Filosofiska rummet

2026-07-04 06:00 - 44:25

Och vilken människosyn har filosoferna? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Birgitta Karlberg som tror på vetenskap och fakta har följt en diskussion på nätet om känslornas roll när man stiftar lagar och regler. En person skrev att samhället ska styras utifrån bland annat rättvisa i stället för utifrån känslor. Men är det inte så att vår uppfattning om rättvisa styrs till stor del av känslor, frågar hon? Hur kan sådana hemska saker som miljöförstörelse eller grymma händelser som folkmord äga rum med så mycket intelligens i omlopp? Är intelligens övervärderat, frågar Peter Cottino. Vad skulle hända om man i stället för intelligenstest skulle använda ett vishetstest, särskilt för personer i ledande befattning? Putchi är en intresserad nybörjare inom filosofi och funderar över vilken typ av människa som filosoferna använder sig av i sina teorier. Utgår filosofer från att människor är som filosofen önskar att vi är, eller tar man hänsyn till att vi är väldigt olika och kanske inte alltid några idealmänniskor, frågar han. Lennart Roos funderar över självkontroll och undrar om den kan utövas på kollektiv nivå, med tanke på de utmaningar mänskligheten har inför klimathotet. Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

2026-06-20 06:00 - 44:31

Radikal konservatism, den fostrande staten, och den konservativa paradoxen. Hur syns konservatismens idéer i svensk politik?

Klassisk konservatism förespråkar gradvis förändring som bygger på det redan beprövade. Idag hittar vi även en ny konservatism som menar att vi måste få tillbaka de gamla idealen med en motrevolution. Hotet har kommit inifrån i form av kulturvänstern och utifrån i form av invandrare. En förgrundsfigur inom den radikala konservatismen är den brittiska författaren och journalisten Douglas Murray. Kan man vara konservativ och revolutionär samtidigt? Konservatismens fader brukas tillskrivas 1700-tals filosofen Edmund Burke. Han såg på samhället som ett gemensamt projekt över generationer som vi vårdar och lämnar vidare. Staten ska fostra och upprätthålla ordningen genom kultur, lagar och religion. Klassiska konservativa värden så som nationalism, religion och egendomsrätt har fått allt större betydelse. Är den fostrande staten här? 1900-talstänkaren Michael Oakeshott räknas till en av de viktigaste bidragsgivarna till modern konservatism. Förnuftet har sina begränsningar enligt Oakeshott, som förkastar social ingenjörskonst och förordar långsam och försiktig förändring av samhället, med respekt för den kunskap som har prövats, byggts upp och lagrats i institutionerna. Idag bär många av institutionerna på andra typer av idéer än de som en gång motiverade deras försvar. De kan till och med bära på progressiva ideal. Hur ska konservatismen hantera denna paradox – vårda institutionerna eller snabbt förändra dem i konservativ riktning? Medverkande: Statsvetarna Marie Demker, Katarina Barrling och Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag). Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

2026-06-06 06:00 - 44:38

Omfördelning av techmiljarderna, folkhemsnationalism och medarbetarinflytande. Vilka idéer inom socialismen hittar vi i svensk politik idag?

AI och techjättarnas dominans skapar nya frågor om ägande, skatter och lönearbete. Den belgiske filosofen Philippe Van Parijs ser i dagens samhälle en orättvis fördelning av det som han kallar externa gåvoliknande resurser, till exempel arv och naturresurser, och som borde komma alla till godo i form av basinkomst. AI:s innehåll skapas av mänskligheten. Borde vinsten från AI ses som gemensam egendom? Den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson har satt ljuset på arbetsgivarnas makt. Du lever i en liberal demokrati men på jobbet råder ett annat styre. Där reglerar arbetsgivaren arbetstid, arbetsfördelning, klädsel och uppförande och som medarbetar lyder du. Detta är en makt vi inte skulle acceptera hos staten, ett slags arbetsgivarens diktatur, menar Anderson. Hennes filosofi har bidragit till tankar om ekonomisk demokrati, där medarbetaren får inflytande över företagen. Skulle det vara rättvist? Nationalismens återkomst är ett faktum. Svenska flaggor, talet om folket och svenska värderingar syns och hörs i politiken. Den israeliska filosofen Yael Tamir menar att nationalismen är grunden för välfärdsstaten, och kan skapa en viktig samhällsgemenskap. Hon målar upp en nationalism som är inkluderande, demokratisk och som följer liberala principer. Hon anser att det är en kraft som vänstern bör anamma i en tid när globaliseringen har gjort många människor besvikna och fått dem att söka sig högerut. Hur aktualiseras tankar om fördelningspolitik, medarbetarinflytande och socialistisk nationalism i svensk politik idag? Medverkande: Markus Furendal, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

2026-05-23 06:00 - 44:37

Frihet, pluralism och kritiskt tänkande. Vad händer med liberalismens kärnvärden i svensk politik idag?

För inte så länge sedan talades det om att alla blivit liberaler - från höger till vänster. Idag ifrågasätts liberalismen och ideologin är på tillbakagång. Varför? Vilka liberala tankar och tänkare utmanar dagens politiska sakfrågor? Filosofen John Rawls utvecklade sin idé om pluralism. Vi måste tolerera att vi har olika syn på hur livet ska levas och samtidigt komma överens om regler för samhället som alla kan acceptera, menade Rawls Frihet är liberalismens ledstjärna. Filosofen Philip Pettit har lanserat ett frihetsbegrepp som innebär icke-dominans. En frihet från makt som påverkar dig bara genom att finnas där, som leder till anpassning och osäkerhet. En person är fri i den mån ingen annan har makt att godtyckligt blanda sig i eller diktera dennes liv. Liberalismen har alltid hyllat tvivlet och det kritiska tänkande. Filosofen Bertrand Russell ansåg att om människor var mer skeptiska mot sina ogrundade åsikter och mer toleranta för osäkerhet, skulle samhället bli fredligare och vi skulle komma närmare sanningen. Russell förordade en måttfull skepticism, som samtidigt godtar etablerad forskning. Hur aktualiseras dessa tankar om pluralism, frihet och skepticism i dagens svenska politik? Medverkande: Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Markus Furendal, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

2026-05-09 06:00 - 44:36

Islams plats i Sverige är under debatt. Är Sverige ett muslimskt land? Finns det en svensk islam?

På hundra år har antalet muslimer i Sverige vuxit från ett fåtal till att vara en stor del av vår befolkning. Islam har kommit till Sverige med människor från olika delar av världen och har formats både i mötet med det svenska samhället och impulser utifrån. Den islam som uppmärksammats mest, utan att vara den dominerade, är salafismen, en fundamentalistisk lära som förespråkar att man ska leva som på profeten Muhammeds tid, och politisk islam eller islamism som vill att islams regler ska styra samhället. Hur har islam utvecklats i Sverige? Vad är det som styr utvecklingen? De senaste tio åren har det talat som “svenska värderingar” i svensk politik. Kristdemokraternas Ebba Busch menar att de är sprungna ur kristen etik och att de ska genomsyra det svenska samhället, men att de hotas av politisk islam. Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson tycker att det är svårt att förena att vara aktivt troende muslim och samtidigt vara svensk. Finns det en motsättning mellan “svenska” värderingar och “muslimska” värderingar? Gagnar debatten om svenska värderingar muslimer i Sverige eller spär den på islamofobi och utanförskap? Medverkande: Nalin Baksi, sjuksköterska och debattör och aktuell med boken Mina Strider, Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap och aktuell med boken Öppna era hjärtan, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teori och filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl. Veckans tips: Böcker: Vassflöjtens sång - Jalal al-din Rumi (översättning: Ashk Dahlén) Flaskpostens vilja : Ordlekar på djupaste allvar - Abdussalaam Nordenhök TV-serie: Hatırla Sevgili Musik: Eye Make The Horizon

2026-04-25 06:00 - 44:36

Habermas tankar om kommunikationens betydelse för demokrati har haft stor påverkan både i teori och praktik. Dör idén med honom, när det offentliga samtalet verkar ha brutit samman?

Jürgen Habermas föddes 1929 i Tyskland och kom att bli en del av Tysklands moderna historia och återuppbyggnad och brukar benämnas som Tysklands samvete. Han dog i år 96 år gammal. Upplevelsen av andra världskriget och Förintelsen kom att prägla hans tankar om hur ett samhälle bör konstrueras så att sann demokrati ska råda och alla röster ska bli hörda. Han blev en del av Frankfurtskolans kritiska teori som använde bland andra Marx och Freud för att analysera samhället, men han kom att delvis motsätta sig sina föregångare och hade en mer optimistisk syn på förnuftet och moderniteten. Habermas kanske mest kända teori handlar om samtalets roll. Hans ideal är vad han kallar “kommunikativt handlande”: samtal som syftar till att förstå en annan människa, som bäddar för samförstånd och för att människor ska kunna fungera tillsammans. Med samtalet som grund utvecklade han en modell för demokrati, deliberativ demokrati, där olika synpunkter och argument stöts och blöts i det offentliga samtalet och utmynnar i beslut som alla kan acceptera – idealet är konsensus. Hur står sig idén om det förnuftiga samtalet som demokratins kärna idag när internet, sociala medier och AI spätt på polarisering och misstro mot fakta? Innebär utvecklingen att Habermas idé är överspelad? Medverkande: Eva Erman, professor i politisk filosofi, Anders Burman, professor i idéhistoria och Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: Tåbb med manifestet - Lars Ahlin Turing's Cathedral: The Origins of the Digital Universe - George Dyson Film: Mitt liv som hund - regi Lasse Hallström

2026-04-11 06:00 - 44:42

Det pågår en laddad debatt om politikerna ska följa experternas råd. Måste regeringen lyssna på remissinstanserna? Kan experter leverera opartiska, värderingsfria yttranden?

I grundlagen står det att regeringen ska inhämta behövliga upplysningar och yttranden från berörda myndigheter när nya lagar ska stiftas. Experters åsikter har setts som en garant för rättssäker och kunskapsbaserad politik. Politiken har inte alltid lyssnat på experterna, men under den här mandatperioden, när regeringen vid flera tillfällen valt att gå vidare med sina förslag trots massiv kritik, har debatten vällt fram. Kritikerna har varnat för att svensk rättssäkerhet och demokrati är hotad, medan de som försvarar politiken menar att det är verklig demokrati när man följer folkviljan. Vad är mest demokratiskt: att politikerna som företräder folket bestämmer, eller att politiken tar in experternas synpunkter? Parallellt med debatten om vilket mandat politiken har att genomföra förändringar trots kritik från remissinstanser, hörs det allt oftare från politiker och debattörer att myndigheter och experter är aktivistiska och driver opinion. Svenska myndigheter ska försvara liberala värderingar som till exempel att motverka diskriminering, och att makten ska utövas med respekt för den enskilda människans frihet. Var går gränsen mellan sakliga expertutlåtande och politiska ställningstaganden? Medverkande: Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och Siri Sylvan doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Till bildningens försvar: den svåra konsten att veta tillsammans - Sverker Sörlin Film: Så länge hjärtat slår - Ella Lemhagen Museum: Stasi Museum i Berlin

2026-03-28 06:00 - 44:24

Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Programmet är från mars 2025.

Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa. Varför har hämnd blivit fult? Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott. Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas? Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, den misstänkte mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender. Börjar hämnden bli rumsren? Medverkande: Kenneth Hermele, författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Hadji-Murat - Leo Tolstoj TV-serie: Tyska huset - Isabel Prahl och Randa Chahoud

2026-03-14 06:00 - 44:25

Det anses viktigt att kunna sätta ord på tankar och känslor. Men ord kan lätt missförstås. Kan språket stå i vägen för verklig förståelse? Och har man rätt att slippa bli förstådd?

Vi lever genom våra relationer och att förstå sig själv och förstå andra är en viktig del av att vara människa. Samtidigt vet vi hur svårt det kan vara att sätta ord på sina tankar och känslor och hur lätt missförstånd uppstår. Vad innebär det att bli förstådd? Och ska det alltid vara ett mål? ”Om det man inte kan tala, därom måste man tiga”, citatet kommer från Ludwig Wittgenstein, en av de mest inflytelserika språkfilosoferna. Han menade att språklig förståelse har begränsningar. När vi talar om sådant som ligger utanför den direkta verkligheten, som till exempel moral, religion eller konst blir språket lätt tomt och meningslöst. Om orden inte räcker till, finns det andra verktyg för djup förståelse? Det finns kanske även ett värde att i att inte bli förstådd helt och hållet, att hålla en del hemligt. En av grundarna till den japanska no-teatern Zeami, som levde för omkring 600 år sedan, förespråkade detta ideal som han samman fattar i sin berömda princip: “Med hemligheter finns blomman, utan hemligheter finns inte blomman”. Medverkande: Filosofen Stina Bäckström, idéhistorikern och författaren Isabelle Ståhl och teatervetare Leo Marko som har forskat om buddistisk tradition. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Film: Chunking Express - regi: Wong Kar-Wai Teater: Romantiken - manus och regi: Oskar Thunberg, Lumor teater Aktivitet: Kampsport

2026-02-28 06:00 - 44:36

Det svenska medborgarskapet ska uppvärderas och bli svårare att få. Idag lever ca 800 000 människor i Sverige utan medborgarskap. Vilka bör inkluderas i demokratins vi?

Den svenska migrationspolitiken har stramats åt sedan 2016 och nu genomför Tidöpartierna det som de kallar ett paradigmskifte. Det ska ställas högre krav för att bli svensk medborgare, det har blivit svårare för barn att få stanna på grund av anknytning, man ska behöva kvalificera sig för till exempel barnbidrag och sjukersättning, ett kraftigt höjt återvandringsbidrag har införts och det läggs fram förslag på att riva upp permanenta uppehållstillstånd. Vad innebär det att staten gör större skillnad mellan medborgare och andra som bor i Sverige? Och vad är nytt i vårt sätt att tänka på ”vi och dom” i vår demokrati? De förändringar som politiken gör får stora konsekvenser för många som bor i Sverige och som inte är medborgare - cirka åtta procent av befolkningen. De får inte rösta i riksdagsvalet och har därmed begränsat inflytande över beslut som påverkar dem. Är det moraliskt rätt att människor som bott i Sverige i flera år och ofta bidragit till välfärdsstaten inte ska ha något inflytande över de beslut som drabbar dem? Är den bästa lösningen för en fungerande demokrati att fler blir medborgare, alternativt lämnar landet i stället för att bo i Sverige med uppehållstillstånd i flera år? Medverkande: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro och doktor i statsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Förödmjukelse: ett återskapat liv - Lea Ypi Tal: Electric Cord Speech - Abraham Lincoln

2026-02-14 06:00 - 44:37

Kan man hitta mening i livet, utan att tro på att det finns en större plan? Och har individens frihet gjort det svårare?

Meningen med livet är en evig fråga, men det verkar pågå ett nytt sökande efter mening idag. Många vänder sig till filosofins idéer om meningen med livet. Aristoteles ansåg att meningen var att förverkliga sin potential, och stoikerna ville nå inre frid genom självbehärskning och att omfamna ödet. Vad är mening och vad säger filosoferna idag? Vår tid betonar individuell frihet, utan begränsande konventioner, auktoriteter och kollektiv. Undersökningar visar att unga människor i Sverige mår sämre och upplever mindre mening, än äldre, och regeringen vill satsa på existentiell hälsa. Samtidigt är det många människor som söker sig till det traditionella och rentav till auktoritära politiska rörelser. Kan för mycket frihet göra att man söker mening hos det auktoritära? Och kan samhället skapa mening i människors liv? Medverkande: Filosofen Johan Brännmark och religionsvetaren och författaren David Thurfjell Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: Glaspärlespelet - Hermann Hesse Svindlande höjder - Emelie Brontë

2026-01-31 06:00 - 44:29

Den starkes rätt används allt oftare för att beskriva världsordningen. Vad innebär det, är det egentligen något nytt och är en annan värld möjlig?

Allt fler tongivande röster talar om att världen har förändrats och förflyttat sig från folkrättsliga principer och starka internationella samarbetsorgan. Uttrycket den starkes rätt fick ett uppsving i samband med att Ryssland attackerade Ukraina, och efter Trumps uttalande om att USA skulle ta över Grönland är det många som slår fast att det är det som gäller. Har vi har gått från ordning till djungelns lag? Den som blev mest citerad under World Economic Forum i Davos, förutom Trump, var Kanadas premiärminister Mark Carney. Han beskrev den så kallade regelbaserade världsordningen som delvis falsk; de starkaste har gjort undantag när det passat dem, reglerna för handel är asymmetriskt upprättade och de internationella lagarnas stränghet beror på vem som var anklagad eller offer. Han pekade ut en ny världsordning där små och mellanstora stater bygger allianser utifrån en värdebaserad pragmatism, som vilar på mänskliga rättigheter, staters suveränitet och hållbar utveckling. Har vi levt i en lögn? Är en världsordning utan den starkes rätt möjlig? Medverkande: Filosofen Magnus Jiborn, statsvetaren Kjell Engelbrekt och freds- och utvecklingsforskaren Frida Stranne. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Chinese Statecraft in a Chaning World: Demystifying Enduring Traditions and Dymanic - Jean Dong First Among Equals: U.S. Foreign Policy in a Multipolar World - Emma Ashford Inspiration: Teknikföretag och ingenjörer som löser globala miljöproblem när politiken inte levererar. Bön: Sinnesrobönen - Reinhold Niebuhr

2026-01-17 13:00 - 44:24

Jakten på medvetandet har hamnat högt på agendan. Vi känner att vi har ett, men vi vet inte hur det uppstår. Vad händer om vi hittar en förklaring?

Nyligen skapade forskaren Maria Strömme rubriker när hon med hjälp av fysiken lanserade en hypotes om att medvetandet är grunden för allt. Genom historien har människan sökt svaret på medvetandets essens och ursprung. För 2500 år sedan ansåg Hippokrates att det satt i hjärnan medan Aristoteles höll på hjärtat. 1600-tals filosofen Descartes hävdade att själen var skild från kroppen. Sedan dess har vetenskapen gjort enorma framsteg, men den materiella världens förklaringsmodell bygger på att man plockar bort medvetandet, eftersom vetenskapen inte har några svar på subjektiva upplevelser. AI:s utveckling har också satt fokus på vad som kännetecknar medvetandet. Har vi på något avgörande sätt kommit längre i jakten på vad medvetandet är? Det finns olika förklaringsmodeller för att förklara medvetandet. En teori är att medvetande finns i all materia, i minsta atom och grässtrå. En att medvetandet är grunden till allt och vi är alla del av samma medvetande. En annan att det är en process i hjärnan. Och så finns de som menar att känslan av medvetande bara är en villfarelse. Vad skulle det betyda om vi får en lösning på medvetandets gåta? Hur skulle det påverka synen på människan? Medverkande: Helena Granström författare med bakgrund som fysiker och matematiker, aktuell med boken Verklighetens död, Pär Sundström, professor i filosofi vid Umeå universitet och Per Snaprud, vetenskapsjournalist och redaktör på Forskning och framsteg och författare till boken Medvetandets återkomst - om hjärnan, kroppen och universum. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Meningen med universum - argument för ett kosmiskt syfte - Philip Goff Nytt sinne: Bälte som vibrerar mot jordens nordpol Artikel om bältet Artikel: Wild geese do not increase flight behaviour prior to migration

2026-01-03 06:00 - 44:10

Striden om kärnan i det mänskliga, dilemmat om domstolar ska trumfa politiken, och om den nya Galenskapens filosofi.

Fredrik Svenaeus spanar om kampen om frågan vad det är som gör oss till människor. Det första spåret är synen på människan som algoritm och frågan om AI kommer bli smartare än människan. Det andra är det biologiska spåret om synen på människan som ett djur. Det tredje spåret är synen på människan som ett moraliskt, meningsskapande, ansvarskännande väsen. Vilken betydelse har det vilken syn som vinner kampen? Jasmina spanar om en moralisk konflikt i klimatförändringens spår. Klimataktivister som anser att politiker borde göra mer för klimatet kan gå till domstol. I Nederländerna dömde Högsta domstolen regeringen att sänka utsläppen av växthusgaser. En dom i FN:s internationella domstol i somras har bäddat för fler processer där juridiken kan trumfa politiken. Vad är det moraliskt det rätta, vilka ska ha makten över beslut om klimatåtgärder, folkvalda politiker eller domstolar? Sofia ser en trend som hon själv är delaktig i. Allt fler filosofer kommer ut med egna psykiatriska diagnoser och ansluter sig till en ny filosofisk strömning: Philosophy of Madness. Där använder man den egna erfarenheten för att se på olika psykiska tillstånd eller på världen. Vad får dessa filosofer syn på och måste man ha egna erfarenheter för att nå kunskap? Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet och Jasmina Nedevska, doktor i statsvetenskap och forskare i filosofi vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Boktips för 2026: Verklighetens död - Helena Granström Justice by Means of Democracy - Danielle Allen Against Willpower: Self-Control, Agency, and Society - Polaris Koi Tänkare som nämns i programmet: Peter Godfrey Smith Shmuel Nili Thi Nguyen

2025-12-20 06:00 - 44:24

Är det moralisk fel att gnälla? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

I vårt samhälle sägs alla människor ha lika värde. Vad innebär det i praktiken, frågar Oswald och tillägger: Vi tjänar ju olika mycket, får olika mycket beröm och erkännande till exempel. Eva retar sig ofta på människor som är gnälliga och konstant negativa. Folk klagar på politiker, på att TV- nyheterna är dåliga och till och med på vädret. Hon tycker att det är moraliskt fel, speciellt med tanke på hur bra vi ju ändå har det i Sverige, och har alltid själv sett förnöjsamhet som en önskvärd och hedervärd egenskap. Gör de fel eller gör de kanske rätt som uttrycker sina missnöjda känslor, eller varken eller, frågar hon. Hannes arbetar vid en fristående grundskola, men är samtidigt kritisk mot många aspekter av friskolesystemet. Många gånger möts hans kritik med att han är en hycklare som väljer att arbeta kvar. Han frågar: Måste man ställa sig utanför systemet för att ha rätt att kritisera det?    Hur vet vi människor vilka vi är och vad som är ens personliga identitet, undrar Anna som jobbar som beteendevetare. Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

2025-12-06 06:00 - 44:16

Straffbarhetsåldern har varit 15 år i över 100 år. Regeringen vill sänka den till 13 år för de som begår grova brott. Har barn som begår grova brott ett större ansvar för sina handlingar?

Åldersgränsen på 15 år har utgått ifrån den mognad som anses krävas för att kunna ta ansvar för brottsliga handlingar. Barn under 15 år kan begå brott, men de ska inte straffas utan i stället ska socialtjänsten ta ansvar. Om åldersgränsen nu sänks, innebär det en ny syn på barns mognad? Har barn som begår grova barn ett större ansvar för sina brott än barn som snattar? Regeringen och Sverigedemokraterna vill sänka straffbarhetsåldern för barn som begår grova brott, från 15 år till 13 år. Bakgrunden är den grova kriminaliteten där barn under 15 år har varit inblandade i mord och mordförsök. Vilken betydelse har det om ansvaret för barn som begår grova brott överförs från socialtjänsten till rättsväsendet? Är det en ny syn på straffets funktion? Argumentet för sänkt straffbarhetsålder är att man behöver skydda samhället, ge brottsoffren stärkt upprättelse och bättre förutsättningar att bryta kriminella mönster för de barn som begår grova brott. Förslaget från regeringen har möt massivt motstånd från en rad remissinstanser. Experterna pekar bland annat på att det inte kommer ha några positiva effekter på brottsligheten och eller på de barn som begår grova brott. Är fängelse för barn, som begår grova brott, en logisk följd av den ändrade syn på straff som vi ser nu från politiken? Vad är det som avgör om lagen får legitimitet? Medverkande: Magnus Hörnqvist, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, Alva Stråge, forskare i filosof vid Göteborgs universitet, Bengt Sandin historiker och professor emeritus på Tema barn vid Linköpings universitet: Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: Trollkarlarnas tid : filosofins stora årtionde 1919-1929 - Walter Benjamin, Ernst Cassirer, Martin Heidegger, Ludwig Wittgenstein - Wolfram Eilenberger Häng city - Mikael Yvesand TV-serie: Adoloscence - Philip Bartantini

2025-11-22 06:00 - 44:31

Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar?

Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden? Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…? När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen? Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: To run the world - Sergej Radchenko Hennes excellens Agda Rössel - Elin Jägerström Sport: Aikido Psykoanalys: Jaqcues Lacan Böcker och texter som nämns i programmet: Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus Hagström National security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold Wolfers Hell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

2025-11-08 06:00 - 44:30

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Per-Daniel frågar: Varför ska vi bry oss om kommande generationer? De har ju inte gjort särskilt mycket för oss och vi vet inte ens om de kommer att finnas. Efter en sommar av mer eller mindre intensiv samvaro behöver signaturen ”mamman” filosofernas hjälp. Vad är en familj och var börjar och slutar den, frågar hon. De amerikanska atombomberna som detonerade över Hiroshima och Nagasaki 1945 krävde 100 000-tals japanska dödsoffer, den absoluta majoriteten civila. Anfallet försvarades med att en invasion av Japan hade krävt ännu fler dödsoffer, och att bomberna tvingade fram en kapitulation. Filosofen Elizabeth Anscombe kritiserade detta resonemang och menade att mord på oskyldiga alltid är fel, även om det innebär att färre människor får sätta livet till. Håller ni med Anscombe, undrar Joel. Karin frågar: Hur värderar ni den svenska kulturkanon som nyligen publicerades?  Hur kommer den påverka hur vi svenskar agerar tillsammans?   Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

2025-10-25 06:00 - 44:33

bell hooks såg feminismen som en politisk massrörelse. Verklig kärlek kräver rättvisa och handling och skulle förändra samhället i grunden.

bell hooks utformade en feminism som befann sig i skärningspunkten ras, klass och kön och där kärleken var den sanna kraft som kunde förena oss alla. Kärlek är handling, menade hooks. Och just hur vi handlade var centralt för henne. Hon var också aktivist och förde in känslor som kärlek och vrede i sina samhällsanalyser som sträckte sig från medborgarrättsrörelsen till Beyonce. När hon dog 2021 var hon an av USA:s mest inflytelserikaste tänkare. bell hooks tog med sig sin bakgrund och sina erfarenheter in i sitt akademiska arbete. Hon föddes 1952 som Gloria Jean Watkins, tog senare sin mormors namn och valde att skriva bell hooks med små bokstäver för att markera att budskapet var viktigare än författaren. Hon kom från en arbetarklassfamilj i det rassegregerade amerikanska södern, från en småstad i Kentucky. Efter skolan flyttade hon till Kalifornien och elituniversitetet Stanford. Det var där hon mötte den vita feminismen och hon insåg att den var både rasistisk och klassblind och tjänade till att upprätthålla orättvisor. Vad är det som gör att hennes böcker fortsätter komma i nytryck och hela tiden hitta nya läsare? Hur skulle kärleken förändra samhället, enligt hooks? Medverkande: Valerie Kyeyune Backström, kulturkritiker och biträdande kulturchef på Expressen, Annelie Bränström Öhman, professor i litteratur- och genusvetenskap vid Umeå universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Konst: The Card Game - Jacob Lawrence - vissa på Liljevalchs Konsthall t om 20260830 Film: Sentimental value - Joachim Trier Böcker av bell hooks som nämns i programmet: Allt om kärlek: nya visioner Är jag inte en kvinna Feministisk teori: Från marginal till centrum Belonging Bone Black Video: Länk till video där bell hooks pratar om sitt skrivande

2025-10-11 06:00 - 44:07

Palestinademonstrationer, klimataktioner och nätaktivism. Aktivismens metoder diskuteras livligt. Är den ett hot mot demokratin eller driver den demokratin framåt?

Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten tillhör demokratins grundbultar. Den politiska aktivismen tillskrivs ofta grunden för demokratisk utveckling. Exempel från historien är arbetarrörelsen, medborgarrättsrörelsen och kvinnorörelsen. Men historien har också exempel där aktivism har lett till auktoritära samhällen, till exempel nazismens utveckling i Tyskland. Vilken roll spelar aktivismen för demokratin? I Sverige har demonstrationer och även civil olydnad setts som är en självklar del i vårt demokratiska samhälle så länge det inte övergår i våld eller terrorism. Idag har Palestinademonstrationerna satt i gång en debatt om vilka metoder som politiska aktivister ska kunna använda sig av. För inte så länge sedan var det klimataktivismen som skapade en liknande debatt. Kan aktivismen rent av hota demokratin genom aggressivt och olagligt beteende? När civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin la upp en video som visar hur han förföljs av skanderande Palestinaaktivister så skruvades debatten upp ytterligare. Ett nytt begrepp har kommit i svang: antisocialt dominansbeteende, ett beteende som Sverige inte kan tolerera enligt regeringen. Använder dagens aktivister mer kontroversiell metoder? Finns det en risk att dagens syn på aktivismen kommer att undergräva vår demokrati? Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Film: Pride - regi av Matthew Warchus Bok: Ett lyckligare år - Jonas Gardell

2025-09-27 06:00 - 49:33

Staden är en plats i ständig förändring. Vad är en stad och vem ska staden vara till för?

2025-09-13 06:00 - 53:08

Allt fler talar om folkmord för att beskriva Israels krig i Gaza, men varför är begreppet så laddat? Vad får det för följder om vi slår fast att ett folkmord pågår framför våra ögon?

2025-08-30 12:00 - 44:13

I rapporteringen om Gazakriget har journalister och medier anklagats för bristande objektivitet. Men vad är det att vara objektiv? Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar? Programmet är från november 2024

2025-08-16 06:00 - 44:27

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

2025-08-02 06:00 - 44:31

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

2025-07-19 06:00 - 44:27

I vår traditionella västerländska världsuppfattning har allt en orsak och verkan och människan är avskild från djur och natur. Kan ett nytt synsätt ge oss lösningar på dagens kriser?

2025-07-05 06:00 - 44:29

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

2025-06-21 06:00 - 44:30

Nytt ljus riktas mot fyra kvinnliga filosofer som försökte återupprätta moralen efter andra världskrigets grymheter - frågor som talar rätt in i vår oroande tid.

2025-06-07 06:00 - 44:18

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

2025-05-24 06:00 - 44:35

Trädgården är det egna paradiset, men också en miljöbelastande plats. Vad har vi att lära av trädgården?

2025-05-10 06:00 - 44:34

Trumps tullar sände chockvågor genom världen. Är globaliseringen över?

2025-04-26 06:00 - 44:32

Vi dränks i starka berättelser: TV-serier, poddar, dokumentärer. Och minsta pryl säljs in med storytelling. Vilka berättelser säljer och hur formar de våra liv?

2025-04-12 06:00 - 43:56

Nu behöver de döda inte försvinna från oss. Vi kan köpa digitala kopior av nära och kära så att vi kan fortsätta umgås med dem. Vill vi det och vad händer med sorgen?

2025-03-29 06:00 - 44:30

Vi talar mer om hur vi känner än vad vi tycker. Känslan har fått en upphöjd roll och möter oss överallt: i nyheternas rubriker, på sociala medier, i managementretoriken och i politiken. Lever vi känslornas tid?

2025-03-15 06:00 - 44:24

Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas?

2025-03-01 06:00 - 44:36

Runt Trump finns personer från techvärlden och intellektuella konservativa som ser den liberala eliten som den stora fienden. Vad är det nya med USA:s höger och vad är deras syn på demokrati?

2025-02-15 06:00 - 44:34

Vi lever i en tid där sanningen inte behöver spela någon roll, verkligheten är splittrad, ytan reagerar och kunskap och fasta värden ifrågasätts. Vissa skyller på postmodernismen. Har de rätt eller fel?

2025-02-01 06:00 - 44:35

Den tyske filosofen Friedrich Hegel är en av historiens mest inflytelserika filosofer. Kärnan i hans filosofi är relationer. Hur kan vi förstå och använda Hegels relationstänkande idag?

2025-01-18 06:00 - 44:36

Trumps återkomst till Vita huset, AI: s allt större inflytande i vår vardag, ökad osäkerhet i världen och människans förhållande till djur och natur. Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid?

2025-01-03 06:00 - 43:38

Från 2021. Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för - brottslingen, brottsoffret eller samhället?

2024-12-28 06:00 - 44:28

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

2024-12-21 06:00 - 43:08

Från 2023. ”Alla ska med”, ”ett etiskt modersmål”, ”nationen behöver hitta VI-känslan”. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap?

2024-12-14 06:00 - 44:37

Marknaden som idé, som bäst att lösa samhällsproblem och ge människor valfrihet och mångfald, slog igenom på 80-talet. Idag ifrågasätts att den. Vad innehåller idén om marknaden och hur ser moralen ut?

2024-12-07 06:00 - 44:30

Snö och kyla är del av vilka vi är. Nu när glaciärer smälter och snödagarna bli färre väcks nya tankar om vår historia, identitet och kultur. Vilka blir vi utan snö och kyla?

2024-11-30 06:00 - 44:11

Är det dags att omvärdera pessimismen som levnadskonst? Pessimismen förknippas med en mörk livssyn. Men hos pessimismen finns också tankar om tröst och att en nykter blick på världen kräver handling.

2024-11-23 06:00 - 44:28

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

2024-11-16 06:00 - 44:21

Efter Gazakriget och USA-valet anklagas medierna för bristande objektivitet. Parallellt sjunker förtroendet för humanistisk forskning. Men vad är det att vara objektiv? Är det ens möjligt?

2024-11-09 06:00 - 44:20

I Ukrainakriget används ai-vapen som kan leta upp mål och attackera på egen hand. Ska vi välkomna eller frukta dessa nya vapen?

2024-11-01 06:00 - 44:22

I samhällsdebatten hörs allt oftare att auktoriteten ska återupprättas. Respekten för lagarna ska stärkas med strängare straff, lärare ska få mer auktoritet och en kanon för svensk kultur ska tas fram. Är det medvind för auktoritet?

2024-10-26 06:00 - 43:30

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

2024-10-19 06:00 - 44:39

Liv Strömquist och filosofen Nora Hämäläinen i ett samtal om självhjälpens goda och onda sidor. Skapar vår tids självhjälp mer stress eller gör den oss till bättre människor?

2024-10-12 06:00 - 43:11

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet? Programmet är från mars 2021.

2024-10-05 06:00 - 44:31

Antisemitismen ökar efter Hamas terrorattack i Israel och det pågående kriget i Gaza. Är det en ny antisemitism eller är det samma antisemitism nu som då?

2024-09-28 06:00 - 44:32

Geopolitik används allt oftare när man beskriver länders kamp om makt över resurser och i frågor om säkerhet, teknik och ekonomi. Men begreppet befann sig länge i giftskåpet efter att Nazityskland gjorde det till sin stormaktsideologi. Vad är geopolitik idag?

2024-09-21 06:00 - 44:19

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

2024-09-14 06:00 - 44:27

USA, världens äldsta demokrati som föddes med löften om frihet och jämlikhet, men också med slaveri och rasism. Vilka är amerikansk politiks ideologiska rötter och hur präglar de politiken idag?

2024-09-07 06:00 - 44:13

Är hoppet vår räddning i en tid av krig och klimathot? Nu kommer flera böcker om hopp och hoppet används återigen som politisk slogan. Kan hoppet förändra världen? Eller kan hoppet passivisera oss?

2024-08-31 06:00 - 44:20

Genom historien har människan försökt hitta ett svar på vad jaget är. Finns jaget eller är det en illusion? Vad får synen på jaget för konsekvens för moral och politik?

2024-08-26 14:14 - 0:29

Följ oss i appen Sveriges Radio Play och aktivera push-notiser så missar du inte nästa avsnitt.

2024-08-23 12:00 - 44:02

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället? Programmet är från 28 maj 2023.

2024-08-16 12:00 - 44:12

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Programmet är från april 2023.

2024-08-09 12:00 - 44:38

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter. Programmet är från juni 2023

2024-08-02 12:00 - 43:56

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa? Programmet är från oktober 2023.

2024-07-19 12:00 - 44:03

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Programmet är från november 2022

2024-07-12 12:00 - 43:49

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Programmet är från december 2022.

2024-07-05 12:00 - 43:26

Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön… Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologiernas syn på arbete? Programmet är från september 2023.

2024-06-28 12:00 - 43:44

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023.

2024-06-21 12:00 - 44:28

Vad innebär det att vara barn? Om den personliga identiteten förändras genom livet, hur påverkar det hur mycket omsorg man skall ha om sig själv och andra? Vilken vägledning kan liberalismen ge den som vill vara hedervärd? Frågor som väcks i sommarens filosofiska lästips.

2024-06-14 12:00 - 44:13

Debatten går hög om universitetens autonomi och om den akademiska friheten är hotad. Vad är universitetets roll i samhället? Ska forskningen vara fri eller ska samhällsnyttan styra?

2024-06-07 12:00 - 44:03

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

2024-05-31 12:00 - 44:11

EU:s självbild är en liberal, gränslös fredsskapare och bärare av mänskliga rättigheter. Men stämmer det? Vilken roll spelar EU i en värld med krig, migration och konkurrerande stormakter?

2024-05-24 12:00 - 44:27

Ytterhögergrupper väntas växa stort i samband med EU-valet. Vad betyder det för EU:s framtida sammanhållning och beslutsförmåga? Och vad betyder det för demokratin?

2024-05-17 12:00 - 44:38

Alltmer makt hamnar hos EU, trots bristande demokrati. Har EU politisk legitimitet för att fatta beslut om framtidens stora frågor?

2024-05-10 12:00 - 44:33

EU beskrivs ofta som en teknokratisk maskin, styrd av experter och byråkrater. Men vad finns det för ideologier som spinner under ytan? Första delen i Filosofiska rummets serie inför EU-valet.

2024-05-05 17:00 - 44:03

I mars dog psykologen och ekonomipristagaren Daniel Kahneman och Filosofiska rummet återvänder till ett samtal som tar avstamp i hans bok Brus. Programmet är från oktober 2021.

2024-04-26 12:00 - 44:23

Avslöjanden om hästar som plågas och drivs hårt har startat en debatt inom ridsporten om hästarnas välmående och sportens överlevnad. Kan man tävla med hästar utan tvång och våld?

2024-04-19 12:00 - 44:08

Rättvisa med teknikens hjälp ställs mot känsla och spontanitet. Vad är viktigast i fotboll? Frågan delar fotbollssverige.

2024-04-12 12:00 - 44:32

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

2024-04-05 12:30 - 44:37

Psykedelika genomgår en renässans idag, men användningen av psykoaktiva droger går långt tillbaka i historien. Hur har psykedelika använts för att hitta nya sanningar och finns det kunskap att hämta?

2024-03-29 12:00 - 44:29

Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till?

2024-03-22 13:00 - 44:26

En ny rymdkapplöpning pågår. Kan vi använda Mars, eller bör Mars bevaras? Ska vi ta hänsyn till utomjordiskt liv? Vad får vi göra i rymden?

2024-03-15 12:00 - 44:24

Idag interagerar människan allt oftare med AI. AI kan få oss människor att känna glädje och till och med kärlek, men kan AI ha känslor och vad skulle de betyda om AI hade riktiga känslor?

2024-03-08 12:30 - 44:29

Hur kommer Natomedlemskap att påverka relationen mellan Sverige och Finland, och vad gör den relationen med ländernas självbilder?

2024-03-01 12:15 - 44:29

Det sägs att det finns ett speciellt värde när något - eller någon - är äkta eller autentisk. Men vad innebär det egentligen?

2024-02-23 12:00 - 44:23

Är självmord priset för den mänskliga hjärnans förmåga? Förmågan att tänka om liv och död, om huruvida livet är värt att leva. Vad händer om vi betraktar självmord som en del av att vara människa?

2024-02-16 12:00 - 44:04

Den romantiska kärleken ses som central för att finna lycka och mening i livet - men vad är kärlek egentligen?

2024-02-09 12:00 - 44:21

Vad har samvetet för plats i samhället idag, när företag driver undermåliga skolor för skattepengar och klimatutsläppen ökar trots klimatkrisen? Är ett gott – eller ont – samvete något att bry sig om?

2024-02-02 12:00 - 44:24

Det svenska medborgarskapet handlar ytterst om att försvara Sverige med vapen i hand, sa statsminister Ulf Kristersson. Hur ser det moraliska kontraktet ut mellan stat och medborgare?

2024-01-26 12:00 - 44:37

Vår tid beskrivs ofta som en mörk tid. Krig, skjutningar och klimathot. Kriserna radas på varandra. Vad gör det med vårt sätt att tänka?

2024-01-19 12:00 - 44:32

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter.

2024-01-12 12:00 - 44:25

Vi lever i en demokrati, men på arbetsplatsen råder företagets diktatur enligt den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson. Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Programmet sändes första gången 11 juni 2023.

2024-01-05 12:00 - 44:13

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023.

2023-12-29 12:00 - 43:48

Vilket är värdet av, poängen och meningen med, att samtala? Filosofiska rummet bjuder på ett meta-samtal på årets sista dag. Dessutom prövar gästerna samtalsformen med var sin filosofisk tanke.

2023-12-22 12:00 - 44:40

Om sparande, bevarande och viljan att återuppleva det som förlorats. Med Hans Ruin, Maja Hagerman och Ola Larsmo. Programmet sändes första gången 3 september 2023.

2023-12-15 12:00 - 44:10

Inom det filosofiska forskningsfältet social ontologi försöker man på ett grundläggande sätt förstå till synes självklara begrepp som t ex kvinna, makt eller vad 500-lapp har och hade för innebörd.

2023-12-08 12:00 - 43:32

Jämlikhet eller valfrihet, hårdare straff eller sociala insatser? Dina värderingar styr hur du ställer dig i olika frågor. Men kan värderingar vara mer eller mindre sanna?

2023-12-01 12:00 - 44:23

Översvämningar och torka, smältande isar och kollapsande. Å ena sidan skulle man vilja dra täcket över huvudet och å andra sidan skulle man ju vilja göra någonting. Men har vi något personligt ansvar?

2023-11-24 12:00 - 44:53

Inom vården går trenden mot att patienten ska bestämma allt mer själv, men varje år tvångsvårdas tusentals människor. För en del pågår detta i månader och år. Är det rätt att tvinga på människor vård? Programmet sändes första gången den 28 november 2021.

2023-11-19 17:00 - 43:58

Sex veckor av krig där civila dödats, tagits som gisslan och drivits på flykt. Vem bär det yttersta ansvaret för våldet?

2023-11-10 12:00 - 44:31

Just nu pågår en häftig debatt om vem som är den största förövaren i kriget mellan Israel och Hamas. Men handlar det om att relativisera våldet och på sätt förminska övergreppen på båda sidor?

2023-11-03 12:00 - 44:08

Med smarta mobiler och AI ständigt till hands blir intrycken och möjligheterna oändliga. Men vad sker med vårt intellekt, förmågan att resonera och fantisera när vi ständigt går med näsan i skärmen?

2023-10-27 12:00 - 44:21

”Alla ska med”, ”ett etiskt modersmål”, ”nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap?

2023-10-20 12:00 - 44:08

Kan vi verkligen bli bättre föräldrar genom att tänka som ekonomer? Och vilket slags kunskap krävs för att rädda klimatet och stoppa hatet?

2023-10-13 12:00 - 44:31

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Eller är det mest rättvisa att se till att alla har möjlighet att leva ett bra liv? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa?

2023-10-06 12:00 - 44:00

Samtidigt som över en miljon svenskar tar antidepressiva mediciner fylls de sociala medierna och populärkulturen av bilder på perfekta hem och underbara liv.

2023-09-29 12:00 - 44:19

Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön… Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologierna åt när det gäller synen på arbete?

2023-09-26 11:42 - 44:37

Ska koranbränningar förbjudas, ska individen själv få bestämma över sin könstillhörighet, ska visitationszoner införas? Fler av dagens stora politiska frågor utmanar frågor om frihet. Frihet för vem? Frihet från vad? En ny version har ersatt den gamla poddfilen pga en felaktighet i originalfilen.

2023-09-22 12:00 - 44:05

Man måste springa fortare och fortare bara för att hålla sig kvar, säger sociologen Hartmut Rosa som skriver mycket om tid och hastighet.

2023-09-08 12:00 - 44:01

Bokbål var länge någonting som associerades med Nazityskland. Nu är det i Sverige som böckerna brinner. Men vad handlar det om i grunden – är det yttrandefriheten kontra skyddet av heliga symboler?

2023-08-18 12:00 - 43:37

Kvantfysik och vissa naturvetenskapliga fenomen är svåra att förstå. Kan skönlitteratur och metaforer hjälpa oss att få en glimt? Om det samtalar Julia Ravanis, Helena Granström och Patrik Svensson.

2023-08-11 12:00 - 44:41

Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den? Programmet sändes första gången 9 januari 2021.

2023-08-04 12:00 - 44:17

Vi lever i ständig förändring från födsel till död. Kroppen förändras, familjen, arbetet, samhället och världen. Hur ska vi handskas med livets föränderlighet? Programmet sändes första gången 5 februari 2023.

2023-07-28 12:00 - 44:50

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Repris från 19 sept 2021.

2023-07-21 12:00 - 39:01

Om man lever i nuet, kan man då förhålla sig till det förflutna och planera för framtiden? Ett samtal mellan historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen.

2023-07-14 12:00 - 43:56

Tar vi en paus för att kunna bli mer effektiva, eller gör vi det för att pausen har ett egenvärde? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal.

2023-07-07 12:00 - 44:14

Ingen undkommer tiden sägs det, men finns den på riktigt? Filosofiska rummet tar sig an tidens gåta i veckans samtal. Programmet sändes första gången den 23 juni 2019.

2023-06-30 12:00 - 43:49

”Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat.”

2023-06-23 12:00 - 44:09

Existerar vi i en virtuell verklighet? Kan vi överhuvudtaget tänka fritt? Varför talar vi och tänker om politik som vi gör idag? Frågor som väcks i böckerna gästerna i Filosofiska rummets säsongsavslutning valt.

2023-06-18 12:00 - 44:00

Gensaxen CRISPR-cas9 ger forskarna möjlighet att styra evolutionen på ett fullständigt nytt sätt. Detta leder till både moraliska och filosofiska frågor. Hur långt får vi gå i mixtrandet? Programmet sändes första gången 13 mars 2022.

2023-06-02 12:00 - 44:09

Tankarna swishar förbi därinne varje sekund, varje dag utan stopp. Trots att vi tänker jämt vet vi förvånansvärt lite om hur tänkandet går till. Så vad gör vi när vi tänker?

2023-05-26 12:00 - 44:07

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället?

2023-05-19 12:00 - 44:00

Vissa plågas av tanken på att lämna sin by. Andra kastar sig ut i världen och flyttar så långt bort som möjligt. Alla har vi någon relation till våra rötter och platsen vi kommer ifrån.

2023-05-12 12:00 - 44:32

Är AI ett hot mot demokratin? Eller kan AI, rätt använt, stärka demokratin och till och med skapa en mer jämlik värld?

2023-05-05 12:00 - 43:22

Finns det objektivt bra kulturell smak? Vi diskuterar estetik, kvalitet och smak med en filosofisk blick på kalkonfilmer, konst, Mello, action och Epa-dunk.

2023-04-28 12:00 - 44:20

Kommer AI någonsin någonsin kunna ta över? När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen – den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Programmet sändes första gången april 2021.

2023-04-21 12:00 - 44:03

När filosofer diskuterar etik blir det ofta på ett ganska teoretiskt plan. Men vad sker när en praktiker får ett filosofiskt verktyg i handen?

2023-04-14 12:00 - 44:25

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse.

2023-04-07 12:00 - 43:58

Filosoferna talar om paritetsprincipen, andra tänker på äpple och päron. Hur kan man välja när alternativen verkar ojämförbara? Detta avsnitt handlar om svåra val, både privat och i samhällsplanering.

2023-03-31 12:00 - 44:33

I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Programmet sändes första gången 29 november 2020.

2023-03-24 12:00 - 44:09

Pandemin lärde oss att en hel del kan vi vara med om hemma från soffan: All världens musik kan strömmas in i våra telefoner; arbete och fest kan ske på länk. Men vad ensamt det skulle bli i längden!

2023-03-17 12:00 - 44:09

Det talas allt oftare om att vi befinner oss i ett nytt kallt krig. Vad gör det nya säkerhetspolitiska läget med vår världsbild och hur påverkar det våra fri- och rättigheter?

2023-03-10 12:00 - 44:03

Fascineras du lika mycket av dikten om du vet att den är skapad av en dator? Kan artificiell intelligens förmedla mening, eller måste avsändaren vara mänsklig?

2023-02-24 12:00 - 43:47

Putins krig mot Ukraina tvingar oss att tänka efter: kan jag räkna med din hjälp om den vanliga tryggheten upphör? Kan du lita på mig? Solidaritet låter fint, men vad innebär det att vara solidarisk?

2023-02-12 17:00 - 44:14

Dansimprovisation är som filosofi, för att den ifrågasätter det förutbestämda och bekanta. Det menar filosofen och dansaren Emma Bigé, som utforskar sambandet mellan de till synes olika disciplinerna.

2023-01-20 13:30 - 43:50

Har människan en själ som andra levande varelser saknar? I sökandet efter själens eventuella existens prövar vi idén om att det kan vara bättre att veta att man är troende än att tro att man vet.

2023-01-13 12:00 - 44:04

Givet hur styrda vi är av normer, har vi någon handlingsfrihet kvar? Statsvetaren Elsa Kugelberg på Oxford och Stanford diskuterar med etnologen Jesper Fundberg och filosofen Lena Halldenius.

2022-12-30 12:00 - 44:30

Filosoferna Åsa Wikforss, Karim Jebari och Lena Halldenius i samtal om vad vi tar med oss från 2022 och filosofiska frågor för 2023.

2022-12-23 12:00 - 44:54

Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel. Programmet sändes första gången 17 oktober 2021.

2022-12-16 12:00 - 44:11

Skäl är ett grundläggande begrepp inom både etiken, den politiska filosofin och rättsfilosofin. Men vad får människor att handla som de gör?

2022-12-09 12:00 - 44:48

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp.

2022-12-02 12:00 - 44:18

Det finns forskare som ser en stor risk att mänskligheten går under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om människorna försvann? Hur långsiktiga bör vi vara i vårt beslutsfattande?

2022-11-25 12:00 - 44:49

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka?

2022-11-18 12:00 - 43:52

Otrohet förekommer överallt men det saknas konsensus om vad det innebär: är det handlingen att ligga med någon annan än sin partner, eller är flört lika illa? Börjar otrohet redan i fantasin om andra?

2022-11-11 12:00 - 43:35

Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Programmet sändes första gången 5 september 2021.

2022-11-04 12:00 - 43:56

En arkitekt ritar hus, en busschaufför kör buss och en kompositör skriver musik. Men vad gör egentligen en konstnär, vad är det att göra konst?

2022-10-21 12:00 - 44:03

Vi är omgärdade av lagar och regler - juridiska, moraliska, religiösa och profana. En del är fästa på pränt medan andra är oskrivna. Som om det inte räckte hittar många människor på egna livsregler.

2022-10-14 12:00 - 44:46

Individens frihets i centrum och en marknad som skapar välstånd och mångfald. Eller en rå värld där avregleringar och privatiseringar skapar orättvisor och ökade klyftor. Idag går vi mot stängda gränser och hårdare tag från staten. Är det nyliberalismens logiska fortsättning eller en motreaktion mot en marknadsorienterad ideologi?

2022-10-07 12:00 - 44:04

Bekvämt och behändigt lockas vi in i famnen på de stora techjättarna på internet. Vi ger dem vår tid och uppmärksamhet. Mycket av livet händer online. Det är där många pratar, bråkar och blir kära.

2022-09-23 12:00 - 43:59

Den amerikanska filosofen Amie Thomasson ser sig själv som en språk-ingenjör. Hon går till filosofins försvar och detta inom ett av disciplinens snårigaste fält – metafysiken.

2022-09-16 12:00 - 44:50

Var det ett val som handlade om vilken ideologisk inriktning vi vill ha på politiken eller var det ett val där sakpolitiken tog över?

2022-09-09 10:50 - 43:53

Det här avsnittet borrar i hur moralfilosofin kan uttryckas i skönlitteratur. Finns det en konflikt mellan spänningsmomentet i bra litteratur och tydligheten i bra filosofi? Eller kan romanförfattaren ge en bättre beskrivning av etikens dilemman än vad som sker inom moralfilosofins annars rätt schematiska och långsökta tankeexperiment?

2022-09-02 12:00 - 44:34

I tider av krig och upprustning frågar vi oss i Filosofiska rummet: Vad är fred? Räcker det med att våldet upphör? När fred krockar med rättvisa – vad väger tyngst?

2022-08-26 12:00 - 44:07

Om konsekvenserna av storföretagens engagemang i sociala och politiska frågor. Med Andreas Bergh, Lena Halldenius och Torbjörn Elensky. Programledare: Lars Mogensen.

2022-06-24 06:00 - 44:48

Ideologin ska vara partiets kompass. Hur mycket styr ideologin svensk politik? Har pragmatismen fått en allt större roll? Programmet sändes första gången den 26 juni 2022.

2022-06-17 12:00 - 44:44

Populismen har tagit sig in i det politiska vardagsrummet. Vad är det populismen utmanar och är den ett hot mot demokratin? Programmet sändes första gången den 19 juni 2022.

2022-06-10 12:00 - 44:43

Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Programmet sändes första gången den 12 juni 2022.

2022-06-03 12:00 - 44:31

Svenska flaggor är tillbaka i svensk politik och det talas om ett uppsving för nationalismen. Vad är det för slags nationalism och hur syns den i svensk politik? Programmet sändes första gången den 5 juni 2022.

2022-05-17 12:00 - 44:13

Hur fria är vi att välja vår väg genom livet, och hur bundna är vi till det som vi skulle kunna kalla vårt öde?

2022-05-13 12:00 - 44:15

Salladen står strategiskt längst fram i buffén, Systembolaget stänger tidigt på helgen och barnen har sin skolplikt. Normer präglar samhället utan att vi märker det. Kanske är du redan indoktrinerad?

2022-05-06 12:00 - 43:19

I debatter, forskning och intervjuer söker vi ofta svaren. Men kanske är det frågan som är viktigast.

2022-04-29 12:00 - 44:42

Miljö- och klimatfrågan innehåller ödesfrågor som alla partier idag har tagit till sig. De ideologiska svaren på hur vi ska lösa dessa frågor råder det dock inte enighet om. Programmets sändes första gången den 1 maj 2022.

2022-04-08 12:02 - 44:48

Socialismen är drömmen om det klasslösa samhället, en ny värld av jämlikhet och solidaritet. Hur ser den socialistiska visionen ut idag och var hittar vi den i svensk politik? Programmet sändes första gången den 24 april 2022.

2022-04-08 12:01 - 44:48

Konservatismen har plötsligt medvind efter att länge ha fört en slumrande tillvaro i svensk politik. Men vad är det att vara konservativ? Programmet sändes första gången den 17 april 2022.

2022-04-08 12:00 - 44:51

Det är svårt att vara liberal idag. Vad innebär liberalism och var hittar vi den i svensk politik? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Programmet sändes första gången den 10 april 2022.

2022-04-01 12:00 - 43:11

Vad ska man kalla det som ännu inte har något namn? Vår kommunikation flyter på nästan automatiskt om vi befinner oss i ett språkområde som vi behärskar. Men hur går det till när vi tolkar språket?

2022-03-25 12:00 - 44:14

Det pågår en kamp om sanningen, om berättelsen eller narrativet gällande kriget i Ukraina. Finns det en sanning?

2022-03-18 12:00 - 44:15

Flykten från verkligheten: är det något fel i att ibland dra sig undan när pressen eller tristessen blir för stor? Fegt att stänga av nyheterna från Ukraina där det pågår en verklig massflykt?

2022-03-04 12:00 - 44:46

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Programmet sändes första gången 3 oktober 2021.

2022-02-18 12:00 - 44:51

Den 24 februari 2022 gick Ryssland in i Ukraina och kriget var ett faktum. Kriget hade föregåtts av cyberattacker och desinformation. Ställer vår moderna tids krigsföring nya etiska frågor?

2022-02-11 12:00 - 43:58

Tid är pengar, heter det. Pengar ger frihet. Eller är vi slavar under pengarna i den tärande spiral där vi jobbar för att betala våra lån så att vi kan fortsätta att konsumera och jobba, jobba, jobba?

2022-01-28 12:00 - 44:05

Filosofen Ingmar Perssons nya bok Out of the world är sannolikt hans sista. Efter 50 års filosofiska studier ifrågasätter han om filosofin alls påverkat hur vi lever våra liv. Är filosofin onödig?

2022-01-21 12:00 - 44:47

Vi slukar berättelser om andra människors liv: biografier, dokumentärer, dagböcker. Hur fångar vi en människas liv? Är det ens möjligt?

2022-01-14 12:00 - 43:37

Vad har samhället för ansvar gentemot sina minoriteter? Kanske finns det ett värde också för majoriteten att respektera och erkänna fåtalet, dess identitet, språk och religion.

2021-12-31 12:00 - 43:56

Vilka är de optimala förutsättningarna för nytänkande och kunskapsutveckling och vad innebär det egentligen att misslyckas?

2021-12-17 12:00 - 44:10

Det är en utmaning att byta perspektiv och sätta sig in i sin meningsmotståndares position. Vad krävs av oss för att lyssna välvilligt på andra som utmanar oss och uppnå konstruktiva samtal?

2021-12-03 12:00 - 43:40

Det är först när vi fokuserar ordentligt på frågan som vi har användning av svaret, menar filosofiska praktikern Tulsa Jansson, aktuell med boken Visdomshinder och visdomsnycklar.

2021-11-19 12:00 - 43:47

Alla tycker sig ha ett jag men ingen - vare sig medvetandefilosofer eller neuropsykologer - kan riktigt förklara vad jaget är.

2021-11-12 12:00 - 44:01

”Gud är död”, ”Det finns inga fakta bara tolkningar”, ”Utan musik skulle livet vara ett misstag”. 1800-talsfilosofen Friedrich Nietzsches citat och tankar lever vidare idag. Programmet sändes första gången den 14 november 2021.

2021-11-05 12:00 - 43:54

Är porr ett problem för utövare som konsument, eller en möjlighet till fantasi, utforskande och lust? Samtal mellan filmregissör Ninja Thyberg, filmvetare Mariah Larsson och statsvetare Max Waltman.

2021-10-29 12:00 - 44:58

Sverige har öppnat upp. Människor som har jobbat hemma är på plats igen, vi kan gå på bio och äta middag hos varandra. Men vad är det för samhälle vi återvänder till?

2021-10-22 12:00 - 43:52

Idag förbjuder sjukvårdssekretessen kontakt mellan donatorns familj och mottagaren av t ex ett nytt hjärta eller en ny lever. Varför är det så? Det finns de som vill kunna uttrycka sin tacksamhet.

2021-10-08 12:00 - 44:01

Ludwig Wittgenstein är en av den västerländska filosofins stora 1900-talsikoner. Vad kan han säga oss idag, vad går att uttrycka i ord och vad är omöjligt att tala om?

2021-10-01 12:00 - 44:46

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället?

2021-09-17 12:00 - 44:51

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år.

2021-09-10 17:00 - 44:20

Den amerikanska filosofen Elizabeth S Anderson menar att målet för jämlikhet inte är att kompensera människor för oförtjänt otur, utan att göra slut på socialt påtvingat förtryck.

2021-08-27 15:00 - 43:59

Humor och skratt kan vara ett sätt att överskrida gränser mellan människor. Stina Bäckström och Ola Sigurdson intresserar sig båda för humorns vara och verkan.

2021-07-02 12:07 - 44:40

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring paret Sartre och de Beauvoir och deras filosofi om frihet och att människan är vad hon själv gör sig till.

2021-07-02 12:06 - 41:50

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram 1700-talsfilosofen David Hume som framhöll känslornas betydelse i en tid präglad av förnuftstro.

2021-07-02 12:05 - 44:25

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram den amerikanska Martha Nussbaum - en av vår tids mest kända filosofer som bland annat har ägnat sig åt känslor som äckel och sorg.

2021-07-02 12:04 - 44:32

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den brittiska 1700-talsfilosofen Mary Wollstonecraft och hennes teorier om frihet, jämlikhet, demokrati och ägande.

2021-07-02 12:03 - 42:29

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den moderna tänkaren Paul Virilio som utformade teorier om hur teknologins fysiska hastighet påverkar hela samhället.

2021-07-02 12:02 - 42:14

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" har vi plockat fram 1600-tals filosofen Blaise Pascal - matematiker och fysiker som också formulerade sig kärnfullt om grundvalarna för människans existens.

2021-07-02 12:01 - 44:16

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring efterkrigsfilosofen Hannah Arendt vars filosofi upplever något av en renässans idag.

2021-07-02 12:00 - 43:13

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll" på utgår samtalet från romanen "Mannen utan egenskaper" som ställer frågan: Vad är viktigtast att ta hänsyn till - verkligheten eller möjligheten?

2021-06-25 12:00 - 44:39

Filosofiska rummet bad filosoferna Karim Jebari, Fredrik Svenaeus och Lyra Koli att välja tre böcker som ska inspirera till läsning och filosofiska samtal i sommar.

2021-06-11 12:00 - 44:18

Vad ligger i begreppet medborgare, hur har synen på medborgarskap sett ut historiskt och hur påverkas den av att vi lever i en tid av ökad migration och globalisering?

2021-06-04 12:00 - 44:13

Vågar jag vaccinera mig? Vågar jag låta bli? Kraschar börsen? Kraschar planet? Valen är många och svåra, och det är livsfarligt att leva. Betyder det att vi inte lever om vi undviker alla risker?

2021-05-28 12:00 - 44:15

I tider av klimatkris och pandemi tar Filosofiska rummet upp den eviga filosofiska frågan om vilken roll experterna ska spela i en demokrati.

2021-05-14 12:00 - 44:08

Hur och vad ska vi äta? Om vi inte bara ska ta in smaken, priset och vad orken räcker till, utan också vad våra val får för betydelse för omvärlden och vår framtid - vilka etiska dilemman stöter vi då på?

2021-05-07 12:00 - 44:01

Det behövs mer av kritiskt tänkande och mindre av känslor och löst tyckande i moralfrågor. Det hävdar Per Bauhn, professor i filosofi vid Linnéuniversitetet i sin senaste bok Leva fritt och leva väl.

2021-04-30 12:00 - 43:55

Hur har synen på kön förändrats? Och hur påverkar det oss som människor och vad får det för följder för samhället?

2021-04-23 12:00 - 44:04

”Han är dessvärre inte med oss längre”, kan vi säga. Men stämmer det? En viss närvaro av dem som gått före oss kan vi väl ändå känna, vi som ännu lever?

2021-04-09 12:00 - 43:58

Varför kan en familj inte lika gärna bestå av en eller fem föräldrar? Filosofiska rummet försöker tänka bortom familjenormen med filosofen Kalle Grill och psykologen Elia Psouni.

2021-03-26 12:00 - 43:40

Ligger förklaringen till populismens frammarsch i en arrogans mot folket från de bildade och framgångsrika – från meritokraterna?

2021-03-19 12:00 - 44:04

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet?

2021-03-12 12:00 - 44:02

Svenska folket skänker mer och mer till välgörenhet. Är det en plikt att ge till behövande utöver att betala skatt?

2021-03-05 12:00 - 44:36

Vad väger tyngst, individens rätt till sin egen kropp eller den kollektiva samhälleliga nyttan?

2021-02-26 12:00 - 44:06

"Sinnets kollektiva arkiv". Så heter Gloria Mähringers färska doktorsavhandling i filosofi vid Lunds universitet. Filosofiska rummet ordnar en alternativ disputation.

2021-02-19 12:00 - 44:07

Vilken betydelse har representativitet för demokratin och ett jämlikt samhälle?

2021-02-12 12:00 - 43:49

Amir Haj-Bolouri forskar i informatik, om meningsfullt lärande i VR. Filosofen Fredrik Svenaeus problematiserar digitaliseringen i sin bok Det naturliga. Här möts de båda i ett samtal.

2021-02-05 12:00 - 41:51

50 år efter att filosofen John Rawls bok ”En teori om rättvisa” kom ut fortsätter den att stå i centrum för diskussionen om vad som är ett rättvist samhälle.

2021-01-29 12:00 - 43:44

Med utgångspunkt i två nya böcker, Vit skörhet och Så blir du en antirasist, diskuterar sociologen Bo Isenberg och förläggaren Lawen Mohtadi strukturell rasism och identitetspolitik.

2021-01-22 12:00 - 44:37

Vilka tankegods präglar vår samtid och hur vi ser på oss själva i förhållande till naturen?

2021-01-15 12:00 - 43:56

Vad biter bäst på befolkningen för att få ned smitto- och dödstalen i Covid 19-pandemin? Frihet under ansvar i form av rekommendationer, eller paternalism i form av pandemilag och andra restriktioner?

2021-01-08 12:00 - 44:35

Vilka utmaningar ställs våra relationer inför i tider av pandemi?

2021-01-01 12:00 - 43:51

Begreppet ”rättvis omställning” försöker lösa världsfattigdomen och klimatförändringarna i ett slag. Det verkar ju lovande. Men först gäller det kanske att reda ut vad som är rättvist?

2020-12-25 12:00 - 44:24

Vilka var de stora filosofiska frågorna 2020 och vilken roll har filosoferna kommit att spela i det offentliga samtalet?

2020-12-11 12:00 - 44:35

Bertrand Russell ses som en av 1900-talets främsta tänkare. Han föds 1872 i ett viktorianskt England och dör 1970, 97 år gammal.

2020-11-20 12:00 - 43:53

Vad är poängen med moralfilosofin om olika etiska teorier ger helt motstridiga svar, och vi dessutom är alltför irrationella, alternativt egoistiska, för att handla moraliskt?

2020-11-13 15:00 - 43:52

Filosofiska rummet har bjudit in Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog och två som sökt sig till hans verksamhet för ett samtal om relationen mellan tro och vetande.

2020-11-06 15:00 - 43:26

Vad är ljus? En fysiker, en fotograf och en forskare och ljusdesigner försöker kasta ljus över frågan. Johannes Lindén, Lars Dareberg och Johanna Enger samtalar med programledare Lars Mogensen.

2020-10-30 15:00 - 44:18

USA går till val nästa vecka. Den mest polariserade valrörelsen någonsin enligt bedömarna. Vad gör polariseringen med ett samhälle och vad är dess motgift?'

2020-10-23 15:00 - 43:38

År 2009 formulerade en studiecirkel i Stockholm ett begrepp som fått en stor spridning på landets institutioner och lärosäten. Enligt Skolverket kan normkritisk pedagogik motverka strukturell rasism.

2020-10-16 10:00 - 44:23

Martin Hägglunds bok ”Vårt enda liv – sekulär tro och andlig frihet” gör segertåg över världen och i USA har han fått en akademisk stjärnstatus. Frågan är om han blir profet i sitt eget land.

2020-10-09 17:00 - 44:06

I den rådande globala andhämtningen borde kunna finnas utrymme för nya framtidsvisioner. Bengt Brülde, Torill Kornfeldt och Dan Jönsson diskuterar värdet - och den eventuella frånvaron - av sådana.

2020-10-02 12:00 - 44:31

Hur ska vi förstå och hantera lidandet i en tid av välstånd och pandemi och hur förhåller sig ideologi och kultur till lidandet?

2020-09-25 15:00 - 43:50

Vad är det som lockar så med förminskade saker och miljöer? Trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist funderar högt.

2020-09-18 09:00 - 44:23

I en allt mer polariserad värld och med globala hot som pandemier och klimatkrisen lyfts frågan om demokratin är det styrelseskick som är bäst lämpat att klara av utmaningarna.

2020-09-08 14:00 - 44:28

De kulturella normer vi växer upp med tycks i hög grad styra vår känsla för rätt och fel, ont och gott. Vad händer när olika normer ska samsas om samma utrymme, och hur kan vi överbrygga konflikter?

2020-09-04 15:00 - 44:08

Att tänka abstrakt, att höja blicken och se de större sammanhangen, innebär en analytisk förmåga och bildning. Men konkretion är nog en nödvändig förutsättning. Utan träd ingen skog.

2020-08-28 15:00 - 44:02

Psykiatern David Eberhard och sociologen Roland Paulsen, båda dessutom flitiga författare, diskuterar en möjlig baksida till den materiella välfärden: Man får tid över att oroa sig.

2020-08-16 17:00 - 44:20

Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt – så brukar man säga. Men är det så enkelt?

2020-08-09 17:00 - 44:33

När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal.

2020-06-18 09:00 - 44:38

Medvetandefilosofi, en roman om äktenskaplig samvaro och Platons samlade verk: det är vad vi ska läsa i sommar, enligt gästerna i Filosofiska rummets säsongsfinal.

2020-06-12 15:00 - 43:59

Handlingsteori låter kanske torrt, men det kan vara intressant att fundera på vad som driver oss. Bengt Brülde, Kirsti Øibakken Pedersen och Kent Wisti begrundar en inte självklar dikotomi.

2020-06-05 10:40 - 44:36

Tillsammans klarar vi krisen! Men vilka ingår i ”tillsammans” - och på vilka villkor? Det handlar om gemenskaper under press i veckans samtal.

2020-05-29 10:58 - 44:23

Framtiden tycks ha tagit paus. Men hur ska vi ta oss an den, när den kommer stormande igen? Filosofiska rummet diskuterar framtidsforskning i veckans samtal.

2020-05-22 09:00 - 44:30

Kan det konstnärliga språket bidra till filosofin? Det är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet.

2020-05-15 09:00 - 44:20

Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt – så brukar man säga. Men är det så enkelt?

2020-05-08 09:20 - 44:33

Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför?

2020-05-02 09:00 - 44:09

Vilket värde har hoppet när saker och ting går snett? Kickar det igång vår kämpaglöd eller tvärtom, passiviserar det? Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle har olika svar.

2020-04-24 15:00 - 44:08

Vilka olika sorters värden besitter konsten, och vad skapar vårt sug efter den? Tre konstälskare resonerar.

2020-04-03 15:00 - 44:11

Olika lärdomar kan dras ur coronakrisen: individuella och kollektiva, politiska och historiska. Lasse Dencik, Jenny Maria Nilsson och Roland Poirier Martinsson diskuterar några.

2020-03-26 14:20 - 43:59

Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar.

2020-03-20 09:05 - 44:35

Med matematiska modeller förklarar fysiken hur universum fungerar. Är världen alltså matematik?

2020-03-13 09:00 - 44:18

Vad har de antika tragöderna att säga oss idag? Och varför ville Sokrates köra dem på porten? Filosofiska rummet om tragiskt tänkande.

2020-03-06 15:00 - 44:05

Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet.

2020-02-28 15:00 - 43:46

Vad är uppmärksamhet, och förlorar vi förmågan till odelad sådan i vår tid av oändliga distraktioner? Samtal mellan en författare, en konstnär och en kognitionsvetare.

2020-02-21 15:00 - 43:50

”Kvinnor hotar det fria ordet vid högskolorna” löd rubriken på en debattartikel i Expressen i januari. En filosof diskuterar sitt påstående med en evolutionsbiolog och en genusvetare.

2020-02-07 11:11 - 44:33

När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal.

2020-02-01 11:00 - 43:52

Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton.

2020-01-24 09:00 - 43:52

I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn?

2020-01-17 15:00 - 44:00

Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft.

2020-01-10 15:00 - 44:12

Hur ska vi värdera och vårda det gemensamma? Borde vi utvidga det gemensammas domäner på bekostnad av äganderätten, för att känna ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet?

2020-01-03 15:00 - 44:12

Facebook-kontot kvar efter döden som en digital minneslund, eller upprätthålla gränsen mellan liv och död? Samtal mellan en filosof, en etnolog och en teolog och begravningsentreprenör.

2019-12-29 09:00 - 43:50

Könskorrigeringar har varit på tapeten under 2019. Men vad är det egentligen som ska korrigeras? Filosofiska rummet avslutar året med ett samtal om kön.

2019-12-20 09:00 - 43:52

Kanske blir det en filosofibok under granen i år? Filosofiska rummet läser av den litterära terrängen och bjuder på filosofiska boktips.

2019-12-13 11:20 - 43:59

Vad måste man ha koll på för att räknas som bildad idag? Aristoteles algoritmer? Har vi blivit mindre bildade än förr? Och är bildning politisk?

2019-11-29 15:00 - 44:38

Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller – om man så vill – klarsyn.

2019-11-22 13:00 - 44:36

Hur fick människan sina språk? Var, när och varför började vi tala? Och är det bara vi som gör det? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser i veckans samtal.

2019-11-15 08:30 - 44:32

Få saker väcker sådant engagemang som frågor om identitet idag. Men vad är det egentligen vi pratar om?

2019-11-08 15:00 - 43:51

Vi har bara ett liv. Religionerna har fel, och därför måste vi försöka ta oss ur kapitalismens bojor. Thomas Lunderquist intervjuar en svensk tidstänkare som väcker uppmärksamhet i USA.

2019-11-01 11:00 - 44:29

1989 var året då allting hände. Men hur såg tidsandan ut, och hur förändrades den av allt det som inträffade det året?

2019-10-25 15:00 - 44:01

Människans tankar, kognition och medvetande sitter i kroppen, men sträcker sig också utanför dess gränser. En insikt som får konsekvenser i vår alltmer högteknologiska omgivning.

2019-10-18 15:00 - 44:13

Innan vi sätter slutgiltigt betyg på den svenska skolan bör vi kanske fråga oss i vilket ämne. Eller annorlunda uttryckt: Vad är det som skolan ska vara bra på?

2019-10-11 11:30 - 43:56

Självförverkligande eller gemenskap, bekvämlighet eller kamp: vad är ett gott liv idag?