Sfärernas musik

Musik Arkiverat RSS aktiv

En kosmisk musikalisk resa med Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, som utforskar sambandet mellan himlakroppar och harmoni. Från 2015. Sfärernas musik släpper inte längre nya avsnitt.

Programsidan på sverigesradio.se

Feed-URL

Kryssa i valen ovan så skrivs feed-URL:en om - kopiera den sedan till din poddspelare.

Avsnitt (10)

SpelaDatumTitelSäsong/avsnittLängd
2016-08-16 22:00 Himlakroppar - 49:42
2016-08-09 22:00 Kosmisk kärlek - 40:52
2016-08-02 22:00 Upp i det blå - 36:20
2016-07-26 22:00 Syskonplaneterna - 39:34
2016-07-19 22:00 Det obevekliga - 38:25
2016-07-19 22:00 Det barnsliga universum - 37:07
2016-07-05 22:00 Himmelska vindar - 27:30
2016-06-28 22:00 Avgrunder - svarta hål, slukhål och en ljusårsgrav. - 37:26
2016-06-21 22:00 Observerandets ro - 39:32
2016-06-14 22:00 Matematik, harmonik och himmelsmekanik - 39:06

2016-08-16 22:00 - 49:42

Astrofysiker Bengt Gustafsson färdas från jorden, förbi den heta Venus, vidare till jätten Jupiter, passerar vår egen sol, fortsätter genom Vintergatan till vår systergalax Andromeda, en av galaxerna i Virgohopen. Och sen då?

På 50-talet gjorde Forskaren Hugh Everett experiment där han ställde upp en vågfunktion för hela universum. Då visade det sig att den delade sig i flera möjliga vid varje experiment som utfördes, och han vågade tänka tanken att hela värden kanske oupphörligen delade sig, som ett väldigt träd som förgrenar sig. Vi sitter på en kvist, ett universum i denna oerhörda mängd av världar. På andra kvistar i närheten sitter nästan identiska kopior av vår värld, och av oss. Men vi är bara medvetna om vårt lilla, och ändå kanske oändliga, universum. Så föddes idén om ett multiversum. Ändå finns det mer än nog att utforska i vårt universum: "och bortom Virgohopen ligger galaxhop på galaxhop, i ett väldigt kosmiskt nätverk. Det finns miljardertals galaxhopar inom synhåll. Och därbortom? Antagligen många gånger fler hopar, kanske oändligt många. Men ljuset från dem har ännu inte nått fram till oss, då universum bara är knappt 14 miljarder år" Det finns också oändligt mycket musik att spela, och bara en del av den har fått plats i sommarens tio program... I spellistan denna gång bl.a. in the Comet - Laleh Observatoriemusik - Rolf Enström Licht in der Nacht - Alma Mahler Music for airports - Brian Eno le Chaos - Jean Fery Rebel Starry Sky Cycle - Urmas Sisask Ringdans på Saturnus - Ralph Lundsten Lucky old sun - Bob Dylan Comet Song - Björk med mera Tack alla som lyssnat i sommar!

2016-08-09 22:00 - 40:52

I många skapelsemyter är kärleken den skapande kraften i världsalltet. Men var är kärleken i Big Bang-teorin om universums uppkomst? Hur användbar är vår tids kosmologi som vägvisare i livet?

Astrofysiker Bengt Gustafsson funderar över kopplingarna mellan universums uppkomst, utveckling och undergång, kärleken och musiken. I spellistan bl.a. Kurt Elling, Olivier Messiaen, Anders Jormin, Sven-David Sandström, Return to forever, Evert Taube m.fl.

2016-08-02 22:00 - 36:20

Varför är himlen blå? Och varför är Uranus blå? Varför är en del stjärnor blå när andra är gula eller röda?

Bengt Gustafsson utforskar kopplingar mellan det blå i universum och det blå i musiken. I spellistan bla Ted Gärdestad, Alexander Skrjabin, Gustav Holst, Uehara Hiromi, Gösta Nystroem, Nina Simone, Joseph Haydn och John Luther Adams

2016-07-26 22:00 - 39:34

”Jag ser jorden. Vilken skönhet!” Det var de första orden från den första människan i rymden, Yuri Gagarin i april 1961.

Och på bilder som Apollobesättningen hade med sig hem från månen ett decennium senare kan man se en jorduppgång över månlandskapet. Kontrasten är överväldigande. Den grå ärrade askslätten omkring oss, och så den skimrande blå havsplaneten på himlen där ovanför, med vita moln och gröngula kontinenter. Bilderna visar hur vacker vår planet är, en sällsynt blå pärla i kosmos. Man kan ana den tunna biosfären, vårt livsutrymme, som en svagt lysande bård omkring planeten. "Jag tror att dessa bilder av vårt hem i universum är det viktigaste bilder som rymdforskningen gett mänskligheten" säger astrofysiker Bengt Gustafsson Månen lär ha kommit till genom en stor katastrof när den unga jorden kolliderade med en mindre planet. En stor skopa jordmateria skovlades då upp och hamnade i bana runt jorden och formade snabbt vår stora satellit, vår syskonplanet. Och det var nog bra det för oss; utan månens stabilisering av jordens rotationsaxel vore livet här betydligt vingligare. Voyager-sonderna som sändes ut mot 1977 mot Jupiter och Saturnus, Uranus och Neptunus har också skickat många fantastiska bilder hem till jorden. Nu har Voyagersonderna lämnat solsystemet och är på väg mot andra stjärnor. Ombord finns grammofonskivor av beständigt guld med hälsningar till andra civilisationer: vindsus, oceanvågor, sång av fåglar och valar, boskapsbröl, bilmotorer, tåg och flygplan, hälsningar på 55 språk, och musik. I musiklistan Esbjörn Svensson Trio, Andrea Tarrodi, Jacques Brel, Daniel Nelson, Gustav Mahler, Astrud Gilberto m.fl.

2016-07-19 22:00 - 38:25

På Pompeo Batonis 1700-talsmålning kan man se guden Apollon instruera de två musorna Euterpe och Urania, musikens och astronomins musor.

2016-07-19 22:00 - 37:07

Många barn intresserar sig för planeter, stjärnor och hela universum. Några fortsätter leken hela livet som forskare, liksom astrofysiker Bengt Gustafsson.

Hur har universum fått till denna stora rikedom? Stjärnor, tunga grundämnen, planeter, liv, djur, människor, musik? Ska man sammanfatta det kort kan man säga: genom att pröva sig fram på ett lekfullt skapande sätt. Naturen prövar som ett barn som försöker göra något nytt – resa sig upp och stå på benen, ta ett steg framåt, falla, pröva igen. Naturen lär sig liksom barn av sina misstag – det som fungerar blir bestående, fastnar i minnet, förs vidare, kodat som DNA. Men många försök är bara infall – inte är det bara fråga om systematiska undersökningar heller. Naturen är envis men inte särskilt läraktig – innan den uppfunnit DNA, då fungerar minnet bättre. Men det ser mest ut som spontan lek. I spellistan bl.a Ingvar Lidholm, Chick Corea, Victoria Borisova-Ollas, Louis James Alfred Léfébure-Wely, Don Ellis, Camille Saint-Saëns och Conlon Nancarrow

2016-06-21 22:00 - 39:32

En astronom måste ha mycket tålamod. Kunna vänta. Och vänta.

2016-06-14 22:00 - 39:06

Pythagoras tyckte sig finna vackra matematiska samband mellan planeternas, solens och månens rörelser över stjärnhimlen, och där kunde också himmelssfärernas harmonier spåras.