Nya Vetenskapsradion – din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. 20 minuter – varje vardag.
Vetenskapsradion Forskarliv flyttar nu till det nya programmet Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Hälsa och Vetenskapsradion På djupet till ett dagligt vetenskapsprogram.
Det här flödet upphör och alla nya avsnitt av programmet kommer att publiceras under programmet Vetenskapsradion.
Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskap
I nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i allt från forskningsfronten till vetenskapen som påverkar din vardag.
Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv kommer finnas kvar om man vill lyssna på dem i efterhand. Men från och med fredagen den 25 oktober 2024 kommer alla nya avsnitt att publiceras under namnet Vetenskapsradion.
Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom.
Jens Ludwig är professor i nationalekonomi, men var aldrig intresserad av att forska om metoder att tjäna pengar på börsen. I stället ville han använda samma beteendevetenskapliga lärdomar, som kommit fram inom fältet ”behavioural economics”, för att förstå sig på hur skjutvapenvåldet sker - hur de som skjuter fattar sina beslut och vad som ligger bakom.
Forskningen visar att snabbt, automatiskt, ofta ganska omedvetet beteende väldigt ofta ligger bakom skjutningarna. Tjafs och gräl som lika gärna kunde ha stannat av om inte de som bråkar hade haft tillgång till vapen.
Men beteendevetenskapliga metoder som går ut på att lära sig alternativa mer medvetna sätt att agera har visat stor framgång, säger Jens Ludwig.
Som också tror att hans kunskaper om det hjälpte honom när han själv blev rånad under pistolhot. För också ett rånoffers snabba automatiska beteende kan ställa till det.
Programmet är en repris från 17 april 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
För en person som direkt får hjärt- och lungräddning vid ett plötsligt hjärtstopp fördubblas chansen till överlevnad. Men för varje minut som går utan hjälp minskar överlevnadschansen med cirka tio procent.
Det finns inget annat medicinskt tillstånd där det är lika bråttom, säger hjärtläkaren och professorn Jacob Hollenberg, som leder forskningen på Hjärtstoppscentrum i Stockholm. De är beroende av frivilliga livräddare ute i samhället, för utan dem går det inte att korta tiden utan hjärt-och lungräddning.
På Hjärtstoppscentrum forskar de på olika metoder att öka överlevnadsandelen, och det är också fler som klarar sig idag. När Jacob Hollenberg började som läkare och forskare för drygt 20 år sedan var det cirka 4 procent av plötsligt-hjärtstoppspatienter som överlevde. Idag är det drygt 12 procent, enligt senaste statistiken från Hjärt- och Lungfonden.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade.
Susanne Urban gillade Alby där hon växte upp. Men redan när området var nytt beskrevs det som en problemförort med hög kriminalitet. Det fick henne tidigt att inse att resurserna är olika i olika delar av staden. Hon utbildade sig till sociolog och nu forskar hon om städer, integration och hur det ska bli sammanhållning i städer, också mellan olika områden.
Susanne Urban är medlem i Vänsterpartiet.
Programmet är en repris från februari 2024.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se
Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp.
Det handlar om en sorts havsborstmaskar, som är så ovanliga att de bara har ett vetenskapligt namn. Men bland synforskare är alciopider intressanta för att de har så stora ögon.
Men samtidigt är de sällsynta och ömtåliga och nästan omöjliga att hitta eftersom de är genomskinliga och lever långt ut i havet. Sist någon skrev en vetenskaplig artikel om dem var på 1970-talet.
Michael Bok, forskare vid Lunds universitet, hade sett en enda individ, 2015, vid Stora Barriärrevet. Men nästan gett upp hoppet om att hitta fler. Tills ett youtube-klipp med tusentals poppade upp i hans flöde.
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Lars Lilliestam bygger sin forskning i musikvetenskap på långa intervjuer om hur och varför folk lyssnar på musik. Och hur musiken påverkar dem. Det har han forskat om i decennier och precis skrivit en ny bok.
Erik Almlöf har forskat om vad de självkörande bilarna kan betyda för samhället, när de väl kommer ut på vägarna. En effekt är att det kan bli mer biltrafik om också de som inte har körkort kan ta bilen.
Det kan bli överraskande tomt när ens barn flyttar hemifrån, och det är vanligt att föräldrar känner sorg. Psykologen Camilla von Below har skrivit en bok för att hjälpa föräldrar att ta sig igenom det.
Lina Nerlander är expert på könssjukdomar på Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men på fritiden är hon också ståuppkomiker och då skämtar hon både om epidemiologi och könssjukdomar.
Svenska Torsten Wiesel är nobelpristagaren i medicin som upptäckt grunden för hur våra synintryck blir till bilder i hjärnan. Han har varit rektor på Rockefeller University och är fortfarande rådgivare åt unga forskare.
När sömnforskaren Tina Sundelin skulle härleda kritiken mot att snooza märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och fick ett oväntat resultat.
Den som intresserar sig för insekter får aldrig tråkigt. Det är budskapet från den norska bevarandebiologen Anne Sverdrup-Thygeson som vill väcka vår kärlek och vårt engagemang för naturen.
Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr.
Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare.
Tidningen Starlet, som hade låg status bland vuxna, var ett socialt medium innan internet fanns. Här skrev läsarna till varandra och stöttade och gav råd om föräldrarna skulle skiljas eller om pappa drack för mycket.
Svenska Torsten Wiesel är nobelpristagaren i medicin som upptäckt grunden för hur våra synintryck blir till bilder i hjärnan. Han har varit rektor på Rockefeller University och är fortfarande rådgivare åt unga forskare.
Lars Lilliestam bygger sin forskning i musikvetenskap på långa intervjuer om hur och varför folk lyssnar på musik. Och hur musiken påverkar dem. Det har han forskat om i decennier och precis skrivit en ny bok.
Rakel Eklund är psykiatrisjuksköterska som forskar om barn och döden. Och hur vi ska bli bättre på att prata med barn om det. Till exempel kan barnböcker hjälpa oss vuxna att komma igång.
Francisco Vilaplana är chef för en forskargrupp som forskar om hur avfall från livsmedelsindustrin ska kunna förädlas till något mer värdefullt och nyttigt än idag, när det mesta går till biogas.
När svinpesten bröt ut i höstas runt Fagersta fanns det en person som var extra mycket beredd på ett sådant utbrott. Statsepizootologen Karl Ståhl var nämligen specialist på just den.
Den som intresserar sig för insekter får aldrig tråkigt. Det är budskapet från den norska bevarandebiologen Anne Sverdrup-Thygeson som vill väcka vår kärlek och vårt engagemang för naturen.
Korallreven är inte bara viktiga för havens djur och organismer. Hundratals miljoner människor är beroende av dem för sin försörjning. Forskaren Fredrik Moberg har skrivit en ny bok om koraller.
Trots att tusentals kvinnor opereras för bröstcancer varje år, har det varit oklart vilken BH som är bäst när hela eller delar av ett bröst tagits bort.
Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar.
Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom.
Sonja Forward är transportpsykolog på VTI och studerar mekanismerna som gör det svårt att byta vanor. De måste man förstå när man ska förmå folk att resa mer med tåg och kollektivtrafik. Och cykla och gå.
Historikern Cecilia Riving undersöker hur människor som varit intagna på Hospital själva berättar om sina upplevelser. Tullkontrollören Olof skrev 13 sidor om sin obehagliga resa till Köpenhamn i juni 1887.
Hur mycket man än tränar går det aldrig att förbereda sig helt på hur det känns att vara i tyngdlöshet, eller mikrogravitation, säger astronauten Marcus Wandt. Här berättar han om vardagslivet på rymdstationen ISS.
Lina Nerlander är expert på könssjukdomar på Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men på fritiden är hon också ståuppkomiker och då skämtar hon både om epidemiologi och könssjukdomar.
Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr.
Bergartsforskaren Valentin Troll är ofta på plats när vulkaner får utbrott. Här berättar han hur det riskfyllda fältarbetet går till när glödande lava väller in över våra samhällen.
Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare.
Tidningen Starlet, som hade låg status bland vuxna, var ett socialt medium innan internet fanns. Här skrev läsarna till varandra och stöttade och gav råd om föräldrarna skulle skiljas eller om pappa drack för mycket.
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.
Från stridspilot till astronaut. Marcus Wandt tränar nu hårt för att åka ut i rymden. På bara några månader måste han lära sig allt som behövs för att klara sitt uppdrag.
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.
I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare.
Det blir långa arbetsdagar varje höst. Uppemot tolv timmar. Och säsongen varar långt in i november. Men så får han å andra sidan se fler flyttfåglar än de flesta. Mattias Ullman ansvarar för den standardiserade sträckfågelräkningen i Falsterbo.
Udda experiment med att bygga igloos varje dag ledde till nyckelhålsmärkningen av nyttig mat i butiker. Kurt Boman är hjärtläkaren i Skellefteå som också haft en ovanlig uppväxt med två döva föräldrar.
Anne L'Huillier får Nobelpris i fysik i år för arbete med laserpulser. Det var när hon ville gå vidare på samma spår hon kom till Lund, där hon träffade Claes-Göran.
Sömnforskaren Christian Benedict sover i vardagsrummet. Hör honom berätta om det tabubelagda men effektiva med separata sovrum som både kan få dig att bli snällare – och snyggare.
När sömnforskaren Tina Sundelin skulle härleda kritiken mot att snooza märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och fick ett oväntat resultat.
I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare.
Trots att tusentals kvinnor opereras för bröstcancer varje år, har det varit oklart vilken BH som är bäst när hela eller delar av ett bröst tagits bort.
Från stridspilot till astronaut. Marcus Wandt tränar nu hårt för att åka ut i rymden. På bara några månader måste han lära sig allt som behövs för att klara sitt uppdrag.
Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar.
Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. En oreda som också kostar väldigt mycket pengar, visar en färsk rapport.
Reimar hoppade helt över pensionen. ”Jag känner mig som 94-åring fullkomligt i klass med alla jag möter”, säger han. Var tredje pensionär i Sverige fortsätter gå till jobbet.
Historikern Cecilia Riving undersöker hur människor som varit intagna på Hospital själva berättar om sina upplevelser. Tullkontrollören Olof skrev 13 sidor om sin obehagliga resa till Köpenhamn i juni 1887.
Tänk dig ett sommarjobb där du får åka runt och besöka stränder och havsområden längs kusterna i hela Europa. I Vetenskapsradion forskarliv går vi ombord på Stockholms universitets forskningsfartyg R/V Electra af Askö.
Brian Cox är professor i fysik vid universitetet i Manchester. När han som partikelfysiker förklarar Higgs-partikeln i intervjuer upptäcker BBC en förmåga som gör honom till en ny David Attenborough.
Samtidigt som medierna fylls av bilder och tips på extrem träning, så rör vi på oss allt mindre totalt sett. Men kanske krävs det inte så mycket för att vända det här så att vi kan må bättre, hålla längre, och ha roligare, menar idrotts- och hälsoforskaren Elin Ekblom Bak.
– Det är skillnad på att känna sig ensam, och att leva ett liv utan sociala kontakter, säger psykologiforskaren George Pavlidis som forskar om äldre och deras sociala relation. Och hur det påverkar hälsan.
Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven.
Varje år drabbas runt 50 simmare i Vansbrosimmet av något som kallas simningsorsakat lungödem, SIPE. De får vätska i lungorna, men inte utifrån utan inifrån sin egen kropp. Maria Hårdstedt, läkare i Falun, forskar på Vansbrosimmarna.
Kevan Shokat hittade en lönndörr i det muterade cancerproteinet. Det har lett till en vändpunkt för behandling av de vanligaste cancrarna - lugncancer, tjocktarmscancer och bukspottkörtelcancer.
Personer som arbetar och ändå lever i fattigdom har länge varit ensamma mammor. Men nu har de ensamma mammorna fått det bättre. Istället är det män med otrygga jobb som lever fattigast i Sverige.
Vid en bilkrock löper kvinnor en större risk att skadas allvarligt. En av förklaringarna kan ligga i att dagens bilar bara krocktestas på manliga krockdockor. Med det kan det bli ändring på nu.
Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.
Synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket svårare än att slänga vilken sopa som helst.
Två ljuspartiklar kan höra ihop och veta om varann, trots stort avstånd mellan dem. Experiment om den märkliga företeelse som kallas sammanflätning gav Alain Aspect Nobelpris 2022.
Vikingatiden var inte bara en period när många från Norden seglade vida ut i världen - det var också en tid då många kom hit utifrån. Anders Götherström har blivit nerringd av journalister som är intresserade av vikingatiden.
Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.
Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma – en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.
John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik byggde det första instrumentet som kunde mäta så kallade sammanflätade partiklar, som visade att kvantmekaniken stämmer. Idag seglar han mest, och bygger på sin segelbåt. Men han förstår fortfarande inte hur kvantmekanik fungerar.
Utan ett känt danskt ölmärke hade det nog inte blivit någon nobelprisupptäckt för dansken Morten Meldal, och en annan dansk exportsuccé, Lego, används ofta för att förklara den så kallade klick-kemin som han belönas för.
Hon utvecklade klickkemin för att kartlägga celler, och hennes teknik används idag över hela världen för att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer. Hon har själv startat flera läkemedelsföretag
Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma – en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.
Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.
Christian Wenzel Tornøe är kemisten som gjorde ett misslyckat experiment i labbet. Som i stället visade sig vara en ny fantastisk metod att få kemiska reaktioner att hända. I år fick hans handledare nobelpris för klickkemin.
Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.
Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.
Under pandemin blev bristen på fysisk beröring tydlig för många. Med inspiration därifrån forskas det nu kring att få med även känselsinnet och illusionen av beröring in i den virtuella världen.
Ivana Macek kommer från Zagreb i dåvarande Jugoslavien, numera Kroatien. När hon var doktorand vid Uppsala universitet och Bosnienkriget brutit ut åkte hon till det belägrade Sarajevo, för att ta reda på hur kriget påverkar människor.
Lars Lannfelt är professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Demenssjukdomen Alzheimers har varit fokus för hans forskning under de senaste 30 åren, och de upptäckter som han och hans forskargrupp gjort har väckt stor uppmärksamhet internationellt.
Frida Bengtsson har åkt båt i Arktis och Antarktis, räknat pingviner, och tältat på samma ö som polarforskningspionjären Shackleton. Nu ägnar hon sig åt världshavens framtid från landbacken istället.
Smygande kriser är ofta hot som är väl kända för vetenskap och politiker, som pandemier, cyberhot och klimatförändringar. Varför gör vi inte mer i tid för att förhindra akuta katastrofer?
Sedan psykiatriforskaren Simon Kyaga för drygt tio år sen gjorde en studie om psykisk sjukdom och kreativa personer har det varit hans stora intresse. Nu har han skrivit en ny bok, om hur vi kan påverka den hårfina balansen mellan det sjuka och det friska, där kreativiteten bor.
Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.
Det finns tydliga skillnader i personlighet mellan de som ligger längst till vänster politiskt och de som ligger längst till höger. Det har socialpsykologen John Magnus Roos sett i en studie.
I skydd av mörkret påbörjar fladdermössen sin vakna period. Följ med ut i sommarnatten där fladdermusforskaren Johan Eklöf spanar efter fladdermöss och berättar om hur ljusföroreningar påverkar likväl fladdermöss som människor.
Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju – radio på Guldörat 2022. Sändes första gången 25 juni 2022.
Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show. Programmet sändes första gången i juni 2022.
Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut. Programmet sändes första gången i januari 2022.
Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv. Programmet sändes första gången i maj 2022.
Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete. Programmet sändes första gången i april 2022.
Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv – på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. Sändes första gången i april 2022.
Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat.
Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat. Programmet sändes första gången i februari 2022. Ljudfilen i länk längst ner.
Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Programmet sändes första gången i januari 2022.
Josefin Persdotter forskar om hur synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir ovanligt krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket krångligare än att slänga vilken sopa som helst.
Marie Nyman är en av dem i Sverige som har allra bäst kunskap om gmo, gensaxar, gmo-laxar och genmodifierade grödor som ska klara klimatförändringarna. Efter egen forskning om jordgubbars och smultrons genetik bytte hon labbet mot ett skrivbord på en statlig myndighet; 2007 hon blev chef för Gentekniknämnden.
Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show.
Mikrober finns nästan överallt. Och Natuschka Lee följer efter. Med fokus på bland annat pollinerares samverkan med mikrober och växter. Och på hur mikrober klarar sig i rymden.
Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv.
Laura Parducci älskar träd och konst. Hon är expert på urgammalt DNA från växter. Nyligen visade hennes forskargrupp att granarna i Sverige är äldre än vi trott, och växte under istiden. Nu har hon flyttat till Rom och då blir det mer forskning om antika statyer än granar.
Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar mot social fobi. Programmet sändes första gången i september 2021.
Höns lever i familjegrupper som håller ihop hela livet, och de har ett rikt språk. Det är en del av det som gör att Per Jensen har valt att ägna sitt liv åt forskning om dem.
Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete.
Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv – på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon.
När stadsplanering utvecklades på 1800-talet var den till stora delar ett svar på den tidens sjukdomsutbrott. Folkhälsa var en viktigt del av stadsplaneringen, och pandemin har visat att vi behöver få in det perspektivet igen, säger Guy Baeten, professor i urbana studier vid Malmö universitet.
Neil Lagali och hans forskargrupp vid Linköpings universitet fick nyligen två miljoner för att studera en av de mer okända långtidssymtomen som kan komma efter covid-19 – ögonproblem.
(Programmet utgick den 24 februari.) Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut.
Olesya Bezsmertna och Andriy Novikov är forskare på varsitt håll i Ukraina. Båda har bestämt sig för att stanna i landet. Innan kriget började samarbetade de om en flora för allmänheten om Ukrainas vårblommor.
Vi sökte upp en forskare vi träffat förr, i Kiev, för att höra hur han påverkats av kriget. Det visade sig att Maksym Danchenko numera forskar i grannlandet Slovakien. Men just nu oroar han sig mest över sin gamla mamma kvar i Kiev.
Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut.
Att ingripa mot mobbning på arbetsplatser ökar INTE risken för att själv bli mobbad, visar en ny studie i psykologi. Men det är just en rädsla för det som får många att låta bli att göra något, enligt psykologiforskaren Michael Rosander.
Att skidåkarna i klassisk stil numera ofta enbart stakar sig fram i både sprint och långlopp, det ligger det faktiskt svensk forskning bakom. Hör världens första längdskidåkningsprofessor om det och om terminologin kring fristilens så kallade växlar, som han själv ligger bakom.
Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna.
Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut.
Katerina Guschanski är genetiker och egentligen mest intresserad av gorillor och deras utveckling. Tills hon av en slump hamnade i forskning om björnar och deras tandsten - en perfekt tidskapsel där man kan studera hur antibiotikaresistensen har utvecklats i naturen.
Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid.
Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med.
En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet – intressen han delar med sin fru.
Mary-Claire King utvecklade DNA-metoder i mitten på 1980-talet för att hjälpa "mormödrarna på Plaza de Mayo" att hitta sina barnbarn, som rövats och adopterats bort i militärdiktaturens Argentina. Och en biofilm har gjorts om henne.
Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. – Den uppväxten påverkade mig mycket, men jag tror jag då lärde mig sådant som jag senare haft nytta av, säger han.
Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med.
En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet – intressen han delar med sin fru.
Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid.
I Kalifornien hade han Stilla Havets valar utanför fönstret. Nu får Benjamin List istället titta på Ruhr-området genom sitt fönster. Här finns goda förutsättningar att hitta nya katalysatorer.
Ravi Chadalavada är doktorand och forskar om robotars samverkan med människor med hjälp av ögonrörelseglasögon - alltså s k eyetracking-glasögon, som följer vår blick. Inför sin uppkörning för svenskt körkort fick han en snilleblixt – samma sorts glasögon kan bli ett viktigt verktyg för att se vem som är en lämplig bilförare.
Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han.
Modevetaren Susanna Strömquist har djupdykt i historien om den exklusiva syateljén och modesalongen NKs franska damskrädderi, som fanns i närmare 60 år. Hon har grävt i garderober och arkiv och fått låna festblåsor och andra kläder från personer över hela landet.
Gustav Källstrand är forskare i idéhistoria och programansvarig på Nobelprismuseet. Han har ägnat sig åt nobelpriset i snart femton år. Men det är inte för att han är ett hängivet fan av priset, säger han. Det som intresserar honom som forskare är bland annat hur priset redan från början fick en så hög status.
Fångar som får sitta längre tid i fängelse levde längre – det visar den senaste studien av Randi Hjalmarsson, ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon forskar också om varför införandet av världens första poliskår gjorde succé och hur svenska domstolar är partiska.
En dubbelyxa och samtidigt ett gigantiskt fredsprojekt. Det handlar om materialforskninganläggningen ESS i Lund som är under uppbyggnad. Den som menar att det internationella samarbetet i projektet kan förhindra krig i framtiden är Mats Lindroos, som leder arbetet med att bygga den viktiga långa raka acceleratorn i den här jätteapparaten.
I ett framtida hållbart samhälle värdesätter vi tid och relationer mer än prylar om det blir som forskaren Åsa Svenfelt hoppas. Hon är forskare i hållbar utveckling och framtidsstudier på KTH i Stockholm och har tagit fram ett antal scenarier om hur det kan bli år 2050.
Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Och nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar som ett medel mot social fobi.
Helge Rask Andersen har behandlat och forskat om människoöron i snart femtio år. Nu, som senior forskare, hoppar han på ett nytt forskningsområde - att lära sig av krokodiler hur vi kan reparera hörseln.
Jens Sundström forskning handlar om att förstå hur gener styr granens kottar. Det är främst grundforskning, men i förlängningen kanske skogsindustrin kan dra nytta av forskningen. Men när han säger att han är kottforskare brukar folk börja skratta.
Historikern Malin Lennartsson forskar om systrarna Mary och Maggie Stephens som föds i slutet av 1800-talet. För ett par år sedan dök hundratals brev upp som avslöjade en tidigare okänd sida av Maggie.
Magnus Ivarsson har hittat vad som kan vara de allra äldsta spåren av flercelligt liv på jorden. Nu är han inblandad i sökandet efter spår av liv på Mars.
1979 havererade reaktor två i kärnkraftverket i amerikanska Harrisburg. Det fick Janne Wallenius att som tolvåring bestämma sig för att försöka utveckla framtidens miljövänliga kärnkraft.
Istället för att bevara gamla saker är det i en del kulturer viktigt att förstöra dem. Arkeologen Anna Källén berättar om en kulturkrock som påverkar hennes arbete än idag.
Han har ena foten i naturvetenskapen och den andra i humaniora. Fredrik Charpentier Ljungqvist är forskaren som avslöjar hur vi människor påverkats av klimatförändringar under historiens gång.
Ofta studerar majoriteten minoriteten. Men folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson har tagit med sitt samiska perspektiv in i forskningen – och blivit fransk riddare på köpet.
Stigande hav hotar att dränka kustområden och driva bort hundratals miljoner människor som klimatflyktingar. Hydrologen och ingenjören Gia Destouni älskar att hitta lösningar på problem – som detta.
Det är något speciellt med snäckors välordnade sätt att växa, tycker matematikern Jenny Larsson. Hon är ett exempel på hur just matte kan hjälpa oss att förstå mer om livets utveckling.
Kollektivtrafiken har drabbats hårt av pandemin när bolagen har tvingats be oss att inte åka med deras bussar och tåg, en oväntad mardrömssituation för dem, säger Lena Winslott Hiselius.
Nils Bergman började som läkare på ett missionärssjukhus i Zimbabwe. Där fanns små resurser, och inga kuvöser. så nästan alla för tidigt födda barn dog. Då började de lägga de små barnen på mammans hud direkt efter förlossningen, och dödligheten sjönk dramatiskt, från 90 % till 50 %.
Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. De är några exempel på invaderande djur och växtarter som kan ta över och hota både trivseln, ekonomin och artrikedomen på nya platser.
Historikern Malin Lennartsson forskar om systrarna Mary och Maggie Stephens som föds i slutet av 1800-talet. För ett par år sedan dök hundratals brev upp som avslöjade en tidigare okänd sida av Maggie.
Mary-Claire King utvecklade DNA-metoder i mitten på 1980-talet för att hjälpa "mormödrarna på Plaza de Mayo" att hitta sina barnbarn, som rövats och adopterats bort i militärdiktaturens Argentina. Och en biofilm har gjorts om henne.
Magnus Ivarsson har hittat vad som kan vara de allra äldsta spåren av flercelligt liv på jorden. Nu är han inblandad i sökandet efter spår av liv på Mars.
1979 havererade reaktor två i kärnkraftverket i amerikanska Harrisburg. Det fick Janne Wallenius att som tolvåring bestämma sig för att försöka utveckla framtidens miljövänliga kärnkraft.
Han har ena foten i naturvetenskapen och den andra i humaniora. Fredrik Charpentier Ljungqvist är forskaren som avslöjar hur vi människor påverkats av klimatförändringar under historiens gång.
Erik Angner märkte som student att de grundläggande frågor han ställde gjorde föreläsarna obekväma. Det fick honom att söka sig till filosofin. Nu forskar han i gränslandet filosofi-ekonomi.
Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog.
Både i djupa vatten och på höga höjder kan man träffa på professor Erika Schagatay som forskar om vilka djur vi människor egentligen är, och varifrån vi kommer. Kanske från stranden? Programmet är en repris från hösten 2020.
Istället för att bevara gamla saker är det i en del kulturer viktigt att förstöra dem. Arkeologen Anna Källén berättar om en kulturkrock som påverkar hennes arbete än idag.
Farhågan var att ungdomar som följer satir inte får tillräckligt med bra information om samhället. Men när Joanna Doona pratade med unga satirföljare fann hon både kunskap och kritiskt tänkande.
Ofta när det kommer nyheter om förmänniskor eller förhistoriska djur hör vi Lars Werdelin kommentera dem i Vetenskapsradion. Nu får vi höra om hans egen forskning, och om hur han valde väg i livet.
Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan.
Ofta studerar majoriteten minoriteten. Men folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson har tagit med sitt samiska perspektiv in i forskningen – och blivit fransk riddare på köpet.
Säg "pandemi" idag, och alla tänker nog på Covid-19. Men sedan länge pågår också den tysta pandemin antibiotikaresistens, som mikrobiologen Sanna Koskiniemi vill bromsa med sin bakterieforskning.
Stigande hav hotar att dränka kustområden och driva bort hundratals miljoner människor som klimatflyktingar. Hydrologen och ingenjören Gia Destouni älskar att hitta lösningar på problem – som detta.
Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog.
I det polariserade USA har synen på vetenskap fått en tydligt politisk dimension. Men det är ingen ny företeelse, konstaterar idéhistorikern David Östlund.
Erik Angner märkte som student att de grundläggande frågor han ställde gjorde föreläsarna obekväma. Det fick honom att söka sig till filosofin. Nu forskar han i gränslandet filosofi-ekonomi.
Astrid Lindgrens sagovärld har sedan den skapades varit lättillgänglig för miljoner läsare världen över. Men i hennes värld fanns också "krumelunser", som varit hemliga tills nu.
Det svenska språkets vokaler är en viktig nyckel till den körklang som brukar kallas särskilt svensk. Det menar dirigenten David Lundblad vid Musik i Dalarna, som undersökt saken i en doktorsavhandling.
Livet på jorden ligger för tillfället på förhandlingsbordet. Torbjörn Ebenhard är biologen som hamnat mitt i det internationella arbetet med att försöka förhindra det sjätte massutdöendet.
Roger Penrose får Nobelpris för forskning om svarta hål. Men han har också hunnit med att fundera på mycket annat - som vad medvetandet är, och vad som hände före Big bang.
Emmanuelle Charpentier gjorde sin revolutionerande upptäckt med genkniven CRISPR/Cas9 i Umeå. I år får hon Nobelpris i kemi för den. Nu forskar hon i Berlin och siktar mot nya upptäckter om bakterier.
Religionshistorikern David Thurfjell har intervjuat urbana svenskar om deras förhållande till naturen. Han fann att många i sina möten med naturen söker andliga upplevelser.
I det polariserade USA har synen på vetenskap fått en tydligt politisk dimension. Men det är ingen ny företeelse, konstaterar idéhistorikern David Östlund.
Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att "göra vänskap" – men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling.
Sir Martin Rees har forskat om både svarta hål och om möjligheten att vår big bang är en av flera. Han tror att vi kommer att kolonisera mars – och att det blir där maskinerna tar över först.
Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde.
Farhågan var att ungdomar som följer satir inte får tillräckligt med bra information om samhället. Men när Joanna Doona pratade med unga satirföljare fann hon både kunskap och kritiskt tänkande.
Astrid Lindgrens sagovärld har sedan den skapades varit lättillgänglig för miljoner läsare världen över. Men i hennes värld fanns också "krumelunser", som varit hemliga tills nu.
Både i djupa vatten och på höga höjder kan man träffa på professor Erika Schagatay som forskar om vilka djur vi människor egentligen är, och varifrån vi kommer. Kanske från stranden?
Livet på jorden ligger för tillfället på förhandlingsbordet. Torbjörn Ebenhard är biologen som hamnat mitt i det internationella arbetet med att försöka förhindra det sjätte massutdöendet.
Andning, blodtryck och puls. Det är några av de parametrar som man i vården måste hålla koll på för att upptäcka om en patient blir kritiskt sjuk. Men de missas ibland, enligt läkaren och forskaren Carl Otto Schell.
Fredrik Liljeros är sociolog och finner gemensamma nämnare mellan spridning av sjukdomar, roliga historier och politiska rörelser. Alla följer de våra nätverk.
Religionshistorikern David Thurfjell har intervjuat urbana svenskar om deras förhållande till naturen. Han fann att många i sina möten med naturen söker andliga upplevelser.
Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att "göra vänskap" – men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling.
Marie-Louise Kristola har länge bevakat miljö och klimat för Sveriges Radio och är nu SR:s första klimatkorrespondent. Ett uppdrag hon har fått starta hemifrån på grund av pandemin.
Arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson väckte stort rabalder häromåret efter genanalyser av en krigargrav i vikingastaden Birka. Hon hade funnit att den som vilade i graven var en kvinna.
Som ung doktorand, precis i början av karriären, la astronomen Anders Johansen fram en ny teori om hur planeter bildas. Nu visar observationer i rymden att han tycks ha rätt.
Hur förvandlar man en svart sörja från skogsindustrin till ett klart rinnande biobränsle att tanka bilen med? Det försöker Sara Blomberg reda ut. Till sin hjälp har hon synkrotronen Max IV i Lund.
Skrot eller kulturminne? Det frågar sig polarforskaren Dag Avango. Senast besökte han lämningarna från Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1901-03. Hur kan byggnader bevaras i en smältande framtid?
När Elisabeth Einarsson var åtta år bestämde hon sig för att bli paleontolog. Nu hittar hon spår från dinosauriernas tid i sandlådorna i Kristianstad, tillsammans med förskolebarnen.
Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan.
Mikroskopiska svampar kan bryta ner matavfall och sedan själva utgöra råvaran för hållbara textilier. Vi möter Akram Zamani vid Högskolan i Borås som arbetar med just det.
Hur lät musiken i Sverige för ett halvt årtusende sen? Ofta finns notskrifter i olika delar på olika håll, och för en musikforskare som Mattias Lundberg kan det vara rena detektivarbetet att få ihop helheten.
Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas.
Fredrik Liljeros är sociolog och finner gemensamma nämnare mellan spridning av sjukdomar, roliga historier och politiska rörelser. Alla följer de våra nätverk.
Stefan Swartling Peterson är professor i global hälsa och hälsochef på FN:s barnfond Unicef. Från radhuskällaren i Uppsala försöker han hjälpa afrikanska länder att hitta bästa vägen genom coronakrisen.
Vi har hittat nya vanor under coronapandemin. Vilka vi vill fortsätta med framöver och vilka vi vill komma bort ifrån undersöker psykologen Erik Wästlund i en internationell enkät.
Hur är livet för de många äldre i Sverige som på grund av coronaviruset måste begränsa sina kontakter väldigt mycket? Det söker forskare i Lund, bland andra Marianne Granbom, svar på.
Hur förvandlar man en svart sörja från skogsindustrin till ett klart rinnande biobränsle att tanka bilen med? Det försöker Sara Blomberg reda ut. Till sin hjälp har hon synkrotronen Max IV i Lund.
Arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson väckte stort rabalder häromåret efter genanalyser av en krigargrav i vikingastaden Birka. Hon hade funnit att den som vilade i graven var en kvinna.
Som ung doktorand, precis i början av karriären, la astronomen Anders Johansen fram en ny teori om hur planeter bildas. Nu visar observationer i rymden att han tycks ha rätt.
Sverige gör på annorlunda sätt än många andra länder i coronakrisen. Och det kan ta emot att kritisera, för nu pågår en landskamp i corona. Det säger kriskommunikationsforskaren Bengt Johansson.
Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde.
Stefan Swartling Peterson är professor i global hälsa och hälsochef på FN:s barnfond Unicef. Från radhuskällaren i Uppsala försöker han hjälpa afrikanska länder att hitta bästa vägen genom coronakrisen.
Skrot eller kulturminne? Det frågar sig polarforskaren Dag Avango. Senast besökte han lämningarna från Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1901-03. Hur kan byggnader bevaras i en smältande framtid?
När Elisabeth Einarsson var åtta år bestämde hon sig för att bli paleontolog. Nu hittar hon spår från dinosauriernas tid i sandlådorna i Kristianstad, tillsammans med förskolebarnen.
Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan.
Mikroskopiska svampar kan bryta ner matavfall och sedan själva utgöra råvaran för hållbara textilier. Vi möter Akram Zamani vid Högskolan i Borås som arbetar med just det.
Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde.
Biologen Debora Arlt har ägnat många år åt att studera stenskvättor. Det har både lett till många fina fågelmöten och till insikter om hur naturen påverkas av vårt sätt att bruka marken.
Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas.
Allt mer mark i världen förstörs av salt från havet. Henrik Aronsson har på plats i Bangladesh sett hur illa försaltad mark kan se ut. I sin forskning vill han ta fram grödor som kan klara av saltet.
Hur lät musiken i Sverige för ett halvt årtusende sen? Ofta finns notskrifter i olika delar på olika håll, och för en musikforskare som Mattias Lundberg kan det vara rena detektivarbetet att få ihop helheten.
Vad består allting av och hur funkar världen egentligen? Sara Strandberg ägnar sitt liv åt att försöka bidra med pusselbitar till svaret på sådana frågor, med hjälp av partikelacceleratorn LHC.
Maja Gunn är utbildad modedesigner och har i sin forskning försökt tänja på gränserna – att med kläder och design utmana heteronormen, vårt könsstereotypa sätt att klä oss.
Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden – det är forskare som är hans jobb.
Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.
Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem.
Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.
Vi förväntar oss hela tiden mer och mer av de material som finns omkring oss. Det menar Rachel Pettersson som har 30 års erfarenhet av forskning om stål.
Grundläggs allergier redan när vi är nyfödda bebisar? Eller kanske redan i fosterlivet? Ja, det tror Maria Jenmalm som forskar om allergier vid Linköpings universitet.
Efter mycket funderande kom Malin Aronsson på att det var forskning om vilda djur hon ville ägna sig åt. Och stort fokus ligger på järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa.
Nära varannan bästsäljare är en svensk deckare. Ändå är det en del av litteraturen väldigt få har forskat om. Karl Berglund ville få svar på frågan varför de svenska deckarna plötsligt tog över.
Tore Curstedt var en av två forskare som tog fram ett medel som räddat livet på över en halv miljon för tidigt födda. Men när en nyfödd fick det första gången var medlet inte färdigt eller godkänt.
Som nybliven pappa började Christian Benedict fundera över vad som händer i kroppen när vi inte får sova ordentligt. I dag arbetar han som sömnforskare vid Uppsala universitet.
Läkaren och forskaren Björn Olsen kombinerar två stora intressen i sitt yrkesliv: fåglar och infektionssjukdomar. Han säger att han borde kalla sig medicinsk ornitolog, en specialitet som inte finns.
Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden – det är forskare som är hans jobb.
Marina Xaba-Mokoena fick chansen att utbilda sig till lungläkare i Sverige på 60-talet och startade senare en medicinsk fakultet i Transkei i Sydafrika som idag har utbildat tusentals läkare.
Maja Gunn är utbildad modedesigner och har i sin forskning försökt tänja på gränserna – att med kläder och design utmana heteronormen, vårt könsstereotypa sätt att klä oss.
Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem.
David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet.
Nick Braae från Nya Zeeland blir snart doktor i Queen. För när han skulle doktorera i musik ville han ta reda på vad det är som gör "queen-soundet" så speciellt.
Anders Kottorp är forskare i arbetsterapi och intresserad av hur vi klarar av vardagstekniken när vi blir äldre. Forskningen har han tagit med sig till Chicago, där han nu bygger upp sin forskargrupp.
Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat.
I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne.
Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården.
Den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggren har ägnat sitt liv åt att kartlägga arterna som finns där under ytan.
Rolf Ohlsson forskar kring arvsmassan och hur den vecklar sig på ett avancerat sätt. När det går fel kan det leda till cancer. En sjukdom som han själv nu drabbats av.
Matematikforskare Denis Gaidashev försöker knäcka ett av matematikens viktigaste olösta problem. En grupp ekvationer för mer exakta modeller av till exempel turbulens, tornados och havsströmmar.
Stefan Buijsman tog sina första högskolepoäng när han var tolv, läste Kant när han var 13 och började på universitetet när han var 15. Nu är han troligen Sveriges yngsta doktor någonsin.
Han kan göra motorolja från genmodifierade jordbruksgrödor. Han vill rädda haven från utfiskning genom att låta bönder odla raps som producerar fiskolja.
Efter mycket funderande kom Malin Aronsson på att det var forskning om vilda djur hon ville ägna sig åt. Och stort fokus ligger på järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa.
Forskaren Sonia Sunny flyttade från Indien till Sverige för ett och ett halvt år sedan. Drömmen är nu att skaffa yrkeslegitimation och sedan fortsätta forskningen om kvinnors hälsa här i Sverige.
Hjärtläkaren Johan Sundström hade tidigare som vision att bli professor innan han fyllde 50. Han skiftade fokus till "att ha roligt på jobbet" och blev professor vid 45.
Att kunna studera de mest extrema förhållanden som finns i hela universum, har alltid lockat Carl-Johan Haster, doktorand i astrofysik vid universitet i Birmingham i Storbritannien.
För många kan det se ut som kaos, men när Robert Glinwood lyfte på en sten i mormors trädgård och kikade på myrorna som irrade omkring, såg han struktur i deras beteende. Efter det var han fast.
Fysiker Annica Black-Schaffer utvecklar material till framtidens kvantdatorer som kan bli oändligt mycket snabbare än dagens datorer. Hon älskar struktur och vill aldrig har tråkigt.
Lars Strömberg återvände till Kungliga tekniska högskolan på 90-talet efter 20 år som professor i USA. Sedan dess har han forskat och föreläst om it-säkerhet och biometrisk identifiering.
David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet.
Nick Braae från Nya Zeeland blir snart doktor i Queen. För när han skulle doktorera i musik ville han ta reda på vad det är som gör "queen-soundet" så speciellt.
”Politisk bromance”. Så vill Margaretha Fahlgren beskriva det förhållande mellan förre statsministern Göran Persson och hans finansminister Pär Nuder som kommer fram i deras biografier.
Feng Zhang är med och utvecklar den nya genkniven som utsågs till 2015 års viktigaste forskningsupptäckt. Det började med att en vän fick depression och han ville förstå mer om psykiatriska sjukdomar.
Han kanske hade kunnat bli en ny Arne Weise i rutan men istället för att försöka bli folkkär har Torbjörn Fagerström ställt sig på barrikaderna och förespråkat den impopulära gmo-tekniken.
Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband – Amygdaloids – som spelar hjärnlåtar.
Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur.
Nobelpristagaren William Campbell växte upp med fem kor i den lilla byn Ramelton i Irland. Det gjorde att han fick respekt för parasiter, en insikt som ledde till en upptäck av läkemedlet ivermektin, som räddat miljontals människor från flodblindhet och elefantiasis.
77 år gammal fortsätter årets svenske nobelpristagare i kemi, Tomas Lindahl, med lite deltidsforskning hemma i radhuset i London, bland vacker konst, orientaliska mattor och med katten som sällskap.
Det handlar om att förstå sig på belöningssystemet i hjärnan när Pia Steensland försöker ta fram ett nytt läkemedel mot alkoholberoende. Hon hoppas kunna hjälpa många människor med sin forskning.
Anders Kottorp är forskare i arbetsterapi och intresserad av hur vi klarar av vardagstekniken när vi blir äldre. Den forskningen har han nu tagit med sig till Chicago, dit han nyss flyttat, till University of Illinois där han bygger upp sin egen forskargrupp.
Filosofen Anna-Sofia Maurin halkade in på sitt ämne när hon träffat sin gamla filosofilärare på jazzklubb. Hon har en sorts hatkärlek till forskningen som är svår och kräver mycket av hjärnan.
Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat.
Charlotte Hagström är etnologiforskare. Hennes drivkraft är att få veta varför vi gör som vi gör - varför vi väljer att cykla, hur vi väljer namn eller har fredagsmys till exempel.
Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband – Amygdaloids – som spelar hjärnlåtar.
Egor Babaev forskar om supraledare, material som leder ström helt utan motstånd. Men när han som ung forskare beskrev en dittills okänd typ av supraledare, fick han rejält mothugg.
Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur.
I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne.
Bo Algers trodde att han skulle bli en veterinär som opererade hundar. Men när han lärde känna lantbrukets djur som personligheter och kännande varelser, blev hans spår istället att forska kring deras välfärd och miljö - ett engagemang som fört honom ut i debattens hetluft.
Marinbiolog Matz Berggren kartlägger arter i havet och vad de kan ställa till med om de kommer från främmande miljöer. För den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan.
Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården, och vad som kan göras för att förbättra deras välbefinnande.
Misse Wester är doktor i psykologi och undersöker hur vi människor tänker kring risker. Hon är intresserad av allt ifrån hur vi beter oss när det börjar brinna, till hur vi resonerar om miljöfrågor.
Den finske forskaren Seppo Knuuttila har avslöjat miljöbovar i Ryssland men det var han själv som blev arresterad där under sitt arbete. Korruptionen i det stora grannlandet verkar sakna gränser, precis som de övergödande näringsämnena, som Seppo Knuuttila jagat, inte känner några gränser.
Ben Kenward forskade förut om kaledoniska kråkors verktygsanvändning vid universitetet i Oxford. Men egentligen är det ganska likt att vara psykologiforskare på riktigt små barn, säger han.
Tomoko Ohta drömde tidigt om att bli forskare. Och nu vid 81 års ålder har hon fått det prestigefyllda Crafoordpriset för sina banbrytande insatser inom genetiken.
Max Ortiz Catalan var robotutvecklare på ett stort företag i Mexico City, men kände att han ville göra något mer viktigt. Så han flyttade till Göteborg och började forska. Idag har hans forskning om proteser som styrs av hjärnan fått stor uppmärksamhet i världen.
Jovan Rajs var rättsläkare och har haft med flera av de mest kända brottsfallen i Sverige att göra, som det mycket omdiskuterade styckmordet på 1980-talet, fallet Osmo Vallo och lasermannen. Men han har också en barndom som överlevare av förintelsen. Som elvaåring hamnade han i Bergen-Belsen.
Hon kom till Sverige som tioåring på flykt undan inbördeskriget i Jugoslavien. Nyfikenheten drev henne till fysiken och vidare till katalysforsking på det amerikanska toppuniversitetet Stanford.
Han skulle gärna bli av med några flaskor sprit, som står i ett hörn av sitt arbetsrum. Vi är hos Gunno Renman, som är professor vid avdelningen för mark och vattenteknik på KTH i Stockholm och flaskorna får han som gåvor under sitt miljöarbete i Östeuropa. Men vattenprovtagarna, som står bredvid flaskorna, är han rädd om.
Gunilla Jarlbro forskar på genus inom media. Intresset för jämställdhet startade tidigt och utvecklades under andra vågens kvinnorörelse på 60- och 70-talen. Idag är hon professor i medie-och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.
Fatumo Osman är sjuksköterska och doktorand vid Högskolan i Dalarna i Falun. Hon forskar om hur man ska kunna utveckla föräldrastödet för somaliska föräldrar i Sverige. Men utöver sitt arbete med avhandlingen är hon med och driver ett SIDA-finansierat projekt att utbilda barnmorskor i Somalia, på distans från Falun.
Michael Axelsson intresserar sig för hjärt- och kärlreglering i djurens värld. Vad är det för skillnade på en fisk som lever i ett hav i minusgrader och en som simmar runt i fyrtio plusgrader? Och varför svimmar inte girafferna när de lyfter på huvudet efter vattendrickning - en höjdskillnad på kanske fem meter?
Anna Höglund är litteraturvetare och forskar om monster i litteraturen, men också i filmen. Hon är intresserad av vad monstren har och har haft för roll i vår kultur, både förr och nu.
Astrofysikern Maria Sundin har forskat länge om galaxer och deras rörelser. Men de senaste åren har hon utvidgat sitt forskningsområde till att också handla om hästsport.
Andreas Ohlin jobbar med nyfödda barn och forskar om bakterieinfektioner. Han vann en tävling i att berätta om sin forskning på tre minuter. På en rockklubb kom han in på scenen i läkarkläder medan Thåström sjöng "små, små barn" i högtalarna.
Margareta Widarsson, är barnmorska och barnsjuksköterska. Hon doktorerade om det stöd blivande och nyblivna föräldrar får från vården. Och papporna känner sig utestängda, visade det sig.
Anna-Karin Tornberg forskar om matematik, och är professor i numerisk analys. Det innebär att hon forskar om algoritmer och modeller som beskriver verkligheten. Hon forskar om algoritmer som används i olika sorters simuleringar som har med vätskor att göra och ofta är jobbar hon ganska tvärvetenskapligt.
Michail Tonkonogi är professor i medicinsk vetenskap, och idrottsfysiolog vid Högskolan i Dalarna i Falun. Nästan utanför fönstret pågår skid-VM, som är vetenskapligt intressant för honom. Hans forskargrupp har nämligen studerat vilka av alla olika faktorer som gör en till en riktigt bra längdskidåkare och de har studerat både den norska och svenska eliten.
Sophie Scott är en av få forskare som intresserar sig för skratt. När en av hennes kolleger skrev en spydig kommentar på hennes pappersbuntar vid skrivaren blev det tydligt att skratt inte står så högt i kurs som forskningsområde. Men elakheten blev till ett bra skämt, för hon är också ståupp-komiker på fritiden.
Emmanuelle Charpentier har under sin tid vid Umeå universitet gjort en upptäckt som av vissa anses kunna leda till ett Nobelpris. Det handlar om hur bakterier försvarar sig och hur gener kan förändras. Nu använder forskare i hela världen hennes metod.
Jonas Frisén är professor och stamcellsforskare, och har fått mycket uppmärksamhet i världen, sedan han för första gången i slutet av 1990-talet såg att stamceller bildas i den vuxna mänskliga hjärnan. Men i höstas blev han uppmärksammad för en helt annan grej, ett akademikerbus.
Johan Lindgren är Sveriges ende mosasaurieforskare. Mosasurier är de ofta jättestora ödlor som levde i haven under dinosauriernas tid och dog ut samtidigt som dem, och det var när Johan Lindgren i gymnasieåldern såg filmen Jurassic park som han bestämde att han ville bli forskare på urgamla djur. Repris från den 25/1.
Åsa Lundqvist forskar i sociologi och har den senaste tiden ägnat sig åt en grupp tjänstemän som var viktiga under 1960-talet, för att få ut kvinnor i yrkeslivet. Det var ett forskningsområde hon ramlade över av en slump.
Bill Hansson ville redan som fyraåring bli djurforskare och som några år äldre dissekerade han påkörda djur hemma på tomten. Idag har han blivit en riktig höjdare inom europeisk grundforskning med ansvar för 10 000 anställda inom biologisk och biomedicinsk forskning på olika Max Planck-institut.
Han var inte klassens ljus precis, Shuji Nakamura, under sina barnaår. Betygen var i botten och att han skulle sluta som Nobelpristagare var det nog få som anade då.
Eric Betzig hade inga planer på att ägna livet åt att vara forskare. Faktum är att han faktiskt sade upp sig efter att ha inlett en lovande forskarkarriär, trots det får han ett av årets Nobelpriser.
– Jag är en sådan som vandrat runt, säger John O'Keefe om sin tidiga karriär när det inte alls var självklart att han skulle bli hjärnforskare i London.
Nobelpristagaren i kemi W.E. Moerner trivs som fisken i vattnet på Stanforduniversitetet, där det är nära mellan olika forskningsgrenar. – Det är det jag gillar allra bäst, samarbetet med forskare på andra områden, säger han.
Ett intresse för psykologi och mekanismer i hjärnan som kan kopplas till vårt beteende. Det blev startpunkten för medicinpristagaren Edvard Mosers forskning om hur vårt lokalsinne fungerar.
Startpunkten för Nobelpristagaren May-Britt Mosers forskarkarriär kan ha varit barndomens möte mellan en liten flicka och en... snigel! Nu ägnar hon sig åt att locka råttor med choklad för att se hur deras hjärnceller beter sig.
I början var det ingen som tog Stefan Hell, en av årets tre nobelpristagare i kemi, på allvar. Han påstod nämligen att det måste gå att överlista den 100 år gamla regeln för hur bra mikroskop kan förstora objekt.
Gunnar Kratz är professor i plastikkirurgi. Han varvar forskning och klinikarbete och tycker att det bästa är när han som kirurg får använda sig av något han själv varit med och forskat fram. Som till exempel de odlade urinrör som används när man bygger upp en ny penis vid könskorrigering.
Socialantropologen Anna Hedlund bodde i tre månader i hutumilisens läger i Demokratiska republiken Kongo och intervjuade både dem som deltagit i folkmordet i Rwanda och den yngre generationen som fått ärva samma världsbild. Hennes forskning handlar om att försöka förstå förövarna bättre.
Helena Nordenstedt är forskare i global hälsa på Karolinska institutet och läkare på Danderyds sjukhus. Hon har tidigare forskat om sjukdomar i strupen och magen, men en hjäpinsats som hon var med i i Kongo fick henne att byta spår. Nu är hon på väg till Liberia för att hjälpa ebolasjuka.
Per Becker forskar om riskreducering vid Lund universitet. Det handlar om hur man ska kunna förebygga katastrofer, framför allt de som har med ett förändrat klimat att göra, som till exempel torka, översvämningar, stormar, men även jordbävningar och andra stora katastrofer.
Daniel Västfjäll doktorerade i både akustik och psykologi samtidigt. Idag är han professor i psykologi och väver ihop båda områdena i sin forskning, som handlar om känslor, musik och beslutsfattande.
Under en lektion i femte klass slog det plötsligt till för Susanne Åkesson: som i ett slag var hon helt fascinerad av fåglar och deras beteende. Idag är hon professor i zooekologi i Lund med fokus på fåglars flyttmönster.
Paul Sereno har hittat fler dinosauriesorter än de flesta, och är en av forskarna bakom en ny studie om att den största rovdinosaurie som någonsin funnits, spinosaurien, troligen var ett vattendjur.
Predrag Petrovic är hjärnforskare inom det som kallas kognitiv neuropsykiatri. Han vill förstå psykiatriska tillstånd genom att förstå hur hjärnan bearbetar information. Speciellt intresserad är han av psykoser och borderline personlighetsstörning. Och vad placeboeffekten är för något. Och om alla har olika sätt att uppfatta verkligheten. .
Patricia Gray är konsertpianisten som gick över till att forska om apors rytmkänsla. Hon leder ett forskarprogram om biomusik och vill förstå hur musikalitet uppstår.
Farshid Jalalvand forskar om luftvägsbakterier och är snart färdig doktor i mikrobiologi. Han snubblade in på detta ämnesområde, efter att först ha velat bli läkare, men säger att han snubblade helt rätt.
- För mycket jämlikhet och ingen kan bli riktigt bra, allt blir mediokert, säger Ursula Keller, den första kvinnliga professorn i fysik vid ärevördiga tekniska högskolan i Zürich. För att få verkligt intressanta resultat, måste man satsa på de allra bästa forskarbegåvningarna. Den som inte håller måttet får helt enkelt acceptera att bli utkonkurrerad, menar hon.
Anders Warén på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är en av världens främsta experter på snäckor och musslor. Han har själv beskrivit 300 för människan nya arter av mollusker. - Att hitta nya arter är vardagsmat, nya släkten däremot är ovanligare, säger han.
Det säger statsvetare Steven Schier om den amerikanska synen på politiker. Han är professor i statskunskap, vid Carleton College, USA, och specialintresserad av svensk politik. Som student läste han om det svenska välfärdssystemet, som fick honom extra intresserad
Torbjörn Andersson är fotbollsforskare vid Malmö högskola. Han skriver om fotbollens kulturhistoria i Sverige . Men det var katastrofen vid Hillsborough Stadium 1989, där 96 Liverpoolanhängare dog, som fick honom att inse att man kan forska om fotboll.
I nästan hela sitt yrkesliv har Anders Eriksson arbetat med rymdsonden Rosetta, som under de senaste 10 åren varit på väg genom rymden på jakt efter kometen den ska utforska. I sommar når sonden fram, och om allt går som det ska så får han och hans kolleger runtom i Europa svar på många frågor om vårt solsystem.
Rafael Yuste, neurobiolog vid Columbia University i New York är en av forskarna bakom BRAIN Initiative, det stora hjärnforskningsprojekt som Obama-administrationen ska satsa många miljoner dollar på i minst tio år.
Craig Venters forskning har ofta skapat rubriker. Han var en av de ledande bakom kartläggningen av den mänskliga arvsmassan. Dessutom först i världen med att skapa syntetiskt, alltså konstgjort, liv.
Max Tegmark, svensk fysiker verksam i USA, är besatt av de allra största frågorna. Han har fått gömma undan sitt sökande efter de märkligaste svaren bakom forskning som haft större utsikter att gå hem i de vetenskapliga finrummen.
Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. På 1990-talet blev hon och forskarkollegan Christine Wennerås världsberömda när de gjorde vetenskap av könsdiskrimineringen i medicinska forskningsrådet, och fick det publicerat i ansedda tidskriften Nature.
Bronwen Currie och Lena Nordlund träffades i hotellpoolen på en konferens. Bronwen Currie är marinbiolog på Namibias marina forskningsinstitut och har jobbat med havs- och fiskefrågor i hela sitt liv. Nu oroar hon sig för vad framtidens gruvdrift på havsbotten kan föra med sig.
Christer Ahlman tillhörde den första generationens ungdomsnarkomaner på 1960-talet i Göteborg. Men han tog sig ur både missbruk och kriminalitet. Idag är han nästan 70 år och med de erfarenheterna som grund har han skrivit en avhandling i socialt arbete.
I mer än femton år har Elza Dunkels vid Umeå universitet studerat barns och ungas vanor på internet. Hon tycker att den alarmistiska bild som målas upp av nätmobbning och pedofiler på nätet behöver nyanseras och att föräldrars oro ibland kan ställa till det.
Maria Genander vill förstå kroppens ursprungliga celler, stamcellerna, och tittar därför närmare på där håret kommer upp - hårsäcken. Hon är gästforskare vid Rockefeller University i New York och har en härlig utsikt, även om hon oftast tittar ner i mikroskopet.
Elisabet Lindgren är läkaren som tidigt insåg att klimatfrågan är sammanflätat med hälsofrågor. Nu är hon en av de stora experterna, rådgivare åt WHO, europeiska smittskyddsinstituet och svenska regeringen.
Sue Moore är oceanograf och ekolog vid NOAA, amerikanska havs- och väderinstitutet. Hon har forskat om marina däggdjur i Arktis i över trettio år - en period då havsisarna krympt med närmare 30 procent.
När Marianne Millstein var i tioårsåldern på 1980-talet blev hon väldigt tagen av nyheterna från Sydafrika, om protesterna innan Nelson Mandela frigivits. Hon skaffade en brevvän, en vit jämnårig sydafrikan som kallade Mandela för terrorist. Det väckte ett engagemang som gjorde att hon nu är forskare inom kulturgeografi, med specialitet på demokratisering i Sydafrika
Svante Pääbo var med och byggde upp ett helt nytt forskningsområde - det att analysera urgammalt DNA från människosläktingar. Det som började med olydig smygforskning på fritiden har gjort honom och hans forskargrupp i Leipzig världsledande.
Emma Ternman är agronom och sömnforskar på kor. Man misstänker nämligen att i moderna ladugårdar där korna går lösa får korna som är längst ner i rang inte sova tillräckligt.
Första gången Andreas Andersson snorklade på ett korallrev på ön Tonga var han fast. Det förändrade hans liv. Nu är han framgångsrik korallforskare på Scripps havsforskningsinsititut i Kalifornien.
Alasdair Skelton ville bli geolog redan som barn, när han växte i trakten av Loch Ness. Nu studerar han jordbävningar på Island och hoppas kunna förutspå dem med hjälp av förändringar i grundvattnet.
Marius Sommer är doktorand i idrottspsykologi inne på slutspurten med sin avhandling. Han forskar om timing inom sport, och hur en viss sorts timingträning kan göra både fotbolls- och golfspelare bättre. Och nu ska han dessutom till OS i Sotji som mental tränare åt snowboardslandslaget.
Francesco Gentili kom från Italien till Umeå för att forska för femton år sedan. Att han skulle bli algforskare visste han inte då, men han hade redan formats som forskare när han som barn tillbringade mycket tid i morföräldrarna växthus.
