Större, friare och till fler. Betongen banade väg för en helt ny värld.
Feed-URL
Kryssa i valen ovan så skrivs feed-URL:en om - kopiera den sedan till din poddspelare.
Avsnitt (5)
| Spela | Datum | Titel | Säsong/avsnitt | Längd |
|---|---|---|---|---|
| 2026-08-10 18:50 | Betongen formade samhället | - | 9:50 | |
| 2026-08-03 18:50 | Plasten kom med framtidstro | - | 9:50 | |
| 2026-07-27 18:50 | Pappret utvecklade samhället | - | 9:51 | |
| 2026-07-20 18:50 | Glaset breddar våra horisonter | - | 9:51 | |
| 2026-07-13 18:50 | Det eviga guldet | - | 9:50 |
När plasten kom slog det gnistor om den och materialet blev en symbol för framtidstro. Idag vill vi helst banta bort den.
Thomas ”Plastmannen” Lindblad är författare och har skrivit boken ”Bruksföremål av plast”. Han är också plastkännare och samlare, med flera tusen plastföremål i sin ägo och berättar om ett mångfacetterat material som formades på 1800-talet. Plasten blev ett billigare och mer lättillgängligt alternativ till naturmaterial som gummi, sköldpaddsskal och elfenben. Materialet är både hyllat och utskällt och plasten blev en symbol för moderniteten men idag har uttrycket ”plastigt” blivit något negativt.
Pappret är idag ett självklart material i vardagen och historiskt sett har pappret vuxit fram i takt med nya uppfinningar och idéer och skapat ett kollektivt minne.
Skriftspråket har funnits i ungefär 5000 år, kanske till och med ännu länge. Men att kunna använda det var länge ett privilegium som tillhörde de högre samhällsklasserna. Historikern och författaren Gunnar Wetterberg berättar om hur vi från början skrev på ganska besvärliga material, till och med på träbitar. I takt med massatillverkningen av papper spred sig också möjligheten att lära sig läsa och skriva och blev därmed en katalysator för industrialisering, demokrati och byråkrati.
En paradoxal dubbelnatur som både är stark och bräcklig och varken fast eller flytande. Glaset breddar våra horisonter och släpper in ljuset.
Det är dyrbart och åtråvärt. Det skiner som solen och symboliserar nästan allt som vi längtar efter. I tusentals år har människor trollbundits av guldet.
Guldet är heligt, tungt och väldigt sällsynt, lättformat och evigt. En vigselring som någon tappade för tusen år sedan kan fortfarande se ut som den just har glidit av fingret. I premiäravsnittet av serien Stoff berättar Kent Andersson, docent i arkeologi vid Uppsala universitet om sin fascination för guldet, om guldets betydelse för rikedom och status både historiskt och i nutid. Och också om vilken effekt den där vigselringen av guld sägs ha på kärleken.