Alliansen, blågula laget och rödgrön röra – spelar det nån roll vad politiker kallar sig själva och varandra?
Partierna använder strategier för att beskriva egna samarbeten och sina politiska motståndares. Ibland funkar det bättre, ibland sämre.
– Det är en kamp om vilka ord som får fäste och vilken benämning man får, säger
My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.
– Man försöker sätta ett namn för att det ska markera något nytt och kunna bli viralt, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.
Anna pekar på att orden man väljer signalerar saker till väljarna.
– Laget betonar enighet medan en allians består av aktörer som samarbetar men behåller sin egen identitet, säger hon.
Gäster: My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet
Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas – är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det?
– Det är ett gruppspråk, präglat av juridik och byråkrati, som ska signalera trovärdighet, säger Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.
– Avsikten är att det ska låta kunnigt och högtidligt. Dessutom ska det ge en känsla av att det är objektivt, det saknas ofta subjekt, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Sveriges Radio.
Meningar som ”åtgärder ska vidtas” och ”reformer genomförs” är exempel på formuleringar där det inte framgår vem som ska göra något.
– De vill låta seriösa och trovärdiga men det är också ett sätt att försöka skapa uppmärksamhet, säger Gunilla Almström Persson.
Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator, Sveriges Radio
Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTok‑språk och vardagliga formuleringar.
– När trendord dyker upp i riksdagen hörs det direkt att de är inövade, säger Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten.
Hon tycker att politiker generellt är duktiga på att anpassa sitt språk mellan de många olika format som finns idag, men att det finns tillfällen när det inte blir naturligt.
Förändringen av språket sker ytterst medvetet och ska inte förväxlas med otvungna, vardagliga samtal menar språkvetare Anna-Malin Karlsson.
– Det politiska språket har blivit strategiskt vardagligt. Det låter nära, men är noggrant planerat, säger hon.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Gäster: Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten
Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Hör om varför politiker har laddat ord som utanförskap, vandel och arbetarparti med nya och fler betydelser.
Politiker tar ord och fyller dem med ny innebörd, inom språkforskning talar man om ockuperade ord och uttryck. Ett tydligt exempel är när Moderaterna 2006 började kalla sig det nya arbetarpartiet.
– Det nya arbetarpartiet var oerhört provocerande för Socialdemokraterna, säger Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT.
Ett ord som det pratas om i politiken idag är ”vandel”, ett gammalt juridiskt ord som få använde innan Tidöpartierna började prata om det.
– Man tog begreppet från lagstiftningen och fyllde det med tydligare kriterier, säger Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk.
Ett annat ord som omdefinierats inom politiken är ”utanförskap”.
– Utanförskap har gått från att beteckna arbetslöshet till att betyda ett segregationsproblem, säger Mats Knutson.
Gäster: Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT.
Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Kvoteringssmocka och bensinpopulism – politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten?
– Det är nästan alltid uttänkt skulle jag säga men de är olika duktiga på att få det att låta spontant, säger Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT.
Exempel på sådana nybildningar är ”bensinpopulism”, ”antielektrifieringspolitik” och ”kvoteringssmocka” – ord som snabbt sätter en bild och riktning i debatten.
– Det är ju jätteroligt, vi kan göra precis som vi vill med språket. Den här friheten att vara kreativ den utnyttjar ju politiker väldigt mycket och det tycker jag att de ska göra, säger Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet.
För journalister blir det en balansgång.
– Ibland kan det vara så att man inte vill skicka just det där ordet vidare för att man vill snarare att de ska svara i sak, säger Anders Holmberg.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Gäster: Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT.
Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter.
Det förekommer att politiker inte svara alls på frågor men vanligare är att de svarar något närliggande utan att ge ett tydligt svar.
– En vanlig strategi är att svara med en princip i stället för att ge ett konkret besked, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentator.
– Man väljer att svara på den del av frågan som man är beredd att hantera och ignorerar resten, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Ytterligare en taktik är att ha förberedda talepunkter, alltså budskap som politikerna själva vill passa på att föra fram, ibland oavsett vilken fråga de fått.
Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen.
– ”Frågan bereds” behöver egentligen inte betyda någonting alls, bara att inget finns att berätta, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio.
Andra exempel på svar som är vaga är ”Jag vill inte föregå utredningen”, ”Frågan bereds i Regeringskansliet” och ”Vi följer detta noga”.
– ”Jag gjorde en samlad bedömning” används när man inte kan eller vill motivera ett beslut, säger Fredrik Furtenbach.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, beskriver samtalet mellan politiker och journalister som något helt annat än vardagligt prat.
– Samtalet mellan journalist och politiker har egna spelregler och liknar ibland ett förhör.
Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt.
– Det finns vissa överensstämmelser mellan det talade språket och formell logik och det finns också vissa regelbundenheter i språket. Men språket är ju till viss mån ett naturligt fenomen som utvecklas hela tiden, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
En sak som kan uppfattas som ologiskt är att ett ord som stavas på ett visst sätt, kan uttalas på ett helt annat sätt. Det som väger tyngst när det gäller stavning är bruket, hur man gör. Alltså argumentet att ordet ska stavas som det brukar stavas, eller brukade stavas.
– Sjuåringar som ska lära sig att stava är väldigt få och i minoritet jämfört med majoriteten av gamla stötar som har stavat på ett visst sätt i hur många år som helst. Så det finns en inneboende tröghet i systemet som gör att det blir väldigt svårt att genomföra stavningsreformer, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om logik i språket
Vad hade vi för språkliga regler innan grammatiken utvecklades?
Varför har det svenska språket så många ord som stavas på ett sätt men uttalas på ett annat?
Är de två ordklasserna substantiv och verb dominerande också i andra språkgemenskaper?
Varför har ordet ”gapa” samma form i grund- och imperativform?
Hur har uttrycket ”både ock” kunnat bli ”både men också” och ”både men även”?
Läs mer om logik i språket
Läs Viktig svenska: Alla dom där språkfrågorna (2023)
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt – och bjuder på en och en annan vits.
– Språket har vi för många olika saker, men en viktig sak är att leka, säger Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Oftast är det ju så att är man säger ett skämt eller en vits så bygger man upp det som en situation, och då bygger man upp en spänning. Och så får den här spänningen en katarsiseffekt, fortsätter han.
Språkfrågor om humor i språket
När och varför uppstår det humor i språket?
Jag lärde mig ganska nyligen att väskorna som man ofta ser äldre människor dra efter sig heter ”Dramaten”. Finns några fler liknande ord som förklarar i namnet vad det är för något?
Jag älskar syftningsfel. Finns det några regler för hur de fungerar, och genvägar för att ”tvinga fram” dem?
Har ”pappaskämt funnits länge, eller är det något nytt?
Finns det någon koppling mellan läderarbetet garva, och garva i betydelsen skratta?
Vet man hur man skrattade förr och i andra kulturer? Det är väl inte en naturlag att det måste vara ha-ha eller hi-hi?
Läs mer om humor i språket
Stilblommor och Grodor av Albert ”Purre” Holmkvist.
Laughter and culture av Gregory A Bryant och Constance M Bainbridge
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.
Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket!
– Jag tycker att det är otrevligt när den jag pratar med medvetet inte tittar på mig, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Och när någon bara svarar ”ja” eller ”nej” på en ja- eller nej-fråga. För det vanligaste är att man lägger till något mer. Man behöver nästan alltid förklara ett nej, men även ett ja kräver ofta mer information, fortsätter hon.
Danska – otrevligt och barskt?
Vi blickar också utanför Sveriges gränser och reder ut varför det danska språket kan uppfattas som otrevligt för oss. De flesta svensktalande förstår danska tillräckligt väl för att vi inte ska behöva byta till engelska, men vi använder vårt eget språk som mönster för att förstå. Så saker som går bra att säga på svenska, och som man direktöversätter till danska kan slå fel.
– Vi tolkar det som att de ligger närmare oss språkligt än vad de gör. Det är som upplagt för missförstånd, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om otrevligt språk
Är det danska språket lite otrevligt?
Är uttrycken ”håll käften” och ”håll truten” lika otrevliga?
Varför anses det otrevligt att säga ”hördudu” medan det inte anses otrevligt att säga ”hörnini”?
Varför är uttrycket ”Jag hör vad du säger” negativt laddat?
Är ”fattar” otrevligare än ”förstår”?
Är det otrevligt att inte sätta sig själv sist när man räknar upp ett antal personer inklusive sig själv?
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte.
– Det har varit olika principer över tid. Det är inte en gudagiven ordning, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Både de könade och neutrala titlarna har använts för att synliggöra kvinnor i språket.
– Den tidiga feminismen jobbade med att snarare öka femininformerna för att synliggöra kvinnor. Men, någonstans på mitten av 1900-talet blev rörelsen sån att man gick mot enhetsformer istället, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om manliga och kvinnliga titlar
Varför säger sportkommentatorerna höjdhopperska, diskuskasterska och häcklöperska? De skulle ju aldrig säga studentska, profesorska eller chaufförska.
Man kan tala om biskopinnan, prostinnan och pastorskan, men kyrkoherdens fru blir inte kyrkoherdinnan! Varför?
Ska Ulla Skoog påannonseras som skådespelare eller skådespelerska?
Vad bestämmer om ändelsen blir ”-ska” som i majorska, eller ”-inna” som i prostinna?
Titeln professor är könsneutral, men varför skiljer man på den pensionerade professorn som emeritus för män och emerita för kvinnor?
Vi följer serien Min fantastiska väninna och undrar om det faktiskt finns ett engelskt ord för, väninna trots att den engelska titeln lyder My brilliant friend?
En kvinnlig vän kallas väninna, men vad kallas en manlig vän?
Hur ser historien för ordet väninna ut? Jag är född på 80-talet och skulle aldrig få för mig att kalla mina vänner väninnor.
Mer om manligt, kvinnligt och könsneutralt språk
Läs vad Språkrådet svarar på frågan Vilka yrkesbeteckningar ska man använda om man vill uttrycka sig könsneutralt?
Läs vad Språkrådet svara på frågan Hur vet man om ett ord för en grupp människor är könsneutralt?
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.
Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det.
– Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”ploj”, och sätta ihop det med ”kaka” - plojkaka. Det kanske ingen har sagt tidigare, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Att sammanfoga två ord till ett nytt är ett sätt. Men vi kan också bilda nya ord med hjälp av avledning. Då tar vi ett verb, till exempel säga, och bildar substantivet ”sägning”. Det här är två exempel på morfologi, alltså ordbildningslära.
Språkfrågor om ordbildning
Kan man säga ”obegåelig” om en väg som det inte går att gå på?
Henrik, 7 år, har kommit på ett nytt ord som kan användas när man inte vet om någon vill kalla sig kille eller tjej: ”tjille”. Hur gör man för att ett ord ska börja användas?
Varför säger många barn ”lagg” istället för ”la”?
Är ”humorös” i betydelsen ”humoristisk” ett nytt ord som uppstått?
Kan ”positivism” användas istället för ”positivitet”?
Är ”konsekvensrevidering” ett existerande ord?
Mer om ordbildning
Läs om sammansättningar (Svanlund, 2009)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på.
I tidningar, radio och TV förväntas språket vara vårdat och korrekt, och så är det kanske inte alltid. Men har språket i medierna blivit sämre?
– Det är svårt att mäta språks godhet eller dålighet. Men det är väl så att det är lite högre tempo i dag och att man har sparat in på den korrekturavdelning som fanns förr, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Språkfel som finns överallt
De språkfel som lyssnarna stött på i medierna är inte unika för medierna, utan förekommer i vanligt språkbruk och begås av alla.
– Alla de sakerna som vi har tagit upp hittar vi också i annan skrift och annat tal, men i medierna förväntar man sig att de ska följa en viss norm för vårdat skriftspråk, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om mediespråk
Kan ord som är singularis numera hanteras som om de har pluralform? ”Dels var man rädda” och ”Det är kommunen själva som”.
Är ”MC-gängen kan dra in barn i deras konflikter” ett syftningsfel?
Kan man säga egna istället för egen eller eget?
Heter det vuxit eller växt?
Har ”har” blivit mindre vanligt eller försvunnit?
Läs mer om språkregler
Läs Andreas Brimbergs blogginlägg om egen, eget och egna.
Se Jan Svanlunds presentation om sammansättningar
Lyssna på intervjun med Eva Sundgren om språkkänsla, som nämns i avsnittet.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.
Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska?
– Det går mycket väl att tala om småländska som en dialekt men man måste fördjupa tanken litegrann, säger Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet.
– Det finns stora skillnader inom Småland, framför allt när det gäller satsmelodi, men också stora likheter. Framför allt är det slående att man hittar många dialektord som är desamma över hela landskapet. Men man kan tänka sig Småland som en stor fyrkant och skilja på sydvästsmåländska, nordsmåländska, nordöstsmåländska och kalmardialekten, förklarar Gunlög Johansson.
”Man ska inte tro att r:et alltid är borta”
Till skillnad mot vad man kan tro försvinner inte alltid r:en i småländska.
– Ibland så smittar r:et av sig på vokalen efter. Så uttalet på till exempel ”höna” och ”hörna” låter inte likadant.
Språkfrågor om småländska
Lyssnaren Annika vill veta mer om genitivformerna ”hansa bil” och ”hennesa bil”.
Hur används uttrycket ”i bare” och är det unikt för småländskan?
Vad betyder ordet ”onati”?
”Klök” betyder att en växt är frodig. Finns det nämnt någonstans?
Hur utbredd är användningen av orden ”söa” och ”söerna” som betyder får?
På den småländska landsbygden finns flera platser som inleds med ”hor”, till exempel Horsarp och Horhult. Betyder ”hor” något annat än det vi känner till idag?
Läs mer om småländska
Läs boken Småländska: orden och grammatiken (2021)
Lär dig mer om småländska ortnamn (1992)
Slå upp ord i Svenska Akademiens Ordböcker
Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.
Sök i Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.
Gäst: Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
”Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet…” Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa.
Många lyssnare funderar över ord eller uttryck som äldre släktingar använt, som idag kan verka utdöda. Men hur länge kan ett ord egentligen leva kvar?
– Man brukar säga att ett språk försvinner på tre generationer. Det kanske är så att ord också försvinner på tre generationer. Ett ord som min farfar har använt kan jag möjligtvis använda, men jag för det inte vidare till mina barn, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Vissa av orden kan vara mycket lokala
– En del frågor av den här karaktären, oavsett hur mycket man letar så hittar man ingenting om de här speciella uttrycken. Då tyder det på att de har använts väldigt lokalt och kanske också under en väldigt begränsad tid. Men andra uttryck kan vi hitta mer om, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar
Min mamma född i Östergötland 1923, hade ett uttryck som hon sa till mig om jag inte räckte upp att exempelvis hämta något på en hylla: ”Speta på en stol, så räcker du, ” Var kommer det ifrån?
Jag har funderat på vad ordet ”häffel” egentligen betyder och om det är ett svenskt ord överhuvudtaget. Min pappa använde ordet ofta i bemärkelse av något stort och gärna med humor.
Min mormor föddes 1910. Hon sa ”intressang” i ställer för intressant. Tänker då på komplimang, resonemang, engagemang. De kommer väl alla gissar jag från franskan. Varför blev inte intressant intressang på svenska, som de andra orden?
Min pappa gick som ung i lära hos olika affärsmän och butiksägare i Göteborg . När han berättade om sin praktikanttid använde han ordet ”principal” om sina gamla chefer och läromästare.
Min Mormor Alva, född 1923 och uppvuxen på landsbygden mellan Alingsås och Vårgårda, använde ordet ”bissa”. Är det faktiskt ett ord som använts i Sverige?
Min mormor, född 1887 i Vivstavarv, Medelpad, sade skaft om någon dam såg ut att tillhöra det lättare gardet, om damen ifråga även rökte kallades hon ”ratskaft”. Jag undrar om det var vanligt att man använde dessa uttryck?
Min kära mormor Anna Götharsson kunde använda uttrycket ”hucken turre” om hon undrade vem samtalet handlade om. Har försökt att hitta ursprunget men inte lyckats.
Mer om äldre ord och uttryck
Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.
Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.
Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.
Afhandling om svenska stafsättet av Carl Gustaf af Leopold.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage
Språket är fullt av ord och uttryck som vi använder och förstår – utan att nödvändigtvis veta hur de uppkom.
– Så är det med ganska många ord runt omkring oss, att vi inte kan se ordet och skåda in i dess etymologi, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Och jag vet, för att jag har jobbat med er språkvetare i många år nu, att ni kallar dem för ogenomskinliga. Så det här blir ett – förhoppningsvis – genomskinligt avsnitt om ogenomskinliga ord och uttryck, säger Emmy Rasper, programledare.
Därför säger vi lathund och ”jo tjena”
Ett exempel på ett ogenomskinligt ord är "lathund”. Vi kan definitionen av lathund, men varför heter det så?
– Hund kan ju vara ett skällsord. Om man vill skälla på någon som är slö, då är det en lathund. Men sen har det förts över till den här korta sammanställningen av hur man ska utföra vissa uppgifter. Man kan tänka sig att någon har börjat använda det skämtsamt. ”Det här är för den som inte riktigt orkar hålla ordning på alla steg i huvudet”, förklarar Susanna Karlsson.
Lär dig också hur det kommer sig att uttrycket ”jo tjena” betyder ungefär ”nej verkligen inte, om det hade jag inte väntat mig heller”.
Språkfrågor om ogenomskinliga ord och uttryck
Vad betyder förledet ”dis” i ”disponibel inkomst”?
Hur kan ”jo tjena” betyda ”nej, verkligen inte”?
Vad menar man egentligen med uttrycket ”nöjet är helt på min sida”?
Varför heter det ”lathund”?
Varför säger vi ”i och för sig” och ”överhuvudtaget”?
Varför svarar många ”Det betyder jättemycket” på frågan om vad det betyder för honom eller henne?
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Vi har alla träffat på dem – en del av oss kanske rent av är en. Det här avsnittet tillägnas alla språkpoliser där ute!
En språkpolis kan definieras som någon som irriterar sig på något som hen tycker är fel, och som dessutom rättar.
– Ja, man delar med sig av sin irritation. Där inträder språkpoliseriet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Finns olika sorters språkpoliser
– Om någon på en fest ställer frågan om det finns någon vill ha mer tårta, och får svaret att det säkert finns någon som vill ha mer tårta – i världen, så är det mer ett skämt. Språkpolisen avstår från att göra en pragmatisk tolkning och gör en väldigt bokstavlig tolkning. Men så finns det också de som påpekar normbrott i sammanhang där normbrottet inte spelar så stor roll. Det kan handla om att det är fel i kommateringen, säger Susanna Karlsson.
Behandla språkpoliser med vänlighet
Mycket av det som språkpoliser reagerar på är helt vanlig språklig variation. Men vissa av de här variationerna har högre status, och språkpolisen förespråkar gärna den snäva skriftspråksstandarden för alla kommunikativa sammanhang.
– Jag tror att det kan vara svårt att hantera någon som verkligen vill vara en språkpolis. Men att påpeka vad som verkligen är sakfrågan kan vara ett sätt. Och att vara vänlig, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om och från språkpoliser
Varför finns det så många språkpoliser och hur ska man hantera dem?
Kan man säga ”ta tillvara på”?
Är det grammatiskt korrekt att säga ”ett slags” och ”en sorts”?
Har ”utevaro” ersatt ”frånvaro” i nyhetssammanhang?
Ska man skriva ”kafét” eller ”kaféet”?
Mer om språkpoliser
Läs Språktidningens artikel om varför vi blir så arga på språkpoliser (2013)
Läs Språkriktighetsboken (2005)
Läs Erik Wellanders bok Riktig svenska (1982)
Gå in här för korrekta stavningar.
Läs Svarta listan - ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk från Regeringskansliet (2011)
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Teknik förändras snabbare än språket och därför använder vi fortfarande uttryck som ”lägga på luren” och ”banda intervjuer”.
Det finns många ord och uttryck som lever kvar i språket trots att de företeelser de ursprungligen syftade på har förändrats eller försvunnit.
– Vi behöver inte förstå ett uttryck eller känna till dess etymologi för att veta vad det betyder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Den fasta telefonen har gett upphov till flera kvarlevande uttryck
Ett annat uttryck som många använder är ”lägga på” som förklaring till att vi avslutar ett telefonsamtal – trots att vi inte lägger telefonluren på en klyka för att bryta samtalet som förr.
– En lite rolig grej är att nu när vi trycker på skärmen för att lägga på så föreställer ju den symbolen en sån där gammal klassisk lur. Den ikonen har blivit ett konventionaliserat sätt att visa att man påbörjar eller avslutar ett samtal.
Det finns flera uttryck från tiden då vi använde fasta telefoner som lever kvar än idag. En ”nollåtta” är en person från Stockholm, även om vi sällan slår riktnummer när vi ringer längre.
– Men jag tror att det är ett uttryck som är på ganska stark tillbakagång. Det ser ut som att det hade sin topp på 90-talet och att det då var ungefär tio gånger vanligare än idag. Det första belägget jag hittar är från 1977 och då förklarades det som ett finare ord för badjävlar, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om uttryck
Varför säger ni på radion att ni ”bandar” när banden inte finns kvar?
Är ordet ”nollåtta” på väg att dö ut när färre använder fast telefon?
Varför heter det ”epatraktor”?
Vad betyder ordet ”avrivare”?
Vad betyder egentligen ”hack i skivan” och hur använder man det?
Vad menar man med att ”ge järnet”?
Mer om uttryck som lever kvar i språket
Lyssna på inslaget Gamla bruksföremål lever kvar i språkliga uttryck från Radio Sweden, (från 2011).
Läs artikeln Ordspråken som ingen längre förstår från Aftonbladet (från 2020).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Ett förtrollande avsnitt om häxor. Vi greppar kvasten för att lära oss mer om svartkonst, Blåkulla och påsktraditioner.
– I 1800-talets folkberättelser förekommer ”påskkärring” som ett ord för häxa just under påskveckan. Sedan gick det över till att bli barn som tigger godis, säger forskningsarkivarien Tommy Kuusela som specialiserar sig på folktro.
Han berättar också att den svenska traditionen med påskkärringar överraskar kristna i andra länder.
Språkfrågor om häxor och skrock
Varifrån kommer ordet häxa?
Vad är ursprunget till ordet ”häxmjölk”?
Hur hänger orden skrock och skrocka ihop?
Vad betyder ordet ”elma”?
Vad var egentligen hinjakten?
Mer om påsken
Läs om Hemska häxor och söta påskkäringar från ISOF.
Se föredrag om Häxor och Blåkulla i arkivsamlingarna,Tommy Kuusela om beskrivningar och föreställningar om häxor och Blåkulla i ISOF:s samlingar.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen och filosofie doktor i religionshistoria. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Språkets lyssnare har efterlyst ytterligare ett avsnitt om norrländska dialekter. Här kommer det!
Det finns en hel del språkliga drag som många uppfattar som typiskt norrländska, men som inte är det. Ett sånt exempel är att placera pronomenet efter ett släktskapsord, till exempel ”pojken min” istället för att säga ”min pojke”.
– Det finns i en stor del av Norden och det går ända ner till det sydsvenska språkområdet, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.
– Ofta när det gäller de norrländska drag så har de en stor nordskandinavisk utbredning och kan ofta ha motsvarigheter till exempel i den gamla isländskan, förklarar han.
”De är nykter på dansen” – ett dialektdrag som ungdomarna behåller
Ett annat exempel som många uppfattar som ett norrländskt drag är ord som tappar sitt ”a” på slutet, exempelvis ”Vi är nöjd med avtalet” eller ”De är nykter på dansen”.
– Det här finns också i ett väldigt stort område, och det är ett språkdrag som är väldigt starkt även i den yngre generationen där dialekten börjar träda tillbaka. Det kan bero på att det är väldigt frekvent. Men det kan också vara så att man tycker att det är roligt att visa att man har en språklig bakgrund, säger Lars-Erik Edlund.
Språkfrågor om norrländska dialekter
Är det dialektalt att sätta det possessiva pronomenet efter, istället för före, objektet? Till exempel som i ”han åkte med pojken sin” istället för ”han åkte med sin pojke”.
Är uttrycket ”å då sass'a si'a (si'en)” (”och då sa hon sig se henne (honom)”) ett lokalt ångermanländskt uttryck eller är det mer spritt?
I vissa norrländska dialekter uttalas inte ”a” i slutet av ord, även om det inte blir mer effektivt. Varför är det så?
Finns det ett typiskt sj-ljud i de norrländska dialekterna?
På överkalixbondska pratar man om ”bruna svartskor”. Varför säger man så?
Betyder ”elak på” samma sak som ”elak mot” på de norrländska dialekterna?
Är det typiskt norrländskt att upprepa pronomen, till exempel ”Jag hämtar den jag”?
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Språket på varorna i mataffären är inte alltid grammatiskt korrekt. Det är till exempel inte ovanligt att särskriva varans namn på en förpackning.
– Det här är ett specialfall av särskrivning som man ibland brukar kalla logotypsärskrivning. Att man väljer att inte sätta ut bindestrecket beror inte på platsbrist utan på att grafikerna som gör detta tycker att bindestrecket är fult, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Ibland marknadsförs också varor på ett annat språk än svenska. Ylva Byrman har med sig en burk pizzasås till studion med en etikett som blandar svenska, engelska och italienska.
– Först så står det ”solo pomodoro” (bara tomater), och sedan ”pizza sauce” med engelsk stavning. Och under står det ”classica” som är ett italienskt adjektiv. Och så sist: ”äkta smak av italiensk pizza”. Så det är en väldig språkblandning här, säger Ylva Byrman.
Men varför blandar livsmedelsproducenter språk på sina etiketter?
– Jag tror att det handlar mycket om att vi går på det här, att det faktiskt säljer.
Det kallas pinnen som vi lägger på varubandet
Vi reder också ut vad man egentligen ska kalla den där pinnen som läggs mellan varorna på det rullande bandet i kassan.
– Det finns flera benämningar: kundpinne, kundkloss, kassapinne, kundavskiljare... men jag skulle säga att kundpinne kanske är det bästa. Och det är med i Svenska akademiens ordlista sedan 2015, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om etiketter i mataffären
Kan man verkligen säga att ett diskmedel har en ny effektivare formulering?
Hur ska man skriva lättmjölk och lätt crème fraiche?
Varför heter det havregryn och inte havreflinga? Det är ju en flinga?
Varför säger man livsmedelsaffär?
Vad kallas pinnen som läggs mellan varorna på kassabandet?
Mer om etiketter i mataffären
Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, om formula och formulering (DN 2024)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Vad tycker egentligen en rappare är ett bra och dåligt rim? Erik Lundin delar med sig av sin kunskap.
I Språkets rimskola lär vi oss om flerstaviga rim, nödrim och allitterationer.
Erik Lundin om rimteknik
Gäst i veckans avsnitt är rapparen Erik Lundin. Han är aktuell med tolkningen av Ted Ströms ”Vintersaga” som han gjort i samarbete med indiebandet Deportees. Låten fick uppmärksamhet för att ha varit den första att framföras i ”På spåret” med nyskriven text.
För Erik Lundin är känslan i orden viktigare än felfri rimteknik.
– Hur det låter är viktigare än att det rimmar, alltid. Sedan så låter det nästan alltid bäst att det rimmar, men det måste inte vara så kallade perfekta rim, säger han.
Rimmar ”blomma” och ”trumma”?
En av veckans lyssnarfrågor handlar om rimmet av orden ”blomma” och ”trumma”. För någon med skånsk dialekt funkar det, men kanske inte för andra.
– Om det låter som ett rim, då är det ett rim. Rim är en muntlig företeelse, och om det låter rätt för den som säger det, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Det finns ännu fler dialektala rim att utforska.
Lyssnarfrågor om rim
Rimmar ”låda sprit” med ”låta fint”?
Rimmar ”blomma” och ”trumma”?
Rimmas det mindre i svensk barnlitteratur än i barnböcker på engelska?
Är ”hingst” det enda ordet som rimmar på ”pingst”?
Uttrycket ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” rimmar i svenskan, men inte i andra språk. Kommer uttrycket från Sverige?
Är rimmet ”söker” och ”öker” ett nödrim i J-O Wallins psalm ”Vad är den vän?”?
Mer om rim
Titta på avsnittet av På spåret (från 2026) där Erik Lundin och Deportees framträder med låten ”Vintersaga”.
Lyssna på The Cabin av Ylvis (från 2013) som nämns i avsnittet.
Använd svenska.se som baklängesordbok genom att skriva * och sedan det du vill rimma på. Till exempel ”*ingst”
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Erik Lundin, låtskrivare och artist. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Förr sa föräldrar inte ”jag älskar dig” till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner.
– Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Även hur vi uttrycker oss gentemot vänner är en generationsfråga. Personer i 30-årsåldern säger oftare ”jag älskar dig” till sina kompisar, än vad äldre personer gör.
1800-talssvensken kallade sin kompis för bror
Vi reder också ut varför vissa lägger till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar, och varför det kan uppfatta som stolpigt.
– För 150 år sedan hade man tyckt att det var mindre konstigt, berättar Susanna Karlsson. Män i övre medelklassen som var vänner med varandra la bort titlarna och var bror med varandra.
Kan man säga nuvarande pojkvän utan att planera att skaffa en ny?
Det finns en trend på sociala medier där partners blir upprörda när de blivit kallade för ”min nuvarande pojkvän”.
– Om jag säger att jag ska gå och fika med min pojkvän, då förutsätts att det här är min nuvarande pojkvän. Att säga ”nuvarande” lägger till mer information än vad som strängt taget behövs. Det är korrekt, men nuvarande antyder tillfällighet, förklarar Susanna Karlsson.
Språkfrågor om språket i relationer
På italienska finns det två olika sätt att säga ”Jag älskar dig” på, beroende på vem man säger det till. Hur skiljer man på betydelsen av ”Jag älskar dig” på svenska när man använder det i en romantisk kontext, och när det sägs till en kompis? Och är det någon betydelseskillnad på ”Jag älskar dig” och ”Älskar dig”?
Hur kommer det sig att ordet ”älska” har blivit så välanvänt?
Lyssnaren Anders vill inte bli uppropad med förnamn på vårdcentralen. Är det mer privat med förnamn?
Varför låter det så konstigt att säga ”min nuvarande pojkvän” och kan man säga nuvarande om något som inte är tillfälligt?
Varför har vissa börjat lägga till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar?
Mer om språket i relationer
Läs en sammanfattande text om Paul Grices maximer om kommunikation, från Lunds universitet.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Vi fördjupar oss i svenska gatunamns historia och betydelse. Boulevarder, gator och vägar – vi reder ut begreppen.
Vad skillnaden på en gata och väg är kan vara klurig, men vi går till botten med frågan.
Lyssnaren Lena hade nämligen själv fått frågan om vad skillnaden är. Hon gav instinktivt ett svar som inte riktigt visade sig stämma.
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, hjälper henne att lösa gåtan.
– Det är alltid riskfyllt att kasta ur sig spontana svar på språkfrågor, det har jag själv erfarenhet av, skrattar han.
Språkfrågor om gatunamn
Vad är skillnaden på gata och väg?
Varför heter det Läraregatan och inte Lärargatan?
Vad betyder egentligen Knarrhögsgatan?
Varför används kolon i vissa förkortningar, som till exempel ”g:a”, ”s:t” och ”k:a”?
Vad är skillnaden på aveny, esplanad och boulevard?
Vad betyder ändelsen "-strätet” som finns i vissa gatunamn?
Mer om gatunamn
Kolla på historiska kartor genom Lantmäteriet.
Läs SCB:s artikel På Ringvägen bor det flest (från 2021).
Läs P4 Kristianstads lista på roliga gatunamn i Skåne (från 2011).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Redaktionen för Svenska Akademiens ordlista avslöjar hur nya ord väljs in, vilka ord som är svårast att definiera och hur SAOL egentligen ska uttalas.
Nyligen kom en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista, SAOL 15, ut. Ordlistan normerar stavningen för svenska språket och avgör bland annat vilka ord som godkänns i olika ordspel.
– Vi är nog många wordfeud-spelare som är glada för att man nu kan lägga ordet yuzu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Förutom yuzu har cirka 2 800 nya uppslagsord lagts till och cirka 1 500 uppslagsord har tagits bort, men Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista, tycker att det är viktigt att poängtera att de allra flesta ord inte har ändrats.
– Vi tar till exempel mest in substantiv, alla genus är stabila och basordförrådet är intakt. Det är mycket som är detsamma, de flesta ord har inte ändrats.
A-traktor är ett nytt ord i SAOL
I SAOL 15 finns A-traktor med som nytt uppslagsord, trots att det inte är ett nytt ord.
– Epatraktor har varit med innan men inte A-traktor och det är intressant för epatraktor har man inte kunnat registrera sen 70-talet, så nu har A-traktor också petats in i ordlistan.
Lättgrogg är borta och har väckt en del irritation
Att ordet ”lättgrogg” har tagits bort ur ordlistan har irriterat bland annat Edward Blom och Steffo Törnquist.
– Ja, det är ju tråkigt att höra, men så kan det gå när frekvensen åker ner i källaren, säger Kristian Blensenius.
Språkfrågor om SAOL
Varför har definitionen av ”blaha” ändrats i SAOL 15 och är det verkligen rätt att klassa ordet som en interjektion?
Många tror att ordet ”fastighet” betyder byggnad, är det något som redaktionen för SAOL behöver ta hänsyn till?
Orden ”älskvärd” och ”älskansvärd” blandas ofta ihop, hur hanterar SAOL det?
I SAOL går det att läsa att man ska använda ordet ”stödja” hellre än ”stöda”, varför är det så? Och när används rekommendationen ”hellre än”?
Mer om SAOL
Här kan du slå upp ord i nya SAOL.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista. Programledare och producent: Emmy Rasper.
OS är igång! Vi reder ut vintersporternas konstiga ord och uttryck.
Att åka snowracer kan vara samma sak som att åka bob. Det beror helt enkelt på var du kommer från.
– Det finns olika benämningar för det här. ”Bob” som man säger i norra och mellersta Sverige, ”snowracer” i södra Götaland och upp mot Bohuslän, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Men det finns faktiskt ett tredje sätt att benämna åkdonet här i Sverige.
Udda ord inom vintersporten
Radiosportens Susanna Andrén hjälper oss att reda ut olika begrepp inom vintersport. Hon berättar innebörden i orden: Skiathlon, slakmota, slottet (inom ishockey), boet (inom curling), portar (inom skidåkning), jaktstart och masstart.
Språkfrågor om vintersport
Varför heter pulkor med ratt ”bob”?
Varför säger sportjournalister som kommenterar skidor numera ”han ligger i tät” istället för ”han ligger i täten”?
Vad menar hockeyspelare när de säger att de måste vara ödmjuka?
Vad kallas delen som sitter längst fram på skidan?
Vart kommer ordet ”lappkast” från?
Varför säger vissa ”åka till fjällena” och vissa ”åka till fjällen”?
Vad heter ”fjällen” på engelska?
Mer om vintersport och språk
Lyssna på Susanna Andréns nya sportpodd Uppsnacket.
Lyssna på Radiosportens OS-sportextra som sänder under hela vinter-OS.
Läs Svenska Akademiens Grammatik om olika böjningar av substantiv i plural.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Susanna Andrén, journalist på Radiosporten. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Så skiljer sig svenskan nu och då. Vi följer språket tillbaka till begynnelsen när det bildades.
Språket är i ständig förändring, vilket inte alltid uppskattas av alla.
– De som har ett språk som de tycker om tycker också ofta illa om att det förändras, berättar lingvisten Tore Janson som är gäst i avsnittet.
Vi går igenom folkskolans intåg, arbetarrörelsens betydelse för svenskan och förbindelsen med gotiska språket.
Särskrivning nu och då
När man går tillbaka till gamla kyrkböcker kan man också se att det särskrevs en hel del förr i tiden.
– Ju mer man lär sig om språk, desto svårare är det att vara språkpolis, säger språkvetare Henrik Rosenkvist.
Tidigare var tyska, latin och franska mer närvarande i Sverige, men nu är nästan varenda svensk engelskkunnig.
Språkfrågor i avsnittet
Varför har svenskan bara en böjningsform av ”vara” i presens, alltså ”är”? Engelskan och tyskan har ju flera stycken.
Engelska används så ofta i dagligt tal i Sverige idag, var det samma med tyskan för hundra år sedan?
Hur stor skillnad är det mellan gotiska och tidiga nordiska språk?
Vad betyder det gamla ordet ”hortuta”?
Varför särskrevs det i kyrkböckerna?
Mer om språkhistoria
Läs Svenskans historia: Språkets roll under 800 år av Tore Janson (från 2026).
Läs Äldre Västgötalagen (från sent 1200-tal).
Läs uppsatsen Från person till person av Adam Horn af Åminne (från 2022) om pluralböjning i svenska dialekter.
Läs avhandlingen Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala av Erik Falk (från 2011) om bland annat ordet ”hortuta”.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tore Janson, lingvist och professor emeritus vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Att säga ”Säg till om du behöver hjälp” till en kompis som ska flytta är inte så snällt som vi tror. Hör om erbjudanden som blir socialt utmanande.
– Det är ett erbjudande, men det är inte ett så specifikt och konkret erbjudande. Det är erbjudande om att kompisen så småningom kan inkomma med en begäran om hjälp i framtiden. Och att komma med en begäran är socialt utmanande, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
I det här avsnittet tittar vi närmare på samtalsanalys, alltså det som händer mellan människor när de pratar men som ofta går oss förbi.
– Det handlar om hur vi använder språket som socialt redskap eller som en social företeelse, förklarar Susanna Karlsson.
Vad betyder ”Det var en bra fråga”?
”Det var en bra fråga” kan betyda många olika saker, exempelvis att man vill vinna tid innan man svarar på frågan eller att man signalerar att frågan var svår.
– Eller en lärare som får frågan, vill ju kanske uppmuntra själva frågeställandet, även om han eller hon har svarat på den här frågan 5000 gånger, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om samtalsanalys
Vad menar man med att börja ett svar med ”Det var en bra fråga”?
Är det verkligen snällt att säga ”Säg till om du behöver hjälp?”
Hur används ordet ”ju” i samtal, och finns det en direkt översättning till andra språk?
Är det korrekt att säga ”tack att” istället för ”tack för att”?
Mer om samtalsanalys
Läs Samtalsanalys av Catrin Norrby (2004)
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Bokstaven S är en användbar vän i språket. Den skapar genitiv, passivformer och sammansättningar. Men alla har inte samma känsla för när ett S ska in.
–Jag tycker S är en bra bokstav, jag använder den mycket!, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
I det här programmet förklarar Susanna Karlsson vad som är grejen med bokstaven S, hur den förändrar språket när den läggs till och varför.
Inte kan man färdas till hästs?
Vi får bland mycket annat veta hur språkarkeologiska rester gör att vi: sätter oss till bords, står till buds, far till havs och står till svars, men inte färdas till hästs.
– Det är lite som man har det hemma, säger Susanna Karlsson. Vi har saker som köptes förra veckan och annat är arvegods som vi inte riktigt vet varför vi har, eller vad vi ska ha det till.
En skräll i språkvårdens inställning till plural gör S mer gångbart i vissa fall. Och den som funderar på hur det ska vara med S i sammansättningar blir lite klokare. Ska det verkligen heta Fotbollförbundet, eller borde det vara Fotbollsförbundet?
Språkfrågor om S betydelse
Kan man använda två passivformer efter varandra - som i ”det behövs avsättas”?
En lyssnare undrar varför man sitter till bords, men inte färdas till hästs?
Vad gäller med s och plural? Som när s bildar plural i sambos och avokados.
Vad är det som sker i meningen: ”Höns har tvingats avlivats till följd av fågelinfluensan”?
Börjar ”har blivit” ersätta passivformen av verb, som i ”En person har blivit gripen” i stället för ”En person har gripits”?
Varför används genitiv-s olika i sammansatta ord? Det heter ju bruksanvisning och väderleksförändring, men attitydförändring - utan s?
Mer om S i svenskan
Apropå 2017 års upplaga av Svenska skrivregler: Språkfrågan: Är -s som pluraländelse okej nu? | Institutet för språk och folkminnen
Susanna Karlsson använder svenska.se – Akademiens ordböcker, eller ännu hellre SAOL på papper för att identifiera mönster för sammansatta ord.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Susanne Ehlin.
Att använda skiljetecken i skriftspråk känns självklart idag, men så har det inte alltid varit.
– Punkten kom runt år 200 före Kristus, men den som brukar få äran för att ha spridit punkten är Isidor av Sevilla, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
– Han var mer av en punktinfluerare, konstaterar Emmy Rasper, programledare.
Två punkter – en egensinnig variant av tre punkter?
Att avsluta en mening med tre punkter är inte helt ovanligt, men vad betyder en mening som avslutas med två punkter? Ylva Byrman tolkar det som en lite ledig och egensinnig variant av tre punkter.
Lär dig också om hur lång en punkt är och hur skiljetecken används i andra språk.
Språkfrågor om skiljetecken
Lyssnaren Sven vill veta mer om punktens historia
Vad betyder en mening som avslutas med två punkter?
Hur lång är en punkt?
Hur används skiljetecken i andra språk?
Mer om skiljetecken
Läs Skiljeteckensboken av Siv Strömquist (2013)
Lyssna på OBS: Radioessän om skiljetecken
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.
Prank, content och talkshow är engelska ord som används i svenskan. Men varför? Dessutom pratar vi om hur engelska ord i svenskan bör uttalas.
Varför använder vi in så många engelska ord i svenskan?
– Engelskan har hög status i Sverige, vi plockar sällan in ord från språk vi inte tycker är coola, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Så ska engelska ord i svenskan uttalas
Engelska lånord uttalas på olika sätt i svenskan. Vissa behåller det engelska uttalet, andra anpassas till svenska ljud. När det finns flera varianter i det långivande språket blir valet ännu mer komplext. Ett sånt exempel är ordet ”talkshow” som har minst tre korrekta uttalsvarianter på engelska.
Språkfrågor om engelska i svenskan
Hur ska engelska ord som används i svenskan uttalas – ska vi säga dem med korrekt engelskt uttal eller försvenska dem?
Varför använder vi engelska ord som prank, case och content i stället för svenska ord som hyss, ärende och innehåll?
Varför säger vi stalka på svenska?
Har uttrycket ”träffas i person” blivit vanligare, och är det ett översättningslån från engelskan?
Vad betyder ordet tuggig, hur skiljer det sig från segt, och är det ett översättningslån från engelskan?
Mer om engelska i svenskan
Lyssna på de tre varianterna av uttalet av talkshow från Oxford English Dictionary.
Läs Ordlista engelska ord på svenska från ISOF, och läs mer om listan här.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.
”Wokehöger”, ”vibbkodning” och ”finfluerare”. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort.
Nyordslistan 2025 är här. Det är Språkrådet och Språktidningen som varje år listar årets nyord. Språkets panel: Henrik Torehammar, Valerie Kyeyune Backström och Henrik Rosenkvist sätter tänderna i den.
– Det har varit ett ganska oroligt år med olika konflikter. Jag känner att ”drönarmur” är ett ord som har blivit väldigt aktuellt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Skibidi, hjärnöta och six seven
Även trams får plats på nyordslistan. ”Skibidi”, ”hjärnröta” och ”six seven” är tre av orden. Valerie Kyeyune Backström, biträdande kulturchef på Expressen, beskriver ”hjärnröta” såhär:
– Det som händer när vi domedagsskrollar hela dagarna och tar del av massor med Skibidi Toilet-material. Det känns som att ens hjärna långsamt förvandlas till en schweizerost.
Henrik Torehammar, journalist på Svenska Dagbladet, kommer att fortsätta säga ”six seven” för att göra sina barn arga.
– Jag vet inte varför men ”vibbkodning” gör mig vansinnig.
Många engelska lån på nyordslistan
Flera ord är inlånade, till exempel ”finfluencer”, ”quadrobics” och ”rage bait”.
– Jag tycker att alla orden som är direkt intagna från engelska är de sämsta. De är sämst allihop, säger Henrik Rosenkvist.
Panel: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på Svenska Dagbladet. Valerie Kyeyune Backström, författare och biträdande kulturchef på Expressen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Många firar jul med stora tjocka släkten. Men släkten består sällan enbart av personer med blodsband mellan sig. Vad ska man kalla sin morbrors fru?
– Ett sätt är att kalla personen vid namn, men det blir rätt opersonligt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men ordböckerna ger faktiskt stöd till att även ingifta personer kan vara morbror och moster.
En före detta partners nya partner – en ”svonk”?
Ännu mer komplicerat blir det när en före detta partner träffar någon ny, som man alltså är kopplad till via barnen. Lyssnaren Robert har förslag på vad en sån person skulle kunna kallas, nämligen ”svonk”.
– Jag tror att det smartaste i det här fallet är att använda namnet bara. Jag tror det skulle bli förvirrande att föra in en ny beteckning, säger Henrik Rosenkvist.
– Men som alltid med språk – om många börjar använda ett nytt ord så kan det slå igenom, säger Emmy Rasper, programledare.
Lär dig också om varför vi kan heta Bror och Lillemor, och om hur olika benämningar på mor- och farföräldra skiljer sig åt mellan våra grannländer.
Språkfrågor om familje- och släktord
Vad ska man kalla sin före detta partners nya partner? Och varifrån härstammar orden ”svägerska”, ”svåger” och ”svärföräldrar”?
Varför är vi så noga med benämningen på mor- och farföräldrar när exempelvis våra skandinaviska grannländer säger bestefar och bestemor?
På isländska är man å ena sidan väldigt generell när man talar om släktingar, å andra sidan väldigt specifik när det gäller just benämningen på svågrar och svägerskor. Varför är det så?
Varifrån kommer ordet ”vehäng” som betyder ”ingift”?
Varför är Bror och Lillemor vanligare namn än Syster och Lillefar?
Läs mer om familje- och släktord
Läs Isländsk grammatik - Handbok för universitetsstudenter av Veturlidi Oskarsson, professor i nordiska språk, från 2025.
Läs En etymologisk utflykt bland släktskapsord i Europa av Marika Lagervall, Filosofie doktor i nordiska språk.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producenter: Alexander Fogde och Erika Hedman.
Var sak har sin plats och fackspråket har definitivt sin. Vi låter terminologin få ta plats!
När man jobbar med något, eller kanske har ett specialintresse, så behövs ofta speciell terminologi och jargong. Det finns en poäng att använda detta fackspråk inom gruppen.
– Vi har kommit överens om att om jag säger exakt på det här sättet så förstår du precis vad jag menar, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Utanför arbetet kan det däremot bli lite krångligare om man börjar använda fackspråk.
Terminologins bakgrund och framtid
Karin Webjörn är språkvårdare i fackspråk och terminologi vid Institutet för språk och folkminnen (Isof). Hon berättar mer om historiken kring fackspråk och om hur vi gör för att uppfinna nya termer.
Lyssnarfrågor om fackspråk
Vad är skillnaden på ”chaufför” och ”förare”? Varför säger man ”spårvagnsförare” men ”taxichaufför”?
Vad är fackspråkens historiska resa i svenska språket?
Finns det något bättre ord än ”delete” för att radera något?
Varför säger vissa ”teknologi” när de menar ”teknik”?
Borde inte vissa ord helt enkelt stanna i fackspråket?
Mer om fackspråk
Sök på termer i Rikstermbanken.
Slå upp termer om hållbarhet i Hållbarhetstermlistan (publicerad 2021).
Slå upp akademiska ord i En svensk akademisk ordlista.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Karin Webjörn, språkvårdare i fackspråk och terminologi vid Institutet för språk och folkminnen (Isof). Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Vi går igenom bakgrunden till våra suffix och prefix. Ordklasserna kan hjälpa dig att få en större förståelse för det svenska språket.
Orden ”kungadöme” och ”sjukdom” har faktiskt mer gemensamt än man kan tro. I detta avsnitt reder vi ut några av svenskans vanligaste suffix och prefix.
Vi lär oss också ord som grammatikalisering och morfologi.
– Morfologi är de minsta betydelsebärande delarna i språket. Byggklossarna som vi kan se att ett ord består av och som, när man plockar isär dem från ordet, fortfarande betyder nånting, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Lyssnarfrågor om suffix och prefix
Vad har suffixet ”-sam” för innebörd? Det förekommer i ord som ”gemensam”, ”tursam” och ”ensam”. Hur ser det ut i andra språk?
Vad betyder suffixet ”-dom”? Det återfinns i ord som ”barndom”, ”sjukdom”, och ”fördom”.
Vad betyder ”läm-” i ordet ”lämna”?
Är suffixet ”-age” en förfranskning av svenska ord? Till exempel i ord som ”kablage” och ”ställage”.
Vad betyder suffixet ”-ofil” i ord som till exempel ”frankofil” eller ”anglofil”? Vart kommer det från?
Vilken funktion har prefixet ”för-”? Till exempel ”förtränga”, ”förkorta” och ”förnedra”.
Mer om suffix och prefix
Läs Svenska Akademiens ordbok om prefixet ”-för” (påbörjad 1927)
Lyssna på Tankar för dagen med Stina Ekblad (från 25 juli, 2024) som hänvisas till i avsnittet.
Läs Fredrik Backmans blogg om att föräta (från 2011).
Lyssna på ett tidigare avsnitt om suffix och prefix (från Språket 28 november, 2022).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Det finns många ord som har ”natt” och ”dag” i sig, men inte alla har med dag och natt att göra. Hör om natt- och dagorden i svenskan.
Ord med dag och natt berättar om synlighet, tid och gamla vanor som lever kvar i svenska.
Är ”Godmorgon!” ett konstaterande eller en tillönskning?
Dessutom undrar en lyssnare om hennes sambo har rätt att bli irriterad när hon säger ”godmorgon” till honom. Hon menar att det är en tillönskan, medan han tar det som ett konstaterande – som han inte håller med om.
– Det är en tillönskan, slår Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet, fast. Men sen kan han få svara så ändå. Ett tips är att byta till ett språk där man inte säger godmorgon. De kanske kan prata franska bara på morgonen, och säga ”bonjour!”.
Natthus- nattduk- eller nattygsbord?
Lär dig också om vad bordet bredvid sängen kallas – är det natthusbord, nattduksbord eller kanske nattygsbord? Och vad är i så fall en nattduk eller ett natttyg?
Språkfrågor om ord med natt och dag i
Var kommer ordet dagvatten ifrån?
Kan man säga natthusbord eller har lyssnaren Marcus hört fel hela livet? Och varför heter det nattduksbord och eller nattygsbord?
Varifrån kommer ordet dagsmeja?
Varför heter det småtimmarna?
Är uttrycket ”godmorgon” en tillönskan eller ett konstaterande?
Är det en slump att ordet ”åtta” och ordet ”natt” liknar varandra i flera germanska och romanska språk?
Lär dig mer om natt- och dagord
Läs om nattduksbord i ISOF:s frågelåda.
Läs om dagsmejas ursprung och användning i de finlandssvenska dialekterna, från Institutet för de inhemska språken
Läs om dagvatten hos Rikstermbanken.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.
Ett giftermål, att bli retad, ny språkgemenskap eller en ny könsidentitet – det finns många anledningar till namnbyte. Men alla namn är inte tillåtna.
Men man får inte byta namn hursomhelst.
– Ett namn får inte väcka obehag eller anstöt. Det kan vara ett namn som ser oskyldigt ut men som kanske betyder bajskorv på skånska, säger Lena Wenner är forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen och sitter med i den grupp som Skatteverket rådfrågar när det kommer till namn.
Därför får man inte heta Pilsner
– Man får heller inte ta namn som anspelar på droger eller alkohol. Namnet Pilsner har vi fått några gånger men det anses alltså olämpligt, säger Lena Wenner.
Transpersoners namnbyte – en positiv upplevelse
Lena Wenner har även gjort en studie om hur transpersoner resonerar när de väljer ett nytt namn. Studien visar att många vill ha ett ganska vanligt namn, ofta med samma initial som det tidigare.
– Många beskrev namnbytet som något väldigt roligt och en positiv del av processen. Att få hitta ett namn som verkligen passar.
Språkfrågor om namn och namnbyten
Namnet ”Lotfi” blir ofta ”Lofti” på svenska. Är ”tf” en ovanlig kombination av bokstäver i det svenska språket?
Hur vanligt är det att byta förnamn på grund av att namnet rimmar på eller betyder något opassande?
Hur vanligt är det att man byter namn vid giftermål och hur vanligt är dubbelefternamn nuförtiden?
Vilka regler gäller för att hitta på egna efternamn?
Vem bestämmer egentligen vad man heter i vardagen?
Mer om namn och namnbyten
Läs om att välja och byta namn från ISOF (från 2025).
Läs om försvenskade uttal av invandrade namn i Studia Anthroponymica Scandinavica 2016 - Tidskrift för nordisk personnamnsforskning. Här finns en sammanfattning av samma studie.
Läs om efternamnsbyten i en historisk kontext från ISOF, (från 2019).
Läs om efternamnsbyten vid giftermål från ISOF, (från 2023)
Läs namnlagen Lag (2016:1013) om personnamn.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Bakom lekfulla uttryck döljer sig gammal språkhistoria – spår av hur svenskan formats av humor och kreativitet.
– Många tänker att språket är ett kommunikationsmedel, och det är det ju. Men vi använder språket till så mycket annat – framför allt att leka med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
När språket blir lek – från hej och hå till mums filibabba
– Mums filibabba låter som ett nonsensord, men ordet filibabba finns faktiskt i Svensk ordbok, med första belägg redan 1934, säger Henrik Rosenkvist.
Språklig kreativitet uppstår ofta i hemmen och bland familjen, med hjälp av rim och allitteration.
– Det är så roligt att alla kan skapa ord. Man kan börja med ett enkelt ord och bygga vidare – hafs blir hafseslafs, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om nonsensord och nonsensspråk
Vad betyder orden ”hå”, ”tjim” och ”knåp” i uttrycken "hej och hå”, ”tjo och tjim” och ”knep och knåp”?
Vad kommer uttrycket ”mums filibabba” ifrån?
Vad menas när någon svarar ”huvudet upp och fötterna” ner?
Finns det någon förklaring till ramsan ”du är en kneckedek, en tjolofes och en liten tafs”?
Hur har gamla ordspråk som ”akta ögonen barn, sa kärringen som fes i askan” eller ”mycket skrik och lite ull” blivit till språkligt nonsens?
I uttrycket tripp, trapp, trull – vilket ord är egentligen störst, och varifrån kommer de tre orden från början?
Dessutom: Vilket är Henrik Rosenkvists bästa nonsensord?
Mer om nonsensspråk
Läs Sara Lövestams språkkrönika om mums filibabba från SvD (från 2025).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.
Professorn myser när lyssnarna ställer grammatikfrågor och han får berätta om den senaste forskningen. Ibland finns det kanske inte ens ett svar?
Det råder högt fokus i studion när lyssnarnas komplicerade grammatikfrågor skall få svar och vi reder ut begreppen kring bland annat vår inre grammatik, satsbyggnad och dialektala egenheter.
– Det som är svårt med svensk grammatik är de här dolda, underliggande strukturerna som vi använder till vardags utan att fundera på det. Vi kan jämföra det med hur en läkare ser på ett knä och hur en vanlig människa ser på ett knä, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om krånglig grammatik
Hur fungerar den inre och yttre grammatiken?
Är verb och predikat samma sak?
Hur går The Rich Agreement Hypothesis ihop med dialekten i Venjan?
Har frågan ”Varför tror du att Martin Ponsiluoma vann sprintguldet?” fel syntax?
Är påståendet ”Jag dricker en flaska vatten.” en metonym, eller något annat?
Mer om krånglig grammatik
Läs akademiska artikeln The Rich Agreement Hypothesis Rehabilitated från Linguistic Inquiry (från 2014).
Läs akademiska artikeln om The Rich Agreement Hypothesis och Älvdalska av Henrik Rosenkvist.
Läs Svenska Akademiens grammatik.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.
Att uttrycka artighet i språket förändras över tid. Det som lät artigt förr kan låta högtravande idag. Hör om vilka artighetsfraser som används nu.
En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger ”vi” istället för ”ni” - och just det var programledare Emmy Rasper med om när hon åkte tåg härom veckan.
– Jag skulle köpa en kaffe och då sa hon som stod där: ”Vill vi ha kvitto?”. Till mig, det vara bara jag där.
– Man kan säga att det är en sorts pragmatiskt vi. Man föreslår ett slags relation mellan den som talar och den som blir tilltalad. Vi har en närhet här, förklarar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Men det kan också vara ett sätt att undvika att behöva välja mellan ett ”du” och ett ”ni”.
Hör också om varför vi envisas med att avsluta mejl med vårt namn - trots att det är uppenbart från vem mejlet kommer, och hur något som är trevligt i ett språk kan uppfattas som otrevligt i ett annat.
Språkfrågor om artighetsfraser
Varför säger yngre personer i serviceyrken ”vi” istället för ”ni”? Till exempel ”Vill vi ha kvitto?”
Hur skiljer sig artighet i olika språk åt?
Varför avslutas samtal med ett gemensamt långt ”heeej”?
Är uttrycket ”väl mött” på väg tillbaka?
När slutade man säga ”var så artig” och började säga ”var så god”?
Finns det ett ord för när man tackar nej av artighet, men egentligen vill säga ja?
Har användandet av namn i mejl blivit en artighetsgrej och i så fall, kommer det att försvinna i framtiden?
Mer om artighet i språket
Politeness: some universals in language usage / Penelope Brown and Stephen C. Levinson
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Lite rysligt blir det, men framför allt lärorikt. Vi pratar om zombier och spöken, men också om hur man böjer färgen orange i plural.
Hösttider betyder halloweentider. Många barn gör sig redo att gå på godisrundor och fråga ”bus eller godis?”.
I veckans avsnitt pratar vi om olika ord som har med halloweenhelgen att göra. Firandet är ju dessutom relativt nytt i Sverige och alla är inte helt överens om när det firas.
– Tidigt 00-tal verkar det som att det är etablerat. I den mån det är etablerat, för det finns ju oklarheter, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Japanska spöken
I avsnittet diskuterar vi även höstlovet, som började som potatislov men nu allt oftare kallas för halloweenlov.
Det blir också en genomgång vad spöken säger på olika språk. Här i Sverige säger de som bekant ”bu”, men på andra språk kan det låta lite annorlunda. Japanska spöken sticker ut med helt annat vokabulär än andra.
Lyssnarfrågor om halloween
Varför säger vissa ”sklett” istället för ”skelett”?
Varför säger spöken ”bu”? Är det samma ursprung som när man buar ut någon? Vad säger spöken på olika språk?
Hur säger man ”zombie” i plural? ”Zombier” eller ”zombies”?
Varför säger folk ”orange” istället för ”brandgul” nu för tiden?
Vilken ”orange” kom först, frukten eller färgen?
Hur böjer man färgen orange i plural?
Mer om allhelgona
Lyssna på allhelgonaavsnittet om döden (från Språket 28 oktober 2019).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Standardsvenska eller rikssvenska är välkända begrepp. Men hur ska ett standardiserat talspråk låta och när bör det användas?
– Tanken med den talade standardsvenskan är att den ska vara ickeregional och ha en ganska hög stil, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Rikssvenska eller standardsvenska som den också kallas, har utvecklats successivt sedan 1600-talet.
Lär dig också om varför det är ovanligt med dialekt i formell skrift, varför en del lyssnare kan störa sig på skånska i radio och hur det kommer sig att dialekter ibland skuffas undan i film och på tv.
– Det kan handla om budget, okunskap eller att en serie går bra utomlands. Då kanske man inte är lika benägen att satsa på en svensk variation, förklarar Oscar Juhlin, dialektcoach.
Språkfrågor om rikssvenska
Varför talas det inte mer rikssvenska i Sveriges Radio? Är det striktare i andra länder?
En lyssnare tycker att det talas för mycket skånska i P1. Ska det inte vara rikssvenska som huvudregel?
Bör man inte tala dialekt i privata sammanhang men standardsvenska i mer offentliga?
I södra Sverige skrivs förra året som ”i fjor” i mer formell text, medan det längre upp i landet skrivs som ”i fjol”. Finns det fler sådana exempel?
Varför skuffas dialekterna undan i film och tv?
Mer om rikssvenska
Läs artikeln Boksvenska och talsvenska av Gun Widmark, utgiven av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Oscar Juhlin, dialektcoach. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades.
Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen.
Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämligen ett skifte i uttalet vokaler i svenskan.
– Det som händer då det är att vi får de moderna vokaler som vi har idag, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Moderna vokalförskjutningar
Även i modern tid finns det förskjutningar av vokaler. Yngre personer har ofta anammat ett nytt sätt att uttala vissa vokaler.
Vad har till exempel unga tjejer i Göteborg gemensamt med bohuslänningar och Lidingöbor? Svaret: En specifik vokal.
Gäst i avsnittet är Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminne.
– Det sker en variation i språket hela tiden, framförallt vokalerna är lite flyktiga. En ljudförändring som pågår just nu är de långa ä- och ö-ljuden, men det har hållit på i några decennier, säger hon.
Språkfrågor i avsnittet
Är det Blekingedialekt att säga ”sjytton”, ”sjyttio” och ”skjytsa”?
Vi har bara ett långt a-ljud i svenskan, förutom i ordet ”fan”. Varför är det så?
Mer om vokalförändringar
Läs Stora vokaldansen av Gun Widmark (från 1998).
Läs blogginlägget Vokaler i förändring av Lena Wenner (från 2020).
Läs doktorsavhandlingen När lögnare blir lugnare av Lena Wenner (från 2010)
Läs studentuppsatsen Främre realisation av kort /u/ i nordvästra Skåne av Lisa Borglin (från 2025).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Språk är inte alltid seriöst, det kan också vara skoj. I detta avsnitt undersöker vi ordlekens attraktion och om man blir bättre på språk av korsord.
Ordspel, vitsar, korsord och till och med rim. Människan uppskattar verkligen lekar med ord.
– För att något ska vara lite avkopplande behöver det ha någon grad av meningslöshet, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Men hur meningslöst är det egentligen att lösa korsord? Detta tar vi reda på i veckans avsnitt.
Lekfulla språkfrågor
När uppfanns ordleken? Finns det länder som saknar lekar med ord?
Vad är skillnaden mellan kryss och korsord?
Vad är skillnaden mellan att leka och att spela?
Får man lägga ordet ”färdad” i Wordfeud?
Mer om lek med ord
Lyssna på avsnittet om korsord (från 2020)
Spela Connections i New York Times.
Hitta ord som får användas i Alfapet i Svenska Akademiens ordlista.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Ett intressant avsnitt med en kompetent expert som svarar på kluriga frågor från nyfikna lyssnare. Det är dags för ett avsnitt om ordklassen adjektiv.
Vissa adjektiv är väldigt svåra att böja: ”Ett rädd barn” till exempel. I veckans avsnitt av Språket pratar vi mycket om kluriga exempel ur ordklassen.
– Adjektiv är en ordklass som har väldigt många medlemmar och som kan få nya medlemmar hela tiden, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
August Strindberg böjer adjektiv
Vi pratar också om hur författaren August Strindberg använde ordklassen i sitt författarskap. Det skiljer sig mot hur en del av dagens språkbrukare skulle välja att göra.
Språkfrågor om adjektiv
Finns det en neutrum för adjektivet ”lat”? Till exempel: ”Ett latt beteende”.
Är det korrekt att säga ”kändast” istället för ”mest känd”?
Ska man säga ”nöjdast” eller ”mest nöjd”?
Varför känns det fel att säga ”intelligentare”, ”kompetentare” och ”intressantare”?
Finns det en regel för när man ska använda ändelser eller ”mer/mest” vid komparation?
Är det korrekt att beskriva ett körfält som ”det vänstraste/högraste”?
Kan man böja ordet ”ny” till ”nyare”?
Kan man säga ”renare” och ”renast”?
Varför säger man ”min beskärda del” och inte ”min beskurna del”?
Mer om adjektiv
Hur komparerar man adjektiv? från Frågelådan, ISOF.
Lyssna på Språket om adjektiv (från 2024).
Läs språkkrönikan Därför böjs ”bra” ”bättre” och inte ”braare” av Sara Lövestam, SvD (från december 2020).
Språket har vunnit ett pris!
Läs mer om det här.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Varför säger barn ”jag älskar inte det” om mat de inte tycker om? Och varför tar man ”kaffe på maten”? Gapa stort och hugg in i detta matiga avsnitt.
Att något är lökigt kan betyda många olika saker, bland annat att något är störigt eller sunkigt. Vi reder också i mysteriet kring ursprunget för jordärtskocka och kronärtskocka.
– De är överrepresenterade växter i språkvårdssammanhang, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Det är lite svårt att förstå hur ordet ”ärtskocka” uppbyggt. Svaret är att det har lånats in, antagligen från arabiskan. Och det är rätt etymologiskt trassligt! Dessutom är de inte släkt med varandra. Jordärtskockan är släkt med solrosen och kronärtskockan är en sorts tistel.
– Det här var några av de mest komplicerade orden vi har tagit upp! tycker Emmy Rasper, programledare.
Språkfrågor om mat
Varför säger barn ”jag älskar inte det” när de inte tycker om maten? Så uttryckte sig väl barn inte förr?
Hur kommer det sig att ordet korv inte har någon gemensam rot
Vad betyder lökigt och har det med växten lök att göra?
Varför säger man ”kaffe på maten”?
Hur har de obesläktade arterna jordärtskocka och kronärtskocka blivit ”ärtskocka” på svenska? Betyder ärtskocka något?
Varifrån kommer ordet ”bynkesam” som betyder ungefär falskt blygsam?
Mer om språk i maten
Hör även Henrik Rosenkvists etymologiska förklaring av ordet korv, från Språket 30 augusti 2021.
Läs om Matkultur i språket till exempel om olika dialektala ord för potatis från Matkult.se.
Läs blogginlägg Restaurangfranskan gör maten godare men språket svårare av Alexander Katourgi (från 2019).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde
Vi dyker ner i sms, mejl och sociala medier för att ta reda på hur onlinesnacket påverkar vårt skriftspråk.
Lärare rapporterar om att skolelever skriver på samma sätt i skoluppgifter som de skriver i sociala medier.
– Våra ungdomar läser och skriver jättemycket, kanske mer än någonsin, men det är ett väldigt informellt språk, säger Evie Coussé, som forskat på hur vi använder svenska i sociala medier.
Språkfrågor om onlinespråk
Varför använder personer i medelåldern tre punkter i sms?
Särskriver vi mer på grund av techjättarnas rättstavningsprogram?
Är göteborgska ”tjôta” släkt med ”chatta”?
Är det oartigt att inte svara på artighetsfraser i mejl?
Kommer meningen ”jag är så taggad” från att bli taggad i sociala medier?
Mer om onlinespråk
Läs forskningsartikeln Exploring the language of Swedish social media: A contrastive corpus analysis (från 2025) av Evie Coussé och Yvonne Adesam.
Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp.
Läs på forumet Flashback som vi pratar om i avsnittet.
Läs på forumet Familjeliv som vi pratar om i avsnittet.
Läs om ellips på webbencyklopedin Wikipedia som vi pratar om i avsnittet.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Evie Coussé, docent i språkvetenskap vid Göteborgs Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Det är inga kyliga blickar i studion när veckans Språket spelas in, kanske är det istället en och annan het känsla. Vi pratar temperaturer.
Forskar på temperaturspråk
Gäst i avsnittet är Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, som forskar om temperaturord i olika språk. Hon berättar att en gränsdragning som är svår att göra på flera språk är den mellan varm och het.
– På de flesta språken är det framför allt distinktionen mellan varm och kall som man har. Man har inte het, kylig och sval, säger hon.
Språkfrågor om temperaturer
”Burr” säger vi när det är kallt, men vad säger vi när det är varmt?
Har ”hett” börjat användas som ”varmt”?
Vad är skillnaden på ”ljummen” och ”ljum”?
Kan man säga ”fyra grader kallt” när det är plusgrader?
Är orden ”hurven” och ”urren” släkt?
Mer om temperaturer
Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz (från 1862-1867).
Läs om dialekter på Institutet för språk och folkminnen.
Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp och verktyget Ordbild för att se ”ordkompisar”.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Det finns många sifferbegrepp i svenska språket. I veckans avsnitt av Språket grottar vi ner oss i några av dem.
Så fort människor börjar odla eller bedriva affärer så uppkommer räkneorden.
– De låga räkneorden är de viktigaste och det är de som finns i alla språk, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
I veckans avsnitt blir det både lågt och högt: Elva, hundratals och en miljard. Vi funderar helt enkelt över de där sifferbegreppen som våra lyssnare frågar om.
Språkfrågor om siffror, antal och nummer
Vad kommer uttrycket ”25-öresingenjör” från?
Hur många personer är ”ett hundratal”?
Vilket är rätt sätt att använda ordet ”flertalet”?
Varför finns inte ”miljard” i det engelska räknesystemet? De säger istället ”billion”.
Gröna siffror, röda siffror eller svarta siffror? Vilket är rätt?
Varför skiljer sig ”elva” och ”tolv” från alla andra räkneord?
Mer om siffror
Titta på How big is a billion? av Numberphile på Youtube (från 2012)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Svenska ortnamn har ofta en lång historia bakom sig, ibland flera tusen år gamla.
– Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsregler, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Faktum är att det kör ihop sig direkt mellan Emmy och Henrik i dagens avsnitt. De är inte helt överens om hur man uttalar Hällekis.
Språkfrågor om ortnamn
Varför har sjöar så konstiga namn?
Vad betyder egentligen de vanliga ändelserna -tuna, -hult, -sala, -tälje och -linge.
Hur kommer det sig att vissa ortnamn får genitiv-s men andra inte, som Mora och Falun?
Varför heter Växjö Växjö?
Vad kommer ortnamnen Gryttjom från? Det liknar inget annat.
Mer om ortnamn
Läs Svenska ortnamn med uttalsuppgifter av Jöran Sahlgren och Gösta Bergman (från 1979)
Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsändelser.
Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsefterled.
Slå upp uppslagsord i andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon (2016).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Varför säger vi ”semester” när alla våra grannländer säger något annat? Vi är tillbaka från sommarens äventyr och pratar om uttryck kopplade till den.
Sommarens ledighet ger upphov till mängder av olika funderingar över uttryck. Svenskans ”semester” skiljer sig mycket från hur våra grannländer säger samma sak. Vad betyder egentligen ”semester” och vad kommer ordet från?
The summer of love – sommaren av kärlek
Lyssnaren Eva hör allt oftare formuleringar i stil med ”sommaren av lathet” eller ”sommaren av kärlek”.
– Man brukar kalla de här orden för konstruktionslån. Ett exempel som är vanligt är: ”Ha en bra dag”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Språkfrågor med semesterkoppling
Landet, landet, landet och landet – hur kommer det sig att ett ord kan ha så många innebörder?
På engelska och franska betyder ”semester” termin. Har vi missuppfattat något?
Vad betyder egentligen ordet ”sommarlov”?
Varför säger vissa ”sommaren av lathet” istället för ”en lat sommar”?
Vad betyder det att det står att skärgården är "plicktad” på en gammal karta?
Varför heter det ”camping” och inte ”kampning”?
Mer om semesterspråk
Läs språkspalten På andra språk är semester en tid då man inte har lov av Anna-Malin Karlsson från SvD, (från juni 2018.)
Läs Ordlista för campare – från A till Ö av Anders Wallsten från Allt om husvagn och camping, (från oktober 2022).
Läs om traditioner kring skolavslutning och sommarlov från ISOF, (från november 2020.)
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Det finns många sätt att stava ordet ”schyst”. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är.
Ett franskt ord som kommit in i svenskan, men ofta stavat på ett sätt som liknar tyskan: Schysst.
– Sje-ljud är väldigt svårt, det är en av de grejer som tar längst tid att erövra, säger språkvetare Susanna Karlsson.
Klassiska språkfrågor i Sommarspråket
I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.
Språkvården: Så ska du stava till ”sjyst”
Ja, språkvården har sedan 60-talet jobbat med hur man ska stava till ”sjyst”. Ändå stavar vi fortfarande på väldigt många vis.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.
Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet ”liksom”?
Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad man tycker så är ordet ”liksom” vanligt förekommande i svenskan.
– ”Liksom” är ett sätt att mildra det man säger, så att man inte framstår som bergsäker och kanske dryg, säger språkvetaren Sofia Tingsell.
Klassiska språkfrågor i Sommarspråket
I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.
Språkvetaren: Ordet ”liksom” behövs
Ja, ord som ”liksom” behövs faktiskt, säger Sofia Tingsell. Det är en så kallad diskurspartikel som gör att andra inte bryter in medan vi pratar. Det finns en rad andra ord som fyller samma funktion.
Språkvetare: Sofia Tingsell.
Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen?
Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används, och det finns en anledning till att de ofta används just där.
– Jag tror att de gör en intervju lite mer konversationell, säger språkvetaren Ylva Byrman.
Klassiska språkfrågor i Sommarspråket
I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.
Jamen, jomen, nejmen
Den som svarar på intervjuarens frågor inleder ofta svaret med jamen, jomen eller nejmen. Varför?
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde
När ska man använda ”var” och när ska man använda ”vart”? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet.
Det finns en minnesregel när det gäller när man ska använda ”vart” och ”var” – riktning och befintlighet.
– ”Var” använder man när man vill veta var någonting befinner sig, och ”vart” använder man när man frågar något där svaret skulle kunna vara ”hit” eller ”dit”, säger språkvetaren Sofia Tingsell.
Klassiska språkfrågor i Sommarspråket
I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.
Språkvetaren tipsar
Sofia Tingsell ger tips om hur man ska tänka om unga i ens närhet har svårt för det här med ”var” och ”vart”. Och ska man rätta en kompis som använder orden på ett annorlunda sätt?
Språkvetare: Sofia Tingsell.
Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Vissa personer säger ”ingen fara” som svar på ”tack”. Varför är det så? Och är det en generationsfråga?
Det är framför allt när ”ingen fara” används av servicepersonal som har fått Språkets lyssnare att höra av sig.
Men varför säger yngre personer helt enkelt inte ”ingen orsak” istället?
– ”Ingen orsak” är möjligtvis på väg att bli lite föråldrat, säger språkvetare Susanna Karlsson.
Klassiska språkfrågor i Sommarspråket
I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.
Det var så lite så
Det finns fler sätt att svara på ett ”tack”, men vilket passar i vilken situation?
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.
En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så.
– Det finns en föreställning om att ju längre skriftbilden man är, desto bättre och mer bildat är ett uttal. Jag tycker ofta att det är lite tvärtom, säger språkvetaren Ylva Byrman.
Så är det egentligen så farligt att säga ”ejenkligen”? Ylva klargör.
Historian bakom ”ejenkligen”
Det finns flera anledningar till att vissa av oss använder sig av ordet ”ejenkligen” istället för egentligen. Ylva Byrman går igenom stavelserna i ordet och hur konsonanterna krockar.
Som bonus får vi veta lite mer om uttalet ”interjuv”. Vi får också ett tips på hur man kan undersöka sina egna fonetiska egenheter.
Klassiska språkfrågor i Sommarspråket
I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.
Frågor om ordet ”ejenkligen”
Ordet egentligen uttalas ofta både på radio och tv och av allt fler som ”ejenkligen”. Hur har det blivit såhär?
Är inte ”ejenkligen” ett ord som småbarn använder?
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde
När ska man använda ”hans”, ”hennes” och ”sin” egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas.
Det finns faktiskt meningar där det inte går att avgöra om det är ”hans/hennes” eller ”sin” som ska användas.
– Ingenting hjälper, båda låter fel. Det finns inget sätt att veta vilket av dem man ska välja, säger språkvetaren Sofia Tingsell.
Klassiska språkfrågor i Sommarspråket
I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.
Vill ni ha det som i England, eller vadå?
Vi pratar om hur Sverige skiljer sig från andra länder. I engelskan klarar man sig till exempel utan reflexiva possessiva pronomen.
Språkvetare: Sofia Tingsell.
Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Vi tänker allt mer och tycker allt mindre – eller så verkar det ofta vara i alla fall. ”Jag tycker”, ”jag tror” och ”jag menar” byts mot ”jag tänker”.
Varför är det så att vi använder frasen ”jag tänker” allt oftare? Och när passar det att använda? Det reder vi ut i detta avsnitt.
Att använda ”tänker” istället för till exempel ”tycker” kan vara ett sätt att visa att man inte är så övertygad.
– Det öppnar upp för att man redogör sin tankeprocess, säger språkvetare Susanna Karlsson.
Klassiska språkfrågor i Sommarspråket
I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.
Engelskans ”think”
En vanlig tanke är att engelskans ”think” är det som påverkar. Frågan är om det stämmer.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.
Slang är ett ämne vi får många frågor om, därför har vi grävt i arkivet och tagit fram våra favoritfrågor och -svar om just slanguttryck.
– Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Ungdomsslang sprids mycket snabbare nu
Slangord kan ofta vara kopplade till en specifik plats och tar sedan successivt och långsamt plats i det allmänna språket. De kan då spridas från stad till stad, vilket kallas för ”city hopping”. I dag går detta ofta väldigt mycket snabbare än det gjort tidigare.
– Det tar ju mycket längre tid än om du har en hel generation tolvåringar som sitter framför Youtube samtidigt i hela världen. Så spridningen blir ju enorm, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om slangord och -uttryck
När började man använda ordet ”fräsig” – och vad kommer det ifrån?
När slutade ordet ”cool” att vara just coolt att använda?
Hur gammalt är ordet ”ball”?
Hur fick ordet ”baxa” betydelsen att stjäla något?
Är man ”fena” på något eller är man ”en fena” på något?
Vad kommer uttrycket ”yes box” från – och vad betyder det?
”Demure”, ”slay” och ”legend” säger biskopen i en viral video – vad hade han sagt på 1930-talet?
Lär dig mer om slangord, uttryck och ungdomsspråk
Läs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)
Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).
Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.
Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage.
Från 2023. Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal – det är några svar på frågan ”Vad är det bästa med svenskan?”.
"Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
Lyssnaren Simon.
"Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.
“Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
Lyssnaren Dan.
"Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
Fredrik Lindström, författare och komiker.
“Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om svenska språket
Vad utmärker den svenska språkmelodin?
Varför böjer inte svenskan verb efter person?
Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?
Hur viktigt är modersmålet?
Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?
Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?
Läs mer om svenskans språkmelodi
Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)
Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)
Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet
Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.
Programmet publicerades första gången 2023
På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot.
– Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett språk för att visa att vi är vana vid att jobba ihop och förstår varandra.
Floskler på jobbet
Det finns också en mängd floskler som nästan bara används på jobbet, åtminstone om man får tro författaren Fredrik Kullberg. I en artikel i tidningen TLNT listar han de 35 värsta flosklerna och i topp hamnar:
Vi är värderingsdrivna
Vi jobbar agilt
Här är det högt i tak
Språkfrågor om jobbsnack
Är ordet ”pragmatisk” positivt eller negativt laddat?
Vad betyder egentligen ordet ”begrepp”?
Vad finns det för bra svenskt ord för ”feedback”?
”Kollega”, ”arbetskamrat” eller ”medarbetare”? Vad ska man säga och när?
Varför heter det ”personligt brev” – det är ju inte särskilt personligt?
Mer om arbetets språk:
Läs artikeln Här är jobbets värsta floskler om olika modeord på arbetsplatsen (från 2024).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage, Alexander Fogde.
Sex är kanske det största tabuområdet av alla och det märks i språket. Följ med på en lektion i sex och språkvetenskap.
Ska vi ligga, knulla eller ha samlag? Det är svårt att veta hur man egentligen ska prata om sex. Dessutom kan det ju vara lite pinsamt.
Olika ord för sex
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut vilka ord man kan använda i sänghalmen och vilka som passar bättre i kontakt med läkaren.
Sen finns det fraser som kan vara lite tvetydiga, som betyder en sak för någon och något helt annat för andra, som ”Ska vi dricka te?”
– Jag har testat den frasen på min man som inte förstod vad jag menade, säger Susanna Karlsson.
Pömsig – sexuellt laddat eller inte?
Vi går till botten med om ordet pömsig är ett sexuellt ord eller om det helt enkelt bara betyder att man är lite trött.
Språkfrågor om sex
Vad ska man säga när man vill ha sex med någon?
Varför är vissa sexuella ord mer laddade än andra?
Varifrån kommer orden ”älska” och ”älskog”?
Vad betyder egentligen ordet ”pömsig”?
Vad betyder uttrycket ”förhandla under täcket”?
Vad betyder ”pillemarisk”?
Finns det en sexuell laddning i ordet ”vårkänslor”?
Mer om sex i språket
Läs nätupplagan av Fula ordboken om ordet ”pömsig”.
Se Jubelsommar där ordet ”pömsig” förekommer (från 1960).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.
Körsånger fungerar oväntat bra på svensklektionerna. Dessutom reder vi ut om musikalitet hänger ihop med språkförståelse.
Sara Lövestam tolkar Nils Ferlin
Nils Ferlin som svensklärare? Det låter kanske besynnerligt, men sångerna gör sig alldeles utmärkt som undervisningsmaterial på sfi-lektionerna.
– Det är ganska tråkigt att sitta och läsa samma text i talkör varje gång man ses, men det är ganska mysigt att sjunga samma låt gång på gång säger språkvetaren och författaren Sara Lövestam.
Med en bakgrund som sfi-lärare har hon en hel del erfarenhet av undervisning. Nyligen har hon testat att undervisa genom körledning. Eleverna lär sig svensk grammatik och uttal genom klassiska sånger, och har dessutom ganska roligt på kuppen.
Musikalitet och språkkunskap
Ylva Byrman, universitetslektor i svenska, berättar om hur kunskaper kring språk och musik hänger ihop.
– Det är skillnad på att höra och att göra. Det finns folk som har bra gehör, men som ändå har svårt att sjunga rent själva, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om musikalitet och språkinlärning
Har musikaliska personer lättare att lära sig språk utan brytning?
Vad är skillnaden på att sjunga falskt och att sjunga fel?
Varför säger vi att något låter högt när vi menar att det låter starkt?
Hur kommer det sig att ordet crescendo används fel?
Mer om språk och musikalitet
Läs krönikan Sången visade vägen till språket av Sara Lövestam i Språktidningen (från 2025).
Lyssna på Nils Ferlins I folkviseton framförd av Lotta Engberg och Jarl Carlsson (från 2006).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Sara Lövestam, språkvetare och författare. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.
Gruppen KAJ intar i maj Eurovision med sin bastupop och har under våren satt österbottniska Vörådialekten och finlandssvenskan på kartan.
– Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så medvetenheten om språklig variation har ökat, vilket vi är väldigt glada över, säger Therese Leinonen, docent i nordiska språk i Helsingfors.
Nu sjunger alla om ”båoti” och ”vedin”
Vörådialekten har bevarat flera språkliga drag från fornsvenskan, som till exempel kasusböjningar (klockon, ångon) och gamla diftonger som båti. Det gör dialekten till ett tydligt exempel på hur fornsvenskt språkbruk lever kvar i de finlandssvenska dialekterna.
Språkfrågor om finlandssvenska
Vad har uttrycken ”vedin”, ”klockon” och ”båoti” i KAJ:s låt ”Bara bada bastu” för bakgrund?
Hur ser historien och användandet av uttrycket ”ännu” ut i finlandssvenskan?
Har uttrycken ”rosk” (skräp) och ”ämbar” (kärl) sitt ursprung i rikssvenskan?
L-ljudet kan uttalas på många olika sätt, i den österbottniska dialekten i Månsala finns tre olika sätt att uttala L, men varför är det så?
Finns det skillnader på diskursmarkörer mellan kulturer som pratar samma språk, till exempel finlandssvenska och sverigesvenska?
Hur hittade ordet ”semla” till finlandssvenskan?
Mer om finlandssvenskan och KAJ-effekten
Sök i Finlandssvensk ordbok från Institutet för de inhemska språken.
Sök i Ordbok över Finlands svenska folkmål från Institutet för de inhemska språken.
Läs artikel Nog är det tillräckligt! av Jan Lindström och Catrin Norrby från Språktidningen (från 2016).
Se tv-inslag Vörådialekten hetare än någonsin – efter KAJ:s mellosuccé från SVT.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Therese Leinonen, docent i nordiska språk Institutet för de inhemska språken i Helsingfors och redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Mina Benaissa.
Uttryck som “dra in pengar” och “säkert” betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas.
– Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.
Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.
Inflation bland förstärkningsorden
– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.
Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.
Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språket
Vad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?
Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?
Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?
Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?
Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?
Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?
Mer om tvetydigheter i språket
Läs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).
Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Medeltiden kallades inte medeltiden när den pågick. Hör hur historiska epoker fått sina namn, vem som uppfann veckan och om olika sätt att räkna tiden.
Historiska namn på epoker, som medeltiden, renässansen och järnåldern, användes inte under de tider de beskriver, utan uppfanns långt senare.
– I Sverige så började man prata om medeltiden i början på 1800-talet, eller möjligen i slutet på 1700-talet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Olika kulturer hade olika sätt att räkna tiden
I antikens Grekland namngavs varje år efter den ämbetsman som styrde. I Egypten delade man in historien i kungadynastier. Romarna införde månaderna januari och februari, och Mayafolket byggde en kalender med flera snurrande tidshjul.
– När man läser på om de här olika tideräkningarna blir det snabbt väldigt krångligt, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om hur vi pratar om historien
Hur långt efter en historisk period får den vanligtvis sitt namn?
Vad kommer framtidens människor att kalla vår samtid?
Hur pratade människor i antikens Rom och Grekland om tid och årtal?
Hur länge har begreppet vecka funnits?
Hur länge har uttrycket ”det var bättre förr” använts?
Uttrycket ”gammal som gatan” låter ganska ungt jämfört med likande uttryck i andra språk som ”vieux comme le monde” eller ”alt wie Methusalem”, varifrån kommer det?
Mer om det historiska språket och olika tideräkningar
Läs boken: Alla årets dagar: en evighetskalender av Alf Henrikson, utgiven Norstedt (från 1993).
Lyssna på nyheten Människans tidsålder får vänta från Vetenskapsradion (från 2024).
Lyssna på podden Vetenskapsradion Historia.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Det är ingen som vet exakt hur många ord det finns i svenska språket. Hör varför det är så svårt att veta och hur stort ordförråd man behöver ha.
– Man måste komma överens om vad som ska räknas som ett ord. Är ”mina” i ”mina barn” samma ord som ”en mina” man går på? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet
Hur stort ordförråd behöver jag?
Det är också svårt att uppskatta hur stort ordförråd en människa har.
– Du har ju en massa ord i din hjärna. Men hur kan vi mäta? Jag kan inte bara sätta ett instrument mot din hjärna och titta in och säga: Här finns det 27 000 ord, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om ordförråd och hur många ord det finns i språket
Hur har ordförrådet förändrats över tid – har vi fler ord i dag än förr?
Hur många ord behöver en människa kunna för att göra sig förstådd?
Kan man få ett sämre svenskt ordförråd av att prata mycket engelska i vardagen?
Hur stor andel av svenska språket består av enstaviga ord?
Läs mer om ordförråd och hur många ord som finns
ISOF:s frågelåda svarar på: Hur många ord finns det i svenskan?
Läs artikeln Därför är orden oräkneliga av Anders Svensson, från Språktidningen (2024).
Läs om Ny studie: Boksamtal viktigt för att öka barnens ordförråd av Påhl Ruin, från Vi lärare, (2024).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort.
– Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Nya testamentet får modernare språk
– De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå ”Jesus Kristus uppståndelse” istället för ”Jesu Kristi uppståndelse”, det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.
I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt.
– Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög.
Språkfrågor om påsk, kyrkan och ägg
Hur ska man skriva ordet påsk – med stor eller liten bokstav?
Varför säger vissa ”återuppstånden” när det heter ”uppstånden”?
Vad betyder egentligen uttrycket att ”krypa till korset”?
Varför heter det skärtorsdag – och vad betyder skär i det sammanhanget?
Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan – och varför heter de så?
Varför heter det ägg – och hur gammalt är det ordet egentligen?
Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa?
Varför säger vi ”full som ett ägg” när vi menar att någon är berusad?
Lär dig mer om bibeln, påsken och ägg
Läs artikel om NT2026 Ny version av Nya testamentet kommer nästa år – och mycket blir annorlunda av Monica Slotte från YLE (från 2024).
Läs om Stilla veckan från Svenska kyrkan.
Läs om Påskens alla dagar från ISOF.
Läs om Påsktraditioner från A till Ö från ISOF.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman
Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind.
Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.
– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”
I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.
Undertextarens rättningar har hyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?
– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om missförstådda metaforer
Är det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?
”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigare
Varifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?
Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?
Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?
Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?
Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmet
Vara ute och cykla
Få något att bita i
Få blodad tand
Ha kul som ett barn på julafton
Kaka på kaka
Ge sig i kast med
Dra sitt strå till stacken
Kasta yxan i sjön
Inte illa pinkat
En dans på rosor
Ingen ko på isen
Det går som tåget
Som ett brev på posten
Dra alla över en kam
Göra någon en björntjänst
Å någons vägnar
Munsbit
Hårdra
Gråta krokodiltårar
Vara bakom flötet
Klockrent
Grundbulten
Lär dig mer om metaforer
Läs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).
Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Uttryck som ”nästa fredag” och ”förra sommaren” kan tolkas olika. Tidsangivelser i svenskan skapar ofta mer förvirring än man anar.
Tidsuttryck som kan skapa missförstånd är till exempel nästa fredag, skjuta fram ett möte och tisdagsnatten.
När är natten egentligen?
– Dygnet har en formell definition. Men vår dag börjar när vi går upp och slutar när vi går och lägger oss. Därför ligger natten för många på gränsen mellan två dygn, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Tisdagsnatt kan alltså både betyda 00-04.00 i början av dygnet eller 22-00 i slutet av dygnet.
Språkfrågor om tiden
Hur undviker man missförstånd när man säger ”nästa fredag” eller ”förra sommaren”?
Vad betyder det egentligen att skjuta fram något?
Varför säger vissa ”minutrar” och ”sekundrar” istället för ”minuter” och ”sekunder”?
Är det rätt att säga ”mellan 9 till 12” eller ska det vara ”mellan 9 och 12”?
Varför används oftast 12-timmarsklockan i tal men 24-timmarsklockan i skrift?
Varför säger man ”natten mot tisdag” istället för ”tisdagnatt”?
Mer om tiden och klockan
Hur mycket är klockan exakt just nu?
Läs språkspalten Reuters ruta: Vi ses på lördag! av Mikael Reuter, från Institutet för de inhemska språken, (från 1997).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Svenska språket har två grammatiska genus, eller har vi fyra? Oavsett så sticker det svenska genussystemet ut jämfört med världens andra språk.
I svenskan kombineras grammatiskt och semantiskt genus. Levande varelser kan refereras till med ”han” eller ”hon”, medan ickelevande objekt refereras till med ”den” eller ”det”. Det svenska genussystemet är nästan helt unikt eftersom det kombinerar dessa två genus.
– Det systemet är inte så vanligt i världens språk. Vi är ganska ensamma om det, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Språkfrågor om genus i svenskan
Vilket genus har anus? En eller ett?
Varför säger vi enäggstvillingar när det logiskt sett borde heta ettäggstvillingar, eftersom tvillingar kommer från ett ägg?
Varför säger vi en arbetsplatsträff, men ett APT, som är förkortningen?
Varför har e-ändelser på adjektiv, som käre eller äldste, börjat användas för kvinnor och i neutrala sammanhang?
Hur har genus i språk utvecklats och blivit så olika?
Mer om genus i svenska språket och andra språk
Läs Språkrådets svar på frågan Hur vet man om ett substantiv har n-genus eller t-genus, en eller ett? från ISOF.
Läs artikeln Två, tre eller fyra genus av Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet, från Göteborgs-Posten (från 2022).
Läs artikeln Gender in Latin and Beyond: A Philologist’s Take från Antigone journal av Wolfgang de Melo.
Läs boken Women, fire, and dangerous things av George Lakoff, utigiven av Univ. of Chicago Press, (från 1987).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Stockholmskan har haft stort inflytande på det svenska standardspråket och är därför en dialekt som signalerar makt och status.
– Det finns många uppfattningar och idéer om stockholmska både bland vanligt folk och bland språkvetare, säger Jenny Öqvist, som skrivit boken Perspektiv på stockholmska.
– En del stockholmare tycker inte att stockholmska är en dialekt, för att den inte avviker så mycket från standardspråket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Stockholmska – en stroppig dialekt
– Stockholmska signalerar status, makt och prestige vilket gör att icke-stockholmare kan sparka uppåt. Man kan driva med dialekten, säger Jenny Öqvist.
Stockholmskan håller på att förändras
Det klassiskt stockholmska uttalet av räv med ett e-ljud, reven, kommer att försvinna, tror Jenny Öqvist. Ett mer öppet uttal av ä-ljudet har blivit vanligare bland yngre, men inte bara i Stockholm utan i hela Sverige.
– Om man går omkring i Stockholm och spetsar öronen kan man höra många varianter på ä-ljudet, men att säga ”reven” det kommer tror jag kommer att försvinna, säger Jenny Öqvist.
Språkfrågor om stockholmska
Hur och när uppkom stockholmska?
Fanns det större skillnader inom stockholmskan förr?
Håller ”reven” på att försvinna?
Var kommer slanguttryck som ”panga en dora”, ”bagis”, ”pjuck”, ”dojor”, ”knådd”, ”tolvbläcket”, ”tjacka”, ”bäckna”, ”tricken”, ”slagga”, ”kvarta” och ”knoppa” ifrån?
Mer om stockholmska
Läs boken Perspektiv på stockholmska av Jenny Öqvist, utgiven av Institutet för språk och folkminnen, (från 2024).
Läs boken Stockholmsslang : folkligt språk från 80-tal till 80-tal av Ulla-Britt Kotsinas, utgiven av Norstedt, (från 1996).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som skrivit boken ”Perspektiv på stockholmska”. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig.
– Man ”skriver upp” och man ”skriver ner” ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen ”notera skriftligen”, men skriva ner något gör man ”ofta tämligen snabbt”.
Därför åker värmlänningar upp till Stockholm
Lär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut.
– Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson.
Språkfrågor om upp och ner
Är det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak?
En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak?
I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon?
Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel?
I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så?
Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)?
Har ordet uppdrag något med ”att dra” att göra?
Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk?
Mer om upp och ner i språket
Svara på frågan Heter det uppochned eller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF.
Sök på ordet ”upp” i Svenska Akademiens ordböcker.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
De allra flesta kan för lite om grammatik, säger Ylva Byrman. Lär dig om bisatser, huvudsatser, BIFF-regeln och att undvika ofullständiga meningar.
– Många följer inte de normer som jag tycker att en formell text ska uppfylla. Då behöver man få utpekat för sig vad man ska undvika, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
– Jag ska kunna berätta vad en bisats är? säger Emmy Rasper, programledare.
– Ja, det tycker jag, och ännu bättre om jag ger dig en text då ska du kunna stryka under alla bisatser i den, säger Ylva Byrman.
Vad menas med grammatik?
Grammatik kan betyda olika saker. En betydelse är vår inre, intuitiva förmåga att sätta ihop språkets byggstenar korrekt, det kan kallas inre grammatik. En annan betydelse är beskrivningen av språkets struktur och regler, som gör att du kan analysera språket.
– Att vara bra på grammatik betyder att man har en förmåga att korrekt analysera och beskriva hur en menings olika delar hänger ihop, Ylva Byrman.
Språkfrågor om grammatik och satslära
Vad är en bisats? Hur kan man känna igen den?
Vad är en satsdel?
Vad är BIFF-regeln? Varför struntar en del i BIFF-regeln och blir det inte grammatiskt inkorrekt då?
Måste en huvudsats alltid innehålla ett subjekt?
Vad är ellips inom grammatiken?
Vad är ett predikatsled?
Varför skriver en del journalister ofullständiga meningar som börjar med “Detta då..:”
I den flertydiga meningen “Manshög vaggade rågen” - vad är subjekt , objekt och vad är predikativ?
Lär dig mer om grammatik, bisatser, huvudsatser och satslära
Läs Språkriktighetsboken, från Norstedts akademiska förlag (från 2005).
Gör grammatikövningar digitalt från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.
Läs mer om Bisatser, alltså från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.
Läs boken Svensk universitetsgrammatik för nybörjare av Gunlög Josefsson från Studentlitteratur (från 2009).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel.
– Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för.
– Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare.
Omständig – en klassisk hyperkorrektion
Ett exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir “omständig” utan l.
– Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad “om” betyder. Men vad är “ständlig”? Däremot förstår vi ”ständig”. Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson.
– Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare.
– Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson.
Språkfrågor om hyperkorrektion
Varför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt?
Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig?
Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir ”helldre” och ”åtminstonde”? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen?
Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion?
Säger en del ”antalet var färre än” för att folk vill undvika att säga att meningar som ”Sverige spelar med mindre spelare”?
Lär dig mer om hyperkorrektion
Läs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021).
Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Kräks, fisar, nysningar och sårskorpor. Känsliga lyssnare varnas. Alla andra är välkomna till ett avsnitt om äckliga ord för kroppsliga besvär.
– Det är oerhört utbrett i världens språk och världens kultur att när någon nyser så gör man någon typ av välsignelse eller lyckönskning, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket
”Prosit” är en lyckönskning från latin, som betyder ”må det gagna”. Det finns olika skrockteorier om att nysningar kan exponera själen eller öppna en port för djävulen, vilket kan förklara varför man säger ”prosit”. Men det finns inget motsvarande etablerat uttryck för när någon hostar. Ett förslag från en lyssnare är ”hostit”.
Vad säger du när någon hostar? Mejla spraket@sverigesradio.se
Språkfrågor om kroppsliga besvär
Varför säger man bakfull?
Var kommer ordet liktorn ifrån?
Vad betyder prosit och var kommer det ifrån?
Vad säger man när någon hostar? Finns det ett motsvarande uttryck som prosit?
Hur vanligt är ordet krusta för sårskorpa?
Varför har svenska språket så många ord för att fisa?
Heter det att kräkas eller att kräka? Kan man säga både han kräker och han kräks? Vad kallas det man kastar upp – kräks eller kräk?
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
”Min farfar född 1880, sa alltid...” Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag.
– Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna
– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.
Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar
”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?”
”Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?”
”Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?”
”Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?”
”Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?”
”Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?”
”Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”
Lär dig mer om gamla ord och uttryck
Sök i Ortnamnsregistret hos ISOF.
Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.
Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre Dalarna
Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.
Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
I Sverige finns fem olika samiska språk, de har likheter men vissa skiljer sig såpass mycket åt att talarna inte förstår varandra.
I Sverige talas fem olika samiska språk, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska.
– Alla samiska språk är hotade och riskerar att försvinna, säger Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, som forskar om nord- och lulesamiska.
Ökat intresse för de samiska språken i Sverige
– Det finns ett ökande intresse för att lära sig samiska, både bland de med samiskt påbrå och de som bara är nyfikna på språket, säger Olle Kejonen.
För att hotade språk ska överleva krävs att barn lär sig språket. Olle Kejonen lär sina barn nordsamiska och behöver dagligen hitta på nya samiska ord.
– Om vi går i mataffären finns det ganska många ord som traditionellt inte har funnits på samiska, så om vi ska köpa vattenmelon eller jordnötssmör, då får jag hitta på nya samiska ord på stående fot.
Språkfrågor om samiska
Hur väl kan de olika samisktalande förstå varandra?
Hur har samiskan påverkats av forna förbud att tala samiska?
Hur stort inflytande har andra språk på det samiska ordförrådet och grammatiken?
Hur fungerar den samiska grammatiken jämfört med svenska?
Hur utvecklas samiska språk över tid?
Hur svär man på samiska? Används samma kristna begrepp som på svenska?
Finns det några nya ord inom samiskan som inte är lånord?
Finns det några specifika samiska språkljud som skiljer sig från svenska?
Finns det samiskt slangspråk?
Hur ser språkvetare på möjligheterna för de små samiska språken, till exempel sydsamiska, umesamiska och pitesamiska, att överleva?
Lär dig mer om samiska
Läs artikeln Lär dig mer om samiska från ISOF.
Läs artikel om de olika samiska språken från ISOF.
Lyssna på Sameradion från Sveriges Radio.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. Programledare: Emmy Rasper.
”En grön omställning för en hållbar utveckling”. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna?
I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.
Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbete
Förr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.
– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Grön omställning, grönmålning och greenwashing
– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.
– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Viktigt att hålla koll på terminologin
– Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.
Språkfrågor om miljö och hållbarhet
Vad är etymologin bakom ordet återvinning?
Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.
Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?
När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?
Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?
Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?
Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhet
Här hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.
Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.
I skolan fick vi lära oss att inte blanda tempus. Samtidigt blandas tempus överallt omkring oss. Det skapar irritation hos en del lyssnare, men är det så fel att blanda tempus?
Att blanda tempus kan vara effektivt när det görs medvetet, men det kräver skicklighet och medvetenhet för att undvika förvirring och otydlighet.
– Man behöver förstå hur de här byggstenarna fungerar och ställa sig frågan om det är med mening som man flaxar iväg mellan olika tider? säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Historiskt presens irriterar
Historiskt presens kan användas för att dramatisera och levandegöra händelser.
– Det förekommer i en massa andra språk och är inte en svensk företeelse. Det är ett sätt att dramatisera. Det är helt legitimt och inga konstigheter, säger Susanna Karlsson.
Men många lyssnare blir irriterade när de läser historiskt presens i nyhetstexter.
– Ja, jag förstår att något sticker i ögonen och det beror nog på sammanhanget, att det är en idrottare som berättar om vad som händer under en match eller poliser som berättar om ett brott. Det kan bli en diskrepans mellan stilen och innehållet.
Språkfrågor om tempus
Varför används i historiskt presens i nyhetstexter?
Varför blandar journalister tempus inom en och samma text?
Är det skillnad på betydelsen i meningarna ”De visste att jag var svensk.” och ”De visste att jag är svensk.”? Ska man verkligen vara stringent när det gäller tempus?
Vad är skillnaden i innebörden i meningarna ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerar mat.” och ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerade mat.”?
Är det verkligen korrekt att använda ”väl” som en neutral tidsangivelse som till exempel ”När olyckan väl hände” eller ”När kriget väl inleddes.”?
Lär dig mer om tempus
Läs artikeln Tempusfrågor i svenskan av Monica Äikäs, från Språkbruk (från 2018).
Läs artikeln Tiden kan ställa till det – för både läsare och skribent av Eva Mårtensson, från Journalisten (från 2006).
Läs Språkkrönika: Historiskt presens skapar spänning av Cecilia Christner Riad från Dagens Nyheter (från 2020).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Skyltar och lappar med uppmaningar finns överallt. Men en uppmaning eller order kan uppfattas som anklagelser och orden ”tack” eller ”vänligen” gör det sällan bättre.
– Det som händer här är något slags kravställande. Det är en order. Och det går också att läsa det nästan som en anklagelse om att du tänkte bete dig fel och nu kommer vi och tillrättavisar dig, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Skyltspråk kan också upplevas som gammaldags
– ”Missbruk beivras” är ju inte ett uttryck som många använder till vardags, säger Emmy Rasper, programledare.
Lär dig också om varför skyltar på engelska upplevs som vänligare än skyltar på svenska, och hur fel det kan bli när vi översätter ett budskap direkt från svenska till engelska. Dessutom försöker vi reda ut vad skyltar som handlar om rastning av hundar egentligen försöker förmedla.
Språkfrågor om skyltspråk
Lyssnaren Erik stör sig på skyltar som uppmanar till ett visst beteende, och som tackar för en tjänst som ännu inte är genomförd. Varför kan förment trevliga budskap uppfattas som otrevliga för vissa?
Är skyltar med budskap på engelska ofta trevligare än skyltar på svenska?
Varför står det ”wash me with love” på en tröja? Är det en trend som vi behöver vänja oss vid?
Lyssnaren Olle undrar varför man ibland skriver ”tag” istället för ”ta”, exempelvis ”Tag en banan!” i affären. Han tycker att det låter gammaldags och lite snobbigt.
Bengt undrar varifrån e:et i ”säljes”, ”köpes” och ”hyres” kommer?
Vad betyder egentligen skyltar om att ”rastning av hundar förbjuden”. Menar man egentligen att hunden inte får kissa och/eller bajsa på en viss plats, och varför skriver man inte det i så fall?
Lär dig mer om skyltspråk
Läs artikel om skyltspråk En bild säger mer än tusen ord – likaså en skylt, av Maria Löfdahl, från ISOF, (från maj 2020).
Läs den norske språkforskaren Jan Svennevigs vetenskapliga artikel om skyltar (från april 2021).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Splittrat regn, moln som sjunker ihop, snösmockor och vädervarningar. Hör om orden och uttrycken som används för att beskriva väder, från SMHI:s sakliga facktermer till kvällstidningarnas löpsedlar.
– Det finns en härlig språklig kreativitet i löpsedelsord som snösmocka och stökväder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Till skillnad från kvällstidningarnas kreativa väderspråk arbetar SMHI med att ge väderprognoser med ett sakligt språk. På myndigheten finns ett kompendium från 1984 som ger vägledning vid språkliga diskussioner.
– Vi har ett jättekompendium rån 1984 som vi ofta går tillbaka till när det kommer upp språkdiskussioner. Vi har förnyat det gång på gång, men går ofta tillbaka till det här ursprungsdokumentet, säger Kristin Hallberg, prognosmeteorolog på SMHI.
Språkfrågor om väder, SMHI, snö och regn
Varifrån kommer orden snösmocka? Hur uppkom det och hur gammalt är det?
Varför säger meteorologer “nysnö”, all snö som faller är ju ny?
Vad menar meteorologerna när de säger “splittrat regn” och är det samma sak som ”spridda skurar”?
Varför heter det snålblåst och hundväder?
Har ”ur” i uttrycket ”ur och skur” något att göra med väderfenomenet när det är regn i hela luften?
Lär dig mer om väderspråk
Se filmen Vad är konvektion? från SMHI (från maj 2020).
Läs artikeln Väderspråk: vad betyder orden? från SMHI.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristin Hallberg, prognosmeteorolog från SMHI. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Ankkurva, barntorped och demure – årets nyord är här! Hör Språkets nyordspanel hissa och dissa orden som lyckats ta sig in på 2024 års lista.
– Jag tänkte på att den var väldigt kontrastrik, säger Tara Moshizi, kulturjournalist på Dagens Nyheter. Det var många ord som kretsade kring yta och trender på sociala medier; soft girl, grisch, ultrasnabbt mode och looksmaxing. Det känns lite som att bläddra i ett modemagasin. Sedan har vi den totalt raka motsatsen, det är krig och kriminalitet och ord som barntorped, gisslandiplomati och drakdrönare.
– Man slås ju av hur samhället präglar språket, för många av de ord som finns med är ju intimt sammanbundna av den samhällsutveckling som vi ser, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademien.
Panelens favoritnyord
Sara Lövestam, språkvetare och författare, har fastnat för ordet ankkurva, alltså en graf som visar utbud och efterfrågan på solenergi.
– Det handlar om att jag flyttade till hus för två år sen, då har jag blivit mer intresserad av energipolitik och energipriser.
David Håkanssons val föll på nyordet umarell, som är ett inlån från det norditalienska språket emilianska.
– Det betyder alltså äldre man som på plats följer byggen i det offentliga rummet, säger han.
– Ni kanske inte kan tro det, men jag är lite av en umarell säger Emmy Rasper, programledare.
Det är ju så spännande att se hur det går och hur mycket de har grävt och vad som har hänt sen sist...
De nyorden kommer vi fortsätta använda
Hör också hur bra koll panelen har på gamla nyord - vet de vilket år olika ord lyckades leta sig in på listan? Och vilka av årets ord tror de kommer leva vidare i framtiden.
– Ordet tiktokifiera har definitivt präglat mitt 2024. Det går inte att göra en intervju idag utan att ta upp tiktokifieringen eller AI-trenderna, säger Tara Moshizi.
– Jag väntar ju på att motsatsordet till AI ska etablera sig, och jag hoppas att det blir ”o-AI”. Lite som när man lägger upp nånting på instagram och skriver no filter, för det vanliga är att man lägger på ett filter. ”Nej, det här är inte AI” - det ordet, säger Sara Lövestam.
Läs mer om Nyordslistan 2024
Här är hela nyordslistan för 2024, från ISOF.
Här hittar du gamla och nya nyordslistor.
Medverkande: Sara Lövestam, språkvetare och författare, David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademien ochTara Moshizi, kulturjournalist på Dagens Nyheter. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Emmy Rasper tipsar om sitt nya program Relationerna. Lyssnarna ställer frågor som handlar om relationer. Psykologerna Stina Hindström, Per Naroksin och Hana Jamali svarar.
Jul firas i hela landet, men hur man pratar om julen skiljer sig åt mellan olika dialekter. I Vetlanda kallas prinskorv för pelingar, i Jämtland firas sjursmäss och i Skåne är ett hem julavuret.
– När man säger att det är julavuret så säger man att det är julablivet. Det är ordnat så att det stämmer med jul, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Eller juligt! säger Emmy Rasper, programledare.
Lär dig också om var och när man firar lillejul och hur Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” låter på jamska.
Språkfrågor om julen i dialekterna
Malva undrar om begreppet lilljulafton, som för henne är dagen före julafton, används också i andra delar av landet än Skåne.
Isabella berättar om att julavuret är ett begrepp som använts av hennes släkt, som benämning på att något är “juligt”. Används begreppet på andra platser och varifrån kommer det?
Jörgen skriver på jamska: Hen i jamtlann fi'ir mae sjursmäss dan fö'ör juLafta. Er da nauge som da fi'ir på aenner staeLa i lanne? (Alltså, firas sjursmäss dagen före julafton någon annanstans än i Jämtland?)
Jacobs mormor sa alltid “peling” till prinskorv och han undrar varifrån ordet kommer, om det finns i någon mer dialekt eller om hon vet av har hittat på det själv?
Johanna är uppvuxen i Finland där de sa julklaff till julklapp. Vad är den etymologiska förklaringen till att dubbla p blir dubbla f?
På värmländska använder man, i motsats till rikssvenska, bestämd form för jul och julafton. Elias undrar varför det är så? Finns det någon annan dialekt där man använder bestämd form för tidsuttryck?
Lär dig mer om dialektala julfrågor
Läs blogginlägg om Lillejul, lilla jul och lilla julafton av Anders Thunvall från ISOF (från 2015).
Läs bok om hur man använder nominalfraser i olika dialekter (på engelska) av Östen Dahl.
Lyssna på när Leif Landin läser Viktor Rydbergs ”Tomten” på jamska från P4 Jämtland.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Hör sanningen bakom ord som lovikkavantar, olle och underställ. Dessutom om vad som är skillnaden på en huva och en luva, och varför du kan kalla din granne för en skitstövel.
– Det är ett sätt att bilda nya skällsord. Och man kan väl säga att kreativiteten när det gäller att hitta på nya nedsättande ord verkar vara obegränsad, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Lär dig också om de korrekta benämningarna för olika vintriga klädesplagg, och varför de heter som de gör. Varför kallar vi till exempel en ylletröja för ”olle”?
– Kapten Gustaf Adolf Olsson införde den långärmade stickade ylletröjan i armén omkring år 1900. Så ollen är uppkallad efter honom. Och så finns det en stickad yllemössa som också användes i armén, den kallas Olles brorsa, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om vinterkläder
Mattias undrar vad skillnaden på en luva och en huva är?
Erland undrar varifrån uttrycket ”bylsa på sig” kommer?
Morris vill veta det svenska namnet på ett tröja med luva och dragkedja, det man på engelska kallar ”zip-up hoodie”?
Blenda undrar hur gammalt ordet underställ är i svenskan? I hennes hemland Norge finns ordet ”understell” men det betyder chassi eller underrede på en bil.
Kerstin vill veta varför vi kallar en tjock ylletröja för Olle, yllesockor för raggsockor och yllevantar för Lovikkavantar?
Evelina undrar om det finns ett gemensamt namn för när ett klädesplagg används som skällsord, till exempel kjolstyg och skitstövel.
Lär dig mer om vinterkläder
Läs om, och se hur den första ollen såg ut.
Läs om Lovikkavantens historia.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil – finns det några gemensamma nämnare?
– Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sällan. Man får snarare läsa ut ett resonemang om språk, säger Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.
Lär dig också om vilka kriterier som styrt valet av pristagare under de 120 år som Svenska Akademien delat ut Nobelpriset i litteratur. Från idealistiska riktlinjer i början av 1900-talet till ett större fokus på vittneslitteratur under 2000-talet.
Fosse, Lagerlöf och Johnson
Med utgångspunkt i de tre Nobelpristagarna Jon Fosse, Selma Lagerlöf och Eyvind Johnson söker vi svar på hemligheterna bakom pristagarnas språk.
– I slutändan handlar det mycket om effekten hos läsaren. Ger ord, meningar, ljudstruktur och rytm en upplevelse hos läsaren som är någonting speciellt? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Språkfrågor om Nobelpristagarnas språk
Johan har svårt att sätta ord på varför han tycker så mycket om den norske författaren Jon Fosses böcker, vars språk upplevs som rätt speciellt. Vad är det han gillar så mycket?
Björn undrar varför Fosse skriver utan punkter?
Kristina undrar om man kan modernisera en bok genom att ändra i språket utan att författarens stil går förlorad?
Tova undrar om meningen ”På vägen dit mötte dem olyckan” i Selma Lagerlöfs bok ”Gösta Berlings saga” är korrekt. Kan man verkligen skriva så?
Karin upplever att det har blivit lättare att läsa Nobelpristagare och undrar om Svenska Akademien har ändrat smak över åren?
Lär dig mer om Nobelpristagarnas språk och Nobelpriset i litteratur
Läs om alla Nobelpristagare i litteratur från Svenska Akademien.
Se dokumentären Harry och Eyvind - Nobelpriset som förstörde allt från SVT (september 2024).
Läs Kjell Espmarks översikt av vilka kriterier som gällt för Nobels litteraturpris från Svenska Akademien och Norstedts Förlag (från 2001.)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor i litteratur vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Förortssvenskan har uppstått på kort tid och är en sociolekt som talas av fler än svenskar med utländsk bakgrund i orten. Hör om slangorden, ordföljden och satsmelodin som utmärker förortssvenska.
– Man pratar om kodväxling, att man har tillgång till flera olika register. Vilka personer kan jag prata med på vilket sätt? Det är en social och språklig skicklighet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Skådespelaren och komikern Big O talar förortssvenska men kan växla till standardsvenska när det krävs.
– När jag ringer till myndigheter försöker jag vara så tydlig som möjligt. När jag jobbar kan jag vara riktigt ”svensk” och jag kan också vara riktigt ”orten”. Ibland frågar folk mig, vem är du egentligen?
Det definierar förortssvenska
Men det handlar inte bara om att använda ord som är typiska i förortssvenskan.
– Förortssvenskan har en annan prosodi jämfört med andra talspråksvarianter av svenska. Den har en annan rytm, som kan framstå som lite hackig och brukar kallas för staccatoartad. Och V3-ordföljd, verbet på tredje plats, är typisk för förortssvenska, säger Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning.
Språkfrågor om förortssvenska, orten och ortiska
Linda har noterat att inte bara svenskar med utländsk bakgrund talar förortssvenska och undrar om det svenska språket är i ett skede av förändring?
Mikael jobbar som jobbcoach för invandrare och vill hjälpa dem med den så kallade V2-regeln, verbet på andra plats. Finns det någon tumregel?
Johan tycker sig ha sett en förändring i användningen av ordet förorten, till att fler säger orten. Stämmer det? Och finns det också en betydelseförändring?
Lär dig mer om förortssvenska och ortiska
Läs om artikel om Förortssvenska från ISOF, (januari 2022).
Se tv-programmat Kulturnyheterna special: Prata svenska! från SVT, (april 2024).
Se nyhetsinslag Språkforskaren: Staccato-rytmen sprider sig i svenska språket från SVT, (april 2024).
Läs artikel Att uppfatta nyanser i förortssvenska är viktigt för att inte stigmatisera ungdomar från Skolverket (februari 2024).
Lyssna på poddavsnittet Kajsa Ekis Ekmans ortensvenska, språkslarvet hos unga, engelskan invaderar, lata fransmän och är svenskan hotad? från Fokuspodden (februari 2024).
Gäster: Big O, skådespelare och komiker och Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Läs- och skrivsvårigheter förekommer överallt, och har ingenting med intelligens att göra. Lär dig om vad som gör att vissa har problem med skrivning och läsning och vilka hjälpmedel som fungerar.
– En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempel att lyssna på ljudböcker, säger Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk och legitimerad logoped.
Dyslexi på olika språk
Antalet dyslektiker i olika språkområden är ungefär fem till tio procent av befolkningen, oavsett var i världen man befinner sig. Men olika skriftspråk är olika svåra att lära sig för den med dyslexi.
– I engelska är det är väldigt svårt att bara höra ett nytt ord och sen veta hur det ska stavas, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Stavningen i språk som spanska och finska är lättare och det beror på att de har en grund ortografi, det vill säga att språkljuden har en tydlig och konsekvent stavning.
Dyslexi har inte med dumhet att göra
– Dyslexi är inte kopplat till intelligensnivå. Det finns inget samband. Man kan ha dyslexi oavsett intelligensnivå, säger Sanna Kraft.
Språkfrågor om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter
Det kinesiska skriftspråket är inte ljudande. Betyder det att dyslexi inte finns på kinesiska?
Vilka språk har en dyslektiker lättast respektive svårast för?
Varför stavas inte april med två L?
Varför inför vi inte en ny svenska utan alla krångliga stavningar?
Lär dig mer om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter
Läs artikeln Tre unga berättar ärligt: Så är det att ha dyslexi från Expressen (januari 2021).
Läs mer om Sanna Krafts forskning om hjälpmedel för dyslektiker, från Linnéuniversitetet.
Läs mer om Dyslexi på olika språk från Dyslexiförbundet (från 2011).
Gäst: Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och legitimerad logoped. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Rackabajsare, sumprunkare, sjangdobel och pillemarisk är några av svenskans konstiga ord. Vad har de gemensamt och varför uppfattar vi dem som konstiga?
– Konstiga ord är ofta en sammansättning av två delar som man inte riktigt får ihop. Men det kan också vara något roligt och udda med ljudstrukturen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Språkfrågor om konstiga ord
Varifrån kommer ordet “rackabajsare” ifrån och hur används det?
Vad betyder ordet “sjangdobel” och var kommer det ifrån?
Varifrån kommer modejang/modichang? Hur används det och hur ska det stavas?
Varifrån kommer ordet “pillemarisk” och vad betyder det?
Varför heter det “ingefära” på svenska?
Varifrån kommer ordet ”kastrull”, från kasta och rulla?
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens.
– När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.
Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.
– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.
Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiska
Vad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?
Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?
Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?
Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?
Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?
Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologi
Se när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).
Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).
Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.
Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)
Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Slangorden ”lajban”, ”fräsig” och ”skiva” var en gång i tiden supertrendiga. Nu är de helt ute. Hör hur slangordens status kan förändras och varför vissa försvinner medan andra lever kvar.
– Det som är mest inne nu blir mest ute snart, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Men det finns också exempel på slang som överlevt flera generationer och som man kan höra än idag.
Språkfrågor om gammal slang och ungdomsspråk
Under 50-talet var ordet lattjo ett modeord för kul och rolig. Sen blev det lajban. Var kommer orden lattjo och lajban ifrån?
Lyssnaren Jannes föräldrar var gamla och gammalmodiga och brukade använda ordet fräsig när de skulle beskriva något positivt. Vad är bakgrunden till ordet fräsig?
En skiva var en liten fest i hemmamiljö, medan skutt var en stor fest på lokal. Men finns det någon som använder de orden fortfarande?
Lyssnaren Henrik undrar varför ordet baxa, som han använde som ung, uppfattas som ett nytt ord idag.
Varifrån kommer uttrycket ”Yes box” och vad betyder det?
Dagens stockholmare pratar inte som man gjorde i gamla pilsnerfilmer. Vad har hänt med stockholmskan?
Lär dig mer om gammal slang och ungdomsspråk
Läs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)
Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Vad betyder slay, skibidi, no cap och demure? Förstå vad generation alfa och generation z säger och hur memes, tiktok och andra sociala medier påverkar deras språk.
– Generation alfa tar emot information väldigt snabbt. Om man ska nå fram får man inte tråka ut dem, då svajpar de vidare. Det är verkligen en svajp-generation, säger Gustav Stjernkvist, reporter och programledare på Juniornyheterna som gör nyheter för generation alfa.
Generation Alfa växer upp som så kallade ”digital natives” med internet och sociala medier som en självklar del av livet. Det gör att de snabbt plockar upp nya slanguttryck och engelska ord.
Gamla ord används på nytt av generation alfa och generation z
– ”Slay” är ett ord som har en lång historia som slang. På 1920-talet sa man ”You slay me” för att någon var rolig.”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Ord som wack, cringe och flexa används mycket av generation alfa, men de har snott dem från generation z, säger Gustav Stjernkvist.
Populära slanguttryck och fraser från generation alfa och generation z som du får svar på i avsnittet.
Skibidi
Slay
Demure
Main character energy
Sigma
Alpha
No cap
Gen z wrote the script
Wack
Flexa
Ohio
Lit
Rizz
Grisch
Språkfrågor om ungdomsslang och ungdomsspråk
Hur hade biskop Johan Dalman, som gjort en video där han använder generation alfas språk, låtit om han hade gjort samma sak för hundra år sedan?
Varför säger unga personer ”Hade jag fått låna din handväska till Berlin” och ”Hade du kunnat köra mig till Arlanda på torsdag”, är det en ny språktrend?
Lär dig mer om generation alfa och generation z och ungdomsslang
Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.
Läs mer om olika generationer i artikeln Generationer genom historien: från den förlorade till Alfa från Nationalencyklopedin (mars 2024).
Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).
Läs artikel What Are The ‘When Gen-Z Writes The Marketing Script’ Memes About? från Forbes, (från september 2024).
Språkvetare: Susanna Karlsson (generation X), docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Gustav Stjernkvist (generation Z), programledare och reporter på Juniornyheterna. Programledare: Emmy Rasper (generation Y.)
Uttalet av Kamala Harris namn har blivit en politisk fråga, namnet Karen har blivit ett tillmäle och namnen Amaryllis och Boycott har blivit substantiv. Alla är namn som blivit mer än bara namn.
– Uttalet av Kamala har blivit extra känsligt eftersom Trump har gjort en grej av att medvetet feluttala hennes namn på olika vis. Det har kommit in en politisk aspekt av det här, säger Lena Olausson som är språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR.
Men vad avgör egentligen hur ett namn eller förnamn ska uttalas?
– Det korrekta uttalet är det som personen med namnet själv använder, säger Lena Olausson.
När namn blir ord – eponymer
Eponymer eller deonymer är substantiv som härstammar från personnamn. Exempel på eponymer är amaryllis, bojkott, makadam, saxofon, quisling och pralin – alla tidigare namn som idag används som substantiv.
Språkfrågor om namn, förnamn och eponymer
Namnet Quisling har blivit en eponym och betyder i dag förräderi. Finns det andra namn som blivit ord på samma sätt, men där ursprunget ofta är okänt?
Ordet ”sunigt” betyder att något är töntigt. Varifrån kommer ordet och hur utbredd är användningen av det idag?
Varför uttalas Macron på ett franskt sätt i Sveriges Radio, medan andra namn ofta anpassas till svensk språkmelodi?
Varför heter så många Björn men inte Räv? Vad avgör om ett djurnamn kan bli ett förnamn eller efternamn?
Det verkar finnas ett mönster för var betoningen i dubbelnamn ligger. För mansnamn ligger betoningen på det andra namnet, medan betoningen för kvinnonamn ligger på det första namnet. Varför är det så?
Lär dig mer om namn och förnamn
Utforska fler frågor om om förnamn och namn hos ISOF, institutet för språk och folkminnen.
Här kan du söka hur många som har ett visst namn i Sverige via Skatteverket.
Intresserad av fenomenet ”Karen” – läs mer i artikeln What exactly is a ”Karen” and where did the meme come from? från BBC, (från juli 2021). Läs även The year of Karen: how a meme changed the way Americans talked about racism från The Guardian (från december 2020).
Vill du veta mer om den politiska diskussionen om uttalet av Kamala Harris förnamn – läs artikeln How to say ”Kamala” and why it makes a difference från NPR (från augusti 2024).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Olausson, språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR. Programledare: Emmy Rasper.
Från 60-talets enkla ”yeah, yeah”, via Bob Dylans Nobelpris i litteratur, till Taylor Swifts låttexter som hyllas av fans världen över. Upptäck hur låttexter speglar vår tid och formar vår kultur.
– Det är ett underbetyg åt akademisk forskning att sångtexters betydelse inte uppmärksammats mer, säger Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.
Låttexter från svenska artister på engelska
Svenska artister har sedan 60-talet skrivit låttexter både på svenska och engelska. Lars Lilliestam har studerat hur språkvalet påverkar innehållet i sångtexterna.
– När svenska artister sjunger på engelska blir det mycket I, me, we och you. Alltså ganska neutrala texter, som inte utspelar sig på någon bestämd plats, säger han.
När artisterna skriver på svenska blir texterna mer detaljerade och innehåller oftare referenser till platser och namn.
– Håkan Hellströms texter till exempel, de är ju ditspikade på olika gator och spårvagnslinjer.
Artisten och författaren Annika Norlin skriver låttexter på både engelska och svenska.
– Att skriva på engelska och svenska är som att använda två olika instrument, säger artisten Annika Norlin.
Språkfrågor om låttexter och musik
Varifrån kommer ordet slagdänga?
Markus Krunegård sjunger meningen ”Kommer härifrån, kommer aldrig härifrån”, hur går det att förstå den språkliga konstruktionen?
Varför används ”yeah” så ofta i sångtexter?
Mer om låttexter och språket i musiken
Läs boken Vad gör vi människor med musik – och varför? av Lars Lilliestam, Ejeby förlag, (från 2024).
Hitta Lars Lilliestams publiceringar via Göteborgs universitet.
Lyssna på Annika Norlins musik.
Läs Ny studie: Låttexter har blivit mer enformiga, arga och personliga, artikel från Dagens Nyheter, (från april 2024).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Annika Norlin, artist och författare. Programledare: Emmy Rasper.
Politiker använder språkliga knep för att styra dina tankar. Upptäck de dolda strategierna bakom fraser som: ”Det är dåligt nu, men med oss blir det bättre.”
– Det där är ett grundläggande politiskt supernarrativ. Det ligger deras intresse att säga att det är dåligt nu. Men om man granskar det som tas för givet, visar det sig att det inte alltid stämmer, säger Anna Wallberg Gustafsson, docent i svenska och författare till ”Vad gör språket i politiken?”.
Genom att inte säga allt rakt ut låter politiker dig som mottagare fylla i luckorna själv, vilket förstärker upplevelsen av att budskapet är sant och relevant.
– Om du själv måste tolka in saker så blir du samtidigt medskapare och det känns som att du har tänkt tanken själv, säger Anna Wallberg Gustafsson.
Det underförstådda kan därmed bli ett kraftfullt verktyg för att påverka uppfattningar utan att öppet formulera kontroversiella ståndpunkter.
Språkfrågor om politiskt språk
Vad innebär den retoriska figuren ”entymem” och vad är koppling till populism?
Vad betyder egentligen ”robusthet”, ett ord som politiker och media använder allt oftare?
Vad betyder egentligen ”trop”, som används i många politiska och ideologiska sammanhang?
Varifrån kommer ordet ”hjärntvättad”, och skulle det inte kunna ha en positiv betydelse – en renare hjärna?
Mer om politiker och språk
Läs boken Vad gör språket i politiken? av Anna W. Gustafsson, utgiven av Morfem (2024).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst: Anna Wallberg Gustafsson, docent och lektor i svenska vid Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ordet ”om” kan fungera som bland annat preposition, subjunktion och adverb. Att ”om” kan ha så många olika funktioner gör ordet mångsidigt men också svårtytt. För vad betyder ”om” egentligen?
– Trots att ordet ”om” verkar ha många olika betydelser, tror jag att det finns en underliggande, mer abstrakt betydelse som binder dem samman, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Är du en av de i Sverige som tänkt mest på ”om”?
– Förmodligen.
Språkfrågor om om
Vad betyder ordet ”om”? Varför har det så många olika funktioner?
Varför heter det ”omvänd” och inte ”vänd om” i religiösa sammanhang?
Beroende på hur ”läst om boken” betonas betyder det olika saker, varför är det så och vore det inte bättre om det gick att skriva på olika sätt?
Har ordet ”huruvida” blivit vanligare och varför används det istället för ”om”?
Vad betyder ”omm” och när används det?
Varifrån kommer uttrycket ”det går om” i betydelsen ”det går över”?
Mer om om
Läs om om i Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien.
Läs om om i Svenska akademiens ordbok
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Bokstäverna C, Z och X är överflödiga i det svenska alfabetet. Deras närvaro beror på att vårt skriftsystem är över 3000 år gammalt. Är det dags att modernisera och anpassa alfabetet för svenskan?
– Vårt alfabet är inte helt anpassat efter det svenska språket. Det hade varit toppen om vi hade haft egna bokstäver för ng-ljudet, sch-ljudet och tje-ljudet, säger Sara Lövestam, författare och språkvetare som är aktuell med en ABC-bok för vuxna.
Det svenska alfabetet har sina rötter i det feniciska alfabetet, som är över 3000 år gammalt. Därefter har det utvecklats och anpassats av grekerna, etruskerna och romarna.
–Vi har ett skriftsystem med en lång historia, och mycket har hänt under tidens gång som har påverkat det. Det har gjort att alfabetet blivit lite konstigt när tecken och ljud inte hänger ihop, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Språkfrågor om alfabetet
Varifrån kommer uttrycken ”sätta P för” och ”något är B”?
Vem äger egentligen vårt alfabet? Och vem skulle kunna förändra alfabetet.
Varför liknar lilla l det stora I i det svenska alfabetet?
Varför är bokstäverna i alfabetet ordnade i just den ordningen?
Varför har inte alla nordiska språk samma alfabetiska ordning? På svenska och finska är det å, ä och ö sist, medan det i danska och norska är æ, ø och å.
Hur länge har bokstaven Q funnits med i svenska alfabetet och varför är den kvar när den nästan inte används längre?
Vilken bokstav kan bli nästa att införas i svenska alfabetet? Vilka ljud eller uttal saknar bokstäver?
Mer om alfabetet och bokstäver
Läs ABC-bok för vuxna. Hur bokstäverna uppkom och vad de gjort sedan dess av Sara Lövestam, Bonnier Fakta (från 2024).
Se Varför är det så ont om Q? Hans Alfredson läser ur sin egen bok, från SVT Play (från 1976).
Se Lennart Hellsings ABC Tecknad film av Per Åhlin som bygger på Lennart Hellsings ABC-bok, från SVT Play (från 1993).
Lyssna på programmet Alfabetet i P3, ett program från 2014 om det svenska alfabetet.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare och språkvetare. Programledare Emmy Rasper.
Språkliga missförstånd beror ofta på att ord har flera olika betydelser eller nyanser. Och missförstånd kan leda till konflikter. Kan man verkligen passa sina egna barn?
En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angående ordet ”passa” och om det kan användas för att beskriva att man tar hand om sina egna barn. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut olika betydelser av verbet ”passa” men tror inte att det kommer lösa parets konflikt.
– Språkvetenskapligt finns det ett intressant resonemang om varför de blir oense, men det hjälper dem inte att bli ense, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om ord som har flera betydelser och kan orsaka missförstånd
Kan man använda uttrycket “passa barn” för sina egna barn, eller är det reserverat för andras barn?
Vad är bakgrunden till att ordet “orka” används som en uppmaning eller uttryck för frustration?
Hur kan betydelsen av ofta ändras beroende på var i en mening det förekommer?
Vad menar politiker och andra när de pratar om “vanliga människor”? Finns det en specifik grupp som avses?
Är det korrekt att använda ordet “sympatisk” för att uttrycka stöd för en idé, eller bör man säga “jag känner sympati för din idé”?
Varifrån kommer uttrycket “jag köper det” och när började det bli vanligt att använda det för att uttrycka acceptans?
Mer om ord och uttryck som orsakar debatt
Lyssna på Debatt: Finns ”vanligt folk” från Studio Ett, Sveriges Radio (augusti 2024).
Läs Vad gör alla ovanliga människor hela dagarna? ledartext av Susanne Nyström, Dagens Nyheter (augusti 2024).
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ingen har latin som modersmål och latin kan därför ses som ett dött språk. Men latinet lever i allra högsta grad runt om i Sverige och världen. Hur ofta tänker du på latin?
– Latin är något som jag hela tiden blir påmind om. Det finns runt omkring oss, språket är fullt av latin, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Latin och romarriket
Under romarriket var latin det språk som hade mest makt och språket spreds över Europa och världen.
– Språkspridning kommer med spridning med makt. Det går att dra paralleller till engelskan, som spreds med den brittiska kolonialismen och på samma sätt spreds latin för över 2000 år sedan, säger Susanna Karlsson.
Latin i Sverige idag
Latinska ordspråk och uttryck som ”carpe diem”, ”ad hoc”, ”de facto” och ”vice versa” används i dagens Sverige, och många företag har namn som är inspirerade av latin.
– Vi tycker att latinska namn låter tjusigt, vederhäftigt och lärt. Så svaret på frågan ”Är latin ett dött språk?”, är nej, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om latin förr och idag
Hur är latins status i idag?
Hur ska latinska substantiv som centrum, museum och andra ord som slutar på -um böjas i plural på svenska?
Vad betyder den latinska förkortningen mors i medicinska sammanhang?
Ordet mondän finns i olika varianter på svenska, engelska och franska, och kommer från det latinska ordet mundanus. Men hur kommer det sig att mondän på svenska betyder fin och elegant medan ordet mundane på engelska betyder tråkig och vardaglig?
Vad har ordet snuttifierat för ursprung och finns det fler ord i svenskan som är bilade av svenska ord och latinska ändelser som -fierat?
Varför väljer många företag namn som låter som latin?
Mer om latin
Läs: Boken Vårt antika modersmål av Alf Henriksson
Läs: Boken Asterix - latinska citat med förklaringar
Läs: Artikeln Studenterna som väcker liv i latinet
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd.
– Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.
Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.
Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket
– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.
Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyr
Språkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språket
Varför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?
Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?
Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?
Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?
Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?
Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?
Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?
Lär dig mer om prepositioner
Läs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.
Att framstå som osäker, feg eller otydlig med sitt språk är det få som eftersträvar. Men språkliga markörer som signalerar osäkerhet är superviktiga för den mänskliga kommunikationen.
Att säga “jag tänker att” istället för “jag tycker att” kan väcka irritation hos en del lyssnare. Men osäkerhet och vaghet i språket har en viktig funktion och kan göra påståenden mer sanna och tydliga.
– Att markera att man har brist på evidens är att vara ansvarstagande, säger Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet.
Kan vaghet i språket var bra?
– Det hade varit fruktansvärt arbetsamt kommunikativt om vi var tvungna att vara superspecifika och superprecisa hela tiden när vi pratade. Den mentala belastningen hade undergrävt alla möjligheter till kommunikation. Så vaghet i språket är jättebra, säger Martin Kaså.
Språkfrågor om osäkerhet och vaghet i språket
Varför lägga till ett “kan jag tycka” efter ett påstående? Vad signalerar det och har det blivit vanligare?
Antyder frågan “Kan du inte skicka saltet?” en artig vaghet eller är det tvärtom en ganska burdus uppmaning?
Är uttrycket “detta är inte helt ovanligt” ett fegt uttryck som visar att man inte står för det sagda?
Varför upplever en del att uttrycket “jag tänker” signalerar osäkerhet?
Kan det signalera otydlighet att det att säga “jag har varit tydlig med”?
Varifrån kommer det skånska dialektordet skidd som betyder feg?
Mer om modalitet och osäkerhet i språket
Läs artikeln Jag kan tycka att, en gardering på modet? , sidan 73, av Lena Ekberg, från ”Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk”, utgiven av Lunds universitet (från 2010).
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ordklasskapitlet om pronomen är det längsta och det svåraste att hänga med i. Språket rivstartar säsongen med en riktigt mastig och komplex grammatiklektion om användning av pronomen.
– Jag brukar säga till mina studenter att om ni inte vet vad något är när ni ska dela in i ordklasser så är det antingen ett pronomen eller ett adverb, för de är väldigt konstiga och har många interna små grupper inom sig, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
I detta avsnitt diskuterar vi de olika typerna av pronomen i svenska språket och deras användning.
Språkfrågor om pronomen och deras korrekta användning
Varför blandar en del ihop pronomenen ni, du, er och din? Hur ska pronomen användas korrekt i olika sammanhang?”
Varför används pronomenet han ibland som objektsform som till exempel “Jag gav den till han”?
Varför har engelskan inte olika pronomen för du och ni, som vi har i svenskan, utan bara pronomenet you?
Varför kan vissa verb ta ett pronomen som lägga sig, tvätta sig eller resa sig, men andra verb inte alls kan det som tex promenera sig eller springa sig?
Ordet barn är neutrum och borde då refereras till som det, men ofta används istället pronomenet hen i texter, varför?
Hur ska mig, dig och sig uttalas om man sjunger äldre sånger? Och har uttalet av dessa pronomen varierat över tid?
Mer om ordklassen pronomen
Läs kapitlet om pronomen i Svenska Akademiens grammatik (kapitel 5).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Bubblan, Paddan och Fimpen är smeknamn för olika äldre bilmodeller. Kanske var den språkliga kreativiteten större förr, men nutidens omställning till eldrivna fordon kräver också nya ord.
– Så fort det sker en teknikutveckling behöver vi nya ord. När det händer saker med bilarna händer det saker med språket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Språkfrågor om bilar
Förr var det vanligt att ge bilar och bilmärken smeknamn, varför är det inte lika vanligt idag?
Varifrån kommer slangordet båge för motorcykel?
Borde det inte finnas ett eget ord för att ladda sin elbil? Lyssnaren Peo har ett förslag: batta.
Vad kan situationen när man hamnar bakom en långsammare bil och inte kan köra om för att andra bilar redan kör om i vänsterfilen, kallas?
Varför heter det kofångare?
Är det korrekt att besikta eller besiktiga bilen?
Varifrån kommer ordet mack i bensinmack?
Mer om bilspråk och smeknamn på gamla bilmodeller
Läs artikel om äldre smeknamn på bilmodeller från Länstidningen Östersund (från juli 2009).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel.
– Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.
Språkfrågor om ljudsymbolik, fonestem och ikonicitet
Kan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta? Eller gl- som i ord som glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.
Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång.
Finns det fonestem i alla språk?
Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och skolk?
Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?
Lär dig mer om ljudsymbolik
Titta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).
Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).
Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.
Att slänga sig med ordspråk kan vara bekvämt och ett effektivt sätt att uttrycka något kärnfullt. Samtidigt kan användningen av ordspråk får dig att uppfattas som överlägsen och irriterande.
– Ibland kan det vara jobbigt att gå in i någon annans problem eller delta för mycket, då kan ordspråk vara ett sätt att distansera sig och göra det till något mer allmängiltigt, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om ordspråk
Hur skiljer sig ett ordspråk, ett ordstäv och ett talesätt från varandra?
Vad är grejen med att äldre släktingar ibland vill ge råd genom att slänga fram ett gammalt ordspråk?
Vad betyder ordspråket “Surt sa räven om rönnbären”? Rävar kan ju inte klättra i träd, är det egentligen tranbär som avses?
Är det stora likheter eller olikheter länder emellan när det kommer till ordspråk? Kan man hitta kulturella särdrag genom att titta på länders ordspråk?
Håller de äldre ordspråken på att dö ut? Kommer det nya ordspråk?
Vad innebär ordspråket “Davids höns var under isen”? Varför motar man just Olle i grind och varför tar man just Mats ur skolan? Finns det andra ordspråk med personnamn i?
Mer om ordspråk, ordstäv och talesätt
Bok: Många krokar i långdansen, finlandssvenska ordspråk och talesätt, av Carola Ekrem från Svenska litteratursällskapet i Finland (från 2017).
Artikel: Ordspråk - mossbelupna moralkakor eller energibesparande visdomsord? (sidan 14) av Emma Sköldberg från tidningen Språkvård (från 1999).
Bok: Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna av Fredrik Ström, från Tidens förlag (från 1929).
Bok: Bevingade ord av Pelle Holm, utgiven av Bonnier (från 1989).
Avhandling: Ordspråk i bruk: Användning av ordspråk i dramadialog av Anders Widbäck, Uppsala universitet (från 2015).
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
“Hej hej”, “Godmorgon godmorgon” och “hörududu”. Vi upprepar oss ofta i språket men upprepningarna kan få olika konsekvenser.
– Om du visar att du blir glad av att se mig genom att säga “Hej!” och jag visar att jag blir ännu gladare av att se dig genom att säga “Hej hej!”, då är det en social transaktion som går åt rätt håll, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Språkfrågor om upprepningar
Frasen “hörududu” är ett exempel på en så kallad reduplikation. Varför hänger vi på fler du:n? Vad är det för fenomen?
I olika delar av landet lägger vi till “å dä”, “då´rå” eller “å så” i slutet på en mening. Till exempel “Jag gick på stan å dä”. Varför gör vi så?
Vad kallas kategorin med rimmade uttryck såsom “Smått och gott”, ”Böna och be” och Hux flux”?
Varför säger vi hej hej och inte bara hej?
Reduplikation är en språkvetenskaplig term. Men skulle det inte räcka att säga duplikation, som betyder upprepning?
Inom forskningen pratar man om replikation som i att återupprepa ett forskningsresultat för att det ska få legitimitet. Har det något med replik att göra, som väl är lika med ett yttrande? Är det en sammanblandning med ordet repetition?
Mer om upprepningar och reduplikation
Titta på ”Vad betyder “å dä” egentligen?” från podden Något Kajko (från november 2023)
Läs artikel The Nitty-Gritty on Reduplication: So Good, You Have to Say it Twice (på engelska), av Chi Luu från JSTOR Daily (från 2016)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar.
– Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Språkfrågor om kärlek
Vad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?
Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån?
En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?
Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?
Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?
Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?
Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?
Mer om kärlek, dejting och språk
Läs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper
Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål.
– Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt stort område, över halva Sverige, och det är klart att det finns otroligt mycket särarter här, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.
Språkfrågor om norrländska dialekter
Vad är gemensamt för de norrländska dialekterna?
Vilka dialektområden finns i Norrland?
Hur ser framtiden ut för dialekterna i Norrland?
Vad har ordet he för etymologi?
Varifrån kommer fenomenet att säga ett ”e” i slutet av en mening som till exempel ”gör int så där e”?
Varifrån kommer det att man säger ”en Erik” och ”a Anna”?
I skelleftebondskan kommer ord som anger ägande efter huvudordet. Är det typiskt för norrländska dialekter eller har det varit vanligt med efterställd bestämning av ägande i andra delar av Sverige i äldre tid?
Mer om norrländska dialekter
Läs om Norrländska mål från ISOF.
Kolla på Norrländskan förklarad med Jenny Nilsson, från UR (från 2020).
Läs krönikan Får man säga Norrland? av Sara Lövestam, från SvD (från april 2024)
Läs krönikan Det är o:et i orden som gör det av Sara Lövestam, från Svd (från januari 2024)
Lyssna De vill göra bondska trendigt – håller kurs för ungdomar nyhet från P4 Västerbotten (från oktober 2023)
Kolla på Dialekter har fått ett uppsving – musik och sociala medier har bidragit nyhetsinslag från SVT Nyheter Västerbotten med Lars-Erik Edlund (från juni 2023).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.
”Min mormor, född 1890, sa alltid...” så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.
”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”
Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!
Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar
”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”
”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?
”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?
”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?
”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”
”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”
”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?
”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?
Mer om äldre ord och uttryck
Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.
Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.
Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt.
– Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.
Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.
– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.
Språkfrågor röster och språket i radio och på tv
Vad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?
Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?
Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?
Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?
Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?
Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?
Mer om språket i radio och tv
Bok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).
Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).
Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).
Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.
Insekterna svärmar i språket. Följ med på insektssafari, från Strindbergs undersökningar av gullhöna och nyckelpiga till dagens fråga om vad människor som äter insekter ska kallas.
– Jag blev faktiskt påmyggad och avmyggad häromdagen, säger Ylva Byrman i veckans Språket.
Språkfrågor om insekter
Vad är historien bakom orden gullhöna och nyckelpiga?
Varför heter fjäril så olika saker på olika språk? Och varifrån kommer det svenska ordet fjäril?
Varför heter bålgeting just så?
Vad ska de som vill äta insekter kallas? Och vad ska de som vägrar att äta insekter kallas?
Hur har uttrycket “en fluga” i betydelsen en tillfällig trend uppkommit?
Varifrån kommer uttrycket “dags att mygga av” i betydelsen att man inte längre vill lyssna på någon?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Varg, sex, död och kroppsvätskor är områden där eufemismer och noaord har frodats. Fenomen som har många omskrivningar är ofta – eller har varit – tabubelagda.
Eufemismer och noaord är vanliga i vårt språk. Gå bort, besöka damernas, sjuttsingen är exempel på eufemismer.
– Det är sånt vi inte gillar att prata om, eller som vi pratar om hela tiden men som vi absolut inte vill benämna, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Språkfrågor om eufemismer och noaord
Varifrån kommer eufemismen ågren istället för ångest?
Varför uttalas eufemism med ett e- och ett u-ljud när till exempel Europa bara uttalas med ett e-ljud.
Är det sant att ordet “varg” från början var ett noaord, det vill säga en omskrivning som ersatt ett annat ord som man trott var farligt att använda?
En lyssnare vill införa ordet “eufemisera”, alltså ett verb av ordet eufemism. Vad tycker Språket om det?
Kan man säga att ordet “säkerställa” som ofta används av politiker är en förskönande omskrivning av ”försöka åstadkomma”?
Mer om förskönande omskrivningar, eufemismer och noaord
Krönika I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling av Leni Sundman, från YLE (från 2019).
Krönika Tabubelagt ämne får många synonymer av Lena Lind Palicki, från SvD (från 19 mars 2024)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Har du en gång sagt fel är det lätt att upprepa felet, framförallt om du tänker mycket på hur du inte ska säga. Dessutom är det bäst att rätta sig själv innan någon annan gör det.
– Det är lurigt att säga till någon annan att den sa fel. Man närmar sig den andras värdighet. Att korrigerar sig själv är socialt föredraget visar forskningen, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Språkfrågor om felsägningar
Varför kan det vara svårt att sluta säga fel även om man vet vad som är rätt?
Hur kan språkfel smitta?
Vad kallas fenomenet att kasta om stavelser eller ljud i ett ord och meningar? Som till exempel att säga “vad lukt det gottar”.
Är det verkligen rätt att kalla en ledstång för en handledare?
Varför är det lätt att blanda ihop vissa språkljud?
Varför uttalar en del ordet trilogi som triOlogi?
Varför uttalar en del ordet hovsam med ett å-ljud?
Mer om felsägningar
Lyssna på språkpodden ”Näst sista ordet” srån YLE som samlade in berättelser om saker lyssnare sagt eller hört sägas fel i offentliga sammanhang.
Lyssna på Felsägningar och lustigheter ur radions arkiv
Lyssna på Galna radiogrodor
Lyssna på Radiosportens grodor – lyssna, skratta
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.
– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Foster tjuvlyssnar på språk
Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.
– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.
Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling
Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.
Språkfrågor om barns språkutveckling
Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?
Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?
”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?
Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?
Mer om barns språkutveckling
Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.
Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).
Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.
Det finns språk utan räkneord, språk som är konstruerade utifrån toner, och ett språk som består av substantiv från franska och verb från cree. Språket korar världens konstigaste språk.
– ”Världens konstigaste språk” är kanske en problematisk rubrik? säger Emmy Rasper, programledare för Språket.
– Konstighet är relativt. Men tar man in 2000 språk och analyserar dem så finns det ändå språk som inte ligger så nära mitten utan är mer udda, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Det är Henrik tillsammans med Mikael Parkvall, lingvist från Stockholms universitet, som listar världens fem konstigaste språk.
Språk som vi pratar om i avsnittet: silbo, michif, russenorsk, tok pisin, solresol, chalcatongo mixtec, tyska, pirahã.
Mer om konstiga språk
Lär dig Michif, från The Virtual Museum of Métis History and Culture.
Läs om språket Solresol från Wikipedia.
Dokumentär om Pirahã Decoding Amazon: life of the Pirahã från Slice.
Databasen The World Atlas of Language Structures (WALS).
Läs Mikael Parkvalls krönikor i SvD.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mikael Parkvall, lingvist, vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.
Hur länge har människan rimmat? Hur många versmått finns det? Och varför är det så inne med fri vers nuförtiden? Språket tar fjäderpennan i handen och tar reda på allt om språket i dikten.
– Att säga att det har förändrat mitt liv är kanske att ta i, men det öppnande en ny värld för mig. Jag kommer antagligen börja skriva poesi, tyvärr, säger Ylva Byrman, angående att hon den senaste tiden har lärt sig mer om metrik.
Språkfrågor om dikt och rim
Vad är metrik?
Vad betyder de olika orden dikt, lyrik, poesi, poem och vers?
Hur länge har människan rimmat?
Vad finns det för olika rim?
Vad finns det för olika versmått?
Går det att skriva en drottkvätt på svenska?
När slutade dikter att främst vara skriven på bunden vers?
Vad är grejen med fri vers? Varför har det blivit det dominerande sättet att skriva dikt på?
Varför kan uppläsning av dikt låta så högtravande?
Mer om dikt, rim, verslära och poesi
Lyssna på Dagens dikt från Sveriges Radio.
En bok En enda dikt : i femtielva varianter av Lars Melin, från Morfem förlag (2023).
En bok Svensk metrik av Eva Lilja, från Svenska akademien (2006).
Dikter, låtar och poeter som nämns i programmet
Moster ester av Lennart Hellsing (tiradrim).
Blinka lilla stjärna (parrim).
Längtan till landet även kallad Vintern rasar med text av Herman Sätherberg. (korsrim).
Erikskrönikan en medeltida rimkrönika.
Vinden har vänt av Petter.
Näcken av Erik Johan Stagnelius.
Postludium av Tomas Tranströmer.
Skapelser av Malte Persson.
Han drunknade i Holms hav.
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap, vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Kommatecknet är ett skiljetecken som inte orsakar några stora diskussioner i Sverige. Annat är det i Danmark. Hör mer om det danska kommakriget och om varför kommatecknet uppfanns från början.
– Jag är nog mer intresserad av kommatecken än de flesta, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
I svenskan används kommatecken oftast för att underlätta läsning och hon tror inte människor i allmänhet tänker så mycket på kommatecken.
– Men om man plockade bort alla kommatecken ur texter då skulle det märkas, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om kommatecken
Vilka regler för kommatering finns i svenskan?
Vad händer med en text som helt saknar kommatecken?
Är det korrekt att sätta ut ett kommatecken efter ett “men” som inleder en mening? Som till exempel “Men, på grund av höga bostadspriser bestämde hon sig ändå för att hyra.”
Vem uppfann kommatecknet och hur har det använts historiskt?
Vad handlar det danska kommakriget om?
Varför ser man ibland ett kommatecken efter ett frågetecken?
Mer om kommatecken
Läs boken Skiljeteckensboken av Siv Strömquist, från Morfem (2019)
Läs boken Snabba svenska skrivregler av Ola Karlsson, från Språkrådet (2024).
Se exempel på en text med både virgula och kommatecken i samma text från Carl Linnæi Wästgöta-Resa, från Litteraturbanken (1746)
Läs artikel Kommat som kom bort, från Språktidningen (2013).
Läs artikel om det danska kommakriget, på danska av Jørgen Nørby Jensen från Den store danske.
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt – för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt – för att studenterna lär sig sämre, säger andra.
Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.
Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.
– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.
Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.
– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.
Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.
Språkfrågor om engelska i svenskan
”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?
Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?
När blev w en del av det svenska alfabetet?
Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?
Mer om engelska i Sverige
Boken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).
Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).
Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)
Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).
Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).
Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.
Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!
”Strössla inte med adjektiven” är ett välkänt tips till skribenter. Men hur farligt kan det vara med några gulliga adjektiv? Språket svarar på jättespännande frågor om gamla och nya adjektiv.
– Adjektiv ger färg åt tillvaron, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Vad säger du om att man ska undvika adjektivsjukan, alltså inte ha för många adjektiv i sina texter?
– Jag tror att det är bra att inte ta i från tårna med adjektiven. Väldigt många adjektiv i en text kan göra att författaren uppfattas som osäker eller omogen, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om adjektiv
Varför används stereotypisk som adjektiv när stereotyp redan finns?
Kan en paj, öl eller kaffe vara trevlig?
Borde det heta “hon arbetar väl” i stället för “hon arbetar bra” eller kan bra används både som adjektiv och adverb?
Kan hallon vara frusna? Hur ska adjektiven frusen och fryst användas?
Varför säger en del “Jag är gluten” i stället för “jag är glutenintolerant” och är det inte fel?
Mer om adjektiv
Språkrådet svarar på frågan Vad är ett adjektiv? från ISOF.
Artikel om Adjektivsjuka – därför ska du detoxa texten på adjektiv och adverb av Catherine Heijl (från september 2020)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Stora skogar och sjöar har gjort att människor pratar olika dialekter i Sverige. Men även urbanisering och viljan att tillhöra en viss social grupp har spelat roll för dialekternas uppkomst.
– I en del fall har man medvetet förändrat sitt sätt att prata för att man inte velat tala som sina grannar. Men ofta tänker man på geografisk isolering, som skogar, när man pratar om dialekternas uppkomst, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Språkfrågor om dialekter
Hur uppkom dialekterna?
Är det dialektalt att säga krömpte i stället för kympte och böt istället för bytte?
Varifrån kommer ordet vischan och bystan som betyder landsbygd och är de dialektala?
Varför pratar många om norrländska och inte om till exempel hälsingska, härjedalska och västerbottniska?
Varifrån kommer skällt i betydelsen svag som i ”skällt kaffe” och är ordet på utdöende?
Varifrån kommer ordet rikmäling som en förolämpning mot rika personer?
Mer om dialekter
Läs om Dialekter förr och nu från ISOF.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ögonkontakt är viktigt för kommunikationen. Dessutom har svenska språket många uttryck som handlar om ögon och seende. Dags att se sanningen i vitögat och vara en nagel i ögat?
Det finns många synonymer till ordet ”se”, till exempel plira, snegla, kasta ett ögat, kika, glutta, glana, tira, flukta, bliga, blänga, stirra och glo.
– Ordet ”tira” är ovanligt idag men har i perioder använts ungefär som ”kolla” gör nu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Språkfrågor om ögon
Varifrån kommer uttrycket “se sanningen i vitögat”?
Varifrån kommer uttrycket “vad skådar mitt norra öga?”?
Är “en nagel i ögat” eller “en vagel i ögat” mest korrekt?
Varifrån kommer ordet “blindstyre”?
Hur viktig är ögonkontakten för vår kommunikation?
Mer om ögonkontakt
Läs mer om Ögonkontaktens betydelse för samtalet från KTH (från 2015).
Läs mer om Så fungerar ögonens språk från Karolinska institutet (från 2023).
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar.
– Om man ska lägga ett pussel om hur de nordiska språken fungerar så är estlandssvenska en jätteviktig pusselbit, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Fram till 1940 talet bodde flera tusen svensktalande människor i Estland, främst på öar som Ormsö, Ösel, Dagö, Lilla och Stora Rågö, Nuckö, Nargö, Odensholm och Runö.
Språkfrågor om estlandssvenska
Varför tycker språkvetare att estlandssvenska är intressant?
Varför bodde människor som pratade svenska i Estland?
Hur länge har det bott svensktalande i Estland?
Vad är unikt med det estlandssvenska språket?
Hur många estlandssvenska dialekter finns och hur olika är de?
Varför flydde estlandssvenskarna från Estland till Sverige under andra världskriget?
Varför bytte en del estlandssvenskar namn när de kom till Sverige?
Vad finns det för speciella estlandssvenska ord och vad kan de säga om fornsvenska?
Mer om estlandssvenska
Lyssna: SR Minnen: Sven Jerring på Runö - 1939
Läs: Estlandssvenskarnas kulturförening, Svenska odlingens vänner.
Läs Estlandssvenskans språkstruktur Redaktör Henrik Rosenkvist från Göteborgs universitet (från 2018).
Läs Estlandssvenskt material, dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur från ISOF.
Läs artikel Estlandssvenskan – en östsvensk doldis av Ida Västerdal från Spårkbruk (från 2022).
Sociala medier: @estlandssvenskaaventyr
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ida Västerdal, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet som skriver sin doktorsavhandling om estlandssvenska. Programledare Emmy Rasper.
Företag vill att du ska känna lojalitet och använder därför ofta ett informellt språk i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mäta din ”kundupplevelse”. Hur betygsätter du det?
– Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmänskliga sig själva för att göra sig mer tillgängliga, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Företag vill att du ska betygsätta din upplevelse som kund
”Du har aktiverat ditt kort. Hur var din upplevelse av att aktivera kortet? Betygsätt med 1-5 stjärnor.”
– Den här typen av ”upplevelser” är ett fackbegrepp inom marknadsföring som har läckt ut till privatkunder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Språkfrågor om företagskommunikation
Det pratas om leveransupplevelse och kundupplevelse. Varför använder företag ordet upplevelse på det här sättet?
Vad är skillnaden på orden ”upplevelse” och ”erfarenhet”?
Varför har företagskommunikation blivit mer informell?
Får det personliga tilltalet från företag oss kunder att bli mer lojala?
Fungerar ett mer positivt språk ur ett företagsperspektiv?
Ordet ”konsultant” används av en kundtjänst, vad betyder det och varför används det?
Hur kommunicerar företag dåliga besked?
Hur vanligt är uttrycket “vända mejlet” och är det typiskt för säljare att använda det?
Mer om företagskommunikation och språk
Läs! Krönika: Din upplevelse har blivit dagens sanning när språket slirar av Sara Kristoffersson från Dagens Nyheter (november 2023)
Läs! Ledarkrönika Jag har fått nog av att betygsätta mina ”köpupplevelser” av Karin Pihl från Göteborgs Posten (februari 2022)
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.
Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur ”sunkhak” ska definieras och om det finns motsvarigheter till ”en stor stark” i andra språk?
Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån.
– Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om öl
Varifrån kommer ordet öl?
Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar?
Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar?
Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk?
Hur ska ett sunkhak definieras?
Varifrån kommer ordet sylta?
Varför kan öl kalla för bärs?
Vad finns det för slangord för folköl?
Varför heter nya öl så långa konstiga namn?
Lär dig mer ölspråk
Krönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023).
Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne.
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.
Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk.
Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt.
Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk.
– Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk.
Har du en språkfråga? Mejla spraket@sverigesradio.se
Lär dig mer om språkfrågor och vad människor borde kunna om språk
Artikel Vi blir aldrig färdiga med orden av Susanna Karlsson, från Språktidningen (juli 2024).
Artikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023)
Akademisk artikel What should everyone know about language? av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.
AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI?
En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text.
Vad händer när vi människor använder AI, kommer AI att förändra vårt språk?
– Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger Ariel Ekgren, forskare vid AI Sweden, som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3.
Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva.
Språkfrågor om AI, chatgpt och språkmodeller
Vad är en språkmodell?
Hur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ”symtom” eller ”symptom” väljer den och varför?
Är det korrekt att säga att AI kan språk?
Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI?
Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ”jag” eller borde vi hitta på ett nytt pronomen?
Varför är vi artiga mot AI?
Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk?
Lär dig mer om språk, AI och språkmodeller
Artikel Få bättre svar från Chat GPT – så blir du en proffsig promptare från Dagens Nyheter (från maj 2023)
Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 från AI Sweden.
Nyheter om AI från Sveriges Radio.
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ariel Ekgren, forskare från AI Sweden. Programledare Emmy Rasper.
Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar.
Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung.
– Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken.
Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt?
– Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess.
Etymologiska förklaringar som Ylva Byrman ifrågasätter
Uttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter)
Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche .
Från Svensk ordbok)
Att på brev betyder attesteras och inte attention.
(Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström, sidan 167 ”att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal.
Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling.
(Från Språkrådets frågelåda.)
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.
Nyordslistan är här men vad har Fredrik Lindström emot den? Emmy samlar honom, Sara Lövestam och Lydia Sandgren för att analysera de nya orden och sammanfatta språkåret.
Har Fredrik blandat ihop mörtar med amöbor? Kan ordet vild börja användas i en vidare bemärkelse och hur många i panelen skulle behöva bubbelhoppa oftare?
Kommer ordet tant få Sara Lövestam att bli mer dödsföraktande vid trappavsatser och staket? Och hur har föräldraledigheten påverkat Lydia Sandgrens språk?
Nyordslistan skapar intressanta reflektioner från panelen som analyserar språkåret som gått.
Dessutom testas deras ordkunskaper genom de gamla nyordslistorna.
Vill du läsa hela årets nyordslista hittar du den här.
Äldre listor hittar du på hemsidan för institutet för språk och folkminne.
Medverkande:
Fredrik Lindström, populärhistoriker
Sara Lövestam, språkvetare och författare
Lydia Sandgren, författare och psykolog
Programledare:
Emmy Rasper
Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder ut juliga frågor som varför vi kallar skarpsill för ansjovis.
Språkfrågor som hör julen till
Varifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël?
Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det?
Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först?
Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse?
Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Arabiska är ett av världens största språk och det nästa största* språket i Sverige. Dags att lära sig mer om arabiska? Då har du kommit rätt.
Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta.
– För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger Andreas Hallberg, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion.
Språkfrågor om arabiska
Vilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska?
Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål?
I vilka sammanhang används standardarabiska?
Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom?
Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner?
Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav?
Kommer ordet madrass från arabiska?
När började arabiska siffror användas i Sverige?
Kommer arabiskan påverka svenskan?
Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu?
Lär dig mer om arabiska
Läs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion, av Andreas Hallberg, från 2022.
Upptäck World Arabic Language Day, från UNESCO.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Andreas Hallberg, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Abdelaziz Maaloum, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion. Programledare Emmy Rasper.
* Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här!
Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet.
Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket.
”De som verkligen lärt sig stava känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkliga kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.”
Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943.
Språkdebatter från förr som hörs i Språket
Ett förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943
Debattörer:
Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet.
Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete.
Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska”
Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952
Kommenteras av Erik Wellander.
Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965.
Debattörer:
Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd.
Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker.
Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.
Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965
Debattörer:
Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter.
Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.
Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor.
Mer om språkdebatter från förr
Läs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970
Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.
DNA och fingeravtryck är kända metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag används också språklig analys av text och tal för att avvärja brott, hitta misstänkta och få fram bevis.
Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text.
– Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Språkfrågor om forensisk lingvistik
Vad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott?
Kan språkliga analys förhindra brott?
Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott?
Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning?
Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag?
Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt?
Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket?
Lär dig mer om forensisk lingvistik
Läs! Artikel Verbala fingeravtryck – lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar från Språkbruk (från 2015)
Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla av Mikael Parkvall (från SvD 2020)
Läs! Artikel Här är polisens ordlistor för att förstå vad gängmedlemmar uttrycker (från Göteborgs-Posten 2022)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker på Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.
Att ett samtal mellan två människor flyter beror på att vi medvetet eller omedvetet sänder ut signaler om vems tur det är att prata. Men vad händer när nån bryter mot samtalets trafikregler?
– Om vi inte hade haft trafikregler så hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle väja i en korsning. I samtalet finns också regler för hur vi pratar med varandra, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.
Vi kan förutspå om någon snart har pratat klart genom att läsa av till exempel intonation och kroppsspråk.
Språkfrågor om att prata, avbryta och samtalsanalys
Går det att avbryta någon på ett trevligt sätt?
Varifrån kommer uttrycket att ”hålla låda”?
Hur kommer det sig att deltagarna i Språket så sällan avbryter varandra?
Hur kan eh-ljudet användas för att avbryta eller hålla kvar ordet?
Kan det anses trevlig att avbryta i vissa språkkulturer?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Förändringar i språk går ofta oerhört långsamt. Men inte alltid. Det finns språkliga förändringar som kan ske under din livstid och omständigheter som kan skynda på.
– En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket.
Språkfrågor om språkförändringar
Förändras svenskan snabbare än andra språk?
Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras?
Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få?
Zona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika?
Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats?
Hur ute är det att säga att något är ”så 2017”?
Läs mer om språkförändringar
Läs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering av Einar Korpus (från 2003).
Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse (från 2015).
Läs! Artikel Ett språk i förändring från ISOF (från 2020).
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel.
– Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm.
– Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet.
Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språket
Har språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket?
Vilka är ”språkvården”?
Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag?
Hur fungerar språkvård i andra länder?
Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska?
Läs mer om språkvård
Läs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023).
Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005).
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.
Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare.
– Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.
I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.
En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.
Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-talet
Hur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?
Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?
Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?
Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?
Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?
Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?
Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?
Läs Gustav Vasas bibel
Läs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Det finns språkliga markörer som är signifikanta för överklassens språk, men det är inte alltid överklassen använder dem.
– Det är en ganska stor kontrast mellan kronprinsessan Victoria och prinsessans Madeleines tal, säger Jenny Öqvist som forskar om klass och språk.
Prinsessan Madeleines använder flera överklassdrag i sitt språk, som ett dämpande eller surrande i-ljud, även kallat Lidingö-i och ett öppet och främre långt a-ljud. Men kronprinsessan Victoria använder knappt några sådan markörer alls i sitt språk.
Språkfrågor om klass och språk
Hur låter överklasspråk?
Kan man göra en språklig klassresa?
Vad är Lidingö-i och håller det på att sprida sig?
Har ordet smutt gått från att vara ett överklassord till att bli ett ord för medelklassen?
Hur har överklassen på 1600-talet och 1700-talet påverkat de svenska dialekterna?
Varför använder överklassen fåniga smeknamn?
Varför säger kung Carl Gustaf ofta ”man” som sig själv?
Läs, lyssna och titta på mer om språk och klass
Se! Jenny Öqvist prata om överklasstockholmskan (från UR 2016).
Läs! Artikel om hur drottning Elizabeth II förändrade sitt språk på engelska (från BBC 2022).
Läs! Avhandling om Viby-i även kallat Lidingö-i på engelska av Fabienne Elina Westerberg (från University of Glasgow 2020)
Läs! Avhandling om franska lånord i svenska dialekter av Karin Hallén (från ISOF 2001)
Läs! Boken Internatskolorna: att fostra en elit av Petter Sandgren från 2015.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som har forskat om språk och klass. Programledare Emmy Rasper.
Robot, cyberspace och atombomb är ord som kommer från sci-fi-litteraturen, och språk är inte sällan en viktig del av handlingen inom science fiction och fantasy.
Språkets återkommande språkexpert Susanna Karlsson är en inbiten sci-fi-läsare och intresserar sig särskilt för den science fiction där språkvetenskap är den vetenskap som ligger till grund för handlingen och fiktionen.
Susannas Karlssons tre science fiction-boktips
Snow crash av Neal Stephenson.
The left hand of darkness av Ursula K. Le Guin.
Babel, an arcane history av R. F Kuang
Språkfrågor om science fiction och fantasy
Har det funnits försök att komma på en svensk översättning av ”science fiction”?
Vilka ord har gått från att vara science fiction-relaterade till att handla om verkliga saker?
Vad spelar sapir-whorf-teorin för roll i science fiction?
Hur går det till när språk konstrueras för fantasy och science fiction?
Hur ska man hantera tempus och grammatik under tidsresor?
Läs, lyssna och se mer om språk inom science fiction och fantasy
Se! David J Peterson som konstruerat språk för bland annat Game of Thrones recenserar hur bra skådespelarna är på att prata språken (från Vanity Fair 2019)
Se! Filmen Arrival om en språkvetare som kommunicerar med utomjordingar (från 2016).
Lyssna! Snedtänkt med Kalle Lind Om subkulturen science-fiction (från april 2020).
Läs! Nationalencyklopedin om Sapir–Whorf-hypotesen.
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
”Röv” i korsstygn – så kan ett nutida broderi se ut. Men att brodera, väva och sy är gamla textila hantverk med över 1000 år gamla ord och termer. Välkommen till en språklig syslöjdslektion.
Att brodera budskap är en tradition som förändrats över tid, från sedliga citat på väggbonader, via 70-talets diskussioner om förspilld kvinnokraft till nutidens broderade aktivism.
Fler avsnitt av Språket i P1 hittar du i Sveriges Radio Play.
Var alla broderade budskap förr av typen ”Hem ljuva hem”?
– Nej, kvinnor har använt broderande för att göra sina röster hörda under flera hundra år. Det har varit ett sätt för kvinnor att säga vad de ville under en tid då de i övrigt var belagda med en politisk och social munkavle och skulle tiga i församlingen, säger Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om broderade budskap förr och nu.
Språkfrågor om broderi och andra textil hantverk
Vad är skillnaden på broderi och brodyr?
Hur används uttrycket att ”brodera ut texten”?
Varifrån kommer de olika betydelserna av mönster?
Vad betyder ”singlade” i singlade bollar?
Varifrån kommer vävningstermerna sked, varp och skyttel?
Läs och lyssna mer om broderade budskap och textilt hantverk
Lyssna! Så mår broderiet 2020 – Instagramtrend, mjuk aktivism och kafferep P1 Kultur reportage från 2020.
Läs! Älskad, ratad reportage från tidningen Hemslöjd om broderade bonaden från 2018
Se! Bilder på singlade bollar från DigitaltMuseum.
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper.
Så blev du lurad av din svensklärare. Språket synar språkreglerna som många lärt sig i skolan och avvisar flera av dem som helt fel. Välkommen till en riktig lektion i grammatik och svenska.
– Föreställningen att man aldrig får sätta ut kommatecken innan ”och”, är inte bara lite fel den är superfel, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Det räcker att läsa första meningen i förordet av Svenska akademiens ordlista för att se att den regeln inte stämmer. Inte heller stämmer regeln att man aldrig ska börja en mening med ”och” eller ”men”.
– ”Men” är en alldeles utmärkt meningsinledare om man vill signalera en motsättning till det som påstods i förra meningen, säger Ylva Byrman.
Språkregler som språkets lyssnare har fått lära sig i skolan som är fel
Börja inte en mening med och eller men, om man inte har fått nobelpriset i litteratur.
Sätt inte ut kommatecken före och.
Sätta ut kommatecken vid varje ny sats i en mening.
Bryt inte mot subjektsregeln.
Läs mer om språkregler som (faktiskt) stämmer
Boken Svenska skrivregler, redaktör Ola Karlsson från Språkrådet (utgiven 2017).
Artikel Subjektsregeln finns inte, av Olle Josephson (från SvD juni 2002)
Avhandling Kontroll i svenskan, om subjektsregeln, av Benjamin Lyngfelt (från 2002)
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Fuck är världens kändaste svordom och har blivit en del av svenskan. Men ordet används nästan aldrig i sin ursprungliga betydelse utan har istället blivit ett förstärkningsord med egen grammatik.
Ibland använder vi fuck eller fucking förstärkande på ett sätt som inte fungerar med motsvarande svenska förstärkningsord.
– Man kan säga “jag fucking klarade det”, men inte “jag fan klarade det”, så det är ett syntaktiskt konstruktionslån från engelskan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Språkfrågor om fuck och svordomar i media
Hur gammalt är ordet fuck och var kommer det ifrån?
Hur är lagstiftningen i USA och Storbritannien gällande svordomar och hur skiljer det sig från hur det fungerar i Sverige?
Hur ser Sveriges Radio på svordomar i radio?
Hur används orden fuck, fucka och fucking i svenska språket?
Vilka fuck-uttryck från engelska använder vi inte i svenskan?
Hur används fuck i andra språk, som norska, danska och isländska?
Läs, lyssna och se mer om fuck och svordomar
Föredrag från Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning vid Södertörns högskola: "Fucking svenska” om svordomar på engelska i svenska från Forskartorget (från oktober 2015).
Magisteruppsats ”Dåligt och onödigt av public service” En textanalytisk studie av svärande och språkliga normkonflikter i public service av Vanja Vinter, från Linnéuniversitetet (från 2021).
Se Svordomsvisan av Magnus och Brasse från Krogshowen Varning för barn från SVT (från 1976).
Artikel: Svordomen fuck sprids över världen från Uppsala universitet (från juni 2019).
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu.
– Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.
En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.
– Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.
Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.
– Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.
Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språk
Har sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?
Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?
Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?
Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?
Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?
Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och Svingerudstenen
Läs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.
Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.
Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.
Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).
Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.
Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare.
– Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.
För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.
Ordet stress – en nykomling med för bred definition
Ordet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.
– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.
– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål.
Språkfrågor om stress och ord för att skynda sig
Varifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?
Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?
Hur påverkas språket av stress?
Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?
Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?
Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?
I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?
Läs och lyssna mer om ordet stress
Artikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).
Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.
En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger.
När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata.
– Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel.
Det manusstyrda talet i radio
En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal.
– Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson.
– Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.
Språkfrågor om språkmelodi och intonation
Varför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det?
Varför är ”mm” inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas?
Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal?
Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt?
Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel?
Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner?
Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonation
Film Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020)
Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014)
Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017)
Film: In a World om en röstcoach från 2013.
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper.
Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.
Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.
– Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.
Namnsdagar förr och idag
Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.
– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.
Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.
Finns ingen officiell namnlängd
Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.
– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.
Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar
Varifrån kommer ordet kalas?
Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?
Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?
Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?
Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?
Läs mer om födelsedagar och namnsdagar
Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)
Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).
Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.
Huvudet på skaft, fingerfärdig, magkänsla och gå på knäna är bara några av många uttryck i svenskan som har med kroppen att göra. Men varför gillar vi att använda kroppen som metafor?
– Kroppen är så primär, vi har den med oss överallt. Så vi har mycket metaforik i språket som kommer från kroppen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om kroppen
Varför säger man muskulös om någon som har mycket muskler?
Varifrån kommer uttrycket “på rak arm”?
Hur gamla är uttrycken “mellan tummen och pekfingret”, “att höfta” och “tumma på kvalitén”?
Varför säger vi ögonvrå men mungipa?
“Han har fina mustascher” eller “han har fin mustasch” - vad är rätt?
Flatulens betyder att någon har problem med gaser, men vad kan en person som lider av flatulens kallas? Flatulist, flatulatör eller flatulant?
Läs mer om kroppen och språket
Se bilder på män som lyfter stolar på rak arm (från Svenska YLE, 2015)
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Språket svarar på publikens frågor direkt från Vetenskapsfestivalen.
Hur känns det att bara svara på språkfrågor utan att få tid att förbereda sig?
– Lite småläskigt, jag vill ändå framhålla att vi vanligtvis förbereder oss ganska mycket inför Språket, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
– Ja, jag håller med Susanna, jag kan inte heller svara spontant på allt och som forskare vill vi ju vanligtvis kunna stå för det vi säger i radio, så om vi säger fel så är det jobbigt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Språkfrågor från publiken på Vetenskapsfestivalen
Har Götaregeln dött ut?
Hur borde anglicismer regleras i svenskan?
Finns det i Sverige, utöver älvdalskan, dialekter som kan klassas som språk?
Hur kommer det sig att wrist (handled) och vrist (fotled) låter så lika men betyder olika saker?
Vad betyder hult i ortnamn?
Är det troligt att det kommer införas stavningsreformer i nutid?
Vad tycker Henrik Rosenkvist om de, dem och dom-debatten?
Enligt vissa ska det svischas istället swishas - vad tycker Språket?
Om ni magiskt kunde genomföra en språklig förändring vad skulle det vara?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Programmet spelades in inför publik under Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 21 april 2023.
Vi följer upp några av säsongens mest engagerande språkfrågor och rättar oss själva. Vad blev fel och vad borde vi ha lagt till?
Vilket avsnitt tycker språkvetarna blev bäst?
– Jag tycker att avsnittet Därför älskar vi svenska språket som handlar om vad som är bäst med svenskan blev väldigt bra. Det var lite feelgood, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, tycker att det bästa programmet från säsongen var avsnittet Snus påverkar ditt språk.
– Det fanns mycket att säga om snus, oväntat mycket.
Avsnitt och språkfrågor som tas upp för utvärdering
Allt du vet om namn är fel.
Lyssnaren Jacek har hört av sig om polska artighetsformer och har ett tillägg till det som sas.
Emmy berättar om hur lyssnarna har namngett sina barn, djur och robotdammsugare.
Dialekterna: Ryktet om vår död är starkt överdrivet
Lyssnaren Hans beskriver dialektrikedomen i Kalmar län och Henrik Rosenkvist ger en förklaring till varför det finns så mycket dialektal variation i området.
Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar
Lyssnarna har hört av sig och känner igen uttrycket att gå och kladda i betydelsen att gå och köpa godis.
Ordet cool är inte längre coolt
Många lyssnare har hört uttrycket "kopiera ut" i betydelse att "skriva ut".
Dessutom hör vi svaret på frågan: Hur lyssnar du på Språket?
Språkvetare
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Rättstavningsprogrammen är en del av vår vardag, vare sig du skriver i ordbehandlingsprogram, ett sms eller ett inlägg på sociala medier. Men stavningskontrollerna kan inte alltid stava.
– Jag rekommenderar alla att inte ha på det här med röda streck samtidigt som man skriver, det stör ju. Låt rättstavningsprogrammet gå igenom din text när du har skrivit klart, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Det finns inte mycket forskning kring hur stavningskontroller påverkar vårt skrivande eller språk.
– Jag tror att vi alla tar för givet att det hjälper, och det gör det nog för de flesta. Men vi vet nästan ingenting om det, säger Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.
Det finns dock studier som visar att vissa människor kan påverkas negativt att de röda strecken.
– De röda strecken kan bli ett visst hinder för dem som har svårigheter att skriva till exempel om man har dyslexi eller afasi. Det tar en massa kraft att stanna upp och titta på strecken, säger Åsa Wengelin.
Samtidigt finns det studier som Åsa Wengelin varit med och gjort som visar att människor med afasi som använt stavningskontroller blev bättre på att stava även utan stavningskontroller.
– Det finns ett par liknande studier med samma resultat och jag tror att det kan beror på att man ser de rättstavade orden, det handlar om frekvens, men vi vet inte exakt varför det hjälper, säger Åsa Wengelin
Språkfrågor om rättstavningsprogram och stavningskontroller
En lyssnares stavningskontroll felmarkerar "de frågor" är det rätt?
Ska det stavas sektoransvar eller sektorsansvar?
En lyssnares stavningskontroll felmarkerar istället och vill att det ska stå i stället, vad är rätt?
Hur bra är rättstavningsprogram på särskrivning?
En lyssnarens stavningskontroll kräver ett dels efter ett annat dels, är det rätt?
Läs mer om stavningskontroller, rättstavning och skrivregler
Bok: Svenska skrivregler, från Språkrådet (från 2017).
Språkrådets frågelåda, där kan du söka efter språkfrågor.
Svenska.se, där kan du söka i SAOL, SO och SAOB.
Studie som Åsa Wengelin refererar till om stavningskontroll och afasi (från januari 2022)
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal – det är några svar på frågan ”Vad är det bästa med svenskan?”. Hör en hyllning till svenskan och hur språket lät på Gustav Vasas tid.
"Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
Lyssnaren Simon.
"Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.
“Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
Lyssnaren Dan.
"Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
Fredrik Lindström, författare och komiker.
“Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om svenska språket
Vad utmärker den svenska språkmelodin?
Varför böjer inte svenskan verb efter person?
Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?
Hur viktigt är modersmålet?
Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?
Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?
Läs mer om svenskans språkmelodi
Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)
Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)
Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet
Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, tillträdande chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.
Kränkande språk kan vara skällsord som luder, pucko, fikus eller stolle. Men också att säga din idiot, ditt as eller din jävel. Hör om grammatiken och historien bakom några vanliga tillmälen.
Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
– Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det.
Måste de vara förnedrande?
– Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om skällsord och förolämpningar
Varifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra?
Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som “you asshole” på engelska eller “du Arschloch” på tyska.
Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man?
Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid?
Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam?
Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud?
Läs mer om tillmälen, skällsord och kränkande ord
Bok: Kapten Haddocks ordbok, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020)
Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" med mera till en domare (från 2007)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Sammansättningarna är många och vanliga i svenskan. Ett sammansatt ord kan bestå av nästan hur många andra ord som helst. Men det finns regler för hur och när parning är lämpligt.
Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".
– Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Kan man lägga ihop hur många ord som helst?
– Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.
En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot.
– De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.
Språkfrågor om sammansättningar
Vad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?
Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?
Vilka regler gäller för foge-s?
Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?
Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en “bok spelar ut sig i” istället för att en “bok utspelar sig i”?
Får man skapa hur långa ord som helst?
Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?
Läs vidare om sammansättningar och teleskopord
Teleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).
Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)
Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)
Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).
Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.
Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel.
Klicka här för en transkribering av avsnittet
Teckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".
– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.
Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.
– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.
Finns det missuppfattningar om teckenspråk?
– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.
Språkfrågor om teckenspråk
Hur fungerar teckenspråkets grammatik?
Kan tecken för verb böjas i olika tempus?
Kan adjektiv kompareras?
Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?
Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?
Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?
Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?
Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?
Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?
Vilket tecken används för att säga förlåt?
Vad är TAKK-tecken?
Läs och se mer om teckenspråk
Lär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.
Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet
TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.
Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".
Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.
Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).
Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)
Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndigheten
Gäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Symtom: Du får akut klåda av anglicismer. Det skär i öronen varje gång nån säger eh. Du får kramp i språknerven av ”tack snälla”. Diagnos: Du lider av språklig irritation.
– En sak som har visat sig funka är att lära sig lite mer om fenomenet som man irriterar sig på, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket.
Språkfrågor som irriterar
Varifrån kommer uttrycket "Tack snälla!" och kan det verkligen användas i alla sammanhang?
Varför säger en del "Varsågoda" till en person, är det inte fel?
Varför skriver svenska butiker sale?
Är "konklusion" en anglicism?
Varför använder människor eh-ljud i sitt tal?
Läs och lyssna mer om språket som stör
Språket som stör mest artikel från Språktidningen (från april 2022)
Särskrivningar och hen irriterar mest i svenska språket poddavsnitt 36 från Språktidningens podd (från april 2022).
Ibland har man inte mycket annat val än att ge upp, krönika av Mikael Parkvall från Svenska Dagbladet (från maj 2023)
Svar på en massa språkfrågor som irriterar
Varför säger folk tänker istället för tycker?
Svar: I avsnittet Sommarens språkliga godisskål (lyssna från 24:18).
Varför besvarar vissa ett tack med "ingen fara"?
Svar: I avsnittet Hur besvarar man ett tack (lyssna från 05:10).
Varför säger många "Ja men.." eller "Nej men..." i början av en mening?
Svar: I avsnittet: Det är lätt att säga nej. Inte (lyssna från 14:45), i avsnittet Så förstår du politikens språk (lyssna från 18:05) och i avsnittet Nä men, vi är elva man på plan (lyssna från 05:35).
Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?
Svar: I avsnittet Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment (lyssna från 07:20).
Varför blandar folk ihop personliga possessiva och reflexiva pronomen, till exempel hans och sin?
Svar: I avsnittet Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna (lyssna från 6:33) och i avsnittet Det är bara take it or leave it (lyssna från 15:24)
Varför säger folk öppna upp och stänga ner?
Svar: I avsnittet: Öppna upp och stänga ner (lyssna från 00:40)
Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang?
Svar: I avsnittet I vilken kontext kan ordet kontext användas? (lyssna från 08:39)
Varför säger folk liksom?
Svar: I avsnittet Skräporden som gör kommunikationen bättre (lyssna från 23:00) och i avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 01:35).
Varför uttalar en del egentligen som ejenkligen?
Svar: I avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 13:44)
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Men alla har väl ett förnamn? Ja, nästan alla. Men namnskicken i världen skiljer sig åt och det går inte att förutsätta att alla har förnamn och efternamn enligt svensk tradition.
– Många tror att alla har förnamn och efternamn men det inte ens helt sant i Sverige och absolut inte sant om vi rör oss i världen. I vissa kulturer i Indonesien finns det till exempel inga efternamn, säger Sverker Johansson, aktuell med boken "Hur var namnet?"
Språkfrågor om förnamn, efternamn och smeknamn
Har alla människor ett förnamn?
Har alla människor ett efternamn?
Hur skiljer sig det polska sättet att ge människor smeknamn från det svenska?
Går det trender i namn?
Hur tänker föräldrar när de ska ge sina barn namn?
Vad är egentligen ett andranamn?
Vad är en aptonym?
Läs och lyssna mer om namn
Lär dig mer om förnamn, artikel från Institutet för språk och folkminnen
Folk som heter som sina jobb, artikel från Göteborgs-Posten (november 2020)
Sök hur många som har ett visst namn via Skatteverket.
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet
Gäst Sverker Johansson, lingvist och författare.
Programledare Emmy Rasper.
Språkvetare skrev brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk.
Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.
– Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.
Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.
– Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.
Författares språk inte längre norm för skriftspråket
Efter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.
Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.
– Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språket
Språkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.
Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.
Gäster:
David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.
Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Programledare Emmy Rasper.
”Att” är ett krångligt litet ord. Egentligen är ”att” två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan ”att” få för sig att försvinna ur meningar.
– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.
Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”
– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om att
Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”
Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?
Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?
"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?
Finns det dialektala varianter av "att"?
Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktion
Boken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).
Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).
Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra.
– Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter.
– Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.
Språkfrågor om godis
Varför heter det godis och när började ordet användas?
Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?
Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?
Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?
Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?
Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?
Läs och lyssna mer om godis
Mer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemma
Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell.
Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)
P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)
P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Programledare Emmy Rasper.
I de flesta europeiska länder börjar barn lära sig ett främmande språk redan i lågstadiet. Hör vilket land som är bäst i klassen på flerspråkighet och hur svensk språkundervisningen kan bli bättre.
EU vill att du ska kunna minst tre språk
Inom EU finns ett mål om att alla EU-medborgare bör behärska minst två språk förutom det egna modersmålet. En ny rapport från EU som kartlagt språkundervisningen i Europa visar att färre än 60 procent av eleverna som går i högstadiet eller motsvarande läser ett andra främmande språk. Däremot är det många unga i Europa som läser ett första främmande språk redan i lågstadiet, nästa alltid engelska, och undervisningen börjar i yngre åldrar nu jämfört med 2013. Hör nyheten från Ekot om språkundervisningen i Europa.
Så kan undervisningen i ämnet moderna språk bli bättre
– Det är viktigt att vi får in det muntliga i klassrummet, säger Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, som gjort en studie som visar att elever som läser spanska i skolan skriver bättre än de pratar.
Eleverna fick själva fick rapportera vad de gjort mest och minst under lektionerna och uppgav då att det de gjort minst var att lyssna och prata det språk de skulle lära sig. Att det skrivna språket dominerar i undervisningen i ämnet moderna språk visar även en granskning från Skolinspektionen från december 2022.
– Det talande språket är en egen genre som skiljer sig från skrivet språk och vi måste förbereda eleverna för att kunna lösa verkliga situationer. Man kan inte gå runt med en skriven dialog i fickan och läsa upp den, säger Berit Aronsson.
Läs och lyssna mer om språkundervisning
"Breddade språkkunskaper viktiga för Europas framtid" artikel om EU-rapporten från Universitets- och högskolerådet. (april 2023)
Rapporten från EU som har kartlagt hur språkundervisningen är runt om i Europa heter Key data on teaching languages at school in Europe (från mars 2023)
Rapporten från Skolinspektionen om utbildningen i moderna språk heter Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk (från december 2022)
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäster: Jens Möller, journalist Sveriges Radio. Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Diminutivsuffix, en förminskningsform som gör betydelsen av ord mindre, finns i många språk men saknas i svenskan. Hör om vad vi gör vi istället och varför -is inte kan räknas som diminutiv.
Flera europeiska språk har suffix som går att lägga i slutet av ord för att skapa mindre varianter av ursprungsordet. Tyskan har till exempel -chen och -lein och italienskan -ino och -etto med flera. Men i svenska språket finns inget diminutivsuffix.
– Men att svenskan saknar diminutiv håller jag inte med om, vi har prefix som vi använder som diminutiver, som till exempel pytte, mini, mikro och de uttrycker också diminutiv, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk.
Språkfrågor om diminutiv
Hur definieras diminutiv?
Saknar svenskan diminutiv?
Hur skapas diminutiv i olika språk?
Är det en form av diminutiv att säga “prateliprata” eller “köpeliköpa”, eller vad är det för fenomen?
Är -is, som i bebis, föris, hemlis och grattis ett diminutivsuffix?
Har det funnits diminutivsuffix i svenskan förr?
Vad finns det för personnamn som är diminutiver?
Läs och lyssna mer om diminutiv och -is
Tjänis, knäppis och brallis; om suffixet -is i modern svenska uppsats av Gunlög Josefsson, professor vid språk och litteraturcentrum Lunds universitet från 2002.
Lista från Wikipedia på hur olika språk skapar diminutiv
Lista från Svenska akademien om namns ursprung och betydelse där det går att söka efter namn som är diminutiver
Krönika Formen som gör allt gulligt av Sara Lövestam, Språktidningen. (från 2019)
Språkkrönika: Mammis undrar var bebis nappis är av Karin Skagerberg, Dagens-Nyheter. (från 3 oktober 2021)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Sje-ljudet i ord som stjärna, sjö och skjorta är näst intill unikt för det svenska språket. Hör om hur det svenska sje-ljudet kom till och om varför sje-ljudet har så många olika stavningar.
I slutet av 1800-talet ville en grupp som kallade sig för Nystavarna ändra stavningen av sje-ljudet. De ville att alla sje-ljud skulle stavas med sj, alltså sjärna, sjorta, sjed, sjidor och sjoklad. Så blev det inte, istället har vi många olika stavningar av sje-ljudet i svenska.
– Det var en ordentlig debatt från 1860-talet och fram till tidigt 1900-tal. Det var ungefär samma argument som används idag om de, dem och dom "varför ska vi sitta och traggla det här? Kan vi inte bara göra det enkelt?", säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket
Däremot fick Nystavarna igenom två andra stavningsreformer som är norm idag. 1906 skickades ett kungligt cirkulär till folkskolorna som förordade att stava v-ljud med v och inte längre med fv eller med hv och att stava alla t-ljud skulle med t och inte med dt.
Språkfrågor om sje-ljudet
Varför stavas sje-ljudet på så många olika sätt?
Har det funnits förslag på någon stavningsreform för att förenkla stavningen av sje-ljudet?
Hur många olika sje-ljud finns det egentligen?
Varför uttalar en del sje-ljudet i sjukhus med samma sje-ljud som finns i ordet dusch? Och är det ett finare sätt att säga sje på?
Varför uttalar en del ordet choklad med ett tje-ljud?
Varför stavas ordet genre som det gör?
Läs och lyssna mer om sje-ljudet
Artikel om hur sje-ljudet från Språkbruk av Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet. Sju, dusch, Mars och tjock i tre generationer (16 mars 2023)
65 sätt att stava sje-ljud, en lista från Språket från 2010
Här kan du lyssna på det internationella fonetiska alfabetet IPA
Symboler för de olika sje-ljuden
ɧ-ljud (det bakre eller mörka sje-ljudet som finns i tex stjärna)
ʂ-ljud (det främre eller ljus sje-ljudet som finns i norrländskt stjärna eller i ordet dusch)
symbol för tje-ljudet
ɕ-ljud (tje-ljudet som finns i tjära och kärna)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Snusa, röka och vejpa är verb och olika sätt att idag få i sig nikotin. I flera tusen år har människan använt tobak och det har satt spår i språket.
Ordet nikotin kommer från det franska ordet "nicotine" och från namnet på den franska ambassadören i Portugal Jean Nicot, som nån gång under 1500-talet tog tobaken till Frankrike.
Men nu har det svenska snuset kommit till Frankrike, unga människor har börjat snusa och fransmännen pratar om trenden "le snus".
– De som själva använder snus säger "le snus" men gemene man säger nog fortfarande "tabac à priser" alltså tuggtobak, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Men den franska medierapporteringen om det svenska snuset kan göra att ordet får fäste i språket.
– Det är mycket möjligt att det svenska inlånet fäster sig i franskan och vinner mark på bekostnad av "tabac à priser", säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om snus och cigaretter
Fransmän har börjat prata om “le snus”, men hur bra funkar det svenska ordet snus i franska språket?
Snus är fuktigt så varför säger man snustorr?
Vad gör ordet snus i ordet snusförnuftig?
Vad betyder snus i orden snusnäsduk, snusbordslitteratur, snusmumrik, snuspedant och snusmoral?
Varifrån kommer uttrycket “en pris snus” och har det blivit mindre vanligt?
Har fimpa något med det franska “fume pas” att göra?
Vad betyder luffarbloss och hur har det använts?
Vad finns det för olika slangord för den sista biten på en cigarett?
Varifrån kommer uttrycket att “bomma en cigg”?
Varifrån kommer vejpa som betyder att röka e-cigaretter ?
Läs och lyssna mer om tobak, snus och vejpande
Caroline Kernen, Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga rapporterar som det franska "le snus" (19 januari 2023)
Artikel: Nya populära tobaksprodukten bland unga i Frankrike: Snus (från Göteborgs-Posten 6 januari 2023)
Tv-inslag från franska BFMTV om snus (från 5 januari 2023)
Inslag från Sveriges Radio Göteborg om vejpande: Rektorerna larmar: Mellanstadiebarn använder e-cigaretter (från 2 februari 2023)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Myndigheters skämt och kommunikation i sociala medier kan vara ett effektivt sätt att nå ut till medborgare. Men vad händer med förtroendet om språket blir för informellt?
Den finska skatteförvaltningen har satsat stort på sina sociala medier och lanserat karaktären “Epic tax guy” och nu senast webbplatsen “Happy taxpayer” som ska lyfta fram skattefinansierade tjänster.
– Det är inte så mycket kopplat till sakligt innehåll utan mer ett sätt att få uppmärksamhet. En del gillar det jättemycket och en del tycker att det är oseriöst, säger Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet, som forskat om myndigheters kommunikation på sociala medier.
Även svenska myndigheter kan skämta, svenska Skatteverket la ut en post på sociala medier när ormen Sir Väs fångats in om att inte glömma att anmäla folkbokföringsadress vid flytt.
– Det tyckte många var kul och det är ett bra exempel för det innehöll ett budskap som är i linje med den egna verksamheten, säger Andreas Nord.
Finns risker med att myndigheter uttrycker sig för informellt
Språket i offentlig verksamhet regleras i Språklagen och ska vara “vårdat, enkelt och begripligt.” Enligt Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, finns det risker med att uttrycka sig för informellt som myndighet.
– Det kan ge intryck av att det är en verksamhet som det går att förhandla med eller som man är kompis med. Men så är det inte, även om tilltalet är hjärtligt så ändrar det inte på några regler, säger hon.
Språkfrågor om formellt och informellt språk
Ett företag som erbjuder digitala brevlådor använder ordet “viktigheter” i sin kommunikation. Är viktigheter verkligen ett ord och vad ger det för intryck att använda det?
Är epiteten storebror och lillebror neutrala ord att använda i nyhetsrapportering om kriminella eller blir det för familjärt?
Hur kommunicerar svenska myndigheter på sociala medier?
Hur kommunicerar medborgare med myndigheter i sociala medier?
Har x ersatt ks även i formella sammanhang, som till exempel att skriva tillbax, lixom och oxå?
Lyssna och läs mer om informellt och formellt språk
Krisinformation.se, en del av MSB myndigheten för samhällsskydd och beredskap bad om ursäkt för ett svar som de skrivit till medborgare på twitter. (från Resumé 17 mars 2021)
Finska skatteförvaltningens instagram, webbplatsen Happy taxpayer och låten EPIC TAX PARTY Original mix.
Tv-programmet Världens modernaste land avsnitt tre med Fredrik Lindström
Antologin "Hej, det är från försäkringskassan!" från 1988, redaktör Orvar Löfgren.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet
Programledare Emmy Rasper.
Inflationen har fått priserna att stiga och har gjort att många vill veta mer om pengar och ekonomi. Men det ekonomiska språket kan vara svårt att förstå.
Fackspråk och svengelska kan ställa till det när människor från börsen, banker och finansvärlden kommunicerar med personer utanför ekonomins område. Men det är inte bara ord och uttryck som momentum, "risken är på uppsida" och "vi ska växa bolaget" som ställer till det.
– Aktie är ett otroligt ogenomskinligt ord, om vi bara ser det på en boksida utan förkunskap är det helt omöjligt att förstå vad det betyder, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Språkfrågor om ekonomispråket
Vad betyder momentum som används i ekonomirapporteringen?
Varifrån kommer orden bank, saldo och konto?
Vad har ordet skatt för ursprung och kan det ha någon koppling till arabiska ordet zakat?
Varifrån kommer ordet inflation och uttrycket att det kan "gå inflation i" något?
Varför används uttrycket "vi ska växa företaget med..." eller "vi ska växa vinster med..."?
Har ordet räkenskap något med skåp att göra?
Vad ordet aktie för bakgrund?
Rättelse: I avsnittet sägs att ordet "aktie" inte finns på norska och danska. Det är fel. Ordet ”aktie” finns både i danska (”aktie”) och norska (”aksje”). Henrik Rosenkvist hälsar "Också en språkexpert kan ibland bli vilseledd av föråldrade ordböcker och opålitliga nätsidor."
Ekonomiska ord och begrepp som förklaras i programmet
momentum
"risken är på uppsidan"
"underliggande affär"
produktportfölj
managera
lågkonjunktur
bank
konto
saldo
skatt
inflation
"växa företaget"
räkenskap
aktie
Lyssna och läs mer om ekonomispråk
Inslag från Ekonomiekot: Hur mycket förstår du av ekonomispråket? (från juni 2011)
Analyser och rapportering från Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.
Gäst: Kristian Åström, ekonomikommentator Sveriges Radio.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Innan den ryska invasionen var Ukraina ett tvåspråkigt land. Idag har språken ukrainska och ryska blivit en del av kriget. Att inte prata ryska ses som en protesthandling.
Ukraina har varit ett tvåspråkigt land där ukrainska och ryska har existerat parallellt både i offentligheten och inom familjer. I landet är ukrainska officiellt språk och ryska det största minoritetsspråket.
Kriget har förändrat språksituationen i Ukraina
I tunnelbanan i Kiev ropas stationerna ut på ukrainska och engelska. Ukrainska politiker, med ryska som modersmål, har slutat prata ryska offentligt. Ukrainska soldater försöker identifiera ryska soldater genom att be dem uttala det ukrainska ordet "palianytsia", som innehåller ett fonem som ryskspråkiga har svårt att uttala.
– Det ryska språket har blivit en symbol för den ryska invasionen och den ryska ockupationsmakten och i och med det har ryskan förlorat sin ställning som ett språk som man vill prata i Ukraina, säger Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina.
– Tvåspråkigheten har påverkats av kriget på så sätt att människor vill ta avstånd från det ryska och då aktivt väljer ukrainska som sitt huvudspråk, säger Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet.
Hör om språksituationen i Ukraina ett år efter den ryska invasionen.
Språkfrågor om ukrainska och ryska
Vad betyder den ukrainska ortnamnsändelsen -ivka?
Kommer ordet Ryssland från Roslagen och har ordet ruskigt något med Ryssland att göra?
Lyssna och läs mer om ukrainska och ryska
Hör mer av Lubna El-Shantis rapportering i Sveriges Radio.
Artikel om de ukrainska språklagarna "Många ryskspråkiga är ledsna över den ukrainska enspråkspolitiken" (från YLE, 25 januari 2022).
Artikel om skillnader mellan ukrainska och ryska "Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska" (från Språkbruk, Institutet för de inhemska språken, 13 april 2022)
Gäster: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina. Thomas Rosén universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet. Sanna Witt, docent i slaviska språk och lektor i ryska vid institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska på Stockholms universitet.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Ungdomsspråk och slang förändras i snabb takt. Det som var inne nyss kan snart vara hopplöst ute. Lär dig vad gähda, ajde och ströga betyder och varför du absolut inte ska använda ordet cool.
– Det värsta jag vet är när vuxna använder ordet cringe, säger Belmin Nuhic, 23, programledare på Juniornyheterna.
Han förklarar att ingen ung person använder orden, cringe, cool eller swag längre och berättar vad de mer gångbara orden gähda, ströga och ajde betyder.
Många av de ord som unga använder idag kommer från kulturella fenomen som sociala medier, epadunk och gaming. Språkbruk som är typiskt för en speciell åldersgrupp kallas kronolekt.
– Det är egentligen två saker, dels hur ditt språk avslöjar din ålder, men också hur ditt eget språk förändras över tid, det kan handlar om hur stämbanden förändras, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.
Språkfrågor om ungdomsspråk
Varför säger barn "kopiera" ut när de ska skriva ut och mandala när de menar målarboksbild?
Har det blivit vanligare att säga exakt?
Vilka ord och uttryck är inne bland 20-åringar?
Vilka ord som tidigare var inne har blivit ute?
Vad har ordet cool för historia?
Hur använder barn och ungdomar orden noob, slay och snitcher?
Vad är bitchblicka och vilken spridning har ordet?
Lyssna och läs mer om slang och ungdomsspråk
Louise och Julia poddar, avsnittet: Podden för dig som är cool
Säger du ”gähda” eller ”fest”? Kronolekten avslöjar din ålder (artikel från Sydsvenskan 17 januari 2023.)
P3-svengelskan leder oss mot systemkollaps (krönika från Jonna Sima Aftonbladet 17 januari 2023)
Lär dig mer om förortssvenska från Institutet för språk och folkminnen.
Språkvetare: Susanna Karlsson, 46,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Belmin Nuhic, 23, programledare och reporter på Juniornyheterna, Sveriges Radio.
Programledare Emmy Rasper, 40.
Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på svenska dialekter och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven.
– Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar.
– Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om dialekter
Vilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?
Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?
Vid vilken ålder fästs ens dialekt?
Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?
Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?
Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialekt
Poddserien När gotländskan tystnar
Artikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.
Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?"
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper.
Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som “orsaken till varför”, “backa bak”, CD-skiva och AT-tjänstgöring.
Veckans språkfrågor
Vad är skillnaden på tautologi och pleonasm?
Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?
Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?
Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?
Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?
Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?
Läs mer om tautologi
Kapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ordet analfabetism har blivit känsligt, många pedagoger och forskare undviker det helt. Men problemet finns kvar. Att inte kunna läsa och skriva i ett informationssamhälle är ett funktionshinder.
Det här specialavsnittet av Språket i P1 handlar om det alltmer känsliga ordet analfabetism. Hur är det att vara barn till föräldrar som inte kan läsa och skriva? Vem är egentligen analfabet och vad är det bästa sättet att knäcka bokstavskoden för en som är vuxen?
I programmet hörs:
Gulistan Kavak, socionom och skolkurator som skrivit böckerna "Analfabetism : det osynliga funktionshindret" och "Min mamma kan inte läsa och skriva"
Noor Mohamed Noor, med flera elever på SFI i Kviberg i Göteborg.
Ivana Eklund, föreläsare och utbildningskonsult inom bland annat svenska som andraspråk.
"Språket special: Mina föräldrar är analfabeter" är gjord av Emma Engström i januari 2023.
Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen ”Obehöriga äga ej tillträde”. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv.
Veckans språkfrågor
Hur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?
Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?
Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?
Hur används genitivformerna dens respektive dess?
Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?
I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?
Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?
I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?
Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.
Programledare Jens Möller.
Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del skratt!
Veckans språkfrågor
Är pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?
På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?
Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?
När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?
Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?
Vad betyder ordet vits?
Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?
Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?
Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?
Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.
Programledare Jens Möller.
På smällen och valpa, avlida och dö. Språket kopplat till livets början och slut är ibland förvirrande och tabubelagt. Och födelsens mirakel tycks ha gett förvånansvärt få avtryck i svenska språket.
Veckans språkfrågor
Att barn föds är bokstavligt talat det mest ursprungliga i mänskligt liv, hur har det färgat språket?
Vem är det som blir "förlöst" vid en förlossning; är det barnet, modern eller kanske båda två?
Att pilta sägs vara en snabb förlossning där barnmorskan inte hinner få på sig handskar och därför tar emot barnet med sina bara händer. Vad är bakgrunden till begreppet pilta?
Vad är den ursprungliga betydelsen av jordemor, alltså ett äldre ord för barnmorska?
Vilka ord finns för barnmorska på olika språk?
En kvinna kan amma sitt barn. Men hur korrekt är det att säga att barnet ammar?
En kvarleva är ju en rest av någon död. Varför heter det då kvarLEVA?
Flera lyssnare har reagerat på att medier ofta använder verbet dö i stället för t ex avlida, gå bort, omkomma eller stupa. Varför används dö på det sättet?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Jens Möller.
Sporttvätt, epadunk och hungersten - där har vi några av årets nyord. Språkets inbjudna panel diskuterar den pinfärska nyordslistan samt analyserar språkåret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023!
Här kan du läsa pressmeddelandet om 2022 års nyordslista.
I Språkets nyårspanel ingår:
Sofia Tingsell, språkvårdare m m på Språkrådet.
Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för Språktidningen.
Susanna Karlsson, Språkets återkommande expert samt docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Jens Möller.
Musiken som spelas i avsnittet är Ragga Epa med Dvnk1.
Inför jul bjuds på en språklig gott-och-blandat-påse. Hör frågor och svar om bl a anglicismer och frasen ”med det sagt”. Därtill excellerar vår egen språktomte i parallellhomonymi – vad kan det vara?
Veckans språkfrågor
En lyssnare har skrivit ner hundratals engelska uttryck från senaste säsongen av tv-såpan Farmen. Varför väcker anglicismer och engelska ord i svenska språket så starka känslor?
Svenskans såg och engelskans saw har samma två betydelser på båda språken (verktyget man sågar med och preteritumformen av verbet se). Finns det fler liknande fall, och finns det någon benämning för ord som har samma dubbla betydelser på olika språk?
Hur kommer det sig att vi i svenskan använder negationer i positiva fraser, t ex "nej, vad kul!"? Eller "kan inte du räcka mig saltet?" Varför är vi negativa helt i onödan?
Finns det någon regel för vad man kallar ortsbor i en stad, till exempel göteborgare eller Trollhättebo?
Flera lyssnare upplever frasen "med det sagt" som en trend bland t ex politiker och journalister. Vad har uttrycket för innebörd?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Programledare Jens Möller.
Ställtid, historiskt presens och middag som tidsangivelse. Språket handlar om hur vi talar om tiden, som vissa tycker går alltför fort. Fast gästen Bodil Jönsson hävdar bestämt att vi har gott om tid!
Veckans språkfrågor
Hur bra är vårt språk är på att fånga och beskriva tid?
Kan man verkligen använda ordet "historisk" när något händer för första gången, t ex att det för första gången väljs en kvinnlig ledare i något land?
Är användandet av historiskt presens, till exempel inom polisen, ett försök att underlätta förståelsen för människor som kan ha svårare att förstå komplexa meningar med olika tidsformer?
Om man använder middag som tidsangivelse, betyder det då ungefär mitt på dagen eller den senare tid då flesta äter middag?
Vad är ställtid?
Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid kom 1999 och sålde snabbt i hundratusentals exemplar. Vilket behov fyllde den boken just då?
En lyssnare uppfattar det som att hans barn och deras kompisar pratar fortare än vad hans egen generation gör. Samtidigt upplevde lyssnaren det som att hans mor-och farföräldrar pratade långsammare än vad hans generation gör. Pratar generationerna snabbare och snabbare?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Bodil Jönsson, fysiker och författare till flera böcker om tid.
Programledare Jens Möller.
Många vokalljud och outtalade konsonanter - det är ett par av trösklarna för svensktalande som vill förstå danska. Fast Åsa Nilsson, som studerar danska, har blivit helt förälskad i vårt grannspråk!
Veckans språkfrågor
Hur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att hitta ett gemensamt nordiskt språk?
Skulle norska, svenska och danska ansetts som dialekter om Norge, Sverige och Danmark vore ett land?
Det finns många "falska vänner" mellan svenska och danska. T ex betyder danskans værelse inte varelse, utan rum. Är de "falska vännerna" ofta samma gamla ord som har kommit att få olika betydelser på svenska och danska, eller är det vanligare att det är ord med helt olika bakgrund som bara råkar låta ungefär likadant?
Vilka är utmaningarna för en svensktalande som vill lära sig danska?
Hur många vokalljud finns på danska?
Hur är det danska talsystemet uppbyggt?
Vad säger forskningen om språkförståelsen mellan svenskar och danskar?
För ungefär tio år sedan blev det stor uppmärksamhet kring professor Dorthe Bleses studie om att danska språkets många vokaler och få konsonanter bidrar till att det tar något längre tid för danska barn att utveckla sina språkkunskaper jämfört med många andra barn. Vad finns för tankar kring den studien idag?
Slutledet i namnet Sverige är danskans ord för rike - rige. Bär vårt land namnet Sverige och inte Svea rike tack vare våra grannar i söder, och är det läge att byta benämningen på vårt land till svenska och kalla nationen Sverike?
Språkexpert Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även danskstudenten Åsa Nilsson och danskläraren Allan Hansen, båda knutna till Stockholms universitet.
Programledare Jens Möller.
Prefix och suffix är små orddelar med makt att helt ändra ords betydelse. I Språket möter vi forskaren som har undersökt suffixet -ande, och programledare Jens missförstår ordet kontraaltskrockande.
Veckans språkfrågor
Vad är definitionen på prefix?
Varför heter det oväder, det borde ju betyda att det inte är väder?
Prefixet o- används ofta för att ge ett ord motsatt betydelse, som i intressant/ointressant. Fast det gäller inte rolig/orolig. När slutade rolig att betyda lugn på svenska?
Finns det exempel än orolig där o-prefixet kan förvirra?
Vad är bakgrunden till begreppen plastpappa och plastmamma, och vad lägger en för värdering i att lägga till plast- som prefix?
Louise Holmer har skrivit en doktorsavhandling om det mångsidiga suffixet -ande. Hur används det?
År 1900 valde redaktionen för SAOL att stryka de flesta ord som slutar på -ande ur ordlistan. Varför?
Hur vanligt är det att dagens skribenter använder -ande kreativt för att skapa nya ord?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Louise Holmer, som har skrivit doktorsavhandlingen Neutrala substantiv på -ande i text och ordbok.
Programledare Jens Möller.
Jaktlagen är vår "kanske mest konservativa språkmiljö", enligt Språkets expert, med bl a många bevarade dialektformer. Hör jaktuttryck som har färgat allmänspråket samt om olika syn på dagens jaktspråk.
Veckans språkfrågor
Vilken är bakgrunden till ordet skåre, alltså ett skydd eller kamouflage vid stränder när man jagar sjöfågel?
Att skamma ett vildsvin innebär att skadeskjuta det. Varifrån kommer ordet?
Varför kallas samma jaktaktivitet pass i södra Sverige, men post i norra delen av landet?
Vilka jaktuttryck har sökt sig in i allmänspråket?
Vilka typiska exempel finns på hur icke-jägare missförstår ord eller uttryck kring jakt?
Vad betyder vildnaden?
Hör en diskussion om olika syn på jaktbegrepp som viltvård och populationsbegränsning.
I södra Östergötland finns äldre jägare som använder ordet fredja. Vilket är ordets ursprung och hur och var det använts?
På engelska betyder ordet endling den sista individen av en art som är på väg att försvinna. Vilket ord kan använda för detta på svenska?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Magnus Rydholm, kommunikationschef på Svenska Jägareförbundet.
Camilla Bergvall, ordförande för Djurens Rätt.
Programledare Jens Möller.
Rättstolkar, vårdtolkar, teckenspråkstolkar, EU-tolkar... Att snabbt översätta mellan olika språk är ett ansvarsfullt uppdrag som kräver stresstålighet och nyfikenhet - och stor språkkompetens, förstås!
Veckans språkfrågor
I vilka olika sammanhang i Sverige händer det att man använder tolk?
Vad säger forskningen om de största svårigheterna när det gäller att tolka mellan olika språk?
Om man behöver använda tolk t ex under ett sjukvårdsbesök - hur säker kan man vara på att tolken verkligen översätter det som sägs och inte tar bort eller lägger till viktig information? **
Hur vanligt är det i Sverige idag att barn måste tolka åt sina föräldrar?
EU:s tolkar i Bryssel måste lyssna på och förstå avancerade resonemang, samtidigt som de säger vad personen sa för några sekunder sedan. Hur klarar hjärnan av det "dubbelarbetet"?
EU satsar motsvarande 11-12 miljarder kronor per år för att tolka och översätta mellan unionens 24 officiella språk. De pengarna skulle kunna användas till annat om EU hade ett gemensamt officiellt språk. Varför är flerspråkigheten värd så mycket?
Vad behöver man kunna, och hur behöver man vara som person, för att fixa att jobba som tolk?
Hur lätt eller svårt är det att hitta svenska tolkar till Bryssel?
Vilka utbildningsvägar finns för den som vill börja jobba i Sverige som t ex rättstolk eller vårdtolk?
Hur kan en tolk göra för att översätta ord som är typiska för ett land, till exempel svenskans vabba eller norskans russebuss?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Stefanie Selmer och Daniel Pashley, som båda är tolkar vid EU-kommissionen i Bryssel.
Programledare Jens Möller.
** Muntlig tolkning bör ske enligt god tolksed, som är definierad av Kammarkollegiet. Susanna Karlsson talar i avsnittet om god translatorssed, vilket gäller skrivna översättningar. De relevanta skrivningarna i tolk- och translatorsseden är dock snarlika.
I ortnamn kan vi finna flertusenåriga språkliga spår. Hör om bakgrunden till det jämtländska namnet Namn - jo, byn heter Namn. Och filmhjälten Rambo sägs ha tydlig koppling till ett svenskt ortnamn.
Veckans språkfrågor
Enligt en undersökning från Språktidningen tycker svenska folket att Morgongåva är landets vackraste ortnamn. Hur har samhället väster om Uppsala fått sitt namn?
Språkvetenskapligt, varför är det intressant att ta reda på vad vi har kallat olika platser och varför?
I Västsverige finns orter som Lerum, Naum, Vedum, Tanum och Kvänum. Vad betyder -um?
Varför heter det Östersjön när det ju är en del av världshavet?
Varför har prickarna fallit bort på ostkusten men inte på västkusten?
Vad har filmhjälten Rambo för koppling till Ramberget i Göteborg?
Hur kan en jämtländsk by ha namnet Namn?
En plats som heter Dödre, har den med döden att göra?
Forskaren Josefin Devine har, som en del av sin doktorsavhandling, undersökt runt 150 namn på fäbodar i socknarna Hackås och Oviken i Jämtland. Vilka är de vanligaste orden som ingår i fäbodnamnen?
Jämtland var länge norskt, först i mitten av 1600-talet blev landskapet en del av Sverige. Hur mycket av det norska arvet märks i Jämtlands ortnamn?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Josefin Devine, forskningsarkivarie på Institutet för Språk och Folkminnen som har gjort en doktorsavhandling om ortnamn i två socknar i Jämtland.
Programledare Jens Möller.
Vi har få svenska ord för att beskriva dofter, något fler för smaker. Kanske är en utveckling på gång? Språket handlar även om en ny bok som samlar hundratals språkliga uttryck kring mat och dryck.
Veckans språkfrågor
Svenska språket saknar ord för att berätta hur det luktar. Hur kan man få veta mer om språk och dofter samt vilka ord man i svenskan använder för att gestalta luktsinnet?
Om man har svagt luktsinne kan man knappast säga att man luktar dåligt utan att bli missförstådd. Varför finns det inget verb för förmågan att känna dofter?
I vilken mån pågår arbete för att utveckla den språkliga terminologin kring smaker och dofter?
Det finns olika åsikter huruvida det är bra eller dåligt om något "smakar fågel". Vad finns det för bakgrund till uttrycket och hur används det idag?
Varifrån kommer ordet kantarell, och vad kallades svampen i Sverige innan Linné gav den sitt vetenskapliga namn**?
Vissa filmjölksprodukter sägs ha "spritsig smak". Kan man använda ordet spritsig på det sättet?
I förordet till nya boken Maten i vårt språk står att det är "lätt att skapa nya metaforiska uttryck utifrån mat som ämnesområde". Om det stämmer, varför är det så?
På vilket sätt är matuttryck intressanta, rent språkligt?
I uttrycket mums filibaba betyder ju mums att något smakar gott. Men vad betyder filibaba?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Carl Ahlstrand, författare och språkkonsult.
Programledare Jens Möller.
** OBS! I programmet nämns att Linné gav kantarellen ett vetenskapligt namn. Namnet idag är Cantharellus cibarius. Linné kallade dock den gula svampen Agaricus cantharellus. Det nuvarande namnet uppkom först på 1800-talet. Språket beklagar den delvis felaktiga uppgiften.
Rövsmör och jetski, vad betyder det? Språket handlar om mustig yrkesjargong och förortsslang. Hör om rörmokares ofta grova slanguttryck och varför s k affrikativt uttal kan vara viktigt i förorten.
Veckans språkfrågor
Vad räknas som slang?
Frilla är ett gammalt ord för konkubin/älskarinna. Numera är det ofta slang för frisyr. Har orden samma ursprung?
Vad är orsak till de namn på fiskarter som nu används som slangord bland ungdomar, som lax, röding och torsk?
Hur kommer det sig att slanguttrycken bäng och bänger tycks ha i princip motsatta betydelser - någon som är knasig/dum respektive något som är riktigt bra?
Vad spelar den s k förortsslangen för roll för gymnasieungdomar i invandrartäta förorter?
Vad kan det få för effekt för unga i förorten om de använder "fel språk i fel situation"?
Vad är förortsslang?
Vad betyder rövsmör?
Rörmokarslang kan vara ganska grov. Finns det annan yrkesjargong i Sverige som låter på liknande sätt?
I vilken mån utvecklas idag ny yrkesjargong?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Karin Senter, som har disputerat vid Uppsala universitet med avhandlingen Att göra förort: Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund
Programledare Jens Möller.
Vad krävs för att en svensk i Frankrike ska uppfattas som infödd fransos? I veckans Språket hör vi ett delvis överraskande svar. Dessutom om programledarens tveeggade känslor inför franska språket.
Veckans språkfrågor
Hur ser franskans ställning ut i svenska skolan idag?
Hur har franskans ord för trumma (tambour) kunnat bli tambur på svenska?
Ordet miljö kommer ju från franska (millieu) där det betyder ungefär mitten. På franska talar man snarare om omgivningen, l'environnement, i de frågor som vi benämner som miljöfrågor. Kan ni reda ut varför?
Flygskam är ett modernt svenskt ord som sägs ha letat sig in i franska språket. Vilka äldre ord har franskan lånat in från svenska eller andra skandinaviska språk?
Stockholms universitet har studerat i vilken mån svenskar som har flyttat till Frankrike i vuxen ålder talar så god franska att de kan uppfattas som infödda fransoser. Vilka är de huvudsakliga slutsatserna i studien?
Vilka är de svåraste språkliga nötterna att knäcka för svenskar som vill bli fullt bekväma med franska språket?
På en skylt vid ingången till en svensk stormarknad stod "entrè". Varför använder man här grav accent i stället för akut accent?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet.
Programledare Jens Möller.
Skärpt språklag och högre status för minoritetsspråk - det är exempel på frågor som "språklobbyister" driver. Språket handlar om organisationer och privatpersoner som försöker påverka språkpolitiken.
Veckans språkfrågor
Vad är en språklobbyist?
Vilka är de viktigaste språkpolitiska aktörerna i Sverige?
Hur stor roll har riksdag och regering som språkpolitiska aktörer?
Vad vill organisationen Språkförsvaret försvara, och mot vad?
Hur försöker katalanska och samiska organisationer påverka EU språkpolitiskt?
Vilka exempel finns på samiska ord som svenskan har lånat?
Har de svenska dialektorden gatt och syta koppling till sydsamiskans galkedh och syjhtedh?
Finns några tecken på att allmänhetens passion för språk är på väg att falna?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet
övriga medverkande:
Per-Åke Lindblom, ordförande för Språkförsvaret
Marga Payola, internationell koordinator för katalanska Internacional Plataforma per la Llengua
Elle Merete Omma, ansvarig för EU-enheten på Samerådet
Programledare Jens Möller
Kasus och personböjning av verb är grammatiska egenheter som har nötts bort från svenskan. Blir vårt språk allt enklare, och i så fall varför? Språket gräver i olika aspekter av språklig komplexitet.
Veckans språkfrågor
Flera av Språkets lyssnare har fått intrycket av att vårt språks grammatik var mer komplex eller avancerad förr. Är det korrekt?
Hur kommer det sig att analfabeta medeltidssvenskar hade ett behov av fler kasus än vi har idag?
När "peakade" den svenska grammatiken och var som mest komplex?
Finns det några teorier om hur snabbt språkliga förändringar kan gå, till exempel hur snabbt ett oregelbundet verb kan ändras och få regelbunden böjning?
Om vi backar 700-800 år, hur sa man då i Sverige "jag är" och "vi är"?
Vilka mekanismer låg bakom att pluralformerna för verb alltmer försvann ur svenskan?
Vilka exempel finns på historiska språkförändringar som har lett till högre språklig komplexitet?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Adam Horn af Åminne, som har disputerat med en avhandling om personböjning av verb i nordiska språk.
Programledare Jens Möller.
Språket handlar om den historiska ordboken SAOB, vars framtid nyligen var hotad. Vår språkexpert förklarar hur en ordbok kan få hjärtat att banka. Och hur är det med förkortningarna i ordlistan SAOL?
Veckans språkfrågor
När uppskattas SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) vara klar?
Ordet inföding blev definierat av SAOB 1933 som i första hand en person av "färgad eller ociviliserad eller halvciviliserad ras". Hur känns den definitionen idag?
För den språkintresserade allmänheten, vilken blir den enskilt viktigaste förbättringen av SAOB när den har uppdaterats?
Jobbet med SAOB startade på 1800-talet. Hur gick det då till när man skulle hitta alla ord och deras definitioner?
Vad avgör vilken sorts förkortningar som tas upp i Svenska Akademiens Ordlista? Varför finns till exempel bh men inte hb?
Hur går det till när ord till nya upplagor av ordböcker väljs ut? Vem nominerar ord och vem beslutar om de kommer med?
När kom historiens första ordbok ut?
Flera av Språkets lyssnare klagar över att SAOB idag är svårläst med tättskrivna sidor och många förkortningar. Kommer SAOB bli mer läsbar framöver?
Författaren Pip Williams menar att den engelska ordboken Oxford English Dictionary var jävig till förmån för mäns upplevelser när den skapades för över 100 år sen. I vilken mån kan det stämma även för åtminstone delar av SAOB?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet
övriga medverkande:
Bodil Rosqvist, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens Ordbok
Mats Malm, ständig sekreterare Svenska Akademien
Pip Williams, författare till romanen De förlorade ordens bok
Programledare Jens Möller
Språket bjuder in till nordiskt mästerskap i dialekter. Bland annat undrar vi i vilket nordiskt land man kan hitta de flesta och mest särpräglade dialekterna. Vi tar även upp en riktig skitfråga.
Veckans språkfrågor
Vilken kan sägas vara den nordiska dialektfrågan nummer 1 just nu?
Hur kan det komma sig att grannländerna Sverige och Norge har så diametralt olika syn på dialekter, och vad gör det för folksjälen?
En lyssnare pekar på att man i Norge kan höra många olika dialekter på tv/radio, vilket fallet inte är på samma sätt i Sverige. Samtidigt finns i Sverige särpräglade dialekter som bondska. Är det Norge eller Sverige som har flest speciella dialekter?
I vilket av de nordiska länderna finns de flesta och mest särpräglade dialekterna?
Hur mycket finns av dialekter inom det finska språket?
En lyssnare från Värnamo-trakten noterade att hennes mormor i sin dialekt använde ord som finns i danska och norska. Är detta ett personligt drag eller finns det småländska dialekter som har plockat en hel del från våra grannspråk?
Vad är skillnaden mellan en dialekt och ett språk?
I vården i Umeå kan anställda hjälpa äldre människor "på klo", alltså toaletten. Dessutom finns det dialektala uttrycket "gubba", vilket betyder att bajsa. Varifrån kommer detta?
Älvdalska klassas i Sverige som en dialekt, men en expertgrupp inom Europarådet sade häromåret att älvdalskan bör klassas som ett språk. Finns några tecken på faktisk förändring när det gäller älvdalskans officiella status i Sverige?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Dagens Nyheters chef vill att läsare fortsatt ska höra av sig och "reagera på slappa formuleringar eller språkliga fel" i tidningen. Språket undersöker tidningsspråket i en tid efter korrekturläsarna.
Veckans språkfrågor
Varför är det så många journalister som inte verkar känna till att adjektiv slutar på -e när det beskriver någon av manligt kön och -a när det är någon av kvinnligt kön?
Hur ofta hör Dagens Nyheters läsare av sig med synpunkter på tidningens språk?
Hur många av tidningens anställda arbetar huvudsakligen med rent språkliga frågor?
Vilken typ av forskning sker i Sverige om utvecklingen av mediernas språk, till exempel efter att korrekturläsarna försvann från tidningarna?
Vad är bakgrunden till ordet sykofant, som tycks ha blivit vanligare i medierna efter Rysslands invasion av Ukraina?
Vad är ursprunget till uttrycket "i ju med detta" som i viss tidningstext har använts i stället för "i och med detta"?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter.
Programledare Jens Möller.
Har alla politiker gått i "slingerskola"? frågar en av Språkets lyssnare. Inför valet analyserar vi politikernas retoriska knep för att få fram sina budskap och undrar hur politiker kan "ta ansvar".
Veckans språkfrågor
Har alla politiker gått i "slingerskola"?
Varför förväntas politiker ofta "ta ansvar" för misslyckanden genom att avgå i stället för att försöka reda upp situationen?
Vilka har varit de vanligaste orden som partierna har använt i sina valmanifest genom historien?
Vissa som inte sympatiserar med Socialdemokraterna kallar dess medlemmar för "såssar". Hur kommer det sig?
I vilken mån påverkar sociala medier, med sitt ganska kortfattade språk, den påstådda polariseringen i den politiska debatten?
Vad går att säga, med vetenskaplig grund, om hur det politiska språket och retoriken påverkar hur folk väljer att rösta?
Medverkande Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Gunilla Almström Persson, lektor vid Stockholms universitet, som forskar om språk och makt. Programledare Jens Möller.
Blåbrun och hjärtland ses som exempel på ord som sticker ut under årets valrörelse. Språket fokuserar på politisk retorik inför det kommande valet och diskuterar t ex vad en ”hög politiker” är.
Veckans språkfrågor:
Vilka ord och uttryck har hittills satt prägel på valrörelsen?
Vad har hänt språkpolitiskt i Sverige på senare år?
Hur OK är det att skriva eller säga "hög politiker", borde det inte vara "högt uppsatt politiker"?
Är "icke-västlig" en term från kalla krigets dagar, eller när började man se på världen som västlig och östlig?
Varför är det så vanligt att politiker och andra ofta inleder sina svar på frågor med "ja men..." eller "nej men…"?
Gäster i programmet är Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio Ekot samt Magnus P. Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet som forskar om bland annat politikens språk.
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Lång hårig sjuk sköterska. Språket handlar om särskrivning, svenskans kanske största irritationsmoment. Fast hur ofta leder särskrivning till rena missförstånd, och var det verkligen bättre förr?
För mer än var femte svensktalande är särskrivning det språkfenomen som irriterar mest, enligt Språktidningens undersökning våren 2022.
Veckans språkfrågor
Varför är särskrivningar så irriterande för så många?
Har det funnits historiska trender när det gäller särskrivning, och hur kommer det sig i så fall att detta har förändrat sig över tid?
Ska uttryck som i natt (inatt) och i morgon (imorgon) särskrivas eller inte?
I programmet medverkar Anna Heuman, som nyligen disputerade vid Örebro universitet med en avhandling om hur användare i sociala medier agerar "språkpoliser" i relation till bl a särskrivningar.
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
I Språkbiten, "Språkets lillasyster", besvaras språkfrågor hela sommaren i P1. Här kan du redan nu ta del av samlade språkliga samtal kring t ex hen, regimer och att få en kvinna på fall.
Språkfrågor
Vad är orsaken till att alla inte pratar samma språk?
Var går gränsen mellan en regering och en regim?
Varifrån kommer uttrycket "att få en kvinna på fall"?
Finns språkligt samband mellan att klippa på skrå, dvs diagonalt i tyg, och skrå som i hantverksskrå?
Hur ser ordningen ut i alfabet som inte är latinska?
Finns en ny betydelse i "sukta"?
Håller "tänker" på att ta över från "tycker" och "tror"?
Hur översätter man ordet hen till t ex engelska, tyska och franska?
Hur stora är möjligheterna att avslöja en persons identitet genom att räkna frekvensen av vissa ord och uttryck som vederbörande använder?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Inför midsommar bubblar Språket om festliga, starka drycker. Det blir historik, nutid och problematisering kring suputer, likörer och ölbryggning. Självklart finns även alkoholfritt alternativ!
Veckans språkfrågor
Varifrån härstammar uttrycket spik nykter?
Vad betyder -ut i suput, är det samma slutled som i drasut?
I Bellmans Bort allt vad oro gör används ordet likör generellt för alkoholhaltiga drycker. Har betydelsen förändrats med tiden?
När började vi tala om bruk, riskbruk och missbruk när det gäller alkohol?
Vad är ursprungsbetydelsen av brygg- i ordet brygghus?
Kan man brygga vin?
Går det att säga påtår även om andra drycker än kaffe?
Hur har betydelseförskjutningen av ordet färdknäpp skett - från lite alkohol så att man klarar sig på resan till att ha sex för att framkalla en förlossning?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Vissa vill absolut värna ordet järnväg. Andra vill undvika det negativa uttrycket "att vara ute och cykla". Vi pratar om trafikens språk, ett ämne som engagerar många av Språkets lyssnare.
Veckans språkfrågor
Vad är ursprunget till hållplats som benämning för stopp för buss och annan kollektivtrafik?
Varifrån kommer det negativt laddade uttrycket "att vara ute och cykla"?
Finns det transportrelaterade uttryck som riskerar att snart gå ur tiden?
Hur väl passar verbet "köra" när man framför en båt eller ett flygplan?
Enligt lyssnare hörs dagligen i radio uttryck som tågstation och tågräls. Är ordet järnväg på väg att utrotas?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet samt Anica Stenberg vid Sveriges Radios trafikredaktion. Programledare Jens Möller.
"Jag såg de när dem gick på vägen". Känslorna flödar ofta när folk rör ihop subjekts- och objektsformer av tredje person plural. I Språket om en möjlig stavningsreform där dom ersätter de och dem.
Veckans språkfrågor
Flera av Språkets lyssnare har reagerat på det de ser som felaktig användning av pronomenet dem, alltså objektsformen av tredje person plural. Har det blivit vanligare att det här felet dyker upp?
Skulle en dom-reform leda till en förflackning av språket?
Vilket är det viktigaste argumentet för att genomföra en reform där dom ersätter de och dem?
Vad krävs för att genomföra en stavningsreform, vilka bestämmer?
Vilka tidigare stavningsreformer har genomförts i Sverige?
Angående possessiva pronomen sas i tv "president Macron besökte Marseille som ett led i hans presidentvalskampanj". Skulle inte "...sin presidentvalskampanj" ha passat bättre?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Får man säga "bruden" till en kvinna? Varför kallas fotbollsspelande pojkar "gubbar"? Finns kvinnliga gentlemän? I Språket om hur vi benämner varandra och vad det betyder t ex för våra maktrelationer.
Veckans språkfrågor
Är "Tjena, brudar!" ett sexualiserande sätt att omtala eller tilltala flickor och kvinnor? Eller är det neutralt, skämtsamt eller kanske rentav stärkande?
Varför blir fotbollsspelande pojkar som inte ens har kommit i puberteten ofta kallade "gubbar" av tränare m fl när de är ute på fotbollsplanen?
Vad händer med de i mitt tycke neutrala orden flicka och pojke, håller de ställningarna i språkbruket?
Finns en motsvarighet till gentlemän för kvinnor?
Ordet väninna betonar att ens kvinnliga vän står en nära. Finns motsvarande för manliga vänner?
Är det språkligt korrekt att säga att ett damlag i ishockey med en spelare utvisad är "en man mindre"?
En lyssnare upplever ordet tjej som "en diminutiv, en förminskning, urtvättning, utsuddning av betydelsen kvinna eller flicka". Finns det något nedvärderande i att kalla en person tjej?
Vad betyder det för maktförhållandena oss emellan vilka termer vi använder när vi benämner varandra?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Änna, parra och dekadarier - Språket handlar om göteborgskan förr, nu och i framtiden. Dialektforskaren Lars-Gunnar Andersson är orolig över att unga inte förstår vissa typiskt göteborgska uttryck.
Veckans språkfrågor
Vad betyder uttrycket "inga dekadarier" och var kommer det ifrån?
Sophie Elkan skrev en historisk roman om John Hall den yngre, som levde runt sekelskiftet 1800. Hur kan John Hall den yngre ha låtit, skulle man tycka att han talade göteborgska om det gick att höra honom? Och hur lät vanligt folk i samma stad i samma tid?
Det engelska ordet chat betyder samtal eller småprat. Det liknar det göteborgska tjôta, vilket också kan betyda småprat. Kan det vara så att chat och tjôt är besläktade?
Det finns exempel på hur barn som pratar t ex göteborgska snabbt byter till stockholmska eller mälardalska när de leker. Hur vanligt är denna typ av dialektbyten och vad är orsaken?
Hur ser utbredningsområdet ut för göteborgska?
Dessutom diskuteras frågor som dialekters olika prestige och framtiden för den klassiska Göteborgsdialekten. Programmet spelades in inför publik den 5 maj 2022 i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk.
Veckans språkfrågor
Arbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.
Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?
Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?
EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.
Annektering, krigföring och krigsinvalider. Vi pratar om krigets språk apropå invasionen av Ukraina. Språkexpert Henrik Rosenkvist ser även humor och kreativitet i militärt språkbruk.
Veckans språkfrågor
Kan sanktionera betyda både att godkänna något och att införa sanktioner, dvs en straffåtgärd, mot någon?
Vad är det för likheter och skillnader mellan orden invasion, ockupation och annektering?
Finns det en vettig översättning till svenska av det engelska begreppet "fear mongering", att medvetet sprida skräck i en befolkning?
Får man säga krigsinvalid på svenska, eller bör det ersättas av ett mer "politiskt korrekt" begrepp?
Varför heter det "krigföring" i ordböckerna medan nästan alla andra sammansatta ord med krig som förled har ett foge-s?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Lost in translation? Språket handlar om svåra val inom översättning. Vi snackar ordvitsar, dikter och översättarens frihet.
Veckans språkfrågor
Har ordet översättning att göra med manuell typsättning i forna tiders tryckpressar?
Vid översättning av lyrik, blir det då en ny dikt eller en version av originaldikten?
Inom sjukvården kan tolkar lämna vissa ord, t ex magnetkamera, oöversatta från svenska. När bör översättaren eller tolken insistera på att hitta en bra översättning av ordet?
Hur fri bör översättaren vara i relation till t ex meningsbyggnad i originalspråket?
När kan kulturella eller samhälleliga skillnader motivera att översättaren justerar vissa begrepp så att de blir mer lättbegripliga i Sverige?
Är det okej att översätta till okej i svensk undertext till en film som utspelar sig för mer än 100 år sedan?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Niclas Hval, översättare samt lärare i litterär översättning på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Språkliga missförstånd och feltolkningar av ords ursprung kan generera helt nya ord i svenskan. Fenomenet kalls folketymologier och har skapat ord som coollugn och handburgare.
Veckans språkfrågor
Hur uppkommer en folketymologi?
Kan ordet byfåne vara ett folketymologiskt missförstånd av det franska bouffon i betydelse narr eller gycklare?
Varifrån kommer ordet pariserhjul på svenskan, på andra språk heter det vanligtvis inte något med Paris, är det en missuppfattning som ligger bakom?
Hur kommer det sig att så många använder ordet omständig istället för det enligt ordböckerna korrekta omständlig?
Har adjektivet gräslig något att göra med substantivet gräs?
Vore det inte roligare och bättre att säga mumsbit istället för munsbit, mördbultad istället för mörbultad, höron istället för öron och frilufsliv istället för friluftsliv?
Dessutom: Han blir programledare för Språket resten av 2022
Sist i avsnittet avslöjas vem som tar över programmet när Emmy Rasper nu går på föräldraledighet.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Att komparera adjektiv kan vara lätt, lättare och lättast eller avancerat, mer avancerat och mest avancerat. Välkommen till det mesta och bästa avsnittet av Språket – om adjektivens böjning.
Veckans språkfrågor
Varför säger och skriver en del “mer arg” eller “mer rolig” istället för argare och roligare?
“Sveriges mesta krigarkung” och “90-talets mesta sexsymbol”, varifrån kommer uttrycket med mesta och är det korrekt?
Kan ordet unik kompareras?
Hur ska man förstå ordet “rättare” i uttrycket “rättare sagt”, vanligtvis kompareras väl inte rätt?
Har det blivit vanligare att komparera adjektiv som slutar på -isk med -are eller -ast, som till exempel förrädiskare?
Dessutom Susanna Karlssons komparationsordlista
Vad betyder positiv, komparativ och superlativ?
Vad är morfologisk komparation, perifrastisk komparation och suppletiv komparation?
Vad är metakomparation?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Pelargon, begonia och näva. Språket botaniserar bland krukväxters namn och ger sig ut i trädgården till dressade gräsmattor och pallade äpplen.
Veckans språkfrågor
Hur vanligt är det att säga träd eller fönsterträd istället för krukväxter?
Hur har växter som pelargon, geranium och näva fått sina namn?
Varför heter det plantskola och varför kan man säga att man skolar om plantor?
Varifrån kommer ordet palla, som i att palla äpplen?
Att dressa gräsmattan – kommer det från betydelsen att klä den, att ge den dressing eller något helt annat?
Är det någon betydelseskillnad på att vattna och bevattna?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
”Det finns inte kaffe, eh?” den frågan kan du få om du befinner dig i Bollnäs, Hudiksvall eller Järvsö. Språket reser till hälsingemålet och pratar om dörj, kuse och eh-ljud.
Veckans språkfrågor
Varför kallar man spindel för dörj i Delsbo i Hälsingland?
En lyssnare från Hälsingland är oense med sin man från Stockholm om ordet kuse, betyder det insekt eller häst?
Mola i betydelsen äta mycket används i Hälsingland, var kommer det ifrån och finns det på fler ställen i landet?
På en rekig stol har limmet släppt i fogarna, är rekig ett dialektalt ord från Hälsingland?
I hälsingemål är det vanligt att lägga till ett eh-ljud i slutet på meningar med inte i, som till exempel “inte har du en penna, eh?” eller “färjan har inte kommit än, eh”, vad är det för fenomen?
Orten Järvsö uttalas lokalt “jasche”, varför skiljer sig stavningen så mycket från uttalet, varifrån kommer ortnamnet och har det något med järvar att göra?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Att ord försvinner ur allmänspråket är ett tecken på att språket är levande, säger professor Henrik Rosenkvist. Men vilka ord ligger i riskzonen för att dö och kan ett ord återuppstå från det döda?
Veckans språkfrågor
Kan fler än lyssnaren Emma och hennes två kompisar börja använda det gamla ordet pörsa i betydelsen “skratta undertryckt och skrockande”?
Vilken typ av ord är det som riskerar att försvinna ur språket?
Ordet skäkta hade förr tio olika betydelser, men idag används det knappt alls, hur kan det bli så?
Har hundens hässjande något att göra med att hässja hö?
Varför kallades hembiträden för jungfru, vad hände med måttet jungfru och används ordet till något idag?
Är ordet rumphugget på väg att försvinna?
När försvann kasusböjning och pluralböjning av verb i talspråket?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Förr betydde “det går som tåget” att något var punktligt idag har verklighet kommit ikapp uttrycket. Vilka fler uttryck har fått nya betydelser och hur kan bokstavligen betyda bildligt?
Veckans språkfrågor
Har används uttrycket “som ett brev på posten” idag?
Hur är det möjligt att ordet bokstavligen nu kan användas för att uttrycka något bildligt?
Betyder ”blomma ut” att nå sin fulla potential eller att vissna?
Hur har uttrycket ”hänga ihop som ler och långhalm” gått ifrån att vara ett ironiskt uttryck till att betyda att något hänger ihop på ett bra sätt?
Vad innebär det att någon tillhör begåvningsreserven?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Då, så, ba, va, liksom och typ är ord som irriterar många lyssnare. Men är orden onödiga? Nej, säger språkprofessorn, tvärtom är diskurspartiklar viktiga för talspråket.
Veckans språkfrågor
Används så på ett onödigt sätt? Till exempel i den här meningen “Ur miljö- och klimatsynpunkt så kommer det att bli ett händelserikt år.” Eller “Igår så städade vi.”
Varför använder ni i programmet Språket ordet då som utfyllnadsord? Kan ni försöka dra ner på då-andet?
Varifrån kommer fenomenet att lägga till ett på som i exemplen blåser på, fryser på och steker på?
Är ”så att säga” och ”helt enkelt” finare utfyllnadsord än typ, ba och liksom och är det en klass- bildningsfråga vilka utfyllnadsord människor använder?
Varför säger folk liksom?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Internationella kvinnodagen får lyssnarna att ställa frågor om ordet jämställdhet, skillnaden i kvinnor och mäns språk och hur djupa eller ljusa röstlägen påverkar vår uppfattning om pålitlighet.
Veckans språkfrågor
I vilka språk talar män och kvinnor olika, alltså där enstaka ord, ändelser och fraser är förknippade med ett visst kön?
Vad betyder egentligen ordet killgissning och var kommer det ifrån?
När ersattes ordet jämlikhet med jämställdhet? Och vad har orden för olika definitioner idag?
Kan man verkligen säga ”mest jämställd”, är det inte antingen jämställt eller inte?
Hur mycket av röstläget bestäms av ens fysik och hur stor del beror på sociala faktorer?
Vad har vi för fördomar kopplat till olika röstlägen?
Varför är det så mycket vanligare att skriva Göteborgssonen jämfört med Göteborgsdottern?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ukrainska är det officiella språket i Ukraina men nästan en tredjedel av befolkningen har ryska som sitt förstaspråk, bland annat president Volodymyr Zelenskyj.
Gäster: Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, som även undervisar i ukrainska och ryska. Kerstin Kronvall, frilansjournalist för bland annat YLE som länge bevakat Ryssland och Ukraina. Sofia Hoas, ordförande i Föreningen Svenskbyborna som jobbar för att bevara det här svenska arvet i Ukraina.
Programledare Emmy Rasper.
Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter.
Veckans språkfrågor
I svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?
Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?
Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?
Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?
Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?
Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?
Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Har prepositionerna blivit aktivister som vill byta plats och uppgifter med varandra? Frågan ställs i veckans Språket som handlar om de små men viktiga prepositionerna.
Veckans språkfrågor
Finns den ökad osäkerhet kring vilken preposition som ska användas när?
Har användningen av prepositionen "kring" blivit vanligare och i så fall varför?
Bör man skriva “tröjor till kvinnor” eller “tröjor för kvinnor”?
Vad är skillnaden på att dö i, av eller med covid-19?
Kan man skriva “jag känner förtroende och stöd hos dig” eller måste alla prepositioner finnas med som i “jag känner förtroende för och stöd hos dig”?
Vad är skillnaden på att “vara i stan” och att “vara på stan”?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Det händer att länder och städer byter namn och vissa namnändringar är mer kontroversiella än andra. Språket guidar dig genom Mumbai, Beijing, Belarus, Eswatini och Nordmakedonien.
Veckans språkfrågor
Vem bestämmer vad ett land ska heta?
Vad finns det för officiella regler kring länders namn?
Hur gick det till när Sveriges Radio och andra medier slutade använda Vitryssland för att istället säga Belarus?
Varför kan länder eller städers namnbyten väcka känslor?
Hur kommer det sig att Peking nu kallas Beijing?
Varför heter staden Bombay också Mumbai?
Hur har Calcutta blivit Kolkata?
Hur gick det till när landet Burma bytte namn till Myanmar?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Olausson, språkvårdare på Sveriges Radio, Sveriges Television och UR. Programledare Emmy Rasper.
Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet mönstring?
Lumpen i betydelse värnplikt, var kommer det ifrån?
Malaj användes inom det militära för handräckningsvärnpliktig, men varför sa man just malaj?
Vad är utmärkande för det militära språket?
Varför används många akronymer inom försvaret?
Vad ska ett rum där vapen förvaras kallas, är det militära ordet kassun rätt?
Har ordet polimasa någon militär koppling?
Har det militära språket påverkat allmänspråket?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst David Bergman, major och doktor i psykologi från Försvarshögskolan. Programledare Emmy Rasper.
Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen.
Veckans språkfrågor
Vad är korrekturläsning?
Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?
Vad har hänt med yrket korrekturläsare?
Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara “av”?
Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?
Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna.
Veckans språkfrågor
Vad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?
Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra?
Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?
Varför har en del börjat säga “en fena på något”, heter det inte “fena på något” utan “en”?
Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?
Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?
Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
De kallas förstärkningsord eller förstärkande förled och kan ge extra kraft åt budskap men också skapa irritation. Ett jättejättebra avsnitt av Språket om orden som förstärker.
Veckans språkfrågor
Håller ordet diametralt på att bli ett allmänt förstärkningsord för att markera stora skillnader?
Varför kan man säga skvatt galen men inte skvatt glad, och vad betyder skvatt?
Varifrån kommer ordet himla och hur länge har det använts?
Varför är jätte ett så vanligt förstärkande förled?
Har jätte tappat i värde, så att man nu måste säga jättejätte?
Var används bål som förstärkande förled och var kommer ordet ifrån?
Ordet ärke används i både ärkebiskop och ärkefiende vad betyder ärke?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Vilka ord finns med på nyordslistan? Vem ska ta ansvar för att fler lär sig svenska i Sverige? Borde ordet Norénjul finnas med i SAOL? Språkets nyårspanel ger svaren.
I nyårspanelen
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och ny återkommande språkexpert i Språket i P1.
Sara Lövestam, författare, språkvetare och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.
Tomas Riad, ledamot i Svenska akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Språket önskar God jul med julhälsningar från världens olika hörn och julklappsrim från 30-talet till idag.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer seden att skriva julklappsrim?
Vad är poetisk licens?
Man kan rimma julskinkan och rimma verser till julklapparna. Är det samma ord eller två ord med olika ursprung?
Vad har hänt med hälsningsfrasen “En fröjdefull jul”?
Språket får julkort med julhälsningar på olika språk
Från:
Cecilia Uddén, Mellanöstern
Andreas Liljeheden, Bryssel
Filip Kotsambouikidis, Grekland
Johanna Melén, Moskva
Johan Mathias Sommarström, Istanbul.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Grammatiken är fornnordisk men ordförrådet modernt och utan lånord. Språket blickar åt nordväst och får bland annat reda på vad isländskan har gemensamt med arabiskan.
Veckans språkfrågor
Varför är isländska intressant för att förstå svenskans historia?
Vad har isländska för bokstäver i sitt alfabet som inte finns i det svenska?
Det finns ett ll-ljud i isländska som också finns i walesiskan, hur kommer det sig att språken har ett likadant språkljud?
Elefant heter fíll på isländska och fil på arabiska, har språken en koppling?
Flytväst heter björgunarvesti på isländska, men vad betyder björgunar?
Det isländska ordet för gravid är ólétt, har svenskan haft ett liknande ord som till exempel olätt?
Varför har vissa språk som isländska, färöiska och tyska bevarat kasusböjning av substantiv och personböjning av verb medan till exempel svenska inte har gjort det?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Anna Hannesdóttir, professor emerita i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Det strösslas med franska influenser och lånord när Språket öppnar dörren till tårtorna, kakorna och desserternas värld.
Veckans språkfrågor
Har ordet dessert som betyder efterrätt något att göra med de engelska desert för att överge och desert som betyder öken?
Har ordet ganasch för hästkind någon etymologisk koppling till ganache som betyder chokladkräm och som kan används i tårtsammanhang?
Hur ska efterrätten marängsviss uttalas?
Hur kommer det sig att franska fromage betyder ost men på svenska används för en efterrätt?
Kex kommer från engelska cake, men cake kan betyda tårta och har inte så mycket med kex att göra, hur hänger det hop?
Vilket ursprung har det svenska ordet kräm, som kan används i fruktkräm och handkräm, och hur kommer det sig att ordet cream på engelska betyder grädde?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Det gnisslar, spjärnar emot och känns inte rätt. Vissa språkliga uttryck kan uppfattas som motsägelsefulla, ologiska eller helt enkelt fel. Språket tar upp lyssnarnas skavigaste språkfunderingar.
Veckans språkfrågor
Varför skriver en del "kan inte underskattas" när de menar att något inte kan överskattas?
Är det verkligen riktigt att säga “du har fyra val”? Borde det inte vara ett val, som har olika alternativ?
Hur ska ordet alternativ användas korrekt?
Man kan säga: “Du har inget alternativ, du måste gå till skolan.” Men också “Nu när du mår lite dåligt så har du två alternativ. Antingen så går du till skolan eller så stannar du hemma”. Betyder det att ett alternativ egentligen betyder inget alternativ?
Hur kan man missförstå någon rätt?
Varför säger man “han dömdes mot sitt nekande?” Skulle det vara bättre med ”trots sitt nekande”?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper
Hundens status har förändrats, från vakthund i hundkojan till en älskad familjemedlem inne i värmen. Men i språket lever de nedsättande hunduttrycken och orden kvar.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer rasnamnen mops, pudel, corgi, dalmatiner och tax?
Är hundpall ett ord?
Kan tik användas både om vuxna hundar och valpar?
Varifrån kommer uttrycken hundår och att "bära hundhuvudet"? Och varför är hunduttrycken negativa?
Varifrån kommer de dialektala orden för hund som rakka, rakke, rattjin, sjäppa och ynda?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Katter har funnits med människor i flera tusen år och det märks i språket. Kattuttryck finns det i mängder och orden för katt i de svenska dialekterna är många. Mjau!
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket "det vete katten?"
Hur kommunicerar katter med varandra och med oss människor?
Vad kan man göra för att förstå sin katt bättre?
Varifrån kommer det dialektala ordet fräss för hankatt och vad finns det för fler dialektala varianter för katt?
Hur vanligt är det att kalla honkatter för kissa?
Håller orden matte och husse på att försvinna och ersättas med mamma och pappa?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Susanne Schötz, docent vid fonetik vid Lunds universitet och kattkommunikationsexpert. Programledare Emmy Rasper.
Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv.
Veckans språkfrågor
Varför uttalar en del ö och u likadant så att glögg blir glugg och lögnare blir lugnare?
Varför har ö så många olika uttal och hur påverkas ö av r-ljudet?
Bördig eller bödig - vad är rätt stavning på det göteborgska ordet som betyder ungefär hygglig?
Hur ska moppen (städredskapet mopp) och moppen (fordonet moppe) uttalas och varför skiljer det sig åt i olika dialekter?
Varför säger en del interjuv?
Ska bruksort uttalas med kort eller långt u-ljud?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Gross, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan väst. Programledare Emmy Rasper
Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon?
Veckans språkfrågor
Vad ska jag kallas i relation till min sons halvsyskon? Och vad kan jag kalla min sons halvsyskon? Förslag: brormor och sonbror.
Vad kan barn som inte är biologiska syskon men ändå ingår i samma familj kallas? Förslag: näskon eller sviskon.
Vem är jag i relation till min frus barnbarn? Förslag: moffling.
Hur ska orden anhörig och närstående definieras och användas?
Kan vi hitta på ett svenskt ord som liknar engelskans grandparents eller norskans besteforeldre? Förslag: låna in bästaföräldrar.
Hur väl fungerar de äldre orden frände och fränka för allmänna släktingar idag?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet gud och har den nån koppling till god?
Varför stavas Gud ibland med versalt G?
Hur svårt är det att översätta texter från hebreiska till svenska?
Hur kommer det sig att man i Tyskland fortfarande använder Luthers bibelöversättning och att man i Storbritannien läser King James Bible, men att vi i Sverige inte använder Gustav Vasas bibelöversättning från 1540-talet?
Varför förekommer både "den helige Ande" och "den heliga Anden"? Varför säger de flesta "gode Gud" och inte "goda Gud"? Och spelar adjektivböjningar någon roll för uppfattningen om Gud?
Kommer uttrycket “sent ska syndaren vakna” från ett kristet sammanhang?
Varför översätts namnen i bibeln till olika språk och hur uttalades Jesus namn från början?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift och författare till Barnens bästa bibel. Programledare Emmy Rasper.
Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk.
Veckans språkfrågor
Varför finns det så många ord för att beskriva att någon rör sig till fots?
Varifrån kommer orden lubba och kubba i betydelsen att springa?
Varför finns inget bra ord för det engelska power walk? Kan vi lansera ett nytt?
Varför kan man använda orden kvista, pinna, sticka och laga som rörelseverb?
Varifrån kommer uttrycket “knallar och går”?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många?
Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal?
Varför har olika språk olika talsystem?
Hur fungerar de danska och franska talsystemen?
Varför finns det en regel om att man ska skriva siffrorna ett till tolv med bokstäver?
Vad är en femfemma?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag.
Saknade ord som tas upp i avsnittet
Hyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som “jag ska bara hyffkissa innan vi går”.
Ett svenskt ord för det engelska early adopter. Förslag: snabbanammare, tidig användare och tidiganammare.
Motsatsen till favorit. Förslag: värstahat, ofavorit, sämsta.
Femtona och sjuttona och så vidare. Ord för att beskriva personer födda till exempel 2015 och 2017.
Ett exklusivt och ett inkluderande vi, som gör det tydligt vilka som berörs av ett vi. Förslag: vig för ett inkluderade vi.
Ett svenskt ord för feedback. Förslag: återkoppling, respons eller reaktion.
Ett svenskt ord för engelskan community. Förslag: det går inte att översätta rakt av, men i olika sammanhang kan samhälle, grupp, krets, sfär och församling fungera.
Dugnad. Ett ord från norskan som betyder att man går samman och hjälps åt.
Varmna. Ett ord som är motsats till att svalna eller kallna.
Dessutom: Vad krävs för att ett ord ska gå från att vara ett “hittepå-ord” till att betraktas som ett “riktigt ord”?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare, språkvetare, domare i Lantzkampen med mera, som skrivit en krönika i Språktidningen om lexikala luckor. Programledare Emmy Rasper.
Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"?
Veckans språkfrågor
Hur har "God dag" gått från att vara en artig hälsningsfras till att uppfattas som skämtsamt?
Vad är det som avgör vilken hälsningsfras vi använder i olika situationer?
Har svenskan extra många hälsningsfraser?
Hänger det japanska “moshi moshi” ihop med “morsning korsning”?
Behövs en ny hälsningsfras för äldre? Det tycker en lyssnare som helst inte vill svara på hur han mår.
Varifrån kommer hälsningsordet tjenare?
Dessutom: I avsnittet om hus och hem efterlyste vi fler ord för det som kan kallas kattvind (ett utrymme som finns i hus med snedtak). Vi fick in en massa förslag, som vi berättar om i det här avsnittet.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr.
Veckan språkfrågor
Varifrån kommer ordet frisyr?
Hur många olika ord kan det finnas för en så kallad överkamning eller Robin Hood-frisyr?
Hur har ordet tofs fått en ny betydelse, från frisyren till själva hårbandet?
Var kommer ordet kalufs ifrån?
Varför heter frisyren - som är som en valk i nacken - svinrygg?
Varför har en del frisörsalonger skämtsamma namn?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som “Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden.“
Veckans språkfrågor
Har ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"?
Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"?
Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i".
Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden?
Har ordet absolut blivit vanligare?
Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning?
Veckans språkfrågor
Bör förkortningar alltid skrivas ut?
Kan man förkorta ”på grund av” med p.gr.a eller är det bara p.g.a som gäller?
Ska man alltid ha punkter i förkortningar?
Ska initialförkortningar skrivas med gemener eller versaler, vd eller VD, it eller IT?
Vad har hänt med förkortningen o.s.a. som nu kan användas som verb i meningar som till exempel “jag har osat till festen”?
Är det korrekt att använda h som förkortning för timma i svenska texter?
Har ordet te något att göra med en portugisisk förkortning från 1600-talet?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter.
Veckans språkfrågor
Hur kommer det sig att orden för korv skiljer sig så mycket åt i olika språk?
Varför har just äpple givit namn åt andra grönsaker och frukter?
Vad händer med betydelsen av kött och hur ska ordet definieras?
Hur hänger orden fläsk, flesh (på engelska) och fleisch (på tyska) ihop och varför betyder de inte exakt samma sak?
Varifrån kommer namnet aladåb för maträtten i gelé?
Varifrån kommer uttrycket att "ge igen för gammal ost"?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Hus, byggnader och mäklarannonser står i fokus i säsongspremiären av Språket. Varför gillar mäklare prepositionen "om"? Och vad menas egentligen med frågan "Var håller han hus?"?
Veckans språkfrågor
Hur ska verbet husera användas och vad är skillnaden på att husera, husa, hysa och härbärgera?
Varför kan man fråga “Var håller han hus?” när man undrar vad någon befinner sig?
Vad är skillnaden på ett hus och en byggnad?
Inom arkitekturen pratas det om byggnation och rumslighet, men är det korrekta ord att använda?
I mäklarannonser kan det stå “en lägenhet om 78 kvadratmeter, med en månadsavgift om 3500 kronor”, varför används prepositionen om istället för på?
Varifrån kommer ordet kattvind och finns det fler ord för samma utrymme?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor.
Veckans språkfrågor
Heter det “de är större än oss” eller “de är större än vi”?
"Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd?
Vad har hänt med var och vart?
Varför säger en del “jag hjälper han" istället för "jag hjälper honom"?
Vilka regler gäller för användningen av innan och före?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt.
Veckans språkfrågor
Vad är ett inkluderande språk?
Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk?
Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk?
Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det?
Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans.
Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man?
Är det bättre att säga “en person med”, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk. Programledare Emmy Rasper.
Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt.
Veckans språkfrågor
Vad betyder “icke obetydlig påverkan”? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer?
Hur ska man svara på frågor med inte i, som till exempel “ska vi inte ha möte nästa vecka?"
Hur besvarar man frågor med negationer i på andra språk?
Är det artigare med negerande frågor?
Varför säger en del meningar som “Vi måste undvika att folk inte dör”?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna.
Veckans språkfrågor
Vad är nytt i den nya upplagan av Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska akademien?
Varför finns ord som träningsarmband och blåljuspersonal med medan väggmadam och desktoppare har tagits bort?
Vad kallas fenomenet när ett uttryck innehåller ett ord som inte längre finns i bruk?
Hur går det till när man skriver en ordboksdefinition?
Vad är definitionen av orden storarummet, finrum och vardagsrum, och hur har användningen av orden förändrats?
Hur går det till när man skriver en etymologisk ordbok?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien och professor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Staffan Fridell, författare till den etymologiska ordboken Ordklok och professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ishockey-VM 2021 pågår och Språket ger sig ut i hockeyrinken. Vad gör ord som slottet och kassen på isen? Hur jobbar en hockeykommentator med språket? Radiosportens Magnus Wahlman ger svar.
Veckans språkfrågor
Vad är speciellt med språket som används för att kommentera ishockey?
Vilka uttryck behöver man ha koll på för att förstå en ishockeymatch?
Vad betyder "hänga en kasse" och var kommer uttrycket ifrån?
Varför säger en del kommentatorer “lika på ett” när ställningen är 1-1?
Vad är tekning, i betydelsen nedsläpp, för ord?
På engelska finns ordet deke eller deking som betyder fint eller finta, det låter likt tekning men har orden någon koppling?
Varför pratar man om slottet i ishockeysammanhang?
Hur används ordet situation i hockeyn och har ordet fått en ny betydelse?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Magnus Wahlman, ishockeykommentator Radiosporten. Programledare Emmy Rasper.
Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på.
Veckans språkfrågor
Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk?
Varför irriterar sig norrmän på uttrycket “i forhold til”?
Varför har norska och svenska ibland olika genus på substantiv, som till exempel en kamera på svenska och ett kamera på norska?
Hur funkar norskans tregenussystem?
Har ordet kone, som på norska betyder fru, funnits i svenskan?
Hur är statusen för nynorskan i Norge?
Varför har orden stygg, rar, rolig, artig, snål olika betydelser på svenska och norska?
Här kan du lyssna på Språksnakk!
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäster Klaus Sonstad, programledare för Språksnakk. Ellen Andenæs, språkforskare och språkexpert i programmet Språksnakk. Programledare Emmy Rasper.
Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm.
Veckans språkfunderingar
Vad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt?
Hur fungerar turtagning, alltså växlandet mellan vem som pratar, i fysiska samtal?
Hur fungerar turtagning i digitala möten? Och hur kan man underlätta turtagning i videmöten?
Vad finns det för sätt att ge återkoppling i ett samtal under videomöten utan att störa?
Hur viktig är ögonkontakten för samtal?
Hur går det att skapa närhet i digitala möten?
Hur kan man bäst kommunicera med barn under videomöten?
Språkforskare: Mattias Heldner, professor i fonetik och föreståndare för fonetiklaboratoriet på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Anna Martín Bylund, universitetslektor vid Linköpings universitet, som bland annat studerat hur närhet kan skapas i videosamtal mellan familjemedlemmar. Programledare Emmy Rasper.
Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet avsked som i ett farväl men också som i att bli avskedad från jobbet?
Vad betyder egentligen frasen “tack för mig” och när passar den att använda?
Hur vet vi att det är dags att avsluta ett samtal?
Varför använder vi ofta fraser som “vi ses” när vi ska säga hej då?
Är uttrycket “tack som kom” rätt att använda?
Varifrån kommer bege i uttrycket “bege sig”?
Att säga “mors!” som avskedsfras, var kommer det ifrån?
Varifrån kommer uttrycket “att kasta in handduken”?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Inga-Lill Grahn, interaktionsforskare och universitetslektor med inriktning mot sociolingvistik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong.
Veckans språkfrågor
Hur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk?
Finns det en schackjargong som bara inbitna schackspelare förstår?
Är schack en sport enligt ordboksdefinitionen?
Hur ska orden sport och idrott definieras, finns det nån betydelseskillnad mellan orden?
En lyssnare har hört uttrycket “blask i given” vid kortspel, men vad är blask?
”Fina päplor” har en lyssnares pappa sagt när han fått bra kort, vad betyder päplor?
”Oj vad du russlar!” har en lyssnare hört vid kortspel, varifrån kommer uttrycket?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Axel Smith, stormästare i schack och redaktör för tidskriften Schack. Programledare Emmy Rasper.
Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre.
Veckans språkfrågor
Varför blandas uttryck ihop?
Vilka är det som blandar ihop uttryck?
Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning?
Vad är katakres?
Varför tror en del att etablerade uttryck är fel?
Finns det felaktiga uttryck som har blivit de rätta?
Uttryck som tas upp i programmet
Bita i det sura gräset
Sticka ut halsen
Inte satt i sten
Kusten är grön
Nu är vi ute på halt vatten
Det är många små bäckar som vi behöver skruva i
Brandmannen blev alldeles uppeldad av tanken
Tidens tand läker alla sår
Vända kappan under galgen
Det tåget har seglat
Få sig ett gott spratt
Dra alla över en kant
Ta skeden dit man kommer
Vara blindgalen
Så länge det finns vin finns det hopp
Kasta in handsken
Jag bränner dom broarna när jag kommer till dom
Smaken är som baken – olika
Inte skarpaste skeden i hönshuset
Det är inget att hoppa i julgranen för
Ropa inte hej förrän du bränt hela bron
Göra två flugor på smällen
Andan i halsgropen
Ana ugglor i mossen
Alla våfflors dag
Man måste ha tungan i rätt mun
Mellan pungen och pekfingret
Mer kött mellan benen
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Språket virvlar ut på dansgolvet, svänger sina lurviga och drar en vals. Dessutom om vilket som är det effektivaste språket för att lära sig att dansa.
Veckans språkfrågor
Syftar vals i uttrycket "dra en vals" på dansen eller en roterande cylinder?
Varifrån kommer uttrycket "svänga sin lurviga" och vad är det som är lurvigt?
Hur kommunicerar danslärare när de lär ut dans?
Hur hänger danserna polonäs, polska och polka ihop? Vad har de med Polen att göra och har ordet polkagris nån koppling till dans?
Man kan "tråda in i dansen", men vad betyder egentligen tråda?
Vad betyder det skånska ordet kasedans?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Leelo Keevallik, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet. Programledare Emmy Rasper.
Välkommen till en lektion i vardagsgrammatik. På schemat: ordföljd i bisats, prepositionsobjekts relation till adjektiv, adjektiviska pronomen och nya former av preteritum.
Veckans språkfrågor
Varför kan man säga “jag är arg på dig” men inte “jag är kär på dig”? Eller varför fungerar adjektiv ihop med prepositionsobjekt på olika sätt?
Varför sätts "inte" före första verbet i svenska bisatser?
Håller det på att skapas en ny preteritumform av lägga? Lagg istället för la?
Heter det en eller ett rap?
Varför är det inte rätt att skriva min egna soffa? Hur fungerar adjektiviska pronomen?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid.
Veckans språkfrågor
Vad har bokstaven c för historia?
Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s eller k.
Varför använder svenskan ck medan norskan skriver kk?
Varför stavas inte konsert med ett c i mitten, koncert?
Vad har hänt med orden dedicera och indicera, en del stavar och uttalar orden med ett k istället för ett c?
Hur ska orden chans och charter uttalas?
Varifrån kommer det skämtsamma cirkus istället för cirka?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd. För vad betyder det att en bastu är delad eller att något klickar?
Veckans språkfunderingar
Delad bastu är det en gemensam bastu eller en separat bastu?
Mot kan användas i betydelsen att vara motståndare till något, men också för att jobba mot ett mål.
Betyder klicka att något fungerar eller inte fungerar?
För jävlig! Kan användas både för att säga att något är jättebra eller jättedålig.
Vad betyder att bestrida en kostnad?
Hur kommer det sig att vederlägga ofta används fel?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Språket plockar fram periodiska systemet och hittar metalluttryck i svenskan. Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda?
Veckans språkfrågor
Uttrycket heter ”tung som bly” men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet?
Varför kan man säga ”ge järnet” eller ”kämpa järnet” och vad betyder järn i de här sammanhangen?
Hur används guld i berömmande uttryck?
Varifrån kommer uttrycket att "gå och skrota" och vad betyder det egentligen?
Hur ska metallen platina uttalas?
Varifrån kommer uttrycket "en pärla bland juveler"?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Vad är ett språk och vad är en dialekt? Veckans avsnitt handlar om när definitionerna spelar stor roll och om när språk blir politik.
Veckans språkfrågor
Vad definierar en dialekt och ett språk?
När blir språk politik?
Vad skiljer älvdalska från svenska?
Vad görs för att hålla älvdalskan vid liv?
Varför vill många älvdalingar att älvdalska ska klassas som ett minoritetsspråk?
Tycker Sveriges regering att älvdalska är ett språk eller en dialekt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Björn Rehnström och Ulla Schütt från föreningen för älvdalskans bevarande Ulum Dalska. Programledare Emmy Rasper.
Fåglar finns runt omkring oss inte bara i luften och på marken utan även i språket. För visst kan man skriva som en kråka och vara full som en kaja? Språket skådar fågelspråket.
Veckans språkfrågor
Man kan skriva som en kråka, ha en handstil som liknar kråkfötter, sätta en kråka, ha en snorkråka, sjunga barnsången Prästens lilla kråka och ha en frisyr som ett kråkbo. Varför finns det så många kråkor i språket?
Varifrån kommer det skånska order alika för kaja? Och varför säger man “full som en kaja”?
Skulkig eller skulka används av fågelskådare för att beteckna en fågel som är svår att se på grund av att den gömmer sig, varifrån kommer ordet?
Det heter tranbär på svenska och cranberries på engelska, tranor på svenska och cranes på engelska, hur har cr blivit tr och har ordet lyftkran något med tranor att göra?
Kalkon betyder från Calcutta, på engelska heter samma fågel turkey som i Turkiet och på portugisiska heter kalkon peru, varför har fågeln kalkon så många olika namn som har med länder att göra?
Vad har ordet driftkucku för ursprung?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna.
Veckans språkfrågor
Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer?
Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett substantiv?
Vilken metod är bäst för att ordklassbestämma ett ord?
Vad är det viktigaste att lära sig i ämnet svenska i grundskolan?
Hur har ämnet svenska förändrats över tid?
Uttrycket "vilket menas med” har börjat dyka upp i elevers texter, vad är det för formulering?
Hur ska ordet incident förstås och användas?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Ann Boglind, pensionerad svensklärare med 32 års erfarenhet, tidigare även lärarutbildare, författare till läroböcker för både skola och högskola och lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart.
Veckans språkfrågor
Varför heter det super G?
Varifrån kommer ordet slalom och varför heter det samma sak på så många språk?
Varför används snöblind ibland istället för ordet flatljus och vad har engelskans whiteout med saken att göra?
Varför används ordet pjäxa på svenska?
Kan skidra eller skida användas i betydelse att åka skidor?
Varifrån kommer ordet valla?
Varför heter valla fart på franska?
I Norrbotten på 50-talet kunde orden brunk och fant höras i skidsammanhang, i betydelserna avstamp vid backhoppning respektive spann på skidor. Är orden dialektala eller finns de på fler ställen i landet?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta.
Veckans språkfrågor
Varför kan ord för könsorgan vara laddade och varför kan de anses vara fula?
När började könsorden förekomma i offentliga texter och ordböcker?
Vad har ordet blygdläpp för bakgrund och har det något med ordet skam att göra?
Vad har ordet kuk för etymologi?
Varifrån kommer uttrycket kuka ur?
Varför finns det så många metaforer för snopp och snippa?
Vad har ordet knulla för historia?
Varifrån kommer bola i betydelsen ha samlag?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor på institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskolan. Programledare Emmy Rasper.
Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer.
Veckans språkfrågor
Hur gammal är bokstaven o?
Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till exempel inte motsatsen till väder.
Varför kan man säga okomme i Norrbotten i betydelsen att någon inte har kommit?
Används o mer i vissa delar av landet?
Finns det några regler för hur o ska uttalas?
Vad är en olukt, och hur kan ordet användas?
Har ordet oavsett fått en ny betydelse?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Hästar förstår fler ord än vi kanske tror, säger hästkommunikationsexperten Charlotte Lundgren. Språket rider in i stallet och pratar om hästkommunikation och ord som snopp, skimmel och vojlock.
Veckans språkfrågor
Hur gamla är uttrycken "inte ha alla hästar hemma", "något i hästväg" och "inte skåda given häst i mun"?
Hur går det till när hästar och människor kommunicerar?
Varifrån kommer hoppla, ptro och smackljudet som används för att få hästen att börja röra på sig?
Används samma typ av ljud för att kommunicera med hästar i andra språk?
Det finns många ord för hästars färger som till exempel black, skimmel och fux, varför säger man så?
Vad är en snopp i hästsammanhang?
Varifrån kommer orden schabrak och vojlock?
Varifrån kommer ordet valack, som betyder kastrerad hingst?
Efterlysning: Vad kallar du det ljud som hästar gör av välbehag och som på engelska heter det nicker? Mejla spraket@sverigesradio.se
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Charlotte Lundgren, kommunikationsforskare vid Linköpings universitet, som studerar kommunikation mellan häst och människa. Programledare Emmy Rasper.
Vi har nåtts av informationen att många lyssnar på Språket när de ska sova. Det här avsnittet är till er. Språkvetare Ylva Byrman svarar på språkfrågor om sömn. God natt!
Veckans språkfrågor
Sova över tolkar de flesta som att sova hos någon annan men det finns de som använder det i betydelsen att försova sig, varför är det så?
Vad betyder sova på aga eller sova på ag?
Sova tills blodet ruttnar säger en lyssnare och hennes familj när de har sovit länge, men är det fler som känner igen uttrycket?
Kan det dialektala dôrma, som betyder falla i djup sömn eller svimma, ha nån koppling till det franska dormir?
Är det nån skillnad på att lägga sig i eller på sängen?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Veckans språkfrågor
Ombudsman, smörgåsbord och fartlek är svenska ord som finns i engelskan, finns det fler svenska ord som andra språk har plockat upp?
Vilka språk har svenskan lånat ut flest ord till?
Vad är det som gör att vissa ord kan spridas till andra språk?
Hur är det med engelska ord som stool och board, de liknar svenska ord, men var kommer de ifrån?
Under vilka tidsepoker exporterade svenskan flest ord till andra språk?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför.
Veckans språkfrågor
I mitten av 1800-talet började man ge sina barn namn som Emerentia, Konstantia, Ottilia, Regina, Tekla, Theodor, Reinhold, Leonard, Levin, Eugén och Elfton, hur kom det sig?
Hur gammalt är det att stava sonnamn med x, som Erixon? Och varför började man göra det?
Varför har vi naturefternamn i Sverige? Och varför är en del träd, som tall och poppel, mindre vanliga i naturnamnen?
Efternamnet Nordell kommer från byn Nor men vad betyder dell?
Hur kommer det sig att svenskan har så få yrkesefternamn jämfört med till exempel tyskan och engelska där namn som Müller, Miller, Schumacher, Smith, Fassbender, Thatcher och Carpenter är vanliga?
Hur ska genitiv skrivas på förnamn som slutar på -ce som Alice?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord.
Över hälften av orden på Språkrådet och Språktidningens nyordslista är coronarelaterade och årets arbete har varit annorlunda än tidigare år.
– Coronapandemin har gjort ett enormt avtryck i nyordsflödet. Det är i nivå med ordflödet som uppkom i samband med andra världskriget, säger Ola Karlsson, språkvårdare i svenska på Språkrådet.
I avsnittet hör du även en återutsändning av "Språket i krisens spår" från 4 maj 2020.
Här finns nyordslistan!
Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul!
Veckans språkfrågor
Varför böjer man god som goder i Goder afton?
Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av Stilla natt?
Varför finns det så många varianter av Staffansvisan?
I julsången O helga natt sjungs olika versioner av meningen "uti din slav du ser en älskad broder", varför är det så?
I texten till Jul, jul, strålande jul finns meningen "över de släkten som gå till ro,
över de ungas dagande bo", vad betyder de ungas dagande bo?
Vad betyder hjärtligt sinn och skalkar som det sjungs om i julsången Nu så kommer julen?
Vad betyder Ritsch ratsch fili-bom-bom-bom?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Språkpoliser, se hit! Vi går igenom de vanligaste synpunkterna på språkfel som ni lyssnare har skickat in.
Veckans språkfrågor
Varför har ordet utmaning börjat användas istället för problem?
Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?
Varför har uttryck för uppräkning och jämförelse en tendens att tappa sitt andra led? Dels-dels, ska vara "jag hade att välja på dels äpplen och dels päron" men nu ser man ofta att dels istället följs av "men också".
Hur ska adjektiv böjas efter kön? Nya eller nye? Kära eller käre? Och varför ser man ibland meningar som "den nye utrikesministern Ann Linde"?
Komma till bukt med förekommer i text och tal, men den rätta varianten är väl få bukt med? Går det att stoppa den här språkliga förändringen?
Hur kommer det sig att man irriterar sig på andras språkanvändning?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Flera svenska ortnamn är över 1000 år gamla och bra ledtrådar till hur svenskan lät förr. I veckans avsnitt tar vi oss runt i Sverige och dechiffrerar namn på orter, vattendrag och städer.
Veckans språkfrågor
Varför har en del orter smeknamn? Som till exempel Tôrke för Torekov, Eken för Stockholm och Peking för Norrköping.
Vad betyder ortnamnet Ho, som också finns i namn som Hofors och Hosjö?
Hur hänger namnen Helsingborg, Helsingör och Helsingfors ihop och har det något med Hälsingland att göra?
I Ångermanland och västra Dalarna finns nästan 50 namn på ställen som slutar på -sillret. Vad är det för ord?
Hur kommer det sig att vattendrag ofta namnges i bestämd form till skillnad från ortnamn? Det heter Vänern, Östersjön och Mälaren men inte Karlstaden, Göteborgen och Varberget.
Varför uttalas Kristianstad som krisjaʹnnsta? Och hur kommer det sig att man säger väschöta och össchöta istället för västgöta och östgöta?
Hur ska orten Tjust eller gatan Tjustgatan uttalas och var kommer ordet ifrån?
Namnet Blåsut finns på olika ställen i landet, både som platser och gator, men vad betyder det?
Vad betyder Rönninge som finns i många ort-, stadsdels- och bynamn?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2.
För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster.
Vad har ordet för historia och etymologi?
Här hittar du svar!
SAOB hittar du via Svenska.se.
Bra att komma ihåg:
SAOB är den historiska ordboken och rätt om du vill får reda på mer om ett ords historia.
Ordboken är ännu inte färdigställd, hittills finns uppslagsord från a till och med väva.
Titta längst upp till höger, när du slagit upp ett ord via svenska.se, där står tryckåret. Artiklarna om ord som börjar på alfabetets första bokstäver är skrivna för 100 år sedan och det kan påverka informationen.
SAOB täcker språket från 1520-talet fram till i dag.
Här finns mer info om hur du kan söka i SAOB
En hjälpsida från SAOB.
Böcker
Handledning till Svenska Akademiens ordbok, skriven av Carl-Erik Lundbladh finns som pdf via länken.
Svenska språket under sjuhundra år, skriven av Gertrud Pettersson, Studentlitteratur, 2005.
Här hittar du svar!
Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Finns som digital faksimilutgåva via projekt Runeberg. Finns även som sökbar källa via Språkbanken Texts sökverktyg Karp.
Bra att komma ihåg:
Hellquists etymologiska ordbok kom ut 1922 och har sedan dess tryckts i sju upplagor.
Söderwalls ordbok över svenska medeltidsspråket och Schlyters ordbok över det svenska lagspråket handlar om det fornsvenska språket. Finns att söka i via Karp.
Bra att komma ihåg:
Söderwalls ordbok är tänkt att täcka ord från 1200-talet fram till 1500-talet.
Bokstäverna j och å fanns inte i fornsvenskan, ord som börjar med j eller å hittas istället under i respektive a. Den isländska bokstaven Þ, thron, finns med för alla ord som börjar på th.
Dahlgrens glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt. Finns att läsa via Litteraturbanken.
Bra att komma ihåg:
Dahlgrens glossarium gavs ut 1914 och innehåller ord som inte ingår i standardspråket.
Nordiska ordböcker som kan vara till hjälp
Ordbog over det danske Sprog, dansk historisk ordbok som redogör för ord från 1700-talet till 1950.
Nynorskordboka og Bokmålsordboka
Ordbok över Finlands svenska folkmål
Är det här ett dialektalt ord?
Här hittar du svar!
Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz. Finns som faksimil via Projekt Runeberg här.
Bra att komma ihåg:
Gavs ut 1862-1867 men är ännu adekvat.
Täcker alla svenska dialekter.
Att veta hur ett äldre eller dialektalt ord ska stavas kan vara knepigt. Då får man använda sin fantasi och intuition och prova sig fram med olika alternativ.
Syd- och västsvensk dialektdatabas via Isof, Institutet för språk och folkminnen.
Bra att komma ihåg:
Institutet för språk och folkminnen har i uppdrag att sprida kunskap om dialekter och kan även svara på en del frågor. Mer info finns här.
I programmet deltar:
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Bo Wendt, huvudredaktör för Svenska akademiens ordbok, SAOB.
Programledare Emmy Rasper.
Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 1.
Vad är rätt och fel i det samtida språket?
Här hittar du svar!
Svenska skrivregler från Språkrådet.
Språkriktighetsboken från Språkrådet.
Språkrådets frågelåda - här finns frågor och svar.
Svenska.se här kan du söka i SAOL, SO och SAOB.
Bra att komma ihåg:
SAOL är den ordlista där du kan se hur ett ord stavas och böjs och uttalas, och ofta vad de betyder.
Svensk ordbok (SO) är en definitionsordbok. Där kan du läsa beskrivningar av vad ord betyder och hur de används.
SAOB är en historisk ordbok över det svenska skriftspråket från 1500-talet till idag. (Vi kommer att prata mer om SAOB i nästa avsnitt.)
Frågor som handlar om ord och uttrycks användning och frekvens
Här hittar du svar!
I sökverktyget Korp som görs av Språkbanken Text finns en massa korpusar samlade.
En annan källa är KB:s tidningssök som du hittar här: Svenska dagstidningar via Kungliga biblioteket.
Bra att komma ihåg:
En korpus är en sökbar textsamling. Det kan till exempel vara tidningstexter, myndighetstexter eller texter från sociala medier. Vad du kan få fram för information beror på vilken typ av korpus du söker igenom.
Du kan göra olika typer av sökningar i Korp, till exempel jämförelsesökningar eller ordbildssökningar, men sökningarna kan kräva att du läser på om hur man gör. Här finns en användarhandledning.
Ett lemgram är ett ords samtliga böjningsformer, och gör det möjligt att i en och samma sökning söka efter till exempel både "hund", "hundar", "hundarna" och så vidare.
I programmet deltar:
Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Louise Holmer, biträdande forskare och doktorand vid institutet för svenska språket vid Göteborgs universitet och medlem i SAOL-redaktionen.
Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling, medgrundare av Korp och föreståndare för Nationella språkbanken.
Programledare Emmy Rasper.
Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som “förslag till personlighet" och “rimligt” är vanliga på twitter.
Veckans språkfrågor
Har hint blivit vanligare än antydan?
Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier?
Hur har narrativ börjat användas på ett nytt sätt?
Vad har hänt med uttrycket i all ära?
Vad är bakgrunden till twitterformuleringarna: rimligt, frågar åt en kompis och förslag till personlighet?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha.
Veckans språkfrågor
Finns det språkforskning om ilska i språk?
Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg?
Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska?
Sakramentskad är synonymt med förbannad, men sakrament betyder helig handling, hur hänger det ihop?
Har uttrycket att ligga i luven på varandra något att göra med det dialektala ordet luvar för pojkar?
Är att bli eld och lågor något positivt eller negativt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt.
Veckans språkfrågor
Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen?
Varifrån kommer orden gemen och versal?
Varför användes begreppet tryckbokstäver förr?
Vad betyder zweibel i kasten?
Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen?
Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt?
Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt?
Hur länge användes frakturstil i Sverige?
Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.
Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare?
Veckans språkfrågor
Vad betyder begreppen “skäligen misstänkt” och på “sannolika skäl misstänkt”? Och kan man ändra dem till något tydligare?
Vem bestämmer över det juridiska språket?
Heter det målsägande eller målsägare och varför uttalar en del det som mål-säjande eller mål-säjare?
Varför heter det åklagare men inte att åklaga utan att åtala?
Ska man tolka det som står eller det som avses i juridisk text?
Gör kravet på exakthet i det juridiska språket att det ofta kan uppfattas som krångligt?
Varför är det många jurister som blir författare?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Malin Persson Giolito, författare och jurist. Programledare Emmy Rasper.
Här finns Svarta listan som nämns i avsnittet.
Vill du veta mer om distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen som nämns lyssna på det relaterade avsnittet nedan.
Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis!
Veckans språkfrågor
Är muffins singular eller plural eller både och?
Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form?
Heter det flera partner eller flera partners?
Är det okej med pluralformerna metrar, sekundrar och minutrar eller bör det alltid heta meter, sekunder och minuter?
Varför säger en del vecker, blommer och fråger?
Hur ska vi hantera latinska ord som centrum, spektrum och forum i plural på svenska?
Språkvetare Ylva Byrman universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår.
Veckans språkfrågor
Finns det något som utmärker västmanländskan?
Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg?
Kan entoppig accent 2 hänga ihop med gnälligheten som finns i viss västmanländska?
Är palta i betydelsen att kladda ett dialektalt ord från Västmanland och vad har ordet för bakgrund?
Hitta på och leta på istället för hitta och leta – Varför använder västmanlänningar så många "på"?
Vad har ordet oggig för bakgrund?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Här är en länk till Dialektkartan som nämns i avsnittet.
"Ta sex ägg, knäck och vispa upp." Receptspråk kännetecknas av många imperativer och färre objekt och subjekt. Språket gräddar orden i ugnen och tar allt med en nypa salt.
Veckans språkfrågor
Finns det ett speciellt receptspråk?
Krusudd – vad är det för måttenhet och var kommer ordet ifrån?
Vad är bakgrunden till uttrycket en nypa salt i betydelsen att inte ta något på allvar?
Varför säger man grädda bröd?
Vad är ursprunget till ordet durkslag?
Varifrån kommer uttrycket tårta på tårta?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
På sjukhus trängs språken – medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar.
Veckans språkfrågor
Varför heter det bondförkylning?
På en neurokirurgisk klinik använder vårdpersonalen både konfusionell eller konfusorisk för att beskriva att en patient är förvirrad, men vilken variant bör de använda?
Vilka är de största språkliga utmaningarna för utländska läkare som ska jobba i en svenska språkmiljö?
Vad är “svenskt latin”?
Vad betyder det att ett sjukhus har intagit stabsläge? Och varför används just det ordet?
Varifrån kommer uttrycket “Om du hör klapprande hovar bör din första gissning vara att det kommer en häst och inte en zebra.” Och varför används uttrycket just inom vården?
Varifrån kommer orden sjukhus, lasarett och hospital?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Emil Molander, adjunkt i svenska som andraspråk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.
Hur jobbar svensk polis med språket? Vilka ord väljer de bort och hur tänker de kring sina inlägg i sociala medier? Hör polisen Johan berätta om sitt viktigaste arbetsredskap.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet polis?
Vad är dumsnut för ord och betyder snut alltid polis?
Varför kallas polisens bilar för radiobil?
Vilka ord försöker polisen att undvika?
Vad betyder egentligen känd av polisen eller social oro?
Hur jobbar polisen med sin kommunikation i sociala medier?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Kockum, polis och kommunikationschef på polisregion mitt. Programledare Emmy Rasper.
Helikopter, teater, kyrka och bibliotek är bara några av alla ord som kommer från grekiskan. Språket har anor och har haft stort inflytande över de västerländska språken.
Veckans språkfrågor
Många ord kommer ifrån grekiska eller latin men var antikens greker intresserade av språkhistoria?
Hur kommer det sig att vi använder ordet apotek på svenska medan det engelska ordet är pharmacy?
Hur hänger orden pedagog, logoped och ortoped ihop med pedal och pedikyr?
Kommer ordet jota, i uttrycket “han fattade inte ett jota”, ifrån Bibeln?
Varför använder svenskan och andra germanska språk bokstaven k från grekiskans kappa för att beteckna k-ljudet, och inte c som redan fanns i det latinska alfabetet?
Dessutom: Hur är det att som tvåspråkig lära sig sitt modersmål på nytt? Intervju med Konstantin Economou kommunikationsforskare vid Linköpings universitet som återupptäckt grekiskan med hjälp av sms.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborg universitet. Programledare Emmy Rasper.
Strir, tölig, skärsvallig och jålig är ord som kan höras i Värmland, men värmländska är egentligen inte en dialekt utan flera, säger professor Henrik Rosenkvist.
Veckans språkfrågor
Varför pratas det olika dialekter i Värmland?
Varifrån kommer ordet skvatt i betydelsen rädd?
Vad betyder schärsvallig/skärsvallig/skärsvôlig/sjärsvôllig och var kommer det ifrån?
Vad är jålig för något och vad kommer det ifrån?
Hur har finskan påverkat värmländskan?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Skogsfru, gullpudra och ögontröst är några växtnamn som finns i den svenska floran. Språket ger sig ut på promenad i de snåriga växtnamnens historia.
Veckans språkfrågor
Hur hänger de olika betydelserna av ordet häck ihop?
Vad är skillnaden mellan räfsa och kratta?
Får man säga att man liar ängen och vad är egentligen ett orv?
Hur har svenska växter fått sina namn?
Hur ska växten alunrot sägas i plural?
Varför heter kålrot swede på engelska?
Varför heter gräset timotej just så?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Ottosson, programledare Naturmorgon i P1. Programledare Emmy Rasper.
Möt hjärnan bakom korsordet och lär dig knepen som korsordskonstruktörer använder för att få dig på villospår.
Veckans språkfrågor
Hur jobbar en korsordskonstruktör?
Varför förekommer orden ria, and, uer, ara or och orv ofta i korsord?
Hur stora krav kan man ställa på korrekthet i korsord? Kan man verkligen säga att rårakor är synonymt med raggmunk, och åla med krypa?
Vilken betydelse har Svenska Akademiens ordlista för korsordskonstruktörer?
Hur mycket får man fuska när man löser korsord?
Vad är rätt - äppelskrutt eller äppelskrott?
Ordet tryt, imperativ av tryta, är ett godkänt ord i alfapet men används ordet? Och hade det varit okej i ett korsord?
Lyssnaren Helena fick höra av sina föräldrar att cyrk var ett ord när de spelade alfapet, men blev hon lurad?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Svante Drejenstam, korsordskonstruktör. Programledare Emmy Rasper.
Barn, precis som vuxna, ställer frågor utifrån sina egna observationer. Men barn kan vara friare i tanken och ställa språkfrågor som vuxna inte har tänkt på, säger Henrik Rosenkvist.
Veckans språkfrågor
Varför säger man att människor är långa men andra saker är höga? (från Leo 7 år)
Varför finns dialekter (från Nilo 11 år)
Hur hänger orden jobba och jobbig ihop och vilket av dem kom först? (från elever på Kålgårdsskolan i Jönköping)
Finns det några regler för hur i och på används för att benämna tid, som till exempel i onsdags, i höst, på onsdag eller på sommaren? (från elever på Lövgärdesskolan i Göteborg)
Varför finns det båda stora och små bokstäver? (från Ella)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra.
Veckans språkfrågor
Varför stönar många och säger "ööhh" och "äähh" när de inte vet vad de ska säga?
Hur kan man använda tystnad och paus som maktmedel?
Varför tar vissa journalister i radio och tv paus på konstiga ställen?
Varför säger man "schhh!" för att få tyst på någon, och hur kan det fungera så bra?
Ska det vara imorgon eller i morgon, mellanrum eller inte? Finns det någon regel?
Vilka skrivtecken finns det för paus i musiken?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Sandra Ottander, röst- och talpedagog. Gäst Emelie Sigelius, programledare i Klassisk förmiddag i P2. Programledare Emma Engström.
I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar.
Veckans språkfrågor
Vad kommer det svenska ordet som uttalas ecksprä (exprès) från? Det hördes förr i sammanhanget att göra en onödig resa.
Vad betyder motet vid trafikplatser, och var kommer det från?
Hur vanligt förekommande är ordet hemester?
Varför ropar flygplatspersonal ut: "Resandes till Umeå..."? Ordet resandes känns fel där, hur har det blivit så?
Varför heter det byta buss och inte byta bussar?
Var kommer ordet kos i uttrycket flyga sin kos från? Och kan man använda det i andra sammanhang än att fara iväg?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Hur uttrycker vi ja och nej – hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej.
Veckans språkfrågor
Varför är ordet inte så krångligt? Och varför används det i meningar som Kan inte du komma hit?
Varför har franskan ordet pas – som betyder steg -- för att uttrycka hur något inte är?
Varför säger man det vete fan eller jag vete fan för att säga jag vet inte?
Vad är bakgrunden till den retoriska exempelmeningen Har du slutat slå din fru?
Hur kommer det sig att många säger Ja men... och Nej men...i början av en mening?
Betyder inte obefogad samma sak som befogad?
Kan något vara ävet? Det finns ju uttrycket inte oävet. Och vad kommer uttrycket från?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om översatta ord.
Veckans lyssnarfrågor
När jag ställer larmet på telefonen kan det stå "Larmet är inställt på 16 min från nu". Det är väl inte riktig svenska?
Hur tillförlitliga är översättningstjänster som Google translate?
När kan maskinöversättning börja fungera perfekt?
Hur kommer det sig att ordet kritisk har fått betydelsen viktig?
Vad är översättningssvenska?
Används ordet rekapitulera på rätt sätt i svenskan?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Aarne Ranta, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och Alexander Katourgi, översättare. Programledare Emma Engström.
Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig?
Veckans språkfrågor
Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra?
Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling?
Varför började gymnastikskor kallas sneakers?
Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg?
När och varför dök ordet trosor upp?
Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm – som i skjortärm?
Var kommer paj i skinnpaj ifrån?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.
Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation.
Veckans språkfrågor
I vår familj kallar vi väntesymbolen på en dator eller liknande för väntering. Vad säger andra?
Varför säger vissa testa på? Det heter väl prova på men bara testa?
Varför uttalas relegera och delegera olika? (det första med sje-ljud och det andra med g-ljud)
Var kommer ordet petrifierad från?
Vad gör egentligen den som facebookar? Och hur funkar verben som kommer från sociala medier?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Kriser påverkar språket, skapar nya ord och sätter fokus på begrepp vi inte har hört tidigare. I spåren av coronapandemin har vi lärt oss att en rekommendation inte alltid är ett tips och att det går att sätta ett corona framför nästan alla ord.
Veckans språkfrågor
Vilka nyord har coronakrisen gett upphov till?
Under pandemin hörs ofta uttrycket äldre äldre. När blir man det? Och varför inte bara använda ordet gammal?
Är karantän och isolering utbytbara?
Varför säger man bunkra om att köpa många mat i mängder, det borde väl heta hamstra?
Varför säger man social distansering, är det inte fysisk distansering det handlar om?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion. Programledare Emma Engström.
Vi blickar österut. För det har talats svenska i Finland åtminstone sedan medeltiden, men vad utmärker egentligen finlandssvenska?
Veckans språkfrågor
Vad skiljer finlandssvenska från svenska med finsk brytning?
Hur uttalar man sporten padel på standardsvenska? För en finlandssvensk känns det naturligt att säga "paadel", medan många svenskar säger "paddel".
Hur kommer det sig att finlandssvenskar har lättare att skilja på de och dem än svenskar?
Hur ska man tolka det finlandssvenska uttrycket månne inte?
Varför böjer finlandssvenskar vissa verb annorlunda?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
LÄS MER: Finska Yle listar lyssnarnas bästa finlandismer.
Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg – pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk.
Veckans språkfrågor
Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr?
Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter?
Har ordet rabatt, som i nedsatt pris, och trädgårdsrabatt samma bakgrund?
Kan man säga ett billigt pris, eller är varor billiga och priser låga?
Finns det ett bättre ord för blipp eller blippa om den nya betalningsformen?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Lyssnarnas synonymer till pengar
Balubas
Cash
Cashiluring
Daler
Deg
Flis
Fyffe
Fyrk
Geld
Klös
Klöver
Kontanter
Kosing
Kulor
Leuter
Lovor
Lubriks
Lusidorer
Monedas
Monetas
Mynt
Pant
Para
Parra
Penningar
Pistoler
Pix
Pluring
Riksdaler
Sekiner
Skånepesetas
Spänn
Storkovan
Stålar
Stålbjörns
Växel
Valörer
Sillöga = äldre slang för en tioöring
Blejd = äldre slang för tjugofemöring
Småskrammel = småpengar
Grossel = småpengar
Feckebôs = småpengar
Grus = småpengar
Korvöre = väldigt liten slant
Kotia = äldre slang för en enkronasedel från början av 1900-talet
Bagis = en krona
Bagare = en krona
Halvsläng = en femtiolapp (eller en femhundrakronorssedel)
Bergman = en tvåhundrakronorssedel
Annie Lööf = en femhundrakronorssedel
Röding = en femhundrakronorssedel
Papp = tusen kronor
Tuss = tusen kronor
Storsläng = en tusenkronorssedel
Lax = en tusenkronorssedel
Lakan = en tusenkronorssedel
Långsjal = en tusenkronorssedel
Överallt där det finns människor som pratar finns tungvrickarramsor. I veckans avsnitt bjuder vi på ramsor på flera olika språk. Vad gör dem svåra att uttala? Och vad har tungvrickarramsan för funktion?
Veckans språkfrågor
Vad är en tungvrickarramsa och varför är den svår att uttala?
Vad har ramsorna för ursprungligt användningsområde?
Har innehållet någon koppling till deras geografiska ursprung?
Finns det något som heter laxask?
Är svenska tungvrickare mindre avancerade än i de stora språken?
Varför är tungvrickare populära i Polen?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Det handlar om dagarna och månaderna, alltså allt det som ryms i en kalender. Henrik Rosenkvist svarar på varför veckodagarna heter som de gör och om det har funnits egna nordiska namn på månaderna.
Veckans språkfrågor
Heter det oxdragarveckor eller oxveckor?
Varför heter veckodagarna som de gör? Hur gör andra språk?
Varför är bara vissa månader också tilltalsnamn? Och har månaderna uppkallats efter namn på personer?
Finns det andra nordiska namn på månaderna?
Var kommer ordet fasta ifrån?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Kring förra sekelskiftet kunde man höra jiddisch på gatorna i Sverige. Men hur är situationen idag? Möt Salomon Schulman, jiddischtalare sedan barnsben, och sångerskan Louisa Lyne, som lärde sig jiddisch som vuxen.
Veckans språkfrågor
Var kommer jiddisch ifrån?
Var är det mest levande idag?
Vilken är den största missuppfattningen om jiddisch?
I vilken omfattning talas jiddisch som förstaspråk i Sverige idag?
Vilka lånord från jiddisch finns i svenska språket?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Salomon Schulman, läkare, översättare och författare, och Louisa Lyne, sångerska. Programledare Emma Engström.
Titlar i avsnittet
Roman: Kådisbellan, Roland Schütt (1989)
Film: Menashe, Joshua Z Weinstein, på SVT play till 12 april (2017)
Tv-serie: Hunters, David Weil, Amazon prime video (2020)
Låt: Trern, Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye (2019)
Det handlar om språkfenomen som lyssnarna upplever är nya. Det blir ord som helt enkelt inte går att stava och ett irriterande "att" som dyker upp överallt.
Veckans språkfrågor
Ordet ekivok, när blev det ett ord för sexuell anspelning? Är det samma på andra språk?
Heter det min hood eller mitt hood?
Varför har det blivit vanligare att folk säger och skriver "eftersom att"?
Hur stavas verbformen av catering? Kejtra, cejtra eller catera?
Vad betyder sjoksa? Hur vanligt är det? Och hur ska det stavas?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Hur snart är strax? Är förr alltid dåtid? Det handlar om hur vi pratar om det som ännu inte har hänt. Och så frågar vi forskaren Pelle Söderström hur bra språkhjärnan är på att spana in i framtiden.
Veckans språkfrågor
Vilka språkliga knep finns i svenskan för att prata om framtiden?
Hur passar ordet förr in i det framåtblickande uttrycket förr eller senare? Det är väl ett ord om något som redan har hänt?
Hur väl kan vi förutsäga vad en person kommer att säga härnäst?
Varför säger man numera det kortare tjugo-tjugo om ett årtal som kommer, men tjugohundra tjugo om ett årtal som har varit?
Snart, strax, om en stund. Var kommer de tidsuttrycken från, och har de tidigare varit mer exakta?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervju med Pelle Söderström, forskare i neurolingvistik vid Western Sydney University. Programledare Emma Engström.
Det handlar om synonymer, orden som nästan betyder samma sak. Hur tänker de som gör orddelen på högskoleprovet när de väljer ord? Och så gör Ylva Byrman ett experiment för att se om texter alltid blir bättre av synonymer.
Veckans språkfrågor
Finns det exakta synonymer?
Vilket ord i svenska har flest synonymer?
Betyder ordet textur verkligen konsistens?
Är ordet sparsmakad synonym med kräsen?
Blir texter alltid bättre av många synonymer?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH, och Maria Johansson, konstruktör av orddelen i högskoleprovet, vid Umeå universitet. Programledare Emma Engström.
Vi väljer bland nya lyssnarfrågor. Har Blekingedialekten ett ord för pinsamhet som saknas i rikssvenskan? Och så tittar Henrik Rosenkvist närmare på orden apskaft och offerkofta.
Veckans språkfrågor
Är ordet apskaft etablerat och vad har det för historia?
Varför läser man allt oftare att något är ett femtontal? Hur många menar man då?
Hur vanligt förekommande är ordet offerkofta?
Var kommer det blekingska verbet respektive adjektivet nyter/nytigt från? Och finns det något bra rikssvenskt ord för att man inte vill göra något eftersom det är pinsamt?
Vad kommer ordet taka ifrån i det juridiska begreppet taka händer?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Båtsäsongen är under uppsegling. Vi kastar loss ett avsnitt om sjöfararspråket och hur det för fulla muggar har äntrat vardagsspråket.
Veckans språkfrågor
Hur har sjölivet påverkat allmänspråket?
Hur kan sjö betyda både hav och insjö?
Hur ser traditionen för båtnamn ut nu och historiskt?
Vad har ordet krabb, som i uttrycket krabb sjö, för bakgrund?
Ordet ia som i efterdyningar, var kommer det från?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
"I en förhandlingssituation är det inte alltid så att förväntningarna håller streck. Förhandlingarna strandar, och en konflikt är under uppsegling. Parterna avfyrar verbala bredsidor och försöker ramma varandra och skjuta varandras argument i sank.
Man kan också gå på en mina själv, kanske tvingas stryka flagg och ligga i lä ett tag – eller göra en kovändning för att inte få skamfilat rykte."
Ur journalisten och den före detta sjömannen Torbjörn Dalnäs sammanställning av sjötermer i vardagsspråket, bland annat publicerad i boken Havets ord (2014).
Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får?
Veckans språkfrågor
Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan?
I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet?
Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn?
Varför använder man ordet farbror – som tydligt betyder fars bror – för att beskriva en gammal man?
Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Svenska språket ska vårdas, det enligt ett statligt beslut. Men hur intensiv ska vården vara? Där går åsikterna isär. I veckans avsnitt tittar vi på språkvården förr och nu, och låter Språkrådet möta debatten.
Veckans språkfrågor
Varför kan språkexperter så sällan säga hur ett ord bör uttalas?
Hur var språkvården förr?
Vad är språkvård idag?
Varför behöver språket vårdas?
Hur påverkas Språkrådets rekommendationer av att det är en del av en statlig myndighet?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Tingsell, språkvårdare på Språkrådet, som är organiserat inom Institutet för språk och folkminnen. Programledare Emma Engström.
Biografin om Bertil Molde som nämns i programmet är skriven av Sven-Göran Malmgren och Birgitta Agazzi och har den preliminära titeln "Bertil Molde. Språkvårdare och folkbildare". Utkommer senare i år.
Redaktionen tar upp några av lyssnarnas bästa frågor. Henrik Rosenkvist går till botten med uttryck som "vi vill fred" och "vi växer ditt företag", och nosar upp ett alternativt ursprung till ordet "dönicke".
Veckans språkfrågor
Varför uppstår uttryck som "vi vill fred" eller "han vill kärlek"? Det låter konstigt.
Det finns chefssekreterare, chefsadministratör och chefsdirigent, men hur förhåller de sig till varandra, och varför ska det vara ett foge-s?
Vad är bakgrunden till ordet dickadarier? Och är det besläktat med det tyska ordet döneken?
Ett konsultföretag annonserar: "Vi växer ditt företag". Kan man uttrycka sig så?
Vad händer om man tar bort bokstaven o från ogin, otymplig, ofantlig och ohemul? Det vill säga, finns orden gin, tymplig, fantlig och hemul?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket.
Veckans språkfrågor
Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska?
Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan?
När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har?
Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den?
Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist:
Att uttala sj-ljudet (7-ljudet).
Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet).
Att uttala u och y.
Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden.
Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus.
Att gå på gym är inte bara tungt. Det kan vara svårt att tränga igenom de många ord och begrepp som är unika för gymkulturen. Ylva Byrman ger oss bakgrunden till några av de svenska och engelska termerna, och föreslår nya.
Veckans språkfrågor
Varför heter alla övningar på gym numera något på engelska och inte de svenska benämningar som redan finns?
Vad är bakgrunden till ordet valvstupstående?
Kan man säga atlet om idrottsmän, till exempel friidrottare?
Vad kommer det svenska ordet hantel från?
Finns det ett svenskt ord för kettlebell?
Vad betyder burpee, klova, discogymma och räckhäv?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Clara Fröberg, träningsinstruktör. Programledare, Emma Engström.
Med i avsnittet finns ett klipp från kortfilmen "Frisksport", av Karl-Erik Alberts från 1939, SVT Öppet arkiv.
Ord som förekommer i avsnittet
räckhäv – chins/pull ups (eng)
discogymma
klova
burpee (eng) – specialare
hantel – dumbbell (eng)
skivstång – barbell (eng)
kettlebell (eng) – Ylva Byrmans svenska alternativ: kittelklot (inspirerad av engelskan), rysshantel/ryssklot (inspirerad av ryska ursprunget), klotvikt eller öglehantel (inspirerad av formen), svingklot (inspirerad av användning). Emma Engströms favorit: kaffekula (inspirerad av ett språkligt missförstånd)
Romani har talats i Sverige i åtminstone 500 år. I veckans avsnitt får Språket besök av den nya läsambassadören Bagir Kwiek, som ska få fler att läsa och känna till romska berättelser. Men vad är hans egen språkbakgrund och varför brinner han för romani?
Veckans språkfrågor
När regerade romani, det vill säga när och varför blev det modernt att ta in romska ord i svenskan?
Om man jämför med samiska, hur många romska lånord finns det i svenska?
Varför innehåller just Jönköpingsdialekten ord på romani?
Hur kan man se romernas historia i språket?
Lästips:
Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk, Gerd Carling. 2005
Ordbok över svensk romani. Resandefolkets språk och sånger, Lenny Lindell & Kenth Thorbjörnsson-Djerf. 2008. Inledning och grammatik och bearbetning av Gerd Carling.
Romer – 500 år i Sverige. Språk, kultur och identitet, Gerd Carling, Mikael Demetri, Angelina Dimiter-Taikon, Lenny Lindell, Allan Schwartz. 2016
Länktips:
https://www.minoritet.se/
https://riksarkivet.se/motkallorna/meromromerochresande
https://www.isof.se/sprak/minoritetssprak/romska.html
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör, utnämnd av Kulturrådet. Programledare Emma Engström.
Skånska pratas av cirka en miljon svenskar. Ändå är den fortfarande en av de minst omtyckta dialekterna.
Henrik Rosenkvist svarar på om skånska ”r” är på väg att försvinna och så pratar vi med journalisten som skickades till talpedagog när tittare inte förstod vad hon sa.
Veckans språkfrågor om skånska
Hur är skånskans status?
Vad är bakgrunden till det skånska ordet dons för brunn?
Vad finns kvar av skånskan om man tar bort tungrots-"r"?
Är den ”äkta” skånskan med skorrande ”r” utrotningshotad?
Vad är ursprunget till ordet pågasnöre? Är det nedsättande att kalla någon det?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Gäst Elaf Ali, journalist.
En eminent panel diskuterar den kritiserade språkvården och språklagen som fyllde 10 år året som gick. Dessutom: allt om nyordslistan 2019 och hur det gick för nyorden sedan.
Veckans innehåll
Varför domineras Språkrådets och Språktidningens gemensamma nyordslista av ord om klimat och digitala fenomen?
Vilka ord på nyårslistan säger mest om 2019?
Vilka ord är lättast att glömma från året som gick?
Vilka nyord vill lyssnarna lyfta fram?
Hur gick det för orden sedan?
Svensk språkvård kritiseras ibland för att vara för flat. Ligger det något i kritiken?
Vad har Sveriges första språklag fått för betydelse efter att ha funnits i 10 år?
Panelen: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen. Ola Wikander, författare och forskare i bland annat klassisk hebreiska vid Lunds och Uppsala universitet. Programledare Emma Engström.
Nyordslistan 2019
A
animoji
antivaxxare
artdöden
ASMR
aspludd
B
benim
beteendedesign
C
cybersoldat
D
deepfake
deplattformering
digital tvilling
dra åt helvete-kapital
E
eldost
F
fimpomat
G
Gretaeffekten
grönt körfält
H
hjärtslagslag
hundvissla
hybridkrig
I
ikigai
immersiv
K
klimatdiktatur
klimatnödläge
klimatstrejk
källtillit
L
lågaffektivt bemötande
M
menskonst
N
nattborgmästare
P
popcornhjärna
S
sharenting
smygflyga
syssna
T
tågskryta
V
växtbaserat kött
Ö
övervakningsekonomi
Veckans avsnitt tar dig med på en tur i programmets historia. Temat är julens ord och uttryck och redaktionen utlovar flera kära återhöranden.
Veckans språkfrågor
Vad har julmust med must att göra?
Varför säger man tomte i Sverige och nisse i Norge?
Vad betyder egentligen texten i luciasången?
Vad står verbet braska för i talesättet Anders braskar, julen slaskar, alternativt Anders slaskar, julen braskar?
Vad betyder ordet fnyk, som i att det fnyker snö?
Var kommer den skånska traditionen julaknudor (julknutor) från?
Vad är egentligen ett julbord, det kan man säga om ett dekorationsbord utan mat också?
Vad är den historiska bakgrunden till ordet jul?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska, samtliga vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström, Emmy Rasper och Anna-Lena Ringarp.
I veckans avsnitt väljer redaktionen några av lyssnarnas bästa frågor. Ylva Byrman börjar i drogernas och våldets värld, mellanlandar på Guernsey, reder ut ett vanligt deckarord och hittar farliga och ofarliga granater.
Veckans språkfrågor
Hur kommer det sig att vissa säger freebejsa (från engelskans freebase) i betydelsen att improvisera? Det är ju ett sätt att knarka?
Vad är bakgrunden till ordet gensare, alltså en typ av varm tröja?
Varför säger man att ge smörj om att slå någon?
Var kommer ordet kommissarie från och hur blev det en tjänstegrad inom polisen?
Hur hänger vapnet handgranat, frukten granatäpple och ädelstenen granat ihop?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Får det lov att vara en dricka, drick, dryck eller drink? Henrik Rosenkvist reder ut ord och begrepp om drickbara vätskor. Det visar sig också att den sista slatten har något magiskt över sig.
Veckans språkfrågor
Heter det energidryck eller energidricka? Och vad är skillnaden mellan dryck och dricka?
Varifrån kommer uttrycket ta pojken, om att dricka upp det sista i glaset?
Vad är en kobbel?
Varför skriver många att glaset är fyllt till bredden, det heter väl brädden?
Vad är te, egentligen? Räcker det att man har lagt växtdelar i varmt vatten?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Engelskan dundrar in i svenska språket och lämnar kvar en massa lånord. Henrik Rosenkvist reder ut hur lånen går till och berättar om falska vänner och låtsasengelska.
Veckans språkfrågor
Hur blev after work ett svenskt uttryck?
Varför har adressera, addera och affektera fått delvis nya betydelser i svenskan?
Varför används det engelska ordet influencer och hur etablerat är det?
Kan man verkligen översätta surreal med surrealistisk?
När dök ordet potthål upp i svenskan och varför är det så populärt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Det handlar om fackspråket, alltså orden och uttrycken för kunskap vi lär oss på jobbet eller när vi nördar i ett ämne. Och så uppmärksammar vi en modern 50-åring: ordet dator.
Veckans språkfrågor
Vab, apt (arbetsplatsträff) och prao. Har svenska fler förkortningar än andra språk?
Kan fackspråk bli för svårt?
Vad är skillnaden mellan material och materiel? Hur ska man använda orden?
Hur myntades den svenska termen dator?
Ska det heta cirkularitet eller cirkuläritet?
I matematiken är ordet ty en fackterm. Hur blev det så? Och vilka ordklasser kommer fackspråket från?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Intervju med Åsa Holmér, fackspråkvårdare på Språkrådet.
När maten är som godast och färgerna som starkast. Då tar vi till superlativen. Ylva Byrman guidar oss till adjektivens yttersta gräns.
Veckans språkfrågor
Vad betyder superlativ?
Varför säger vissa "Hans betydelse går inte att underskatta!”. Det ska väl vara överskatta?
Hur böjer man adjektiv? Ska det till exempel vara mer och mest intressant, eller intressantare och intressantast?
Hur går det till när god blir jättegod och snygg blir ursnygg? Finns det trender för förstärkande förled?
Vad är absolut superlativ?
Varför kan man inte säga lila, lilare, lilast?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt.
Veckans språkfrågor
Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska?
På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"?
Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn?
Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i ”Jamen då be-du väl egentligen int’-höv bilen?”
Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".
Varför är ordet dum synonymt med barnslig? Är det dags att sluta att använda barnmetaforer för att kritisera andra? Diskussion mellan Henrik Rosenkvist och journalisten Ylva Mårtens.
Godis, mellis och dagis. När kom de första substantiven med ändelsen -is i svenskan? Och varför hänger de ofta ihop med företeelser i barnens sfär?
På vilket sätt påverkar barn och unga allmänspråket?
Varför använder vi ord som sandlåda, dagisbarn och lekstuga för att kritisera andra vuxna?
Vad är bakgrunden till uttrycket ajabaja?
Varför har ordet dum två betydelser, en för barn och en annan för vuxna?
Vad säger lyssnarna om ordet kraja?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Ylva Mårtens, journalist och tidigare redaktör för programmet Barnen i P1. Programledare Emma Engström.
LÄSTIPS: Boken som Henrik Rosenkvist nämner i avsnittet heter "Metaphores we live by" (1980) av lingvisten George Lakoff och filosofen Mark Johnson.
Har vi de rätta orden för döden? Ylva Byrman svarar på efterlysningar och tittar närmare på dödsannonser. Och så hälsar vi på hos en begravningsentreprenör.
Veckans språkfrågor
Finns det ett alternativt ord för dödsbo, som är bättre för de anhöriga?
Varför heter det stryka med?
Hur har dödsannonserna förändrats?
När används orden död respektive avliden i medier?
Finns det ett bättre uttryck än borgerlig begravning?
Vad är en likbjudare?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Skiljetecken ger en paus för ögat i läsningen. Men hur använder man dem bäst? Ylva Byrman jagar komman, gissar om snedstreck, varnar för semikolon och sätter punkt.
Veckans språkfrågor
Varför sätter många ett snedstreck före sitt namn? Är det typiskt svenskt?
Var ska frågetecknet sitta?
Varför är det så många kommatecken i äldre texter?
Kommer det nya skiljetecken?
Hur använder man semikolon rätt?
Vad betyder det egentligen när man skriver ut tre punkter?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Det handlar om att säga fel och att missuppfatta ord. Lyssnarna och Henrik Rosenkvist delar med sig av egna och andras felsägningar.
Veckans språkfrågor
Är det fel att säga ögonlockarna eller är det dialekt?
Vem bestämmer vad som är rätt och fel i språket?
Hur blir fel rätt?
Är det en missuppfattning att säga att man döper djur?
Varför säger vissa påhyvla när det heter pådyvla?
Har ordet dekadens bytt innebörd? Eller missuppfattas det?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Vad lever kvar i språket från vikingatiden? Och hur hade vikingarna pratat idag? Henrik Rosenkvist läser vikingapoeten Egil Skallagrimsson och ger fyra ledtrådar till varför det heter ”viking”.
Veckans språkfrågor
Vad vet man om hur fornnordiska lät?
Fanns sj- och tj-ljud före medeltiden, alltså när man skrev med runor?
Vilka ljudbildningar från vikingatiden har försvunnit och vilka lever kvar?
Var kommer ordet viking från?
Hur reste ordet harfanger – fjälluggla – från vikingarnas Norden till Frankrike och blev harfang på franska?
Hur hänger ordet slaver ihop med ordet slavar? Hur är orden kopplade till vikingarnas räder?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Anne Bjørnstad, manusförfattare till tv-serien Beforeigners, HBO Nordic. Programledare Emma Engström.
Det är förkylningstider och vi tar tempen på ord och uttryck om mående. Ylva Byrman guidar mellan "pestiga" ord, nysningsfraser och önskningar om hälsa.
Veckans språkfrågor
Hur hänger verbet hälsa ihop med substantivet hälsa? Vilka kopplingar finns det på andra språk?
Kan man säga "friskna till" och "sjukna in" eller är det bara "tillfriskna" och "insjukna" som gäller?
Vilka spår har sjukdomen pest satt i språket?
Varför säger vissa beskonad, när det heter förskonad?
Är det dialektalt att säga "ta febern" istället för "ta tempen"?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Det handlar om ord och begrepp i politiken. Ylva Byrman listar de vanligaste partiorden. Vi reder ut hur ordet utanförskap blev politiskt. Och så bjuder politikreporter My Rohwedder på nyord.
Veckans språkfrågor
Hur och varför används uttrycket på någons planhalva i politiken?
När blev utanförskap ett politiskt signalord?
Vilka nya ord dök upp i samband med regeringsbildningen efter valet 2018?
Vilka partier kallar sig Partiet med stort P?
Vilka är de mest utmärkande orden i partiernas valmanifest sedan slutet av 1800-talet?
Är ordet högerradikal en självmotsägelse?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst My Rohwedder, politikreporter på Ekot och bisittare i Sveriges Radios podd Det politiska spelet. Programledare Emma Engström.
Säger göteborgare "eller" oftare än andra? Henrik Rosenkvist berättar om det västsvenska hopkok av dialekter som idag kallas göteborgska. Och så visar sig Göteborgsvitsen ha ett överraskande arv.
Veckans språkfrågor
Förutom ordet bamba för matsal, vilka ord och uttryck är typiska för göteborgskan?
Var kommer fraserna "Är du go eller?" och "Hallå eller!" från?
I Göteborgstrakten används kraj eller krajja i betydelsen sönder eller att något går sönder, men används orden även på andra ställen i landet?
Knävelhänt betyder fumlig, men hur spritt är det?
Varför finns det en koppling mellan göteborgskan och ordvitsar?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Förr funkade "Skulle jag kunna be att få?" Nu har uttrycket blivit ålderdomligt. Hur vi pratar för att vara artiga förändras. Henrik Rosenkvist guidar genom trevlighetsmarkörer i språket.
Veckans språkfrågor
Har uttrycket "jag skall be att få" blivit mindre vanligt och vad kan man säga istället för att be om något på ett artigt sätt?
Varför är skyltar med uppmaningar så omständligt skrivna? Som till exempel "rastning av hundar förbjuden" istället för "hundar får inte bajsa här".
Är negationer som "kan du inte ge mig fjärrkontrollen?" även vanliga på andra språk?
Är svenskan ett mindre vänligt språk än andra språk?
Uttrycket "vänta kvar" kan höras i telefonköer. Är det ett korrekt uttryck och vad har hänt med "vad god dröj"?
Har ordet trevligt fått en mindre trevlig betydelse?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Gula gubbar som ler, pussa och kräks. Frukter och grönsaker som blir till sexuella inviter. Hur ska emojier och smileys användas och tolkas? Ylva Byrman reder ut vett och etikett för symbolspråket.
Veckans språkfrågor
Vilken funktion har emojier när vi kommunicerar?
Hur ska man veta vad alla emojier betyder?
Är emojier och smileys ett universellt språk? Eller kan tolkningen av en emoji skilja sig i olika länder?
Kommer emojier och smileys bli en del av det offentliga språket?
Hur förhåller sig språkvården till emojier?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Det sägs att språk skiljer människan från djur. Men ändå pratar vi med djuren och ger dem förnamn. Hur länge har vi gjort det och varför har vi så många uttryck med djur i?
Veckans språkfrågor
Räv, fox, renard och zorro - Hur kommer det sig att fyra indoeuropeiska språk har fyra olika ord för djuret räv?
Varifrån kommer ordet geting och var i landet används orden visping eller vesping?
Varifrån kommer namnen Brunte för hästen, Missan för katten, Karo eller Fido för hunden och räven Mickel?
Vad har vi traditionellt gett djur för namn? Vilka är vanliga djurnamn idag och hur har djurnamnen förändrats över tid?
Kommunicerar vi med djur på olika sätt i olika språk, eller finns det något gemensamt?
Björntjänst, stolt som en tupp, flitig som ett bi och syndabock - I svenskan finns många liknelser och uttryck som har med djur att göra. Är det likadant på andra språk och har det blivit ovanligare att använda uttryck med djur i?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Är musik ett språk? Varför pratas det så mycket italienska i musikvärlden? Ylva Byrman tar ton och förklarar bakgrunden till musikaliska språkfunderingar.
Veckans språkfrågor
Varför stavas klaver utan accenttecken över e?
Varifrån kommer uttrycket att trampa i klaveret?
Varför heter det trumpetare och inte trumpetist, när det heter pianist, trombonist och så vidare?
Verbet orkestrera, i betydelsen samordna, används ibland i nyhetsrapportering i negativa sammanhang, hur har det blivit så?
Hur ska förkortningen av ordet mikrofon stavas, mic, mik eller mick?
Varför har britterna ett notsystem där de pratar om hemidemisemiquaver? Och vad betyder orden hemi, demi och semi?
Hur kommer det sig att det finns så många italienska begrepp i musikens värld?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ett riktigt stolpskott och att ha öppet mål är uttryck från fotbollen. Säsongens sista Språket passar fram fotbollssnacket och är först på bollen angående fotbollsspelares nya sätt att prata.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet hattrick?
Varför betyder stolpskott något dåligt när det egentligen är ett ganska bra skott?
Vilka ord och uttryck från fotbollen har kommit in i allmänspråket?
Vad är det senaste fotbollsspelare brukar säga i intervjuer?
Vilka ord eller uttryck kommer vi att få med oss från fotbolls-VM i Frankrike 2019?
Varför heter det damfotboll och inte kvinnofotboll eller tjejfotboll?
Är 11-mannaplan ett ord som borde bytas ut för att det kan uppfattas som att det bara är män som får spela på planen?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Kristoffer Bergström, sportjournalist Aftonbladet. Programledare Emmy Rasper.
Hur lät kärleksförklaringar för 5000 år sedan och vad kallar kärlekspar varandra i dag? Henrik Rosenkvist berättar om forsior, fjällor och läser tusentals år gamla handböcker om kärlek.
Veckans språkfrågor
Varför är substantivet kärlek och verbet älska olika ord på svenska, när det på engelska heter love och to love, och på tyska liebe och lieben?
Betyder orden förälskad och kär olika saker?
Vilket begrepp kan användas för att titulera personen man är kär i när flick- och pojkvän upplevs för barnsligt?
Vad betyder fjälla och var kommer ordet ifrån?
Hur kan en offentlig kärleksförklaring låta?
Hur pratade man om och till sin kärlek förr i tiden?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
I alla tider har människor tillverkat saker med händerna. Henrik Rosenkvist berättar om bakgrunden till hantverksord som fogsvans, dreja, knyppla och städ.
Veckans språkfrågor
Verbet dreja används både av keramiker och seglare men har dreja lera någon koppling till segeluttrycket att dreja bi?
Det heter urmakare, sadelmakare, kakelugnsmakare, verktygsmakare men varför heter rörmokare inte rörmakare?
Var kommer ordet städ, som i smidesstäd ifrån, och hänger det ihop med verbet städa, som i att städa hemma?
Varifrån kommer ordet fogsvans?
Har människor börjat säga läder när de menar skinn, och vad är egentligen ordens betydelser?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Redan på 1800-talet rådde förvirring kring begreppen vegansk och vegetarisk. Språket reder ut begreppen och pratar om grönsaksordet legymer och varför vi använder franska namn på sallader.
Veckans språkfrågor
Finns det tydliga definitioner av vegansk, vegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk? Var kommer orden ifrån och vem bestämmer hur de ska användas?
Vad är rätt adjektivform av vegan? Både vegan och vegansk används.
Det äldre ordet legymer betyder grönsaker på svenska, men det engelska ordet legumes betyder baljväxter. Varför har orden olika betydelser? Har ordet försvunnit ur svenskan idag och var kommer det ifrån?
Vad är den korrekta stavningen på ordet mâche/maché/mâché och hur ska salladen uttalas?
Varför säger man "ta kål på"?
Är rå och färsk synonymer eller har orden olika innebörd?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Som en god EU-medborgare bör du kunna minst två språk förutom ditt modersmål, det tycker EU. Men hur står det till med språkkunskaperna i Europa och hur lär man sig bäst ett nytt språk?
Veckans språkfrågor
Varför har vissa personer "språköra" och lätt för att lära sig språk?
Hur lär man sig ett nytt språk på bästa sätt?
Vilka språkfamiljer finns i Europa?
Förstår fransmän, italienare och spanjorer varandra på samma sätt som danskar, svenskar och norrmän?
Varför låter ordet för barn så olika på de europeiska språken?
Hur kan man översätta de engelska uttrycken "preaching to the converted" eller "preaching to the choir" till svenska?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska. Gäst Anders Agebjörn, doktorand i svenska som andra språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"?
Veckans språkfrågor
En karttjänst på nätet skriver att en väg är 18 minuter saktare än en annan, borde det stå 18 minuter långsammare? Eller är sakta och långsam helt synonyma?
I Danmarks är uttrycket "Alla tiders!" vanligt i betydelsen att vara nöjd, men hur används uttrycket i svenskan, och var kommer det ifrån?
Varifrån kommer uttryckt "I grevens tid" och hur länge har det funnits?
Varifrån kommer ordet blecket, som i tidsangivelsen "Vi ses vid 10-blecket"?
Hur pratade människor om tiden innan klockor fanns?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.
Vem bestämmer vilka ord som ska anses vara ålderdomliga och vad är det som gör att vissa ord dör? Henrik Rosenkvist berättar om ord på hospis.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet kallprat?
När anses ett ord vara utdött? Och vem bestämmer vilka ord som anses vara ålderdomliga?
Vad betyder egentligen ordet ty och hur ska det användas?
Används kälta i betydelsen tjata idag och är det dialektalt?
Varifrån kommer uttrycket Fridens liljor som kan avsluta ett brev eller mejl?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Programledare Emmy Rasper.
Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner.
Språkfrågor
En lyssnare från Hälsingland undrar om na i meningen Ge na tidningen är ett äldre ord för henne?
Hur kommer det sig att vissa gamla dialekter kan bita sig fast i en liten ort och bevaras?
Åker språkforskare runt och spelar in dialekter som är på väg att försvinna?
En lyssnare från Kronoberg undrar hur det kommer sig att han uppfattar sina egna r-ljud medan andra tycker att det låter som att han undviker bokstaven r.
Vad händer med barnens dialekt när de vuxna i en familj pratar en annan dialekt än den som finns på orten där familjen bor?
Hur kommer det sig att vokaler som o, u och ö uttalas olika i olika dialekter?
Vad har hänt med uttalet av ä och ö, och varför har det stockholmska e-uttalet av ä börjat försvinna?
Språkvetare
Jenny Nilsson, dialektforskare från Institutet för språk och folkminnen och Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg.
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Svordomarna fuck och shit har blivit vanliga i svenskan, vilket har fått de svenska jävlar och fan att uppfattas som kraftfullare. Varning utfärdad: I veckans Språket används svordomar.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer satfläsk och vad betyder det?
Är god språkvård samma sak som att inte svära?
Får man svära i tv och radio?
Har svordomar blivit vanligare i offentliga sammanhang?
Vilka svordomar används mest i media?
Förekommer svordomar i alla språk?
Hur svor man förr i Sverige?
Svär kvinnor och män olika mycket och på olika sätt?
Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Kristy Beers Färgersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning från Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper
"Det är så värt att ha påsklov!" "Det är ganska ovärt att få en förkylning." Ylva Byrman förklarar hur värt och ovärt används idag och hur betydelserna har förändrats.
Veckans språkfrågor
Hur gammalt är uttrycket att sova sked eller att skeda?
Hur nytt är det att säga att något är värt eller ovärt?
Är det rätt att rätta någon som säger att den vill ha en till smörgås?
När började vi säga vi hörs? Har det något med telefonernas existens att göra?
Hur stor inverkan får minoritetsspråk på majoritetsspråk?
Varför har politiker börjat säga att de hedrar en överenskommelse, borde det inte heta att de håller överenskommelsen?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Lyssnaren Julia undrar över uttrycket "att något ligger en i fatet". Vad ligger på fatet och varför är det ett hinder? Henrik Rosenkvist tar oss till 1600-talet och berättar om andra uttryck med fat.
Veckans språkfrågor
Varför används orden dyngrak och aprak i betydelsen att vara full och vad har ordet rak med berusning att göra?
Vad kallas något som är från Dalarna, Närke eller Medelpad?
Varifrån kommer uttrycket ligga i fatet och är det ett ålderdomligt uttryck?
Finns det en språklig term för att beskriva avsaknaden av ett ord?
Vad är ursprunget till ordet snäll och hur kan det komma sig att det tyska ordet schnell har en helt annan betydelse?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Arm, huvud och öga är några av svenskans äldsta ord. I veckans avsnitt går vi igenom kroppsord, uttryck med kroppsdelar i och kroppsspråk.
Veckans språkfrågor
Hur kommer det sig att många kroppsdelar heter exakt eller nästan likadant på svenska som på engelska?
Har orden arm och armé någon koppling och hur gamla är orden?
Varifrån kommer uttrycken att visa framfötterna och att få något om bakfoten?
Hur har uttrycket att höfta till något uppkommit och vad har det med höfter att göra?
Är kroppsspråk ett språk?
Vilka gester är universella?
Vilka kroppsljud förutom tal och sång har betydelser i svenskan?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
De franska lånorden i svenskan är så många att Språkets franska lyssnare Mèlodie tycker att vi egentligen kan franska. Ylva Byrman berättar om tre historiska perioder då franskan vällde in i svenskan.
Veckans språkfrågor
Varför har svenskan så många lånord från franska?
Vad är en gallicism?
Varför har det blivit vanligare att säga luva istället för kapuschong, och vad är skillnaden på luva och huva?
Vi ses innan dess, vad är dess för ett ord i det sammanhanget?
Varifrån kommer ordet urbota?
Vad betyder gum i brudgum, och finns det något annat ord att använda vid samkönade vigslar?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Under förra sommarens torka var det många som önskade regn. Hur jobbar SMHI med neutralt väderspråk och hur språkligt nyskapande kan meteorologerna vara?
Veckans språkfrågor
Jag tror det hätter, sa lyssnaren Annas farmor, från södra Småland, när solen snart skulle visa sig. Finns ordet i andra dialekter?
I Bohuslän kan man säga att det är blägg ute när havet är helt stilla. Var kommer ordet ifrån?
Meteorologer använder ordet flingaur om moln som släpper snö istället för regn. Är det ett nytt ord?
En lyssnare har hört vindsvag i en väderrapport, är liknande sammanslagningar med substantiv och adjektiv vanliga i språket och finns det fler exempel?
Om vinden är sydlig går den norrut, men om trafiken går i sydlig riktning går den söderut, varför är det så här?
Varför benämns vädret ofta som risk för regn och solchanser, borde inte väderspråket vara neutralt?
Varför finns inte ordet solna som motsats till mulna?
Efterlysning: Det saknas ett ord för vädret som förekommer på det mörka halvåret och som innebär att det inte regnar men ändå känns i hela ansiktet att det är fuktigt. Vad heter detta väderslag?
Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Charlotta Eriksson, meteorolog SMHI. Programledare Emmy Rasper.
Du kan vara grön av avund och rösta på blåa partier. I veckans språket berättar vi om färgers symbolik, historia och betydelse.
Veckans språkfrågor
Varför kunde ordet blått förr användas för det vi idag kallar svart?
Vilka färgnamn finns i olika språk?
Varför har skär blivit mindre vanligt och rosa mer vanligt?
Uppfattar vi färger olika beroende på om vi har ord för dem eller inte?
Fanns inte ordet lila när orden rödklöver, rödbeta, rödkål, blåklint, blåklocka, blåsippa och blåmärke kom till?
Varför säger man grön av avund?
Varför kallas Stockholms politiska styrning för grönblått och inte blågrönt?
Varför använder vi färger för att beskriva politiska partier och ideologier?
Varför står rött för vänsterpartier och blått för högerpartier i Europa medan det är tvärtom i USA?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Gäst Per Törnqvist, marknadschef Caparol. Programledare Emmy Rasper.
En fråga om ordet sonika får Henrik Rosenkvist att lägga mer tid på en lyssnarfråga än vad han nånsin har gjort tidigare, och till slut hamnar han bland kortspelare i Venedig på 1600-talet.
Veckans språkfrågor
Vad har hårbalsam, balsamvinäger och balsamering av en kropp gemensamt?
Uttalet av bokstaven o ställer till det för lyssnaren David som inte har svenska som modersmål, finns det några regler för hur o-ljudet ska uttalas?
Var kommer ordet sonika ifrån?
Varför finns uttrycket få sina fiskar varma?
Snickaren Cattis använder ordet liva för saker som ska ligga i linje som till exempel karmen ska liva med färdig vägg. Var kommer uttrycket ifrån?
Vad betyder flukt i uttrycket att slänga en flukt?
Språkvetare: Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser.
Veckans språkfrågor
Varför används gräddfil och räkmacka som metaforer för att få fördelar eller förmåner?
Varifrån kommer uttrycket ta höjd för?
Varför säger man att något sker på öppen gata och vad är motsatsen?
Hur uttalas malplacerad?
Villhöver i betydelsen att vilja ha något så mycket att det känns som att man behöver det, verkar vara ett nytt ord, men när började det användas?
Hur har uttrycket jag betackar mig fått betydelsen att man verkligen inte vill ha något?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi.
Veckans språkfrågor
Kan man säga en krispig kyla, eller ett krispigt vin? Är inte ordet krispigt något som har med ett ljud att göra?
Varför verkar vissa ord vara ihopkopplade med en form eller andra sinnesintryck?
Varför används uttrycket blåögd om en person som anses vara naiv eller godtrogen?
Kommer hälsningsfrasen todelo från engelskans att gå på toaletten och borde det istället användas för att säga jag är strax tillbaka?
Hur kommer det sig att ordet pax, som betyder fred på latin, kan användas i betydelse att paxa något.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska.
Veckans språkfrågor
Varför heter det tjugo och inte tvåtio när de andra talen heter trettio, fyrtio och så vidare?
Var sitt exemplar eller vars ett exemplar, vad är rätt?
En lyssnare har läst Elin Wägners Norrtullsligan i en upplaga från 2011 och undrar över användningen av de och dem och mig i meningarna:
"Fröken Stenberg och två till blev uppsagda för dem försökt uppvigla kamraterna" och "Men mig var en dåre och älskade honom". Varför skrev Elin Wägner så?
Dialekten i Piteå, bondska, låter olik standardsvenskan och en del ord verkar bara finnas i pitemålet. Lyssnaren Jonas undrar vad följande ord och uttryck har för bakgrund:
Åssit som betyder ingenting. Fuse för ladugård. Nalta som betyder lite grann. Och att säga vöre vale? istället för hur blir det?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera!
Veckans språkfrågor
Hur många olika namn för spelkulor finns det runt om i landet?
Varifrån kommer slangordet bast i betydelsen år?
Varför skriver en del anledningen till varför? Lyssnaren Peter tycker att det borde heta anledningen till att?
Blir språk enklare med tiden, eller är förenklingen en illusion? Händer det att språk blir mer komplicerade?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt.
Veckans språkfrågor
Vad har nyckel för språklig historia? Och används begreppet nyckelbarn, som blev stort på 60-talet, fortfarande idag?
Nu och då eller då och då, vad är rätt?
Vad betyder kliniskt rent? Rent som på en klinik? Hur har kliniskt blivit ett förstärkningsord?
Grooming har två betydelser, manlig skönhetsvård och ett brott som innebär att ta kontakt med barn i sexuellt syfte, hur kan ordet ha så olika betydelser?
Soygurt finns sedan tidigare och nu syns ordet havregurt, men vad är gurt för ett ord och vad kallas det här sättet att bilda nya ord?
Språkvetare Ylva Bryman. Programledare Emmy Rasper.
Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse.
Veckans språkfrågor
Varför säger man din idiot och inte du idiot?
Orden hemsk och inhemsk låter lika men betyder olika saker, har orden någon koppling?
Ordet kritik kan betyda omdöme men att ge kritik uppfattas ofta som att ge negativ kritik, hur ska ordet tolkas?
Vad har ordet läskigt för bakgrund och hur kan det tidigare ha betytt något bra?
När ersattes äggviteämne med ordet protein?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser?
Veckans språkfrågor
Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi?
"Se till att skicka det där till kund", säger lyssnaren Kalles kollegor. Är det verkligen ett korrekt sätt att uttrycka sig på?
“Ja, jag ska nog vara hemma i vinter, äss det blir som jag nu ser det.” skrev författaren Elin Wägner i ett brev. Vad är äss för ett ord?
Har uttrycket i mjugg i betydelsen i smyg någon gemensam bakgrund med ordet mugglare från Harry Potter?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar.
Veckans språkfrågor
Vad härstammar uttrycket lyckans ost ifrån? Och varför är det just ost som används?
Att tumma på reglerna kan betyda både att man lovat att följa reglerna och att man frångått dem. Vad har verbet tumma för bakgrund?
Efterlysning: Puttekulor, stenkulor och spelkulor är några namn på samma sak, men finns det fler?
Vad är ursprunget till uttrycket halta och lytta, och vad betyder lytta?
Hur kan man förklara uttrycket äga rum?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket.
Veckans språkfrågor
Ganska betyder enligt SAOL tämligen eller relativt. Men i danskan betyder ordet helt eller alldeles. Har ordet ganska ändrat betydelse i svenskan?
Ska det heta en taco eller en tacos?
Är ordet stereotypiskt ett etablerat ord eller bör man egentligen använda stereotypt?
Varifrån kommer uttrycket att hålla kväll?
Språkvetare Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår.
Språkfrågor i programmet
Varifrån kommer ordet pumla för julkula?
Var kommer ordet gröt ifrån?
När och hur kom ordet mys in i svenskan?
"Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen maten rara?
När ska man säga Gott slut?
Vem är Knut och vad har han med julen att göra?
Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Frågorna och svaren i programmet kommer från avsnitt från 23 december 2014, 22 december 2015 och 20 december 2016.
Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det.
Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag.
Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det ”en besvärlig operation” och ”praktiskt ogenomförbart”.
Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva. Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk.
Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. En barnbok och en debattartikel blev startskottet för en het debatt som pågick under hela året och gjorde att hen blev hatat, älskat och känt för allmänheten.
Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista.
Det här är berättelsen om hur pronomenet hen tog sin i svenska språket.
I dokumentären hörs:
Karin Milles, språkdocent och lektor vid Södertörns högskola som forskat om feministiska språkreformer.
Dag Dunås, son till Rolf Dunås som står bakom det första skriftliga belägget av hen.
Lena Lind Palicki, universitetslektor vid Stockholms universitet, tidigare språkvårdare Språkrådet.
Daniel Wojahn, lektor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om språkaktivism.
Vio Szabo, kommunikatör.
Nasim Aghili, dramatiker, tidigare chefredaktör för kulturtidskriften Ful.
Karl Dalén, journalist Dagens Nyheter.
Åsa Widell Tillberg, tidigare redaktionschef Dagens Nyheter.
Mats Johansson, tidigare språkvårdsansvarig och redaktionschef nyhetsbyrån TT.
"Språket dokumentär: Striden om hen" är gjord av Emmy Rasper i december 2018.
Lagom till jul samlas hela trion - Henrik Rosenkvist, Ylva Byrman och Emmy Rasper - i studion och svarar på vinterspråkfrågor.
Veckans språkfrågor
Vad skiljer sig i olika generationers språk?
Varför säger en del att det snögar?
Kyl ner och värma upp, varför är det just kyla som kopplas ihop med ner?
I Kalixtrakten används ordet andren för skidor och andyrja för skidspår, vad kommer orden ifrån?
I Västergötland kan takdropp heta ôfsadrôpp, varifrån kommer ordet ôfs?
Vad betyder must, måste det ha med äpplen att göra och hur kommer det sig i så fall att det heter julmust?
Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt.
Veckans språkfrågor
Var kommer begreppet rackarns bananer ifrån och varför används just bananer i olika uttryck?
Att säga eller hur? kan både vara en fråga och ett bekräftande. Hur kan det ha blivit så?
Har uttrycket att backa någon blivit vanligare och var kommer det ifrån?
Hur används ordet vän idag och har konnotationerna förändrats över tid?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över.
Veckans språkfrågor
När började adressera användas i betydelsen att ta tag i, som i uttrycket att adressera ett problem?
En lyssnare hart hört meningen budgeten kan innehållas och undrar om det är korrekt eller kanske lite väl byråkratiskt?
Varifrån kommer metaforen att slå i glastaket? Och finns det fler uttryck för att beskriva samma fenomen?
Varför säger vi fem över halv och inte 25 minuter i?
Hur ska datum skrivas korrekt?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt.
Veckans språkfrågor
Varför är det vissa namn som återkommer i nedsättande uttryck med namnändelse, som Slarvmaja och Strulpelle?
Var kommer efternamnet Flatterskalle ifrån?
Varför är det ett trefaldigt leve som gäller i Skåne och ett fyrfaldigt leve i resten av landet, och hur kommer det sig att vi säger ett fyrfaldigt leve?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem?
Veckans språkfrågor
Går det att använda ordet bitti i fler sammanhang än i imorgon bitti?
Hur har rekommendationen för kommatering ändrats sen Pippi Långstrump gavs ut på 40-talet?
Varför stavas ljud, ljus, ljung och andra ord som uttalas j med lj?
Säger man vart tredje år eller var tredje år?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna.
Veckans språkfrågor
Blåmesen är allt annat än mesig, så varifrån kommer ordet mesig?
Är det fel att säga domma istället för de här eller dessa?
Varifrån kommer uttrycket att få på hypen?
Påståendet konsumenter luras kan ha två motsatta betydelser, hur kan dubbeltydigheten ha uppstått och finns det fler verb som fungerar så här?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
I höstmörkret är verbet "sova" ett ord som ligger nära till hands och faktum är att det har 7000 år gamla rötter. Henrik Rosenkvist tar oss med till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket yttermera visso?
Vilket är det äldsta ordet i svenskan?
Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk?
Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte?
Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna?
Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
Avsnittet är en repris från 12 mars 2018.
Hur pratar du med bebisar? Antagligen med ikonicitet, det vill säga användandet av ord som låter som de betyder. Språkforskaren Johanna Schelhaas har studerat vuxnas bebisspråk.
– Föräldrarna använder ikoniska ord för att få uppmärksamhet från sina bebisar, säger Johanna Schelhaas amanuens och masterstudent i lingvistik på Stockholms universitet.
Veckans språkfrågor
Är det samma laga som används i uttrycken laga mat och laga något, och vad har ordet för ursprung?
När introducerades ordet bebis i svenskan och vad användes för att beskriva småttingarna tidigare?
Varför kan man säga flera ungdomar men inte flera barndomar?
Varför används uttrycket man blir ju mörkrädd i betydelsen att man oroas av en samhällsförändring?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Barcelona kan uttalas med ett ch-ljud eller rs-uttal på svenska. Är det ena mer rätt än det andra och hur kommer det sig att vi uttalar vissa ord olika?
Veckans språkfrågor
Vad betyder en sägning och har det blivit vanligare?
Vad är skillnaden i betydelse mellan nogsamt och noggrant och hur gamla är orden?
Hur ska Barcelona uttalas?
Varför uttalar en del ordet intressant med ett ng-ljud?
Kan verkligen manifestation och demonstration användas synonymt?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
För att förstå varför bokstaven a befinner sig längst fram i agurk och sist i gurka tar Henrik Rosenkvist med oss till 1400-talets grekiska och vidare genom tyska och holländska till Martin Luther.
Veckans språkfrågor
Att hamna i skottgluggen i betydelsen att råka ut för kritik kan verka ologiskt. Hur kan det vara så här?
En eller ett finger, vad är rätt genus?
Sitter, står och ligger används olika på svenska och engelska och en engelskspråkig lyssnare undrar hur orden ska användas i svenska.
Varför heter det gurka på svenska men agurk på norska?
Råka kan användas dialektalt i betydelsen hitta, men hur gammalt är det och var används det idag?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Uttrycket "lika goda kålsupare" går tillbaka till slutet av 1500-talet, Henrik Rosenkvist berättar om Gustav Vasas son Hertig Karl och hans smak för kål.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer paj i betydelsen trasig och hur spritt är det i Sverige?
Hur ska verbet kränga användas och kan man kränga av sig ett par sandaler?
Var kommer uttrycket lika goda kålsupare ifrån?
På tjeckiska ändras substantivet ändelse beroende på räkneordet, varför är det så? Och varför har vi ett annat system i svenskan?
Vad är valhänt för ord och har det något med valar att göra?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Offentliga ursäkter kännetecknas ofta av opersonligt språk och försök att förskjuta ansvar. För vad betyder egentligen uttryck som "det är olyckligt" och "vi beklagar om någon tagit illa vid sig"?
Veckans språkfrågor
Orden barnmorska, engelskans midwife, norskans jordmor och tyskans hebamme betyder samma sak men orden liknar inte varandra, hur kommer det sig? Och vad betyder -morska i barnmorska?
Hur har språkundervisningen i grundskolan ändrat inriktning sen 40-talet och är det mindre fokus på rätt och fel?
Har olyckligt fått en ny innebörd eller varför använder företagsledare ordet när de ska be om ursäkt?
En finlandssvensk lyssnare tycker att "det får stå för dig" låter bakvänt och att det istället borde heta "det får du stå för". Vad har uttrycket för bakgrund?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Det krävs en större språklig kompetens för att förstå ordboksförklaringar av enkla vardagsord än att veta vad orden betyder, säger Ylva Byrman efter att ha slagit upp orden bra, ful, vacker och bröst.
Veckans språkfrågor
Är umami ett adjektiv eller substantiv?
Hur förklarar man ful för ett barn och hur beskrivs tillsynes enkla ord i ordböcker?
När kom spinndoktor in i svenskan och används det i andra sammanhang än i politiska?
Har fortfarande börjat användas istället för ännu?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Det finns flera ord som delar både stavning och uttal med andra ord. Vi pratar homonymer, homofoner och homografer och Henrik Rosenkvist berättar vilket språk i världen som har flest homofoner.
Veckans språkfrågor
När kom ordet dans in i svenskan?
Varför kan man säga både "jag är och handlar" och "jag handlar"?
Är det typiskt för svenskan med homonymer, ord som stavas och låter likadant men betyder olika saker, eller finns fenomenet även i andra språk?
Varför finns bokstaven C i det svenska alfabetet?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Att utelämna ordet "har" går bra i en del meningar på svenska. Men det är en unik regel som finns i få andra språk och som uppkom i svenskan på 1600-talet utan att någon vet varför.
Veckans språkfrågor
"Ingen ska vara skadad" är ett påstående där ska signalerar ett antagande, men ska kan i andra sammanhang betyda något bestämt. Hur hänger det ihop?
Hur länge sedan är det ordet omnibuss var i bruk och när började vi säga buss?
Varför kan vi i svenskan ibland ta bort ordet har ur en mening utan att betydelsen förändras?
Det dialektala sinnu betyder arg i Västerberslagen, men varför heter det sinnu i singular och sinnuga i plural?
Varifrån kommer ordet kassako?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Att förutsäga språkförändringar är lika svårt som att ge en exakt prognos för väder eller ekonomi. Men det finns ledtrådar.
– Språkförändring bygger på att det under lång tid finns en variation i uttryckssätt, förändring är att det ena sättet vinner mark, säger Ylva Byrman.
Veckans språkfrågor
Vad betyder beforska och beskoga, och är det en trend att skapa ord som börjar med be-?
Hur sker språkförändringar som till exempel att inte skilja på var och vart?
Varifrån kommer uttrycket kreti och pleti?
Varför kallas champagne eller mousserande vin för skumpa, var kommer p:et ifrån och borde det inte förkortas skumma eller skummis istället?
Att kalla en klänning för blåsa eller festblåsa, var kommer det ifrån?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Politiker pratar om bonus malus, samhällskontraktet och gymnasielagen. Men en stor del av väljarna vet inte vad orden betyder, visar en ny undersökning.
Trots att de tillfrågade har svårt att definiera specifika ord ur den politiska debatten anser 70 procent att det är ganska eller mycket lätt att förstå vad politiker säger. Det är fler än förra valet då drygt hälften uppgav att det var lätt att hänga med i politiska debatter.
– Det inte helt enkelt att hitta en given förklaring till det, men det kan handla om karaktären på frågorna som är aktuella i årets val, säger Mats Elzén på Novus.
– Förra valet handlade om mycket om landets ekonomi medan det i år är mer fokus på konkreta frågor som lag och ordning eller integration. Det kan göra det lättare för väljare att förstå.
Så här många förstår inte orden
Jobbskatteavdrag: 4 av 10
Gymnasielagen: lite mer än 7 av 10
Bonus malus: 7 av 10
Talmansrunda: 8 av 10
Samhällskontraktet: 8 av 10
Läs mer om Novus undersökning här!
Språkkrav och språkplikt
I årets valrörelse har flera partier lagt fram förslag om att få fler att lära sig svenska, samtidigt som man bland annat vill höja kraven på dem som utbildar sig.
Medan Socialdemokraterna kallar de hårdare tagen för språkplikt, benämner Moderaterna sitt förslag som språkkrav.
– Det bygger på en förenklad bild av språkinlärning som en närmast mekanisk process vilket endast bygger på individens vilja, säger Maria Rydell, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet med inriktning svenska som andraspråk.
I september disputerar hon på en avhandling om synen på språklig kompetens och olika perspektiv på muntlig bedömning inom SFI. Hon har tidigare även arbetat som SFI lärare.
– Språkinlärning hos vuxna är en tidskrävande och komplex process som påverkas av en mängd olika faktorer.
Programledare och producent: Emmy Rasper.
Sanna från Hälsingland säger "stocka leken", men hennes sambo från Jämtland har aldrig hört uttrycket. Ylva Byrman reder ut ordet stocka och vi efterlyser fler kortblandningsord.
Veckans språkfrågor
Vad är bytta för ord som förekommer i kullerbytta och skvallerbytta?
I Hälsingland är att stocka kortleken samma sak som att blanda. Var kommer ordet stocka ifrån och finns det andra ord för att blanda en kortlek?
Hur ska fler och mer användas och håller användningen på att förändras?
Varifrån kommer uttrycket att vara uppe tidigt och skafta, och vad är egentligen att skafta?
Dessutom: Ylva Byrman har åkt tåg i sommar och efterlyser prepositionerna i tågutropen.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
En hybridform av sätten att komparera adjektiv har upptäckts av en lyssnare. Henrik Rosenkvist reder ut hur adjektiv bör kompareras och varför vissa säger mer större.
Veckans språkfrågor
Varför säger vissa mer godare, vad kallas fenomenet grammatiskt och har det blivit vanligare?
Varifrån kommer uttrycket hallego?
Heter det min god man eller min gode man?
Varför används orden svart och vit i samband med arbeten?
Varifrån kommer uttrycket att knyta sig i betydelsen att gå till sängs?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Vissa substantiv är odelbara och kan ge huvudbry om man försöker sätta en eller ett framför. Henrik Rosenkvist berättar om sådana ord och säger att han vill ha många matar till middag.
Veckans språkfrågor
Vad är det för skillnad på att räkna och att beräkna?
Varför låter det konstigt att prata om en eller ett mat?
Hur kommer det sig att just orden farbror och tant ibland används om äldre personer?
Kan smutta betyda smidigt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
Trippeltecken i svenskan är ovanligt, ofta tar vi bort en konsonant om det redan finns två av samma sort. Men vad gäller egentligen?
Veckans språkfrågor
Kan man någonsin sätta tre likadana konsonanter efter varandra i ett ord?
“Det finns” i Göteborg och “där finns” i Skåne - är det samma uttryck?
Kan man höra skillnad på bebisjoller i olika länder?
När uppstod begreppet fredagsmys?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
Det råder delade meningar om hur ordet divalater skall uttalas. Ylva Byrman reder ut vad som är mest vedertaget och hur viss förvirring kan ha uppstått.
Veckans språkfrågor
Varför stämmer inte alltid formen överens mellan frågan och svaren i orddelen på högskoleprovet?
När uppstod begreppet folkkär?
Hur skall ordet divalater uttalas egentligen?
Varifrån kommer uttrycket få kalla fötter?
Vad är det för skillnad mellan orden teknik och teknologi?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
Ordet gassa har ovisst ursprung enligt Svenska Akademiens Ordbok, det tycker Henrik Rosenkvist är spännande och letar fram en möjlig etymologi till ordet.
Veckans språkfrågor
Varför ger Språkrådet ut nyordslistan varje år?
Varifrån kommer uttrycket ”det är bra som det är” när man tex inte vill ha mer kaffe?
Var kommer ordet gassa ifrån?
Vad betyder mas i masugn, hänger det ihop med dalmas?
Hur funkar det med olika namn på bymän och bykvinnor i Dalarna?
Språkvetare: Henrik Rosenkvist Programledare: Emmy Rasper
Påhittade ord används ofta internt i familjer, men kan skapa förvirring när de sipprar ut i ett mer offentligt sammanhang.
Veckans språkfrågor
Hur uppkom ordet vinstvarning, för när ett företag går sämre än väntat?
Vad är en kontronym och hur vanliga är de i svenskan?
Hur hänger de olika betydelserna av ordet ackord ihop?
Noter visar ju hur gammal musik skall låta, men vet vi hur olika ord uttalades förr i tiden?
Är förste gubbörste ett spritt dialektalt uttryck, eller ett familjepåhitt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
”Kommer att” och ”ska” kan ibland ersätta varandra, men inte alltid. Ylva Byrman förklarar varför och tar oss med till verbfrasers aktion och subjekts planering.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ändelsen –iter, när man pratar om ortsbor som till exempel malmöiter?
Vad betyder verbet zlatanera och hur vanligt är det att en person ger upphov till ett ord?
Varför är orden för årstiden vår så olika i germanska språk?
Finns det en regel för när något ”ska” respektive ”kommer att” hända?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
Ord som börjar med ps- kan uttalas med ett tydligt p-ljud, eller helt utan. Lyssnaren Jennifer tycker att p-uttalet har blivit vanligare och undrar nu vad som är rätt.
Veckans språkfrågor
Varför heter det att man avhärdar växter, när de skall vänjas vid att stå utomhus?
Är du större än jag eller större än mig?
Ska bokstaven p uttalas i ord som psykolog och pseudohändelse?
Finns det ett mer modernt alternativ till ordet skolkamrat?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
Går det att förbättra sitt ordförråd på något annat sätt än att läsa mycket? Henrik Rosenkvist försöker tipsa om möjliga genvägar.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet kafferep?
Kan man utöka sitt ordförråd utan att läsa så mycket?
Vilket ursprung har det göingska uttrycket hinsian?
Varför lägger man ofta till tex någonstans efter en fråga som “Var bor du?”, som ju fungerar för sig själv?
Vad skiljer förkortningar från akronymer?
Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Lyssnaren Emma använder ordet "barnfar", men inte är helt nöjd. Henrik Rosenkvist ger en exposé över relationsord i världen.
Veckans språkfrågor
Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra?
Vem syftar hennes på i "Stina hälsade på hennes mamma"?
Hur uppkommer helt nya ord?
Varifrån kommer ordet lösöre?
Hur har uttalet av a i stockholmska förändrats genom åren?
Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen?
– Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends.
Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap.
– Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden.
Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet.
Veckans språkfrågor
Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis?
Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning?
Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning
E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö?
I panelen
Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio
Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet
Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd.
Reporter
Erik Espeland
Språkvetare
Ola Karlsson
Programledare
Emmy Rasper
Det är en av de mest infekterade språkfrågorna just nu. Räcker det inte med bara dom? För den som inte tycker det, kommer Ylva Byrman med minnesknep för att hålla reda på dessa problematiska pronomen.
När började ordet skitnödig användas i betydelsen ängslig eller stel?
Varifrån kommer ordet pytteskinn för hur huden uppför sig när man fryser?
Varför har vi de och dem i skriftspråket och inte bara dom?
Varför kan man inte säga tåga om att åka tåg, när det heter flyga, cykla, etc?
Finns det någon regel för hur nya engelska lånord skall stavas på svenska?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
Språkvetare Ylva Byrman reder ut hur vår talhastighet förändras genom livet, apropå äldre filmer och dagens ungdom.
Är man bygglovshandläggare, eller bygglovhandläggare?
Är namnet på leksaken lego och ordet legosoldat besläktade?
Pratar ungdomar snabbare än äldre?
Varför har det andra ordet i namn som tex Indiska oceanen liten bokstav i svenskan?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
Så länge det har funnits skriftspråk har det också funnits abstrakta tankar om språk, menar professor Henrik Rosenkvist. Men vad forskade man om på den tiden?
Veckans språkfrågor
Är det korrekt att använda ord som evakuera reflexivt, som i ”de var tvungna att evakuera sig”?
Varifrån kommer ordet pussgurka?
Varför uttalas till exempel stadsplanering med kort a, men bostadsrätt med långt a?
Hur länge har man forskat om språk?
Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket?
I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor.
– Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster?
– Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio.
Så hur fungerar egentligen den här typen av tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld?
I panelen
Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio
Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet
Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd.
Medverkande
Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
Programledare
Emmy Rasper
För 7000 år sedan hade människor ett ord för att ”sova” som är besläktat med det svenska verbet ”sova”. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket yttermera visso?
Vilket är det äldsta ordet i svenskan?
Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk?
Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte?
Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
På svenska är substantivet vidunder ett monster och adjektivet vidunderligt något fantastiskt. Hur kan orden ha så olika betydelse när de är så lika?
Veckans språkfrågor
Varför säger man vd:ar och inte vd:er om verkställande direktörer?
Varför har vidunder och vidunderlig så olika betydelse i svenskan?
Hur uppkommer ord som islamofobi och homofobi?
Finns ett gammalt svenskt ord som låter som engelskans queer och betyder samma sak?
Är det rätt att säga att man knaprar in på den som ligger före i en tävling?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
Det är omöjligt att säga hur många ord för snö det finns, säger Ylva Byrman. Det verkar också finnas väldigt många för snöröjningsredskap. Vi reder ut begreppen. Programledare: Emmy Rasper.
Veckans språkfrågor
Varför pumsar man i snö i Hälsingland?
Borde inte snöskyffel heta snöskotta?
Ungefär hur många ord för snö det finns i svenskan?
Hur många ord för is har SMHI?
Varifrån kommer uttrycket ”sa svinskiten”?
Finns det ett specifikt ord för kattunge, såsom killing, kulting och kalv hos andra djur?
Språkvetare Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper
Tal och sång har väldigt lite med varandra att göra och det kan vi dra nytta av, berättar Henrik Rosenkvist i veckans upplaga av Språket.
Veckans språkfrågor
Hur kan man sjunga utan brytning, när man talar med brytning?
Kan man gömma någonting utan avsikt?
Är orden nämnd och nämna släkt med varandra?
Varifrån kommer det dialektala ordet begla för att glo?
Varför blev ordet torsk en benämning på någon som köper sex?
Språkvetare professor Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
Att vara artig, generalisera och distansera kan vara anledningar till att använda man som pronomen, säger professor Henrik Rosenkvist i veckans Språket.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket djungeltrumman?
Hur vanligt är det dialektala ordet sisare för sax och är det släkt med engelska?
Vad skiljer formuleringarna kan inte uteslutas och är osannolikt som förekommer i försvarsdebatten?
Varför säger man ofta man och inte jag när man pratar om sig själv?
Hur vanligt är det att dialekter har andra personliga pronomen än i standardspråket?
Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper
Öar och länder föregås vanligtvis av de olika prepositionerna i eller på. Ofta är det lätt att veta vilken som är rätt. Men inte alltid! Ylva Byrman tar oss med till Sri Lanka, Jylland och Kuba.
Veckans språkfrågor
Kan "klassmarkörer" i språk vara liknande i olika länder?
Vad betyder uttrycket full patte?
Gifta sig och att ta gift - finns det något samband?
Varför kallas polisen ibland för aina?
Finns det någon regel för i/på när det gäller platser som också är öar?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Är skämskudde ett unikt svenskt ord? Ja, kanske, säger Ylva Byrman och tar oss tillbaka till ordets ursprung.
Veckans språkfrågor
Vad innebär det att hata på någon?
Hur och när uppkom ordet skämskudde?
Finns det något samband mellan orden gäst och gast?
Dabba - är det att dansa, göra bort sig eller både och?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Är ordet makalös bara ett fancy ord för singel? Det är en av veckans frågor som får språkvetare Ylva Byrman att börja prata om vantar.
Veckans språkfrågor
Har det funnits en skrivregel för bindestreck i sammansatta ord?
Varifrån kommer ordet penta som används om vissa tjejer i Skåne?
Finns det fler språk än engelska och svenska som använder ordet ärende?
Kan ordet makalös användas för att beskriva en person som är singel, eller ensam vante?
Finns det en manlig motsvarighet till begreppet nymfoman?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Många letar efter språkregler för att få förklaring till varför språk används som det gör. Men det är inte alltid det finns regler, berättar Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt.
Veckans språkfrågor
"Hon blev så rädd, så att hon riktigt for tillsammans", skrev Selma Lagerlöf i Dunungen. Men vad betyder egentligen att "fara tillsammans" i det här sammanhanget?
Vad är skillnaden mellan orden omständig och omständlig, och är båda korrekta?
Lyssnaren Per-Olof undrar om man verkligen kan använda uttrycket "jag beklagar min frånvaro", och om finns det någon språkregel som styr det här?
När använder man prepositionen över och när använder man under när det handlar om tid?
Orden och och att uttalas båda ofta som å i talspråk. Men ordet att kan inte alltid uttalas som å i talspråk. Varför är det så?
Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper
Antalet bokstäver i olika alfabet varierar från tolv till över 70 tecken. Henrik Rosenkvist berättar vad det beror på och vilket språk som bara har tolv bokstäver.
Veckans språkfrågor
Är ordföljden "Fulla fickorna med sten" eller "Jag har fulla munnen med pepparkakor" dialektal och kan ordföljd vara dialektal?
Vad betyder lunda i annorlunda och ingalunda?
En del språk har många olika uppsättningar av räkneord, varför är det så och vilket språk har flest räkneord?
Antalet tecken i olika alfabet varierar, men hur få tecken går det att ha i ett naturligt språk?
"Sa och sa!" säger Karl-Bertil Johnssons far Tyko i det populära tv-programmet. Men varifrån kommer uttrycket "sa och sa", och finns det liknande uttryck där man upprepar ett ord och där innebörden av det ursprungliga ordet förändras?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Ny namnlag, valår, språkakrobater och en kontroversiell kyrkohandbok. Bara några av de ämnen som tas upp i Språkets julspecial.
2017 – ett språkligt mellanår? Eller hände det egentligen ganska mycket? I Språkets julspecial diskuterar språkpanelen året som gått, siar in i framtiden och berättar vilka ord som kommer användas under valåret 2018.
Vi hör också journalisten Karin Thunberg, skådespelaren Mia Skäringer, forskaren Emma Frans, Socialdemokratiske ministern Anna Ekström och Liberale partiledaren Jan Björklund berätta vilka ord de har börjat använda under året som gått.
Panelen diskuterar
Namnlagen
2017 kom en ny namnlag som bland annat gör det möjligt att byta efternamn hur många gånger man vill. Vad kommer vi se för nya efternamn? Och kan man heta vad som helst?
Kommande nyord
Vad tar vi med oss för ord från 2017?
Språkakrobater
Panelen utser tre personer som utmärkt sig språkligt under 2017.
Svenska kyrkans nya kyrkohandbok
Varför är språket i Svenska kyrkans kyrkohandbok så kontroversiellt?
Finland – 100 år av självständighet
Hur är finskans status i Sverige?
Valår
Vad betyder det för språket? Hur kommer politiker prata?
I panelen
Anna Malin Karlsson, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik vid Uppsala Universitet.
Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, tidigare chef för Språkrådet.
Sara Lövestam, författare och grammatikapostel.
Reportrar
Sofia Blad och Jonathan Eklund.
Programledare
Emmy Rasper
Research och slutproduktion
Moa Strand, Erika Libeck Lindahl och Susanne Ehlin.
En lyssnare har fått lära sig att ordet adjö är olämpligt för att det har med gud att göra, och Ylva Byrman förklarar ordets egentliga innebörd.
Veckans språkfrågor
Just nu är Sara Danius Svenska Akademiens ständiga sekreterare. Men Svenska Akademien byter ju sekreterare då och då, så varför kallas sekreteraren för ständig?
Finns det någon koppling mellan det svenska ordet pregnant och engelskans pregnant?
Har ordet rappare något med det gamla antika ordet rapsod att göra.
När kom ordet adjö in i svenskan?
Varifrån kommer uttrycket serr och vad betyder det?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
En lyssnare undrar varifrån ordet kung kommer, och Henrik Rosenkvist ger oss en historisk exposé.
Veckans språkfrågor
Betyder det bondska ordet leot samma sak som ordet lär?
När och varifrån kommer ordet kung?
Är det vanligare med femininformen av adjektiv när vi tar in lånord från franskan, och vad beror det på i så fall?
Har orden burgen eller burgna något gemensamt med ordet börd?
Hur länge har vi haft supradentaler i svenska språket och vad fyller de för funktion?
Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen?
– Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends.
Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap.
– Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden.
Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet.
Veckans språkfrågor
Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis?
Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning?
Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning
E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö?
I panelen
Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio
Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet
Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd.
Reporter
Erik Espeland
Språkvetare
Ola Karlsson
Programledare
Emmy Rasper
Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket?
I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor.
– Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster?
– Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio.
Så hur fungerar egentligen den här typen av tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld?
I panelen
Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio
Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet
Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd.
Medverkande
Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
Programledare
Emmy Rasper
En lyssnare har reagerat på två uttryck i SVT-serien ”Vår tid är nu” som han inte tror härstammar från 40-talet, och Henrik Rosenkvist förklarar att det är fler än så – och varför.
Veckans språkfrågor
Är det okej att använda ett annat språk än det man hade på 40-talet i en serie som utspelar sig på 40-talet?
Hur lång får en förkortning vara?
Uppstår fler dialekter när grupper av människor är isolerade från andra?
Varifrån kommer ordet granne, och har det något med danskans nabo att göra?
Vad betyder egentligen kufisk?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Alla yrkestitlar ska ha feminina varianter – det tycker feminister i Frankrike, men Franska akademin håller inte alls med.
I Frankrike pågår just nu en het debatt om yrkestitlar. På franska finns många yrken i feminina former. Men inte alla, och nu kräver många feminister att precis alla yrken ska få feminina titlar.
Vi har haft en liknande debatt i Sverige, men där enades man om en könsneutral linje.
Kan denna debatt komma att väckas i Sverige igen? Och kan språket hjälpa till att sudda ut orättvisor mellan könen och öka jämställdheten?
Reporter
Johan Tollgerdt
Medverkande
Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola
Anders Agebjörn, doktorand vid Göteborgs universitet
Elianne Viennot, universitetslärare och feminist
Julie Miville Dèchêne, Quebecs regering vid Unesco i Paris
Programledare
Emmy Rasper
En lyssnare undrar varför vissa blandar ihop orden data och dator, men Ylva Byrman menar att det finns en gråzon i språket.
Hur ska man veta vilken komparation som är korrektast, eller mest korrekt?
Vad är skillnaden i betydelse mellan orden data och dator?
Vem kolliderar med vem när två fordon krockar?
Vad betyder egentligen ordet någonsin?
Vad kommer ordet dugga, som i skolsammanhang syftar till ett mindre omfattande prov, ifrån?
En lyssnare frågar varför vi säger ”peppar, peppar, ta i trä”, och Ylva Byrman tar oss in i magins värld.
Veckans språkfrågor
Varför säger vi sch när ni vill att någon ska vara tyst?
Varifrån kommer uttrycket peppar, peppar, ta i trä?
Vad betyder egentligen ordet jinxa?
Varifrån kommer uttycket brädan ligger i vater?
Medis, Fältis, Dippan och Grönan är alla smeknamn för platser i Stockholm, men vad är det som avgör om platsen ska sluta på –is eller –an?
En lyssnare undrar varför vi säger "hopp" till våra hundar istället för "hoppa", och Henrik Rosenkvist ger oss en utförlig förklaring.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet rammelbuljong?
Vad betyder ordet frakligt?
Vad står mästare för i ordet vaktmästare?
Varför säger vi ofta hopp istället för hoppa när vi pratar med hundar?
Vad betyder egentligen uttrycket med omnejd?
Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet.
Veckans språkfrågor
Vad betyder täckt i ordet otäckt?
Vilken är den korrekta användningen av ordet käpphäst?
Varför är vi känsligare för hur vokaler uttalas än konsonanter?
Vad är egentligen geråd för något?
Men eller fast? Hur vet man vilket ord som är korrekt i vilket sammanhang?
Dessutom svarar Ingmar Söhrman, professor i romanska språk vid Göteborgs Universitet, på frågan Hur stor skillnad är det mellan språken spanska och katalanska?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman.
Veckans språkfrågor
På vilket sätt skiljer sig orden problematik och problem åt?
Ska du ta bussen eller bilen? Borde inte det logiska svaret på den frågan vara ja eller nej?
Vad är den egentliga skillnaden mellan dialekt och slang?
Varför kallar man människor som inte vågar bada för badkruka?
Varifrån kommer ordet rudis?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid?
Veckans språkfrågor
När började vi använda ordet uppdatering på sättet vi gör i sociala medier idag?
Varifrån kommer ordet flygel, och varför används det både som benämning på ett musikinstrument och inom politiken?
Vad har ordet eskalera för historia, och är det alltid något som ökar?
Varifrån kommer uttrycket med hela svenska folket, och måste det alltid innebära något positivt?
Dessutom hör vi lyssnarna Åsa, Gunilla, Ola och Torbjörn berätta om hur de uttalar sina namn utomlands, något som diskuterades i ett tidigare avsnitt av Språket: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/947756?programid=411
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia.
Veckans språkfrågor
Drömma, tömma, bedöma? Varför stavas inte bedöma med två m?
Vad betyder ändelsen –ome i ortnamnen Askome, Derome och Bjerome?
Vad betyder strätet, som ibland används som ändelse på både gator och sund?
Varför hade runskriften två olika symboler för bokstaven r?
Varför böjer man inte verb i thailändskan?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan.
Veckans språkfrågor
Hur kommer det sig att ordet beivra, som ju låter positivt, betyder något negativt?
”Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.” Så står det i 1917:års översättning av den svenska Bibeln. Men vad betyder skäppa?
Är namne ett eget ord eller en böjningsform? Och vilken böjningsform är det i så fall?
Hur kommer det sig att träden heter alm, ask och asp men stavas med ä när de förekommer i ortnamn som Älmhult, Äsklanda och Äsperyd ?
Varför har vi i svenskan olika teckenkombinationer för samma eller liknande sje-ljud?
Dessutom kommenterar språkvetare Henrik Rosenkvist en ny undersökning om ungas ordförståelse.
Programledare Emmy Rasper.
En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga.
Veckans språkfrågor
Varför kan man salta pastan, peppra potatisen och bröa formen, men inte citrona fisken?
Varifrån kommer orden gage och gig, som båda används i samband med artisters spelningar?
Varför ändrar svenskar ofta uttalet på sitt namn när de presenterar sig för någon utomlands?
Dessutom om betoningar i radiosammanhang. Lyssnaren Sven tycker att det har blivit vanligare att det hörs att reportrar läser ur sina manus, snarare än pratar fram innehållet, men stämmer det? Och vad är egentligen en bra betoning? Det svarar Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges Radio och SVT, på.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Flera olika uttryck innehåller ord som klöver, spader och ruter, och härleder gärna tankarna vidare till en kortlek. Men har uttrycken verkligen med kortspel att göra?
Veckans språkfrågor
Vad är funktionsvariation för ord och varför används det?
Hur uppkom fenomenet att använda ordet mulligt som adjektiv för något positivt eller härligt?
Vad är det för skillnad på orden hy och hud?
Varifrån kommer uttrycket jag tror jag får spader? Och har det något med kort att göra?
Dessutom om uttryck som ni lyssnare använder när ni blir rädda eller förvånande.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Rädslan för jordens undergång har satt sina spår i språket. En lyssnare undrar varifrån uttrycket ”gudars skymning” kommer och språkprofessor Henrik Rosenkvist tar oss till 1800-talets operavärld.
Veckans språkfrågor
Heter det veckovill eller veckovild, och varför?
Vad har orden bestick och bestickning för samband?
Hur snabbt utvecklas svenskan?
Varifrån kommer uttrycket gudars skymning?
Är det språkligt korrekt att använda ordet lär som ersättning för måste eller bör, eller är det dialektalt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Språket är tillbaka med nya avsnitt, och en lyssnare har uppmärksammat att uttrycket ”om sig och kring sig” kan betyda olika saker för olika personer.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket sätta griller i huvudet på någon, och har det något med syrsor att göra?
Vad betyder egentligen uttrycket om sig och kring sig?
Varför säger man väcka misstroende? Ligger misstroendet och sover?
Varför finns det ingen supinumform för stinka?
Ordet byrå kan ha två betydelser på svenska - en möbel och ett kontor. Varför är det så och har betydelserna någon koppling?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
En lyssnare upplever att användandet av smileys gjort att utropstecken verkar otrevliga, men Ylva Byrman tror snarare att det har med avsaknaden av smileys att göra.
Veckans språkfrågor
Vad är det för refräng folk tänker på när de ska lämna en plats, och hur länge har man tänkt på dessa refränger?
Har användandet av smileys gett skiljetecken en ny innebörd?
Är asocial en synonym till kriminell?
Se till horisonten. Sett ur min horisont. Kan man se både till och från horisonten?
Kan man säga att något tillkommer när något ingår?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Nu har Språket sommaruppehåll och är tillbaka igen med nya avsnitt den 21 augusti. I sommar sänds repriser av Språket i P1.
Inom sportjournalistik används ofta ordet målvaktstavla, när målvakten gör en tabbe. Något som en Språketlyssnare reagerat på: ”Vad är det för tavla målvakten har målat?”
Veckans språkfrågor
Vart tog ordet vart, i betydelsen blev, vägen?
Varför heter det målvaktstavla? Har det något med konst att göra?
Vad betyder normal, exempelvis i uttrycket misshandel av normalgraden?
Varifrån härstammar ordet rackartyg, och hur kommer tyg in i bilden?
Vad betyder ordet kalmera, och hur ska man böja det?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
TV-serien SKAM har gjort att Språket fått in många frågor kring det norska språket. En av dem handlar om norskans garpegenetiv, men det visar sig att det finns svenska dialekter med liknande former.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket så småningom?
Har norskans garpegenetiv, att exempelvis säga Anna sin cykel istället för Annas cykel, funnits i någon liknande form i svenskan?
I en bok från -43, som utspelar sig i militär miljö, har en lyssnare vid flertalet tillfällen stött på ordet lusen - alltid i bestämd form. Vad är det för lus?
När uppkom lundensiskan, och hur gick det till?
Varifrån härstammar det göteborgska ordet mocklis, som betyder ungefär någon som har tur?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Nällad betyder egentligen att bränna sig på en nässla. Men också att bli pigg och förväntansfull. Emmy blir förbryllad över denna liknelse, men Henrik tar fler likartade exempel – som ordet kåt.
Veckans språkfrågor
Två lyssnare har frågor om sången ”Vintern rasat” eller ”Längtan till landet” som den också heter:
Vintern rasat ut bland våra fjällar, borde det inte vara fjäll? Och vad menas med drivans blommor?
Sko, skona, skoning. Har dessa ord en gemensam historia?
Används prefixet tvär-, som i att utföra något väldigt raskt, någon annanstans än i Norrland?
Varifrån härstammar ordet nällad, som i Skåne betyder peppad eller förväntansfull?
Hur går det till när man bestämmer att en preposition som betecknar en riktning ska styra genitiv, som i uttrycket till sjöss?
Finskans kasussystem, med illativ, essiv och allativ, skiljer sig ganska mycket från det svenska. Men har det funnits ett liknande system i svenskan?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
En lyssnare undrar varför vissa säger öppna upp och stänga ner när det borde räcka med öppna och stänga, men förklaringen gör henne mindre irriterad.
Veckans språkfrågor
Har uttryck som öppna upp och stänga ner någon speciell betydelse och har uttrycken blivit vanligare?
Varför har preteritum ersatt imperfekt?
Är det någon skillnad på predikatsfyllnad och predikativ?
Australisk, australiensk, australiensisk. Vad är korrekt?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg.
Inspelning från fredag 12 maj 2017. Medverkande Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Emmy Rasper, programledare.
Språkfrågor
Varifrån kommer orden soffpotatis och hurtbulle?
Ordet förr kan användas på olika sätt, till exempel "Det var bättre förr" och "Ju förr desto bättre". Hur hänger de olika förr ihop?
Ordet synd kan användas i ett religiöst perspektiv och är då ett dramatiskt och starkt ord. Men i uttrycket "Det var ju synd" betyder ordet otur och är mindre dramatiskt. Är det samma ord vi talar om?
Fikonspråk, rövarspråket och andra hemliga språk, varför finns de och hur har de uppkommit?
Går det att uttrycka känslor på enkla språk som Esperanto?
Varför säger folk eftersom att istället för eftersom?
Varifrån kommer uttrycket gôr, som i gôrbra, ifrån?
Varifrån kommer uttrycket kors i taket?
När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet ”kickers”. Men vad är kickers för ord egentligen?
Veckans språkfrågor
Är det sant att många ord som börjar på sl-, inom både svenskan och engelskan, är nedsättande?
När uppkom ordet kickers, finns det kvar och vad är det egentligen?
Vad menas med civilsamhälle? Tidigare var civil motsats till militär men vad betyder det idag?
I dagarna har också en ny upplaga av Svenska skrivregler kommit ut, Språkrådets rekommendationer för hur man skriver och utformar svenska texter - en slags handledning för alla som skriver svenska i olika sammanhang. Den förra versionen kom ut 2008 och nu har det alltså kommit en uppdatering. Men varför då? Vår reporter Erika Libeck Lindahl har pratat med Ola Karlsson, Språkvårdare vid institutet för språk och folkminnen och huvudredaktör för den nya utgåvan.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt.
Veckans språkfrågor
Har det engelska uttrycket don’t be so heedless något att göra med det sydsvenska uttrycket var inte så hialös?
Var det Ingemar Bergman som myntade uttrycket vargtimmen?
Vad har egentligen ordet kupera för ursprung, och har det något att göra med att exempelvis slå av en TV?
Vad betyder ordet vard?
Ökar eller minskar användningen av tungrots-r, och när dök det upp i svenskan?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Missa inte Språket på Vetenskapsfestivalen i Göteborg fredag den 12 maj klockan 18:00-19:00, där programledare Emmy Rasper svarar på publikens språkfrågor tillsammans med språkvetarna Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman.
Läs mer här: http://vetenskapsfestivalen.se/for-alla/program/event/20557
Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud.
Veckans språkfrågor
Vad har ordet raritet för ursprung?
Varifrån kommer ordet någon och vad betyder det egentligen?
En lyssnare har hört meningen "För regeringen är prognosen mumma" i en ekotsändning. Vad betyder ordet mumma?
Varifrån härstammar det småländska ordet vonne och är det bara småländskt?
Varför liknar det gotländska r-ljudet det amerikanska, och varför uttalar gotlänningar alla bokstäver i exempelvis ordet stjärna?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
På arbetsplatser kan vissa ord och uttryck få en intern betydelse som inte alltid är begriplig för människor utanför just den branschen. Framdrift, drifta och tonalitet är exempel på sådana ord.
Veckans språkfrågor
Finns det några andra branscher än IT-branschen som använder sig av ordet drifta?
Existerar det norska ordet framdrift i svenskan?
Vad är den exakta betydelsen av tonalitet?
Varifrån kommer begreppet faktoid?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Med hjälp av den virala succén ”The great language game” har forskare lyckats kartlägga vilka faktorer som gör att vi kan särskilja – eller tror oss kunna särskilja – olika språk.
Du vet hur tyska låter och kan antagligen skilja det från språket franska. Men vad är det för faktorer som gör att vi människor kan särskilja olika språk från varandra?
– Det vi använder för att kategorisera ett ljud till ett språk är många olika saker, men till stor del handlar det om typiska uttal, melodi och ord, säger Hedvig Skirgård, doktorand i lingvistik vid The Australian National University i ett inslag av reporter Elias Arvidsson.
Du hittar hela undersökningen här.
Veckans språkfrågor
Vad innebär egentligen ordet respekt, och är det något man ska göra sig förtjänt av eller är det ett utgångsläge som sedan kan förändras till det bättre eller det sämre?
Hur gör man när man kryper till korset? Vem kryper, och I vilket syfte?
Vad betyder ordet beckna, och har det något med becknaväskor att göra, som används för snabb narkotikaförsäljning på stan?
Polisen kommer att öka bevakningen. Polisen kommer öka bevakningen. Varför har användandet av ordet att minskat, och finns det några rekommendationer om hur det bör användas?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra.
Veckans språkfrågor
Nu ska jag till sjöss. Vad heter det när man böjer sjö på det här sättet, och varför kan man inte säga exempelvis nu ska jag till jobbs?
Varför anpassar skåningar ibland sin dialekt i radio och tv?
Varifrån kommer orden utantill och innantill?
Vad betyder ävet i uttrycket inte oävet, och varför kan man varken använda ävet eller oävet som fristående ord.
Hur länge har vi använt hälsningsfrasen hej, och finns det någon tid i historien då vi använt hejdå som hälsningsfras?
Dessutom en uppdatering om ordet rul, som vi pratade om i Språket den 6 mars och som vi har fått många lyssnarkommentarer om.
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Mus är ett av världens äldsta ord och det används på liknande sätt i många olika språk. Men i flera tusen år har det också varit en benämning på det kvinnliga könsorganet.
Veckans språkfrågor
Vilka är de äldsta orden och finns det några gemensamma ord för alla världens språk?
Varifrån härstammar uttrycket jag är sje på’t som betyder ungefär jag är less?
Hur uppkom ordet fruktan? Har det något med frukt att göra?
Vad är det för skillnad på starkhet och styrka?
Spirituell. Spiritistisk. Spiritualistisk. Vad betyder orden och varför blandas de ibland ihop?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så?
Veckans språkfrågor
Den nerslagne ligger på marken, medan den nedslagne hänger med huvudet. När ska man använda ner respektive ned, och varför?
Ibland används uttrycket vi måste ta hand om våra gamla, och det har fått en lyssnare att reagera. Tillhör de äldre någon och i så fall vem?
Blådåre, stendum och skogstokig. Varför använder vi oss av just de här förleden för att beskriva någon som är obegåvad eller konstig?
Finns det en ökad användning av tankstreck i medier, och varför använder vi det?
Varifrån kommer uttrycket jiddra?
Är en sak alltid ett fysiskt ting eller kan det vara exempelvis en företeelse?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Bryssel och Vita huset kan ibland uttala sig i media. Men egentligen är det ju en person från regeringen som då uttalat sig. Begreppet heter metonymi och mer om fenomenet blir det i veckans avsnitt.
Veckans språkfrågor
”Jag ska gå inom affären och handla”. Kan man säga så? Vad innebär det i så fall?
Vad är egentligen en tralla?
När började svensk media använda uttrycket no go-zon?
Varför översätts nepotism till svågerpolitik när det sällan handlar om just svågrar?
Vad kallas det när en plats blir ett begrepp för något annat?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Ordet för något oväntat som inträffar väldigt hastigt härstammar ursprungligen från ett plask, men hur gick det från plask till plötsligt?
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet grundplåt och har det ens med plåtar att göra?
Vad är egentligen plötsligt för ord och vad finns det för synonymer?
Vad betyder ordet hugfästa och hur kan man använda det?
Varifrån kommer uttrycket på pin kiv och har det något samband med uttrycket att lida pin?
Hur använder man sig av vokativ i Sverige i dag?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Ett slarvigt ihoprullat täcke vid sängkanten. Eller en bunt med kläder. Finns det ett ord för det? Ja, enligt lyssnaren Sarah finns ordet rul. Men var kommer det ifrån och är det ens ett ord?
Veckans språkfrågor
I lastbilsbranschen används en del engelska lånord, hur kom de in i svenska språket?
Eheru, emedan, emellertid. Vad fyller e:et för funktion och var kommer det ifrån?
Vad betyder ordet rul och vad finns det för dialektala variationer?
En lyssnare har läst en annons från 1888, och undrar över ord som mångtärdad och slyna.
Ofarlig. Ineffektiv. När ska man använda o- respektive in- som prefix för negation, finns det någon regel?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Vi pratar såklart om semlor! Snart är fettisdagen här, och i Språket pratar vi om att äta dem med sked i varm mjölk. Men varför kallas det för hetvägg?
Veckans språkfrågor
Varför kallar man en semla i varm mjölk för hetvägg?
Hur gammalt är uttrycket bae? Och betyder det babe eller är det en akronym för before anyone else?
Vad exakt innebär ordet snubbig och vad har ordet för ursprung?
Är ordet popsnöre menat som en komplimang eller en förolämpning, och vad kommer ordet ifrån?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Spritt språngande galen eller naken - är vedertagna begrepp. Men kan man säga att någon är spritt språngande glad? Och vad betyder egentligen spritt språngande?
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket röka som en borstbindare?
Varför kallar vi den som dricker för mycket för suput?
Vad är skillnaden mellan skamlig och skamlös?
Hur används egentligen uttrycket spritt språngande?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Förr var alla substantiv i svenskan maskulina, feminina eller neutrala. Så är det inte längre och enligt Henrik Rosenkvist kan det ha med digerdöden att göra.
Veckans språkfrågor
När man väver kan man med en svepande rörelse skapa ett så kallat skäl. Hänger detta på något sätt ihop med ordet svepskäl?
I svenskan böjer vi inte substantiv efter genus på samma sätt som i till exempel norska och tyska. Varför är det så?
Använder vi Oxfordkomma i det svenska språket?
Borrata hål. Skivata tomater. Dubbata däck. Är det här västgötska fenomenet dialektalt eller är det någon äldre form som lever kvar?
Vad betyder klämma lagg?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Veckans språkfrågor
Kunde man stava fel på medeltiden?
Att havet suger behöver inte betyda samma sak som att något suger. Hur har det blivit så?
"Hött är med intet bött, dock icke på alla rum" är ett citat från Olaus Petris domarregler, men vad betyder meningen?
Jag blev påkommen. Jag påkom en idé? Partikelverb kan snurra till det när man vill lära sig svenska.
Vad ska man göra när man ska krya på sig? Och varifrån kommer ordet krya?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger ”fram”.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet bimbo och hur hänger dagens betydelse ihop med det italienska ordet bimbo som betyder pojke?
Vad innebär det när man säger att något flyttas fram i tiden?
Nu ska du få se på andra bullar. Varför säger vi så? Och vad betyder det egentligen?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker?
Veckans språkfrågor
Används ordet säkerställa mer nu än förr, och i så fall varför?
Varför säger meteorologer nordost istället för nordöst?
Säger man veckor eller vecker? Räkor eller räker? Frågor eller fråger?
Finne är både en person från Finland och ett annat ord för acne. Är det bara ett olyckligt sammanträffande eller finns det en koppling?
Vad är egentligen en huggsexa?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt.
Veckans språkfrågor
Vad betyder ordet ska, och hur ska det användas?
Vad är det för skillnad på ramla och trilla?
Hur många är egentligen ett par, och är det fler eller färre än ett par stycken?
Jalu är ett fransk låneord, men det betyder inte samma sak överallt i Sverige. Hur kommer det sig?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a?
Veckans språkfrågor
Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt"?
Varför slutar så få svenska mansnamn på a. Och varför slutar många flicknamn i Norge på e?
I Jämtland använder vissa en förstavelse innan namn, till exempel kan man säga "a Kari" och "n Erik". Varifrån kommer det sättet att prata?
I Västerbottnisk dialekt bildas infinitiv genom att verbets rotmorfem får en extra likadan vokal. Till exempel kasta som blir kä'äst eller ka'ast. Var kommer det ifrån?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk.
Språkets nyårsspecial frågar Anna Kinberg Batra (M), Jonas Sjöstedt (V), David Lagercrantz, Sandra Beijer och Ginna Lindberg om vilka ord de har börjat använda under året och vilka ord de har tröttnat på.
Vad har hänt hos de fem minoritetsspråken under året som gått? Reporter Erik Espeland ger en lägesrapport.
I Språkets nyårspanel medverkar Anna-Malin Karlsson - professor i svenska språket, Patrik Hadenius - chefredaktör för Språktidningen och Olle Josephson - professor i nordiska språk.
Vilka ord från nyordslistan är mest intressanta?
Varför är debatten om de, dem och dom åter aktuellt och varför är den så känslig?
2017 firar du-reformen 50 år, hur har den påverkat Sverige?
Arabiskan växer som språkgrupp i Sverige, hur påverkar det landet och svenskan?
Programledare Emmy Rasper.
Reporter Erik Espeland.
Språket tar sig an några av julens viktigaste ord: julmys, julsofta och jullöka. Dessutom besöker vi Kalle Anka-översättaren Stefan Diös och pratar om långtbortistan och läskeblask.
Orden långtbortistan och läskeblask kommer från Kalle Anka-serier. Språkets reporter Erik Espeland har träffat översättaren Stefan Diös som tar oss med på en språklig resa i Ankeborg.
Veckans språkfrågor
När och hur kom ordet mys in i svenskan?
Att skriva mysteriskt istället för mystiskt - är det något ni sett länge eller något som dykt upp först på sistone?
Kan ni förklara skillnaden mellan softa och löka?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon."
Veckans språkfrågor
En lyssnaren har hört ordet parklek som synonym till lekpark, hur har det kunnat bli så?
Går det att komparera färger?
Vad kallas fenomenet när en person flätar ihop händerna för att kunna ge en kompis ett fotsteg?
"Utbildning mot Hemvärnet" får man anta är en utbildning som leder till en placering i hemvärnet, men ordet mot går även att tolka som motstånd. Hur kan det vara så här rörigt?
Dessutom ger vi en uppdatering kring frågan om törna från ett tidigare avsnitt.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Att skriva våran och eran istället för vår och er, som är det rekommenderade, kan ha sin förklaring i gamla ackusativformer från fornsvenskan och tiden innan 1400-talet. Mer om det i veckans avsnitt.
Veckans språkfrågor
Det dialektala ordet hång, hur spritt är det och vad kommer det ifrån?
Vad är det som ska beläggas i uttrycket stopp och belägg?
Er och vår är de rekommenderade formerna, men hur kommer det sig att vissa skriver erat och vårat?
Att vara förfördelad är något negativt men fördel är något positivt, hur hänger det ihop?
Hur kommer det sig att de flesta språk på svenska slutar på -ska?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Vi ger oss ut i naturen och pratar om stigar, sjöar och träsk. Lyssnaren Anders funderar på ordet stig och om det har ett samband med det latinska uttrycket vestigia terrent (spåren förskräcker).
Veckans språkfrågor
Varför får vissa vattensamlingar namnet sjö, medan andra kallas tjärn och åter andra får beteckningen hav?
Stig, som i skogsstig, varifrån kommer ordet?
Varifrån kommer ordet tutte?
Ord kan ha suffixet -tion och andra ord kan ha suffixet -ering, och en del ord tycks kunna ha båda suffixen, som till exempel vaccinering och vaccination. Är det någon betydelseskillnad mellan vaccinering och vaccination?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper
Att "gå in i väggen" i betydelsen att vara psykiskt utmattad är ett vanligt uttryck idag. Vad alla kanske inte vet är att uttrycket kommer från sportens värld och maratonlöpare.
Estlandssvenskan - en dialekt på väg bort
I veckans avsnitt berättar vi även om en svensk dialekt som riskerar att dö ut. I fyra års tid har forskare studerat estlandssvenskan och nu är projektet nästan klart. Men det har varit en kamp emot klockan. Språkets reporter Erik Espeland, har träffat Maia Andréasson, lektor i nordiska språk, som deltar i forskningsprojektet. Här finns > Info om öppen workshop för Estlandssvenskans språkstruktur 24 november.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket att gå in i väggen?
Hur har uttrycket Netflix and chill kommit att betyda att ha sex med någon, och vad finns det för liknande uttryck?
Varför kan orden gullig och duktig uppfattas som nedlåtande?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
En person kan vara fit i betydelsen vältränad, men hur blir det om flera personer är vältränad? Språkvetare Ylva Byrman ger exempel på fler ord som är likadana men har helt olika betydelse.
Veckans språkfrågor
Ska eller skall vilket är korrekt?
Viga 15 miljoner kronor till ett projekt eller vika 15 miljoner kronor? Vad är rätt?
Vad betyder ordet törna?
Hur ska ordet fit böjas i plural?
Dessutom kommenterar vi debatten om de/dem och dom.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Svordomar står oftast inte i ordböcker och lärs inte ut i skolan. Men visst finns det grammatiska regler för hur vi svär. Och Henrik Rosenkvist tycker att man ska lära sig att behärska även svordomar.
Veckans språkfrågor
Inom försäljning och inköp används begreppet stafflade priser när man talar om olika priser beroende på beställd kvantitet. Varifrån kommer ordet staffla?
Meningen alla bilar är inte säkra kan se enkel ut, men vad betyder den egentligen? Är alla bilar osäkra? Eller betyder det att inte alla bilar är säkra?
Varför man säger man jävlar i min lilla låda? Vilken låda? Och varför är djävulen i den?
Uttrycket så att säga, när kan det användas korrekt eller är det ett onödigt uttryck?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper
Att säga "tack vare" istället för "på grund av" kan säga något om hur du uppfattar världen, säger Henrik Rosenkvist, och slår samtidigt ett slag för vikten av att ha koll på språkliga nyanser.
Veckans språkfrågor:
Ordet pjäs kan ha olika betydelser, så hur hänger teaterpjäsen ihop med en pjäs som kan vara ett föremål?
Dylikt betyder att något är likt, men vad kommer dy ifrån?
Vad är korrekt fritids eller fritis?
Tack vare och på grund av - hur ska uttrycken användas?
Varifrån kommer uttrycket Det var på håret?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Tack för igår, det var ”jätteroligt”! Ta flyget, res ”bekvämt”. "Välkommen" till mötet! Hur får citattecken användas? Fungerar de även när ett visst ord ska betonas eller blir det bara väldigt fel?
Veckans språkfrågor:
Lyssnaren Linus har funderat på ordet tråkmåns, vem var denne Måns och hur tråkig var han?
Hur kommer det sig att svenskar uttalar ordet för den europeiska valutan så olikt övriga EU-medborgare?
Hur används citattecken/citationstecken på ett korrekt sätt?
Finns det någon betydelseskillnad mellan orden söka och leta?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Vilket ord ska man säga för att få till det perfekta leendet? Ylva Byrman presenterar fotominens topp tre-lista och förklarar varför matrelaterade ord verkar vara populära i sammanhanget.
Veckans språkfrågor:
Vilket ursprung har prefixet para, som i Paralympics och parapsykologi?
Att få sparken låter inte särskilt trevligt, finns det inget bättre uttryck?
Hur kommer det sig att många av orden som får oss att dra på smilbanden när vi ska fotograferas är matrelaterade; såsom omelett, apelsin och cheese? Är det en slump?
Har ordet bull i betydelsen dåligt sina rötter i Skåne, eller är det helt och hållet ett engelskt uttryck?
Dessutom har vi genomfört en liten lyssnarenkät om ortsnamn som uttalas ”fel”.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
"Tyst som en mus", att "inte säga flaska" och att "inte säga halv sju" är sätt att säga att någon har varit tyst. Vi brukar kunna ge svar på ords etymologi men "halv sju"-uttrycket är ett mysterium.
Lyssnaren Adams föräldrar är från Jämtland och kan säga att någon "inte sa halv sju på hela kvällen" i betydelsen att någon varit tystlåten. Nu undrar vi om du som lyssnar vet varifrån uttrycket kommer? Det kan ha varit från ett radioprogram, tv-program, en seriestrip, en sång, från litteratur eller något helt annat. Vet du? Mejla spraket@sverigesradio.se
Veckans lyssnarfrågor
Varför kompareras adjektivet dålig med dåligare och dåligast på norska men med sämre och sämst på svenska?
Ordet fjöl betyder skärbräda på norska, men lyssnaren Åsa tycker att ordet på svenska har betydelsen "hålet i brädan på ett utedass" och undrar över ordets ursprung.
Att vara artig betyder att någon är trevlig och väluppfostrad men i västra Blekinge används artig som synonym till konstig. Hur har det kunnat bli så?
Varifrån kommer uttrycket "hen sa inte halv sju på hela kvällen"?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper
På 1600- och 1700-talet var det högsta mode att prata franska i Sverige, i alla fall bland adelsmän och hos hovet. Men hur goda var franskakunskaperna och pratade man verkligen franska hela tiden?
Veckans språkfrågor
Varför säger man att man har främmande även när man har högst bekanta personer på besök?
En amerikansk lyssnare undrar hur han ska veta när ett ord ska ha bestämd form respektive obestämd form. Han ger exempel från filmen "G som i gemenskap" där han hört repliken ”Följ med till station!” och undrar varför det inte ska vara ”stationen”.
Finns det ett samband mellan namnet på musiksträngen chanterelle och svampen kantarell?
Hur mycket och på vilket sätt talades franska vid hovet på 1700-talet?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper
Tjotahejti, där pepparn växer och ute i spenaten, är uttryck för att beskriva en plats långt bort. Ylva Byrman har letat liknande uttryck på andra språk och hittat rövar, diarré och Bum Fuck, Egypt.
Veckans språkfrågor
Varför uttalar vissa ordet acceptera med ett s-ljud och varifrån kommer det uttalet?
Är "Tjotahejti" och "Åvävvla" samma plats eller vad är ursprunget till dessa ord?
Vad kommer vi kalla året om 100 år, alltså 2116. Kommer vi säga "tjugoetthundrasexton" eller "tvåtusenetthundrasexton" eller något annat?
Vilka regler finns för särskrivning i svenskan?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Det finns många sätt att uttrycka en beställning i svenskan. Har uttrycket "jag ska ha" blivit vanligare, undrar lyssnaren Joachim. Ylva Byrman reder ut beställningsuttryck och artighetsnivåer.
Veckans språkfrågor
Vad är skillnaden mellan orden "men" och "fast"?
Har det blivit vanligare att säga "jag ska ha" när man beställer något? Och är det otrevligt att säga så?
Vad är skillnaden i betydelsen mellan orden "fysisk" och "fysikalisk"?
Och en uppdatering kring hur lyssnarna använder ordet "chatta".
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Om vi damp ner i Gustav Vasas 1500-tal, skulle vi då förstå vad vår omgivning sa eller stå där som levande frågetecken? Det undrar lyssnaren Johnny.
Veckans språkfrågor:
Varifrån kommer uttrycket ”att slå vad”?
Vilken är historien bakom uttrycket ”att ligga pall”?
Hur långt tillbaka i tiden skulle vi förstå vad folk omkring oss sa, och hur långt framåt i tiden skulle omgivningen fortfarande vara begriplig?
Varför finns det tre varianter (svin, gris, fläsk) för att prata om djuret ”svin”?
Vilket ursprung har ordet ”kul”?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Hjälpa, halp, hulpit. Rita, ret, ritit. Så böjde vi dessa verb en gång i tiden. Lyssnaren Daniel undrar varför det finns oregelbundna verb och docent Henrik Rosenkvist lotsar oss genom verbdjungeln.
Veckans språkfrågor:
Varifrån kommer orden ”å” och ”ö”? Är det verkligen riktiga ord?
Kommer skriftspråket att försvinna?
Varför finns det oregelbundna verb?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Många känner kanske igen uttrycket "Spola kröken" från 70- och 80-talet. Lyssnaren Samuel har skickat in en fråga om ordet som har med att dricka alkohol att göra - "kröka". Varifrån kommer det?
Veckans språkfrågor:
Förr i tiden hörde man ibland om ”elefanten i porslinsbutiken”, numer hör man bara om ”elefanten i rummet”; den har tydligen blivit mer tystlåten på senare tid. Vilken är historien bakom dessa elefanter?
Varifrån kommer verbet ”kröka”? Då inte i betydelsen att fysiskt böja något utan att dricka rikliga mängder alkohol i samband med någon festlighet som till exempel kräftskiva, eller som i kampanjen ”Spola kröken”.
Finns adjektivet ”kissnödig” bara på svenska?
Vilket är ursprunget till ”gos” och ”gosa”?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Det har blivit vanligare att säga "Det var allt för nu", speciellt i tv och radio, det tror lyssnaren Bengt-Åke. Har han rätt? Varifrån kommer uttrycket och varför irriterar sig en del på det?
Veckans språkfrågor
Det engelska ordet "fresh" kan på svenska översättas till färsk, frisk och fräsch, men vad är ordet ursprungsbetydelse?
Vad kallas det när man skickar ett meddelande via messenger, eller andra webbtjänster?
Varifrån kommer orden husse och matte?
Har uttrycket "Det var allt för nu" blivit vanligare, är det grammatiskt korrekt och varför irriterar sig en del på uttrycket?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Lyssnaren Lena och medpassagerarna diskuterade skillnaden mellan ”rosa” och ”skär" under en bilfärd, men lyckades inte enas och vände sig till Språket. Visst är det en klurig fråga men Ylva reder ut!
Veckans språkfrågor:
Varför heter det ”mitt på blanka dagen”?
Varför är inte teckenspråket ett minoritetsspråk?
Vilken är nyansskillnaden mellan ”rosa” och ”skär” och varifrån kommer orden?
Varför är Kalifornien den enda amerikanska delstaten som förärats med en svensk version av namnet?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Lyssnaren Rasmus kommer på sig själv med att säga ”Hej svejs i lingonskogen” och undrar vad han egentligen menar när han säger så? Ylva berättar historien och spelar dessutom upp en liten trudelutt!
Veckans språkfrågor:
Varifrån kommer ordet ”floskel” och varför säger man att man ”gör en pudel”?
Vilken bakgrund har begreppet ”tjyvtjockt”, hur illa mår man då egentligen? Och heter det tjyv- eller tjuv-?
Varifrån kommer uttrycket ”hej svejs i lingonskogen”? Vem myntade det och hur gammalt är det?
Varför heter det ”lägenhet”?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
När cykeln dök upp i slutet av 1800-talet så åtföljdes detta nya transportmedel av en rad nya ord, som lever än idag. I Malmö "ramar" man varandra och utanför Orsa glider man omkring på en "ped".
Veckans språkfrågor
I Malmö kallas det att ”rama” när man skjutsar någon på cykel och lyssnaren Mimmi undrar om det är ett uttryck som finns i hela Sverige?
Johanna har några funderingar kring ordet ”röta” som används i betydelsen ”att ha tur”. För henne signalerar ordet snarare det motsatta. Varifrån kommer uttrycket, vad betyder det från början och är det något som bara används i Skåne?
Per-Daniel skriver: ”Att ’ett’ av någonting är singular är fullt begripligt, men hur kan ’ingenting’ plötsligt bli plural? Till exempel ’en apelsin, ingen apelsin men noll apelsiner.’ Är det så här i alla språk?”
Gilbert undrar över ljuden ”v” och ”b”, om någon vuxit upp och aldrig gjort skillnad på dessa två ljud, saknas då förmågan inte bara att uttala utan även höra skillnaden?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Henrik förklarar hur takbeläggning och skivad gurka hänger ihop samt hur modeord färdas, från årsredovisningar in i svenskarnas vardagsrum, innan deras livstid är över efter cirka fem år.
Veckans språkfrågor
Vad är en gurkapärt?
Vilken är historien bakom ordet ”plånbok”? Är det ett ord som kommer att försvinna så småningom?
Att vara "pantad" – varifrån kommer det uttrycket?
Är det ändå inte utomordentligt fånigt med modeord som ”ad hoc”? Eller spelar det ingen roll bara man får göra sig lite märkvärdig?
Och så har vi fått in fler tankegångar från er lyssnare kring förra veckans fråga kring "mejl" och "e-post".
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Vi reder ut en vild familjediskussion kring "en" eller "ett e-post", hjälper 8-årige Frank bringa klarhet i vad "upp" har i "att ge upp" att göra och tar tag i partikelverben.
Veckans språkfrågor:
Ett e-post, en e-post eller mejl – vad är det korrekta att säga?
Hur kan lika ord betyda så olika saker? Det är stor skillnad mellan att ”hoppa på en studsmatta” och att ”hoppa på någon”. Rent grammatiskt handlar det om partikelverb och verbpartiklar, men hur förklarar man skillnaden för någon som lär sig svenska?
Vi serverar historien bakom uttrycket ”att ge upp”.
Varför säger man att någon blir ”hjärntvättad”? Det är något negativt men låter positivt - är inte det att ta utförarens perspektiv i stället för den drabbades?
Är inte ”fy” ett rätt konstigt ord? Varifrån kommer det och hur länge har det använts?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper
Varför finns ordet "typ" och hur det ska användas? Det undrar schweizaren Anja som studerar svenska.
Veckans språkfrågor:
Varifrån kommer ordet "stress" och är stress i sig ett modernt fenomen?
"Oj-oj", "tack-tack", "adjö-adjö" - varför upprepar vi vissa ord?
Har användningen av verbet "titta" ökat på bekostnad av andra begrepp som "undersöka", "granska", "analysera", "begrunda"?
Är det typiskt svenskt att ändra på ordet för vissa typer av arbeten (städare/lokalvårdare/hygientekniker) men inte för andra (som till exempel journalist eller läkare)? Har det med status att göra?
Varför finns ordet "typ" och hur använder man det på ett korrekt sätt?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper
Lågtyska, högtyska och plattyska? Vad är vad och kan tyskarna egentligen förstå varandra? Vi följer tyskan ut över världen och tar upp ett av de språk svenskan lånat allra mest av.
Veckans språkfrågor
Lågtyska, högtyska och plattyska - vilka är skillnaderna?
Finns det ord som är "svenska"?
Är verbet "begrava" ett sammansatt ord? Varifrån kommer prefixet "be"?
Varifrån kommer uttrycket "klunsa"?
Dessutom mer kring begreppet "ofta" som engagerat i sociala meder.
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Lyssnaren Karin samlar sina bästa recept för att skänka barnbarnen men tvekar nu inför rubriken hon satt, "Fådda av släkt och vänner" - kan man säga "fådda"? Har Kurt Olsson kanske med saken att göra?
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer "tårarna" i "påtår", "kaffetår" och "gutår"?
Är det bara i Göteborg man kan beställa en "galopp"? Varifrån kommer uttrycket och hur gammalt är det?
Varifrån kommer orden "nykter" och "nykterist"? Och används "nykter" i andra sammanhang än i betydelsen nykter från alkohol?
Finns orden "fådd" och "fådda"?
"Å jag blev glad som katten" sjunger man i en barnvisa, men handlar det verkligen om djuret "katt"?
Dessutom har Henrik Rosenkvist fått in en stor mängd svar på sin efterlysning kring att lägga till "e" efter satser med negation i, till exempel: "Jag tycker inte om glass, e."
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Lyssnaren Martins fjärdeklassare har börjat använda uttrycket "ofta", vad är det för fenomen egentligen? Är det nytt? Dialektalt? Och vad betyder det? Språkvetare Ylva Byrman reder ut saken.
Veckans språkfrågor:
Vad är det för skillnad på lingvistik och språkvetenskap?
Skulle inte det svenska uttrycket "borda" kunna användas även när man kliver ombord på ett flygplan, istället för det engelska "boarding"?
Varifrån kommer ändelsen "ish"?
Vad betyder uttrycket "ofta"?
Varför säger man "smurf" om man säger samma ord samtidigt som någon annan?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper
Få tummen ur röven - varför säger man så? Ja, varför skulle den vara där till att börja med? Och vad har brittiska flygvapnet under andra världskriget med saken att göra?
Veckans språkfrågor:
Varför säger man "få tummen ur"? Och vad betyder "att hålla tummarna"?
Vad signalerar man om man använder uttrycket "helt okej"?
Hur ska orden "prova" och "pröva" användas?
Dessutom får vi ytterligare varianter på ordet "ostbåge" samt fler exempel på sammanblandningar av uttryck.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper
Lyssnaren Thomas tycker att danska, norska och svenska skulle kunna betraktas som tre olika dialekter av ett språk. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, reder ut varför det inte är så.
Veckans språkfrågor
Vad betyder det ordet distinkt, vad kommer det ifrån och vad finns det för synonymer till ordet?
Varför heter det instrument och inte verktyg om till exempel en pincett?
Varför betraktas de tre språken svenska, danska och norska som just tre olika språk och inte tre olika dialekter ur ett gemensamt nordiskt språk?
Hur kommer det sig att det bara är älvdalsmålet som hamnat i forskarfokus, och inte övriga ovansiljanmål?
I moramålet säger man "i" eller "ig" istället för "jag", alltså precis som i engelskan. I äldre svenska texter brukar ju "i" annars betyda "ni". Hur hänger det här ihop?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Att blanda ihop uttryck och idiom är vanligt när man försöker lära sig ett språk eller när man eftersträvar ett språkbruk som man inte än behärskar. Kreativt och ambitiöst, tycker Språkets expert.
– Det finns en ålder när man försöker tillägna sig fasta och stående uttryck i språket, men om man inte riktigt behärskar det kan man råka göra sammanblandningar, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.
Att "vara rädd om sitt eget skinn" är ett svenskt idiom som betyder ungefär att vara försiktigt och att inte ta någon risk. Att säga "Jag är rädd för mitt eget skinn" är en språklig kontamination eller en sammanblandning av uttryck som har förekommit i tv-programmet Paradise Hotel.
– Det visar att man anstränger sig, så egentligen är det ett exempel på ambitiösa språkbrukare som försöker tillägna sig ett språkbruk som de eftersträvar, säger Henrik Rosenkvist.
Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket "att stryka på foten"?
"Komma till bukt med", "få bukt på" eller "få bukt med", vad är rätt?
Finns någon koppling mellan det svenska ordet ”refug” och det engelska ”refugee”?
Var kommer ordet ”pulka” kommer ifrån?
Orden ”arbete” och ”jobb” vad har de för olika betydelser och nyanser?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Idag är särskrivning en käpphäst för språkpoliser. Men hur var det förr i tiden? Det undrar lyssnaren Henrik som har läst äldre böcker och hittat flera särskrivningar.
Veckans språkfrågor
Är mjölk ursprungligen bara en beteckning på det som kommer från däggdjurs juver, eller är det snarare en beteckning för allt som är lite tjockare och mer krämigt än vatten?
Ostkrokar eller ostbågar - varför säger människor olika?
Ordet chef kan uttalas på två sätt, vad kan det bero på och är är det dialektalt?
Särskrev människor förr i tiden?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper
Ordet "bög" är ett substantiv och ordet "lesbisk" är ett adjektiv. Vi reder ut hur orden används idag och historisk och om det är ett problem att de är av olika karaktär.
Veckans språkfrågor
På skånska kan man säga " jag ska bjuda på Theo" i betydelsen att man ska bjuda Theo på något. Hur har den språkliga varianten uppkommit?
På vilka sätt skiljer sig orden lesbisk och bög åt, grammatiskt och historiskt, och varför är orden så olika i sin karaktär?
Varför används ordet antiziganism som ett vedertaget ord när ordet zigenare uppfattas nedsättande och man istället rekommenderar ordet rom?
Ordet "relativt" verkar ha ett ganska brett användningsområde. Betyder det "ganska" eller hur kan ordet användas?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper
Lyssnaren Katarina undrar över ordet "bränn" som hon hörde som förstärkande förled under sin uppväxt i norra Bohuslän. Nu undrar hon var det kommer ifrån och om det används idag.
Veckans språkfrågor
Vilket ursprung har uttrycket "bränngott" och används "bränn" på det sättet någon annanstans i landet än i norra Bohuslän?
Varifrån kommer det dialektala ordet "feshlig", som betyder ungefär finkänslig, mesig, löjlig?
Hur skiljer sig användningen av ordet "dryg" åt i olika delar av landet.
Vad är det för skillnad mellan fjärd, bukt och vik?
När uppfanns ordet paparazzi?
Varifrån kommer ordet person?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Far, fadern, farsan eller pappa är olika ord för samma sak. Men vilken status hade orden pappa och far förr och hur har det förändrats över tid?
Veckans språkfrågor
Vad är det för skillnad på orden ironi och sarkasm?
Vad är det för skillnad på orden speciell och särskild?
Varför kallade Karl XII sin pappa för pappa?
Dessutom uppdaterar vi läget kring uttrycket "att loppa sig" i betydelsen att lata sig.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper
Är det skillnad på att säga "det mulnar" och "det mulnar på"? Lyssnaren Clas retar sig på när människor lägger till "på" men vad händer med ett verbs betydelse när man lägger till partikeln "på"?
Veckans språkfrågor
Finns det någon statusskillnad mellan orden ursäkta och förlåt och varifrån kommer ordet ursäkta?
Vad betyder "ihåg" i uttrycket "komma ihåg" och vad kommer ordet ifrån?
Är det korrekt att säga "mulna på?"
Vad kommer ordet "bevåg" ifrån?
Hur kommer det sig att "kör" kan användas på ett generaliserat sätt som till exempel "jag kör tandtråd två gånger om dagen" eller "vi kör i lite grädde i såsen"?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Att loppa kan betyda att gå på loppmarknad eller att plocka bort loppor från någon. Men ordet kan även användas på fler sätt. Ylva Byrman reder ut olika betydelser av loppa.
Efterlysning: Använder du ordet loppa i betydelsen att ta det lugnt? Mejla spraket@sverigesradio.se
Veckans språkfrågor
Har ordet "därav" blivit vanligare och varför i så fall?
En lyssnaren har blivit kallad "söto" och undrar varför det känns lite nedsättande och varför vi bildar ord som slutar på - o, som miffo, fyllo och snyggo.
Kan man säga att man har varit och loppat när man har varit på loppmarknad?
Är ojämställdhet ett ord?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Om inget görs nu kommer älvdalskan dö ut, det menar språkexperter. Hittills har Älvdalens kommun inte gjort mycket för att bevara språket. Men nu verkar något ha hänt i Älvdalen.
I veckan bjuder Älvdalens kommun in till informationsträffar om språket älvdalska. Hör kommunstyrelsens ordförande Peter Egardt (S) om vad kommunen gör för att bevara älvdalskan, och Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, som är på plats i Älvdalen och följer utvecklingen.
Veckans språkfrågor
Är det vanligare att säga "Jag och X" än "X och jag" i Sverige? I Tyskland anses det otrevligt att börja med att nämna sig själv, hur är det i Sverige?
När kom ordet "tonåring" in i svenska språket?
"Helt svettig och dann", kan man säga, men vad betyder ordet "dann" eller "dan"?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Varför verkar ordet allena ha fallit ur det svenska språkbruket? Och varför har svenskan bara ett ord för att vara ensam medan andra språk har två, som till exempel engelskans alone och lonely?
Veckans språkfrågor
Kan man säga "färst"?
Hur ska ordet "simpel" tolkas, betyder det uselt eller enkelt?
När försvann ordet "allena" ur allmänt språkbruk?
Vad är skillnaden mellan ensam och själv?
Varifrån kommer "mol" i uttrycket mol allena?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Lyssnaren Jack undrar varför det går att höra ungefär hur gammal någon som pratar är. Har det med ordval att göra, eller vilka andra markörer finns det?
Veckans språkfrågor
Avstånd, civilstånd, förstånd, marknadsstånd, ståndpunkt och tillstånd - vad har stånd med alla de här orden att göra?
Vad heter kaffe latte i plural?
Varför hör man ungefär hur gammal någon är som talar?
Varför byter vissa ut man mot en, till exempel "man tycker om" blir "en tycker om"?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Den här veckan handlar alla språkfrågor om ämnen under bältet. Dessutom tar vi reda på vad folk säger när de behöver gå på toaletten.
Reporter Beatrice Dalghi har träffat Magnus Levin, som är docent i engelsk språkvetenskap på Linnéuniversitetet och har undersökt vad svensktalande män och kvinnor säger när de behöver gå på toa.
Veckans alla språkfrågor
I Småland betyder ballar pungkulor men i Skåne betyder det skinkor, varför är det så och finns det någon ursprunglig betydelse?
Att någon eller något är "analt", vad betyder det och vad kommer uttrycket ifrån?
Varför heter det stolpiller och har det något med stol eller engelskans stool (avföring) att göra?
Hur ska egentligen ordet penis böjas i bestämd form, penisen eller penis?
Vad finns det för synonymer till uttrycket "att komma"?
Språkvetare Ylva Byrman. Reporter Beatrice Dalghi. Programledare Emmy Rasper.
Mysiga hemmakvällar och skogspromenader är ord och uttryck som du kanske förknippar med kontaktannonser. Men hur lät språket i kontaktannonserna förr i tiden?
Hur man beskriver sig själv på en dejtingsajt eller i sin Tinder-profil kan vara avgörande för kärlekslivet.
Men de egenskaper vi tycker är attraktiva idag hade förmodligen inte fångat en drömpartner i slutet av 1800-talet.
Josefin Englund är doktorand på historiska institutionen på Uppsala universitet, och hon har kollat på 5000 kontaktannonser för att försöka ta reda på vilka ideal som har rått på den svenska kärleksmarknaden och vilket språk som har används.
Reporter Beatrice Dalghi.
Veckans språkfrågor
Varför kan ordet "bron" betyda trappan upp till huset i Ångermanland?
Varifrån kommer orden svärmor, svärfar, svåger och svägerska?
Varifrån kommer ordet "knuttelåda"?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Varför lät språket i radio annorlunda förr? Sveriges Radios första språkvårdare Åke Jonsson förklarar på vilket sätt radiospråket har förändrats de senaste 90 åren. Reporter Beatrice Dalghi.
Alla veckans språkfrågor
Vad betyder ordet "botten" i ord som Västerbotten, Norrbotten, Bottenviken och Bottenhavet?
Varför säger man att man kan hamna på efterkälken?
Varför är "vänsterord" negativa, och "högerord" positiva i flera olika språk?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Vilka ord har varit aktuella i Sverige, Norge och Danmark? I årets sista Språket har Emmy Rasper bjudit in sina nordiska kollegor för att prata om vilka ord som präglat 2015.
Medverkande: Helle Solvang - Sproglaboratoriet, Ann Jones - Språkteigen och Emmy Rasper - Språket i P1.
Det blir även en glimt av året som gått i Språket.
Språkets utgår tisdag den 29 december 13.35 pga Vinter i P1, och sänds istället onsdag den 30 december 19.03 i P1.
Var kommer ”det lackar mot jul” ifrån? Vi säger ju inte att det lackar mot påsk eller midsommar. Det undrar en lyssnare i Språkets julspecial.
Veckans språkfrågor
Varför heter det att det "lackar" mot jul?
"Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen "maten rara"?
Varför säger vi "skål!" och har det något mer ordet skalle att göra?
Var kommer ordet glögg ifrån?
Vem är Knut och vad har han med julen att göra, eller varför vill han inte ha med julen att göra?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Lyssnaren Alexandra är trött på att vi håller på och hälsar till varandra till höger och vänster och undrar var själva ordet hälsa och traditionen att hälsa kommer ifrån.
Veckans språkfrågor:
Varför hälsar vi till varandra och vad kommer det ifrån?
Har svensk språket något som motsvarar engelskans ”pushing up the daisies”?
Jollrar bebisar olika med olika personer beroende på hur de pratar?
Är det nytt man ibland använder ”och” i stället för ”att”?
Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Arkitekt går att uttala både med ett k-ljud och ett ch-ljud. Lyssnaren Karin undrar varför, Ylva Byrman ger svar och berättar även vilket uttal som är vanligast hos arkitekterna själva.
Veckans språkfrågor:
Hur ska man uttala ordet arkitekt?
Ekologisk, organisk och biologisk, var kommer orden ifrån?
Varför har vi både v och w i svenskan och varför skriver lyssnaren Ville sitt smeknamn med V fast han heter William med W?
Varför säger man ”för sjutton gubbar” ?
Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Lyssnaren Albin undrar när människor började heta namn och om personnamn finns i alla språk. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 3200 f Kr och berättar om de första personnamn som vi känner till.
Veckans språkfrågor:
Varför säger man att något ”lyser med sin frånvaro”?
Var placeras ordet "till" när det används i en mening som adverb?
Vad är skillnaden på orden skjorta och blus? Var kommer orden ifrån som har utmynnat i ett nästan likadant plagg?
Albin undrar när människor först började använda namn på varandra, och är det så att alla språk har personnamn?
Och vilken är skillnaden på orden ner och ned?
Programledare Emmy Rasper. Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Hur används ordet ”som” i norrländska dialekter? Det får vi svar på i veckans avsnitt som handlar mest om dialekter.
Veckans språkfrågor:
Varför är fobbeck/fubbick ett skällsord i Skåne?
Var kommer Malungsmålets "säl" ifrån?
Om en maträtt smakar änt, hur smakar den då?
Hur används ordet ”som” i norrländska dialekter?
Wallraffa, Klintbergare, Friggebod och Attefallshus. Vilka fler namn har omvandlats till ord?
Med Henrik Rosenkvist, docent i Nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Kan man vara för gammal för chattmarkörer som LOL ? Lyssnaren Mikael undrar om de är reserverade för ungdomar. Och så pratar Ylva Byrman om det fria språket i veckans avsnitt.
Veckans språkfrågor:
Vad kallar man det när man råkar höra vad någon säger?
Har engelskan fler specifika ord för könade djur än svenskan?
Hur ska man förhålla sig till ordet stad nuförtiden?
När är man för gammal för chattamarkörer som LOL?
Med Emmy Rasper. Språkexpert är Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Att ta ett tidigt flyg kallas ibland ”att ta fakirflyget”, lyssnaren Kaveh undrar varför. Och lyssnaren Sanna undrar hur kommer det sig att man börjar prata likadant som den man är kär i.
Veckans språkfrågor
Är användningen av ordet avföra en ny trend?
Vad betyder egentligen ordet ju ?
Varför börjar man prata på samma sätt som den man är kär i?
Vad kommer uttrycket ”att ta fakirflyget ifrån” ?
Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans frågor. Programledare Emmy Rasper.
I veckans avsnitt får lyssnaren Lena svar på varför bladen byter namn till löv när de fallit av träden, och så reder vi ut vad man menar när man kallar någon för ett våmmel.
Veckans språkfrågor:
Vad kommer utrycket "barka hän" ifrån?
Varför byter bladen namn till löv när de fallit av träden ?
Hur det kommer sig att man i Västmanland använder orden hart och gurt ?
Vad menar man om man kallar någon för ett våmmel?
Vad är en slibbkuse?
Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
I veckans program får vi svar på vad ur betyder i "ur och skur". Och så förklarar Henrik Rosenkvist vilka olika betydelser ordet pass kan ha.
Veckans språkfrågor:
Finns det någon estlandssvenska kvar och hur låter den?
Varför heter Sverige Sweden på engelska?
Vilka olika betydelser kan ordet pass kan ha?
Vad betyder ur "ur och skur"?
Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
I veckans program har lyssnaren Kristoffer upptäckt ett nytt sätt att använda uttrycket "klara ut" och så reder vi ut om ordet ej används mer på senare tid.
Veckans språkfrågor:
Hur byttes "icke" ut mot "inte" och har ordet ej blivit vanligare?
Varför använder deltagarna i en viss dokusåpa uttrycket "sticka under stolen"?
Varför heter det screenprinta och inte printscreena när vi tar en skärmdump?
Vad kommer själva "dump" i skärmdump ifrån?
Varför säger man att man har "klarat ut" ett dataspel?
Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
I veckans avsnitt pratar vi om ordet tack, som kan användas både som en bekräftelse på tacksamhet och som ett avslut på en konversation.
Veckans språkfrågor:
Hur ska man säga hen i objektsform?
Varifrån kommer ordet kvarleva?
Att svara ”ingen fara” på ett tack, istället för ”ingen orsak” – var kommer det ifrån?
Hur besvarar man ett tack och hur varför avslutas meningar med tack?
Varför använder vi utrycket ex, som i exmake?
Varför säger vi melon och citron med långt betonat o-ljud på andra stavelsen?
Vad är en kiasm?
Veckans språkexpert är Ylva Byrman, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
I veckans program pratar vi om nyttan med grammatik. Lyssnaren Daniel jobbar som lärare och tycker att det blivit allt svårare att motivera eleverna att lära sig grammatik.
Veckans språkfrågor:
Vad menar man om man säger dödens lammunge och vad kommer det ifrån?
Vad har ordet rehänt för ursprung
Är ordet oj ett nordiskt arvord?
Hur ska man motivera elever att lära sig grammatik?
Programledare Emmy Rasper.
Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Vikingarna for ju främst österut, därför finns det spår av svenskan i de finska, estniska och ryska språken säger Henrik Rosenkvist.
Veckans språkfrågor
Vanmakt, vanära och vansinne, vad kommer själva van ifrån?
Hur hänger orden samvete, helvete och enveten ihop?
Vad betyder ly i lyhörd?
Varför säger man hipps i Kristianstad?
Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?
Programledare Emmy Rasper
Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Lyssnaren Britt har funderat kring hur ordet sjukt används som förstärkningsord. Kan man beskriva något positivt som sjukt?
– Förstärkande ord kommer och går och är ofta generationsmarkörer och ett sätt att visa vem vi är socialt, säger Ylva Byrman i veckans program.
Programledare Emmy Rasper.
Veckans språkfrågor
Vad berättar de förstärkningsord vi använder om oss?
Hur kommer kroppsliga metaforer till, som uttrycket gå på knäna?
På vilka grunder blir ett ord nyord? Vilka ord blir nyord och hur får de spridning och fäste i språket?
Vad gör man om man kittar sig?
Visar de 500 senaste av 963 avsnitt.
Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.
