Gräns

2026-07-07 06:00 - 25:30

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands landkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra.

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Målet var att snabbt ta Kiev. Men redan under krigets första dygn kom en händelse som skulle bli avgörande. På Hostomelflygplatsen utanför Kiev försökte ryska luftlandsättningsförband skapa en språngbräda för att flyga in fler soldater och tung materiel. Planen byggde på överraskning, snabbhet och föreställningen att Ukraina skulle vika. Så blev det inte. Ukrainska soldater, logistiker, underhållspersonal och nationalgardister gjorde motstånd. Ryssarna tog sig in på flygplatsen, men kunde inte använda den som tänkt. – Istället för att få den här språngbrädan in mot Kiev så blir det en gravplats för många av de bästa ryska soldaterna, säger Joakim Paasikivi. Även små marginaler spelade in. Ukrainska vinterunderhållsfordon hade ställts tvärs över landningsbanan och en rysk robotattack mot baracker där ukrainska soldater fanns missade sitt mål. – Det är lätt att glömma att under de här första månaderna var det flera tillfällen där det verkligen stod och vägde, säger Jussi Myllyluoma. Ukraina gick på offensiven Efter att Ukraina lyckats försvara Kiev gick kriget in i en ny fas. I september 2022 kom Charkivoffensiven, där ukrainska förband snabbt tog tillbaka stora områden i nordöstra Ukraina. Enligt Joakim Paasikivi handlade framgången inte främst om ett enskilt vapensystem, utan om förmågan att röra sig snabbt och få Ryssland att reagera på ukrainska villkor. – Snabbhet, djärvhet och förmåga, säger Joakim Paasikivi. Han beskriver offensiven som ett exempel på klassisk krigskonst, där Ukraina skapade kaos i den ryska grupperingen och överbelastade det ryska beslutssystemet. Drönarna förändrade fronten Efter den rörliga fasen 2022 blev fronten allt mer stillastående. Drönarna började dominera slagfältet. Jussi Myllyluoma jämför drönarnas roll med molotovcocktailen: något som uppstår ur brist, uppfinningsrikedom och akut behov. När Ukraina saknade ammunition och materiel hittade man sätt att använda enkla drönare tillsammans med till exempel RPG-granater. – Man tar det man har och ser att vi kan sätta ihop A och B och få en pryl som har en verkan på motståndaren, säger Jussi Myllyluoma. Observationsdrönare gjorde det mycket svårare att röra sig utan att bli upptäckt. FPV-drönare och andra system gjorde att soldater, fordon och sjuktransporter kunde angripas snabbt. – Är man upptäckt är det stor risk att man blir dödad, säger Joakim Paasikivi. Ett blodigt stillestånd Resultatet är ett krig där frontlinjerna rör sig långsamt, men förlusterna ändå är enorma. Stridssjukvården har också blivit allt svårare, eftersom evakuering från främsta linjen ofta innebär livsfara. – Nu är det näst intill omöjligt att evakuera folk från främsta linjen, säger Joakim Paasikivi. Frågan är hur manöverkriget ska kunna återuppstå. Så länge fordon upptäcks och slås ut nästan direkt blir större offensiver mycket svåra. Därför utvecklas nu olika motmedel mot drönare. Sverige lär av Ukraina För Sverige och Nato är lärdomarna konkreta. Ukrainska drönarpiloter har bjudits in till övningar för att visa västliga förband vad som inte längre fungerar. – Vi behöver lära oss saker. Ett bra sätt att lära sig är att få smisk, säger Jussi Myllyluoma. Men experterna varnar för att stirra sig blind på Ukraina. Ett krig i Norden skulle inte se likadant ut. Ukrainas öppna landskap skiljer sig från skog, kyla, dimma och terräng i Sverige och Finland. – Vi behöver kunna operera med och utan drönare. Gärna med, men drönare kommer inte alltid att funka, säger Jussi Myllyluoma. Drönare ersätter inte soldater Drönare är här för att stanna. De blir en ny bottenplatta i krigföringen, något alla förband måste kunna använda och skydda sig mot. Men de ersätter inte allt annat. För att ta och hålla terräng krävs fortfarande soldater, pansar och mekaniserat infanteri. – Du kan inte ta terräng med en drönare, säger Jussi Myllyluoma. Den viktigaste lärdomen är därför inte vilken pryl som är mest avgörande, utan hur snabbt ett försvar kan anpassa sig. – Det centrala är inte prylen, det är processen, säger Joakim Paasikivi. Medverkande Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, geopolitisk rådgivare på Mannheimer Swartling och tidigare lärare på Försvarshögskolan. Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsinnovationsföretaget Mimicrys. Programledare: Claes Aronsson Producent: Kalle Glas Tekniker: Mats Jonsson

2026-06-23 06:00 - 25:30

I hundra år har Flygvapnet tänjt gränsen för vad som är möjligt och nu kliver försvarsgrenen in i rymdåldern.

Bröderna Wright brukar räknas som de första människorna att få en maskin att flyga. En milstolpe för mänskligheten. Den första militära flygningen i Sverige skedde 1912. Planet var skänkt till marinen av en välbeställd bryggeridirektör. Men med gåvan kom också krav. – Det var en ung marinlöjtnant som fick äran att vara den förste militära piloten, som hette Olle Dahlbeck, och som skulle få flygutbildning på statens bekostnad, säger Anders Annerfalk, tidigare officer i Flygvapnet, som har skrivit flera böcker om försvarsgrenen. Och det skulle dröja fram till 1926 innan det svenska Flygvapnet bildades. Men sedan dess har försvarsgrenen genomgått många kriser, dramatiska händelser och framför allt tragiska olyckor. Mellan åren 1946 och 1991 dog över 600 anställda inom Flygvapnet i olyckor. Under en period på 50- och 60-talet förolyckades en svensk stridsflygare i månaden, och det här alltså i fredstid. – Vi flög farligt i någon mån då, eftersom vi ville utmana och prestera absolut på gränsen av vad vi kunde för att utmana motståndaren och ha en tröskeleffekt. Och det var väl det som ledde till att vi hade så pass många haverier som vi hade, säger Fredrik Susskind, i dag Flygvapnets planeringschef och tidigare stridspilot. Stridsflygarna flög som om det vore krig. Det innebar ofta hög fart och låg höjd i alla väder. Det var normen och det sätt som piloter utbildades på. Ytterligare en förklaring till att det kunde ske så många olyckor var att få ville berätta om de hade gjort ett misstag. Anders Annerfalk: – Om det skedde ett haveri eller en incident med ett militärt flygplan så kunde det bli straffbelagt för den som kunde anses vara skyldig till haveriet eller incidenten. Det kunde vara en tekniker som hade glömt en skruvmejsel i flygplanet, eller en pilot som gjorde ett felgrepp i luften. Det var straffbart. Åtalbart. Med åren blev olyckorna allt mer kostsamma i och med att kostnaden för moderna plan hade blivit så hög. Det ledde till att man till sist började se över vilka som rekryterades som piloter, utbildningen gjordes om och man arbetade fram en kultur där man skulle kunna berätta om misstag. – Där vi bejakade misstag, hjälpte varandra och delgav erfarenheter på ett prestigelöst sätt för att minska sannolikheten att begå liknande misstag på andra håll som ledde till, eller fick, fatala konsekvenser. Det tog ju relativt lång tid ändå. Vi snackar ju inte år, utan vi snackar ju snarare decennier innan man har implementerat en sådan här kultur fullt ut, säger Susskind. Nato-inträdet Precis som för de två andra försvarsgrenarna innebar Nato-inträdet en taktisk och mental förändring. Nu är uppgiften inte längre att hålla gränsen och förinta ett anstormande invasionsföretag. – Så länge vi var alliansfria så var ju vår huvudsakliga hållning defensiv. Vi hade ett defensivt inriktat luftförsvar med vissa inslag av offensiva förmågor, säger Fredrik Susskind. Natos mer offensiva syn på luftstrid går ut på att ha full kontroll över luftrummet och kunna slå ut hot inne på ryskt område. – Om man bedriver luftförsvar så kan man antingen se till att försöka skjuta ner inkommande attackflygplan eller kryssningsrobotar, eller något som kommer till oss på vårt eget territorium. Eller så kan man bekämpa de flygplan som levererar kryssningsrobotarna på baserna där de tankar, laddar och står. Det är egentligen flera sidor av samma mynt, kan man väl säga, men de kräver olika tekniska förmågor och olika organisatoriska förmågor för att göra det här, säger Susskind. Inträdet i rymden Den 1 juli fyller Flygvapnet 100 år och man kommer att fira det med stil. Under de kommande åren byts hela flygplansflottan ut. Det blir nya stridsflygplan, radarövervakningsflyg, transportflyg, skolflyg och helikoptrar. Men ett ännu större steg är att Flygvapnet också har fått ansvar för lufthavet högre upp i atmosfären: rymden. Förra året skickade Försvarsmakten upp sin första provsatellit och planen är att försvaret ska ha egna militära satelliter i omloppsbana 2030. Och frågan är om det stannar där, eller om Flygvapnet om hundra år har bytt namn till Rymdvapnet. – I nuvarande planer har vi inga planer på bemannade rymdfarkoster, men återigen, om vi ska fira 200 år som flygvapen så är det nog inte uteslutet att vi har förändrat hur spelfältet ser ut helt och hållet, vilket kanske gör att vi har bemannade saker i rymden, säger planeringschef Fredrik Susskind. TEXT: Kalle Glas Medverkande: Fredrik Susskind, Flygvapnets Planeringschef Anders Annerfalk, Tidigare officer och författare till fler böcker om Flygvapnet. Claes Aronsson & Sylvia Dahlén, Programledare Kalle Glas, Producent Mats Jonsson, Tekniker. Ljudkällor: SVT, SR, Saab, DVIDS

2026-06-09 06:00 - 25:30

Det som kändes som fantasier föra bara några år sen är idag verklighet och Sverige gör sig redo för att kunna evakuera sin befolkning.

Våren 2022 är halvmiljonstaden Mariupol i sydöstra Ukraina omringad. Belägringen av staden pågår i två månader och är bland de blodigaste attackerna mot civila i Europa sedan andra världskriget. Röda Korset och FN förhandlar fram så kallade humanitära korridorer som invånarna ska kunna fly genom. Men gång på gång attackeras korridorerna och långt ifrån alla som vill lämna staden lyckas. Hundratusentals ukrainare är i dag fortfarande fast i Mariupol eller har deporterats till Ryssland. Belägringen är ett tydligt exempel på hur farligt det kan vara för civilbefolkningen i krig och visar på att man behöver en plan för hur man snabbt ska massevakuera. – Det var ju fullständigt kaos med en massa olika typer av ad hoc -lösningar, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar. Sverige har ingen landgräns till Ryssland, så för att ryska styrkor ska kunna slå en järnring runt en svensk stad måste det ha gått riktigt illa. Men det finns andra hot och scenarion där vi kan behöva evakuera. Sverige övar – Det är ändå så att det är inte mer än två och en halv minut ungefär och inte i sju timmar för en Iskander-robot innan den dimper ner här i Blekinge från Kaliningrad. Det här är ett faktum vi behöver prata om, hantera och planera för att skydda oss emot. Det är det som ligger för ögonen och har gjort sen 2022, säger Peter Ryman, som är försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Blekinge. Och flera myndigheter och kommuner planerar nu att öva skarpt för hur man ska kunna massevakuera människor i Sverige. I höst ska Gotland genomföra en stor övning och i Blekinge genomförde nyligen ett 100-tal tjänstemän en ledningsövning på hur man ska evakuera 100 000 Blekingebor. – Det här har varit väldigt lärorikt på många olika sätt för här tvingas man in av organisationerna och fatta beslut på. ett osäkert underlag och under tidspress, säger Peter Ryman. 128 av Sveriges kommuner har platser som riskerar att attackeras, för dem görs nu upp planer. – I kommun A kanske du har ett objekt och i kommun C har du tio objekt som riskerar att förbekämpas. Den förfiningen håller på nu, säger Henrik Larsson. Övningar tillsammans med Finland Sverige och Finland har ett nära samarbete och planerar tillsammans för eventuella massevakueringar från öst till väst. Och framöver kommer det hållas stora övningar för att få svar på vissa frågor. – Hur skulle gränsövergången se ut, exempelvis mellan Haparanda och Torneå? Att vi övar tillsammans med svensk och finsk tull, finsk gränsbevakning. Hur registrerar vi invånarna som kommer över? Men benägenheten att flytta på oss är inte så stor och det blir inte alltid lyckad. Under andra världskriget anlände 70 000 barn ensamma till Sverige från krigsdrabbade Finland. Men det satte spår av rotlöshet och psykisk ohälsa hos en del av barnen. – Ska du förflytta människor bör det vara med sammanhållna familjer eller släkter så långt det bara är möjligt. Ska du förflytta barn, så ska det vara med en ansvarsfull vuxen. Om inte förälder, så med någon som de kan knyta an till och känner trygghet med, säger David Bergman,doktor i psykologi och arbetar vid Försvarsmakten. Han har forskat på hur människor agerar i krig och kris. Evakuering-sista utvägen I Sverige är det länsstyrelserna som fattar beslut om evakueringar vid höjd beredskap. Och där balanserar myndigheten på en tunn lina mellan att vänta för länge så att folk inte hinner iväg eller att trycka på knappen för tidigt så att folk evakueras i onödan. – Våra kommunikatörer är i det här läget vår första linjens soldater. Det är de som kommer få jobba med att hantera desinformation och se till att rätt information trycks ut till allmänheten om vart man ska ta vägen och vad som gäller just nu. Det är oerhört viktigt att den här informationen har tajming också så att det inte kommer för sent för då blir det kaos och inte för tidigt för då blir det kaos., säger Peter Ryman. Evakuering av människor ska alltså ses som den sista utvägen, för att vi inte mår så bra av det, och inte ens är så benägna att göra det. Då bör man i en del situationer överväga andra alternativ. – Det absolut bästa för både individer och samhälle är att förbereda sig och hantera ökade påfrestningar exakt där man är. och också veta att det är så människor tenderar att hantera det. Man ska så långt som möjligt fortsätta få samhället att fungera även under påfrestande situationer. Krig är ett maratonlopp, inte en sprinterdistanser, säger David Bergman, krigspsykolog vid Försvarsmakten. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarsmakten. Henrik Larsson, tillförordnad chef, avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar. Peter Ryman, försvarsdirektör, Länsstyrelsen i Blekinge. Ljudkällor: SR, TV4, CNN, YLE

2026-05-26 06:00 - 28:35

Sen Rysslands första större cyberangrepp för snart 20 år sedan har hotet bara ökat, och idag finns nya kraftfullare vapen i cyberrymden.

Våren 2007 utbryter upplopp i Estlands huvudstad Tallinn. Det är rysktalande estländare som protesterar mot att ett sovjetiskt monument ska flyttas, men på nätet skrivs det att monumentet ska förstöras. Protesterna är våldsamma. En person dör. I det här kaoset får banker problem och folk kan inte ta ut pengar och inhemska mediers webbplatser slås ut. Världen har nu fått skåda en helt ny typ av krigföring. – Det var ett av de första exemplen på cyberkrigföring där det var en kampanj orkestrerad av den ryska staten där man ville skapa samhällsstörning och destabilisering med hjälp av olika cyberattacker, säger Sarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. Sedan den här våren i Tallinn för nästan 20 år sedan har Ryssland bara trappat upp sina angrepp i cyberrymden. Och trots att det faktiskt handlar om attacker, orkestrerade av den ryska staten så är Natos hållning att det inte samma sak som en väpnad attack. – Det är inte en enskild cyberattack eller enskild händelse som skulle kunna leda till att Natos artikel 5 aktiveras, säger Sarah Backman Gråzon Det som gör cyberkrig svårt är att mycket sker genom personer och grupper som bara indirekt kan knytas till ryska staten. – I Ryssland finns det kopplingar mellan den organiserade brottsligheten och staten. Det vet vi sen tidigare. Vid konflikter har ryska kriminella organisationer ställt upp och anfallit Rysslands motståndare, säger David Lindahl som är cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. De ryska hackergruppernas paradgren är så kallade lösensummeattacker där man tar sig in i system och krypterar allt, och enda sättet att få tillbaka kontrollen över sin IT-miljö är att betala en lösensumma. I Sverige har vi sett flera exempel på det här, där hackare antingen lyckats låsa, eller varit väldigt nära att lyckas låsa ett datorsystem. En kommun som drabbats är Kalmar. Där upptäcktes angreppet innan hackarna kunde låsa systemet. Men kommunen fick vara utan sina servrar i flera veckor. Så effekten blev nästan densamma, i alla falla i några veckor. – Vi har vår hemtjänst, den är sjukt viktig. De har inte tillgång till vilket schema och vilka adresser (brukarna, red.anm.) har, det är alltid i ett digitalt schema. Vi har inte information om vilka mediciner som är ordinerade på individnivå i vår omsorg, säger Anna Flink som är säkerhetschef på Kalmar kommun. Ryssland trappar upp Kalmar-exemplet visar att lösensummeattacker eller överbelastningsattacker kan få svåra konsekvenser indirekt. Men det finns en oroande trend att angreppen får en karaktär av rena sabotage. – En angripare som går in och försöker ta sönder industrin utan vinning, då har man ett annat fokus, säger David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Ett sådant exempel inträffade 2014. Det som misstänks vara ryska hackare tog sig då in i datorsystemen vid den tyska jätten ThyssenKrupps stålverk i Duisburg. Inne i systemet stängde angriparna av kylvattnet till den stora masugnen och det slutade med att anläggningen drabbades av en omfattade brand. Och i Sverige skedde ett liknade angrepp förra året i ett värmeverk i Västsverige, men som stoppades. – Den som oroar mig personligen mest är värmeverk-fallet förra året. Därför att gå in och aktivt försöka ge sig på kritisk infrastruktur och industrier. Det har inte skett särskilt mycket här uppe tidigare. Det har varit angrepp mot industrier och liknande men det mesta som drabbats av tidigare har varit utpressning, säger David Lindahl. Mythos Tidigare i år kom nyheten att företaget Anthropic byggt ett AI-program som ska hitta och testa sårbarheter i mjukvara, men också helt på egen hand utnyttja de sårbarheterna. Programmet heter Claude Mythos och stället för att släppa det fritt på marknaden, valde Anthropic att bara släppa det till några särskilt utvalda företag som tex Google och Microsoft så att de kan laga sårbarheterna som Mythos hittade. Men i fel händer skulle det här kunna bli ett potent cybervapen. – Ju mer sofistikerad AI blir, desto mer kommer det att påverka de här dynamikerna och attacker kanske kommer bli alltmer automatiserade. Men samtidigt är det svårt att säga exakt vilken påverkan det här kommer få. I slutändan kan man kanske använda AI både för att skydda sig och att attackera, säger Sarah Backman på Försvarshögskolan. TEXT: Kalle Glas Medverkande Sarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. David Idermark, administrativ chef på Mörbylånga kommun. Anna Flink, säkerhetschef på Kalmar Kommun. Erik, chef på ett av dom här tre cyberförsvarsförbanden inom Försvarsmakten Ljudkällor: SR, BBC, CBS

2026-05-19 16:30 - 11:14

Efter lång betänketid föll valet till slut på Frankrike när Sverige köper fyra fregatter till flottan, men den stora satsningen får kritik.

De nya fregatterna kommer att tredubbla kapaciteten i det svenska luftvärnet och göra Sverige till en del av Natos luftförsvar i norra Europa. En motståndare kommer verkligen vilja prioritera att sänka eller oskadliggöra de här fartygen så snart som möjligt. Då blir de också väldigt svåra att skydda i Östersjön. Så ett krig i Östersjön är inte riktigt vad de är optimerade för, säger Hans Liwång som är professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan. En annan kritik gäller bemanningen. Det kommer behövas 500 personer bara för att bemanna alla fregatterna med en besättning men det optimala vore att ha dubbla besättningar om tio år när alla fartygen är i drift. Det kommer bli en stor utmaning att rekrytera så många människor och samtidigt ha besättning till de gamla Visbykorvetterna, tror många inom marinen. Medverkande Sylvia Dahlén, Programledare Claes Aronsson, Programledare Hans Liwång, Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och gästprofessor i marina system vid KTH. Kalle Glas, Producent

2026-05-17 15:00 - 0:39

Podden Gräns kommer till Kalmar.

Gräns förhandssänder ett avsnitt exklusivt för dig på Kalmar slott. Vi lyssnar tillsammans på avsnittet och efteråt kan du ställa frågor till programledare Claes Aronsson. Tid: 21 maj klockan 18. Biljetterna är gratis, men du måste mejla p4kalmar@sr .se och invänta bekräftelsemejl för att få din biljett.

2026-05-12 06:00 - 25:30

Stridsfordon 90 överraskar gång på gång med att vara bättre än man trott. Men i framtiden behöver den 40 år gamla maskinen ytterligare ett ess i rockärmen

I slutet av 80-talet behövde svenska armén en ny typ av fordon för att kunna strida i väglöst land i norra Sverige där det antingen är meterdjup snö eller bottenlös myrmark. Man satte därför ihop en grupp som dammsög marknaden efter lämpliga fordon och testkörde dem både sommar och vinter i Arvidsjaur. Många märken kände sig kallade men ingen klarade kraven. Förutom ett. – Framkomlighetsmässigt var det ingenting som slog stridsfordon 90, säger Nils-Arvid Andersson, som arbetade i projektet redan på 80-talet. Stridsfordon 90, eller CV90 (combat vehicle 90) som den kallas internationellt togs fram av Örnsköldsviksföretaget Hägglunds och Söner. Efter flera år av tester och utveckling rullade det första stridsfordon 90 ut på svenska förband 1994. Nya breddgrader Men redan tio år senare kom stridsfordon 90 att testats i helt andra miljöer än vad den är byggd för. 2004 skickades stridsfordon 90 till Liberia. Det fanns en del tveksamheter om den vagnen skulle funka djungeln och den höga luftfuktigheten, men det funkade bättre än man tänkte. Och några år senare prövades den i Afghanistan med samma resultat. – Vi har väl egentligen lärt oss eller fått ett kvitto på att systemet fungerar också ypperligt utanför Sveriges gränser, på de breddgraderna som både Liberia och Afghanistan innebär, säger Magnus Swadding, på Markstridsskolan i Skövde. Idag utgör stridsfordon 90 ryggraden inom svenska armén från norr till söder. Men den har inte slutat att överraska. Sverige skänkte 2023 femtio av sina cirka femhundra vagnar till Ukraina. Och de har återkommande hyllats. Och det är framförallt en sak som soldaterna uppskattar. - Ja, de vagnarna som vi har skänkt, de har ett väldigt bra skydd. Det är till och med bättre än vad vi trodde att det var, säger Peter Öhman, projektledare för stridsfordon 90 på Försvarets materielverk, FMV. Hotet från drönare CV90 har genom åren utvecklats och det finns idag flera modeller och varianter. Totalt har den sålts i runt tvåtusen exemplar till omkring tio länder och ytterligare flera hundra är beställda. Men frågan är hur framtiden ser ut för en vapenplattform som snart har 40 år på nacken. Till exempel ser man i Ukraina att drönarna gjort att vagnen inte kan användas som det är tänkt. – Det jag blev mest förvånad över var att man skjuter indirekt eld med CV90. Man skjuter mot ett mål på sju kilometer, säger Nils-Arvid Andersson, arméstaben. Och ett annat tecken i tiden är att Estland som för ett år sedan gick ut med att de ville köpa CV90 nu hoppar av affären. Anledningen; man vill hellre lägga pengar på sitt drönarförsvar. Men Sverige och fler länder tror ändå på att stridsfordon 90 kommer kunna göra nytta på slagfältet, även i framtiden. För även om grundkonstruktionen är gammal så är den senaste modellen fylld med helt ny teknik och olika typer av sensorer som ska kunna upptäcka hot mycket snabbare. Men det viktigaste, den är också utvecklad för att kunna uppdateras med helt ny teknik som ännu inte finns, t.ex. AI. – Så det tror jag är en ganska kraftfull utvecklingspotential för de nya fordonen vi skaffar nu, säger Peter Öhman, FMV. TEXT: Josefine Owetz MEDVERKANDE Peter Öhman, projektledare stridsfordon på Försvarets materielverk. Nils-Arvid Andersson, Arméstaben, har tidigare arbetat med stridsfordon 90 på Försvarets materielverk i 30 år. Magnus Swadding, kompetensföreträdare stridsfordon 90 på Markstridsskolan. Programledare: Claes Aronsson och Josefine Owetz Producent: Kalle Glas Ljudkällor: SVT Nyheter, Ekot, Twitter/X, YouTube.

2026-04-27 06:00 - 26:50

Det finns en stark oro för att vapen som används i kriget i Ukraina ska hamna hos kriminella i Sverige och andra länder när striderna upphör.

Det strömmar fortfarande in vapen till Sverige från forna Jugoslavien trots att det gått 25-30 år sedan de slutade strida där. Under året har det gjorts rekordbeslag av handgranater i Sverige till exempel. De här vapnen används av de kriminella gängen. Nu när det pågår ett nytt krig i Europa finns det en risk att vapen kommer smugglas från Ukraina på liknande sätt i framtiden. Särskilt de vapen som inte finns registrerade. – Jag vet ju att inledningsvis av den fullskaliga invasionen så bildades det ju en massa milisgrupper och dessa milisgrupper utrustades ganska snabbt för att kunna försvara sin stad eller sitt område, säger major Roger Djupsjö som arbetar med de svenska leveranserna av vapen till Ukraina. Ryska vapen Det är inte bara vapnen som västvärlden sänt till Ukraina som riskerar att hamna i fel händer. Det finns andra vapen som ligger ännu mer i farozonen. Ta till exempel alla hundratusentals vapen som ryska soldater blivit av med när de dödats. Många av de här vapnen har hamnat hos nya ägare och är ofta inte registrerade någonstans. – Det är de vapnen som är den stora utmaningen, säger Magnus Jacobson Silverryd som är senior expert på Folke Bernadotteakademin. Det har hänt många gånger förr Krigen i forna Jugoslavien är bara ett i raden av skräckexempel på hur det kan gå om vapen får flöda fritt i samhället utan att staten har någon kontroll. Gemensamt för de flesta fallen där det gått riktigt illa är att västvärlden först pumpat in en massa vapen i en stat som sedan har kollapsat. Irak, Afghanistan och Libyen är tre exempel. Även Ukraina har en historik av vapensmuggling efter Sovjetunionens fall då korruptionen var utbredd och det fanns gott om vapen kvar från den röda armén, men det finns en del som talar för att historien inte ska upprepa sig. Ukraina är en fungerande stat till skillnad från de länder som tidigare haft problem med vapenspridning. – Ukraina har inte kollapsat. Det finns mycket som Ukraina fortfarande kan göra själv, säger Pieter Wezeman som är senior forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Arbetet är redan igång Det pågår en massa projekt både internt i Ukraina för att förhindra att det blir som efter krigen i Jugoslavien. Många organisationer i Europa har tänkt på den här frågan från det att västvärlden började skicka vapen till Ukraina. – Så det här finns med på dagordningen på varenda möte där vi pratar vapen, säger Jesper Liedholm som är analytiker på Tullverket. Det pågår ett omfattande arbete i Ukraina med att på olika sätt få ordning på vapen-registrering och -lagstiftning och att få bukt med korruptionen. Om eller när kriget tar slut blir det viktigaste att skapa en trygghet i Ukraina så att människor vågar lita på att de klarar sig utan vapen. – En afrikansk kollega sa till mig för någon månad sedan att det gäller att avväpna människors sinnen. Där det finns ett behov av att skaffa sig ett vapen kommer folk att försöka hitta ett sådant, säger Magnus Jacobson Silverryd på Folke Bernadotteakademin. Claes Aronsson claes.aronsson@sverigesradio.se Medverkande: Major Roger Djupsjö, lärare Försvarshögskolan Magnus Jacobson Silverryd, senior expert Folke Bernadotteakademin Jesper Liedholm, analytiker Tullverket Pieter Wezeman, senior forskare Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Claes Aronsson, programledare Sylvia Dahlén, programledare Kalle Glas, producent Ljudkällor: SR, Netflix, Tucker Carlson Network, France24, TV4, Forbes

2026-04-17 18:00 - 15:50

När robotarna viner i Mellanöstern blir det tydligt vilken maktfaktor det är att kontrollera oljan. Och Sverige tvingas göra den största tappningen av olja någonsin.

Oroligheterna i Iran gör att det så viktiga Hormuzsundet blir en bricka i spelet, där en femtedel av av all olja och gas passerar. Nu har sundet varit stängt i snart två månader vilket påverkat priset på olja markant, som i förlängningen kan påverka världsekonomin. För att försöka mildra det skenande oljepriset har Internationella Energirådet nu öppnat upp reserverna och låter olja flöda ut på marknaden. Det här kallas för lageravtappning och det har gjorts fem gånger tidigare, men den här gången sticker ändå ut. – IEA gick ut med att man ville göra en större lagertappning, den största som har gjorts genom historien. Man vill lagertappa 400 miljoner fat av de 1,8 miljarderna, säger David Sällh som arbetar med beredskapsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige. Beredskapsoljelagret, som är gemensamt för de 32 medlemsländerna, är en följd av 1970-talens oljekriser då ransoneringar tvingades göras och varmvattnet stängdes tidvis av. Idag är vi inte lika beroende av olja från Mellanöstern eftersom vi mestadels köper olja från Nordsjön, och våra hus värms upp med annat än olja. Det i kombination med oljereserven gör att vi har bättre förutsättningar vid denna oljekris. Men vissa drivmedel börjar det bli ont om, som till exempel flygplansbränsle och diesel. – Det vi har identifierat är att flygfotogenet, det vanligaste flygbränslet, kan man säga, är det som är störst risk för brist i nuläget. Det beror dels på att vi har en relativt liten flygfotogenproduktion i Sverige och i EU, sett till vår totala användning, säger Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten. Men om situationen i Mellanöstern skulle eskalera kan de åtgärder vi byggt upp ändå visa sig otillräckliga. – Att man börjar återigen bomba olika typer av anläggningar, det är det absolut värsta. Och att man börjar sikta in sig på de här olika fartygen som ligger där. För då tappar vi ytterligare fartygskapacitet, vi tappar produktionskapacitet och det kommer ta lång tid att läka globalt, säger David Sällh. TEXT: Sylvia Dahlén MEDVERKANDE: Rebecka Bergholtz, analytiker på avdelningen för energiberedskap på Energimyndigheten. David Sällh, ansvarig för trygghetsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige. Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare. Kalle Glas, producent.

2026-04-13 06:00 - 25:30

Alexander Lindström arbetade 1.5 halvt år som sjukvårdare i Ukrainas armé. Han konstaterar att svensk sjukvård inte är redo för kriget.

Strax efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lämnar Alexander Lindström Sverige och den officersutbildning han påbörjat. Han tar i stället anställning som frivillig sjukvårdare och ska under sina 1,5 år i landet ha vårdat över 300 soldater vid fronten. – Jag har ju övat hela mitt vuxna liv nästan – på att försvara Sverige, försvara demokratin. Att under en blågul flagg strida mot ett ryskt försök att begränsa demokratin. Det är det jag är i Försvarsmakten för att göra. Det är inget jobb där man tjänar pengar, det är inte jättebra framtidsutsikter, men jag tror på det – och det var det jag såg hända i Ukraina, säger Alexander Lindström om varför han sökte sig dit. Under sin tid där hann han arbeta både under offensiverna i Charkiv och Zaporizjzja, men också vid striderna i Bachmut – ett slag som beskrivits som det blodigaste sedan andra världskriget. – Det var så mycket drönare, det var så mycket artilleri och det var ständiga ryska angrepp till fots. Det var otroligt svårt, för rörligheten begränsades så mycket att skadade blev kvar väldigt länge på skadeplatser, säger han. Att vårda skadade i fält är alltid utmanande, och det blev inte lättare av den ständiga bristen på sjukvårdsmaterial. Alexanders sjukvårdsenhet, som bestod av fyra personer, stödde en bataljon med runt tusen stridande soldater. Under den ukrainska motoffensiven i Zaporizjzja hade de sju doser smärtstillande läkemedel i sina förråd. Att behöva vårda sårade soldater utan smärtlindring är otrevliga minnen i dag. Han minns särskilt ett fall där en soldat skadats i låret. – Man kunde få ner tre knytnävar i hans lårmuskel, och där satt jag och funderade: Har vi råd att ge honom en dos smärtlindring? Ja, en dos kan vi acceptera. Men hans smärta och lidandet som han fick gå igenom – bara för att vi inte hade rätt resurser – det är sådant man kommer ihåg, när det inte riktigt gick som det skulle, säger han. Men utöver att ge vård under knappa och spartanska förhållanden var Alexander och hans sjukvårdskollegor ständigt utsatta för ryska attacker. Trots att det strider mot krigets lagar såg Ryssland dem som prioriterade mål. – Det är för att det har en väldigt stor effekt på förbanden som slåss. En skyttesoldat kan ta väldigt stora risker om han har förtroende för sin organisation. Men sekunden han vet att kedjan bakåt är bruten – den dagen han hör att förbandsplatsen inte finns längre, eller att sjukvårdstransporten har sprängts – då börjar han tveka. När någon då säger åt honom att storma, att gå framåt och ta en otrolig risk, då tänker han efter för första gången. Då kanske han inte tar det steget, eller så gör han det mindre entusiastiskt. Därför var vi prioriterade mål. Det drog ner stridsmoralen på vår sida när vi förlorade sjukvårdare. Att Ryssland så flagrant bryter mot krigets lagar innebär att Sverige måste tänka om kring hur man vårdar skadade i krig. – Förut har vi i Sverige övat på att ställa upp sjukvården på en stor öppen äng, med ett stort rött kors på uppblåsbara tält. Jättebra, så att fienden inte råkar skjuta på oss. Men nu vill fienden skjuta på oss. Då måste man göra helt tvärtom. Man måste gömma sig, man måste gräva ner sig. Man kan inte samla skadade på en plats – för då kommer de att skjuta, bara för att slå ut dig, säger Alexander. TEXT: Kalle Glas

2026-04-06 06:00 - 27:38

Därför är vissa människor lättare att värva som spioner.

Det pågår en ständig kamp mellan underrättelsetjänster att värva spioner och komma åt motståndarens hemligheter, och sen kriget i Ukraina bröt ut har det behovet ökat. Men hur värvas en agent? Finns det särskilda personlighetsdrag en underrättelseofficer letar efter i jakten på spioner? Och vad är egentligen skillnaden mellan en spion, agent och underrättelseofficer? Gräns kör live på poddfest om spioner. Medverkande: Carolina Angelis, Säkerhetsexpert och före detta underrättelseofficer på MUST och FRA. Elina Elveborg Lindskog, Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Anna Lioufas. Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas

2026-03-30 06:00 - 27:28

Ukraina har gått på offensiven, men omvärldsläget med krig i Iran och bråkiga EU-länder riskerar att kasta grus i den Ukrainas krigsmaskineriet.

De flesta som följer kriget i Ukraina har väntat på en rysk våroffensiv, men i stället är det Ukraina som har tagit initiativet. I slutet av januari gick de till motanfall och lyckades bryta igenom de ryska ställningarna på flera frontavsnitt. Det är första gången på två och ett halvt år som Ukraina tar mer terräng än de förlorar. – Till exempel har man lyckats ta sig in i de här så kallade dödszonerna, alltså de områdena längs fronten som helt domineras av drönare och där det nästan är omöjligt för trupp eller fordon att ta sig in i eller förflytta sig, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. En förklaring till framgångarna är att Elon Musk har beslutat att stänga ner sitt satellitsystem Starlink på den ryska sidan. Ryssarna kan helt enkelt inte i samma utsträckning se vad som händer ute på slagfältet när de inte har någon internetuppkoppling. Det har Ukraina utnyttjat. – Det systemet gör att man kan agera mycket snabbare än vad motståndaren kan. Det är det som ger framgång på slagfältet, säger Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Iran–kriget hotar framgångarna Men det finns mörka moln på himlen för Ukraina. USA:s och Israels attack mot Iran har lett till åtminstone två positiva saker för Ryssland. Det första är att priset på olja har skjutit i höjden. Det innebär att den ryska statskassan varje dag ökar med över en miljard kronor. Ett annat stort problem till följd av kriget i Iran är att det riskerar att bli brist på luftvärnsrobotar när USA, Israel och gulfstaterna ska skydda sig mot iranska motattacker. Och det här är vapen som Ukraina desperat behöver. – Det kommer att bli ett stort problem de kommande månaderna, alltså Ukrainas förmåga att skjuta ner kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar, eftersom det produceras väldigt få avancerade luftvärnsrobotar. Så det är också en stor vinst för Moskva, säger Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan. TEXT: Kalle Glas MEDVERKANDE: Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring vid Försvarshögskolan Johan Huovinen, Överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan Lubna El-Shanti, Ukraina korrespondent för Sveriges Radio. Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Tekniker: Mats Jonsson

2026-03-20 17:30 - 11:48

När Sverige skickade militär till Grönland tonades anledningen ner, men den Svenska närvaron kan varit för att skydda mot ett amerikanskt angrepp.

I början av januari och USA har precis attackerat Venezuela, presidenten avsätts. När Donald Trump väljer att prata om Grönland dagen efter attacken bedöms läget vara superfarligt, säger en källa inom danska säkerhetstjänst till Danmarks Radio. Senare under januari skickar Danmark och flera andra länder personal från Försvarsmakten till Grönland. Danmarks Radio har pratat med en rad centralt placerade källor från flera länder som uppger att danska soldater gjorde sig redo för strid mot USA. Även Sverige skickade skickade militär personal till Grönland i januari, som beskrev det som förberedelser inför en övning. Men i själva verket kan det varit det för att skydda ön mot ett amerikanskt angrepp. – De är verkligen uppseendeväckande, måste man säga. Danmark känner sig så. så hotat av ett amerikanskt angrepp så [00:30] att man förbereder sig för väpnat motstånd mot ett sådant. Det är ingenting som någon hade trott på innan den nuvarande Trumpadministrationens tillträde, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi. Danmarks Radio beskriver hur danska soldater tillsammans med militärer från Sverige och flera andra Natoländer gjorde sig redo för strid mot allierade USA. – Det är det som blodpåsarna berättar. Men man hade också med sig sprängmedel för att kunna sabotera flygfält och göra dem obrukbara för amerikanare. De nya uppgifterna från DR förstärker bilden av att Grönlandskrisen är det värsta som Nato varit med om. – En framstående dansk Nato -forskare och krigsvetare beskrev läget som att Nato ligger på intensiven. MEDVERKANDE: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi. Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare. Kalle Glas, producent.

2026-03-13 13:00 - 26:38

De senaste veckorna har Sverige och andra länder med kust i norra Europa gått från ord till handling för att stoppa den ryska skuggflottan.

Den ryska skuggflottan växte sig stark 2023 efter det att EU och G7 satt ett tak för hur mycket Ryssland fick ta betalt för oljan som exporteras sjövägen. För att kunna fortsätta att sälja olja till det högre världsmarknadspriset bytte Ryssland ut alla sina oljefartyg mot andra som var registrerade utomlands. – Ja, man har ju helt enkelt dammsugit marknaden efter äldre tankfartyg som olika rederier runtomkring har varit intresserade av att tjäna pengar på att sälja till Ryssland, säger Torbjörn Becker som är chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm. Klirr i kassan för Ryssland I dag består skuggflottan av ungefär 1 200 äldre fartyg som ofta är dåligt försäkrade och inte särskilt sjödugliga. De är helt enkelt tickande miljöbomber i den känsliga Östersjön, men det finns flera anledningar till att skuggflottan är ett problem. Ett annat är att den gör det möjligt för Ryssland att fortsätta att tjäna stora pengar på oljeexporten. Oljan står för åtminstone en tredjedel av den ryska statsbudgeten och är huvudskälet till att den ryska regimen kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina. – Det är väldigt viktigt att förstå att för Ukraina spelar det roll om Ryssland har råd att köpa hundra raketer eller drönare från Kina, Iran eller andra länder, eller femtio, säger Becker. Hårdare tag mot skuggflottan Skuggflottan har länge kunnat jobba ganska ostört men under det senaste året har EU börjat införa sanktioner mot fartygen. Ungefär halva skuggflottan har sanktioner mot sig, vilket gör att de får det svårare att få service och hjälp med annat, men det här räcker inte för att slå ut skuggflottan. – Jag tror inte man ska prata så mycket om nya sanktioner hit och dit utan i stället fundera på hur de som finns ska realiseras och omsättas, säger Linus Fast som forskar på sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut. Det verkar som att flera länder runt Östersjön och Nordsjön nu börjat göra just det. Häromveckan bordade belgisk militär med hjälp från Frankrike ett fartyg som hade falska flagg från Guinea men med kopplingar till Ryssland. Några dagar senare bordade Kustbevakningen och polisens insatsstyrka ett fartyg utanför Trelleborg. Även det med falsk flagg, vilket är ett brott mot havsrätten som annars ger fartyg med utländsk flagg stora friheter. Den här offensiven mot skuggflottan som vi sett under den senaste tiden kan också leda till att spänningarna på Östersjön ökar. Hör mer om det i det här avsnittet av Gräns. UPPDATERING: I en tidigare version lät det som att om Sverige införde regler för dubbelskrov så skulle man kunna förbjuda gamla fartyg att verka i Östersjön. Vi har nu förtydligat det partiet. Det som syftades på är att om Sverige och andra länder införde liknade regler som regeln om dubbelskrov, så skulle det få stor effekt. Claes Aronsson claes.aronsson@sr.se Ljudkällor: SR, SVT Medverkande: Torbjörn Becker, Chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm Linus Fast, Forskare i sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut Lena Lindgren Schelin, Generaldirektör Kustbevakningen Kalle Isaksson, Vakthavande befäl på Kustbevakningen Claes Aronsson, Programledare Sylvia Dahlén, Programledare Kalle Glas, Producent

2026-03-02 06:00 - 25:30

Kemiska vapen är förbjudna – trots det använder Ryssland det i stor skala i Ukraina och nu gör sig Sverige redo för att möta hotet.

Sedan åtminstone 2024 har Ryssland på ett systematiskt sätt använt kemiska vapen för att slå ut ukrainska soldater. – Ukraina har ju rapporterat in ungefär 15 000 fall där det bekräftats att kemikalier används i krigföringen. Det är ju tillbaka på slagfältet i stor skala och på daglig basis, säger Rikard Norlin, expert på kemiska vapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Den oberoende organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, har inte kunnat arbeta på plats i Ukraina i den utsträckning som skulle ha behövts på grund av faran, men vid tre tillfällen har man kunnat ta prover och bekräftat användningen av tårgasen CS. Soldater utan skyddsmask tvingas upp ur sina värn ut i den öppna terrängen där de är oskyddade mot drönare, artilleri och kulor. – Alla normalt funtade människor flyr därifrån eller ger sig. Det blir en instinkt att bara slippa smärtan och obehaget, säger Norlin. Tårgas är inte dödligt, men konsekvensen kan ändå bli döden. Tårgas är också förbjudet att använda i krig enligt kemvapenkonventionen, CWC, som Ryssland har ratificerat. Dödliga stridsgaser Det finns många vittnesmål från ukrainska soldater om att de utsätts för annat än bara tårgas. – Det har eskalerat med gasattacker av stridsgas – inte tårgas, utan riktig stridsgas, säger Christer, som är svensk frivillig soldat i Ukraina. Han har varit hemma i Sverige i vinter och fyllt på med materiel som efterfrågas vid fronten. Där har skyddsmasker blivit ett måste. Vad det är för typ av kemisk gas har inte bekräftats, men att något använts vittnar inte minst döda soldater om. – Det är soldater som inte har skottskador eller den typen av trauma. Men de verkar ha dött av någon form av förgiftning. Ukraina kan dock inte med enkla medel vid fronten bestämma vad det är de har avlidit av, säger Rikard Norlin. Flera underrättelsetjänster har offentligt sagt att ämnet klorpikrin använts av Ryssland i Ukraina. Det är att likna vid tårgas, men med skillnaden att den dödar. – Vid låga doser är den väldigt irriterande i luftvägarna, och ju högre dos du får, desto sämre kommer du att må – och till slut är den också dödlig. Det krävs inte superhöga doser för att den ska bli dödlig, säger Per-Anders Enquist vid Försvarsmaktens CBRN-enhet vid Totalförsvarets skyddscentrum. Att Ryssland eskalerar användningen av kemiska vapen i Ukraina borde inte förvåna någon med tanke på landets historik. Ryssland hade tidigare en av världens största arsenaler av kemiska vapen, uppskattningsvis 40 000 ton. Det sista ur den arsenalen ska ha destruerats så sent som 2017, enligt kraven i konventionen mot kemiska vapen som ratificerades 1997. – Enligt kemvapenkonventionen skulle de ha förstört allt det där, men det är tydligt att det finns kvar. Det såg vi med Navalnyj och Skripal. Det finns saker kvar där, säger Enquist. Sverige rustar Det finns många tillfällen då kemiska vapen använts och där civila drabbats. – Händelserna i Irak, i Halabja, var nog några av de värsta gasattackerna som har skett. Över 5 000 civila strök med, säger idéhistorikern Peter Bennesved vid FOI. Och Sveriges civila försvar har börjat förbereda sig på kemiska attacker. Idag finns tillverkning av skyddsmasker i bland annat Kristianstad och Ystad. Ministern för civilt försvar, Carl-Oscar Bolin, presenterade vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen tidigare i år att Myndigheten för civilt försvar köpt in 20 000 skyddsmasker. Förutom inköp av masker hölls förra året en stor övning i Holmsunds hamn utanför Umeå. Scenariot: Ryssland har spridit ut en farlig och frätande syra. Just valet av hamn var ingen slump. – Man får ju titta på vad Sverige har för uppgift och hur en motståndare skulle vilja göra det svårare för oss att utföra den. Sveriges roll i Nato-samarbetet om det blir krig är att fungera som logistisk hubb och skydda transporter till och från andra länder där striderna med större sannolikhet kommer att stå. Därför kommer prioriterade mål i Sverige vara transportinfrastruktur. Och då är kemiska vapen effektiva. – Om någon går och sprejar med en parfymflaska som innehåller något supergiftigt är det ett hot man inte vet omfattningen av i första läget. Resurserna som kopplas på kan bli väldigt dyra för samhället. Återigen: det finns en krigsekonomi bakom också, säger Per-Anders Enquist vid Totalförsvarets skyddscentrum TEXT: Kalle Glas Medverkande: Per-Anders Enquist, kemiskt expert vid Totalförsvarets skyddscentrum Rikard Norlin, kemi expert vid Totalförsvarets Forskningsinstitut Peter Bennesved, idéhistoriker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut ”Christer”, Svensk frivilligsoldat i Ukraina Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Ljudkällor: SR, SVT

2026-02-16 06:00 - 25:30

Många trodde tiden med stora krigsfartyg på Östersjön var över - men svenska marinen nya uppdrag innebär att fregatterna behöver göra comeback.

Sverige har bestämt sig för att köpa fyra fregatter – en fartygstyp som är cirka 40–50 meter längre än marinens största fartyg i dag. Förklaringen är marinens nya uppdrag inom Nato-samarbetet. – Med ett större fartyg, en större besättning och större bränsletankar går det att hålla sig till sjöss betydligt längre och över större ytor, säger kommendör Marko Petkovic, marinens operationschef. Historiskt har marinens roll i det svenska försvaret framför allt handlat om att möta en invasionsflotta längre ut till havs. Taktiken kallades ”hindra–möta–slå” och var tänkt att ge armén tid att mobilisera. Att ligga ute länge på Östersjön eller kunna operera på större hav var inte prioriterat. Men det är det nu. Med Sveriges inträde i Nato har fokus i högre grad hamnat på att skydda transporter. – Vi ska se till att både armén kommer dit den ska för sin strid, men också att skydda sjötrafiken så att de civila samhällena i Baltikum och Finland kan överleva, säger marinchefen Johan Norlén. Den flotta Sverige har i dag är inte anpassad för det nya uppdraget. Förutom att beställa nya fregatter ska flottans fem korvetter uppgraderas med bättre luftförsvar. Men det innebär att flottans förmåga kommer att vara sämre under en period. – I vissa fall diskuterar vi detta med våra allierade och ser om vi kan få stöd och stöttning av dem vid de tillfällen när vi kanske har lägre tillgänglighet, säger Norlén. TEXT: Kalle Glas MEDVERKANDE: Konteramiral Johan Norlén, Sveriges marinchef. Kommendör Marko Petkovic, marinens operationschef. Viceamiral, Jan Törnqvist, pensioner och tidigare marinchef. Programledare: Claes Aronsson och Josefine Owetz Tekniker: Mats Jonsson Producent: Kalle Glas LJUDKÄLLOR: SVT, SR, FM

2026-02-10 08:30 - 18:22

Senaste 10 åren har terrorister i Sverige bytt skepnad. Borta är de ideologiskt drivna våldsverkarna och istället ser Säpo allt yngre gärningsmän.

Personer som är beredda att begå terroristhandlingar blir allt yngre. Och kriminella gäng har överträffat terrororganisationer som IS i rekryteringen. Detta enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, som i dag släpper sin helårsbedömning. ”Pengarna är kanske viktigare för att få status eller legitimitet. Att det är här och nu som gäller, de snabba kolhydraterna, snarare än livet efter detta och vad man ska göra för att komma till himlen”, säger Ahn-Za Hagström på NCT. Text: Sylvia Dahlén Medverkande: AHN-ZA Hagström är chef på Nationellt Centrum för Terrorhotbedömning. Fredrik Hallström är operativ chef för Säkerhetspolisen. Marco Nilsson är professor i Globala Studier vid Högskolan i Jönköping Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas

2026-02-02 06:00 - 30:02

Det pågår en duell mellan Sverige och USA om att få sälja stridsflygplan till Kanada. Det självklara valet borde vara USA – men inte längre.

Efter en flera år lång process bestämde Kanada 2022 att landets nya stridsflygplan skulle bli amerikanska F‑35 från tillverkaren Lockheed Martin. På förlorarsidan stod svenska Saab med sitt JAS Gripen, som gick miste om en affär värd runt 250 miljarder kronor. Sedan dess har Trump inlett ett handelskrig mot grannen i norr med höga importtullar, vilket slår hårt mot den kanadensiska ekonomin som är tätt sammanflätad med den amerikanska. – Det är tre fjärdedelar av Kanadas export som går till den amerikanska marknaden, säger Christophe Premat, föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet. Trump har också en fientlig ton mot Kanada och har antytt att grannlandet borde ingå i USA om de vill slippa tullarna. Ett av motdragen från Kanada blev därför att göra en översyn av det tidigare beslutet att köpa amerikanska stridsflygplan. Det här har öppnat upp för Saabs JAS Gripen‑E. – Saabs nackdel har blivit en enorm fördel. Nu utvärderar länder sin försvarsmateriel baserat på hur bra respektive produkt är, och dessutom är det en fantastisk fördel att vara ett land som Sverige, som är pålitligt och aldrig skulle göra ett annat land förnär, säger Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council där hon bland annat följer svensk vapenexport. Kill switch Men det handlar inte bara om politik. Det finns en oro i flera länder som köpt F‑35‑plan att USA i framtiden kan göra deras stridsflygsflotta i princip obrukbar. Det har till och med talats om att det finns en inprogrammerad avstängningsknapp i F‑35 som USA kan använda mot länder som trilskas. Men riktigt så illa verkar det inte vara. – The problem of having something like a kill switch that's remotely operated is that it creates a very big attack surface for a cyber attack… what if an adversary gets access to the kill switch? So I think that's a major objection to the idea that such a thing exists, säger Bill Sweetman, amerikansk analytiker med fokus på stridsflyg. Men det finns andra sätt USA kan göra F‑35 i princip obrukbara. Bill Sweetman – The critical software that allows the aircraft to identify threats and develop tactics and navigate accordingly, that critical software is only updated in a lab in Florida that is under US control. Det här beroendet har alltid funnits och oroat länder som köpt F‑35. Men det har ändå accepterats. Fast oron för Trump och vad som händer efter honom gör att allt fler röster nu hörs om att välja andra plan. Skulle Kanada riva kontraktet med Lockheed Martin och i stället välja Gripen kommer det beslutet att sända chockvågor över världen. – När man köper ett stridsflyg är det på riktigt ett strategiskt val som har återverkningar decennier efteråt. Det skulle verkligen vara ett blytungt strategiskt val och en stor kursändring som Kanada skulle göra i så fall, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Gripen-E vs F-35 JAS Gripens fördel är att beroendet av USA minskar. Men F‑35‑förespråkarna säger att det är värt att behålla beroendet eftersom Gripen är ett sämre plan. Och nyligen fick de vatten på sin kvarn. I november publicerades en hemlig rapport som läckt till media, och den visade att F‑35 sopade mattan med Gripen när det kanadensiska flygvapnet utvärderade planen 2021. Men när experter i sin tur granskar rapporten ser den märklig ut. – Med risk för att framstå som en dålig förlorare från svensk sida, så var det ett lite mystiskt testresultat, säger Andreas Hörnedal på FOI. En sak som stack ut var att Gripen‑E fick låga poäng när det gäller förmågan att uppdateras med ny mjukvara över tid och att man inte är bunden till Saabs egenutvecklade programvara. – Gripen‑E:s största fördel är just att den är förberedd för att kunna göra uppgraderingar enkelt. F‑35 är gjord för att kunna uppgraderas också, men det man har sett hittills är att uppgraderingar i regel blir ganska dyra, säger Hörnedal. En annan märklig sak med rapporten är att den över huvud taget blev offentlig, i och med att den är topphemlig. – It was a deliberate move to sabotage any plan to acquire the Gripen. I think there's no other way to put it, säger Bill Sweetman. Saabs chanser F‑35‑förespråkarna är beredda att ta till oschyssta metoder. Men Sverige lägger sig inte heller platt. I höstas reste en stor delegation med kungen i spetsen till Kanada och besökte bland annat den kanadensiska flygplanstillverkaren Bombardiers fabrik. Och vice statsminister Ebba Busch (KD) lyfte i tv fram Gripens alla fördelar, men också alla jobb det skulle skapa i Kanada. Det här oblyga sättet att marknadsföra vapen utomlands är helt nytt, menar Elisabeth Braw vid tankesmedjan Atlantic Council: – Det har skett ett, tycker jag, väldigt märkbart skifte inom Sveriges tillvägagångssätt. Om det funkar återstår att se. Ännu pågår inga formella förhandlingar mellan Kanada och Saab, men kanadensiska myndigheter har bett Saab svara på en del frågor. Och vid sidan av F‑35 verkar det inte finnas något annat alternativ än Saabs. – I Kanada talas det idag mer om JAS Gripen än under större delen av 2010‑talet, och Gripen nämns som det mest realistiska europeiska alternativet. Det är bra nyheter för Sverige, skulle jag säga, säger professor Christophe Premat vid Centrum för Kanadastudier på Stockholms universitet. TEXT: KALLE GLAS Medverkande Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council Bill Sweetman, analytiker med fokus på stridsflyg Christophe Premat, professor och föreståndare på Centrum för Kanadastudier vid Stockholms Universitet Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik på Totalförsvarets forskningsinstitut Claes Aronsson och Sylvia Dahlén, programledare Kalle Glas, producent Ljudkällor: CBC, CTV, CNBC, CNN

2026-01-19 06:00 - 28:50

Militära säkerhetsfrågor dominerar idag den allmänna debatten, samtidigt är det få utanför Försvarsmakten som förstår det militära språket fullt ut.

Vad betyder egentligen, brigad, artilleripjäs och operation ostbåge? När militärer pratar kan det antingen vara jättetydligt med vad som menas – men lika ofta kan det vara rena grekiskan. Och om allmänheten inte förstår vad militärer säger så är det ett problem när försvarsfrågor tar en allt större plats i våra liv. – Vi har ju varit väldigt, väldigt, väldigt dåliga på att kommunicera och ha den här folkförankringen i synnerhet efter att vi gjorde den här pausen på värnplikten, säger Joakim Paasikivi som kanske är den expert som hörs mest i olika försvars frågor. Det militära språket måste vara rakt och tydligt - en order får inte missförstås. Men det har också gjort språket exkluderande. – I möjligaste mån när vi skriver våra texter ska de vara begripligt. Sen kommer vi till en gräns när vissa begrepp inte går att översätta till något annat. Det går till exempel inte att ersätta ordet brigad med jättestor byggkloss av människor. För det blir bara infantilt, säger Arméns kommunikationschef Dag Enander. Uppdatering: Vi sa felaktigt att staten bekostar hemtjänst och förskola, rätt är kommunerna. Medverkar Dag Enander, arméns kommunikationschef Joakim Paasikivi, flitigt förekommande expert i medier David Carlqvist, reservofficer och tidigare journalist på Sveriges Radio Programledare Josefine Owetz och Claes Aronsson Producent Kalle Glas

2026-01-15 17:00 - 14:04

Sverige skickar militärer till Grönland - men frågan är vilket land som det största hotet kommer från.

Sverige och åtminstone ytterligare sex Natoländer ska hjälpa Danmark att planera för en stor serie av övningar på Grönland som ska hållas i år - Operation Arctic Endurance. Under en middag i Sälen höll statsministern och överbefälhavaren ett hastigt möte. Än så länge verkar det här inte vara tillräckligt för att Trump-administrationen ska dra tillbaka hotet om att ta över Grönland. För att lugna den amerikanska presidenten kan det det behövas ett ännu större engagemang från Sverige och andra Natoländer för att stärka säkerheten i hela Arktisområdet. ”Exakt vilka förband vi skulle kunna delta med kan inte jag svara på just nu idag. Men vi har ju både flyg och marin och markförband som kan delta”, säger chefen för operationsledningen på Försvarsmakten Ewa Skoog Haslum. Medverkande Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledning Niklas Granholm, Forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut Programledare Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas Ljudkällor. SVT, SR, Bloomberg, Riksdagen

2026-01-06 06:00 - 25:30

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen.

2025-12-29 06:00 - 17:56

Krig tar slut och det finns saker som talar för att det ryska anfallskriget mot Ukraina kan nå sitt slut under 2026, men då behövs en förändring.

2025-12-23 06:00 - 25:37

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap försvinner, och ersätts med den helt nya Myndigheten för civilt försvar.

2025-12-09 06:00 - 29:54

Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge.

2025-11-25 06:00 - 27:24

Det finns en generationskonflikt inom det Ukrainska försvaret mellan de äldre illa omtycka befälen utbildade i Sovjet och de yngre moderna befälen.

2025-11-17 19:00 - 43:58

Sveriges försvar börjar numera utanför lands gränsen och samarbete med andra Natoländer. Det samma gäller för journalister som bevakar frågan.

2025-11-11 19:00 - 31:37

Sveriges försvar står och faller med sin befolknings vilja att slåss, och försvarsviljan är låg i delar av den svenska befolkningen.

2025-10-28 06:00 - 28:30

Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark.

2025-10-20 20:00 - 10:02

Idag fick Försvarsmakten det första av de 60 beställda stridsflygplan av typen Jas 39 Gripen E.

2025-10-14 06:00 - 26:50

I Ukraina har drönaren blivit slagfältets gigant – men det betyder inte att drönare kommer spela samma roll i framtiden.

2025-10-10 17:07 - 14:23

Försvarsmaktens gamla Hercuelsplan har varit i tjänst i 60 år, men istället för nya amerikanska plan väljer man nu brasilianska.

2025-09-30 06:00 - 26:28

Ända från rymden går det att se att Europa rustar upp. Och när alla länder vill köpa vapen samtidigt förvandlas industrin.

2025-09-22 18:56 - 13:39

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland.

2025-09-16 06:00 - 25:28

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten.

2025-09-09 06:00 - 19:42

Klimatförändringarna kommer rita om det det säkerhetspolitiska läget i Sverige.

2025-09-02 06:00 - 29:24

Om det blir fred måste Europa skydda Ukraina mot Ryssland med våld om så krävs, och frågan är om Sverige och andra länder är redo.

2025-08-27 17:00 - 17:16

Små och snabba förband och ett nytt drönar-elitförband med namnet Rubicon skapar oreda i Ukrainas försvarslinjer.

2025-08-22 16:15 - 15:43

Den tre år gamla gåtan om vem som sprängde Nord Stream-ledningarna i Östersjön kan vara på väg att lösas. Misstankarna pekar mot Ukraina.

2025-08-19 06:00 - 25:29

Många lägger fokus på konserver och vatten men glömmer det viktigaste när de ska förbereda sig på en kris.

2025-08-05 06:00 - 25:30

Hör en längre intervju med Paula Wallenburg, kommendör och chef över Sveriges fyra ubåtar.

2025-07-22 06:00 - 25:30

Två av Sveriges främsta experter på kärnkraft svarar på frågor om fördelar och nackdelar med att vara beroende av kärnkraft om det skulle bli krig.

2025-07-08 06:00 - 25:30

Rysslands attack mot Ukraina har pågått sedan 2014. Många försök har gjorts för att mäkla fred utan att lyckas.

2025-06-26 18:00 - 25:30

Gräns intervjuar överbefälhavaren Michael Claesson inför publik på Sveriges Radios scen i Almedalen.

2025-06-22 06:00 - 18:59

Nu ska Natos medlemsländer enas om höjda försvarsanslag.

2025-06-13 18:54 - 10:49

Det finns en polisiär- och en militär underrättelsetjänst, men nu kommer förslag om att skapa ytterligare en hemligt myndighet.

2025-06-10 06:00 - 25:49

Mycket kraft har lagts på att bekämpa islamistisk terror, men samtidigt har ett annat islamistiskt hot kunnat växa ostört.

2025-05-27 06:00 - 28:42

Kärnkraftverk är inte längre fredade i krig, samtidigt som kärnkraften spelar en viktig roll i det svenska totalförsvaret.

2025-05-13 06:00 - 28:49

Drönare som kan attackera mål med hög precision är en nödvändig förmåga som Sverige saknar. Nu arbetas det febrilt på att ändra det.

2025-04-29 06:00 - 28:16

Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina.

2025-04-15 06:00 - 29:19

Sverige har i största hemlighet utbildat flera hundra ukrainska soldater på Sveriges mest avancerade vapen.

2025-04-01 06:00 - 28:22

Hemvärnet har kallats gubbdagis men faktum är att de 23 000 frivilliga soldaterna spelar en allt större roll i skyddet av Sverige.

2025-03-18 06:00 - 29:22

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA.

2025-03-03 17:15 - 29:56

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Och om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur att attackeras.

2025-02-18 06:00 - 29:47

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet.

2025-02-04 06:00 - 29:04

Om USA kopplar ett starkare grepp om Grönland kan det få konsekvenser som märks även i Sverige. Det kan också splittra Nato.

2025-01-27 18:37 - 11:30

Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare hoppar av. Och nu utreds han för brott i tjänsten.

2025-01-20 16:14 - 29:48

Sverige har tillverkat sina egna ubåtar i över 100 år men nu är framtiden för Sveriges hemligaste vapen osäker.

2025-01-07 06:00 - 29:00

Sverige står inför ett jättebeslut. Politikerna måste bestämma om Sverige ska fortsätta utveckla stridsflygplan, eller inte.

2024-12-24 06:00 - 29:00

Major, Roger Djupsjö om vilken effekt det svenska vapenstödet till Ukraina haft.

2024-12-19 08:00 - 0:55

Vi på Gräns vill tipsa om P3 Historias nya serie om mordet på Trotskij, ett av historiens mest uppmärksammade politiska mord.

2024-12-10 06:00 - 28:44

När larmet går att två kablar är av utanför Gotland och Öland är en del snabbt ute och pratar om sabotage och hybridkrig.

2024-11-28 16:00 - 17:11

Ryssland övar på en kärnvapenattack och Ukraina skjuter robotar över gränsen. Kriget har eskalerat under den senaste tiden.

2024-11-26 06:00 - 29:00

600 stridsberedda svenska soldater åker till Lettland för att skydda Natos östra gräns. De ska vara med och ta den första smällen om Ryssland anfaller.

2024-11-12 06:00 - 29:00

En inbrottsturné i Sverige mot vattentorn och andra vattenanläggningar oroar svensk polis. Det skulle kunna vara främmande makt som försöker kartlägga det svenska dricksvattensystemet.

2024-10-29 06:00 - 29:00

LinkedIn har blivit ett användbart verktyg för främmande stater som vill värva spioner utomlands. Även i Sverige finns det många exempel. Vissa personer är lättare än andra att rekrytera.

2024-10-15 06:00 - 29:12

Sveriges järnvägar spelar en viktig roll för försvaret av norra Europa. Om de inte rustas upp kan det bli jobbigt för Nato och den svenska försvarsmakten i händelse av krig.

2024-10-01 06:00 - 29:00

När Kina investerar mer och mer i dataspelsbranschen talas det allt högre om ifall det finns en beräknande plan bakom alla satsningar.

2024-09-17 06:00 - 29:00

Ett kyrkbygge utanför Västerås har koppling till rysk underrättelsetjänst och ligger vid en militärt viktig plats. Och det finns fler exempel.

2024-09-10 12:15 - 21:52

När Micael Bydén blir Sveriges överbefälhavare 2015 har kriget återvänt till Europa. Hans uppgift blir att göra om försvaret. Hör honom om ett omvälvande decennium.

2024-09-03 06:00 - 29:00

När Ukraina går in i Kursk blir det första gången sen andra världskriget som Ryssland blir invaderat. Ett drag som tar Putin på sängen.

2024-08-20 06:00 - 29:00

Den svenska livsmedelsberedskapen har varit eftersatt i många år. Nu har den blivit högaktuell igen och det kan vara bråttom att få ett system på plats.

2024-08-06 06:00 - 29:09

I USA riktas enorm kritik mot Secret Service efter mordförsöket på Donald Trump. Men hur ser skyddet av de svenska makthavarna ut egentligen?

2024-07-23 06:00 - 28:43

Rysslands agerande har gjort att Sverige rustar upp sina sjöminor igen och Försvarsmakten kan nu minera svenska vatten snabbare än på länge.

2024-07-09 06:00 - 28:31

Flera flygplanskränkningar och fiskebåtar med märkliga antenner i närheten visar att Ryssland intresserar sig för Gotland. Det svenska semesterparadiset rustas också upp militärt i högt tempo.

2024-06-25 06:00 - 29:02

Ögruppen Svalbard i Arktis är hetare än någonsin. Militärstrateger pratar om att det är där Ryssland kan testa Natos artikel fem.

2024-06-11 06:00 - 29:00

Flera EU-parlamentariker blir avslöjade med kopplingar till Ryssland och Kina. För främmande makt är Bryssel högintressant.

2024-05-31 15:30 - 13:06

Gängkriminella i Sverige jobbar på uppdrag av Iran. De har redan attackerat mål i Sverige för Irans räkning.

2024-05-28 06:00 - 29:00

På kort tid har tiotusentals flygplan på väg över Östersjön plötsligt förlorat sin GPS-signal. Allt pekar mot att Ryssland ligger bakom.

2024-05-14 06:00 - 29:00

Ett nytt avtal låter USA ha soldater och materiel på svensk mark. Men när det gäller kärnvapen finns utrymme för tolkning.

2024-05-07 09:32 - 16:10

Årets Eurovision kan vara den mest politiskt känsliga någonsin. Samtidigt är terrorhotet i Sverige högt och Säpo är på tårna.

2024-04-30 06:00 - 29:00

Kriget sprider sig utanför Ukrainas gränser när landet når nya mål inne i Ryssland. Samtidigt kommer Putin med nya hot mot Nato.

2024-04-16 06:00 - 29:00

När en man hittas död i sin lägenhet uppdagas ett nätverk som kartlägger militära anläggningar – information som är intressant för främmande makt.

2024-04-03 06:00 - 29:00

Kriget i Ukraina har gjort artilleriammunition till en bristvara i hela världen – förutom i Ryssland.

2024-03-26 16:00 - 14:52

En ny gren av IS har den senaste tiden planerat flera terrordåd i Sverige och när hundratals dör i en terrorattack i Moskva verkar samma grupp ligga bakom.

2024-03-20 05:00 - 29:00

På kort tid har Kinas elbilar blivit storsäljare men i Europa och USA finns en oro att de kan användas för spionage och kartläggning.

2024-03-06 06:00 - 29:00

En chockvåg går genom Europa när presidentkandidaten Donald Trump säger att Natos artikel 5 inte gäller – om man inte betalar.

2024-02-29 16:42 - 13:52

En fredag vid lunch larmar sensorer som sitter på taket till den svenska säkerhetspolisens högkvarter om något ovanligt – och livsfarligt. Den kemiska stridsgasen fosgen.

2024-02-26 17:44 - 20:49

När Sverige går in i Nato öppnas dörren till gruppen som hanterar kärnvapenfrågan. Sverige ska vara med och fatta beslut om massförstörelsevapen.

2024-02-21 06:00 - 31:43

När svensken Johan Floderus grips i Iran sätts den svenska regeringen på prov. Sverige får känna på det som kallas för gisslandiplomati.

2024-02-07 16:22 - 11:11

Sabotörerna som sprängde ledningarna på Östersjöns botten kommer inte att ställas inför rätta i Sverige. Men jakten fortsätter på andra ställen.

2024-02-07 06:00 - 29:00

Flera havsområden är tickande säkerhetsbomber och när sjöfarten i Röda havet är under attack ställs nya krav på den svenska marinen.

2024-01-24 06:00 - 28:58

Polen nystar upp ett ryskt nätverk av unga spioner med uppdraget att sabotera vapenleveranser till Ukraina.

2024-01-15 17:50 - 15:13

Enligt Israel har terrororganisationen Hamas planerat ett attentat mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Men svenska myndigheter håller tyst.

2024-01-10 06:00 - 29:33

Sverige ska ta emot soldater och vapen om det blir konflikt vid Natos norra gränser. Men då ökar hotet från robotattacker.

2023-12-26 18:00 - 29:00

Sommaren 2023 blir det plötsligt fler delfiner vid en av Rysslands flottbaser. De militärt tränade djuren kan användas för att slå ut fiendens dykare.

2023-12-13 06:00 - 29:08

Stödet till Ukraina dalar och vid fronten står det still. President Zelenskyjs har motvind och det kan Ryssland dra nytta av.

2023-11-29 06:00 - 30:08

Efter Hamas attacker mot Israel har den israeliska överbefälhavaren fått två uppdrag: Att hämta hem gisslan och att slå ut Hamas.

2023-11-15 06:00 - 29:00

I strid med internationell rätt skickar stater ut torpeder för att mörda motståndare i andra länder. Ett mord i Kanada signalerar en comeback.

2023-11-01 06:00 - 29:00

Vapen med artificiell intelligens, AI, kan förändra framtidens krig. Men kritiker kallar vapnen mördarrobotar – och kräver förbud.

2023-10-20 18:21 - 13:02

En kvinna som jobbar på FRA och en man som är hög officer häktas, misstänkta för brott mot Sveriges säkerhet. Nu börjar ett nytt fall där svenska hemligheter står på spel.

2023-10-17 18:15 - 18:00

Två svenska supporters ska gå på match i Bryssel, men blir skjutna till döds. En tredje är allvarligt skadad. Bakom dådet finns en man som sagt sig tillhöra terrorgruppen IS.

2023-10-09 18:51 - 16:37

Efter Hamas attacker mot Israel undrar många hur en av världens skickligaste underrättelsetjänster helt kunnat missa vad som var på gång.

2023-10-04 06:00 - 30:11

Belarus president Alexander Lukasjenko har hamnat i Vladimir Putins klor och blivit ett större säkerhetshot mot Europa.

2023-09-30 13:48 - 29:31

Ukrainska våroffensiven blev en lång sommarföljetong som fortsätter in i höstmörkret, men inte hur länge till som helst.

2023-09-19 12:03 - 29:00

Irans spioner är ett av de stora hoten mot Sverige, enligt Säpo. Det handlar om starka underrättelsetjänster som kan utföra kartläggningar – och attentat.

2023-09-06 06:00 - 29:00

När Ryssland inleder sin fullskaliga invasion ser tech-entreprenören Elon Musk till att ukrainarna får internet. Men han är en oberäknelig leverantör.

2023-08-28 19:40 - 15:51

Idag väcktes åtal mot en svensk-rysk man som misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och mot USA.

2023-08-23 06:00 - 28:57

Kinesiska företagsuppköp och investeringar i Sverige leder till större inflytande och pekas ut som ett hot mot svensk säkerhet.

2023-08-17 18:30 - 12:50

Säpo har noga övervägt om terrorhotsnivån mot Sverige bör höjas. Till slut kommer beskedet: Sverige bedöms nu stå inför ett högt terrorhot.

2023-08-09 06:00 - 25:25

Sommaren 2023 bränns och skändas koraner vid flera tillfällen i Stockholm. Hotet mot Sverige ökar och Säkerhetspolisen pratar om ett allvarligt säkerhetsläge.

2023-07-26 06:00 - 25:30

För första gången sedan kalla kriget har Nato antagit storskaliga planer på hur man tänker försvara sig mot en rysk attack. Det handlar om 4 000 sidor topphemliga dokument.

2023-07-12 06:01 - 28:45

När Wagnergruppen plötsligt vänder sig mot den ryska armén och tågar mot Moskva blir det uppenbart att Putin har problem i sina egna led.

2023-07-11 14:20 - 14:13

När Turkiet ställer krav och förhalar Sveriges medlemskap finns en risk att Nato framstår som svagt och principen om öppna dörrar ställs på sin spets.

2023-06-28 06:00 - 29:00

Ryssland försöker slå tillbaka Ukrainas motoffensiv. Nu har kriget gått in i en fas där naturen förvandlas till vapen.

2023-06-14 06:00 - 29:00

Åklagaren tror att det kommer att gå att säga vem som sprängde Nord Streams ledningar. Samtidigt skapar olika aktörer sina egna sanningar.

2023-06-02 18:30 - 14:31

Explosioner i Moskva. Drönarattacker djupt inne i Ryssland. Ukraina slår ifrån sig ansvar, men kriget har fått en ny form – och ingen vet var det slutar.

2023-05-31 06:00 - 29:02

I 20 år har rysk underrättelsetjänst fått ut hemlig information genom spionprogrammet Snake. Men FBI får programmet att radera sig självt.

2023-05-17 06:00 - 28:59

Ukraina står inför en våroffensiv och i centrum står landets överbefälhavare. Valerij Zaluzjnyj har landets öde i sina händer.

2023-05-03 06:00 - 29:00

Östersjön blir ett Natodominerat hav när Finland nu är medlem och Sverige står i väntrummet. Det som kallats fredens hav, beskrivs inte längre som lugnt av Putin.

2023-04-19 06:00 - 29:00

Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel.

2023-04-14 16:20 - 14:19

En 21-årig man misstänks ha läckt topphemlig information från USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Uppgifterna är graverande – och drabbar Ukraina.

2023-04-05 06:00 - 29:00

Volodomyr Zelenskyj vädjar om stridsflyg från Sverige och väst. Experter menar att planen kan bli avgörande – men då måste de slå mot mål inne i Ryssland.

2023-03-22 06:00 - 29:00

Flera länder förbjuder statsanställda från att ha appen Tiktok i sina telefoner. Anledningen: Misstänkta säkerhets- och spionrisker.

2023-03-18 22:30 - 31:45

Striderna runt ukrainska Bachmut har pågått i över ett halvår. Överstelötjnant Joakim Paasikivi om varför ingen vinner slaget. Live från Poddfest 2023.

2023-03-13 06:00 - 1:16

Hör om så kallade illegalister – personer som lever under falsk identitet runtom i världen över men som egentligen är spioner utsända av Ryssland.

2023-03-08 06:00 - 29:00

Efter koranbränningen vid Turkiets ambassad blir svenska hemsidor attackerade av gruppen Anonymous Sudan. Men ryska intressen verkar ligga bakom.

2023-02-22 06:00 - 29:00

Efter ett år av misslyckanden i Ukraina söker Ryssland nya framgångar i kriget och alla spekulerar i när, eller om, storoffensiven kommer.

2023-02-17 16:38 - 13:17

En vapenhandlare och en tidigare överstelöjtnant grips i februari 2023 för olovlig kårverksamhet – en brottsrubricering få känner till.

2023-02-13 18:11 - 16:09

En kinesisk ballong, som flyger nära en militärbas där USA har kärnvapen, skjuts ned. Fler luftfarkoster dyker upp och tonläget skruvas upp.

2023-02-07 15:54 - 29:00

Turkiet blockerar Sveriges inträde i Nato. Bakgrunden är ett spel om stridsflyg, makt och om skydd mot ett nytt, möjligt kärnvapenhot.

2023-01-25 06:00 - 30:03

Mobbar stormar parlament, grupper skaffar vapen för att störta regeringar. Händelserna utomlands når till Sverige.

2023-01-19 18:20 - 12:19

Nu kommer beskedet: Sverige skickar artillerisystemet Archer till Ukraina. Men det är inte det som experter reagerar mest på.

2023-01-11 06:00 - 29:55

Natochefen fruktar ett storkrig där Nato och Ryssland ställs mot varandra. Oron för att fler länder blir direkt inblandade i kriget växer.

2022-12-28 06:00 - 29:32

Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda.

2022-12-14 06:00 - 34:27

Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret.

2022-11-30 06:00 - 33:17

En hemlig organisation tros ligga bakom flera spionfall i Sverige. Den ryska underrättelsetjänsten GRU är mer aktuell än någonsin.

2022-11-16 17:25 - 13:39

Två personer dör efter att en robot slår ner i Polen. Sociala medier ryker av spekulationer och oro. Nu riktas alla ögon mot Nato – och Ryssland.

2022-11-16 06:00 - 30:01

Nu pågår ett teknikrace som kan vända upp och ner på allt. Flera stater försöker bygga en ny typ av superdator som kan förändra världen.

2022-11-11 17:30 - 11:25

Mycket är fortfarande hemligt, men Gräns har hittat flera nya uppgifter som framkommer nu när åtalet lämnats in.

2022-11-02 06:00 - 32:46

Sverige förstärker styrkorna i norr och soldaterna blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen.

2022-10-19 06:00 - 31:36

Kamikazedrönare detonerar i Kiev och i sociala medier sprids brutala drönarfilmer. Nu måste Sverige försvara sig från hotet från ovan.

2022-10-05 06:00 - 23:08

Säkerhetstjänster letar radarekon och spår på havets botten i Nord Stream-utredningen. Men viktiga ledtrådar kan komma från spioner.

2022-09-28 18:28 - 15:12

Det misstänkta sabotaget mot den ryska gasledningen Nord Stream kan vara en del av en hybridattack med syfte att skrämma och förvirra.

2022-09-21 16:40 - 11:10

Ryssland kallar nu in hundratusentals reservister. Det gör att kriget i Ukraina går in i ett än allvarligare läge. Och det får konsekvenser för Sverige.

2022-09-21 06:00 - 31:31

Amerikanska bombplan flyger på låga höjder i svenskt luftrum. Sverige är nu en pjäs i ett strategiskt spel kallat avskräckning.

2022-09-07 06:00 - 32:44

Hans vänner dödas i strid i Ukraina. Tobias överlever. Hör hans historia, och experter om Sveriges vägval. Hur långt är vi beredda att gå?

2022-08-24 06:00 - 34:24

Terrorhotet i Sverige är förhöjt, och Säpo varnar för ensamagerande gärningsmän. Allt yngre personer hetsas till attacker online.

2022-08-03 06:00 - 11:44

SOMMAR: I september går vi till val i Sverige. Hur sannolikt är det att vi blir utsatta för tryck utifrån och vilka kan i så fall tänkas ligga bakom det?

2022-07-27 06:00 - 11:37

SOMMAR: Snart börjar allvaret för flera tusen värnpliktiga som rycker in runtom i Sverige. Vilken framtid är det som väntar dem i ett instabilt Europa med Sverige som medlem i Nato?

2022-07-20 06:00 - 20:41

SOMMAR: Gasledningen Nord Stream är avstängd och Europa håller andan i väntan på att Ryssland ska öppna gaskranen. Spänt läge och upprustning i den ryska exklaven Kaliningrad, inte långt från Sverige.

2022-07-13 06:00 - 16:23

SOMMAR: Efter årtionden utan krigshot ska Sverige bygga ett starkt civilt försvar igen, en process som kommer ta tid och kosta pengar.

2022-07-06 06:00 - 14:34

SOMMAR: Sverige tog ännu ett steg på vägen mot Nato-medlemskap. Samtidigt är det väldigt dämpat från rysk sida.

2022-06-29 06:00 - 33:49

Natos framtidsmöte pekar ut riktningen för Europas och Sveriges försvar. Men i skuggan av kriget i Ukraina växer en konflikt som kan ändra allt.

2022-06-15 06:00 - 33:00

Sverige ska in under Natos kärnvapenparaply. Samtidigt kommer uppgifter om nya taktiska teorier, som kan sänka ribban för när vapnen ska användas.

2022-06-01 06:00 - 31:53

Påverkansoperationer kan hota Sverige. Det mantrat hör vi från både politiker och försvaret nu. Det som ska skyddas är inte längre bara territoriet utan våra omdömen. Vår syn på verkligheten.

2022-05-18 06:00 - 33:52

Ukrainakriget ser ut att putta in Sverige och Finland i Nato. Det ändrar hela det säkerhetspolitiska landskapet i norra Europa - och kan orsaka strategisk stress i Ryssland.

2022-05-04 06:00 - 31:13

Ryska diplomater misstänkta för spioneri utvisas nu i rasande fart. Vi är på väg in i en ny tid av spioneri, de ryska underrättelseofficerarna blir färre men de som är kvar blir potentiellt farligare.

2022-04-27 06:00 - 1:08

Om kriget kommer vill staten att du bidrar i försvaret. Men vet du din plats?

2022-04-20 06:00 - 31:55

När Rysslands främste oppositionspolitiker förgiftas riktas fokus plötsligt mot en forskningschef i Umeå. Det svenska labbet kan avslöja förbjudna kemiska vapen och hamnar mitt i ett ryskt maktspel.

2022-04-06 06:00 - 29:48

Dagens krig förs inte bara på marken utan också i cyberrymden. Där kan även svenskar bli cyberkrigare i Ukrainas armé. Men det kan utsätta både dom själva och Sverige för allvarliga risker.

2022-03-23 06:00 - 32:08

När kriget i Ukraina bryter ut evakueras svenska observatörer. Men Johan Chytraeus fastnar då en bro sprängs. Gruppen hade kunnat säkra bevis på brott mot civila men omringas snart av ryska soldater.

2022-03-16 10:00 - 16:06

Fruktan är ett vapen i den ryska arsenalen, enligt den svenska försvarsmakten. Hur hanterar man krigsoron i Sverige?

2022-03-09 06:00 - 31:26

Vladimir Putin ökar pressen genom att hota med Rysslands stora kärnvapenarsenal. Vad är det som kan hända?

2022-03-02 14:30 - 17:00

För första gången sedan 1939 skickar Sverige nu vapen till en krigszon. Vad betyder några tusen pansarskott för Ukraina och hur förändrar det här läget för Sverige?

2022-02-24 16:50 - 17:00

Kriget har nått Ukraina i full skala. Nu förändras hotbilden i hela Europa snabbt och det här får konsekvenser också för Sverige och vårt försvar.

2022-02-22 17:00 - 16:50

Vladimir Putin erkänner områden i östra Ukraina som självständiga – och beordrar in ryska styrkor. En försämring av säkerhetsläget, som ökar risken för strider.

2022-02-15 16:00 - 12:00

USA går ut med att en rysk attack kan komma inom dagar. Vad är syftet med det och kan man lita på underrättelsetjänsternas uppgifter?

2022-02-09 06:00 - 32:45

Hemliga operationer, gråzoner och dold påverkan. En rysk toppgeneral har målats ut som hjärnan bakom Rysslands moderna krigföring. Vem är han – och vad är strategin i Europas säkerhetskris?

2022-02-02 17:30 - 13:12

Tre ryska landstigningsfartyg i Östersjön påverkade Sverige att förstärka trupperna på Gotland. Men vart de tog de vägen sen? Gräns följer hur brickorna rör sig i ett säkerhetspolitiskt spel.

2022-01-26 06:00 - 32:17

Sverige har länge varit ett militärt alliansfritt land. Samtidigt samövar försvaret med Nato. Sveriges geografiska läge gör landet strategiskt viktigt. Men vart ringer överbefälhavaren om det smäller?

2022-01-17 13:00 - 16:29

Ryssland ställer ultimatum om framtiden för Europa. Efter tre toppmöten väntas nu ett svar som kan avgöra säkerhetsläget.

2022-01-12 06:00 - 30:29

Ett israeliskt spionprogram som utvecklats för att stoppa terrorism och kriminalitet ertappas med att istället användas mot människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.

2021-12-29 06:00 - 24:53

Nya pusselbitar om höstens stora spionhistoria – de två bröder som misstänks för grovt spioneri. Den ene har arbetat i svensk underrättelsetjänst, och där finns mycket känsliga uppgifter.

2021-12-22 15:45 - 13:19

Spänningarna ökar i Europa. Ryssland vill skriva säkerhetsavtal för att stoppa Nato från att utvidga sig – och ett sånt avtal skulle påverka Sveriges självbestämmande.

2021-12-15 06:00 - 29:31

Hundra miljarder kronor står på spel när Sveriges viktigaste försvarspartner ska köpa nya stridsflygplan. Det säkerhetspolitiska spelet står i fokus och valet kan få följder för Jas-planets framtid.

2021-12-01 06:00 - 28:51

Hemliga uppgifter om svenska idrottare publiceras på ett ökänt hackernätverks hemsida. Svensk Antidoping visar sig ha utsatts för ett omfattande dataintrång. Vem ligger bakom det här och varför?

2021-11-17 06:00 - 31:23

FN varnar för en ny kapprustning i rymden. När Ryssland spränger en av sina egna satelliter i ett test, trissas läget upp ytterligare.

2021-11-11 13:30 - 11:36

Om det säkerhetspolitiska spelet bakom migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus och varför situationen beskrivs som en hybridattack.

2021-11-03 06:00 - 33:46

Kina rustar upp – och USA skiftar sin uppmärksamhet till det som kallas den indopacifiska regionen. Det får följder för Sverige.

2021-10-20 06:00 - 29:54

USA ertappades att med hjälp av Danmark avlyssna svenska försvarsintressen och politiker. Hör om spelet bakom signalspaningen.

2021-10-06 06:00 - 29:53

Hör om männen som fängslats för att på dolda forum ha samlat information som riskerar Sveriges säkerhet.

2021-09-24 17:04 - 14:01

Hör om toppchefen som greps i en Säporäd och som häktats misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

2021-09-22 06:00 - 26:38

När Arktis smälter tinar nya potentiella konflikter fram. Hör om Sveriges nya försvar och kapprustningen om ishavet.

2021-09-08 06:00 - 28:46

När talibanerna återtar makten över Kabul tvingas Sverige evakuera människor på plats. Hör piloterna som planerade och genomförde evakueringen.

2021-08-25 06:00 - 30:19

Första spioneriåtalet på 18 år, hur ser hoten ut och hur skyddar vi oss?

2021-08-20 06:00 - 0:41

Förstå hur Sverige försvarar sig mot hoten som finns här och nu. En podd om säkerhetspolitik och maktspelen som sker i det dolda.