Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.
Gör inte folk oroliga när det gäller klimatet. Då stänger de av eller slutar agera. En vanlig åsikt, men hur väl stämmer den?
Att bevaka klimatförändringen och att forska om den, är olika saker. Men både forskare och journalister får höra att dom ska vara försiktiga med att prata om allvarliga risker. Folk kan bli så rädda att de slutar lyssna. Till och med blir handlingsförlamade.
Men fungerar det verkligen så? Att vi stänger av när vi får veta nåt som oroar oss? Klimatoro verkar snarare leda oss till starkare engagemang, enligt nya studier.
I Klotet hörs: Gustaf Arrhenius, filosof och VD Institutet för Framtidsstudier, Nina Wormbs, professor i teknikhistoria, KTH, Marie-Louise Kristola, klimatreporter.
Programledare & producent: Peter Normark
Snart börjar VM-fotbollsfesten i Nordamerika. Men samtidigt höjs varnande röster mot att spela i den potentiellt extrema hettan.
Sverige kommer att träna och spela på några av de mest värme-utsatta platserna, där temperaturen kan stiga till hälsofarliga nivåer. Men matcherna spelas bland annat i luftkonditionerade arenor, det är träningarna som kan bli utmaningen.
Det är 30 år sen förra VM i USA. På den tiden har halva den mänskligt orsakade globala uppvärmningen skett. Vad skapar det för förhållanden för dagens spelare?
I Klotet hörs: Daniele Cardinale, idrottsfysiolog och prestationsutvecklare för Riksidrottsförbundet, Johanna Frändén, sportjournalist, Selma Jennervall, Radiosporten. Marie-Louise Kristola, klimatreporter, SR.
Programledare och producent: Peter Normark
AI-bolagen hungrar efter datorkraft. Sverige tycks vara det ideala landet för deras datacenter.
I Sverige finns fossilfri el och ett svalare klimat, eftertraktat för el-slukande servrar som behöver kylas ner. Nu omvandlas svenska bruksorter till AI-kluster. Och ansökningarna att bygga datacenter läggs på hög.
Samtidigt växer ett motstånd mot AI-datacentren, inte minst på grund av en oro för anläggningarnas resursanvändning och påverkan på miljö och klimat.
I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, klimatreporter, Harald Andersson, vetenskapsjournalist, Frida Berry Eklund, medgrundare Klimatkollen.
Programledare och producent: Peter Normark
Pollenmoln sveper över Japan i vårtid. Nästan hälften av befolkningen får hösnuva. Orsaken finns i trädplanteringarna. Och i stigande temperaturer.
Många japaner tar sig inte till jobbet, konsumtionen går ner. Det kallas för en allvarlig nationell hälsoutmaning.
I Sverige ökar också antalet pollenallergiker. Klimatförändringarnas högre temperaturer leder till längre växtsäsong och mer pollen i omlopp. Risken ökar också för nya växtarter som sprider pollen. Nu finns svenska nationella riktlinjer på plats för att erbjuda allergen immunterapi både till barn och vuxna med svår pollenallergi.
I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, klimatreporter, Harald Andersson, vetenskapsjournalist, Christer Janson, professor i lung- och allergisjukdomar vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
Programledare och producent: Peter Normark
Det råder risk för vattenbrist i Skåne efter två år med dålig påfyllning. Det beskrivs som att vi befinner oss på randen till en krissituation.
Vombsjön, en av Skånes viktigaste sötvattenskällor, har haft rekordlåga nivåer när sjön egentligen borde vara välfylld. Nu uppmanas folk att spara på vatten. Samtidigt finns oro för hur det kommer att bli till sommaren.
I Klotet hörs: Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet och forskningschef på Sydvatten, Dimitri Lennartsson, miljöreporter Ekot, Harald Andersson, vetenskapsjournalist.
Programledare och producent: Peter Normark
Med riksdagsvalet om hörnet så är skillnaden i svenskarnas syn på klimatet stor. Klimatfrågan är en av de mer bångstyriga politiska frågorna att driva.
När partierna formulerar sina klimatbudskap blir resultaten rätt olika. Det finns ideologiska skäl till det, men också mediala. Och mänskliga.
Sveriges radio och stiftelsen Gap Minder gör en frågesport om klimatet som visar att många svarar fel på grundläggande fakta. Kan bristande kunskap i en komplex fråga göra den svårare att driva för politiska partier, eller tvärtom lättare att spinna politiskt?
Och vem lyssnar väljarna på tillslut, partiföreträdare, eller sina egna kompisar?
I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, Klotets klimatreporter, Mats Ekström, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, Magnus Bergquist, universitetslektor och forskare i psykologi, Göteborgs universitet.
Programledare & producent: Peter Normark
När klimatfenomenet El Niño kommer på besök kan det bli extrema översvämningar och svår torka. Nu syns tecken på en kommande super-El Niño.
Under El Niño släpps enorma mängder värme från havet ut i atmosfären. Och den extra energin kan möblera om väderhändelser runt hela jorden.
En handfull så kallade super-El Niños har uppmätts sen 1940-talet. Klotet tar reda på vad som händer när det inträffar en så kallad Super-El Niño och vilka följder det skulle få idag.
I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, Harald Andersson och Erik Kjellström, professor i klimatologi, SMHI.
Programledare & producent: Peter Normark
Mitt under energikrisen möts länderna som vill bryta beroendet av fossila bränslen. Och det finns en handlingsplan. Klotet direktsänder från Colombia.
Colombias miljöminister Irene Vélez Torres talar om en ny kraft att räkna med, länderna som vill fasa ut fossila bränslen.
USA:s krig med Iran ger oss svart på vitt om vilka risker vi tar när vi gör oss beroende av stormakternas och diktaturernas olja och gas. Något som också stärker beslutsamheten hos många att slå in på en mer hållbar väg.
Ett 50-tal länder deltar på mötet i den colombianska hamnstaden Santa Marta. Bland andra ett ministerlöst Sverige. Men också fossil-länder som Norge och Kanada.
Nu när olje- och gasjättarna Ryssland och Saudiarabien inte sinkar framfarten, hoppas de förändringsvilliga länderna åstadkomma ett genombrott.
I Klotet hörs: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter, Naghmeh Nasiritousi, docent i statsvetenskap, Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdam-institutet för klimatforskning.
Programledare: Marie-Louise Kristola
Producent: Peter Normark
Sverige toppar listan över europeiska länder som sprider missvisande och felaktiga påståenden om vindkraft, enligt branschorganisationen Wind Europe.
Vindkraftsmotståndet är aktivt på nätet, och motståndet blir underblåst av spridningen av falska och missvisande budskap. Samtidigt har utbyggnaden av vindkraft praktiskt taget stannat av i Sverige. Hänger det här ihop? Påverkar den medvetna spridningen av desinformation opinion och beslutsfattare? Och vilka är det som kan ha intresse av att spä på konflikterna?
I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, Klotet, Beatrice Janzon, utrikesreporter Ekot, Daniel Lindvall, docent i naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet, och vid institutet för Framtidsstudier, Fredrik Hedenus, professor i hållbar utveckling och systemanalys, vid Chalmers tekniska högskola.
Programledare & producent: Peter Normark
Intresset för att odla egen mat är starkt. I oroliga tider ligger det nära till hands att tänka på självförsörjning och beredskap. Men hur gör man?
Klotet besöker en villaträdgård i behov av lite kärlek och råd, från en som vet hur man odlar egen mat. Och tar reda på om de miljontals fritidsodlare som finns i vårt land till och med kunna hjälpa till med Sveriges matförsörjning i kristider?
I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, Klotet, Valerie Hasler, beredskapsodlare, Inger Olausson, hortonom och specialist på trädgårdsnäringens historia.
Programledare och producent: Peter Normark
Vi och bina har följts åt i urminnes tider. Men nu när bina har det tufft görs mycket för att hjälpa dem, berättar bi-forskaren Riccardo Bommarco.
Vi är beroende av bin och andra pollinatörer för vår matförsörjning. Men bina har också andra egenskaper som gör dem speciella. Klotet träffar biodlare som berättar om binas dofter och ljud. Och vi kliver in i en bikupa i mänsklig storlek.
Avsnittet är en repris från 7 maj 2025.
I Klotet hörs: Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid institutionen för ekologi, Amanda Werger, biodlare i Lombardiet, Anna Maria Orrù, arkitekt och biodlare, Sara Sällström, vetenskapsreporter.
Programledare: Marie-Louise Kristola
Producent: Peter Normark
Ekonomen Gabriel Zucman förespråkar en miljardärskatt. De superrika står för mer utsläpp än alla andra. Bör de betala mer för att städa upp efter sig?
Mycket är orättvist i klimatfrågan. Som att vi i den rikaste delen av världen släpper ut mest växthusgaser som skadar klimatet, medan de allra fattigaste på planeten får leva med de värsta konsekvenserna.
Ett trettiotal stora bolag står för omkring hälften av alla utsläpp historiskt. Och bland privatpersoner finns miljardärer med resor, konsumtion och investeringar som leder till stora klimat-avtryck. Många av dessa superrika skatteplanerar och placerar sina tillgångar så att deras skattbara lön blir en mycket liten del av deras totala tillgångar. I praktiken innebär det att de betalar mindre skatt än andra. Det menar ekonomiprofessorn Gabriel Zucman, aktuell med boken ”Miljardärsskatt – så kan den genomföras”.
Kan en skatt på miljardärer användas för att sätta fart på klimatarbetet?
I Klotet hörs: Gabriel Zucman, ekonomiprofessor och författare, Hanna Nelson, policychef Oxfam, Kalle Sundin, ledarskribent Aftonbladet, Martin Ådahl, ekonomiskpolitisk talesperson Centerpartiet, Harald Andersson, vetenskapsreporter.
Programledare: Marie-Louise Kristola
Producent: Peter Normark
Krig och energikris har lett till börsras. Och klimatet beskrivs som mer obalanserat än någonsin. Samtidigt får regeringens klimatpolitik hård kritik.
Med riktade attacker mot olje- och gasanläggningar, knuffar kriget i Mellanöstern in världen i en energikris. En kris som är värre än 1970-talets oljekriser och Rysslands storskaliga invasion av Ukraina tillsammans, enligt Internationella energiorganets chef Fatih Birol.
Samtidigt får Sveriges regering kvittot på sin klimatpolitik. Regeringen har försämrat möjligheterna för Sverige att ställa om i tid. Och de har ätit upp mycket av handlingsutrymmet som finns. Det säger deras eget expertråd.
Enligt Klimatpolitiska rådet skulle Sverige stå starkare i energikriser som denna, om vi bröt det fossila beroendet. Vårt agerande under 1970-talets oljechocker visar att det är möjligt att vända skutan även när det stormar som mest.
Snart sätter sig en ny regering i klimat-förarsätet. Då blir det till att rivstarta, menar expertrådet.
I Klotet hörs: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Harald Andersson, vetenskapsreporter.
Programledare: Marie-Louise Kristola
Producent: Peter Normark
Det svenska jordbruket är sårbart för krig och kriser, till och med för attentat. Hur stärker vi den svenska matberedskapen när krigen rasar?
Genom det viktiga Hormuzsundet skeppas omkring en femtedel av all världens olja och fossilgas. När Iran hindrar trafiken där påverkas vår svenska matproduktion.
När kriget i Mellanöstern stryper flödet av olja och gas stoppas också försäljningen av konstgödsel. Gödseln som produceras av den fossila gasen är helt nödvändig om det ska bli någon mat på svenska bord.
Så, hur ser den svenska beredskapen ut för att säkra tillgången på mat? Och går det att bryta beroendet av fossil energi i vårt jordbruk?
I Klotet hörs: Elin Röös och Rasmus Einarsson, båda forskar på hållbara livsmedelsystem vid SLU. Och Gustaf Klarin, vetenskapsjournalist.
Programledare: Marie-Louise Kristola
Producent: Peter Normark
Kina bygger världens största vattenkraftverk i Tibet, nära gränsen till Indien. Grannlandet oroas för att vattentillgången till floden ska strypas.
Det rör sig om ett jättelikt projekt som ska ge Kina tillgång till förnybar el och bli en viktig del i landets gröna energisatsning.
Vattenkraftverket beräknas nå en energiproduktion motsvarande Storbritanniens årliga energikonsumtion. Och det kommer att kosta mer än Sveriges årliga statsbudget. Men det här megaprojektet har också börjat oroa grannländerna i en region med redan pågående gränskonflikter.
Indien och Bangladesh är beroende av samma vatten. Vad händer om kraftverket stryper flödet i floden som länderna delar?
I Klotet hörs: Hanna Sahlberg, Kinareporter, Naila Saleem, Sydasienkorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter.
Programledare: Marie-Louise Kristola
Producent: Peter Normark
Rent dricksvatten känns som en självklarhet i Sverige. Men i Visby har man behövt hämta eller koka dricksvattnet i två månader då vattnet kontaminerats.
USA lämnar en rad globala överenskommelser och organisationer på klimatområdet. Fram stiger en stormakt som obunden vill kunna säkra olja och mineraler.
Varmare hav hotar korallreven. Men det finns korallrev som inte påverkats lika hårt, så kallade moder-rev som kan hjälpa andra korallrev att återhämta sig.
Bromsklossarna var många, framstegen små. Förslaget att hålla en work shop om att fasa ut fossila bränslen, kallar Johan Rockström nästan löjeväckande.
Sillgrisslorna på Stora Karlsö far illa när klimatet värms upp. Värmeböljorna är särskilt svåra. Fåglarna är byggda för att bevara värme, inte göra sig av med den.
Brist på tillit länder emellan präglar världsläget. Det märks under klimatmötet i Brasilien. Många rika länder sänker sina ambitioner. Men kan nya ledare stiga fram?
Frågorna hopas kring Stegras VD Henrik Henriksson om hur det går för den gröna ståltillverkaren. Vad krävs för att våra gröna industrisatsningar ska gå i lås?
Klimatforskaren Mathias Fridahl söker sig till favoritsjön när tankarna på klimatkrisen blir för tyngande. När mycket går åt fel håll behövs sätt att hitta styrkan igen.
Tänk dig en Östersjö med rena badvikar utan grön algsörja. Med fisk och växtliv i överflöd. Ett friskt hav behövs för att begränsa klimatförändringarna.
Donald Trumps återkomst i Vita Huset har släppt fram röster som är skeptiska mot den etablerade forskningen. Nästa steg tycks vara att förändra själva faktagrunden.
Efter att ha utrotats i Yellowstone släpptes nya vargar ut i parken 1995. Återinförandet av varg har visat vilken viktig roll topp-predatorer spelar i ett fungerande ekosystem.
Från citroner till kaffe, mango och andra tropiska frukter. Sicilianarna ställer om men kämpar mot vattenbristen och maffian som utnyttjar situationen.
Hur skulle det vara att leva i en värld där vi räddat klimatet, naturen och framtiden för människan på jorden? Om vi gjorde allt som behöver göras och skapade en hållbar värld. Hur skulle livet se ut?
Forskaren Hans Palmstierna varnade tidigt för det som nu kallas PFAS-ämnen. Om man lyssnat på honom hade historien kring evighetskemikalier i Sverige varit en annan.
Klimatforskaren Mathias Fridahl söker sig till favoritsjön när tankarna på klimatkrisen blir för tyngande. När mycket går åt fel håll behövs sätt att hitta styrkan igen.
De som brukar jorden märker att något har hänt med klimatet, säger lantbrukaren Fredrik Andersson. Nu anpassar han markerna för att klara av mer nederbörd och torka.
Nu växer klädbergen. Inga kläder i vanliga soporna, allt textilavfall ska samlas in av kommunerna. På Telge Återvinning synas varje plagg, men vad händer sen?
Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst.
Utsläppen av hälsofarliga evighetskemikalier har vuxit till en global föroreningsskandal. Ett totalt PFAS-förbud diskuteras i EU – någonting som kemikalielobbyn är beredda att gå långt för att hindra.
Kan AI hjälpa oss att lösa klimatkrisen eller blir AI ett energislukande monster? Flera verktyg tas fram nu, men kan motverkas av AI-driven desinformation.
Margot Wallström, tidigare utrikesminister reagerar med oro på beskedet om en stor europeisk upprustning. Stärkt försvar behövs, men vi får inte tappa farten i klimatarbetet.
Catarina Rolfsdotter-Janssons pappa Rolf Nilsson infekterades av vibriobakterier. De sprids lättare runt våra svenska kuster när vattentemperaturerna stiger.
Det är 41 grader ute vid Chicago-flygplatsen Midway. Luftfuktigheten är som en vägg och den upplevda temperaturen stiger till 50-strecket. Hettan håller i sig i flera dar och folk lider.
Stora valar som knölval och sillval har återhämtat sig ordentligt de senaste årtiondena. Håller också synen på valjakten att förändras? I Norge vill jägarna få marknadsföra köttet och jaga mer vikval.
I Sverige har luften blivit renare de senaste 20 åren. Det har bidragit till flera tusen färre dödsfall varje år. Men i andra länder går det åt motsatt håll.
Donald Trump är tillbaka och USA drar sig ur Parisavtalet. Och i EU tycks klimatarbetet vara uppe för diskussion igen. Nu vill Frankrike, Tyskland och det stora högerblocket pausa flera viktiga klimat- och miljöregler i EU.
Parkvakten Carolina arbetar på en av de artrikaste platserna på jorden, Farallones Colombia. Sen FARC-gerillan lade ner vapen har regnskogarna öppnats för illegala gruvor och avverkning.
Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst.
Utsläppen av hälsofarliga evighetskemikalier har vuxit till en global föroreningsskandal. Ett totalt PFAS-förbud diskuteras i EU – någonting som kemikalielobbyn är beredda att gå långt för att hindra.
Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.
Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet.
Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken.
Filip Watteeuw, borgarrådet i Gent fick dödshot mot sig och sin familj. Han ville ge staden fler grönområden och begränsa bilarna i innerstan. Det väckte känslor. Nu är Gent förändrat och Gentborna har gett sin dom. Watteeuw blev omvald.
Vi människor påverkas av naturen till kropp och själ. Kanske mer än man tidigare trott. Det finns ljud och dofter som får oss att må bättre. Och vissa är bättre än andra.
Stora valar som knölval och sillval har återhämtat sig ordentligt de senaste årtiondena. Håller också synen på valjakten att förändras? I Norge vill jägarna få marknadsföra köttet och jaga mer vikval.
Hur skulle det vara att leva i en värld där vi räddat klimatet, naturen och framtiden för människan på jorden? Om vi gjorde allt som behöver göras och skapade en hållbar värld. Hur skulle livet se ut?
Antalet vargar har ökat i alpländerna. Många boskapsägare menar att den ökande vargpopulationen inte går att kombinera med den traditionella djurhållningen. Men nu testas lösningar.
Jordens livsviktiga rikedom på växter och djur håller på att försvinna. Men samtidigt har våra förutsättningar att hjälpa naturen att resa sig aldrig varit större.
Atlantens havsströmmar saktar nedpå grund av klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser framöver.
Valet av USA:s nästa president påverkar hur världen ska tackla klimatkrisen. Och samtidigt som valspurten trappats upp, har USA skakats av orkaner som fått extra bränsle av klimatförändringarna.
Domen blev hård när Klotet granskade regeringens klimatarbete tidigare i höst, med forskare som lusläser klimatpolitiken. Nu svarar miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari.
Europa sitter i en rävsax. Kina har kontroll över viktiga metaller som behövs för vår gröna omställning. En beroendeställning till Kina som påverkar hur vi ska hinna få fram egen grön teknik. EU ser riskerna med Kinas dominans och vill satsa på utvinning av egna metaller. Men planerna möts av folkliga protester.
Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet.
Stora värden ligger i potten med förslaget att åter öppna för att bryta uran i landet. Gruvbolagen vädrar morgonluft, medan kritiker befarar stora skador på miljön.
Regeringen har suttit halva tiden och hittills har klimatpolitiken lett till ökade utsläpp. Kritiken har varit omfattande, men med den nya budgeten säger Tidöpartierna att utsläppen ska minska. Men experterna hittar bristerna.
Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken.
Medan många går och hoppas att maten ska bli billigare, trissar klimatförändringen upp priserna på flera varor. Hur pass realistiskt är hoppet om billigare mat i en varmare värld?
Coraille heter Sophie Clauzons adopterade flamingo. Två gånger har hon sett honom men aldrig hela fågeln. Han döljer huvudet när hon kommer. Adoptionerna stärker bevarandet, men måste djuren bli familjemedlemmar för att vi ska skydda dem?
Filip Watteeuw, borgarrådet i Gent fick dödshot mot sig och sin familj. Han ville ge staden fler grönområden och begränsa bilarna i innerstan. Det väckte känslor. Nu är Gent förändrat och Gentborna har gett sin dom. Watteeuw blev omvald.
Svårt att boka, sällan wifi, förseningar, ersättningsbussar, ofta dyrare än flyget - ändå vill många åka tåg och det är också det bästa färdmedlet för klimatet. Mattias Goldmann åkte tåg ända till Bangkok och sparade 800 kg koldioxidutsläpp.
I höst startar en yrkeshögskoleutbildning för stråtäckare. Det är ett exempel på ett intresse för mera traditionella byggmetoder som ofta är klimat - och miljömässigt bättre alternativ än betong och armeringsjärn.
Nästa vecka är det val till EU-parlamentet. Bland raden av viktiga beslut som ska fattas av politikerna den närmaste fem-årsperioden finns de som gäller jordbruket. I just Nederländerna är de frågorna högaktuella och illustrerar hur nära kopplade de är till både klimatet och till hållbar utveckling.
Den 6-9:e juni kommer det att ske: medborgare i EU:s alla 27 nationer går till urnorna för att välja de politiker som t ska fatta viktiga beslut för allas vår framtid. Beslut som kommer att påverka klimatet och miljön såväl nu som för kommande generationer.
I södra Afrika torkar vattnet ut och temperaturerna stiger samtidigt som mark odlas upp. Det eldar på konflikten mellan vilda djur och människor. Afrikas elefanter lever under klimatförändringarnas tryck.
Varje år beräknas omkring 200 000 personer dö i Indien till följd av brist på rent vatten. I detta världens folkrikaste land växer nu snabbt behovet av effektiva åtgärder för att komma till rätta med vattenstressen.
Stora värden ligger i potten med förslaget att åter öppna för att bryta uran i landet. Gruvbolagen vädrar morgonluft, medan kritiker befarar stora skador på miljön.
Följ med Klotet till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik. Stålföretaget Ovako minskar koldioxidutsläppen genom att värma stålet med vätgas istället för gasol. Företaget SaltX har också flyttat in med en innovation för att bränna kalk utan utsläpp.
30 europeiska öar har valts ut av EU för att gå i bräschen att skapa en hållbar framtid genom att bland annat bli självförsörjande på fossilfri energi. Klotets Marie-Louise Kristola har besökt två av de öar som för det kommer att få stöd från unionen.
Under den gröna omställningen växer suget efter olika mineraler till bland annat batteriproduktion och över hela världen finns planer på djuphavsbrytning för att komma åt dem.
Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen.
Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare.
Atlantens havsströmmar saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster vilket i sin tur kan leda till matbrist och konflikter.
Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge var det omvänd problematik under ett år. När tankstationen stod klar för ett år sen skulle två vätgaslastbilar ha varit på plats i Dalarna men leveransen dröjde.
I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig.
I jakten på marknadens gunst söker företag, länder och hela unioner att i reklam och marknadsföring plocka så många poäng som möjligt i den gröna omställningen.
Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel. Vi har träffat den 82-årige klimatforskaren i hans bostad i USA.
Forskare över hela världen har gått samman för att som miljöaktivister kämpa för att begränsa klimatförändringarna. Men engagemanget ställer etiska frågor på sin spets.
Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder.
Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form.
London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna.
Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna.
Ett av världens rikaste länder, Förenade Arabemiraten, står som värd för FN:s stora klimatmöte i Dubai. Landets tidigare i stor utsträckning fattiga pärlfiskande medborgare kan idag skörda de ekonomiska frukterna av oljefynden som gjordes i mitten av förra seklet.
Från sju fattiga ökenriken, till en superrik oljenation på 50 år. Så skapade oljan värdnationen för vad som många menar är historiens största och viktigaste klimatmöte - COP 28.
I södra Irak breder oljefälten ut sig över enorma områden. Från plymer av eld från brinnande gas sprids metan, koldioxid, sot och en mängd livsfarliga ämnen som både påskyndar klimatförändringarna och riskerar ge närboende cancer.
För att begränsa temperaturökningen och konsekvenserna av klimatförändringarna är det helt centralt att snabbt fasa ut de fossila bränslena kol, olja och gas. Men så ser det inte ut.
I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver vara rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder?
Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna.
Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp?
Den omdiskuterade utredningens underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål.
Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen satsa 1.5 miljarder kronor fram till 2035 på sådana projekt Men osäkerheten är stor om vilken effekt åtgärderna faktiskt ger.
Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form.
Läckage av PFAS-kemikalier i grundvattnet i Blekinge kan vara den värsta giftskandalen i svensk historia. 5 000 Kallingebor blev förgiftade av dricksvattnet som under decennier förorenats av Försvarsmaktens brandsläckningsskum.
Den gröna omställningen kommer kräva att energi går att lagra på ett enkelt sätt när exempelvis sol och vindkraft inte ger tillräckligt. Vatten och pumpkraft blir då en möjlig räddare i nöden!
Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder.
Över hela världen har nya väderrekord slagits. Med 52 gradig hetta i Kina, högsta uppmätta julitemperaturen någonsin globalt och skogsbränder, dubbelt så omfattande som det tidigare rekordet.
Problemen med sandstormar i Mellanöstern har bara ökat över tid. De blir inte bara fler utan kommer dessutom under en längre tid av året. En förklaring till det är klimatförändringarna men också förändringar inom jordbruk och vattenhantering. Stormarna är ett hot mot såväl ekonomi, hälsa och hållbarhet.
Vädret har under de senaste månaderna lett till en rad svåra katastrofer. Från Arktis fortsätter larmrapporterna komma om ett allt mindre istäcke och i Stilla Havet har åter väderfenomenet El Nino kommit till liv.
Sedan nationen Sveriges födelse i samband med valet av Gustav Vasa som kung år 1523 har vårt förhållande till naturen varit i ständig förändring. Med allt från den skrämmande vilda urskogen till den tämjda, mer konstruerade naturen som ett berikande andaktsrum.
Bilåkandet, flygandet, köttätandet måste minska globalt. I Östersund har 150 anställda på sju företag kommit överens om att koldioxidbanta i 59 dagar. Att CO2-banta i grupp är en metod som kan funka enligt forskare.
Med föråldrat skogsbruk, varmare klimat och långvarig torka ökar risken för svårsläckta och förödande skogsbränder. I USA är Kalifornien särskilt hårt drabbat.
Skogen är utflykt, fågelsång och en förutsättning för den biologiska mångfalden. Men den är också kalavverkningar, arbetstillfällen och stora ekonomiska värden.
Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.
Nu kommer de på löpande band: storsatsningarna – inte bara på att producera e-metanol och andra nya bränslen som krävs för den stora klimatomställningen utan även de pipelines och ledningar som krävs för att få fram energin till fartyg, flygplatser, hushåll och industrier.
I generationer har diken grävts över hela landet för att torrlägga fält och åkrar, mossar och myrar. Allt för att få fram mer odlingsbar mark. Men priset för miljön och klimatet har blivit allt tydligare: det har slagit mot den biologiska mångfalden och det har ökat utsläppen av växthusgaser.
Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna.
Elbehovet i Sverige förväntas bli fördubblat inom drygt tio år. Vindkraften ses av många som den snabbaste vägen att öka elproduktionen. Men tillståndsprocesserna är ofta krångliga och motståndet kan vara starkt, såväl från närboende till planerade vindkraftsparker som från kommuner, försvaret och andra myndigheter.
Det brådskar - det är FNs klimatpanels budskap. Mänskligheten måste halvera utsläppen på sju år. Max 1,5-grader kan nås men det är bråttom. Redan med 1,1 graders nuvarande uppvärmning är de dåliga konsekvenserna kännbara.
Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt.
En effekt av klimatförändringarna är att antalet hälsofarliga värmeböljor i Indien ökar. Över hela landet arbetar forskare och myndighetspersoner med att ta fram särskilda handlingsplaner mot den hälsofarliga extremhettan.
I Sverige pågår i likhet med på flera håll i Europa pilotförsök med så kallade energigemenskaper. Tanken är att skynda på den gröna omställningen genom att gå samman just med närboende och investera i exempelvis solceller för att producera egen el och dela den med varandra.
Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas.
Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.
Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur.
De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier.
Regeringen sätter gruvor och industrins omställning i fokus. Pressen ökar nu på Sverige att i närtid minska koldioxidutsläppen. Unionen har ökat klimattakten.
I försöken att få ner priset på el pågår en ständig jakt efter att producera mer. Men parallellt med det och mer i det tysta försöker forskare att utnyttja kraftledningarna bättre så att mer el kan distribueras i dem samtidigt som mindre el går till spillo.
Följ med Klotet i en tillbakablick på året som gått. Hör om miljö- och klimatarbetets framgångar och bakslag med globala ödesmöten, en internationell energikris, ny nationell miljöpolitik och en stämningsansökan mot svenska statens klimatpolitik.
Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år.
Vore det inte för haven skulle jordens medeltemperatur redan ha varit flera grader högre. Men på senare tid har vi börjat inse att havens upptag av växthusgaser har skett till ett högt pris: havsförsurning.
I kampen för att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen på jorden är utsläppen av metangas centrala att få ner. Men utsläppen från bland annat industrier och rörledningar ökar – och sker i stor utsträckning helt i det dolda.
FNs klimatmöte COP27 är över - ett slutdokument signerades till slut på övertid - men vad blev egentligen resultatet? Och utsläppen, vad kan vi förvänta oss efter klimatmötet i Egypten? Och var det egentligen på G20-mötet som det mest intressanta hände? Är det läge att förändra klimatmötena helt? Ja det föreslår Johan Rockström.
"Omställningen måste gå fortare", "kaotiskt och inte särskilt kreativt", "det är med en sorg jag är här". Några röster från Klotets sändning från konferenscentret i Sharm el-Sheikh med bara två dagar kvar av FNs klimatmöte 2022, COP27.
Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv?
Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola kommenterar. Sen en återutsändning från april om vätgasen som i decennier låtit tala om sig bland forskare, politiker och näringsliv som en möjlighet mot ett mer fossilfritt samhälle.
Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet.
Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet.
För att lättare kunna upptäcka och kartlägga de klimatfarliga utsläppen från mänskliga aktiviteter av koldioxid, metan och andra växthusgaser planerar EU att skjuta upp tre nya satelliter.
Gränsen till landets torrare väst har enligt en forskningsstudie flyttat sig omkring 16 mil österut sedan 70-talet. I delstater som Nebraska och Kansas tvingas nu alltfler jordbrukare försöka anpassa sig till hetare somrar med mindre nederbörd och generellt mer begränsade vattenresurser
London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som ledare för dagstidningen och vill att alla på tidningen ska mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Klotet åker till England och kollar vad som hände och vad det blev sen när halvåret gått.
Klimatet och andra miljöfrågor anses av många ha fått för litet utrymme i den svenska valrörelsen. Det trots att klimatförändringarnas konsekvenser märks allt tydligare med omfattande torka, sinande floder, matbrist och samtidigt översvämningar och skyfall. Och forskningen visar att omfattande utsläppsminskningar behöver göras nu.
De rekordstora klimatsatsningarna som godkänts av USA:s senat räcker ändå inte för att nå klimatmålen. Vad innebär USA:s klimatpaket för den globala klimatkampen och finns det lärdomar för svenska politiker?
Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Programmet är en återutsändning från 11 maj.
Att hålla rent i naturen från gamla pizzakartonger, att få bort stora soptippar och att minska antalet gödselhögar kan både göra det vackrare och påverka miljön positivt. Men det har också ett miljöpris.
Svenska ungdomar i föreningen Aurora ska stämma staten för att de tycker att den gör för lite för att nå klimatmålen och för att klimatmålen dessutom är otillräckliga. Med en grupptalan bjuder de in alla i Sverige under 26 år att vara med och stämma staten.
Klotet tar avstamp i den stora internationella miljökonferensen Stockholm + 50 som äger rum nu i veckan, 50 år efter FN-konferensen 1972 i just Stockholm.
För att möta klimathotet pågår i norra Norrland ett omfattande omställningsarbete på en rad fronter. Stål ska framställas utan koldioxidutsläpp. Elbilbatterier ska produceras i storskaliga fabriker.
Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.
Boende i danska Korsör har fått i sig förhöjda nivåer av hälsofarliga PFAS-kemikalier efter att ha ätit förorenat kött. Flera personer, bland annat små barn, har fått allvarliga hälsoproblem, där det finns ett misstänkt samband.
Regeringen har fattat ett avgörande beslut: brittiska gruvbolaget Beuwolf får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Kallak utanför Jokkmokk.
Köpenhamns klimatmål är att bli världens första klimatneutrala huvudstad till år 2025. Ambitionen har rosats men även kritiserats för att vara orealistisk.
Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften.
Presidentval i Frankrike stundar och Klotet är på plats bland bullermätare och i förpackningsindustrin. Hur stor är miljöfrågan för de tolv presidentkandidaterna?
Nu blir det mesta dyrare för den svenska bonden men med kostnadskrisen tvingas nya sätt fram att bruka jorden på. Till exempel kan plogningsfritt jordbruk med mindre gödsel minska dieselförbrukningen och framförallt minska utsläppen av växthusgaser.
Sverige satsar 800 miljarder kronor på infrastruktur som vägar och järnvägar de närmaste tolv åren. Söder om Stockholm ska Tvärförbindelse Södertörn byggas. Det är det dyraste vägbygget som också ökar utsläppen mest.
Granat- och raketangreppen i Ukraina får en direkt inverkan på mark och natur när oljedepåer sätts i brand och giftiga gaser riskerar att spridas. Ukrainas många kärnkraftverk är viktiga strategiska militära mål och potentiella miljöfaror - om de beskjuts eller får bristande tillsyn.
Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.
Nu är de här – forskningsresultaten från den expedition till Arktis 2019 som studerade hur torskar, bläckfiskar, is och miljö påverkas av klimatförändringarna.
Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besöker norra Portugal och byn Covas do Barroso där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester.
I kölvattnet av de kraftigt höjda kostnaderna för el är diskussionerna intensiva om hur det går att spara på energin, samtidigt som elnäten behöver förstärkas och elproduktionen behöver byggas ut.
Varje år förbrukar världens tiotusentals fartyg omkring 300 miljoner ton olja och diesel och volymerna går upp. Enbart några enstaka använder annat än fossila drivmedel.
Nu satsas allt mer på teknik för att suga upp koldioxid direkt från luften. För 20 år sedan beskrevs det som science fiction, men nu ser många idén om att städa atmosfären på klimatskadliga gaser som nödvändig, och flera större projekt är på väg att förverkligas.
I Glasgow nämns för första gången fossila bränslen i beslutsdokumentet på ett klimatmöte. Men det kommer inte att få ned utsläppen ett dugg, säger professor Johan Rockström.
Klotet sänder direkt från klimatmötet i Glasgow och vi får höra det senaste om hur förhandlingarna går. Ska världen lyckas hålla 1,5 gradersmålet inom räckhåll?
Trots klimatlöften från världens länder ökar den globala produktionen av fossila bränslen. Enligt en ny rapport planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet.
Sällsynta jordartsmetaller som behövs till elbilar och vindkraftverk finns i riklig mängd invid Vättern. Men naturmiljön riskerar att förstöras om metallerna ska kunna användas, enligt forskare.
Flera kommuner och regioner har de senaste åren satsat på en koldioxidbudget, för att tydliggöra ur mycket utsläppen måste minska. Men det har visat sig vara svårt och utmanande att hålla sig till budgeten.
Östersjön hör till världens mest miljöpåverkade vatten. Grunda vikar med grumligt vatten och geléaktiga bottnar som luktar ruttna ägg är numera vanligt.
Kunskapen om hur klimatet förändras är starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. Samtidigt fortsätter spridningen av felaktiga teorier som ifrågasätter forskarnas slutsatser.
Jorden, den mylla vi är beroende av för att kunna odla vår mat, är i stora delar av världen hotad. Ett intensivt jordbruk har lett till erosion och minskad bördighet.
Två grannländer väljer olika väg. Polen satsar på ny kärnkraft, medan Tyskland lägger ned. Vilken är den rätta vägen att gå för att få mer klimatvänlig energi?
Efter sju års kamp fick invånarna i Kallinge i Blekinge rätt. De boende ska få skadestånd för att dricksvatten från det kommunala vattenbolaget var förorenat av PFAS-kemikalier. Men den som släppte ut kemikalierna går fri.
Det asiatiska bergsmassivet rymmer mest fruset vatten på jorden, näst efter Arktis och Antarktis, och kallas därför ofta för den tredje polen. Men nu smälter det i snabb takt.
Utomhusluften vid förskolor är ofta sämre än miljömålet för halter av luftföroreningar. Det enligt några av de mätningar av luften vid förskolor, som har gjorts bland annat i Malmö.
Massiva utsläpp av partiklar till atmosfären kan göra klimatet kallare. Det minskar solinstrålningen till jorden. Men faran för oönskade effekter är stor.
En stor vindkraftspark i Härjedalen påverkar rennäringen negativt, visar ny forskning från SLU. Klotets granskning visar brister i underlaget som låg till grund för tillståndet i domstolen.
Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt.
Storskaliga projekt vill plantera 1000 miljarder träd för att bidra till att lösa både klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald. Men det finns risker och det måste göras på rätt sätt.
Kärnkraftsindustrins planer på ett slutförvar av kärnavfallet är i ett slutskede. Flera partier sätter press på regeringen om ett snabbt beslut. Samtidigt finns frågetecken kring säkerheten kvar.
Om tjugo år ska Sveriges elproduktion vara helt och hållet förnybar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut. Då kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av vindkraften. Minst en fyrdubbling jämfört med nu.
PFAS-skandalen i Blekinge får nu sitt rättsliga efterspel, och nästa vecka börjar förhandlingen i tingsrätten. 166 Ronnebybor har stämt kommunen. I decennier var deras dricksvatten förgiftat.
Klimatförändringen i norr går extra snabbt. Varmare vintrar gör det svårt för renarna att komma åt sin mat. Men inte nog med det. Även en av lösningarna för klimatet, vindkraften, drabbar renen.
Mer av jordens yta behöver ett naturskydd om vi ska kunna hejda den pågående massutrotningen av arter. En tredjedel av ytan föreslår FN. Men vissa vill att halva jorden åter ska få bli vild natur.
Ett av Tysklands största kolkraftverk läggs ned efter bara fem år i drift. Ägaren, svenska Vattenfall, förlorar många miljarder kronor. Hur riskabelt är det att investera i fossil energi?
Textilindustrin är en av världens mest förorenande och klimatbelastande branscher. Och hittills har återvinningen av material gått trögt. Men nu håller något på att hända.
Tidernas största arktisexpedition var planerad att driva med isen över Nordpolen under ett års tid. Men klimatförändringen har gjort isen så tunn, att resan gick nästan dubbelt så snabbt.
Vattenkraften har varit fri från nya miljökrav i 140 år, men nu ska alla Sveriges drygt 2000 vattenkraftverk granskas, för att minska miljöpåverkan och få upp den ekologiska statusen i vattnet.
När Sverige ska minska klimatutsläppen behövs stora mängder biobränslen. Men skogen närmar sig sin smärtgräns när det gäller hur mycket mer bioenergi den kan leverera.
Det stundande presidentvalet i USA har beskrivits som det viktigaste någonsin för klimatet. Vad stormakten USA väljer att göra på klimatområdet får betydelse för alla i världen.
Världen har fastnat i en ond cirkel av kylning. Ett varmare klimat gör att fler behöver svalka, och installerar luftkonditionering. Men apparaterna slukar el och eldar på uppvärmningen ännu mer.
Byggbranschen står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, och mycket handlar om material som stål och betong, men nu byggs alltmer i trä, av klimatskäl.
Klimatförändringen har öppnat dörren för en explosion av granbarkborrar i skogen. I Sverige förstördes mer gran de senaste två åren, än under hela perioden från 1950 fram tills dess.
EU storsatsar på vätgas för en grönare energi, och länder tävlar om att bli den nya supermakten på vätgasområdet. Klimatomställningen gör att de som länge drömt om ett vätgassamhälle nu kan få rätt.
Permafrosten har blivit 0,3 grader varmare på tio år, och det är dåliga nyheter för klimatet. I den ständiga tjälen gömmer sig enorma mängder växthusgaser, som kan släppas fria om marken tinar.
Miljöorganisationer i en rad länder stämmer stater som nu döms att kraftigt förändra sin klimat- och miljöpolitik. Miljörörelsens ökar sitt inflytande genom att ta rättsapparaten till hjälp.
Kor står för en stor andel av världens klimatutsläpp samtidigt som de hjälper den biologiska mångfalden på traven i betade öppna landskap. Ska man se på kon som frälsare eller dödgrävare för miljön?
Den här årstiden är det många som drar igång eller planerar byggprojekt. Kanske är det fler än vanligt just i år eftersom många kommer att stanna hemma på semestern. Men byggandet har en baksida.
EU, FN och många av världens ledare uppmanar nu till en grön omstart efter pandemin. Men tar de rekordstora räddningspaketen hänsyn till klimat och miljö?
Gruvbolag förbereder en kapplöpning mot mineralerna på havets botten. Efterfrågan på vissa metaller, som kobolt och koppar väntas öka med ett par tusen procent de närmaste decennierna.
Det går sämre för arterna och den biologiska mångfalden i Sverige, visar årets rödlista, som tas fram vart femte år av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Coronaviruset är en varningssignal från naturen, anser en del forskare. De menar att till exempel skogsskövling gör så att vi människor kommer närmare djur, som kan sprida smittor som tidigare varit okända.
Pandemin vi just nu genomlever har lett till en kraftfull omställning av samhället på rekordkort tid. Kan vi lära av det för att få till den klimatomställning som forskare menar behövs?
Efter en intensiv politisk debatt stängde en kärnreaktor i Ringhals vid årsskiftet, och ytterligare en kommer att stänga vid kommande årsskifte, men rivningen av dem kommer att ta minst tio år.
Många av världens städer har förvandlats till regelrätta värmeöar, bland annat på grund av en ständigt ökande användning av elektriska apparater i till exempel bostäder och industrier.
Snabbare och tidigare än många trott sker nu en minskning av användningen av kol i både Europa och USA. Under 2019 har den här för klimatet positiva trenden varit stark.
2019 går mot sitt slut och Vetenskapsradions miljöprogram Klotet bjuder därför på utvalda miljöhändelser från året. Det blir hagelstormar, smältande isar, och Greta Thunbergs genombrott bland annat.
Utsläppen av växthusgaser ökar och tidsrymden för att hejda jordens uppvärmning vid 1,5 grader krymper. Det är läget när FN:s klimatmöte hålls i Spaniens huvudstad Madrid.
Få kommuner har en färdig plan för hur skyfall ska hanteras för att undvika översvämningar, det trots att prognoserna visar att antalet mycket kraftiga regn kommer att öka till följd av ett förändrat klimat.
Nu pågår uppladdningen inför FN:s klimatmöte i Madrid, som inleds i början på december. Greta Thunberg är på väg över Atlanten och alla länders förhandlingsdelegationer förbereder sig.
Att lagra koldioxid långt nere under jord kan bli nödvändigt för att hejda klimatförändringen. Det har talats om tekniken i decennier, men först nu, när det blivit alltmer brådskande att minska utsläppen för att nå klimatmålen, så börjar någorlunda konkreta planer här i Sverige ta form.
Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. Är det finansmarknaden och vanliga pensionssparare som ska rädda klimatet?
Naturskadorna och därmed kostnaderna för stormar, översvämningar och bränder ökar och nu varnar försäkringsbolagen för att de kan behöva backa. Det som utan vidare gått att försäkra i gårdagens klimat kan snart vara omöjligt att täcka, eftersom riskerna och kostnaderna blivit för stora.
Området kring Nordpolen håller på att byta skepnad när klimatet förändras. Havsisen, som tidigare varit tjock och flera år gammal, ersätts av ett tunt istäcke som bildas på vintern och försvinner på sommaren.
Klimatet står i fokus den här veckan. Två fredagar i september arrangeras strejker och demonstrationer runtom i världen för en ambitiösare klimatpolitik, inspirerade av Greta Thunberg från Sverige.
Cyklandet ska öka för klimatets och folkhälsans skull, enligt våra styrande politiker. Men vad görs för att det ska hända och vilka goda exempel finns?
Det mesta av jordens vatten innehåller numera mikroplaster, alltså små, små plastbitar, knappt synliga för ögat. De finns i hav, insjöar och floder, och även i snö och is uppe i Arktis.
Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.
Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?
Förra sommaren var vädret i Sverige extremt. På flera håll blev det den varmaste och torraste sommaren som hittills har uppmätts. I Klotets sommarprogram blickar vi bakåt - och framåt.
Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år.
Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år.
Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri?
Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri?
I januari i år brast en gruvdamm i Brumadinho i Brasilien. 300 personer begravdes och dränktes i en våg av framrusande gruvslam. Frågan är om den här händelsen kan bli startskottet för en förändring?
Utsläppen av klimatgaser måste minska snabbt för att bromsa klimatförändringarna, enligt vetenskapen. I Klotet svarar kandidaterna till EU-parlamentet hur de kommer att agera i klimatpolitiken.
Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.
Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.
Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?
Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?
Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.
Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.
Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?
Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?
De Gula västarna i Frankrike fick regeringen att backa från höjd bensin- och dieselskatt. Men deras protester har också lett till mobilisering för en tuffare klimatpolitik.
1,8 miljoner invånare i Bayern vill ha en lag som skyddar insekterna. Enligt den måste lantbruket anpassas. Nu måste delstatsregeringen i Bayern förhålla sig till medborgarnas lagförslag.
Forskning visar att vi behöver minska köttkonsumtionen radikalt för att nå klimatmålen. Men vad ska vi äta istället? Och är all vegetarisk mat lika bra?
På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?
På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?
Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.
Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.
Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.
Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.
Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.
Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?
Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik.
Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik.
Med den nya miljöpolitiken kan hotet mot känslig natur och skyddsvärda arter öka. Skogen och stränderna är områden som kan få sämre skydd under mandatperioden.
Trafikens klimatutsläpp ska minska med hjälp av nya slags drivmedel med råvara från skogs- och jordbruk. Men hittills importeras nästan alla biodrivmedel i Sverige. Nu kan en ändring vara på gång.
Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.
Bara några få dagar återstår av FN:s klimatmöte i Katowice. Det är ont om tid för delegaterna att hinna ta de viktigaste besluten. Hur går det? Klotet rapporterar direkt från konferensen.
Flera hundra fartygsvrak längs den svenska kusten läcker miljöfarliga kemikalier. Senapsgasen är ett nytt hot som sprids över bottnarna, visar en ny studie.
Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.
Räkodlingar, hotellbyggen och vägar har gått hårt åt tropikernas viktiga mangroveskogar. Men på Sri Lanka vänder utvecklingen och ny mangrove planteras.
Brasiliens nye president har lovat att bedriva en expansiv politik i landet. Ökad skövling av regnskog och exploatering av naturen verkar vara att vänta. Hur ser hoten mot Brasiliens natur och miljö ut?
Kan företagen ta täten i omställningen till ett förnybart samhälle? Och hur vet man om de vackert formulerade miljömålen faktiskt leder till minskade utsläpp?
Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?
En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet.
För världens fartyg börjar krav på minskade svavelutsläpp att gälla först år 2020. Och de samlade koldioxidutsläppen är lika stora som Tysklands. Ändå anses sjötransporter vara klimatsmarta. Hur går det ihop?
I sex år har miljöaktivister bott i trädkojor för att rädda en uråldrig skog där ett stort brunkolsbrott ska utökas. Nu drabbar demonstranter och polis samman. Slaget om det tyska kolet är inte över.
Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är.
Australien är drabbat av svår torka och missväxt. Samtidigt är kontinenten redan anpassad till ett torrt klimat med hårda regler för vattenanvändningen. Vad kan Sverige lära av Australien?
Klotet gör en snabbguide för dig som tycker att klimatfrågan är viktig inför valet. Samtliga åtta riksdagspartier intervjuas om partiets viktigaste politiska åtgärd för klimatet.
Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder?
Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.
Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till.
För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden?
Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva.
På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat?
Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?
Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?
Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.
På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat?
Omställningen till ett fossilfritt Sverige är på gång, men blir vi ett land utan koldioxidutsläpp till år 2045? Det diskuterar Isabella Lövin (MP) och Rickard Nordin (C) i Klotets valprogram.
Veckans Klotet uppmärksammar kampen mot plastskräpet. Och så återsänder vi temat om ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning kunnat stoppas i utbyte mot billig sjukvård.
I finansvärlden sjuder intresset för gröna investeringar. Många investerare letar efter projekt som inte bidrar till klimatförändringar och fortsatt miljöförstöring.
På gräsytorna kring Arlanda flygplats stortrivs fältgentianan - en av Sveriges rödlistade växter. Liknande "överblivna" marker kan bli ett paradis för hotade växter och insekter.
Att lägga slam från reningsverken på åkrarna är inte längre en lösning. I värsta fall riskerar det att bildas slamberg när hundratusentals ton om året ska tas om hand av Sveriges kommuner.
Förra året dödades 197 människor på grund av sina protester mot exploatering av floder, mineraler och andra naturresurser. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka och skydda människors miljörättigheter.
I Peru har potatis odlats i tusentals år. Men nu börjar vädret bli så oförutsägbart att nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att skörden går förlorad.
Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till.
Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva.
Köpcentrum är inte bara ett paradis för shoppare. De är även stora energislukare. Sverige har både flest och äldst köpcentrum i hela EU. Så potentialen för att minska energiförbrukningen borde vara stor.
I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten.
Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?
Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.
För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden?
I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten.
Ålgräsen, som växer på sandiga, grunda havsbottnar, är akut hotade. Ålgräsängar är lika viktiga för biologisk mångfald runt de svenska kusterna som mangroveskogen är i tropiska länder. Hur kan de räddas?
På torsdag ska en tysk domstol besluta om 19 städer måste göra mer för att luften ska bli renare. Domen kan leda till att dieselbilar förbjuds i dessa städer, eller på vissa gator.
Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.
I ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning i ett naturreservat kunnat stoppas. Lokalbefolkningen får billig sjukvård mot att de slutar såga ner träd.
Både inrikes- och utrikesflygandet i Sverige slog rekord förra året. Samtidigt finns en ny klimatlag sedan årsskiftet, som säger att Sveriges utsläpp av klimatgaser ska vara noll år 2045. Hur går det ihop?
Självkörande bussar börjar nu gå i trafik i Kista. De ska ge forskare svar på om förarlösa fordon kan minska biltrafiken - eller om de bara leder fler fordon på vägarna.
Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?
Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria.
En ny president i USA. Extrema stormar. Men också en ny klimatlagstiftning i Sverige och första FN-konferensen om havens miljö. Klotets redaktion summerar miljöåret 2017.
Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de?
Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de?
En ny snabbtåglinje mellan Berlin och München kortar restiden från sex till fyra timmar. Tågbolaget hoppas att i alla fall hälften som idag flyger eller tar bilen ska välja tåget i stället.
Om tre år kan det finnas odlat kött att köpa i butikerna. Klotet besöker laboratoriet i Nederländerna där djurfria köttprodukter forskas fram och undersöker – såhär inför julen - även andra alternativ till kött.
Företaget Northvolt ska bygga Europas största fabrik för tillverkning av elbilsbatterier i Sverige. Batterierna ska även gå att återvinna på anläggningen, men idag saknas teknik för att göra det i stor skala.
Vi köper bara mer och mer, trots att många av oss vet att våra konsumtionsvanor inte är hållbara. På fredag är det ”Black Friday”, då vi kan fynda varor i närmaste köpcentrum.
FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Klotet rapporterar om läget för dagen, och intervjuar några av de tusentals delegater och miljögrupper som finns på plats i Bonn.
Allt fler medborgare och miljöorganisationer tar juridiken till hjälp när de anser att landets regering inte gör tillräckligt för att hejda klimatförändringarna
Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria.
I 40 år har den svenska kärnkraftsbranschen jobbat med att få till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Just nu prövas metoden av Mark- och miljödomstolen.
Regeringen har föreslagit platser för nio helt nya städer och stadsdelar i Sverige. Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas. Men kommer de att bli ekologiskt hållbara?
Övergödningen av Östersjön är snudd på ett evigt problem. Ändå har reningsverk, jordbruk och industrier blivit renare. Är det dags att använda tekniska metoder för att få bukt med övergödningen?
Av människans utsläpp av växthusgaser så har metan näst efter koldioxid störst betydelse. Metan från smältande permafrost förutspås bli en klimatbomb. Men nu kritiseras den slutsatsen.
Kinas ekonomiska tillväxt bygger inte enbart på förnybara energiprojekt och inte heller enbart fossilbaserad energi, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt.
Vi flyger allt mer, allt längre och flera gånger per år. Det går att kompensera för klimatpåverkan genom att betala för åtgärder som kan minska koldioxiden i luften. Men den lösningen kritiseras.
Efter flera politiska turer beslutade regeringen nyligen, med stöd av vänsterpartiet, att införa en flygskatt. Syftet med den nya skatten är att utsläppen från flyget ska minska. Men blir det så?
Klotets reporter Tomas Lindberg vandrar genom slåtterängar och naturbetesmarker, där humlor surrar bland blommorna och kossor betar så att hotade växter och djur kan finnas kvar. Men hur länge?
I Mellanöstern, Nordafrika och Indien måste städerna planeras för att människor ska kunna överleva extrem hetta. Gamla byggmetoder och ny teknik kan ge lösningar för svalare temperaturer.
Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor – eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg.
Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter.
Att äta jätteräkor blev en miljösynd när det uppdagades att mangroveskog skövlades vid räkodlingarna. Nu finns certifiering för odlade räkor och fisk, men den kritiseras. Går den att lita på?
Samtidigt som president Trump den 2 juni beslutade att USA lämnar Parisavtalet, så bildade Kina och EU en allians för att leda den globala omställningen till fossilfri energi.
Den här veckan möts världens länder i FN högkvarteret i New York för att komma fram till hur världens havsresurser ska hanteras mer hållbart. Nedskräpning, havsförsurning och överfiske står i fokus.
I Kenya lever djuren en hotad tillvaro. Konkurrensen om landutrymmet hårdnar när civilisationen breder ut sig. Skog skövlas och markerna används för odling och som betesmarker.
En ny syn på träd är på väg att växa fram. De kan dämpa ljud, sprida svalka och fukt och rena luftföroreningar i stadsmiljöer. Och i vissa torra jordbrukslandskap kan träden fylla på grundvattnet.
Plast används överallt hela tiden men blir till ett problem om den hamnar i sjöar och hav och bryts ner till små partiklar- så kallad mikroplast. Men hur farlig är den- vad vet forskarna?
Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor – eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg.
Vattennivåerna är låga i stora delar av Sverige. Flera kommuner har infört bevattningsförbud. Även växter och djur drabbas när vattnet sinar. Kring Mörrumsån växer oron inför årliga laxvandringen.
PFAS är spritt nästan överallt, och finns i det mesta, från kosmetika till träningskläder. Efter en dricksvattenskandal i Blekinge visar en kartläggning på många, nya tänkbara källor till utsläpp.
Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad.
Tekniska lösningar för att utvinna energi från havets vågor har visat sig vara svårare än vad man tidigare trott och flera satsningar har lagts ner. Tidvattenkraft verkar däremot ha medvind.
Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter.
Tusentals gamla kolgruvor brinner världen över, och en del har brunnit i flera hundra år. Bränderna orsakar stora utsläpp av koldioxid och hälsofarliga ämnen, och är svåra och kostsamma att släcka.
Costa Rica är ett föregångsland när det gäller att bevara regnskogen. Forskning visar att nya träd växer upp på avverkad skogsmark, snabbare än förväntat och spontant, utan plantering.
I decennier vägrade USA att skriva under FN:s klimatavtal, men har samtidigt satsat stort på forskning om förnybar energi. Men allt det där håller på att förändras under president Trumps ledning.
Varje år använder en svensk i genomsnitt 110 kilo förpackningar och mängden växer i takt med att vi ändrar våra vanor och äter och dricker allt mer på språng. Kan mängden engångsartiklar minskas?
Vattenkraften är viktig i Sverige och förväntas bli ännu mer betydelsefull. Men vattenkraft påverkar naturen drastiskt, målen om begränsad klimatpåverkan och levande sjöar och vattendrag krockar.
Storbritannien har haft en klimatlag sedan 2008. Nu föreslår regeringen att även Sverige ska gå samma väg. Hur effektiv har lagen varit i Storbritannien och vad skulle den innebära för Sverige?
Sverige vill att kopplingen mellan klimatförändringar och konflikter i världen ska diskuteras inom FN:s säkerhetsråd. Varför då, vad säger forskningen?
Dieselbilarna sågs som ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen från trafiken. Men vad man inte tänkte på var att de släpper ut mer hälsovådliga ämnen, och nu ropar allt fler på ett förbud.
Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad.
Efter år av hänsynslös jakt efter hajar och rockor hotas många arter av utrotning. Men flera viktiga initiativ som tagits de senaste åren gör att havets jägare kanske kan räddas för framtiden.
Att fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn verkar lättare sagt än gjort. Sveriges målsättning att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 ser allt svårare ut att nå.
Att gå från ord till handling och verkligen genomföra det världens länder beslutade vid klimatavtalet i Paris kan bli knepigt. I just Paris pågår just nu en infekterad strid om stadens privatbilism.
Det pågår en dragkamp om Europas skogar. Både inom Sverige och bland olika EU- länder är man oense om vilken skogspolitik som är den bästa för att värna klimatet och den biologiska mångfalden.
Hur ska lantbruket kunna bli hållbart men samtidigt fortsätta producera livsmedel för en allt större befolkning? Den frågan ställer sig Klotet i veckans program.
Vad får oss att ändra beteenden i en mer miljövänlig riktning? Är det när tillräckligt många börjar bete sig på ett visst sätt eller är politisk styrning ett måste?
Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid.
Träd kan spela en viktig roll i stadsmiljö. De ger skugga, skyddar mot blåst och kan mildra effekterna från skyfall. Men det är viktigt hur och var de planteras, något som sällan prioriteras.
Tjuvjakten på elefanter har ökat markant de senaste åren, samtidigt har efterfrågan på elfenben rusat i höjden. Kan ett totalförbud mot elfenbenshandel stävja jakten eller kan det få motsatt effekt?
Flygets utsläpp regleras inte i det klimatavtal som tecknades i Paris förra året. Flygbranschen har i stället tagit på sig att själva minska sin klimatpåverkan, men det går trögt.
Åsikterna om när oljan börjar sina på allvar går isär, men att oljeeran inte kan vara för evigt är en realitet. Frågan om vad vi ska göra med den återstående oljan blir allt mer aktuell.
Ett nederländskt klädföretag gör kostymer som ska kunna återvinnas åtta gånger och med en egen 3d-skrivare kanske du i framtiden kan skriva ut hela höstgarderoben i ditt eget vardagsrum.
Att mäta ett lands framgångar med BNP ifrågasätts allt mer. Miljöhänsyn och människors välmående saknas när tillväxtbegreppet stannar vid ekonomisk tillväxt, men vad finns det för alternativ?
Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid.
Allt fler företag profilerar sig inom cirkulär ekonomi. Att byta, låna eller laga saker som annars skulle kastas. Är det här ett trendbrott bort från slit och släng?
Om klimatavtalet som undertecknades i Paris förra året ska få någon effekt krävs det att länderna snabbt gör de åtaganden som de har lovat, annars finns risken att avtalet blir tandlöst.
Cyklisterna i Tysklands huvudstad Berlin har tröttnat på att politikerna inte satsar på bra cykelinfrastruktur. Nu tar de saken i egna händer och kräver en folkomröstning om en ny cykellag.
Var femte växtart i världen hotas av utrotning, visar en ny rapport som är den mest ambitiösa hittills i sitt slag. Vad beror det på och vad kan vi göra åt det?
Bäver och pilgrimsfalk är exempel på djur som varit nära utrotning i Sverige men som inplanterats på nytt i naturen. Men var går gränsen för vilka djur vi kan ha i den svenska naturen?
De utmaningar som oljenationen Kanada står inför nu – och hur de försöker lösa problemen – gör landet till ett av de mest intressanta i världen att studera just nu, tycker professor Sverker Sörlin.
Kanada står inför ett viktigt val. Antingen fortsätta gynna den oljeindustri som blomstrar i Alberta, eller sluta stödja oljeindustrin och gå en fossilfri ekonomi till mötes.
Ståltillverkning står för en stor del av koldioxidutsläppen och hittills har det varit svårt att angripa problemet. Nu visar forskning att det går att kraftigt minska utsläppen, men blir det för dyrt?
Den affärsmodell som ligger bakom solcellsexplosionen i Kalifornien har varit mycket framgångsrik och sprider sig över världen. Kan en liknande modell i Sverige snabba på solexpansionen även här?
Flera öar runt om i världen har som ambition att bli självförsörjande på elektricitet från förnybara källor, hur kommer det sig och hur framgångsrika är de?
Den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes har analyserat varför klimatfrågan är så svår att kommunicera? Vilka psykologiska försvar tar vi människor till för att hålla oron på avstånd?
För två år förklarade Kinas premiärminister ett krig mot miljöförstöringen. Framförallt syftade han på ett aktivt arbete för en bättre luftkvalité. Hur har det gått? Har luften i Peking blivit renare?
Att vandra omkring i översvämmade hus eller själv vara med och planera hur en hållbar stadsdel ska se ut, är det ett effektivt sätt att öka intresset för miljön?
Är koldioxidinfångning en lösning på klimatproblematiken eller riskerar den att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen?
Flera områden längst den svenska kusten och på större öar hotas av färskvattenbrist i takt med att grundvattennivåerna sjunker. Hur kommer det sig och vad kan man göra åt det?
Den 11 mars är det fem år sedan den stora tsunamin drabbade Japan och flera kärnkraftsreaktorer slogs ut. Hur ser situationen ut i Japan idag och hur har händelsen påverkat kärnkraftssäkerheten?
Extremväder kopplas inte sällan till klimatförändringar, samtidigt säger klimatforskare att enskilda väderhändelser inte kan förklaras av klimatförändringar. Vad säger den senaste forskningen?
Det ser allt svårare ut att bygga ny kärnkraft i EU. Mot ny kärnkraft talar allt högre kostnader, långdragna bråk om otillåtet statsstöd och en energimarknad i snabb förändring.
De flesta forskare är överens om att köttkonsumtionen måste minska och att det inte är långsiktigt hållbart att importera soja för djurfoder. Men vad finns det för lösningar och alternativ?
Klotet sänder ifrån Naturvårdsverkets konferens Klimatforum 2016. Initierade gäster ger sin bild av hur Sverige ska kunna leva upp till det klimatavtal som undertecknades i Paris.
Tre tjeckiska bolag är intresserade av att köpa Vattenfalls kolkraftverk och gruvor i Tyskland, men så gott som allt tyder på att det på sikt blir en mycket dålig affär.
Oron för akut vattenbrist i stora delar av Asien på grund av smältande glaciärer tycks vara överdriven, i stället kan vi förvänta oss översvämningar och höjda havsnivåer.
Snyggt designade batterier som hängs upp på väggen hemma kan lagra elektricitet från solceller på taket. Men är det förnuftigt att som privatperson investera i egenproducerad el?
En förutsättning för en energiomställning i stor skala är att det går att lagra elektricitet från sol och vindkraft. En ny typ av batterier kan vara en lösningarna.
Världens länder lyckades enas om ett globalt klimatavtal i Paris. En stor framgång för den internationella klimatpolitiken anser många, medan andra tycker det blev för svaga formuleringar.
Även om de politiska förhandlingarna i Paris leder fram till ett lyckat avtal så vet vi att det inte räcker. Vad som sker utanför förhandlingarna har därför blivit allt viktigare.
Trots Sveriges höga klimatambitioner med ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 så riskerar flera pilotanläggningar för förnybara drivmedel att läggas ner.
Nästa vecka drar det stora klimatmötet i Paris igång. Mötet är extra viktigt eftersom det är här världens politiker ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet.
Terrordådet i Paris är inte bara en tragedi för alla drabbade, det riskerar också att få konsekvenser för klimatmötet som börjar om en och en halv vecka. Enligt den franska regeringen ska mötet hållas som planerat. Men sidoarrangemang som planeras riskerar att ställas in.
En miljökatastrof pågår just nu i Indonesien där 2 miljoner hektar skog och torvmark står i brand. Över en halv miljon människor har fått problem med andningen på grund av den smutsiga röken som sprider sig över ett stort område.
Flera svenska företag jobbar aktivt för att sänka sina koldioxidutsläpp och ta fram energieffektiv teknik. Då politikerna har svårt att enas vid de internationella klimatförhandlingarna kan företagen på så sätt gå före och visa vägen, menar vissa företagsledare. Andra, vars utsläppsminskningar är dyra, avvaktar tills de blir tvingade att dra ner på utsläppen. Klotet synar det svenska näringslivet och de som vill gå före i klimatomställningen. Hur långt är de beredda att gå och vad driver dem? Programledare Marie-Louise Kristola.
Efter andra världskriget dumpades flera hundra tusen ton kemiska stridsmedel i Östersjön och i Skagerak utanför Bohuslän. Dessutom finns hundratals gamla fartygsvrak liggande på botten som också kan innehålla miljöfarligt material. Även om forskarna börjar få en bättre bild av var någonstans lasterna dumpats och var fartygen ligger så saknas fortfarande mycket information. Och åsikterna går isär om man ska bärga miljöfarliga vrak och kemiska stridsmedel eller om det är säkrare att låta de ligga kvar. Video: Så ser dumpat material ut på Skageraks botten
Den svenska processindustrin, framförallt cementindustrin och stålverken, står för en femtedel av landets koldioxidutsläpp. Det spelar ingen roll om de skulle använda 100 procent förnybar energi, koldioxiden finns bundet i råvarorna, kolet i stålet och kalkstenen i cementen, och släpps ut under tillverkningsfasen.
"Polens guld" det svarta kolet, har länge garanterat landet låga energikostnader och energioberoende. Idag står kol för 90 procent av Polens elproduktion och drygt 100 000 människor arbetar inom kolindustrin.
Kärnkraftsbranschen i västvärlden har problem, bland annat på grund av de höga kostnaderna. I stort sett är det bara Kina och Ryssland som satsar stort på kärnenergi.
Allt fler stora investerare börjar tänka grönt och lämnar satsningar på sådant som kan skada miljön. Det tydligaste exemplet är när globala investeringsfonder vänder ryggen mot projekt inom fossil, men det finns många fler. Men med börsrobotar som på en millisekund köper upp aktier där det är som mest lönsamt finns risken att pengarna hamnar i projekt där det bara är vinstmaximering som räknas, säger miljöforskare på Stockholm resilience centre som nyligen skrivit en forskningsrapport i ämnet.
Vi vet att en allt varmare värld kommer att innebära påfrestningar för våra samhällen som måste klara både mer extrem väderlek och högre temperaturer. Hur väl rustade står egentligen Sveriges kommuner för att klara skyfall och översvämningar, värmeböljor och långvarig torka? Hur gör man för att klimatanpassa ett samhälle och har vi råd att låta bli? Klotet sänder direkt från tidningen Miljöaktuellts konferens- Klimatanpassning Sverige 2015 med inbjudna gäster från försäkringsbolag, forskning och departement. Programledare Marie-Louise Kristola.
Många av de miljögifter som människan släpper ut samlas vid polerna. Särskilt i Arktis har forskare kunna uppmäta höga koncentrationer av gifter i fåglar och däggdjur. De miljögifter som nära nog slog ut både havsörn och pilgrimsfalk i Sverige på 1970 och -80:talet, DDT och PCB har minskat sedan starka restriktioner eller förbud införts. Däremot dyker andra miljögifter, som bromerade flamskyddsmedel, upp vid provtagningar på fåglar i Arktis vilket är ett tecken på att de "nya" gifterna spridit sig globalt. Klotet tar er med till Svalbard där forskare oroas över vilka konsekvenser det här kan få på lång sikt. Vi följer även upp Vetenskapsradions serie Atomnotan - om kostnaderna för att slutförvara kärnavfall och riva kärnkraftverk. Mycket tyder på att de nya beräkningar som gjorts av kärnkraftsindustrin är underskattade. Programledare Marie-Louise Kristola.
Rent vatten är en självklarhet för oss här i Norden. Men på många platser på jorden är rent färskvatten en värdefull resurs som blir allt mer svåråtkomlig. Torka, närapå tömda grundvattenmagasin och föroreningar som gör vattnet otjänligt är ett problem för många människor. Kan nya innovativa sätt att hushålla eller rena vatten vara en lösning? Klotet besöker Världsvattenveckan som fyller 25 år och speglar utmaningarna för världens färskvattenförsörjning. Programledare Marie-Louise Kristola
Visar de 500 senaste av 789 avsnitt.
Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.
