Nya Vetenskapsradion – din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. 20 minuter – varje vardag.
Vetenskapsradion Hälsa flyttar nu till det nya programmet Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion På djupet till ett dagligt vetenskapsprogram.
Det här flödet upphör och alla nya avsnitt av programmet kommer att publiceras under programmet Vetenskapsradion.
Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskap
I nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i allt från forskningsfronten till vetenskapen som påverkar din vardag.
Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa kommer finnas kvar om man vill lyssna på dem i efterhand. Men från och med fredagen den 25 oktober 2024 kommer alla nya avsnitt att publiceras under namnet Vetenskapsradion.
29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta.
Klusterhuvudvärk är ett ganska okänt tillstånd men där det nu forskas intensivt. Tidigare kallades den för Hortons huvudvärk.
För Fabian börjar klusterhuvudvärken under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och håller oftast på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Många kallar den för självmordshuvudvärk. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.
Inget läkemedel än för klusterhuvudvärken
Än så länge finns det ingen specifik behandling eller läkemedel mot klusterhuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.
Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.
Medverkar gör seniorforskaren Andrea Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.
Programmet är en återutsändning från november 2022.
Programledare och producent Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Covid- och influensavaccineringen har nu startat i Sverige.
Omkring två miljoner människor i Sverige behöver vaccinera sig mot covid19, enligt Folkhälsomyndigheten. Varför?
I en direktsändning från Folkhälsomyndigheten svarar experterna på frågor om vaccinen inför årets covid- och influensasäsong.
Gästerna är Magnus Gisslén, statsepidemiolog tillika professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Katarina Widgren, biträdande smittskyddsläkare i Stockholm och Robert Dyrdak, biträdande överläkare på Klinisk mikrobiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare på Karolinska Institutet.
Årets nobelpris i fysik gick till upptäckten bakom maskininlärning och AI. Vissa forskare menar att evigt liv kan vara möjligt med hjälp av AI, om man laddar upp mänskliga hjärnor i datorer.
Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator.
Superdator med kapacitet för hjärnan
Än så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Fast det har gått nästan två år sedan programmet sändes första gången, så ligger superdatorernas kapacitet fortfarande kvar på den här nivån, enligt Anders Sandberg.
Men den datorkraften kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor, som kanske kan jämföras med några watt i en lampa.
Nya perspektiv om evigt liv
I en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt, idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.
Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.
Programmet sändes första gången 29 dec 2022.
Programledare och producent Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Den sexuellt överförbara sjukdomen mpox 1b verkar inte vara så dödlig som man först befarat. Men den verkar nu drabba barn. I Kongo-Kinshasa har också sjukvårdspersonal fått skador på sina ögon.
Vetenskapsradion är det enda nordiska media som fått en exklusiv intervju med Placide Mbala Kingebeni. Han är läkare, virolog och forskningschef på det stora biomedicinska institutet L'Institut National de Recherche Biomédicale INRB i Kongo-Kinshasa. Med största sannolikhet är han den läkare som vårdat flest patienter med mpox, cirka 500.
- Det här berör oss alla. Vi kan inte vara säkra om vi inte bryr oss om vad som händer, säger han till Vetenskapsradion.
I mitten av augusti utlystes internationellt hälsonödläge pga av den sexuellt överförbara sjukdomen mpox. En smittad upptäcktes i Sverige, som sedan länge har skrivits ut från sjukhuset.
Men det rådde stora oklarheter hur dödlig den aktuella varianten var, och vilka som kan drabbas? Forskaren och läkaren Placide Mbala Kingebeni som mött hundratals mpox-patienter ger både glädjande och besvärande besked i Vetenskapsradion.
Programledare och producent Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv.
Många förbättringar sker nu inom hjärtvården. Kunskapen ökar kring behandling av 80-plussare som får hjärtinfarkt. Insikter finns även om när blodtryckssänkande behandling kan tas. Effekter av hur semaglutide (ozempic) påverkar hjärtsvikt har kommit.
Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare.
Nobelpristagaren och slaktardottern Katalin Karikó lär sig hemma i trädgården i Ungern hur allt hänger ihop. En nyfikenhet som gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv.
En person i Sverige upptäckes med mpox för en vecka sen. Vad har hänt sedan dess och vad vet forskarna egentligen om den nya varianten? Det är inte längre bara via sexuella kontakter smittan sprids. Kan det också ske genom droppar i luften?
Den ärftlig Skelleftesjukan gör att internationella forskare riktar sina ögon mot norra Sverige för genterapier. Vissa fungerar bra mot problem i hjärtat. Men utanför EU finns billigare alternativ.
Eva-Britt är en av nio svenskar som behandlats med den nobelprisade genkniven CRISPR/Cas9 mot den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. En sjukdom som nu lockar många internationella forskare.
Det har kallats Mästerskap för dopade - the Enhanced games - där idrottare ska få dopa sig så mycket de vill. Men går det att veta exakt vad som händer med en maximalt dopad kropp?
När skotten träffat kroppen leder det till oförutsedda effekter. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade i Soweto i Sydafrika. Blodbristen skapar ovanligt kreativa lösningar.
Följ med till jättesjukhuset i Sydafrika dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Johannesburg opereras skottskadade dygnet runt.
Pernilla har en psykisk sjukdom som har gjort att hon flera gånger har hämtats av polis, och även fått handfängsel. Men att få möta personal i en psykiatriambulans kändes väldigt mycket bättre.
Markus Leonsson, 71 år, i Göteborg blev direkt bättre efter att ha opererat bort sin demens. Det handlar om hydrocefalus, vattenskalle, som många 70-åringar har utan att veta om det.
Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även hemma i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv.
Polisen har en 40 procentig ökning av antalet ärenden kring psykisk ohälsa och självmordsförsök sedan 2021. Vad beror det på och vad är en effektiv behandling för de som har självmordstankar?
Vad händer egentligen för de personer som får en lotterivinst? Eller för de som ständigt har brist på pengar? Hör om hur pengar och hälsa påverkar varandra.
Flera och fler svenskar får det som kallas riktade hälsosamtal. Forskning har visat att samtalen kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död.
När skotten träffat kroppen leder det till oförutsedda effekter. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade i Soweto i Sydafrika. Blodbristen skapar ovanligt kreativa lösningar.
Chris Hani Baragwanath Academic Hospitali i Johannesburg opererar skottskadade dygnet runt. Följ med till Sydafrikanska jättesjukhuset dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister.
Könshåret skyddar mot både smuts och infektioner. Ändå vill många raka bort allt för att känna sig fräschare. I Vetenskapsradion Hälsa gör vi också en historisk tillbakablick på kroppshåret.
Polisen har en 40 procentig ökning av antalet ärenden kring psykisk ohälsa och självmordsförsök sedan 2021. Vad beror det på och vad är en effektiv behandling för de som har självmordstankar?
Pernilla har en psykisk sjukdom som har gjort att hon flera gånger har hämtats av polis, och även fått handfängsel. Men att få möta personal i en psykiatriambulans kändes väldigt mycket bättre för henne.
Fler än 11 000 personer har fått diagnosen postcovid efter att de sökt specialistvård i Sverige sedan pandemins start. Lisa Norén är den första försökspatienten som fått testa ett covidläkemedel mot postcovid.
Markus Leonsson, 71 år, i Göteborg blev direkt bättre efter att ha opererat bort sin demens. Det handlar om hydrocefalus, vattenskalle, som många 70-åringar har utan att veta om det.
Den ärftlig Skelleftesjukan gör att internationella forskare riktar sina ögon mot norra Sverige för genterapier. Vissa fungerar bra mot problem i hjärtat. Men utanför EU finns billigare alternativ.
Eva-Britt är en av nio svenskar som behandlats med den nobelprisade genkniven CRISPR/Cas9 mot den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. En sjukdom som nu lockar många forskare.
Det har kallats Mästerskap för dopade - the Enhanced games - där idrottare ska få dopa sig så mycket de vill. Men går det att veta exakt vad som händer med en maximalt dopad kropp?
Det går på en sekund - fallet. Men vad säger forskningen kring broddar och andra halkskydd och om hur man ska bete sig för att undvika att halka och falla?
Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting.
Tjejer med autism eller adhd som får samhällsvård har svårt att få de anpassningar som behövs. 23-åriga Noah skulle behöva stöd med enkla saker som att bli påmind om att ta mediciner och duscha.
Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare.
Nobelpristagaren Katalin Karikó är dotter till en slaktare. Hemma i trädgården i Ungern lärde hon sig hur allt hängde ihop. En nyfikenhet som gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv.
Samtidigt som en ny vaccineringsomgång startat ökar antalet som läggs in på sjukhus med covid. Hör Folkhälsomyndighetens nye statsepidemiolog förklarar vad som händer.
Könshåret skyddar mot både smuts och infektioner. Ändå vill många raka bort allt för att känna sig fräschare. I Vetenskapsradion Hälsa gör vi också en historisk tillbakablick på kroppshåret.
Majoriteten av dödsfallen av cancer i Afrika söder om Sahara drabbar kvinnor, framför allt unga kvinnor. Men med hjälp av ättiksprit och bättre kunskap hos män hoppas forskarna kunna vända trenden
Rörelseträning, stärka musklerna kring bålen, pilates, akupunktur, massage eller behandling av en kiropraktor. Det finns en uppsjö av behandlingar kring ryggont. Hör vad som är effektivt.
Upptäckarna bakom covidvaccinen prisas av Nobelstiftelsen. Men på internet pyr oron. Genom att kategorisera 11 000 flashbackinlägg har forskare tagit pulsen på åsikterna kring det prisade mRNA-vaccinet.
Ukrainare som träffas tio timmar i grupp i expertledda samtal upplever att hälsan blir signifikant bättre. Det är resultatet av en trauma-inriktad hälsoskola.
Många virus är i omlopp. Inte bara för covidsmitta utan också andra förkylningsvirus som kan ge allvarliga konsekvenser. Vetenskapsradion Hälsa sänder direkt från Folkhälsomyndigheten.
Semaglutid, ett läkemedel som fått stor uppmärksamhet för sin effekt på viktminskning, fungerar också mot symtom vid hjärtsvikt hos överviktiga. Det visar en ny studie.
Klass, knark, klimat och krig - det är vad några av Sveriges radios korrespondenter samtalade om när det gällde hälsoläget i världen. Det skedde inför publik på Kulturhuset i Stockholm i tisdags.
Livsstilssjukdomar står för en stor del av samhällets sjukdomsbörda. Så hur får man patienter att ändra livsstil? För Mats Michaneck blev beskedet om diabetes typ 2 startskottet för hans nya liv.
Forskaren Karin Jennbacken har lyckats skapa miljarder omogna hjärtceller och för första gången kunnat reparerat hjärtan. Åtminstone hos grisar. Om något år startar kliniska försök på människor.
Den kraftigaste minskningen av hiv i världen sker nu i Afrika. I flera länder har dödstalen mer än halverats under de senaste femton åren, och antalet nysmittade minskar.
Kan människan leva för evigt? Forskare tror att det är möjligt. Vi har ställt frågan till hjärnspecialisten, framtidsforskaren och AI-experten, och vissa tror att vi faktiskt kan få evigt liv - men på lite olika sätt.
Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning.
För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer.
Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65år. 71-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform.
29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta.
Tolvstegsprogrammet för missbruksvård ges inte längre till intagna på Sveriges anstalter. Orsaken är att Kriminalvården istället vill nå fler och yngre kriminella.
Sex och lust på äldreboenden och hos dementa personer kan vara svårt för anhöriga och personalen att hantera. Det visar en svensk studie om sjuksköterskors syn på sexualitet hos dementa.
Forskning visar att tjejer och killar med ADHD ofta bedöms olika. Mer än hälften av tjejerna på Statens institutionsstyrelse, SiS, har ADHD. Men forskning är bristfällig om hur tjejer upplever samhällsvården.
Tjejer med autism eller adhd som får samhällsvård har svårt att få de anpassningar som behövs. 23-åriga Noah skulle behöva stöd med enkla saker som att bli påmind om att ta mediciner och duscha.
För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer.
När mer än fyra tusen internationella Alzheimerforskare samlades i Göteborg våren 2023 så var det många positiva tongångar. En ny typ av läkemedel håller på att godkännas och mycket forskning ligger i pipeline.
Nya undergrupper av covidviruset dyker upp våren 2023 som XBB, men verkar inte ge allvarligare sjukdom. Behövs det annat än vaccin för att bekämpa en pandemi framöver? Läkemedelsbolag efterfrågar politiskt ledarskap från Sverige.
Forskaren Karin Jennbacken har lyckats skapa miljarder omogna hjärtceller och för första gången kunnat reparerat hjärtan. Åtminstone hos grisar. Om något år startar kliniska försök på människor.
Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65år. 71-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform.
Sex och lust på äldreboenden och hos dementa personer kan vara svårt för anhöriga och personalen att hantera. Det visar en svensk studie om sjuksköterskors syn på sexualitet hos dementa.
De miljontals som överlevt jordbävningarna i Turkiet och Syrien behöver nu mentalt stöd för att orka ta sig vidare. Får de inte hjälp psykologiskt kan det ge fysiska skador framöver, konstaterar en hjälparbetare.
Livsstilssjukdomar står för en stor del av samhällets sjukdomsbörda. Så hur får man patienter att ändra livsstil? För Mats Michaneck blev beskedet om diabetes typ 2 startskottet för hans nya liv.
Socialstyrelsen sa förra veckan fortsatt nej till mammografi för kvinnor över 74 år. Vissa regioner gör det ändå, men bröstcancerscreening som saknar vetenskapligt stöd för 74-plussare kan därför vara i strid med strålskyddslagen.
Virus har varit betydelsefulla för mänskligheten, trots dess svåra effekter. Men vad beror det på att Läkemedelsverket berättat om covid-vaccinens effektivitet på ett annat sätt än vad en del lyssnare önskar?
Ett svenskutvecklat Alzheimerläkemedel har väckt internationell uppmärksamhet, och har snabbgodkänts i USA. Men varför törs läkare inte skriva ut det till vissa patienter, om det skulle godkännas här? Kan livsstilsförändringar vara lika effektiva som läkemedel?
Det finns särskilda behandlingsfamiljer som gör att unga kriminella inte lika lätt återfaller i brott jämfört med om de hamnar på institution. Men ges den till alla som behöver den?
Ett enda blodprov kan avslöja tolv vanliga cancrar, som bröst-, prostata- och lungcancer. Men även tjocktarmscancer och flera blodcancrar. Även för typiska kvinnocancrar tas nu ett särskilt test fram.
I Sverige ökar dödligheten i covid-19. I Kina är situationen oklar kring vilka virusvarianter som sprids. Men en ny undervariant av omikron tycks få fäste i USA. Experter svarar på lyssnarnas frågor om hur man ska tänka kring smittspridning, vaccin och symtom.
Än så länge kan AI och dess algoritmer inte hantera mänskliga egenskaper som förnuft och känsla. Men vad händer om en mänsklig hjärna kopplas upp till en dator?
Kan människan leva för evigt? Forskare tror att det är möjligt. Vi har ställt frågan till hjärnspecialisten, framtidsforskaren och AI-experten, och vissa tror att vi faktiskt kan få evigt liv - men på lite olika sätt.
Fler människor än någonsin har inte råd att köpa tillräckligt med mat till sina familjer. 828 miljoner personer lägger sig hungriga varje kväll. Vad beror det här på, och vad får det för konsekvenser?
Nya virusvarianter dyker upp som BQ1 i pandemin. Men räcker det med vaccin eller piller? Behövs det annat för att bekämpa en pandemi nu och framöver? Läkemedelsbolag som Pfizer och AstraZeneca vill vara med och tänka om.
Den kraftigaste minskningen av hiv i världen sker nu i Afrika. I flera länder har dödstalen mer än halverats under de senaste femton åren, och antalet nysmittade minskar.
Postcovid, eller det som också kommit att kallats för långtidscovid, kan drabba var tionde person som varit sjuk i covid. Symptomen kan variera starkt, men bland annat har det varit trötthet, minnesproblem och huvudvärk. Men efter sex månader verkar hjärnan ha återhämtat sig hos de flesta.
29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta.
Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning.
En femte dos rekommenderas för alla över 65 år mot covid19. Men det är långt ifrån alla på äldreboende och i hemtjänst som ännu fått covidvaccineringen.
SMA är ovanlig ärftlig sjukdom där musklerna hos barnen förtvinar. Barnen slutar krypa och lungorna påverkas. Tidigare kunde barnen dö av den. Nu kan de kanske botas om de får genterapi innan de väger 13.5 kilo.
Anna är en av många som drabbats av panikångest. Hon har varit med i en ny studie där forskare utvärderat en metod mot panikångest, som handlar om att försöka förstå bakgrunden till ångesten.
Ambulanser och larmcentraler behöver bättre verktyg för att kunna ge effektiv hjälp. Ett sätt testas nu för att med hjälp av kameran i din mobil öka kunskapen om sjukdomsbilden för larmcentralen.
Majoriteten av dödsfallen av cancer i Afrika söder om Sahara drabbar kvinnor. Det visar Lancet kommissionens cancerrapport. Orsaken är att bröstcancer och livmoderhalscancer är vanligast. Men det går att vända trenden.
Tolvstegsprogrammet för missbruksvård ges inte längre till intagna på Sveriges anstalter. Orsaken är att Kriminalvården istället vill nå fler och yngre kriminella.
Fyra experter svarar på lyssnarnas frågor vad som gäller inför höstens covidvaccinering. Vem bör ta sprutan, när kan man ta den och i så fall med vilket vaccin?
Semestrarna är över. Många inom vården har gått på knäna den här sommaren. Men enligt ny forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig – utan också på jobbet!
Så här i slutet av vårterminen har en debatt om skolbetygen startat. Omkring 15 procent av eleverna i grundskolan får underkänt i matte, svenska och engelska. Har utslagningen i grundskolan något samband med ökad dödlighet bland unga vuxna i Sverige?
Psykoser som leder fram till schizofreni är komplexa sjukdomar. Forskarna har förstått mycket om genetiken, men nu handlar det om att också förstå exakt vad som händer i hjärnan för att kunna skapa bättre behandlingar. Vägen dit går via minihjärnor som odlas fram i provrör med hud från personer med psykos.
58-årige Robert Lundin är en av 40 000 svenskar som har ett svårläkt sår. Om alla med svårläkta sår fick bättre behandling skulle lidandet minska och vården kunna spara enorma belopp, enligt forskning.
I havsdjupen eller med hjälp av tusenårig kunskap kring medicinalväxter hittar forskare strukturer i naturen som kan leda till nya läkemedel. Men det är en bitvis krånglig väg framåt.
Inom idrotten spås att det inom några år kommer att ske gendopning. Tekniken utvecklas för att rädda människoliv inom sjukvården. Men hur kan gendopning utanför sjukvården avslöjas?
Peter Karlsson, 57 år, hade många järn i elden och trodde det onda i bröstet var träningsvärk. Men det visade sig vara en hjärtinfarkt. Vad kan man kan göra för att inte hamna i den situationen?
Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju – radio på Guldörat 2022.
Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju – radio på Guldörat 2022.
Nya undervarianter av omikron, BA4 och BA5, sprids snabbare än tidigare. De har dessutom skapat en mindre pandemivåg i Sydafrika. Sydafrika är det land där många nyheter om pandemin upptäckts. Men att rika länder har tankar på att använda justerade vaccin inför eventuella kommande vågor med omikron kan få förödande konsekvenser i världen, enligt forskare.
Pollensäsongen är svår att sia för östra delarna av Sverige. Orsaken är att pollen kan landa från Centraleuropa. För vegetarianer som är björkallergiker finns dessutom en risk att utveckla matallergi.
Många barn och unga har problem med huvudvärk och migrän. Men det finns hjälp att få för att minska besvären. Snart 16-årige Nicolas Langmann har haft det tufft länge, men får nu viss hjälp.
24-årige Jacob Hopkins ville hjälpa till att testa vaccin i början av pandemin. Han var en av de unga som frivilligt skulle få bli sjuk i covid19 för forskningens skull. Men först nu har resultaten kommit. Var det värt att låta honom bli sjuk?
Mihail Pasychny är kirurgen som under tre veckor slitit för att rädda liv i den belägrade hamnstaden Mariupol i östra Ukraina. Under några dagar har han pustat ut i Stockholm hos sin son. Nu vänder han tillbaka till Ukraina för att fortsätta rädda liv.
Världshälsoorganisationen har uppmanat Ukraina att förstöra farliga smittor på labb. I FN anklagar ryska ambassadören Ukraina för att förbereda biologiska vapen. Men är smittor ens ett effektivt vapen i krig?
I Nya Zeeland planeras en lag som ska förbjuda cigarettförsäljning för all framtid för alla födda år 2008 eller senare. Man vill bli en tobakfri nation. Men Sverige väljer en annan väg - hur kommer det sig?
Två år efter deklarerandet av en ny pandemi så fortsätter coronaviruset att komma i vågor. I Sydafrika antas nästa våg komma i slutet av april. I Sverige kanske nästa topp blir redan i maj. Hur kommer det sig och var kommer virusvarianterna ifrån?
Sjukvården i Ukraina kommer plötsligt att få ta hand om många krigsskadade. När utlandet vill bistå dem, gäller det att hjälpen är just den de behöver – annars kan den göra mer skada än nytta.
Anna är en av många som drabbats av panikångest. Hon har varit med i en ny studie där forskare utvärderat en metod mot panikångest, som handlar om att försöka förstå bakgrunden till ångesten.
25-åriga Michelle Rickardsson är en av cirka 200 000 personer i Sverige, främst kvinnor, som fått diagnosen smärtsyndromet fibromyalgi. Efter behandling valde hon att satsa på en sak som gör henne lycklig.
Nobelpristagaren Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. – Den uppväxten påverkade mig mycket, säger han.
Forskning visar att det var anställda som tog in covid-19 på äldreboendena i Sverige i första vågen. Än så länge har inte alla sårbara äldre fått en tredje dos - vad innebär det nu?
Var du bor i Sverige avgör idag vem som får ett nytt läkemedel som kan hjälpa mot narkolepsi, en biverkan efter vaccineringen mot svininfluensan 2009. Hur kunde det bli så? Prostatacancerförbundets åsikter har fått oväntad effekt.
Den nya virusvarianten omikron har dykt upp. Än så länge vet ingen om den leder till mer allvarlig sjukdom eller hur vaccinen fungerar på den. Men går den att bekämpas och hur?
En epidemi har drabbat de allra minsta den här hösten, RS-viruset har slagit till som aldrig förr. Har ny forskning svar på hur föräldrar ska agera för att skydda sina barn mot allvarlig sjukdom?
För att hindra ökad smittspridning av covid-19 i Sverige införs vaccinationsbevis från första december. Vad är bevisen för att de verkligen ger effekt?
Socialstyrelsen gick i november ifjol för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att fortsätta begå brott.
Öppna grundskolor under pandemin var viktigt för att öka chansen till godkända betyg och bättre hälsa längre fram. Men varför drabbades inte gymnasister med stängda skolor av allvarlig psykisk ohälsa?
Ny forskning visar om det var anhöriga eller anställda som tog in covid-19 på äldreboendena i Sverige. Och hur påverkades dödligheten av om det var ett privat eller kommunalt boende?
25-åriga Michelle Rickardsson är en av cirka 200 000 personer i Sverige, främst kvinnor, som fått diagnosen smärtsyndromet fibromyalgi. Efter behandling valde hon att satsa på saker som gör henne lycklig.
Ann-Margret Svensson fördes i ambulans till sjukhus, där hennes cancer upptäcktes. Sen i höstas är screening för tjock- och ändtarmscancer på gång att erbjudas i hela landet. Sist ut blir Halland.
Utveckling av läkemedel mot covid-19 är i full gång. Lars fick konstgjorda antikroppar när han blev sjuk, vilka kan få en sådan behandling? Och hur nära är vi att kunna ta ett piller mot covid-19?
I veckan kom beslutet om att även tolv till femton år gamla barn ska erbjudas vaccin mot covid-19 i Sverige. Vad ligger bakom beslutet nu och vilka avvägningar har gjorts?
Just nu vaccineras tonåringar som går i gymnasiet mot covid-19 i Sverige. I våra nordiska grannländer vaccineras också högstadieelever. Borde Sverige gå samma väg?
Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar?
Adelns giftermålsmönster och fosterdiagnostik är olika sätt att påverka vilka barn som föds. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel diskuteras dilemmat kring frivillighet och fosterdiagnostik.
Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden?
Kanske kan du få känna dig lite smartare efter att ha lyssnat på Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel. Vi tar oss an boken ”Genen – en högst privat historia”.
Flera internationella studier pågår nu där antikroppar används för att angripa demenssjukdomen Alzheimer. Svensk forskning ligger bakom en av upptäckterna.
91-åriga Ingemar Grawé i Uppsala hade fått vaccin, men blev ändå sjuk. I Sverige har cirka 15 000 personer fått konstaterad covid-19 efter vaccinering.
Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar?
Sverige har hittills beslutat om att skänka tre miljoner vaccindoser till fattigare länder. Är det nog? Och varför skänks till största del doser som vi själva inte vill ha?
Vad kan du göra i väntan på andra sprutan? Är det relevant att mäta antikroppsnivåer efter vaccinen? Och hur orolig behöver unga vara för biverkningar om de skulle erbjudas vaccin?
Adelns giftermålsmönster och fosterdiagnostik är olika sätt att påverka vilka barn som föds. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel diskuteras dilemmat kring frivillighet och fosterdiagnostik.
Gravida Hillevi Persson undrar vad det finns för vetenskap bakom rekommendationer till gravida och covid19 vaccination. I Vetenskapsradion Hälsa får hon svar från forskare och experter.
91-åriga Ingemar Grawé i Uppsala hade fått vaccin, men blev ändå sjuk. I Sverige har cirka 15 000 personer fått konstaterad covid-19 efter vaccinering.
Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden?
I mindre skala går det att ändra sitt sätt att leva efter att man fått sin vaccinspruta, men inte helt och hållet. Det menar flera experter som svarar på lyssnarfrågor i Vetenskapsradion Hälsa.
Flera internationella studier pågår nu där antikroppar används för att angripa demenssjukdomen Alzheimer. Svensk forskning ligger bakom en av upptäckterna.
Nutiden är svår, men när kommer framtiden, och hur blir den? Coronapandemins följder skapar psykisk ohälsa bland unga, med oro, stress och nedstämdhet. Men kanske behöver det inte bli så illa ändå…?
Hittills har nästan en miljon personer i Sverige fått första dosen vaccin. Vaccineringen är igång trots vissa förseningar. Idag är det lyssnarna som har fått skicka in frågor. Och frågorna är många.
Nu ska även symptomfria kontakter på arbetsplatser börja testas, som ett led i smittspårningen. Men bara 30 000 snabbtester används varje vecka, fast det finns en miljon i Sverige.
Kanske kan du få känna dig lite smartare efter att ha lyssnat på Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel. Vi tar oss an boken ”Genen – en högst privat historia”.
Vill du ta ett i dopp i en nyhuggen vak i en iskall vintersjö? Många testar på nu. Men det är ont om vetenskap kring hälsoeffekterna av att utsätta kroppen för den extrema stress som köldchocken innebär.
Pandemin gör att många knä- och höftledsoperationer skjuts på framtiden. Men forskning visar att bästa sättet att förbereda sig för operation är att träna.
Nu kommer snabbtesterna som kan ge svar på om man är infekterad av covid-19. I Mölndal var man tidigt ute och där erbjuds nu all personal inom vård och omsorg ett test innan de börjar arbetspasset.
AstraZenecas coronavaccin är det som flest troligen kommer att erbjudas. Hör vad man vet om effektiviteten av vaccinet hos personer över 55 år och hur det kan hantera mutationer.
Trots pågående pandemi så fungerar cancervården. Den sker snabbare än vanligt. De patienter som får diagnos blir opererade eller får behandling tidigare än innan pandemin kom.
De hittills godkända mRNA-vaccinerna mot corona har i ett fåtal fall kunnat ge kraftiga allergiska reaktioner. Än så länge vet inte forskarna varför, men det kan handla om emulgeringsmedlet PEG.
Vaccineringen mot viruset SARS-CoV-2 har nu dragit igång. Den som fått vaccinet kan fundera på vad det innebär. Hur fungerar vaccinerna mot coronapandemin och hur snabbt ger de skydd?
Med hjälp av den nobelprisbelönta genkniven CRISPR/Cas9 kan forskare snabbt och effektivt förstå sjukdomar på ett bättre sätt än någonsin. Kanske kan det även leda till bot.
Viruset Hepatit C smög sig på personer som fått blodtransfusioner fram till 1992. Årets nobelpristagare i medicin lyckades avslöja det. Hör den unika historien om hur viruset nu bekämpas.
Den första januari måste alla regioner i Sverige ha ett system på plats för att rapportera in vaccinering mot covid-19. På så vis ska eventuella allvarliga biverkningar kunna följas.
Viruset hepatit C smög sig på personer som fått blodtransfusioner fram till 1992. Men genom årets nobelpris i medicin har det gäckande viruset avslöjats. En upptäckt som räddat miljontals liv.
Med hjälp av den nobelprisbelönta genkniven CRISPR/Cas9 kan forskare snabbt och effektivt förstå sjukdomar på ett bättre sätt än någonsin. Kanske kan det även leda till bot.
I Vetenskapsradion Hälsa idag presenterar vi den färska rapport som visar att inkomst och var man bor avgör vem som drabbas hårdast av covid-19. Det visar en fördjupad analys från Stockholmsområdet.
De med kronisk lungsjukdom är den grupp med underliggande sjukdomar som hade ökad risk för att dö i covid19 på IVA i Sverige i våras. Det visar en ännu inte publicerad studie.
Flera forskare menar att målen för coronavaccinen är för lågt satta. Men Läkemedelsverket säger att det bara godkänner vaccin som har robusta resultat.
Biblioterapi, hälsofrämjande läsning, har en lång historia och möter stort intresse. Men fortfarande behövs större studier för att ämnet ska få mer vetenskaplig tyngd.
Hos vissa finns en osäkerhet om alla har fått den bästa möjliga vården under coronapandemin. Hur har besluten om att ge eller begränsa vårdinsatser fattats - och hur har de tagits emot?
Kramas säkert och ta saker pö om pö när det nu blir mer fritt att möta de äldre på äldreboendena. Det är en av uppmaningarna från sommarprataren och professorn i geriatrik Yngve Gustafson.
Försvarsmakten har pekats ut som riskplats för lokala utbrott av coronapandemin i höst. Likaså familjen. Men hur kan de lokala utbrotten upptäckas och bekämpas?
Ventilation och städning är viktigt för att undvika smitta på jobbet. Olika situationer för personal inom städ, industri, butiker, apotek och kontor tas upp i Vetenskapsradion Hälsa.
Både positiva och negativa effekter kan upplevas av distansarbete i hemmet. I Vetenskapsradion Hälsa får du tips både om den psykosociala och fysiska arbetsmiljön.
Hjärt-kärlsjukdomar dödar flest per år. Kan en kombinationstablett om dan av mediciner för blodtryck och kolesterol till alla över 55 kunna förebygga infarkter och stroke? Allt om polypiller.
En miljon svenskar lider av fetma. Vad kan vi lära av japaner som är så smala och blir så gamla? Och är den franska måltidsordningen ett bra medel mot viktuppgång?
Varje år avlider flera personer av hjärtstopp när de tränar eller springer motionslopp. Betyder det att det är farligt för hjärtat med intensiv träning?
Nobelpriset i medicin i år förväntas kunna hjälpa några av dom många med nedsatt njurfunktion. Proteinet som upptäckts är som en superhjälte som rättar till syrenivåerna i alla kroppens celler.
Fetman ökar snabbt globalt och hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer följer. En miljon svenskar är drabbade. Men medan andra länder inför läskskatt och skräpmatsvarning, avvaktar Sverige.
Viruset som leder till sjukdomen covid-19 sprids i första hand genom droppar av till exempel saliv. Men det finns en vetenskaplig diskussion om ifall viruset i sjukhusmiljö även kan sprida sig via luften.
Kan dagliga samtal med psykologer göra att vårdpersonal klarar coronakrisen? De som stod främst i frontlinjen ingår nu i ett speciellt forskningsprojekt.
Stora förhoppningar har funnits om att ett läkemedel som testats mot covid19 ska ge god effekt. Men vad krävs för att patienter i EU ska kunna behandlas med nya läkemedel?
Vissa patienter med svår Covid19 uppträder förvirrat på ett ovanligt sätt. En läkare berättar för oss att de ibland kan uppfattas som zombier. Vad skulle förvirringen kunna bero på?
Viruset som leder till sjukdomen covid-19 sprids i första hand genom droppar av till exempel saliv. Men det finns en vetenskaplig diskussion om ifall viruset i sjukhusmiljö även kan sprida sig via luften.
Det tar 20 sekunder att sjunga Blinka lilla stjärna. Lika länge ska du tvätta händerna, med tvål. Det är ett av smittskyddsprofessorns enkla knep för att bromsa coronaviruset.
Det tar 20 sekunder att sjunga Blinka lilla stjärna. Lika länge ska du tvätta händerna, med tvål. Det är ett av smittskyddsprofessorns enkla knep för att bromsa coronaviruset.
Varje år dör fyra miljoner människor i förtid på grund av sjukdomar orsakade av fetma. Vad kan vi göra för att hejda den utvecklingen? Johan Bergendorff summerar.
Den finska staden Seinäjoki har haft en särskild metod att minska barnfetman - och påstått sig ha halverat övervikten. Flera länder i världen har följt efter. Men siffrorna håller inte.
Så fungerar "Mer och Mindre"-programmets föräldrakurser med världsrekord i viktminskning för barn med fetma. Dessutom om varför inte mer motion gör att överflödskilon rasar.
Sömnbrist kan leda till övervikt i längden och vid fetma ökar risken för andningsuppehåll som stör sömnen. Men enligt forskare finns det knep för att sova gott om natten och motverka extra kilon.
En miljon svenskar lider av fetma. Vad kan vi lära av japaner som är så smala och blir så gamla? Och är den franska måltidsordningen ett bra medel mot viktuppgång?
Hjärt-kärlsjukdomar dödar flest per år. Kan en kombinationstablett om dan av mediciner för blodtryck och kolesterol till alla över 55 kunna förebygga infarkter och stroke? Allt om polypiller.
Fetman ökar snabbt globalt och hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer följer. En miljon svenskar är drabbade. Men medan andra länder inför läskskatt och skräpmatsvarning, avvaktar Sverige.
Visar de 217 senaste av 231 avsnitt.
Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.
