Nalle, pappa och lillasyster ska gå på bio. De ska se en kattfilm, fast spöken är roligare tycker Nalle. Nalle, aehtjie jïh onneåabpa edtjieh kinovasse. Gaahtoefilmem vuejnedh. Mohte baltastæjja.. lustebe, jïh ij naan popcorn?
Ord i avsnittet:
Gå på bio – Kinovasse mïnnedh
Popcorn – Popcorn
Film – Filme
Spännande – Gïeltege
Katt – Gaahto
Medverkande:
Uppläsare / Dorjehtæjja: Tanja Nordfjell
Musik / Musihke: Micaela Gustafsson
Sång / Laavlome: Tanja Nordfjäll ja Micaela Gustafsson
Producent / Produseente: Ole Isak Mienna
Text / Teekste: Kristina Pérez/ Regina Veräjä
Översättare / Jarkoestimmie: Sig-Britt Persson
Illustration / Guvvieh: Lotta Geffenblad
Teknik och slutmix / Teknihke & minngemes mix: Helena Sydberg Hinrichsen jïh Therese Holma
Raajroen bïjre / Om Serien:
Randiga sagor leah gööktengïeleh soptsesh maanide 3. jaepijste jïh dej dah geervh. Soptsesh dovne dutnjien gie saemien guarkah jallh aktem dejstie jeatjah njieljieh nationelle unnebelåhkoegïelijste jïh dutnjien gie ajve svienskegïelem guarkah
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna.
Sagorna riktar sig både till dig som förstår samiska eller en de fyra andra nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Det är teater på förskolan, och alla föräldrar ska komma. Nalle ska trolla. Men kompisen Emma vill också trolla. Hur ska de göra då? – Teaatere aarhskuvlesne, jïh gaajhkh eejtegh båetieh. Nalle edtja trolladidh. Emma aaj sæjhta, guktie dellie sjædta?
Ord i avsnittet:
Teater – Teaatere
Trolla – Trolladidh
Kanin – Kaanijne
Välkommen – Buerie båeteme
Trollspö – Trollestaavra
Medverkande:
Uppläsare / Dorjehtæjja: Tanja Nordfjell
Musik / Musihke: Micaela Gustafsson
Sång / Laavlome: Tanja Nordfjäll ja Micaela Gustafsson
Producent / Produseente: Ole Isak Mienna
Text / Teekste: Kristina Pérez/ Regina Veräjä
Översättare / Jarkoestimmie: Sig-Britt Persson
Illustration / Guvvieh: Lotta Geffenblad
Teknik och slutmix / Teknihke & minngemes mix: Helena Sydberg Hinrichsen jïh Therese Holma
Raajroen bïjre / Om Serien:
Randiga sagor leah gööktengïeleh soptsesh maanide 3. jaepijste jïh dej dah geervh. Soptsesh dovne dutnjien gie saemien guarkah jallh aktem dejstie jeatjah njieljieh nationelle unnebelåhkoegïelijste jïh dutnjien gie ajve svienskegïelem guarkah
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna.
Sagorna riktar sig både till dig som förstår samiska eller en de fyra andra nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Nalle planterar ett litet gurkfrö i jorden. Han vattnar och väntar. Varför händer det ingenting, är fröet trasigt? Nalle ohtje aagurke-vetsmie jåårhtesne beaja. Tjaetsie vadta jïh vuertieminie. Mannasinie ij maam-akt deahpa?
Ord i avsnittet:
Gurka – Aagurke
Plantera – Seejedh
Frö – Vetsmie
Jord – Jåårhte
Vattna – Tjaestsie vedtedh
Medverkande:
Uppläsare / Dorjehtæjja: Tanja Nordfjell
Musik / Musihke: Micaela Gustafsson
Sång / Laavlome: Tanja Nordfjäll ja Micaela Gustafsson
Producent / Produseente: Ole Isak Mienna
Text / Teekste: Kristina Pérez/ Regina Veräjä
Översättare / Jarkoestimmie: Sig-Britt Persson
Illustration / Guvvieh: Lotta Geffenblad
Teknik och slutmix / Teknihke & minngemes mix: Helena Sydberg Hinrichsen jïh Therese Holma
Raajroen bïjre / Om Serien:
Randiga sagor leah gööktengïeleh soptsesh maanide 3. jaepijste jïh dej dah geervh. Soptsesh dovne dutnjien gie saemien guarkah jallh aktem dejstie jeatjah njieljieh nationelle unnebelåhkoegïelijste jïh dutnjien gie ajve svienskegïelem guarkah
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna.
Sagorna riktar sig både till dig som förstår samiska eller en de fyra andra nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Nalle och Bästis älskar att klättra! De klättrar högt upp i äppelträdet. Men hur kommer man ner? Nalle jïh Bästis lyjhkijægan moerine goetsedh! Jolle eahpelemoerine goetsijægan – mohte, guktie våålese båata?
Ord i avsnittet:
Klättra – Goetsedh
Äppelträd – Eahpelemoere
Gren – Åeksie
Gunga – Sovkedh
Kom upp/ner – Bäjjese/våålese båetedh
Medverkande:
Uppläsare / Dorjehtæjja: Tanja Nordfjell
Musik / Musihke: Micaela Gustafsson
Sång / Laavlome: Tanja Nordfjäll ja Micaela Gustafsson
Producent / Produseente: Ole Isak Mienna
Text / Teekste: Kristina Pérez/ Regina Veräjä
Översättare / Jarkoestimmie: Sig-Britt Persson
Illustration / Guvvieh: Lotta Geffenblad
Teknik och slutmix / Teknihke & minngemes mix: Helena Sydberg Hinrichsen jïh Therese Holma
Raajroen bïjre / Om Serien:
Randiga sagor leah gööktengïeleh soptsesh maanide 3. jaepijste jïh dej dah geervh. Soptsesh dovne dutnjien gie saemien guarkah jallh aktem dejstie jeatjah njieljieh nationelle unnebelåhkoegïelijste jïh dutnjien gie ajve svienskegïelem guarkah
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna.
Sagorna riktar sig både till dig som förstår samiska eller en de fyra andra nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
En stor val, en orange sol och fåglar. Nalle är så nöjd med sin tavla! Men när kan mamma titta på den? Stoerre faala, oransje biejjie jïh ledtie. Nalle dan soe madtjeles sov taavline! Mohte gåessie tjidtjie maahta dam vuejedh?
Ord i avsnittet:
Pensel – Saehpie
Färg – Klaerie
Måla – Måaladidh
Tavla – Taavla (alt. Guvvie)
Mamma – Tjidtjie
Medverkande:
Uppläsare / Dorjehtæjja: Tanja Nordfjell
Musik / Musihke: Micaela Gustafsson
Sång / Laavlome: Tanja Nordfjäll ja Micaela Gustafsson
Producent / Produseente: Ole Isak Mienna
Text / Teekste: Kristina Pérez/ Regina Veräjä
Översättare / Jarkoestimmie: Sig-Britt Persson
Illustration / Guvvieh: Lotta Geffenblad
Teknik och slutmix / Teknihke & minngemes mix: Helena Sydberg Hinrichsen jïh Therese Holma
Raajroen bïjre / Om Serien:
Randiga sagor leah gööktengïeleh soptsesh maanide 3. jaepijste jïh dej dah geervh. Soptsesh dovne dutnjien gie saemien guarkah jallh aktem dejstie jeatjah njieljieh nationelle unnebelåhkoegïelijste jïh dutnjien gie ajve svienskegïelem guarkah
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna.
Sagorna riktar sig både till dig som förstår samiska eller en de fyra andra nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska
Nalle, lillasyster och mamma ska handla mat. Det är lätt att hitta allt på listan – men var har mamma tagit vägen? Nalle, onneåabpa jïh tjidtjie edtjieh beapmoe åesiestidh. Aelhkie gaajhkh tjåenieh læstosne gaavnedh – mohte, gusnie tjidtjie?
Ord i avsnittet:
Affär – Bovre
Pannkakor – Paannelaejpie
Inköpslista – Åesiestimmielæstoe
Leta – Ohtsedh
Kassan – Maaksoesijjie
Medverkande:
Uppläsare / Dorjehtæjja: Tanja Nordfjell
Musik / Musihke: Micaela Gustafsson
Sång / Laavlome: Tanja Nordfjäll ja Micaela Gustafsson
Producent / Produseente: Ole Isak Mienna
Text / Teekste: Kristina Pérez/ Regina Veräjä
Översättare / Jarkoestimmie: Sig-Britt Persson
Illustration / Guvvieh: Lotta Geffenblad
Teknik och slutmix / Teknihke & minngemes mix: Helena Sydberg Hinrichsen jïh Therese Holma
Raajroen bïjre / Om Serien:
Randiga sagor leah gööktengïeleh soptsesh maanide 3. jaepijste jïh dej dah geervh. Soptsesh dovne dutnjien gie saemien guarkah jallh aktem dejstie jeatjah njieljieh nationelle unnebelåhkoegïelijste jïh dutnjien gie ajve svienskegïelem guarkah
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna.
Sagorna riktar sig både till dig som förstår samiska eller en de fyra andra nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska
Det är fotbollsmatch. Nalle och Bästis spelar i varsitt lag. Men vad är det för stor fågel som flyger över planen? Juelkietjengkeregæmhpome lea. Nalle jï sov bööremes voelpe ovmessie dåehkesne. Mohte, magkeres stoerre ledtie båata haelehteminie?
Ord i avsnittet:
Fotboll – Juelkietjengkere
Mål – Mååle
Match – Gæmhpome
Örn – Aarhtse
Domare – Dåapmere
Medverkande:
Uppläsare / Dorjehtæjja: Tanja Nordfjell
Musik / Musihke: Micaela Gustafsson
Sång / Laavlome: Tanja Nordfjäll ja Micaela Gustafsson
Producent / Produseente: Ole Isak Mienna
Text / Teekste: Kristina Pérez/ Regina Veräjä
Översättare / Jarkoestimmie: Sig-Britt Persson
Illustration / Guvvieh: Lotta Geffenblad
Teknik och slutmix / Teknihke & minngemes mix: Helena Sydberg Hinrichsen jïh Therese Holma
Raajroen bïjre / Om Serien:
Randiga sagor leah gööktengïeleh soptsesh maanide 3. jaepijste jïh dej dah geervh. Soptsesh dovne dutnjien gie saemien guarkah jallh aktem dejstie jeatjah njieljieh nationelle unnebelåhkoegïelijste jïh dutnjien gie ajve svienskegïelem guarkah
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna.
Sagorna riktar sig både till dig som förstår samiska eller en de fyra andra nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Nalle och mormor matar hästarna vid stallet. Nalle vill mata den lilla vita hästen. Nalle jïh aahka hierkieh staellien lïhke bïepmehtægan. Nalle sæjhta onne veelkes hierkiem bïepmehtidh, jïh ussjedh mejtie åådtje dam deehkedidh?
Ord i avsnittet:
Häst – Hierkie
Stall – Staellie
Gnägga - Hugkerdidh
Mata – Bïepmehtidh
Keps – Gajpe
Medverkande:
Uppläsare / Dorjehtæjja: Tanja Nordfjell
Musik / Musihke: Micaela Gustafsson
Sång / Laavlome: Tanja Nordfjäll ja Micaela Gustafsson
Producent / Produseente: Ole Isak Mienna
Text / Teekste: Kristina Pérez/ Regina Veräjä
Översättare / Jarkoestimmie: Sig-Britt Persson
Illustration / Guvvieh: Lotta Geffenblad
Teknik och slutmix / Teknihke & minngemes mix: Helena Sydberg Hinrichsen jïh Therese Holma
Raajroen bïjre / Om Serien:
Randiga sagor leah gööktengïeleh soptsesh maanide 3. jaepijste jïh dej dah geervh. Soptsesh dovne dutnjien gie saemien guarkah jallh aktem dejstie jeatjah njieljieh nationelle unnebelåhkoegïelijste jïh dutnjien gie ajve svienskegïelem guarkah
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna.
Sagorna riktar sig både till dig som förstår samiska eller en de fyra andra nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Mii dat lea mii gullo nu ipmašit, mii dagaha ahte buot doarggista? Ja sáhttá go Aila gii lea eret eatnanalde, veahkehit eananvuložiid eatni gii lea máná riegádahttime?
Guhkkin báktevuođus, min vuollelis, njuolga min julggiid vuolde gávdno hearkkes ekovuogádat gos dievva mikroorganismmat ellet. Mii olbmot leat máŋggaid jagiid bargan iešguđetlágan doaimmaiguin mat sáhttet váikkuhit dán eallimii mii dáhpáhuvvá, jur munno čalmmiid ovddas. Muhto mii duođai gávdno eatnanvuolde? Stuorra oassi eatnama čázis lea čiegusin guhkkin doppe vuolde. Muhto mii vel? Mii lea doppe čiegusin, eatnanvuolde. Ja mo mii dáppe badjin váikkuhit eallimii doppe vuollin.
Neavttárat: Marja Utsi, Nina Valkeapää ja Åsa Simma.
Giehtačálus: Björn Söderbäck
Bagadalli: Madeleine Meurman
Buvttadeaddji Giron Sámi Teáhter: Laila Snijder
Teknihkka ja jietnahábmen: Helena Sydberg Hinrichsen
Eatnanvuolážat lea maŋimus oassi golmma oasis. sverigesradio.se/manaidradio
Eará oasit leat Seaibenásti ja Šelgenásti / Komet och stjärnglans ja Sojiiguin / Vingslag
Eatnanvuolážat lea ovttasbargu gaskkal Sámi Radio ja Giron Sámi Teáhter.
Jupmil nu suhtai go eadni muitalii giellásiid nu ahte son sáddii mánáid eatnanvuložii. Mii dal dáhpáhuvvá siiguin geat leat báhcán eatnanala? Ja mii dáhpáhuvvá siiguin geat leat eananvuložis?
Guhkkin báktevuođus, min vuollelis, njuolga min julggiid vuolde gávdno hearkkes ekovuogádat gos dievva mikroorganismmat ellet. Mii olbmot leat máŋggaid jagiid bargan iešguđetlágan doaimmaiguin mat sáhttet váikkuhit dán eallimii mii dáhpáhuvvá, jur munno čalmmiid ovddas. Muhto mii duođai gávdno eatnanvuolde? Stuorra oassi eatnama čázis lea čiegusin guhkkin doppe vuolde. Muhto mii vel? Mii lea doppe čiegusin, eatnanvuolde. Ja mo mii dáppe badjin váikkuhit eallimii doppe vuollin.
Neavttárat: Marja Utsi, Nina Valkeapää ja Åsa Simma.
Giehtačálus: Björn Söderbäck
Bagadalli: Madeleine Meurman
Buvttadeaddji Giron Sámi Teáhter: Laila Snijder
Teknihkka ja jietnahábmen: Helena Sydberg Hinrichsen
Eatnanvuolážat lea maŋimus oassi golmma oasis. sverigesradio.se/manaidradio
Eará oasit leat Seaibenásti ja Šelgenásti / Komet och stjärnglans ja Sojiiguin / Vingslag
Eatnanvuolážat lea ovttasbargu gaskkal Sámi Radio ja Giron Sámi Teáhter.
Guokte eatnanvuoláža muitiba got dat šattai ahte eananvuloš šattai eananvuložin. Muhto got dat manná etniin eatnanalde ja mii dáhpáhuvvá go Jupmil boahtá?
Guhkkin báktevuođus, min vuollelis, njuolga min julggiid vuolde gávdno hearkkes ekovuogádat gos dievva mikroorganismmat ellet. Mii olbmot leat máŋggaid jagiid bargan iešguđetlágan doaimmaiguin mat sáhttet váikkuhit dán eallimii mii dáhpáhuvvá, jur munno čalmmiid ovddas. Muhto mii duođai gávdno eatnanvuolde? Stuorra oassi eatnama čázis lea čiegusin guhkkin doppe vuolde. Muhto mii vel? Mii lea doppe čiegusin, eatnanvuolde. Ja mo mii dáppe badjin váikkuhit eallimii doppe vuollin.
Neavttárat: Marja Utsi, Nina Valkeapää ja Åsa Simma.
Giehtačálus: Björn Söderbäck
Bagadalli: Madeleine Meurman
Buvttadeaddji Giron Sámi Teáhter: Laila Snijder
Teknihkka ja jietnahábmen: Helena Sydberg Hinrichsen
Eatnanvuolážat lea maŋimus oassi golmma oasis. sverigesradio.se/manaidradio
Eará oasit leat Seaibenásti ja Šelgenásti / Komet och stjärnglans ja Sojiiguin / Vingslag
Eatnanvuolážat lea ovttasbargu gaskkal Sámi Radio ja Giron Sámi Teáhter.
Mo šattai Gustav Eriksson Ruoŧa vuosttas gonagas, Gustav Vasa? Su mátki alimus dássái gáibidii ollu áŋgirvuođa ja duostilvuođa - muhto maiddái veahkaválddalašvuođa, politihkalaš spealu ja válddi boastogeavaheami.
Renskötarna följde rådet att flytta kåtan bort från underjordingarnas väg. Men var kommer mullrandet och brakandet som återkommer hela tiden ifrån egentligen?
Sofia Brzezinska lei dušše 12-jahkásaš, go dolvojuvvui nasisttaid kosentrašunleirii, Auschwitzii. Ovttas bearrašiiddisiin bággejuvvui son olmmošmeahttun ja ilgadis báikái 1930-logu Polskkas.
Vad är det som låter så konstigt, det som får allting att skaka? Och kommer Aila från ovanjorden kunna hjälpa underjordingarnas mamma som just ska till att föda?
Jubmel blev så arg när mamman kom med osanning att han förvisade barnen ner i underjorden. Vad kommer hända med de som blev kvar på ovanjorden? Och med dem i underjorden?
De två underjordiska minns tillbaka hur det kom sig att underjorden, blev just underjorden. Men hur ska det gå för mamman i ovanjorden och vad händer när Jubmel kommer?
Kanske har ni hört sagor om vilka som bor i underjorden. Háldit, ulddat - helt enkelt de osynliga. Men har ni någonsin tänkt på, hur vi som lever här uppe, påverkar deras liv där nere? Se upp där nere, nu kommer vi.
Son lei bárdni gii šattai bajás birrasis gos lei sihke eahpevuoiggalašvuohta ja duolbman. Martin Luther King šattai olmmái gii dástalii rasisma vuostá ja lei gearggus massit visot vai su niehku šattašii duohtan.
Son lei nisson geas lei erenoamáš eallin mángga dáfus, dakkár áiggis go sihke lágat ja eará olbmuid jurdagat ledje su vuostá. Elsa Laula Renberg ražai gierdevaččat sámiid vuoigatvuođaid ovdii.
Nalle, pappa och lillasyster ska gå på bio. De ska se en kattfilm, fast spöken är roligare tycker Nalle. Nalle, áhttjie jah åbbátje gelggh bioje mannat. Sïjjah gelggh gáhttuofïlmub geähttjat, valla Nalle adná jïhppagefïlmma leä suahttasubba.
Det är teater på förskolan, och alla föräldrar ska komma. Nalle ska trolla. Men kompisen Emma vill också trolla. Leä teatere uvddaskuvlane jah gájkh äjttegh gelggh båhtiet. Nalle galggá nåjdduot. Valla suv guöjmmie Emma sïjttá áj nåjdduot.
Nalle planterar ett litet gurkfrö i jorden. Han vattnar och väntar. Varför händer det ingenting, är fröet trasigt? Nalle smávvá gurkkasájuob iädnamisse säjjije. Sådna tjähttjije jah vuarddá. Man dehte ij máb såjtieh? Leä sájjuo mürks?
Nalle och Bästis älskar att klättra! De klättrar högt upp i äppelträdet. Men hur kommer man ner? Nalle jah Bästis eähttsieveägan guahtsat! Såj guahtsaveägan jïllagis ähppalmuarrije. Valla gukttie galggá vulas båhtiet?
En stor val, en orange sol och fåglar. Nalle är så nöjd med sin tavla! Men när kan mamma titta på den? Stuarra fálies, ruepssesvisskes beäjvvie jah låddieh. Nallle nuahkásje suv tábluojne. Valla gåssie tjidtjie máhttá dassa geähttjat?
Nalle, lillasyster och mamma ska handla mat. Det är lätt att hitta allt på listan – men var har mamma tagit vägen? Nalle, åbbátje jah tjidtjie gelggh biäbmuojde åsiestit. Leä alkkie gáhkh mah leäh lïsstuone gávnnat. Valla gussnie tjidtjie lïdtja?
Nalle, pappa och lillasyster ska gå på bio. De ska se en kattfilm, fast spöken är roligare tycker Nalle. Nalle, áhttje ja unnaoabbá li bion manátjit. Gáhttofilmav galggi gähttjat, valla Nalle sjpevtjajt suohttasabbon.
Det är teater på förskolan, och alla föräldrar ska komma. Nalle ska trolla. Men kompisen Emma vill också trolla. Åvddåskåvlån la teáhter, ja gájkka äjgáda galggi boahtet. Nalle galggá skieddit. Valla ráddnas Emma aj sihtá skieddit.
Nalle planterar ett litet gurkfrö i jorden. Han vattnar och väntar. Varför händer det ingenting, är fröet trasigt? Nalle sáddji unna gurkkávirnnahav ednamij. Sån tjáhttji ja vuorŋet. Manen ij mige dáhpáduvá, le gus virnaj bäjsstum?
Nalle och Bästis älskar att klättra! De klättrar högt upp i äppelträdet. Men hur kommer man ner? Nalle ja Buoremus ráddna iehttseba goarŋŋot! Goarŋŋoba allagit ehpalmuorraj. Valla gåktu så vuolus bässá?
En stor val, en orange sol och fåglar. Nalle är så nöjd med sin tavla! Men när kan mamma titta på den? Stuorra sváles, oránssja biejvve ja låtte. Nalle l nav tjaŋgas ietjas gåvås! Valla goassa ieddne asstá gähttjat?
Nalle, lillasyster och mamma ska handla mat. Det är lätt att hitta allt på listan – men var har mamma tagit vägen? Nalle, unnaoabbá ja ieddne galggi oasestit. Álkke l gávnnat gájkka mij lisstan tjuodtju – valla gåsi l så ieddne gáhtum?
Det är fotbollsmatch. Nalle och Bästis spelar i varsitt lag. Men vad är det för stor fågel som flyger över planen? Tjiektjamspellam la. Nalle ja Buoremus ráddna goabbák juohkusin spellaba. Valla mij la stuor låttijt mij sjaljo badjel girddá?
Nalle och mormor matar hästarna vid stallet. Nalle vill mata den lilla vita hästen. Tänk om han får klappa den? Nalle ja áhkko libá hestajt biebbmamin stálla guoran. Nalle sihtá unna bieddjis hestav biebbmat, ja javla jus luluj vil bessat njávkkat?
Nalle jïh Bästis edtjijægan iehkeden bijjine årrodh jïh aehtjine naestide vuartasjidh. Hijven sotnen leah låammetjoevkesh. Nalle och Bästis ska få vara uppe på kvällen och titta på stjärnor med pappa. Tur att de har sina ficklampor.
Stååkegaevniebiejjie aarhskuvlesne. Bovre Nallen tjååhtjigujmie stååkedeminie. Men dan mænngan dïhte tjaebpemes tjååhtje fååtese. Det är leksaksdag på förskolan. De leker affär med Nalles nya kulor. Men sen är den finaste kulan borta?
Nalle jïh Bästis tjidtjiebinie jarhpoedægan jïh dan sjokoladem vaeltijægan. Tuhtjijægan joekoen buerie faarhkoeh! Ij tjidtjie dam tuhtjh. Nalle och Bästis busar med mamma och tar hennes choklad. Vilket bra bus tycker de! Det tycker inte mamma…
Son lea durddihan bearraša dehálaš máhtta málenivnniin, ja dielkku ii oaččo eret! Han har spillt målarfärg på sin familjs viktiga matta, och fläcken går inte bort!
Lottit borret Sara murjjiid. Sáhttá go Vilma divvut Golem-bázzi mii galgá suddjet jieretmuorjerissiid? Ett gäng fåglar äter upp Saras bär. Kan Vilma fixa Golem-statyn som ska skydda bärbuskarna?
Vilma oažžu ođđa barggu! Bieggolmmái guhkkin davvin dárbbaša veahki birget stoarpmain. Vilma får ett nytt uppdrag! Vindmannen långt upp i norr behöver hjälp med en storm.
Vilma ja mátkekoaffar girdiba Duortnusleahkái. Doppe deaivaba ovtta vilda ja nealggis čahccegearbmáša. Vilma och resväskan flyger till Tornedalen. Där träffar de på en vild och hungrig vattenorm.
Vilma mátkekoaffar máhttá girdit! Vuosttaš fearánis beassá Vilma veahkehit ovtta suhttan sávdnjenigá. Vilmas resväska kan flyga! På sitt första äventyr får Vilma hjälpa en ilsken bastutomte.
Nalle jïh aehtjie baeniedåakteren luvnie. Voestes Nalle njaelmiem geehpie, men mænngan ij sïjhth. Dellie baeniedåaktere åådtje geehpedh. Nalle och pappa är hos tandläkaren. Först gapar Nalle, men sen vill han inte. Då får tandläkaren gapa.
Nalle edtja olkese mïnnedh tjidtjine, aehtjine jïh onneåabpine. Edtjieh akten jaevrien gåajkoe sygkeldidh jïh hussegh jakselidh. Nalle ska på utflykt med mamma, pappa och lillasyster. De ska cykla till en sjö och fånga vattendjur.
Nalle goh aehtjieh edtjijægan baltastæjjan muffinsh bååhkesjidh, veelkes glasyrine jïh sjokoladetjelmiejgujmie. Nalle edtja elvïspem stuvredh! Nalle och pappa ska baka spökmuffins, med vit glasyr och chokladögon. Och Nalle ska få köra elvispen!
Nalle åbloem balkångesne vuepteste. Mij åbloe dorje? Jïh mannasinie dan sjaaven? Nalle upptäcker en humla på balkongen. Vad gör humlan? Och varför blir den så stilla?
Nalle och Bästis ska få vara uppe på kvällen och titta på stjärnor med pappa. Tur att de har sina ficklampor. Nalle jah Bästis galggaveägan jïjjak guhttsiet jah ähtjijne nästijde geähttjat. Lïhkkuo sïjjasne leäh lummalámpah.
Det är leksaksdag på förskolan. De leker affär med Nalles nya kulor. Men sen är den finaste kulan borta? Leä ståhkamusbeäjvvie uvddaskuvlane. Nallen urra kuvlijgüjme buvrrie stühkkh. Valla die tjäbbijmus kuvlla gáduoj?
Nalle och Bästis busar med mamma och tar hennes choklad. Vilket bra bus tycker de! Det tycker inte mamma… Nalle jah Bästis tjidtjijne rïdtjádeägan jah suv sjuvkládub válddieveägan. Mággar buörrie rïdtjádiemmie! Tjidtjie ij adnieh dáb...
Nalle och pappa är hos tandläkaren. Först gapar Nalle, men sen vill han inte. Då får tandläkaren gapa. Nalle jah áhttjie leägan bánniedåkttaren luvnnie. Vuastak Nalle njálmieb rahppá, valla die ij sïjdh! Dán sijjáje bánniedåkttare udtja suv njálmieb rahppat.
Nalle ska på utflykt med mamma, pappa och lillasyster. De ska cykla till en sjö och fånga vattendjur. Nalle galggá vándardiämmáje tjidtjijne, ähtjijne jah åbbátjijne. Gelggh jávrráje deälmmuot jah tjáhtjiemártjijde bïvddiet.
Nalle och pappa ska baka spökmuffins, med vit glasyr och chokladögon. Och Nalle ska få köra elvispen! / Nalle jah áhtjjie galggeveägan jïhppagegáhkuojde båhkkat, vïlgs glasyrij jah sjuvkládetjelmijgüjme. Jah Nalle udtja strávviefiärruo bruvkkat!
Nalle upptäcker en humla på balkongen. Vad gör humlan? Och varför blir den så stilla? Nalle hubluob balkongesne ájttsá. Máb hublluo dahkká? Man dehte ij villie svahttjh?
Nalle, pappa och lillasyster ska gå på bio. De ska se en kattfilm, fast spöken är roligare tycker Nalle. Och finns det inga popcorn? Nalle, áhčči ja unnaoappáš galget mannat bioi. Sii galget geahččat gissifilmma, vaikko Nalle miela gummehusat leat somábut. Iigo gávdno popkorn doppe?
Det är teater på förskolan, och alla föräldrar ska komma. Nalle ska trolla. Men kompisen Emma vill också trolla. Hur ska de göra då? Lea teáhter ovdaskuvllas, ja buot vánhemat galget boahtit. Nalle galgá geaidit. Muhto su ustit Emma háliida maiddái geaidit. Movt sii de galget dahkat?
Nalle planterar ett litet gurkfrö i jorden. Han vattnar och väntar. Varför händer det ingenting, är fröet trasigt? Nalle gilvá gurkkásiepmana eatnamii. Son čáhcce ja vuordá. Manin ii dáhpáhuva mihkkege, lea go heajos siepman?
Nalle och Bästis älskar att klättra! De klättrar högt upp i äppelträdet. Men hur kommer man ner? Nalle ja Beastis ráhkisteaba goargŋut! Soai goargŋuba hui bajás eappelmurrii. Muhto movt beassá vulos?
En stor val, en orange sol och fåglar. Nalle är så nöjd med sin tavla! Men när kan mamma titta på den? Stuora bossu, oránša beaivi ja lottit. Nalle lea duđavaš málagovain. Muhto goas sáhttá eadni geahččat dan?
Nalle, lillasyster och mamma ska handla mat. Det är lätt att hitta allt på listan – men var har mamma tagit vägen? Nalle, unnaoappáš ja eadni galget gávppašit biebmu. Lea álki gávdnát buot listtus – muhto gosa eadni lea mannan?
Det är fotbollsmatch. Nalle och Bästis spelar i varsitt lag. Men vad är det för stor fågel som flyger över planen? Lea spábbačiekčankámppa. Nalle ja Beastis leaba goabbat joavkkus. Muhto makkár stuora loddi girddaša bajábealde šillju?
Nalle och mormor matar hästarna vid stallet. Nalle vill mata den lilla vita hästen, och tänk om han kan få klappa den? Nalle ja áhkku biebmaba heasttaid stállja lahka. Nalle háliida biepmat dan unna vilges heasta, ja jurddaš jos son beassá njávkkadit dan.
Nalle ja Buoremus Ráddna bessaba iehkedis gåhtset ja nástijda gähttjat áhtje siegen. Vuorbbe gå sunnun li sålbbetjuovga! Nalle och Bästis ska få vara uppe på kvällen och titta på stjärnorna. Tur att de har ficklampor med sig!
Nalle oadtju sijddarádna ådå bednagav njávkkat. Ja dav sujttit gå sijddaráddna oases. Makkir vuorbbe! Nalle får klappa grannens nya hund. Och passa hunden medan grannen handlar. Vilken tur!
Ståhkamgávnnebiejvve l åvddåskåvlån. Oasástalli Nalle ådå jårbbådisáj. Valla de tjáppemus jårbbådis gáhtu? Det är leksaksdag på förskolan. De leker affär med Nalles nya kulor. Men sen är den finaste kulan borta?
Nalle ja Buoremus Ráddna skuldudibá iednijn ja válldeba suv sjukládav. Nav buorre skuldudibme sunnu mielas! Ieddne ij dasi guorrasa. Nalle och Bästis busar med mamma och tar hennes choklad. Vilket bra bus tycker de! Det tycker inte mamma.
Nalle ja áhttje libá bádnedåktåra lunna. Vuostak Nalle njálmev tsakkas, valla maŋŋela ij desti sidá. De bádnedåktår njálmev tsakkas. Nalle och pappa är hos tandläkaren. Först gapar Nalle, men sen vill han inte. Då får tandläkaren gapa.
Nalle galggá ålggomannuj iednijn, áhtjijn ja unnaoappájn. Sij jávrráj duolmmu gånnå tjáhtjeråmijt bivddi. Nalle ska på utflykt med mamma, pappa och lillasyster. De ska cykla till en sjö och fånga vattendjur.
Nalle ja áhttje galggaba spävttjamuffinijt lájbbot, vielggis glasuvrajn ja sjukládatjalmij. Ja Nalle bässá elfierunav vuodjet! Nalle och pappa ska baka spökmuffins, med vit glasyr och chokladögon. Och Nalle ska få köra elvispen!
Nalle hublov ájttsá balkoaŋŋgan. Majt så hubllo dahká? Ja manen så sjávvun? Nalle upptäcker en humla på balkongen. Vad gör humlan? Och varför blir den så stilla?Barnradio
Seaibenásti ja Šelgesnásti leaba mátkoštan ja ollen bajabeallái Davvenávlli. Boahtágo Horágallis veahkkehit sudno oazzut Eananeatni feabara njiedjat vel eanet. Dearvvastuvvá go son vai? Čuovo Seaibenásti ja Šelgesnásti maŋemuš mátki čađa Gomuvuođa, eatnamii. Min Eatnamii. Buohkaid Eatnamii
Seaibenásti ja šelgesnásti doađgaba ain viidáseappot. Sarvva ii oaččole lášmohuvvat iige jápmit. Ja Boahjenávli doallá ain eatnama ja almmi sajistease. Mii dáhpáhuvvá dál go Beaiveáhčči lea lihkkan? Nabe Eananeadni? Leago dearvvástuvvame?
Seaibenásti ja Šelgesnásti joatkiba mátkiska Gomuvuođas. Muhto dál ihttá ođđa hástalus sudno ovdii. Eanan eadni lea skibas. Su meaccit bullet ja su mearat dulvet. Eanan eatnis lea feabar ja su ferte gádjut. Muhto movt (got) dan dahkat? Šelgesnásti jurddaša.
Nalle ja Beastis beassaba gohcit eahkedii ja geahččat násttiid áhčiin. Lihkku go sudnos leat lummalámppát! Nalle och Bästis ska få vara uppe på kvällen och titta på stjärnor med pappa. Tur att de har sina ficklampor!
Nalle oažžu njávkkadit ránnjá ođđa beatnaga. Ja fáktet beatnaga go ránnjá gávppaša. Makkár lihkku! Nalle får klappa grannens nya hund. Och passa hunden medan grannen handlar. Vilken tur!
Lea duhkorasbeaivi ovdaskuvllas. Sii stohket gávppi Nalle kuvllaiguin. Muhto dat fiidnámus kuvla lea jávkan. Det är leksaksdag på förskolan. De leker affär med Nalles nya kulor. Men sen är den finaste kulan borta.
Nalle ja Beastis leaikkastallaba etniin ja váldiba su šuhkoláda. Man buorre leaika oaivvildeaba soai. Eadni gal ii liiko dasa... Nalle och Bästis busar med mamma och tar hennes choklad. Vilket bra bus tycker de! Det tycker inte mamma…
Nalle ja áhčči leaba bátnedoaktára luhtte. Álggos Nalle rabai njálmmi, muhto de son ii šat hálit. De oažžu bátnedoavttir rahpat njálmmistis. Nalle och pappa är hos tandläkaren. Först gapar Nalle, men sen vill han inte. Då får tandläkaren gapa.
Nalle galgá vuolgit tuvrii etniin, áhčiin ja unnaoappážiin. Sii galget sihkkelastit ovtta jávrre lusa ja bivdit čáhceelliid. Nalle ska på utflykt med mamma, pappa och lillasyster. De ska cykla till en sjö och fånga vattendjur.
Nalle ja áhčči láibuba balddonasmuffinsaid , mas leat vilges olggožat ja šuhkoládačalmmit. Ja Nalle beassá vuodjit elfirona. Nalle och pappa ska baka spökmuffins, med vit glasyr och chokladögon. Och Nalle ska få köra elvispen!
Nalle fuobmá uvllu balkoŋga nalde. Maid uvlu dahká? Manin ii lihkat šat? Nalle upptäcker en humla på balkongen. Vad gör humlan? Och varför blir den så stilla?
Kometsvans och Stjärnglans har färdats högt över Norrrspiken. Kommer Horagalles hjälpa dem att få ner Jordmammans feber ännu mer.? Blir hon frisk? Följ Kometsvans och Stjärnglans sista resa genom rymderna tillbaka till jorden. Vår jord. Allas jord.
Kometsvans och Stjärnglans kämpar vidare. Älgen Sarva fick inte skadas eller dö. Och Norrspiken, som håller ihop himmel och jord, den står kvar. Vad händer nu när solpappan stigit upp? Och Jordmamman? Blir hon friskare?
Kometsvans och Stjärnglans fortsätter sin färd ute i universum. Men nu står de inför en ny utmaning. Jordmamman är sjuk. Hennes skogar brinner och hennes hav svämmar över. Hon har feber och måste räddas. Men hur ska det gå till?
Márjjá l Nalle vuorrasamos ráddna. Sån la tjuohteguoktalåk jage, dav Nalle diehtá. Valla avta biejve sån skihppá. Márjá är Nalles äldsta kompis. Hon är 120 år, det vet Nalle, men en dag blir hon sjuk.
Ruvva áhkko boahtá. Suohtas sjaddá. Såj äbá la gávnadam dán jage, dåssju vinndekrájge säjvvám. Snart kommer Farmor. Det ska bli kul. De har inte träffats på riktigt på ett helt år, bara vinkat genom fönstret.
Nalle l ávvudallamin áhkov gå gietjalåge jage dävddá. Diehtá juo gåktu dát häjttá, ja dasi IJ lijkku. Nalle är på kalas hos sin mormor som fyller 70 år.Han vet att det bara kan sluta på ett sätt och han tycker INTE om det sättet.
Nalle gahttunin ráddna årru gut la gålmåjagák. Gålmåjagák sihtá agev Nalle lunna stuvssit. Sån lijkku Nalle gávnijda. På Nalles gata bor en kompis som är tre år. Treåringen vill alltid leka hos Nalle. Han gillar Nalles saker.
Goassa l muv ávvudallam? Dav la Nalle gahtjam juo moadda vahko. Ja de l vijmak muddo! När är mitt kalas? Det har Nalle frågat i flera veckor. Och nu är kalaset här!
Maarja lea Nallen båarasommes voelpe. Dïhte 120 jaepien båeries, dam hov Nalle daajra, men akten biejjien skyömtje. Maarja är Nalles äldsta kompis. Hon är 120 år, det vet Nalle, men en dag blir hon sjuk.
Rætnoe Aehtj-aahka båata. Die luste edtja sjïdtedh. Idtjin sinsitnine jaepesne daelie gaavnesjamme, barre gïetine sinsætnan klaasesne saeviehtamme. Snart kommer Farmor. Det ska bli kul. De har inte träffats på riktigt på ett helt år, bara vinkat genom fönstret.
Nalle hïejesne aahkan luvnie gie 70 jaepieh illie. Daajra hïeje barre aktene mïeresne maahta orrijidh jïh dam IJ lyjhkoeh. Nalle är på kalas hos sin mormor som fyller 70 år.Han vet att det bara kan sluta på ett sätt och han tycker INTE om det sättet
Nallen gaatenisnie voelpe orren gie lea golmen jaepien båeries. Golmejaapetje iktesth sæjhta Nallen luvnie stååkedidh. Nallen gaevnieh lyjhko På Nalles gata bor en kompis som är tre år. Treåringen vill alltid leka hos Nalle. Han gillar Nalles saker.
Gåessie bist mov hïeje? Dan mietie Nalle gellie våhkoeh daelie gihtjeme. Jïh daelie hïejen aejkie. När är mitt kalas? Det har Nalle frågat i flera veckor. Och nu är kalaset här!
Nalle edtja voelpe Bästis luvnie ellen voestes aejkien åeredh. Barre åeredh, åeredh, åeredh. Nalle ska sova hos Bästis för första gången. Bara sova, sova, sova.
Nalle paahkem aahkan luvhtie vuertieminie, tellefovnesne jeehti ierielimmie. Nalle väntar på paket från mormor, en överraskning har hon sagt i telefon.
Nalle áigu vuosttas gearddi ijastallat Buoremus guoimmi luhtte. Dušše oađđit, oađđit,oađđit. / Nalle ska sova hos Bästis för första gången. Bara sova, sova, sova.
Nalle lea feasttas áhku luhte gii deavdá 70 jagi. Son diehtá ahte das lea dušše okta loahppa ja ii liiko dasa ollunge. / Nalle är på kalas hos sin mormor som fyller 70 år. Han vet att det bara kan sluta på ett sätt och han tycker INTE om det sättet
Goas lea mu feasta? Dan lea Nalle jearran máŋga vahku juo. Ja dal lea feasta! När är mitt kalas? Det har Nalle frågat i flera veckor. Och nu är kalaset här!
Nalle geainnus orru rádná gii lea golbma jagi. Golbma jahkásaš háliida álohit stoahkat Nalle luhtte. Son liiko Nalle diŋggaide. / På Nalles gata bor en kompis som är tre år. Treåringen vill alltid leka hos Nalle. Han gillar Nalles saker.
Márjá lea Nalle boarráseamos ustit. Son lea 120 jahkásaš, dan diehtá Nalle, muhto ovtta beaivvi son skihppá. / Márjá är Nalles äldsta kompis. Hon är 120 år, det vet Nalle, men en dag blir hon sjuk.
Hede áhkku boahtá. Šaddá somá. Eaba leat deaivvadan olles jahkái, dušše seavván láse čađa. Snart kommer Farmor. Det ska bli kul. De har inte träffats på riktigt på ett helt år, bara vinkat genom fönstret.
Sångsvanarna flyttade söderut, men kråkorna stannade kvar, så också Stállu. Stállu som stal flickan Áilas renar. Men hon lurade Stállu, så att Stállu föll pladask i en vak och drunknade. Nu kunde Áilas renhjord växa sig större.
När inlandsisen smält undan kunde fåglar, djur och människor komma till Sápmi. Då levde alla levande varelser tillsammans och alla talade samma språk men den tiden tog slut. Nu har kråkan sörplat i sig sångsvanens ägg, men ett ägg är kvar i boet.
En poetisk berättarföreställning som bygger på samiska sagor och fågelliv. Följ med på en flygande färd genom Sápmi, bland jättar och djur, fåglar och modiga barn.
Ulddá buoskasbulláiguin gal ráimá oba bákteráiggi, dan leat Nieida, Skuolfi ja Čirresnjierrá vásihan. Dál sii goit leat vuolgán doalvut buoskasbulláid hilbes Ruvkeruovdái. Ja got de manná?
Nieida orro vuollánan go ruvkehearrá Ruvkeruovdi ii hálet heaittihit ruvkki. Muhto nagoda go Uldá veahkehit Nieidda ja su olbmaid? Dán gearddi lea eananvuol Uldá láibon hui njálgga buoskasbulláid.
Uldá lea lopidan veahkehit Nieidda, Skuolffi ja Čirresnjierá bissehit ruvkki mii lea álggahuvvon sin várrái. Ja son gii lea álggahan dán ruvkki lea Ruvkeruovdi, gii lea hilbes ruvkehearrá.
Daan biejjien jïh jirreden Nalle jïjtje aahkan luvnie, dah guaktah edtjijægan saavnesne laavkodh jïh satne dan guhkiem daam eejehtimmiem vuarteme. Men dastegh jis guhth dahkoe båetieh – aahkan dah voelph. Idag och imorgon är Nalle själv hos farmor, de ska basta och han har längtat efter den här semestern. Men plötsligt kommer någon dit- farmors tantkompisar.
Nalle Karlsson lea njieljien jaepien båeries jïh aehtjebe jeahta gaajhkem edtja jïjtje darjodh. Vaejvies bæjngoldsvaarjoeh tsaekedh jïh åvteskuvlese vaedtsedh jalhts gåhkese dahkoe. “Datne stoere daelie” aehtjie jeahta, “onne” Nalle jeahta. Nalle Karlsson är fyra år och allt ska han göra själv, säger pappa. Ta på sig krånglig overall och promenera till förskolan fast det är långt. ” Du är stor nu” säger pappa, ”liten” säger Nalle.
Nalle duolmun la ihkeva jåhtel ja Nalle duolmmu birra, birra goahteguorran. ”Allu då ietjá sadjáj duolmmu” áhttje javllá, valla Nalle kránna l sijvos áhkásj gut álu jieŋav vaddá.
Áfriikii gos ráhkis Risten rieban orru ii sáhte sat nu guhkki leahkit, jurddasa Rieban Robert. Ja dál gal lea erenoamas lihkku go beassa guorbmebiilla fárrui.
Mannan geardde gulaimet Rieban Robertis go sus billahuvai biila Áfriikai manadettiin. Ja billahuvvon biillain, movt son dál olle ráhkis Risten riebana lusa?
Giđđa lea ollen duoddariidda, fáhkkestaga šattai jiekŋavuolgga ja gilláčuotŋjágiid beassi manai meastin dulvvi mielde, muhto Bluppe lei johtil veahkehit gilláčuotnjágiid, dál leat ollen goike gáddái.
Ájačáhci Szalavan vári lahkosis lea gádjon ollosiid jápmimis ja jus Eli háliida dearvvaštuvvat ja fas viehkagoahtit de ferte juhkat dan čázi, dadjá Luli.
Eli áhčči lea jápmán, ieš ii muitte dan go lei nu unni, measta lei njuoratmánná go áhčči jámii. Dat rievdadii su eallima, go eadnis ii lean šat várri máksit viessoláiggu. Dál gullat mo Eli ja su eadnái geavvá
Eli orru smávva gávpogis Transylvanias. Son hárjehallá viehkat nu nagoda viehkat jođáneappot go vámpyrat, su viellja lea muitalan ahte diekkárat gávdnojit. Gávdno dušše okta gii viehká jođáneappot go Eli ja dat lea nieiddaš gean namma lea Luli.
Rieban Robert jáhkii viimmat ollen Áfriikii muhto duodas ii lean go Árvvesjávrris. Juogo Rieban Robert vuollána Risten riebana lusa ollet Áfriiki? Gullat dál.
Mannan geardde gulaimet Rieban Robertis go sus billahuvai biila Áfriikai manadettiin. Ja billahuvvon biillain, movt son dál olle ráhkis Risten riebana lusa?
Mannan vahkku gulaimet Rieban Robertis go son gávnnai fláskupoasta reivve Risten riebanis. Dál lea su áigumus vuolgit Risten riebana lusa Áfriikii, muhto go hearrán son galga dohko ollet?
Mihkal-Ailo, Anne-Merethe och Lova från Övre Soppero träffar Solveig Blind som berättar en saga om att man skall vara försiktig när man träffar grodor. Anna Sunna samtalar med barnen om var grodor finns och vad de äter. Vilka andra djur bor i sjön?
Solveig Blind berättar för barnen om när hunden blev tam och renskötardräng. Anna Sunna samtalar med barnen om olika hundnamn och hundar man har hemma. Tekla och Alina sjunger en bokstavssång om ett hundnamn.
Solveig Blind berättar för barnen om hur myggorna kom till världen. Anna Sunna samtalar med barnen om vad myggan är bra på och var den är på vintern. Tekla och Alina sjunger en sång om insekte
Mihkal-Ailo, Anne-Merethe och Lova får höra en saga om hur spindeln räddade människan. Anna Sunna samtalar med barnen om varför man inte skall döda spindeln, berättelser om spindlar man sett och hur det är att hålla i en spindel. Tekla och Alina sjunger Imse vimse spindel.
Solveig Blind berättar en saga om hur räven lurar kråkan. Anna Sunna samtalar med barnen om hur ett rävgryt ser ut och vad kråkan äter. Tekla och Alina sjunger en sång om kråkan av Stina Gaup Westerlund.
Barnen Mihkal-Ailo, Anne-Merethe och Lova i Övre Soppero träffar Solveig Blind som berättar sagan om vildrenen och tamrenen. Anna Sunna samtalar med barnen om renen, renens olika horn och om kalvmärkning. Vi får lyssna till ett rim om renen med guldhorn och Tekla och Alina sjunger Heargi mu heargi.
Juohke beaivvi oaidná Pippi ovtta seaidne kaleandaris ahte son fargga galgá deavdit 10 jagi. Dalle son háliidii doallat feasta ja guossohit sáftta ja bulláid. Muhto sus eai leat ruđat.
Hjalmar fárre Stockholmmas Gironii ovttas bearrášiinnes. Son lea fargga 12 jahkásaš ja lea fárren Gironii ja álgán ođđa skuvlii. Son liiko čiekčat spáppa ja dál go lea Gironii johttán lea eadni jurddašan ahte Hjalmar galgá joatkit čiekčat. Vissot leat earáláganaš Gironis ja ruvkke lea balddonas. Go galgá veadjit Gironis orut olles guhkes jagi?
Hjalmar fárre Stockholmmas Gironii ovttas bearrášiinnes. Son lea fargga 12 jahkásaš ja lea fárren Gironii ja álgán ođđa skuvlii. Son liiko čiekčat spáppa ja dál go lea Gironii johttán lea eadni jurddašan ahte Hjalmar galgá joatkit čiekčat. Muhto Hjalmara mielas ii lea šat nu čeahpes spábbačiekči, muhto da ii lea geasage dadjan, da lea su čiegusvuohta.
Vuosttaš idja ođđa orohagas, alladálus badjana Hjalmar ihkku. Son geahččá ruvkega ja seavdnjasa guovlui. čuozzugo soamis doppe seavnjasis vai jáhkihago?
Hjalmar fárre Stockholmmas Gironii ovttas bearrášiinnes. Son lea fargga 12 jahkásaš ja galgá álgit ođđa skuvlii Gironos ja son liiko čiekčat spáppa, ja dál son lea ollen Gironii. Vuosttaš idja ođđa orohagas, alladálus badjana Hjalmar ihkku. Son geahččá ruvkega ja seavdnjasa guovlui. čuozzugo soamis doppe seavnjasis vai jáhkihago?
Hjalmar fárre Stockholmmas Gironii ovttas bearrášiinnes. Son lea fargga 12 jahkásaš ja galgá álgit ođđa skuvlii Gironos ja son liiko čiekčat spáppa, ja dál son olle Gironii.
Elsa lea áhčči ja unnavieljažin oaggumin. Iđitbeaivváš báitái duottar jávrái ja Elsa čoaggá murjiid. Ja de gullá go hirbmadit stužiha. Veahket! Mun lea darvánan, Máhtte/Mattias čuorvu..
Elsa čálii girjji, muhto ii geargan addit dan Sáivu-gonagasii rivttes áigái. Dál lea son ožžon measta veadjemeahttun barggu. Son galgá njeallje biekka oažžut deaivvadit. Maid dat mearkkaša