Interplay

Samhälle och kultur Arkiverat RSS aktiv

Interplay släpper inte längre nya avsnitt. Dolda mönster i musiken - där vetenskap och konst möts. Från 2015-2020.

Programsidan på sverigesradio.se

Feed-URL

Kryssa i valen ovan så skrivs feed-URL:en om - kopiera den sedan till din poddspelare.

Avsnitt (20)

Alla avsnitt Utan dubbletter
SpelaDatumTitelSäsong/avsnittLängd
2016-07-29 20:00 Mozarts musikmatematik - 7:34
2016-07-24 16:00 Franciskus solsång idag - 8:52
2016-07-15 20:00 Varför demenssjuka kan sjunga - 9:43
2016-07-08 20:00 Sången i demenssjukvården - 9:41
2016-07-01 20:00 Vägen till bästa konsertupplevelsen - 9:19
2016-06-24 14:00 Arkitektur som frusen musik - 8:40
2015-02-28 10:00 Konsten att återskapa en stil - 8:18
2015-02-21 10:00 Hitlåtens mysterium - 7:54
2015-02-14 10:00 Didos dolda klagan - 7:32
2015-02-07 10:00 Den hälsosamma sångfrasen - 7:12
2015-01-31 10:00 WA Mozarts musikmatematik - 7:21
2015-01-24 10:00 Perfektionen hos JS Bach - 7:31
2015-01-17 10:00 Rörelse och retorik i filmmusik - 8:16
2015-01-10 10:00 Retoriska figurer i klassisk musik - 8:00

2016-07-29 20:00 - 7:34

1700-talstonsättaren Wolfgang Amadeus Mozarts musik är fylld av tal och matematik.

Det berättar den brittiska matematikprofessorn Marcus du Sautoy i det här ”Interplay i P1”-programmet från 2015. - Han var närmast besatt av tal, säger Marcus du Sautoy. I "Trollföljten" är talet tre ett av de viktigaste. Nattens drottning har till exempel tre damer i sin tjänst, tre gossar visar vägen till Sarastros borg och sedan både börjar och slutar verket i tonarten Ess-dur som har tre b-förtecken i skalan, men det kanske mest spännande är något som Mozart har gömt i ouvertyren, tycker du Sautoy. Det är ett musikens motsvarighet till det matematiska förhållandet gyllene snittet i bildkonsten. Vid sidan av talet tre är talet två viktigt i "Trollflöjten" och så talar han om hur verket i sig markerar en viktigt övergång i musikhistorien. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i podden kraftigt förkortad.

2016-07-24 16:00 - 8:52

Vad kan den nästan 800 år gamla dikten Franciskus solsång säga om vad det innebär att vara människa idag?

Över detta reflekterar psykiatrikern Svante Bäck i detta Interplay i P1. Franciskus solsång är en dikt från 1220-talet, där den katolske munken Franciskus inte bara lovar Gud för skapelsen utan också besjälar den. Han kallar jorden för "moder" och "syster", månen för "syster", solen för "broder" och slutligen också döden för "broder". Några hundra år senare fick dikten också en melodi, i 1600-talets Tyskland, och på 1900-talet översattes den till svenska, av bland andra prästen och psalmdiktaren Olov Hartman. På 90-talet fick dikten ännu en ny musikalisk dräkt av den ryska tonsättaren Sofia Gubajdulina, i stycket "Sonnengesang". Det stycket framfördes av Radiokören och solister i anslutning till ett samtal om just solsången i Berwaldhallens Interplayserie, och en av dem som medverkade då var Svante Bäck. Bäck är psykiatriker i Västervik och har haft en relation till den här dikten sedan sin ungdom, och för honom är dikten till att börja med tidlös och som gjord också för oss idag: - Det handlar ju om vår relation till naturen och Franciskus talar ju om det som det är hans syskon, säger Bäck bland annat. Programmet skulle ha sänts första gången fredag 23 juli -16, men det var ett av de program som fick utgå då Ekot direktsände med anledning av attentatet i München. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i podden kraftigt förkortad.

2016-07-15 20:00 - 9:43

Svårt demenssjuka som inte kan tala kan ändå sjunga hela sånger.

En del av förklaringen ges av neurologen Jan Fagius i detta ”Interplay i P1”. Fagius är inte bara expert på hjärnan utan också en hängiven amatörmusiker, som sjunger i kör och spelar flöjt bland annat. Han har skrivit den mest omfattande populärvetenskapliga boken i Sverige om hur musik hanteras i hjärnan. Den heter "Hemisfärernas musik" och gavs första gången ut år 2002. Då han uppdaterade den i slutet av 2015 blev den dubbelt så tjock och kom att omfatta mer än 300 sidor. Det beror på att forskningen om hur musik hanteras i hjärnan har vuxit kraftigt sedan slutet av 90-talet, då det blev möjligt att fotografera vad som händer i hjärnan vid en viss aktivitet, berättar han. Att demenssjuka kan sjunga obehindrat fast de inte kan tala beror för det första på att språket och musiken sitter på olika ställen i hjärnan, berättar Fagius. - Det är påvisat i massor av studier, att musiken sitter i grunden till höger och språket sitter till vänster. Sedan samarbetar de över gränserna ... ... och ju mer utvecklad musikalitet desto mer får musiken en språklig förankring, men även om man skulle förlora språket och bli som det kallas på läkarspråk afatisk, kan man ha kvar den musikaliska uppfattningsförmågan och med andra ord kunna uppfatta tonhöjder och musikaliska förlopp, och kunna sjunga melodier med ord! - Precis, fastän man inte har några andra ord, och då handlar det om utantillsång - de sånger man har med sig från långt tillbaka i tiden; psalmer, barnvisor, slagdängor och så vidare, berättar Fagius. Fagius ger också sin syn på att sången inte tycks förbättra en demenssjuks tillstånd: - Nej, det tycks ju inte göra det utan vad det handlar om - åtminstone i huvudsak - är en tillfällig vitalisering, men vi ska ju inte påstå att en tillfällig vitalisering hos en dement person saknar mänskligt värde. Det är en form av livskvalitet där och då, säger han bland annat. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i podden kraftigt förkortad.

2016-07-08 20:00 - 9:41

Svårt demenssjuka slappnar av och blir mer samarbetsvilliga när deras vårdare sjunger för dem.

Docenten i vårdvetenskap Lena Marmstål Hammar har skrivit en avhandling efter att ha gjort en större studie på något som kallas "vårdarsång". Det begreppet myntades en gång i tiden av den numera pensionerade docenten i vårdvetenskap Eva Götell, och i det här programmet berättar Marmstål Hammar om sina rön. Marmstål Hammar var tidigare på Mälardalens högskola och är numera på Högskolan Dalarna. Vi följer också med musikterapeuten Lis Jacobsson i Sundbybergs kommun till en grupp med bland andra demenssjuka. Bland de allra sjukaste finns en gammal kvinna som ligger hopkurad i sin rullstol under en filt. Hennes ögon är slutna och det ser ut som att hon sover, men när Lis börjar att sjunga med henne händer det saker. Hon, som knappt kan säga vad hon heter, börjar att sjunga. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i podden kraftigt förkortad.

2016-07-01 20:00 - 9:19

Vad borgar för den perfekta konsertupplevelsen? Det är ämnet för detta ”Interplay i P1” fredag 1 juli kl 2016, med repris den 3 juli kl 1635.

För den musikälskande arkitekten Peter Erséus sitter konsertupplevelsen bokstavligen i väggarna. Erséus lyssnar på alltifrån konst- till pop- och rockmusik och har en klar uppfattning om vad han tycker och vilken konsertsal som enligt honom är Sveriges bästa, nämligen Göteborgs konserthus. Där har han haft många starka musikaliska upplevelser, bland annat då Göteborgs symfoniker och dirigenten Neeme Järvi framförde Stenhammars "Mellanspel från sången". Erséus berättar också hur det går till när nya konsertsalar projekteras och byggs, och sedan landar han i sin personliga uppfattning att det många gånger finns ett "visuellt buller" i våra konserthus idag. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i podden kraftigt förkortad.

2015-02-28 10:00 - 8:18

I vilken mån är det möjligt att skriva ny musik som låter som om den var skriven av en historisk tonsättare?

2015-02-21 10:00 - 7:54

Vad gör en låt till en hitlåt? Det är det fortfarande ingen som vet.

2015-02-14 10:00 - 7:32

Den är en av världens mest kända kärleksarior, och den bär på nycklar till barockens föreställningsvärld om hur exempelvis sorg skulle gestaltas i musiken.

2015-02-07 10:00 - 7:12

Det finns en musikalisk cykel eller fras som påverkar hjärtrytmen på ett hälsosamt sätt, i synnerhet om man sjunger i kör.

2015-01-31 10:00 - 7:21

1700-talstonsättaren Wolfgang Amadeus Mozarts musik var fylld av tal och matematik, i synnerhet i hans sista musikdramatiska verk ”Trollflöjten”.

2015-01-24 10:00 - 7:31

Johann Sebastian Bachs musik betraktas av många som perfekt i sig, men verken har till och med perfekta proportioner räknat i antalet takter.

Visar de 14 senaste av 20 avsnitt. Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.