I Norge ses svenska gäng som största hotet, Danmark vill stänga gränsen mot Sverige och i Finland väller knarket in över gränsen vid Haparanda och Torneå. Vad måste göras för att bryta utvecklingen?
Under de sista febriga sommarveckorna har vi kunnat läsa om och se hur svenska gängkriminella expanderar in i våra grannländer och hur svenska myndigheter både jagar allt fler misstänkta som befinner sig utomlands och samarbetar alltmer internationellt.
Säsongens sista avsnitt av I lagens namn handlar om hur svenska gängkriminella i allt högre utsträckning tar sin brottslighet utomlands och skapar internationella samarbeten.
I avsnittet frågar Martin Wicklin två centrala personer vad som kan och måste göras: Håkan Wall är chef för polisens internationella enhet. Manne Gerell är docent i kriminologi vid Malmö universitet.
Sveriges 450 kilometer långa gräns mot Finland är särskilt sårbar för narkotikasmuggling. Tullverket ser hur mängder av narkotika väller in i vårt grannland. På andra sidan Torne älv är priset ofta det dubbla.
En lastbil lämnar ett garage i Södertälje och påbörjar en 180 mil lång resa över gränsen från Haparanda och in i Finland. Den gör samma rutt. Om och om igen. Totalt handlar det om hundratals kilo knark och en miljon narkotikaklassade tabletter.
– Det är gömmor i naturen, gummibåtar över älven och på vintern skotrar. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Erik Furumark, gruppchef på Tullverket i Haparanda.
Det är här, vid gränsövergången mellan Haparanda och Torneå, som merparten av knarket passerade i en smugglingshärva som nystades upp i Finland förra året.
Hösten 2022 får finska polisen höra att personer från Dödspatrullen rör sig i landet och misstänker att de kommer begå våldsdåd. Men istället sker något annat - under ytan. När svensk polis senare gör en husrannsakan i Rinkeby i Stockholm hittar de en väska med ett vapen och en flygbiljett till Finland - utställd i en av Dödspatrullens utpekade ledares namn - och misstankarna stärks ytterligare.
Svenska kriminella grupperingar samarbetar i allt större utsträckning med internationella nätverk. De tar egna marknadsandelar på narkotikamarknader och lejer ut torpeder. Det här har lett till att svenska myndigheter ingår i fler gemensamma utredningsgrupper med andra länder. De senaste åren har det handlat om ungefär 25 utredningar per år.
– Vår brottslighet är mer internationellt komplex idag. Många av de som är kriminellt aktiva och högre upp i strukturerna befinner sig i andra länder och kan med hjälp av modern teknik fortsätta utöva sin brottslighet i andra länder, säger Anne-Christine Maderud, senior åklagare och knutpunkt för Eurojust i Sverige.
Att kända kriminella nätverk etablerar sig i Haparanda får också stora konsekvenser lokalt. Erik Furumark berättar att ungdomar rekryteras för att sälja i skolorna och att 12-åringar säljer droger på stan.
– Jag har ju pratat med politikerna och när de frågar vad vi ska göra för att inte problemen ska komma hit så säger jag att frågan är inte om problemen kommer hit - de är redan här.
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Programledare och reporter: Martin Wicklin
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudmix: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Svenska myndigheter jagar allt fler brottsmisstänkta och dömda som håller sig undan utomlands. Samtidigt ställs polismyndigheter i andra länder inför nya utmaningar när våldsamma svenska gängkriminella etablerar sig.
I Stockholms säkerhetssal sitter två barndomsvänner. Det är första gången de ser varandra på flera år och när de nu gör det så är det som åtalade för ett kontraktsmord på en man i Uppsala 2017. Det mord som gav det kriminella nätverket Dödspatrullen dess namn. Men misstankarna rör också internationell droghandel.
2015 utbröt en dödlig gängkonflikt i Järva i nordvästra Stockholm. Utöver de mord och vapenbrott som skedde då så inledde båda grupperingarna en expansion av sin kriminalitet. Dödspatrullen tar sig till Spanien, Danmark och Finland. Shottaz knyter kontakter i Norge.
Sedan 2020 har antalet europeiska arresteringsordrar för att få personer utlämnade till Sverige för att ställas inför rätta eller avtjäna straff ökat från 169 till 275 under förra året. Första halvåret 2024 följer samma mönster, visar siffror från Åklagarmyndigheten.
Det här är del ett av två avsnitt där vi berättar om hur den kriminella expansionen har gått till och de utmaningar som våra grannländer nu står inför när våldsamma svenska gängkriminella etablerar sig.
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Programledare och reporter: Martin Wicklin
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudmix: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Polisens Kalla fall-grupper står i startgroparna för att använda traditionell släktforskning tillsammans med den senaste DNA-tekniken för att spåra mördare som gått under radarn. Samtidigt är de kritiska till att de inte kommer kunna använda släktforskning på oidentifierade offer.
DNA-dammsugare, ancient DNA och mänskligt DNA från luft... Utvecklingen kring att få fram DNA går framåt i snabb takt. Men det som Kalla fall hoppas mest på i närtid är DNA-släktforskning som förväntas bli en del av polisens nya verktyg under 2025.
Linda Kvist som är landets första och enda fastanställda släktforskare inom polisen hoppas mycket på metoden som visat sig vara framgångsrik även om den väckt etiska frågor.
– Visst man kanske tycker det är känsligt att ladda upp DNA från en gärningsperson som inte har givit sitt medgivande att finnas i databasen men då får man också titta ur anhörig- och brottsofferperspektivet att här är det faktiskt en person som blivit mördad.
Men hon och kollegan Marie Jansdotter på Kalla fall i region Syd är kritiska till att det nya lagförslaget i biometriutredningen har begränsningar som gör att flera av de kalla fallen aldrig kommer kunna prövas mot den här metoden.
– Biometriutredningen ger utrymme för att söka en gärningsperson, den ger inte utrymme för att identifiera okända offer och det är jättesvårt för oss att bedriva en utredning utan att veta vem huvudpersonen i ärendet är, säger kriminalinspektör Marie Jansdotter.
– Det är mordoffer, man vet inte vilka de är och de har varit oidentifierade i över 20 år. Jag tycker det e jättesorgligt, säger Linda Kvist.
Nyhetsklippen i avsnittet kommer från ABC News, NBC News samt Sveriges Radio
Programledare: Martin Wicklin
Reporter och producent: Pernilla Wadebäck
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans
När Kalla Fall tar sig an det olösta mordet på Bussaba Carlsson från 1989 får de nya DNA-träffar och en förhoppning om att få fast mördaren. Men motivbilden spricker och plötsligt står de med två misstänkta gärningsmän.
Mordet på tvåbarnsmamman Bussaba Carlsson är ett av runt 600 olösta kalla fall i landet. Kvinnan som levde ett dubbelliv och prostituerade sig i Göteborg hittades brutalt ihjälslagen i ett friluftsområde 1989.
Drygt 30 år senare öppnas utredningen på nytt och det kalla fallet blir hett när polisen får fram DNA-spår från sperma. En man grips och häktas på sannolika skäl misstänkt för mord och för första gången låter han sig intervjuas i media.
– Eftersom jag var helt oskyldig så tänkte jag i min enfald att de kommer ju förstå att jag inte har någonting med mordet att göra. Men det var bara början på en mardröm som höll på i 107 dagar, säger mannen.
Istället för att gå mot en lösning kantas utredningen av bakslag. Polisens motivbild kring mannen spricker och dessutom kommer det in en DNA-träff på ytterligare en man.
– Då har vi ett problem, då har vi ju mer än en person som har någon form av misstanke, säger åklagaren Mats Ihlbom.
Den man som suttit häktad är numera avskriven från misstankarna och det kalla fallet som blev hett är nu åter ett kallt fall.
Programledare: Martin Wicklin
Reporter och producent: Pernilla Wadebäck
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Namn och röst på den man som varit häktad misstänkt för mordet har bytts ut. Programmet gjordes sommaren 2024 i samarbete med P3 Krim.
Nära en förskola i Enskededalen i södra Stockholm sprängs det vid en lägenhetsport två kvällar i rad under mellandagarna 2022. Våldsvågen med sprängningar, skjutningar och mord som sköljer över landet liknas vid ett blodigt inbördeskrig där flera gränser passeras.
Det startar som en konflikt mellan Foxtrot- och Dalen-nätverket och grundar sig i narkotikamarknaden. Men snart uppstår en splittring inom Foxtrot där de forna vännerna Rawa Majid och Ismail Abdo blir dödsfiender och oskyldiga anhöriga blir måltavlor.
I gängkriget i Sverige passeras nya gränser där unga pojkar fritas från SiS-hem och rekryteras för att mörda eller spränga. Men flera av ledarna i den här konflikten tycks vara utom räckhåll - de befinner sig utomlands och fortsätter styra våldet på distans.
I lagens namn summerar nästan två år av blodigt gängkrig med start på förskolegården i Enskededalen tillsammans med Linus Lindahl som är reporter på P3 Krim..
– Kommer du inte åt dem som är högst upp så kommer ju konflikten att fortsätta, säger Linus Lindahl.
Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Lars Truedson/Lova Nyqvist Sköld
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans
En bil står på tomgång utanför ett lägenhetshus i Helsingborg. Förbipasserande ser en livlös man i förarsätet. Mannen är skjuten och kort senare stoppar polisen en 16-åring på en elsparkcykel med en ”gråglock” i byxlinningen.
Länge var pistoler från forna Jugoslavien det som stod högst upp på de kriminella gängens önskelista men de senaste åren har det ändrats. Nu ser polisen och Tullverket att så kallade hybridvapen blivit allt vanligare. I USA kallas det ghost guns - spökvapen - där vapendelarna går att köpa lagligt i olika länder och där man sedan själv bygger ihop ett helt nytt skjutvapen som är nästan omöjligt att spåra.
Mordet i Helsingborg i augusti 2023 är ett av flera mord där gängkriminella använt sig av en så kallad gråglock som är en typ av hybridvapen.
– Minst ett tiotal mord har begåtts med de här vapnen och ett stort antal personer har blivit lagförda för grova vapenbrott, säger Johan Gustafson som är kriminalinspektör på Nationellt skjutvapencenter.
Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans
En 6-årig flicka kommer in till akuten med sönderfrätt magsäck efter att ha fått i sig ättika. Hon är smutsig och undernärd och har även gamla skador. Men hur har hon fått skadorna? I dagarna kommer hovrätten med sin dom.
I media kallas det för ”ättikafallet” och tidigt riktas misstankarna mot föräldrarna till flickan. Det är ett fall som skakat om Sverige och de som mött flickan har blivit djupt berörda. Polisens barnförhörsledare Petra Johansson:
– Jag frågar henne om hur det är när hon sitter där i tvättstugan och hon säger att det är ensamt. Känslan av att höra de andra utanför, man får inte vara med. Hon är inte ens säker på om syskonen vet att hon är i huset.
Föräldrarna har förnekat brott men dömdes till åtta års fängelse i tingsrätten. Under försommaren 2024 har fallet varit uppe i hovrätten som meddelar sin dom inom kort.
Det här avsnittet har gjorts i samarbete med P3 Krim
Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Lars Truedson/Pernilla Wadebäck
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Artificiell intelligens har blivit ett verktyg för förövare som konsumerar barnpornografi. Hör åklagaren Emelie Källfelt och professor Fredrik Heintz samtala om hur AI utnyttjas som ett brottsverktyg men också om hur AI kan användas i brottsbekämpningen.
Samtidigt som polisen kämpar med växande utredningshögar så dyker allt oftare en ny typ av övergreppsmaterial upp i beslagen som man inte riktigt vet hur man ska hantera. Frågan är om rättsväsendet är rustat för att möta den nya AI-tekniken.
– Det här är inte första gången som tekniken ligger före juridiken - det är två helt olika fenomen. Tekniken går fort, det gör inte juridiken, säger senior åklagare Emelie Källfelt vid Utvecklingscentrum i Göteborg.
– Ju bättre polisen blir på att använda den här tekniken desto större möjligheter har de att lösa sin uppgift och därmed identifiera de offer och de förövare som finns och se till att de blir lagförda, säger Fredrik Heintz som är professor vid Linköpings Universitet med artificiell intelligens som forskningsområde.
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans
En man skriver in sina önskemål i ett AI-program: ”Nine year old girl laying down in bed nude”. Han är långtifrån ensam om att skapa AI-genererad barnporr. På hemliga forum lär förövare upp varandra i hur man får fram verklighetstrogna övergreppsbilder och filmer på barn.
AI-skapat övergreppsmaterial har ökat kraftigt enligt polisen. På Regionalt IT-brottscentrum i polisområde Väst dyker det upp AI-skapade bilder i nästan alla beslag och utredarna som granskar bilder och filmer börjar få svårt att skilja dem från verkliga övergrepp.
– Vi kommer ju leta efter barn som inte finns och då kommer vi behöva lägga resurserna på fel saker, säger utredaren Andreas Grym.
Kan inte klassas som grovt
Trots att det kan handla om hänsynslösa övergrepp som skildras så kan AI-genererade bilder och filmer aldrig klassas som grovt barnpornografibrott. Enligt nuvarande lagstiftning måste det vara ett verkligt barn som utsätts för att det ska bli grovt brott.
– Finns det tecken på att det är AI-genererat så måste jag sänka det ner till normalgraden även om det skulle vara särskilt hänsynslöst - det är så lagstiftaren resonerar, säger polisutredaren Lars Uggla.
Reporter/producent: Pernilla Wadebäck
Programledare/producent: Martin Wicklin
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans
2010 varnade Carin Götblad att tusentals unga riskerade hamna i kriminalitet. Men varningarna hörsammades inte. I ett samtal med kriminologen Amir Rostami pratar de om samhällets utmaningar.
I sista avsnittet av I lagens namn för i år möts polismästaren för polisens nationella operativa avdelning, Carin Götblad och professorn i kriminologi Amir Rostami i ett samtal om gängens framväxt, varningarna som inte hörsammades, möjliga orsaker till det eskalerande våldet och framtidens utmaningar.
Progamledare: Martin Wicklin
Producent: Viktor Papini & Lars Truedson
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se
Falska inkomstuppgifter är en ny trend bland grovt kriminella. Åklagare och Skatteverket larmar om att kriminella köper sig till falska inkomstuppgifter för att lura polisen och ta del av välfärden.
Genom så kallade ekobrottsspecialister kan kriminella runt om i landet köpa sig till falska inkomstuppgifter. Metoden är en nyckel in i legala strukturer och möjliggör flera olika typer av brottsupplägg.
Flera myndigheter vittnar om svårigheter att bekämpa brottsligheten och vill se mer förebyggande åtgärder. Om det fortsätter som nu riskerar skattemoralen att bli urgröpt, säger åklagare Daniel Larson vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg.
- Till slut så kommer hela vårat välfärdssystem vara utmanat och de som gör rätt för sig kommer befogat ställa frågan, vad fan får jag för mina pengar?
Reporter: Robin Jonsson
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Viktor Papini
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se
Sverige sticker ut internationellt med antalet sprängningar i kriminella uppgörelser. Hittills i år handlar det om 70 stycken. Det uppger Nationellt bombdatacenter för I lagens namn.
Majoriteten av bomberna som polisen tagit i beslag det senaste halvåret är hemmabyggen.
Enligt en åklagare tycks så kallade termosbomber vara en del av vapenarsenalen i kriminell miljö. Redo att användas när det behövs.
I programmet tittar Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin närmare på två sprängningar från januari 2023 och en utpekad bombinstruktör.
Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se
Rekordmånga unga mellan 15 och 17 år har åtalats i 2023 för misstankar om bland annat mord och grovt vapenbrott. Det visar siffror som I lagens har tagit fram.
Siffran skulle kunna vara ännu högre men flera av barnen som agerat utförare genom att skjuta mot lägenheter och personer har varit under 15 år och åtalas inte.
Gängkonflikterna 2023 har beskrivits som ett proxykrig med barn som utförare, där anstiftarna gömmer sig bakom anonyma alias i olika chatt-appar.
I det här programmet har Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin grävt ned sig i fallet med sprängningen i Kista i januari 2023 och frågar sig, hur går det till när barn rekryteras?
Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Elin Rosenberg
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se
En orolig mormor blir uppringd av sitt barnbarn. Han säger att han hamnat i trubbel, att han behöver pengar. Men rösten tillhör inte honom. Faktiskt ingen alls. Ingen människa i alla fall.
AI-skapade röstkloner blir allt vanligare, och nu varnar svensk polis för att fenomenet redan är här.
Men samma teknik används av polisen. Algoritmerna avslöjar brottslingens ansikte och inom några år kan sex miljoner svenska pass vara scannade.
Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Mattias Pleijel
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Ett mord upptäcks. En gärningsman saknas. Men DNA från en misstänkt person har lämnats på platsen. Med en ny DNA-teknik kan polisen få hjälp att fastställa åldern på den misstänkta mördaren.
Klockan är tre på eftermiddagen en vårdag 2020. Diljot står utanför Norrmalms polishus. För ett halvår sen lämnade han Indien för en ny framtid i Sverige. Det blev inte alls som han hade tänkt sig.
Frejas storebror är kriminell och flyr landet. Händelsen får stora konsekvenser för Freja som idag tycker att samhället svek när hon behövde det som mest.
I region Syd har polisen genom en ny metod förhindrat flera potentiella skolattacker. Men runt om i landet ser förutsättningarna och handlingsplaner väldigt olika ut.
Det dödliga relationsvåldet drabbar nästan uteslutande kvinnor. Men forskning visar också på ett stort mörkertal av våldsutsatta män som ofta lider i det tysta utan att varken anmäla eller söka vård.
Tusentals förövare har sen 2020 kommit undan att betala skadestånd. Många brottsoffer vittnar om en svår process där de varken vågar, vill eller förstår hur de ska driva in sina skadestånd.
Det tog fyra och ett halvt år från Klaras anmälan till att domen mot hennes ex-pojkvän om grov fridskränkning vann laga kraft. Vi har tidigare kallat henne för "Linnea". Nu berättar hon om hur den långa rättsprocessen påverkat henne.
Allt fler tolkar arbetar inom det svenska rättsväsendet och har stor betydelse för utfallen. Men vem granskar dem? I lagens namn tittar närmare på fall där tolkar, som arbetar i rättegångar och polisförhör, anmälts för att ha brutit mot så kallad god tolksed.
Den 11 september är det riksdagsval i Sverige och enligt väljarna är kriminaliteten en av de viktigaste valfrågorna. I dagens avsnitt av I lagens namn möts justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) i en rättspolitisk debatt.
I november 2021 slår insatsstyrkan till mot ett gult hus utanför Falköping. Där bor en man med tidigare koppling till NMR och han har varit på Säkerhetspolisens radar under flera års tid. De hittar en säck med kopparsulfat, krutrester och en bunt med orangea tändkablar. Och vid hans dator ligger vapendelar av plast som han själv har skrivit ut med sin 3D-skrivare.
Daniella började livet på andra sidan av lagen tidigt. Hon växte upp i en kriminell miljö och drogerna kom in i hennes liv. Under flera år var hon tillsammans med en ledare inom ett kriminellt nätverk och hon blev själv en del av brottsligheten. – Sedan jag var ganska liten har jag varit en del av det där. Det har liksom varit ganska normalt för mig, berättar Daniella för I lagens namn.
En 25-årig blir skjuten till döds vid en hållplats i Märsta. En misstänkt grips flera månader senare. Han döms för mord i tingsrätten men frias i hovrätten på samma bevisning. Snart ska fallet prövas i Högsta domstolen. Frågan är, var beviskraven för höga i hovrätten?
I skuggan av gängkriminaliteten växer heroinmarknaden i Sverige. Det säger poliser från Stockholm, Göteborg och Malmö som I lagens namn har pratat med. Trots det läggs få resurser inom polisen på att få stopp på ökningen. – Vi ser att det kommer nya säljare hela tiden, säger narkotikaspanaren Martin till I lagens namn.
Polisen Per Gustafsson och hans kollega åker ut på ett larm till resecentrum i Skövde. Känslan är att det handlar om ett vanligt rutinuppdrag. Men det slutar med att Per misshandlas så svårt att han inte klarar av att komma tillbaka till polisyrket igen.
Under året har flera advokater tvingats slå sig ned - inte på sina vanliga platser i tingsrätterna - utan på de åtalades plats, misstänkta för olika brott. I lagens namn handlar den här veckan om uteslutna advokater och advokatetik.
Två vänner ligger till synes livlösa bredvid varandra på en innergård i Hjulsta. Båda är skjutna i huvudet. Skjutningen är en del av konflikten mellan två grupperingar i Järva. En ärvd konflikt.
"Marie" har precis lämnat sin dotter på Kulturskolan i Husby centrum när hon hör skott avlossas. Framför henne avrättas en man och hon själv är nära att träffas av skotten. Händelsen och de två gärningsmännen fastnar på film – bara en av dem döms.
Överfulla fängelser och en kriminalvård som går på knäna. Så ser situationen ut i Sverige 2022. Överbeläggningarna och trängseln skapar inte bara dålig stämning bland de som fängslas utan har även blivit en riskfaktor när det gäller säkerheten.
Hur ska kronvittnen användas? Är det rimligt med straffrabatter? Och var går gränsen för vem som ska avlyssnas utan brottsmisstanke? Det är några av de saker som diskuterades när Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M) och Adam Marttinen(SD) möttes i en rättspolitisk debatt.
2016 instiftade regeringen två nya brott för att skärpa straffen vid grova narkotikabrott. Men har lagen verkligen resulterat i skärpta straff för de som ertappas med stora mängder narkotika?
Allt fler tidigare ostraffade döms till långa fängelsestraff för grova narkotikabrott. Trenden har noterats av åklagare runt om i landet och siffrorna visar att det stämmer.
Det finns få saker som väcker lika mycket ilska som våldtäkter mot barn. Det ses ofta som det oförlåtliga brottet och det höjs ofta röster, inte minst i sociala medier, om att straffen är för låga i Sverige. Och för en del kommer nog aldrig straffen att vara nog. Vilket gör att somliga agerar på egen hand mot förövare av sexualbrott mot barn.
Linnea väntar fortfarande på att hennes ärende ska få ett slut då hovrättsdatum inte är satt gällande den misshandel hon utsattes för av sin pojkvän. Och Anna lever fortfarande i skräck från sitt ex.
Det råder en katt- och råttalek mellan polis och kriminella. Tekniken utvecklas och med den kriminellas sätt att kommunicera. Hack i häl ligger polisen, redo att avslöja metoderna för att få ett tillfälligt övertag.
För polisen - en gudagåva. För försvarare runt om i landet - en svår utmaning att möta. För kriminella - förödande. Det krypterade systemet EncroChat slog ner som en bomb och ändrade allt.
Efter uppklarningen av dubbelmordet i Linköping började polisregionerna i landet se över vilka fall som var näst på tur. Sedan kom Integritetskyddsmyndighetens yttrande.
Start- och gasvapen smugglas in i landet, borras upp i illegala vapensmedjor och hamnar i händerna på kriminella. De är byggda för att inga kulor ska kunna skjutas – ändå dödar de allt fler i Sverige.
På Nationellt forensiskt centrum, NFC, tar en arbetsgrupp fram digitala 3D-modeller av brottsplatser. Nu ska utredare på flera håll i landet få tillgång till tekniken.
De senaste fem åren har nästan 12 000 båtmotorer stulits i Sverige. Enligt polisen ligger Östeuropeiska ligor bakom majoriteten av stölderna och det handlar om stora pengar.
Kriminella nätverk tjänar allt mer pengar på telefonbedrägerier. Pensionärer blir barskrapade och unga människor riskerar att dras in i grövre kriminalitet. Men huvudmännen åker sällan fast.
Varje år smugglar internationella ligor ut stöldgods för 1,5 miljarder från Sverige. En ny lag ger tullen ökade befogenheter att ingripa mot brottsligheten. Men lagen döms ut av flera experter.
Erika mötte en man som enligt henne lovade att betala middagar och resor. Han har åtalats för grovt bedrägeri men förnekar brott och säger att det som åtalet gäller aldrig var tänkt att betalas av honom.
Minst en av tio som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blir aldrig utvisade. Dessutom kan en gärningsperson få straffet reducerat när utvisning ingår i domen – även om den inte sker.
Sharif ville lämna ett kriminellt sammanhang men blir hotad till livet på grund av en skuld. Socialtjänst och polis säger bestämt nej till att betala. Men han upplever att han inte har något val.
Tänk att kunna rekonstruera en brottsplats digitalt, från innan ett skott faller eller ett knivhugg utdelas. Det handlar om ny 3D-teknik och virtuella obduktioner som kan hjälpa polisen.
En kvinna arbetade gratis på svärföräldrarnas restaurang, en man jobbade på ett butikslager för att få svenskt pass. Det handlar om misstänkt människoexploatering - ett brott som sker mitt ibland oss.
Människans bästa vän är också ett av polisens kanske bästa verktyg i jakten på spår efter avlidna. Men det är brist på likhundar, och även på möjlighet att träna dem.
Anna får hundratals meddelanden, kärleksförklaringar varvat med allvarliga hot. När hon blockerar mannen hittar han bara nya sätt att nå henne. Och när hon ansöker om kontaktförbud får hon avslag.
En man blir lovad anonymitet i utredningen om ett grovt brott. Men när åtalet väcks kallas han att vittna, ljuger och döms själv för mened. Han har blivit hotad och flera år senare fortsätter hoten.
Mikael vittnade om ett allvarligt brott och anser att han fick bra stöd av polisen. I samma fall blev två vittnen åtalade för mened. I lagens namn tittar närmare på frågan om stöd till vittnen.
Linnea anmälde en våldsam och hotfull partner men efter två år har rättegången fortfarande inte skett. Hon är besviken på rättssystemet och är inte ensam. Polisen oroas över en ökning av brott i nära relation.
När ett kompisgäng splittras efter en kupp 2015 är det början på en konflikt där flera unga män mördas. Trots flera medlingsförsök pågår den fortfarande. Hur ska man hitta en lösning?
Under en stökig rättegång i en domstols säkerhetssal uttalade den målsägande "jag ska skicka dig till himlen" till en av de åtalade. Nu har åklagare gjort en polisanmälan.
Gangsterrappen skildrar kriminalitet - och kan samtidigt vara en väg ut, möjlig annan karriär. Artisten Abidaz har under hösten jobbat frenetiskt och för I lagens namn berättar han varför.
Hur dikt och verklighet påverkar varandra diskuteras ständigt inom populärkulturen. Vi djupdyker i gangsterrap - vad händer när skildring av kriminalitet och faktiskt begångna brott går hand i hand?
“Avskyvärda odjur som ger sig på en mamma”, “vidrigt agerande” och “en epidemi som måste stoppas”. Så reagerade politiker efter att två kvinnor sköts ihjäl i slutet av augusti. Men hur ska utvecklingen vändas?
Nästan hälften av de som åtalades för inblandning i mord med skjutvapen under åren 2013-2017 friades i domstol enligt en undersökning I lagens namn gjort.
Mannen skröt om stora inkomster, bjöd generöst och charmade många. Men pengarna han spenderade var andras. Trots flera polisanmälningar kunde mannen fortsätta svindla flickvänner, vänner och företag.
En kvinnojour får bilen vandaliserad men hjälp dröjer över en timme. Medborgare ringer om rattfyllor utan resultat. Kommunalråd, boende och poliser är eniga - poliserna är för få i Norrlands glesbygd.
Det finns risk för att förgiftningsmord inte upptäcks säger poliser, rättsläkare och jurister. Ett exempel är Norrtäljefallet där en kvinna nyligen dömdes för att ha förgiftat sin sambo med cyanid.
Två områden i olika delar av Sverige - men där samhällsaktörer talar om tystnadskultur. En person beskriver ett maktvakuum där grupper med våldskapital positionerat sej. Men vad gör man åt det?
Färre åtal, färre fällda gärningsmän, färre färdiga utredningar. Det handlar om brott i nära relation, en brottslighet som ska vara prioriterad men där I lagens namns granskning ger en annan bild.
Fallet där kvinnor på beställning av män utfört övergrepp på barn har rullats upp senaste året – och en viktig del av bevisningen har varit gärningspersonernas digitala spår.
En läkare skriver ut narkotikaklassade mediciner mot swishningar utan frågor. För Gabriella öppnas Pandoras ask när hon enkelt får fler tabletter. Men hösten 2018 grips läkaren.
Sara vaknade när hon kände fingrar i sig. Mannen hon sagt nej till att ha sex med våldtog henne. Men han hävdar att hon gav ett “tyst samtycke” - och nu ska fallet prövas i Högsta domstolen.
Du är på väg att lämna kriminaliteten, vapnen och våldet men har samtidigt foten kvar. Hur gör du för att lämna de som kanske är dina enda vänner men även konflikter som hotar dig till livet?
Över 40 personer har skjutits ihjäl i Sverige under 2018. I lagens namn har pratat med forskare, poliser och anhöriga till de som dör, som alla är oroliga över utvecklingen.
Hur har straffskärpningen gällande grovt vapenbrott slagit ut? Och kommer straffskärpningen att bestå? Ett mål i Högsta domstolen kan få svåröverblickbara konsekvenser beroende på vad domen blir.
Den 14 maj 2017 sköts Filip Viking till döds i Katrineholm. Under utredningen rullades en omfattande brottshärva upp. En informatör avslöjade sig själv men frågan är om polisen kan lita på det han berättar.
Det har kallats fjärde generationens forensik, att identifiera personer utifrån några få kännetecken. I lagens namn har besökt Londonpolisen för att se hur super recognizers, superigenkännare, jobbar.
Bedrägerierna mot äldre har ökat senaste åren och trots att det ska prioriteras av polisen kan utredningar ändå dra ut på tiden. I lagens namn har kollat närmare på fallet med den falske läkaren.
De är skyldiga samhället miljoner i obetalda skatter och avgifter. Bilmålvakter står som ägare till tusentals bilar som andra kör. En del tjänar svarta pengar på upplägget medan andra blir lurade.
Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. I lagens namn har hittat två fall där avhoppare placerats på samma boende som sina fiender.
Tusentals rättsfall kallnar i kön till polisens laboratorium NFC, Nationellt forensiskt centrum. I väntan på svar riskerar häktade att släppas fria och begå nya brott.
Den illegala handeln med hotade djur och växter utgör världens fjärde största svarta handelsekonomi. Vi har fördjupat oss i en ljusskygg värld av krokodiler, spottkobror och ödlor värda fantasibelopp.
I dagens program får du följa med upp till de ljusa sommarnätterna i Norrbottens inland – där åklagaren menar sig ha nystat upp den största jakthärvan i Sveriges historia. Och höra en av de åtalade.
Allt fler misstänkta våldsbrottslingar hävdar nödvärn. Det visar en undersökning I lagens namn gjort. Nödvärnsinvändningar tycks mer än fördubblats på sex år. Åklagare, forskare och domare instämmer.
Av 105 mord förra året var 10 hedersmord. Av 18 kvinnor som mördades 2016 av någon de har en nära relation identifieras sex som hedersrelaterat, enligt en kartläggning av nationella kompetensteamet.
Den terrormisstänkte Rachmat Akilov som häktades efter attacken på Drottninggatan satte ljuset på hur lätt det är att utnyttja falska och felaktiga identiteter i brottsliga syften.
I lagens namn om hur samhällsplanerare och arkitekter kan ligga i framkant när det gäller att förhindra och förebygga brottslighet. Poliser på miljömöte i grannskapet är en allt vanligare syn.
Ett och samma vapen låg bakom tolv skjutningar i Stockholmsområdet. Nio människor skadades. Men när en man väl greps med pistolen gjordes inga efterforskningar kring vem som haft vapnet innan.
Ny chans höra berättelsen om framtiden som redan är här. Hur tekniken redan i dag kan ta fram en fantombild ur DNA. Kan det lösa dubbelmordet i Linköping? Återutsändning för 2016.
Vad som varit de lönsammaste brotten har varierat mellan decennierna. På 1970- och 1980-talen var bankrån ett svar - i dag är det snarare välfärdsbedrägerier.
Varje år försvinner leasade bilar för stora summor. Men trots att bedrägerierna ligger till grund för organiserad brottslighet och terrorism prioriterar inte polisen den här brottsligheten.
Aktiebolaget har ersatt kofoten som brottsverktyg, skrev Brottsförebyggande rådet i en rapport i våras. Konkursbrottsligheten ökar för varje år och Ekobrottsmyndigheten räknar med att sju av hundra nystartade bolag används i kriminellt syfte. Frågan är hur bra myndigheter, åklagare och polis är på att komma åt det här systematiska fifflande? Vi har följt en person som gång på gång köper bolag, drar på sig skulder i dem och försvinner. Utan att någon gång åka fast.
Svensk polis kan få kroppsmonterade kameror som dokumenterar allt de gör. I London utrustas nu alla poliser i yttre tjänst med kameran som sitter synlig i brösthöjd. I Sverige kan samma sak hända nu.
Förra året dödades 112 människor. Hittills i år har 48 människor blivit dödade. Har den sjunkande trenden sedan 1990-talet med allt färre mord och dråp brutits?
Polis säger att många områden i landet nu är självförsörjande på cannabis. Plantorna gror i skogsdungar och ödehus - och i lägenheter mitt i städerna. Vi har mött odlare och poliserna som jagar dem.
I lagens namn startar 2016 års programserie med berättelsen om framtiden som redan är här. Hur tekniken redan i dag kan ta fram en fantombild ur DNA. Kan det lösa dubbelmordet i Linköping?
Du hör om det nästan dagligen: skottlossning, granatattacker, sprängningar. Gängvåldet blir allt grövre och har i år också flera gånger drabbat oskyldiga. Vi här på I lagens namn har under sommaren tagit upp flera andra brännande ämnen som sexhandel, organiserat fusk med våra välfärdssystem och den nya tidens knarkhandel på nätet. Men idag har vi två av kriminalpolitikens tyngsta aktörer bakom mikrofonerna. Inrikesminister Anders Ygeman möter Moderaternas rättspolitiska talesperson Beatrice Ask. Och vi ägnar hela debatten åt frågan om vad man ska göra åt gängvåldet. (OBS: Beatrice Ask beskrevs i en tidigare version som Alliansens rättspolitiska talesperson. Det stämmer inte. Hon är Moderaternas rättspolitiska talesperson, samt ordförande i Riksdagens justitieutskott.)
Just nu pågår Sveriges största rättegång någonsin - och den handlar om det som kallats den organiserade brottslighetens nya födkrok: bedrägerier mot välfärdssystemen.
I Finland är sexköp tillåtet - i Sverige förbjudet. I Norrbotten har bara två sexköpare straffats på 15 år. Beror det på att prostitution inte finns? Vår reporter åkte dit för att undersöka saken.
Även när en ungdom döms till tvångsvård för grova brott, kan socialtjänsten besluta att personen ska bli kvar i hemmet. Det kallas LVU i hemmet och blir trots hård kritik allt vanligare.
Trots att patienten rapporterade om fantasier att mörda, bröt läkaren lagens krav och anmälde honom inte till polisen så han kunde stoppas från att få vapenlicens. Klippet nedanför artikeln är rätt version av programmet Av misstag sändes fel version av programmet i etern söndagen den 12/7. Rätt version sänds på repristiden klockan 10:03 måndagen den 13, här på webben och som podd i Sveriges Radio-appen”.
I lagens namns reporter köper automatvapen, rakt över disk utan licens i ett EU-land. Den här veckan handlar det om den nya sätt för kriminella att skaffa vapen.
I lagens namns Johanna Bäckström Lerneby har sökt ursprunget till gängkonflikterna i Göteborg - och undrar vad polisen fått ut av sina enorma satsningar.
En polis som jobbar nära medborgarna för att öka tryggheten och helst griper in — innan brotten har begåtts. Har du hört det förut? Ja, så det lät i början av 90-talet. Men de utlovade närpoliserna satt kvar i polishusen, eller fick köra utryckningsbil som vanligt. Nu är det dags igen. Från och med den 1 januari ska politikernas vision om ett mer vardagsnära polisarbete förverkligas. Men frågan är om 90-talets lösningar kommer att fungera i 2010-talets allt tuffare klimat? I detta avsnitt av I lagens namn berättar vi historien om ingripandet mot det maffialiknande Södertäljenätverket och diskuterar om ett tidigt ingripande hade kunnat hejda utvecklingen innan det krävdes en polisinsats för hundratals miljoner. Från och med torsdags 1 januari 2015 finns det inte längre 21 polismyndigheter utan en enda stor, nationell, myndighet. Och tvärtemot vad man kanske kan tro ska den nationella polisen inte bli mer centraliserad, utan löftet är att du och alla andra i framtiden ska se fler poliser i samhället. Både inrikesminister Anders Ygeman och hans företrädare, moderaten Beatrice Ask är övertygade om att detta är vägen framåt. Men hur lätt är det att lyckas genomföra det denna gång? Häng med I lagens namn till Södertälje - där hundratals miljoner satsats för att bryta ner ett kriminellt nätverk efter att det växt sig starkt - och till Växjö, där närpolis just nu försöker hitta lösningar. Programledare är som vanligt Lasse Wierup. Och till sommaren kommer I lagens namn tillbaka med nya program.
Ett Sverige med svenska familjer, där risken att drabbas av brott ligger ganska konstant. Ett annat Sverige, där barn i invandrarfamiljer allt oftare faller offer för hot, misshandel och rån. Segregationen syns allt tydligare i brottsstatistiken och Rikskriminalen har pekat ut över 50 invandrartäta bostadsområden där befolkningen plågas av kriminella gäng. Polisen lovar satsningar. Fast kommer den att lyckas när kriminella går till motangrepp och vittnen tystnar? Du lyssnar på det första av två temaprogram under jul- och nyårshelgen i serien ”I lagens namn” med Lasse Wierup.BRÅ:s Trygghetsundersökning baseras på cirka 14 000 intervjuer med människor i olika befolkningsgrupper. Och för brott efter brott visar det sig alltså att en större andel av andra generationens invandrare uppger att de har blivit drabbade. Personer som är födda utomlands är också överrepresenterade i brottsstatistiken, men inte lika mycket. En hypotes är att det förklaras av att de inte har lika många kontaktytor i samhället. - Om man då tittar på personer som är utsatta för misshandel, så ser man ju då att när båda föräldrarna är utrikesfödda så ligger utsattheten på 3,6 procent, säger Lars Korsell på Brottsförebyggande rådet. Men när minst en förälder är inrikes född så är risken bara 2,3 procent, så det är ju en väsentlig förhöjning. Procentuellt sett är alltså risken att bli misshandlad 50 procent högre för dem med utlandsfödda föräldrar. Den här skillnaden har uppstått på bara några år. 2009 uppgav lika många — 2,2 procent — av både andra generationens invandrare och den helsvenska gruppen att de hade drabbats av misshandel under det aktuella året. Dessförinnan var förhållandet det omvända. Fram till 2009 uppgav en högre andel av dem med minst en svenskfödd förälder att de hade utsatts för misshandel än de med utlandsfödda föräldrar.- Men det gäller ju också andra brott, så det är ganska genomgående att det ser ut på det här sättet, säger Lars Korsell.När det gäller hot är risken för dem som vuxit upp i invandrarfamiljer 40 procent högre, bedrägeri drygt 50 procent högre och för rån hela 150 procent högre risk.
Det är de politiska partierna som avgör vad som ska vara lagligt och olagligt - och hur hårt människor ska bestraffas.Viktiga beslut som påverkar inte bara brottslingarna utan även brottsoffer, anhöriga - och det allmänna rättsmedvetandet.I årets valrörelse har hittills de kriminalpolitiska frågorna lyst med sin frånvaro - trots att det finns flera oroande tendenser i den svenska brottsligheten.Men i denna veckas I lagens namn debatterar justitieminister Beatrice Ask och socialdemokraternas utmanare Morgan Johansson några av de mest aktuella rättsfrågorna. Programledare är Lasse Wierup.I poddversionen får du höra en längre version av samtalet.
"Lejonens" kokainbilar rullade dygnet runt. Att beställa ett gram var lika lätt som att ringa efter ett pizzabud.Men de till synes trevliga unga männen, som levererande pulvret över hela Stockholm, är samma personer som misstänkts delta i ett blodigt gängkring.Ökad konkurrens har förändrat den svenska narkotikamarknaden, som blivit både med serviceinriktad och mer brutal. Samtidigt har domstolarna anammat en ny praxis som leder till färre domar och kortare strafftider. Så vad ska polis och åklagare göra? Acceptera att knarkhandlarna blir fler - eller kämpa ännu hårdare? Den här veckan berättar I lagens namn om effekterna av Högsta domstolens ändrade praxis för hur narkotikabrottslingar döms. De enkla tabellerna där ett visst antal gram gav ett visst antal månader i fängelse är borta. Nu måste en persons inblandning i brottsligheten bevisas och bedömas. Men det betyder i snitt lägre straff - och kräver mycket mer arbete av polisen för att kunna hålla lika många brottslingar borta från gatan. Och så möter vi mamman till en av flickorna som skapade uthängningskontot som utlöste Instragram-upploppen i Göteborg förra året. De två flickorna och deras familjer ska betala mer än en halv miljon kronor i skadestånd till alla brottsoffren - de som hängdes ut på sajten. Bestämmelsen om att föräldrarna ska betala möter nu kritik från expertis.
16-åriga Liam blev skyldig 5 000 för att ha hjälpt sin kompis, Christian isolerade sig och flydde från stan. Och Jenny hotades till livet när hon pratade med polisen. Utpressning är en av de snabbast växande brottskategorierna i Sverige, ett brott som inte minst drabbar unga. Den här veckan tittar vi närmare på ett fall där flera skolor drogs in i en omfattande utpressningshärva.
Datorbedrägerier är ett av de snabbast växande brotten, och polisen kämpar för att få fast hjärnorna. I lagens namn berättar den här veckan om den största IT-attacken i svensk historia. Under 2012 och 2013 länsades över 500 bankkunders konton på pengar. De svenska storbankerna har hittills varit ovilliga att tala om hur mycket pengar som stals. Men I lagens namn kan avslöja att det rör sig om över 65 miljoner kronor. Är det finansiella systemet verkligen intresserat att få bukt med det här problemet?
Svensk polis skjuter mer än sina nordiska kollegor. Och skotten leder oftare till döden. I Finland har tre personer skjutits ihjäl de senaste 14 åren. I Norge är den siffran noll. Varför är det så? Och måste en svensk polis vara en beväpnad polis? Den här veckan granskar I lagens namn polisskjutningarna.
De har lägre lön än städare. De utsätter sig för livsfara, men har inga försäkringar. Om polisen gör fel, riskerar deras tillvaro att slås i bitar. Så hur kommer det sig att systemet med hemliga informatörer är tillåtet? Och varför vill regeringen inte ens lagreglera verksamheten? I programmet medverkar bland annat den före detta informatören "Magnus", Säkerhetspolisens chef Anders Thornberg, länspolismästare Leif Jennekvist, advokat Peter Althin och pensionerade statsåklagaren Nils-Eric Schultz.
Sverige ska ha en human kriminalvård, heter det. Men varför är vi då ett av de länder som kan hålla människor häktade i oändlighet, i extrem isolering? Och hur kommer det sig att många politiker håller med FN och andra organ om att systemet måste ändras - men att ingen driver på för en politisk förändring? ”Våra svenska häkten är inte utformade för de häktningstider som har utvecklats.” (Nils Öberg, GD Kriminalvården) ”Det finns ju regler för när man har fulla restriktioner och följer man dom så är det rimligt.” (Beatrice Ask, justitieminister) ”Jag skulle mycket hellre sitta bland råttor och ... dålig mat.” (Göran, kokainsmugglare)
Först ser det ut som en succé för den svenska polisen. Tack vare Rikskriminalen grips en seglare i Karibien och i lasten har han kokain för nästan en miljard. Svenskt rättsväsende satsade stora resurser för att få fast hela organisationen bakom smugglingsförsöket. Totalt har målet kostat 103 miljoner kronor visar en granskning som I lagens namn har gjort. I veckan kom domen som frikände den misstänkte ligaledaren och andra. De få brott som klarades upp kunde i praktiken ha lösts redan i Frankrike för fyra år sedan. Så hur kunde Sveriges största narkotikamål landa i ett rekorddyrt fiasko?
