Vi lyssnar efter två augusti-högtider i radioarkivet! Vilken av de festliga måltiderna väljer du?
Producent: Tommy Johansson
Feed-URL
Kryssa i valen ovan så skrivs feed-URL:en om - kopiera den sedan till din poddspelare.
Avsnitt (977)
Att gå över i augusti kan ses som en befrielse. ”Solen stinger inte längre som en ilsken geting och hjärnan skvalpar inte som smält stearin innanför huvudskålen”.
Producent: Tommy Johansson
Häng med till de gamla folkparkerna och träffa legendarer som Kalle Nämndeman och revykungen Karl Gerhard samt mer nutida artister som Lili & Susie.
Producent: Tommy Johansson
Anna Greta Wide slog igenom på 1940-talet och sålde stort, innan hon bara 44 år gammal gick bort i cancer. Men så hittades en resväska med femhundra efterlämnade dikter.
Producent: Tommy Johansson
Vi lyssnar efter somriga juliinslag i radioarkivet. Hör Tage Danielsson, kornknarren, Neil Armstrong och Ted Gärdestad.
Producent: Tommy Johansson
Liberalerna riskerar att åka ur riksdagen i årets val, men 1948 var läget ett helt annat. Folkpartiet gjorde ett succéval.
Producent: Tommy Johansson
Begreppet Ledighet kan närmas från flera olika håll i tid och rum.
Producent: Tommy Johansson
Följ med till sommarloven 1964 och 1987! Då sändes program som hitlistan Sommartoppen och barn- och ungdomsprogrammet Sega råttan.
Producent: Tommy Johansson
Vi gör några nedslag i radioarkivet och lyssnar efter juni-ljud. Som Naturmorgon från Gävle, om fisket i Hjälmaren och en total solförmörkelse 1954.
Producent: Tommy Johansson
Herrgården Harpsund i Sörmland testamenterades år 1952 till svenska staten. Där hölls möten mellan regeringen Erlander, storföretagarna och bankerna, något som kritikerna menade hotade demokratin.
Producent: Tommy Johansson
Veckans radiofynd minns tre klassiker från Radioteatern: Anne Franks dagbok, Stig Dagermans Streber och Shakespeares Mycket väsen för ingenting.
Producent: Tommy Johansson
För hundra år sedan genomfördes tidernas andra olympiad för kvinnor på Slottsskogsvallen i Göteborg. Rut Svedberg och Elsa Svensson var två av de tävlande.
Producent: Tommy Johansson
Lasse O’Månsson drev på 60-talet tidningarna Svenska Mad och Hjälp, den sjuka humorns flaggskepp. Han sände också det förvirrande och surrealistiska kvällsprogrammet Blå Tummen i radion under tre decennier.
Producent: Tommy Johansson
Hur har maj månad låtit genom åren? Vi gör nedslag i Uppsala och Linköping på 1930-talet och Wales -51. Men hör också om likvideringen av en nazistisk ledare i Prag -42.
Producent: Tommy Johansson
Under 70-talet gjorde Anders Wällhed socialreportage om heroinmissbruk. Senare mötte han artister som Cornelis Vreeswijk och Lill-Babs. Men han är också skådespelare, regissör och författare.
Producent: Tommy Johansson
I den svenska klassiska långfilmen Hets spelade Stig Järrel den sadistiske latinläraren Caligula. Manuset skrevs av en ung Ingmar Bergman.
Producent: Tommy Johansson
Vi lyssnar på några vardagliga radiosändningar från april 1971, med bland annat Maud Reuterswärd, Väderlekstjänsten och påannonsering av gudstjänst vid dagens slut.
Producent: Tommy Johansson
Det har gått 130 år sedan man började spela SM i fotboll för herrar. Så hur lät det där i början?
Producent: Tommy Johansson
Den tyske SS-officeren Adolf Eichmann ställdes 1962 inför rätta för folkmord och brott mot mänskligheten och dömdes till döden. SR-medarbetaren Göran Byttner bevakade rättegången.
Producent: Tommy Johansson
I Örebro och Kumla har det tillverkats många par skor. År 1938 fanns det hela 122 skofabriker i Örebro och var tionde invånare jobbade i skoindustrin!
Producent: Tommy Johansson
De oljeproducerande länderna i OPEC ströp oljekvarnarna och utsatte västvärlden för ett oljeembargo. Energikris och ransoneringar följde.
Producent: Tommy Johansson
Veckans Radiofynd ställer frågan om storstaden var så särskilt spännande vid den stora inflyttningen från landsbygden efter andra världskriget.
Producent: Tommy Johansson
Studentupproret vid Atens tekniska högskola i november 1973 blev blodigt. Det blev också början på slutet för den grekiska militärjuntans tid vid makten.
Producent: Tommy Johansson
Strax före mordet på Olof Palme var den interna kritiken hård mot honom och resten av partiledningen.
Tiousentals skrev under Dalauppropets krav på rättvisare politik och högre reallöner. Partiledningens avgång krävdes och fackliga företrädare lämnade partiet i protest. I den absolut sista radiointervjun med Palme, gjord av Ekots Inger Arenander den 25 februari, tre dagar före mordet, förnekade dock Palme att kritiken var riktad mot den budget som regeringen presenterat i början av året.
Så här lät det i Ekots första extrasändning klockan 01:10 1/3 1986, då svenska folket nåddes av beskedet att statsminister Olof Palme mördats.
25 april 1974 blir Portugal fritt efter 50 år av militärdiktatur. En vecka senare samlas hundratusentals människor på Lissabons gator för att fira första maj, och Sveriges Radios reporter är på plats.
Producent: Tommy Johansson
Radiofynd tittar på händelserna i Ungern 1956 när Sovjet slog ner den ungerska frihetsrevolten.
Producent: Tommy Johansson
De vinterolympiska spelens historia startade 1924 i franska Chamonix. Vi lyssnar på några minnesvärda ögonblick genom åren.
Producent: Tommy Johansson
I år har det gått 40 år sedan Olof Palme mördades. I arkivet hittar vi klipp där han pratar om diskrimineringen mot svarta i USA och om situationen för ungdomar.
Producent: Tommy Johansson
Det är i år 65 år sedan FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld dog i en flygkrasch i Ndola i Afrika. Han var på resa för att försöka få slut på inbördesstriderna i f.d Belgiska Kongo.
Producent: Tommy Johansson
Carl-Gustaf Lindstedt fick sitt genombrott i radiofarsen ”Hjälpsamma herrn”. Men, hur hjälpsam var han egentligen som ”husfader”?
1951 bjöd Radiotjänst på akustisk slapstick med stjärnskottet Carl-Gustaf Lindstedt. ”Hjälpsamma herrn” var radiofarsen som kom att bli Lindstedts stora genombrott, där han tog till vara på ljudmediets möjligheter att förstärka oljud för bästa komiska effekt. Carl-Gustaf Lindstedt axlar alltså rollen som ”husfadern”, en karl som gärna beskriver sig som huslig, men det han tar sig för mynnar så gott som alltid ut i kaos. I programmet hörs bland andra Carl-Gustaf Lindstedt. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Året är 1956 och underhållningsprogrammet ”Nu är det dags” bjuder på sketcher i radion. Hör när Ericks och Lilliecrona ”får punka” på bilen!
När skådespelarnas karaktärer tvingas stanna mitt på motorvägen under en nattlig bilkörning får de låna en domkraft av Stig Järrels och Gösta Bernhards karaktärer – som är bröder och båda heter ”Johan”. Vad får Torsten Lilliecronas roll att vilja vända hem igen efter mötet? I programmet hörs: Siv Ericks, Torsten Lilliecrona, Stig Järrel och Gösta Bernhard. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
1956 var det val i Sverige och Stig Järrel gestaltade en folkkär ensling, som hade ett lite egendomligt resonemang om rätt och fel i politiken.
Enslingen Johannes var en av skådespelaren Stig Järrels populära karaktärer. Men blev radiolyssnarna något klokare av att ta del av enslingens råd om ”rätt fel” och ”fel rätt”? I programmet hörs Stig Järrel och Gösta Bernhard. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
På 1950-talet var optimismen stor och framtiden såg ljus ut. Radiounderhållningen avhandlade människornas tro på vetenskapens framsteg – hur lät det?
Under det här årtiondet upptäcktes till exempel DNA-spiralen och de första kommersiella datorerna kom ut på marknaden. Som så ofta inom radiohumorn aktiverade man lyssnarnas och studiopublikens skrattmuskler genom att ta samtidsfenomenen till det extrema. I programmet hör vi Sickan Carlsson, Siv Ericks, Stig Järrel, Gösta Bernhard och Torsten Lilliecrona. För musiken stod Peter Sisters och Egon Kjerrmans orkester. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Det handlar om välfärdsåren, en presidentvarning, ölets frihet och fällda radioprogram.
Producent: Tommy Johansson
Hur lät det i satirprogrammet ”Dagens revy”, när samtiden präglades av bostadsbrist och äldre fastigheter som behövde renoveras?
Året är 1953 och behovet av bostäder är stort i Sverige. Det pågår massproduktion av nya hyresrätter ute i förorterna. Men äldre och nedslitna bostadshus, särskilt i innerstaden, hinner inte bli moderniserade i samma takt som förorts-lägenheterna. Dagens revys stjärntrio Sickan Carlsson, Gösta Bernhard och Stig Järrel tar sig an uppgiften att parodiskt skildra den aktuella samhällsproblematiken. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Jussi Björlings sång, Nicke Lilltroll och ”Endast Mamma är vaken” med Maud Reuterswärd. Det är några julfiranden ur Sveriges Radios 100-åriga arkiv.
Producent: Tommy Johansson
Året är 1955 och den allmänna sjukförsäkringen har nyligen införts. Radions ”Dagens revy” är inte sena med att driva med reformen – men hur låter det?
Efter tre dagars karenstid fick nu den som blev sjuk omkring 65 procent av den förlorade inkomsten. Men det fanns farhågor i samhället om att sjukförsäkringen skulle utnyttjas av inbillningssjuka och kverulanter. I en sketch ur ”Dagens revy” från den här tiden spelar skådespelaren Stig Järrel just en sådan ”låtsassjuk”, tillsammans med skådespelerskan Annalisa Ericson. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
När radiodrottningen Maud Reuterswärd var 16 åkte hennes storebror Krister ner till Spanien för att slåss på republikens sida i det spanska inbördeskriget.
Producent: Tommy Johansson
”Dagens revy” var något av nöjesvärldens nutidsskildrare. I juni 1950 fick såväl riksdagsmän som tidningsmakare en släng av sleven. Men för vad?
Det var idel celebriteter som hördes i 1950-talets mest uppmärksammade satirblandning. Sketcher blandades med kupletter och allt innehåll var hämtat från nyhetshändelser – från gårdagen, natten eller från morgonen samma dag som programmet sändes. I veckans avsnitt hörs skådespelarna Arne Källerud, Julie Bernby och sångaren Sven Arefeldt. De framför en ironisk kuplett om riksdagsmännens resa till Paris, där de bjöds på gallisk meny, och spelar en sketch om tidningsmakarnas jakt på rykande färska pangnyheter. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Fusket är väl årsbarn med lögnen. Radiofynd lyssnar denna vecka igenom några av Sveriges Radios ”fuskprogram” under de senaste hundra åren.
Producent: Tommy Johansson
På påskafton 1954 tackade Lennart Hyland och ”Karusellen” för sig – och radiolyssnarna bjöds på ett alldeles särskilt framträdande.
Finns någon som ännu minns Helfrid Lambert? Operett-och revysångerskan, som för eftervärlden nog mest är känd för att ha tonsatt ”Det var dans bort i vägen” – med text av Gustaf Fröding. När ”Karusellen” gjorde sin sista sändning bjöds populära gäster tillbaka för att göra ett sista nummer i programmet. Lambert, som vid tillfället var 85 år gammal, var en av dessa gäster. Hon sjöng sin populära visa, till lyssnarnas och studiopublikens förtjusning. I programmet hörs Lennart Hyland och Helfrid Lambert. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Sverige är åtminstone sedan vikingatiden en sjöfararnation, havsvattnet är därför vårt sanna hemmavatten. Men sjö och älvvatten betyder givetvis en hel del också.
Producent: Tommy Johansson
När Gösta ”Snoddas” Nordgren gästade Karusellen år 1952 och sjöng ”Flottarkärlek”, tog han publiken med storm. Vad var det som berörde svenskarna så?
Många minns nog ”Snoddas” medverkan hos Lennart Hyland som en av de mest berörande stunderna i programmets historia. En anspråkslös ung bandyspelare, med oskolad röst, tog ton i direktsändning och kom därefter att bli en av Sveriges mest efterfrågade artister. I veckans Radiofynd hör du Lennart Hyland, Gösta ”Snoddas” Nordgren och uppträdandet som förändrade den då 26-årige ”Snoddas” liv för alltid. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Under andra världskriget fick man i Sverige ransonera alla importvaror. Den första stora ransoneringsvaran var bröd år 1940.
Producent: Tommy Johansson
När Lennart Hyland, i januari 1954, annonserade ”Frufridagen” lät kritiken inte vänta på sig. Leken blev till allvar. Men hur gick det?
Den 24:e januari 1954 sattes som datum då tidens könsroller skulle vändas upp och ned. Mannen skulle sköta hushållet medan kvinnan i huset fick en ledig dag. Teven hade ännu inte gjort entré ute i stugorna, utan det var radions ”Karusellen” som fick svenskarna att sitta klistrade vid apparaterna. Genomslaget var stort och Hylands ord – inte sällan – ”lag”. Men just ”Frufridagen” delade landet i två läger. Företag som tillverkade färdigmat, eller diskmedel, vände sig till blivande husfäder med sina produkter – medan mindre entusiastiska mediemän skrev arga inlagor om radions ”diktaturfasoner”. Resultatet? Det får ni höra i veckans Radiofynd. I programmet hörs programledaren Lennart Hyland och artisten Povel Ramel. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Bland alla glittrande radioskärvor hittar vi en klockren bild av 1970-talet. Den skrevs redan 1964 av Werner Aspenström.
Producent: Tommy Johansson
Efter ”Lördagskväll” följde underhållningsprogrammet ”Karusellen” – och svenskarna bänkade sig framför radioapparaterna. Vad var det som lockade?
Föga förvånande var det radiomannen Per-Martin Hamberg, som legat bakom en rad av radions succéprogram genom åren, som arrangerade ”Karusellen”. Programledaren Lennart Hyland blev hela Sveriges lekfarbror, när han bjöd in både lyssnare och studiopublik till att vara med i hans olika upptåg. Till exempel uppmuntrades manliga lyssnare att åka ut till Humlegården för att byta julklapps-slips med en man från studiopubliken, i ett program från januari 1954. I programmet hörs: Lennart Hyland, Einar Eriksson och Karl-Erik Friberg. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Vid senaste sekelskiftet hoppades många på att det 21:e århundradet skulle bli kvinnans. Hur blev det?
Idag handlar det om Sveriges Radios flaggskepp, program som fungerat som kioskvältare med mångmiljonpublik under en lång tid. Som Sommar i P1, Karusellen med Lennart Hyland och Radioteatern.
Producent: Tommy Johansson
Innan ”Karusellen” bjöd Lennart Hyland på upptåg i underhållningsprogrammet ”Lördagskväll”. Hur snabbt kunde publiken räkna till 100, till exempel?
”Lördagskväll” bjöd på underhållning och sändes i radion från 1947 till 1950. Konceptet genomsyrades av en vision att överskrida sociala gränser – man ville samla en blandad men samspelt publik i Konserthusets lilla sal, varifrån programmet direktsändes. Man lockade ständigt upp publik från salongen för att delta i Hylands lekar och tävlingar. Till exempel fick tre damer visa prov på hur snabbt de kunde räkna till hundra. I veckans Radiofynd hörs Lennart Hyland, Karin Erlandsson, Inga-Britt Blark och Ebba Söderberg. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
1960, i en radiokrönika över 50-talet, fick Stig Järrel välja en sketch att spela upp för lyssnarna – som han själv medverkat i. Men vilken valde han?
Det var bland annat Tage Danielsson som producerade och ledde minnesprogrammet över det glada 50-talet. Gästen Stig Järrel var en av landets skådespelare som hade hörts som flitigast i Sveriges Radio under decenniet och fick därför välja en karaktär, som låg honom varmt om hjärtat, att spela upp för lyssnarna. Han valde den åldrande poliskonstapeln Johan Kask, som med åren börjat få lite problem med minnet. I veckans avsnitt hör ni sketchen om den gamle polisen, vilken blev mycket populär bland lyssnarna. I programmet hörs allkonstnären Tage Danielsson och skådespelarna Stig Järrel och Åke Söderblom. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
I 250 år har judar kunnat bo och verka i Sverige utan att tvingas övergå till kristendomen. Den förste personen som kunde göra detta var sigillmakaren Aaron Isaac år 1775.
Producent: Tommy Johansson
1951 levde minnet av krigets kafferansonering färskt i svenskarnas minne. Lilla varietén drog sig inte för att skämta om rädslan för fler regleringar.
Under Andra världskriget och fram till augusti 1951 rådde bland annat kafferansonering i Sverige. Bara några månader efter att ransoneringen på kaffe hade upphört gav skådespelarna Eva Dahlbeck, Åke Söderblom och Stig Järrel sig på att driva med rädslan för ytterligare en tid med tomma butikshyllor. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Idag sänder P2 det 1000:e avsnittet av Rendezvous! Musikprogrammet där Kristjan Saag sedan 2006 skapat fredagsstämning med svängiga låtar från de senaste 100 åren.
Producent: Tommy Johansson
Humorprogrammet Lilla varietén roade publiken med radioparodi. Hör när Stig Järrel och Eva Dahlbeck driver gäck med ungdomsprogrammet ”Fönstret”.
Året är 1951 och humorprogrammet ”Lilla varietén” bjöd lyssnarna på en radioparodi om Askungen, som drev med ungdomsprogrammet ”Fönstret”. I inslagets hörs skådespelarna Åke Söderblom, Eva Dahlbeck och Stig Järrel. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
30 år av arbetsfred övergavs när 5 000 gruvarbetare på LKAB i Kiruna, Svappavara och Malmberget gick ut i en s. k. vild strejk den 9 december 1969. Strejken fick stort stöd av svenska folket.
Producent: Tommy Johansson
I januari 1946 gjorde humorshowen ”Lilla varietén” succé med en sketch om att deklarera. Självaste finansministern fick sig en utskällning på scenen.
Skattetrycket var högre än det tidigare varit efter Andra världskrigets slut och det nya humorprogrammet ”Lilla varietén”, som börjat sändas i etern året innan, bjöd på en deklarations-sketch. Skådespelaren Rune Halvarsson eldade upp sig över finansminister Ernst Wigforss skattesatser och fick sig en rejäl överraskning, när Wigforss själv travade ut på scenen. Ett didaktiskt samtal utspelade sig framför mikrofonen och studiopubliken, men Rune Halvarsson såg till att få sista ordet – han bad finansministern att ”inte glömma gaget från Lilla varietén” då det var dags att deklarera. I inslaget hörs skådespelaren Rune Halvarsson, medspelaren Nils Ohlin och finansminister Ernst Wigforss (s). Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
En av de svåraste olyckor som drabbat det svenska försvaret i modern tid sker år 1940 när omkring 100 man blir beordrade att kliva på en färja som var dimensionerad för hälften. 46 personer dör.
I detta avsnitt berättar vi också om Ulvenkatastrofen 1943 och andra olyckor som drabbat Sverige under de senaste 100 åren. Producent: Tommy Johansson
1945 började ”Lilla varietén” att sändas och efter en tid föddes en ny genre i etern: Radioparodi. Minns ni sketchen ”Mor i busken”?
Lilla varietén sändes från 1945 och var ett tidigt underhållningsprogram i radio, som med åren utvecklade greppet ”radioparodi”. Sketchen ”Mor i busken” från 1951 är ett känt exempel på denna genre och driver med Sveriges Radios dåvarande fäbless för reportage om folkliga original ute i landet. I programmet hörs skådespelarna Stig Järrel, Eva Dahlbeck och Åke Söderblom. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Under fyra decennier med start på 1950 talet var Lennart Hyland Sveriges Radios mest kände medarbetare. Hans underhållningsprogram och idrottsreferat drog mångmiljonpublik.
Producent: Tommy Johansson. Ljudtekniker: Jan Olof Leandersson
Efter 680 program och 32 år sändes långköraren ”Frukostklubben” för sista gången i Sveriges Radio, på nyårsafton 1978. Kan ni gissa vilka som gästade?
Det var en rörd Sigge Fürst som tackade för sig när ”Frukostklubben” gjorde sitt allra sista program. Den sista sändningen till ära gästade populära och välkända artister programmet. Till exempel en vid tidpunkten ung och ny humorgrupp kallad ”Galenskaparna”. I programmet hörs programledaren Sigge Fürst, sångerskan Lily Berglund tillika Claes Eriksson, Kerstin Granlund och Anders Eriksson från Galenskaparna. Ljudet från avskedsföreställningen i det här programmet är hämtat från Sveriges Televisions Öppet arkiv. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Ingrid Samuelsson var pionjär för kvinnoprogram i Sveriges Radio. Hennes anslag var modernt och spände över ett brett fält. Programmen blev populära vid mitten av 1900-talet.
Producent: Tommy Johansson
Det var glädje framför mikrofonen när Sickan Carlsson firade ”Frukostklubbens” 25-årsdag. Men vad gjorde programledaren Sigge Fürst särskilt betagen?
I januari 1971 bjöds det på en stjärnspäckad sändning utöver det vanliga, när ”Frukostklubben” firade sin 25:e födelsedag. Radiochefen Otto Nordenskiöld höll tal och utbrast i ett fyrfaldigt leve, och folkkära skådespelerskan Sickan Carlsson bjöd på sin signaturmelodi ”Glittrande glad”. Sickan Carlsson och Sigge Fürst hade jobbat tillsammans i många år och i ett flertal filmer, något de avhandlade under sändningen, efter att Fürst berättat att han hade en särskild fäbless för Carlsson – inte minst på grund av hennes ungdomliga glädje. I programmet hörs radiochefen Otto Nordenskiöld, skådespelerskan Sickan Carlsson och programledaren Sigge Fürst. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
1930-tal med depression, arbetslöshet, självmord och ihjälskjutna arbetare. Ett av de våldsammaste årtiondena i Sverige.
Producent: Tommy Johansson
I januari 1961 var vissångerskan Barbro Hörberg gästartist i ”Frukostklubben”. Hon bjöd på en vemodig fransk vals, med svensk text av Beppe Wolgers.
För många är Barbro Hörberg nog mest förknippad med vemod och låten ”Med ögon känsliga för grönt”. Men hon var också en väl anlitad revyartist och arbetade ihop med humorlegendaren Povel Ramel, i hans första Knäpp upp-revy ”Akta huvet”. Tillsammans med underhållaren och textförfattaren Beppe Wolgers blev det ett flertal visor, som Barbro Hörberg tonsatte och framförde. Radiofynd-redaktionen har letat fram en idag mindre känd visa, inspirerad av en fransk vals, som Wolgers skrev svensk text till och som Hörberg sjöng i ”Frukostklubben” 1961. I programmet hörs programledaren Sigge Fürst och vissångerskan Barbro Hörberg. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Ja hur låter månaden september egentligen? I radioarkivet finns svaret.
Producent: Tommy Johansson
1956 gästade skådespelaren Stig Järrel populära ”Frukostklubben”. I en monolog signerad Hasse Alfredsson avhandlade han sitt hat mot blommor.
Succén ”Frukostklubben” var inne på sitt tionde år och gästades ofta av populära stjärnor från humorhimlen. Bland annat av skådespelaren Stig Järrel, en av 1900-talets främsta aktörer som hade en bred palett. Förutom att vara en folkkär humorist, var Stig Järrel också känd för sitt kusliga porträtt av sadistiske läraren Caligula i Alf Sjöströms dramafilm ”Hets” från 1946, skriven av Ingemar Bergman. Men i ”Frukostklubben” fanns inte ett spår av mörker. När Järrel gästade programmet, i april 1956, var det blommor som stod i fokus när han framförde en monolog av Hasse Alfredsson. I programmet hörs Stig Järrel. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Två av de mest omtyckta rösterna i Sveriges radio från 1950 talet och många år framåt var skådespelarna Margaretha Krook och Ulf Palme.
Producent Tommy Johansson.
Skådespelaren Sigge Fürst underhöll svenskarna i populära ”Frukostklubben”. Landets stjärnor gästade, liksom Kaffe-Petter. Men vem var det egentligen?
”Frukostklubben” samlade svenskarna framför radioapparaterna på lördagsmorgnar, det blev närmast en institution i folkhemmets Sverige. Första sändningen gick ut i etern 9 februari 1946 och drygt 30 år senare, på nyårsafton 1978, tackade den folkkära programledaren Sigge Fürst och alla i produktionen för sig. Än idag är det nog många som kommer ihåg signaturmelodin ”God morgon”, men hur många minns programmets maskot Kaffe-Petter? I programmet hörs Sigge Fürst, radiomannen Per-Martin Hamberg och buktalaren Curt Randelli. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
1999 var det jämt 150 år sedan Strindberg föddes. Då sändes i P1 ett Strindbergbrev varje dag hela året. 365 brev med kommentarer och specialskriven musik av Bernt Andersson.
Producent: Tommy Johansson
Sven Alhbin jobbade som storstadspolis i 45 år. Från början var han patrullerande och trafikdirigerande konstapel och slutade som polischef.
Producent: Tommy Johansson
Lycka kan definieras på många olika sätt, här följer några exempel på hur det låtit under Sveriges Radios 100 år.
Producent: Tommy Johansson
Radioarkivet ska behandlas med särskild omsorg ty det speglar, om man lyssnar tillräckligt noga, ett magiskt land.
Producent: Tommy Johansson
Kvinnor som jobbade på fäbodar kallades för fäbodjäntor eller säterjäntor. Många av dom hade fantastiska sångröster, en av dom mer berömda var Karin Edvards.
Producent Tommy Johansson. Ljudtekniker Jan Olof Leandersson.
För 80 år sedan provsprängdes den första atombomben i USA. Atomåldern hade sett dagens ljus. Ett tag arbetades det till och med på en svensk atombomb, men planerna lades ner under tidigt 60-tal.
Producent: Tommy Johansson. Ljudtekniker: Jan Olof Leandersson.
År 1938 infördes två veckor betald i Sverige. Redan på 1940 talet fanns så kallad husmorssemestrar, något som bland annat kvinnorna inom jordbruket kunde ta ut.
Producent: Tommy Johansson. Ljudtekniker: Jan Olof Leandersson.
Sveriges Radios olika program där lyssnarna medverkade via telefon blommade ut på 1960 talet. Telefon i radio blev en ögonblicklig succé.
Producent: Tommy Johansson. Ljudtekniker: Jan Olof Leandersson.
Ett land av yttersta misär och fattigdom. Så beskrev radiojournalisten och författaren Lubbe Nordström Sverige när han 1938 gjorde sin berömda resa genom Lort-Sverige.
Producent: Tommy Johansson. Ljudtekniker: Jan Olof Leandersson.
Skådespelaren Sigge Fürst underhöll svenskarna i populära ”Frukostklubben”. Landets stjärnor gästade, liksom Kaffe-Petter. Men vem var det egentligen?
”Frukostklubben” samlade svenskarna framför radioapparaterna på lördagsmorgnar, det blev närmast en institution i folkhemmets Sverige. Första sändningen gick ut i etern 9 februari 1946 och drygt 30 år senare, på nyårsafton 1978, tackade den folkkära programledaren Sigge Fürst och alla i produktionen för sig. Än idag är det nog många som kommer ihåg signaturmelodin ”God morgon”, men hur många minns programmets maskot Kaffe-Petter? I programmet hörs Sigge Fürst, radiomannen Per-Martin Hamberg och buktalaren Curt Randelli. Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg
Vi gräver i radioarkivet och hittar midsommarberättelser från Polen 2006, en tom västkuststad 1970 och Sven Jerring som besöker försvarsmaktens kvinnor som arbetar på midsommarafton.
Producent: Tommy Johansson. Ljudtekniker: Jan Olof Leandersson.
I deckarparodin Herr Hålms öden och Angantyr kunde vad som helst hända. Povel minns tillbaka ett halvt sekel senare.
Povel Ramels betydelse för radiohumorn inte går att överskatta. Hör mer om hans vindlande artistliv i programserien AproPovel som ligger i appen Sveriges Radio. Povel Ramel-sällskapet: ”Hösten 1950 drabbades radiolyssnarna åter av den Ramelska crazyhumorn, i form av deckarparodin Herr Hålms öden och Angantyr. Seriens författare var Povel Ramel, Roland Eiworth och Sten Kärrby, med Roland Eiworth som regissör. Povel stod för originalmusik och vistexter. Huvudpersoner i Ramels detektivbyrå var, förutom Povel själv, Brita Borg och Martin Ljung. Bland övriga medverkande märktes Jan Molander, Ulf Peder Olrog, Oscar Rundqvist, Bengt Widner, Susanna Ramel, Karl-Arne Holmsten, Gösta Thersérus, Hanny Schedin, Gunnar Fellenius, Monica Nielsen, Bo Schedin, Ejnar Haglund, Curt Eiworth, Bertil Perrolf, Öllegård Wellton, John Botvid, Börje Mellvig och Alice Babs. Ja, man fick nästan uppfattningen att alla stod i kö för att få en liten roll i den Ramelska farsserien. När det gäller det musikaliska så var Allan ”King” Johansson orkesterledare ihop med kända jazznamn som Gösta Törner, Sven Hedberg, Casper Hjukström, John Jändel och Gösta Hedén.” I inslaget: Mysteriet med de åldriga pepparkakorna ur ”Kanske en deckare: Herr Hålms öden och Angantyr”, 1950 ”Povel i bitar” från 1967. klipp ur ”AproPovel”, av Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002. Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
På 1950-talet steg två nya typer av köpmän fram i Sverige: KappAhls Per Olof Ahl som sålde kvalitetskappor som alla hade råd med och Ingvar Kamprad som sålde billiga möbler.
Producent: Tommy Johansson. Ljudtekniker: Jan Olof Leandersson
Povel Ramel laddade om med ett nytt metahumorsammelsurium av olika ledtrådar och villospår, helt i crazyns anda i deckarparodin ”Herr Hålms öden och Angantyr”
Povel Ramel-sällskapet förklarar: Hösten 1950 – två år efter ”Johan Blöth” – drabbades radiolyssnarna åter av den Ramelska crazyhumorn, i form av deckarparodin Herr Hålms öden och Angantyr. Denna gång blev reaktionen inte riktigt lika våldsam. Serien ansågs vara mera styrslad. Diggarna njöt likväl i fulla drag, precis som fallet var med ”Johan Blöth”. Seriens författare var Povel Ramel, Roland Eiworth och Sten Kärrby, med Roland Eiworth som regissör. Povel stod för originalmusik och vistexter. Huvudpersoner i Ramels detektivbyrå var, förutom Povel själv, Brita Borg och Martin Ljung. Bland övriga medverkande märktes Jan Molander, Ulf Peder Olrog, Oscar Rundqvist, Bengt Widner, Susanna Ramel, Karl-Arne Holmsten, Gösta Thersérus, Hanny Schedin, Gunnar Fellenius, Monica Nielsen, Bo Schedin, Ejnar Haglund, Curt Eiworth, Bertil Perrolf, Öllegård Wellton, John Botvid, Börje Mellvig och Alice Babs. Ja, man fick nästan uppfattningen att alla stod i kö för att få en liten roll i den Ramelska farsserien. När det gäller det musikaliska så var Allan ”King” Johansson orkesterledare ihop med kända jazznamn som Gösta Törner, Sven Hedberg, Casper Hjukström, John Jändel och Gösta Hedén. I inslaget: Kanske en deckare: Herr Hålms öden och angantyr, 1950 klipp ur AproPovel, av Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002. Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Hundra år av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.
Efter andra världskriget och långt in på sjuttiotalet har Sverige en rekordartad tillväxt. Företagsvinster och löner steg mycket snabbt och landet moderniserades i grunden.
Producent: Tommy Johansson
Povel Ramels reseskildringsparodiska nonsenshumorthriller ”Jakten på Johan Blöth” 1948 retade publiken till vansinne. Kan du höra varför?
Povel Ramel-sällskapet förklarar: Radioserien hade som inspiration den serie musikkomedier som hette ”Road to …” med Bing Crosby, Bob Hope och Dorothy Lamour. I ”Johan Blöth” innehades huvudrollerna av Povel själv (”Bing”), Egon Larsson (”Bob”) och Brita Borg (”Dorothy”). Som författartrio fungerade Povel Ramel, Roland Eiworth och Sten Kärrby, med Roland Eiworth som någon slags regissör och ordningsman. Povel skrev naturligtvis visorna som förekom i serien, och de musikaliska effekterna leddes av William Lind. De som medverkade i övrigt var bl a Martin Ljung, Hanny Schedin, Bengt Widner, Sven-Arne ”Bagarn” Henning, Curt Eiworth, Ragnar Falck, Roland Eiworth, Sten Kärrby, Gunnar Fellenius, Diana Miller, Alice Babs och Flickery Flies. Dessutom förekom en hel rad gästartister, som Anna-Lisa Söderblom, Max Hansen, Ejnar Haglund, Sune Waldimir, Thor Modéen, Sven Arefeldt, Yngve Stoor. Med: Brita Borg, Egon Larsson och Povel Ramel. Och många många fler. I inslaget: Jakten på Johan Blöth, serie i fem delar med premiär 21 sept 1948 Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
I det sista FFFF 1951 fick träblåsarna Casper Hjukström och Nils Blücker i orkestern ta plats, men inte för att spela... Möcket nyje! Möjet nycke. Nycköt meje!
Casper Hjukström och Nils Blücker hade en jargong där de vände bakochfram på ord och Povel Ramel gav dem i uppdrag att mot gaget av en lunch skriva ihop en sketch. Medverkande: Povel Ramel, Casper Hjukström, Nils Blücker, Brita Borg, m fl, Kapellmästare: Allan Johansson. I inslaget: Föreningen för flugighetens främjande - Ragabangzingbom, 24 januari 1951 Radiofyndsredaktör: Magnus Berg Så här presenterades programmet i Röster i Radio 1951: Föreningen För Flugighetens Främjande presenterar Ragabangzingbom. En kusimalisk stödiorarning kroven och skimponerad av Remel Pavol. Vedmerkande: Brotta Birg, Sasanna Rumel, Birbro Rallhemsdotter-Vrak, Ravel Pomel, Ljurtin Mang, Fellar Gunnenius, Wid Bengtner fledmera samt Killan ”Jong” Ahansson och hans ratmiska ryvarbönd. För rigén svarar Reland Oiworth. På menyn: · sårklappa med framlikadeller (klarsoppa med lammfrikadeller) · pattsoppa med könkakor (köttsoppa med pannkakor) · patronklimmon · nykräkta koftor med dicke myll · tokladskjorta med gräspad vidde · fansaksgröt · barberad flamcembert · När man sitter med avecen lägger man på Månsongsschaneten av Hedwig van Båtluven. · Gillar man inte klassiskt kan man ta Bruvestaforsens as med Kallarbo Julle.
Under OS i München 1972 skedde en terrorattack där palestinska terrorister trängde in i OS-byn och mördade israeliska idrottsmän. De olympiska spelen stoppades, men bara för ett dygn.
Påsken 1967 blir musikern Tommy Rander bestulen på en låda sprit av inga mindre än Rolling Stones. När han tre år senare jobbar för Sveriges Radio använder han detta för att få intervjua sångaren Mick Jagger.
Producent: Tommy Johansson
Våren1947 hade Povel Ramel förädlat formen för föreningen för flugighetens främjande med en radiopjäs som får förhinder... Hur ska det går för Johannes?!
Medverkande: Povel Ramel, Hanny Schedin (i pjäsen), Alice Babs, Brita Borg, Calle Reinholdz, Irma Burgman, Qvitt Holmgren (presentatör), Bengt Widner, Ivan Berg, m fl, kapellmästare: Allan Johansson, regi: Per Martin Hamberg, I inslaget: Föreningen för flugighetens främjande - Sol- och vårflugor, 2 maj 1947 Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Förste mejeristen Roland Gringo läser sin vinnande dikt Livsminnen, men vem vinner tävlingen ”Vem är flickan med Frågeteckensrösten?
När Föreningen för flugighetens främjande med Povel Ramel spelades in 1946 kunde man ana hur crazyhumorn lurade bakom ridån. FFFF var kompisgänget som Povel Ramel fick att växa från privata improvisationslekar till stort underhållningsprogram med premiär i maj 1946. Och med i FFFF i allra första programmet hade Povel Ramel: Alice Babs, Christin Reinius, Brita Borg, Gunnar Fellenius, Bengt Widner, Martin Kåge, Rolf Alexandersson, Anders Berg. Regi: Per-Martin Hamberg I inslaget: Föreningen för flugighetens främjande - en musikalisk radiostörning, från 10 maj 1946. Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Badortskulturen i Sverige började redan på 1780-talet i Strömstad. Vi dyker ner i hälsobringande saltvatten, solbad av medicinska skäl och uppiggande vinterbad.
Producent: Tommy Johansson
Alf Sjöberg regisserade under ett drygt halvsekel 138 föreställningar på Dramaten, 18 filmer, och 183 pjäser för Radioteatern.
I programmet ”Alf Sjöberg och mikrofonens force” av Magnus Berg från 2003, får vi följa och återuppleva denne rastlöst nydanande och ständigt föränderlige scenkonstnär i arkivmaterial, pjäsutdrag och intervjuer.
I början av 1950-talet byggdes de första moderna förorterna i Sverige, områden i storstädernas ytterområden med hög standard som stolt visades upp vid utländska statsbesök.
Producent: Tommy Johansson
Föreningen För Flugighetens Främjande var kompisgänget som Povel Ramel fick att växa från privata improvisationslekar till stort underhållningsprogram med premiär i maj 1946.
Och med i FFFF i allra första programmet hade Povel Ramel: Alice Babs, Christin Reinius, Brita Borg, Gunnar Fellenius, Bengt Widner, Martin Kåge, Rolf Alexandersson, Anders Berg. Regi: Per-Martin Hamberg I inslaget: Föreningen för flugighetens främjande - en musikalisk radiostörning, från 10 maj 1946. Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Vid Valborg och första maj brukar vi ha fått vår i nästan hela landet. Vi tittar tillbaka på några av de senaste hundra årens Valborgsmässoaftnar i landet.
Producent: Tommy Johansson
Över 1,1 miljoner människor mördades av nazisterna i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. I mitten av 1960-talet gjorde Sveriges Radios Maud Reuterswärd en resa till dödslägret.
Producent: Tommy Johansson
Revytidningen Taggen var politisk samtidsaktuell och vass satir efter förebild av den tidens standup – ”living newspapers” och gavs på Nya Teatern i Stockholm i början av 1940-talet.
Stig Järrel övertalades att spela revy, trots att han hade ett rätt digert schema…. Månadens magasin direktsändes från 1939 den sista lördagen i varje månad under åtta år fram till 1947. I inslaget: Ur ”En herre med svans” på Blancheteatern i Stockholm. Månadens magasin 27 april 1940. Text av Kar de Mumma (Erik Zetterström), sång: Anna-Lisa Baude. Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Hundra år av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.
Hör om hur vi firat påsk genom åren, från påskeld på Rönnäng på Tjörn 1936 till jakt på påskägg i Sundsvall 2024.
Producent: Tommy Johansson
1940 fyllde Evert Taube 50 år och hyllades i Månadens magasin. Potpurri på hans visor med finurlig text av Kar de Mumma och sång av Anna-Lisa Baude.
Månadens magasin direktsändes från 1939 den sista lördagen i varje månad under åtta år fram till 1947. I inslaget: Ur ”En herre med svans” på Blancheteatern i Stockholm. Månadens magasin 27 april 1940. Text av Kar de Mumma (Erik Zetterström), sång: Anna-Lisa Baude. Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
I slutet på april 1945 höll Nazityskland på att rasa samman inför de allierade arméer som trängt djupt in i Tyskland från öster och väster. Den 8 maj är freden slutligt vunnen i Europa.
Producent: Tommy Johansson
Månadens magasin direktsändes från 1939 den sista lördagen i varje månad under åtta år fram till 1947.
Gösta Knutsson uppfann i sin undanskymda radiotjänstfilial i en uppsaliensisk universitetskällare en rad succéer, ofta frågesportprogram som Vem vet vad, Våga vinn, Knepiga klubben, Brokiga blad – men också Månadens Magasin, stilbildande med sin blandning av reportage, kåserier - och ofta sketcher, som den här skottårsdagen 1940. Inte sällan smög man in mikrofonen på revyer som här i en beredskapstypisk substitutsketch med Stig Järrel 1942. I inslaget: Skottårssketch 1940 Substitutsketch med Stig Järrel 1942. Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Hösten 1942 sker en vändpunkt i andra världskriget när Sovjet segrar över Hitlers 6:e armé vid Stalingrad. Det blir en av världshistoriens blodigaste och våldsammaste drabbningar.
Uppskattningsvis förlorade de två stridande parterna upp mot två miljoner man under de nästan sex månader som slaget om staden varade. Tiotusentals civila dödades. Producent: Tommy Johansson
”Grammofontragedi” av Karl Axel Arvidsson och Manne Berggren, legendariska radiopionjärer, om det som bokstavligen fanns i luften – i etern.
Ett associativt collage med ljudliga readymades, - alltså ett slags dåtidens memes - en språklek, kanske sprungen ur andra världskrigets urholkning av ordens betydelser och valörer. Kanske känner någon igen sig idag. Och helt säkert känner man igen frön till kommande humorister. I inslaget: ”Bör detta sändas i radio en gång till?” från 1946. Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Den 1:a september 1939 invaderade Nazityskland Polen. Två dagar senare förklarar Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Andra världskriget var ett faktum.
Under brinnande världskrig 1943 insåg överste Cyrus att den största faran för fosterlandet inte var fienden utan tristessen. Den skulle nedkämpas medelst humor.
Ordern uppfattades och verkställdes av Staffan Tjerneld och Per-Martin Hamberg.Bland fältartisterna fanns Charlotte Wessman med artistnamnet Helen Jackson. I inslaget: Kafé Två kanoner från 1943. Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Vårdagjämningen den 21 mars 1936 sände Sveriges radio från fyra olika platser i landet för att ge bilder om hur långt våren kommit i landet.
Reportrar fanns på plats i Norrbotten, Skåne, Ostkusten och på Västkusten, härifrån fick dåtidens radiolyssnare varierande vårglimtar. Producent: Tommy Johansson
På minutens mindre kända anfader var Oförberedda talares klubb som bildades 1940 som direktsändes från Uppsala. Klubbmästare var Gösta Knutsson.
OTK återkom i omgångar och säkert inspirerade till det idag mer kända forumet för oförberedda talare - På minuten som kom på slutet av 60-talet. I inslaget: Oförberedda talares klubb, i Honnör för lyssnarna 1941 Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Sedan 1930-talet har Sveriges Radio haft utsända i krigszoner och konfliktområden. Den 11 mars 2014 mördades en av dessa i tjänsten i Kabul. Reportern var Nils Horner.
Två andra krigskorrespondenter som hörs i dagens avsnitt är Barbro Alving från spanska inbördeskriget och Olle Tolgraven från Vietnamkriget. Producent: Tommy Johansson
Grönköpings veckoblad grundades av Hasse Zetterström, krönikör som ”Hasse Z”, och han hade en tydlig idé om meningen med Grönköping.
Det svenska Grönköping är en skrattspegelminiatyr av Sverige, med en humor som förebådade störtfloden av ”sjuk” eller kryptisk eller crazy eller ironisk humor – Monty Python, tidningen Mad, och Hemma hos och Hassan i radio, och så Killinggänget, Varanteatern, Konstab för att bara nämna några. I inslaget: ”Svenskt skämtlynne genom tiderna” med Hasse Zetterström 1938 Månadens magasin med Hasse Zetterström om Grönköpings Veckoblads 25-års jubileum 1941 Månadens magasin från Grönköping 1946 Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Den 4 oktober 1957 börjar rymdåldern med en rivstart. Sovjetunionen skjuter upp den första satelliten, Sputnik 1, i en omloppsbana runt jorden.
Mycket förändrades med Sputnik 1, inte minst inom ungdomskulturen där rymdresor och rymdsound snabbt blev aktuella. Producent: Tommy Johansson
Grönköpings riksskald Alfred Vestlund förkroppsligades 1933 av Nils Hasselskog, som ofta medverkade i radio med sin akademiska nonsenshumor.
Nils Hasselskog var folkskollärare och författare, tillika flitig skribent i Grönköpings Veckoblad. Begreppet Grönköping etablerades 1895 av Albert Engström i skämttidningen Söndags-Nisse, och blev snabbt ett allmänt öknamn för den svenska självgoda småstaden och dess mentalitet. I inslaget: ”På mors dag” av Alfred Vestlund 1933 föredrag av Alfred Vestlund om Inspiration 1935 Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Den 2 maj 1960 avrättades 38-årige Caryl Chessman i San Quentin-fängelset i Kalifornien, dömd för att ha kidnappat två kvinnor. Under sina tolv år i fängelset skrev han flera böcker och skapade en debatt om dödsstraff.
Producent: Tommy Johansson
Som rundradions utsände reste Edvard Persson runt 1933 och besökte den ordvitsande postmästare Brunander i Grönköping, det svenska fiktiva skrattspegellandet.
Begreppet Grönköping etablerades redan 1895 av Albert Engström i skämttidningen Söndags-Nisse, och ”Grönköping” blev snabbt ett allmänt öknamn för den svenska självgoda småstaden och dess mentalitet. Sedan 1902 har staden en egen tidning - Grönköpings veckoblad - som snabbt blev tongivande i dåtidens humorsverige. I inslaget: ”Grönköpingsmikrofonen är nyfiken” 1933 Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Det är juni månad 1958 mitt i välfärdslandet Sverige. Under Fotbolls-VM på hemmaplan slår vi de regerande världsmästarna Västtyskland i semifinalen. Och kyrkomötet beslutar att tillåta kvinnliga präster.
”Vårat gäng” – revyn som från premiären i januari 1939 blev braksuccén som blev ett fenomen som från -41 turnerade på scen.
I inslaget: ”Sex minuter med Vårat gäng” från 1941 av Jokern /Nils Perne/, Sven Paddock /Sven Karlsson/ med Micke Alw, Åke Johansson, Kay Hjelm, Britt Nilsson, Maj-britt Nilsson, Lill-arne Söderberg och hans Swäng-Gäng Radiofyndsredaktör: Magnus Berg Sjung med! Vårat gäng Jojje, Valle, Birre, Kalle, dom i tian Sven, som är på femtinian Greta, Ulla, Marianne och Anna-Klara Dom kan svara på: Var i stan här finns det än, rätta klämmen och så den bästa sammanhållningen Jo, i vårat gäng Var finns grabbarna som kan Göra swing av ”lossa sand” Benny Goodmans överman Jo, i vårat gäng Ta nu bussen ifrån slussen Till kvarteret, där du ser ett Gäng med takter, dessa trakter Gillar säkert ni som vi Här finns kåkar med tulpan Svenne Bergqvist bäst på plan Bästa utsikten i stan Och så vårat gäng Var finns ... (Scat Song) ... jo i vårat gäng Var finns grabbarna som kan ... (Scat Song) ... av lossa sand Benny Goodmans överman Jo, i vårat gäng Ta nu bussen ifrån slussen Till kvarteret, där du ser ett Gäng med takter, dessa trakter Gillar säkert ni som vi Där finns kåkar med tulpan Svenne Bergqvist bäst på plan Bästa utsikten i stan Och så vårat gäng
Bilismen fick en rekordartad utveckling i Sverige efter andra världskriget. På ett enda år ökade antalet personbilar med över 150 procent, och snart var vi biltätast i Europa.
De kommande tjugo åren byggdes många mil motorvägar i södra och mellersta delen av Sverige, men inte hela landet fick ta del av vägutbyggnaden. Producent: Tommy Johansson
1936 inackorderades de svenska radiolyssnarna hos Familjen Björck, som sändes i 128 episoder fram till 1943.
Familjen var den svenskaste av dåtidsidealens familjekonstellationer: med ingenjör Gösta Björck, fru Karin Björck som var hemmafru, barnen Greta och Ville som gick i läroverk, och så husan Hulda. I inslaget: Familjen Björck spelades av Frida Winnerstrand som makan och modern, Olof Winnerstrand som familjens överhuvud, Bill Jansson och Lisbeth Bodin som barnen, samt Gull Natorp som hembiträdet Hulda, Manus: Alice Svensk, produktion Lars Madsén Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
När kriget tagit slut återupptogs de Olympiska sommarspelen. Sveriges Radio storsatsade och sände varje dag. På plats fanns den lite trötte veteranen Sven Jerring och de fräsche nykomlingen Lennart Hyland.
Nog älskar vi våra programpresentatörer, men här verkar det ha blivit för mycket av det goda med både Manne Berggren och Henrik Dyfverman framför mikrofonen 1944 och total förvirring kring tablån...
I inslaget: Hallåmännen Manne Berggren och Henrik Dyfverman i Kabaret Kanariefågeln 1944 med sketchen ”Radioprogram i fickformat”. Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Det legendariska programmet Tio i topp sändes mellan 1961–74. Ett hitlisteprogram där ungdomarna fick bestämma. Och när Beatles slog igenom världen över märktes det självklart på listan!
Producent: Tommy Johansson
Kabaret Kanariefågeln var ett av radions första återkommande underhållningsformat. Konferencier Hjalmar Meisner ledde premiären 1932.
I inslaget: Knutte Knopp trakterar den trendiga saxofonen i Valse Vanité Valdemar Dalquist läser sin dikt Klasskillnad, Karl Gerhard sjunger sin sång ”En doft ifrån den fina världen”. Radiofyndsredaktör: Magnus Berg
Den 22:a november 1963 mördas USA:s president John F Kennedy när han färdas i en öppen bil genom Dallas. Två dagar senare skjuts den misstänkte mördaren Lee Harvey Oswald ihjäl i direktsändning.
Arne Thorén som jobbade för Sveriges Radio i New York var snabbt på plats nere i Dallas och hans bevakning av de dramatiska dygnen blev minnesvärd. Morden i Dallas upprörde inte bara allmänheten i USA utan även den svenska. Producent: Tommy Johansson
Efter komikerparet Ludde och Rulle kom två nya kärleksfulla kontrahenter i svensk radio, och det blev knappast de sista.
I inslaget: Ludde och Rulle med Ludde Gentzel och Rulle Bohman med manus av Kar de Mumma. 1931. Eric Abrahamsson som Pessimisten, Ludde Gentzel, med manus av sportreportern Helge Härneman. Programmet fick på 40-talet en gång i veckan hela landet att stå stilla. 1938. Trädgårdsdags (1979-2004) med Ulf Schenkmanis och Lars-Eric Samuelsson, här från 10-årsjubileet 1989. Redaktör: Magnus Berg
Den 1:a januari 1925 sker Sveriges Radios första sändning och det stora namnet blev Sven Jerring. Han gjorde det mesta som ”hallåman”, bland annat Barnens brevlåda och idrottssändningar.
Även småbarnsmannans Beda Hansson gjorde sin första arbetsdag på Sveriges Radio den 1 januari 1925, som vaktmästare och allt-i-allo i Göteborg. I klippet hör du henne berätta om hur det var. Producent: Tommy Johansson
Farbror Sven (med Barnens brevlåda) återberättar hur han fick ett infall 1925. Personan Efraim Alexander han uppfann blev ett av de första återkommande humorinslagen i radio. För jämnt 100 år sen!
Klipp ur ”Radiotjänst 15 år - Vår stämma i etern - en jubileumskavalkad” 1939 samt ”Efraim Alexander som juniorboxare” 1936 med Sven Jerring, Nils Jerring, Nils Hultgren, Ragnar Falck, Carl-Otto Sandgren Redaktör: Magnus Berg
För jämnt 50 år sedan spelade Bibi Andersson i Ingmar Bergmans uppsättning av Shakespeares ”Trettondagsafton” på Dramaten.
Shakespeares ”Trettondagsafton” - är en komedi om förväxlingar och kärlek, där Bibi Andersson spelade Viola som med sin tvillingbror Sebastian lider skeppsbrott. Viola klär ut sig till man, Cesario, och tar tjänst hos hertigen Orsino som hon blir kär i. Orsino älskar grevinnan Olivia, som i sin tur blir förälskad i Cesario, som alltså egentligen är Viola. Olivias uppblåsta förvaltare Malvolio spelad av Jan-Olof Strandberg luras att tro att Olivia älskar honom genom ett falskt brev. Och utstyrd i löjliga kläder som Olivia avskyr börjar Malvolio bete sig alltmer bisarrt enligt instruktionerna, och han fängslas som galen. När tvillingbror Sebastian plötsligt dyker upp blir det om möjligt ännu mer förvirrat. Innan allt reds ut och slutet blir gott och allt gott på ett shakespeareanskt vis. Men vad har allt detta med Trettondagsafton att göra? Jo förr firades julen av med karneval, då man klädde ut sig, och tjänstefolk fick under en dag rätt att hunsa och lura sitt herrskap. Redaktör: Magnus Berg
Under många år var Maud Reuterswärd värd för radions uppesittarkväll ”Endast Mamma är vaken.” Galaxens Jacob Dahlin lovsjunger Carola i Galaxens julspecial på åttiotalet.
Bertil Perrolf faller i gråt då Jussi Björling sjunger ”O Helga natt”. Och dessutom ett utdrag ur Sonja Åkessons drama om jularna förr med Sif Ruud. Radiohistoria med jultema varvat med julmusik från programmet ”Nu var det jul igen” med Christofer Murray.
Om den största satsningen i svensk film dittills, ”Fanny och Alexander”, med 140 skådespelare och ett tusental statister. Filmen beräknades kosta 30 miljoner kronor, och Jörn Donner, chef för Filminstitutet hade lovat Bergman att han skulle fixa kosingen utomlands.
Alla andra filmer måste under tiden för inspelningen av ”Fanny och Alexander” göras utomhus. 1976 hade Ingmar Bergman hämtats av polisen, och fick frågan om allt gammalt groll är glömt.”Vilket groll? Jag hoppas att skattemyndigheten också har repat sig”, sa Bergman på den välbesökta presskonferensen 1980. Reporter var Jarl Alfredius för Ekot.
Musikern Stina Nordenstam för ”På tiden” tidigt 1990-tal. Det är P3:s Fredrik Grundel som träffar Stina Nordenstam för ett samtal om drömmar, textrader och snusande. Och om koncentrationen inne i distraktionen.
10 december 2024 kl 21 sänds i P2 en legendarisk konsert med Stina Nordenstam från Fasching i Stockholm 1991.
Ja, så enkelt är det, åtminstone för författaren Olov Svedelid, som bjudits in av Qui Nyström till programmet Bokbiten för unga lyssnare 1991.
I inslaget hörs Peder Falk läsa ur Skjut kungen av Olov Svedelid i Bokbiten med Qui Nyström 1991. Det här radiominnet önskades av Sofia Gallagher. Har du ett radiominne du vill återuppleva? Skriv till radiofynd@sverigesradio.se Redaktör: Magnus Berg
I det omåttligt populära familjeprogrammet Karusellen har Lennart Hyland gjort ett fynd och har en överraskning...
Jussi Björlings far David hade avgörande betydelse för Jussi och hans bröder Olle och Göstas utveckling till sångare. De framträdde 1915-26 i den ensemble som han kom att kalla Björlingkvartetten. 1919-21 turnerade de från kust till kust i Amerika. Har du ett radiominne du vill återuppleva? Skriv till radiofynd@sverigesradio.se Redaktör: Magnus Berg
1971 satte sig finansminister Gunnar Sträng och pratade i 3 timmar med lyssnare. Det var en tid med skenande priser, prisstopp, kreditstopp - finansministerns politik var som sitt efternamn.
Har du ett radiominne du vill återuppleva? Skriv till radiofynd@sverigesradio.se Redaktör: Magnus Berg
En tidig decembermorgon 1983 rullade grävskoporna in i Borås stadspark för att riva den gamla teatern från 1873, trots starkt motstånd från många boråsare. Janne Josefsson direktrapporterade.
Har du ett radiominne du vill återuppleva? Skriv till radiofynd@sverigesradio.se Redaktör: Magnus Berg
Önskefynd: Ur den moderna klassikern: ”Vi som planerar tågtrafiken” - en text- och musikkomposition av Malin Skjöld och Tommy Nilsson – även känd under artistnamnet Galento. Från 1998.
Programmet finns utgivet som musik om du vill höra hela. Det här radiofyndet önskades av Jonny Gustafsson. Har du ett radiominne du vill återuppleva? Skriv till radiofynd@sverigesradio.se Redaktör: Magnus Berg
Radiofynd encore: Efter förra veckans önskefynd om Signe Bergman fyndade vi detta om de många årens kamp innan kvinnlig rösträtt infördes i Sverige 1921. Motståndet kom från såväl kvinnor som män.
Redaktör: Rigmor Ohlsson.
Önskefynd: Rösträttspionjären Signe Bergman intervjuas av Maj Ödman 1959 jämnt 40 år efter att Sveriges kvinnor fick rätt att välja och väljas.
Det här radiofyndet önskades av Gilla Mittelton. Har du ett radiominne du vill återuppleva? Skriv till radiofynd@sverigesradio.se Redaktör: Magnus Berg
Nu blir det åka av - ut i rymden med racern i 3000 knops fart i en serie för pojkar och flickor från 1963 med Peter Schildt - före målbrottet - i titelrollen.
Det här radiofyndet önskades av Björn Carneholm. Har du ett radiominne du vill återuppleva? Skriv till radiofynd@sverigesradio.se Redaktör: Magnus Berg ”Pelle på planetfärd” av Georg Eliasson i regi av Allan Rune Pettersson med musik av Jerry Högstedts ensemble - från 1963, då man gjorde en nyinspelning av serien från 1951. Medverkande Peter Schildt (Pelle), Britta Brunius, Ragnar Falck, Ingvar Kjellson och Hans Lindgren.
Önskefynd: Börje Ahlstedt gjorde huvudrollen i Sandro key-Åbergs Den dagen då Andersson kunde flyga i regi av Jörgen Cederberg, och musik av Lasse Werner och Christer Boustedt 1976.
Inslaget önskades av David Eric Nilsson. Har du ett radiominne du vill återuppleva? Skriv till radiofynd@sverigesradio.se Redaktör: Magnus Berg Den dagen då Andersson kunde flyga av Sandro Key-Åberg, regi: Jörgen Cederberg, Musik: Christer Boustedt, Lasse Werner. Medverkande Börje Ahlstedt, Yvonne Lombard, Bengt Eklund, Nils Eklund, Jan Blomberg, Helge Skoog, Gunilla Olsson, Ingrid Boström, Ivar Wahlgren, Lena Dahlman, Björn Gedda, Peter Harryson
Önskefynd: John-Erik Elmberg sjunger fågelmelodier och berättar om riter på Nya Guinea, där han lärt känna hemligheterna hos ”Paradisfågelns folk”. Från 1950.
Inslaget önskades av Lisen Elmberg. Har du ett radiominne du vill återuppleva? Skriv till radiofynd@sverigesradio.se Producent: Magnus Berg
Önskefynd: Landets firade primadonna Hjördis Pettersson läser Bo Setterlinds saga om Rosen och koskiten i Frukostklubben med Sigge Fürst i januari 1975.
Inslaget önskades av Birgitta Brunberger. Har du ett radiominne du vill återuppleva? Skriv till radiofynd@sverigesradio.se Producent: Magnus Berg
Önskefynd: Hon var en av sin tids stora personligheter som drog intelligentian till Torups slott i Skåne, nära vän med Selma Lagerlöf. Anders Österling kom förbi med inspelningsapparaten 1936.
Inslaget önskades av Jan Erkinantti. Har du ett radiominne du vill återuppleva? Skriv till radiofynd@sverigesradio.se Producent: Magnus Berg
Önskefynd: Den mångårige radiomannen Janne Lundvall berättar om sin småländska hemby medan snälltåget passerar. Den försvinner bort förfärande fort.
Programmet sändes första gången 1987. Producent: Karsten Thurfell.
Thomas Mann fick Nobelpriset i litteratur 1929 men fem år tidigare kom den ut, romanen Bergtagen, om ingenjören Hans Castorp som besöker sin kusin på sanatoriet Berghof. Det blir en vistelse på 7 år.
Det existerar inga sådana tidsenheter som veckor i sanatorievärlden. Castorp har fått en egen fläck på lungan. Vi hör Henrietta Hultén samtala med regissören Staffan Roos inför radioteateruppsättningen av Bergtagen med bl.a Pontus Gustafsson och Anita Björk 1999.
I den legendariska serien ”Du, vänner” möter Beppe Wolgers skådespelaren Ernst-Hugo Järegård 1974.
"Det är väl framgångstänkandet, tyvärr", svarar Ernst-Hugo Järegård på frågan om vad som driver honom. "I en småstad vill man vara bäst, men det var delvis beroende på att jag var sämst." Det handlar också om status och konsten att lyckas och misslyckas.
I ett program om understrykningar visar skådespelaren Rolf Skoglund hur han arbetar med texter, att han strukit under alla ord i Erik Lindegrens Mannen utan väg.
”Jag minns när jag kommer till vissa ställen att här har jag varit”, sa han 2007. Och som bonus läser han Bellmans ”Charon i luren tutar”.
I den allra lika överraskande serien ”Du-plattor” åker Beppe Wolgers båt och träffar en orakad man på däck, Sten.
Det är på Queen Elisabeth, Beppe har vunnit 78 000 på Täby och ska äntligen åka jorden runt. Något måste väl ändå hända en före 40?
På 1920-talet tillbringade den tyske satirtecknaren Georg Grosz somrarna på den tyska ön Rügen med vänner och sitt ritblock. Serietecknaren Max Andersson berättar mer.
Konstnären George Grosz förknippas med stilriktningen Den nya sakligheten i 1920-talets Tyskland. Han målade storstadens nattliv, de som skott sig på kriget och borgarklassens självbelåtenhet. 1933 lämnade han Tyskland och hans verk brändes samma år på nazisternas bokbål. Detta är et klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.
Författaren, journalisten och debattören Sven Stolpe vistades efter andra världskriget i Paris, upptogs i katolska kyrkan och inledde arbetet med sin famösa avhandling om drottning Kristina.
Här berättar han om sin återkomst till den franska huvudstaden efter ferier i provinsen den heta sommaren 1955.
1984 debuterade den då 22-åriga Mare Kandre med den prosalyriska ”I ett annat land” och blev geniförklarad. Hon var också konstnär och musiker, sångare i ”Global Infantilists.”
Vi hör Göran Willis intervju henne i "Cult" 1984 och de pratar bland annat om videoanläggningar, ett skapande på liv och död och varför författare behövs i ett samhälle: "Om vi inte hade konstnärer skulle vi inte veta något om människors drömmar och innanmäten."
Biologen, zoologen och forskningsresanden Sten Bergman var en flitig gäst och föreläsare i Sveriges Radios program i fyrtio år.
Här beskriver han sin färd upp på det japanska berget Fujis topp i ett skolradioprogram 1962.
Efter andra världskriget öppnade sig världen och den unga Birgitta Stenberg gav sig ut och hamnade så småningom på Rivieran.
Mer än trettio år senare skrev hon "Kärlek i Europa" - som blev en frigörelsens bibel för en hel generation. Här berättar hon om att sova på stranden, om att skriva sig ut ur jobbiga minnen, och om att använda hotellgardinen som klänning på casinot i Cannes. Detta är klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.
Barbro Alving om att vara krigskorrespondent. Hon berättar om den amerikanske kollegan Webb Miller som dog av melankoli över vår tid.
”I found no peace” hette hans bok om sitt yrkesliv. Det stod en aura av ensamhet omkring honom, och han dukade under av att stå i ett nu som är destruktivt, säger hon i radioessän. Hon liknar också reporteryrket vid att vara som en turist, man kan alltid ge sig iväg.
Frank Heller var under 1900-talets första hälft landets mest framgångsrika underhållningsförfattare, men sällan hörd i radio. Ur ”Resa i Schweiz” läste han dock för Radiotjänst.
Gunnar Serner, som Frank Heller egentligen hette, inledde sin karriär som rekordung fil doktor i Lund för att därefter fly landet efter en svindlerihärva som ledde till några år som äventyrare på franska Rivieran och i London. Den tillvaron kom att bli ämne för hans romaner som gjorde omedelbar succé, och inkomsterna därifrån hjälpte honom att gottgöra sina synder. Han tillbringade dock större delen av sitt liv utomlands, mestadels på franska Rivieran och danska Bornholm, och han hördes sällan i radio. Reportageboken Resa i Schweiz blev hans sista.
Två favoriter från förr dyker upp till midsommarveckan. Elvis Presley beger sig till Eskilstuna för att se nässlorna blomma och poeten Sonja Åkesson läser sin katalogdikt ”Sommarräkning”.
Vi hör ett utdrag ur "Elvis Presley och årets svenska högtider", en fiktiv resa av Karsten Thurfjell från 1998 och Sonja Åkesson ur "Poesikapellet" - lyriska musikaliska improvisationer från 1972.
Cornelis berättar om koncentrationen och rytmen när en visa blir till och läser sin första dikt som publicerades i BLM, Bonniers Litterära magasins debutantnummer 1963.
Lars Gunnar Erlandsson lyssnar till den rörlige trubaduren i ett radioprogram från 1967, andra delen.
Han hade vid försvinnandet en lätt läderjacka, vit skjorta utan slips, ca 180 lång, 110 kilo.
Lars Gunnar Erlandsson lyssnar till den rörlige trubaduren som berättar om sin barndom och sjunger sin första låt: Häst på taket, William.
Marianne Höök och Lars Forssell om författaren Pär Rådström 1965 och vi hör honom själv om när han kom till Paris första gången 1946: ”Jag var ett av många hår i Jean-Paul Sartres raggiga svans.”
Avsnitt ur minnesprogrammet ”Pär Rådström, femtiotalet, några människor och några visor” och en inspelning med Rådström själv från 1950-talet.
Elegans och stepp är två ord som hänger samman med danslegendaren Fred Astaire. Vad var det som gjorde honom unik? Per Feltzin går till arkiven.
Fred Astaire levde 1899-1987 och var aktiv i över 75 år, medverkade i dussintalet musikaler på scenen, 31 musikalfilmer främst på 1930-talet plus många andra filmer som skådespelare. I ett utdrag ur Klassikern om Fred Astaire gjort av P2:s Per Feltzin, hör vi bland andra dansaren Karl Dyall.
I programmet ”Skivsamlaren, forum för diskofiler” berättar Olle Adolphson om sin första inspelning från Medborgarhuset, och hur det kommer sig att hastigheten på skivan går för fort.
Han väljer också den visa han vid tillfället är mest nöjd, eller snarare minst missnöjd med. Programledare är Robert Rönnström.
En 25-årig Lars Norén om sin roman ”Biskötarna” som utspelar sig bland utslagna människor i Stockholm den heta sommaren 1969.
Det är den första begripliga, läsbara bok du har skrivit, säger reportern Gabriella Garland inledningsvis. Jag tröttnade på friheten i det gamla sättet att skriva, svarar Lars Norén, jag ville följa deras sätt att prata och agera. Begränsningen gjorde den lättläst. Om det minutiösa insamlandet av fakta säger han att han måste spärra sin fantasi då och då. Jag tror det var lycka över att jag klarat mig som gjorde att jag skrev den här boken, säger han.
Det har varit en kall vår, och radions småländske redaktör Jan-Erik Anderbjörk introducerar författaren Elin Wägner, som vid 62 års ålder utnämnts till ledamot i Svenska Akademien.
Elin Wägner var ständigt beredd att belysa olika samhällsfenomen, och med ett solitt rykte som besvärlig moralist kunde hon hårdhänt vrida och vända på det mesta, även sin egen roll som uppburen författare, idealist, kvinnosakskämpe, opinionsbildare och debattör.
Besök på en lanthandel som lånar ut böcker 1972.
Och på biblioteket i Aspudden 1994 kan bibliotekarien Kristina Slotte se på låntagarna vilken bok de behöver just nu. I reportaget ”Två liter mjölk och en Fogelström” från 1972 medverkar bl.a. Monica Adamsson, Gudrun Granåsen, Margareta Sjögren och biblioteksbesökare.
Ibland blir man förälskad i inledningen till ett radioprogram från förr. Här möter en vilsen Beppe Wolgers skådespelaren Harriet Andersson på en tågstation i Paris.
Serien "Du plattor" sändes några år i skiftet sent 60-tal och tidigt 70-tal. Detta avsnitt med Harriet Andersson är ett makalöst exempel på gestaltad på plats-radio, "om hur en sak blev en helt annan".
Våren 2024 skulle Lena Nyman ha fyllt 80 år. Vi återvänder till kultserien ”Du vänner” där Beppe Wolgers möter henne 1975.
Lena Nyman berättar hur hon är som skådis och hur hon lärde sig stå rakt och avspänt på scenen och vad hon mest hoppas på. Och varför det är viktigt att titta på teater.
1965 minns Honorine Hermelin och hennes syster Carin långfredagens påskeldar och apelsiner och vad filosofen Sören Kierkegaard ansåg om barn som gick i kyrkan.
VI hör också ett påskaftonsrim av poeten Harriet Löwenhjelm. Honorine Hermelin var rektor på Kvinnliga medborgarskolan och Carin Hermelin redaktör för tidskriften Tidevarvet.
Om inspelningen av filmen Ronja Rövardotter 1983 i skogarna i Dalsland. Hör vad Astrid Lindgren tycker om filmens rövare och varifrån uttrycket ”far åt pipsvängen” kommer.
Utdrag ur programmet ”Vi var där” av Håkans Sandblad från 2007. Vi hör Hanna Zetterberg, som spelar Ronja, författaren Astrid Lindgren och regissören Tage Danielsson. Det kom att bli hans sista film och Astrid Lindgrens sista bok.
Operatenoren Jussi Björling har varit död sedan 1960 men han är alltid aktuell. Vi hör en intervju från 1951 om nymodigheten LP-skivan och så sjunger han ”Till havs” på torget i Borlänge.
Per Lindfors intervjuar Jussi Björling nyss hemkommen från Amerika. Och så en upptagning från Jussi Björlings Torg i Borlänge där han står staty.
”Min utopi” hette ett radioprogram där ledamöter av PEN-klubben 1944 berättar var och närhelst de hade velat leva.
På en knastrig inspelning hör vi författaren Moa Martinson drömma om det tjugoandra århundradet.
1946 kom Stina Aronson hyllade roman ”Hitom himlen”. Vi hör Sara Lidman berätta om hur hon av den lärde sig att det är lika spännande ”hur det är” som ”hur det går” när man skriver.
Och om Stina Aronsons stränghet, och blixtblå blick bakom rökslöjorna. Uppläsare: Fille Lyckow och programledare Erik Jansson ur Vägen till Sanningslandet från 1978.
Poeterna Maria Wine och Rut Hillarp intervjuas på en fest om 40-talets litteratur.
Är du en sån där fyrtiotalist som man inte begriper frågade många Maria Wine. Hon minns Erik Lindegren som skrev Mannen utan väg om natten. Rut Hillarp ångrar på 80-talet att hennes 40-tals dikter förgudade mannen. Ett program av Claes Hoogland.
Året är 1959. Arne Eriksson är på besök hos Max von Sydow i hemmet på Kungsgatan i Malmö, för att få svar på frågan om skådespelandets drivkrafter.
Varför går man till teatern, varför väljer man ett fritt yrke? säger Max von Sydow och tänder en cigarrett. För att försöka finna något som man tycker sig sakna....jag var väldigt blyg som ung och försökte kompensera det. Det finns korta stunder av triumf också, säger han.
1980 slog Bob Marley sitt eget publikrekord på Gröna Lund då över 30 000 personer kom för att lyssna på honom. Vi hör ett kortreportage av Stina Lundberg.
En av dem som var där var musikjournalisten Dotun Adebayo som året efter Bob Marleys död 1981 gjorde ett minnesprogram över Bob Marley i P3.
För 25 år sedan fick poeten Bruno K Öijer Sveriges Radios Lyrikpris.
Katarina Wikars och Lise Indahl träffade honom för Lyrikmagasinets räkning och frågade bland annat: När förstod du att du var poet och är det sant att du aldrig har skrivit en rad i dagsljus? Och Bruno K Öijer svarar att det nog var i 5-årsåldern som han kände att han inte ville tillhöra det här samhället. Och att dagen är en tid av utplåning, kalkbrott, torrt.
Några klipp ur P3-programmet Rockers där Staffan Hellstrand möter Joakim Thåström, sångare i Imperiet
Ekon och sanningar från en mytomspunnen värld. Om förväntningar, Kriget med mig själv och framtiden för Imperiet.
I en debatt på Kulturhuset i Stockholm 2002 om ”Det mest förbjudna” förklarar filmregissören Vilgot Sjöman för programledaren Henrik Tideman varför det inte går att tala om det mest förbjudna.
Vilgot Sjöman skulle ha fyllt 100 år 2024. Han regisserade filmer som väckte moralisk panik och/eller blev föremål för censur som ”491”, ”Tabu” och Nyfiken Gul”. I radioinslaget är han på tvärs med både ämnet och medierna.
I radioprogrammet ”Guld i mund” intervjuar Peter R Meyer författaren Alexander Weiss 1977 om Uppvaknanden.
Alexander Weiss skulle ha fyllt 100 år 2024. Han var yngre bror till dramatikern Peter Weiss och hans aforismsamlingar med titlar som Negationer, Ekvationer, Positioner kan man idag hitta på antikvariat.
Redaktionens favoriter: serietecknaren Joakim Pirinen förvandlad till Evert Taube beställer nyårssupé på Gyldene Freden och ett utdrag ur ”Du nyår, du kan väl ringa nån gång?” från 1964
Vi hör Beppe Wolgers försöka sig på Tennysons "Nyårsklockorna" i "Du nyår, du kan väl ringa nån gång?" av Britt Edwall från 1964. Inslaget med Joakim Pirinen sändes nyårsafton 2008 i "Himlen svider av fyrverkerier".
Ulf Örnkloo träffar Dagmar Lange i Nora i Bergslagen och talar om att vara vaken om natten. Och meningen med pusseldeckaren är att underhålla och att luras, säger hon.
Maria Lang var Dagmar Langes alias. Hon var en av Sveriges mest lästa författare på sin tid. Hon skrev deckare med pusselelementet i centrum och berättar här vilken som är hennes allra bästa.
Filmkritikern Lars Lönroth berättar om Tolvskillingsoperans premiär 1928 i Berlin och några försök att filmatisera den, först 1931 i regi av G.W. Pabst.
Brecht inledde process då filmbolaget ville ändra i hans manus. Tidigt sextiotal blev den åter film av Wolfgang Staudte, en film Lars Lönroth inte uppskattar. Vi hör också Brecht sjunga och Sammy Davis Jr och Lotte Lenya. Ur Kulturradion Brecht 100 år!!! I filmens svekfulla värld från 1998.
I Kulturnytt 1993 sjunger Karsten Thurfjell en konstrecension kompad av Fredrik Wadström.
Måleriet fick en renässans på 80-talet och priserna rakade i höjden. Karsten Thurfjell har i postmodernismens anda tröttnat på en tysk konstnär som gjort sitt måleri till manér. Ett avsnitt ur ”Klassiska kulturbråk: om postmodernismens intåg”, också det av Karsten Thurfjell.
1979 kom den då 24-årige författaren Stig Larssons debutroman ”Autisterna” ut. Den markerade en övergång mellan 70-talets realistiska litteratur och postmodernismen.
2004 begav sig Kulturredaktionens Louise Epstein och Marie Lundström hem till författaren på Lilla Essingen i Stockholm. Hur snabbt hade han skrivit den? Varje kapitel tog två timmar, säger Stig Larsson. Håller den fortfarande? Det finns ett flow och en auktoritet i språket, säger han.
Debutdiktsamlingen ”En tatuerad dams memoarer” kallades surrealistisk och fick lysande recensioner men det blev ingen uppföljare. Margareta Renberg var då 29 år och bildkonstnär.
Poeten Erik Fylkeson utnämnde den i efterskott till 70-talets bästa svenska diktsamling. Vi hör också en intervju av Kerstin M Lundberg från 1974. ”Det blir snömos om man försöker skriva om trevliga saker.” Margareta Renbergs andra diktsamling ”Tröst för ett tigerhjärta” publicerades postumt 2009.
Ulf Lundell släppte sin första skiva ”Vargmåne” 1975. Då var han 24 år gammal och tyckte att det var ganska kul att reta folk genom att ha ring i örat.
Året efter kom hans roman ”Jack” som med tiden skulle anses vara 70-talets viktigaste generationsroman. Reporter i inslaget var Mats Hådell.
Sommaren 1950 hälsar radiojournalisten Åke Falck på hemma hos Gunnar Ekelöf i vad poeten kallar ett gammalt ruckligt hus på Hölö.
Han försöker arbeta men är för orolig. Temat är siesta men Gunnar Ekelöf har aldrig ägt en hängmatta men fallit ur en väns. Han drömmer dock om ett spartanskt inrett rum med en hoprullad hängmatta och en resväska.
I makarna Zorns testamente står det att hundarna ska få nytt vatten varje dag. Anders och Emma Zorn hade under årens lopp hela tjugotvå stycken som nu ligger begravda utmed staketet.
Intendenten Ylva Fahlberg på Zorngården i Mora säger att det ska kännas som ett levande hem där något hela tiden pågår och inte som ett museum. Fortfarande dukas det för middagsgästerna med sommarservisen på sommaren och med Rörstrands Flytande Blå resten av året. Kulturredaktionens Katarina Wikars besökte Zorngården en decemberkväll 2016.
Vi hör en intervju med den unge författaren Jon Fosse från Kulturnytt 1997 och redan då hade han skrivit i 20 år. Att skriva skriva så sant som möjligt om den lilla gruppen är mitt jobb, säger han.
Det var Anneli Dufva som hade träffat honom och vi hör också en kort uppläsning ur Fosses roman ”Morgon och kväll” ur Boktornet, om fiskaren Johannes som möter sin vän Peter på stranden. Översättare är Urban Andersson. Radiofynd avslutas med ett klipp ur en senare intervju där Jon Fosse säger sig var enäldre man som lärt sig leva med sin olycka.
Kulturredaktionen Mattias Berg berättar om när Svenska Akademien 1949 inte kunde enas om en Nobelpristagare i litteratur, drabbades av fruktbart tvivel över vad som är värt något i längden.
Den chilenska författaren Gabriela Mistralsfår 1945 det första Nobelpriset i litteratur efter kriget. Och allting tycks nu förändrat i skuggan av Förintelsen och Bomben. Ställt under stark existentiell vånda, tvivel och tvekan. Vad är en människa? undrar författaren Primo Levi. Att skriva poesi efter Auschwitz är barbari, säger den tyske filosofen Theodor Adorno 1949. Den 3 november samma år, 1949, kommer också nyheten i Ekot. ”I år utdelas inget Nobelpris i litteratur. Och motiveringen är i all korthet den att ingen av årets kandidater har kunnat samla den absoluta majoritet som enligt stadgarna fordras för att priset ska utdelas.” Och kanske kan man se Svenska Akademiens historiska beslut 1949 som ett slags avgörande ögonblick. Att man inte längre kan vara lika säker på att man har överblick. En symbolisk och faktisk kontrollförlust. Men fortfarande tycks Akademien mest se vita västerländska män. Till exempel den amerikanske författaren William Faulkner – som till slut blir den som får 1949 års Nobelpris, ett år i efterskott. Och ännu är det långt till en varaktig förändring av värdeskalor och hierarkier. Efter Gabriela Mistral kommer det till exempel att dröja över 20 år tills nästa kvinna får Nobelpriset i litteratur – den tysk-svenska författaren Nelly Sachs 1966. Men kanske är ändå Akademiens oenighet 1949 ett första litet frö av den nya tiden. Av fruktbart tvivel över vad som faktiskt är värt någonting i längden. På det invanda kvalitetsbegreppets egen kvalitet. Gabriela Mistrals dikt lästes av Märta Ekström.
”Han hade dragit sig undan till en bistro på vänstra stranden tillsammans med Simone de Beauvoir. Sartre tände lugnt en cigarett i väntan på ostbrickan och förklarade att han inte ville ha pengarna.”
Det rapporterade Magnus Faxén för Ekot på plats i Paris. Jean Paul Sartre var filosofen som skrev pjäser, den metafysiske romanförfattaren. Inget händer just utom att människan kommer till insikt. Han var alltid på resa mellan kongresser och konvent, omprövade ständigt sina åsikter. Men kanske är han för all framtid fixerad i ett 70-tal han inte kan bli fri från.
I programmet Idolmusik berättar Abba-medlemmen Agneta Fältskog för Per-Eric Nordqvist om hur hon skapar sin egen musik och om vilken musik hon helst själv lyssnar till.
1980 intervjuade P3:s legendariska radiomakare Fredrik Grundel Ingmar Bergman om film som bruksvara och att vara samma lilla skit vid varje filminspelning.
Vi kommer också att höra regissörens legendariska magkurr och får höra närmare om de gigantiska resurser inspelningen av ”Fanny och Alexander” tog i anspråk.
Stig Dagerman var född 1923 i Älvkarleby. Året innan han dog 1954, 31 år gammal, gör han denna inläsning om en hektisk natt på en tidningsredaktion.
1953 tolkade tolv författare syner och stämningar under ett dygn i Stockholm. Vi hör Stig Dagerman skildra nattstämningen på en tidning i Klara. ”Har jag kastat ett telegram som kan förändra världen?” Han var förutom författare också en tid kulturredaktör för Arbetaren, där han också in i det sista skrev sina Dagsedlar.
2023 är det 100 år sedan författaren Norman Mailer föddes i Brooklyn.
Han var ständigt i blåsväder med sina samhällskritiska romaner och gift sex gånger. Skrev om Vietnamkriget, boxning och Jesus. I detta Radiofynd hör vi Ulrika Knutsson utnämna hans första roman ”De nakna och de döda” till den bästa och Bodil Malmsten 1985 utbrista att Mailer inte skriver böcker längre - han skriver maskin. Själv ser han sig som den eviga lärlingen i en intervju i Kulturfönstret med Lars-Göran Bergquist från 1978. Uppläsare: Frej Lindqvist.
2023 är det 100 år sedan författaren Maria Gripe föddes i Vaxholm.
Vi hör henne i ett radioinslag från 1968 prata med en ung flicka om sina böcker "Julia och nattpappan" och "Pappa Pellerins dotter" om försvunna pappor och om att komma från skogen till stan.
Regissören William Friedkin är mest känd för sina banbrytande 70-talsfilmer French Connection, Exorcisten och Fruktans lön.
Filmkritikern Ronny Svensson gjorde 2002 ett "Klippt & Skuret" om William Friedkin, "En värsting i Hollywood" - om hans inspiration av fransk femtiotalsfilm och och hans minst sagt okonventionella regimetoder där han inte skonade någon.
Vad gör man egentligen när man repeterar? 1982 intervjuades Inga Landgré om sitt arbete som skådespelare i programmet som hette just "Om skådespelarens arbete".
Det var i samband med Unga Klaras uppsättning av "Undejordens leende" av Lars Norén i regi av Suzanne Osten som Inga Landgré berättar att en regissörs uppgift är att ingjuta mod, om publikens roll och hur man närmar sig en roll. Och om vad hon trodde om teatern som ung elev på Calle Flygares teaterskola. Programmet var gjort av Elisabeth Frick och Kent Hägglund 1982.
1988 intervjuades den irländska sångaren, musikern och aktivisten Sinead O'Connor i "Avsminkat" om debutalbumet "The Lion and the Cobra", som hon också producerade.
Jag gör skivor för mig själv, inte för för att tjäna pengar, sa hon, musikbranschen bygger på oärlighet. Texter vill hon inte prata om, hon sjunger dem för sig själv. De kan betyda något helt annat för dem som lyssnar. Reporter: Mikael Castro-Ohlsson.
Det är sommaren 1964 och radions Kerstin M Lundberg har kastat sig ut till Arlanda för att intervjua den celebra sångerskan.
Även Carl Gustaf Lindstedt i nöjesronden ”Kabaré Sommar” är på fötterna.
Svenska turistföreningens kontor i Stockholm tar under semesterveckorna i juli 1946 emot tusen frågvisa besökare om dagen. Radions reporter Lars Madsén följer frågandet.
Lars Madsén verkar också ha smugit in några av sina egna frågor för att presentera reportagen i programmet Månadens magasin, och ur detta får vi höra Britta Brunius intervjua en känd modeexpert om sommarens trender på badstranden.
Kan man lära sig simma via radion? Radiotjänst gör i alla fall ett försök att göra folket mera simkunnigt med hjälp av kaptenen Erik Thor.
Placera er med fritt svängrum med armarna. Sträck armarna framåt. Pekfingrarna ihop. Ett-två-tre-fyr.
Radiofynd faller baklänges ner i en svunnen tid, då danske resekungen Simon Spies sa sig vilja göra människor lyckligare. Det var förövrigt han som uppfann restresan.
Författaren Monika Fagerholm filosoferar över hedonismen och vi hör också Anita Björk läsa ett litet stycke ur en novell av Herta Müller. Detta är några klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.
Det är lätt att falla ner i Beppe Wolgers genreöverskridande serie "Du-plattor!" från sent 60-tal.
I denna del åker Beppe båt efter att ha vunnit pengar på Täby galopp och träffar en man som heter Sten på däck och lyssnar på hans livshistoria. De andra avsnitten i serien har varit möten med kulturpersoner men är detta istället ett radiodrama? Den som medverkar förutom Beppe är skådespelaren Lars Ekborg.
I radioprogrammet Du-plattor! träffar Beppe Wolgers här konstprofessorn Ulf Linde, för att spisa jazzplattor och tala om livet och lyckan i att spela vibrafon.
Hur kan man vara lycklig när man spelar? Man gör vad man vill, svarar Ulf Linde, man möter omvärlden som man har den inom sig själv. Världen är inte en stor gnällig moster, man står ut med den när man skapar.
"I huvet på en gammal gubbe"räknas som Sveriges första animerade långfilm, 50 av 77 minuter var helt animerade. Muraren Johan på ålderdomshemmet tänker tillbaka på livet.
I Biodags intervjuas filmens skapare Hasse Alfredsson, Tage Danielsson och Per Åhlin. Han arbetade i två år med animationerna och anledningen till att filmen inte blev dyrare var, säger Hasse Alfredsson, att Per Åhlin i stort sett arbetade gratis.
"Självbiografi" är en av poeten Sonja Åkessons mest kända dikter, som börjar "Jag lever ett lugnt liv i närheten av tunnelbanan". Man ska dock inte se den som en hemmafrus självbiografi.
Den skrevs som replik till den amerikanske poeten Lawrence Ferlinghettis långa dikt femtiotalsdikt "Autobiography" men istället för en man som likt Ikaros flyger för nära solen har vi här en kvinna som skyndar hem för att inte bränna vid potatisen. Ur radioarkivet bland andra Sonja Åkesson, Ingrid Hiort af Ornäs och Carl Magnus von Seth.
”Hon satt i sin soffa som på en tillfällig järnvägsstation.” Så beskriver Sonja Carlberg i Bokfönstret sitt besök hemma hos den danska författaren Tove Ditlevsen i Köpenhamn 1975.
Tove Ditlevsen har fått en litterär renässans, inte minst genom återutgivningen av självbiografierna Barndom, Ungdom och Gift. Här säger hon att ingen har haft en lycklig barndom och berättar också att man kan läsa nyckelromanen Vilhelms rum som ett kärleksbrev riktat till en enda människa. Vi hör också delar av den nekrolog Tove Ditlevsen skrev över sig själv.
1984 kom Mai Zetterlings självbiografi Osminkat ut. Hon var skådespelaren som for till Hollywood och sen slog igenom som kontroversiell filmregissör med "Älskande par".
"En av de mest ambitiösa debutfilmerna sedan Citizen Kane" skrev en brittisk kritiker om den. Här kallar hon Hollywood en fruktansvärd håla och berättar om Ingmar Bergmans skära flanellpyjamas. I "Osminkat"sparar hon allra minst sig själv, gudskelov har jag självironi, konstaterar hon, det är för roligt, livet. Hör en intervju ur Kulturnytt av Maarja Talgre från 1984.
Målaren Oskar Bergman (1879-1963), aktuell på Thielska galleriet, var på sin tid en av landets mest välkända och folkkära konstnärer, med sina detaljrika landskap. Men hans röst saknas i radioarkivet.
Dessutom var han en sällskapsbroder med stort umgänge och många uppmärksammade utställningar. Så varför fastnade han inte på band? Vi hör gode vännen Per-Erik Lindorm berätta varför, intervjuad av Folke Olhagen 1980. Ett radiofynd av Karsten Thurfjell från 2022.
1963 sändes en serie radioprogram av och med inredningsarkitekten och journalisten Lena Larsson, gestaltad och infallsrik konsumentjournalistik - muntrationer kring köp, slit och släng.
I detta avsnitt som också blev det sista filosoferas det om begreppet släng tillsammans med intendenten på Moderna Museet Pontus Hultén och författaren Stig Claesson, "Slas".
1963 sändes en serie radioprogram med inredningsarkitekten och journalisten Lena Larsson, gestaltad och infallsrik konsumentjournalistik - muntrationer kring köp, slit och släng.
Lena Larsson om mellanordet "slit", varför vi köper något och hur vi blir mer självkritiska. Det handlar om en rörelse från det ena till det andra, och konstnären Carl Fredrik Reuterswärd läser om kor som rör sig och de fetaste av flugor.
1963 sändes en serie radioprogram med inredningsarkitekten och journalisten Lena Larsson, gestaltad och infallsrik konsumentjournalistik - muntrationer kring köp, slit och släng.
Detta avsnitt som utspelar sig i en ekande tom lägenhet handlar om trettiotalets kaktusar, första hemmet och vad en frysbox egentligen kan tänkas representera.
1973 skrev Astrid Lindgren "Bröderna Lejonhjärta" om den TBC-sjuke Skorpan som återförenas med sin döde bror Jonatan i Nangijala. Det är en av hennes mest sorgliga berättelser men som också kan vara tröstande.
Det menar Astrid Lindgren själv i en intervju med Maj Ödman ur radioarkivet 1977. Vi hör också utdrag ur en intervju med Tage Danielsson 1960 där författaren får frågan: Vad läste du som ung när det inte fanns några barnböcker av Astrid Lindgren att läsa?
1984 rapporterar P3-programmet "Cult" från tidskriften 80-tals poetiska natt på nattklubben Alexandra och kulturjournalisten Per Ögren minns 1983, året då historien gjorde en liten inandning.
Kulturen ska ut ur lådorna och träffa sin publik, och det går över förväntan i Barbro Schultz reportage. Per Ögren ur ett "Sena Vanor" om mellanrummet 1983, då Ulf Lundell ville köpa Evas avklippta handskar för 1000 spänn.
Den danske poeten Michael Strunge var åttiotalets lyriska ängel, upprorisk och intensiv, influerad av Bowie och punken. Han försökte förändra samhället med hjälp av poesin.
1986 tog han sitt liv, 27 år gammal. Samma år sände P3-programmet "Cult" den sista intervjun med honom. "Genom mina dikter har jag tillfört världen något som inte fanns där förut", säger han. Stellan Skarsgård läser ur diktsamlingen"Framtidsminnen."
Året är 1935 när ett gäng entusiastiska vinterbadare tar ett dopp i Riddarfjärden i Stockholm. En betydligt mindre entusiastisk och väl påpälsad Sven Jerring ser till att hålla sig på land.
Det här kylslagna Radiofyndet av Rigmor Olsson sändes första gången 2011.
Dottern Anne-Marie var tio år när fadern August dog 1912. När Bertil Perrolf träffade henne 1972 hade hon många minnen av honom. Hon mindes en snäll, omtänksam och generös pappa.
Anne-Marie Strindberg liknade sin far till utseendet. Och inte alls sin mor, Harriet Bosse, tyckte Bertil Perrolf. Hör bland annat om en gäddmiddag där ett ben fastnade i Anne-Maries hals. Detta är en radiofyndsrepris från 2007 av Håkan Sandblad.
Göteborgaren Claes Hylinger är både författare och översättare. Mest känd är han för sin trilogi om "Det hemliga sällskapet." Den 9 januari 2023 fyllde han 80 år.
Här följer ett utdrag ur "Absurt sa räven" från 1989 där Claes Hylinger samtalar om patafysikens grunder med författaren Magnus Hedlund och ett inslag om vad som finns på havets botten ur "Boulevard special" med Lise Indahl från 1999.
I ett utdrag ur programmet Bakom rubrikerna från 1970 intervjuar Fritiof Haglund journalisten Marianne Höök, en av den tidens vassaste skribenter.
Här hör vi henne fälla klassiska repliker som: "Får man se tilltalande ut i ett rättvist samhälle?" och "Det är bara att fortsätta i tangentens riktning". Marianne Höök skrev först för Veckojournalen och Svenska Dagbladet med valde på 60-talet att gå över till Aftonbladet vilket väckte stor uppståndelse.
Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör, fullastad med paket. 1941 hälsade Gösta Knutsson på den då 87-åriga konstnären.
Författaren Viktor Rydberg sa att Jenny Nyström kunde ”giva själsuttryck även åt de minsta figurer." Jenny Nyström hade gått på Kungliga Konstakademien och studerat måleri Paris i många år innan hon kom tillbaka till Sverige, gifte sig och försörjde en hel familj på sina många illustrationer av tomten.
I dessa tider av stress och oro vägleder författaren Stina Aronson oss till stillheten i ett radioklipp ur "Envars tillgångar" 1949.
Författaren Stina Aronson (1892-1956) är kanske mest känd för sin språkligt karga roman "Hitom himlen" från 1946, som Sara Lidman såg som en inspiration för sitt skrivande. I början av trettiotalet kom också hennes modernistiska formexperiment "Feberboken". I denna radioessä från 1949 talar Stina Aronson uppfordrande till vår tid - om behovet av stillhet och att våga vara ensam för att hitta sina egna andliga tillgångar. "Det är ingen uppoffring att stanna hemma ifrån bion."
Ingvar Björkeson, översättaren av klassiska verk av Dante, Vergilius och Homeros avled i våras. Hör den enda intervjun med honom i Sveriges Radios arkiv, ur Lyrikmagasinet med Jan Olof Ullén 1988.
Ingvar Björkeson hade ett förflutet i resebranschen och framträdde sällan i offentligheten. Det var ju så mycket kvar att översätta. Han uppväckte våra våra andliga förfäder från de döda, sa OBS-redaktören Olof Åkerlund sin runa över Björkesons gärning. Och på OBS:s hemsida finns också ett längre avsnitt ur intervjun i Lyrikmagasinet.
"Muntrationer kring köp, slit och släng" hette några program med inredningsarkitekten Lena Larsson som sändes 1963. Här får hovtraktören Tore Wretman frågan om vad göra med restmaten i kylen.
Passa på att få ett recept på överbliven slottsstek med sky och ärter. Och frys för allt i världen inte det som en gång tinat upp igen!!!
Årets julklapp inflationsvintern 2022 ska vara hemstickad. 1949 framför författaren Moa Martinson sin syn på stickning: ”Låt oss förövrigt sluta upp med att handarbeta så förtvivlat mycket.”
Hon inleder sitt anförande med "Damer, väninnor, medsystrar!" i radioprogrammet "Septemberrevyn". Vi hör också generalskan Cederskiöld, ordförande för kronprinsessans gåvokommitté i ett inslag om stickning från den kalla vintern 1940, under beredskapsåren.
En svartvit film från 1965 om två unga människor och en bilolycka. "Sven-Bertil Taube knäpper bilhandskarna om sin neuros med osviklig precision"stod det i en recension.
Regissör var Lars Görling, mest känd för boken 491 om killar på ungdomsvårdskola. Han var på den tiden SF:s farliga kille skinnjacka som körde Ferrari fort. Sven Bertil Taube berättar i en intervju från 2002 i reportaget "240 genom Järna" om filminspelningen och om deras filmbolag som knappt hann starta innan Lars Görling dog 1966 och det hastigt avvecklades. "När han sa spring så sprang jag och när han inte säger spring så springer jag inte. Och det saknar jag."
Vår eminenta radiomedarbetare på Kulturredaktionen och Radiofyndsredaktör Karsten Thurfjell går i pension. Vi hyllar honom med ett utdrag ur hans program ”Elvis Presley och årets svenska högtider.”
I många år skrev Karsten Thurfjell fantasifulla historier om Elvis Presleys olika resor i Sverige som sändes i Kulturnytt i samband med olika högtider som Elvis Presley visade sig vara oväntat intresserad av. "När Elvis Presley kom till Sverige så blev midsommar för första gången något annat än en litterär konstruktion för Elvis. Han hade förstås sett Shakespeare och läst en och annan novell av de svenska arbetarförfattarna..." Och sen bär det av till ett pensionat i Eskilstuna. Så börjar Karsten Thurfjells program "Elvis Presley och årets svenska högtider" från 1998 i uppläsning av vetenskapsradions mångårige medarbetare Rolf Herson. I detta avsnitt som också blev det sista besöker Elvis Presley Saltsjöbaden för att titta närmare på Saltsjöbadsandan och Vår gård. Intervjuare í programmets inledning är Elin Claeson.
Hösten 2022 är Åke Göransson aktuell med en utställning på Liljevalchs, "Färgens tröst". Hör vännen Arne Stubelius berätta när han hittade hans målningar i början av 1940-talet, gömda i en kökssoffa.
Åke Göransson räknas till Göteborgskoloristerna, gick på Valands konstskola på 1920-talet men insjuknade tidigt och bodde med sin mamma i en etta i Landala i Göteborg. Hans motiv blev interiörer, utsikten på gatans husgavlar och porträtt av modern. Hemmet blev ett skimrande töcken av färger. I ett reportage av Anna-Karin Djurberg från 1976 berättar konstnären och vännen Arne Stubelius om Göranssons måleri och hur det gick till när han fann 180 målningar i en kökssoffa hemma hos Göranssons mamma.
Att vår nutida skolas långa hösttermin kunde behöva en paus var en tanke som började spridas på 1980-talet och nu omfattar en hel vecka. 1945 innebar friveckan ett lantligt inslag i gatulivet.
Idag är det kanske inte pigor och drängar vi tänker på när det vankas höstlov i skolorna, eller läslov som man numera vill kalla det. När folkskolan infördes i mitten av 1800-talet dominerade jordbruket i landet, och skolelever i flera europeiska länder hade så kallat ”potatislov” i början av hösten för att hjälpa till hemma med skörden. Men på 1900-talet infördes också en frivecka för lantbruksanställda vid oktobers slut.
På nyåret 1957 har radions Lars Madsén lagt en eftertänksam ton över magasinet ”Landet Runt”, med en serie intervjuer om livsgärningar i det tysta.
Man har helt enkelt låtit "vanliga" människor berätta om sina liv, men Henry Ingeström på Norryda gård mellan Mariannelund och Vimmerby är inte vem som helst.
Redan 1946 var de halvvilda hjordarna av Gotlandsruss populära turistattraktioner på ön. I Månadens Magasin har Gösta Knutson sökt upp några nyckelpersoner vid Lojsta hed där "skogsbaggen" strövar.
Fredsåret 1945 lät det rappa programmet Månadens Magasin, 35 år innan Kulturnytt var påtänkt, några av sina lokala redaktörer blixtbelysa kulturlivet på ort och ställe, från Kiruna till Karlskrona.
Mats Arvidsson var en mästare på att beskriva det han såg. När han nu lämnat jordelivet känns det bra att han 1992 nådde paradiset, måhända ett artificiellt sådant, i Karibien 500 år efter Columbus.
På Stockholms slott i juni 1956 håller drottning Elizabeth II, nyss fyllda 30, tal på sitt första statsbesök i Sverige. Välkomnar till kvällens galamiddag gör hennes släkting Kung Gustaf VI Adolf.
Det hörs att kung Gustaf VI Adolf talat mycket engelska, både i sitt första äktenskap med den tidigt bortgångna kronprinsessan Margaret, barnbarn till Drottning Victoria och farmor till vår nuvarande kung, och i det andra med drottning Louise, född Mountbatten. Och vid den här tiden i mitten av 50-talet var vurmen för det brittiska större än någonsin. För drottning Elizabeth framstod vänskapen mellan länder utan formella avtal som helt självklar och det lär nog vara något nutida anglofiler håller fast vid – trots Brexit.
I programmet Svensklördag – underhållning runt hela landet rapporterar utsända reportrar om hur aftonen ter sig. I Trosa har radions Barbro Lindström anlitat stadens berömde målare Reinhold Ljunggren.
Dessutom medverkar ”Kött-Lars”, den poetiske kötthandlaren Lars Lundwall.
Ett år efter krigsslutet har Sven Jerring gett sig ut på reportageresa till USA och hamnat på en restaurang i New Yorks Chinatown, där han bekantar sig med både kinesisk opera och unga damer.
I 50-talets matlagningsprogram Novisen vid spisen var Folke Olhagen novisen som lärde sig laga mat av Tore Wretman, men ibland inträdde gästlärare, som här skådespelaren och regissören Mimi Pollak.
Matlagningsprogrammet Novisen vid spisen startade i oktober 1950 och blev snabbt populärt. I maj 1951 for novis och lärare till Hallarna i Paris, och här har duon kommit till fiskmarknaden.
I Novisen vid spisen lagade två herrar i skjortärmarna mat, den ene djupt okunnig – Folke Olhagen, och den andre var restaurangprofilen och kocken Tore Wretman som varsamt ledde sin adept genom kökets mysterier.
När surströmmingen har sin premiär tredje torsdagen i augusti uppstår samma diskussion som nu: för eller emot? Sundsvalls legendariske hotell- och restaurangman Oscar Knaust tvekar inte med svaret.
Den matglade skådespelaren Erik Bullen Berglund blev på 30-talet radions förste matpratare, här under rubriken ”Prat om mat av Bullen och Bullan”.
Ofta spelade han sig själv i fiktiva sketcher, här med hustrun Elsa Berglund som det nya hembiträdet Anna.
I sann folkbildaranda har reportern Rolf Engström gett sig in bakom SJ:s köksdörrar för att med en tidig variant av ”så funkar det” beskriva det arbete som krävs för att sköta tågens restaurangvagnar.
Mitt i juli 1948 har radions reportagebil sökt sig till nordvästra Uppland, närmare bestämt en av småsjöarna norr om Heby, där Sven Olof Olsson har hittat en simskola, ledd av Lisa Gedin från Uppsala.
Sommaren 1947 sätts värmerekord över hela landet, och kylskåp var ännu inte i var kvinnas kök. Radions reporter i Sundsvall, Nils Ericson har fått fatt på stans lätt jäktade iskörare Harry Norberg.
I en annan ända av landet, närmare bestämt västkustmetropolen Göteborg, har Jan Prytz ställt sig på vakt i ett gathörn för att fånga upp en annan av sommarens välgörare som utnyttjat en teknisk nymodighet – den batteridrivna radion.
Sommaren 1947 sätts många värmerekord, och ljusa nätter gör att många vaknar tidigt. Radions reporter Jan-Erik Anderbjörk har mött en ungdomlig klubb som har för vana att samla sig i gryningen.
Några mil söder om Växjö, närmare bestämt i trakten av Tingsryd, har han fått korn på ett av efterkrigstidens talrika rörelser som i reaktion mot krigets ondska bildat en ideell förening för att med olika välgärningar försöka lappa ihop världen i humanistisk riktning.
Under rubriken ”Här är min herres hatt” har några av Radiotjänsts reportrar gett sig ut i arbetslivet för att finna ut vad som definierar yrkesskicklighet, i detta fall garderobiärens.
Efter brevbärare, urmakare och järnhandelsbiträden är det nu Bo Teddy Ladberg som med hatten som redskap velat utforska garderobiärernas metoder, för hur i hela friden kan dessa damer komma ihåg vilken hatt som satt på vems huvud, på ett ställe där ett lunchpass kan innebära över hundra hattar? Men dessa båda garderobiärers yrkeshemligheter tycks vara väl förborgade.
Under krigsårens isolering var Radiotjänsts reportrar ute på många reportageresor genom landet. Här har Carl-Åke Wadsten träffat den innovative Vänerfiskaren Olaus Johansson, född 1854.
När Henrik Hahr reste runt 1943 och intervjuade närkingar i och kring Örebro finns massor av namn uppräknade, men vem av dem är den lärde man som berättar om floran på en äng väster om Hallsberg?
I radions arkiv hittar man ibland gamla inspelningar som samlats ihop efter en reportageresa, oredigerade och sparade som smakprov, och ganska ofta är det mycket svårt att gissa sig till vem som pratar.
Hundra år av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.
Blir det ett uggleår i år? Det var det i alla fall 1957, när fågeloraklet Erik Rosenberg mötte ugglor i mossen vid Kvismaren i Närke.
Radions reporter Henrik Hahr har tagit sig till Paris och den stora världsutställningen 1937. Men han är också på jakt efter ett mycket parisiskt fenomen, nämligen modehusens flitiga midinetter.
Dessa sämmerskor och designers passerar varje dag genom Gare Saint-Lazare på väg till och från sina arbetsplatser.
Intet är som Fiskhamnsrapporten. Den som bott i Göteborg före 1984 blir garanterat gråtfärdig av nostalgi. Varje dag strax före klockan tolv lästes den upp lokalt - konkret poesi när den är som bäst!
Fiskhamnsrapporten förmedlades ofta av hallåkvinnan Brita Kjell, och det var inte bara fiskbranschens köpare och säljare som lystrade. Här har hon fått sällskap i studion av kollegan Jan Prytz för en intervju.
Maj månads inträde 1937 var minst lika sångframkallande som det är idag. På Österlen har äggen haft en viktig huvudroll även på Valborg och helgen därpå.
Berättar gör folkskolläraren Axel Hörlén, med vokalt stöd av ungdomar från Valleberga.
Med sju år kvar till den första månlandningen medverkar radions vetenskapsreporter Bengt Feldreich i barnprogrammet Lustiga Huset, där vildsinta sketcher blandas med frågor om vetenskapliga ting...
Svenska Akademiens högtidssammankomst 1958 inleddes med ett tal av det årets direktör Harry Martinson. Det var ett tal med stark bäring till vår tid.
I Börssalen 1958 är allt sig likt sedan Svenska Akademiens första högtidssammankomst 1786, noterade radions kommentator Bengt Feldreich. Och allt är sig likt än idag. Enda skillnaden är att nya generationer av högtidsklädda ledamöter, kungligheter och publik intagit platserna.
Påskaftonen 1932 bjöd Radiotjänst på ”Förlorade ägg” en teatersketch för hela familjen, och därefter tar vi oss till 1957, då Thomas Funcks figurer Kalle Stropp och Grodan Boll firade påsk.
”Förlorade ägg”, skrevs av dirigenten Hjalmar Meissner, med makan Emma Meissner i rollen som modern, Sigurd Wallén som fadern och Helle Winther som den lille sonen. Paret Meissner sägs ha inspirerat Ernst Rolf till sångtexten Jag är ute när gumman min är inne. Med ett raskt hopp tar vi oss till påsken 1957, då barnprogrammen började frodas i radion, och Thomas Funcks figurer Kalle Stropp, Grodan Boll och deras vänner råkade få nykläckta påskkycklingar i stället för ägg.
Påskveckan står för dörren, och dagens ganska bekväma sedvänjor med påskris, påskägg och generösa påskmåltider var inte fullt lika tillåtande i gamla tider, hör vi i Mats Åmarks föredrag.
Prästen och kyrkohistorikern Mats Åmark citerar ur Werner von Heidenstams andra roman om Folkungarna, Bjälboarvet. Den handlar om stridigheterna mellan Birger Jarls söner Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås på 1200-talet, där en tidig episod förklarar varför onsdagen i påskveckan kallas dymmelonsdagen.
Hundra år av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.
Under rubriken ”Rysk Riviera” sändes Karl-Ragnar Gierows berättelse från en resa till Sovjetunionen våren 1939, som börjar på ett flygplan från Moskva till Krim.
Författaren Karl-Ragnar Gierow arbetade på Radiotjänsts litteraturavdelning under åren före och under andra världskriget, tjugo år innan han blev Svenska Akademiens ständige sekreterare.
Under krigsåren 1940, 1941 och 1942 lanserade staten obligationslån för att rusta upp försvaret. Och svenska folket visade sin försvarsvilja genom att köpa dessa obligationer.
Radiotjänst bidrog på olika sätt, bland annat genom att utlysa en tävling i att komponera den bästa försvarslånemarschen. I februari 1941 sökte sig radions Manne Berggren upp till Östersund för att gratulera vinnaren Bror Heurling.
Den kalla krigsvintern 1941 är det många som utnyttjar nymodigheten sportlov som införts året innan. Och varför inte öva in några vintriga diktcitat att underhålla skidsällskapet med?
Radiotjänsts programchef, historikern Elof Ehnmark delade ut några deklamationstips.
Våren 1944 håller historieprofessorn och sedermera akademiledamoten Erik Lönnroth ett radioföredrag om invasionernas historia, i uppenbar väntan på en av världshistoriens största i sitt slag.
Året är 1944 och radions reporter Lars Madsén besöker Berns kinesiska, en nymodighet på Stockholms restaurangscen som verkligen var före sin tid.
Bland gästerna som försöker äta med pinnar återfinns skådespelaren Katie Rolfsen.
Hundra år av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.
Man kan inte säga annat än att Radiotjänst tar sin folkbildande uppgift på allvar. Nils Eriksson och Gertrud Englund levererar en faktaspäckad kanonad om Medelpad, lika ljungande som Ljungan om våren.
Operetten Serenad 1944 var en av Gustav Wallys stora succéer under hans chefstid på Oscarsteatern under 40-talet. Serenad innebar också ett genombrott för den 21-åriga talangen Ulla Sallert.
Ulla Sallert skulle snart bli Sveriges musikaldrottning, med engagemang i Wien och på Broadway. Hennes hyllade debut fick radions Lars Madsén att söka upp operettmakaren Gustav Wally.
Vad var det för språk som de båda systrarna fröken Andersson och fru Lundgren samtalade på i radion?
1941 har Vinga Fyr lyst på ön i ett sekel, vilket innebär 180 år idag. Daniel Thorén har lockat in fyrvaktarhustrun Sigrid Holm till studion i Göteborg för ett stämningsfullt samtal vid årets slut.
Till julen 1948 har låtskrivaren och sedermera underhållningschefen på radion Georg Eliasson skrivit ihop en sketch för två av våra mest virtuosa replikleverantörer: Dagmar Ebbesen och Julia Caesar.
Julen står för dörren 1941, och trots orostiderna tillåter sig Radiotjänst att knäppa upp med ett och annat julskämt, i det här fallet från det akademiskt anstrukna och matglada Skåne.
Tecknaren och kåsören Anders Sten, känd under signaturen "Figge" i Sydsvenska Dagbladet, håller föredrag om några klassiska julrätters förmodade ursprung - i dialog med sig själv.
I februari 1992 ringer telefonen ideligen i konstnären Dan Wolgers ateljé. Att det ringer är kanske inte så konstigt eftersom hans telefonnummer pryder omslaget på Stockholmsdelens Gula Sidor,
Televerket lät 1992 års kataloger, 35 delar totalt, få samtida konst på omslagen, totalt 15 miljoner exemplar spridda över landet. Att en del av uppringarna gjort sig föreställningar om vad konstnären sysslade med kan ha berott på den uppmärksamhet Dan Wolgers väckt hösten 1991, när han överlät åt en reklambyrå att förfärdiga hans utställning på Galleri Lars Boman i Stockholm, som ett drastiskt inlägg i kulturdebatten om autenticitet och konstnärsjagets upplösning. Stormen kring Dan Wolgers person skulle senare på hösten 1992 nå orkannivå, när hans insats i grupputställningen ”Se människan” på Liljevalchs bestod i att forsla iväg två av konsthallens vackra bänkar och sälja dom på auktion.
År 1983 firar den svenska boken 500 år och som 1900-talets viktigaste bok väljer litteraturprofessorn Magnus von Platen den mest tryckta och kanske också mest lästa.
I november 1939 är det dags att trycka årets upplaga av förra århundradets bok, om man ser till den då ofattbart stora upplagan och att den började avvecklas efter att 1996 lagts ut på nätet.
Under de fasta telefonernas tid var Sverige under flera år världens telefontätaste land, och antalet årligen tryckta telefonkataloger låg då i nivå med antalet invånare. Katalogen trycktes i Göteborg, och radions reporter Daniel Thorén hade ett antal logistiska frågor att ställa till direktör Douglas Elander.
Tågets rytmiska poesi, förmedlad av Gunnar Stigmark, var något man lätt förlorade sig i under en resa, men många sökte sig nog ännu hellre till restaurangvagnen, som radions reporter Rolf Lundgren.
1930-talet var radioföredragets gyllene decennium, i en tid då radions medarbetare talade mer till folket än med. Här hör vi språkforskaren Natan Lindqvist om ett av denna månads talesätt.
Som bonus hinner vi höra dåtidens populära allvetare Ejnar Haglund definiera termen bojkott.
Signaturen Cello, det vill säga kåsören Olle Carle, har i radion laddat upp för ett ovanligt oförblommerat angrepp på en av höstsäsongens stora begivenheter.
Under 40-talet blev musik och dans populära inslag inom nykterhetsrörelsen, och 1946 besöker Lars Madsén en underhållningspatrull, organiserad av rörelsens flaggskepp IOGT inför en turné genom landet.
Radions oförvägne reporter Manne Berggren har letat sig fram till en villa i Ålsten vars ägare, herr Arborén, utövar en hobby utöver det vanliga.
I programmet ”Larssons blandning” har inredningsarkitekten Lena Larsson bjudit in författaren Bengt Anderberg för ett samtal om katten, ett av våra mest slitstarka husdjur.
Hösten är inflyttningens tid, och strax efter kriget råder skriande bostadsbrist. Även bostädernas planering debatteras flitigt. Fru Ingrid Andersson gav gärna praktiska råd till våra beslutsfattare.
Det har gått 75 år sedan programmet Månadens magasin lät några utvalda personer från olika håll i landet summera den september som varit: Sten Broman, C-O Nilsson, Ruth Grenholm och Sixten Jonsson.
I matprogrammet Meny har Ulf Elfving lyckats ta sig in till Björn Ulvaeus kök i villan på holmen i Djursholm. Där berättar ABBA-legenden en korvhistoria och tipsar om en både läcker och galen sallad.
I programmet ”Pojkar i skolkök” presenteras ett mycket ovanligt ämne för ynglingar. Ingrid Samuelsson och Daniel Thorén träffar några av de unga pionjärer som på Göteborgs folkskolor släppts in i detta kvinnliga revir.
På 1940-talet blir frågan om samskolor eller separata pojk- och flickskolor ett hett debattämne.
I programpunkten ”Skolrutan” i ungdomsmagasinet ”Vi öppnar ett fönster” ordnar radions Gunnar Helén en debatt där fyra gymnasieelever yttrar sig i ämnet; två från Stockholm och två från Luleå.
Sommaren 1964 är det dags för celebert besök av sångerskan och skådespelerskan Marlene Dietrich - den gudomliga.
På Arlanda fick inte Sveriges Radios utsände Sven Valtersson stjärnan på så vidare gott humör, och när hon på samma resa anlände till Göteborg, fick reportern Sigfrid Leijonhufvud höra hur exemplariskt den sovjetryska journalistkåren betett sig veckan dessförinnan.
I augusti 1946 har Karl Axel Arvidsson tagit sig till Allmänningbo i Västmanland för att följa premiärfisket i de kräftrika sankmarkerna, iförd sjöstövlar och skidor för att inte sjunka ner i gölarna.
I nöjesronden ”Kabaré Sommar” underhåller Git Gay med skabrösa sångnummer på Berns i Stockholm. Bland gräsänklingarna återfinns Carl-Gustaf Lindstedt och i minglet radions reporter Barbro Lindström.
Hösten 1958 gör den sjuka humorn entré i etern under ledning av Lasse O’Månsson i "Blå Tummen - ett konstigt magasin". Detta avsnitt har temat "Vår barndoms hjältar".
När krigsdecenniet gick mot sitt slut började också humorn knäppa upp och ibland nå rent anarkistiska höjder. I täten gick inte oväntat Povel Ramel, här med den sällan hörda "Liten bluddervisa".
Povel Ramel var sedan 1945 anställd vid den tre man starka radiounderhållningen, med flitiga inhopp i allehanda program. Parodier kom mer och mer på modet, och för ett av Frukostklubbens flamsigaste inslag det året stod syskonen Hultén, som framgångsrikt misshandlade Evert Taubes Havsörnsvals.
Det är nu 30 år sedan Dagmar Lange lämnade jordelivet 1991. Här hör vi henne 1978, då hon firade 30 år som den framgångsrika deckarförfattaren Maria Lang, en lika uppskattad som mordisk skrivarröst.
Dagmar Lange medverkade flitigt i radio, exempelvis som operakännare anlitad av Dagens Eko 1977. Som rektor uttalade hon sig i skolfrågor, här i Dagens Eko 1966.
Fredssommaren 1945 bjöd på ett vintrigt väderfenomen, i alla fall för göteborgarna, och i huvudstaden iakttogs ett allt frekventare frisyrfenomen – permanenten, och inte bara bland kvinnor.
Rapportörer är radions Jan Prytz och Helga Anderberg, samt NK:s frisörska Elsa Järbin.
Fredssommarens kulturdebatt fick rejäl fart när författaren, journalisten och Gamla Stan-räddaren Vera Siöcrona firat midsommar i Dalarna och sedan kölhalat Dalakulturen i ett eldfängt debattinlägg.
Radions Gösta Knutson lät Vera Siöcrona gå i clinch med urdalmasen Per Johannes.
Den 20 augusti 1959 följer radions reporter Fritiof Haglund bärgningen i Saltsjön av det regalskeppet Wasa, 331 år sedan hon sjönk på sin jungfrufärd, den 10 augusti 1628.
Radions reporter Sven Jerring har sökt sig till Östermalms Högre Allmänna läroverk i Stockholm för att vänta in det förlösande ögonblick då de nyblivna studenterna rusar ut med påtagna mössor.
När Flen får stadsrättigheter på nyåret 1949 intervjuas stadens mest kände invånare Prins Wilhelm av radions utsände Folke Olhagen.
Nyårsafton 1948 är Flens sista dag som municipalsamhälle, och inför att denna sörmländska järnvägsknut med sitt imponerande stationshus ska erhålla sin nya status hör vi Prins Wilhelm ge sin syn på den blivande stadens framtida expansion.
Ekots reporter Lennart Swahn har skickats ut till Hotell Foresta på Lidingö för att träffa Josephine Baker med sina adoptivbarn som detta år nått antalet elva, det blev sedermera tolv.
Josephine Baker slog igenom i Paris i mitten av 20-talet och betraktas som den första afro-amerikanska scenartist som nått världsstjärnstatus. Under andra världskriget var hon verksam som spion åt den allierade sidan, och på 60-talet klev hon fram som en av den amerikanska medborgarrättsrörelsens stora profiler, känd för sin regnbågsfamilj av barn från världens alla hörn.
Radions reporter Pontus Boman drabbas av både nostalgi och främlingskap när han på sin vårpromenad passerar den gamla skolgården och iakttar de nya generationernas aktiviteter.
Lusten att till våren klä sig i något nytt har inte ändrats nämnvärt på 70 år. Programmet ”Kvar i sängen” engagerade journalisten och författaren Kristina Hasselgren för en inträngande modeanalys.
I vårt pandemidrabbade land blev det inte mycket av det traditionella valborgsfirandet, så varför inte lyssna på ett riktigt eldande vårtal från förr?
Norrland var 1936 den del av landet som kanske längtat mest efter att isarna skulle rämna och storskogen frigöra sig ur de meterdjupa drivornas famntag. Här firas vårens ankomst efter urgammal ritual vid bruken, i byarna och i städerna. I Sundsvall har täta folkmassor samlats kring kyrktrappan, där våren hälsas på traditionsenligt vis med tal och sång av Sundsvalls sångarförbund. Talade gjorde folkbildaren och författaren Giovanni Lindeberg.
Otto G Carlsund hör till vår konsthistorias mer gåtfulla öden. Här hör vi honom i radio bena ut förhållandet mellan abstrakt och konkret inom den moderna konsten.
På 1920-talet åkte Otto G Carlsund till Paris för att utbilda sig. Med sin stora begåvning blev han Fernand Legers favoritelev. Han förutspåddes en lysande framtid och fick organisera konsten vid den stora Stockholmsutställningen 1930. Men den geometriskt abstrakta konst som Carlsund ställde ut blev inte den framgång han hade väntat sig. Kritiken blev ganska ljum, i några fall rent fientlig, Carlsund fick ett sammanbrott och konstnärskarriären kom av sig. I stället etablerade han sig som kritiker – han skrev ungefär 2000 artiklar på 30- och 40-talet, Filmaren och konstvetaren Anders Wahlgren har med utställningar och nu med en omfattande biografi velat nyansera bilden av Carlsund, att han faktiskt fortsatte att måla, fram till come back-utställningen 1947. Inte minst har det inneburit en renässans som gjort Carlsunds bilder till hårdvaluta på konstauktionerna.
Radiotjänsts reportagebil har letat sig ända till den franska huvudstaden med sina reportrar Gustaf Näsström och Henrik Hahr, och på svenska klubben möter de en ryktbar Parissvensk.
Det är faktiskt Ivan Bratt, det minst sagt omstridda Brattsystemets skapare som uppenbarar sig på Svenska Klubben i Paris, mannen som tog befälet över den svenska alkoholpolitiken under 1900-talets första decennier och införde motboken 1917 som en av flera restriktioner kring bruket av alkohol. Som läkare drev Ivan Bratt en hård linje mot ett totalt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922, till all lycka om man jämför med förbudstidens gangstervälde i USA och smugglingsexplosionerna i Norge och Finland. Men 1937 verkar motboken kännas fjärran för Parissvensken Ivan Bratt.
Med drygt 100 år sedan Anders Zorns frånfälle öppnar nu Nationalmuseum sin försenade utställning. Vi hör en av hans vänner, konsthistorikern Carl G Laurin minnas honom i ett radioföredrag från 1938.
I serien ”Modern svensk konst” introducerar konsthistorikern Nils-Gösta Sandblad dåtidens stora namn, där GAN, Gösta Adrian-Nilsson berättar om sin målning av Lunds domkyrka från 1918.
Vintern 1959 är det dags för Sveriges Radio att i ett ambitiöst utbildningspaket visa vägen till den svenska moderna konsten. I tio radioföreläsningar, med tillhörande bildkatalog, presenterade konsthistorikern och museimannen Nils-Gösta Sandblad det tidiga 1900-talets stora konstnärer, där GAN gör sin enda radiointervju.
Allt var inte bättre förr, åtminstone inte den allmänna självdeklarationen, som idag är enkel för de flesta. Annat var det för 60 år sedan, när Gösta Bernhard och Sif Ruud skulle till att deklarera.
Vårvintern 1961 får radiolyssnarna en dos crazyhumor under tre onsdagskvällar i ”Kvartetten som trängdes”, signerad Casinorevyns skrivarduo Gösta Bernhard och Stig Bergendorff.
I detta andra Radiofynd med Kvartetten deltar tre av medlemmarna. Förutom Gösta Bernhard själv, revyprimadonnan och comediennen Siw Ericks och Dramatens Sif Ruud – i resfebern på Resebyrån ”Res bort”.
Vårvintern 1961 fick radiolyssnarna en dos crazyhumor under tre onsdagskvällar i ”Kvartetten som trängdes”, signerad Casinorevyns skrivarduo Gösta Bernhard och Stig Bergendorff.
I de fyra rollerna hördes en ganska ovanlig kvartett trängas i en tunnelbanevagn. Gösta Bernhard själv och revyprimadonnan och comediennen Siw Ericks mötte Dramatens Sif Ruud och Max von Sydow.
I monologen ”Ett flöjtsolo” inspelat på radion 1933 uppträder Thor Modéen som musiker med ovanligt lång startsträcka, där man snart anar vartåt det lutar.
Revymästaren och pilsnerfilmens konung Thor Modéen tog på 30-talet täten inom den muntliga nonsenshumorn, och hans sketcher kunde basera sig på ytterligt tunna intrigtrådar.
I februari 1936 är sportlovet ännu inte uppfunnet, men på söndagar ordnar SJ speciella sporttåg som forslar tusentals stockholmare ut till Sörmlands och Södertörns friluftsanläggningar.
Året är 1935 när ett gäng entusiastiska vinterbadare tar ett dopp i Riddarfjärden i Stockholm. En betydligt mindre entusiastisk och väl påpälsad Sven Jerring ser till att hålla sig på land.
Skådespelaren Margreth Weivers berättar om ett par sällsamma möten i kölvattnet till en uppsättning av Strindbergs Drömspel 1963.
Margreth Weivers kom 1953 till Norrköping-Linköpings stadsteater och stannade kvar i 27 år, trots en stigande mängd roller inom film, radio och tv, ofta tillsammans med maken Bertil Norström. Här berättar hon och Bertil Norström, i ett samtal 2007 med kollegorna Olof Thunberg och Ingrid Luterkort, som också tillhörde den östgötska tvillingteaterns ensemble under en lycklig period på 50- och 60-talet.
I en inspelning från Blancheteatern och Kar de Mummarevyn "Låt människan skratta" , hör vi den då 30-årige Sven Lindberg gör en ganska otypisk insats som ungdom på glid i monologen ”Skinnknutten”.
Journalistlegenden Annette Kullenberg sätter sin oförlikneliga prägel på samtalet när intervju-maestron Ulf Elfving sänder programmet ”Elfving möter” på Bokmässans Sveriges Radio-scen.
I programmet ”Filmkvinnor och kvinnofilm” 1974 intervjuar Stefan Johansson skådespelaren och regissören Gunnel Lindblom om kvinnor framför och bakom kameran.
I kölvattnet efter bland annat "Jösses flickor" av Margareta Garpe och Suzanne Osten uppstod en av flera debatter om kvinnosynen inom filmen, inte minst efter Sverigepremiären på Bernardo Bertoluccis skandalomsusade "Sista tangon i Paris".
I maj 1974 har Watergateskandalen rullat på i nästan två år, och kongressen beslutar att för andra gången i USA:s historia agera för att ställa en president inför riksrätt.
Men riksrättsåtalet mot Richard Nixon hinner aldrig förverkligas. Under sommaren blir trycket på presidenten allt hårdare och stödet för honom allt svagare. Den åttonde augusti annonserar han sin avgång.
Det är nu 30 år sedan Dagmar Lange lämnade jordelivet 1991. Här hör vi henne 1978, då hon firade 30 år som den framgångsrika deckarförfattaren Maria Lang, en lika uppskattad som mordisk skrivarröst.
Dagmar Lange medverkade flitigt i radio, exempelvis som operakännare anlitad av Dagens Eko 1977. Som rektor uttalade hon sig i skolfrågor, här i Dagens Eko 1966.
Säsongen för lake varar från januari till mars. Nils-Olof Andersson & Eivor Öhman åkte till Boden och traktens erfarna lakauktoritet Karin Karlsson, som tillagade ett 1800-talsrecept på stuvad lake.
I dag är nog de som kallar sig lakhatare lätt räknade, främst för att man aldrig kommit i kontakt med denna fula fisk. Men har man väl fått smaka är man fast. Störst chans har man i Norrbotten. Under vintern lade sig lakarna strax under isen, och påpassliga fiskare kunde bedöva dem med en slägga och sedan snabbt slå upp ett hål och ta upp dem.
Året 1938 sjunger på sista versen och revyräven Åke Söderblom redogör i radio för en möjligen irreell Sylvesterkabaret, medan Karl Gerhard ger fredsåret 1945 en refräng som bär synnerligen väl 2020.
Den berömde kulturhistorikern Gustaf Näsström gör ett återbesök på Carl Larssongården, som genom konstnärens bilder blivit en av landets mest kända julfirarmiljöer. Intervjuar gör Lars Ramsten.
I andra världskrigets efterdyningar har skinnbranschen i Tranås med omnejd brist på garvsyra, och eftersom den kan utvinnas ur granbark har traktens handlingskraftiga anordnat en tävling.
Med Louise Glück som den fjärde kvinnliga Nobelprisbelönade lyrikern, kan det vara på sin plats att höra hur beskedet om den första lyriska pristagerskan, chilenska Gabriela Mistral, togs emot.
Vi låter det svenska litteraturlivet representeras av Uppsalaprofessorn i litteratur Anton Blanck.
I programmet Matbörsen hör vi en av efterkrigstidens matlegendarer. Anna-Britt Agnsäter blev 1946 chef för KF:s nybildade provkök, en post hon stannade på i 35 år, fram till 1980.
På KF:s provkök uppfann Anna-Britt Agnsäter måttsatsen och stektermometern. Hon var redaktör för Vår Kokbok som sedan 1951 sålt i över två miljoner exemplar. Hon fostrade generationer av framgångsrika dietister och krönte sin karriär med kostpyramiden, en modell för balans i vårt matintag som fick internationell spridning och står sig än idag. När ransoneringarna släppte efter andra världskriget frossade folk i smör, och bakade kakor och wienerbröd som besatta. På 50-talet var tävlingar med bakverk mycket populära, men enligt Anna-Britt Agnsäter tävlade man snarare i fettförbrukning. Hon tog det som sin uppgift att få slut på sötebrödsdagarna, och i slutet av 1960-talet kunde hon notera en positiv utveckling.
Trots krigsutbrottet två månader tidigare, finns det andra viktiga händelser att fördjupa sig i, inte minst Mårten Gåsfirandet i Skåne som ännu ekar i landskapet, förmedlat av radions Anders Sten.
Att kvinnokraft råder i gåsahagen är en väl känd sanning i Skåne. Men även under den småländska höstplöjningen uppvisas ett prov på densamma, när radions Olof Forsén möter plöjerskan Britta Andersson i Lidekvarn norr om Växjö.
Barbro Alving var en av tidens mest kända och uppskattade radioröster. Här, under ett av världskrigets värsta år, lättar Bang upp stämningen med historien om en god väns novembervedermödor.
Som författare och skrivande journalist lät Barbro Alving också gärna sin stämma höras i etern, hela vägen från 1930- till 80-tal. Hon rapporterade lika självklart från världens slagfält och oroshärdar som hon författade kåserier.
Livet i de växande förorterna runt våra storstäder var ämnet för denna rikligt ljudillustrerade monolog, framförd av Torsten Lilliecrona.
Monologen ingick i programmet Höstspel, underhållning i ord och toner av William Ringstrand och Allan Schulman. Skådespelaren Torsten Lilliecrona blev sedermera folkkär som den olycksdrabbade farbror Melker i ”Vi på Saltkråkan”. Här har han råkat ut för sovstadens kärva modernitet, och redan då var han mästerlig på att gestalta det vardagliga livets vedermödor.
Den populäre krigshjälten Dwight D "Ike" Eisenhower blir som väntat omvald för en andra presidentperiod, genom att återigen besegra demokraternas kandidat Adlai Stevenson.
Presidentvalet 1956 skedde bokstavligen i det kalla krigets skugga. Veckan fram till valet kulminerade Suezkrisen, då Israel, Storbritannien och Frankrike anföll Egypten som under president Nasser nationaliserat Suezkanalen. Samtidigt gick Sovjetiska arméstyrkor in i Ungern och krossade det folkliga uppror som utbrutit i landet veckan innan. Tusentals dödsoffer krävdes. Det fanns mycket att rapportera om för radions New York-korrespondent T G Wickbom
Filmfestivalen i Cannes planerades redan på 1930-talet, men på grund av andra världskriget sköts starten upp till 1946, då den bar titeln Filmolympiad och hölls kring månadsskiftet september-oktober.
Vår filmstjärna Ingrid Bergman försvarade de svenska färgerna, men mest uppmärksammad blev kontoristen och sångerskan Ingegerd Ehn som vunnit en festivalresa i tidningen Vecko-Revyn. Programledaren Lars Madsén hade också som rapportör engagerat Jules Berman, journalist, författare, reklamman och nöjesprofil.
På Radiounderhållningen lierar sig Tage Danielsson 1956 med den nyanställde Hans Alfredson i manusarbetet till höstserien Skillingspelet, varur vi väljer ett kärleksdrama i Sörgårdsmiljö.
I serien ”Möte med bild” berättar författaren Claes Hylinger om sitt förhållande till en trådsmal skulptur på Moderna Museet, Alberto Giacomettis "Hög gestalt".
Det har hänt förr, flera gånger faktiskt, att Nobelpriset i litteratur inte delats ut. Exempelvis 1949 då Svenska Akademiens ständige sekreterare Anders Österling fick förklara varför i Dagens Eko.
Österlings uttalande kommenteras sedan av Erik Hjalmar Linder som då var chef för föredragsavdelningen på Radiotjänst. Fotnot: Det blev William Faulkner som året därpå fick ta emot 1949 års Nobelpris, samtidigt som ceremonin firade 50 och Bertrand Russel tog emot 1950 års pris.
För 65 år sedan, den 3 oktober 1955, öppnar det nya nationella Systembolaget sina dörrar efter motbokens avskaffande. Radions reporter Qvitt Holmgren sökte sig ut på jakt efter eventuella köpruscher.
Att alkoholrestriktionerna avskaffades innebar också att starköl blev tillåtet efter att ha varit förbjudet i 35 år, och när butikerna öppnade hade ölbuteljerna en strykande åtgång. Medverkande är Harry Broman, föreståndare på Systembolagets butik i Gamla stan, Bo Scherdin, jourhavande på Nikolai polisstation, allt ackompanjerat av en sång om motboken från 1947, framförd av Majken Torkelli.
Seklets främsta studie av en toffelhjälte, Lilla Fridolf och jag, spelades direkt inför publik. Fridolf har just fått ett telefonsamtal med inbjudan till hummer på krogen med kompisarna, och han vill INTE medla i ett familjegräl.
Just under grälet ringer dessutom forskaren Amanuensen Svensen på dörren för en undersökning om kulturvanor. Vi hör Lars Ekborg som svärsonen Valdemar, Inga Gill som dottern Maggan, Hjördis Pettersson som hustrun Selma och Douglas Håge som stackars pappa Fridolf.
Året närmar sig sitt slut och nöjesutbudet summeras i programmet ”Revyernas revy” av Gunnar Skoglund, skådespelare, journalist, författare och regissör, känd också som speaker i SF-journalen.
Ur programmet väljer vi en sketch ur Karl Gerhardrevyn på Folkan, om en allt annat än tjänstvillig postkassörska, spelad av Lili Ziedner.
De bryderier som kunde drabba den moderna, urbana människan var ämnet för Thor Modéens nyårsrevy Klart Söderut med Åke Söderblom och Katie Rolfsen på Södra Teatern.
Som när man stöter på någon i storstadsvimlet som man så väl känner igen, men inte för sitt liv kan komma ihåg namnet på. Är man kanske du och bror med vederbörande efter en blöt afton? Så att man inte törs säga ni? Bäst att undvika pronomen...
Hasse Z verkade bland annat som redaktör för tidningarna Söndags-Nisse, Strix och Grönköpings Veckoblad, och därmed stod han under seklets första halva för en stor del av det roliga i riket.
Då och då ombads han förklara humorns väsen i radio, exempelvis 1938 då han svarade på frågan om vad som är roligt - det finns också som radiofynd - och den här gången, under Andra Världskrigets mörkaste år, är alltså frågan till Hasse Z om svensken har någon humor.
Landsbygdens avfolkning var 1944 ingen ny process, det blir man varse i en intervju som Gunnar Helén gjorde med den unge lantbrukaren Mats Hjelm som lämnat Alsike för Uppsala.
Situationen var absolut inte muntrare i Berndt Fribergs skildring från Husarö i Stockholms ytterskärgård, då inte bara sommargästerna lämnade ön när skolan lades ned i september 1957.
Radions konstreporter Karl Axel Arvidsson besöker den franska huvudstaden för att med Parissvenskan Hedy Bäcklin ta pulsen på det konstliv som sju år efter krigsslutet tycks svämma över alla bräddar.
Svenska turistföreningens kontor i Stockholm tar under semesterveckorna i juli 1946 emot tusen frågvisa besökare om dagen. Radions reporter Lars Madsén följer frågandet.
Lars Madsén verkar också ha smugit in några av sina egna frågor för att presentera reportagen i programmet Månadens magasin, och ur detta får vi höra Britta Brunius intervjua en känd modeexpert om sommarens trender på badstranden.
Sommaren 1964 är det dags för celebert besök av sångerskan och skådespelerskan Marlene Dietrich - den gudomliga.
På Arlanda fick inte Sveriges Radios utsände Sven Valtersson stjärnan på så vidare gott humör, och när hon på samma resa anlände till Göteborg, fick reportern Sigfrid Leijonhufvud höra hur exemplariskt den sovjetryska journalistkåren betett sig veckan dessförinnan.
Hösten 1958 gör den sjuka humorn entré i etern under ledning av Lasse O’Månsson i "Blå Tummen - ett konstigt magasin". Detta avsnitt har temat "Vår barndoms hjältar".
På Lilla Hornsberg framträder poetparet Sonja Åkesson och Jarl Hammarberg med en gemensam uppläsning ur samlingen "Pris", introducerade av Kerstin M Lundberg.
Men även ljudkonstens boning Fylkingen var en hemtam scen för paret Åkesson-Hammarberg som 1968, när deras konkreta dikt ”Frågade du vad vi håller på med?” framförs, med avsiktsförklaringen förmedlad av Lars Gunnar Bodin.
Talkören ”Högt och tydligt” uppträder i programmet Pekkas spegel, ett forum för fria fantasier från radiounderhållningen av Pekka Langer och Jörgen Cederberg.
Det skulle visst vara en talkör 1956. På Ideonteatern i Stockholm gästspelar de danska musikerna och tungvrickningsekvilibristerna Svend Asmussen och Ulrik Neumann - som tyska barockmästare.
I år skulle skådespelaren Bengt Ekerot ha fyllt 100. Här intervjuas han som 24-årigt stjärnskott efter uppmärksammade insatser på teatern, av Radions flitige reporter Gunnar Helén.
Bengt Ekerot krävde mycket av sig själv och andra, och med det hade han stora framgångar i dramatiska roller på scen, och snart även som regissör. Men han drog sig inte för att år 1956 underhålla på förarglig kabaré av Lars Forssell och Pär Rådström på Teater Två Åsnor. Som 24-åring tyckte Bengt Ekerot att filmmediet inte verkade passa honom, och det ska man höra från en man som 1957 spelade i en av filmhistoriens mest berömda scener…
I programmet Pekkas spegel, lett av Pekka Langer, ett 1956 öppnat forum för fria fantasier, rapporterar professor Ruben C:son Gamling, alias Yngve Gamlin, från en internationell kongress i symmetri.
Men det var inte alltid det gick lika snabbt för Yngve Gamlins figurer...
Blekingemetropolens lokala revysällskap KASI Studio framför ett av sina nummer i radio, dock utan publik. Vi kan även idag få vara med på gissningsleken: vilka är de kända personer som imiteras?
Året är 1944, och Radiotjänsts flygande reporter Lars Madsén gör ett ateljébesök hemma hos den musikaliske nakenmålaren Birger Ljungquist. Konstnärsintervjuerna var lite annorlunda förr.
Året är 1950, och den berömde filmregissören och skådespelaren Orson Welles gästar Sverige och programmet Lördagskväll efter sin insats i filmen ”Den tredje mannen”. Programvärd är Lennart Hyland.
Orson Welles var ryktbar för många saker, inte minst för sin mäktiga teaterstämma, men se sjunga Harry Lime Theme, det ville han inte.
Året är 1986. I programmet ”Svar idag” kunde lyssnarna ringa in och fråga om vad som helst, och redaktionen med Ursula Richter, Thord Carlsson och Håkan Norlén såg till att kunniga personer svarade.
Britt Edwall började 1963 på Sveriges Radio och etablerade sig snabbt som en skarp profil i etern. I den här kavalkaden söker hon festprissar och kulturknuttar på Dramaten och Operabaren.
Musicerande artister är Leppe Sundevall, Östen Warnerbring och Gunnar Svenssons trio. Dessutom intervjuas Tore Wretman på Operabaren.
Året är 1948, ransoneringen efter kriget är äntligen över, och matskribenten Ria Wägner debuterar i radio med morgonprogrammet ”På tröskeln”, där hon ger recept på en potatissoppa med purjo.
Efter kriget var det angeläget att lära svenska folket att äta mer grönsaker, något som många fortfarande var tveksamma till. Dessutom framför fru Brita Åkerman några väl valda ord om de ensamma mödrarnas situation.
I dagarna skulle författaren, journalisten, resenären, flanören och inte minst kåsören Jolo fyllt hundra, och vi tar oss tillbaka till en kåserande radioinsats i maj 1972.
Jan Olof Olsson var också historiker och skrev böcker och tv-manus om det tidiga 1900-talet, inte minst om de båda världskrigen. Han var mycket produktiv, och vid sidan av sitt skrivande medverkade han regelbundet i radio.
Frukostklubben inledde lördagsmorgnarna 1946-1978, nästan alltid med den oförtröttlige Sigge Fürst som programledare. Vid den 300:e sändningen 1958 hälsade Tatiana Angelini våren med en sång.
Tatiana Angelini var känd för en stor publik genom sina sånginsatser i Walt Disneys tecknade filmer, både som Snövit och Askungen, och till denna frukostklubb har hon satt ihop sin egen damorkester.
Året är 1980. Estradören och musikkännaren Sten Broman har intagit Paris i sällskap med Bengt Roslund och Bertil Svensson. Här har vi hamnat på Lasserre, en av Paris topprestauranger.
Det är krigsåret 1944, och Stockholm besöks av världens längste man, finländaren Väinö Myllyrinne, som 35 år gammal äntligen vuxit färdigt och nått sin fulla längd, 248 centimeter.
Året är 1944 när Sven Jerring besöker Sundborn, Carl Larssons gård i Dalarna. Här träffar han lärarinnan, köksan och husan som alla minns när de stod modell för konstnären.
Året är 1941 när radions Gösta Knutsson träffar konstnären Jenny Nyström. Hon började som porträtt och landskapsmålare men det är framförallt tomtar hon numera förknippas med.
Året är 1969 när journalisten Marianne Höök i radion berättar om en upplevelse som barn som kom att förändra hennes världsbild för alltid.
Året är 1953 och på ett skolhem, ett flickinternat, träffar radions Ingrid Samuelsson två lärarinnor som såväl arbetat som bott på skolan i 20 år. Ett liv med både fördelar och nackdelar.
Året är 1960 när Karl Gerhard och Evert Taube för första gången träffas framför en radiomikrofon för att prata om gamla tider. Ett gemensamt minne är en speciell supé i Malmö.
Att Tennysons Nyårsklockorna vid tolvslaget deklameras på Skansen är en gammal nyårstradition. Skådespelaren Anders de Wahl har det svårslagna rekordet av att ha haft uppdraget hela 36 gånger.
Året är 1947 när Ingrid Samuelsson blir bjuden på kafferep hos svenska emigranter i den lilla staden Stanton. Här talas det svenska och bjuds på kakor, bakade enligt recept från det gamla hemlandet.
Lubbe Nordström, mest känd för sina radioreportage om Lortsverige, växte upp i ett borgerligt hem i slutet av 1800-talet. Men tidigt märkte han att alla inte levde lika privilegierat som han själv.
Året är 1938 och de senaste decennierna har, framförallt i storstäderna, allt fler kvinnor börjat jobba utanför hemmen. I takt med denna utveckling har också köken förändrats.
Många har roats av Kolingen, den försupne men slagfärdige trashanken som Albert Engström skildrat i såväl text som bild. En som dock var mindre road var Alberts fru, Sigrid Engström.
Hur mycket av teaterpublikens kommentarer uppfattar en skådespelare på scen? År 1960 var detta en fråga som radio- och TV-mannen och tillika regissören Åke Falck funderade över.
Om kaffekoppar finns det betydligt mer att säga än vad man som lekman kan ana. Form och design är bara några av alla faktorer att beakta vid köp, menade 1949 formgivaren Stig Lindberg.
I radions barndom sökte reportrar ofta upp människor som levde långt från samhällets maktcentra. I programmet Lilla varietén 1951 gjorde Stig Järrel och Eva Dahlbeck en parodi på dessa reportage.
Pappor på förlossningen . En självklarhet i 2000-talets Sverige, men 1949 inte bara ovanligt utan också otillåtet. Det fick radions Lars G Warne erfara när hans barn skulle födas.
Året är 1952 när Erik Adolf Sjöblom berättar om sin skolgång på den ångermanländska landsbygden på 1880-talet. Inte mycket påminner om den skola vi har idag. Det mesta saknades, till och med lokaler.
1956 sätter kvinnor sig för första gången bakom rattarna i Stockholms taxibilar. Det är så revolutionerande att radions Bengt Feldreich skickats ut för att dokumentera händelsen.
Författaren Hjalmar Bergman avled 1931, bara 47 år gammal. 1949 berättade hans fru Stina Bergman om hans barndom, där, enligt henne, förklaringen fanns till såväl hans destruktivitet som kreativitet.
Året är 1946 och den kollektiva tvättstugan i stockholmsförorten Ängby har blivit en succé. Tvätt som tidigare tog flera dagar att få ren är nu klar på ett par timmar.
1939 avslöjade fru Sigrid Pettersson sitt recept på äkta småländsk ostkaka för radions Olof Forsén. För alla ostkakor är inte lika goda, hintade hon lite diskret.
Krattade grusgångar är överskattat. Åtminstone om det är man själv som står för krattningen. Det menade journalisten och kåsören Torsten Ehrenmark i ett av sina många radiokåserier.
Yngsjömörderskan Anna Månsdotter blev den sista kvinnan som avrättades i Sverige. Fängelseprästen Malte Hasselqvist var med henne när skarprättarens bila föll den 7 augusti 1890.
I början av 1900-talet var tuberkulos den vanligaste dödsorsaken i sverige. Till sanatoriet Apelviken i Varberg skickades barn från hela Sverige för att få vård. För många kom hjälpen för sent.
Året är 1943 och trots att det är mitt i natten har ett stort pressuppbåd samlats på Bromma flygplats för att ta emot en av Sveriges största celebriteter som snart landar. Men vem är det de väntar på?
1951 köar ungdomar som vill höra jazz utanför klubben Gazell i Gamla stan i Stockholm. Suget efter att få lyssna till beebop, dixiland och New Orleansjazz är stort och väl inne är det trångt och rökigt.
Året är 1957 och i Stockholm är bostadsbristen skriande. Att såväl människors relationer som hälsa tar stryk av att bostäder saknas kan många vittna om.
Det är 1890-tal och till ett torp vid en vik av Ångermanälven flyttar en familj som helst håller sig för sig själv. Men vad händer egentligen i torpet ? I bygden sprider sig ryktena.
Gurli Hertzman-Ericson har inga fritidsproblem. Hon virkar spetsar. 1946 får radions Karl Axel Arvidsson botanisera i hennes linneskåp.
På 1960-talet blir bingospelande omåttligt populärt i Sverige och det finns de som oroar sig för att speldjävulen tagit över i svenska folkhemmet.
Mors lilla Olle. Ekorr´n satt i granen. Bä, bä, vita lamm. Att dessa melodier skulle bli en del av det svenska kulturarvet anade inte upphovsmannen Alice Tegnér.
Det är ett späckat schema för pojkarna på KFUM:s sommarläger år 1942. Klockan 7:43 inleds dagen med uppställning, givakt och parad för fanan.
När Nils Ferlin 1949 fick besök av Radiotjänst så levde han ett lugnt liv på landet i Roslagen. Mycket hade förändrats sen hans vilda bohemliv i Stockholms Klarakvarter.
Det är en vacker junidag 1949 och byggnadsnämnden i Österhaninge utanför Stockholm får ett anonymt tips om ett svartbygge. Bygget stoppas och för en man går drömmen om en sommarstuga i kras.
Sommaren 1936 är varm och solig och affärerna blomstrar för glassförsäljarna i Stockholm med lådor på magen. Men för skoputsarna är det moln och regn som lockar kunder.
Året är 1942 och på stora Bosarp i Småland är rävjakten i full gång. Ett femtiotal personer, beväpnade med bössor och garn har samlats för att ta kål på tamhönsens värsta fiende.
Sveriges längsta man, halmhattar, gycklare och musikanter - det var full rulle när Kiviks marknad åter öppnade 1946 efter uppehåll under krigsåren. Bland besökarna fanns också radions Lennart Hyland.
Skådespelaren Martin Ljung medverkade ofta i radion. I programmet "Så får det bli" var det busringningar som gällde. Som här 1954, när han sökte jobb som biträde i en fiskaffär.
Många storstadsbarn fick under 1900-talets första hälft tillbringa sina somrar i olika feriehem på landsbygden. År 1937 vädjade Sven Jerring i radion om att fler människor ska öppna sina hem.
Television - vad ska det vara bra för, undrade många i TV:s barndom på 1950-talet. Men det fanns också tidiga TV-entusiaster. En av de första var paraplyfabrikören Herbert Mårtensson i Malmö.
Året är 1934 när Sven Jerring besöker Stockholms golfklubb för att utforska golfspelets hemligheter och eventuella charm.
Vem som helst kan inte stryka en skjorta, säger år 1959 Henrietta Busso som jobbar i tvätteriet på Grand hotell i Stockholm. Själv har hon under sina 41 år som anställd hunnit stryka 250 000 skjortor.
Enligt gammal skånsk tradition gick "äggasångare" på valborgsmässoafton runt på gårdarna och sjöng för att fira vårens ankomst. Som tack förväntades bönderna fylla korgen med nyvärpta ägg.
Den legendariske stumfilmsregissören Victor Sjöström oroar sig inför ett möte med författarinnan Selma Lagerlöf. 1917 anses film som en vulgär konstform, alls inte i klass med den fina litteraturen.
Som ung gift tvåbarnsmor bodde Zarah Leander hos svärföräldrarna på prästgården i Finspång. Världslig musik sågs inte med blida ögon men det hindrade inte Zarah från att i hemlighet öva på sin sång.
1947 ligger Tyskland i ruiner. Människor saknar mat, kläder och bostäder. Handfast hjälp är vad som behövs och handfast hjälp är vad skomakare Olsson och andra svenska rödakorsarbetare erbjuder.
1938 får den kände kåsören och grundaren av Grönköpings veckoblad Hasse Zetterström, alias Hasse Z, det inte helt enkla uppdraget att i radio förklara hur humor skiftar från en tid till en annan.
Året är 1940 och Anna Ekbohm berättar om sitt jobb som hemsyster. Hon rycker in och hjälper till hos fattiga arbetarfamiljer, när mammorna av olika skäl, ofta sjukdom, inte orkar sköta hem och barn.
Marknads- och opinionsundersökningar var inget Tage Danielsson uppskattade. Släng skräpet i papperskorgen uppmanade han i sitt sommarprogram 1982.
Året är 1950 när svenska husmödrar får tvättråd i radioprogrammet Husmorsskolan. Ett viktigt påpekande är vikten av blötläggning i kallt vatten före själva tvätten för att få bort smuts och fläckar.
När radions Bertil Perrolf 1981 besöker den firade skådespelaren Georg Rydeberg i hans hem på Östermalm i Stockholm är det en mycket ensam man han möter. En man som längtar till ett dockhus i Laholm.
Under 1930 och 40-talet flyttade många unga flickor från landsbygden till storstäderna. Jobb fanns att få men med bostäder var det värre.
1891 rymmer stjärnan på Dramatiska teatern, den gifta skådespelerskan Ellen Hartman med en ung kavallerilöjtnant. Många år senare berättar Anders de Wahl hur teaterstockholm skakas av skandalen.
Det är april 1944 när Sven Jerring besöker tullen i Helsingborg. Färjorna till Helsingör far som vanligt över sundet även under kriget. Men tullkontrollen är betydligt strängare än i fredstid.
Länge teg, med några undantag, de som överlevt förintelsen om sina upplevelser. Det skulle ta drygt fyrtio år innan tystnaden bröts. Men varför teg de så länge och vad fick dem att börja berätta?
De överlevande var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid. Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget? Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren? I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser. Programmen är gjorda av Rigmor Ohlsson.
Sigmund Freud som bodde större delen av sitt liv i Wien gjorde inte mycket väsen av sig i hemmakvarteren. Med ett undantag, berättar Elsa Björkman-Goldschmidt som var hans granne i många år.
Överlevare från koncentrationslägren kom i bussar och med fartyg från helvetet på jorden, till landet i norr. Men hur var det att försöka anpassa sig till ett normalt liv?
De överlevande var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid. Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget? Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren? I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser. Programmen är gjorda av Rigmor Ohlsson.
Året är 1940 och generalskan Margareta Cederschiöld har engagerat sig i kronprinsessan Louises gåvokommitté. Många är de kvinnor som vill stötta svenska soldater med stickade gåvor.
Grymheten i de tyska koncentrationslägren är ofattbar, men kanske är ändå det märkligaste att det fanns dom som överlevde. Som Jakob, Margareta, Irena, Hedi, Magda, Ebba, Katja, Max och Lilly.
Överlevarna från koncentrationslägren kom i bussar och med fartyg från helvetet på jorden, till landet i norr. De var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid. Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget? Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren? I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser.
1946 är läget spänt i Palestina. Britterna som förvaltar området vill inte släppa in fler judar i landet. Beslutet välkomnas av palestinier men accepteras inte av den judiska befolkningen.
Hur vet brevduvor vart dom ska flyga? Och bär de verkligen breven i näbben? 1941 ville radions reporter Sverker Martin Löf ta reda på hur det egentligen fungerade med brevduveleveranser.
Författaren och diplomaten Knut Bonde tror på spöken. 1944 berättar han om sina möten med pinntorpafrun.
Året är 1916 och Elsa Björkman- Goldschmidt jobbar som delegat för Röda Korset i Moskva. Där upplever hon en jul hon aldrig glömmer.
Året är 1947 och Tommy ska köpa en julklapp till sin pappa. Han vet precis pappa behöver och styr stegen direkt till leksaksavdelningen på det stora varuhuset.
I början av 1900talet var tuberkulos den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Främst drabbade sjukdomen fattiga och trångbodda. Fru Nyberg förlorade fyra av sina barn i tuberkulos.
Året är 1976 och livet leker för Ted Gärdestad. Han får syssla med det han älskar, musik, på heltid och har dessutom blivit en av Sveriges populäraste artister. Men hur ser han på tillvaron som idol?
Året är 1944 när tusentals Porkalabor får veta att de ska evakueras från sina hem på udden i Finska viken. Segraren i finska fortsättningskriget, Sovjetunionen, ska upprätta en marinbas i området.
Många ämnen avhandlades på elevriksdagen i januari 1964. Mest debatt skapade motion nummer 99 om skolans sexualundervisning. I motionen krävdes bland annat undervisning i samlagsteknik.
Ska inte en målad ko se ut som en ko? Året är 1935 när sportjournalisten Erik Pallin ber konstnären och konstprofessorn Isaac Grünewald reda ut vad som är rätt och fel inom konsten.
I början av maj år 1943, gör Sven Jerring en tågresa. Han stiger på tåget vid Riksgränsen för en lång resa söderut. Han passerar polcirkeln och blir i Boden påmind om det krig som pågår i Europa.
1940 spärrade tyskarna in Warszawas judiska befolkning i ett slutet getto. En av de få som överlevde fasorna var Halina Neujahr.
Året är 1919 när Signe Höjer i London av en slump träffar Sylvia Pankhurst, den legendariska suffragetten. Det blir ett möte som gör ett djupt intryck på den unga svenskan.
Det är en kväll i oktober 1966. På Nalen i Stockholm är det lika trångt och varmt som vanligt. Om inte mer för det engelska popbandet, the Who, lockar storpublik.
Året är 1945 och barnpsykiatern Gustav Jonsson, som några år senare startade barnbyn SKÅ, tar emot en mamma som sökt hjälp för sin sexåriga dotter som vägrar att äta. Vilket blir hans råd?
Många bekanta ansikten passerade förbi när författaren Hjalmar Söderberg år 1900 satt på sitt favorithak, Rydbergs, vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. En av dem var August Strindberg.
Hur rak är fåran och hur jämn är bredden och djupet? Det är strid på kniven när svenska eliten i plöjning år 1941 tävlar i Fellingsbro socken i Västmanland om titeln som Sveriges bästa plöjare.
1940 besökte Radiotjänst godset Fogelstad i Sörmland där en av de första riksdagskvinnorna, Elisabeth Tamm, förverkligat sin dröm om en medborgarskola för kvinnor.
Året är 1936 när Gustav Näsström på sin resa i radions inspelningsbil stannar till i det lilla fiskeläget Bönhamn i Ångermanland. Här är det salt- och surströmming som ger försörjning.
24-åriga Agnes Sandström var en av de tredjeklasspassagerare som i april 1912 steg ombord på Titanic, som skulle göra sin jungfruresa. Hon var också en av dem som räddades när fartyget förliste.
Två radioreportrar ska i den stilla augustinatten år 1936 lära sig fånga kräftor. Herr Björkman, som visar sitt hemliga fångstställe, får sina fördomar om bortkomna stockholmare bekräftade.
Den 29 april 1959 var stämningen laddad i riksdagen. Skulle lagen om preventivmedel ändras så att kondomförsäljning i automat blev tillåtet? Motståndarna menade att det skulle uppmuntra lösaktighet.
När Carl Milles Orfeusmonument på Hötorget i Stockholm avtäcks i juli 1936 vimlar det av dåtidens kändisar på torget. Det är efter många års strider om monumentets utformning som invigningen till slut kan ske.
Unga kvinnor, beroende på utseende och hjärnkapacitet, kan delas in i kategorier som bracka, sjabbel, halvsjabbel och fiskis, berättade 1960 den unge raggaren Pelle Eriksson i en radiointervju.
År 1946 uppmärksammades i radion hundraårsminnet av narkosens införande i Norden. Nils Linnman lät sig sövas medan mikrofonen registrerade hans reaktioner.
Länge, före de rörliga bildernas tid, var det radiolyssnandet som stod i centrum och då och då genom åren firades nya lyssnare. 1937 belönades den miljonte licensbetalaren med en stor pokal.
Redan på 60-talet var det trådsmala kvinnokroppar som gällde. Lena Nyman drabbades av det rådande idealet och hånades av elaka kritiker. Men tröst för tjocka flickor fanns i konstens värld.
Kvinnor bolmar och klär sig som män, tar plats i riksdagen och föder alldeles för få barn menade 1941 författaren Albert Viksten. Men Barbro Alving, alias Bang, gav svar på tal.
1935 berättade skådespelaren Åke Söderbloms sagan om Rödluvan på genuin Stockholmsslang. 14 år senare var det Julia Caesars tur att mer eller mindre massakrera den kanske mest kända av alla sagor.
Den 6 maj 1937 gör luftskeppet Hindenburg sin sista resa. Vid landningen slår det plötsligt upp eldsflammor från den bakre flygkroppen. På mindre än en minut är Hindenburg helt övertänd.
1936, när radions Olof Forsén besökte Orrefors glasbruk hade det småländska glaset gjort världssuccé. Samarbetet mellan skickliga glasblåsare och kända formgivare hade blivit ett framgångsrecept.
Blir man klokare av ett krig? Eller är det som så att ens tidigare värderingar och åsikter mest förstärks? År 1944 ställdes frågan "Vad kan man lära av kriget?" i radioprogrammet Månadens magasin.
Hur mycket betyder applåder för en skådespelare? Och hur känns det att bli utvisslad? Det undrade Sven Jerring 1939 och fick svar av skådespelaren Edvard Persson och dramatenchefen Pauline Brunius.
Det är den 24 maj 1968. I Frankrike pågår studentupproren för fullt och i Stockholm ockuperar studenterna sitt kårhus i protest mot UKAS-förslaget om skärpta studiekrav på universitetsstudenterna.
Verkligheten för en privatdetektiv år 1947 hade inte många likheter med intrigerna i spännande detektivromaner. De flesta uppdragen handlade om otrohetsaffärer.
Ellinor Taube inspirerade sin pappa Evert till flera visor. Den mest kända av dem är Brevet från Lillan som han skrev i mitten på 1930-talet.
Att få förlagen att fatta vilken fantastisk bok man skrivit har varit en pärs för många. 1944 berättade Jan Fridegård, en av de svenska proletärförfattarna om hur det var för honom.
Det är i juli 1987 och Jerry Williams och hans band har checkat in på hotell i Hofors. På kvällen gör dom en av sommarens sista spelningar i parken där. Men först är det sportnytt på TV som gäller.
När radions Gunnar Helén i oktober 1946 besökte Hamburg var det en stad i ruiner han mötte. Tysklands ledande hamn och industristad var under kriget ett självklart mål för de allierades flyganfall.
Det är den 12 april 1961 när Jurij Gagarin för evigt skrivs in i historieböckerna. En timme och 48 minuter tog det för det första bemannade rymdskeppet Vostok att färdas runt jorden.
Det är inte bara fysiskt arbete som gäller på Margit Östergårds kolonilott. Halva nöjet tycker hon är att föra noggrann statistik på allt som skördats.
Radiotjänst har flyttat till ett nytt radiohus. Den första april 1943 visar en stolt Sven Jerring upp de nya lokalerna för ett gäng pressfotografer. Mest imponerar den fantastiska aromatorn.
1908 invigs Dramatens nya lokaler i det vita marmorpalatset vid Nybroplan i Stockholm. Skådespelaren August Lindberg ska inleda med en prolog. Hans barn är nervösa. Ska han klara anspänningen?
Sten Bergman, biolog och forskningsresande, återvände flera gånger till Nya Guinea. 1959 berättade han om hur det gick till när han och hans hustru blev adopterade av en kannibalhövding.
Stieg Trenter var under flera decennier en av Sveriges inte bara populäraste utan också flitigaste deckarförfattare. Inspiration till sina intriger hämtade han ofta från tidningsnotiser.
Året är 1942 och hushållsarbete är kvinnogöra. Men radions Ingrid Samuelsson har lyckats hitta några män som bryter normen.
Få jubilarer blir väl så uppmärksammade som Ingmar Bergman som om han levt 2018 skulle ha fyllt 100 år. Här ett bidrag ur radioarkivet om hans förhållande till politik.
Hur svårt ska det vara att som kvinna gå oantastad på Stockholms gator? Ganska så omöjligt upptäcker Marianne Höök år 1953.
Det är den 26 maj 1948. Strax lämnar tåget till Israel perrongen på järnvägsstationen i Frankfurt. Tyskland är svårt sargat av kriget. Men hos tågpassagerarna dominerar hoppet om en ljusare framtid.
Det var många års kamp innan kvinnlig rösträtt infördes i Sverige 1921. Motståndet kom från såväl kvinnor som män. Rösträttspionjärer som Signe Bergman hade inte tid att gräva ner sig i det jobbiga.
Skräp avslöjar mer än man tror. 1944, under andra världskriget, är det inte minst det skräp som saknas som ger viktiga ledtrådar om tillståndet i Sverige.
1967 är det högsäsong för dem som älskar att frossa i moralens förfall. Filmen Jag är nyfiken - gul" får sedlighetsivrare att gå i taket. I riksdagen får Olof Palme försvara sin medverkan i filmen.
Året är 1947 och fru Rut Gustavsson har tagit initiativ till en heminredningstävling. Unga bondeförbundare ska så praktiskt, smakfullt och billigt som möjligt inreda en lägenhet.
Året är 1937 och radions reportrar Gustav Näsström och Henrik Hahr har fått ett drömjobb. Att skildra en pråmfärd under Paris broar.
Inför det nya året 1966 höll fysikern Hannes Alfvén ett nyårstal i radion. Vad är det egentligen som är så märkvärdigt med ett nytt år, undrade han.
Året är 1904 och Signe Höjer som bor i Malmö får följa med sin pappa och köpa julgran. Det tar längre tid än tänkt att få hem den.
Året är 1947 och tioåringarna Janne och Sture som bor på skolhemmet Hammargården längtar hem till jul.
En gammal man på en gård i Vuollerimdistriktet i Norrbotten ligger i sin säng med fula liggsår. Han har aldrig sökt läkarhjälp. Men så kommer provinsialläkaren på sjukbesök.
I slutet av 1940-talet började flickskolor ifrågasättas alltmer, och samundervisning blev det som skulle gälla. Men det fanns protester, inte minst bland elever.
Året är 1938. I Gamla stan i Stockholm finns en man som tycker om att sjunga. Radion ska spela in hans sång. Det visar sig dock ta längre tid än vad radions reporter planerat.
I november 1938 fyllde Selma Lagerlöf 80 år. I radion tackade den berömda författarinnan för alla hyllningar och uppvaktningar.
Korta och långa, gamla och unga, smala och tjocka. Utseendet skiljer men en sak har de gemensamt, husmödrarna som år 1942 kommit till Zinkensdamms idrottsplats i Stockholm. De vill gymnastisera.
Året är 1940 och breven väller in till radions brevlåda där Anna-Lisa Söderblom gör sitt bästa för att besvara frågor om allt från oönskade graviditeter till hur stötta soldater i främmande land.
Året är 1954 och Martin Ljung svarar på en annons om hembiträdesplats. En riktigt lyckad busringning tyckte han men alla var inte lika roade.
Året är 1968 när kåsören Marianne Zetterström, med en viss skepsis återupplivar bekantskapen med 1700-talsförfattaren Hedvig Charlotta Nordenflychts mest berömda kärleksdikt.
Öfver en hyacint 1762 Du rara ört som ej din like I färg, i glans, i täckhet har, Bland all din släkt i Floras rike Din fägring mest mitt öga drar : På dina blad Naturen spelar, I konst, i prakt hon yttrar sig, Den fina balsam-lukt du delar, Förnöjer och förtjusar mig. Med trogen omsorg jag dig sköter, En lindrig luft du andas får, En häftig il dig aldrig möter, För hetta, köld du säker står. Ett livligt väder på dig fläktar, Som tränger genom blad och knopp Och när av värma du försmäktar En kylig flod dig friskar opp. Men liksom du min hydda pryder Och dig i all din täckhet ter, En grym förvandlings lag du lyder Du vissnar, dör och finns ej mer. Du hastigt all min möda glömmer Och ledsnar vid min ömma vård, Bland ringa stoft din fägring gömmer, Du är ju otacksam och hård ? Men skall jag på en blomma klandra, Det veka väsen klaga an, Dess öde är att sig förandra, Hon måste vara som hon kan. Hon är ett gräs, hon skall förfalna, Jag intet agg till henne bär. Så ser jag ock ditt hjärta kallna Det måste vara som det är.
Intresset för gamla saker och drömmen om att göra det stora fyndet var lika stort förr som det är nu. 1947 besökte Karl Axel Arvidsson en antikvitetsaffär i Stockholm.
Nils Ambolt följde med på upptäcktsresande Sven Hedins sista expedition till outforskade delar av Centralasien. Där är Ambolt med om ett möte han aldrig glömmer.
Året är 1938 när Radiotjänst besöker SJs lok och vagnstation i Hagalund. Hit kommer tågen mellan resorna för att repareras, smörjas och rengöras.
Året är 1934 och ett gäng skolpojkar från Göteborg är på tältläger med sin lärare. På plats ska de studera naturen, göra inventarielistor och kanske framförallt drillas i naturvett.
I mitten av 1940-talet utexamineras den första kullen svenska flygvärdinnor. Fram till dess är det manliga stewards som skött servicen ombord. Hur ska det gå?
Året är 1938 och på Berga gård i Sörmland används symaskin och stoppnål flitigt. Högar av strumpor ska stoppas, skjortor lagas och kalsonger lappas.
Att få av oss ägnat knappen och knapphålet nån större uppmärksamhet genom åren är knappast nån överdrift att påstå. Men det finns mycket att lära genom att grotta ner sig i knappens historia.
Lagårdskarl eller författare? Frans G Bengtssons val av yrkesbana var inte alldeles självklart.
1948 införs det allmänna barnbidraget för att minska standardskillnaderna mellan barnlösa och barnfamiljer. För fru Persson, mamma till 13 barn, är det ett välkommet tillskott till hushållskassan.
Många tror att det finns utomjordiska farkoster eller flygande tefat som det kallades i början. Begreppet myntades 1947 när en amerikan såg sju flygande föremål som inte liknade något tidigare skådat.
Några husmödrar sjunger vattenkranens lov: ”Farväl, farväl du urgamla hink! Du kommer ej mer igen.” Året är 1943 och allt släpande av vatten från brunnar och pumpar är äntligen över.
1926 debuterar den skönsjungande näktergalen i direktsändning i svensk radio. Helt lätt att få till denna sensation är det inte. En näktergal låter sig inte styras av radiotablån.
Några enkla tips för en gräsänkling så att kaos undviks. Håll rent i skafferiet, diska omedelbart efter varje måltid och använd inte det finaste porslinet för sånt kan inte en karl sköta.
Året är 1947 och det är lördagskväll. Svenne och hans polare som tänkt sej en kväll på dansgolvet blir istället motorcykeltjuvar - eller motorcykellånare som Svenne föredrar att kalla det.
När M/S Gripsholm anländer till Göteborg sommaren 1946 finns världsstjärnan Greta Garbo ombord. Hon vill inte bli intervjuad i radio men Karl Axel Arvidsson lyckas ändå fånga hennes röst på band.
Doktor Allards badbarn kallades de tusentals göteborgsbarn som i decennier fick byta sommarlovsdammiga storstadsgator mot gratis badresor till havet i Askim.
För Elise Ottesen-Jensen blev det en livsuppgift att upplysa om preventivmedel och födelsekontroll. 1933 var hon med och startade Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.
Året är 1962 när Tage Danielsson tar till orda för att upprätta och fastställa vårt behov av nonsens.
Elin Wägner var en av det tidiga svenska 1900-talets mest uppmärksammade författare. Men trots alla framgångar så snarare ökade än minskade prestationsångest och skrivkramp.
Att förr i världen få sin studentexamen var inte enkelt och det är lätt att kippa efter andan när man hör vilka uppsatsämnen eleverna hade att välja mellan vid 1950 års studentskrivningar i svenska.
Efter sin död testamenterade prins Eugen Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm till staten och i dag är det ett av Sveriges vackraste konstmuseer. Men 1945 var det fortfarande målarprinsens hem.
1947 är det två år sen andra världskriget tog slut och de finska barn som bott i svenska fosterhem har återvänt till sina finska föräldrar. Glädje förstås, men inte helt enkelt.
På vinst och förlust har några radiomedarbetare gett sig ut med mikrofonerna för att skildra livet i Stockholm en helt vanlig vardagskväll i mitten av 1950-talet. Händer det överhuvudtaget nånting?
August Strindberg tillbringade flera somrar på Kymmendö i Stockholms skärgård. Men efter att han gett ut sin roman Hemsöborna var han inte välkommen tillbaka.
Många åsikter har alltid funnits om hur kvinnor ska se ut och klä sig. Här ska vi få höra vad två mycket bestämda damer tyckte i mitten av 1900-talet, Madame Loulou och modejournalisten Else Kleen.
Visar de 500 senaste av 977 avsnitt.
Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.