”I saw the best minds of my generation destroyed by madness, starving hysterical naked”. Så inleds Allen Ginsbergs, ”Howl”, ett brandtal för kreativitet, skrivande och möjligheten att forma sitt eget liv.
Dikten skrevs och gavs ut i mitten av 1950-talet och blev snabbt omtalad. Både för sina litterära kvaliteter och innehållets sprängkraft. Förläggaren, City Lights, anklagades för att ha publicerat och sålt en obscen bok. 520 exemplar konfiskerades och inte förrän nio experter vittnat om diktens kvalitet avslutades rättegången.
Men hur har den åldrats? Sex, antikapitalism och stora författaregon - går det att ta den till sig i dag? Den frågan ställer Anton Åström i Klassikern.
1936 skrev Klaus Mann, som var son till Thomas Mann, romanen Mefisto – om en skådespelande kameleont i Nazi-Tyskland. Mann hade likt många andra kulturellt verksamma lämnat Tyskland redan 1933.
Romanen handlar om skådespelaren Henrik Höfgen som anpassade sig till det nya naziststyret trots att han innan maktövertagandet gjort sig känd som kommunist. Hans paradroll som Mefisto i Goethes Faust symboliserar hans beredvillighet att underkasta sig ondskan, och Manns roman blev förbjuden av nazisterna.
Mefist översattes till tolv språk men stötte även efter kriget på patrull i Tyskland. 1956 kom den ut i DDR men i väst hävdade adoptivsonen till skådespelaren Gustaf Gründgens att Gründgens stått modell för Manns nidbild och var förtalad. Omständliga juridiska processer följde och först 1980 gavs Mefisto ut i Västtyskland.
Klaus Mann som begick självmord 1949 hävdade så länge han levde att, trots att han känt Gründgens, velat skildra en ”symbolisk typ” . Romanens sista ord lyder: ”Alla personerna i denna bok är typer, inte porträtt.”
Uppläsare är Gunnar Bolin.
En Klassiker av Maria Edström från 2013.
Sonja Åkesson kallades folkhemmets skaldinna och diskbänksrealist medan hon klippte sönder språket, var på uppläsningsturnéer i blommiga bussar och uppträdde på nattliga soaréer.
1966 kom hennes åttonde bok, Jag bor i Sverige. Det var en sorts blandbok med scentexter tänkta att sjungas. På omslaget en nerklottrad pressbyråkiosk, här är högar av prylar som ligger och skräpar i de desperat pyntade vardagsrummen, mammorna som har fått nog, de ensamma barnen, de urvattnade orden.
Och här finns flera av de dikter som levt kvar som Självbiografi, Åkej, Öron och den konkretistiska Neeeeijjjj.
En Klassiker av Katarina Wikars. Medverkar gör poeten Lina Ekdahl och ur arkivet poeten Jenny Tunedal, Sonja Åkesson och Lawrence Ferlinghetti.
Jan Troells långfilmdebut ”Här har du ditt liv” brukar lyftas fram som en av svensk filmhistorias bästa. Han berättar om sin första långfilm och om hur den klassiska cykelscenen blev till.
Denna svartvita film anses som ett mästerverk, och är en historia inte bara om en ung mans bildningsresa utan även om det moderna Sveriges framväxt. Eddie Axberg är lysande i rollen som den ständigt registrerande och reflekterande Olof.
I Klassikern har Mia Gerdin talat med Jan Troell om den film han gjorde 1966, och där han som vanligt svarar för regi, foto och klippning.
En Klassiker från 2014.
Danny Boyle skapade med Trainspotting ett obarmhärtigt porträtt av unga heroinister i Skottland, kryddat med stilkänsla, svart humor och ett magiskt soundtrack.
Att en roman skriven på skotsk slang om unga, tunga missbrukares liv skulle översättas till en internationell filmsuccé känns långt ifrån en självklarhet. Filmen väckte också blandade reaktioner.
Trots att Lust for life kom ut nästan 20 år innan Trainspotting lanserades är det svårt att frånkoppla Iggy Pops låt från filmen. Intro-scenen är så igenkännbar att till och med The Simpsons har gjort parodi på den.
Vad innebär det att ”välja livet”? Rasmus Grosin ser om Trainspotting från 1996, och blir golvad igen.
”Taxi Driver” vann Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes 1976. Regissören Martin Scorsese hade inte trott att en figur som den störda taxichauffören Travis Bickle skulle slå an hos den breda publiken.
Men många fängslades av Robert De Niros porträtt av taxichauffören, som såg sig som ”Guds ensamma man” och förtärd av hat och bitterhet ville göra upp med ”avskummet” på New Yorks gator.
Mårten Blomkvist berättar om en film som upprörde när den kom men blev Martin Scorseses genombrott och idag är en modern klassiker.
Gun-Britt Sundströms ”Maken” är berättelsen om den långa, ganska oglamorösa relationen mellan Gustav och Martina som träffas som studenter i 60-talets Stockholm och håller ihop i sju år.
En förhållanderoman kallar Gun-Britt Sundström sin roman "Maken". Den kom 1976 och handlar om kärlek som en moralfilosofisk fråga: Hur ser ansvaret ut i ett förhållande när man sagt ja till att dela sitt liv med en annan människa? Och går det att praktisera fri kärlek och ändå hålla svartsjukan borta? Det är några av de frågor som Martina och Gustav brottas med och bråkar om.
En Klassiker av Cecilia Blomberg som sändes första gången 2008.
”Farlig midsommar” från 1954 är Tove Janssons femte bok om Mumintrollen. Det är en kvillrande berättelse om att kunna välja en annan roll än den man brukar ha.
När hela världen översvämmas av en flodvåg tar familjen med vänner sin tillflykt till en flytande teater. Men teatern skrämmer: inget är vad det verkar vara och familjen finner sig inte till rätta förrän de själva bestämmer sig för att sätta upp en teaterföreställning.
Med en peruk blir Misan en primadonna. Med ett svärd blir Homsan en Hamlet. Och vill man att någon ska ta en på allvar – ja då är det bäst att tala på hexameter. Farlig midsommar är samtidigt en bok om att möta stor fara och stor lycka.
Ulrika Milles, litteraturkritiker som gör ”Milles & Marcus Muminpodd” med Claude Marcus, berättar om hur sagan kommenterar den politiska verklighet som Tove Jansson verkade i. Skådespelaren Ana-Yrsa Falenius ger röst åt ett par av invånarna i Mumindalen.
En Klassiker av Hedvig Weibull.
”Linnés Hammarby” är ett statligt byggnadsminne sedan 1935. I det röda tvåvåningshuset bodde Carl von Linné, hans fru Sara Lisa och deras fem barn på somrarna från 1758.
Det röda timmerhuset i två våningar ligger precis intill den steniga kullen ”Hammaren” som gett platsen dess namn. I trädgården växer två sibiriska äppelträd, det ena planterat av Carl von Linné någon gång på 1760-talet och det andra är en ymp.
I sällskapsrummet på övervåningen hänger bröllopsporträtten på Carl och hans fru Sara Lisa från 1739. Och i Carl von Linnés sovrum skymtar hans hemgjorda blomstertapeter, skapade av botaniska planscher.
Jesper Kårehed, trädgårdsintendent och botanist vid Uppsala linneanska trädgårdar, går husesyn och visar markerna där Linnés egna växter fortfarande finns kvar och kallas ”Linneaner”.
Reporter: Nina Asarnoj
”Rocky” (1976), om en halvt uträknad boxare som får gå en match mot världsmästaren, blev en av 1970-talets största succéer.
Det var en saga, till stor del filmad i verkliga miljöer i ett nedgånget Philadelphia.
Bakgrundshistorien var också sagolik. Sylvester Stallone var en okänd birollsskådespelare när han skrev manuset till filmen som gjorde honom till stjärna. I en tid när amerikanska filmer blev mer komplicerade visade det sig att en rak och enkel historia alltid kan golva publiken.
Filmen vann tre Oscar, som bästa film och för bästa regi och bästa klippning. Regissören John G. Avildsen blev senare också regissör till flera ”Karate Kid”-filmer, som kan beskrivas som mer barninriktade Rockyfilmer.
Filmkritikern Mårten Blomkvist har sett om en corny klassiker som det är svårt att värja sig emot.
Joyce Carol Oates roman ”Blonde” från 2000 skildrar Norma Jeans väg till storhet och undergång genom många blickar som alla vill ha något av henne.
Många år före metoo fick de slemmiga mansfingrarna i Hollywood litterär form i Joyce Carol Oates ”Blonde”. Oates putsar det glänsande kristallprismat ”Marilyn”. Vi ser våra egna fantasier mångfaldigas i oändlighet och avslöjas alla som fluktare när vi stirrar på Marilyn och tjuvlyssnar på hennes andlösa haranger.
Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner har läst om en klassisk roman. Uppläsare är Jenny Teleman och översättare Ulla Danielsson. Marilyn Monroe sjunger ”I wanna be loved by you”.
Tidernas mest inspelade psalm föddes ur ett liv kantat av faror och mörker – sen blev blev den folksången som alla ville sjunga.
”Amazing Grace, how sweet the sound, that saved a wretch like me”
De orden skrev prästen John Newton i en dikt, julen 1772. Som ung arbetade han på slavskepp och som gammal fick han vara med att avskaffa slaveriet i England.
Orden om Guds nåd, som även har kraften att rädda den människa som begått hemska saker, har kommit att kopplas till mörkret i hans bakgrundshistoria.
Med tiden har Amazing Grace tagit resan ut från kyrkorna och har kommit att bli en folksång som sjungs på allt från begravningar till protestmöten.
Joakim Silverdal ger oss berättelsen om hur en slavhandlares sång blev rättvisans hymn och sången som alla vill sjunga.
Böckerna om Nalle Puh har hundra år på nacken och hör fortfarande till världens mest lästa. Många hämtar livsviktigt trams från Nalle Puh och hans vänner i Sjumilaskogen.
Den gnolande, godhjärtade och honungsmissbrukande björnen Puh och hans vänner skulle sopa undan allt annat A.A Milne hade skrivit och blivit berömd för - de humoristiska texterna i satirtidningen Punch före första världskriget, de lätta komedierna han skrev efter kriget.
För 1920 föddes enda barnet, Christoffer Robin och efter tag började Milne skriva berättelser om sonen och hans leksaksdjur. Teddybjörnen Puh, den ängsliga grisen Nasse, den dystra åsnan I-or, den jordnära Kängu med sin nyfikna Baby Ru, den skuttiga Tiger var alla riktiga mjukdjur i sonens barnkammare. Den beskäftiga Kanin och den högdragna Uggla hittade Alan Milne på själv.
Helene Alm har gjort Klassikern om Nalle Puh. Uppläsningar av Allan Edwall och A.A Milne.
”Both Sides now” är en sång som följt Joni Mitchell genom hela karriären. Den har åldrats, blivit långsammare, fått rynkor och många erfarenheter.
När den kanadensiska amerikanska sångerskan och låtskrivaren Joni Mitchelll var strax över tjugo satt hon på ett flygplan högt ovanför den amerikanska kontinenten. Inspirerad av den roman hon just läste tittade hon ut genom fönstret, såg molnen nedanför och började genast, som i trans, skriva sin blivande klassiker ”Both sides now”.
Nu finns den i tre olika versioner. Richard Dinter följer sången från ungdomsåren till ålderdomen.
1967 har i efterhand, med rätt eller orätt, kallats The summer of love. Det var då den psykedeliska musiken och rörelsen fick som mest uppmärksamhet.
The Beatles låg alltid i fas med sin samtid och tycktes med nästan kuslig precision ligga steget före. De var aldrig sena med att utveckla sin musik. Ett ungt pojkband med trallvänliga men nyskapande och originella låtar, med hysteriska följarskaror på båda sidor Atlanten, som till slut tröttnade på trycket från eviga konserter med skrikande fans och drog sig tillbaka till studion. Där de i någorlunda lugn och ro kunde utveckla musiken till rent visionära höjder.
Ludvig Josephson berättar om hur A Day In The Life både bokstavligt och metaforiskt, blev ett magnifikt crescendo.
Ett sekel efter hennes födelse är den amerikanska författaren Harper Lees debutroman från 1960 en nationalklenod i USA. Men själv trodde hon ingen skulle vilja läsa hennes bok.
”När lammen tystnar”, med Jodie Foster som FBI:are på jakt efter en seriemördare och Anthony Hopkins som fängslad, genial psykopat, vann Oscar i en utsträckning som rysare inte brukar.
Vad hade du gjort om du vaknade upp på morgonen förvandlad till en insekt? Det ödet drabbar Gregor Samsa i Kafkas världsberömda novell ”Förvandlingen”.
En kvinna på Oslos Centralstation, vilsen men märkligt målmedveten, söker efter någon som till sist vill lyssna i Torborg Nedreaas roman från 1947. Det blir läsaren.
Emily Brontë gav ut sin debutroman 1847, den gotiska ”Svindlande höjder”. Lina Kalmteg om den stormande kärleken mellan Catherine och Heathcliff på heden.
Eric Rohmer var filmaren som ägnade över 50 år åt att skildra kärlekens förvillelser, och som utvecklade en alldeles egen osentimental och ironisk stil.
Gustaf Cederströms Karl XII:s likfärd stod klar 1878 och är en av Sveriges mest ikoniska målningar. Hur har den blivit så känd? Och likfärden, var det verkligen så här den gick till?
Ludvig Josephson upptäckte Bowie tjugo år efter alla andra - i en svettig träningslokal. Låten ”Up the hills backwards” från 1980 hjälper honom genom löpbandets prövningar.
”It Can´t Happen Here” är titeln på den amerikanske författaren Sinclair Lewis framtidsdystopi som kom ut 1935 - mitt under den akut politiskt oroväckande tiden i Europa.
1931 publicerades en av modernismens mästerverk – Virginia Woolfs roman ”Vågorna”. En berättelse som består enbart av röster, sex människors röster, från barndomslekarna till den uppgivna ålderdomen.
Annandag jul hemma i mormors lägenhetskök. Ugnsluckan öppnas och stängs. Fågeln måste ösas! Anna Tullberg slår ett slag för Rådmannens kalkon, Hirams klassiker för att få en torr fågel att bli saftig.
”Gökboet” blev en publiksuccé och hyllades av kritikerna när den kom 1975. Jack Nicholson som bråkstaken McMurphy vände upp och ned på sinnessjukhusets låsta avdelning med kuvade patienter.
Povel Ramels ”Far jag kan inte få upp min kokosnöt” dyker upp i allt från ”Mitt liv som hund” till ”Lejonkungen” och har fått många generationer att skratta.
Romanen Diva kom ut 1998 och stilen bröt av mot Monika Fagerholms tidigare böcker. Samtidigt som Diva är en utopisk flicka, någon som ”man inte trodde fanns”, är hon märkvärdigt verklig.
”Malte Laurids Brigges anteckningar” är en tunn roman utan egentlig handling som kom ut 1910. Den unga Malte driver runt i Paris för att lära sig att se. Den kom att bli Rilkes enda prosabok.
Katarina Wikars om Selma Lagerlöfs debutroman från 1891. Den tål många omläsningar och har blivit både stumfilm med Greta Garbo och tv-serie på 1980-talet.
1907 fick ”Ett drömspel” premiär med Harriet Bosse som Indras dotter på Fria teatern i Stockholm. Jenny Teleman om dramats turbulenta tillkomst och ett äktenskap i upplösning.
Ragnar Östbergs mästerverk står sig som attraktion med sin säregna nationalromantik, där venetiansk renässans och nordisk gotik fått bysantinska och islamiska inslag.
Går det att intressera en publik för en film om en osympatisk präst i glåmigt novemberljus? Ingmar Bergmans Nattvardsgästerna från 1963 ingår nu i Kulturkanon.
Den svartvita franska filmen ”Medan vi faller” från 1995 prisbelönades i Cannes och har med åren fått kultstatus. Det är också Saman Bakhtiaris favoritfilm.
1970 fick Aleksander Solzjenitsyn Nobelpriset i litteratur. Hans debutverk ”En dag i Ivan Denisovitjs liv” kom 1962 och placerade omedelbart den 44-årige författaren på världens litteraturtopp.
Tove Ditlevsen har fått ett internationellt genombrott nära 50 år efter sin död. Den självbiografiska sviten ”Köpenhamnstrilogin” låg häromåret på New York Times lista över årets tio bästa romaner.
1985 slog författaren Paul Auster genom med romanen ”Stad av glas” om en författare som låtsas vara detektiv. Språket var enkelt, handlingen en gåtfull mix av deckare och litteraturteori.
Gång på gång återkom Prins Eugen till samma motiv - ett stort moln. På hans mest berömda tavla finns molnet på en blå himmel över en väg mellan två kullar.
Ernest Thiel var rikast i Sverige. I början av 1900-talet hade han allt – och förlorade allt. I sin originella minnesbok beskriver bankdirektören och konstsamlaren sig som ”ett misslyckandets geni”.
Ett av konstnären Mike Kelleys sista stora verk var en fullskalig kopia av huset han växte upp i på 50-talet i Westland, en förort till Detroit. Anna Tullberg går på husesyn.
Alla tidslager vilar ovanpå varandra, visst har knackats ner och annat kalkats över. Guide i Riala kyrka är Kulturredaktionens konstkritiker Mats Arvidsson (1944-2022).
Francoise Sagan var tonåring när hon debuterade med romanen ”Bonjour tristesse.” Den blev en omedelbar sensation och sålde i 650 000 exemplar bara i Frankrike.
Lauren Bacall och Humphrey Bogart möttes för första gången på vita duken. Gnistorna flög rakt in i verkligheten - de blev ett par och filmhistoria skrevs.
Under åren som gått har Marlen Haushofers roman ”Väggen” från 1963 tolkats på otaliga sätt. Är det efter kärnvapenkriget eller ett inre sammanbrott? Själv kallade hon den för en katthistoria.
Romanen väckte ingen uppmärksamhet när den kom ut 1945, men blev med tiden en kultklassiker. Den skriver fram den passionerade kärleken, dess extas och förtvivlan.
Då den baskiska staden Guernica brutalt bombades av Hitler 1937 bytte Picasso ämne på den målning han jobbade på inför världsutställningen i Paris. Det blev antikrigsmålningen som bär stadens namn.
En amerikansk Pulitzerprisbelönad serieroman från 1980-talet. Fredrik Wadström berättar om ”Maus” av Art Spiegelman, serieromanen om Förintelsen där judarna är möss och nazisterna katter.
Bara 25 år gammal slog den belgiska filmregissören Chantal Akerman igenom 1975 med filmen ”Jeanne Dielman 23, quai de Commerce 1080 Bruxelles”. Filmen var lika lång som titeln, drygt 3 timmar.
Med kalt huvud, febriga ögon och vässade rovdjursframtänder framträder Klaus Kinski som greve Dracula i Herzogs Nosferatu från 1979. Hans vita ansikte uttrycker gränslös längtan och ensamhet.
Mats Arvidsson berättar om ett konstverk som refuserades flera gånger. Carl Larssons omstridda tavla Midvinterblot, som efter 80 år hamnade på Nationalmuseum i Stockholm.
Till julen 1843 kom den ut - sagan som alla läste, som bär sitt budskap om julglädje utanpå rocken. Det här är inte boken att leta undertext i. Eller? Det frågar sig Jenny Teleman.
Suzanne Ostens och Margareta Garpes feministiska teaterklassiker ”Jösses flickor” gav inte bara ett soundtrack som det gnolats på fem decennier utan visade också på lekens rebellskap i kamp mot fyrkantighet och förtryck.
Saman Bakhtiari om Phil Collins historiska trumslag på dryga 2 sekunder, som för evigt förknippas med 80-talet - en effekt som senare kom att kallas för gated reverb.
Strindbergs pjäs ”Fadren” har väckt kontrovers, såväl när den kom som i vår tid. Ändå fortsätter detta sena 1800-talsdrama att vara ett av Strindbergs mest spelade. Varför? Teaterkritikern Maria Edström tar sig an ”Fadren”.
Bram Stokers roman Dracula kom ut 1897 och har haft ett gigantiskt inflytande på våra föreställningar om vampyren. Hans historiska namne, 1400-talsfursten, satte med pålspetsning som specialitet skräck i såväl fiender som undersåtar.
”Världen av igår” fortsätter finna nya läsare. Stefan Zweig föddes i en förmögen judisk familj i Wien 1881. Boken beskriver hur hans älskade värld slås sönder efter första världskriget.
Anna Tullberg minns Kris Kristofferson och hans skägg i tre legendariska filmer från 70-talet: ”Alice bor inte här längre”, ”En stjärna föds” och ”Convoy”.
William Shakespeares pjäs King Lear är troligen skriven runt 1606 och citeras ständigt. Den kan tolkas som en politisk varning , som en privat katastrof eller landa i ett tillstånd precis mittemellan.
Bruno K. Öijers omfångsrika diktsamling ”Giljotin” har inspirerat inte bara andra författare utan även många artister. Han har stått på scen med bland andra Thåström och Kent och uppfört sina dikter.
Den italienska författarpseudonymen Elena Ferrante står bakom den hyllade Neapelkvartetten. Tv-serien efter romanerna är minst lika bra, menar kulturredaktionens Mattias Berg.
Kärlek och svek. Tre män är vänner från partisantiden. Alla är kära i Luciana. En kvartett som åren spränger sönder. ”Historiens bästa film” fyller femtio år 2024.
Freak Out! av och med Frank Zappa och The Mothers of Invention var ett av rockens första dubbelalbum, fylld med oberäknelig och obändig musik framförd av provokativa musiker.
”Sommaren med Monika” från 1953 blev internationellt starkt förknippad med ”den svenska synden” och var början på ett långt samarbete mellan Ingmar Bergman och skådespelaren Harriet Andersson.
I slutet av 1400-talet målade Albertus Pictor valven och väggarna i Täby kyrka. En av bilderna är unik i sitt slag i Sverige och föreställer ett schackparti med en dödlig motståndare.
Hur lät polaroidkameran? Hur lång tid väntade man? Konstnären Annika Elisabeth von Hausswolff och Katarina Wikars bläddrar bland överexponerade minnen och längtar efter en mer taktil tid.
1953 fångade Jacques Tati en fransk badortssommar med dess typer och nöjen. Filmen är både rolig och ljuv och blev en förebild för senare semesterkomedier. Mårten Blomkvist om en legendarisk komedi.
Vad innebär det att stå bredvid och se någon lida? Marguerite Duras roman ”De små hästarna i Tarquinia” utspelar sig bland uttråkade semesterfirare vid italienska kusten några år efter andra världskriget.
”Apocalypse Now” kretsar kring kapten Willards uppdrag att döda överste Kurtz som gått vilse i sig själv och kriget. Längst in i djungeln bland avhuggna huvuden är han en sinnebild för ondskan själv.
Mitt i det pudelrockande, individualistiska, materialistiska 80-talet slog den amerikanska singer-songwritern Tracy Chapman ned som en liten folkrocks-bomb och med Fast Car fick hon en världshit.
Samuel Becketts pjäs ”I väntan på Godot”, om de två luffarna som väntar på någon som aldrig kommer, är ständigt aktuell på världens scener. Men det var inte helt självklart att den skulle nå publiken.
Den här gången handlar klassikern inte om ett verk, utan en ljudeffekt som hörs i många låtar. Trots att den tonhöjdskorrigerande effekten funnits i nära tre decennier är den fortfarande missförstådd.
Patricia Highsmith skrev fem romaner om sin favoritpsykopat, den amoraliske gentlemannen Tom Ripley, som skapar sig ett bättre liv genom att mörda men aldrig åker fast.
I ”Trollkarlen från Oz” sveper en tornado en ung Judy Garland från ett färglöst Kansas till fantasilandet Oz. Familjefilmen är en av topparna från ett makalöst år för Hollywood, 1939.
Lotte Laserstein samlade fem självförsjunkna vänner på en takterrass i Potsdam 1930. Det är en bild av tiden. Målningen anses vara hennes mästerverk men hängde länge i hennes hem i Kalmar.
Neil Gaimans bok ”Coraline” är en fantasyklassiker från 2002 om flickan Coraline som flyttar till ett nytt hus och upptäcker en parallell värld med kopior av sina föräldrar bakom en lönndörr.
”En alltför högljudd ensamhet” av den tjeckiske författaren Bohumil Hrabal är en mustig skröna, modernistisk kortroman, skarp samhällskritik och en delvis självbiografisk berättelse – allt på en gång.
Ryggradslösa velare som står still när tiden manar till handling. Anton Tjechovs ”Tre systrar” från 1901 berättar om människor vars obeslutsamhet för dem i fördärvet.
”Odysséen” måste vara alla tiders mest kända reseberättelse. Den skapades för 2700 år sedan och har sedan dess fascinerat lyssnare och läsare. Mikael Timm är en av dem.
För 100 år sedan – den 12 februari 1924 – är det konsert på Aeolian Hall på 43:e gatan i New York. Ett nytt kapitel i musikhistorien, säger en besökare om Rhapsody in Blue.
Claes Hylingers roman Det hemliga sällskapet från 1986 är en berättelse om att hitta sällskap i tillvaron där man kanske inte väntar sig det. Och att låta det oväntade, rent av drömska, bli en skola.
Det handlar om att vara både dyrkad och drabbad. Om välsignelsen och förbannelsen i att vara utvald. Om en tv-serie, som kan föra tankarna till både Sagan om ringen-trilogin och Gudfadern-filmerna.
West Side Story av Leonard Bernstein från 1957 är en modern tolkning av Romeo och Julia, komplex och känslig. Per Feltzin om en milstolpe i musikalens historia.
Han står där bredbent i damasker och tittar på läsaren med något som unga idag skulle kalla en ”resting bitch”-blick. Är det boken som aldrig borde ha tryckts eller rentav en av världens bästa sagor?
Legendarisk sångerska, divornas diva, århundradets största stjärna. Omdömena är många men ett är säkert - den grekisk-amerikanska sopranen Maria Callas (1923-1977) lämnade ingen oberörd.
Bröderna Maysles dokumentärfilm om mor och dotter i ”Grey Gardens” från 1975 blev med tiden en riktig kultfilm, musikal på Broadway, spelfilm och tv-serie.
Dmitri Plax berättar om ”Maria Stuart” av Friedrich Schiller, en pjäs som påverkat hans syn på teaterkonsten. Vad handlar den pjäsen egentligen om? Två 1500-tals drottningar eller något helt annat?
”Melancholia” från 2011 är den andra filmen i den danske regissören Lars von Triers depressionstrilogi, som började med ”Antichrist” och avslutades med ”Nymphomaniac”.
Hösten 1946 fick författaren och journalisten Stig Dagerman i uppdrag av tidningen Expressen att skriva från det besegrade Tyskland. 1947 kom den banbrytande reportageboken ”Tysk Höst”
En av konstnären Ernst Josephsons mest kända målningar från 1884 hänger på Waldemarsudde i Stockholm. Den målning som skulle visa för världen vad han ville som konstnär.
Samuel Becketts pjäs ”I väntan på Godot”, om de två luffarna som väntar på någon som aldrig kommer, är ständigt aktuell på världens scener. Men det var inte helt självklart att den skulle nå publiken.
”Kort möte” är ett stramt drama i regi av David Lean om tillknäppta brittiska känsloliv. Filmkritikern Mårten Blomkvist om den olyckliga kärlekshistorien människor har snyftat över sedan 1940-talet.
Frilansjournalisten Negar Josephi tar oss tillbaka till det Iran hon växte upp i och ser likheterna med Margaret Atwoods ”The Handmaid's Tale” i det uppror kvinnor nu gör mot regimen.
Maria Gripe är (1923-2007) en av våra mest lästa och älskade författare. Många av hennes karaktärer lever ett eget liv, utanför bokpärmarna, tack vara hennes förmåga att ge dem stark och trovärdig gestalt.
Marie Wennersten om vad den lilla sjöjungfrun och H. C. Andersen har fått utstå, hur berättelsen fick Alice Munro att börja skriva och vad sagan egentligen kan tänkas handla om.
Många har fascinerats Ágota Kristófs sparsmakade författarskap. Mest läst är ”Den stora skrivboken” om tvillingarna Claus och Lucas som också blivit film och dramatiserats för teatern av Jon Fosse.
Andra spåret på Pugh Rogefeldts debutskiva ”Ja dä ä dä” var ”Här kommer natten”. Det blev den första låten med svensk text på Tio i topp 1969. En låt som varken Pugh eller publiken tröttnade på.
Hur kunde en 13 pixlar bred och 16 pixlar hög mustaschprydd rörmokare, klädd i overall och röd keps, bli huvudpersonen för den mest framgångsrika spelfranchisen någonsin?
En av romantikens mest kända dikter är Samuel Taylor Coleridges Balladen om den gamle sjömannen från 1798. Göran Sommardal dyker ner i den mardrömslika berättelsen.
Gloria Gervitz var poet, född i Mexico City och hon skrev på samma dikt i 46 år, ”Migrationer”, mellan 1976-2022. Det som blev kvar, destillatet, var det hon och dikten tillsammans kommit fram till.
Samed Salman om en folksaga från Mellanöstern, som innehåller mäktiga jättefåglar, blänkande guldskatter och stinkande gravkammare. Och som kan väcka en livslång längtan till havet.
Efter sångaren Ian Curtis självmord 1980 startade Manchester-bandet Joy Division om som svängiga New Order. Tre år senare kom maxisingeln som världen inte kan sluta dansa till: ”Blue Monday”.
1970 hade”En kärlekshistoria” premiär. Roy Anderssons första långfilm om ung spröd kärlek i befintligt ljus. Regissören var 27 år och hade just gått ut Filmskolan.
Mänsklighetens förmåga att utplåna sig själv, nazismens onda arv och sex är alla bärande teman i Kubricks satiriska klassiker Dr. Strangelove, en film från 1964 känns lika kusligt aktuell idag.
Fråga en finländare vilken tango som är den mest älskade och du får svaret ”Satumaa, Sagolandet”. Den nostalgiska tangon om längtan bort till lyckans strand ses som Finlands inofficiella nationalsång.
Francis Coppolas film ”Gudfadern” har betvingat publiken sedan 1972. Filmkritikern Mårten Blomkvist om en film som lever vidare, influerar de andra och fortsätter att fånga nya tittare.
”Lilla Vera” spelades in 1988 i det som idag är Mariupol. Då hette staden Zjdanov, en industristad i Donbass i den ukrainska sovjetrepubliken. Fredrik Wadström om en film som skapades mot alla odds.
När Kerstin Ekman kom ut med ”Händelser vid vatten” 1993 blev hon hyllad och prisad, men kanske inte tillräckligt uppmärksammad som den banbrytande genreförnyare hon faktiskt var.
Henrik Ibsens pjäs Hedda Gabler från 1890 har spelats om och om igen världen över. Ett porträtt av en intelligent och vacker kvinna som är uttråkad och fast i hemmet.
Jon Jordås om Nordens äldsta livsvisdomar. I Hávamál som räknas som en av de klassiska fornnordiska texterna finns goda råd för många tillfällen i livet.
Åke Göransson räknas till Göteborgskoloristerna. Han målade mamman, katten, krukväxterna, skänken och utdragssoffan i den lilla ettan i Landala, husfasaderna på gatan, skimrande alltmer uppluckrade.
Den franska författaren Marguerite Duras har förändrat romanen men vad gjorde hon med filmen? Trött på att få sina filmmanus förvanskade av regissörerna bestämde hon sig för att göra dem själv.
”Personkrets 3:1” är första delen av Lars Noréns trilogi ”Morire di classe”. Den bryter med de borgerliga familjedramerna och skildrar ett antihem, en social samhällscontainer för utslagna människor.
Under 1 500 år var hieroglyferna mest vackra bilder, men inget språk. Stenen som Napoleon hittade utanför Alexandria blev verktyget för att knäcka koden - och Mattias Berg förtrollas av stenens magi.
2022 gick den österrikiske performancekonstnären Hermann Nitsch ur tiden. Hans omstridda mysteriespel ”Orgien Mysterien Theater” lever vidare som en bloddrypande men ordlös kommentar till samhället.
Den tyska konstnären Paula Modersohn-Becker hann bryta ny mark under sitt korta liv. Aldrig hade kvinnlig nakenhet skildrats på det här sättet som när hon 1906 målar en naken mor intill sin baby.
1976 kom Bo Widerbergs snutfilm ”Mannen på taket”. En film som förändrade den svenska kriminalfilmsgenren. Men det fanns ett stort motstånd mot att låta Bo Widerberg få göra filmen.
En upp- och nervänd James Bond kallades den svartvita filmen ”Spionen som kom in från kylan” av Martin Ritt när den kom 1965. Den byggde på John le Carrés succéroman med samma namn.
Konstnären Einar Hylander (1913-1989) lämnade efter sig ett ovanligt konstverk. Hela hans lägenhet, i ett gårdshus på Östermalm i Stockholm, var en totalinstallation där allt var byggt för hand.
”Flotten” fångade den politiska tidsandan, bröt ner föråldrade hierarkier inom teatern och frigjorde skådespelarnas egna idéer. Hör författaren Kent Andersson och regissören Lennart Hjulström.
Mikael Timm om den tyske konstnären Anselm Kiefers berömda skulptur ”Bok med vingar”. Den är en publikmagnet som lockat museibesökare, fotograferats otaliga gånger och inspirerat till emojis.
När Stanley Kubricks kostymfilm ”Barry Lyndon” hade premiär på 70-talet blev den betraktad som vacker och tråkig. Filmjournalisten Mårten Blomkvist hänfördes dock redan från början.
Den vackraste musiken för vänner som dödats i kriget skrev Maurice Ravel under första världskrigets slut. Per Feltzin närstuderar ett av de sex stycken som bildar sviten Le Tombeau de Couperin.
”Patriarkens höst” från 1975 av den colombianske författaren Gabriel García Márquez är ett litterärt mästerverk om en uråldrig tyrann som upprätthåller ett skräckvälde i ett icke namngivet latinamerikanskt land.
1977 skrev den då nästan femtioårige östtyske dramatikern Heiner Müller utifrån Shakespeares danske prins, pjäsen ”Hamletmaskinen” - som gjorde succé och gav Müller en kultstatus i väst.
En succé men en omdiskuterad sådan. Per Feltzin berättar om premiären 1935, om berättelsen och om debatterna efteråt. Vi hör bland annat Summertime, It ain't necessarily so och I got plenty o'nuttin.
En av de bästa litterära skildringarna av Europas grymma 1900-tal är Elsa Morantes ”Historien” från 1974. Den utspelas under andra världskrigets Rom och är skriven i en ursinnig vrede mot makten.
År 1968 vann ”I nattens hetta” fem Oscars. Filmen utspelar sig i en liten stad i den amerikanska södern, där en svart storstadpolis och en typisk sydstatssheriff förenar sig i jakten på en mördare.
Cecilia Blomberg om en målning från 1913 med sug i färgerna, som ser ut att knuffa varandra runt över duken i en rörelse. Eller snarare elegant föra varandra - som i en dans.
Hon är en av de mest utskällda barnboksfigurerna i Sverige. Anklagad för att vara äckligt god, generande präktig och löjligt snäll. Varför är Kulla-Gulla som hon är? Jenny Teleman har svaret.
Peter Lorre spelade barnamördaren som själv såg ut som ett stort barn. När mordlusten grep honom började han vissla en Grieg-melodi. Mårten Blomkvist berättar om det tyska mästerverket ”M” från 1931.
Ett revolutionens fartyg på väg mot brukssamhället Grusviken. Molly Johnson från Hofors var bara 24 år när hon debuterade med den modernistiska romanen Pansarkryssaren, inspirerad av Eisensteins film.
Evert Taubes föddes i en fyrmästarfamilj på Vinga, som nummer fyra av tretton syskon. Men ”Jag kommer av ett brusand´hav” är ingen vanlig självbiografi, menar David Anthin, litteraturvetare.
Känd blev Janet Frame med sin självbiografiska trilogi som brukar kallas ”En ängel vid mitt bord”. Hon skrev den i början av 80-talet när hon återvänt till Nya Zeeland efter en tid i Europa.
I utkanten av Östra kyrkogården i Malmö ligger en brutal blomsterkiosk i betong, byggd 1969. Arkitekten Sigurd Lewerentz (1885-1975) ritade huset i slutet av sitt liv, när han var över åttio.
Från Sandarna till Färjestaden, länken mellan arbetarna och fabriken. Hängbron är ett monument över 1960-talets storskaliga samhällsbyggnadsprojekt och ett klassiskt modernistiskt byggnadsverk.
”Till sista andetaget” med Jean-Paul Belmondo och Jean Seberg var en odåga när den kom, utan respekt för filmens konventioner. Nu räknas den till en av nyckelfilmerna inom den franska nya vågen.
Rockgruppen Deep Purple befann sig 1971 i schweiziska Montreux för att spela in albumet ”Machine Head” i stadens kasino, med hjälp av Rolling Stones mobila studio.
”Latinamerikas öppna ådror” är ett centralt verk från 1971. Författaren Eduardo Galeano från Uruguay som gick bort 2015 var fram tills dess en av Latinamerikas viktigaste intellektuella.
Kisho Kurokawas kapselhotell i Tokyo är från 1972 – och det konstigaste huset i hela världen. Hotellet är själva sinnebilden för den japanska metabolismen.
Måns Hirschfeldt om konstnären Carl Fredrik Reuterswärd som gick sin egen väg genom 60-talet och om ett av hans mest kända verk - en annons införd på sidan 10 i New York Herald Tribune i januari 1963.
Gustav II Adolf grundade Göteborg 1621. För att minnas detta lät Göteborgs stad i mitten av 1800-talet beställa en staty av kungen. Hör vad som hände med de olika gjutningarna innan han kom på plats.
Rachel Carsons bok ”Tyst vår” kom 1962 och innebar starten på den moderna miljörörelsen. Hennes faktaspäckade uppgörelse med de kemiska bekämpningsmedlen och dess tillskyndare förändrade världen.
Francis Bacon är en av Storbritanniens största konstnärer genom tiderna. Cecilia Blomberg berättar om målningarna han själv inte var nöjd med, men som anses som hans allra bästa.
Lewis Carrolls bok ”Alice i Underlandet” från 1865 sätter skräck i sina läsare och förundrar barn, vuxna, filosofer, psykologer och språkforskare än idag.
En ung Orson Welles fick fria händer vid filmdebuten. I filmen om en döende tidningskungs sista ord lekte han med bild och ljud som aldrig förr. Mårten Blomkvist om ”världens bästa film”.
Jean Rhys gjorde Antoinette, Rochesters första hustru i Charlotte Brontës 1800-tals roman till huvudperson i ”Sargassohavet”, gav den galna kvinnan på vinden en röst.
Texten till Strange fruit är kort och grym. Två döda kroppar hänger i ett träd, som tunga, underliga frukter. Billie Holiday tolkade den 1939 och Strange Fruit kom för alltid att förknippas med henne.
Stephen Kings tredje roman ”The Shining” hamnar ofta i skuggan av Stanley Kubricks filmatisering från 1980. Och King trivs inte i skuggan – han har alltid ogillat Kubricks film.
Dokumentären” Ett anständigt liv” är en film som har påverkat samhällsdebatten i decennier. Den är den andra delen i Stefan Jarls modstrilogi. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om den.
All denna blodsutgjutelse: uppätna barn, offrade döttrar, mördade mödrar och makar - för vad? Den antika tragedins fader Aiskylos visade redan för 2500 år sen att barbariets tid aldrig är långt borta.
Det här är ett badhus där åtta miljoner andar kan vila sina trötta kroppar, säger häxan. Spirited Away av Hayao Miyazaki är den mest framgångsrika japanska filmen någonsin.
”Flicka och hyacinter” är en melodram med djupa skuggor om ett liv som gick för tidigt förlorat och samtidigt en pusseldeckare utan brott i samma anda som Orson Welles klassiker Citizen Kane.
När Andrej Tarkovskijs film ”Offret” hade premiär våren 1986 slogs många av det profetiska. Var Tarkovskij en synsk person som förutsåg både kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och mordet på Olof Palme?
En far och en dotter, en mor och son, en far och son, en annan far och son, ytterligare en mor och en dotter och - maktkamp. Och gränslös kärlek. Det gäller Rigoletto, Trubaduren och La Traviata.
Nina Asarnoj om filmatiseringen av romanen "Paradistorg" som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977.
Nina Asarnoj om filmatiseringen av romanen ”Paradistorg” som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977.
Ni har säkert hört sången, troligen också sett bilder på Marlene Dietrich i den kvinnliga huvudrollen, men vet ni egentligen vad filmen ”Blå ängeln” handlar om? Mårten Blomkvist fördjupar bilden.
Elegans och stepp är två ord som hänger samman med danslegendaren Fred Astaire. Vad var det som gjorde honom unik? Per Feltzin går till arkiven och experterna i Klassikern.
Destroy All Monsters var det första renodlade noisebandet, enligt Thurston Moore i Sonic Youth. Själva kallade de sig för ett anti-rockband och ville vara en skulptur.
Lovikkavantarna kom till av en tillfällighet. En utskälld stickerska i tornedalsbyn Lovikka kom en hemlighet på spåren när hon försökte göra varmare vantar...
Det sägs att stora förändringar blir synliga först i efterhand. Men det går att höra dem. I Beethovens femtonde stråkkvartett föds den moderna världen. Efter den är allt subjektivitet och oro.
Resan till Melonia är en helt animerad film av Per Åhlin från 1989. Filmen utspelar sig på två öar i havet, den grönskande paradisön Melonia och den stinkande, förgiftade plåtön Plutonia.
Violeta Parra från Chile skrev både starkt politiska sånger och vackra kärlekssånger. Hennes vackraste sång till livet skrevs kort innan hon tog sitt liv 1967.
Martin Scorsese höll sig länge ifrån maffiafilmgenren. När han väl gjorde Maffiabröder 1990 blev den en modern klassiker. Mårten Blomkvist om gangsterfilmklassikern som bröt mot genrens konventioner.
”Bridget Jones dagbok” har sålt i 15 miljoner exemplar och räknas också som ett pionjärverk i den lättsamt kvinnligt orienterade genre som även på svenska kallas ”chic lit”.
Den har kallats ”en av de mest betydelsefulla böcker som skrivits om hur det är att växa upp som kvinna”. Mer än 150 år senare älskas fortfarande berättelsen om systrarna March av många läsare.
En av världens bästa och kanske ”farligaste” filmer gjordes redan 1925. Pansarkryssaren Potemkin påverkade publiken så starkt att den förbjöds i många länder då den ansågs kunna hetsa till uppror.
Hervé Guiberts roman ”Till vännen som inte ville rädda mitt liv” vågade berätta om sådant som fram till dess varit hemligt och väckte stora reaktioner när den kom ut.
Med tv-serien ”Brideshead revisited” fick regissören Charles Sturridge sitt genombrott. I Klassikern hör vi historien om hur han fick uppdraget trots att han var ung och oerfaren.
Night and day blev Fred Astaires signaturmelodi, men Frank Sinatra, Ella Fitzgerald, Dionne Warwick, U2, Billie Holiday, Arne Domnerus och Lars Gullin har också spelat in Cole Porters hit från 1932.
La dolce vita blev Federico Fellinis stora kommersiella genombrott mycket tack vare Anita Ekbergs stjärnglans. Men hur stor del av filmen var hon egentligen med i?
Den fick en oväntad Oscar för bästa manus. Den startade trenden att tatuera in "Carpe Diem" i svanken. Den skapade debatt om skolan, lyrikromantiken, den fria tanken och Robin Williams charm.
Tio stycken jazzstandards och poplåtar suveränt framförda av sångerskan Radka Toneff och pianisten Steve Dobrogosz. Luftigt och känsligt tolkat och stark i sin egen rätt. Men ett mörker skuggar den.
Klassikern handlar paradoxalt nog om att slänga just klassiker överbord! De ryska futuristerna, som skrev manifestet ”En örfil åt den offentliga smaken”, var sin tids konsthuliganer i 1910-talets Ryssland.
En annan bild av revolutionären och den knivskarpa teoretikern Rosa Luxemburg får man i hennes "Fängelsebrev". Hon studerar molnen och uppmuntrar håglösa vänner.
"Ett litet torg i en fransk småstad" är en detaljerad, lite naiv målning av en värld som inte längre finns men som man tack vare målningen kan gå in i.
Den nationella minnesvården över Estoniakatastrofens offer invigdes den 28 september 1997, på dagen tre år efter det skeppsbrott som kostade 852 människor livet.
Karsten Thurfjell fördjupar sig i en av symfonirockens pionjärlåtar, författad och framförd av en före detta gatusångare som klev in i studion med sitt band, stor kör och en hel orkester.
Filmen ”Daughters of the dust” utspelas 1902 på en ö utanför Georgias kust och handlar om familjen Peazant. Vi träffar både levande och döda släktingar en söndag på stranden i denna afroamerikanska klassiker.
1909 färdigställde konstnären Richard Bergh det stora porträtt av Gustaf Fröding där poeten sitter i sin sjuksäng med armarna i kors och blicken i fjärran – ett av det mest omedelbart igenkännbara verken i svensk konsthistoria.
Först ansågs den för ”svår”. Det var faktiskt på vippen att boken inte skulle ges ut. Nu är ”Linnea i målarens trädgård” av Christina Björk och Lena Andersson översatt till 22 språk.
En av de mest älskade moderna psalmerna är Ylva Eggehorns ”Var inte rädd” (psalm 256) med musik av Lars Moberg. Vid minnesceremonierna vid tsunamin i Thailand sjöng man den när kistorna skickades hem.
En upp och nervänd James Bond kallades filmen ”Spionen som kom in från kylan” när den kom 1965 och som byggde på John le Carrés succéroman med samma namn.
Bödeln kan läsas som en antifascistisk kamproman, som belyser massans våldsdyrkan och flockmentaliteten. Men har den något att säga oss idag? Ulla Strängberg har läst om Pär Lagerkvists roman från 1933.
En vecka innan Döderhultarn dör i mars 1925, täljer han sin märkligaste skulptur, Den obarmhärtige fosterfadern. Än idag är denna fulländat skulpterade misshandelsscen lite av en gåta.
Pinnstolen är en av våra mest älskade möbler. I 200 år har den hittat sin plats i svenska hem - hos allmoge och herrgårdar, i arbetarkök och funkisvåningar. Idag har den blivit en designikon.
En annan bild av revolutionären och den knivskarpa teoretikern Rosa Luxemburg får man i hennes ”Fängelsebrev”. Hon studerar molnen och uppmuntrar håglösa vänner.
I sportlovstider kanske det kan passa med en färd längs en numera världsarvsklassad järnvägssträcka i schweziska Alperna. Ciceroner är Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin.
1998 hade filmen ”American History X” av Tony Kaye premiär. Men den är fortsatt högaktuell. Emma Engström om filmen och vad den kan påminna oss om idag.
Vågar man se om en film som gjorde stort intryck på en för många, många år sedan? Anna Tullberg börjar med att ta sig in på Staatsbibliothek zu Berlin, där änglarna i ”Himmel över Berlin” hängde i Wim Wenders film från 1987.
Ingen kunde strukturera feber som författaren Stina Aronson. ”Feberboken” är ett modernistiskt manifest från 1931 med ord fortfarande bär: bitterbrev, samhällsmikrober, nervspetsliv.
”Rosas danst Rosas” gjorde koreografen Anne Theresa de Keersmaeker till ett världsnamn redan vid premiären 1983. Cecilia Blomberg återvänder till en modern dansklassiker som fortsätter att turnera.
Henry Parland utnämnde ordet ”vadsomhelst” till det största av alla ord i sin diktsamling ”Idealrealisation” som kom ut i Finland 1929 när han bara var 21 år gammal. Den kom att bli hans enda.
I Klassikern tittar vi närmare på tre av Astrid Lindgrens flickböcker från femtiotalet - serien om Kati. Böcker som kanske inte har officiell klassikerstatus men definitivt inofficiell.
Den tyske skådespelaren Klaus Kinski gjorde under sin livstid enormt mycket film - varav det mesta är glömt idag. Katarina Wikars tar sig igenom hans självbiografi.
Älskad och uppskattad i både hemlandet och internationellt. Men Rysslands nationalsång har en text som förändrats flera gånger i samband med politiska omvälvningar.
Det goda franska köket av Simone Beck, Louise Bertholle och Julia Child. Disciplin, lydnad vid grytorna och underkastelse är de tre viktigaste ingredienserna i denna klassiker från 1961.
Den hålmönstrade betongen var avskydd av arkitekter och allmänhet. Nu finns den bara kvar på Åhléns i Farsta Centrum. Och en titt på parkeringshuset Parkaden med arkitekturhistorikern Martin Rörby.
1981 hade tv-serien Brideshead revisited, baserad på Evelyn Waughs roman En förlorad värld, premiär. Den blev omedelbart älskad och har förblivit så. Anneli Dufva har träffat regissören Charles Sturridge.
Den georgiske målaren Niko Pirosmani upptäcktes av det ryska konstavantgardet på 1910-talet men fick aldrig själv uppleva det stora internationella genombrottet.
I George Stevens ”En plats i solen” (1951) möttes filmstjärnorna, Montgomery Clift och Elizabeth Taylor och Shelley Winters. Resultatet? ”Som en Äta sova dö à la Hollywood”, menar Mårten Blomkvist.
Den kinesiska filmen Förvandlingsflickan - en lesbisk kärlekshistoria som leker med könsroller – spelades in 1936 under en frihetlig period i Kinas historia.
Den 20 januari 2018 avled mästerkocken Paul Bocuse i sitt hem utanför Lyon, 91 år gammal. Frånfället meddelades av Frankrikes inrikesminister Gérard Collomb, som hyllade Bocuses universella betydelse.
När "Den lena huden" hade premiär 1964 blev den avfärdad av de franska kritikerna. Men på senare år har den fått en renässans. Hör Mårten Blomkvist om vad han tycker är en av de bästa otrohetsfilmerna.
Karsten Thurfjell tar sig an två verk ur världsdramatiken som kretsar kring den franska revolutionen: Stanisława Przybyszewskas Affären Danton och Peter Weiss Mordet på Marat.
I Klassikern ägnar sig Karsten Thurfjell åt den feministiska provokatören och performance-pionjären Valie Export som gjorde sin första gatuaktion 1967.
I Dostojevskijs mästerverk ”Bröderna Karamazov” trängs frågor om moral, etik, teologi och passion. Här döljer sig också en berättelse på bara nitton sidor som heter Storinkvisitorn.
1940 hade Frankrike förlorat kriget och hundratusentals soldater blev krigsfångar. Det året skrev Olivier Messiaen "Kvartett för tidens slut", en av 1900-talets märkligaste kompositioner.
Göran Sommardal om Boken som egentligen heter "Citat ur ordförande Maos verk" och är precis det: 427 olika citat indelade i 33 kapitel, med avsnitt från Maos militärpolitiska skrifter och viktigare tal.
Astrid Lindgrens novell från 1949 om två små gossar som förenas av ensamhet är en klassisk berättelse om sorgearbete och nyorientering. Jenny Teleman tar sig an Nils Karlsson Pyssling.
Urskogarnas hjältedikt inspirerade Finlands självständighetskamp och fascinerar än idag. Helene Alm läser Kalevala och minns en färd till karelska byar.
Fredrik Wadström om den ryska regissören Andrej Tarkovskijs film "Nostalghia" från 1983 och filmscener som etsar sig fast i minnet, som en vandring med ett stearinljus i en damm i nio minuter.
Dokumentären "Citizen Schein" gjorde succé på biograferna. Men innan dess var det en bok... Anneli Dufva klassikerstämplar den unike mångsysslaren Harry Schein.
Fredrik Wadström berättar om en serie kortfilmer från sovjetisk tv, filmer som än idag fascinerar barn i Ryssland och andra delar av forna Sovjetunionen.
I decennier har den stått där och skrämt och fascinerat, Henrik VIIIs tornerspelrustning i blankt stål i sin monter på Towern i London. Sönder, infekterad, förvirrad.
Den skotske författaren Eric Linklater skrev boken om systrarna Dina och Dorinda under brinnande krig 1944. Systrarna uppmanas att vara snälla och lydiga. Annars kan en ond vind blåsa in i deras hjärtan.
Måns Hirschfeldt träffar Jonas Bohlin och talar med honom hans första möbel. Stolen som han, som skulle bli byggnadsingenjör, inte ens tänkte att skulle användas att sitta på.
En plan. Fem skurkar. Och så en gammal dam som försöker stoppa dem. Bovarna oroar sig knappt. Men engelska komedin ”Ladykillers” från 1955 visar vådan av att ta något för givet.
I Klassikern hörs Jenny Teleman om Hervé Guiberts "Till vännen som inte ville rädda mitt liv" (1990), aidsromanen som sände en chock och jubelvåg genom Frankrike när den kom.
New York-bon Don DeLillo är en ständig lågoddsare när det drar ihop sig till Nobelpris i litteratur. I Klassikern hör vi Peter Sandberg om Don DeLillos roman Vitt brus.
Det är den 12 februari 1924 och det är konsert på Aeolian Hall på 43:e gatan i New York. Ett nytt kapitel i musikhistorien, säger en besökare efteråt. Rhapsody in Blue hörs för första gången.
Viola Gråsten (1910-1994) kom från ullbristens Finland under andra världskriget och lyckades etablera sig som en av Sveriges mest färgstarka och tongivande textilkonstnärer.
Nina Asarnoj om filmatiseringen av romanen "Paradistorg" som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977.
Filmregissören Roman Polanski debuterade 1962 med "Kniven i vattnet". Det är en liten, makaber pärla om en dag på sjön som utvecklar sig till ett farligt triangeldrama, värd att kallas klassiker.
När konstnären Carl Fredrik Reuterswärd gick bort så stod det ”Closed for holidays” i tidningarnas dödsannonser – stängt för semester. Måns Hirschfelt berättar bakgrundshistorien.
1996 lade den feministiska tidningen Darling ut sitt första nummer på nätet. Nina Asarnoj har träffat två av grundarna: Brita Zilg och Marie Birde för en minnesstund.
Destroy All Monsters var det första renodlade noisebandet, enligt Thurston Moore i Sonic Youth. Själva kallade de sig för ett anti-rockband och ville vara en skulptur.
Den italienske filmregissören Federico Fellini har en given plats i filmhistorien. Och i början av 70-talet skapade han en odödlig film med lika odödlig musik. Peter Sandberg minns en Filmklassiker.
Shopping i Luleå brukar kallas Sveriges första moderna galleria. Den ritades av Ralph Erskine som ville ge luleborna både kommers och kultur. Helene Alm undrar hur är det med den saken idag.
Låt mig ta er med till en natt i New York. Den 26 september har just övergått i den 27:e. Året är 1957. På restaurang Sardi's är det nervöst. Per Feltzin om Leonard Bernsteins musikal West Side Story.
Riksteatern har spelat Lorraine Hansberrys pjäs "En druva i solen" från 1959. Pjäsen har aldrig tidigare spelats i Skandinavien men länge varit en klassiker i USA.
Max Books konstnärskap var ett av de centrala i det svenska 1980-talets uppgörelse med modernismen. Hans måleri kännetecknas av brutala kollisioner mellan olika sätt att gestalta verkligheten.
Euripides skrev dramat Medea för 2500 år sedan. En tragedi om kvinnan som dödar sina barn för att hämnas sin man (Jason). Daniel Börtz har skrivit musiken till operan Medea. (2016).
Pierre Drieu la Rochelle var en av mellankrigstidens mest uppmärksammade franska författare. Provokativ, elegant och välskrivande. Hans roman Tag mitt liv kom 1931 och har filmats två gånger.
Ett drygt decennium tog det för den franske filmaren Claude Lanzmann att färdigställa sin film om förintelsen - Shoah. Den nio timmar långa filmen var klar 1985 och anses som ett mästerverk.
1956 landade Harry Martinsons versepos Aniara - En revy om människan i tid och rum. Om en emigrerande mänsklighet. Jenny Teleman lyssnar när Ulf Palme läser och hör dagens båtflyktingar sörja.
1967 bildades Cullbergbaletten och redan från början var den unik - ett turnerande, statligt och helfinansierat danskompani för modern dans var något nytt i världen.
Yat Malmgren har blivit legendarisk inom den engelska teatervärlden. Sean Connery, Anthony Hopkins, Colin Firth och Pierce Brosnan är några av den långa rad skådespelare som hade honom som lärare.
Ett av konstnären Mike Kelleys sista stora verk var att skapa en fullskalig kopia av huset han växte upp i på 50-talet i Westland, en förort till Detroit. Anna Tullberg går på husesyn.
1967 bildades Cullbergbaletten och redan från början var den unik - ett turnerande, statligt och helfinansierat danskompani för modern dans var något nytt i världen.
När första världskriget bröt ut blev Schweiz en fristad för upproriska konstnärer. På en restaurang i Zürich samlades dadaisterna genom Cabaret Voltaire. En plats för uppror och experimentlusta.
Ett 33 centimeter högt krucifix i plast och trä placerat i konstnärens urin. Ljussatt så att Kristusbilden tycks bada i ett bärnstensgyllene skimmer. Utan titeln är bilden bara vacker.
Tecknaren och författaren, Vätternskildraren Folke Dahlberg (1912-1966) gav ut fem landskapsböcker. "Leva vid Vättern," den fjärde boken, berättar om vardagslivet och årstidernas växlingar.
Bönen Adon Olam - Världens Herre - avslutar de judiska gudstjänsterna. Men den har också blivit en av Israels mest populära sånger sen den tonsattes av Uzi Chitman.
De isländska sagorna har kallats för den moderna romanens födelse. Professor Lars Lönnroth som svarar för den senaste översättningen av Njalsagan intervjuas av Mia Gerdin.
Emma Engström om Robert Wienes stumfilmsklassiker som fortsätter att fascinera. Sömngångaren Cesare var filmhistoriens första emo och ger nycklar till att förstå både mellankrigstiden och vår samtid.
Lewis Carrolls bok "Alice i underlandet" från 1865 fortsätter att förundra barn, vuxna, filosofer, psykologer, språkforskare än idag och som rent av sätter skräck i sina läsare.
En av världshistoriens mest berömda filmscener är Anita Ekbergs och Marcello Mastroiannis nattliga bad i Fontana di Trevi. Men La Dolce Vita är också en film om ett liv i lyx som ekar tomt.
Med utgångspunkt i Ismaïl Kadarés roman Drömmarnas Palats funderar Göran Sommardal över stor konst och yttrandefrihet i en kommunistisk regim som Albanien en gång var.
Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin på plats i författarens födelsestad Grenoble för att berätta om Rött och svart från 1830, den första moderna realistiska romanen.
"Ett litet torg i en fransk småstad", målat för nästan hundra år sedan, är en detaljerad, lite naiv målning av en värld som inte längre finns men som man tack vare målningen kan gå in i.
Kvinnotjusaren och förföraren Don Juan är en av operakonstens mest slitstarka gestalter. Det kan vi tacka Mozart för. Det är hans version av Don Giovanni som vi oftast förknippar Don Juan-begreppet med.
Filmaren Chris Marker är ett av filmhistoriens mest hemlighetsfulla namn. Han ville inte fotograferas och inte intervjuas. Med mycket enkla medel gjorde han filmer som inspirerat många andra regissör. Terry Gilliam gjorde "De 12 apornas armé" efter Markers kortfilm "Terrassen".
Den franska författaren Marguerite Duras må ha förändrat romanen men vad var det hon gjorde med filmen? Så trött på att få sina filmmanus förvanskade av regissörerna bestämde hon sig för att göra dem själv. Och Katarina Wikars tog sig en titt på hennes film India Song från 1975.
"Begrav mig stående, hela mitt liv har jag legat på knä", säger en romsk aktivist Isabel Fonseca träffade under resorna i Östra Europa i början av 90-talet. Resultatet blev en bok om den stora minoritetsgruppen romerna, deras levnadsförhållanden och historia.
Den tyska konstnären Paula Modersohn-Becker hann bryta ny mark under sitt korta liv. Aldrig hade kvinnlig nakenhet skildrats som när hon 1906 målar en naken mor som ligger bredvid sin baby.
Serietidningen Min Häst kom ut första gången 1972. För många, många barn i åldern åtta till fjorton har den sedan dess varit en trogen vän. Här får den som vill läsa om träns och svettfuxar sitt lystmäte. Men tidningen är också ett sätt att drömma sig bort till en onåbar värld.
Serietidningen Min Häst kom ut första gången 1972. För många, många barn i åldern åtta till fjorton har den sedan dess varit en trogen vän. Här får den som vill läsa om träns och svettfuxar sitt lystmäte. Men tidningen är också ett sätt att drömma sig bort till en onåbar värld.
Det finns en älskad popsång från 1966 om en engelsk dam som levde och dog utan att någonsin visa sitt riktiga ansikte för någon. Men utanför vilken dörr låg krukan där hon förvarade det?
Vid en utgrävning 1953, vid foten av den mäktiga kullen vid byn Vix, stötte man på en grav från 500 år före Kristus, alltså tidig järnålder, där en keltisk högreståndskvinna vilade med en väldiga bronsbägare intill, 164 cm hög och rymmande 1100 liter. Proverna visade att den innehållit vin, vilket tydde på att vin dracks i trakten 2500 år bakåt i tiden. Karsten Thurfjell har besökt museet i Châtillon-sur-Seine, där den berömda vasen pålitligt får alla besökare att tappa hakan genom sin väldighet.
Bödeln kan läsas som en antifascistisk kamproman, som belyser massans våldsdyrkan och flockmentaliteten. Men har den något att säga oss idag? Ulla Strängberg har läst om Pär Lagerkvists roman från 1933.
Klassikern handlar i dag om Richard Strauss opera ”Arabella”, en romantisk Strausshjältinna som hamnat litet i skymundan av de mer dramatiska dominanterna Salome och Elektra.
Rockgruppen Deep Purple befann sig 1971 i schweiziska Montreaux för att spela in albumet Machine Head i stadens kasino, med hjälp av Rolling Stones mobila studio.
Molnet från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Tavlan är inte en impressionistisk naturstudie målad i det fria.
På önskemål från Janicke Johansen Hammer i Schweiz tränger Lyssnarklassikern in i skiftnyckelns universum. Ett klassiskt verktyg som från början uppfanns av en engelsman, men fick sin moderna form av den svenske uppfinnaren J. P. Johansson på slutet av 1800-talet. På flera språk heter den också något motsvarande ”engelsk nyckel”, medan den på danska kan kallas för ”svensknyckel”.
Roy Anderssons första långfilm om ung spröd kärlek i befintligt ljus. Om vuxenvärldens uppgivenhet och krossade livsdrömmar. Och om den stora ensamheten som breder ut sig mellan människorna.
Efter Arne Sucksdorffs enda spelfilm 1961 flyttade han från Sverige och gjorde därefter inga fler renodlade spelfilmer. Men idag ses den, med sina brister, som en svensk filmklassiker.
Jenny Teleman om bilderboken av Piija Lindenbaum som har förundrat barnboksforskarna sedan 1990. Vad handlar den om?” Att vuxna alltid är sju, minst. Och att de är barnens ansvar.
Klassikern handlar om en mycket speciell uppläsning av en av Gustaf Frödings mest älskade och lästa dikter: Ett gammalt bergtroll ur samlingen Stänk och flikar.
Den kända bysten av drottning Nefertiti har samma självlysande kraft som en hyllad rockstjärna. Cecilia Blomberg om ett konstverk som klarat sig genom krig och så sent som på 2000-talet ledde till en diplomatisk kris.
Dagarnas skum från 1947 blev den stora kärleksromanen och kultboken bland ungdomar på 60- och 70-talet. Göran Sommardal läser om Boris Vians klassiker för att se om den håller måttet.
Ett första liv mellan 1959 och 1965, då han höll till i ett eget radioprogram, och på 80-talet fick han komma tillbaka, i repris den här gången, i Barnradion. Sedan som stenkaka, vinyl-skiva, kassettband, och senast som CD-skiva. Och på Youtube, förstås. Hans skapare och röstlige iscensättare hette Ragnar Falck.
Katarina Wikars om en samhällskritisk sagoroman för alla åldrar. 1973 kom den ut på tyska, Michael Endes Momo- eller kampen om tiden. Det är själva tidens gåta boken handlar om - att skapa utrymme i livet för lek och fantasi.
1971, 1972, 1973 kom de ut, de tre böcker av Barbro Lindgren, baserade på hennes egna dagböcker, som bär titlarna Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner.
Karsten Thurfjell om Åke Hodells konkreta poesistycke ”General Bussig”. Åke Hodells livshistoria hör till de mytiska bland 1900-talets avantgardister. Som stridsflygare under andra världskriget kraschade han med sitt plan under en övning och slog sig sönder och samman. Han fick tillbringa åratal på sjukhus för att läka ihop, men i sjuksängen fick han tid att läsa, och där upptäckte han litteraturen, inte minst den moderna poesin, som han sedan själv blev en del av. På 1960-talet började Åke Hodell uppträda i kretsen av konkreta poeter, där språket och bokstäverna användes både för sina ljudmässiga och innehållsliga kvaliteter. På Moderna Museet, i totalt mörker lyste Åke Hodell iförd pannlampa på sitt partitur och på publiken, som terroriserades både visuellt och språkligt med det pacifistiska slagnumret General Bussig.
I augusti 1914 utbröt första världskriget. Då var den 20-årige Louis-Ferdinand Destouches underbefäl i den franska armén och förlagd nära gränsen till Belgien.
Lars Lönroth om Woody Allens film A Midsummer Night’s Sex Comedy från 1982. Shakespeares komedi har blivit ett samtida relationsdrama som tar sin början i en föreläsningssal på Manhattan.
Hur lät polaroidkameran? Hur lång tid väntade man? Vad hände i kroppen när bilden väl kom fram?Kommer ni ihåg hur förväntansfull man var när den bubbliga ytan transformerades till bleka färger och glåmiga siluetter?
1971-72 målade Peter Tillberg det som kommit att bli hans mest kända målning och en verklig klassiker, ja, närmast ett begrepp: Blir du lönsam, lille vän?
En upp och nervänd James Bond kallades filmen ”Spionen som kom in från kylan” när den kom 1965 och som byggde på John le Carrés succéroman med samma namn.
Resor är populära motiv på filmer. Allt kan hända längs vägen. Kärlek, komedi eller fara. Det visste regissören Henri-Georges Clouzot. Mårten Blomkvist utnämner hans film Fruktans lön från 1953 till världens mest spännande.
New York-gruppen Television spelade in låten Marquee Moon i en enda tagning, trummisen Billy Ficca trodde bara att de repeterade. Karsten Thurfjell berättar med hjälp av gruppens gitarrister Tom Verlaine och Richard Lloyd.
Den franske sångaren och kompositören Charles Aznavour har skrivit mer än 750 sånger och har en förmåga som ingen annan att ständigt förnya sig. Programmet är gjort av Kerstin Berggren
1971, 1972, 1973 kom de ut, de tre böcker av Barbro Lindgren, baserade på hennes egna dagböcker, som bär titlarna Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner. Böckerna handlar om flickan Barbros uppväxt i Bromma i Stockholm, om hennes familj och vardagsliv. De har redan lästs av generationer och de älskas högt och djupt av väldigt många.
Fråga en finländare vilken tango som är den mest älskade och du får svaret Satumaa, Sagolandet. Helen Alm om den nostalgiska tangon om längtan bort till lyckans strand.
Sandemoses roman Vi pynter oss med horn från 1936 fortsätter berätta kring de teman som redan fanns med i berättelsen om Sandemoses mytiska alter ego Espen Arnakke i romanen En flykting korsar sitt spår, som utkom i Norge 1933.
Katarina Wikars om en samhällskritisk sagoroman för alla åldrar. 1973 kom den ut på tyska, Michael Endes Momo- eller kampen om tiden. Det är själva tidens gåta boken handlar om - att skapa utrymme i livet för lek och fantasi. Att romanen slagit an hos vuxna också är nog de kedjerökande tidstjuvarnas förtjänst.
I augusti 1914 utbröt första världskriget. Då var den 20-årige Louis-Ferdinand Destouches underbefäl i den franska armén och förlagd nära gränsen till Belgien.
Fredrik Wadström om Aleksander Galins pjäs "Stjärnor på morgonhimlen" från 1982. Sommaren 1980 interneras prostituerade och socialt utslagna människor i Moskva inför sommar-OS i staden. Aleksander Galins pjäs utspelar sig på ett mentalsjukhus utanför Moskva där några av dessa människor låsts in under OS för att inte störa stadsbilden för utländska besökare. I samband med vinter-OS i ryska Sotji har pjäsen fått ny aktualitet när migrantarbetare och politiska aktivister förföljs på liknande sätt. "Stjärnor på morgonhimlen" blev en stor händelse på sovjetiska teaterscener under perestrojkan i slutet av 80-talet och har spelats på många platser runt om i världen.
Fairytales är en av konstnären Cindy Shermans kända fotoserier från mitten av 80-talet. Sagor för vuxna. Bilder fulladdade av stämningar och ett pågående händelseförlopp.
Mycket har skrivits om hans återhållna spelstil där det viktiga aldrig sägs rakt ut. Han slog igenom redan innan kriget som gangster på flykt i Pépé från Marseille och fick definitiv stjärnstatus i Den stora illusionen och Dagen gryr.
Snödrottningen kommer alltid tillbaka - som Disneyfilm och som opera. HC Andersens saga som skrevs i mitten av 1800-talet handlar om den elaka snödrottningen som kidnappar pojken Kai och om hur kompisen Gerda rycker ut till undsättning.
Annandag jul hemma i mormors lägenhetskök. Ugnsluckan öppnas och stängs, öppnas och stängs. Fågeln måste ösas! Anna Tullberg slår ett slag för hundraåriga kvinnor och Rådmannens kalkon. Hirams klassiker för att få en torr fågel att bli saftig.
Med Suecia antiqua et hodierna skulle stormakten Sverige hyllas. På 353 planscher samsas tekniska landvinningar, fornminnen, slott och stadsvyer. I klassikern letar Roine Wiklund och Anton Åström efter ett rådhus i Luleå som aldrig funnits.
Fairytales är en av konstnären Cindy Shermans kända fotoserier från mitten av 80-talet. Sagor för vuxna. Bilder fulladdade av stämningar och ett pågående händelseförlopp.
Snödrottningen kommer alltid tillbaka. HC Andersens saga skrevs i mitten av 1800-talet och blev liksom hans andra sagor mycket populär särskilt i hemlandet Danmark. Klassikern ägnar sig åt berättelsen om den elaka snödrottningen som kidnappar pojken Kai och hur kompisen Gerda rycker ut till undsättning.
Vem känner idag till det klassiska paret Kal & Ada – två huvudpersoner i göteborgsvitsarnas persongalleri. Och måste alla från Göteborg vara vitsiga och roliga, även författare och konstnärer?
Vem känner idag till det klassiska paret Kal & Ada – två huvudpersoner i göteborgsvitsarnas persongalleri. Och måste alla från Göteborg vara vitsiga och roliga, även författare och konstnärer?
Jean Gabin har kallats filmhistoriens coolaste skådespelare. Mycket har skrivits om hans återhållna spelstil där det viktiga aldrig sägs rakt ut. Han slog igenom redan innan kriget som gangster på flykt i Pépé från Marseille och fick definitiv stjärnstatus i Den stora illusionen och Dagen gryr.
Texten till Strange Fruit är kort och grym; två döda kroppar hänger i ett träd - som tunga, underliga frukter. Det är två afroamerikanska män har mördats av en lynchmob. Billie Holiday tolkade Strange Fruit 1939 och laddade den med sin egen erfarenhet av rashat och förtryck.
Den kända bysten av drottning Nefertiti är ett konstverk med samma självlysande kraft som hos en hyllad rockstjärna. Det är en av konsthistoriens riktiga ikoner.
Boris Vian var en fransk tusenkonstnär: författare, poet, trumpetare, sångare, uppfinnare and ingenjör. Dagarnas skum blev en enorm framgång som kärleksroman bland unga på 60- och 70-talet.
1936 skrev Klaus Mann, son till Thomas Mann, romanen Mefisto – romanen om en karriär i exil i Amsterdam. Mann hade likt många andra kulturellt verksamma lämnat Nazi-Tyskland redan 1933. Romanen handlar om skådespelaren Henrik Höfgen som likt en kameleont anpassade sig det nya naziststyret trots att han innan maktövertagandet gjort sig känd som kommunist.
I utkanten av Östra kyrkogården i Malmö ligger en brutal blomsterkiosk i betong, byggd 1969. Byggnaden saknar hängränna och fönstren är fastsatta med svart fogmassa. Arkitekten Sigurd Lewerentz (1885-1975) som blivit allt mer uppmärksammad över hela världen ritade huset i slutet av sitt liv när han var över åttio. Byggnaden är hans mest avskalade och extrema. Till kiosken kommer människor från hela världen för att studera Lewerentz lösningar. Louise Epstein har tittat på huset tillsammans med arkitekterna Lars Asklund och Janne Ahlin.
1891 invigdes Skansen i Stockholm. Det är världens äldsta friluftsmuseum i sitt slag. Grundaren, Artur Hazelius, ville rädda delar av det gamla Sverige undan förgängelse.
En av landets mer berömda byggnader hyser "maktens innersta kärna", men hur ser det ut egentligen? I Klassikern får vi veta mer. Mats Arvidsson besöker arkitekten Ferdinand Bobergs Rosenbad. Från 2008
Om man åker på guidad visning runt Stockholm finns det ett hus som man alltid besöker. Ett hus som många ibland tror är kungligt, eftersom det har tre kronor på toppen.
Porrfilmen Långt ner i halsen ses som den mest framgångsrika och inflytelserika i sin genre. Den var gjord på 35 millimeters film, hade specialskriven musik och en handling med stora inslag av humor.
Helmut Newtons bilder är omstridda. Var han en klassisk voyeur med pornografisk blick eller någon som visar fram kvinnan som vet vad hon vill? Newton erkände alltid att han var en manipulatör.
-Hur kort skulle klänningen vara? Det var den stora frågan när sopranen Hjördis Schymberg hade en uppfattning och Isaac Grunewald en helt annan. Klassikern handlar om Hilding Rosenbergs opera Lycksalighetens ö , som hade premiär på Kungliga Operan i Stockholm under krigsvåren 1945.
En av de bästa litterära skildringarna av Europas grymma och blodiga 1900-tal är Elsa Morantes ”Historien” från 1974. Den utspelas under andra världskrigets Rom, skriven i en ursinnig vrede mot makten, krigen och härskardrömmarna och med en oändlig medkänsla med de arkebuserade, stupade, torterade och ihjälfrusna.
Det handlar om romanen Howards End skriven av den engelske författaren E M Forster (1879-1970), känd också för romaner som Ett rum med utsikt och En färd till Indien.
Vågar man se om en film som gjorde stort intryck på en för 25 år sedan? Anna Tullberg börjar med att ta sig in på Staatsbibliothek zu Berlin, där änglarna i ”Himmel över Berlin” hängde i Wim Wenders film från 1987.
Sveriges vackraste byggnad ser ut som en lappkåta, är rödmålad och luktar tjära. Kiruna kyrka uppfördes för 100 år sen och rivs som plockepinn när underjordsgruvan gör marken osäker. Och ska återuppstå nån annanstans. Från 2012,
Klassikern handlar om en av världens mest framgångsrika och mest cyniska författare, Somerset Maugham (1874-1965) som älskade teater, lyx och elaka skämt.
Nästan hela Sveriges befolkning har någon gång varit där - på Ullevi i Göteborg. Antingen på någon konsert med Springsteen, för att höra monstertruckarna vråla eller se speedwayfältet sätta fart i kurvorna.
Utgivningen av Julio Cortázars roman ”Hoppa hage”, år 1963, innebar en jordbävning i latinamerikanska litteraturen. Den fick ett oerhört gensvar, särskilt bland unga läsare.
I höst är det 20 år sedan nationalbiblioteket i Sarajevo brann ner efter att ha beskjutits med serbiska granater från bergen. Marie Liljedahl berättar byggnadens historia.
Jon Jordås om vikingarnas vett och etikett, och om Nordens äldsta livsvisdomar. Hávamál räknas till de klassiska fornnordiska texterna. Från början fördes innehållet vidare från generation till generation genom muntlig tradering.
Skulptuen Fruit Bats, Flyghundar, från 1991. Verket består av en paraplyformad tvättvinda och på den har konstnären Lin Onus hängt 100 handgjorda sovande flyghundar med vingarna hopvikta runt kroppen.
Somalia sägs vara ett land av poeter. Ett land där människor bär med sig orden i sitt minne och där dikter har ett syfte och en mening – en historia att berätta. Den mest kände poeten är Sayyid Muhammed Abdille Hassan.
Den franske tecknaren och grafikern Gustave Doré (1832-1883) illustrerade de verkligt stora klassikerna: Milton, Dante, Balzac, Poe, Byron och Bibeln förstås - i vissa fall har hans bidrag överlevt texterna som de ursprungligen ackompanjerade.
Denne galjonsfigur för den franska viskonsten som skrivit mer än 700 sånger har en förmåga som ingen annan att ständigt förnya sig. En Klassiker av Kerstin Berggren från 2011
När Ariane Mnouchkine och hennes teatertrupp Théâtre du Soleil, på filmfestivalen i Cannes 1978, gick in sig i salongen på galavisningen visste de att de franska kritikerna redan skrivit sin avrättningar.
"Jag tror inte jag varit riktigt varm någon gång sedan i somras" De saliga orden är Nils Karlsson Pysslings. Han och Bertil har just fått eld i den lilla blå kakelugnen i råtthålet och en vänskap gror i värmen. Astrid Lindgrens novell från 1949 om två små gossar som förenas av ensamhet är en klassisk berättelse om sorgerarbete och nyorientering, men innehåller också finurliga referenser mellan arkitektur, heminredning och det undermedvetna. Fast vad händer om en filmregissör missförstår alltihop? Jenny Teleman tar sig an Nils Karlsson Pyssling. Killevippen!
Sommaren 1975 hade Stephen Spielbergs Hajen premiär och gjorde succé på ett sätt som Hollywood inte sett maken till. Sofia Bagge dyker på djupt vatten i Klassikern.
Upplägget var det enklast tänkbara; ett förlossningsrum, en svettig mammam en blek pappa och en superpedagogisk barnmorska. En dramaturgisk urscen som fick några att stänga av teven men desto fler att sitta kvar.
Ingen kunde strukturera feber som författaren Stina Aronson (1892-1956). Katarina Wikars läser om Feberboken, Aronsons modernistiska manifest från 1931 och upptäcker ord som fortfarande bär: "bitterbrev", "samhällsmikrober", "nervspetsliv".
1900-talets utan jämförelse mest spridda revolutionära skrift är den i fickformat tryckta Maos lilla röda. Boken heter egentligen Citat ur ordförande Maos verk och är precis det: 427 olika citat indelade i 33 kapitel, med avsnitt från Maos verk, militärpolitiska skrifter och viktigare tal. Boken var tänkt att fungera som en handbok i genomförenadet av Kulturrevolutionen och ambitionen var att det skulle finnas en "lilla röda" per innevånare i landet (750 miljoner, 1967). Den slutgiltiga upplagan blev dock flera miljarder exemplar och 100-tals tryckerier var i åratal helt sysselsatta med mångfaldigandet. Efter att Mao Zedong avlidit 1976 uppmanades dock de kinesiska medborgarna att lämna sina exemplar till pappersinsamlingen och 1979 förbjöds fortsatt försäljning av boken, som sedan dess inte tryckts i Kina, annat än i piratutgåvor. Editionshistoriskt sett, och sådant bör man ju vara noggrann med när det gäller en "helig skrift", har det funnits tre principiellt mycket särskilda utgåvor. En första upplaga innan Lin Biao officiellt utsågs till Mao Zedongs efterträdare. En andra upplaga med just denne försvarsminister Lin Biaos sanktfierande företal, med ett antal glödande argument för varför man måste studera Citaten och varför man bör följa ordföranden i vått och torrt. Och till sist en tredje upplaga med Lin Biao lika sorgfälligt utrensad, efter dennes störtdykande i ett flygplan över Manchuriet. Göran Sommardal har i dagens Klassikern tagit fram sitt eget, av Lin Biao förordsförsedda exemplar av Maos lilla röda ur bokhyllan. Hans favoritcitat för dagen: "Revolutionen är ingen middagsbjudning."
1909 färdigställde konstnären Richard Bergh efter flera års arbete det stora porträtt av Gustaf Fröding där poeten sitter i sin sjuksäng med armarna i kors och blicken i fjärran.
Angela är 14 och dödsförälskad i Jordan Catalano. Brian är socialt inkompetent, nördig och lika dödsförälskad i Angela. Rayanne vill synas av alla, hela tiden, och Rickie är gay men har aldrig sagt ordet rakt ut. När den amerikanska tv-serien Mitt så kallade liv (My So-Called Life, skapad av manusförfattaren och producenten Winnie Holzman) hade premiär 1994 var den unik i sitt sätt att ta både ungdomar och vuxna på allvar. 13-åriga Claire Danes lyser med en sån kraft i huvudrollen, att hennes filmstjärnekarriär redan kändes given. Ingen som har sett serien kan glömma hur det känns att kyssa Jared Leto för första gången. I veckans Klassikern återvänder Karin Arbsjö till serien som förgyllde hennes tonår - men som lades ner efter bara 19 avsnitt.
Seriens skapare David Simon har sagt att trots att The Wire kan framstå som ett kriminaldrama så handlar den egentligen om en amerikansk stad, Baltimore och "om hur vi lever tillsammans.
I Klassikern minns Maria Edström hans gärning och vi hör Per Oscarsson själv i en intervju som Lennart Swahn gjorde 1961 och från Cannesfestivalen 1966 där han vann pris som Bäste skådespelare för sin huvudroll i Svält.
Dagens Klassiker från Kulturredaktionen är just precis det - en riktig klassiker. Mats Arvidsson berättar om ett konstverk som var känt redan innan det hade målats! Carl Larssons tavla Midvinterblot, som finns på Nationalmuseum i Stockholm.
Frilansjournalisten Rita Rusanen har lyssnat på favoritskivorna och läst bland annat Laura Joplins bok om sin syster Love, Janis, översatt av Eva Haskå.
Claude Chabrol debuterade som filmregissör 1958 med filmen Vännerna. Innan han dog hann han med dryga 70 långfilmer plus en och annan tv-serie: Slaktaren, En man och två kvinnor, Ceremonin och många andra.
Hur många fröknar von Pahlen kan det finnas? frågar sig Katarina Wikars. Det finns i alla fall sju romaner att sluka, från ”Den blå rullgardinen” till ”Av samma blod”.
Syd Barrett var en av rockbandet Pink Floyds grundare. Han blev kickad från bandet sent 60-tal och försvann in i missbruk. Frilansjournalisten Lars Bryngelsson berättar om en man vars musikaliska hjärna liknade inte så många andras.
Den brittiska regissören Andrea Arnold slog igenom i mitten av 00-talet med filmen "Red Road" , ett handhållet hämnddrama i Glasgows utkanter. Katarina Wikars slår ett slag för att Andrea Arnold. .
Att musiker spelar sig själva på film är vanligt, att de blir intervjuade i dokumentärer är ännu vanligare. Men regissören Edgar G. Ulmer placerade en fiktiv historia inne i ett verkligt konserthus.
Det finns en brittisk skådespelerska som prisats och hyllats i decennier: Charlotte Rampling. Hon fick sitt genombrott 1974 i filmen Nattportiern. De mest mediokra projekt lyfter när Rampling gör sin entré.
Cecilia Blomberg har läst om en bok som handlar om kärnfamiljen - och som trots att den skrevs i början på sjuttiotalet fortfarande känns som ett viktigt inlägg i debatten om kvinnans plats i samhället.
