svor eden som USA:s president, men hur märks det nya presidentskapet i landets musikliv? Och vad säger musiker och kulturarbetare om sin nye president?
Erik Westberg är en av Sveriges främsta kördirigenter - mångfaldigt prisad och utsedd till årets körledare, bland annat - men det fanns en tid då ångesten tog över och hans hjärta kunde ha slutat slå.
Tarabband har funnits sedan 2008 och våren 2017 fick de ett kvitto på sin musikaliska passion. Då utsågs de till Årets grupp på Folk- och världsmusikgalan. Det här är berättelsen om deras långa resa.
När jazzälskaren Karl-Erik Tillas går i pension tar han äntligen tag i sin dröm – han köper en saxofon och startar ett jazzband. Hör SR-journalisten Isabelle Swahn berätta om sin morfar.
En lärare dömdes för våldtäkt, flera andra anmäldes för sexuella trakasserier. En del av lösningen blev att den nya skolbyggnaden konstruerades helt i glas, för att få insyn i undervisningsrummen.
Karin Rehnqvist är en av Sveriges främsta tonsättare och Sveriges första kvinnliga professor i komposition. I det här programmet får vi höra om den centrala roll som rösten har i hennes komponerande.
Den finska progressiva Sångrörelsen var agendasättande inom finsk kultur under slutet av 1960-talet och början av 1970- talet, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär.
En känd artist inom den klassiska musikscenen anklagas för sexuella trakasserier av flera kvinnor som varit hans elever. Det här är berättelsen om ett långtgående maktmissbruk och om hur det kunde fortgå.
Prins Eugen (1865-1947) var inte bara en centralgestalt som konstnär och konstsamlare utan också en varm tillskyndare av musiken. Den här dokumentären handlar om spåren efter prins Eugen i musiklivet.
Tonsättaren Lo Kristenson intresserar sig för motstånd som musikaliskt uttryck. Den här dokumentären handlar om henne och hur verket "Vridna, vågsång" kom till.
2013 fick Kim Hedås uppdraget att skriva ett orkesterstycke på inspiration av en Beethovensymfoni. ”Bara det inte är Eroica”, hann hon tänka, men det var det. Resultatet blev stycket Re:Cai:O.
Helena Munktell (1852-1919) var den första svenska kvinnliga tonsättaren som fick en opera uruppförd på Kungliga Operan. Det här programmet handlar om hennes liv i 1800-talets operamiljö.
Victoria Borisova-Ollas är en av Sveriges mest efterfrågade tonsättare. I det här programmet berättar hon om hur hon skrev operan "Dracula" som har urpremiär idag den 28 oktober 2017 direkt i P2.
I den här tredje och sista delen av vår serie om förbjuden musik handlar det bland annat om läget i Nazityskland på 30-talet och Sovjetunionen på 40- och 50-talen.
Vår serie om förbjuden musik fortsätter. I den här andra delen handlar det om vad organisationen Freemuse faktiskt vet om hur den musikaliska yttrandefriheten kringskärs i världen.
Idag 26-årige Jacob Mühlrad har etablerat sig som tonsättare på bara några år, och i körverket om sin morfar Michael Bliman med den judiska bönen ”Kaddish” som titel handlar det om mer än musik.
Musikalen ”Hamilton” har gjort braksuccé i New York, men biljetterna är dyra och eftertraktade. Vi följer med när en historielärare gör det möjligt för en grupp gymnasieelever från Harlem att se den.
Han har skrivit musik i en rad genrer men det är som kammarmusiktonsättare Kent Olofsson är mest uppmärksammad. I det här programmet berättar han hur det prisade verket "Champs d'étoiles" kom till.
Möt Cirkus Cirkör som är banbrytande när det gäller den relativt unga konstformen nycirkus. Där upphöjs traditionella inslag som jonglering och akrobatik till konst, och till tonerna av ny musik.
Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här avslutas den.
Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här börjar den.
Säg ”latinamerikansk musik” och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i den sista delen av ”Hybridmusik i Latinamerika” handlar det om calypsons själ.
Säg ”latinamerikansk musik” och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del fem av ”Hybridmusik i Latinamerika” handlar det om reggaens återkomst.
Säg ”latinamerikansk musik” och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del fyra av ”Hybridmusik i Latinamerika” handlar det om det afrikanska arvet.
Säg ”latinamerikansk musik” och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del tre av ”Hyrbridmusik i Latinamerika” handlar det om Nueva canción.
Säg ”latinamerikansk musik” och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del två av ”Hybridmusik i Latinamerika” handlar det om mobila discon i Karibien.
Säg ”latinamerikansk musik” och många tänker kanske samba, men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del ett av sex i serien ”Hybridmusik i Latinamerika” börjar vi med cumbia.
Författaren, visdiktaren, konstnären och filosofen Elisabet Hermodsson gick ur tiden 11 maj 2017. P2-medarbetaren Eva Sjöstrand tecknar ett porträtt från ett möte med Elisabet år 1994 på Fårö.
Den är en av Sveriges mest framgångsrika körer och för att bli medlem krävs det mycket - men vem klarar antagningsprovet? I två delar följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen.
Den är en av Sveriges mest framgångsrika körer och för att bli medlem krävs det mycket – men vem klarar antagningsprovet? I två delar följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen.
Jojk framförs inte längre bara a capella utan också i en mängd nya stilar, som electro-jojk, rockjojk och samisk syntmusik, och det här programmet i två delar handlar om dess spännande utveckling.
Jojken har gått från att vara tabubelagd, till och med bortglömd, till att sprakande ta plats på stora scener, men hur utvecklas den konstnärligt? Det är frågan i det här programmet i två delar.
Jojken har gått från att ha varit stämplad med djävulens emblem till att ha blivit trendig och når idag en miljonpublik världen över, och få andra personifierar denna resa som Berit Alette Mienna.
Det anonyma musikkollektivet Goat har fängslat och fascinerat människor över hela världen med sin sällsamma fusion mellan psykedelisk rock och världsmusik - men vilka är de egentligen?
Det våras för vinylskivorna. Dels efterfrågas gamla vinyl-original, dels pressas dessa klassiker upp på nytt, men framför allt nyproduceras mycket vinyl av dagens artister - men varför? Det är frågan.
Syrian Expat Philharmonic Orchestra består av musiker som har flytt från krigets Syrien och bor på olika håll i Europa. I den här andra delen följer vi kampen om hur den ska utvecklas konstnärligt.
Syrian Expat Philharmonic Orchestra består av musiker som har flytt från krigets Syrien och bor på olika håll i Europa. I den här första delen följer vi deras kamp för att skapa orkestern.
Män som verkligen gått in i konstnärskapet hos den amerikanska sångaren och låtskrivaren Bob Dylan brukar kallas Dylanmän. Det här programmet i två delar handlar om kvinnor som gjort detsamma.
Män som verkligen gått in i konstnärskapet hos den amerikanska sångaren och låtskrivaren Bob Dylan brukar kallas Dylanmän. Det här programmet i två delar handlar om kvinnor som gjort detsamma.
Dirigenten och pedagogen Nadia Boulanger var en av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter. I hennes tonsättarskola ‘la Boulangerie’ knådade och bakade hon elever likt en bagare.
Nadia och Lili Boulanger var två av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter. Följ med på spaning i slottet i Fontainebleau, där Nadia Boulanger höll sina berömda sommarkurser.
Systrarna Lili och Nadia Boulanger var två av 1900-talets mest färgstarka kvinnliga musikpersonligheter. Följ med på en musikalisk utflykt till deras sommarhem och uppväxt.
Nicolai Gedda var en av Sveriges största tenorer. I ett program från 1970 berättar han för Sigvard Hammar om sin roll som Gustav III i Verdis opera Maskeradbalen och om sitt sångarliv i stort.
I mötet med folkmusikern, upptecknaren, låtskrivaren och förmedlaren Marie Länne Persson får vi höra en traditionsbärare som vigt sitt liv åt att oförtrutet bära fram den folkliga musiken.
För första gången berättar Jüri Reinvere om hur Käbi Laretei och Ingmar Bergman var hans mentorer och hur Sofi Oksanen skrev sin Utrensning i hans kök. Jüri Reinvere gjorde den till opera.
Svenska artister är inga divor, men Sverige lanserar inte sin seriösa musik! Följ med Eva Sjöstrand till Usedom musikfestival som satte fokus på det svenska 2016, främst sången, den ljusa klangen.
Följ med på en berättelse om jazzen i Sverige. Från danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna Nalen och Gazell Club till dagens utmaningar för de små jazzlokalerna. Del två av två.
Följ med på en berättelse om jazzen i Sverige. Från danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna Nalen och Gazell Club till dagens utmaningar för de små jazzlokalerna. Del ett av två.
Den musikaliska kontakten mellan Sverige och Kuba går mycket längre tillbaka än vi föreställer oss. I mitten på 1800-talet hade vi vår första kontakt. Idag finns det salsa på svenska.
I år är det 100 år sen Carin Malmlöf-Forssling föddes – en framgångsrik och prisbelönt tonsättare. Men hon fick kämpa för att bli tagen på allvar och det dröjde länge innan hennes musik gavs ut.
Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner.
Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner.
Karl-Birger Blomdahl korsade verkligen konstarternas gränser under 1950- och 60-talet, bland annat med sin rymdopera Aniara – den mest framgångsrika svenska operan någonsin.
Man kan säga att Georg Riedel är den musiker som skapat det svenska folkets soundtrack av barndom och sommar, men han står också bakom konstmusik och massor av jazz.
Monicas artistiska bredd blev större med åren. Hasse och Tage fick henne att göra mer än ”bara” sjunga på scenen och filmer som ”Att angöra en brygga” gav fler roller på film och i TV.
Monica Zetterlunds låtar, unika röst och frasering glöms inte bort. Hör henne själv berätta om sitt liv i inspelningar som tidigare varit ohörda av de flesta.
Möt en av Finlands främsta tonsättare och hör honom berätta om sitt liv, sin musik och relationen till Sibelius. Rautavaara avled i juli 2016 vid en ålder av 87 år.
Musik kan påverka hälsan, men hur? Det är ämnet för det här programmet som börjar i olika typer av ljud - vid en havstrand, i en skog, i en stad, på ett barnkalas och fortsätter med Brahms och Abba.
Följ med på en resa mellan två kontinenter när vi spårar det afrikanska arvet i den brasilianska musiken. Från Tiganá Santana och Virginia Rodrigues i Brasilien till Waldemar Bastos i Angola.
Åsa Veghed ger sig ut på jakt efter artister som påverkas av den portugisiska kulturen. Lissabon blir den självklara starten med dess brokiga kultur och närheten till havet och fadon.
Med högt ställda musikaliska ideal, ett driv och stor envishet har Eva Svanholm Bohlin påverkat tusentals körsångare genom sin långa dirigentkarriär i Lund. Men pappa Wagnertenoren ville annorlunda.
Den hyllade sångaren, artisten och kultfiguren Freddie Wadling avled den 2 juni 2016, 64 år gammal. Få artister kunde som han konsten att blanda melankoliska ballader med opera, visor och rockmusik.
Läktarsång är gemenskap i en tid när vi är mer ensamma än någonsin. I klacken är trumman själva hjärtat och sången blir lagets röst – och varje persons väg till en identitet.
Älskade toner används gärna för att hata motståndarna på fotbollsplanen – och läktarna. Ramsorna förbannar, förfasar och förödmjukar motståndarna med både stil och lagvidriga övertramp.
Den största operapubliken finns inte på operan, utan på fotbollsarenan. Jesper Tillberg lyssnar på läktarsångens kultur och hur hymnerna både hyllar och hånar i världens största religion, fotboll.
En dokumentär om konsten att överleva, kompromisser, vart världen är på väg och alltid förenat med musiken. Visionären Bo Anders Persson förenar musiken med naturen. Från Träd, gräs och stenar till In C-inspirerade Tape-loopar.
Tonsättaren Erik Satie (1866-1925) var banbrytande, men det var först efter sin död som hans idéer verkligen slog igenom. I den här dokumentären vandrar vi i hans fotspår i Paris.
En P2 Dokumentär av Ann Persson - Jag är väldigt intresserad av energiförlopp. Det säger tonsättaren Malin Bång, som gärna försöker beskriva en cykel med musik. Eller kanske en tunnel?
Hur går det egentligen till att spela in en symfoni? Och vilka känslor väcks i musikerna? Anders Olsén var med när Symfoniorkestern Norrköping och Christian Lindberg tog sig an den 14:e symfonin.
Följ med Irma Norrman till Buenos Aires, där unga musiker blandar tango med rock, elektroniskt och jazz. En ny tangorörelse med unga kompositörer och poeter.
Argentinaren Astor Piazzolla är den mest kända och kontroversiella tangopersonligheten i modern tid. Men hur fann han musiken? Och när övergav han planerna på att komponera klassisk musik?
Andra delen av två dokumentärer där vi möter urfolksartister från Sverige och Kanada som berättar om sin musik, sin kamp mot kolonialismen och rätten för sina folk att få finnas på egna villkor.
Om musikens roll i den proteströrelse som finns idag bland samer i Sverige och urfolken i Kanada och hur dessa artister använder scenen för att uttrycka sina politiska åsikter.
Elfrida Andrée levde sin kamp för kvinnors rättigheter i ett rättvist samhälle och för allas rätt till musik! I andra programmet berättar Eva Sjöstrand ur brev och dagböcker och spelar innerlig musik.
Vilken miljö formade tonsättaren, banbryterskan Elfrida Andrée? Följ med Eva Sjöstrand på en vandring i Elfridas barndoms Visby! Där fritänkare levde långt från makten, där begåvningar fick utrymme.
Medan polarisarna smälter reser röstkonstnären Tanya Tagaq världen runt och strupsjunger fram hur vildrenar springer, vargar ylar och människor viskar och vrålar. Allt började med ett paket från mor.
Den traditionellt inriktade tonsättaren Bo Linde blev endast 37 år gammal. Efter hans död 1970 menade många att det samtida radikala musiketablissemanget hade drivit honom i döden.
Gröne greven, Havtuggaren och De genomsynliga. Ingeland, Vingelmans sång i havsriket och Visa i Molom - möt idag 87-årige Alf Hambe vars visor har fängslat sina lyssnare i över 50 år.
Joe Hill är arbetarsångaren som fälldes och avrättades för mord efter en riggad rättegång i USA. Men hans sånger lever. Det visar sig bl a i den turné Jan Hammarlund tar oss med på.
Hur har kyrkan påverkats av jazzmusiken, och hur ser den relationen egentligen ut? Ola Anderstedt och Ingemar Wågerman berättar om hur jazz och religion i hundra år har gått hand i hand.
Med perfekt disciplin kombinerade Pierre Boulez (1925-2016) tonsättarbanan med toppdirigentens intensiva arbete. Hör Johan Korssells porträtt av honom från 2005.
Möt Jean Sibelius på landet, jagad av statsministrar, kungligheter och musikcelebriteter. Och så undrar vi var hans sista, åttonde symfoni blev av – brände han verkligen upp den?
Hon tar publik och orkestrar med storm, dirigenten Maria Eklund, den Rysslandsfödda Stockholmsbon som har världen som arena. En kvinna som frossar i klangen och använder både pinnen och händerna.
Män, män, män, och bara någon enstaka kvinna. 97 % av dirigenterna är män som dirigerar på våra konsert- och operahus i Sverige idag. Det handlar om makt. Vart tar kvinnorna vägen?
Krönet på Berwaldåret 1968, 100 år efter tonsättarens död, var det sceniska uruppförandet av Drottningen av Golconda, den opera Berwald skrev för sin tidigare elev, storsångerskan Christina Nilsson.
Under en stor del av 1960-talet arbetade många inom musiklivet intensivt med Franz Berwald och hans musik. Ett jubileum närmade sig. 1968 var det 100 år sedan tonsättaren gick ur tiden
Sina främsta verk fick Franz Berwald aldrig själv höra. Musiken ansågs bisarr, och uppskattningen kom först efter hans död. Idag räknas Berwald som en av de mest betydande svenska tonsättarna.
Ett nytt verk av Cecilia Persson fick premiär på Jazzkatten 2015. I dokumentären följer vi kompositören under hennes process - som handlar mer om hantverket, än väntan på den kreativa snilleblixten.
Västanå teater i Berättarladan utanför Sunne har gjort sig känd långt utanför landets gränser för sin speciella teaterform där folkmusik och dans samsas med berättandet om det sceniska utrymmet.
Andra delen i vår miniserie om förlorad ljudkvalitet handlar om ett mycket större problem än det första. Ett problem där musikbranschen är enig om att ljudstyrkekriget har gått för långt.
Kirsti Øibakken Pedersen är electronica- och experimentmusiker i Malmö. En dokumentär om att hitta sig själv genom att ge plats för kreativiteten, även om det innebär en ekonomiskt osäker tillvaro.
Sveriges Radios dröm om en 100-mannaorkester började 1936 med Radiotjänsts underhållningsorkester, 14 musiker som bjöd lyssnarna på rapsodier, operetter och schlager under Sune Waldimirs ledning.
USA:s Grand Old Lady inom nutida musik är Ellen Taaffe Zwilich, en världstonsättare som varken vill kännas vid det eller ser sig som den pionjär hon är.
Fyra framstående ljudkonstnärer - Åsa Stjerna, Jana Winderen, Christina Kubisch och Carl Michael von Hausswolff - öppnar våra öron för tillvaron i sommarens gotländska konsthändelse Gute Ljaudkarte
Gunnar de Frumerie var till sin natur en romantisk inspirationsmusiker, men även om fantasin flödar så krävs också intellektuellt arbete för att idéerna ska ta form i balanserade musikverk.
- Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger den hyllade tonsättaren Kerstin Jeppsson i denna dokumentär av Birgitta Tollan.
Den berömde jazzpianisten Horace Parlan lever idag blind på ett ålderdomshem i Danmark. P2 Dokumentär reser med honom tillbaka i tiden, in i musiken och till hans gamla tillhåll, Jazzhus Montmartre.
Musiker och konstnärer från hela världen vill besöka Mali och Senegal i Västafrika för inspiration och samarbeten. Kan ländernas musik bidra till att stoppa terrorhotet?
Hur låter Härnösand? P2 Dokumentär har följt Malin Hülphers, länstonsättare i Västernorrland i hennes kompositionsarbete och försöken att fånga barndomsstadens själ i musik och bild.
Nästan all musik vi idag lyssnar till i våra mobiltelefoner och via nätet är snålkodad, det vill säga degraderad jämfört med cd-ljud. Vad gör detta med musiken?
Dags att granska musiken vi älskar att hata och hatar att vi ofta älskar. Äntligen får den föraktade jingeln sin egen musikhistoria när vi spårar den från 1920-talet till idag.
Hans första isinstrument var en gigantisk bas som sprängdes i småbitar när den skulle stämmas. Idag håller iskonstnären Tim Linharts instrument av is bättre.
I mars är det 125 år sedan Evert Taube föddes och P2 Dokumentär reser till Ängön i Bohuslän där Taube skapade sin "Huldas Karin" utifrån en högst levande förebild.
"Jag vill ha mitt liv, mitt eget liv" är en ny radiodokumentär om Marie Bergman - 45 år som artist, 3 första placeringar i melodifestivalen, 18 egna album. Marie Bergman sjöng på vispråmen Storken redan på sextiotalets slut.
”Du vet nog av gammalt att jag är kinkig vid konserter”, skrev Laura Netzel till sin vän och tonsättarkollega Elfrida André. Det skulle alltid vara hög konstnärlig kvalité på både utförande och verk vid hennes musikevenemang.
Att krusa för att få sin musik spelad hemma i Sverige låg inte för Laura Netzel. Då fanns det andra länder att vända sig till, länder där kvinnliga tonsättare hade lättare att bli accepterade.
Laura Netzel har ensam varit lika verksam som en hel kommitté, stod det i en tidningsartikel när Nya konstnärsgillet i Stockholm firade 10-årsjubileum 1897.
P2:s dokumentärserie Tonsättarinnor i ett manligt musikliv fortsätter nu med en presentation av Laura Netzel, en av de kvinnliga musikskapare som var verksamma i Sverige kring sekelskiftet 1900.
I ett program från 1978 spelar och berättar Käbi Laretei för Sigvard Hammar om musiken i fyra av Ingmar Bergmans filmer. Käbi Laretei avled i oktober 2014.
År 1615-16 skakades det engelska hovet av en oerhörd skandal. Historien innehåller hemlig kärlek, lystet sex, intriger och förgiftad marmelad, men har aldrig blivit den film eller tv-serie den borde.
Ett program om Jakob den 1:e, konsten att supa sig redlös, droger och kvacksalveri under den engelska guldåldern. Förmodligen var de flesta mer eller mindre konstant berusade under Shakespeares tid.
På de populära, påkostade industriutställningarna kring sekelskiftet 1900 presenterade stolta ingenjörer och företagare ofta revolutionerande tekniska innovationer. Men var fanns kvinnorna?
I del 1 porträtteras den yngre Richard Strauss, kompositören med framgångarna men också de många motsättningarna i Strauss väsen. Progressiv och traditionalist på samma gång.
För fyra år sedan introducerades med stor framgång en unik modell - El Sistema - för att lära ut musik till barn i Göteborg. Nu har den kommit till vår huvudstad.
Meänkieli. Ett språk som talas i Tornedalen. Ett språk som också är ett språk utan ett ställningstagande och en särart. Och en egen musik som har fötts ur en identitet som är både finsk och svensk.
Island har en unik egen plats på den internationella musikhimlen med välkända artister och tonsättare. Men få vet något om landets musikhistoria som ruvar på märkliga hemligheter.
Innan världssopranen Birgit Nilsson dog instiftade hon ett stort musikpris på 1 miljon US dollar. Det gick 2014 till hennes favoritorkester Wienfilharmonikerna.
Vem var den mystiske låtskrivaren bakom den vackra, sorgliga torchsången ”When your lover has gone” som otaliga ledande jazzartister sjungit och hänfört lyssnare med världen över i decennier?
Inte sedan diktaturens dagar har brasilianarna demonstrerat öppet på gatorna som våren 2014, irriterade över att deras pengar går till enorma fotbollsarenor istället för till hälsovård och skola.
1958 tog Brasilien tog sitt första VM-guld i fotboll i Sverige. Samma år inleddes också en ny kulturell epok i Brasilien och populärmusiken kom att ta ny form.
I årets upplaga av Planeta Brasil står den musikaliska fotbollsnationen Brasilien i fokus. ”All in one rhythm” är slogan när fotbolls-VM:s rullar igång 12 juni. Det säger något om värdlandet.
Sången "Du gamla, du fria" har hånats, föraktats och älskats i över 100 år. Den tycks ständigt lika aktuell och dyker upp i de mest oväntade sammanhang som riksdagsmotioner eller reklamfilmer.
När tonsättaren och revoltören Karl-Erik Welin sågade sig i benet av misstag under en konsert på Moderna Museet 1964 blev det rubriker i världspressen. En myt föds.
Birgitte Grimstad föddes 1935 som dotter till den legendariske tenoren Aksel Schiøtz. Hon fick skådespelarutbildning i USA, flyttade till Norge och blev en av Norges främsta vissångare.
För 50 år sedan gjorde Fred Åkerström sensationell skivdebut med Ruben Nilsons visor. I mer än tjugo år turnerade han sen Skandinavien runt, sjöng i radio, uppträdde på TV, spelade in ett dussin skivor och var dessutom skådespelare på film och teater.
Lyssna på Édith Piafs fantastiska livshistoria! Från fattig uppväxt i Belleville till upptäckten på en Parisgata och vägen in i de fina salongerna - till en publik som aldrig slutade att älska henne.
Herta Fischer föddes i Wien 1920 och debuterade som konsertpianist som sjuåring. På flykt undan Hitler hamnade hon som 18-åring i Sverige och utsattes för hårda levnadsvillkor.
Varför är häxor förknippade med påsken, och vilken musik är knuten till dem? För en sak är säker, till ett blåkulle-farande, djävuls-bolande häx-kalasande behövs musik!
Richard Wagner var inte en i samtiden vanlig "husbehovsantisemit". Läser man hans skrift Judendomen i musiken framträder snarare bilden av ett frenetiskt hat och en personlig avsky för allt judiskt.
Välkomna till tredje, sista anhalten på vår resa genom den argentinska, rioplatensiska tangohistorien! Slutet av 60-talet fram till 80-talet var en svår period för den argentinska tangon.
Välkomna till andra anhalten på vår resa genom den argentinska, rioplatensiska tangohistorien! Vi stannar till och tittar närmare på vad tangotexterna handlar om.
I över 30 år försörjer han sig som okänd barpianist på olika hotell i Sverige. Först som pensionär återupptäcks den store kubanske musikern och kompositören Bebo Valdés och gör en osannolik come-back med miljoner sålda skivor.
Bandledaren Bebo Valdés lämnade Kuba av politiska skäl och blev svensk hotellpianist. Men trots att han plötsligt som pensionär sålde miljontals skivor och fick 9 Grammys förblev han nästan helt okänd i Sverige.
En dokumentär om Makode, Sharon, Kalle, Blossom, Rennie, Barbara, Colin, Ronnie och de andra musiker och artister som kom hit från Nordamerika, Västindien och Afrika och bosatte sig här.
Hur är det att vara släkt med en stor tonsättare? Alan, Benjamin Brittens brorson är idag i 70-årsåldern. Som liten vistades han på 40-talet ofta hemma hos sin farbror Benjamin i Aldeburgh.
Pauline Hall skrev allt från snärtiga kabarévisor till impressionistisk orkestermusik. Men hon var också en central person i norskt musikliv och en skarp musikkritiker – respekterad och fruktad.
Att Yohio, svensk pop och rock är het bland japaner vet de flesta. Men även svenska folkmusiker som Sofia Karlsson, Väsen och Frifot turnerar regelbundet och ger ut skivor bara för japansk marknad. Så varför älskar japaner svensk polska?
– Hur kan en enda man förändra sångteknik, körklang och repertoar över hela världen? Sångerskan, programledaren och radioproducenten Boel Adler sjöng för körnestorn professor Eric Ericson i många år.
Författaren Jesper Tillberg lämnar jorden för ett musikaliskt rymdäventyr där astronauten Christer Fuglesang vägleder bland svarta hål och kompositören Josef Tuulse bland mörka toner.
När Bosse Skoglund var fem år hörde han Gene Krupa och bestämde sig för att bli trumslagare. Vid 15 stack han hemifrån och inledde en bana som har fört honom tvärs igenom svensk musikliv.
Vem är ”Miss-i-Nassen”? Vad hände år 1956? Och vad har riksbankchefen Stefan Ingves med revyer att göra? Frågor som dök upp då Anna Vilén letade musikminnen i sin finlandssvenska barndom.
Sveriges Radios Grammofonarkiv är en av världens största skivsamlingar och det i särklass bäst skötta. Efter flera års besparingar hotar nu dramatiska nedskärningar lagom till 85-årsjubileumet.
Ravi Shankar var mästare på sitar med ett starkt konstnärligt uttryck inom den klassiska nordindiska musiktraditionen. Men hippierörelsen försatte mästaren i en djup livskris.
Den indiske sitarmästaren Ravi Shankar fick en hisnande levnadsbana. Från en liten by utanför Benares tog han sig till de stora världsscenerna. Hur var denna framgång möjlig?
I 2013 års Planeta Brasil gräver Åsa Veghed i den svenska bossa nova-historien och gör hembesök hos musikern Petra Ahlmark och skivsamlaren Lars Crantz som har allt med bossa nova.
Kompositören Tom Jobim och poeten Vinícius de Moraes är bossaa novans radarpar och skrev en av världens mest sönderspelade låtar A garota de Ipanema – The girl from Ipanema.
I den lilla bossa nova-butiken Toca de Vinícius i Ipanema kluckar skratten och historierna om bossa nova och engyllene epok då Rio de Janeiro fortfarande "var ett paradis".
Alice Tegnér var knappast en person som stod på barrikaderna för kvinnans rättigheter i samhället. Men hon var mycket medveten om hur hennes möjligheter i livet var begränsade just för att hon var kvinna.
Alice Tegnérs stora sorg i livet var att hon aldrig fick studera på musikkonservatoriet, men hon gjorde vad hon kunde för att ta skadan igen i vuxen ålder. I flera omgångar tog hon lektioner i piano, i kontrapunkt och i komposition.
Den 12 mars är det 150 år sedan hela Sveriges vismamma Alice Tegnér föddes 1864 i Karlshamn. Generationer av barn har vuxit upp med Bä, bä, vita lamm, Mors lilla Olle och Ekorrn satt i granen och Gläns över sjö och strand fortsätter att sprida stämning varje jul sedan mer än hundra år.
- Vi har ett rikare liv än vi egentligen är medvetna om. Det gäller att locka fram de sidorna. Så säger den flerfaldigt prisbelönade tonsättaren Jörgen Dafgård.
"Hon var en sökare och gav aldrig upp. På några platser, i några sammanhang stämde det, blev det rätt", säger vännerna om sångerskan och skådespelerskan Ulla Sjöblom.
Mellan Wagner och ravepartyn tampas intermedia-ljudkonstnären Sol Andersson med vad hon ska välja. En lovad sångerska som faller platt för ravekulturens eggande partyn och fräcka musik.
Anna Vilén söker spåren efter Carola Standertskjöld, Finlands svar på Monica Zetterlund och en av 60- och 70-talets främsta finska pop- och jazzartister.
– Det här är en av de stora fördelarna med att leva, säger artisten Timbuktu. I fokus för det här programmet står en artist som alla etiopier känner till - Mahmoud Ahmed.
- Precis som det fanns ett Swinging London på 60-talet, fanns ett Swinging Addis med fantastisk musik, säger musikjournalisten Åsa Veghed i hennes serie om Etiopiens populärmusik.
Under några dagar besöker musikjournalisten Åsa Veghed musikstaden Addis Abeba. Det har resulterat i den tre timmar långa dokumentärserien "Musikresa Etiopien".
"Kvinnor kan inte komponera" och ”ultramodernism” fnös 20-talets manliga recensenter i USA om Ruth Crawford Seeger - modernist, mystiker, medborgare och folkmusikarrangör.
I ett spartanskt möblerat råtthål (hans egna ord) i Gamla stan i Stockholm, sitter kompositören Anders Eliasson och sänder ut den mest enastående, klichébefriade musik - kall och het, avskalad och myllrande, bortom dur och moll.
2013 var både Richard Wagners och allkonstnären Charlotte Engelkes år. Med stor kärlek till dansen, teatern och sången sätter hon en välriktad feministisk klo i Wagnerköttet.
Tuaregerna är Saharas urbefolkning. Idag mest kända genom sin musik, inte minst tack vare Tinariwen m fl band som spelar vad som ofta kallas ökenblues.
I början på 90-talet upptäckte danshungriga ungdomar en slags danser som var både akrobatiska och gymnastiska - om inte rent av galna och vilda. Bortglömda danser som Lindy Hop, Trunky Doo och Shim Sham Shimmy.
César Franck han är lite grand av en doldis i musikhistorien där han sitter vid sin orgel med sina buskiga polisonger - den kanske berömdaste av de bilder som finns av honom.
Lek, bad, gymnastik, musik och en pappa som ville förändra världen gjorde Elfrida Andrée till tonsättare och Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist.
"Ofta sågs han gråtande vid pianot". Från misshandlat barn till ensamt tonsättargeni. En stor del av Ludwigs liv tycks ha handlat om att komma undan minnena av hans far.
"O Store Gud" är en av världens mest kända psalmer och från början svensk. Det här är berättelsen om hur den kom till och hur den blev så spridd i världen.
"När jag bodde i Indien och studerade musik kom ofta tiggarsångare förbi och sjöng en bhajan på den dammiga gatan utanför. Dessa hinduiska religiösa bhajans är Indiens mest spridda sånger"
Stormen är det första programmet av två i Sten Björnulfsons nya serie om det stora mötet mellan persisk och indisk musik och kultur, mellan hinduism och islam i Nordindien.
Musik berör och upprör, förför och förgör. Kärleken till musiken kan lätt gå över i hat. Möt sångaren och musikern som berättar om avskyn från grannarna när de övar röst och instrument.
Han kallar gärna sin violin för fiol (fiddle) och föredrar ett enkelt instrument som tål smällar och hårda tag. Han spelar lika gärna Mozart och Mendelsohn som irländska reels och svenska polskor.
Naturen är en nyckel in i folkmusiken, liksom bygdens historia. I det andra av Åsa Vegheds 2 program om Västergötland möter vi en musiker som söker sig ner i den myllan.
Dags för västgötsk folkmusik i etern. Musiketnologen och frilansjournalisten Åsa Veghed är född och uppvuxen i Skara. Efter åren i Brasilien och Stockholm återvänder hon till sin hembygd Västergötland.
”När jag lyssnar på pop hajar jag ofta till - just den låten har jag spelat, fast i en 300 år äldre version” Maria Lindal söker svaret på den gamla frågan "Har ni hört den förut?"
”Från slakteriet fick man fårtarmarna, tömde dem på sitt innehåll, tvättade och skrapade insidan, hängde dem och lät dem torka litet”. Ett djuriskt program om tidstrogna instrument.
Barockmusiken vimlar av dansmusik; menuett, bourrée, gigue, forlana, canario, saraband…Men vem dansade? Och hur? Och hur ska danserna egentligen spelas?
John Cage 100 år! Det firar P2 Dokumentär med ett entimmes ljudcollage i Cages anda - ljud, musik och röster från Sveriges Radios arkiv men också med färska intervjuer.
”Om man håller på med liveframträdanden måste man kunna ta risker, fatta djärva beslut, och då måste man också ha en orädd orkester” sa Esa-Pekka Salonen i SvD 1995
Med utgångspunkt i boken "Drömmen om 100-mannaorkestern" berättar Sven-Åke Landström om de viktiga händelserna under orkesterns historia för Boel Adler
En dokumentär om den svenska psalmen som sjungs i sydamerikas regnskogar, på amerikanska väckelsemöten, i afrikanska byar och till och med är översatt till lokala språk i örikena i Stilla havet – "O Store Gud". Smålänningen Carl Boberg skrev texten i slutet av 1800-talet och den spreds snabbt utanför landets gränser och översattes till en mängd språk. I Sverige levde dock sången en undanskymd tillvaro och var nära att helt glömmas bort då den amerikanska översättningen av sången, "How great thou art", fick en framträdande roll under Billy Grahams väckelsemöten på 1950-talet. Elvis Presleys versioner förde sångens framgångar vidare och idag är den en av världens mest kända andliga sånger.
Mikael Olofsson har besökt Carl Bobergs hembygd Mönsterås där texten skapades och träffat musikforskaren Karin Karlsson som berättar om "O Store Guds" märkliga resa genom världen.
Han träffar även Per-Erik Hallin som berättar om hur Elvis Presley reagerade på det faktum att sången kom från Sverige o
Hur var det egentligen att vara ung på 30- och 40-talen i Sverige med ett osäkert krigsskådespel runt knuten? Hur var det när radiolådan var den centrala möbeln i vardagsrummet?
Idol och liknande tävlingar fanns redan på 40-talet då talangjakter pågick på brasiliansk radio och varje år utsågs radions kung och drottning och det skapades fanclubs och skvallerpress.
"Beethovengubbar" kallade August Strindberg de vänner som han bjöd in till musikseanser i sitt hem. Till de trognaste hörde brodern Axel och violinisten Tor Aulin.
De unga musikervännerna i Stockholm kring sekelskiftet 1900 ställde upp för varandra. De medverkade på varandras konserter och musikerna framförde verk av tonsättarna i vänkretsen.
Valborg Aulin var tonsättare, pianist och musiklärare och en av de kvinnor som mot slutet av 1800-talet gjorde tappra försök att etablera sig i det manligt dominerade musiklivet.
Valborg Aulin var en av de svenska kvinnliga tonsättarna som mot slutet av 1800-talet gjorde tappra försök att etablera sig i det manligt dominerade musiklivet.
Bland böneutrop, getter, barn och en massa koramusik, får vi historier berättade om jalikulturen och hur en svenska kom i kontakt med jalifamiljen och lärde sig spela kora.
Västafrika är en av de mest rytmtäta och musikaliskt variationsrika regionerna i världen. Det är här som den amerikanska populärmusikens vagga finns sägs det.
En programserie runt stråkarnas globala värld av och med Tuomo Haapala - komponist, musiker och regissör. Gäst i tredje och sista programmet är violaspelaren Mikael Marin
En programserie runt stråkarnas globala värld av och med Tuomo Haapala - komponist , musiker och regissör. Gäst i andra programmet är violinisten Anna Lindal.
Hon blev Malena med hela svenska folket när hon vann den svenska Melodifestivalen med ”La Voix”. Och sen dess surfar hon vidare på den framgångsvågen med hjälp av sina övriga framträdanden.
Den andra av de ”höga” herrarna i P2 Dokumentärs sångarserie är tenoren Michael Weinius, som anställd på Kungliga Operan i Stockholm där sjunger den ena stora tenorrollen efter den andra.
Först ut i P2 Dokumentärs serie Sångarporträtt är Jonas Kaufmann. ”Han inte bara sjunger underbart med sin smidiga, varma och maskulina röst, men han ser också förbaskat bra ut”
Helena Munktell var djupt rotad i Dalarna; född på Grycksbo herrgård utanför Falun. Även om hon senare i livet bodde Stockholm och Paris, återvände hon alltid till hembygden under somrarna.
I detta avsnitt belyses Helena Munktells kontakter med kvinnosakskvinnor och hennes erfarenheter av att vara just tonsättarinna i ett manligt musikliv.
Att förena konstnärlig verksamhet med äktenskap var så gott som omöjligt under 1800-talet och ett stycke in på 1900-talet. Det fick många begåvade kvinnor erfara. Som Helena Munktell
Den nya kungadynastin Bernadotte var konstnärligt rikt begåvad, och varefter familjen växte med prinsar och prinsessor blev det allt fler som kunde spela och sjunga tillsammans.
1800-talets svenska tonsättarinnor har länge sållats bort i den musikhistoriska urvalsprocessen. Med sju dokumentärer inleder P2 en satsning på dessa musicerande och komponerande kvinnor.
När Jonas Knutsson såg den blanka Selmersaxofonen med pärlemorknappar ligga i sitt etui med mörkgrön sammet, tänkte han bara "Wow!!" Då var han sju år och bestämde sig där i den stunden att det var sax han ville spela. Ett instrument som nu tagit honom runt hela världen.
Vad är det som gör att en musikant väljer det instrument som han eller hon spelar? Är det ödet, tillfälligheterna eller är det instrumentet som ropar på sin musikant?
Patti Smith är en punkikon med poetiska förtecken, som ser musiken som det stora universella språket; en symbol för det gudomliga, det mänskliga och det magiska.
När vi läser om, lyssnar på och hör berättas om Allan Pettersson, är det som om han alltid längtar någon annanstans. Bort från barndomens misär, bort från finsalongerna, bort från verkligheten.
År 929 hade spanska Cordoba tiotusentals butiker, 900 allmänna bad, hundratals moskéer, rinnande vatten via akvedukter, belysta stenlagda gator och ett 70-tal bibliotek.
Sista delen av Planeta Brasil 2011 handlar om Sebastian Notini, framgångsrik svensk slagverkare som numera både bor och arbetar i världens kanske mest slagverkstäta stad Salvador.
I 2011 års Planeta Brasil-serie sätter Åsa Veghed fingret på den brasilianska staden Salvador vid kusten i delstaten Bahia i den nordöstra delen av landet. En puttrande stad, känd för sin afro-brasilianska kultur.
Tonsättaren Jesper Nordin tilldelades 2010 Sveriges största tonsättarpris, Christ Johnsonpriset på 180 000 kr för orkesterverket Residues, vilket betyder spår, efterlämningar.
Visar de 455 senaste av 499 avsnitt.
Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.
