O sharkanjici si jekh cino sharkanji khaj kerdjiol amal e romenca thaj jekh chejori lel sama pala o cino sharkanji.
Feed-URL
Kryssa i valen ovan så skrivs feed-URL:en om - kopiera den sedan till din poddspelare.
Avsnitt (213)
Jekh paramichia pa jekh chavo khaj acharel ke but manush si leske nasul ke vov si ekcera maj kaver kana si cino thaj kana phurol parudjiol pe sa,
Paramichia pa jekh chavo khaj bushiol Jagalo. Jekh djes djal o Jagalo ando vesh te arakhel peske jekha romnia, Thaj kote arakhel vov jekh baro kasht.
Jekh paramichia pa jekh magichno lanco khaj kerdjiolas so maj but kana sas ande posochi.
Martinka si jekh tsini tjejori khaj las jekh kappa khaj hural, e Martinka hural dur, dur dur pe peski kapa.
Vov trodjiolas karing nasulipe thaj te avel India pesko them tela intrego pesko trajo. Vite sas nasul e policia, zakonura khaj sas nasul thaj temlica chi kerelas o Mahatma Gandhi korkori violencia.
Leske pachake protestura kerde ke vov sas pindjardo ande ljuma. Leski vorba delas inspiracia thaj kerdas lessar jekh lideri. Feri vov vi holjarlas kodolen khaj chi kamnas te keren sa kodo so vov kamlas thaj chi kamenas kodo so vov kamlas. Kado kotor vi pe kaver chiba - Avsnittet på flera språk Pe shvedicko - På svenska: Mahatma Gandhi – frihetskämpen från Indien Pe finlandicko - Historierummet på finska Po meänkieli - Historierummet på meänkieli Po sami - Historierummet på nordsamiska Pa Historichno soba - Om Historierummet på romani Historierummet si jekh podd khaj ingrel chavoren pe interesne tradimata ande historia. Kate maladjiona manushneca khaj parude e ljuma – thaj phende sar historia ternenge 9–13 bersh. Tela e tomna 2025 avna 10 kotora te aven mukhle pe shtar anda Shvedoske nationalne chiba: finlanditska, meänkieli, nordsami thaj romani chib. Shunen ande amaro app Sveriges Radio! Historierummet är podden som tar med barn på spännande resor genom historien. Här möter vi människor som förändrat världen – berättat som levande äventyr för 9–13‑åringar. Under hösten 2025 kommer tio utvalda avsnitt att publiceras på fyra av Sveriges nationella minoritetsspråk: finska, meänkieli, nordsamiska och romani. Lyssna i vår app Sveriges Radio! Savori ande produktcia - Medverkande Aktoro - Skådespelare: Neshat Sonki Kodo khaj ginavel - Berättare: Veli Brijani Producento - Producent Radio Romano: Veli Brijani Boldipe - Översättning: Veli Brijani Buchi ande shvedicko chib thaj kordinatoro - Svensk bearbetning och samordnare: Stina Tyrell Sämgård Hangoski buchi - Ljudläggning: Joakim Löfgren Kordinatorka thaj producentka ando SR - Samordnare och producent Sveriges Radio: Noora Holm Ilustraci - Illustrationer: Charlotte Heyman Orginalno versia - Originalversion: Martin Engborg och Frida Claesson Johansson Historierummet på romani görs av Radio Romano i samarbete med Munck Studios.
Roditora chi pachanas penge jakhenge kana dikhle o e genia Albert Einsteinarakhlas avri. Lesko arakhajipe sas fantastisk, thaj kado sas vi te kerel jekh nasul armia – atomoski bomba.
Arakhadjilas ande teluno Njamco ando bersh 1879 las o Albert Einstein djanglipe kusa stormo. Vov ginavlas avri buchia khaj konik chi birijas te kerel thaj nas chi pachapea; universum, cherhaja thaj planeti. Feri o Albert Einstein kerdas kodo khaj konik chi pachalas. Leske arakhajimata sas fantastik, feri jekh anda kodol sas vi te anavel jekh nasul armia – atomoski bomba. Kado kotor vi pe kaver chiba - Avsnittet på flera språk Pe shvedicko - På svenska: Albert Einstein – ett av världens mest kända genier Pe finlandicko - Historierummet på finska Po meänkieli - Historierummet på meänkieli Po sami - Historierummet på nordsamiska Pa Historichno soba - Om Historierummet på romani Historierummet si jekh podd khaj ingrel chavoren pe interesne tradimata ande historia. Kate maladjiona manushneca khaj parude e ljuma – thaj phende sar historia ternenge 9–13 bersh. Tela e tomna 2025 avna 10 kotora te aven mukhle pe shtar anda Shvedoske nationalne chiba: finlanditska, meänkieli, nordsami thaj romani chib. Shunen ande amaro app Sveriges Radio! Historierummet är podden som tar med barn på spännande resor genom historien. Här möter vi människor som förändrat världen – berättat som levande äventyr för 9–13‑åringar. Under hösten 2025 kommer tio utvalda avsnitt att publiceras på fyra av Sveriges nationella minoritetsspråk: finska, meänkieli, nordsamiska och romani. Lyssna i vår app Sveriges Radio! Savori ande produktcia - Medverkande Aktoro - Skådespelare: Neshat Sonki Kodo khaj ginavel - Berättare: Veli Brijani Producento - Producent Radio Romano: Veli Brijani Boldipe - Översättning: Veli Brijani Buchi ande shvedicko chib thaj kordinatoro - Svensk bearbetning och samordnare: Stina Tyrell Sämgård Hangoski buchi - Ljudläggning: Joakim Löfgren Kordinatorka thaj producentka ando SR - Samordnare och producent Sveriges Radio: Noora Holm Ilustraci - Illustrationer: Charlotte Heyman Orginalno versia - Originalversion: Adam Bergsten, Martin Engborg och Frida Claesson Johansson Historierummet på romani görs av Radio Romano i samarbete med Munck Studios.
Sar sas kana Gustav Eriksson kerdjilas kraj Gustav o angluno ando Shvedo? Lesko drom khaj kado mangelas lestar but troma thaj ghindo – feri vi nasulipe thaj zor.
Aven ando Shvedo tela 1500-bersh kusa narti, dunitska tyrania, kuch marimaske parahodura thaj o angluno nationalno hymno. Sako falo si krujal Gustav Vasa; Shvedosko angluno kraj thaj jekh anda historiake maj pindjardo manush. Kado kotor vi pe kaver chiba - Avsnittet på flera språk Pe shvedicko - På svenska: Gustav Vasa – skidor, skägg och tyranni Pe finlandicko - Historierummet på finska Po meänkieli - Historierummet på meänkieli Po sami - Historierummet på nordsamiska Pa Historichno soba - Om Historierummet på romani Historierummet si jekh podd khaj ingrel chavoren pe interesne tradimata ande historia. Kate maladjiona manushneca khaj parude e ljuma – thaj phende sar historia ternenge 9–13 bersh. Tela e tomna 2025 avna 10 kotora te aven mukhle pe shtar anda Shvedoske nationalne chiba: finlanditska, meänkieli, nordsami thaj romani chib. Shunen ande amaro app Sveriges Radio! Historierummet är podden som tar med barn på spännande resor genom historien. Här möter vi människor som förändrat världen – berättat som levande äventyr för 9–13‑åringar. Under hösten 2025 kommer tio utvalda avsnitt att publiceras på fyra av Sveriges nationella minoritetsspråk: finska, meänkieli, nordsamiska och romani. Lyssna i vår app Sveriges Radio! Savori ande produktcia - Medverkande Aktoro - Skådespelare: Neshat Sonki Kodo khaj ginavel - Berättare: Veli Brijani Producento - Producent Radio Romano: Veli Brijani Boldipe - Översättning: Veli Brijani Buchi ande shvedicko chib thaj kordinatoro - Svensk bearbetning och samordnare: Stina Tyrell Sämgård Hangoski buchi - Ljudläggning: Joakim Löfgren Kordinatorka thaj producentka ando SR - Samordnare och producent Sveriges Radio: Noora Holm Ilustraci - Illustrationer: Charlotte Heyman Orginalno versia - Originalversion: Martin Engborg och Frida Claesson Johansson Historierummet på romani görs av Radio Romano i samarbete med Munck Studios.
E chachi Pocahontas sas jekh terni chej khatar Powhatan-tribo anda opruni Amerika khaj zumavlas te inkrel peski kultura , feri pelas pe nasul manush ande jekh vrama kana e Europa ghinojas ke porunchin pe intrego ljuma.
Paramichengi thaj filmongi Pocahontas sas chachimasa jekh terni chej anda Powhatan-tribo khaj trajisardas po agor ande bersh 1500 ande opruni Amerika, tela jekh vrama khaj voj thaj lake manush zumavnas te inkren pengi kultura, pesko them thaj penge chachimata. Feri e kaver sas maj bare, maj zurale thaj maj nasul. E manush anda Aglia thaj kaver europake thema kamnas te porunchin pe intrego ljuma thaj e nativne manush thaj Pocahontas kerdjile ofiari. Kado kotor vi pe kaver chiba - Avsnittet på flera språk Pe shvedicko - På svenska: Pocahontas – flickan bakom legenden Pe finlandicko - Historierummet på finska Po meänkieli - Historierummet på meänkieli Po sami - Historierummet på nordsamiska Pa Historichno soba - Om Historierummet på romani Historierummet si jekh podden khaj ingrel chavoren pe interesne tradimata ande historia. Kate maladjiona manushneca khaj parude e ljuma – thaj phende sar historia ternenge 9–13 bersh. Tela e tomna 2025 avna 10 kotora te aven mukhle pe shtar anda Shvedoske nationalne chiba: finlanditska, meänkieli, nordsami thaj romani chib. Shunen ande amaro app Sveriges Radio! Historierummet är podden som tar med barn på spännande resor genom historien. Här möter vi människor som förändrat världen – berättat som levande äventyr för 9–13‑åringar. Under hösten 2025 kommer tio utvalda avsnitt att publiceras på fyra av Sveriges nationella minoritetsspråk: finska, meänkieli, nordsamiska och romani chib. Lyssna i vår app Sveriges Radio! Savori ande produktcia - Medverkande Aktorka - Skådespelare: Emeli Brijani Kodo khaj ginavel - Berättare: Veli Brijani Producento - Producent Radio Romano: Veli Brijani Boldipe - Översättning: Veli Brijani Buchi ande shvedicko chib thaj kordinatoro - Svensk bearbetning och samordnare: Stina Tyrell Sämgård Hangoski buchi - Ljudläggning: Joakim Löfgren Kordinatorka thaj producentka ando SR - Samordnare och producent Sveriges Radio: Noora Holm Ilustraci - Illustrationer: Charlotte Heyman Orginalno versia - Originalversion: Martin Engborg, Tove Palén och Frida Claesson Johansson Historierummet på romani görs av Radio Romano i samarbete med Munck Studios.
Sofia Brzezinska sas feri 12 bershengi kana e nazistura ingerde la khaj koncentraciako lageri Auschwitz. Khentanes peska familjasa musajsas voj te inkrel pe peska familjasa ande jekh dusmanosko than ande 1930-bersh ande Polska.
Sofia Brzezinska hasardas intregi peski familja, feri varisar birisardas voj te trajij korkori historiako maj baro samudaripe. Kana mukhle la avri sas voj inkerdi pe jekh parahodo thaj jekh parno buso ando Shvedo khaj voj birisardas te phenel kodo so voj thaj laki familja nakhlas. Kado kotor vi pe kaver chiba - Avsnittet på flera språk Pe shvedicko - På svenska: Sofia Brzezinska – hon som överlevde förintelsen Pe finlandicko - Historierummet på finska Po meänkieli - Historierummet på meänkieli Po sami - Historierummet på nordsamiska Pa Historichno soba - Om Historierummet på romani Historierummet si jekh podd khaj ingrel chavoren pe interesne tradimata ande historia. Kate maladjiona manushneca khaj parude e ljuma – thaj phende sar historia ternenge 9–13 bersh. Tela e tomna 2025 avna 10 kotora te aven mukhle pe shtar anda Shvedoske nationalne chiba: finlanditska, meänkieli, nordsami thaj romani chib. Shunen ande amaro app Sveriges Radio! Historierummet är podden som tar med barn på spännande resor genom historien. Här möter vi människor som förändrat världen – berättat som levande äventyr för 9–13‑åringar. Under hösten 2025 kommer tio utvalda avsnitt att publiceras på fyra av Sveriges nationella minoritetsspråk: finska, meänkieli, nordsamiska och romani chib. Lyssna i vår app Sveriges Radio! Savori ande produktcia - Medverkande Aktorka - Skådespelare: Emeli Brijani Kodo khaj ginavel - Berättare: Veli Brijani Producento - Producent Radio Romano: Veli Brijani Boldipe - Översättning: Veli Brijani Buchi ande shvedicko chib thaj kordinatoro - Svensk bearbetning och samordnare: Stina Tyrell Sämgård Hangoski buchi - Ljudläggning: Joakim Löfgren Kordinatorka thaj producentka ando SR - Samordnare och producent Sveriges Radio: Noora Holm Ilustraci - Illustrationer: Charlotte Heyman Orginalno versia - Originalversion: Adam Bergsten, Martin Engborg och Frida Claesson Johansson Historierummet på romani görs av Radio Romano i samarbete med Munck Studios.
E legendarichno krajaskinja Kleopatra anda Egypto sas jekh zurali sherutni opral 2000 bersh kodolestar. Voj marlas pe te inkrel e zor, khaj voj intrego vrama rizikulijas te hasarel.
Pe e bari preria tradelas o Sitting Bullte astarel buflon thaj marlas pe peske dushmanonca. Intrego pesko trajo marlas pe vov jekh maripe anda e nativne amerikanonge chachimata, jekh maripe khaj chi birijas te njeri.
Voj sas e djuvliori khaj sas mukhli, feri khaj djanelas e but chiba kerdjilas voj jekh super tolmacka khaj e spanjolura thaj savori shunenas pe late kande Azatekongo them.
Vov sas o terno khaj barilas opre ande 1930-bersh ando USA ande nasulimata thaj tele dikhimata. Martin Luther King kerdjilas kodo mursh khaj kerdjilas ofiara o maripe karing o rasismo, sa te kerdjiol lesko suno jekh chachipe.
Voj sas e djuvli khaj trajisardas jekh trajo khaj but chi trajisarde, kana zakonura thaj manush sas prochiv late. Elsa Laula Renberg marlas pe anda e samonge chachimata.
E tashka mangel jekh zuralo zhutipe khatar e Vilma / Vilma får ett nödrop från den flygande resväskan. Hon måste rädda sin vän! Del 7 av 7.
Romane chaves e Nicos pelas problemo. Kerdas jekh plama po tsolo thaj chi birij te thovel kodo tele. Pojken Nico är i knipa. Han har spillt målarfärg på sin familjs viktiga matta, och fläcken går inte bort! Del 6 av 7.
But chiriklja han a Sarake muri. Birij o Golem te zhutij len? Ett gäng fåglar äter upp Saras bär. Kan Vilma fixa Golem-statyn som ska skydda bärbuskarna? Del 5 av 7.
Vilma lel jekh nevi misia. Balvalako dat mangel zhutipe opre ando Shvedo jekhe stormosa. Vilma får ett nytt uppdrag! Vindmannen långt upp i norr behöver hjälp med en storm. Del 4 av 7.
Vilma thaj e tashka hural ande Tornedalen, Kote aresen von jekhe sapesa anda jezhoro. Vilma och resväskan flyger till Tornedalen. Där träffar de på en vild och hungrig vattenorm. Del 3 av 7.
Vilmaki tashka hural! Pe e angluni misia zhutij e Vilma jekhe holjarniko mikolajos .Vilmas resväska kan flyga! På sitt första äventyr får Vilma hjälpa en ilsken bastutomte. Del 2 av 7.
Vilma arakhel jekh purani tashka khaj e bibi Anja thaj kadi tashka del a Vilma misi. Vilma hittar en gammal resväska på moster Anjas vind. Väskan ger Vilma ett hemligt uppdrag! Del 1 av 7.
Jekh paramichia pa o Baro thaj e Shuki khaj kamen jekh kaveres feri lengi familja chi kamel von te len pe. Jekh djes nashen von duj.
Jekhe murshes thaj djuvlia nas chavora thaj o mursh keradas jekhe chavores anda kasht. Kado chavoro kerdjilas kade bokhalo ke chi birijas te chaljiol thaj las te hal sakofalo.
Sas jekh choro rom thaj les sas but chavora thaj sa e mursh sas leske kirve. O rom phendas ke jekh djes si vov te rodel peske chavorenge habe....
Jekh paramichia pa jekh chejori khas baron phaka thaj chavora si lake nasul, zhi pun voj zhutij varikhas...
Jekh paramichia pa jekh magichno kuchori. Kana phenes jekh vorba perdjiol intrego kuchiori kashasa, feri te na phenesa dosta shaja kodo te shiordjiol opral....
Nalle, dada haj cigni pej si te djan ando bio. Von si te dikhen jekh filma pa mutsi, ferdi pa spöken si maj den drak ghindil o Nalle. Naj popcorn po bio? Nalle, pappa och lillasyster ska gå på bio. De ska se en kattfilm, fast spöken är roligare tycker Nalle. Och finns det inga popcorn?
Teatro si pe förskola, haj sa e dada haj deja si te aven. Nalle si te trolil. E berata Emma vi voj kamel te trolil. Sar te keren akana?
Nalle jivrar je tekkni gurk-schalij dre puan. Jo schinndar ta vartrar. Do avar tchi gurka. Aschar gurk-schalija pasch? Nalle planterar ett litet gurkfrö i jorden. Han vattnar och väntar. Varför händer det ingenting, är fröet trasigt?
Nalle ta Bästis volltrar te klättra pre sass! Jonn klättrar uchott pre pabbike-rukka. Harr ska jonn ava tele? Nalle och Bästis älskar att klättra! De klättrar högt upp i äppelträdet. Men hur kommer man ner?
Jekh baro val, jekh orange kham haj tsiriklia. Nalle si barikano mit peski tavla! Ma kana birij e mama te dikhel pe tavla? En stor val, en orange sol och fåglar. Nalle är så nöjd med sin tavla! Men när kan mamma titta på den?
Nalle, cigni pej haj e mama si te jan ka balamo te tjinen habe. Ferno si te arakhel pe sa po lil – ma kaj geli e mama? Nalle, lillasyster och mamma ska handla mat. Det är lätt att hitta allt på listan – men var har mamma tagit vägen?
Adives aschar fotbollsmatch. Nalle ta Bästis ska spekkra dre vavreste lag. Avvar fann kajj avar do baro tchirrklon kai orrlar predall planen? Det är fotbollsmatch. Nalle och Bästis spelar i varsitt lag. Men vad är det för stor fågel som flyger över planen?
Nalle ta dakrideja volltrar te dokka grejarna kabin passa stannja. Nalle volltrar te dokka do parno grej kabin. Lear lo te klappfara do parno grej? Nalle och mormor matar hästarna vid stallet. Nalle vill mata den lilla vita hästen, och tänk om han kan få klappa den?
Jekh informativno paramichia pa frukta naranca po lovari.
Jekh paramichia pa jekh gavoro. Sar te trajin e Roma pe kodo than? Thaj sar keren e manush kana kamen te trajin pe jekh lashio than?
Jekh Romani paramichia anda Tjeho pa jekh chavo khaj bushiol Cendesh. Vov arakhadjiol zungalo thaj but manush asan lestar thaj prasan les. Paramichia si po Lovaril
Jekh informativno paramichia pa frukta jagoda po arli khaj Malmö Ungdomscentral kerdas.
Jekh informativno paramichia pa frukta kiwi po arli.
Jekh informativno paramichia pa phabaj po arli dialekto.
Jekh informativno paramichia pa banana po Arli dialekto.
Jekh paramichia pa pomarandja thaj birin te shunen sostar kado frukto si shukar te hal pe. Jekh paramichia po Arli
Nalle thaj ljesko amal djan avri rachasa te dikhen pe cherhaja. Nalle och Bästis ska få vara uppe på kvällen och titta på stjärnor med pappa. Tur att de har sina ficklampor!
Avdive shunen jekh paramicha ando Polsk romani dialekt e paramicha " O Nalle mangel jekh djukol". Nalle får klappa grannens nya hund. Och passa hunden medan grannen handlar. Vilken tur!
Sar jekh dive o chave ljen pe igrachke ani shkola. Det är leksaksdag på förskolan. De leker affär med Nalles nya kulor. Men sen är den finaste kulan borta?
O Nalle thaj ljesko amal han chordane e mamaki chokolada, numa ljeski mama naj loshali so kere o Nalle... Nalle och Bästis busar med mamma och tar hennes choklad. Vilket bra bus tycker de! Det tycker inte mamma.
O Nalle djal pe dadea ko dandengo doktori, o Nalle na magol te pravol po muj, o doktori sikavol lje sar te pravol po muj. Nalle och pappa är hos tandläkaren. Först gapar Nalle, men sen vill han inte. Då får tandläkaren gapa.
Jekh paramicha ando Kaldarash dialketo "Nalle på utflykt / Nalle djal ando utflykt" te astarl machen pasho paj. Nalle ska på utflykt med mamma, pappa och lillasyster. De ska cykla till en sjö och fånga vattendjur.
O Nalle thaj ljesko dad ka mesinen duhonge muffins. Nalle och pappa ska baka spökmuffins, med vit glasyr och chokladögon. Och Nalle ska få köra elvispen!
O Nalle dikh so kerel jekh birovlji anda ljesko balkoni. Nalle upptäcker en humla på balkongen. Vad gör humlan? Och varför blir den så stilla?
Latsi dikhel e djukeloren ande peske sune thaj mangel djukelores khatar pesko dat. Lesko dat chi kamel djukelores ke djanel ke konik chi phirla lesa avral.
Jekh dej kerel sa te avel lake chavorenge mishto. Jekh paramichia khaj sikavel kodo so jekh dejori kerel thaj so nakhel te avel lake chavorenge mishto ando trajo.
Kofinka kamel te djal khaj peski mami thaj papo, feri sar te kerel kado? Birij te hural lende?
Regina chi shunel feri acharel e manushen ke ginavel lenge vusht thaj acharel e alaton. Jekh paramichia kerdi thaj skirisardi khatar e Iveta Kokyova po Lovari dialekto.
Tony kamel te makhel thaj te kerel arto. Vov si te kerel jekh makhipe thaj te phenel avorenge ande klasa pa kadi slika.
Latses si jekh maj phuri pejori, voj bushiol Roza thaj e mami sitchiarel la te phandel e shele pe papuchi. Kana e Roza djanel te phandel e papuchi kamel o Latsi te sitchiol feri vov chi birij.
Jekh paramichia pa e duj amala Zveki hem o Loki. Jekh djes perel len jekh holji thaj von chi kamen te aven maj dur amala.
Jekh Romani paramichia pa duj phenja khaj hasaren kontakto jekh kaverestar. Mama thaj tata khinel lenge jekh papegoja thaj variso kerdjiol pe.
Jekh paramichia pa jekh chej khaj khelavel e prinsos zhutimasa khatar jekh djungalo trol. Te na arakhela e Mimmi e trolosko anav musaj voj te lel les, feri voj chi kamel e trolos voj kamel e princos.
Jekh paramichia pa jekh gavoro. Sar te trajin e Roma pe kodo than?
Kofinka si jekh romani chej, voj bushiol chachimasa Sofia, laki mami phenel pe late Kofinka. Kofinka kamel te djal khaj peski mami thaj papo, feri sar te kerel kado? Birij te hural lende?
Jekh dej kerel sa te avel lake chavorenge mishto. Jekh paramichia khaj sikavel kodo so jekh dejori kerel thaj so nakhel te avel lake chavorenge mishto ando trajo.
Regina chi shunel feri acharel e manushen ke ginavel lenge vusht. Voj acharel e alaton thaj shunel ke shaj te saschiol thaj te shunel e manushen, feri sar te kerel, te acharel e manushen vaj zvieron?
Jekh paramichia pa e krtica khaj trajij tela phuv. Shunen sar trajij jekh krtica thaj so voj kerel. E paramichia si po Arli.
Jekh Romani paramichia anda Tjeho pa jekh chavo khaj bushiol Cendesh. Vov arakhadjiol zungalo thaj but manush asan lestar thaj prasan les.
Sostar soven e rom djese thaj trajin rachiansa? Si varisave armaja pe lende shutine? Jekh paramichia po Vlahitsko dialekto khatar o Janush Panchenko.
Jekh djes manglas o dat peske chaves te arakhel jekha romnia, feri o chavo mangel te arakhel jekha lashia romnia khaj birija te avel leski lashi romni.
Roza thaj Latsi djan ande bolta te khinen zelenimata thaj mandro. Von len pengi sanka thaj traden ande bolta feri o drom khere si maj pharo.
Jekh paramichia khaj si pa Rom anda Krimo pa purane vrami anda Rusia, jekh paramichia khaj vazdela tumen opre thaj kamena feri te shunen maj but!
Barilan Nalle, phenel o kumshia. Pa na buteste djas ande shkola. Vad stor du har blivit Nalle, säger grannen. Snart går du i skolan!
Nalle si te sovel khaj jekh amal, kado si angluni data khaj vov si te sovel varikhaj. Nalle ska sova hos Bästisen för första gången. Bara sova, sova, sova.
Mora si e maj phuri pzijachelka e Nalleske voj si 120 bershenge thaj jekh djes nasvajvel voj. Mora är Nalles äldsta vän. Hon är 120 år och en dag blir hon sjuk.
Nalle si pe jekh paciv leski mami perdjiol 70 bersh. Vov djanel so kerla pe thaj leske naj kado drago. Nalle är på kalas hos mormor som fyller 70 år, de kommer vilja krama honom, han gillar inte det.
Pe Nalleski ulica trajij jekh amal khaj si trine bershengo, vov kamel mindik te khelel pe khaj o Nalle. På Nalles gata bor det en kompis som är tre år, han vill alltid leka hos Nalle.
Pa na buteste avel e mami. Von chi dikhle pe chaches tela jekh intrego bersh. Snart kommer Farmor. Det ska bli kul, De har inte träffats på riktigt på ett helt år, bara vinkat genom fönstret.
Kana si mure urodziny? Kado pushel o Nalle but kurke thaj akanak si e urodziny kate! När är mitt kalas? Det har Nalle frågat i flera veckor. Och nu är kalaset här!
Nalle djukarel pe jekh pachka khatar e mami khaj voj phendas ke bishadas leske. Nalle väntar på ett paket från mormor, en överraskning har hon sagt i telefon.
Durmut trajias jekh Rom thaj leski Romni, von chi kamenas kanchi te keren feri vi kade kamnas sako falo.
Bakros dukhal o shero thaj e kokala thaj hasal thaj chi birij te djal ande shkola. Mama musaj te lel corona testa pe leste te dikhel vaj les si corona vaj trozna.
Bakro kamel te phekel jekh kolako thaj trobuj les but ingrediensi thaj zhutipe. vov kamel te phekel sar e mami feri e mami naj kote thaj kana e mama zhutij les kerel voj maj kaver sar e mami.
Jekh purani Romani paramichia pa o Rom thaj o Rashaj. O Rashaj kamel te khelavel e Romes feri o Rom lel sama kodo.
Edi si jekh chavo khaj chi acharel sa so e maj phure phenen thaj so von keren. Les si but pushimata sar thaj so thaj sostar kerel pe but buchia.
Jekh Rom si zurales bokhalo thaj jekh barvali gadji phenel ke naj la so te del les te hal. O Rom khelavel a barvala gadja thaj phenel ke djanel te kiravel zumi pa jekh melalo karfin.
Petro beshel khere ke eshkola si phandadi thaj chi djanel so te kerel. Angla kher arakhel vov kash thaj del pe ghindo te keravel peske jekh kheroro, jekh koja.
Jekh paramichia khaj sikavel sar shaj te avel ande romani kultura thaj tradicia. Franto Shavo jekh harano, godjaver shavo khaj si vi bendzalo.
Jekh klasicno fablo khatar Aisopos feri romanes kerdi kusa romano senso. Jekh levo phirel bokhalo thaj kamel te hal feri chi djanel so te hal.
Jekh purani romani paramichia khaj bushiol - Paramichia pa Sumnakuno thaj Rupuno tover. Paramichia khatar e romani arkiva pa romane paramichi anda Sumnakune paramichi so e romani redaktcia kerdas.
Janush beshel mindik khere thaj khelel pe gejmura, feri jekh djes djal vov te sitchiol godji khatar maj phure rom. Jekh paramichia khaj sikavel diferentne situatsi khaj si dragicne thaj vi komicne.
Sar si jekh trajo khaj e cvrle? So keren von sako djes? Si len buchia, vaj beshen feri khere?
Jekh romano chavo kamel te rodel jekha romnia khaj si pacivali, shukar thaj godjaver. Kado naj kade lokho sar vov ghindoj thaj kana arakhel jekha godjavera sheja musaj vov te kerel variso te lel la.
Klasicno paramichia khatar o Aisopos pa o chavo thaj o ruv pe romani chib. Gramchia cipij ke o ruv avel o ruv avel feri kana aven e manush naj chi sosko ruv. Po lovari khatar o Adam Parno Szoppe.
Jekh pilicka arakhadjiol feri chi birij te arakhel peska dejora. Shunen sar e godjaver piljicka rodel peska dejora. Jekh shukar romani paramichia po Arli dialekto e Katarina Sahiti ginavel
Vajda dikhel jekha shukara cheja khaj bushiol Ruza thaj kamel pe ande late feri chi djanel sar te kerel e Ruza te kamel pe ande leste.....
Jekh dej holjajvel pe pesko beato thaj del les armaja ke o chavo si te lel romnia anda krastaveca. Jekh romani paramichia po Vlahitko dialekto khatar Janush Panchenko.
Jekh paramichia pa jekh romani chejori khaj bushiol Jasmina. Shunen sar e vocke vakeren a Jasminasa, savi vocka si maj shuzi? Jekh paramichia po Arli dialekto khaj Romska språkcentralen kerdas.
Luludji las sama ke e vrama parudjilas thaj ke lake chave musaj te phiren ande skola. Lake chave anaen magicne buchia. Jekh paramichia po Lovari dialekto khaj o Adam Parno Szoppe.
Jekh paramichia pa jekh machi khaj rodel thaj rodel peske amalen ke chi kamel te avel korkori. Jekh paramichia po Arli dialekto khaj o Mirsad Sahiti kerdas anda Romska språkcentralen.
Sar nakhel e Aljoshaske kana dikhel jekha lisica? Thaj kon si maj godjaver lendar?
Sar si kana san grastoro thaj konik chi kamel te khinel tut thaj soha chi san kindo varikhastar? Mashkar e grast si kado jekh baro temato!
Jekh romani paramichia khaj si pa romanipe thaj jekh paramichia khaj vorbinas e Rom pasha jagh ande purane vrami.
Masha thaj e Risha si jekh traditionalno paramichia khaj si pindjardi pa intrego ljuma, shvedicka bushiol Guldlock och de tre björnarna.
Jekh paramichia pa jekh rom thaj leski godjaver bushni. O rom bishavel peske chaven te den la te han feri e bushni hohavel.
Duj romane paramichi Sosoj hem Zeljka & Duj jarcia. Pasha kodo shaj shunen so Fernando thaj Lio vakeren.
Jekh shukar parmichia khaj si pa jivendesko dyvo khaj birin te shunen sar Rom nakhen e vrama ande Rusia. Shunen sar o Drulja khelavel savoren.
Jekh edukativno paramichia sar te phenel pe pe zvireura. Butivar pushen pe e chavora khatar peske dada/deja vaj papura/mamia sar te phenel pe, pe zvierura - djur.
Kana o Daniel ushtiel ghindoj vov ke kado djes si jekh normalno djes. Feri kado djes si jekh specialno djes!!! Jekh shukar paramichia pa jekh terno chavo.
Jekh paramichia pa Bojarka thaj o Mursha kadi si jekh traditionalno romani paramichia anda Rusia khaj si shukar bute chavorenge.
Roza thaj Latsi chi birin te djukaren te aresel lende o Mikolajo e presentonca. 23 december si jekh lungo djes.
Nalle dikhel po vesh thaj kodo si leske baro thaj vi daravno thaj hucilel peske dadesko vast. Nalle tycker att skogen är stor och lite läskig. Sagan är på Lovari.
Nalles tradel sigo pe peski lisapeta thaj kamel te tradel dur. Nalles cykel är jättesnabb och Nalle cyklar runt, runt på gården. Sagan är på Lovari.
Nalles si neve shortsi thaj si te usij ando baseno feri zurales shill si. Nalle har nya badbyxor och idag ska han hoppa från kanten. Sagan är på Polsk Romani.
Nalle kamel te vazdel opre djiza kusa klotki thaj vi leska pejorake si kodo drago. Nalle älskar höga torn. Lillasyster älskar också höga torn som ramlar. Sagan är på Lovari.
Nalle kamel te djanel sa, feri te ficolij chi birij. Nalle vill kunna allt, men vissla det kan han inte. Sagan är på Arli
Del brishind? Kado si drago khaj o Nalle feri na khaj lesko dat. Regnar det? Nalle älskar när det regnar! Det gör inte Nalles pappa. Sagan är på Lovari.
Adjes thaj tehara si o Nalle khaj e Mami thaj von si te aven ande sauna. Nalle själv hos farmor, de ska basta och han har längtat efter den här semestern. Sagan är på Lovari.
Nalle Karlsson si 4 bershengo thaj kamel te kerel sa korkoro. Nalle Karlsson är fyra år och allt ska han göra själv. ” Du är stor nu” säger pappa, ”liten” säger Nalle. Sagan är på Arli
Savi chib vorbin e Rom thaj si e Romen jekh flaga? Jekh edukativno paramichia pa e rom ande Ukraina. Zhanna Danchenko anda Organizatcia Ternipe anda Ukraina ginavel kado pe Servitko dialekto.
But restriktci si ando Shvedo kado milaj thaj but chavora chi djanen so te keren penca tela kado milaj. Anda kodo kamel e Mimmi te phenel so e chavora birin te keren!
Demus si 12 bershengo thaj o Denis si 6 bershengo. Von si te vorbin pa Video-igritsa TV-Spel.
Alisa, Melisa, Viktor, Anastasia, Denis vakeren pa mobbing.
Dó hunkade je tchavo kai boddrade dri je kutti ker kettanes mé si dad å dejja. Jonn hunkade tugalle forr tchavon.
Ju passcher jå avade ju sorraleder schunnades gijepan. Fonn je vali pre glänt avade gijepan. Kanna jå avade glan surrpan kerades budan pre. Glan lesster steddrade je rannkanni rani.
Mimmi beshel khere trito kurko thaj kerel shukar patretura thaj makhel anre angla patradji, voj bishavel pala kodo peska mamake pa sms vaj pa facetime. Po Lovari
Natasha, Wasil & Gabriel phenen ar von inkrena e patradji kado bersh 2020. Po Lovari.
Dre je kutti gaav into je baro vesch jiddrade Lolle mé si romnija Manda. Jå hunkade je lattcho veschaskiro å tchakke sorralo. Saga på Svensk Romani.
Mimmi sashtiol akanak avri anda coronavirus thaj kamel te phenel sar te kerel pe te na nasvajven e chavora. Von trobun te toven peske vast! Mimmi djilabel thaj tovel peske vast.
Jekh paramichia pa jekh Rom khaj khelavel jekhe nasule sharkanijes. Jekh paramichia pe lovaritsko dialekto Adam Parno Szoppe ginavel.
Jekh klasicno paramichi pa e Loli chej so e Agnes Lakatos ginavel e paramichia pa e Loli chej po Lovari dialekto.
Jekh purani Romani paramichia pa Doja e Romani drabarni. E paramichia si ginadi khatar o Janush Panchenko.
Mimmi vorbij pa amalipe, vänskap, BFF, thaj friendemy. Sar si te inkres tut te kames te aves jekh lashio amal? Mimmi phenel tumenge ande programo.
Mimmi phirel ande skola thaj akanak dine la lektsi ande matematika thaj shvedicko chib. Lake naj kado drago feri acharel ke musaj te kerel e lektsi khere te na avel lake phares ande skola maj angle.
Roza si te sovel khaj peski mami thaj kadi rachi naj sar sako rachi. Roza chi birij te sovel thaj kado si lake phares.
Roza si jekh tsini romani tjejori, lako dant dukhal thaj voj musaj te djal khaj o dentista. Feri voj daral chachimasa khatar o dentista.
Roza thaj o Latsi si te djan ando vesh te roden mandjin. Feri so von birin te arakhen kote? Love thaj sumnakhaj vaj vesheske bajura?
Sok kodo Höstlov? Chavora naj ande skola thaj beshen khere feri soj kodo chachimasa Höstlov? Natasha, Gabriel thaj Vashil vorbin maj but pa kado.
Greta Thunberg si pindjardi krujal e ljuma thaj e Mimmi kamel te djanel avri vaj laki familja pindjarel la Greta. Shunen save atvetura voj lel pa Greta Thunberg. Mimmi thaj lake amala.
Mimmi, Gabriel thaj e Stephanie vorbin pa kasave bajura khaj vorbin e chavora khaj phiren ande skola. Socialne medi thaj bacillura. Mimmi thaj lake amala.
Gabriel thaj e Stephanie si duj romane chavora von phenen tumenge sar von dikhen po milaj thaj so von kamen te keren kana von avna maj bare. Mimmi thaj lake amala.
Mimmi nakhlas dujto klassa thaj savori shaj te aven lasa kana voj agorij kado bersh. Mimmi thaj lake amala.
5 kotor Luli kamel o Eli te avel late ande Amerika! Eli musaj te kerel phari buchi te kerel e love po biljeto. Sar avla kana vov kote aresela, pindjarla o Eli a Lulia?
4 kotor Kodo bajo parudas sa! Uni bajura si maj feder te na djanel pe maj anglal o maripe. Eli si bishado ande lageri feri varisar nakhel vov kadi vrama thaj aresel ando Shvedo, intrego vrama ghindoj vov pa Luli.
3 kotor O paji khatar e plaj Szalavan sastjardas bute manushen khatar nasvalimata thaj te kamel o Eli te sastjiol musaj vov te pel kodi paji, phenel e Luli. Lako dat bishadas vi lake biljetura ande Amerika.
Dujto kotor. Luliake dragoj te dikhel kana Eliaki dej phekel challe mandro. Voj dikhel ando suno te birij te nashel khaj o plaj Szalavan, feri o Eli nasvajvel zurales.
Eli trajij ande jekh tsino foro ande Transsylvania. Vov trenulij te nashel sigo te na astaren les e vampyrora thaj kana vov nashel lel vov sama ke si jekh djuvliori khaj nashel lestar maj sigo thaj voj bushiol Luli.
O šav holailo pe peske romni. Nas leske drago so phenelas pa leko dad. Aj či mekhla pala late te bešel o phuro rigate. Akana svako džes, džes ando džes bumbotilas leski romni pa o phuro.
Mulle Meck khidel peske aparatura, bajura, dilimata thaj filimata thaj del pe ghindo ke si te keravel jekh matora.
Sas khaj nas.... Tume birin te shunen jekh purani traditionalno romani paramichia anda Rusia khaj bushiol originalno "O-Róm te enjá koráki" E paramichia si pa jekh Rom khaj kamel pe ande jekh parni gadji, feri variso naj sar khaj trobuj kodola gadjasa.
Jekh purani klasicno paramichia pa jekh romni khaj musaj te arakhel peske chavorenge te han. Po drom dikhel la o Beng thaj vov kamel pe ande late ke e romni si kasavi shukar. Voj zumavel te nashel lestar thaj vov chi kamel te mukhel la....
O Fardi naj barvalo thaj kamel te ansurij pe a shukara princesesa thaj del pe ghindo sar te kerel te diljarel e krajes te mukhel a princesesa leske.
Pippi dikhel pe jekh kalendari ke pa na buteste perdjiol voj 10 bershengi. Voj kamel te kerel jekh paciv thaj te arakhel peske amalen. Feri so te kerel.... La naj love!
Sako djes phirel e Pippi thaj o Senjår Amår thaj rodel lake dades, feri khatik chi arakhen les. Jekh djes arakhel voj khaj o lolo trushul.
Pippi thaj Kristina thaj o Kostas kelen pe sako djes tela e milajeski feria thaj chaches si lenge mishto. Feri pa na buteste lel pe e skola thaj o milaj agorij pe.
Pippi lel e decizia ke voj si te tradel te rodel peske dades khaj si jekh kraj. Anda kodo tradel voj peska bibasa ande jekh barvalo them te kerel buchi.
Pippi trajij ande jekh gav ande Rumunia peska mamiasa. Laki mama si jekh angelo thaj lako dat hasajlas, feri univar bishavel vov vi kade love. Kam si vov jekh kraj?
Duj romane paramichi "Kana o Devel kerdja Romes" hem "Kham hem o balval" thaj e vi jekh skurto intervju kusa e terni shej e Aldjera!
O tsino kalo djukel arakhel jekh loli geshcuva khaj sikavel leske o drom khere. Feri avla leski gazda khere kana vov areslea kote? Trito kotor.
O tsino kalo djukeloro pahosajlas intrego rachi, vov si zurales bakhalo thaj chi djanel khaj te arakhel peska gazda. Dujto kotor.
Sas khaj nas, jekh tsino kalo djukeloro khaj chi daralas kanchestar thaj kanikastar.... Feri jekh djes kana sas avral peska gazdasa, pelas voj tele pe phuv thaj o kalo tsino djukeloro chi djanelas so te kerel... Angluno kotor.
Mimmaki amalni e Estele perdjiol 6 bersh thaj e Mimmi si akhardi pe paciv. Pe paciv si but chavora thaj e chavora naj mindik lashie jekh kavereske thaj but kerel pe kana si jekh chavorikani paciv.
Mimmi phirel te siciol te khelel romano khelipe thaj kado kerel voj sako kurko, feri von chi trenulij khere thaj kado diciol kana voj avel kadi data.
Adjes si e Mimmi nasvali thaj sako falo si tråkigt thaj e Mimmi chi djanel so te kerel pesa.
Jekh baro pushipe so e chavora pushen pe? Mimmi thaj lake amala vorbina pa penge sune so von kamen te aven kana avna bare.
Kon si e Mimmi thaj lake amala? Adjes birina te shunen kon voj si thaj kon si laki familja.
E paramichia si jekh romani verzia pa Törnrosa - Sleeping beuty. Michel Kaldaras ginavel kadi paramichia.
Kadi si e "romani" verzia pa Hans och Greta - Hansel and Gretel pe finladitsko chib. E Romni Tanja Lindström ginavel kadi paramichia pe finlanditsko chib.
Kadi si e romani verzia pa Kejsarens nya kläder - The Emperor's New Clothes. E paramicha "Kruloskre newe fliki" ginavel Teresa Kwatkowska.
E paramichia si jekh romani verzia pa Törnrosa - Sleeping beuty. Robert Nikolic ginavel kadi paramichia.
E paramichia si jekh romani verzia po Rödluvan - The Little Red Riding-hood. Najim Tahiri ginavel e paramichia
Mira melali si jekh Romani verzia pa e paramichia Askungen - Cinderella. E paramichia si ginadi khatar e Teresa Kwiatkowska po dialekto so Polske roma vorbin.
Elsa si te shiol khetanes shtar balvalia, feri sar te kerel kodo thaj so kodo znacil?
Parno kraj parudas pesko ghindo thaj nas dosta e lilesa thaj akanak musaj voj te skrij jekh kevnia. Feri sar kerla voj kodo? voj si feri 9 bershengi.
Elsa Laula skirisardas jekh lil thaj o Parno kraj kamlas kodo lil. Akanak si voj te dikhel peske dades thaj peske prales.
Elsa areslas khaj pesko dat thaj lako pral tela paji thaj musaj akanak te skrij jekh lil e Parne krajeske te birin von te skepin pe lestar.
Elsa djal pe mashie peske dadesa thaj peske pralesa. Hirtelen shunel voj jekh tsipipe. Lako pral mangel zhutipe...
Bibi Sofia avilas anda Finlando thaj vorbij sigo e finlandicko chib thaj mindik anel a Irmake presentura.
Juha thaj leski dej si khine pe sa kodo so si melalo avral kote khaj von trajin ando Upplands Väsby. Feri jekh rachi dikhel o Juha jekhe figuros so si ekcera chudno...
Liida rutsij pe, thaj e mama feri marel pe karfa te del gata o kheroro.
"Me kamlemas te tradav ande dzungli khaj si nasul tigri thaj ande forura khaj vorbin kaver chiba. Kadi paramichia si pa mande thaj muri amalni Eira kana ame planulisardam te tradas ando Finlando."
Andu si te dikhel peske bare idolos khaj djilabel - o rapper Cheek. Konserto si magicno thaj o Andu phenel ke vi vov si te kerdjiol jekh rapper.
Sako bersh karing o ivent mekel o Radio Romano paramichi pe romani chib.
Kraljo buzikane khanenca jekh purani paramichia anda Magiska skrinet.
Arachi line pe, but skoli ando Shvedo thaj shela ezera chavora line te phiren te sitcion ande skoli.
Sas durmut duj manush so sas zurales barvale thaj zutinas sa e chorre manushen.
Durmut kana nas komputerura thaj telefonura trajijas jekh barvalo bahtalo Grofo ande Russia...
Pytte si te tradel po treningo thaj phendas ke avla maj lashio, feri dosta phares si te avel jekh o maj lashio.
Hirtelen lel e Jupmperos jekh bari dukh ando per thaj e grastora musaj te anaven e veterineros. Pytte zumavel te anavel e veterinaros.
Jekh djes tradel andre jekh nevo grastano transporto pasha istalovo Granbacken, sikadjiol pe ke avel jekh nevo grastoro.
Pytte si za tsino pe jekh kompetitcia feri vov lel sama ke vi te si za tsino shaj te avel univar mishto.
Felicia si jekh romani tjej thaj lake naj slobodo te avel raklorenca feri voj kamlas pe ando Jannis.
Felicia hohadas pe avri po disko thaj kote hasardas voj pesko telefono.Jannis arakhlas lako telefono.
Felicia si jekh moderno princessa khaj trajij ando Rinkeby, vo phirel ande 7 klasa thaj voj kamlas pe ando Jannis.
Feliciaki mami phendas ke musaj e Felicia te acharel ke voj si jekh romani tjej thaj ke musaj te inkrel pe, vi te si lake kodo pharo.
Felicia nakhlas e 6 klasa thaj akanak lela voj te phirel ande maj bari skola.
Felicia kerdas sukseso kana djilabadas thaj manglas vi Zlatan papuchi khatar peski mami.
Felicia phirel ande skola feri naj lake drago te phirel ke acharel ke dosta khinij pe sako falo thaj phirel chores ande skola.
Felicia kamel te tsirdel pe skripka feri o problemo si kodo ke la soha naj vrama anda e but buchi so la si khere.
Felicia si jekh moderno princesa ande Rinkeby, kana voj sas tsinori mulas lako maj drago dat ande jekh vurdoneski aksidenta.
Felicia si jekh moderno princessa khaj trajij ando Rinkeby. Jekh moderno paramichia pa Cinderella khaj trajij ando jekh than ando Stockholm.
E dujto paramicia ande dujto sezono anda e sumnakune paramici - Magiska skrinet.
So té mothav tuménge? Pa rom o hohamno? Say mothos but pa lésté. Katar-godi phirelas, katar-godi źalas numa hoavélas, ay kadá aśilo-sas anavésa.
Sas kaj nas jek phuro taj godzjaver rom, taj sas les pherdo shavora. Vov traijas ande jek phagerdo kher ando wesh. Jek djes phendas peken mange jek kolako, zjav ondo drom te zarobij love.
Sas kaj nas dulmut kodoleske ande jek shukar vesh, jek romano kraj. Sas les trin tjeja. Na iva sa khade kamelas le, delas pe e tuje maj phure pejange ke vof kamlas e maj therna maj zurales.
Jekh vakti dživdinela sine jekh tagar. Thaj uzal odova ov so sine but barvalo numa sine bibahtalo sebepi so na sine ole čhave. but sastarne te dikhel soske nae ola čhave ama bizo.
Sas jekh puro thaj les sas duj shave. O jekh kamelas dopas anda pesko dadesko barvalipe thaj o dujto kamelas te avel pasha pesko dat.
Kana mulas e Boltoshesko dat ashilas les jekh muca. Ande bari briga chi dzanelas o Boltosh so te kerel peska mucasa thaj kamelas te kerel gescuvi anda leste.
E trito paramicia khatar o dujto sezono anda e Sumnakune paramici - Magiska skrinet
Angluni paramicia ando dujto sezono. Sas jokfar jekh kraj kaj sas les jekh shukar chejori so sas zurales nasvali. Feri jekh bajo birijas te zutij la. Jekh sumnakuni phabaj rupune patrenca.
E princessa kaj chumidas la zamba thaj kherdzilas lako prinso. Kathe shaj shunen e paramicha!
Shunen o 4 kotor anda e sumnakune paramici - Magiska skrinet.
Shunen e paramicia pa o Somnakuno taj o Rupuno tover.Ande kado kurko shaj te shunen kadi paramicia thaj o shavoro Lazarito Delgado inkrela o programo ketane kusa e Agnes Lakatos
Shunen e paramicia pa Ferko thaj o Aljosha
Shunen e paramicia pa e Shefkia lolje shamiasa thaj o ruv so o Veli Brijani getosardas. Thaj shunen amare romane chavoren so inkrena o programo.