Tre kvinnor vill ta sig från Los Angeles hem till Sverige med sina barn. Men de amerikanska papporna vägrar låta barnen lämna USA.
Att försöka klara sig i Los Angeles när familjen är långt borta, pengarna är slut, och visumet gått ut är ingen enkel sak. Så Svenska Kyrkan i Los Angeles har startat en stödgrupp för kvinnor som mot sin vilja måste stanna i Los Angeles med sina barn.
Under ett år följer Sara Miller och Angelica Rundberg tre av kvinnorna i gruppen och deras kamp att få ta med sig barnen hem till Sverige.
31-åriga Sanna har en tvåårig dotter. Hennes ex-pojkvän utsätter henne för psykisk misshandel och vägrar ta ekonomiskt ansvar för deras dotter. Han har konfiskerat Sannas svenska pass och vägrar låta dottern lämna LA.
Lina, 29 år, anställer en advokat för att få hjälp med processen att ta sin åtta månader gamla son till Sverige. Det är mycket dyrt men tack vare vänner som samlar in pengar på Facebook har hon råd.
Camilla kom till Los Angeles för tjugo år sedan. Hon lever i en dålig relation med sin man, pappan till deras två gemensamma barn. Camilla har inget Green Card trots att de är gifta, och maken låter inte barnen lämna USA. Skulle hon själv åka för att hälsa på släkt och familj i Sverige är risken stor att hon inte skulle bli insläppt i USA igen, då hon befunnit sig i LA så länge utan greencard och visum.
Av Sara Miller och Angelica Rundberg 2017.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Ludvig Jansson
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Över 800 amerikanska militärer lämnade sin tjänstgöring och rymde till Sverige under Vietnamkriget. En av de fyra första som kom var Michael Lindner.
Som ung drömmer Michael Lindner om att jobba i armén, men i tonåren förändras hans tankar.
– Jag visste redan då att jag inte kunde döda en annan människa.
1967, när Michael är 18 år, befinner sig hundratusentals amerikanska soldater i Vietnam. Michael hoppas få ett kontorsjobb hemma, men får så småningom beskedet om vart han ska – via en lapp där ett ord står skrivet: ”Intrepid”.
Vietnamdesertörerna ombord på USS Intrepid
Ombord på det enorma hangarfartyget USS Intrepid som ska ta honom till Sydkinesiska havet lär Michael känna tre andra amerikanska sjömän.
Senare, under en permission när de sitter på en bar tillsammans, bestämmer de sig för att rymma.
– Jag förstod: Okej, tåget går nu. Det är bara att kliva ombord, säger Michael Lindner som numera heter Sutherland.
På flykt undan militärpolisen tar sig de fyra desertörerna till det enda neutrala land som tar emot dem: Sverige.
Dokumentären är gjord vintern 2025.
Reporter: Jakob Odelstad
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellberg
I sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Fyra män ser tillbaka på sina liv som homosexuella i 1980-talets Stockholm, Riyad och Kairo. Hör om hemliga koder, fester och bastuklubbar.
När homosexualitet under 80-talets Sverige inte längre klassas som en sjukdom borde det vara lättare än någonsin att leva som gay. Men med skräcken för hiv kommer mycket hat mot hbtqi-personer. Homofobin och jargongen inom poliskåren får Göran Stanton att säga upp sig.
Pell Uno Larsson är på semester i Kairo och längtar efter att träffa andra män. Han använder en guidekatalog för att hitta säkra mötesplatser. Den leder honom till bastun på ett hotell.
Det är lättare att vara homosexuell i Saudiarabien, ett av världens mest konservativa länder där homosexualitet straffas med döden, än hemma i Sverige tycker Steve Sjöquist. Han flyttar till huvudstaden Riyad 1985 för arbete. Steve berättar om de hemliga festerna, att sova på soffor för att ta sig säkert hem dagen efter och samtidigt känna sig friare än någonsin.
Medverkande: Pell Uno Larsson, Steve Sjöquist, Don Jones och Göran Stanton.
Ett program från 2023
Av: Alexandra Sannermalm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Kjell Höglund är känd för klassiska låtar som ”Genesarets sjö” och ”Man vänjer sig”. Men 1973 har han en annan karriär – som efterjagad radiopirat.
Radio 88 börjar sända 1972, en tid när Sveriges Radio är de enda som får sända radio i Sverige. Sändarmasterna ägs av statliga Televerket, som ansvarar för att hålla etern fri från störningar och infiltratörer.
Den nya piratradiokanalen Radio 88 sänder sent på kvällarna, med reklam och helt utan tillstånd. I sina sändningar blandar de absurd humor och proggmusik med angrepp på politiker. Ständigt jagade av polis, Televerket och en stor grupp privatpejlare.
Det är Anders Bjurström som startar Radio 88. När han flyttar in i kollektivet Ornässtugan i Solna träffar han Monica Nilssen, Björn Bränngård och Kjell Höglund – tre personer som blir viktiga för Radio 88.
Våren 1973 hörs Kjell Höglund och Björn Bränngård ofta tillsammans i Radio 88:s sändningar på söndagskvällarna. Efter ett uppehåll har kanalen startat på nytt med en proggigare framtoning, utan reklam och med angrepp mot borgerliga politiker blandat med absurd vänsterhumor. Samtidigt passar de inte riktigt in i den tidens gravallvarliga vänsterrörelse.
– Det är ingen tvekan om att det är väldigt stora grupper som är ganska arga på oss, sa Kjell Höglund då.
Radio 88 jagas av polisen och Televerket
För att kunna höras i etern har Radio 88 tillverkat hemmabyggda FM-sändare som de flyttar varje dag och gömmer på olika platser runtom i Stockholm.
Men i takt med att Radio 88 får mer uppmärksamhet i tidningarna intensifieras jakten på personerna som ligger bakom kanalen. Kalla kriget pågår fortfarande och staten är på sin vakt. En olaglig radiosändare i händerna på okända aktörer skulle kunna användas för desinformation – om kriget kommer.
Polisen och Televerkets pejlare placerar ut personal på platser där de vet att Radio 88 tidigare sänt. De försöker hitta sändarna som göms på hustak, bergstoppar och vindskontor – bland annat inbyggda i en attachéväska.
Enligt Kjell Höglund själv tycks Radio 88:s impulsiva, fräcka och ologiska sätt att planera sin verksamhet förvirra polisen och Televerket.
Och en dag får Radio 88 hjälp från oväntat håll.
Dokumentären bygger på gamla inspelningar från gamla piratsändningar, bandat material ur privata samlingar samt arkivmaterial från Sveriges Radio och Sveriges Television. Där hörs bland andra Björn Bränngård, Monica Nilssen, Kjell Höglund, Anders Bjurström, Willy Josefsson och Bengt ”Pejlar-Bengt” Forsgren.
Dokumentären är gjord 2026.
Reporter: Tommie Jönsson
Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Tommie Jönsson
I sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Daniel, Gustav, Lars och Adam försöker hitta sig själva som män. Genom livsval, relationer och separationer – och under en manskväll.
Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. De sätter sig i en halvcirkel och berättar om det som ligger närmast hjärtat.
Det här är en dokumentär om fyra män som söker ny manlighet i en tid då gamla samhällsnormer håller på att luckras upp. Om personlig utveckling, intimitet och att möta sig själv på en sexkurs.
Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat.
Reporter: Elin von Wright
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
En P1 Dokumentär från 2021
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Stellan Gustafsson är en av de äldre herrarna i modelljärnvägsklubben. De har träffats i ett skyddsrum varje måndag i 50 år. Men nu är bygget hotat.
Ett amerikanskt landskap i skala H0
Den långa modelljärnvägen snirklar sig fram i skyddsrummet som ligger under en skola i Järfälla. Medlemmarna har byggt upp samhällen, broar, hus och skogar. Små figurer väntar vid övergångsställen, rastar hunden eller står och fiskar medan godståg eller gamla ånglok tar sig fram över sjöar och i tunnlar. Modellen är byggd som ett amerikanskt landskap från 1974 i skala H0, rälsens huvudbana och bibana bildar tillsammans 90 meter räls.
Stellan, Lasse och de andra männen i klubben har byggt upp allt det här under decennier. Varje måndag har de träffats, druckit kaffe och ätit mandelkubb och rulltårta. Flera av dem är pensionerade och lever ensamma. För 78-åriga Stellan är det här en av veckans höjdpunkter.
Skyddsrummet måste tömmas
Men det kommer ett brev från kommunen om att skyddsrummet måste kunna tömmas på 48 timmar. Kommunen vill säkra skyddet för sina invånare och hänvisar till Rysslands krig mot Ukraina. Det stora tågbanebygget måste rivas så snart som möjligt.
Reporter: Karin Hållsten
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellgren
I sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Mariette Lindstein jobbar hos scientologerna i Los Angeles i 20 år. En dag bestämmer hon sig för att riskera allt och fly.
Mariette går med i Scientologikyrkan i slutet av 1970-talets Sverige. Hon lockas av visioner om en jämställd värld utan kriminalitet och psykisk ohälsa. 1984 är hon på väg till scientologernas högkvarter i Los Angeles öken. Efter två dagars intensiva intervjuer blir hon en av få som ska få jobba i kyrkans absoluta toppskikt. Hon känner sig utvald.
Flyr från scientologerna efter 20 år
Hon har sin treåriga son med sig. Men på kontoret får hon veta att hon bara kommer få träffa honom på helgerna. Hon övertygar sig om att det är för sonens bästa.
Åren på basen går men så plötsligt händer det något. För varje dag som går känner Mariette mer och mer att hon är i ett fängelse. Men att fly från scientologernas internationella högkvarter innebär stora risker.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Johanna Carell
En P1 Dokumentär från 2021.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
I en källare utanför Borås bevaras taxen Bertil och kaninen Gullan för eftervärlden. Men varför vill man egentligen stoppa upp sitt husdjur?
Ibland plockar Lasse Diding fram sin hund Bertil ur frysen. Det kan vara vid årsdagen av Bertils död, på någon festlig tillställning – eller när Lasse intervjuas i Söndagsintervjun i P1.
Men den djupfrysta taxen har blivit en källa till stor konflikt. Lasses familj vill begrava honom och gå vidare – Lasse vill att Bertil ska finnas kvar, som uppstoppad.
”Ett dåligt uppstoppat husdjur är inte kul”
Emelie Möller är taxidermist, zoologisk konservator. I sin källarverkstad i Fritsla utanför Borås jobbar hon med att stoppa upp djur. Vid sidan av jakttroféer får Emelie också förfrågningar från folk som vill stoppa upp sina fyrbenta familjemedlemmar.
– Det är ändå ganska vanligt. Tamfåglar, hundar och kaniner, säger Emelie.
Som kaninen Gullan, som Bella är där för att hämta. För Bella handlade uppstoppningen om att bearbeta ett trauma.
Folklivsforskaren Susanne Nylund Skog studerar bland annat människans förhållande till djur. Hon tror att det kommer bli mer kulturellt accepterat i framtiden att stoppa upp sina husdjur.
– Men det kommer ändå att vara någonting som bara de med pengar kan göra. För ett dåligt uppstoppat husdjur är inte kul, säger Susanne Nylund Skog.
Uppstoppad hund är en P1 Dokumentär från 2026 av Bo Sjökvist.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henke Henriksson
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd.
Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker.
Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort.
Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år.
Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv.
– När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén.
Dokumentären gjordes 2021.
Reporter: Jacob Frössén
Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Det blåser medvind i opinionen. Men vad får Sverige för politik om Socialdemokraterna vinner valet 2026?
Många i partiet talar om visioner, vad partiet en gång var, vad det har blivit och vart det är på väg. Socialdemokraterna säger sig vilja ha en ny riktning för Sverige – men vad är det för riktning?
– Under stora delar av socialdemokratins historia har det varit uppenbart vad rörelsen har strävat efter. Ibland har det varit det klasslösa samhället, ibland har det varit folkhemmet. I dag skulle jag säga att den här tydliga målbilden inte är lika tydlig, säger Payam Moula, chefredaktör på tankesmedjan Tiden.
Interna kritiker efterlyser djärvare idéer och tycker att partiledningen är för försiktig. Samtidigt talar Magdalena Andersson hela tiden om breda samarbeten, gärna med borgerliga partier.
Men med vilka ska Socialdemokraterna samarbeta? Och vad vill partiet egentligen?
Vad vill Socialdemokraterna? är en P1 Dokumentär av Pontus Mattsson och en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. I januari sändes dokumentären Uppförsbacken som handlar om Moderaterna.
Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Agnes Cassel
Ett program från 2026.
RÄTTELSE: I en tidigare version av programmet uppgav vi felaktigt att det var LO - Landsorganisationen - som grundade Socialdemokraterna. Rätt är att det var fackföreningsrörelsen som grundade partiet.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Göran är 17 år när han kysser Annalisa. Kärleken blir omöjlig och livet skiljer dem åt, men han kan aldrig glömma. 60 år senare får Göran ett brev.
Det går 15 år innan de träffas igen. Göran är nu gift och har fyra barn. Även Annalisa är gift och har barn. De återupptar sin relation, i hemlighet. Men hemlighetsmakeriet blir för tungt och de bryter med varann. Tills de träffas igen. Och bryter ännu en gång. Och träffas igen...
Tar den första kärleken någonsin slut? Och kan man älska flera samtidigt?
Göran, 87, blickar tillbaka på sitt livs kärlekshistoria – en historia som sträcker sig över sex decennier och där drömmen om kärleken till slut krockar med verkligheten.
Programmet gjordes 2021.
Ett program av: Jens Arnstad och Jonas Tornberg
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
”Jakob” pekas ut som en livsfarlig stalkare och psykopat. Hans liv vänds upp och ner. Och han har ingen chans att försvara sig.
2021 börjar Jakob, som egentligen heter något annat, ett nytt jobb som kriminalvårdare på ett fängelse. Han får höra att han gör ett bra jobb och snart får han bättre arbetsuppgifter.
Men en dag blir han kallad till anstaltschefen.
Jakob får veta att det kommit klagomål mot honom. Han har betett sig olämpligt mot kollegor och han stängs av från sin arbetsplats med omedelbar verkan.
För honom kommer anklagelserna som en blixt från klar himmel.
– Jag trodde inte mina öron, säger han i dag.
Men vad han inte vet är att det samtidigt har påbörjats en polisutredning mot honom. Polisens personskydd Bops kopplas in eftersom Jakob bedöms utgöra ett allvarligt hot mot en av kollegorna.
När han varit hemma från jobbet i två månader ringer det på dörren. Han öppnar och möts av tre civila poliser. Jakob är anklagad för ett vidrigt brott, och anmälningarna fortsätter att komma.
Ett program från 2026 av Sigrid Edsenius.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: André Ljungberg
Magnuz är docent i meteorologi. Han säger att han har radikaliserats. Nu följer han andra forskaraktivister upp på barrikaderna.
Med vita labbrockar lämnar de skrivbord och laboratorium för att gå ut och bli en del av ”gatans parlament” i protest mot att de som styr inte tar klimatkrisen på allvar.
En klimatforskare som tagit steget mot att bli aktivist är luftföroreningsexperten och meteorologen Magnuz Engardt. Efter mycket övervägande följde han med de andra forskaraktivisterna upp på barrikaderna som en Scientist Rebellion. Reportern Catharina Ericson Ulfves har följt honom och de andra aktivisterna under ett års tid för att förstå hur de resonerar och för att se vad de gör.
Ett program från 2024.
I maj 2026 dömde tingsrätten två av aktivisterna för skadegörelse. De dömdes till villkorlig dom samt ålas att betala skadestånd. Övriga 15 som greps hösten 2023 friades.
Av: Catharina Ericson Ulfves
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jakob Lalér
Musiken i programmet:
Trentemöller ”Miss you”
Ulfves/Redman ”Withering”
David Spreitz Elings har varit med om det värsta en dykare kan uppleva. Trots det betyder fridykningen allt.
För David är fridykning en livsstil.
– Om jobbet står i vägen för träning och tävling, då byter jag jobb eller så jobbar jag inte. Då är jag fattig i stället, säger David.
Som fridykare är han specialiserad i grenen statisk andhållning. Det går ut på att ligga på mage i vattnet och hålla andan, precis under ytan.
– De flesta fridykare gillar inte statisk andhållning så mycket, när man ligger stilla. Det blir väldigt lite distraktioner. Man kan inte fly med tankarna till teknik när man simmar och så vidare. Man får verkligen känna de här obehagskänslorna, säger David.
David Spreitz Elings är i fridykningens världselit
De senaste åren har David Spreitz Elings seglat upp i den absoluta världseliten av fridykning.
Men trots att David är flerfaldig världsmästare och på jakt efter världsrekordet är det inget han kan leva på. Senast han tog sig till VM i Japan var han tvungen att ta lån för att kunna åka dit. När han inte tränar jobbar han i en matbutik som bara ligger några hundra meter från simhallen.
Efter flera guldmedaljer på VM och med några av de bästa tiderna som uppmätts har David nu ett nytt mål – att slå världsrekordet. För att klara det måste han hålla andan i mer än 11 minuter och 35 sekunder.
David har i livet med fridykningen upplevt stora framgångar – men också den största tragedin. Hur går man vidare och fortsätter dyka efter att ha upplevt alla dykares värsta mardröm?
Fridykaren är ett program av Mårten Paridon Pettersson från 2026.
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Sandra Pettersson
Ingen annan demokrati i världen besökte Pol Pots Kambodja så många gånger som Sverige.
Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.
Det var i april 1975 som den kambodjanska befrielserörelsen besegrade USA och intog Phnom Penh. Inom timmar skar de nya makthavarna av alla förbindelser med utlandet. Världen häpnade inför denna mystiska och förvirrande revolution som verkade ha utbrutit. Snart spred sig rykten om avrättningar och blixtsnabb och fullständig utrymning av landets alla städer.
De svenska besöken till Kambodja började ett år efter utrymningen av Phnom Penh och ägde rum medan den kambodjanska katastrofen pågick.
Vad såg de svenska besökarna, till exempel Jan Myrdal, diplomaterna Jean-Christophe Öberg och Kaj Björk, eller den socialdemokratiske politikern Birgitta Dahl? Och vad berättade de när de kom ut ur det stängda landet?
Blev de sanningsvittnen? Eller försenade de upptäckten av vad som pågick?
Genom arkiv och i bibliotek, och genom att tala med de som själva var med söker sig Bosse Lindquist fram till svar i den här P1 Dokumentären från 1999.
Laurence Picq skulle med tiden bli den enda västerlänningen som upplevde det inre av Pol Pots Kambodja.
Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.
Laurence Picq blev kär i en lite äldre man från Kambodja när hon var på ett sommarläger på 60-talet. Två veckor senare gifte de sig, och hon hamnade så småningom i de röda khmerernas innersta kretsar.
Mannen hon gifte sig och fick två döttrar med var Suong Sikoeun, som tillsammans med Pol Pot, Ieng Sary och många andra röda khmerer satt på kaféer i Paris och planerade det kommunistiska maktövertagandet i Kambodja 1975.
Vad fick Laurence Picq se av de röda khmerernas radikala samhällsexperiment, där var fjärde kambodjan dog? Och hur gjorde hon för att överleva?
Dokumentärmakaren Bosse Lindquist läser Laurence Picqs självbiografi, reser till Kambodja och träffar några av människorna hon levde med, i denna P1 Dokumentär från 1999.
Produktion och mixning: Ylva Lindgren och Ingemar Persson
Slitna hyreshus, mögel och fukt i lägenheterna, trasiga tänder och Sveriges högsta arbetslöshet. I Perstorp kämpar många i motvind och mot fattigdom. Men Doris Yang drömmer om något annat.
Efter valet 2022 var politikerna i Perstorp överens: Fler i kommunen måste komma ifrån sitt bidragsberoende, och fler måste få jobb.
Men det blev inte så.
Fortfarande lever många på försörjningsstöd, är arbetslösa och har skulder till kronofogden.
Inte råd att laga tänderna
De allra fattigaste i Perstorp har inte råd att gå till tandläkaren. Så är det för Björn. När han nyligen var på besök i en grannkommun började han tänka på hur han stack ut.
– Alla var fina. Alla hade fina tänder. Sen när man kommer till Perstorp, och man själv har dålig munhälsa och allt, då känner man sig hemma, för i Perstorp är det jättemånga som har jättedåliga tänder, säger Björn.
Mögel och fukt i lägenheterna
Nästan 450 lägenheter i Perstorp har ägts av fastighetsbolaget Kupolen. En del av husen är slitna, och både fukt, mögel och trasiga eluttag har dokumenterats av miljöförvaltningen.
Här har också de som fått nej av andra hyresvärdar kunnat bo, eftersom Kupolen haft generösa uthyrningsregler. Personer som lever på försörjningsstöd har kunnat flytta hit, även från andra kommuner. Det leder till ökade kostnader för kommunen, enligt Ronny Nilsson, socialdemokratiskt kommunalråd i Perstorp, när socialtjänsten betalar ut försörjningsstöd.
Men en del tycker att Kupolen gör något bra. Maria och hennes son Jimmie har flyttat hit från Orsa efter att tidigare ha levt i missbruk och kriminalitet.
– Kupolen ger folk en chans, sådana som inte ens skulle fått hyra en hydda i skogen, säger Maria.
”En misslyckad plats”
Doris Yang har bott i Perstorp nästan hela livet, och minns när det var lätt att få jobb, och många jobbade på fabriken Perstorps AB. Nu sprider sig i stället en bild av hur dåligt det går för Perstorp, att det blivit ”en misslyckad plats”.
Hon drömmer om att Perstorp ska bli den bästa platsen att leva på.
Välkommen till Perstorp är ett program av Randi Mossige-Norheim från 2026.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Henke Henriksson
I skuggan av nybyggda bostadsrätter och koncepthotell klamrar sig ett svartbyggt skjulsamhälle fast och dess invånare fortsätter spika upp gäddskallar på fiskebodarna vid den så kallade Skitviken i Västerås.
Mitt i Västerås, i gamla hamnen, finns en säregen plats, en konstgjord udde, skild från omgivningen med låst vägbom.
Tvåhundra meter lång och femtio meter bred är piren, bebyggd med fyrtiotalet rostiga plåtskjul och befolkad av en båtklubb. Alla här har inte båt men likväl är det en båtklubb, en med årsmöte, kassör, vimpel, bryggor, spel och en rök förstås för fisk och julskinkor.
Här har nästan inget förändrats det senaste seklet.
Programmet är gjort 2019.
Reportrar: Inger Orre och Martin Hedén
Slutmix: Elvira Björnfot
Producent: Håkan Engström
För Melwin, Teo och Leonidas är varje dag en träningsdag. Men blir man gladare av att vara smal och stark? Går det att bli nöjd med sitt utseende?
På gymmet i Kronborg i Malmö lastar Melwin och Teo vikter på skivstången. De pushar varandra upp mot 130 kilo. Men för Leonidas tar det stopp redan under uppvärmningen.
– Jag rycker i vikterna men de kommer inte upp. Jag ser mina kompisar göra bättre resultat och det är stressigt, säger han.
Gymtrend bland unga killar
I Riksidrottsförbundets senaste ungdomsbarometer är gym den vanligaste träningsformen bland unga. Särskilt gäller det unga killar där fyra av tio som tränar, gör det just på gymmet.
– Det är en väldigt cool känsla att kunna förändra sig. Men kanske hade jag varit gladare om jag aldrig hade börjat gymma. När jag går in på Tiktok och ser en femtonåring lyfta 200 kilo, då är mitt personliga rekord inte värt någonting. Det mår jag inte bra av, säger Teo.
Tiktok, kroppsideal och manlighet
Styrketräningstrenden har exploderat både på gymmen och i sociala medier. I kommentarsfälten skrivs det öppet om bland annat steroider och andra dopningklassade preparat, som medel för att uppnå den perfekta fysiken. Den som inte passar in på kroppsidealet kan bli kritiserad och hånad. Men det finns också en annan, mjukare ton.
– Killarna är inte så manliga som man kanske tror. De kommenterar varandras utseende och skämtar om att de är kära i varandra, säger Ella, som jobbar på ett gym i Malmö.
– Tjejerna bryr sig nog inte. De som uppskattar det jag gör, det är killar, säger Teo.
– Målet är att bli nöjd med kroppen, att tycka ”shit, jag ser perfekt ut”. Men det är nästan omöjligt, säger Melwin.
Killarna på gymmet är ett program av Sven Holmberg från 2026.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: André Ljungberg
I knappt tio år utmanade och provocerade The KLF musik- och konstvärlden med tvetydiga politiska aktioner. Men en dag lämnade de musikbranschen med besked.
The KLF, The Timelords, Ancients of Mumu, The Jams och The K-Foundation var några av de namn duon Jim Cauty och Bill Drummond verkade genom under ett knappt decennium från slutet av 80-talet till 1994.
Några av sakerna den brittiska duon hann med under den tiden var att uppröra Stikkan Andersson genom att sampla Abbas ”Dancing Queen”, skrämma vettet ur musikindustrin med ett maskingevär på galan Brit Awards och i en egen version av slow-tv, att sedel för sedel elda upp en förmögenhet i en öppen spis framför en statisk kamera.
– De är som victorianska äventyrare med massor av pengar, som bygger månraketer på bakgården eller bestiger Mount Everest, säger Craig McLean, journalist och redaktör på The Face i London.
The KLF lämnade musikbranschen
Innan The KLF lämnade musikbranschen med buller och bång gjorde de också kommersiell succé på världens topplistor i början av 1990-talet med låtar som ”3 a.m. Eternal”, ”What Time Is Love?” och ”Justified & Ancient”.
I P1 Dokumentärs ”Build a fire” från 2002 hör vi när Gustaf Görfelt och Tor Billgren åker till London för att söka upp platserna där det hände och träffa människorna som var med när det hände. Det är en nutidshistorisk resa som följer två excentriker i populärkulturens utmarker från en åker utanför Södertälje till en klippkant på Skottlands nordligaste spets.
Dokumentären är en repris och sändes för första gången 2002.
Av Gustaf Görfelt och Tor Billgren
Producent: Håkan Engström
När färre kommuner kör ut mat via hemtjänsten får äldre klara sig på mikromat, visar Sveriges Radios granskning. Annelie i Hjo är en av de drabbade.
I den lilla kommunen Hjo i Västergötland har man slutat leverera nylagad mat till personer med hemtjänst. Istället har kommunen infört ett system med kylda eller frysta färdigrätter, som de äldre får klicka hem från en butik på nätet.
Annelie Persson i Hjo är sjukpensionär och har sedan några år tillbaka hemtjänst sex gånger om dagen. Hon är en av dem som nu väntas klara sig på mikromat.
– Smakmässigt så börjar det ta stopp. Det är inte gott. Det är ingen livskvalitet på det, säger Annelie.
Nu har Annelie skrivit under en protestlista för att få kommunen att återinföra matleveranserna.
Minst 42 kommuner utan matleveranser
Många kommuner i Sverige gör just nu som i Hjo, och tar bort distributionen av lagad mat. Syftet är att spara pengar, eller för att personalen ska få mer tid till omvårdnad, visar P1 Dokumentärs och P4:s gemensamma granskning. I dag saknar minst 42 av Sveriges kommuner utkörning av lagad mat inom hemtjänsten, varav Gislaved, Jönköping, Bjuv, Enköping och Askersund är några exempel. Och fler planerar att göra förändringen.
Men hur påverkar det här skiftet de som är beroende av hemtjänsten? Och vad säger de ansvariga?
Programmet gjordes 2026.
Reporter och research: Aleksa Lundberg
Intervju med Livsmedelsverket och research: Joel Wendle
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Agnes Cassel
En nyinflyttad kille börjar i en högstadieskola i Oslo 2008. Han är ovanligt talangfull, men det är något som inte stämmer.
I en ny serie från P3 Dokumentär i samarbete med norska NRK berättar vi om ett osannolikt fall som chockat Norge. Ett mysterium som visar sig ha kopplingar till brottsfall i Tjeckien.
Lyssna på P3 Dokumentär om Mysteriet Adam i Sveriges Radios app.
59-årige Tomas drömmer om att kunna leva på sin scenkonst. Men Arbetsförmedlingen tycker att han borde ha ett riktigt jobb.
– Det här är ett riktigt jobb för mig. Att gå till ett vanligt lönejobb bara för att få lönen känns helt meningslöst.
Det är på scenen som Tomas Halling hittar livsglädjen. Fram tills idag har han skapat över 130 olika karaktärer, däribland jazztronauten Spiriflexibop och Bubbelplastmannen.
Men publiken hemma i Göteborg är svårfångad. Sedan sju år tillbaka lever Tomas på socialbidrag, men söker pliktskyldigt jobb som han inte får.
– Jag vill inte inordna mig i ledet, då börjar det krypa i mig, jag blir arg, jag blir ledsen, jag blir vansinnig. Om jag inte gör det här så fungerar jag inte på riktigt. Ta inte ifrån mig det här.
Musik: Albert af Ekenstam
Av Emil Östlund.
Programmet är en repris och publicerades för första gången 2017.
Ylva och Anton är gifta – och kämpar samtidigt med sin långfilm. En dag föds en idé: att få en Hollywoodstjärna att spela en av rollerna.
I badkaret i ett gult tvåfamiljshus i Göteborg sitter producenten Ylva Olaison och regissören Anton Källrot och spelar in en ljuddagbok. Det går trögt för dem att få ihop pengar till sin långfilm. Men kanske har de hittat en briljant lösning.
Kommer Jim Carrey vilja vara med?
Om de lyckas få Jim Carrey att spela en av rollerna i filmen, då kommer ingen kunna säga nej. Dessutom skulle han vara perfekt för rollen.
Kampen om pengarna från Svenska Filminstitutet och andra finansiärer är hård, med sömnlösa nätter och ständiga pitchmöten. Och utanför badrumsdörren väntar vardagsbestyren: köttfärssås och spaghetti, skjuts till skolan, parterapi och en tvätthög som bara växer.
Ska de lyckas ro sin film hela vägen i hamn?
Ett program av Hanna Rasmuson Hulmé från 2026.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henke Henriksson
De drömde om ett kollektivt paradis – 15 år senare möts medlemmarna i rättssalen. Som fiender.
Programmet är en repris och publicerades för första gången 2020.
En dag syns banderoller med protestbudskap på det stora gula huset.
Den här historien om när en dröm krockar in i en hård verklighet. Och om hur det är att vara ideologisk i bostadskarriärens Stockholm.
Det ekologiska kollektivhuset Gebers ligger bland ekarna nere vid en strand i södra Stockholm. På landet fast i stan. Det grundades i mitten av 90-talet, av en grupp miljöengagerade unga som ville ha ett gemensamt boende.
I den här dokumentären får du möta kollektivisterna, och följa med till det som kunde ha blivit ett paradis.
Dokumentären är gjord 2020.
Reporter: Rasmus Malm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
Tivolit är Peter Janssons livsverk. Han har inte jobbat med något annat. Men hälsan är inte vad den borde vara. Ska han orka en säsong till?
Peter Jansson, eller Peter Pan som han kallas, har drivit sitt tivoli i nästan fyrtio år. Från april till oktober bor Peter och hans sambo Ulla i en buss och reser från plats till plats: Lidköping, Vara, Norberg, Knivsta, Katrineholm, Köping, Motala, Hudiksvall, Rättvik och många fler ställen.
Om och om igen bygger de upp sitt tivoli, river det och drar vidare.
På ena armen har Peter Jansson tatuerat sagofiguren Peter Pan och elva bokstäver i svart: ”Never grow up” – bli aldrig stor.
Peter Pan vill stanna i världen med karuseller
Men i takt med att åren snurrar på, precis som karusellerna, blir tivolijobbet mer och mer slitsamt. Efter ett helt liv i tivolibranschen börjar Peters kropp säga ifrån.
Det börjar bli dags för Peter att bestämma sig för när han ska lägga av.
Men det är svårt att överge ett livsverk.
Helst skulle Peter Pan vilja vara kvar i sin värld med sockervadd och karuseller för alltid.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producenter: Anna Frey och Håkan Engström
Slutmix: André Ljungberg
Malin går på heroin, Anita har vräkts från sin lägenhet och Agneta och Jelena som sover på gatan. Alla fyra får i natt tillfälligt tak över huvudet.
I Stockholms stad lever 2 439 personer i hemlöshet enligt siffror från 2018. Kartläggningen görs vartannat år och sedan den senaste räkningen har andelen kvinnor utan bostad ökat något. En tredjedel av de hemlösa är kvinnor och många lever i extrem utsatthet.
Bengt Bok följer fyra av kvinnornas kamp för att överleva dagen. Alla fyra rör sig runt en och samma plats där de hittat tillfälligt tak över huvudet, Stadsmissionens härbärge Bostället.
Dokumentären är från 2019.
Reporter: Bengt Bok
Producent: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
En kall januaridag dör 8-årige Toste på ett sjukhus i Stockholm. Kvar finns hans familj, tvingade att omforma sig kring det hål han lämnat. Hur överlever man sorg?
När Toste är fem år visar det sig att han har en ovanlig medfödd lungsjukdom, den förkortas PAH. Familjen vistas på sjukhus under långa perioder och en stor del av mamma Annikas och pappa Petters vardag handlar om att ta hand om Toste.
I december 2024 läggs Toste in akut på sjukhus, han har en infektion i lungorna och kopplas upp mot en Ecmomaskin. Läkarna gör allt de kan men efter tre veckors kamp tas beslutet att låta Toste somna in.
Att förlora ett barn och ett syskon
Kvar finns familjen, Tostes föräldrar och hans tre syskon, storasyster Elsa, storebror Nestor och lillasyster Esme. Tvingade att omforma sig kring det hål han lämnat.
Hur tar man beslut om man var man vill begrava sitt barn och vad gör man med pärlplattan han aldrig hann lägga klart?
Hur är det när ens föräldrar bara gråter och inte orkar umgås med en? Och vågar man som storasyster flytta hemifrån och lämna en lillasyster som redan förlorat ett syskon?
Ett program gjort 2026 av Clara Lowden
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Astrid Ankarcrona
Tommy och Monica är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen?
Sveriges Bonnie and Clyde träffas när hon är 16 år och han nästan dubbelt så gammal. Tio år senare gifter de sig på Kumlaanstalten. Då är Tommy bland annat dömd för koppleri av Monica.
Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans medbrottsling. Pengarna från brotten spenderar de på nattklubbar, resor och dyra bilar. Men när deras son Niklas föds förändras livet, åtminstone för Monica.
När Tommy ser hur hans brott skadar Niklas ställs han inför ett val: pengarna eller familjen?
Podden gjordes 2019 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.
🎧 Lyssna på fler poddar om svenska brott och brottslingar i appen Sveriges Radio Play.
En podd av Martin Jönsson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
Den judiska flickan berättar att hon ofta bär sina örhängen med davidsstjärnan – oavsett vad folk tycker. – Trots hatet är jag stolt judinna, säger hon.
Flickan Mia har intervjuat berättar att hon inte vet om hon vill bo kvar i Sverige.
– Jag fick dubbelkolla med mamma om jag kunde ha örhängena på mig när jag skulle till doktorn. Det är så mycket hat mot oss judar nu. Jag känner mig inte trygg i mitt eget land, fortsätter flickan.
I dokumentären ”Ett hakkors i salt” intervjuar Mia Blomgren fyra judiska barn om hur det är att vara jude i Sverige idag. De träffas hemma hos barnen, i deras rum, en plats där de känner sig trygga.
– Man kan inte bo i ett land där man känner sig otrygg att gå på gatan med ett smycke.
Ett av barnen berättar om när en pojke i skolmatsalen plötsligt ropade på henne och visade henne ett hakkors i salt som han ritat på bordet. Mia undrar vad hon kände då och hon svarar att hon börjar bli van.
Här kan du lyssna på andra program av Mia Blomgren
Hör Mia Blomgren berätta i Studio Ett om varför hon gjort dokumentären
Dokumentären publicerades på Förintelsens minnesdag 27 januari 2026.
Reporter och producent: Mia Blomgren
Medproducent: Sofia Kottorp
- Fokus mars 2026: P1-Dokumentären ”Ett hakkors i salt - judiska barn i Sverige berättar:
”En av mina radio-favoriter är Mia Blomgren, som jag redan hyllat här. Fast jag har aldrig gråtit när jag lyssnat på hennes program förut. //Ett av barnen har slutat att säga att han är jude. ”För att det är krig” och för att mamma har sagt det. Utanför hans skola finns vakter och polis med ”äkta pistoler”. han har vant sig. //Måtte Blomgren hursomhelst länge jobba vidare med sina varliga men starka intervjuer. Det här programmet är oral vittneslitteratur.”
- ETC januari 2026: P1-Dokumentären ”Ett hakkors i salt - judiska barn i Sverige berättar:
”Ett annat av barnen berättar att en skolkamrat påkallade hennes uppmärksamhet. Han ville visa henne just ett hakkors i salt, under lunchrasten. Klaustrofobiskt men inte uteslutande. För barnen vägrar så ofta de förmår det fängelse som antisemitism reser runt dem. - Trots hatet är jag stolt judinna Det här är naturligtvis en strid de aldrig skulle behöva utkämpa. Det är ovärdigt. Det är inte vad vi vill att Sverige ska erbjuda den judiska minoriteten.”
Babak växer upp i den islamiska republiken Iran. Allt är reglerat – kläder, musik och åsikter. Men i metalmusiken hittar han en spricka av frihet.
Programmet är en repris och publicerades för första gången i februari 2025.
Barndomsvännen Ehsan är gitarrist, lillebror Behrooz spelar trummor och Benjamin spelar bas. Och Babak, han skriker. Det är som att all frustration och ilska över ofriheten i Iran under 80- och 90-talet när Babak växer upp kommer ut i bandet Traumetas musik och låttexter. Tvärtemot regimens regler har bandet jeans och långt hår, tittar på MTV-inspelningar och umgås med tjejer. Och sjunger om helvetet och demoner. Med sin musik vill dom trotsa och förändra samhället.
Efter ett presidentval i juni 2009 bryter stora demonstrationer ut. Inte sedan 1979 har så många letat sig ut på Teherans gator för att protestera. En hel generation längtar efter förändring. Är det nu den kommer, och Babaks band kan spela sin musik fritt? Men regimen sätter in militär mot demonstranterna. Under det år protesterna pågår dör, fängslas och försvinner folk. Och hoppet om en annorlunda verklighet dör.
Samma år åker Babak till Sverige för att plugga. Nu är han 40 år, har fru, barn och jobb. Livet pågår. Han flyttar aldrig tillbaka till Iran och någon musikkarriär verkar det inte bli. Han har tappat kontakten med bandet och livet som grawlande sångare i ett metalband känns avlägset. Det gör också hoppet om förändring av det fortsatt repressiva samhället i Iran. Han är mest trött.
Men så ser han att ett av hans favoritmetalband, Opeth, ska ha konsert i Istanbul. Han vet att unga iranska metalheads kommer komma dit i busslaster. Kanske kan en resa dit väcka något i Babak igen?
Hårdrocksrevolten i Iran är en dokumentär av Babak Parham från 2025.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Christian Jangegård
Motvind i opinionen, skandaler i media och hot från höger och vänster. Sällan har ett styrande parti haft en så svår uppgift som Moderaterna 2026.
På ett kongresscenter i Västerås står Moderaternas valledare Martin Borgs på scenen. Han tecknar bilden av valrörelsen 2026 som en väg fylld av fallgropar.
– Folk kommer försöka lägga krokben för oss. Det här det svåraste någon av oss har gjort. Uppförsbacken är stor.
I valet 2022 blev Moderaterna mindre än Sverigedemokraterna. Partiets egen valanalys är tydlig: Moderaterna är inte längre det självklara högeralternativet i svensk politik.
Så hur ska det gå i valet? Vilken framtid väntar Moderaterna?
Uppförsbacken är en P1 Dokumentär av Pontus Mattsson och en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. Dokumentären om Moderaterna är den första i en serie i två delar, där den andra kommer att fokusera på Socialdemokraterna, och släpps senare i vår.
Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år. Han har tidigare gjort flera politikdokumentärer för SVT och varit Sveriges Radios utrikeskorrespondent i London.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Agnes Cassel
Ett program från 2026.
Fotnot: Jari Puustinen, kommunalrådet från Eskilstuna, har sedan programmet spelades in lämnat Moderaterna.
Vill du höra fler dokumentärer om svensk politik?
Lyssna på dokumentären Regeringsbildningen 2018 – den som ändrade allt där reporter Maggie Strömberg följde dåvarande Centerledaren Annie Lööf och Moderatledaren Ulf Kristersson efter valet 2018, eller hör Partiledaren – Håkan Juholts väg till makten där reporter Amanda Glans tidigt under hösten 2010 började följa den då relativt okände politikern Håkan Juholt som senare blev Socialdemokraternas partiledare.
För Claes JB Löfgren, med 30 år som utrikesreporter på SVT, blir pensionen en identitetskris. Kan en långsegling åter ge honom en mening med livet?
Programmet sändes första gången 2020.
Pensionering är en befrielse för en del, en fullständigt naturlig del av livet för andra men också ett ovälkommet tvärstopp på ett långt och intressant yrkesliv. För Claes JB Löfgren, under större delen av sitt yrkesliv utrikesreporter på Sveriges Television, utlöser den påtvingade pensionen en kris.
Men en lång resa med segelbåten Alma och hans gamle vän PellePia Hedberg, ett förverkligande av en dröm om att segla jorden runt som började för nästan 50 år sedan, ska visa att livet är mer än bara arbete.
Sökandet efter en mening med livet – efter decennier av rutiner och starka upplevelser i världens krigszoner – går över stormpiskade hav och förbi karga kuster i Europas utkanter.
”De gamla och havet” är helt och hållet Claes JB Löfgrens personliga berättelse. PellePia Hedberg har tidigare porträtterats i P1-dokumentären ”Transan och jag”.
Reporter: Claes JB Löfgren
Slutmix: Nima Shams
Producent: Håkan Engström
Frölunda Hockey går på knäna. För att komma tillbaka till Elitserien anlitar de en av världens mest kända konstnärer: Andy Warhol.
1986 får Frölundas vice ordförande Hans “Bula” Andersson en idé. Han ska beställa ett konstverk. Hockeyklubben är pank och desperat så nu gäller det att tänka stort. Med hjälp av konsthandlaren Magnus Bromander kontaktar man den världsberömde popkonstnären Andy Warhol.
– Jag visste att om vi betalar så målar han, säger Magnus Bromander.
Fastighetsmagnaten Lennart Wallenstam går med på att stå för fiolerna och Andy Warhol anlitas för att göra en oljemålning och 100 silkscreentryck som klubben kan sälja till fans och konstintresserade. Som motiv väljer Andy Warhol spelaren Christer Kellgren.
– Jag har ju inte gjort några stora avtryck i världshistorien. Och så blev det jag, säger Christer Kellgren.
”Frölunda Hockey Player” klubbas på auktion
Först ser den spektakulära satsningen ut att bli ett fiasko. Men när Andy Warhol plötsligt avlider tar försäljningen fart och inom några år tar sig Frölunda tillbaka till Elitserien.
Hösten 2025 ska “Frölunda Hockey Player” klubbas på auktion och solskenshistorien om tavlan som räddade en hockeyklubb omskrivs flitigt i medier. Men tavlan som ska säljas är inte den som Frölunda beställde. Den här har aldrig visats för allmänheten. Vad är det för en tavla?
Dokumentären är gjord 2025.
Reporter: Robin Jonsson
Producent: Anna Johannessen. Exekutiv producent på Sveriges Radio: Håkan Engström och Sofia Kottorp.
Slutmix Fredrik Nilsson.
En produktion av Tredje Statsmakten Media.
På specialskolan Tomteboda lever barnen med synnedsättning i en sluten värld. Monicka och de andra vittnar om en barndom som gick förlorad.
Programmet sändes första gången 2019.
Det är 1971 när Monicka för första gången kliver in genom de tunga portarna till Tomtebodaskolan. Hon är sju år och har skickats över hundra mil hemifrån för att få en anpassad utbildning. Här ska hon bo och gå i skolan tillsammans med andra barn från hela Sverige som också har en synnedsättning.
Snart har Monicka, Ann, Frank och de andra barnen hela sina liv på skolan, ett inrutat liv fyllt av rutiner och hierarkier som barnen måste anpassa sig till. Det gäller att inte sticka ut och att inte bli favoriserad. Det är ett samhälle i samhället där eleverna sällan har kontakt med barn från världen utanför.
Reporter: Anna Bergholtz och Caroline Gollungberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Gudalandet har i medier kallats en vikingasekt – själva menar rörelsen att de är de enda som kan stoppa mänsklighetens undergång.
Gudalandet säger sig sitta på en sanning vi andra inte känner till – att en ondskefull elit snart kommer att förinta majoriteten av jordens befolkning, och att de har ett ansvar att agera innan det är för sent.
Ditta Rietuma och Lars Rutger Solstråle har utropat sig till ledare över hela världen: hon som kejsarinna och domare, han som åklagare. I juni 2024 står de åtalade i Skaraborgs tingsrätt, efter att ha dömt ett trettiotal lokalpolitiker och tjänstemän till döden och byggt en galgbacke på sin gård i Hova, där avrättningarna ska ske.
De döms till fängelse och skadestånd – men vägrar acceptera domen och överklagar.
Gudalandet bildas 2012
När reportern Petrina Hinas kommer hem efter rättegången rasar hon rakt ner i ett digitalt kaninhål i försöken att förstå rörelsen. Gudalandet bildas 2012, men spåren på nätet sträcker sig längre tillbaka. I över femton år har de flitigt spridit sin sanning – allt har filmats och dokumenterats.
Det här är en dokumentär om hur två personer och deras rörelse påverkat det lilla samhället Hova. Men också om hur det är för Ditta och Lars att tro sig veta att mänskligheten håller på att utplånas – utan att någon lyssnar.
Ett program gjort 2025 av: Petrina Hinas
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Henke Henriksson
Det känns som att alla i vår familj får cancer. I släkten finns en genmutation. Har jag den?
Programmet publicerades för första gången 2018.
Karin Bromander var sex år när hennes mamma dog i äggstockscancer. Idag, 25 år senare, undersöker Karin och hennes systrar risken om också de kommer att drabbas av ärftlig cancer.
– Jag tror inte jag tänkte i termer av att jag ärvt nåt i mina gener, mer att jag typ är dömd på nåt sätt, säger lillasyster Mia.
– Jag visste ju att det var 50 procents risk, men rent psykologiskt kändes det som att ha 100 procents risk, säger storasyster Sara.
– Generation efter generation av kvinnor har drabbats av cancer i vår släkt. Det känns som om vi har en dom över oss, säger Karin.
– Måste det verkligen vara så att också vi drabbas?
Information från Cancerfonden om bröstcancer och ärftlighet 2025
Information från BRCA-förbundet
Reporter: Karin Bromander
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Janne Waldenmark
När Ida är 35 får hon diagnosen ALS. Läkaren säger att hon bara har några få år kvar att leva. Hennes storasyster Emelie står vid hennes sida.
Systrarna har varit nära sedan de var små. De fyller i varandras meningar så som man bara kan göra när man delat ett helt liv. Mitt i all sorg har de humorn gemensamt, de skrattar och skämtar, samtidigt som båda vet allt för väl vad som väntar.
Fem år innan Ida får sin diagnos dör systrarnas pappa i ALS. Familjen såg hur hans muskler successivt förlamades, och hur han gick från att vara en händig elektriker till en person som inte kunde äta själv. Nu väntar detsamma för Ida.
Sen hon fick sin diagnos har vänner och familj arbetat som hennes assistenter. Storasyster Emelie åker mellan Göteborg, där hon har sitt liv, och Jönköping, där Ida bor, flera gånger i veckan för att hjälpa henne. Bara några månader efter diagnosen slutar Idas ben att bära henne. Hon är beroende av sin permobil och måste få hjälp med allt från att klä på sig och sminka sig till att äta. Så småningom försvinner talet.
Hur är det egentligen att förlora förmåga efter förmåga och se livet bli något helt annat än man trodde? Och hur är det att stå bredvid, och vara frisk när man ser sin syster brytas ner i en obotlig genetisk sjukdom?
”Tänk att min syster ska dö” följer systrarna Ida och Emelie under flera år, i sjukdomen och sorgen men också i systerskapet, humorn och kärleken inom en familj.
Ett program gjort 2025 av: Hanna Rasmuson Hulmée
Producent: Anna Frey
Slutmix: David Hellgren
Matilda och hennes vänner identifierar sig som butchar. Men vad innebär det egentligen? Hur ser de på sig själva och vad betyder andras blickar?
Programmet sändes första gången 2023.
Matilda hittar några bortglömda ljudfiler på en hårddisk från ett läger hon arrangerade 2018 - Butch Camp. Under ett par sommardagar samlades då ett gäng lesbiska deltagare för att samtala om identiteten butch och vad den betydde för dem. När Matilda lyssnar på inspelningarna fem år senare väcks en nyfikenhet – vad har hänt med alla sen sist? Det är dags för en återträff.
En viktig gemenskap
Under ett intensivt dygn samlas gruppen igen i ett hus på landet där de umgås, diskuterar, delar insikter, skratt och gråt. Mycket har hunnit hända på fem år. Vissa har fått barn, andra har bytt pronomen och många känner sig tryggare i sig själva nu.
– Att jag träffade er, det var så viktigt. Jag kände att jag är butch, och att jag kan få kalla mig det, säger Valeria, en av deltagarna.
Men hur viktig är egentligen butchidentiten för alla nu, fem år senare? Och vad betyder gemenskapen med varandra för att orka leva i ett uttryck utanför normen?
Reporter: Matilda Berggren
Producent: Frida Fernqvist och Anna Åkerlund
Exekutiv producent Sveriges Radio: Anna Frey
Slutmix: Gustav Sondén
Programmet är gjort i samarbete med Third Ear Studio.
Första gången Ottilia får pengar av en främmande man är hon elva år. Efter att hon blivit sexuellt utnyttjad i flera år föds en idé: att bli åklagare.
På juridiska institutionen i Uppsala sitter fyra studenter med sina laptops. De går termin sex på juristlinjen och förbereder sig inför ett seminarium. En av tjejerna, Ottilia, bär vit polo och små diamantörhängen. Håret är uppsatt i en stram knut i nacken.
Ingen av de andra vet vad Ottilia har varit med om och vad hon har behövt göra för att ta sig hit. Det är ingen som vet hur många rättssalar hon suttit i, trots att hon bara är 22 år. Men nu vill hon berätta.
Simon Häggström hittar Ottilia
När polisen Simon Häggström hittar Ottilia på en sugardejtingsajt tar han kontakt genom en påhittad profil. Han lägger märke till att hon är väldigt ung och hennes snabba, korta svar utan följdfrågor får honom att reagera.
– Det tolkar jag som att det här är en tjej som är djupt nere i skiten, säger han.
Ottilia är bara 13 år när sexköpare förgriper sig på henne första gången. Hon hamnar snabbt i ett destruktivt självskadebeteende. Livet är en ond cirkel av missbruk och prostitution.
Tills den dag då allt vänder.
Ottilias revansch är ett program från 2025 av Clara Lowden.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Astrid Ankarcrona
Känner du igen dig i Ottilias berättelse? Här finns kontaktvägar för stöd och hjälp:
* Mikamottagningen Stockholm
* Mikamottagningen Göteborg
* Ungarelationer.se
* Ellencentret
* Talita
PrevenTell är en nationell hjälplinje för dig som är orolig för din eller någon annans sexualitet:
https://www.karolinska.se/preventell
Robin har aldrig vågat prata med pappa Kay om sin adoption - förrän nu. En dokumentär om ånger, våld och 30 år gamla familjehemligheter.
Programmet sändes första gången 2022.
Robin är adopterad från Sri Lanka. När hans adoptivmamma dör i cancer hittar han en pärm full av bilder, gulnade ansökningsformulär och slitna intyg. Eftersom hans mamma har gått bort och han inte har några syskon bestämmer han sig för att prata med sin adoptivpappa.
Problemet är att föräldrarna skilde sig när han var två år gammal och han växte upp utan sin pappa. För att få svar rotar han bland gamla kontakter, bilder och minnen.
Reporter: Robin Jonsson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Karin ser släkting efter släkting få alzheimer. Hon börjar spela in sin mamma och föra anteckningar för att ta reda på om hennes mamma är näst på tur.
Misslyckanden i köket, dålig balans, tappade ord, skämt som faller platt och trytande lokalsinne. Det är tecknen som Karin sett hos sina släktingar och nu letar efter hos sin mamma.
2015 är Karins mamma Kerstin 70 år och visar egentligen inga tecken på alzheimer. Karin är 35 och vaksam. Men ämnet är laddat och de har svårt att prata om det.
– Det är verkligen de anhörigas sjukdom och jag vill inte att du ska behöva gå igenom det här som jag har gjort, säger Kerstin.
Oron för alzheimer
För Karins morfar började tecknen komma i 70-årsåldern. För hennes mostrar i 50-årsåldern. Karin är orolig att alzheimern är ärftlig och börjar intervjua sin mamma.
Kerstin ber Karin säga till om hon ser tecken på demens men säger också att hon tänker ta livet av sig om hon får diagnosen alzheimer. Det blir starten på tio år av intervjuer, samtal, gräl och skratt. Alzheimern tar sig in som ett gift i den tajta mor och dotterrelationen och sätter sin prägel på deras tillvaro. Och Karin ser hur den mamma hon hör på kassettbanden från sin barndom försvinner mer och mer.
En dokumentär från 2025 av Karin Hållsten.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Agnes Cassel
Alla människor ska en dag dö. Hur kommer det bli? Är döden tyst och stilla – eller bråkig och högljudd?
Programmet sändes första gången 2023.
När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.
– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.
Dödsdoulor – medmänniskor i livets slut
På ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö – och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.
Alla ska vi dö
Vad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.
Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann, Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
”Lolas” pojkvän lackerar en bil nere i verkstaden. Sen går allt fort. Någon ropar: ”Det brinner!”
Hon kommer till Sverige från Kazakstan för att tjäna lite extra pengar.
Vi kallar henne ”Lola”.
Hennes pojkvän kommer efter. Han har blivit lovad ett jobb på en lackeringsverkstad, där även andra killar från Kazakstan jobbar.
”Lola berättade att hon tyckte att Sverige var vackert”, säger en som kände henne.
”Lola” levde osynlig i skuggsamhället
Vännen berättar att ”Lola” åkte tunnelbana, promenerade och skickade bilder på havet. Hon sa att det var kallt, kallare än Kazakstan, och att luften var fuktig. Hon ville köpa ett hus till sina barn. ”Du vet, alla vill ju leva lite bättre”.
Vännen berättar att det var svårt för henne i början. ”Men hon sa, det är ingen fara, jag får ju se världen”, säger vännen.
”Lola” syns inte i några papper. Utan arbetstillstånd och utan rätt att vistas i Sverige är hon lika osynlig som alla andra i det svenska skuggsamhället.
Via kontakter får hon ett städjobb. Jobbet är svart. Planen är att åka hem igen så snart hon tjänat ihop tillräckligt med pengar.
En kväll hälsar hon på sin pojkvän på lackeringsverkstaden där han jobbar. Han, och de andra killarna som jobbar där, bor på verkstaden också.
”Lola” har lovat att laga mat den här kvällen, och bär upp matkassarna på övervåningen till verkstaden. Hon har köpt bananer också, och lägger sin telefon på laddning i köket.
Nere i verkstaden håller hennes pojkvän och två killar till på att lackera en bil. De har just satt på lackboxen, det är där man torkar bilar som man lackerar.
Sen går allt fort. Killarna i verkstaden skriker till dem på övervåningen: ”Det brinner!”
Ett program av Randi Mossige-Norheim och Liza Alexandrova-Zorina.
Liza Alexandrova-Zorina tilldelades Stora journalistpriset 2025 i kategorin årets berättare för sin reportagebok ”De livegnas land”.
Randi Mossige-Norheim är flerfaldigt prisbelönt reporter och dokumentärmakare på Sveriges Radio. Hon har bland annat prisats med Guldörat 2024 i kategorin Årets intervju för P1 Dokumentären ”Det regnar blod i mitt kvarter” och Stora journalistpriset 2021 i kategorin Årets berättare för dokumentärserien ”Vipeholmsanstalten”.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: André Ljungberg
Programmet är gjort 2025.
Leyla och Shams lever gömda, på rymmen undan hedersvåldet. Nu måste de fatta ett beslut: fortsätta fly eller gå tillbaka till familjen?
Dokumentären sändes första gången 2023.
Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?
Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.
Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.
sigrid.edsenius@sverigesradio.se
Producent: Martin Jönsson
martin.jonsson@sverigesradio.se
Slutmix: Agnes Cassel
Har du upplevt hedersvåld?
Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.
GAPF – Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime
Du kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym.
Kvinnofridslinjen
Till kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.
TRIS – Tjejers rätt i samhället
Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.
Terrafem
Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10.
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
På www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp.
Läraren Ylva ligger på golvet och gör tecken åt sina elever att vara tysta. De hör skott och ett tjutande brandlarm. Lever deras klasskompisar?
34-åriga tvåbarnsmamman Hellen och 25-åriga Zahra ska båda vidareutbilda sig till undersköterskor på Risbergska i Örebro. De är båda nervösa men när de kliver in i klassrum C07 möts de av en brokig skara. Eleverna är i olika åldrar, har olika bakgrund och har jobbat olika länge. Men den är en av de finaste klasser läraren Ylva har haft – de hjälps åt och skrattar tillsammans.
När den värsta masskjutningen i Sveriges historia äger rum på Risbergska den 4 februari 2025 blir undersköterskeklassen värst drabbad. Av tio mördade går sex i klassen.
När dödsbeskeden kommer sluter klassen sig samman och hjälper varandra genom sorgen. De blir som en livlina för varandra. Tillsammans måste de nu försöka bearbeta sitt livs största trauma samtidigt som de ska försöka ta examen samma vår.
En dokumentär av Malin Laurila.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Christian Jangegård och André Ljungberg
Programmet är gjort 2025.
Hedvig Holgersson mötte en storm av näthat när en artikel om hennes sju år gamla lajks spreds online. Nu träffar hon männen bakom kommentarerna.
Det här programmet publicerades och sändes för första gången 2022.
Sommaren 2020 hade Hedvig sitt första journalistjobb på P4 Södertälje och en dag i juli gjorde hon ett inslag om en grupp asylsökande som protesterade mot den svenska migrationspolitiken. Några timmar senare ringde telefonen. Det var alternativmediesajten Samhällsnytt.
Sajten hade gått igenom hennes sociala medier och funnit lajks från när hon var runt 18 år, sju år tidigare, där hon bland annat gillat partier och organisationer på vänsterkanten.
Samhällsnytt kallade Hedvig för asylaktivist, sade att hon hatade Sverigedemokraterna och ifrågasatte hennes reportage. Efter det fick Hedvig hundratals kommentarer, mejl och brev. Det kändes som att hon befann sig i en storm av hat.
Hedvig konfronterar näthatet
Nu, ett och ett halvt år senare, möter Hedvig några av männen som kontaktade henne under kommentarsstormen. Hon har kontaktat många, haft långa telefonsamtal och skrivit brev. Kenneth Sandberg är en av dem som tackar ja till att träffa Hedvig.
Programmet gjordes 2022.
Reporter: Hedvig Holgersson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Flera namn och röster är utbytta i dokumentären.
100 år efter att Hilma af Klint målade sina tavlor har hon blivit Sveriges största konstfenomen. Samtidigt pågår en maktkamp om konsten, en härva som bara växer.
En stor utställning på Moderna museet 2013 blir startskottet för mystikern Hilma af Klints framgångsvåg. Fem år senare ställs hennes konst ut på Guggenheimmuseet i New York. Utställningen hyllas av kritiker och slår alla tidigare besöksrekord.
– Den utställningen satte Hilma på världskartan. Och det är i och med den utställningen som Hilmas konst blir värdefull, säger Erik af Klint.
Samtidigt uppstår en gåtfull maktkamp om konsten och om Hilma af Klints andliga budskap, en härva som bara växer och suger in allt fler personer.
Konflikten innefattar bland annat styrelsekupper, ett stoppat tempelbygge och advokatkostnader för miljoner. En del av bråken handlar om styrelsens inflytande över stiftelsen Hilma af Klints verk.
– Målningarna har blivit en liten förbannelse för familjen af Klint. De har blivit lika besatta av mystiken i dem som många andra, säger journalisten Martin Aagård.
En dokumentär om konst, besatthet och pengar. Och om budskap från andra dimensioner.
Ett program av Jesper Huor
Producent: Ylva Lindgren
Research: Emma Broman
Slutmix: Christian Jangegård
Programmet är gjort 2025.
Hör fler dokumentärer av Jesper Huor:
Kulturprofilen, kvinnorna och Akademien
Bibliotekarien
Fallet Peter Mangs
Gåtan Göran Lindberg
När Peter Barlach är 11 år dör hans mamma i en bilolycka. Händelsen förföljer honom och han undrar om det är försent att bearbeta ett barndomstrauma.
I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.
I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.
I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.
I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.
Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?
En dokumentär från 2023.
Reporter: Peter Barlach
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Elin Hagman
Peter tvingas lämna lägenheten där han bott i 32 år. Gunilla och Jonas genomför avhysningen. Hur är det att bli vräkt och att vara den som vräker?
Förra året genomfördes fler än 3 000 vräkningar. Det är det högsta antalet i Sverige på 17 år.
Kronoinspektörerna Gunilla Svalborg och Jonas Solvestad jobbar med att avhysa människor som inte får bo kvar i sina bostäder. En av dessa är Peter. Han tvingas lämna sin lägenhet i en tätort strax utanför Stockholm, som varit hans trygga punkt under 32 år. Han kämpar mot beroende och depression, har skulder och har haft svårt att betala hyran.
”Som skit mår jag. Jag fyller 60 i år, det här hade jag inte förväntat mig. Nu får man börja om från början”, säger Peter.
P1 Dokumentär följer kronoinspektörerna när de utför sitt arbete, som ofta präglas av misär, men också när de kan hjälpa utsatta människor. Och vi får höra vad som faktiskt händer efter att en person har blivit vräkt.
Rättelse: I en tidigare version av texten uppgavs att fler än 3 000 personer vräktes förra året. Korrekt är att det genomfördes fler än 3 000 vräkningar.
Ett program av Aleksa Lundberg
Producent: Anna Frey
Slutmix: André Ljungberg
Programmet är gjort 2025.
1982 är ett tumultartat år på lokalradion i Göteborg. Satiren Kabaré Apropå fälls flera gånger i radionämnden. Chefen sparkas och stationen stängs.
Det här programmet publicerades och sändes för första gången 2017.
1982 är Lokalradion bara några år. När riksdagens kulturutskott utvärderar hur reglerna för etermedia efterlevs konstaterar de att det i stort sett fungerar väl. Men, de skriver: Det har dock förekommit vissa övertramp.
De syftar på stationen i Göteborg. Där finns det en kaxig och besvärlig nyhetsredaktion, men framför allt kretsar det kring grov satir och en viss person, Frank Gunnarsson. Med hans program Kabaré Apropå startar något som sen blev mediehistoria. Rättegångar, vild strejk, en chef, Bo Carlson som ser allt gå år pepparn och får lämna stationen.
Frågor kommer in till personaltidningen Rundgång om vad som händer i rikets andra stad, om det är sant som ryktet gör gällande, att det finns nära kontakter mellan delar av personalen på Radio Göteborg och KPMLR, Kommunistiska partiet marxist leninisterna revolutionärerna. Också Göteborgs politiker har sina misstankar.
Frank Gunnarsson, Janne Josefsson, Lennart Persson, Sven Hulterström m fl minns tillbaka.
Kabaré Apropå gjordes av Frank Gunnarsson, Anders Wällhed, Kent Andersson, Weiron Holmberg och Roland Jansson.
Sedan programmet sändes första gången har en av de medverkande, journalisten Bo Carlson, gått bort. Han dog 14 januari 2018.
Programmet är gjort 2017 av Anna Maria Höglund och Anna Hammarén.
Research - Tommy Johansson
Tekniker – Rolf Hilton
Producent – Christer Ekbom
I Istanbul följer vi spåren av svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Vilka är personerna bakom det underjordiska banksystemet?
I Turkiets största stad växlas svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Trots moderna penningtvättsregler, hanteras miljoner i en sorts parallellt banksystem, utan insyn från myndigheterna.
– Det här systemet fungerar. Det finns över hela världen, säger en affärsman som själv varit involverad i en transport med kontanter från Sverige till Turkiet.
I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och hemliga bankirer. Vi har lyckats spåra nyckelpersoner i ett så kallat underjordiskt banksystem, där syftet är att tvätta pengar från kriminalitet.
– Penningtvätten är en förutsättning för att många delar av den kriminella miljön ska kunna leva. Vi vet att delar av de här pengarna kommer från narkotikabrottslighet, svart arbetskraft och människoexploatering, säger ”Patrik” som är expert på penningtvätt inom polisen.
Det underjordiska banksystemet är berättelsen om ett parallellt finansiellt system – dolt för myndigheter, men avgörande för den organiserade brottsligheten. Det är själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin, ett system där kontanter från brottsvinster flyttas över gränser, växlas på bakgator och återförs till Sverige som rena pengar.
– Den här brottsligheten är systemhotande. För det handlar om så vansinnigt mycket pengar och väldigt mycket makt, säger Hans Brun, sakkunnig inom kriminell ekonomi, tidigare vid polisen.
Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Henke Henriksson
Ett program från 2025.
När fyra turkiska lastbilschaufförer grips med miljoner i svenska kontanter, leder spåren till ett stort underjordiskt banksystem.
I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och underjordiska bankirer. Svarta kontanter från bland annat Sverige, Norge och Danmark smugglas till Turkiet för att tvättas.
– Det är som svart Western Union. De flyttar pengar, det är en stor marknad, säger ”Ali” som själv jobbat som pengakurir.
Pengarna transporteras utomlands i lastbilar. Polisen i Sverige och Norge har beslagtagit mångmiljonbelopp. Vid ett enda tillfälle hittades nästan 40 miljoner kronor, gömda bland annat i en betonglastbil. Ändå är det bara toppen på ett isberg, tror myndigheterna.
– När man ser omfånget av kontanterna så är det en stor röd flagg. Det här har pågått i stor skala, säger Fredrik Reinertsen som är åklagare i Norge.
– Det täcker nog hela Europa. Det är väldigt stora summor pengar, säger Henrik Danielsson, utredare vid polisen i Göteborg.
Kriminell underjordisk bankverksamhet
På engelska kallas fenomenet för Criminal Underground Banking (CUB). Det beskrivs av experter som själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin – en sorts parallellt finansiellt system som är dolt för myndigheterna, men avgörande för den organiserade brottsligheten.
Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Henke Henriksson
Ett program från 2025.
Två singlar i Malmö söker efter kärleken på dejtingappar. Men hur vet man att någon är den rätta och hur påverkas vi av svajpandet?
Hannes har varit singel i två år efter ett långt förhållande. Han dejtar emellanåt men har svårt att tänka sig att han kan bli lika kär som i sist. Han söker någon som är välutbildad och djup, men blir lätt rastlös.
Adriana är trött på att inte känna sig helt accepterad som singel i samhället. Något som blir påtagligt när hon är ensam singel bland par eller går på barnkalas utan vare sig partner eller barn. Trots att hon har över 10 000 likes på Tinder har hon inte hittat den rätta.
Många snabba beslut med dejtingappar
Både Hannes och Adriana reflekterar över det snabba svajpandet på Tinder. Snabba beslut görs utifrån personers bilder. En marknadifiering av kärlek, kallar Hannes det. Tänk om du redan svajpat förbi din själsfrände?
Av: Ester Roxberg
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
Hannes och Adriana heter egentligen något annat.
Malmöborna jublar när statyn av Zlatan, stadens stolthet, avtäcks. Men bara veckor senare förändras allt – Zlatan blir delägare i Hammarby.
Journalisten och malmöiten Ebbe Gertten söker svar på vad som hände när kärleksrelationen mellan Sveriges största fotbollsstjärna och hans hemstad tog slut.
Varför väckte Ibrahimovićs köp av en fjärdedel av Hammarby så starka känslor i Malmö, och vad hände egentligen med den stulna statynäsan?
Genom arkivmaterial, egna minnen och exklusiva intervjuer – bland annat med en av personerna bakom nässtölden – målas ett porträtt av både en stad och en ikon. En berättelse om identitet, stolthet och upplevelsen av svek.
Dokumentären är gjord 2025.
Reporter: Ebbe Gertten
Producent: Håkan Engström
Slutmix: André Ljungberg
I Göteborgs tingsrätt pågår en ovanlig rättegång. En anställd ska ha smugglat ut brev, och deras innehåll har fått svåra konsekvenser.
Jana är åtalad för grovt tjänstefel för att hon ska smugglat ut brev från en livstidsdömd gängledare på häktet där hon arbetade som kriminalvårdare.
Enligt polis och åklagaren har gängledaren gett instruktioner inför sin egen rättegång i breven, något som lett till att personer på utsidan råkat mycket illa ut.
Umgås i kriminella kretsar
Janas fall med de utsmugglade breven är långt ifrån det enda exemplet på insiders inom Kriminalvården. Det finns misstankar om kriminalvårdare som tjänar pengar på att sälja och smuggla in mobiler till intagna, men också kriminalvårdare som umgås i kriminella kretsar på sin fritid. Hemma hos en kvinnlig kriminalvårdare hittas en pistol gömd i en golvbrunn och ett gäng kriminalvårdare drar i sig kokain på en after work.
-Aktivt umgänge i kriminella kretsar ska man ju inte ha. Då har man sårbarheter som kan komma att utnyttjas eller att det rentav kan vara så att man är en infiltratör från första början, säger Michael Melin, tf chef på Kriminalvårdens Särskilda Utredningar.
Insiders och infiltratörer är ett hot mot hela rättssamhället - men går de att stoppa?
Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.
Jana heter egentligen någonting annat.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Fredrik Nilsson
Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio som gjordes 2024.
På Kumlaanstalten vill grovt kriminella fortsätta begå brott inifrån fängelset och försöker värva insiders.
Överbeläggning och intagna som tvingas dela cell gör att missnöjet inne på Kumla ligger och pyr. När reporter Pernilla Wadebäck besöker anstalten har man gått upp i stabsläge och många av besöksrummen har gjorts om till celler. Anstaltschefen berättar att personalen utsätts för påverkansförsök nästan dagligen.
- Försök till infiltration är ett av vårt stora problem som vi måste bekämpa, säger anstaltschefen Jacques Mwepu.
Samtidigt saknas personal. Anstalten måste massrekrytera, 200 nya medarbetare behövs till sommaren.
Ökar sårbarheten
Trycket på Kriminalvården med överfulla anstalter och häkten, missnöjda intagna och brist på personal skapar en explosiv situation.
- Man håller på och bygger upp en krutdurk inom kriminalvården och tyvärr är inte frågan om den ska smälla utan det är när, säger Thomas Hagsten, facklig representant för kriminalvårdarna på Kumla.
Hur ska anstalten stå emot risken för insiders?
Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Fredrik Nilsson
Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio som gjordes 2024.
I en lägenhet hittar polisen ett sönderrivet brev. Det är skrivet av en gängledare och har blivit utsmugglat från häktet av en kriminalvårdare.
Jana har tagit anställning som kriminalvårdare på Göteborgshäktet. Vad hennes arbetsgivare och kollegor inte vet är att hon har en plan. Att hjälpa en livstidsdömd gängledare som vill bli frikänd. Det ska komma att bli ett av de grövsta fallen av infiltration inom Kriminalvården i Sverige.
Demokratihotande problem
I den rådande kriminalvårdskrisen med överbeläggningar och brist på personal har det seglat upp ett nytt säkerhetshot - kriminalvårdare som låter sig styras av kriminella och agerar insiders inifrån häkten och anstalter.
- De kan påverka rättegångar och påverka vittnen eller på annat sätt få in eller ut information. Jag tror tyvärr det kommer öka, säger kriminalvårdaren Stefan Römer.
Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. I serien berättar hon om utsmugglade brev och insmugglade mobiler och droger, och tar oss med in på Kumlaanstalten där kampen pågår för att stoppa grovt kriminella från att skaffa infiltratörer.
Jana heter egentligen någonting annat.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Fredrik Nilsson
Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio från 2024.
Det är åtta år sen allt förändrades för Ola. Idag lever han som i ett konstant och kaosartat nu. Minnen fäster inte längre. Men musiken finns kvar.
Ola glömmer vilken krukväxt han precis vattnat, han minns inte vad han pratade om med sin son förra veckan och han kommer inte ihåg vad han ska göra senare under dagen. Han känner att han inte kan ta hand om sin yngsta dotter och han kan inte längre arbeta som kyrkomusiker.
Men han kan fortfarande spela piano. Minnet av musiken sitter någon annanstans i kroppen. Och nu, flera år efter att allt blev annorlunda, vill han börja komponera igen.
Ett program av Hedvig Holgersson.
Producent: Ylva Lindgren.
Slutmix: Sandra Pettersson.
Originalmusik framförd av: Ola Fagrell.
Från 2025.
Polisen Andreas Danman skjuts ihjäl i Biskopsgården i Göteborg sommaren 2021. Spåret efter mordvapnet leder till en enorm smugglingshärva.
Den 30 juni 2021. 112 tar emot flera larmsamtal om en skottlossning i Biskopsgården i Göteborg. Två poliser är i området och kör mot Vårväderstorget på moped. En av dem är Andreas Danman. Framme vid platsen skjuts han till döds.
Vittnen beskriver gärningsmannen som ung, klädd i svart luvtröja och beväpnad med ett skjutvapen. En 17-åring grips inom bara några dagar.
Vapnet spåras till Slovakien
Vapnet som användes vid polismordet är en Skorpion, en liten kulsprutepistol. Genom serienumret H8212 kan det spåras tillbaka till Slovakien. Det smugglades in i Sverige redan 2014. Hur hamnade det i händerna på en 17-åring i Biskopsgården?
Det är inte det enda vapnet. Sedan 2014 har svenska tullen noterat att samma slovakiska företag har skickat flera paket med vapen till Sverige.
Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: ”Alex” - Dennis Franco
Så gjorde vi serien Smuggelsverige
Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.
Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.
Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.
Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.
Micke känner inte langarna på gatan. För varje leverans firar han sina miljonaffärer på klubbar och med lyxvaror. Sen skickar han mer knark.
Från Marbella i Spanien styr göteborgaren Micke ett narkotikanätverk. Tonvis med droger kommer till Spanien via fraktfartyg från Sydamerika och i snabba motorbåtar från Marocko. Med hjälp av en lastbilschaufför som har djurtransportsfirma tas drogerna till Sverige.
Tullen tror att det smugglas uppemot 150 ton droger till Sverige varje år.
Går med vapen dygnet runt
I Biskopsgården växer Alex upp med sin ensamstående mamma. Som 14-åring får han sin första becknarlur, en telefon med nummer till kunder. Med åren vill han expandera och hamnar i flera farliga situationer. Hans mamma är orolig för honom, aningslös om att han ligger bakom rubrikerna i media.
”De farliga riskerna börjar när man börjar sälja kilon. Det är då vapen kommer in,” säger Alex.
Alex och Micke heter egentligen något annat.
Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: ”Alex” - Dennis Franco och ”Micke” - Stefan Bladh.
Så gjorde vi serien Smuggelsverige
Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.
Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.
Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.
Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.
20-årige Petar mördas i en attack med automatvapen mot en restaurang i Biskopsgården. Spåret efter smugglarna och vapnet leder ut i Europa.
Under ett år har vi följt vapnen och narkotikans vägar in i Sverige, för att förstå hur den grova internationella brottsligheten leder till skjutningar och mord på svenska gator. I den här serien träffar du dem som sällan pratar men som har försett gängen med narkotika och vapen – smugglarna.
Gängkriget i Biskopsgården
I Biskopsgården i Göteborg har ett av de blodigaste gängkrigen i Sverige utspelat sig de tio senaste åren. Enligt vår granskning: minst 23 mord med koppling till den pågående konflikten mellan gängen från norra och södra Biskopsgården. I serien ska vi utgå från det här området för att spåra några av mordvapnen som använts men även följa narkotikans väg.
”Min son är offer för samhällets oansvar, kriminella finns i området med vapen. Hur kan vapen komma in? Det är på grund av det han dog,” säger Miroslav Petrovic, vars son mördades.
Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: ”Alex” - Dennis Franco
Så gjorde vi serien Smuggelsverige
Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.
Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.
Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.
Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.
Våren 1980 släpper Annika Dahlqvist en uppmärksammad skiva under namnet Blues-Annika. Sen försvinner hon från scenen för alltid. Vad var det som hände?
Annika föddes 1955 och började sjunga blues när hon var i tidiga tonåren, några år senare uppträdde hon på olika scener i Göteborg och fick därefter spela in sitt debutalbum.
”Blues-Annika sjunger ut sin smärta” var rubriken i Dagens Nyheter den 13 april 1980 i en artikel som berättar att Annika ”drivit omkring, supit och knarkat” i Göteborg i många år. Hon uppmärksammades stort i TV och tidningar, men sen blev det tyst.
I 45 år har Göteborgslegenden Blues-Annika vägrat prata med nyfikna journalister om sitt hårda liv. Ett liv som kan beskrivas som blues i sin rätta mening. Men efter att ha fått ett brev med en intervju-förfrågan bestämmer hon sig för att för första gången berätta.
Blues-Annika – sångerskan som försvann är en dokumentär från 2025 av Jacob Frössén.
Producent: Håkan Engström.
Slutmix: Sandra Pettersson.
Havanna, 2003. När en lokalfärja tas över av beväpnade kapare hamnar svenska Stina och Linn mitt i världsnyheternas centrum.
Det är våren efter studenten när Linn och Stina landar på Kuba. De reser runt på landsbygden, dansar salsa och dricker rom. Överallt finns stora målningar av revolutionens hjältar: Che Guevara och Fidel Castro.
Men under ytan bubblar missnöjet. Ekonomin är i kris och när 75 oppositionella kubaner grips börjar det som kommer att bli känt som ”Den svarta våren” på Kuba.
En kväll ska Stina och Linn ta den lilla lokalfärjan över Havannabukten. Det kommer att bli starten på ett flera dagar långt gisslandrama.
Gisslan på Kuba är en dokumentär från 2024 av Frida Olsson.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Jacob Gustavsson
En barnmorska hjälper ett barn till världen. En kvinna får vägledning inför förlossningen. En skildring av livets början ur barnmorskornas perspektiv.
Under våren 2025 har P1 Dokumentär fått en unik inblick i vårdformen Min barnmorska, där ett litet team av barnmorskor följer kvinnan genom hela graviditeten – från inskrivning till eftervård.
Radioreportern Sara Håkansson har under några månader följt barnmorskorna i deras vardag: i stödsamtal med oroliga mammor, vid hembesök hos nyblivna föräldrar och mitt i dramatiken på förlossningsrummen.
I programmet får vi uppleva hur barnmorskorna inte bara erbjuder medicinsk kunskap, utan också fungerar som en trygg och vägledande hand genom hela den känslomässiga resan.
Samarbetet inom teamet spelar en viktig roll både för patienterna och barnmorskorna själva. När stora och ibland svåra beslut måste fattas, blir det kollegiala stödet en viktig resurs – och det nära samarbetet har lett till starka band mellan dem som delar ansvaret.
Ett program av Sara Håkansson.
Musik och ljud-design Jakob Oldenburg.
Producerat av Delta Studios.
Producent på Sveriges Radio: Ylva Lindgren.
Ett program från 2025.
Agneta Ramberg kommer till Libanon, och det första som händer är massakern i Sabra och Shatila. Hör hennes inspelningar och berättelser.
32 år gammal och ny mellanösternkorrespondent för SR: nu ska Agneta Ramberg ta sig an det svårbegripliga inbördeskriget.
En natt i september tar hon båten från Cypern mot Beirut. Väl framme är massakern i Sabra och Shatila ett faktum. Israel vill driva ut den palestinska befrielseorganisationen PLO från Libanon och den kristna libanesiska milisen, falangisterna, går in i lägren för att döda och våldta.
Hör Agneta Ramberg berätta hur det var att skildra massakern och det långa inbördeskriget.
Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR.
Ett program från 2022.
Reporter: Sara Stenholm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Elvira Björnfot
Lena, Kajsa och Eva fick ADHD- diagnoser sent i livet. Det har förklarat en del av kaoset de känt, både inuti och utanpå. Men vad händer nu?
- Äldre kvinnor med ADHD, vi har ju aldrig funnits. Man tänker mest på studsande killar, säger Kajsa.
Eva är förvånad över att hon snart fyller sjuttio, så gammal trodde hon inte att hon skulle bli när hon var yngre. Hon har läst två långa utbildningar men trivdes bäst när hon arbetade skyddad bakom en glasruta i Stockholms tunnelbana.
Lena hade nästan gett upp om att knyta nära relationer, eftersom det oftast brukar gå åt skogen. Men så hittade hon en samtalsgrupp med andra som vet hur det känns när inget blir som man tänkt sig. Där får Lena finnas till.
Kajsa har sökt de starka känslorna och upplevt både det ena och det andra ute i världen. Nu är det största äventyret att genomföra en flytt mellan två kvarter i Norrköping.
Det finns ganska lite kunskap om äldre med ADHD men mindre än en halv procent av svenskar över 65 år har fått diagnosen. Högst sannolikt har många fler diagnosen säger Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Medverkande: Kajsa Edman, Eva Nysäter, Lena Renman
Ett program av Kicki Möller
Producent: Anna Frey
Slutmix: Christian Jangegård och André Ljungberg
Programmet är gjort 2025.
Sveriges Radio skickar en ung Agneta Ramberg till Teheran när Irans framtid avgörs. Hör hennes egna inspelningar från Iran i den här nya dokumentären.
1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.
Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.
Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.
Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.
Ett program från 2022.
Reporter: Sara Stenholm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Elvira Björnfot
Emma har börjat lektionen när hon hör det första skottet. Efter skolskjutningen faller hon ner i ett mörker. Men hon vill återerövra skolan.
Det börjar som en helt vanlig dag för SFI läraren Emma och hennes elever på Campus Risbergska i Örebro. Men på eftermiddagen den 4 februari 2025 har de upplevt den värsta masskjutningen i Sverige i modern tid.
I flera timmar sitter Emma inrymd i sitt klassrum medan skjutningen pågår i skolan och polisen försöker få kontroll över situationen. Hon känner flera av de som ska komma att bli gärningsmannens offer.
Första veckan efter dådet är det som att Emma har en superhjärna. Men när adrenalinet försvinner är det som att hon slutar fungera.
Det blir en lång väg tillbaka. Men Emma är fast besluten att få komma tillbaka till Risbergska. Komvuxskolan som hon beskriver som en plats för framtidsdrömmar:
– Vi måste börja stapla nya bra dagar på den här dagen. Täcka över de hemska minnena med nya minnen. Ju mer vi går vidare ju mer vinner vi över den här händelsen. Vi som kan, säger Emma.
Den 4 februari dog 11 personer i skolskjutningen på Campus Risbergska i Örebro, inklusive gärningsmannen Rikard Andersson som tog sitt liv.
Reporter: Åsa Furuhagen
Producent: Anna Frey
Slutmix: André Ljungberg
Programmet är gjort 2025.
En mörk vinterkväll, precis när Stina klätt av sig för att lägga sig, tittar hon upp mot sitt fönster i lägenheten på bottenplan. Hon tror knappt sina ögon. Där står en man och tittar in.
Stina har aldrig känt sig så utsatt. Fönstertittaren kommer tillbaka och hon börjar känna sig förföljd i sitt eget hem. Hon vågar inte gå ute på kvällarna, sova i sin egen säng och kontrollerar konstant att dörren är låst. Stina väntar bara på att mannen ska komma tillbaka. Är det en stalker?
- Det blir som att väggarna är jättetunna och fönsterna och dörrarna känns inte alls stängda och låsta. Det blir som att jag är som i en glasbox och han kan se mig och han kommer för att ta mig, säger Stina.
Men snart visar det sig att Stina inte är ensam. Samma man har tittat in i andra tjejers hem.
Tar saken i egna händer
Tjejerna på bottenvåningen som blivit utsatta för fönstertittaren försöker få hjälp från polisen. Men polisen kan inte göra någonting om de inte kan ta på bar gärning, eller bevisa att det är en och samma person som utsatt dem alla.
Då bestämmer de sig - tjejerna måste ta saken i egna händer.
Att fånga en fönstertittare är en dokumentär av Hedda Hallsenius och Malva Thaning.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet är från 2024. Stina och de andra medverkande heter egentligen någonting annat.
På nyheterna: Putin, Gaza, Trump och plattmaskar. Men hur mår vi? Åtta svenskar, från norr till söder, släpper in oss i sina liv en vanlig dag i mars.
Edith går i sexan i Alingsås och oroar sig över sina betyg och ångrar att hon önskat sig sygrejer. I Västerås pluggar Naim till sjuksköterska och oroar sig för världskrig men är mest rädd för myror.
I Aspudden har Fredrik sagt upp sig från sitt jobb för att känna sig fri och i Göteborg driver Nadja sin egen restaurang för att hon älskar att laga mat.
I Piteå kämpar Sofia för sina barn och drömmer om Pompeji och i Vasastan drömmer Vlado om Sverige som det var förr, när människor lagade sina skor och Tage Erlander var statsminister.
Men i Malmö känner Carl-Henrik framtidstro eftersom AI kommer göra världen bättre. Och i Vreten funderar Linn på om ett kafferep med Putin, hennes mormor och jobbarkompisarna från rörfirman skulle kunna rädda världsfreden.
Dokumentären är gjord mars 2025.
Reportrar:
Anna Frey
Håkan Engström
Ylva Lindgren
Ida Lundqvist
Lotta Malmstedt
Randi Mossige-Norheim
Sofia Kottorp
Producenter:
Anna Frey
Ylva Lindgren
Slutmix:
Sandra Pettersson
Sommaren 2019 ska Peter Barlach avsluta sin åttonde roman. Men han dricker och tar sömntabletter. Sedan kraschar han in på Beroendeakuten.
När Peter är 12 år dör hans mamma i en bilolycka. När han är 13 år dricker han för första gången. Tonåren kantas av hetsdrickande och fyllor. 50 år gammal går det inte längre och han körs till Beroendeakuten i Stockholm, BAS. Det blir en lång augustikväll i en korridor av svåra fyllor, psykoser, abstinens och hot om våld.
Tre år senare är han nykter och återvänder till mottagningen. Han träffar personalen Frida, Jessica och Marcus som arbetade där den kvällen. Vi får en unik inblick i den kaotiska vardagen på mottagningen och om hur och varför Peter hamnade där.
Dokumentären är gjord 2022.
Av: Peter Barlach
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson
När Åke Ohlmarks översätter Sagan om ringen förändrar han böckerna radikalt. Reaktionerna blir starka och utlöser en kamp som pågår under många år.
1959 översätter den ambitiöse översättaren Åke Ohlmarks ”The Lord of the rings” till svenska. Han förhåller sig väldigt fritt till originalböckerna och professorn som har skrivit dem, J R R Tolkien, är inte alls nöjd.
När Åke Ohlmarks kommer över manuset till Sagan om ringens outgivna uppföljare försöker han ge ut en version, även av den, på svenska. Men han blir stoppad och får aldrig ha något med Sagan om ringen att göra igen. Då bestämmer sig Åke Ohlmark för att hämnas.
Dokumentären är gjord 2025.
Reporter: Märta Myrstener
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: André Ljungberg
Gabriel är uppväxt i en frireligiös familj, med en pappa som är framgångsteolog. När Gabriel inser att han är gay sätts hela livet på spel.
Familjen Eurell tillhör pingstkyrkan och går sedan med i Livets ord. Båda kyrkorna ser homosexualitet som synd.
Pappa Per-Olof är ofta med i media och pratar om att homosexualitet är onaturligt och emot Guds vilja.
Planer på att leva i celibat
När sonen Gabriel kommer i puberteten inser han att han attraheras av killar. Men det är svårt att få i hop det med tron och engagemanget i Livets Ord. Varje dag blir en kamp för att bli av med homosexualiteten och han planerar att leva i celibat resten av livet.
När han är 26 år berättar han om sin sexuella läggning för sin familj. Gabriel är rädd för att familjen inte vill ha med honom att göra längre. Men det får bära eller brista, tänker Gabriel. Att stanna i garderoben är inte längre ett alternativ.
Dokumentären är gjord 2023.
Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix av: Tor Sigvardsson
Efter att ha hört ordet stress 125 gånger på en dag ger sig Mia Blomgren ut med sin bandspelare på Östermalm och undersöker vad folk egentligen menar.
I 30 år har Mia undersökt hur det är att vara människa i kungadömet Sverige. Värderingar har förändrats, så också tempot. Vad är den stora grejen, frågar sig Mia.
Att folk är stressade är ingen nyhet längre utan det har blivit normaliserat. Det tycker Mia är det intressanta och gräver för en gångs skull där hon står, i området kring Radiohuset som ligger på Östermalm i Stockholm. På vinst och förlust ger hon sig ut med sin nya bandspelare som tillsammans med verklighetens alla ljud och oljud höjer hennes egen stressnivå.
Möt en utbränd vd, en helt vanlig yoga-snubbe, taxichaffisen som återhämtar sig från en hjärtinfarkt och den filosofiska fattigpensionären.
Den här dokumentären ingår i Mias projekt 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.
Musiken är komponerad av Niklas Fernquist.
30 års rapportering från kungadömet Sverige - Mia Blomgren | Sveriges Radio
Mia och folket i kungadömet - Mia Blomgren | Sveriges Radio
En dokumentär av Mia Blomgren 2025.
Medproducent Sofia Kottorp.
Har du några tankar om programmet så maila Mia på mia.blomgren@sr.se.
Isbjörnar, stormar och smältande is gör världens största Arktisexpedition till en kamp. Trots det försöker Pauline fånga fisk i mörkret vid Nordpolen.
År 2019 blir marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Men ögonblicket hon förberett sig på i 6 års tid blir inte vad hon väntat sig.
126 år tidigare, år 1893 försöker polarforskaren Fritjof Nansen nå Nordpolen genom att driva norrut med isarna i Arktis. Inte heller för Nansen går det som väntat.
Under tre månader följer dokumentären på nära håll Paulines forskningsarbete och personliga upplevelser avskuren från resten av världen på ett isflak i Arktis. Samtidigt berättas också historien om Fritjof Nansens tre år långa äventyr på isen.
För över hundra år sedan var målet en färd mot Nordpolen. Det centrala Arktis skulle övervinnas i en kamp mot isen. Idag handlar det snarare om en färd bort från något. Ett avsked från ett Arktis som styr klimatet på vår planet och som nu håller på att försvinna.
Programmet är ett samarbete mellan P1-dokumentär och Vetenskapsradion 2020.
Musiken framförd och komponerad av Johanna Sjunnesson, Radiosymfonikerna.
Musiktekniker: Johan Hyttnäs
Ljudteknik: Olle Sjöström
Slutmix: Tor Sigvardsson
Reporter: Niklas Zachrisson
Producent: Håkan Engström
I femtio år har det kristna hårdrocksbandet provocerat den svenska frikyrkan. Från bibelstudier i Livets Ord till spelningar för Sverigedemokraterna.
När Ulf Christiansson är i 20-årsåldern blir han frälst och byter helt liv. Han grundar sitt band Jerusalem och för in hårdrocken i frikyrkan. Och bidrar till att modernisera hela den kristna musikscenen. Sveriges första kristna hårdrocksband dundrar in i den svenska frikyrkan 1978 och fortsätter sedan att provocera och utmana.
Djävulens musik
Redan från början möter bandet motstånd. Hårdrock betraktades av många inom kyrkan som djävulens musik.
Under några år i början av 80-talet växer bandets popularitet även utanför kristna kretsar, och de gör stora turneér runt om i världen.
Men när bandet är på toppen av sin popularitet lägger de plötsligt ner och flyttar till Uppsala för att gå Livets Ords bibelskola. Där blir Ulf och de andra i bandet kvar i nästan tio år. De blir vänner med Carola och Runar Sögaard och inleder ett samarbete med Carola.
Bryter med Livets Ord
Men långsamt förändras tillvaron för bandet i Livets Ord. Ulf Ekman och Livets Ord, som från början varit väldigt välkomnande till Jerusalem, kritiserar nu långt hår och skinnbyxor. Man predikar att rockmusik kommer från Satan och uppmanar församlingen till bränna sina skivor på bål.
Jerusalems bandmedlemmar känner tydligt att de inte är välkomna och 1993 lämnar 34 personer Livets Ord. Alla med kopplingar till Jerusalem.
I mitten av 10-talet skapar de rubriker igen. På Sverigedemokraternas sommarfest 2016 hoppar de bokade artisterna av, en efter en, när de inser vem som står värd för festen. Alla utom Ultima Thule. Och Jerusalem.
– Jag kan spela i helvetet om det är så, säger Ulf Christiansson.
Jerusalem - hårdrock mot Helvetet handlar om hur ett av världens största kristna hårdrocksband i över 50 år använt sin musik för att missionera om gud och Jesus. Hur dom mot alla odds lyckades bli ett av sveriges största hårdrocksband, och om hur dom gång på gång hamnar i konflikt med den svenska frikyrkan.
Reporter: Bo Sjöqvist
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Andre Ljungberg
Mars 2025
Salmaan flyr till Somalia för att komma bort från gängkriminaliteten. Men gänget i Sverige vill locka tillbaka honom.
Mohamud Kollane i Husby i Stockholm upptäcker att hans tonåriga son Salmaan säljer narkotika och umgås med kriminella och försöker rädda honom flera gånger. Tillsammans åker de till Somalia för att komma bort från gängen i Sverige. Sommaren 2020 misshandlas Salmaan Kolane till döds i Tensta, han blev 21 år. Mordet är fortfarande olöst.
Polisen Rissa Seidou vill rädda liv
I Järvaområdet gör desperata föräldrar allt för att skydda sina barn från att dras in i kriminalitet. Ibland flyttar hela familjer utomlands, i förebyggande syfte. Andra gånger splittras familjer, när ett syskon ska räddas från ett liv i kriminalitet och behöver komma bort från Sverige.
Områdespolisen Rissa Seidou har tät kontakt med oroliga anhöriga till ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Rissas telefon ringer dygnet runt. Hon och hennes kollegor måste ligga steget före, rädda liv som hon uttrycker det.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson
Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Här kan du lyssna på första delen "Mördad i mammas bil".
Mats Karström är skogsräddare. I 35 år har han sökt upp gammelskogar som inte avverkats och saknar skydd. När han räddat 200 skogar ska han sluta.
Han är hjärnan bakom den metod som skogsfolk och biologer använder för att avgöra om en skog har höga biologiska värden och han har grundat skogsgruppen Steget före. Mats Karström har vigt sitt liv åt att ge gammelskogar ett formellt skydd. Hans önskan nu är att myndigheter och skogsägare tar sitt ansvar och att han kan sluta vakta på de värdefulla skogarna. Nu vill han bli en sorglös fältbiolog igen.
Reporter: Jenny Berntson Djurvall.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Ett program från 2022.
I flyttbilen delar de allt: trasig barndom, erfarenheter av missbruk och kantstötta relationer. Tills Pygge svänger av på en helt ny väg.
Uffe och Pygge är flyttgubbar och bästa kompisar. De är lika gamla och har båda jobbat inom flytt sedan tonåren. De delar också boende sedan lång tid tillbaka, en etta med kokvrå i Malmö.
Alkoholism
Båda växte upp med alkoholiserade föräldrar och började själva missbruka tidigt. De har lärt sig allt de kan i livets hårda skola, säger de.
Ester Roxberg träffade Uffe och Pygge första gången när de flyttade åt henne. Pygges ögon var rödsprängda och Uffe hostade slem. De verkade båda slitna. Ändå fortsatte de att lyfta och bära, timme efter timme, med glatt humör - som om möbler och kartonger vore gjorda av luft.
Flyttbranschen förändras
Uffe och Pygge märker hur effektiviseringen i samhället också förändrat jobbet. Förr kunde flyttgubbar bli bjudna på mat under en flytt, idag erbjuds de knappt ett glas vatten. Medan samhället effektiviseras förändras också förväntningarna på de människor som utför våra tjänster.
Genom Malmö
I programmet följer vi med flyttgubbarna Uffe och Pygge genom Malmö i flyttbilen, på puben, på parkbänken och hemma. Genom barndomen, drömmarna och det stora beslutet: att pröva en helt ny väg i livet.
Uffe och Pygge - flyttgubbar forever är en dokumentär av Ester Roxberg från 2025.
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Viktor Tjernell
1957 börjar Britta Aronsson som hushållerska hos familjen Collin och blir kvar i 53 år. Lotten Collin söker svar på varför hon blev kvar så länge.
Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år?
Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem?
– När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.
Reporter Lotten Collin
Producent Håkan Engström
Slutmix Tor Sigvardsson
Produktion Stockholm 2023
Familjen kallar det ”den stora katastrofen”. 100 år senare återvänder Filip och hans pappa Niko till platsen släkten fördrevs från i tidernas största folkutbyte. Turkarna tror att de letar efter guld.
För 100 år sedan genomfördes historiens största organiserade folkutbyte. De moderna staterna Grekland och Turkiet växte fram ur en blodig konflikt som slutade med att 1,2 miljoner greker deporterades från Turkiet till Grekland – och 400 000 turkar skickades i motsatt riktning. En nation, ett folk, var tanken.
Men i de drabbade familjerna lever minnet av hemlandet kvar i generationer.
När Niko för första gången återvänder till släktens hemtrakter bland de höga bergen i dagens Turkiet har han en handritad karta med sig som visar var hans grekiska familj bodde innan de fördrevs. De gamla fienderna, turkarna, visar sig vara överraskande vänliga. Men samtidigt börjar guldfebern sprida sig.
Greken som reste hem till Turkiet är en dokumentär av Filip Kotsambouikidis från 2025.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: André Ljungberg
Emirhan hittas skjuten några månader innan han ska ta studenten. I sin sorg söker hans mamma Tülün svar på vem som dödat hennes son.
Tülün Tas hade en överenskommelse med sin son. Han skulle alltid, alltid svara på hennes sms eller samtal. Den där kalla januarikvällen 2022 får hon inget svar. I stället hör hon ljudet av en motor som rusar.
I sin egen bil på parkeringsplatsen vid radhuset i Norsborg hittar hon sin son. Dränkt i blod hör hon honom ta två tunga andetag innan ambulansen kommer. Emirhan blev 18 år.
Emirhan hyllas på sin studentdag
Emirhans framtidsplaner var att flytta hemifrån och läsa vidare till flygingenjör. På studentdagen är familj och vänner på plats med Emirhans studentplakat. Lillasyster har hans studentmössa på sig och tar emot hans blommor runt halsen.
Åtta månader efter mordet har polisen nu pausat utredningen. Men mamma Tülün fortsätter söka svaret på vem som sköt hennes son.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Elin Hagman
Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022.
I en liten jämtländsk by ville några välmenande socialarbetare skapa paradiset.
Här, på Rätansgårdens behandlingshem, skulle man bota narkotikamissbruk och asocialt beteende och skapa nya välfungerande medborgare – genom social träning och gruppterapi.
Det är 70-tal i Sverige, och allt är möjligt.
Leffe Jonsson, en smågangster från Midsommarkransen, är dokumentärens huvudperson. Han var på väg att gå under i missbruk men återuppstod på Rätansgården. Genom hans minnen och arkivinspelningar får vi en nära inblick i behandlingen.
I gruppterapin pressades unga missbrukare att avslöja sina djupaste hemligheter. Sessionerna kunde pågå i 48 timmar i sträck – så kallad maratonterapi. En metod som räddade vissa men bröt ner andra.
Flera av dem som genomgick behandlingen blev senare själva terapeuter och startade egna behandlingshem. Leffe var en av dem.
Februari 2025
Reporter: Josephine Schneider
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Jakob Lalér
Originalmusik: Teodor Wolgers och Johan Arrias
Tobias uppväxt präglades av Waldorfskolan och antroposofins stränga ideal. Var det egentligen en sekt han växte upp i?
När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt.
Åren i Waldorfskola som ett parallellsamhälle
Hans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn.
Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias.
Antroposofin skapade ett utanförskap
Tobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor.
För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias.
Reporter: Tobias Aspelin
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jacob Gustavsson
Från 2023.
Babak växer upp i den islamiska republiken Iran. Allt är reglerat – kläder, musik och åsikter. Men i metalmusiken hittar han en spricka av frihet.
Barndomsvännen Ehsan är gitarrist, lillebror Behrooz spelar trummor och Benjamin spelar bas. Och Babak, han skriker. Det är som att all frustration och ilska över ofriheten i Iran under 80- och 90-talet när Babak växer upp kommer ut i bandet Traumetas musik och låttexter. Tvärtemot regimens regler har bandet jeans och långt hår, tittar på MTV-inspelningar och umgås med tjejer. Och sjunger om helvetet och demoner. Med sin musik vill dom trotsa och förändra samhället.
Efter ett presidentval i juni 2009 bryter stora demonstrationer ut. Inte sedan 1979 har så många letat sig ut på Teherans gator för att protestera. En hel generation längtar efter förändring. Är det nu den kommer, och Babaks band kan spela sin musik fritt? Men regimen sätter in militär mot demonstranterna. Under det år protesterna pågår dör, fängslas och försvinner folk. Och hoppet om en annorlunda verklighet dör.
Samma år åker Babak till Sverige för att plugga. Nu är han 40 år, har fru, barn och jobb. Livet pågår. Han flyttar aldrig tillbaka till Iran och någon musikkarriär verkar det inte bli. Han har tappat kontakten med bandet och livet som grawlande sångare i ett metalband känns avlägset. Det gör också hoppet om förändring av det fortsatt repressiva samhället i Iran. Han är mest trött.
Men så ser han att ett av hans favoritmetalband, Opeth, ska ha konsert i Istanbul. Han vet att unga iranska metalheads kommer komma dit i busslaster. Kanske kan en resa dit väcka något i Babak igen?
Hårdrocksrevolten i Iran är en dokumentär av Babak Parham från 2025.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Christian Jangegård
5 000 invånare i Kallinge drack av vattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen.
Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.
Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar.
De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.
Efter att den här dokumentären publicerades kom domen i Högsta domstolen den 5 december 2023. Enligt HD ska medlemmarna i PFAS-föreningen få skadestånd av Ronneby kommuns vattenbolag Miljöteknik. Deras förhöjda halter PFAS i blodet innebär en personskada.
Nu ska PFAS-föreningen formulera och rikta sina skadeståndskrav mot Ronneby miljöteknik.
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardsson
Ett program från 2023.
Hempa och Madde överlever ett kroppsligt krig. När Hempa tvingas amputera armar och ben fortsätter de kämpa för kärleken.
År 2015 utlöser bakterier en immunförsvarets atombomb inuti Hempa. Han tvingas amputera armar och ben. Deras dotter Mireya är då två år gammal.
Efter en njurdonation råder det fred i Hempas kropp. Men freden är lika skör som Hempas skelett efter amputeringen. Och de långtgående konsekvenserna efter sepsis – blodförgiftning – är i stort sett outforskade.
– Om jag inte fortsätter kämpa för oss och vårt förhållande, känns det som att allt man har gjort är bortkastat. Jag måste ge honom chansen att kunna ta hand om sig själv, säger Madde efter njurdonationen 2016.
Dokumentären skildrar en kärlekshistoria på nära håll med inspelningar som spänner över mer än tio år. Programmet är en fristående del av dokumentärserien Hempas Kamp från 2016 där lyssnaren får följa den blodiga kampen mot sepsis och vara med när barndomsvännen Kalle-Ville donerar sin ena njure till Hempa.
Ett program från 2025.
Av: Niklas Zachrisson
Producent: Håkan Engström
Ljuddesign: Olle Sjöström
Slutmix: Staffan Schöier
I min farmor Ruths källare står en koffert från andra världskriget. Vad är det hon har varit med om? Jag skriver ett brev. Motvilligt börjar hon berätta.
I min familj firar vi shabbes, pesach och chanukka. Vi läser högt ur Haggadan och minns hur judar förr i tiden befriats från slaveri och fördrivning. Men förintelsen har vi aldrig pratat om – trots att den har satt djupa spår i släkten. Det enda jag fick höra som barn var berättelser om en lägervistelse som lät som ett spännande kollo.
Det har sagts att den första generationen judar som upplevde förintelsen bara försökte överleva, att den andra generationen bara försöker glömma, men att den tredje generationen är den som vill komma ihåg.
Jag vill bryta tystnaden och ta reda på vad som har hänt. Vad ska jag annars berätta för mina framtida barn om vad som hänt min familj? Farmor är 90 år. Kommer hon någonsin lyfta på locket till bagaget hon bär på?
Ett program av Moa Lichtenstein.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams
Originalmusik: Felix Axemo och Jonas Thunberg
Programmet är gjort 2019.
När Alma rycker in i lumpen har hon tränat hårt och ser fram emot utmaningen. Men något går fel under tiden på helikopterflottiljen och fem månader senare är hon död.
Alma Sigvardsson växer upp på mamma Stinas och pappa Johans mjölkgård på södra Öland. Hon är yngst av fem systrar, som beskriver henne som bestämd och målmedveten. Hon hjälper till på gården, tävlar i lerduveskytte, har jaktlicens och gör en svensk klassiker med sin storasyster Ella.
När hon i rycker in i lumpen hösten 2022 är hon vältränad och motiverad för den fysiska och psykiska utmaning som väntar henne som värnpliktig. Men grundutbildningen är tuff, och Alma tycker att omställningen är svår. När hon kommer hem på permission märker familjen att hon inte mår bra.
Ju mer tiden går desto sämre verkar Alma må, och hon stöter på flera motgångar under utbildningen. Hon sover inte och slutar så småningom att äta för att prestera bättre. Alma söker hjälp men skickas inte vidare till läkare eller psykolog hos Försvarshälsan. Först fem månader in i värnplikten, när Alma gått ner 18 kilo och inte längre bedöms kapabel att hantera skarpladdade vapen, får hon hjälp och sjukskrivs. Några dagar senare tar hon sitt liv.
– Hon ville göra lumpen och klara det, det var inte bara att slippa ifrån det. Men det hade hon behövt göra för att överleva. Det beslutet måste någon annan fatta åt en, om man är tillräckligt nere, säger Almas mamma Stina.
Almas död i lumpen är en dokumentär av Sigrid Edsenius och Fanny Asplund i ett samarbete mellan P1 dokumentär och P4 Kalmar.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Saga Rodrick och Staffan Schöier
Programmet är gjort 2025.
Hit kan du vända dig om du mår dåligt:
Minds självmordslinje 90 101
Jourhavande medmänniska 08 702 16 80
Jourhavande präst 112
Akut 112
Till dig som har självmordstankar - 1177
Suicide Zero
Tiotusentals hemliga dokument ger en inblick i ett stort spelföretag, som driver olagliga nätkasinon. Vi reser till Malta med dold identitet. Vad säger kasinobolagen när de tror att ingen hör på?
På kort tid förlorar Stefan mer än 100 000 kronor på ett nätkasino utan svensk licens. Han skickar ett mejl till kundtjänsten och bifogar sin sjukjournal, där det framgår att han lider av maniskt spelande. När en hög chef får se mejlet, beordrar han sina anställda: ”close the ticket with no reply to the customer”.
– Det är väl så branschen fungerar. När det inte finns mer pengar att tömma ut, då är man i papperskorgen. De skulle ha stängt mitt konto, de vet att jag är spelsjuk, säger Stefan, vars namn och röst vi har bytt ut.
Hundratals olagliga kasinosajter
Mejlet är ett av nästan 90 000 hemliga dokument som vi har fått tillgång till i en stor dataläcka. Det ger en bild av företaget Delasport, på ytan ett lagligt kasinoföretag med tillstånd i Sverige. Men under ytan driver Delasport hundratals olagliga kasinosajter.
– De tjänar stora pengar på spelberoende. Nu kan vi för första gången se det från insidan, säger journalisten David Davidson på nederländska grävredaktionen Follow The Money, som deltagit i granskningen.
– Det är allvarliga uppgifter. Det är självklart moraliskt fel och med stor sannolikhet även brottsligt, säger Robert Larsson, enhetschef vid Spelinspektionen.
Under cover på Malta
Under två veckor besöker vi två branschkonferenser på Malta – med dold identitet. Vilken bild visar kasinobolagen utåt? Och vad säger de när de tror att ingen hör på?
Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henke Henriksson
Ett program från 2025.
Svenska kasinovarumärken marknadsför sig som de säkraste i världen. Men i Europa betraktas de som illegala. Vår granskning tar oss till Malta, där spelbranschen står för tio procent av ekonomin.
Österrikaren ”Herbert” spelade bort motsvarande 8 miljoner kronor på Mr Green och Unibet, två nätkasinon med rötterna i Sverige. Men eftersom de verkade illegalt i Österrike, har bolagen dömts att betala tillbaka spelförluster på flera hundra miljoner kronor. Ändå vägrar de.
– Är det här verkligen okej? Jag tycker inte det, säger ”Herberts” advokat Karim Weber.
Nätkasinon på Malta
Malta var det första landet i Europa som erbjöd licenser för nätkasinon i början av 2000-talet. Idag står spelbranschen för mer än tio procent av ekonomin. En ny lag skyddar kasinobolagen mot domar i andra länder.
– Men det strider helt klart mot EU-rätten, menar Jörgen Hettne, professor i juridik och expert på spelregleringar.
Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).
Producent: Martin Jönsson
Fixare: Benjamin Breitegger
Slutmix: Henke Henriksson
Ett program från 2025.
En dataläcka öppnar dörrarna till den dolda spelbranschen. På hundratals förbjudna nätkasinon kan svenska spelberoende förlora miljoner. Och Spelinspektionen är bakbunden.
När barnen har gått och lagt sig loggar Johan in på ett utländskt nätkasino. Han har redan förlorat miljoner och egentligen borde det här inte vara möjligt. Kasinot han spelar på har ingen svensk spellicens – och följer inte reglerna i den svenska spellagen.
– Jag anser att lagstiftningen är uddlös. Det finns inget skydd alls, säger Johan, vars namn vi har bytt ut.
Förbjudna nätkasinon
Bolagen bakom hundratals utländska kasinosajter har förbjudits av svenska Spelinspektionen eftersom de bryter mot svensk lag. Men av de polisanmälningar som har gjorts, har vartenda fall lagts ner. Många olagliga nätkasinon drivs därför vidare än idag – och svenska spelare kan fortsätta förlora stora pengar.
– Det är klart att det inte är tillfredsställande. Men vi har inte möjligheten att släcka ner sidorna, så att de blir svarta, säger Robert Larsson, enhetschef på Spelinspektionen.
Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henke Henriksson
Ett program från 2025.
Forskaren Christoffer Rahm vill hitta bättre sätt att behandla pedofiler. Han ger sig in i deras egna hemliga rum på Darknet.
Ett möte med en flicka på barn- och ungdomspsykiatrin som utsatts för sexuella övergrepp får psykiatern Christoffer Rahm att fundera på hur man kan hindra pedofiler från att begå övergrepp på barn.
Han upptäcker att det saknas forskning på hur man behandlar pedofili. Christoffer ägnar 10 år åt att försöka förstå pedofili, och hitta sätt för patienterna att inte agera på den. Han träffar hundratals pedofiler. Tar blodprover, provar kemisk kastrering och undersöker pedofilers hjärnor med magnetkamera. Men ett stort problem står i vägen – det är svårt att få pedofiler att söka hjälp. Stigmat är för stort.
Christoffer bestämmer sig för att testa ett nytt sätt att komma i kontakt med pedofiler. Tillsammans med ett forskarteam på Karolinska institutet ska han göra något ingen forskare gjort tidigare: gå in i deras egna slutna rum – hemliga forum på Darknet.
Dokumentären gjordes 2023.
Reporter: Elinor Ahlborn
Producent: Anna Frey
Slutmix av: Tor Sigvardson
Den här dokumentären handlar om personer med sexuella dragningar till barn. Har det väckt tankar och känslor? Det finns hjälp att få.
Prevent It – anonym hjälp på internet för personer som är oroade över sina sexuella impulser riktade mot barn.
Preventell – hjälplinje för dig med oönskad sexualitet. Eller ringt direkt till 020 - 66 77 88.
Brottsofferjouren Sverige – erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.
Dags att prata om – information om barn och sexuella övergrepp.
Polisen – information om hur anmälan går till.
2013 skickade företaget Björn Borg en hemlig kurir till Nordkorea – för att smuggla in underkläder. Nu berättar kuriren om resan och den urspårade reklamkampanjen.
Det började med ett viralt jippo som kapades av oväntade krafter. Som en del av kampanjen “Weapons of mass seduction” hade företaget Björn Borg bett allmänheten att rösta fram en plats där man skulle släppa hundratals rosa kalsonger från luften. Men ingen hade räknat med internets kraft.
När ryktet om kampanjen spritts till Sydkorea och publikens val föll på Pyongyang i Nordkorea bestämde man sig för att istället skicka någon till landet inkognito, med väskan full av kalsonger. Kurirens identitet hemlighölls och den svenska ambassaden fick inte veta att en ensam person skulle resa till den kommunistiska militärdiktaturen i reklamsyfte.
– Jag tackade ja utan att tänka efter. Såhär i efterhand känns det helt absurt att jag åkte till Nordkorea ensam för att göra sexig reklam, säger kuriren.
En dokumentär från 2025.
Av: Robin Jonsson
Producenter: Ylva Lindgren och Anna Johannessen
Slutmix: Fredrik Nilsson
När Helena är 70 år slutar hon att arbeta som prostituerad. Ett arbete hon haft i över 35 år. Nu vill hon allra helst påta i sin lilla trädgård.
Helena bor i ett radhus utanför Göteborg. Här har hon bott i snart 40 år.
En gång i månaden kommer tjejgänget på middag och då blir det ärtsoppa med punsch.
Varannan dag hälsar hon på sin gamla mamma som nyss fått en stroke. Helena älskar att resa, ta hand om sina barnbarn och vara i sin trädgård som hon vårdar ömt. För snart två år sedan slutade Helena som prostituerad.
Helena avled 2020.
En dokumentär från 2010 av Mia Blomgren.
Här kan du se den animerade trailern om Helena. Den är gjord av illustratören Klara Swantesson.
”Carin” är 23 år när hon ensam sätter sig på tåget för att, som den första svenskan, åka till Polen för en abort. Ingen vet utom pojkvännen. Hon bevarar sin hemlighet i 60 år.
Året är 1964 och ”Carin” studerar vid Uppsala Universitet. Hon har lovat både sin mamma och sig själv att hon ska utbilda sig och skaffa sig ett yrke.
Ofrivilligt gravid
”Carin” träffar en ung student från Tyskland och de blir förälskade. Planerar en framtid med giftermål och barn. Men båda vill bli klara med studierna och ta examen först. Trots att de skyddar sig blir ”Carin” gravid.
Abortresa till Polen
I Sverige är det tillåtet att göra abort om mamman eller barnet är sjukt så ”Carin” får ett nej. Att göra en illegal abort är uteslutet för henne. Genom vänner får ”Carin” kontakt med en läkare i Polen, där det är fri abort, så att hon kan göra det på laglig väg.
Det hon inte har någon aning om är att hennes beslut kommer att leda till en stor rättsaffär i Sverige, där hon riskerar fängelse.
I 60 år har ”Carin” bevarat sin hemlighet. Nu berättar hon sin historia, som 82-åring. Men hon vill fortfarande vara anonym.
Inläsningar:
Carin (som gammal) - Gunilla Hallberg
Carin (som ung) - Tuva Börgö
Dokumentären sändes första gången i P4 Dokumentär och gjordes 2023.
Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot
Lina, Nadja och Olivia. Tre bästa vänner som under gymnasiet delar allt viktigt. Och det allra viktigaste är att vara snygg.
Det är sensommar 2008. Bästa kompisarna Lina, Nadja och Olivia börjar i samma klass på gymnasiet, där korridorerna är catwalks och lunchrasterna tillfällen att sminka om sig. Efter skolan hänger de i Linas källare och pratar om det som är viktigt. Fester, killar, kläder. Och kroppen.
På ett eller annat sätt blir det sistnämnda det viktigaste för var och en i gänget. Det ska visa sig att de är det ätstörda gänget.
Om du misstänker att du eller någon i din närhet är drabbad av en ätstörning kan du vända dig till exempelvis Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar.
Dokumentären är gjord 2018.
Reporter: Olivia Wikström
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Susanne Martinsson
När en iransk fängelsevakt döms till livstids fängelse i Sverige är det en historisk dag. Iraj har kämpat för den här upprättelsen i många år. Men allt kommer att omkullkastas.
Iraj Mesdaghi, likt många andra politiska motståndare till den islamistiske ledaren Ayatollah Khomeini, fängslas efter revolutionen i Iran 1979. 1986 kommer han till Gohardasht fängelset . Det är en plats där inga mänskliga lagar råder. Tillsammans med andra fångar blir han fysiskt och psykiskt misshandlad. Och sommaren 1988 massavrättas fångarna på fängelset.
En fängelsevakt där sticker ut, Hamid Noury. Han har mer makt. Han fattar beslut om fångarnas besök och permissioner och han ger order om misshandel och tortyr på fängelset. Och deltar också i den själv. Han kommer senare att kallas den iranske bödeln.
Iraj överlever Gohardasht och kommer så småningom till Sverige. Men mentalt är han kvar där, i fängelsets dödskorridor. Han gör det till sin livs uppgift att berätta vad som hände, föra vidare hans tystade vänners berättelse.
Gillrar en fälla
Hösten 2019 gillrar Iraj en fälla för Hamid Noury. På ett nästan osannolikt sätt lyckas han få Noury till Sverige, där han grips och blir åtalad. Rättegången pågår i 92 dagar. För första gången blir massavrättningarna i Iran 1988 dokumenterade, prövade och bevisade.
Hamid Noury döms för mord och folkrättsbrott, vilket är historiskt. För Iraj visar domen att det är möjligt att komma åt de som bär ansvaret för massavrättningarna.
Men medan rättegången pågått har det kommit oroväckande rapporter från Iran. En svensk, Johan Floderus, sitter i ett av Irans ökända fängelser. Gripen på oklara grunder och utan rättegång har han varit där i mer än 500 dagar. Efter långa försök av tyst diplomati tror experterna att Iran vill göra ett utbyte med Hamid Noury.
Allt Iraj kämpat för riskerar att gå om intet.
En dokumentär av Karin Hållsten.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Staffan Schöier
Programmet gjordes i november 2024
Det är 1993 och turbulenta månader för Sveriges största uttalat nationalistiska band. I texterna hittar en ny generation politiker kraft.
På skolor införs Ultima Thule-förbud och i media jagas bandet med frågor om sitt förflutna. Samröret med vitmaktrörelsen, fans som heilar och kritiken som följer tär på bandet.
De kopplas ihop med den ökande rasismen som debatteras filtigt. Vissa skivbutiker bojkottar Ultima Thule som ändå lyckas ha tre album på försäljningslistorna samtidigt.
Några av dem som lyssnar och tar intryck av de nationalistiska texterna tillhör idag toppskiktet i Sverigedemokraterna. Linus Bylund minns dagen han hör Ultima Thule och kopplar sitt politiska engagemang till kassetten han hittar som tonåring. Mattias Karlsson hör musiken på en grillfest och texterna går rakt in hjärtat. Jimmie Åkesson får ett blandband av en kompis och blir ett stort fan. Ultima Thule ska senare komma att återförenas på hans surtrömmingskiva.
För 2012 lägger bandet ner. Sångaren Jan Thörnblom säger att de gjort sitt nu när Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen.
Ultima Thules och Sverigedemokraternas band flätas ihop. Idag är trummisen Ulf Hansen lokalpolitiker för partiet i Nyköping.
Det här är den tredje och sista delen i en serie om Ultima Thule.
P1 Dokumentär om Ultima Thule
För första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.
Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.
Programmet gjordes 2022.
Slutmix: Tor Sigvardson.
Om bandet Ultima Thule
Ultima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.
Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.
Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.
Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".
Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.
2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.
Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.
Bandet slår igenom i en tid av förändring – flyktingvåg, ekonomisk kris och nynazismen slår rot i Sverige. Var står egentligen Ultima Thule?
Punkarna har blivit skinnskallar och bakom bandets debutplatta står högerextrema Bevara Sverige Svenskt – BSS. Ultima Thule fortsätter att hänga i kretsarna runt den växande vitmaktrörelsen och trycket på bandet ökar. Vilka är de och vad står de för?
Samtidigt slår den ekonomiska krisen till med full kraft, flyktingar från det forna Jugoslavien söker asyl i Sverige och främlingsfientligheten frodas. Det våldsamma och rasistiska 90-talet har inletts på allvar.
BSS lägger ner och ur skärvorna bildas Sverigedemokraterna. Trummisen och Ultimas Thules informella ledare, Ulf Hansen, blir en av de första medlemmarna. Partiet tackas på albumet Svea Hjältar och nu börjar resan. Tillsammans går Sverigedemokraterna och Ultima Thule mot det stora genombrottet.
Det här är den andra delen av tre i en serie om Ultima Thule.
I del tre:
Ultima Thule jagas i media med frågor om sitt förflutna. I fokus hamnar låttexterna. Är de rasistiska eller inte? Samtidigt växer publiken och i den finns unga Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Linus Bylund. Hör hur de inspireras av Ultima Thule.
P1 Dokumentär om Ultima Thule
För första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.
Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.
Programmet gjordes 2022.
Slutmix: Tor Sigvardson.
Om bandet Ultima Thule
Ultima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.
Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.
Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.
Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".
Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.
2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.
Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.
Ingen i bandet minns varför de går från punk till nationalism. Nu kliver han som vet fram. För första gången berättas hela historien om Ultima Thule.
Det som börjar som ett punkband ska komma att bli vikingarockbandet hela Sverige känner till. Älskade och hatade – publiken växer och skivorna säljer samtidigt som de anklagas för att vara nazister. Hur kom bandet in på nationalismen och började sjunga om Sverige och kärlek till fosterlandet?
Den historien har inte blivit berättad – förrän nu.
I fyrtio års tid har Lars-Erik Hansen varit tyst. Han är storebror till Ulf och Bruno Hansen som spelar i punkbandet som blir Ultima Thule. Efter att ha engagerat sig i den högerextrema organisationen Bevara Sverige Svenskt - BSS - träffar han medgrundaren Leif Zeilon som pekas ut som avgörande i skapandet av Ultima Thule.
BSS inspireras mycket av det högerextrema partiet British National Front, som når framgångar genom musik. De knyter till sig det populära oi-bandet Screwdriver, som blir ett renodlat viktmaktband. Kan nåt liknande göras i Sverige?
Det här är den första delen av tre i en serie om Ultima Thule. Du hör bandets sångare Jan Thörnblom berätta om den första tiden men också Niels Mandell, med en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet, som designar bandets första EP.
I del två:
BSS lägger ner och Sverigedemokraterna bildas. Sida vid sida med Ultima Thule börjar resan mot det stora genombrottet.
P1 Dokumentär om Ultima Thule
För första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.
Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.
Programmet gjordes 2022.
Slutmix: Tor Sigvardson.
Om bandet Ultima Thule
Ultima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.
Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.
Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.
Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".
Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.
2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.
Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.
Asbesten har skördat många liv i Sverige. När ämnet förbjöds för fyrtio år sedan var tanken att faran skulle vara över. Det är den inte. En av dem som hanterat det farliga materialet är Simon.
Asbest sågs som världens bästa material. Det användes överallt, men förbjöds när det stod klart att det kan orsaka obotliga cancersjukdomar.
Anders fick lungsäckscancer
– Det är ju en plåga ju. Man kvävs ju om man säger, nästan. Man kan ju inte andas mer. Men vad fan, det går bra för mig nu. Jag har ju levt ett år mer. Det säger Anders Larsson, som utsattes för asbest före förbudet, när han arbetade på Karlskronavarvet och som nu har lungsäckscancer.
– Jag fick ju sex månader när de skrev ut mig och nu har jag levt i tolv, tretton månader. Så det är ju rätt bra. Och jag är nöjd. Är det slut, så är det slut.
Allvarliga brister i asbesthanteringen idag
Nu rivs och renoveras många av de bostäder, skolor och andra byggnader som innehåller asbest. Ekots granskning visar att trots dagens hårda regleringar finns det allvarliga brister i hur asbesten hanteras. Folk, i synnerhet byggarbetare, utsätts för asbest gång på gång.
En av dem som hanterat det farliga materialet långt efter förbudet, är Simon Rönnbäck som arbetat som asbestsanerare.
– Det är ingenting som jag går och tänker på dagligdags och hur det ska påverka mig sen. Men däremot så har jag ju barn och så här. För henne vore det kanske inte så bra om man skulle försvinna iväg lite tidigare på grund av en sån där grej, säger han.
I den granskande dokumentären visas också hur de som har företag som rivit asbest på så farliga sätt att de förbjudits att hantera asbest ändå kan fortsätta – och att arbetare riskerar att utsättas igen.
Dokumentären är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från november 2024.
Reportrar: Camilla Ziedorn och Sven Carlsson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Jacob Gustavsson
Faysa Idle har sett gängkonflikterna i Järvaområdet inifrån. Nu bryter hon tystnaden om hur det är att växa upp nära kriminella unga män.
Faysa Idles storebror drogs in i kriminaliteten tidigt. Flera av hennes vänner har skjutits ihjäl, och i de miljöer hon rört sig har hon sett både vapen, knark och kontanter i väskor.
Kriminella syskon sätter spår
Det är en vardag där alla måste förhålla sig till gängkriminaliteten, även de som inte är en del av den. Man måste lära sig de oskrivna reglerna om vem som är vän och vem som är fiende, och hålla reda på när det plötsligt är tvärtom.
– Att vara en syster i en kriminell miljö sätter spår, säger Faysa Idle. Först nu, när jag fyllt 25, ser jag hur skadad jag blivit av det jag varit med om.
Gängen pressar de anhöriga
I den här världen försöker de kriminella killarna ofta pressa tjejer och andra anhöriga att göra tjänster åt dem, som att förvara vapen eller narkotika. Men framför allt: att hålla tyst om det de ser.
Nu vill Faysa Idle vara en röst, särskilt för tjejer som har liknande erfarenheter som hon själv.
Dokumentären är gjord 2023
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Modou och Medin är stjärnor i ungdomslaget. När de blir uppflyttade till seniorerna hamnar den ene i startelvan – och den andre vid sidan av.
IFK Malmö är inte den största fotbollsklubben i stan, men spelarna siktar mot toppen. Under elljusen i Pildammsparken springer de intervaller för att vässa formen inför säsongen.
– Jag vill inte jobba, jag vill bli en fotbollsspelare och tjäna pengar på det jag gillar, säger Medin som är 16 år.
– Jag tror att jag kommer att lyckas, säger 17-årige lagkaptenen Modou.
Prestationskrav inom ungdomsfotbollen
Med en visselpipa runt halsen står lagets tränare, Medins pappa, Osman Sudic.
– Det är absolut inte fel att sätta press på spelarna. Det är bra att de lär sig det i en tidig ålder. Målet är att de ska nå elitnivå, säger han.
Vad innebär det att ge allt för drömmen att lyckas som fotbollsspelare? Och om allt ändå inte är nog – när ger man upp?
Ett program av Sven Holmberg från 2024.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Jacob Gustavsson
Ur jorden på kyrkogården träder röster fram. Röster från människor som Bengt Bok tidigare mött och som nu ligger begravda på den lilla lantkyrkogården. De berättar om sina liv för honom.
Alla i den här historien är döda. Alla utom han som berättar, han är inte död men han fasar inför den. En dokumentär berättelse där ingen nåd ges men kanske en viss förtröstan.
Dokumentären är gjord 2016.
Reporter: Bengt Bok
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson
Saher, 16 år, skulle ha varit i skolan den här dagen. Nu sitter han i lägenheten i Gaza City och tittar på nyheterna, när en bomb spränger väggen. Det är den 7 oktober 2023 och ett krig har börjat.
Efter Hamas terrorattack mot södra Israel den sjunde oktober 2023 svarar Israel med intensiva attacker mot Gazaremsan.
Saher och hans två systrar, 14 och 4 år gamla, som är födda och uppvuxna i Sundsvall, hamnar mitt i de urskiljningslösa striderna mellan terrorstämplade Hamas och Israel.
När Sahers bästa kompis Noor dödas i ett israeliskt flyganfall förstår Saher att det här kriget inte liknar de tidigare krigen i Gaza. Han och familjen flyr från sitt välbärgade bostadsområde och söker, som tusentals andra, skydd på Al-Amal-sjukhuset i södra Gaza. I över hundra dagar bor syskonen där.
Kriget lämnar djupa spår i syskonen som samlar alla sina krafter för att överleva vardagen i det belägrade sjukhusområdet i hopp om att till slut lyckas ta sig ut ur Gaza och åka vidare till mamma, som väntar i Sundsvall.
En dokumentär från 2024 av Lama Alshehaby
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardsson
Lyssningstips: Tidigare avsnitt av P1 Dokumentär
Sjunde oktober och Israels trauma
Vår man i krigets Gaza - Sami Abu Salem
Skräddaren i Gaza
Sprickan i Israel
Jerusalem, staden alla vill äga
Anna misstänker att hon är ett av många stulna barn från Chile. Hon adopterades på 70-talet och nu lämnar hon dna på en släktforskningssajt. När hon kommer till Chile gör hon en oväntad upptäckt.
– Jag har ju alltid vetat att jag är adopterad. Och jag kände mig efterlängtad, säger Anna Bohrn.
Hon kom till Arlanda i ett plan från Santiago den 5 december 1977, tillsammans med 20 andra små barn som adopterats till Sverige från Chile.
Hon togs emot av sin svenska familj från Lidingö. De fick inte veta så mycket mer än att hon var ett år gammal och skulle ha hittats övergiven.
– Men det är ju något som inte stämmer i det här. Du ser ju hur välmående jag är, säger Anna och visar ett foto från ankomsten.
– Jag pratade ju och hade fullt med tänder.
Stulna barn i Chile
Det finns många luckor i historien om vad som hände Anna innan hon kom hit. I adoptionspapper står att hon ska ha hittats på en trafikerad gata, i en stadspark och på ett sjukhus. Historierna varierar och går inte ihop.
När skandalen med stulna barn i Chile briserar i mitten av 2010-talet börjar Anna intressera sig för sin allra tidigaste barndom, som hon inte vet något om. När hon tar dna till hjälp börjar hennes historia rullas upp.
Dokumentären gjordes 2024 av Esfar Ahmad.
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
Pelle Hedberg behöll sin hemlighet för sig själv i 35 år. Han berättade inte ens för Claes, sin bäste vän. Varför sa han inget, vad var han rädd för?
– Pelle och jag har seglat vilse i tjock dimma utanför Portugal. Vi har dykt bland rockor och barracudor vid korallrev utanför Venezuela.
Och nu sitter vi här. Jag är klädd i en leopardmönstrad tunn klänning, pärlhalsband och en lång svart peruk med självfall. Pelle har en uringad mörk jumper med öppen rygg, svart läderkjol; i det blonda självlockiga håret dinglar två vita örhängen. Och det skarpskurna ansiktet är öppet och inbjudande.
Min bäste vän Pelle vaknade upp en dag och konstaterade att livet inte var så jävla långt, så varför ska han gå här och undertrycka sina känslor och önskemål?
En dokumentär av Claes JB Löfgren.
Producent Håkan Engström.
Slutmix Fredrik Nilsson.
Programmet sändes första gången 30 mars 2014.
Dokumentären bakom filmen. Efter att ha larmat i media anklagas vårdbiträdet Stine för illojalitet mot bolaget Attendo. Samtidigt är andra vågen av corona på väg mot Sverige och de gamla är i fara.
På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar. Många av de boende smittas och dör under våren 2020. I ett försök att rädda liv slår vårdbiträdet Stine Christophersen tillsammans med några av sina kollegor larm i media.
Äldreboendet där Stine jobbar drivs av Attendo – Nordens största vårdbolag. Cheferna ger Stine en erinran för illojalitet som hon vägrar att skriva under. Med dolda inspelningar, mitt under brinnande pandemi, väcker P1 Dokumentärs "Det illojala vårdbiträdet" frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media.
I dokumentären möter du även Maria Berg vars man Jack Berg dog under sin tid på Sabbatsbergsbyns äldreboende. Maria berättar att när hon till slut får komma in och träffa Jack är han okontaktbar, i hans rum står ett droppställ som inte är inkopplat.
Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.
Efter att dokumentären sänts åtalades regionchef Helena Winter, enhetschef Petra Lindhe och medarbetaren på Attendos personalavdelning för brott mot lagen om meddelarskydd (i vissa enskilda verksamheter). Petra Lindhe friades, de andra två dömdes till böter i tingsrätten och hovrätten.
Hösten 2024 väntas Högsta domstolen komma med ett slutgiltigt avgörande.
Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.
Reporter: Johanna Sjövall
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen
Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.
Dokumentären bakom filmen. Flera dör i corona på äldreboendet som Stine jobbar på. När hon larmar i media anklagas hon för illojalitet mot företaget. Hör hennes hemliga inspelning med cheferna.
Covid-19 sprider sig som en löpeld i Sverige. På Sabbatsbergsbyns äldreboende i Stockholm dör flera personer när smittan tar sig in på fem avdelningar.
När Stine uttalar sig i media kallas hon till huvudkontoret på vårdföretaget Attendo. I hemlighet spelar hon in mötet.
Hör också Mia Grane som förlorar både sina föräldrar på boendet.
I P1 Dokumentären "Det illojala vårdbiträdet" tar reportern Johanna Sjövall reda på vad som faktiskt hände på Sabbatsbergsbyns äldreboende våren 2020.
Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.
Efter att dokumentären sänts åtalades regionchef Helena Winter, enhetschef Petra Lindhe och medarbetaren på Attendos personalavdelning för brott mot lagen om meddelarskydd (i vissa enskilda verksamheter). Petra Lindhe friades, de andra två dömdes till böter i tingsrätten och hovrätten.
Hösten 2024 väntas Högsta domstolen komma med ett slutgiltigt avgörande.
Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.
Reporter: Johanna Sjövall
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen
Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.
Max Valentin ska delta i inofficiella OS för kampsport i Saudiarabien. Till vardags jobbar han med demokratifrågor. Nu måste han göra allt för att undvika diktaturens sportwashing.
Max Valentin är en av världens främsta utövare i sporten Canne de Combat, en fransk kampsport som kan beskrivas som pinnfäktning. Nu har han fått en inbjudan att tävla i ”World Combat Games” i en av världens största diktaturer, i Riyadh i Saudiarabien. Uttagningen till spelen är en barndomsdröm som går i uppfyllelse, men den krockar med hans professionella identitet och starka värderingar om mänskliga rättigheter och demokrati.
Han måste göra något för att visa sin solidaritet med de lokala motståndarna mot Mohammed Bin Salman och diktaturen. I jakten på ett dödshotat death metal-band från Saudi möter han istället en karismatisk person som inte alls passar in i hans förutfattade meningar om Saudiarabien.
Dokumentären gjordes 2024 av Samuel Sjöblom.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jacob Gustavsson
Tobias Engqvist lämnar Umeå för att strida i Ukraina. Med sin mobiltelefon filmar han livet som soldat där döden är ständigt närvarande.
När Ryssland invaderar Ukraina i februari 2022 vill Tobias Engqvist från Holmsund i Umeå hjälpa till att försvara landet. Han hoppar av sin socionomutbildning och tar sig ner till kriget för att hjälpa till.
Först arbetar han som sjukvårdare men veckorna går och Ukraina håller på att förlora allt fler områden. Tobias bestämmer sig för att ansluta som frivillig soldat. Han vill få slut på kriget och vara där det avgörs – vid fronten.
I en rysk attack dör hans vänner, amerikanen Luke och svensken Edvard.
"Jag försöker få liv i honom, känner hans andetag och på hans puls. Jag hoppas på att jag ska få något livstecken, men jag får inte det."
Dokumenterar med sin mobiltelefon
Trots att han riskerar sitt liv varje dag är Tobias precis där han vill vara. Och med mobilen i bröstfickan fångar han vardagen. Ljudet av flyglarm och missiler, fritiden med kamraterna – och när de måste fly för sina liv.
Dokumentären är gjord december 2022.
Av: Henrik Brandt
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
René slår en man medvetslös med en motorcykelhjälm. Gabbe torterar en kille inför publik. Nu sitter de öga mot öga på ett hotellrum. En som lämnat våldet, en annan som fortfarande lever mitt i det.
– När nån gör ett övertramp i vårt område, det betyder bara en sak. Fuck you, vi får se vad du kan. Våld för mig har varit som att köra bil och äta en banan, det har varit så naturligt.
Mord, gängskjutningar och blodshämnd. Enligt polisen har de kriminella gängen blivit allt våldsammare. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen som står för det grova våldet resonerar. I det här programmet möter vi två av dessa män.
Gabbe växer upp i förorten. Han råkar ständigt i konflikt med de äldre killarna. En dag bestämmer han sig för att slå tillbaka.
– Jag tog lagen i egna händer, för jag såg orättvisan. Öga för öga, tand för tand.
Rene Lobos växer upp med en grovt kriminell pappa. När pappan dricker blir han våldsam.
– Jag älskade honom så mycket. Och jag förstod inte varför han gjorde oss illa. Jag gjorde allting för att han skulle älska mig. Jag bestämde mig för att börja jobba med min pappa och det var då allting började.
Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.
Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.
Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.
Gabbes röst är utbytt.
Dokumentären gjordes 2019 av Karwan Faraj.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
Länk till Teater Fryshuset
Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus
Jespers pappa John drev svartklubben Mudd Club i Göteborg på 80-talet. Men när Jesper bara var ett år – försvann hans pappa. Vad var det för klubb? Vad var det som hände? Och vem var Mudd-John?
Högst upp i ett gult tegelhus på Kungstorget i Göteborg. När de andra nattklubbarna stänger, öppnar Mudd Club. Alkoholtillstånd och stängningstider är ingenting klubbägaren John bryr sig om. I stort lockigt hår och en gammal uniformsjacka står han i baren med en spetsad 7-Up.
– Han var lite busig och det var ju långa nätter. Han gillade att festa, säger Johns lillasyster Petra.
– Det var nåt speciellt i Göteborg med de här svartklubbarna. Det var stimulerande och roligt. Men det var kreativt i ordets både positiva och negativa bemärkelse. Det var inte bara alkohol utan andra droger också, säger kulturjournalisten Kai Martin.
Stora artister på Mudd Club
Under några år i början på 80-talet lockade Mudd Club många av de största artisterna, både i Sverige och internationellt. Bland dem som har spelat på klubben finns Johnny Thunders, W.A.S.P, Nico, Imperiet och Hanoi Rocks.
– Det har varit avgörande musikaliska upplevelser, säger Ebbot Lundberg, sångare i bland annat Soundtrack Of Our Lives.
Men klubbens ägare Mudd-John är ett mysterium. Inte minst för sin egen son. Jesper var bara ett år när John flyttade till USA.
– Mamma sa att de hade träffats på klubben. Men de var ju aldrig ett par. Och jag visste ju inte vem han var. Jag tror aldrig att han fattade att han hade blivit pappa och att han behövde ta ansvar för mig.
Min pappa var Mudd-John är ett program av Anna Maria Höglund från 2024.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
Peter Grandin står på gården och grillar. Han hostar en del och efter middagen får han svårt att andas. Tre timmar senare ligger han för döden på Akademiska sjukhusets nya covidavdelning.
Den andra vågen av covid -19 sköljer över Sverige hösten och vintern 2020. 49-åriga Peter Grandin från Storvreta läggs i respirator redan vid ambulansintaget. Hans kropp är marmorerad i gråblått och syretillförseln till hjärta och hjärna är nästan obefintlig.
Nära döden-upplevelse
Peter själv har en nära döden-upplevelse där han åker som på en båge av ljus medan intensivvårdsavdelningens vårdpersonal gör allt för att hålla honom vid liv.
I november 2020 finns ännu inget vaccin mot det nya viruset, ingen vet riktigt hur viruset ska tacklas och vårdpersonalen arbetar 12-timmarspass med skavsår på näsan av otympliga ansiktsmasker och visir.
I dokumentären följer vi Peter under hans vistelse på Akademiska sjukhusets centralintensiv under de veckor han vårdas där för covid -19.
Medverkande:
Peter Grandin, spolbils-chaufför
Anna, Peters sambo
Farid de Halima, arbetskompis och vän
Nisse Holm, arbetskompis
Viktor Hedlund, ambulanssjuksköterska
Patrik Borg, ambulanssjukvårdare
Anna Welander, överläkare Akademiska sjukhuset
Maja Framming, specialistsjuksköterska
Dokumentären är gjort 2024.
Reporter: Sofia Kottorp
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Ju mer jag drack, desto sämre mådde jag, säger sångaren Martin Elisson. En ADHD-diagnos senare, kämpar han och gitarristen Adam Bolméus med sin femte skiva.
I en replokal i ett industriområde brottas Göteborgsduon Hästpojken med en ny ballad. De senaste åren har låtskrivandet gått trögt. De – som en gång i tiden blev kända som de stökiga rockslynglarna i bandet Bad Cash Quartet – har blivit vuxna, med jobb, radhus och räkningar. Livet har liksom kommit emellan dem och musiken.
– Själva processen har varit jävligt jobbig och bara blivit jobbigare. Att sitta i ett rum och skrika, och så är man 43 år, det har känts jävligt ovärdigt. Det är som i en dålig relation, att man är ihop med någon och det är en jävla kamp och så vet man inte varför man håller på med det, säger Martin.
Hans pappa dog när han var 13 och Martin flydde till alkoholen. Under turnéerna hörde det till att dricka. Medan Adam träffade en tjej, skaffade barn och trappade ner – fortsatte Martin ändå.
– Jag var inne i en jävla spiral. Jag ville inte dricka, men så gjorde jag det ändå. Jag hade långa perioder när jag var så otroligt rädd, förutom när jag var full. När jag fick min ADHD-diagnos insåg jag att jag nog hade självmedicinerat ganska mycket.
Hästpojken lever är ett program av Francisco Ramirez Franzén från 2024.
Slutmix: Henrik Henriksson
Producent: Martin Jönsson
Kan man sälja ett torg? Ja, det kan man. Vad kostar det? Inte mycket. Stora planer smiddes för torget i Bollnäs. Ett företag skulle bygga en galleria. Alla skulle vinna på affären. Så kom finanskrisen
I berättelsen om Brotorget i Bollnäs från 2014, möter vi lokalpolitiker med stora visioner, en författare som inte tror sina öron och en ökänd affärsman iklädd svarta kostymbyxor och foppatofflor. Torget säljs till ett danskt företag som ska komma till stan och bygga en stor galleria över hela torget.
Men mitt i den politiska drömmen om mer handel och jobb, gör världsekonomin ett nedslag i småstadsidyllen. Det blir finanskris, projektet fryser till is, och kvar i centrum väntar en 2500 kvadratmeter stor grusplan på nya tider. När programmet görs, nio år senare, har Bollnäs fortfarande inte något riktigt torg. Men förhoppningen är att det nya Brotorget ska stå klart hösten 2016.
Reporter: Linda Carlsson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson
Ett program från 2014.
20-åriga Khulud växer upp med känslan av att alltid vara utanför. Efter studenten tänker hon att lämna Borlänge. Men en händelse får henne att ändra sig. Kanske går saker att förändra.
Borlänge är en mångkulturell stad och har under lång tid tagit emot flyktingar. Idag har var fjärde borlängebo utländsk bakgrund och många av dem bor i miljonprogrammen i Borlänge västra där arbetslösheten är hög, utbildningsnivån låg och barnfattigdomen stor jämfört med andra bostadsområden i kommunen.
Under barndomen vågade Khulud och hennes vänner aldrig ha några drömmar - det var bara "svenskar" som kunde bli något. Går det att ta sig ur utanförskapet? Hur ska hon göra för att bli insläppt i alla rum hon vill komma in i?
Det här är den tredje delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 20-åriga Khulud i Jakobsgårdarna.
Reporter: Clara Fritzon
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022
17-åriga Simona har blivit fotbollstränare för ett flicklag i Borlänge. Men det innebär mycket mer jobb än hon trott. Vem skjutsar eller kollar utrustningen när flickornas föräldrar sällan syns till?
Borlänge har ett rikt föreningsliv med många olika sporter men skillnaderna mellan hur många barn med utländsk bakgrund som är aktiva i en idrott jämfört med barn med svensk bakgrund är stora.
Flicklaget Forssa BKs hemmaplan är Sportfältet, som ligger precis intill det utsatta området Tjärna Ängar där många av flickorna bor. Men trots det kommer få föräldrar och tittar på matcherna. Hur viktigt är föräldrarnas engagemang? Och vad händer med dom som inte har råd med benskydd?
Det här är den andra delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 17-åriga Simona i Tjärna Ängar.
Reporter: Clara Fritzon
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022.
16-åriga Shugri kommer från en somalisk familj i Borlänge. På lektioner, raster och hemma pratar hon somaliska. Hur ska hon integreras? Ett tips kastar hennes liv i en ny riktning.
Borlänge är en typisk bruksort som började växa fram med stora pappers- och stålindustrier. På 1970- och 80-talet behövdes nya, billiga hyreslägenheter till arbetarna i nya bostadsområden och det är i framförallt i dom områdena som människor som kommit från andra länder nu bosatt sig.
I Jakobsgårdarna som också kallas "Jax" har 54 procent av invånarna utländsk bakgrund. Men vad händer när snart ingen i ens klass pratar svenskar, varken på raster eller fritiden? När de som är födda i Sverige ändå läser "svenska som andraspråk". Hur ska de som vill integreras i det svenska samhället göra?
Det här är första delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 16-åriga Shugri i Jakobsgårdarna.
Reporter: Clara Fritzon
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022.
37-åriga Ingela Jansson landar på Arlanda en kylig februarimorgon 2018. Efter åtta år i etiopisk fångenskap vet hon ingenting om sin framtid, inte ens vem som kommer och möter henne på flygplatsen.
– Tjena, säger Johan Persson, journalisten som själv suttit ett år i Kality tillsammans med Martin Schibbye.
Expressen är också där och det blir nya rubriker: Storbedragerskan har landat. Hennes äldsta dotter som inte fått veta att hennes mamma är hemma får beskedet via löpsedeln. Går det att tvätta bort stämpeln som Ingela fått? Nu börjar en lång uppförsbacke.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Ylva Lindgren
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2018.
Kalitys fängelseportar stängs bakom tvåbarnsmamman Ingela Jansson. Game over, tänker hon. Det finns fångar som aldrig kommer levande därifrån.
Ingela Jansson som i svensk media kallas för storbedragerskan har gripits på nytt, den här gången i Etiopien. Hon döms till 25 år för bedrägerier, och börjar avtjäna straffet i skräckfängelset i huvudstaden Addis Abeba.
I dokumentären berättar hon om livet innanför murarna, en ständig kamp på mat och vatten. Kvinnor och barn trängs bland råttor och löss och du kan inte lita på någon.
I fängelset möter Ingela de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson, men när de släpps fria hösten 2012 har hon många år kvar i fångenskap.
– Den dagen man kliver in i Kality då ska man hålla hårt i han däruppe för att komma ut.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Ylva Lindgren
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2018.
Bilhandlardottern Ingela Jansson växer upp på den västgötska landsbygden. En bilaffär leder henne rakt in i ett kriminellt nätverk. Till slut ser hon ingen annan utväg än att fly.
Dokumentären tar oss med på en resa där Ingela ställs inför livsavgörande val, inte bara för henne själv utan också för hennes två döttrar.
Hon vittnar mot det kriminella nätverket och får skyddad identitet, men åker fast misstänkt för bedrägerier. I pressen utmålas hon som en storbedragerska.
– Jag ångrar att jag lät någonting över huvud taget ske. Sen detaljerna är inte svart och vitt men jag har ju samtidigt någon form av ansvar.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Ylva Lindgren
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2018.
93 gånger har Nisse Andersson seglat genom Panamakanalen. Han är bara 14 år när han lämnar den lilla och kvävande torparstugan utanför Örebro för att ge sig ut på de sju haven där äventyren väntar.
På en bar i den tyska staden Rendsburg blir Nisse som 16-åring vittne till när Gestapo skjuter en kvinna mittemellan ögonen. Svendomen blir han av med på ett jordgolv i en hydda på Kanarieöarna.
En natt flyr Nisse från ett fartyg i Sydney och blir kvar i Australien i över tjugo år. Där gifter han sig med Jackie, arbetar som valfångare, får dottern Jan och skiljer sig. I hamnen i Valparaiso väntar alltid Maria på honom. Även efter att han förlovat sig och flyttar ihop med Britta i Göteborg.
I dag sitter Nisse i sin lägenhet i Majorna och tittar ut över hamnen och Göta Älv. Han har hudcancer, stål i knäna och under den tatuerade rosen på bröstet tickar en pacemaker. Ibland vaknar Nisse till på natten av att han har svårt att andas. Men han är redo. Nisse har skrivit sitt testamente och hans sista önskan är att hans aska ska kastas i vattnet utanför Vinga fyr.
Av Mia Blomgren.
Programmet är från 2015.
Nisse avled 2019.
Maila gärna Mia: mia.blomgren@sverigesradio.se
Se den animerade filmen om Nisse här.
Mia Blomgren hemsida
Olle Strandberg är en av Sveriges bästa akrobater när han en dag gör en misslyckad bakåtvolt och bryter nacken. Han vägrar acceptera sitt öde och blir besatt av tanken att göra om och göra rätt.
Olle bestämmer sig för att göra om samma volt som han bröt nacken med. Men den här gången vill han göra det från en luftballong, 3000 meter upp i luften. Nu får inget gå fel.
Av Anna Frey 2018.
Diego åker till Göteborgs rika stadsdelar och begår rån för att tjäna snabba pengar. Till slut måste han välja mellan fotbollen och gänget.
Diego är offensiv mittfältare och viktig i laget. Men fotbollen är inte hans enda lojalitet. Vid sidan av planen lockar vännerna i gänget – och de snabba pengarna. Vilken roll kan fotbollen spela som motvikt till fattigdom och kriminalitet?
Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom.
Om barnfattigdom i Sverige
Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands är siffrorna ännu högre.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
En produktion från 2021.
När Jacks storebror tröttnade på sina trasiga kläder valde han kriminaliteten. Tre år senare lever hela familjen under hot på hemlig adress.
Jack fick aldrig gå i simskola och tvingades sluta med fotbollen. Hans ensamstående mamma hade inte råd. Hans storebror har börjat sälja droger för att tjäna snabba pengar men när han hamnar i konflikt med gänget rycks hela familjen upp. Jack slits mellan ekonomisk utsatthet och viljan att göra rätt.
Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom.
Om barnfattigdom i Sverige
Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands är siffrorna ännu högre.
Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
En produktion från 2021.
När Fatma slutar nian ser hon fram emot att resa och köpa skor. Men hon har inte råd och sommaren blir inte som hon hoppats på.
Vännerna åker på semester, shoppar och badar. Själv blir Fatma kvar på sin gård i Biskopsgården, Göteborg, och har inte ens råd med en spårvagnsbiljett. Det här är berättelsen om ett Sverige där vart femte barn lever i risk för fattigdom – och där sommarlovet kan bli den värsta tiden på året.
Om barnfattigdom i Sverige
Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Biskopsgården, är siffrorna ännu högre.
Ung och Fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
En produktion från 2021.
Thomas ser hur investeringarna rusar i värde men inser samtidigt att aktien kan dyka när som helst. Milo kommer inte att sälja sina aktier, han vill bara vara med i protesten. Men är den laglig?
Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.
Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.
Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.
Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.
Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist
Producent: Anna Frey
Exekutiv producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Joakim Löfgren
Programmet är gjort 2021.
29-åriga Milo satsar nåra tusenlappar på aktien som rusar med nästan 2000 procent. Han vill inte tjäna pengar utan gör det som en protest. Thomas däremot satsar allt och har som mål att bli miljonär.
Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.
Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.
Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.
Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.
Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist
Producent: Anna Frey
Exekutiv producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Joakim Löfgren
Programmet är gjort 2021.
Tredje delen släpps 2 juni kl.06.00.
I sitt pojkrum sitter 20-åriga Thomas och köper aktier. Han inser snabbt att här kan han tjäna stora pengar. Andra småsparare köper samma aktie men som en protest mot finansvärldens mäktigaste.
Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.
Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-aktien skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.
Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.
Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.
Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist
Producent: Anna Frey
Exekutiv producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Joakim Löfgren
Programmet är gjort 2021
Vi ska informera om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt en P1 Dokumentär: Pubertet på liv och död – familjernas kamp för barnens transvård för osaklighet.
I dokumentären skildras berättelser från familjer till barn med könsdysfori som påverkats av att Socialstyrelsens rekommendationer för hormonbehandling av unga har ändrats.
Granskningsnämnden anser att framställningen av skälen till Socialstyrelsens förändrade rekommendationer gällande hormonbehandling av unga var missvisande då det framstod som att rekommendationerna ändrats som en direkt följd av debatten om transvård. Av ett uppföljande inslag i Studio Ett framgick att rekommendationerna i själva verket ändrades på grund av ett förändrat kunskapsläge och en växande ung patientgrupp. Programmet stred därför mot kravet på saklighet.
Lyssna på dokumentären här
Världsstjärnornas glans ska sälja skor till motionärer. Men något är trasigt i sporten, och världens bästa maratonlöpare har fått nog.
Svenska elitlöpare fortsätter att åka på träningsläger till länder som är kända för att ha stora problem med dopning, som Kenya och Etiopien. Flera inom löparvärlden känner att Sverige inte gör tillräckligt åt problemet.
Samtidigt fortsätter löpare ta medaljer i de stora sponsorernas Adidas och Nikes senaste superskor. Problemen med utnyttjande och dopning hamnar fortfarande i skymundan, när världsrekordskor blir en hajp och saluförs till motionärerna.
Efter det misstänkta mordet på värdslöparen Agnes Tirop hösten 2021 har maratonstjärnan Eliud Kipchoge fått nog.
”Det är en enda röra just nu, den värsta röra någonsin inom idrotten. Kan vi ha det så här?”
Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.
Medverkar i avsnittet gör bland andra Svensk friidrotts förbundskapten Kajsa Bergqvist, professor Toni Arndt och löparstjärnan Mustafa Mohamed.
Ett program från mars 2023.
Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Nike är en av löparvärldens största sponsorer. Trots uppgifter om dopning och utnyttjande vägrar skoföretaget svara på frågor.
Det är världsmästerskap i Eugene 2022 och sponsorn Nike syns överallt. Flera av löparna som kammar hem medaljer bär företagets kläder och skor.
Den kenyanske löparen Lawrence Cherono stängs av för dopning. Hans agent, Federico Rosa, har en rad uppmärksammade dopningsfall från sitt stall. Rosa samarbetar med skosponsorn Nike, och när frågor om dopning kommer upp under intervjun kräver han att bandspelaren ska stängas av.
Kvinnor kan ha tvingats till dopning
Organisationen Athletics Integrity Unit utreder om dopning, fusk, exploatering och korruption i löparvärlden. Chefen Brett Clothier berättar att de har flera dopningsutredningar där kvinnliga löpare åkt fast för dopning, men där det finns misstankar om att kvinnorna pressats att ta emot dopningspreparatet, av män i deras närhet som tjänat pengar på deras framgångar.
Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt uttnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.
Medverkar i avsnittet gör bland andra sportagenten Federico Rosa, löparstjärnan Mustafa Mohamed och Brett Clothier från Athletics Integrity Unit.
Ett program från mars 2023.
Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Kvinnliga elitlöpare utnyttjas under vad flera beskriver som slavliknande förhållanden. Under VM 2022 framkommer allt fler vittnesmål.
Världsrekordslöparen Agnes Tirop kontrollerades och utnyttjades i flera år av sin tränare och man, som misstänks för att ha mördat henne, om det vittnar en rad personer. Både hennes agent, Gianni Demadonna, och sponsor, Adidas, kände till hennes livssituation.
Demadonna poängterar att han inte trodde att situationen skulle leda till Agnes Tirops död, och han säger att han hade försökt prata med henne om att hon borde frigöra sig från mannen. Men då berättade hon om det för mannen, som ska ha hotat med att flytta henne till en annan agent, säger Demadonna. Därför släppte han frågan och larmade heller inte någon annan.
Adidas lovar nya regler för hur de ska göra affärer med kvinnliga löpare för att minska risken att de ska utnyttjas, men alla agenter delar inte Adidas övertygelse.
Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.
Medverkar i avsnittet gör bland andra toppagenten Gianni Demadonna, Adidaschefen Spencer Nel och löparstjärnan Mustafa Mohamed.
Ett program från mars 2023.
Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
I oktober 2021 hittas världsstjärnan Agnes Tirop död med knivhugg i halsen. I löparparadiset Iten sprider sig en rädsla.
Hösten 2021 har Agnes Tirop precis slagit världsrekord och är en stigande stjärna, men livet med maken, som också är hennes tränare, beskrivs som isolerat. Vid ett lopp i Genève pratar Agnes Tirop om skilsmässa. Någon vecka senare är hon död.
Meraf Batha åker från Sverige till Iten för att träna inför mästerskapssäsongen. Men det är inte som förut. Hon är rädd. Ännu en löpare, Damaris Muthee Mutua, har hittats död.
Mordet sker bara ett halvår efter att Agnes Tirop dödats.
Löpare utnyttjas av personer med makt
Det har funnits rykten om utnyttjanden och maktmissbruk inom löparvärlden i decennier. Maratonstjärnan Mary Keitany tror att de allra flesta kvinnliga löpare från Kenya har upplevt det här.
För att få chansen att slå igenom måste du betala – med pengar eller med din kropp, berättar flera löpare.
Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.
Medverkar i avsnittet gör bland andra de svenska löparstjärnorna Mustafa Mohamed och Meraf Batha, samt den kenyanska maratonstjärnan och världsrekordhållaren Mary Keitany.
P1 Dokumentär har sökt Agnes Tirops make via hans advokat, men han har inte besvarat frågorna.
Ett program från mars 2023.
Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Löparen Dusabimana Kazungu åker från Eskilstuna för träningsläger i Kenya. Plötsligt handlar allt om dopning och sexuellt utnyttjande.
Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga.
Hemma i Eskilstuna drömmer den elitsatsande löparen Dusabimana Kazungu om att bli bäst i världen. Hon åker på träningsläger till löparparadiset i Iten, i Kenya, där världsstjärnor, sportagenter och topptränare möts.
Snart börjar en av hennes träningskamrater, ”Denis”, att försöka sälja medicin till henne, berättar Dusabimana Kazungu. Hon menar att han är påstridig och att när hon klargör att hon inte kan betala med pengar börjar han kräva något annat – sex.
När hon ber en annan kvinnlig löpare om hjälp får hon rådet att göra som ”Denis” vill – eller lämna Iten, enligt Dusabimana. Allt får en plötslig vändning när Dusabimana Kazungu misstänks för dopning. Hon själv menar att hon aldrig medvetet dopat sig.
Flera tjänar på dopning
Ett sponsorskontrakt från Nike eller Adidas kan ge hundratusentals kronor per år, och att vinna ett maratonlopp kan ge en miljon kronor. De stora pengarna gör att både löpare och de som säljer dopningspreparat drar sig till Iten.
Medverkar i avsnittet gör bland andra löparstjärnan Mustafa Mohamed, och den tidigare Eskilstunalöparen Dusabimana Kazungu.
Serien ”Löparkriget” är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.
Ett program från mars 2023.
Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Godsägaren Florence Stephens är en förmögen dam med stallet fullt av hästar. Hon har nära band till kungahuset och tar sig an prins Carl Bernadotte. Ett fint uppdrag som får förödande konsekvenser.
Florence Stephens växer upp på det mäktiga godset Huseby bruk utanför Växjö. Hon är en skicklig ryttare med stark känsla för djur, men verkar ha svårare att avgöra vilka människor som är att lita på. 1957 briserar Husebyskandalen, en omskakande härva med förgreningar ända upp i kungahuset.
Medverkande:
Thomas Rosell, har jobbat för Florence Stephens.
Sofie Magnusson, VD Huseby bruk.
Erik Wångmar, docent i historia, Linnéuniversitetet.
Malin Lennartsson, docent i historia, Linnéuniversitetet.
Gustaf Klarin läser breven från Jean Jacques De Geere.
Bilderna i kollaget:
Prins Carl Bernadotte (ung), Bernadottebibliotekets bildarkiv
Prins Carl Bernadotte och Florence Stephens, SVT Bild
Huseby bruk, foto Jan-Erik Anderbjörk, Kulturparken Småland
Florence Stephens med sin häst, foto Huseby Bruk
Florence och hennes systrar, foto Huseby Bruk
Dokumentären är gjort 2021 och sändes då som en P4 Dokumentär.
Reporter Cecilia Ohlén.
Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.
Ljudmix Olle Sjöström.
Tidigt 70-talet flyttar konstnären Otto Muehl och 50 unga människor till byn Friedrichshof utanför Wien för att förverkliga drömmen om ett annat liv med konst, gemensam egendom och fritt sex.
Mängder av människor flyttar till Friedrichshof och det bildas också kollektiv runt om i Europa, bland annat i Stockholm. Destruktiva parförhållandet ska utplånas och man lever med fri sexualitet, där man sover med olika personer efter ett schema.
Otto Muehl har idéer om att blanda konst och terapi – varje kväll har medlemmarna i kollektivet terapikvällar. De målar och leker. Här skulle man skapa den nya fria människan och det föds barn som uppfostras kollektivt.
Ett program av Lotta Erikson om kollektivet Friedrichshof, som skulle frigöra människorna och skapa ett paradis. Kollektivet fanns fram till 1990 då Otto Muehl sattes i fängelse i Österrike för övergrepp mot minderåriga. Från 2004.
Producent: Håkan Engström
Mirko vaknar upp i cellen efter Säpos tillslag. Lättnaden byts till oro för hur den avslöjade agentverksamhet ska drabba familjen nu när han blivit huvudperson i en av 80-talets stora spionhärvor.
Men trots medieturbulensen under 1986, med utvisningarna av diplomaterna och spionmålet mot Mirko Klöverberg, offentliggörs aldrig Lennart Jarvéns roll som Säpos dubbelagent. Uppdraget blir istället en väl bevarad hemlighet i flera decennier - Ända tills det förflutna knackar på dörren…
Det här är den fjärde och sista delen av “Dubbelagenten”, historien om officeren och tävlingsryttaren Lennart Jarvén som värvas av Säpo som dubbelagent mot den tjeckiska underrättelsetjänsten - mitt under det kalla kriget.
Av: Fredrik Johnsson & Kristofer Hansson
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Staffan Schöier
Serien är producerad 2024.
När Säpos motoperation har pågått under ett antal år vill de tjeckiska uppdragsgivarna ha ett möte med sin agent Lennart Jarvén. Har de genomskådat Lennarts dubbelspel?
I samma veva har den grävande journalisten Leif Brännström på Expressen fått nys om att man planerar att visa ut ett stort antal diplomater på Tjeckoslovakiens ambassad i Stockholm. Nyheten slår ner som en bomb och leder snart till konsekvenser för både Lennart och den tjeckiske agenten Mirko Klöverberg.
Det här är den tredje delen av “Dubbelagenten”, om hur officeren Lennart Jarvéns och exiltjecken Mirko Klöverbergs vägar korsas under det kalla kriget.
Av: Kristofer Hansson & Fredrik Johnsson
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Staffan Schöier
Serien är producerad 2024.
Officeren Lennart Jarvén har engagerats som dubbelagent av den svenska Säkerhetspolisen. Parallellt får Lennart spionutbildning av den tjeckiska underrättelsetjänsten som tror att han jobbar för dem.
Samtidigt står exiltjecken Mirko Klöverberg inför ett dilemma. Efter att ha lämnat sitt gamla hemland Tjeckoslovakien i samband med Sovjets inmarsch 1968 måste han nu utföra vissa tjänster för att få träffa sin son som är kvar i landet. För sent inser han konsekvenserna.
Det här är den andra delen av “Dubbelagenten”, historien om officeren och tävlingsryttaren Lennart Jarvén som blir Säpos dubbelagent mot den tjeckiska underrättelsetjänsten - mitt under det kalla kriget.
Av: Fredrik Johnsson & Kristofer Hansson
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Jacob Gustavsson
Serien är producerad 2024.
1986 briserar en uppseendeväckande spionhistoria i Sverige. Härvan leder till ett stort antal utvisningar av tjeckiska diplomater och en uppmärksammad spionrättegång.
Men vad som inte framgår i nyhetsrapporteringen är att Säkerhetspolisen använt sig av den svenske officeren Lennart Jarvén som dubbelagent mot den tjeckiska underrättelsetjänsten, något som ska förbli okänt i flera decennier.
Mitt under det kalla kriget har Lennart, som även är en av de mest framgångsrika amatörryttarna i Sverige, besökt en världscuptävling i det kommunistiska Tjeckoslovakien. Här utsätts han för ett värvningsförsök av underrättelseofficeren “George” som vill ha information om svensk militärteknik. När Lennart är hemma i Sverige igen kontaktar han Säpo som nu föreslår en motoperation.
Av: Kristofer Hansson & Fredrik Johnsson
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Jacob Gustavsson
Serien är producerad 2024.
En mataffär i Hökarängen i Stockholm. Skyltarna med lockpriser syns på långt håll. Hit kommer barnfamiljer och de som inte har råd att handla någon annanstans. För här finns det allra billigaste.
Ola Johnsson, 52, lever på socialbidrag. Det är tjugo år sedan han jobbade. När köttbullarna han köpt för tio kronor och räksalladen han köpt för sju kronor, är slut, brukar han samla pantburkar för att få pengarna att räcka.
Ofta skäms han och tycker att folk stirrar.
– Man gör ju en tjänst åt samhället genom att samla burkar, men det är ungefär som om man vore någon jävla tiggare.
Dokumentären gjordes 2014.
Reporter Randi Mossige-Norheim.
Randi Mossige-Norheim: Så jobbade jag med "Lågprishyllan
Sveriges försök att tvångsutvisa irakier utan uppehållstillstånd går inte som planerat, Irak tar inte längre emot dem. Trots det sitter irakier inlåsta i Migrationsverkets förvar på obestämd tid.
Hösten 2023.
Nana och Rauke har utvisats från Sverige till Irak med ett chartrat plan. De är bland de första att tvångsutvisas till Irak på över tio år. Innan dess har Irak inte velat ta emot tvångsutvisade, med hänvisning till de här människornas säkerhet. Men 2023 har Sverige och Irak, enligt regeringskansliet, nått en ”samsyn” beträffande tvångsutvisningarna.
Tidigt en onsdagsmorgon kommer gränspolisen till radhuset för att ta en storebror, en lillasyster och deras pappa till förvaret. Familjen kom till Sverige från Irak 2015.
Syskonen försöker hänga med i skolan medan de är inlåsta i förvaret, men det är svårt.
- Jag ska plugga och inte ge upp, säger storebror till sin handläggare på gränspolisen.
Under tiden planerar polisen och andra inblandade myndigheter för nya utvisningar till Irak.
Tvångsutvisningarna upphör
Något händer i relationen mellan Sverige och Irak, och tvångsutvisningarna upphör, i alla fall tills vidare. Men det här är ingenting myndigheterna kommunicerar utåt. Samtidigt sitter irakier inlåsta i förvar i månader, och nya personer tas i förvar, trots att det inte längre är möjligt för Sverige att utvisa dem.
-Ingen bryr sig, vi är inte människor. Vi är bara en siffra för myndigheterna, säger ”Ali” som suttit i förvaret i sju månader.
I över ett halvår har P1 Dokumentärs reporter Randi Mossige-Norheim kunnat följa myndigheternas arbete med utvisningar inifrån, med hjälp av läckta dokument från gränspolisen.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Jakob Lalér
Programmet är gjort 2024
Sommaren 2023. Innan skolterminen börjat tas artonåriga Nana i förvar. Samma sak händer Rauke, gränspolisen griper honom på jobbet. De blir bland de första att tvångsutvisas till Irak på över tio år.
I mer än ett decennium har Sverige inte kunnat tvångsutvisa irakier, eftersom Irak har vägrat ta emot dem med hänvisning till de här människornas säkerhet.
I Malmö väntar Raukes lillasyster Dido på att det ska bli hennes tur att utvisas.
Och Nanas kompisar i Hässleholm undrar om de någonsin kommer träffa Nana igen.
Regeringskansliet hänvisar till att det förts samtal mellan Sverige och Irak och att länderna nått en ”samsyn” beträffande tvångsutvisningar till Irak. Men vilka beslut som fattats och av vem är svårt att ta reda på, inte minst för de personer som väntar på att utvisas.
Den nya svenska migrationspolitiken
Sen flyktingkrisen 2015 har migrationspolitiken skärpts.
Nana och Rauke är några av dem som påverkas av politikernas ambitioner att skapa ordning och reda i den svenska migrationspolitiken. Den som har fått nej på sin asylansökan ska inte kunna stanna kvar i Sverige, utan måste lämna landet. Politikerna kallar det ett paradigmskifte. Färre personer ska beviljas asyl och antalet platser i migrationsverkets förvar ska utökas.
Polisen och Migrationsverket har fått i uppdrag att effektivisera återvändandearbetet, som det kallas, alltså att öka takten på utvisningarna.
I över ett halvår har P1 Dokumentärs reporter Randi Mossige-Norheim kunnat följa myndigheternas arbete med utvisningar inifrån, med hjälp av läckta dokument från gränspolisen. Hur går myndigheternas arbete med att genomföra den nya politiken till? Vilka är det som ska utvisas och vilka är det som sätts i förvar?
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson och Jakob Lalér
Programmet är gjort 2024
Dödsmässan i Berwaldhallen orsakar demonstrationer, bombhot och moraldebatt. Föreställningen försöker stoppas, musiker hoppar av och kompositören Sven David Sandström får gå under jorden.
I mitten av 70-talet beställer Sveriges Radio ett musikstycke av poeten Tobias Berggren och den då okände tonsättaren Sven David Sandström. Åren går och när de kommer tillbaka har de komponerat ett jätteverk. De kallar det en dödsmässa för de barn som dog i förintelselägren under andra världskriget. Musikverket är för två körer, barnkör, stor symfoniorkester och fyra operasolister. I mässan iscensätts våldtäkter på barn, med citat hämtade från porrfilmer, parodier på kristna texter blandat med snapsvisor.
Under repetitionerna av verket vill representanter för både politiska partier och frikyrkan stoppa föreställningen, musiker hoppar av och föräldrar till barn i barnkören förbjuder barnen att vara med. Berwaldhallen bombhotas och kompositören får gå under jorden.
Sven David Sandströms Requiem, De ur alla minnen fallna, kommer bli det dyraste verk Sveriges Radio någonsin beställt, ett verk som både skapade skandal och gjorde succé. Det har aldrig uppförts igen.
Sven-David Sandström, en av Sveriges mest kända tonsättare, gick bort i juni i år 2019 innan dokumentären var färdigställd.
Reporter Märta Myrstener
Producent Håkan Engström
Slutmix Elvira Björnfot
Programmet gjordes 2019.
Om du gillade våra serie ”Operationsresorna” vill vi tipsa om en ny dokumentär från våra kollegor på P3 Nyheter Dokumentär.
Den handlar om en av Sveriges mest kända hudvårdsutbildningar där tidigare elever börjar vittna om ett hierarkiskt styre, offentlig förnedring och kollektiv bestraffning.
P3 Nyheter Dokumentär: Skönhetsskolan – hudvård, makt och förnedring. Lyssna i Sveriges Radio Play.
På 1980-talet genomgår Stockholm en total förvandling. Ytan och individen blir viktigare än politiken och kollektivet. Kroglivet exploderar, fastigheterna renoveras och stan får ett helt nytt ljus.
På sin balkong på Gärdet står författaren och journalisten Claes Britton och tittar ut över Stockholm. På 1970-talet låg Stockholm mörk och sliten vid Mälarens inlopp och väntade på något. Då kom 80-talet och förändrade allt.
Stockholm på 1970-talet kändes som en evig söndag i november. Krogarna luktade inrökta heltäckningsmattor och Janssons frestelse, säger Claes.
På 1960-talet hade barnfamiljerna lämnat Stockholms innerstad och flyttat ut till förorterna istället men på 80-talet flyttar unga människor tillbaka in till stan igen. Det är lätt att få tag i rivningskontrakt och andrahandskontrakt. Samtidigt förändras lagen om utskänkning och nya krogar börjar dyka upp på gatorna. Kreditmarknaden avreglerades, börsen blev som tokig och utanför Café Opera bara växte kön.
Sen kom PA&CO, och en sån krog hade man aldrig sett förut. Med kristallkronor och fläktrör i taket och bara 38 sittplatser. Kändisarna flockades och det blev som ett extra vardagsrum för alla nattdjur, säger artisten Mauro Scocco.
Nu har samhället en ny riktning och alla typer av monopol känns förlegade. Staten känns trött. Och en kommersiell hedonism sveper fram på gatorna i Stockholm. Folkhemmet ger en fadd smak i munnen.
Från Progg till Prada - är en dokumentär om Stockholms förvandling på 1980-talet av Anna Åkerlund.
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet är från 2024. Medverkande i programmet är Claes Britton, Susanne Ljung, Mauro Scocco och Carouschka Streijffert.
En sensommardag 1951 lämnas min 7 åriga mamma på en internatskola för missionärsbarn i södra Indien. Åren här på skolan kommer att påverka mamma och hennes yngre syskons liv på djupet.
När min mamma Inger var två år fick hennes föräldrar jobb som missionärer i Indien. Det var 1946. I tolv år spred min mormor och morfar Guds ord i indiska kyrkor och skolor. De tyckte att jobbet var så viktigt att de lämnade min mamma och hennes syskon på en internatskola i Indien. När mamma till slut kom hem till Sverige igen kände hon sig som en främling i sitt eget land. Var uppdraget åt Gud värt det?
I den här dokumentären får ni möta min mamma Inger och hennes två systrar Astrid och Gunvor och klasskamraten Maj-Kristin. Ni får höra om deras upplevelse av att bli lämnad på internatskolan utan sina föräldrar. Och om att efter 12 år i Indien komma hem som främling till sitt eget hemland. Den handlar om hur livet har påverkats av relationen till Gud, familjen och missionärsbarnsuppväxten.
Av Martin Thurfjell
Producent Håkan Engström
Slutmix Jacob Lalér
2024
28-årige Magnus Kärnbo var först ut på järnvägsrälsen den där eftermiddagen, han ville visa framfötterna och se till att stolpen vid spår U2 blev jordad i tid. Istället kom tåget.
Dokumentären är berättelsen om en av de drygt femtio svenskar som varje år dör på sin arbetsplats
Reporter: Måns Mosesson
Producent: Håkan Engström
Programmet är från 2012 ur serien Kluvet Land
En mörk vinterkväll, precis när Stina klätt av sig för att lägga sig, tittar hon upp mot sitt fönster i lägenheten på bottenplan. Hon tror knappt sina ögon. Där står en man och tittar in.
Stina har aldrig känt sig så utsatt. Fönstertittaren kommer tillbaka och hon börjar känna sig förföljd i sitt eget hem. Hon vågar inte gå ute på kvällarna, sova i sin egen säng och kontrollerar konstant att dörren är låst. Stina väntar bara på att mannen ska komma tillbaka. Är det en stalker?
- Det blir som att väggarna är jättetunna och fönsterna och dörrarna känns inte alls stängda och låsta. Det blir som att jag är som i en glasbox och han kan se mig och han kommer för att ta mig, säger Stina.
Men snart visar det sig att Stina inte är ensam. Samma man har tittat in i andra tjejers hem.
Tar saken i egna händer
Tjejerna på bottenvåningen som blivit utsatta för fönstertittaren försöker få hjälp från polisen. Men polisen kan inte göra någonting om de inte kan ta på bar gärning, eller bevisa att det är en och samma person som utsatt dem alla.
Då bestämmer de sig - tjejerna måste ta saken i egna händer.
Att fånga en fönstertittare är en dokumentär av Hedda Hallsenius och Malva Thaning.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet är från 2024. Stina och de andra medverkande heter egentligen någonting annat.
Magnuz är docent i meteorologi och säger själv att han har radikaliserats. Nu kallar han sig klimataktivist. Han är en av allt fler forskare världen över som blir aktivister.
Med vita labbrockar lämnar de skrivbord och laboratorium för att gå ut och bli en del av ”gatans parlament” i protest mot att de som styr inte tar klimatkrisen på allvar.
En klimatforskare som tagit steget mot att bli aktivist är luftföroreningsexperten och meteorologen Magnuz Engardt. Efter mycket övervägande följde han med de andra forskaraktivisterna upp på barrikaderna som en Scientist Rebellion. Reportern Catharina Ericsson Ulfves har följt honom och de andra aktivisterna under ett års tid för att förstå hur de resonerar och för att se vad de gör.
Ett program från 2024
Av: Catharina Ericsson Ulfves
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jakob Lalér
Musiken i programmet:
Trentemöller ”Miss you”
Ulfves/Redman ”Withering”
På nätterna förvandlas city till en sovplats för hemlösa. Kent och Lennart sover på Centralen. Micke under en bro en bit bort, medan Jari ofta byter plats för natten.
Micke 50 år kraschade mitt i livet och karriären inom precessindustrin och planerade att ta sitt liv, men han valde att gå ut i hemlöshet istället.
Pensionärerna Lennart och Kent, båda runt 70, blev hemlösa efter pensionen. Medan de väntar på att boendesituationen ska lösa sig spenderar de nätterna på en bänk på Stockholms centralstation.
Musiken har alltid varit en stor del av Jaris liv. Han är 67 och har bott på gatan i 19 år. För att orka laddar han på med musik i kyrkan.
Enligt Socialstyrelsen senaste kartläggning är drygt 33 000 människor i Sverige hemlösa, de allra flesta är män. Förklaringarna och berättelserna om hemlöshet är ännu fler. I dokumentären möter ni fyra av Stockholms hemlösa män.
Ett program från 2021
Av Elias Krantz
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Elvira Björnfot
Havanna, 2003. När en lokalfärja tas över av beväpnade kapare hamnar svenska Stina och Linn mitt i världsnyheternas centrum.
Det är våren efter studenten när Linn och Stina landar på Kuba. De reser runt på landsbygden, dansar salsa och dricker rom. Överallt finns stora målningar av revolutionens hjältar: Che Guevara och Fidel Castro.
Men under ytan bubblar missnöjet. Ekonomin är i kris och när 75 oppositionella kubaner grips börjar det som kommer att bli känt som ”Den svarta våren” på Kuba.
En kväll ska Stina och Linn ta den lilla lokalfärjan över Havannabukten. Det kommer att bli starten på ett flera dagar långt gisslandrama.
Gisslan på Kuba är en dokumentär från 2024 av Frida Olsson.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Jacob Gustavsson
Den 7 oktober var dagen för den värsta massakern på judar under vårt århundrade med fler än 1200 döda. Terrororganisationen Hamas forcerade och attackerade kibbutzer och en musikfestival.
Terrororganisationen Hamas tog sig igenom den hårt bevakade gränsen mellan Gaza och Israel. I kibbutzer som Nir Oz, Be'eri och Kfar Aza sköt de ihjäl och brände ihjäl människor. Och de attackerade musikfestivalen Nova med tretusen dansande ungdomar. De tog gisslan som de förde med sig till Gaza.
Hör några av vittnesmålen från den dagen, människor som Cecilia Uddén träffade två dagar efter 7 oktober, en månad efter 7 oktober och två månader efter 7 oktober. Hör om tankarna på vad detta gjort med Israel som nation. Hur Israels syn på omvärlden påverkats och om hur Israel på många sätt är kvar i 7 oktober och ett kollektivt trauma, medan omvärldens fokus idag ligger på lidandet i Gaza.
Innehåller starka bilder av människor utsatta för terror.
Programmet är från mars 2024
Reporter: Cecilia Uddén
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Jacob Gustavsson
Inga utländska journalister släpps in i Gaza. Men Sami Abu Salem, palestinsk journalist som hjälpt Sveriges Radios Cecilia Uddén i 15 år, bor där och hans röst blir nu vår röst i Gaza.
Kriget i Gaza - som följt på Hamas terrorattack 7 oktober - har pågått i fem månader idag den 7 mars, när det här dokumentären släpps. Inga utländska journalister har kommit in i Gaza under den tiden, med undantag för korta dagsturer inbäddade med Israels militär. Detta har lett till svåra problem för alla internationella medier att bevaka kriget i Gaza.
Sveriges Radio har haft en unik tillgång i den palestinske journalisten Sami Abu Salem. Sami har samarbetat med Sveriges Radio i 15 års tid, som fixare, översättare och producent.
Samma dag som kriget inleddes efter Hamas attack den 7 oktober, började Sami Abu Salem leverera röstmeddelanden till Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén. Han har gjort intervjuer på mobilen. Han har skickat miljöbeskrivningar och reflektioner. Han har berättat om sin egen rädsla på nätterna i Gaza till ljudet av stridsplan, sin rädsla att se någon han känner i bårhuset. Och han har spelat in sin egen 5-åriga dotter när hon gråter för att hon glömt sin leksak när familjen var tvungen att fly för fjärde gången i Gaza.
Innehåller starka bilder av människor utsatta för krig.
Ett program från mars 2024 av Cecilia Uddén och Sami Abu Salem.
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson
Anna Wallentin åker till Turkiet för att göra en Brazilian Butt Lift. Men hon kommer aldrig hem. Hör jakten på sanningen om vad som hände.
En vecka efter sin operation dör 43-åriga Anna Wallentin. Hon lämnar efter sig en stor familj med många barn. En familj som inte får veta varför Anna dog.
Brazilian Butt Lift, BBL, går ut på att man fettsuger delar av kroppen och sprutar in fettet i höfter och rumpa. Kirurgen Mehmet Veli Karaaltin marknadsför sin metod som ”Safe BBL”.
Men Anna dör. I obduktionsrapporten som följer med hennes kropp från Turkiet står ingen dödsorsak. Den ansvariga kirurgen säger att Annas död inte är direkt kopplad till hans skönhetsoperation.
I journaler, turkiska dokument och svenska experter söker vi svaret.
Vad hände under och efter operationen – och varför gick det inte att rädda Anna?
En dokumentär från 2022.
Reporter: Caroline Kernen
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson
Har du tips eller vet mer om det här ämnet? Kontakta Caroline Kernen på caroline.kernen@sverigesradio.se
“Sanna” köper en paketresa för att göra BBL, Brazilian Butt Lift. Men så kommer det fram att en svensk kvinna dött efter en BBL-operation hos samma kirurg.
Det har kallats världens farligaste skönhetsoperation. Trots det exploderar BBL i popularitet. Idealet med stor rumpa sprids världen över med förebilder som Kim Kardashian.
BBL går ut på att fettsuga kroppsdelar som mage och lår och spruta in samma fett i höfter och skinkor. Kirurger arbetar för att öka säkerheten i ingreppet.
P1 Dokumentär följer "Sanna" som betalat runt 45 000 kronor för sin "SAFE BBL" som hon bokat hos företaget Skönhet By Esra. De som säljer BBL marknadsför sig med före- & efterbilder på appar som Instagram. Kirurgen som "Sanna" ska till, dr Mehmet Veli Karaaltin, har över 20 000 följare där.
Ett halvår tidigare dog Anna Wallentin efter en BBL hos honom. Ska "Sanna" våga gå hela vägen ändå?
I del två av Operationsresorna söker vi svaret på vad som hände Anna Wallentin.
En dokumentär från 2022.
Reporter: Caroline Kernen
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson
Har du tips eller vet mer om det här ämnet? Kontakta Caroline Kernen på caroline.kernen@sverigesradio.se
Tvååriga Saga skriker och gråter hysteriskt. Framför henne står en stor muskulös hund. Han vrider på huvudet och tittar på Sagas ben. Plötsligt går han till attack.
En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg.
När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen.
”Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig” berättar Guna.
Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig.
Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen.
Hundattacker med dödlig utgång ökar
De senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa.
I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson och Jakob Lalér
Programmet är gjort 2023.
I mars 2022 stoppas en iransk man på Arlanda. Han har bott i Sverige i över ett decennium, men nu ser Säkerhetspolisen honom som ett hot mot rikets säkerhet.
Bara veckor tidigare utvisades det iranska par som misstänks för att ha planerat mord på svenska judar. Också den här mannen kommer att utvisas.
Han hade bland annat stått en iransk diplomat nära, en man som misstänks vara en iransk underrättelseofficer som skickats till Sverige under diplomatisk täckmantel.
Det här är fjärde och sista avsnittet av ”Agenterna”, om Irans misstänkta attentatsplaner och underrättelseoperationer i Sverige.
De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.
Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jakob Lalér
Har du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se
Sommaren 2016 får Migrationsverket två anonyma tips. Tipsen innehåller varningar om en asylsökande man. Mannen pekas ut som farlig, och enligt tipsen jobbar han för Irans ökända Revolutionsgarde.
Trots varningarna får mannen och hans fru asyl i Sverige, i sina falska afghanska identiteter. Några år senare misstänks de ha planerat mord på Aron Verständig och ytterligare två svenska judar. Ett uppdrag de ska ha fått av just Irans Revolutionsgarde.
Det här är tredje avsnittet av ”Agenterna”, om hur en iransk terrorcell ska ha infiltrerat Sverige och planerat flera mord här, och om de svenska misstag som gjorde det möjligt.
De misstänkta agenterna har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.
Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jakob Lalér
Har du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se
En septemberdag får Aron Verständig ett samtal från Säkerhetspolisen. Han får veta att Iran misstänks ha planerat att mörda honom och två andra svenska judar.
Ett misstänkt agentpar har redan kartlagt Aron Verständig och de två andra svenska judarna, de har samlat på sig bilder och adresser.
Det här är andra avsnittet av ”Agenterna”, om hur en iransk terrorcell ska ha infiltrerat Sverige och planerat flera mord här, och om de svenska misstag som gjorde det möjligt.
De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.
Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Har du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se
I flera år har Stockholmsparet levt ett till synes helt vanligt liv. Men nu ska de ha fått ett uppdrag: Planera flera mord i Sverige. Paret verkar vara iranska agenter.
De ska ha varit en iransk sovande terrorcell i Sverige sen 2015, men i början av 2021 händer något. De kartlägger tre svenskar, och misstanken är att de planerar ett terrordåd. I april 2021 slår Säkerhetspolisen till mot paret som kallar sig ”Salma” och ”Foad”.
Våra granskande reportrar har följt i parets fotspår för att ta reda på vad som hände när en misstänkt iransk terrorcell infiltrerade Sverige, och vilka det egentligen var som skulle mördas. De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.
Serien ”Agenterna” är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.
Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Har du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se
Regeln i Kalahariöknen är att aldrig lämna bilen. Jenny och Helene står i det brinnande gräset och inser plötsligt att de inte har någonting kvar: inga kläder, inget vatten – och ingen bil.
SVT-medarbetarna Jenny Söderqvist och Helene Åberg jobbar i ett biståndsprojekt i Botswana. På safari i Kalahariöknen börjar deras bil plötsligt att brinna, innan den till slut exploderar.
Nu börjar en kamp för att överleva mot nätternas köld, dagarnas hetta – och mot de vilda rovdjuren.
Räddningen ska bli oväntad, med hjälp från högsta politiska ort – och i form av en konservöppnare.
Programmet är gjort av Anna Hammarén.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Göteborg, sommaren 2020.
Familjer till barn med könsdysfori tar hjälp av kliniker utomlands sedan rekommendationer om transvård ändrats i Sverige. Hugos mamma hämtar testosteron i Köpenhamn varje månad.
15-årige Hugo föddes som Klara. Hugo har konstaterad könsdysfori, vilket innebär att det kön en person tilldelades vid födseln inte stämmer med könsidentiteten. Sedan Hugo var 10 har han fått stopphormoner av svenska transvården.
Stopphormon
Men 2022 kom Socialstyrelsen med nya rekommendationer för transvården i Sverige. Behandling av unga ska endast ges inom ramen för forskningsstudier. För Hugo innebar det att han inte längre skulle få stopphormon av svenska vården - och inte heller testosteron, som behövdes för att kroppen skulle utvecklas till den kille han uppfattar sig som.
Testosteron
En gång i månaden åker Hugos mamma Frida med tåg från västkusten till Köpenhamn, för att hämta ut testosteron på ett danskt apotek. Medicinen skrivs ut av Hugos läkare på en privat klinik i England, som han går på regelbundna besök hos via webben. Prover får han ta på privata kliniker i Sverige och vården får familjen bekosta själv.
Köer till transvård
Dokumentärskaparen Ester Chiedza Roxberg har genom en sluten diskussionsgrupp fått kontakt med familjer som fått se vården avbrytas för sina barn - och familjer som tröttnat på att vänta på utredning i årslånga köer medan de riskerar sina barns psykiska hälsa. För en av familjerna, som valde att vänta på den svenska vården, blev katastrofen ett faktum.
Vi har bytt ut namnen på de medverkande i programmet.
Ett program från 2024.
Reporter Ester Chiedza Roxberg
Producent Lotta Malmstedt
Slutmix Mattias Miselli
Granskningsnämnden för radio och tv har fällt P1 Dokumentär: Pubertet på liv och död – familjernas kamp för barnens transvård för osaklighet.
I dokumentären skildras berättelser från familjer till barn med könsdysfori som påverkats av att Socialstyrelsens rekommendationer för hormonbehandling av unga har ändrats.
Granskningsnämnden anser att framställningen av skälen till Socialstyrelsens förändrade rekommendationer gällande hormonbehandling av unga var missvisande då det framstod som att rekommendationerna ändrats som en direkt följd av debatten om transvård. Av ett uppföljande inslag i Studio Ett framgick att rekommendationerna i själva verket ändrades på grund av ett förändrat kunskapsläge och en växande ung patientgrupp. Programmet stred därför mot kravet på saklighet.
Fler dokumentärer av Ester Chiedza Roxberg:
Svajpa, sova dö - jakten på kärlek
https://sverigesradio.se/avsnitt/svajpa-sova-do-jakten-pa-karlek-p1-dokumentar
Ida, jag och nazisterna
https://sverigesradio.se/avsnitt/ida-jag-och-nazisterna–2
När pappa köpte sin första klänning
https://sverigesradio.se/avsnitt/nar-pappa-kopte-sin-forsta-klanning
Ronja och Ramtin åker på ett larm om misstänkt suicid. De möts av en tjej som trots sin unga ålder varit på psykiatri-avdelningen många gånger utan att få bukt med sina problem.
P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.
Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.
Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.
Väcker programmet svåra tankar kan du vända dig hit:
Mind - Självmordslinjen
https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/
Jourhavande medmänniska
https://www.jourhavande-medmanniska.se/
Ett program från 2024.
Reporter: Sara Håkansson
Slutmix: Erik Johansson
Producerat av: Delta Studios
Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren
En ensam äldre dam visar sig vara i enormt behov av hjälp när Erika och Tobias kommer till hennes hem. Att det har kunnat gå så här långt utan att någon ryckt in gör dem båda upprörda och ledsna.
P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.
Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.
Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.
Ett program från 2024.
Reporter: Sara Håkansson
Slutmix: Erik Johansson
Producerat av: Delta Studios
Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren
Ett prio-ett larm om misstänkt nackskada gör att ambulanspersonalen Ramtin och Ronjas lugna morgon förbyts mot skarpt fokus när de kastar sig in i ambulansen.
P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.
Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.
Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.
Ett program från 2024.
Reporter: Sara Håkansson
Slutmix: Erik Johansson
Producerat av: Delta Studios
Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren
Inne på apoteket har en man fallit ihop och ligger nu medvetslös på golvet. Ambulanspersonalen Tobias och Erika jobbar mot klockan när de inser att läget är betydligt mer kritiskt än de först trott.
P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.
Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.
Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.
Ett program från 2024.
Reporter: Sara Håkansson
Slutmix: Erik Johansson
Producerat av: Delta Studios
Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren
Den 88-årige snickaren Gunnar Jönsson har bestämt sig för att bygga sin egen kista. Barnen blir först förskräckta. Men sen börjar de fundera. Det gör även reportern Ola Hemström när hans pappa dör.
Hela sitt liv har han arbetat med trä. Nu vill 88-årige Gunnar Jönsson han göra sin egen kista. Barnen blir rädda men sen bestämmer de sig för att också beställa var sin kista. De enkla furukistorna uppe på logen blir allt fler. När Ola Hemströms egen far dör börjar han fundera. Ska han våga be Gunnar att bygga en kista åt en man som var Gunnars vän? Pappa Stigs kista.
Kan man göra så - låta bygga sig en egen kista?
En P4 Dokumentär av Ola Hemström gjord 2023. Ola.hemstrom@sverigesradio.se
Producent Sofia Kottorp.
Vilka krav finns om man bygger sin egen kista?
Det är nyårsafton. 320 hundar checkar in på hotell för att slippa fyrverkerier. Men vad får de istället? Följ med till hundhotellet!
Hotellet vid Arlanda flygplats är en perfekt zon för skotträdda hundar. Där får fyrverkerier inte avfyras. Varje år vid nyår checkar hundratals hundar in på hotellet för lugn och ro.
En tid för reflektion
Innanför hotellets väggar möter vi hundar och människor och deras livshistorier.
På tionde våningen bor Susanne. I resväskan finns glitter till både henne och hunden Julle. Hon är en riktig hundkvinna och bestämde sig tidigt – hellre hund än barn.
På sjunde våningen bor Christina med sin terrier Morris. Något kalas på nyår vill de inte ha. Ikväll blir det stillsam reflektion över året som gått.
Utanför matsalen sitter Douglas. Han var en charmör under 60-talets uteliv, kanske är han det fortfarande förresten. Njut av livet, säger han, snart är det försent.
Dokumentären är gjord 2023.
Av: Kicki Möller
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Med glitter och glamour slår han igenom i TV under 80-talet. Men så dör han, 39 år. Att det är aids nämns aldrig och hans namn står inte på gravstenen. Nu berättar vänner och familj om tystnaden.
Jacob Dahlin startar sin karriär med radioprogrammet Galaxen men snart får han egna TV-program som Caramba och Jacobs stege där han bjuder in världsstjärnor, bland andra Alla Pugatjova från dåvarande Sovjetunionen. Uttrycket ”Skål ta mig fan!” blir hans signum och tillsammans med kollegan Annika Hagström och dansbandet Vikingarna spelar han in låten ”Tredje gången gillt” som tar sig ända in på Svensktoppen. Han syns och hörs överallt.
Jacob Dahlin blir sjuk i aids
Men när han 1991 plötsligt blir svårt sjuk och avlider sluter sig tystnaden kring Jacob Dahlins person. Att Jacob drabbats av HIV berättar han bara för sina allra närmaste vänner. Han ber dem bevara hemligheten för att skydda sina föräldrar och syskon. Men nu, över 30 år efter hans död, när synen på homosexualitet och aids är helt annorlunda än på 80-talet, berättar hans vänner och familj om Jacob Dahlins sista tid och vad som låg bakom tystnaden kring den.
Medverkande:
Ebba Fisch, Jacobs storasyster
Jens, Jacobs brorson
Annika Hagström, vän och journalistkollega
Tom Hedqvist, vän och formgivare
Benny Andersson, vän och musiker
Meta Bergqvist, vän och kollega
En P4 Dokumentär från 2023.
Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot
1957 börjar Britta Aronsson tjänstgöra som hushållerska hos familjen Collin. Hon blir kvar i 53 år. Varför stannade hon så länge? Lotten Collin söker svar i sin släkts historia.
Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år?
Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem?
– När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.
Reporter Lotten Collin
Producent Håkan Engström
Slutmix Tor Sigvardsson
Produktion Stockholm 2023
Johanna är gravid med sitt första barn när hennes egen mamma får diagnosen Alzheimer. Mamman, som lever ensam, har inga andra barn och hennes sjukdom kräver alltmer av Johannas tid.
Vissa dagar är allt som vanligt, andra dagar är allt upp och ner. Det värsta är att oavsett vad de gör så kommer det inte bli bättre, bara sämre.
Johannas mamma är konstnär och har alltid haft ett rikt socialt liv med intressanta vänner, men att upprätthålla det livet blir allt svårare, trots Johannas stöd.
I den här dokumentären får vi följa Johanna, hennes mamma och bebisen ”Smulan" under 1,5 år. Det är en berättelse om att bli mamma och samtidigt behöva hjälpa sin mamma. De kommer att göra saker tillsammans för kanske sista gången och de har ett mål: att skapa Johannas mammas kanske sista konstutställning.
Johanna är radiojournalist och gymnasielärare och bor med man och barn i Stockholm. Detta är hennes första dokumentär.
Reporter: Johanna Hinteregger
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
dokred@sverigesradio.se
Åke Sellström får i uppdrag av FN att utreda en av världens värsta kemvapenattacker. Snart märker hans team att regimen verkar motarbeta dem.
Det är mitt i natten den 21 augusti 2013 då Åke Sellström ser tv-bilderna från sjukhuset på hotellet en bit därifrån. Människor i nattkläder täcker sjukhusgolvet. De har svårt att andas, en del krampar och ur munnarna rinner skum.
Åke Sellström är pensionerad försvarsforskare med kemiska vapen som specialitet och får tack vare sin expertis i uppdrag av FN att utreda vad det är som har hänt den där augustinatten i Syrien. Nu är han på plats i Syrien.
Åke, som har arbetat med kemvapen i hela sitt liv, är rätt person för uppdraget, resonerar man. Han kommer att leda ett team av vapeninspektörer in i det krigshärjade Syrien för att samla in bevis. De riskerar att bli kidnappade, skadade eller dödade.
– Det här uppdraget var högsta risken. Det var very high risk. Och det var en risknivå som bara generalsekreteraren fick lov att säga okej till. Det var ingen annan som kunde säga okej till såna uppdrag, berättar Åke Sellström.
Ali och Mohammed som medverkar i dokumentären heter egentligen något annat.
Programmet producerades 2022.
Reporter: David Ohlsson
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Tor Sigvardson
Porrbiografen Blue Vision har länge varit en plats som används av prostituerade och sexköpare och där kvinnor utsatts för övergrepp.
I mer än 20 år har den så kallade porrbiografen Blue Vision i centrala Stockholm varit en plats dit många kvinnor som säljer sex och använder sex som självskadebeteende sökt sig.
Klubben beskriver sig som en frigjord mötesplats för folk som gillar sex, men i dokumentären berättar kvinnor om organiserade sexträffar med många män där kvinnorna farit mycket illa.
Enligt svensk lag kan en person inte samtycka till att bli misshandlad, precis som ingen kan samtycka till att bli dödad, men däremot kan en person enligt lagen samtycka till hårt och våldsamt sex, och därmed kan förövaren gå fri från sexualbrottet.
Ett program från 2023.
Reporter: Maria Sveland
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardsson
Granskningsnämnden har fällt det här avsnittet av ”Porrbiografen” som sändes i vår FM-kanal P1 den 3 december 2023.
Granskningsnämnden anser att det aktuella programmet sändes på en tid (söndag 15.00) då barn kan antas ta del av innehållet.
De autentiska beskrivningarna av sexuellt våld och övergrepp kvinnorna utsattes för var så detaljerade och ingående att de kunde vara obehagliga och skrämmande för barn. Även om berättelserna, enligt nämnden, utgjorde angelägna vittnesmål anser nämnden att sändningen, med hänsyn till sändningstiden, stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.
Att det förekom en varning i början av programmet ändrade inte den bedömningen.
Den här dokumentären innehåller skildringar av grova sexuella övergrepp. Har du själv blivit utsatt? Det finns hjälp att få.
Mikamottagningen: Finns på flera platser i landet. Du som är över 18 år, har erfarenhet av sex mot ersättning eller har sex på ett sätt som inte får dig att må bra.
Unizon och Roks: Paraplyorganisationer för tjejjourer runt om i landet.
Kvinnofridslinjen: Ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer.
Ring 020-50 50 50.
Porrbiografen Blue Vision har länge varit en plats som används av prostituerade och sexköpare och där kvinnor i många år har varit utsatta för övergrepp.
I mer än 20 år har den så kallade porrbiografen/porrklubben Blue Vision i centrala Stockholm varit en plats dit många kvinnor som säljer sex och använder sex som självskadebeteende sökt sig.
Klubben beskriver sig själva som en frigjord mötesplats för folk som gillar sex, men i dokumentären berättar kvinnor om organiserade sexträffar med många män där allt spårat ur och där kvinnorna farit mycket illa.
Enligt svensk lag kan en person inte samtycka till att bli misshandlad, precis som ingen kan samtycka till att bli dödad, men däremot kan en person enligt lagen samtycka till hårt och våldsamt sex, och därmed kan förövaren gå fri från sexualbrottet.
Ett program från 2023.
Reporter: Maria Sveland
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardsson
Den här dokumentären innehåller skildringar av grova sexuella övergrepp. Har du själv blivit utsatt? Det finns hjälp att få.
Mikamottagningen: Finns på flera platser i landet. Du som är över 18 år, har erfarenhet av sex mot ersättning eller har sex på ett sätt som inte får dig att må bra.
Unizon och Roks: De är paraplyorganisationer för hundratals tjejjourer runt om i landet.
Kvinnofridslinjen: Ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer.
Ring 020-50 50 50.
Ungdomsmottagningen i din stad
Musikern och provokatören Errol Norstedt, alias Eddie Meduza, dog 53 år gammal. Personer i hans närhet ger här sin bild av honom och hans minst sagt krokiga väg i underhållningsbranschen.
Sveriges Radio dödskallemärkte Errol Norstedts skivor, men han var en rockartist som slog publikrekord efter publikrekord under folkparksturnéerna på tidigt 80-tal under namnet Eddie Meduza. Errol dog 2002 vid 53 års ålder.
Journalisten Bo Sjökvist har träffat flera personer i Errol Norstedts närhet, som tillsammans ger en bild av ett livsöde där text, musik och egensinnig humor fungerat som en ventil i en utsatt tillvaro. Vi hör också hans egen röst i form av utgivet material, tidigare intervjuer och också hans egna bandupptagningar, funna efter hans död.
Dokumentären är gjord 2002.
Reporter: Bo Sjöqvist
Producent: Christer Ekbom
Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien.
Indiana Jones i Egypten
Svante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.
Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.
Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.
Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år
Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.
Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.
Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.
Reporter: Lena Nordlund
Producenter: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot
Alla människor ska en dag dö. Hur kommer det bli? Är döden tyst och stilla – eller bråkig och högljudd?
När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.
– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.
Medmänniskor i livets slut
På ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö - och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.
Alla ska vi dö
Vad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.
Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann, Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
Ett program från 2023.
Italien skakas av våldsamma terrordåd på 70-talet och Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylander ska rapportera om det politiska våldet och människornas vardag.
Italien skakas av våldsamma terrordåd då Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylanders uppdrag blir att rapportera om det politiska våldet och människornas vardag.
1970- och 80-talen är en våldsam period i Italiens historia. Det politiska våldet ökar, och både höger- och vänsterextremister utför terrordåd. Kristdemokraternas ledare Aldo Moro kidnappas, mördas och dumpas i bakluckan på en bil i centrala Rom av terrorgruppen Röda brigaderna. I Bologna sprängs tågstationen av en fascistisk terrorgrupp och skjutningar och kidnappningar av direktörer och universitetsanställda är vardag.
Titti Nylander har just fått anställning på Sveriges Radio som korrespondent i Rom där hon bott och frilansat sedan en tid. Nu ska hon vara radiolyssnarnas ögon och öron och rapportera om händelserna i landet.
I den här dokumentären berättar Titti Nylander om hur det var att bevaka terrorismen i Europa för 40-50 år sen.
Dokumentären gjordes 2023.
Reporter: Sara Stenholm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson
Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Det här påminner om det hennes mamma var med om i Polen 1968. Är det nu Anna ska packa sin väska?
När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna.
Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig?
Programmet gjordes 2020.
Reporter: Anna Frey
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Daniel Högberg
När Peter Barlach är 11 år dör hans mamma i en bilolycka. Händelsen förföljer honom och han frågar sig om det någonsin är försent att bearbeta ett barndomstrauma.
I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.
I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.
I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.
I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.
Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?
En dokumentär från 2023.
Reporter: Peter Barlach
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Elin Hagman
Noah kommer som flykting från Afghanistan 2015. Här hamnar han hos paret Gert och Lasse, hans nya familj. Men tankarna på mamman som övergav honom skaver. Han vill träffa henne en sista gång.
Som 13-åring tvingas Noah fly från sitt hem, land och familj och lämna allt han känner till. Efter en lång och svår resa landar han som ensamkommande flykting i Sverige 2015.
Regnbågsfamilj
Här blir han placerad hos paret Gert och Lasse. Noah har aldrig hört talas om homosexualitet tidigare, och det går emot den religion han är uppfostrad i, islam. Men hos dem hittar han en trygghet.
Med sina två nya pappor växer Noah in i ett nytt liv. Från att ha varit analfabet läser han nu tjocka böcker om filosofi, pluggar på universitet, går på gym och hänger med kompisar.
Men så gör sig hans gamla liv påmint. Han tvingas reflektera över vem han är och var han hör hemma. Och Noah känner att han måste åka tillbaka till Afghanistan, trots att det är farligt, och träffa sin mamma en sista gång.
Noahs nya pappor är en berättelse om att lämna en familj, hitta en ny och vara fast däremellan. Av Lydia Bandolin Sörlin och Miranda Wretman.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet är gjort 2023.
Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen.
Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.
Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.
Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.
Om detransition och att ångra sin könskorrigering
Antalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.
I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.
Programmet gjordes 2022.
Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Matilda och hennes vänner identifierar sig som butchar. Men vad innebär det egentligen? Hur ser de på sig själva och vad betyder andras blickar?
Matilda hittar några bortglömda ljudfiler på en hårddisk från ett läger hon arrangerade 2018 - Butch Camp. Under ett par sommardagar samlades då ett gäng lesbiska deltagare för att samtala om identiteten butch och vad den betydde för dem. När Matilda lyssnar på inspelningarna fem år senare väcks en nyfikenhet – vad har hänt med alla sen sist? Det är dags för en återträff.
En viktig gemenskap
Under ett intensivt dygn samlas gruppen igen i ett hus på landet där de umgås, diskuterar, delar insikter, skratt och gråt. Mycket har hunnit hända på fem år. Vissa har fått barn, andra har bytt pronomen och många känner sig tryggare i sig själva nu.
- Att jag träffade er, det var så viktigt. Jag kände att jag är butch, och att jag kan få kalla mig det, säger Valeria, en av deltagarna.
Men hur viktig är egentligen butchidentiten för alla nu, fem år senare? Och vad betyder gemenskapen med varandra för att orka leva i ett uttryck utanför normen?
Reporter: Matilda Berggren
Producent: Frida Fernqvist och Anna Åkerlund
Exekutiv producent Sveriges Radio: Anna Frey
Slutmix: Gustav Sondén
Programmet är gjort 2023 i samarbete med Third Ear Studio.
5 000 invånare i Kallinge blev förgiftade av dricksvattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen.
Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.
Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar.
De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.
Efter att den här dokumentären publicerades kom domen i Högsta domstolen den 5 december 2023. Enligt HD ska medlemmarna i PFAS-föreningen få skadestånd av Ronneby kommuns vattenbolag Miljöteknik. Deras förhöjda halter PFAS i blodet innebär en personskada.
Nu ska PFAS-föreningen formulera och rikta sina skadeståndskrav mot Ronneby miljöteknik.
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardsson
Ett program från 2023.
11 september 1973 tar militären makten i Chile och inför diktatur under ledning av Augusto Pinochet. Mord, tortyr och försvinnanden följer. Hör de inblandade berätta.
Reportern Juan Diego Spoerers släkt var inte bara Pinochetanhängare utan deltog även aktivt i kuppen. Några tillhörde också Pinochets inre krets. Spoerer åker tillbaka till sitt hemland för att höra släktens berättelser från båda sidor av barrikaderna.
Programmet fick Stora Journalistpriset 1999.
Reporter: Juan Diego Spoerer
Prooducent: Mikael Cohen
Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd.
Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker.
Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort.
Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år.
Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv.
– När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén.
Dokumentären gjordes 2021.
Reporter: Jacob Frössén
Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
Leyla och Shams lever gömda, på rymmen undan hedersvåldet. Nu måste de fatta ett beslut: fortsätta fly eller gå tillbaka till familjen?
Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?
Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.
Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.
sigrid.edsenius@sverigesradio.se
Producent: Martin Jönsson
martin.jonsson@sverigesradio.se
Slutmix: Agnes Cassel
Ett program från 2023.
Har du upplevt hedersvåld?
Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.
GAPF – Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime
Du kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym.
Kvinnofridslinjen
Till kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.
TRIS – Tjejers rätt i samhället
Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.
Terrafem
Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10.
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
På www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp.
Om Cecilia Uddéns allra första möte med den heliga staden, Jerusalemsyndromet och om två pojkar som utnyttjas som symboler i striden mellan palestinier och israeler.
Jerusalem är staden alla vill äga från ortodoxa judar till hallucinerande kristna och religiösa muslimer. Cecilia Uddén tar oss till en av världens mest omstridda platser där Al Aqsa-moskén står, alltså tempelplatsen där det judiska templet en gång stod.
I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.
I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.
Ett program från 2023.
Reporter: Cecilia Uddén
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson
Skräddaren i Gaza, Farouk Shtewi, kom att bli en slags kommentator i Cecilia Uddéns rapporter. Från deras första möte har hon följt hela hans familj, där den som fyllt 11 år redan upplevt sex krig.
Under 30 år har Cecilia Uddén följt skräddaren och hans familjs liv. Från glädjen 1993 då Osloavtalet slöts och palestinier i Gaza firade att de officiellt skulle få en egen stat till en tillvaro som blivit mer inskränkt och isolerad.
I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.
Ett program från 2023.
Reporter: Cecilia Uddén
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Jacob Gustavsson
Israel blev en symbol för den nya människan efter andra världskriget och förintelsen, men i mångas ögon idag rör sig landet längre och längre bort från demokrati.
Cecilia Uddén möter besvikna sekulära vänsterliberaler som trodde på fredsprocessen och nöjda nationalreligiösa som nu har vunnit striden om Israels själ och herraväldet över nationen.
I programmet träffar Cecilia Uddén bl a den välkände film- och tv-regissören Hagai Levi, som säger att det blivit svårt att andas i det nya Israel och hörgerdebattören Irit Lenur som menar att de nya lagarna gör slut på den ateistiska medelklass-vänsterns makt över landet.
I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.
I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet.
I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.
Ett program från 2023.
Reporter: Cecilia Uddén
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson
Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras.
Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.
Patricias stormatch om WBC-bältet
Patricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.
Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.
Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.
Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.
Programmet sändes första gången i januari 2022.
Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE.
Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio
På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång.
– Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.
På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.
– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.
I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.
Förtydligande:
Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.
En programserie av Lovisa Haag.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserie gjordes i Göteborg, december 2020.
Meimis vardagar är långtråkiga. Ibland går hon med mamma och fikar men oftast är hon bara hemma. Hon är 9 år – och i skolan har Meimi inte varit på flera månader.
– De har testat väldigt mycket olika saker, men ingenting har riktigt funkat.
För 9-åriga Meimi har skolan varit en kamp ända sedan dag ett. Under mer än ett års tid turades hennes föräldrar om att sitta med i klassrummet. Sedan bestämde de sig för att göra något radikalt: de slutade helt enkelt att gå dit.
– Gör en skola som är bra, hur svårt kan det vara, säger Meimis pappa Micke.
I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.
En programserie av Lovisa Haag.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.
Hela mellanstadiet kämpar sig Liam till skolan. Men i högstadiet orkar han inte längre. Han är 13 år och flyr in i spelvärlden. En dag kraschar allt.
– Jag skrev ett sms till mina föräldrar och tackade för att de hade varit en bra familj. Sen gick jag runt i mitt rum och tänkte: ska jag hoppa nu? Hur ska jag göra? Ska jag hoppa med huvudet först? Det var tusentals tankar i huvudet.
Liam växer upp i en skånsk småstad. Han är trygg, utåtriktad och tycker om att gå till skolan. Några år senare är han deprimerad och lider av ångest. Till skolan går han inte alls.
– Varje morgon blev det som en stor vägg fylld med ångest som jag inte kunde ta mig förbi. Allting såg väldigt mörkt ut för mig.
I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.
En programserie av Lovisa Haag.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.
I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar.
– Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?
Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.
– Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.
Diagnosens baksidor
I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.
Reporter: Hedvig Nilsson
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.
Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer?
– Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.
Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.
– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.
Diagnosens baksidor
I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.
Reporter: Hedvig Nilsson
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.
Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam.
Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.
– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.
Diagnosens baksidor
I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.
Reporter: Hedvig Nilsson
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.
När pappa slår mamma gömmer sig Olle och Malin i duschen. Barnen tvingas bo regelbundet hos pappa efter att föräldrarna separerat - trots att de inte vill. Malin lider idag av PTSD och ångest.
Utgångspunkten vid bedömningen i vårdnadstvister är att barn har rätt till och mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Men om det finns uppgifter om att en förälder är våldsam i hemmet hur ser det ut då? Många vuxna menar att barnen trots det mår bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna men vad barnen vill och känner vet vi inte så mycket om. Det finns inga omfattande uppföljningsstudier av barn som levt i vårdnadstvister.
Ett program av Moa Lichtenstein.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2020.
Ronja och Elliot vill inte bo hos pappa som skriker och är hårdhänt. Orosanmälningarna ramlar in och barnen möter 21 personer från socialtjänsten. Då skriver Ronja ett brev till rätten.
Två barn i varje klass har någon gång upplevt våld hemma. Om det pågår en vårdnadstvist om barnen är det ännu vanligare. Ronja och Elliot är två av alla barn som lever i en vårdnadstvist, där både de och vuxna larmar om att de mår dåligt av att vara hos ena föräldern men där de som bestämmer inte lyssnar.
Ett program av Moa Lichtenstein och Joy Klackenberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Den här P1 dokumentär Miniserien är gjord 2020.
Elsa är 9 år - hennes föräldrar har tvistat om henne sedan hon föddes. Trots att Elsa skriker högt lyssnar inte vuxenvärlden på var hon vill bo.
Det här är också berättelsen om barn generellt, som är med om den typen av vårdnadstvister där det finns uppgifter om våld i hemmet. En berättelse om systemet, som ska vara till för barnens bästa men där metoder saknas för att bedöma om barn far illa. Vad barnen i vårdnadstvister själva vill är inte kartlagt, för domar redovisar inte alltid barnets åsikt och socialtjänsten har ingen skyldighet att följa upp hur det gick för barnen.
Ett program av Moa Lichtenstein
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Den här P1 Dokumentär Miniserien är gjord 2020.
Föreningen Pappabarn som nämns i programmet bytte i slutet av 2019 namn till Föreningen Vårdnad Boende Umgänge i Sverige.
Även bland läkare och sjuksköterskor finns det de som själva tvekar inför vaccinet, vårdens främsta vapen mot pandemin. Sjuksköterskan Jenny Borsgård i Luleå tvekade inför att ta sprutan.
De läkare och sjuksköterskor som valt att inte vaccinera sig talar ofta tyst om det. Inom vården är det extra tabu att inte vilja ta vaccinet, att ifrågasätta massvaccineringen och att undra över biverkningar. Sjuksköterskan Jenny Borsgård tror varken på konspirationsteorier eller alternativmedicin men har varit tveksam inför att ta covidvaccinet.
Läkare ger legitimitet
Några få läkare och sjuksköterskor har under pandemin tagit klivet ut i offentligheten och bildat covidvaccinkritiska organisationer. De fyller en viktig funktion för att skänka legitimitet till den rörelse som ifrågasätter vaccinet.
Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardsson
Denna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.
Linda som bor i en liten by i Småland tvekar inför vaccinet. Hon tror att det kan finnas biverkningar på lång sikt. Och när hennes dotter bestämmer sig för att ta sprutan blir hon livrädd.
Under 2021 tar de allra flesta vuxna vaccin mot Covid -19. Men några människor tvekar inför att ta sprutan. Tanken på vaccinet mot svininfluensan, att mest äldre personer blir allvarligt sjuka och en misstänksamhet mot myndigheter är något som får mer än var tionde vuxen svensk att avstår från sprutan.
– Jag är rädd för vad som ska hända med min kropp, jag är rädd för biverkningarna, säger Linda som bor i en by utanför Högsby i Småland.
Vaccinet delar Sverige
Hur många som vaccinerar sig skiljer sig mellan olika orter. Utbildningsnivå och tilltro till samhället är faktorer som påverkar hur många som vaccinerar sig. I Högsby kommun där Linda bor är andelen vaccinerade jämförelsevis låg. Här är också valdeltagandet lågt – något som kan ses som ett mått på tilltro till samhället.
Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardsson
Denna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.
Anders Sydborg tycker att covidvaccinet är en bluff. Filip tror att vårt samhälle snart kommer att kollapsa. De är två av allt fler som protesterar mot covidvaccin och pandemirestriktioner under 2021.
Under 2021 blir aktivisterna som propagerar mot covidvaccin och restriktioner allt mer högljudda. Tillsammans marscherar New age-influerade alternativmedicinare med antivaxxare och konspirationsteoretiker mot vaccinet och restriktionerna. Snart dyker allt fler nazister upp vid demonstrationerna.
Spretig antivaxx-rörelse
Covidvaccinets motståndare är en spretig rörelse som är oense om mycket - men de har flera gemensamma tankar. Det handlar om prepping, samhällets undergång och olika konspirationsteorier om världens ordning och om vaccinet. I miniserien "Ovaccinerad" möter vi aktivister, skeptiker och vårdpersonal som alla är oroliga över en sak: vaccinet.
Reporter: Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Denna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.
Det har kommit in en ”spion” på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som ”obildbara idioter”. Men vad hände med hjärnorna?
Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter.
När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån.
Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med?
Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som ”psykiskt opåverkbara” och ”djupt idiotiska” lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten?
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver ”passiv eutanasi berättigad”. Hur påverkade hans människosyn vården?
I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.
I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter.
Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut?
Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna.
I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"?
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt ”extra farlig” kola.
En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.
På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.
Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan.
Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten?
Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Ett gäng kända konstnärer, skådespelare och musiker lever bohemliv på Fårö med nakenbad och storslagna fester. Men en natt spårar det ur.
Det är när en av de storslagna festerna pågår som det urartar. Plötsligt dyker en magdansös upp som en födelsedagspresent ur en koffert.
Författaren Lennart Hellsing, musikern Georg Riedel, skådespelerskan Yvonne Lombard, poeten Elisabeth Hermodsson och estradören Olof Buckard var några i det stora kompisgänget av kändisar från 60- och 70-talens kulturliv.
Somrarna tillbringade de på Fårö med vilda fester till gryningen och nakenbad på öde stränder. En paradisisk tillvaro som fick ett tvärt slut när feminismen gjorde sitt intåg i gänget genom filmaren Maj Wechselmann.
Koffertmordet på Lansa
Under en urspårad födelsedagsfest en julinatt sätts gängets gemenskap på prov när en magdansös dyker upp som födelsedagspresent. Festen spårar ur och ödelägger decennier av nära vänskap och går till historien som koffertmordet på Lansa.
Reporter: Jannike Åhlund
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson
Eilert är tonåring när han upplever att Elvis Presleys ande tar över honom. Efter år av elchocker och tung medicinering bestämmer han sig för att driva ut anden. Genom att ställa sig på scenen.
Eilert Dahlberg blir Elvis från Husum
När Eilert Dahlberg är barn lyssnar han helst på frälsningssoldaten Lapp-Lisa och rockkungen Elvis Presley. Som 39-åring spelar han på eget bevåg in några kassettband med Elvis-covers och sedan tar det inte lång tid förrän inspelningarna hamnar hos radiojournalisten Tomas Tengby i Morgonpasset på P3. Radiolyssnarna älskar snabbt "Husums Elvis" och hans säregna sätt att sjunga. Inte alltid rent men alltid med känsla och kärlek till Elvis.
2001 är han Sveriges mest bokade artist och blir även känd i England och USA. En av våra mest märkliga framgångssagor.
Eilert Pilarm får elchocker
Men bakom framgångarna döljer sig en lång period av mörker då Eilert blir behandlad med både elchocker och tung medicinering. Han själv upplever det som om Elvis Presleys ande har tagit över hans kropp. Det enda sättet för honom att bli fri från anden är att ställa sig på scenen och sjunga Presley-låtar.
Alexander Arvidsson har mött Eilert idag 2023 och här talar Eilert ut om den mörka drivkraften bakom hans beslut att ställa sig på scenen som Elvis trots att många skrattat åt honom.
Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.
Reporter: Alexander Arvidsson
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Ester och Ida är 11 år när de kommer i kontakt med nynazisterna i byn i Småland. De är bästa vänner och söker trygghet hos varandra men deras olika världar krockar och vänskapen slits isär.
Nästan 20 år efter att de bröt kontakten söker författaren Ester Roxberg upp sin barndomsvän Ida. Hon söker svar på frågan vad det var som gjorde att de inte kunde fortsätta vara vänner längre. Tillsammans återvänder de till platsen de båda lämnat, Rottne i Småland där nynazismen var stark under 90-talet. De minns nazistfesterna och campingsemestern till Falkenberg i sällskap med killen som skulle bli en framtida nazistledare.
Vilken roll spelade nynazismen för att Idas och Esters vänskap fick ett plötsligt tragiskt slut?
I programmet undersöker Ester Roxberg vad det egentligen var som hände med Ida och hennes familj och hon söker också upp nazistledaren, som blev frontman för NSF, Nationalsocialistisk Front.
Ida, jag och nazisterna är ett program om flickors vänskap, klass och nynazism.
Programmet gjordes 2021.
Reporter: Ester Roxberg
Producent: Lotta Malmstedt
Musiken är gjord av Philip Ekström.
Slutmix: Mattias Miselli
Faysa Idle har sett gängkonflikterna i Järvaområdet inifrån. Nu bryter hon tystnaden om hur det är att växa upp nära kriminella unga män.
Faysa Idles storebror drogs in i kriminaliteten tidigt. Flera av hennes vänner har skjutits ihjäl, och i de miljöer hon rört sig har hon sett både vapen, knark och kontanter i väskor.
Kriminella syskon sätter spår
Det är en vardag där alla måste förhålla sig till gängkriminaliteten, även de som inte är en del av den. Man måste lära sig de oskrivna reglerna om vem som är vän och vem som är fiende, och hålla reda på när det plötsligt är tvärtom.
– Att vara en syster i en kriminell miljö sätter spår, säger Faysa Idle. Först nu, när jag fyllt 25, ser jag hur skadad jag blivit av det jag varit med om.
Gängen pressar de anhöriga
I den här världen försöker de kriminella killarna ofta pressa tjejer och andra anhöriga att göra tjänster åt dem, som att förvara vapen eller narkotika. Men framför allt: att hålla tyst om det de ser.
Nu vill Faysa Idle vara en röst, särskilt för tjejer som har liknande erfarenheter som hon själv.
Dokumentären är gjord 2023
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
När Mikaela skulle börja skolan 1999 var Livets Ords kristna skola det självklara valet för hennes föräldrar. I skolan skulle barnen fostras till perfekta kristna, soldater i det andliga kriget.
Åren på Livets Ords kristna skola
Idag är Mikaela vuxen och har för första gången reflekterat över sin skoltid. En skoltid som då tedde sig normal, men som idag känns allt mer onormal. Vad var det egentligen hon och hennes klasskompisar i Uppsala var med om? Vad var det skolan faktiskt lärde ut? Tillsammans med sina klasskompisar gör Mikaela en tidsresa med förhoppningen att ta reda på vad som hände på Livets Ords kristna skola och hur det påverkat dem genom livet.
Livets Ords församling grundades av Ulf Ekman i mitten av 1980-talet.
En dokumentär från 2022 av Mikaela Arnroth och Tove Lindell
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Fyra män ser tillbaka på sina liv som homosexuella i 1980-talets Stockholm, Riyad och Kairo. Hör om hemliga koder, fester och bastuklubbar.
När homosexualitet under 80-talets Sverige inte längre klassas som en sjukdom borde det vara lättare än någonsin att leva som gay. Men med skräcken för hiv kommer mycket hat mot hbtqi-personer. Homofobin och jargongen inom poliskåren får Göran Stanton att säga upp sig.
Pell Uno Larsson är på semester i Kairo och längtar efter att träffa andra män. Han använder en guidekatalog för att hitta säkra mötesplatser. Den leder honom till bastun på ett hotell.
Det är lättare att vara homosexuell i Saudiarabien, ett av världens mest konservativa länder där homosexualitet straffas med döden, än hemma i Sverige tycker Steve Sjöquist. Han flyttar till huvudstaden Riyad 1985 för arbete. Steve berättar om de hemliga festerna, att sova på soffor för att ta sig säkert hem dagen efter och samtidigt känna sig friare än någonsin.
Medverkande: Pell Uno Larsson, Steve Sjöquist, Don Jones och Göran Stanton.
Ett program från 2023
Av: Alexandra Sannermalm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson
Gabriel är uppväxt i en frireligiös familj, med en pappa som är framgångsteolog. När Gabriel inser att han är gay sätts hela livet på spel.
Familjen Eurell tillhör pingstkyrkan och går sedan med i Livets ord. Båda kyrkorna ser homosexualitet som synd.
Pappa Per-Olof är ofta med i media och pratar om att homosexualitet är onaturligt och emot Guds vilja.
Planer på att leva i celibat
När sonen Gabriel kommer i puberteten inser han att han attraheras av killar. Men det är svårt att få i hop det med tron och engagemanget i Livets Ord. Varje dag blir en kamp för att bli av med homosexualiteten och han planerar att leva i celibat resten av livet.
När han är 26 år berättar han om sin sexuella läggning för sin familj. Gabriel är rädd för att familjen inte vill ha med honom att göra längre. Men det får bära eller brista, tänker Gabriel. Att stanna i garderoben är inte längre ett alternativ.
Dokumentären är gjord 2023.
Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix av: Tor Sigvardsson
Tobias uppväxt präglades av Waldorfskolan och antroposofins stränga ideal. Var det egentligen en sekt han växte upp i?
När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt.
Åren i Waldorfskola som ett parallellsamhälle
Hans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn.
Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias.
Antroposofin skapade ett utanförskap
Tobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor.
För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias.
Reporter: Tobias Aspelin
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jacob Gustavsson
Från 2023.
Böcker värda miljoner är borta. En hemligspaningsgrupp börjar undersöka spår i register. Vem har i åratal fört kollegorna bakom ljuset?
Den 28 oktober 2003 kunde vara en helt vanlig onsdag på Kungliga biblioteket. Om det inte vore för ett mejl. Klockan elva minuter över fyra kommer det till låneavdelningen. Det är en förfrågan om en bok från 1857. Ett dyrbart bildverk om Mississippifloden.
Men boken finns inte på sin plats. Och registren tycks manipulerade för att dölja att boken är borta. Nu får rutinärendet en obehaglig vändning – en anställd kan ligga bakom. Men vem?
Av: Jesper Huor
Producent: Bosse Lindqvist och Magnus Arvidson.
Programmet gjordes 2008.
Forskaren Christoffer Rahm vill hitta bättre sätt att behandla pedofiler. Han ger sig in i deras egna hemliga rum på Darknet.
Ett möte med en flicka på barn- och ungdomspsykiatrin som utsatts för sexuella övergrepp får psykiatern Christoffer Rahm att fundera på hur man kan hindra pedofiler från att begå övergrepp på barn.
Han upptäcker att det saknas forskning på hur man behandlar pedofili. Christoffer ägnar 10 år åt att försöka förstå pedofili, och hitta sätt för patienterna att inte agera på den. Han träffar hundratals pedofiler. Tar blodprover, provar kemisk kastrering och undersöker pedofilers hjärnor med magnetkamera. Men ett stort problem står i vägen – det är svårt att få pedofiler att söka hjälp. Stigmat är för stort.
Christoffer bestämmer sig för att testa ett nytt sätt att komma i kontakt med pedofiler. Tillsammans med ett forskarteam på Karolinska institutet ska han göra något ingen forskare gjort tidigare: gå in i deras egna slutna rum – hemliga forum på Darknet.
Dokumentären gjordes 2023.
Reporter: Elinor Ahlborn
Producent: Anna Frey
Slutmix av: Tor Sigvardson
Den här dokumentären handlar om personer med sexuella dragningar till barn. Har det väckt tankar och känslor? Det finns hjälp att få.
Prevent It – anonym hjälp på internet för personer som är oroade över sina sexuella impulser riktade mot barn.
Preventell – hjälplinje för dig med oönskad sexualitet. Eller ringt direkt till 020 - 66 77 88.
Brottsofferjouren Sverige – erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.
Dags att prata om – information om barn och sexuella övergrepp.
Polisen – information om hur anmälan går till.
Livet ställs på ända när 28-åriga Annika får diagnosen ALS. Hon bestämmer sig för att leva aktivt så länge hon orkar.
När Annika Andersson i Vilhelmina är 26 år har hon nyss påbörjat sin karriär, blivit gravid och märker att något är fel i kroppen. Benen viker sig och hon ramlar i trapporna flera gånger. Efter två års pendlande till experter i Umeå får hon till slut beskedet: Hon har ALS.
Hon börjar planera för begravning, övertygad om att hon inte kommer överleva sin 30-årsdag. Men sjukdomen utvecklar sig långsamt och hon bestämmer sig för att istället leva aktivt så länge det går. Hon träffar kärleken, förverkligar sina drömmar om ett till barn och gifter sig.
2018 blir hon kommunstyrelsens ordförande i Vilhelmina, med den tunga uppgiften att lägga ner skolor och förskolor för att sanera kommunens ekonomi. Varför valde hon den otacksamma vägen, när hennes dagar är räknade?
Ett program från 2023
Av: Bertholof Brännström
Producent: Håkan Engström
Slutmix av: Tor Sigvardson
I augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell. Polisen står handfallen – det finns inte ett spår. Först två år senare får gåtan sin lösning.
I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns.
Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet.
Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet.
Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn.
Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären.
Programmet gjordes 2015 av Sigrid Edsenius.
Producent: Robert Barkman
När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför.
Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.
”Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger,” säger Vilda.
När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.
Vilda upplever att den rätta hjälpen från myndigheterna, som socialtjänst och BUP, tar lång tid med utredningar och handläggningstider. Besök som Vilda inte tycker ger något.
Tramadoltjejerna är en serie från P1 Dokumentär Miniserie av Ulrika Nandra, inspelad 2020.
Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson
Slutmix: Elvira Björnfot
Kerstin samlar prylar för att lindra ångest. I över 20 år har sakerna växt på hög. Trots kurser och psykolog har inget hjälpt.
Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.
Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.
Kerstin heter egentligen något annat.
Hoarders är en serie från P1 Dokumentär Miniserie i samarbete med Tredje Statsmakten. Hör hela serien här.
Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson
Världsstjärnornas glans ska sälja skor till motionärer. Men något är trasigt i sporten, och världens bästa maratonlöpare har fått nog.
Svenska elitlöpare fortsätter att åka på träningsläger till länder som är kända för att ha stora problem med dopning, som Kenya och Etiopien. Flera inom löparvärlden känner att Sverige inte gör tillräckligt åt problemet.
Samtidigt fortsätter löpare ta medaljer i de stora sponsorernas Adidas och Nikes senaste superskor. Problemen med utnyttjande och dopning hamnar fortfarande i skymundan, när världsrekordskor blir en hajp och saluförs till motionärerna.
Efter det misstänkta mordet på värdslöparen Agnes Tirop hösten 2021 har maratonstjärnan Eliud Kipchoge fått nog.
”Det är en enda röra just nu, den värsta röra någonsin inom idrotten. Kan vi ha det så här?”
Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.
Medverkar i avsnittet gör bland andra Svensk friidrotts förbundskapten Kajsa Bergqvist, professor Toni Arndt och löparstjärnan Mustafa Mohamed.
Ett program från mars 2023.
Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.
Nike är en av löparvärldens största sponsorer. Trots uppgifter om dopning och utnyttjande vägrar skoföretaget svara på frågor.
Det är världsmästerskap i Eugene 2022 och sponsorn Nike syns överallt. Flera av löparna som kammar hem medaljer bär företagets kläder och skor.
Den kenyanske löparen Lawrence Cherono stängs av för dopning. Hans agent, Federico Rosa, har en rad uppmärksammade dopningsfall från sitt stall. Rosa samarbetar med skosponsorn Nike, och när frågor om dopning kommer upp under intervjun kräver han att bandspelaren ska stängas av.
Kvinnor kan ha tvingats till dopning
Organisationen Athletics Integrity Unit utreder om dopning, fusk, exploatering och korruption i löparvärlden. Chefen Brett Clothier berättar att de har flera dopningsutredningar där kvinnliga löpare åkt fast för dopning, men där det finns misstankar om att kvinnorna pressats att ta emot dopningspreparatet, av män i deras närhet som tjänat pengar på deras framgångar.
Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt uttnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.
Medverkar i avsnittet gör bland andra sportagenten Federico Rosa, löparstjärnan Mustafa Mohamed och Brett Clothier från Athletics Integrity Unit.
Ett program från mars 2023.
Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.
Kvinnliga elitlöpare utnyttjas under vad flera beskriver som slavliknande förhållanden. Under VM 2022 framkommer allt fler vittnesmål.
Världsrekordslöparen Agnes Tirop kontrollerades och utnyttjades i flera år av sin tränare och man, som misstänks för att ha mördat henne, om det vittnar en rad personer. Både hennes agent, Gianni Demadonna, och sponsor, Adidas, kände till hennes livssituation.
Demadonna poängterar att han inte trodde att situationen skulle leda till Agnes Tirops död, och han säger att han hade försökt prata med henne om att hon borde frigöra sig från mannen. Men då berättade hon om det för mannen, som ska ha hotat med att flytta henne till en annan agent, säger Demadonna. Därför släppte han frågan och larmade heller inte någon annan.
Adidas lovar nya regler för hur de ska göra affärer med kvinnliga löpare för att minska risken att de ska utnyttjas, men alla agenter delar inte Adidas övertygelse.
Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.
Medverkar i avsnittet gör bland andra toppagenten Gianni Demadonna, Adidaschefen Spencer Nel och löparstjärnan Mustafa Mohamed.
Ett program från mars 2023.
Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.
I oktober 2021 hittas världsstjärnan Agnes Tirop död med knivhugg i halsen. I löparparadiset Iten sprider sig en rädsla.
Hösten 2021 har Agnes Tirop precis slagit världsrekord och är en stigande stjärna, men livet med maken, som också är hennes tränare, beskrivs som isolerat. Vid ett lopp i Genève pratar Agnes Tirop om skilsmässa. Någon vecka senare är hon död.
Meraf Batha åker från Sverige till Iten för att träna inför mästerskapssäsongen. Men det är inte som förut. Hon är rädd. Ännu en löpare, Damaris Muthee Mutua, har hittats död.
Mordet sker bara ett halvår efter att Agnes Tirop dödats.
Löpare utnyttjas av personer med makt
Det har funnits rykten om utnyttjanden och maktmissbruk inom löparvärlden i decennier. Maratonstjärnan Mary Keitany tror att de allra flesta kvinnliga löpare från Kenya har upplevt det här.
För att få chansen att slå igenom måste du betala – med pengar eller med din kropp, berättar flera löpare.
Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.
Medverkar i avsnittet gör bland andra de svenska löparstjärnorna Mustafa Mohamed och Meraf Batha, samt den kenyanska maratonstjärnan och världsrekordhållaren Mary Keitany.
P1 Dokumentär har sökt Agnes Tirops make via hans advokat, men han har inte besvarat frågorna.
Ett program från mars 2023.
Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.
Löparen Dusabimana Kazungu åker från Eskilstuna för träningsläger i Kenya. Plötsligt handlar allt om dopning och sexuellt utnyttjande.
Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga.
Hemma i Eskilstuna drömmer den elitsatsande löparen Dusabimana Kazungu om att bli bäst i världen. Hon åker på träningsläger till löparparadiset i Iten, i Kenya, där världsstjärnor, sportagenter och topptränare möts.
Snart börjar en av hennes träningskamrater, ”Denis”, att försöka sälja medicin till henne, berättar Dusabimana Kazungu. Hon menar att han är påstridig och att när hon klargör att hon inte kan betala med pengar börjar han kräva något annat – sex.
När hon ber en annan kvinnlig löpare om hjälp får hon rådet att göra som ”Denis” vill – eller lämna Iten, enligt Dusabimana. Allt får en plötslig vändning när Dusabimana Kazungu misstänks för dopning. Hon själv menar att hon aldrig medvetet dopat sig.
Flera tjänar på dopning
Ett sponsorskontrakt från Nike eller Adidas kan ge hundratusentals kronor per år, och att vinna ett maratonlopp kan ge en miljon kronor. De stora pengarna gör att både löpare och de som säljer dopningspreparat drar sig till Iten.
Medverkar i avsnittet gör bland andra löparstjärnan Mustafa Mohamed, och den tidigare Eskilstunalöparen Dusabimana Kazungu.
Serien ”Löparkriget” är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.
Ett program från mars 2023.
Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.
I oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf i Bohuslän. I sökandet efter honom hittas kvarlevor från någon helt annan.
Den 6 oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf vid Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. När polisen avslutar sökinsatsen slår utredarna fast att han fallit i vattnet från hala klippor och att det hela var en olycka.
Hittar kvarlevor från en annan person
Men i sökandet har ett märkligt fynd gjorts av en privatperson, boende i området. En helt annan person har spolats upp på stranden men spåren är få: En sko, en keps, en skjorta och skelettdelar i form av två armar med skuldra och händer, ett par lösa mindre benbitar och en ryggkota. Nu börjar jakten på svar men ju längre man kommer desto mer frågor väcks. Ville personen ens bli funnen?
Reporter: Alexander Gagliano
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
En P1 Dokumentär från 2019.
Gängen lockar unga med löften om snabba pengar. När 15-årige Rahmonis mamma får problem med hyran tar han första klivet in.
– Man har det tufft hemma och måste försörja familjen på nåt sätt. Så den vägen man måste välja är genom narkotika och sånt, säger Rahmoni.
Det här är första delen i P1 Dokumentärs systerpodd P1 Dokumentär miniserie Ung Ganster. En serie av Karwan Faraj från 2021.
Hör om tonåringarna som rekryteras till kriminella gäng. Nu berättar de för första gången själva om brotten de begår och om livet inuti de kriminella nätverken.
Rahmoni, Samir, David och Mustafa är fingerade namn och vi har bytt ut deras röster.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Tre män från Skåne smugglar in stora mängder skjutvapen som dyker upp i mord och skjutningar över hela landet. Hur ska smugglarna stoppas?
2015 ändrar Slovakien sin lagstiftning kring försäljning av deaktiverade vapen efter att det framkommit att de används vid terrordåd. Då har tiotusentals Kalasjnikovs, pistoler och skorpioner redan sålts och är på drift i Europa.
Nätverken säljer vapen till båda sidor i konflikten
Med Operation Skorpion vill svenska polisen sätta stopp för vapensmugglingen. Snart får de upp ögonen för det så kallade Skånenätverket som består av tre män som köper vapnen i Slovakien, smugglar dem till Sverige och bygger om dem till skarpa. Totalt har de smugglat in 235 vapen till Sverige.
Ett 70-tal vapen som tagits i beslag runt om i Sverige kopplas till nätverket, från Malmö i söder till Kramfors i norr. Ett av vapnen har kopplingar till masskjutningen på Vår krog och bar i Biskopsgården. Där visar det sig att båda sidorna i det pågående gängkriget har fått vapen från Skånenätverket.
Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: ”Alex” - Dennis Franco
Så gjorde vi serien Smuggelsverige
Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.
Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.
Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.
Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.
Polisen Andreas Danman skjuts ihjäl i Biskopsgården i Göteborg sommaren 2021. Spåret efter mordvapnet leder till en enorm smugglingshärva.
Den 30 juni 2021. 112 tar emot flera larmsamtal om en skottlossning i Biskopsgården i Göteborg. Två poliser är i området och kör mot Vårväderstorget på moped. En av dem är Andreas Danman. Framme vid platsen skjuts han till döds.
Vittnen beskriver gärningsmannen som ung, klädd i svart luvtröja och beväpnad med ett skjutvapen. En 17-åring grips inom bara några dagar.
Vapnet spåras till Slovakien
Vapnet som användes vid polismordet är en Skorpion, en liten kulsprutepistol. Genom serienumret H8212 kan det spåras tillbaka till Slovakien. Det smugglades in i Sverige redan 2014. Hur hamnade det i händerna på en 17-åring i Biskopsgården?
Det är inte det enda vapnet. Sedan 2014 har svenska tullen noterat att samma slovakiska företag har skickat flera paket med vapen till Sverige.
Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: "Alex" - Dennis Franco
Så gjorde vi serien Smuggelsverige
Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.
Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.
Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.
Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.
FBI och svensk underrättelsepolis har gillrat en fälla för smugglarna. Jakten på det största narkotikabeslaget i svensk historia har börjat.
I november 2020 får tullen i Göteborgs hamn ett kontrolluppdrag. De ska undersöka en last från Casablanca. Tre containrar med marmorplattor gås igenom och till slut hittar tullen vakuumförpackad hasch i något som ska likna marmorplattor. Totalt rör det sig om 1,2 ton och det blir det största narkotikabeslaget i svensk historia.
FBI låg bakom krypterad app
Tipset har nått tullen efter att amerikanska FBI har låtit upprätthålla en krypterad app. Anom har marknadsförts som en säker kommunikationstjänst, gjord av kriminella – för kriminella. När FBI upptäcker att många användare skriver på svenska kopplas den svenska polisen in.
Över 12 000 telefoner kopplade till 300 nätverk i 100 länder har använt Anom. I juni 2021 görs ett globalt tillslag av 9 000 poliser. I Sverige grips 65 personer bara första dygnet.
Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: ”Micke” - Stefan Bladh
Så gjorde vi serien Smuggelsverige
Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.
Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.
Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.
Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.
Micke känner inte langarna på gatan. För varje leverans firar han sina miljonaffärer på klubbar och med lyxvaror. Sen skickar han mer knark.
Från Marbella i Spanien styr göteborgaren Micke ett narkotikanätverk. Tonvis med droger kommer till Spanien via fraktfartyg från Sydamerika och i snabba motorbåtar från Marocko. Med hjälp av en lastbilschaufför som har djurtransportsfirma tas drogerna till Sverige.
Tullen tror att det smugglas uppemot 150 ton droger till Sverige varje år.
Går med vapen dygnet runt
I Biskopsgården växer Alex upp med sin ensamstående mamma. Som 14-åring får han sin första becknarlur, en telefon med nummer till kunder. Med åren vill han expandera och hamnar i flera farliga situationer. Hans mamma är orolig för honom, aningslös om att han ligger bakom rubrikerna i media.
”De farliga riskerna börjar när man börjar sälja kilon. Det är då vapen kommer in,” säger Alex.
Alex och Micke heter egentligen något annat.
Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: "Alex" - Dennis Franco och "Micke" - Stefan Bladh.
Så gjorde vi serien Smuggelsverige
Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.
Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.
Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.
Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.
Vapensmugglare har försett svenska kriminella med tusentals skjutvapen. Nu träder en av dem fram och berättar hur smugglingen går till.
Efter 90-talets inbördeskrig i Jugoslavien har ingen myndighet koll på hur många vapen som delades ut till befolkningen, och istället för att lämnas in smugglas de till länder som Sverige.
Marko har dömts för flera brott men aldrig för alla de vapen som han smugglat till Sverige från Balkan. I över 20 år har han fört pistoler, automatkarbiner och handgranater över Europas gränser. Ibland bakar han till och med in vapen i bröd.
En ond spiral i Sverige
Den ökade tillgången på vapen i Sverige göder det dödliga skjutvapenvåldet. 2022 sköts 63 personer till döds.
Nils Duquet, vapensmugglingsexpert på det flamländska fredsforskningsinstitutet, säger att Sverige är ett exempel på en ond spiral som inte går att stoppa: ”Det är en dödlig cocktail av vapen och unga killar som skjuter på varandra”.
Marko heter egentligen något annat.
Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: "Alex" - Dennis Franco
Så gjorde vi serien Smuggelsverige
Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.
Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.
Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.
Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.
20-årige Petar mördas i en attack med automatvapen mot en restaurang i Biskopsgården. Spåret efter smugglarna och vapnet leder ut i Europa.
Under ett år har vi följt vapnen och narkotikans vägar in i Sverige, för att förstå hur den grova internationella brottsligheten leder till skjutningar och mord på svenska gator. I den här serien träffar du dem som sällan pratar men som har försett gängen med narkotika och vapen – smugglarna.
Gängkriget i Biskopsgården
I Biskopsgården i Göteborg har ett av de blodigaste gängkrigen i Sverige utspelat sig de tio senaste åren. Enligt vår granskning: minst 23 mord med koppling till den pågående konflikten mellan gängen från norra och södra Biskopsgården. I serien ska vi utgå från det här området för att spåra några av mordvapnen som använts men även följa narkotikans väg.
”Min son är offer för samhällets oansvar, kriminella finns i området med vapen. Hur kan vapen komma in? Det är på grund av det han dog,” säger Miroslav Petrovic, vars son mördades.
Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: "Alex" - Dennis Franco
Så gjorde vi serien Smuggelsverige
Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.
Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.
Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.
Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.
Det är nyårsafton. 320 hundar checkar in på hotell för att slippa fyrverkerier. Men vad får de istället? Följ med till hundhotellet!
Hotellet vid Arlanda flygplats är en perfekt zon för skotträdda hundar. Där får fyrverkerier inte avfyras. Varje år vid nyår checkar hundratals hundar in på hotellet för lugn och ro.
En tid för reflektion
Innanför hotellets väggar möter vi hundar och människor och deras livshistorier.
På tionde våningen bor Susanne. I resväskan finns glitter till både henne och hunden Julle. Hon är en riktig hundkvinna och bestämde sig tidigt – hellre hund än barn.
På sjunde våningen bor Christina med sin terrier Morris. Något kalas på nyår vill de inte ha. Ikväll blir det stillsam reflektion över året som gått.
Utanför matsalen sitter Douglas. Han var en charmör under 60-talets uteliv, kanske är han det fortfarande förresten. Njut av livet, säger han, snart är det försent.
Av: Kicki Möller
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Som 17-åring lämnar Trifa sin familj för att aldrig mer återvända. Hon är trött på slag och hån. 20 år senare söker hon upp dem.
1991 kommer familjen Abdulla till Sverige efter fem år på flykt undan Saddam Husseins förföljelser. Medan Trifa och hennes syskon snabbt integreras i sitt nya land, stelnar hennes föräldrar i drömmarna om hemlandet Kurdistan och marginaliseras.
Allt kulminerar sommaren 1999 då Trifa är övertygad om att hon ska bli bortgift. Hon beslutar att hon inte kan leva på det här viset längre. I våldet, den sociala kontrollen och ovissheten om sin framtid som en fri människa.
Men hennes beslut har ett högt pris: sorgen, skuld-och skamkänslorna över att ha slagit sönder sin familj bär hon med sig i över 20 år.
Hon frågar sig än i dag om frihetens pris var för högt.
Av Trifa Abdulla
Slutmix Nima Shams
Producent Håkan Engström
En P1 Dokumentär från 2019.
Två singlar i Malmö söker efter kärleken på dejtingappar. Men hur vet man att någon är den rätta och hur påverkas vi av svajpandet?
Hannes har varit singel i två år efter ett långt förhållande. Han dejtar emellanåt men har svårt att tänka sig att han kan bli lika kär som i sist. Han söker någon som är välutbildad och djup, men blir lätt rastlös.
Adriana är trött på att inte känna sig helt accepterad som singel i samhället. Något som blir påtagligt när hon är ensam singel bland par eller går på barnkalas utan vare sig partner eller barn. Trots att hon har över 10 000 likes på Tinder har hon inte hittat den rätta.
Många snabba beslut med dejtingappar
Både Hannes och Adriana reflekterar över det snabba svajpandet på Tinder. Snabba beslut görs utifrån personers bilder. En marknadifiering av kärlek, kallar Hannes det. Tänk om du redan svajpat förbi din själsfrände?
Av: Ester Roxberg
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
Hannes och Adriana heter egentligen något annat.
En familj försöker bryta tystnaden om vad som hände släkten och mammans tid i förintelselägren innan det är för sent.
Genia och Israel har överlevt Förintelsen. På 60-talet flyttade de in i Stockholmsförorten Kärrtorp och bildar familj. Men med sina söner Josef och Daniel pratar de aldrig om vad de varit med om. När det är skottlossning på tv springer Genia iväg. Det påminner om kriget, förklarar hon.
Mer fick Josef inte veta. Han var rädd för att fråga och göra sin mamma ledsen och han kunde inte prata med sin bror Daniel. När föräldrarna väl öppnar upp om sina minnen försöker bröderna komma varandra närmre.
De åker ut till det gamla lantstället där de tillbringade barndomens somrar. För första gången pratar de med varandra om uppväxten och deras egna konflikter. Hela livet har de oroat sig för sina föräldrar. Nu är de över 90 år gamla. Hur ska det bli när de inte finns mer?
Dokumentären gjordes 2016.
Reporter: Peter Normark
Prodcent: Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson
Tobias Engqvist lämnar Umeå för att strida i Ukraina. Med sin mobiltelefon filmar han livet som soldat där döden är ständigt närvarande.
När Ryssland invaderar Ukraina i februari 2022 vill Tobias Engqvist från Holmsund i Umeå hjälpa till att försvara landet. Han hoppar av sin socionomutbildning och tar sig ner till kriget för att hjälpa till.
Först arbetar han som sjukvårdare men veckorna går och Ukraina håller på att förlora allt fler områden. Tobias bestämmer sig för att ansluta som frivillig soldat. Han vill få slut på kriget och vara där det avgörs – vid fronten.
I en rysk attack dör hans vänner, amerikanen Luke och svensken Edvard.
"Jag försöker få liv i honom, känner hans andetag och på hans puls. Jag hoppas på att jag ska få något livstecken, men jag får inte det."
Dokumenterar med sin mobiltelefon
Trots att han riskerar sitt liv varje dag är Tobias precis där han vill vara. Och med mobilen i bröstfickan fångar han vardagen. Ljudet av flyglarm och missiler, fritiden med kamraterna – och när de måste fly för sina liv.
Av: Henrik Brandt
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Mariette Lindstein jobbar hos scientologerna i Los Angeles i 20 år. En dag bestämmer hon sig för att riskera allt och fly.
Mariette går med i Scientologikyrkan i slutet av 1970-talets Sverige. Hon lockas av visioner om en jämställd värld utan kriminalitet och psykisk ohälsa. 1984 är hon på väg till scientologernas högkvarter i Los Angeles öken. Efter två dagars intensiva intervjuer blir hon en av få som ska få jobba i kyrkans absoluta toppskikt. Hon känner sig utvald.
Flyr efter 20 år
Hon har sin treåriga son med sig. Men på kontoret får hon veta att hon bara kommer få träffa honom på helgerna. Hon övertygar sig om att det är för sonens bästa.
Åren på basen går men så plötsligt händer det något. För varje dag som går känner Mariette mer och mer att hon är i ett fängelse. Men att fly från scientologernas internationella högkvarter innebär stora risker.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Johanna Carell
En P1 Dokumentär från 2021.
Affärsmannen Eric Erickson anses vara nazisternas räddning. Men egentligen är han spionen som ska se till att andra världskriget tar slut.
Under flera år spionerade den svensk-amerikanske affärsmannen Eric Erickson på Nazityskland. Han samlade information om den tyska oljeindustrin, uppgifter som skulle visa sig bli avgörande för att besegra tyskarna och få slut på kriget.
Efter Hitlers fall hyllades Eric Erickson som en krigshjälte och USA belönade honom med den finaste medalj en icke-militär kan få. Sedan glömdes han bort. I dag vet nästan ingen vem han var.
Varför blev Eric Erickson spion?
Med utgångspunkt i Erics privata arkiv försöker reportern Maja Falkeborn Willner lägga pusslet. Vad var det för affärer han gjorde – och vem tjänade på dem? Vad fick Eric att bli dubbelagent i Nazityskland? Och vad i den här historien kan man egentligen lita på?
Slutmix: Nima Shams
Producent: Martin Jönsson
En P1 Dokumentär från 2021.
2008 ska Troels Hansen flyga ett plan från USA hem till Göteborg men på 3 000 meters höjd går något fel. De kraschar ner i Ishavet.
Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att tillsammans med sin australiensiska kollega Oliver Edwards-Neil flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA i olika etapper via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg.
Får problem hundratals kilometer från civilisationen
De första etapperna går utan anmärkningar och söndagen 7 december lyfter de från Wabush i norra Kanada. Planen är att landa på Grönland. Denna sträcka beräknas ta fyra timmar och ska till stor del flygas över Ishavet.
Det som till en början är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång blir snart en mardröm. Något är fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, sen kollapsar även den andra.
Medverkande: Troels Hansen och Martina Wallén Hansen
Reporter: Anna Hammarén
Producent: Håkan Engström
En produktion från 2016.
Hösten 2021 dör 32-årige Anton i samband med ett polisingripande på ett vandrarhem i Nybro. Hans mamma Mari undrar vad det var som hände.
De senaste tio åren har minst 85 personer dött i samband med polisens ingripanden. Det visar siffror från Rättsmedicinalverket och Polisen. Händelserna betraktas som olyckor, utredningar har lagts ned och nästan ingen har ställts till svar för det som hände.
Dog när polisen ingrep
En av personerna bakom statistiken är Anton. I november 2021 larmas SOS om att en kvinna tros ha tagit en överdos på ett vandrarhem i Nybro. Polis skickas för att bistå ambulans på plats då SOS fått besked om att kvinnans pojkvän, Anton, är våldsam. Poliserna får ner Anton, men han kämpar emot. Dagen efter får hans mamma Mari besked om att hennes son dött i samband med ett polisingripande.
P1 Dokumentär Miniserie söker svaren om vad som orsakade Antons död.
Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey anna.frey@sverigesradio.se
Slutmix: Tor Sigvardson
Sommaren 2019 ska Peter Barlach avsluta sin åttonde roman. Men han dricker och tar sömntabletter. Sedan kraschar han in på Beroendeakuten.
När Peter är 12 år dör hans mamma i en bilolycka. När han är 13 år dricker han för första gången. Tonåren kantas av hetsdrickande och fyllor. 50 år gammal går det inte längre och han körs till Beroendeakuten i Stockholm, BAS. Det blir en lång augustikväll i en korridor av svåra fyllor, psykoser, abstinens och hot om våld.
Tre år senare är han nykter och återvänder till mottagningen. Han träffar personalen Frida, Jessica och Marcus som arbetade där den kvällen. Vi får en unik inblick i den kaotiska vardagen på mottagningen och om hur och varför Peter hamnade där.
Dokumentären är gjord 2022.
Av: Peter Barlach
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson
Daniel, Gustav, Lars och Adam försöker hitta sig själva som män. Genom livsval, relationer och separationer – och under en manskväll.
Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. De sätter sig i en halvcirkel och berättar om det som ligger närmast hjärtat.
Det här är en dokumentär om fyra män som söker ny manlighet i en tid då gamla samhällsnormer håller på att luckras upp. Om personlig utveckling, intimitet och att möta sig själv på en sexkurs.
Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat.
Reporter: Elin von Wright
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
En P1 Dokumentär från 2021
Salmaan flyr till Somalia för att komma bort från gängkriminaliteten. Men gänget i Sverige vill locka tillbaka honom.
Mohamud Kollane i Husby i Stockholm upptäcker att hans tonåriga son Salmaan säljer narkotika och umgås med kriminella och försöker rädda honom flera gånger. Tillsammans åker de till Somalia för att komma bort från gängen i Sverige. Sommaren 2020 misshandlas Salmaan Kolane till döds i Tensta, han blev 21 år. Mordet är fortfarande olöst.
Polisen Rissa Seidou vill rädda liv
I Järvaområdet gör desperata föräldrar allt för att skydda sina barn från att dras in i kriminalitet. Ibland flyttar hela familjer utomlands, i förebyggande syfte. Andra gånger splittras familjer, när ett syskon ska räddas från ett liv i kriminalitet och behöver komma bort från Sverige.
Områdespolisen Rissa Seidou har tät kontakt med oroliga anhöriga till ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Rissas telefon ringer dygnet runt. Hon och hennes kollegor måste ligga steget före, rädda liv som hon uttrycker det.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson
Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Här kan du lyssna på första delen "Mördad i mammas bil".
Emirhan hittas skjuten några månader innan han ska ta studenten. I sin sorg söker hans mamma Tülün svar på vem som dödat hennes son.
Tülün Tas hade en överenskommelse med sin son. Han skulle alltid, alltid svara på hennes sms eller samtal. Den där kalla januarikvällen 2022 får hon inget svar. I stället hör hon ljudet av en motor som rusar.
I sin egen bil på parkeringsplatsen vid radhuset i Norsborg hittar hon sin son. Dränkt i blod hör hon honom ta två tunga andetag innan ambulansen kommer. Emirhan blev 18 år.
Emirhan hyllas på sin studentdag
Emirhans framtidsplaner var att flytta hemifrån och läsa vidare till flygingenjör. På studentdagen är familj och vänner på plats med Emirhans studentplakat. Lillasyster har hans studentmössa på sig och tar emot hans blommor runt halsen.
Åtta månader efter mordet har polisen nu pausat utredningen. Men mamma Tülün fortsätter söka svaret på vem som sköt hennes son.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Elin Hagman
Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Nästa del släpps onsdag 30 november.
Valet 2022 ställdes Sverigedemokraterna och Liberalernas relation på sin yttersta spets. Så gick det till när en ny regering skulle bildas.
Ekots reporter Katarina Helmerson följer riksdagsledamöterna Anna Starbrink (L) och Leonid Yurkovskiy (SD) från valet fram till regeringsbildningen. Hör deras beskrivning av partiernas samarbete och hur Starbrink som tidigare var emot ett SD-samarbete, hanterar sin nya roll.
Så blev Tidöavtalet till
Efter tre dagar på ett slott är moderatledaren Ulf Kristersson redo att presentera sin regering. Men vägen till det så kallade Tidöavtalet har inte varit enkel. Sverigedemokraternas och Liberalernas komplicerade relation är i blickfånget under regeringsbildningen . Hör Gustav Gellerbrant (SD) om hur svårt läget var när partierna träffades på Tidö slott.
Till slut enas partierna om att släppa in Liberalerna i regeringen. När avtalet ska presenteras är det Jimmie Åkesson som går först av partiledarna in till det väntande pressuppbådet. För första gången har Sverigedemokraterna tjänstemän i regeringskansliet.
Avsnittsbilden är ett montage och handslagsbilden är AI-genererad.
Dokumentären gjordes november 2022.
Reporter Katarina Helmerson
Producent Ylva Lindgren
Runt sekelskiftet ses syfilis som en samhällsfara. Ingrid föds med sjukdomen. Läkaren Edvard Welander gör allt för att hjälpa de övergivna barnen.
Till St Görans sjukhus kommer gravida och barn som smittats av syfilis. Läkaren Edvard Welander börjar samla in pengar för att kunna öppna ett eget sjukhus för syfilissmittade barn. Snart står Lilla Hemmet klart.
Kvicksilverbehandling mot syfilis
En av de första patienterna på Lilla Hemmet är ettåriga Ingrid. Här ska hon tillsammans med andra barn få en långvarig behandling med kvicksilver. Behandlingen har en bakteriedödande effekt men kan samtidigt vara livsfarligt för patienten.
Hör om när syfilissmittan spreds genom Stockholms bordeller, hur kvinnor tvingades till gynekologiska kontroller på besiktningsbyråer.
Möt också några av Lilla Hemmets patienter, vad hände med deras liv sen?
20 oktober 2022 tilldelades Cecilia Ohlén branschpriset Guldörat för dokumentären De bortglömda Syfilisbarnen i kategorin Årets Fakta.
Det här är en P4 Dokumentär och sändes första gången 2022.
Reporter: Cecilia Ohlén
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Olle Sjöström
I en trappuppgång hittas Adam död med en tom flaska handsprit bredvid sig. De sista månaderna i livet videobloggar han om sitt missbruk.
Adam Heij växer upp med mamma, pappa och lillebror i Mariestad. I skolan uppfattas han som lite slarvig men Adam tar revansch och studerar sedan vid universitetet i Lund. Men där börjar också hans missbruk.
Våren 2018 hamnar Adam på ett behandlingshem. Då börjar han också videoblogga. Via bloggen följer vi Adams sista månader i livet. Om hemlöshet, avgiftning och kampen att få hjälp.
Det här är också en berättelse om hur polis och sjukvård slår larm och kommuner som inte tar sitt ansvar. Adams kamp mot alkohol och narkotika blir även en kamp för familjen, som till slut är nära att gå under.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix Adam samuelsson
Det här programmet är en P4 Dokumentär och sändes första gången 2020.
P4 Dokumentär
Med livet som insats för den norska oljan. Hör Anders och Ulf om tiden som djuphavsdykare i Nordsjön på 70-talet där kollegorna dog som flugor.
Djuphavsdykning är ett livsfarligt jobb men på 70-talet kunde man dyka på Nordsjön med bara ett sportdykarcertifikat. Säkerheten var inte viktigast. Det var den nyupptäckta oljan.
Men oljan behövde komma in till land och för det behövdes pipelines, som svetsades av djuphavsdykare.
Dykarna som lämnades kvar
Hundratals meter ner under vattenytan blev unga människor levande försökskaniner. Dödsfall av kollegor blev en del av arbetet - ändå valde många att fortsätta.
Pionjärdykarna i Nordsjön är berättelsen om Anders Lindahl och Ulf Fredriksson. Två av de få svenskar som var med och skapade Norges oljerikedom. Två av dem som har överlevt.
En dokumentär från 2012.
Reporter: Martin Johnson
Mannen döms igen för nya brott mot unga flickor. Fängelsestraff tycks inte stoppa honom och polisen misstänker att han kommer slå till igen.
Nu bestäms det att mannens psykiska tillstånd ska bedömas professionellt för att se om han kan lida av en alvarlig psykisk störning. Detta har gjorts en gång tidigare – för 16 år sen.
Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.
Utsatt? Hit kan du vända dig:
Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80
Reporter: Daniel Velasco
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.
Slutmix: Nima Shams
Producent: Ylva Lindgren
Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021.
Efter 3 års fängelse friges mannen som våldtog Amanda. Nu börjar hon få samma nakenbilder skickade till sig igen. Bilder hon trodde att polisen förstört.
En dolda avsändaren skickar även en video på Amanda. Återigen hotas Amanda att lyda för att videon inte ska skickas till hennes nära och kära.
Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.
Utsatt? Hit kan du vända dig
Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80
Reporter: Daniel Velasco
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Victoria Gaunitz, Emelie Rosén och Daniel Velasco.
Slutmix: Nima Shams
Producent: Ylva Lindgren
Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021
Mannen som våldtog Amanda döms till fängelse. Trots att han är inlåst blir han beviljad flertal permissioner.
Förutom Amanda döms mannen för att ha utsatt ytterligare sju barn för brott, och döms till 4,5 års fängelse. Kriminalvården bedömer att risken är låg för att mannen ska begå nya brott under fängelsetiden.
Men under en obevakad permission åker han till bibliotek. Där öppnas ett konto i en moln-tjänst och en ny mejladress som ser ut att tillhöra någon annan.
Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.
Utsatt? Hit kan du vända dig
Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80
Reporter: Daniel Velasco
Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.
Slutmix: Nima Shams
Producent: Ylva Lindgren
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021
Amanda går till slut med på att träffa mannen som hotar henne, för att hindra honom från att sprida nakenbilder.
Mannen åker iväg med Amanda till ett hus utanför stan. Hon är 14 år och inser att nu kommer det allra värsta att hända.
Senare gör polisen ett fynd hos en man. 300 mappar - en mapp med information om varje tjej. Fyndet gör också att mannens före detta sambo får sina misstankar bekräftade.
Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.
Utsatt? Hit kan du vända dig
Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80
Reporter: Daniel Velasco
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.
Slutmix: Nima Shams
Producent: Ylva Lindgren
Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021
14-åriga Amanda chattar dagligen med studenten Douglas. Nu ska de ses. Då kommer hot från en okänd person, att nakenbilder på henne kommer spridas.
Flera unga tjejer får alla hotfulla sms om att nakenbilder på dem kommer skickas till deras nära och kära. Det finns bara ett sätt för dem att stoppa detta. Att träffa personen som skickat SMS:en.
Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.
Utsatt? Hit kan du vända dig
Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80
Reporter: Daniel Velasco
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.
Slutmix: Nima Shams
Producent: Ylva Lindgren
Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021.
Hör hur sekten Aum Shinrikyo gick från yoga och meditation till att genomföra den dödligaste attacken i Japans historia sedan andra världskriget.
1995 hamnar den japanska undergångssekten Aum Shinrikyo på världens löpsedlar. Sektledaren Shoko Asahara menar att världen kommer gå under och bara medlemmarna i sekten kommer överleva. När fem sektmedlemmar placerar ut behållare med nervgasen sarin på fullsatta tunnelbanetåg i Tokyo är katastrofen ett faktum. 13 personer dör och 5000 skadas.
Sektmedlemmen Yoshihiro Inoue som försöker sona sina brott
Attacken blev kulmen på sektens mordiska framfart och sektledaren liksom tolv av hans närmaste män dömds till döden.
Reportern Jon Thunqvist träffar en av Asaharas närmaste följare och dödsdömde Yoshihiro Inoue i fängelset i Tokyo som fokuserar på att gottgöra offren och deras anhöriga. Hör även Yoshihiros anhöriga och en stödgrupp som för en kamp mot klockan för att hans dödsdom ska omvandlas till livstids fängelse.
Reporter: Jon Thunqvist.
En dokumentär från 2018.
Josefin ställer sig upp i planet. Nu ska hon berätta för medpassagerarna varför hon ska göra allt för att planet inte ska lyfta. Hör klimataktivisterna berätta hur de tänker.
I den här dokumentären hör du flera klimataktivister i Extinction Rebellion (XR) som alla riskerar eller redan har dömts för brott som luftfartssabotage och obehörigt tillträde till skyddsobjekt. De säger att de vill störa samhället så mycket som möjligt.
Josefin, 28 år, ska göra sin första stora aktion: att stoppa ett inrikesplan från att lyfta genom att gå ombord som passagerare men vägra att sätta sig på sin plats.
Helen, 57 år, väntar på rättegång efter att ha rusat in på Sturups flygplats. Nu ”fängelsestädar” hon sin lägenhet för att kunna hyra ut den under ett fängelsestraff.
Alfred, 28 år, flög jorden runt i jakt på den bästa pudersnön innan han blev klimataktivist för ett och ett halvt år sedan. Nu har han genomfört hundratals aktioner, blivit gripen mer än 15 gånger och är dömd i domstol tre gånger, hittills.
Icke-våld som politisk metod
När klimataktivisterna ses låser de in telefonerna i garderoben för att inte polisen ska kunna avlyssna dem. Hör hur de talar om sina ”oh shit moments”, fredlig civil olydnad och varför de vill störa samhället så mycket som möjligt.
En dokumentär från 2022.
Reporter: Simon Folger
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Janne Waldenmark
Just nu försöker Ulf Kristersson bilda regering. Men spelplanen som han måste förhålla sig till sattes för fyra år sedan. Tack vare unika intervjuer får du höra dramat bakom dagens politiska läge.
Rekordmånga svenskar går till vallokalerna den 9 september 2018 - och dagen efter vet ingen vem som ska bli statsminister. Håller alla partier fast vid sina principer kommer Sverige inte få någon regering.
Hör om en historisk regeringsbildning. Om hur det kändes för moderatledaren Ulf Kristersson att bli dumpad på telefon efter femton år. Om hur det gick till när Annie Lööf valde bort Alliansen för att inte ge Sverigedemokraterna (SD) inflytande. Men att hon därmed också uppfyllde ett av SD:s stora mål - att splittra Alliansen och skapa förutsättningar för ett nytt konservativt block i svensk politik: det som vann årets riksdagsval.
Reporter: Maggie Strömberg
Producent: Robert Barkman
Tekniker: Ludvig Jansson
En dokumentär från 2019.
Efter att ha larmat i media anklagas vårdbiträdet för illojalitet mot vårdbolaget Attendo. Samtidigt är andra vågen av corona på väg in över Sverige och de gamla är i fara.
På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar. Många av de boende smittas och dör under våren 2020. I ett försök att rädda liv slår vårdbiträdet Stine Christophersen tillsammans med några av sina kollegor larm i media.
Äldreboendet där Stine jobbar drivs av Attendo – Nordens största vårdbolag. Cheferna ger Stine en erinran för illojalitet som hon vägrar att skriva under. I dolda inspelningar mitt under brinnande pandemi väcker P1 Dokumentärs "Det illojala vårdbiträdet" frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media.
I dokumentären möter du även Maria Berg vars man Jack Berg dog under sin tid på Sabbatsbergsbyns äldreboende. Maria berättar att när hon till slut får komma in och träffa Jack är han okontaktbar, i hans rum står ett droppställ som inte är inkopplat.
Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.
Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett vårdbiträdet Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 Dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om meddelarfriheten och rätten att slå larm i media.
Reporter: Johanna Sjövall
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen
Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.
Flera dör i corona på äldreboendet som Stine jobbar på. När hon larmar i media anklagas hon för illojalitet mot företaget. Hör hennes hemliga inspelning med cheferna.
Covid-19 sprider sig som en löpeld på äldreboenden. På Sabbatsbergsbyns äldreboende i Stockholm dör flera när smittan tar sig in på fem avdelningar.
När Stine uttalar sig i media kallas hon till huvudkontoret på vårdföretaget Attendo. I hemlighet spelar hon in mötet.
Hör också Mia Grane som förlorar både sina föräldrar på boendet.
I P1 Dokumentären "Det illojala vårdbiträdet" tar reportern Johanna Sjövall reda på vad som faktiskt hände på Sabbatsbergsbyns äldreboende våren 2020.
Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.
Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.
Reporter: Johanna Sjövall
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen
Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.
Jens Garnfeldt säger att Gud genom honom helar sjuka och återuppväcker döda. P1 Dokumentär följer den kontroversielle pastorn som försöker frälsa Sverige.
Den danska frikyrkopastorn Jens Garnfeldt eggar publiken i den fullsatta aulan i Göteborg. Han säger att en ny väckelse är här. Han säger att Gud säger till honom vilka Gud vill vidröra. De som pekats ut kommer upp på scen och ställer sig på en lång rad. Jens Garnfeldt lägger händerna på dem och skriker: Fire!
De faller direkt.
Från Köpenhamn via Livets ord till Älmhultsväckelsen
Jens Garnfeldt föddes i Köpenhamn och växte upp i en kristen familj med föräldrar som var pastorer inom pingstkyrkan. Efter att ha studerat i Livets ord startar han den egna församlingen Köpenhamns bibelträningcenter.
Dokumentärmakaren Bo Sjökvist ser hans ”Älmhultsväckelse” på en kristen tv-kanal och börjar följa hans resa genom Sverige. Hör hur det låter inifrån mötena där handpåläggning sägs bota deltagarna och människor ligger i högar på golvet.
En dokumentär från 2014.
Reporter: Bo Sjökvist
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson
Cecilia och Madde brevväxlar med livstidsdömda fångar i Texas. Hör historien om hur det som börjar som en kul grej blir ett stort ansvar.
Två miljoner människor sitter i fängelse i USA. Många av dem förlorar kontakten med vänner och familj efter domen, vilket har gjort fenomenet ”Prison Penpal” populärt.
I fem år har Cecilia Ekman skrivit med ”Henry”, som sitter på livstid för trippelmord i Texas. Hennes vän Madde brevväxlar också med en intagen i samma delstat.
Men kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall visa det på Facebook?
Hör också Genni från Texas som i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med.
Dokumentären har också fått en uppföljare i Kärlek på Death Row.
Henry heter egentligen någonting annat.
En dokumentär från 2018.
Reporter: Cecilia Ekman
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
Musik: Lars Ekman
Anna Wallentin åker till Turkiet för att göra en Brazilian Butt Lift. Men hon kommer aldrig hem. Hör jakten på sanningen om vad som hände.
En vecka efter sin operation dör 43-åriga Anna Wallentin. Hon lämnar efter sig en stor familj med många barn. En familj som inte får veta varför Anna dog.
Brazilian Butt Lift, BBL, går ut på att man fettsuger delar av kroppen och sprutar in fettet i höfter och rumpa. Kirurgen Mehmet Veli Karaaltin marknadsför sin metod som ”Safe BBL”.
Men Anna dör. I obduktionsrapporten som följer med hennes kropp från Turkiet står ingen dödsorsak. Den ansvariga kirurgen säger att Annas död inte är direkt kopplad till hans skönhetsoperation.
I journaler, turkiska dokument och svenska experter söker vi svaret.
Vad hände under och efter operationen – och varför gick det inte att rädda Anna?
En dokumentär från 2022.
Reporter: Caroline Kernen
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson
Har du tips eller vet mer om det här ämnet? Kontakta Caroline Kernen på caroline.kernen@sverigesradio.se
“Sanna” köper en paketresa för att göra BBL, Brazilian Butt Lift. Men så kommer det fram att en svensk kvinna dött efter en BBL-operation hos samma kirurg.
Det har kallats världens farligaste skönhetsoperation. Trots det exploderar BBL i popularitet. Idealet med stor rumpa sprids världen över med förebilder som Kim Kardashian.
BBL går ut på att fettsuga kroppsdelar som mage och lår och spruta in samma fett i höfter och skinkor. Kirurger arbetar för att öka säkerheten i ingreppet.
P1 Dokumentär följer "Sanna" som betalat runt 45 000 kronor för sin "SAFE BBL" som hon bokat hos företaget Skönhet By Esra. De som säljer BBL marknadsför sig med före- & efterbilder på appar som Instagram. Kirurgen som "Sanna" ska till, dr Mehmet Veli Karaaltin, har över 20 000 följare där.
Ett halvår tidigare dog Anna Wallentin efter en BBL hos honom. Ska "Sanna" våga gå hela vägen ändå?
I del två av Operationsresorna söker vi svaret på vad som hände Anna Wallentin.
En dokumentär från 2022.
Reporter: Caroline Kernen
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson
Har du tips eller vet mer om det här ämnet? Kontakta Caroline Kernen på caroline.kernen@sverigesradio.se
Agneta Ramberg kommer till Libanon, och det första som händer är massakern i Sabra och Shatila. Hör hennes inspelningar och berättelser i den här helt nya dokumentären.
32 år gammal och ny mellanösternkorrespondent för SR: nu ska Agneta Ramberg ta sig an det svårbegripliga inbördeskriget.
En natt i september tar hon båten från Cypern mot Beirut. Väl framme är massakern i Sabra och Shatila ett faktum. Israel vill driva ut den palestinska befrielseorganisationen PLO från Libanon och den kristna libanesiska milisen, falangisterna, går in i lägren för att döda och våldta.
Hör Agneta Ramberg berätta hur det var att skildra massakern och det långa inbördeskriget.
Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR.
Ett program från 2022.
Reporter: Sara Stenholm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Elvira Björnfot
Sveriges Radio skickar en ung Agneta Ramberg till Teheran när Irans framtid avgörs. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären.
1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.
Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.
Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.
Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.
Ett program från 2022.
Reporter: Sara Stenholm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Elvira Björnfot
Ett nedknarkat lik. Så beskrivs den världskände gitarristen Johnny Thunders i svensk media tidigt 80-tal. Några år senare leker han med sin dotter i sandlådan i en Stockholmsförort.
I tv-programmet Måndagsbörsen 1982 stoppas en neddrogad Johnny Thunders och hans band från att uppträda. Gitarristen och sångaren, en av originalmedlemmarna i legendariska bandet New York Dolls, syns på otaliga löpsedlar och hamnar i den ena skandalen efter den andra.
Men så träffar Johnny Thunders en svensk tjej – Susanne. De får barn ihop.
Plötsligt är Sverige Johnny Thunders nya hem. I ett fridfullt bostadsområde i södra Stockholm försöker han bli drogfri och bygga ett nytt liv tillsammans med sin familj i Sverige.
I dokumentären berättar flickvännen Susanne, bandmedlemmar och vänner öppenhjärtigt om mannen bakom legenden. Från heroinet på gatorna i New York via världsberömmelsen till lekparken i Hägersten och slutligen hans gåtfulla död på ett hotellrum i New Orleans.
Dokumentären sändes första gången juli 2017 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar. Michael Thimrén, som medverkar i avsnittet, avled 2021.
Reporter: Magnus Thorén.
Producent: Jarri Häninen
Malin Appeltofft är en 47-årig lärare med man, tre barn och en envis dröm att göra karriär som standup-komiker. Men ofta kommer verkligheten emellan.
I Tobias Aspelins dokumentär får vi följa hur hans fru Malin Appeltofft förvandlar den grå och slitsamma vardagen till färgstarka skämt som får publiken att vrida sig av skratt. Men Malin erbjuds mest små gig och får aldrig riktigt komma in i värmen på de stora klubbarna. Nu har hennes 10 år av att skapa sig en karriär inom stand-up har börjat slita både på henne och på familjen.
Min roliga fru är en dokumentär från 2018 om att göra drömmar till verklighet och vad vi är beredda att stå ut med för att nå dem. Sänds igen sommaren 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.
Reporter: Tobias Aspelin
Producent: Håkan Engström
Mix: Nima Shams
Åsas föräldrar har skilt sig och gift sig tre gånger – med varandra. Hör hur Åsa och hennes syster försöker förstå sina föräldrars stormiga och veliga relation.
Trots alla sina olikheter blir Åsas föräldrar förälskade och gifter sig våren 1983. Knappt 40 år senare – två skilsmässor och tre bröllop senare – undrar Åsa vad det är som gör att de envisas med att välja varandra om och om igen, trots att deras relation alltid varit full av konflikter och alla runt omkring sagt åt dem att ge upp.
Själva säger föräldrarna att kärleken de haft för varandra fortfarande finns kvar.
Hos Åsa väcker föräldrarnas relation frågan om vilka spår det satt i henne själv att växa upp i skuggan av två personer som inte har kunnat bestämma sig för om de vill leva tillsammans eller inte.
Programmet sändes första gången maj 2020 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentär Kärlekssommar.
Reporter: Åsa Secher
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
Tommy och Monica är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen?
Sveriges Bonnie and Clyde träffas när hon är 16 år och han nästan dubbelt så gammal. Tio år senare gifter de sig på Kumlaanstalten. Då är Tommy bland annat dömd för koppleri av Monica.
Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans medbrottsling. Pengarna från brotten spenderar de på nattklubbar, resor och dyra bilar. Men när deras son Niklas föds förändras livet, åtminstone för Monica.
När Tommy ser hur hans brott skadar Niklas ställs han inför ett val: pengarna eller familjen?
Podden gjordes 2019 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.
🎧 Lyssna på fler poddar om svenska brott och brottslingar i appen Sveriges Radio Play.
En podd av Martin Jönsson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
Göran är 17 år när han kysser Annalisa. Sedan kan han aldrig glömma henne. Men kärleken blir omöjlig och livet skiljer dem åt. 60 år efter första kyssen får Göran ett brev.
Det går 15 år innan de träffas igen. Göran är nu gift och har fyra barn. Även Annalisa är gift och har barn. De återupptar sin relation, i hemlighet. Men hemlighetsmakeriet blir för tungt och de bryter med varann. Tills de träffas igen. Och bryter ännu en gång. Och träffas igen...
Tar den första kärleken någonsin slut? Och kan man älska flera samtidigt?
Göran, 87, blickar tillbaka på sitt livs kärlekshistoria - en historia som sträcker sig över sex decennier och där drömmen om kärleken till slut krockar med verkligheten.
Programmet gjordes 2021 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.
Ett program av: Jens Arnstad och Jonas Tornberg
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
Hedvig Holgersson mötte en storm av näthat när en artikel om hennes sju år gamla lajks spreds online. Nu träffar hon männen bakom kommentarerna.
Sommaren 2020 hade Hedvig sitt första journalistjobb på P4 Södertälje och en dag i juli gjorde hon ett inslag om en grupp asylsökande som protesterade mot den svenska migrationspolitiken. Några timmar senare ringde telefonen. Det var alternativmediesajten Samhällsnytt.
Sajten hade gått igenom hennes sociala medier och funnit lajks från när hon var runt 18 år, sju år tidigare, där hon bland annat gillat partier och organisationer på vänsterkanten.
Samhällsnytt kallade Hedvig för asylaktivist, sade att hon hatade Sverigedemokraterna och ifrågasatte hennes reportage. Efter det fick Hedvig hundratals kommentarer, mejl och brev. Det kändes som att hon befann sig i en storm av hat.
Hedvig konfronterar näthatet
Nu, ett och ett halvt år senare, möter Hedvig några av männen som kontaktade henne under kommentarsstormen. Hon har kontaktat många, haft långa telefonsamtal och skrivit brev. Kenneth Sandberg är en av dem som tackar ja till att träffa Hedvig.
Programmet gjordes 2022.
Reporter: Hedvig Holgersson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Flera namn och röster är utbytta i dokumentären.
Under en padelmatch får Jörgen en boll på halsen. En vecka senare är han förlamad i halva kroppen. Hör Jörgen själv berätta om stroken och hur den förändrat hans liv.
Jörgen är 53 år gammal när bollen på halsen orsakar hans stroke. Från sjukhuset meddelar han sin chef att han kommer att vara tillbaka på jobbet om två dagar, men de första dagarna kan han inte ens sitta i en stol på egen hand.
Först efter många månader på sjukhus är Jörgen tillbaka hemma igen. Då ställs han inför nya utmaningar. Han har alltid jobbat som journalist i radio och tv och har ofta fått beröm för sin röst, men efter stroken är den platt och entonig. Det är svårt för många att höra om Jörgen är glad eller ledsen. Han kan till och med uppfattas som aggressiv, eftersom han heller inte längre kan le som förr.
Vad händer när ens liv plötsligt måste levas under helt nya förutsättningar? Vad gör det med Jörgens relation till sin fru, sina barn, sina vänner och sitt jobb?
Vad blir kvar av livet som tidigare tagits för givet?
En dokumentär från 2020
Reporter och producent: Jörgen Cavelind
Producent: Henrik Skarstedt
Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren
Estoniakatastrofen krävde 852 liv. Inga kroppar bärgades. Först nu görs nya dykningar för att dokumentera vraket. Hör beslutsfattarnas egna ord om varför det blev så här.
I den här dokumentären berättar Carl Bildt, Ingvar Carlsson och flera andra centrala beslutsfattare själva om hur och varför inga kroppar kom att bärgas från Estonias vrak.
En viktig fråga som utreds i den här dokumentären om Estoniakatastrofen är varför Sjöfartsverket - och inte Polisen - fick ansvaret för att bärga Estonia. Dessutom presenteras uppgifter som kan ha gjort Sjöfartsverket mindre benäget att driva på för en bärgning av Estonia och de dödas kroppar.
Nya dykningar vid Estonia 2022
Sommaren 2022 - snart 28 år efter att Estoniakatastrofen - görs nya dykningar vid vraket. Regering och riksdag ändrat i gravfridslagen som skyddar Estonia från dykningar och Haverikommissionen kan för första gången granska vraket noggrant. Lagändringen tvingades fram efter Henrik Evertssons dokumentärserie om Estonia från 2020. I den dokumentären visas bilder av ett okänt hål i skrovet som filmats trots gravfridslagen vid dykningar på vraket.
Programmet gjordes våren 2022.
Reporter: Erik Ridderstolpe
Produktion: Mikael Cohen
Slutmix: Elvira Björnfot
Robin har aldrig vågat prata med pappa Kay om sin adoption - förrän nu. En dokumentär om ånger, våld och 30 år gamla familjehemligheter.
Robin är adopterad från Sri Lanka. När hans adoptivmamma dör i cancer hittar han en pärm full av bilder, gulnade ansökningsformulär och slitna intyg. Eftersom hans mamma har gått bort och han inte har några syskon bestämmer han sig för att prata med sin adoptivpappa.
Problemet är att föräldrarna skilde sig när han var två år gammal och han växte upp utan sin pappa. För att få svar rotar han bland gamla kontakter, bilder och minnen.
Reporter: Robin Jonsson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Programmet gjordes 2022
Kristin Enmark är gisslan under Norrmalmstorgsdramat. Hör hennes egna ord om rånet och hur hon ger upphov till det världskända fenomenet.
Den 23 augusti 1973 går Jan Olsson in genom dörren till Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Sex dagar senare får dramat sin upplösning och för några av de inblandade förändras livet för alltid.
En autentisk skildring inifrån Norrmalmstorgsdramat
I P1 Dokumentär hör vi de unika rösterna från bankrånet. Kristin Enmark som ingår i gisslan och ringer Olof Palme. Polisen Morgan som sjunger ”Lonesome cowboy” för att lugna den nervöse rånaren.
Lyssna på deras berättelse om att vara mitt i ett av Sveriges allra kändaste brottsfall. Och om det psykologiska fenomenet Stockholmssyndromet som myntas efter dramat.
Programmet sändes första gången 1998.
Reporter: Helena Ardelius
Producent: Håkan Engström
Simones pojkvän döms till fängelse efter att han nästan misshandlat henne till döds. För Simone betyder det en ny och tillfällig frihet. Om fem år kan han vara ute igen.
I tio år lever Simone i ett förhållande där våldet och övergreppen bara blir värre. När hon är 25 år gammal är det så illa att Simone nästan dör.
Pojkvännen döms till fängelse. För Simone öppnas ett nytt liv. Hon är äntligen sin egen igen, fri att göra det hon vill. Men åren av misshandel och övergrepp har satt sina spår. Simone gör allt hon kan för att försöka läka och hitta tillbaka till sig själv.
Om fem år kan ex-pojkvännen komma ut ur fängelset. Och Simone är livrädd för att han ska hitta henne.
Vi har bytt ut huvudpersonens namn. Simone heter egentligen något annat.
Programmet gjordes 2021.
2022 tilldelades reporter Alexandra Sannemalm Stockholms Radiobiografs pris Ljudvågen för dokumentären, med motiveringen:
Ljudvågen 2022 tilldelas en berättelse som är omöjlig att lämnas oberörd av. Avskalat, utan att värja för det svåra och detaljerade, tillåts lyssnaren komma oerhört nära en annan människas erfarenheter. Utan sensationslystnad eller överdramatisering får vi en inblick i hur det kan vara att leva i en relation med brutalt och rått våld. Den här dokumentären visar att det lågmälda berättandet kan bli det starkaste i bruset, något vi vill lyfta fram i dagens ljudlandskap.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik von der Pahlen
Det är 1993 och turbulenta månader för Sveriges största uttalat nationalistiska band. I texterna hittar en ny generation politiker kraft.
På skolor införs Ultima Thule-förbud och i media jagas bandet med frågor om sitt förflutna. Samröret med vitmaktrörelsen, fans som heilar och kritiken som följer tär på bandet.
De kopplas ihop med den ökande rasismen som debatteras filtigt. Vissa skivbutiker bojkottar Ultima Thule som ändå lyckas ha tre album på försäljningslistorna samtidigt.
Några av dem som lyssnar och tar intryck av de nationalistiska texterna tillhör idag toppskiktet i Sverigedemokraterna. Linus Bylund minns dagen han hör Ultima Thule och kopplar sitt politiska engagemang till kassetten han hittar som tonåring. Mattias Karlsson hör musiken på en grillfest och texterna går rakt in hjärtat. Jimmie Åkesson får ett blandband av en kompis och blir ett stort fan. Ultima Thule ska senare komma att återförenas på hans surtrömmingskiva.
För 2012 lägger bandet ner. Sångaren Jan Thörnblom säger att de gjort sitt nu när Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen.
Ultima Thules och Sverigedemokraternas band flätas ihop. Idag är trummisen Ulf Hansen lokalpolitiker för partiet i Nyköping.
Det här är den tredje och sista delen i en serie om Ultima Thule.
P1 Dokumentär om Ultima Thule
För första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.
Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.
Programmet gjordes 2022.
Slutmix: Tor Sigvardson.
Om bandet Ultima Thule
Ultima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.
Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.
Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.
Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".
Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.
2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.
Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.
Bandet slår igenom i en tid av förändring – flyktingvåg, ekonomisk kris och nynazismen slår rot i Sverige. Var står egentligen Ultima Thule?
Punkarna har blivit skinnskallar och bakom bandets debutplatta står högerextrema Bevara Sverige Svenskt – BSS. Ultima Thule fortsätter att hänga i kretsarna runt den växande vitmaktrörelsen och trycket på bandet ökar. Vilka är de och vad står de för?
Samtidigt slår den ekonomiska krisen till med full kraft, flyktingar från det forna Jugoslavien söker asyl i Sverige och främlingsfientligheten frodas. Det våldsamma och rasistiska 90-talet har inletts på allvar.
BSS lägger ner och ur skärvorna bildas Sverigedemokraterna. Trummisen och Ultimas Thules informella ledare, Ulf Hansen, blir en av de första medlemmarna. Partiet tackas på albumet Svea Hjältar och nu börjar resan. Tillsammans går Sverigedemokraterna och Ultima Thule mot det stora genombrottet.
Det här är den andra delen av tre i en serie om Ultima Thule.
I del tre:
Ultima Thule jagas i media med frågor om sitt förflutna. I fokus hamnar låttexterna. Är de rasistiska eller inte? Samtidigt växer publiken och i den finns unga Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Linus Bylund. Hör hur de inspireras av Ultima Thule.
P1 Dokumentär om Ultima Thule
För första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.
Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.
Programmet gjordes 2022.
Slutmix: Tor Sigvardson.
Om bandet Ultima Thule
Ultima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.
Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.
Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.
Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".
Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.
2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.
Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.
Ingen i bandet minns varför de går från punk till nationalism. Nu kliver han som vet fram. För första gången berättas hela historien om Ultima Thule.
Det som börjar som ett punkband ska komma att bli vikingarockbandet hela Sverige känner till. Älskade och hatade – publiken växer och skivorna säljer samtidigt som de anklagas för att vara nazister. Hur kom bandet in på nationalismen och började sjunga om Sverige och kärlek till fosterlandet?
Den historien har inte blivit berättad – förrän nu.
I fyrtio års tid har Lars-Erik Hansen varit tyst. Han är storebror till Ulf och Bruno Hansen som spelar i punkbandet som blir Ultima Thule. Efter att ha engagerat sig i den högerextrema organisationen Bevara Sverige Svenskt - BSS - träffar han medgrundaren Leif Zeilon som pekas ut som avgörande i skapandet av Ultima Thule.
BSS inspireras mycket av det högerextrema partiet British National Front, som når framgångar genom musik. De knyter till sig det populära oi-bandet Screwdriver, som blir ett renodlat viktmaktband. Kan nåt liknande göras i Sverige?
Det här är den första delen av tre i en serie om Ultima Thule. Du hör bandets sångare Jan Thörnblom berätta om den första tiden men också Niels Mandell, med en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet, som designar bandets första EP.
I del två:
BSS lägger ner och Sverigedemokraterna bildas. Sida vid sida med Ultima Thule börjar resan mot det stora genombrottet.
P1 Dokumentär om Ultima Thule
För första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.
Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.
Programmet gjordes 2022.
Slutmix: Tor Sigvardson.
Om bandet Ultima Thule
Ultima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.
Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.
Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.
Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".
Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.
2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.
Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.
Ester föddes i Zimbabwe, där hennes familj arbetade med bistånd. Nu reser hon tillbaka för att söka sina rötter och försöka förstå varför det var just där hennes pappa insåg att han var kvinna.
2010 kom författaren Ester Roxbergs pappa ut som kvinna och 2014 skrev Ester boken Min pappa Ann-Christine, som i år blivit filmen Min pappa Marianne.
Idag, som småbarnsförälder, funderar Ester mycket på sin egen barndom. Hon har fått veta att det var när hennes föräldrar väntade henne, i Zimbabwe, som hennes pappa för första gången släppte fram tankarna på sin verkliga identitet. Han tog upp saken med mamma, men lade sedan locket på i nästan 30 år. Trans var i det närmaste okänt på 80-talet.
Ester har inga egna minnen av Zimbabwe men har alltid fått höra att åren där var familjens lyckligaste. Nu reser hon tillbaka till sin födelseby i landet där HBTQ är förbjudet. Ingen där vet att den älskade prästen Åke idag är Ann-Christine. Varför var det just i Zimbabwe som pappa för första gången släppte fram tankarna på sitt rätta jag?
Programmet gjordes 2020.
Av: Ester Roxberg
Research: Ida Sundberg
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Jan Waldenmark
Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen.
Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.
Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.
Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.
Om detransition och att ångra sin könskorrigering
Antalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.
I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.
Programmet gjordes 2022.
Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Ingegerd Engfelt satsar sin förmögenhet på kassettband för att sprida en kändisgurus lära. Investeringen kostar henne både pengarna och livet.
Det är åttiotal och industrikrisen slår hårt mot Malmö. Byggmästardottern Ingegerd Engfelts framtid är utstakad: hon ska ta över sin efter sin far. Men Ingegerd engagerar sig istället i den transcendala meditationsrörelsen, som gjorts populär av världsstjärnor som The Beatles.
TM-rörelsen leds av popgurun Maharishi Mahesh Yogi och snart blir Ingegerd en del av hans närmsta krets. Där får hon rådet att satsa sina pengar på en kassettfabrik. Med kassettband ska hon sprida guruns lära.
Ingegerd Engfelt blir kassettbandsdrottningen
Kassettfabriken Track Tape AB blir snabbt omtalad. Efter en vågad reklamkampanj som tar strid mot kassettjättarna i Japan är förväntningarna skyhöga. Kampanjen lyckas och Tracks kassetter säljer slut i hela landet.
Men det visar sig att kassetterna håller inte måttet. Tracks går i konkurs och Ingegerd Engfelt lämnar Sverige. Utblottad och hårt nedgången gör hon ett sista desperat försök att söka stöd hos guru Maharishi.
Reporter Bo Sjökvist berättar historien om kassettdrottningen Ingegerd Engfelts tragiska öde med hjälp av hennes vänner från TM-rörelsen och andra som var med. Han har tidigare gjort många uppskattade program för P1 Dokumentär, bland andra Terapeuten och ondskan och Mera brännvin – ett program om Eddie Meduza.
Dokumentären gjordes 2019.
Producent: Anna Maria Höglund
Slutmix: Henrik Henriksson och Rolf Hilton
Ahmed hade ett pris på sitt huvud och sköts till döds 2017. Mord i gängmiljö klaras sällan upp, men när polisen kommer in i en krypterad telefon, rullas en kallblodig planering upp.
– Lojalitet finns inte. Även om de hela tiden pratar om "min bror, han skulle aldrig svika mig". Jo, det skulle han om någon hade givit honom tillräckligt mycket pengar, säger Sigrun Hilmarsdottir Sigurdsson, före detta arbetsförmedlare i Rosengård.
Beställningsmordet i Malmö är en berättelse om gängvåldets dolda mekanismer – och om mordplanerna som avslöjades i en organisation där stora pengar köper människors liv.
En serie av Lotta Malmstedt.
Slutmix: Adam Samuelsson
Producent: Martin Jönsson
Malmö, april 2022
Petra Malm är den första kvinnan i SOG, Sveriges hemligaste förband med högriskuppdrag utomlands. Hör berättelsen om tiden som operatör.
Kodnamnet Pam skyddar hennes identitet och Petra Malm är den första operatören som träder fram med sitt riktiga namn. Efter att ha klarat de hårda testerna ansluter hon till elitstyrkan där hon jobbar i tio års tid. Hennes historia har nyligen blivit en bok.
SOG – Särskilda operationsgruppen
Inom Försvarsmakten finns specialförbandet Särskilda operationsgruppen, inriktad på underrättelse och strid. Soldaterna kallas operatörer och gör hemliga operationer med hög risk, i bland annat Afghanistan.
Lär känna personen bakom Kodnamn Pam
Under hög sekretess och stor press navigerar Petra Malm som ensam kvinna i en manlig värld. Det här är en berättelse om att ta sig in i SOG och väl inne fortfarande få kämpa för sin plats. Och om varför Pam idag har lämnat kodnamnet bakom sig.
Om Petra Malm
Föddes 1977 i Kiruna
Bor i Umeå med make och en dotter
Känd från TV-programmet Elitstyrkans hemligheter
Aktuell som ny programledare för Robinson och med en bok som har samma namn som P1 Dokumentären: Kodnamn Pam
Reporter: Erica Dahlgren
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson
En P1 Dokumentär från 2019.
Pastor Andreas Nielsen går från konkurs till en ny kyrka med tusentals besökare. Kyrkan, som heter Hillsong, sprider sig nu i Sverige och drar in miljonbelopp. Vad är hemligheten bakom succén?
Andreas Nielsen, lead pastor i Hillsong Church Stockholm, har fått se sin frikyrka växa från ungefär tio personer till 4 000 på ett decennium. Med sina rockkonsertliknande gudstjänster har Hillsongrörelsen expanderat från moderkyrkan i Australien ut till världen och Sverige. För det krävs pengar. Men vad är det som får kyrkobesökarna att skänka miljontals kronor till församlingen?
Ett program om varför tusentals Stockholmare verkar ha ett behov av något större än dem själva och om en ledarpastor som hatar jantelagen.
Programmet sändes första gången juni 2017.
Av: Henrik Svensson
Saga Berlin blir påkörd av lastbilen i terrordådet. På sjukhuset stannar hon i månader för att läka den trasiga kroppen. Hon har fått en allvarlig hjärnskada. Nu börjar kampen för att komma tillbaka.
Fredag den 7 april 2017 klockan 14:52 kör en kapad lastbil som väger 12ton i full fart längs med gågatan. Konstnären och fotografen Saga Berlin kommer från ett jobbmöte och blir påkörd, hamnar medvetslös liggande på gatan halvt under lastbilen. Den fattar eld och människor flyr bort.
När Saga vaknar upp på sjukhuset är det med en svår hjärnskada. Nu börjar kampen för att komma tillbaka.
I dokumentären medverkar stora delar av Sagas familj, sambon Tom, pappa, syskon och hennes åttaåriga son. I traumaterapin och rättegång tvingas Saga konfrontera det som hänt och försöka förstå. Varför hann hon aldrig bli rädd när lastbilen kom? Vem var det som räddade henne?
Programmet gjordes 2019.
Reporter: Tove Palén
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
10 poliser stormar in hos Rolf i Hultsfred. Flera av hans inneboende tiggare grips. Några misstänks för att ha lurat och utnyttjat andra tiggare. Rolf verkar ha hamnat mitt i en människohandelshärva.
Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Han har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Nu finns det alltså misstankar att Rolf huserat både brottslingar och brottsoffer.
Det han inte vet är att polisen misstänker även honom.
När Rolf har hamnat mitt en människohandelshärva är han 76 år och nu riskerar han själv att dömas för medhjälp till människohandel.
Programmet gjordes mellan 2018 och 2022.
Reporter: Sigrid Edsenius
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Nima Shams
Korpar är smarta djur. Så smarta att de har svårt att lita på människan. Det märker Mathias Osvath när han forskar på korpar och försöker hitta svaret på gåtan hur intelligens utvecklas.
Djurkognitionsforskaren Mathias Osvath är en av ganska få forskare i världen som vet vad som rör sig i huvudet på djur. Vägg i vägg med sin gård i Skåne har han byggt upp Lunds universitets forskningsstation, där han studerar korpar.
– Mitt intresse började med människans evolution. Sedan blev det apor, för de är ju våra närmaste släktingar. Sedan är steget till korpen inte särskilt långt, korparna har många förmågor som är extremt lika människans, säger han.
Att komma nära en korp är ett program om arbetet på en forskningsstation och utmaningen att komma nära ett djur som är för smart för att lita på dig.
Programmet sändes första gången 2014.
Reporter: Lotta Malmstedt
Åke Sellström får i uppdrag av FN att utreda en av världens värsta kemvapenattacker. Snart märker hans team att regimen verkar motarbeta dem.
Det är mitt i natten den 21 augusti 2013 då Åke Sellström ser tv-bilderna från sjukhuset på hotellet en bit därifrån. Människor i nattkläder täcker sjukhusgolvet. De har svårt att andas, en del krampar och ur munnarna rinner skum.
Åke Sellström är pensionerad försvarsforskare med kemiska vapen som specialitet och får tack vare sin expertis i uppdrag av FN att utreda vad det är som har hänt den där augustinatten i Syrien. Nu är han på plats i Syrien.
Åke, som har arbetat med kemvapen i hela sitt liv, är rätt person för uppdraget, resonerar man. Han kommer att leda ett team av vapeninspektörer in i det krigshärjade Syrien för att samla in bevis. De riskerar att bli kidnappade, skadade eller dödade.
– Det här uppdraget var högsta risken. Det var very high risk. Och det var en risknivå som bara generalsekreteraren fick lov att säga okej till. Det var ingen annan som kunde säga okej till såna uppdrag, berättar Åke Sellström.
Ali och Mohammed som medverkar i dokumentären heter egentligen något annat.
Programmet producerades 2022.
Reporter: David Ohlsson
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Tor Sigvardson
Dejan är 12 år när kriget kommer till hans stad. Hans storasyster lämnar Sarajevo. Hon tar med sig Dejan. I Sverige får de beskedet: Mamma är skjuten av en krypskytt. Från 2015.
– Såren från Sarajevo är en berättelse om tillståndet mitt emellan kriget och freden, för i fredens tid är kriget ständigt närvarande. Den handlar även om vad som händer i en familj som präglas av smärta och där barnen tvingas växa upp snabbt och föräldrarna hamnar i en beroendeställning, säger Dejan Cokorilo.
– Genom min historia önskar jag få fatt i de känslor och tankar som cirkulerar hos andra människor i Sverige som har levt med kriget och smärtan i 20 år.
80 000 människor flydde från kriget i forna Jugoslavien till Sverige och berättelserna är en del vår moderna historia. Vilka är såren efter kriget? Vilka historier kan man nu, 20 år senare, berätta?
Lyssna på fler minnen och berättelser #frånkriget
Jag tittar alltid efter halvsyskon på stan, säger Sathima, som vet att minst tio personer i Sverige har samma pappa som hon. En man i Golden City Dixies från Sydafrika som turnerade i Sverige 1959.
Våren 1959 fylls svenska folkparker och festplatser av människor som vill höra och uppleva bandet Golden City Dixies från Sydafrika.
Orkestern är den första någonsin som tillåtits åka på turné i Europa från apartheidregimens Sydafrika och två sångerskor och 20 musiker och dansare reser runt i bussar och uppträder i ett cirkustält varje kväll.
I Borlänge bestämmer sig några av musikerna i bandet för att hoppa av turnén och stanna. Och under tre års tid i början av 60-talet får en av bandets sångare många barn med olika kvinnor runtom i Sverige.
-1975 skaffade han sin officiella familj, vi är allt det här andra som har pågått i bakgrunden, säger Sathima.
Lotta Malmstedt har sökt upp Sathima, Marcus och Pernilla, som kommer från olika delar av Sverige och som har olika mammor, men samma pappa. En man som de inte känner och knappast träffat. Som är närvarande men ändå inte.
Här kan du hitta information om Golden City Dixies:
https://www.facebook.com/Golden-City-Dixies-friends-and-families-196128151721/
I över 45 år har de levt tillsammans, uppburna och framgångsrika. Marie Göranzon 77, är fortfarande mycket aktiv medan Jan Malmsjö 87, trappar ner. Nu gör de sin kanske sista föreställning tillsammans.
– Om man har spelat Dödsdansen och vrålskällt i tre timmar på scenen, då har man inte haft behov av att ventilera känslor. Man vet hur trött den andra är, för man är lika trött själv. Det är sådana kvällar som jag kan komma ihåg som väldigt fina, när man går hem tillsammans. Det binder ihop en på något vis, berättar Marie Göranzon.
Här berättar paret Marie Göranzon och Jan Malmsjö om livet, äktenskapet, teatern och den kanske sista föreställningen tillsammans.
Marie Göranzon och Jan Malmsjö är Sveriges mest berömda skådespelarpar. Nu under våren 2020 gör de Katt på hett plåttak av Tennessee Williams, på Maximteatern.
Det skiljer tio år mellan Marie och Jan. Tio år som kanske inte varit mer påtagliga än nu, både rent fysiskt men också karriärmässigt. Marie är fortfarande i rampljuset och mycket efterfrågad både på de stora scenerna och i TV- och filmproduktioner, medan Jan börjar trappa ner. Hur tänker de på framtiden där Marie fortfarande kommer att jobba efter det att Jan tagit emot sina sista applåder?
Programmet är gjort 2020.
Reporter: Ellen Kittel
Producent: Anna Iversen
Slutmix: Frida Claeson Johansson
Våren 2014 åker högerextrema från hela Europa till Ukraina. Flera går med i väpnade grupper. En av dem är Anton från Sverige. Snart ansluter hans storebror till fronten.
2014 lever 19-årige Anton ett ensamt liv i ett miljonprogramsområde i en stad i södra Sverige.
I skolan känner han sig utanför och i området där han bor har han blivit attackerad av ett gäng killar som kallat honom rasist och viting. Både Anton och hans bror Jonas har gått med i det högerextrema Svenskarnas parti som nu ordnar resor för att hjälpa de nationalistiska krafterna som vuxit sig starka i Ukraina.
Anton bestämmer sig för att åka och köper en biljett till Kiev. Där blir han del av en högerextrem milisgrupp och när ryska styrkor går in i östra Ukraina går han med i en frivilligbataljon. Hemma i Sverige blir Antons bror orolig och han bestämmer sig för att resa efter sin bror.
Anton och Jonas heter egentligen något annat.
Programmet hade premiär 2017 och är gjort av Sigrid Edsenius.
Researchen är gjord av My Vingren.
Producent: Magnus Arvidson
Mats Karström är Sveriges meste skogsräddare. I 35 år har han letat upp gammelskogar runt Jokkmokk som aldrig kalavverkats men som saknar skydd. När han räddat 200 skogar ska han sluta.
Han är hjärnan bakom den metod som skogsfolk och biologer använder för att avgöra om en skog har höga biologiska värden och han har grundat skogsgruppen Steget före. Mats Karström har vigt sitt liv åt att ge gammelskogar ett formellt skydd. Hans önskan nu är att myndigheter och skogsägare tar sitt ansvar och att han kan sluta vakta på de värdefulla skogarna. Nu vill han bli en sorglös fältbiolog igen.
Reporter: Jenny Berntson Djurvall.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Ett program från 2022.
Regeln i Kalahariöknen är att aldrig lämna bilen. Jenny och Helene står i det brinnande gräset och inser plötsligt att de inte har någonting kvar: inga kläder, inget vatten – och ingen bil.
SVT-medarbetarna Jenny Söderqvist och Helene Åberg jobbar i ett biståndsprojekt i Botswana. På safari i Kalahariöknen börjar deras bil plötsligt att brinna, innan den till slut exploderar.
Nu börjar en kamp för att överleva mot nätternas köld, dagarnas hetta – och mot de vilda rovdjuren.
Räddningen ska bli oväntad, med hjälp från högsta politiska ort – och i form av en konservöppnare.
Programmet är gjort av Anna Hammarén.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Göteborg, sommaren 2020.
Amandas mormor överlevde förintelsen. Hur har hennes svåra upplevelser förts vidare i familjen? Det undrar Amanda och vänder mikrofonen mot mormor, sin mamma och sig själv för att söka svaret.
Amanda sitter vid sin mormors köksbord. Mormor berättar, som hon alltid gör, om vad som hände henne under andra världskriget. Samtidigt ritar hon. Hennes händer darrar och blyertsstrecken på papperet blir svaga och ojämna.
Mormor ritar bilder från Auschwitz
Vid samma köksbord har mormor också suttit med sin dotter, Amandas mamma. Då var hon yngre och starkare. Händerna darrade inte lika mycket och hon kunde rita bilder av schäferhundar och elektriska staket i förintelselägret Auschwitz. Detaljrika teckningar i kol, som hennes dotter satte upp på väggen i sitt tonårsrum.
Det Amanda nu vill veta är inte bara vad mormodern upplevde under kriget – utan hur de upplevelserna har förts vidare och påverkat hela deras familj.
Programmet gjordes 2009.
Reporter: Amanda Glans
Producent: Ylva Lindgren
Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras.
Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.
Patricias stormatch om WBC-bältet
Patricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.
Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.
Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.
Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.
Programmet sändes första gången i januari 2022.
Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE.
Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio
När Mikaela skulle börja skolan 1999 var Livets Ords kristna skola det självklara valet för hennes föräldrar. I skolan skulle barnen fostras till perfekta kristna, soldater i det andliga kriget.
Åren på Livets Ords kristna skola
Idag är Mikaela vuxen och har för första gången reflekterat över sin skoltid. En skoltid som då tedde sig normal, men som idag känns allt mer onormal. Vad var det egentligen hon och hennes klasskompisar i Uppsala var med om? Vad var det skolan faktiskt lärde ut? Tillsammans med sina klasskompisar gör Mikaela en tidsresa med förhoppningen att ta reda på vad som hände på Livets Ords kristna skola och hur det påverkat dem genom livet.
Livets Ords församling grundades av Ulf Ekman i mitten av 1980-talet.
En dokumentär från 2022 av Mikaela Arnroth och Tove Lindell
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Kjell jobbar 40 meter under jord då tunneltaket plötsligt rasar. Det blir becksvart och vattnet stiger snabbt. Ovan jord följer 19-åriga flickvännen Anki och hela Sverige det svåra räddningsarbetet.
Det kallades "Det stora tunnelraset"
Men under ett kvällspass den 9 november 1965 kollapsar en del av tunneln och stänger in de båda männen 40 meter under jord. Det blir ett enormt medieuppbåd där publiken kan följa händelseutvecklingen i realtid. I fokus står Kjells 19-åriga flickvän Anki. Hon är utom sig av oro och ropar ner till Kjell i ett litet hål som borrats rakt ner i berget. Hur ska de få ut honom och hur ska hon tackla alla journalister som följer det unga parets värsta upplevelse hittills?
Medverkande:
Kjell Tudare
Ann-Christin Eklund
Annika Hagström
Programmet är gjort 2021 och är en produktion från P4 Dokumentär.
Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Nils Lundin
Ett gäng kända konstnärer, skådespelare och musiker lever bohemliv på Fårö med nakenbad och storslagna fester. Men en natt spårar det ur. En magdansös dyker upp som en födelsedagspresent ur en koffert.
Författaren Lennart Hellsing, musikern Georg Riedel, skådespelerskan Yvonne Lombard, poeten Elisabeth Hermodsson och estradören Olof Buckard var några i det stora kompisgänget av kändisar från 60- och 70-talens kulturliv.
Somrarna tillbringade de på Fårö med vilda fester till gryningen och nakenbad på öde stränder. En paradisisk tillvaro som fick ett tvärt slut när feminismen gjorde sitt intåg i gänget genom filmaren Maj Wechselmann.
Koffertmordet på Lansa
Under en urspårad födelsedagsfest en julinatt sätts gängets gemenskap på prov när en magdansös dyker upp som födelsedagspresent. Festen spårar ur och ödelägger decennier av nära vänskap och går till historien som koffertmordet på Lansa.
Reporter: Jannike Åhlund
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson
Prins Carl Johan lever ett skyddat liv då han möter Kerstin Wijkmark, en frånskild chefredaktör i händelsernas centrum. Hovet motarbetar dem och priset för deras kärlek blir högt.
När Carl Johan från familjen Bernadotte friar till Kerstin Wijkmark tror hon först att han skämtar. Det förstår han väl att det är omöjligt, menar hon.
Förlorade den kungliga titeln och apanaget
Ett äktenskap skulle ju innebära att prinsen måste avsäga sin titel och det kungliga apanaget. Och vad skulle hovet säga om att förlora en i raden av möjliga tronarvingar?
Carl Johan och Kerstin bestämmer sig ändå, mot alla odds, att kämpa för sin kärlek. Till slut flyttar de till USA för att få vara ifred och väntar på att tiden ska komma i kapp deras djärva livsval.
Medverkande i dokumentären:
Monica Bonde, Carl Johan och Kerstins dotter.
Sten Hedman, journalist.
Klas Åmark, professor emeritus i historia.
Programmet är en produktion från P4 Dokumentär och gjordes 2021.
Reporter: Cecilia Ohlén
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Olle Sjöström
Anton har tappat förtroendet för svensk media. De rapporterar bara om det positiva med invandringen till Sverige, allt annat tystas ner. Anton bestämmer sig för fly landet och själv bli invandrare.
För att få nyheter söker Anton sig ut på nätet, till diskussionstrådar på forumet Flashback. Där finns andra röster, som tillsammans målar upp en bild av ett Sverige i förfall, ett land på randen till katastrof och undergång.
I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Flykten från pisslandet är andra delen av tre.
Serien sändes första gången 2014 och samma år vann Måns Mosesson Stora journalistpriset som Årets berättare.
När Kjell såg den traditionella luciasändningen på tv trodde han inte sina ögon. Ytterligare en tradition som tagits över och förstörts, tänkte han – flickan som var lucia såg ju inte svensk ut.
Svart lucia är berättelsen om Astrid Cederlöf, den adopterade flickan som 14 år gammal blev trakasserad och mobbad – för att hon var lucia i tv. För första gången berättar hon om hur det var att bli kallad för ”negerlucia” och ”kolsvart” på nätet.
Det är också historien om två personer som skrev ut sin upprördhet över tv-sändningen på sidan Avpixlat. Nu, ett år senare, läser de sina kommentarer igen och ser dem i ett annat ljus.
Läs mer: Svart lucia vann dokumentärklassen i Prix Italia 2015
Måns Mosesson: "Så jobbade jag med Svart lucia"
I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Nedan hittar du de övriga två programmen i serien:
Snickaren Pajen Paajanen tycker att många ensamkommande ungdomar som kommit till Teckomatorp är bortskämda. Han bestämmer sig för att ta kontakt med Sverigedemokraterna för att försöka bli politiker.
Vid det stora jordgubbsfältet i Teckomatorp ligger en gul byggnad. Tidigare var det samhällets hotell, nu bor här istället unga killar som tagit sig till Sverige från krigsdrabbade länder runt om i världen.
Byggnadssnickaren Pajen Paajanen, som själv kallar sig för båtflykting på grund av sin finska bakgrund, tycker att flera av de ensamkommande ungdomarna är bortskämda och lata. Många invandrare sköter sig illa överlag, tycker Pajen. Nu har en tanke börjat ta form – Pajen ska ta kontakt med Sverigedemokraterna, för att själv försöka bli politiker.
I Måns Mosessons serie "Rädda Sverige" möter vi några av de väljare som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna.
- Jag ville förstå varför SD tycks ha vind i seglen just nu, säger Måns. Vilka frågor är viktiga för de personer vi har valt att följa? Nätet spelar stor roll för många av dem jag träffat, jag försöker förstå hur det påverkar deras världsbild.
Måns Mosesson: Så jobbade jag med "En politiker blir till"
Han var en av Sverigedemokraternas mest kända politiker, ändå blev han petad, bortvald av de egna. Nu berättar Kent Ekeroth om järnrör, flytt till Ungern och det Sverige han varit med om att förändra.
För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth. Under två mandatperioder blev han en av Sverigedemokraternas mest kända politiker.
I de unika inspelningarna från SD:s slutna mötesrum 2010 hör man de nyblivna riksdagsledamöterna Kent Ekeroth och William Petzäll skissa på en invandrings- och kriminalpolitik som idag har stöd långt utanför Sverigedemokraterna.
Nu menar Kent Ekeroth att de andra partierna har stulit hans politik.
- Det är få politiker som endast har varit i opposition som fått igenom så mycket som jag fått igenom, utan att sitta i regering. Det finns ingen som har lyckats med det tror jag, i Sveriges historia.
En dokumentär från 2018 av Erik Hedtjärn
Producent: Magnus Arvidson
Mixning: Ludvig Jansson
Det har kommit in en "spion" på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som "obildbara idioter". Men vad hände med hjärnorna?
Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter.
När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån.
Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med?
Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som ”psykiskt opåverkbara” och ”djupt idiotiska” lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten?
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver "passiv eutanasi berättigad". Hur påverkade hans människosyn vården?
I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.
I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter.
Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut?
Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna.
I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"?
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt "extra farlig" kola.
En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.
På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.
Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan.
Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten?
Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Historien om ett av Sveriges mest framgångsrika band. Om kärlek och svek. Om vänskap, konstnärliga ambitioner och om problemen som uppstår när dessa två ska kombineras.
I dokumentären berättar Björn Dixgård och de andra medlemmarna i bandet – för första gången – om varför det sprack med Gustaf Norén.
Vi hör också Gustaf Noréns version och följer honom i sökandet efter ett nytt musikaliskt uttryck.
Musiken i programmet är skriven av Mando Diao samt tidigare medlemmarna Gustaf Norén och Samuel Giers.
Dokumentären gjordes juni 2017.
Reporter: Sigge Dabrowski.
Producenter: Håkan Engström och Ylva Lindgren.
Slutmix: Fredrik Nilsson
Mariette Lindstein jobbar i scientologernas elitorganisation i Los Angeles i 20 år. Men det börjar kännas mer och mer som ett fängelse och en dag bestämmer hon sig för att riskera allt och fly.
Alla scientologer på högkvarteret bär uniform. Den är inspirerad av marinen och har gradbeteckningar på axlarna som visar vilken nivå medlemmarna har.
Mariette är uppfylld av läran och fascineras av hur målinriktade alla på basen är. Hon känner att hon är på helt rätt plats i livet.
Åren går men så plötsligt händer det något. Och Mariette ser ingen annan utväg än att ta sig därifrån. Men att fly från scientologernas internationella högkvarter innebär stora risker.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Johanna Carell
Spökjägarinstrumenten lyser och piper när Tony och Niclas gör sina nattliga undersökningar. De menar att de kommer i kontakt med andra sidan. Vad är det egentligen de söker?
Bröderna Tony Martinsson och Niclas Laaksonen växte upp i 80-talets Kiruna.
Den ödesdigra julaftonsnatten 1988, då deras två kusiner Peter och Johanna omkom i en brand, kom att prägla deras liv på ett oväntat sätt.
Idag driver Tony och Niclas ett av världens mest kända spökjägarföretag, och deras vardag är full av utredningar, fans, resor, tv-produktioner och livestreams.
Med hjälp av avancerad teknisk utrustning menar de att de får kontakt med döda personer. Allting började med en viktig inspelning som försvann.
I programmet får vi följa med Tony och Niclas på en resa norrut genom Sverige i jakt på svar.
Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, Produktionsbolaget RITE.
Exekutiv producent: Lotta Malmstedt
Programmet är gjort 2020.
Hösten 2011 försvinner en känd svensk filmregissör. Men i sökandet hittas skelettdelar från en helt annan person på stranden. De få ledtrådarna leder snart polisen ut i världen. Vem har man hittat?
Den 6 oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf vid Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. När polisen avslutar sökinsatsen slår utredarna fast att han fallit i vattnet från hala klippor och att det hela var en olycka.
Men i sökandet har ett märkligt fynd gjorts av en privatperson, boende i området. En helt annan person har spolats upp på stranden men spåren är få: En sko, en keps, en skjorta och skelettdelar i form av två armar med skuldra och händer, ett par lösa mindre benbitar och en ryggkota. Nu börjar jakten på svar men ju längre man kommer desto mer frågor väcks. Ville personen ens bli funnen?
Reporter: Alexander Gagliano
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
En P1 Dokumentär från 2019.
När han lämnar SS-chefen Heinrich Himmlers kontor, anses Eric Erickson vara nazisternas räddning. Men i själva verket spelar han ett dubbelspel som ska hjälpa till att få slut på andra världskriget.
Under flera års tid spionerade den svensk-amerikanske affärsmannen Eric Erickson på nazityskland. Han samlade information om den tyska oljeindustrin, uppgifter som skulle visa sig bli avgörande för att besegra Tyskland och få slut på kriget. Efter Hitlers fall hyllades Eric Erickson som en krigshjälte och av USA fick han den finaste medalj en icke-militär kan få. Sedan glömdes han bort. Idag vet nästan ingen vem han är.
Varför blev Eric Erickson spion?
Mästerspionen Eric Erickson är en dokumentär av Maja Falkeborn Willner. Med utgångspunkt i Erics privata arkiv försöker hon lägga pusslet: Vad var det för affärer han gjorde – och vem tjänade på dem? Vad fick Eric att bli dubbelagent i Nazityskland? Och inte minst: vad i den här historien kan man egentligen lita på?
Slutmix: Nima Shams
Producent: Martin Jönsson
En P1 Dokumentär från 2021.
Människor sitter inlåsta på kliniker år efter år – trots att de kanske inte borde vara där.
Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Ylva Lindgren
September 2020, Stockholm.
Trots att läkarna säger att han inte borde vara där är Niklas inlåst på rättspsyk. Niklas vet inte hur länge han ska vara kvar.
Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Ylva Lindgren
September 2020, Stockholm.
När Hammarbysupporten Joacims mamma Solveig tappar bort julklappen han fick av pappa bryter han kontakten med henne. En natt ringer polisen och mamma är död.
Joacim Carlssons signerade Hammarbytröja, som han fått av pappa, försvinner från mamma Solveigs lägenhet. I deras sista samtal säger han att han inte kommer gå på hennes begravning om hon dör.
"Hammarby har räddat mitt liv"
Reportern Ivan Solander har följt Joacims sökande efter tröjan, och på vad som egentligen hände när han växte upp med två heroinmissbrukande föräldrar.
Ett program av: Ivan Solander
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
Dokumentären behandlar ämnen som psykisk ohälsa, missbruk och självmord. Här under listar vi tre organisationer där du kan få hjälp om du mår dåligt.
Självmordslinjen - Mind för psykisk hälsa
Telefon: 90101
Chatt: chat.mind.se
Mejl: info@mind.se
De har öppet dygnet runt, varje dag. Vid akut självmordsrisk bör du ringa 112.
SPES - Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd
SPES telefonjour: 020 – 18 18 00, alla dagar 19.00 – 22.00
Erbjuder även samtalsträffar, mm. Mer info på spes.se
1177 - Vårdguiden
Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning.
Telefon: 1177
Webb: www.1177.se
Ester och Ida är 11 år när de kommer i kontakt med nynazisterna i byn i Småland. De är bästa vänner och söker trygghet hos varandra men deras olika världar krockar och vänskapen slits isär.
Nästan 20 år efter att de bröt kontakten söker författaren Ester Roxberg upp sin barndomsvän Ida. Hon söker svar på frågan vad det var som gjorde att de inte kunde fortsätta vara vänner längre. Tillsammans återvänder de till platsen de båda lämnat, Rottne i Småland där nynazismen var stark under 90-talet. De minns nazistfesterna och campingsemestern till Falkenberg i sällskap med killen som skulle bli en framtida nazistledare.
Vilken roll spelade nynazismen för att Idas och Esters vänskap fick ett plötsligt tragiskt slut?
I programmet undersöker Ester Roxberg vad det egentligen var som hände med Ida och hennes familj och hon söker också upp nazistledaren, som blev frontman för NSF, Nationalsocialistisk Front.
Ida, jag och nazisterna är ett program om flickors vänskap, klass och nynazism.
Programmet gjordes 2021.
Reporter: Ester Roxberg
Producent: Lotta Malmstedt
Musiken är gjord av Philip Ekström.
Slutmix: Mattias Miselli
Planet har flugit rakt in i World Trade Center morgonen den 11 september 2001. På gatorna, i fönstren, på taken, överallt ringer folk varandra och berättar vad de ser och hur mycket de älskar varandra.
När planen flyger in i tvillingtornen bryter hela New Yorks telefonsystem samman. Människor flyr undan dammet från de raserade höghusen, personer beskådar allt från sina fönster eller är fast i de attackerade husen. I desperat jakt på anhöriga lämnar de meddelanden i röstbrevlådor utan en aning om de någonsin kommer att avlyssnas. Meddelanden som blir ögonblicksbilder från den 11 september.
Programmet gjordes 2011.
Reporter: Lotta Eriksson
Producent: Håkan Engström
Petra Malm är den första kvinnan i specialförbandet SOG, Sveriges hemligaste förband inriktade på underrättelse och strid. Under kodnamnet Pam åkte hon på internationella högriskuppdrag utomlands.
Kodnamnet Pam skyddade hennes identitet och det är först nu som civil som hon kan prata om delar av det hon gjort som soldat. En berättelse om hemliga operationer och strider i Afghanistan men också om svårigheten att vara kvinnlig pionjär i en manlig värld.
Under tio år arbetade Petra Malm under kodnamnet Pam. Hon blev den första kvinnan som klarade de hårda testerna till försvarets specialförband SOG - Särskilda operationsgruppen.
Reporter: Erica Dahlgren
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson
En P1 Dokumentär från 2019.
Det doftar rökelse. Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. Sedan berättar Daniel, Gustav, Lars och Adam om det som ligger dem närmast hjärtat och om vad det är att vara man.
Det här är en dokumentär om fyra män. Om relationer, separationer och om deras sökande efter att hitta sig själv som man.
Och om en manskväll i en förort till Stockholm.
Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat.
Reporter: Elin von Wright
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
En P1 Dokumentär från 2021
Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd.
Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker.
Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort.
Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år.
Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv.
– När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén.
Programmet gjordes 2021.
Reporter: Jacob Frössén
Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
Åsas föräldrar har skiljt sig två gånger, och gift sig tre gånger – med varandra. I skuggan av deras obeslutsamhet finns Åsa och hennes syster som försöker förstå sina föräldrars stormiga relation.
I maj 1983 gifter sig Åsas föräldrar för första gången. De är två personer som har förälskat sig i varandra, trots alla sina olikheter. Knappt 40 år senare säger de att den där kärleken fortfarande finns där, men i deras dotters ögon har relationen i stället kantats av bråk och konflikter.
Olikheterna har skavt i stället för att komplettera. Två skilsmässor och tre bröllop senare undrar hon vad det är som gör att de envisas med att välja varandra om och om igen, trots att alla runt omkring dem säger åt dem att ge upp.
Men Åsa frågar sig också vad det har satt för spår i henne, att ha levt sitt liv i skuggan av två personer som inte har kunnat bestämma sig för om de vill leva tillsammans eller inte.
Reporter: Åsa Secher
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
En höstdag 2008 hittas Agneta Westlund död vid en brygga i Loftahammar i Småland. Polisen griper direkt maken Ingemar. Han misstänks ha mördat sin fru med en åkgräsklippare. Men vad hände egentligen?
Det är tio grader den där fredagen och regnet ligger i luften. Agneta har på sig en röd jacka, blåa jeans och gummistövlar. Ingemar Westlund sitter på gräsklipparen och ser inte Agneta när hon går ut i skogen med hundvalpen Yocke.
På lördagsmorgonen vaknar Loftahammar till nyheten om den döda kvinnan. Polisen går direkt ut med att det är maken som är misstänkt. Ingemar Westlund blir förhörd gång på gång och polisen lyssnar av hans telefon.
Hugo Lavett är frilansande journalist, utbildad på Stockholms Dramatiska högskola och vid JMK i Stockholm. Han har tidigare hörts som programledare för Kulturnytt och reporter för Kino i P1 och P4 Radio Stockholm. Kvinna hittad död vid badplats är hans första dokumentär.
Du kan kontakta Hugo på hugo.lavett@gmail.com
Programmet sändes första gången 7 juli 2013.
Noor och Ahmed blir bortförda av milismän julafton 2017. Ingen hör nåt. Inte ett spår. Plötsligt, efter 5 månader, dyker en video av terrorsekten IS upp på sociala medier. En avrättningsvideo.
Familjemedlemmar åker på nytt ner till Kurdistan, den här gången för att försöka hitta kropparna efter Noor och Ahmed för att kunna begrava dem hemma i Sverige.
Men de vill också försöka få en klar bild av vad som verkligen hände. Även om den svenska polisen bekräftat att det är IS som utfört morden så är det oklart om det var IS som förde bort Noor och Ahmed. Familjen vill ha svar, vill veta sanningen, men det är en sällsynt vara i Irak.
Programmet är gjort 2019.
Reporter: Karwan Faraj
Berättare: Shang Imam
Slutmix: Ludvig Jansson
Producent: Håkan Engström
Noor är 20 år och har hamnat i fel sällskap. För att komma bort från Hammarkullen åker han och morbror Ahmed till Irak. Ett beslut som får ödesdigra konsekvenser. En sen kväll kommer kidnapparna...
Noor kommer till Kurdistan i början av oktober 2017. Han mår mycket bättre nu, har skrivit ett cv och längtar hem, han ska söka arbete. Och hemma i Göteborg har Noors mamma ordnat så att familjen ska flytta, bort från Hammarkullen.
– Vi hade kontakt. Han saknade alla, han saknade Hammarkullen, han ville komma tillbaka. Han blev liksom klarare i huvudet. Han sa till mig att han kommer tillbaka och jag blev jätteglad, säger Noors barndomsvän Hussein.
Ibland följer Noor med sin morbror Ahmed till den bergkross Ahmed är delägare i utanför Daquq, Kurdistan i norra Irak. En kväll när de precis gått för att lägga sig i de husvagnar som finns utställda vid arbetsplatsen kommer en grupp beväpnade män som utger sig för att vara irakiska shia- miliser. De tvingar med sig Noor och Ahmed och sedan blir det helt tyst.
I Hammarkullen bestämmer sig familjen för att själv åka ner till Irak och leta efter Noor och Ahmed. Och de försöker få kontakt för att förhandla med kidnapparna och betalar stora summor för information som inte leder någon vart. De två männen är alltjämt spårlöst borta.
– Man ser framför sig liksom, något litet krypin som är mörkt. Jag tänkte på hur dåligt Noor mådde under sommaren. Vad kan inte det här trigga igång hos honom om han blir behandlat på ett sådant sätt som jag föreställer mig att man blir behandlad när man sitter i fångenskap, säger Noors fritidsledare Lina.
Inte ett enda livstecken från Noor och Ahmed sedan julafton 2017. Men så publicerar plötsligt terrorsekten IS en video som snabbt börjar spridas på sociala medier. I videon syns Noor och Ahmed.
Programmet är gjort 2019.
Reporter: Karwan Faraj
Berättare: Shang Imam
Slutmix: Ludvig Jansson
Producent: Håkan Engström
Terroristen Anders Behring Breivik ringer polisen och säger att han vill ge upp. Men ändrar sig och massakern på sommarlägret fortsätter. Men människor går samman och tänker inte låta terrorn vinna.
Den 22 juli 2011 drabbas Norge av terror. Högerextremisten Anders Behring Breivik spränger en bilbomb vid regeringskvarteren i centrala Oslo, 8 dör och över 200 skadas.
Men det finns ett andra mål för terrorattacken - Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s sommarläger på Utöya. I en massaker som pågår i över en timme mördas 69 personer, de flesta ungdomar och barn.
77 människor miste livet den 22 juli i det värsta terrorattentatet i Nordens historia.
Terrordådet på Utöya är en serie i tre delar i ett samarbete mellan P1 Dokumentär och NRK.
Serie av skapad av Line Alsaker och Kjetil Saugestad.
Ljuddesign: Kjetil Hansen och Merete Antonsen.
Research: Kristine Næss Larsen.
Bearbetningen till en svensk version är gjord av Magnus Arvidson och Ylva Lindgren.
Svensk mixning: Elvira Björnfot
NRK:s orginalserie i åtta avsnitt kan du lyssna på här.
Serien är skapad med stöd från Nordvisionfonden.
En 32-årig norrman spränger regeringskvarteret i Oslo och mördar 77 människor, de flesta barn och ungdomar på sommarläger. Hur formades han till att bli den värsta terroristen i Nordens historia?
Den 22 juli 2011 drabbas Norge av terror. Högerextremisten Anders Behring Breivik spränger en bilbomb vid regeringskvarteren i centrala Oslo, 8 dör och över 200 skadas.
Men det finns ett andra mål för terrorattacken - Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s sommarläger på Utöya. I en massaker som pågår i över en timme mördas 69 personer, de flesta ungdomar och barn.
77 människor miste livet den 22 juli i det värsta terrorattentatet i Nordens historia.
Terrordådet på Utöya är en serie i tre delar i ett samarbete mellan P1 Dokumentär och NRK.
Serie av skapad av Line Alsaker och Kjetil Saugestad.
Ljuddesign Kjetil Hansen och Merete Antonsen.
Research Kristine Næss Larsen.
Bearbetningen till en svensk version är gjord av Magnus Arvidson och Ylva Lindgren.
Svensk mixning: Elvira Björnfot
NRK:s orginalserie i åtta avsnitt kan du lyssna på här.
Serien är skapad med stöd från Nordvisionfonden.
En bomb spränger regeringskvarteren i Oslo. Terroristen, en 32-årig norrman utklädd till polis, kör därifrån mot Utöya. På den lilla ön har 564 ungdomar samlats på AUF:s politiska sommarläger.
Den 22 juli 2011 drabbas Norge av terror. Högerextremisten Anders Behring Breivik spränger en bilbomb vid regeringskvarteren i centrala Oslo, 8 dör och över 200 skadas.
Men det finns ett andra mål för terrorattacken - Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s sommarläger på Utöya. I en massaker som pågår i över en timme mördas 69 personer, de flesta ungdomar och barn.
77 människor miste livet den 22 juli i det värsta terrorattentatet i Nordens historia.
Terrordådet på Utöya är en serie i tre delar i ett samarbete mellan P1 Dokumentär och NRK. Serie av skapad av Line Alsaker och Kjetil Saugestad.
Ljuddesign: Kjetil Hansen och Merete Antonsen.
Research: Kristine Næss Larsen.
Bearbetningen till en svensk version är gjord av Magnus Arvidson och Ylva Lindgren.
Svensk mixning: Elvira Björnfot
NRK:s orginalserie i åtta avsnitt kan du lyssna på här.
Serien är skapad med stöd från Nordvisionfonden.
Går det att älska en mördare? Är det möjligt att inleda en kärleksrelation med en människa som har tagit livet av tre personer? För svenska Anna är svaret ja. Hennes pojkvän sitter på Death Row.
I Kalifornien sitter runt 700 personer på Death Row. En av dem är Joe, som sitter inlåst på ett av statens mest ökända fängelser.
För två år sedan förändrades hans liv drastiskt efter att han fick ett brev från Sverige.
Anna hade precis hört P1 Dokumentären ”Min vän mördaren” och blivit nyfiken på hur det skulle vara att brevväxla med en fånge i USA.
Hon hittade Joe på en sida där intagna kan annonsera efter brevvänner och hade först ingen tanke på hur deras relation skulle utvecklas.
– Men det gick fort, det blir ju så när man öppnar sig. Man pratar ju med någon som absolut inte dömer och som aldrig kan använda någon information emot dig, säger Anna.
Idag är Anna och Joe ett par och Anna åker till USA för att träffa Joe var tredje månad.
– Han är så mycket mer än sitt brott.
2010 mördade Joe tre personer och blev efter det dömd till döden. Sedan han träffade Anna har hans liv fått en ny mening och trots att deras relation är allt annat än vanlig är Anna lyckligare än någonsin.
– På alla sätt, på alla nivåer, jag kan inte jämföra det här med något jag tidigare känt. Det är något helt annat.
– Mitt liv var mörkt och meningslöst men nu känns framtiden ljus, säger Joe.
I en av de första intervjuerna sedan dödsdomen berättar han om brottet och sitt liv i fängelset för P1 dokumentär.
Anna och Teresa heter egentligen någonting annat.
Vid kontaktförsök med anhöriga till offren har de valt att inte svara.
Programmet gjordes 2020.
Av: Cecilia Ekman
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
Musik: Lars Ekman
Inläsningar i programmet: Gustav Wirtén
Sveriges politiska framtid står och väger. Ulf Kristersson tror att han ska bli statsminister. Men Annie Lööf kan ändra allt. I unika intervjuer avslöjas dramat bakom en historisk regeringsbildning.
Rekordmånga svenskar går till vallokalerna den 9 september 2018 men dagen efter vet ingen vem som ska bli statsminister. Håller alla partier fast vid sina principer kommer Sverige inte få någon regering.
Hör om en historisk regeringsbildning. Om hur det kändes för moderatledaren Ulf Kristersson att bli dumpad på telefon efter femton år. Om hur det gick till när Annie Lööf valde bort Alliansen för att inte ge Sverigedemokraterna inflytande. Men att hon därmed också uppfyllde ett av Sverigedemokraternas stora mål - att splittra Alliansen och skapa förutsättningar för ett nytt konservativt block i svensk politik.
Reporter: Maggie Strömberg
Producent: Robert Barkman
Tekniker: Ludvig Jansson
Programmet gjordes 2019
Kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall ha en sådan person bland sina vänner på facebook? För den som är brevvän med någon i fängelse blir frågan aktuell.
I USA sitter två miljoner människor i fängelse, det är det land i världen som har flest intagna. Det är vanligt att livstidsdömda förlorar kontakten med vänner och familj efter domen. Många av dem längtar efter gemenskap och kontakt med yttervärlden, därför är fenomenet "Prison Penpal", alltså fängelsebrevvänner, väldigt vanligt. På olika sidor på internet kan de intagna annonsera efter någon att skriva med.
Cecilia Ekman har i fem år skrivit med Henry, som sitter på livstid för mord, i Texas. Cecilias kompis Madde har också en brevvän i Texas. Men något som först bara verkar vara spännande, blir snart också ett stort ansvar.
– Ganska fort gick det uppför mig vilket ansvar det var. Han beskrev det som att han satt och väntade på mina brev medan jag kunde glömma bort att han fanns. Det kändes så himla jobbigt, säger Madde.
Genni från Texas har i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med.
– Jag får så mycket tillbaka från de jag besöker. Jag har lärt mig att en person inte är sina handlingar, de som sitter inne har fortfarande ett värde, trots de brott de begått.
Henry heter egentligen någonting annat.
Programmet gjordes 2018.
Av Cecilia Ekman
Producent Lotta Malmstedt
Slutmix Mattias Miselli
Musik Lars Ekman
Inläsningar i programmet: Eskil Krogh Larsson, Lena Birgersdotter, Jens Ericson, Lisa Wall, Tobias Wallin, Jimmie Larsson
Håkan Juholt flyttar in i Mona Sahlins gamla rum på rikskansliet. Oväntat för många. Beslutet att plötsligt sträcka sig mot toppen förvånar till och med honom själv.
Det här är berättelsen om riksdagsledamoten från ingenstans som blir ordförande för Sveriges största parti, Socialdemokraterna. Tidigt under hösten 2010 börjar reportrarna Amanda Glans och Erik Hedtjärn för programmet "Riksdagen 100 dagar" följa några riksdagsledamöter i riksdagshusets vardag. En av riksdagsledarmöterna blir den då rätt okände försvarspolitikern Håkan Juholt. Då anade ingen hur rätt det valet var.
Våren 2011 är Håkan Juholt partiledare för Sveriges största parti. Men han kommer att sitta på posten kortare än alla partiledare i socialdemokraternas historia.
Reporter: Amanda Glans
Producent och reporter: Erik Hedtjärn
Producent: Lasse Truedson, Produktionsbolaget Tredje Statsmakten Media AB.
Sambon försvarar Mårten och kämpar för att bevisa hans oskuld. De som anmält ridläraren ljuger, säger hon. Men en dag är sambon borta från gården. En serie i fem delar om makt, lögner och svek.
Sambon kommer till gården som 15åring och blir kvar. Hon får flera barn ihop med Mårten och kämpar för honom och gården när ridläraren döms till fängelse på 90-talet.
När hon tillslut lämnar gården får hon med en flyttlåda med gamla kassettband med inspelade telefonsamtal och dokument. Anna börjar fundera på vad som egentligen hände. Varför försvarade hon gården och sa att de som anmält ridläraren var lögnare?
Samtidigt fortsätter unga tjejer att komma till gården och Mårten fortsätter att verka som ridinstruktör.
Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser.
Av: Robert Barkman och Daniel Velasco
Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson
Presentatör: Sara Lundin
Hästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.
Dokumentärserien är från 2018.
När ridläraren Mårten lämnar fängelset fortsätter kampen för att bevisa att han är oskyldigt dömd. Vad händer när han kommer tillbaka till gården? En serie i fem delar om makt, lögner och svek.
När Mårten åker in i fängelse blir han utesluten från de stora ridsportförbunden. Men snart är hästgården medlem i förbunden igen och Mårten är tillbaka på gården och tar emot nya ridelever. Mårten betraktas av många som oskyldig.
Samtidigt kommer nya unga ridtjejer till gården för att rida. Deras ridlärare har nyss kommit ut från fängelset, dömd för sexuella övergrepp på minderåriga. Är han att lita på?
Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser.
Av: Robert Barkman och Daniel Velasco
Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson
Presentatör: Sara Lundin
Hästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.
Dokumentärserien är från 2018.
Mårten döms för sexuella övergrepp mot ridelever men stöttas av dem som stannar kvar på gården. Långt senare möts fienderna igen. Vem ljög för vem? En serie i fem delar om makt, lögner och svek.
Lucys bästa vän Ullis står på Mårtens sida och vittnar om att ingen av rideleverna har blivit utsatt för sexuella övergrepp. Det ska gå över tjugo år innan Ullis och Lucy träffas igen. På gården fanns en hemlighet ingen fick berätta om.
Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta.
Av: Robert Barkman och Daniel Velasco
Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson
Presentatör: Sara Lundin
Hästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.
Dokumentärserien är från 2018.
Polisen kommer till gården och hämtar ridläraren Mårten. Han anklagas för sexuella övergrepp mot elever och döms till fängelse. Men är han oskyldig? En serie i fem delar om makt, lögner och svek.
När Mårten hämtas av polis bildas två grupperingar. Flera föräldrar tar avstånd från ridläraren och tar sina barn bort från hans hästgård. Men många stannar kvar och stöttar ridläraren. De tror inte på anklagelserna och samlar in pengar för att rädda gården.
Stalltjejen Ullis och sambon tar över arbetet med hästarna och hjälper Mårten i kampen för upprättelse. Gårdens framtid och rykte står på spel. Ridläraren menar att han är oskyldig och Lucy, Denise, Camilla och de andra som anmält honom ingår i en konspiration för att komma över gården och hästarna.
Ett grupp granskande reportrar från SVT kommer till gården och hittar nya vittnesmål som sätter allt i ett nytt ljus.
Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta.
Av: Robert Barkman och Daniel Velasco
Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson
Presentatör: Sara Lundin
Hästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.
Dokumentärserien är från 2018.
Det har gått rykten om gården i 30 år. En del säger att det är den bästa hästgård de har varit på, andra att den är en sekt, att det pågått övergrepp. En serie i fem delar om makt, lögner och svek.
I början av 90-talet döms Mårten till fängelse för sexuella övergrepp på flera ridelever. Men han hävdar hela tiden att han är oskyldig, att de som anklagade honom för övergreppen bara ville komma åt gården. Men folk pratar fortfarande om ryktena. En del tror att han är oskyldig, andra att han kanske fortsatt begå övergrepp.
I den första delen får du följa med till starten, på 80-talet när Mårten startar upp en ridskola och flera unga tjejer kommer till gården för att bo, rida och arbeta. Han köper in hästar som han utbildar till ridskolehästar. Han behöver hjälp och annonserar i ridsportstidningar efter stalltjejer som kan jobba åt honom. Men snart börjar märkliga saker hända på gården.
Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta.
Av: Robert Barkman och Daniel Velasco
Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson
Presentatör: Sara Lundin
Hästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.
Dokumentärserien är från 2018.
Han var en av Sverigedemokraternas mest kända politiker, ändå blev han petad, bortvald av de egna. Nu berättar Kent Ekeroth om järnrör, flytt till Ungern och det Sverige han varit med om att förändra.
För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth. Under två mandatperioder blev han en av Sverigedemokraternas mest kända politiker.
I de unika inspelningarna från SD:s slutna mötesrum 2010 hör man de nyblivna riksdagsledamöterna Kent Ekeroth och William Petzäll skissa på en invandrings- och kriminalpolitik som idag har stöd långt utanför Sverigedemokraterna.
Nu menar Kent Ekeroth att de andra partierna har stulit hans politik.
- Det är få politiker som endast har varit i opposition som fått igenom så mycket som jag fått igenom, utan att sitta i regering. Det finns ingen som har lyckats med det tror jag, i Sveriges historia.
En dokumentär från 2018 av Erik Hedtjärn
Producent: Magnus Arvidson
Mixning: Ludvig Jansson
På gården utanför Grythyttan sitter pappa Göran vid pooldäcket med mobilen i handen. Sonen Lucas, 1,5 år, leker inne i lillstugan. Några minuter senare är katastrofen ett faktum.
När Lucas drunknade är en berättelse om en förälders värsta mardröm: att förlora sitt barn. Det är också historien om samhällets syn på dödsolyckan och om vem som bär skulden.
– Jag har just förlorat mitt barn. Min son är död. Sen ska man åtala mig och sätta en skamstämpel på mig för att jag tittade ner i telefonen. När räcker det? säger Göran.
Trots olyckan har Göran och Linda valt att fortsätta leva ihop.
– Han frågade ofta om jag klandrade honom. Men jag har aldrig klandrat honom. Det hade kunnat hända mig också. Vi har lovat att vi inte ska lämna varandra. Och eftersom vi båda är så tjockskalliga håller vi fast vid det, säger Linda.
När Lucas drunknade är ett program av Ida Vaske.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Adam Samuelsson
Göteborg, maj 2021
På nätterna förvandlas city till en sovplats för hemlösa. Kent och Lennart sover på Centralen. Micke under en bro en bit bort, medan Jari ofta byter plats för natten.
Micke 50 år kraschade mitt i livet och karriären inom precessindustrin och planerade att ta sitt liv, men han valde att gå ut i hemlöshet istället.
Pensionärerna Lennart och Kent, båda runt 70, blev hemlösa efter pensionen. Medan de väntar på att boendesituationen ska lösa sig spenderar de nätterna på en bänk på Stockholms centralstation.
Musiken har alltid varit en stor del av Jaris liv. Han är 67 och har bott på gatan i 19 år. För att orka laddar han på med musik i kyrkan.
Enligt Socialstyrelsen senaste kartläggning är drygt 33 000 människor i Sverige hemlösa, de allra flesta är män. Förklaringarna och berättelserna om hemlöshet är ännu fler. I dokumentären möter ni fyra av Stockholms hemlösa män.
Ett program från 2021
Av Elias Krantz
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Elvira Björnfot
Pappa är narkotikapolis och börjar nysta i en misstänkt kokainliga. Sonen Alexander går från skötsam hockeykille till knarklangare. Snart ska deras vägar korsas.
Vintern 2009 slår sig en ny aktör in på kokainmarknaden i Stockholms innerstad med en unik serviceidé – hemkörning av kokain med hjälp av bud och hyrbilar. Alexander är strax över 20 år gammal och ansluter sig till ligan där han snabbt avancerar mot toppen. Han går snart förbi kön till VIP-festerna runt Stureplan, bär en nyköpt Rolexklocka och kör en BMW värd över en halv miljon.
Kriminalinspektör Thomas Larsson arbetar som narkotikapolis. Han utreder en misstänkt kokainliga med förmögna kunder, kändisar och näringslivstoppar i Stockholms innerstad. Plötsligt upptäcker han sin egen son i den hemliga telefonavlyssningen.
Alexander Larsson dömdes 2012 till fem års fängelse för grovt narkotikabrott. Han jobbar idag med att hjälpa ungdomar ur kriminalitet och missbruk genom föreningen Process Kedjan.
Dokumentären är från 2016.
Reporter: Magnus Arvidson
Producent: Anna Åkerlund
Produktionsbolaget Filt
Vårdbolaget Attendo ger Stine en erinran för illojalitet. Hon vägrar skriva under och erkänna att hon ljugit i media. Samtidigt är andra vågen av corona på väg in över Sverige och de gamla är i fara.
På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar och många smittas och dör under våren 2020. Vårdbiträdet Stine Christophersen försöker rädda liv och hon och andra i personalen slår larm i media. Äldreboendet drivs av Attendo – Nordens största vårdbolag.
I dolda inspelningar mitt under brinnande pandemi väcks frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media. Och vad var det som gick snett när så många smittades och dog på äldreboendet Sabbatsbergsbyn?
Reporter: Johanna Sjövall
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen
Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.
Har du tips som rör det här ämnet? Kontakta Johanna Sjövall här.
Stine Christophersen försöker rädda liv på äldreboendet och slår larm i media. Vårdföretaget Attendo kallar henne till huvudkontor. Stine slår i hemlighet på inspelningsfunktionen i sin mobiltelefon.
Vad hände på Sabbatsbergsbyns äldreboende våren 2020 när corona kom in på fem avdelningar och flera dog? Och vad gjorde Nordens största vårdbolag Attendo när vårdbiträdet Stine Christophersen försökte slå larm och stoppa smittan?
I dolda inspelningar mitt under brinnande pandemi väcks frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media. Och vad var det som gick snett när så många smittades och dog på äldreboendet Sabbatsbergsbyn i Stockholm?
Reporter: Johanna Sjövall
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen
Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.
Har du tips som rör det här ämnet? Kontakta Johanna Sjövall här.
Simones pojkvän döms till fängelse efter att han nästan misshandlat henne till döds. För Simone betyder det en ny och tillfällig frihet. Fem år att göra vad hon vill. Men vad händer när han kommer ut?
I tio år, från att Simone är 15 tills dess att hon är 25, lever hon i ett våldsamt förhållande. Våldet kommer smygande och under åren blir det bara värre och värre. Till slut blir det så illa att Simone nästan dör.
Pojkvännen döms till fängelse och för Simone öppnas nu ett nytt liv. Hon är äntligen sin egen igen. Fri att göra det hon vill - bada, måla, träffa sin familj, få nya vänner. Men det är svårt också. Alla år av misshandel och övergrepp har satt sina spår och Simone gör allt hon kan för att försöka läka och hitta tillbaka till sig själv.
Samtidigt finns hotet om framtiden. Om fem år kan ex-pojkvännen komma ut igen och Simone är livrädd för att han då ska hitta henne.
Vi har bytt ut huvudpersonens namn. Simone heter egentligen något annat.
Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet utsätts för våld i nära relationer:
BRIS (barn och unga)
BRIS (för vuxna)
1177
Programmet gjordes 2021.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik von der Pahlen
Frankrikes armé och flygvapen avancerar norrut och pressar tillbaka al-Qaida och andra väpnade grupper. I det läget flyr Johan från sina kidnappare.
Johan vandrar om nätterna och gömmer sig på dagarna. Han hoppas att han snart stöter ihop med någon från lokalbefolkningen så att han kan be om hjälp, men Al-Qaida jagar honom.
Johan skriver SOS med gigantiska bokstäver i sanden och hoppas att ett flygplan ska upptäcka honom.
Samtidigt får Johans familj i Sverige allt mindre information om sin bror och son, den väpnande konflikten i har gjort det betydligt svårare för svenska polisen att få honom fri.
I två delar ger P1 Dokumentär en unik inblick i Johan Gustafssons tid i fångenskap, men också i familjens kamp och tvivel.
Av Fernando Arias.
Programmet sändes första gången september 2017. Den 26 september 2017 gjordes en uppdatering av innehållet i det här programmet. Förtydligandet gäller planerna på ett fritagningsförsök som aldrig blev av.
Året är 2012. Någonstans i Malis öken sitter Johan Gustafsson tillfångatagen av al-Qaida. Hans tankar upptas av hur han ska kunna rymma. Men det finns ett problem. Hans medfångar vill inte följa med.
– Vi hade ju helt olika uppfattningar om hur vår situation såg ut, säger Johan Gustafsson.
Johans medfångar, Sjaak Rijke och Stephen McGown hoppas på att bli räddade av specialstyrkor, eller att gisslantagarna ska ge upp. Själv tror han inte att Sverige kommer att gå med på al-Qaidas krav och heller inte att al-Qaida kommer att nöja sig utan en rejäl ersättning.
Johan bestämmer sig för fly på egen hand, mitt under den pågående väpnade konflikten i landet.
I två delar ger P1 Dokumentär en unik inblick i Johan Gustafssons tid i fångenskap, men också i familjens kamp och tvivel.
Programmet sändes första gången september 2017.
Av Fernando Arias
Sofia hittas på gatan i Seoul hösten 1971. Sedan flygs hon till Arlanda. Först 45 år senare inser hon att hon är beredd på att hitta sin biologiska familj. Men hur? Det finns ju inga spår.
På Arlanda möter Sofia sina föräldrar, Britt och Bernt Lindström för första gången. Under uppväxten i Ludgo utanför Nyköping finns inga tankar på att söka den biologiska familjen eller resa till Sydkorea. Inte förrän Sofia själv blir mamma väcks behovet av att veta mer. Detta leder till att hon gör tre resor till Seoul inom loppet av ett år, samt initierar och leder ett flerårigt projekt kring adoption och adopterades egna berättelser.
Flera år senare är Sofias pappa döende i skelettcancer. Behovet att söka efter de biologiska föräldrarna väcks till liv, starkare än någonsin.
Hon åker till sitt födelseland igen. Den här gången för att söka via DNA.
Sofia är inte ensam om att söka. Under två veckor i Seoul möter hon flera adopterade som är där i samma syfte.
Programmet gjordes 2017.
Reporter: Sofia French
Producent: Ylva Lindgren
Kicki är nio år och står på Koreas flygplats Kimpo. I ena handen håller hon en väska med ett fotoalbum. I den andra sin lillebror. Mamma och pappa vinkar av. I Sverige väntar en ny familj.
Sverige är det land som tagit emot nästan flest adoptivbarn i världen, per invånare räknat. De flesta som adopteras hit har inte bara mist sina anhöriga, utan dessutom fått minnen och kunskap raderade.
I ”Varför är jag här? undersöker Bosse Lindquist en av de mindre uppmärksammade sidorna kring Sveriges adoptioner – att nästan en femtedel av alla adopterade som kommit till Sverige är äldre än tre år gamla, och med fullt intellektuellt medvetande under hela sin adoptionsprocess.
När den här dokumentären gjordes togs beslutet att byta ut huvudpersonens namn till Anna. Idag vill hon inte vara anonym. Hennes riktiga namn är Kicki Åhlander.
Programmet gjordes 2000.
Reporter: Bosse Lindquist
Producent: Ylva Lindgren
Flipp med autism, led av ångest och missbruk. Han tog sitt liv 17 år gammal. Frank är 16 år och har liknande problem och lika dåliga erfarenheter av vården som Flipp.
Flipp, 17 år, med autism, ångestproblematik och missbruksproblem lever inte längre, han bollades mellan socialtjänsten, beroendevården och barn och ungdomspsykiatrin tills han inte orkade mer, utan tog sitt liv.
Frank,16 år med autism, ADHD får ingen hjälp för sin ångest och utan skickas runt mellan olika mottagningar.
En miljon svenskar lider av både psykisk ohälsa och andra diagnoser. Det kallas ”samsjuklighet” och kräver samordning av vården, en samordning som svenska myndigheter enligt lag är skyldiga att ta ansvar för. Samsjuklighet ökar risken för allvarliga konsekvenser, som för tidig död på grund av självmord, eller död på grund av läkemedel eller narkotika. Självmord och narkotika är de vanligaste dödsorsakerna bland yngre människor i Sverige och dödligheten är högre här än i likvärdiga länder.
Socialstyrelsen, IVO, myndigheten Vårdanalys och regeringens egen Samsjuklighetsutredning har i ett antal rapporter pekat ut allvarliga brister i hur vården och samordningen fungerar för samsjuka, men bristerna åtgärdas inte. Vem som är ansvarig när kommuner och regioner bryter mot de lagar och riktlinjer som ska reglera verksamheterna vet ingen.
Av Johanna Langhorst
Producent Håkan Engström
Slutmix Nima Shams
Oscar är utskriven från ett behandlingshem, tar droger och tror att han är förföljd. 17-åriga Sam har autism, add och ångest. Ingen av dem får hjälp och åren går.
Oscar, 31, har bett om att få en psykiatrisk utredning sedan 2016 men inte fått någon, eftersom han har en beroendeproblematik. Sen han senast skrevs ut från psyket är han övertygad om att han är förföljd av någon som hackar hans surfplatta och kastar mörka skuggor på väggarna.
Sam, 17, har autism, add och ångestproblematik. Hon har inte kunnat gå i skolan på sex år, eftersom hon varken fått behandling för sin ångest eller anpassad skolundervisning.
En miljon svenskar lider av både psykisk ohälsa och andra diagnoser. Det kallas ”samsjuklighet” och kräver samordning av vården, en samordning som svenska myndigheter enligt lag är skyldiga att ta ansvar för.
Samsjuklighet ökar risken för allvarliga konsekvenser, som för tidig död på grund av självmord, eller död på grund av läkemedel eller narkotika. Självmord och narkotika är de vanligaste dödsorsakerna bland yngre människor i Sverige och dödligheten är högre här än i likvärdiga länder.
Den stadsdel som Oscar och Sam tillhör har fått kritik från IVO ett flertal gånger, och fortsätter ändå att trotsa lagen.
Vem som är ansvarig när kommuner och regioner bryter mot de lagar och riktlinjer som ska reglera verksamheterna vet ingen.
Ett program från 2021
Av: Johanna Langhorst
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
Djuphavsdykning är ett livsfarligt jobb men på 70-talet kunde man dyka på Nordsjön med bara ett sportdykarcertifikat. Dykarna dog som flugor. Säkerheten var inte viktigast. Det var oljan.
Julen 1969 hade Norge letat efter olja i flera år. Men i zon 2.4.2 på Ekofiskbältet - nästan exakt halvvägs mellan Norge och England hittade amerikanerna på Ocean Viking den julklapp som skulle förändra Norges framtid för alltid. Där fann de olja.
Men oljan behövde komma in till land. För det så behövdes pipelines. Pipelines som behövde svetsas av dykare. Djuphavsdykare. De dök ner i Nordsjön, ner i det fyrgradiga vattnet. Ner till 70 meter. 90 meter. 120. 140. 220. Idag anses djuphavsdykning vara ett av världens farligaste jobb.
Pionjärdykarna i Nordsjön är berättelsen om Anders Lindahl och Ulf Fredriksson. Två av de få svenskar som var med och skapade Norges oljerikedom. Två av dem som har överlevt.
Av Martin Johnson.
IS skär halsen av sina fångar och tar kvinnor som sexslavar. Men när IS utropade ett islamiskt rike i Syrien då kunde inget stoppa svenska Sara från att åka dit. Nu berättar hon om livet med IS.
Sara kommer från Västsverige och blev radikaliserad i unga år. Under USA:s invasion av Irak 2003 hängde hon på jihadistforum på nätet samtidigt som tog hand om sin bebis. Hon ville åka till Irak för att gå med i al-Qaida där men ansvaret för barn höll henne tillbaka.
– De stred för islam. I mitt huvud så vad det rätt för att det enda sättet att få sharia är att strida.
När Syrien-kriget började följde hon jihadisterna på nära håll via vänner och släktingar som stred för olika grupper.
De sa ”kom ner, det är bra här, man kan dö här, du kan få martyrskap här” och ju närmare döden desto tryggare, tänkte Sara.
De beskrev tillvaron som en dröm där alla klädde sig islamiskt och levde enligt Koranen, en bild som skulle visa sig inte stämma. I juni 2014 kom avgörandet. IS hade haft stora framgångar och utropade ett kalifat. Då kunde hon inte stanna hemma.
Efter kontakt med bekanta fick Sara instruktioner att ta sig till Turkiet och en stad vid gränsen.
På morgonen kom de och hämtade mig från hotellrummet, så som alla andra.
Hon och flera andra kvinnor från Ryssland, Danmark och andra europeiska länder, fördes över gränsen till Syrien och så småningom vidare till Raqqa. Men tillvaron blev inte som hon förväntat sig.
– I Islam finns det regler som inte fanns där. Om de såg en man och en kvinna stå och prata så kunde de säga att det är otukt. De kunde stena henne för det, berättar Sara.
När hon försökte lämna staden hamnade hon i fängelse. Medfångarna var IS-medlemmarnas sexslavar.
Vi fick många gånger se på när de sålde de här kvinnorna.
För första gången berättar en svensk kvinna om livet under IS styre: Om sexslavar, kroppsbestraffningar och en massiv ojämlikhet där syrier är mindre värda än de europeiska jihadisterna. Men har hon egentligen lämnat ideologin?
Sändes första gången våren 2016.
Reporter: Karwan Faraj
Producent: Håkan Engström
Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Påminner inte det här om det hennes mamma var med om i Polen 1968? Ska Anna också behöva packa sin väska?
När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna. Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig?
Programmet gjordes 2020.
Reporter: Anna Frey
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Daniel Högberg
Bröderna skyddar mobbade barn, fixar tv-spel och ger pojkarna på gården egna superhjältar i sin tecknade serie. Men det finns en hemlighet, bröderna är pedofiler. Kan barnen anmäla sina bästa vänner?
I januari 2017 dyker det upp en ny märklig tråd på nätforumet Flashback. I skydd av anonymiteten berättas om en stor hemlighet och en märklig livslång vänskap med två pedofiler i 35-årsåldern.
”Hej, jag är vän med två pedofilbröder. Utöver att de är pedofiler och jag tekniskt sätt blev utnyttjad av dom, så är dom jättefina vänner som sprider mycket glädja och kärlek i mitt liv”
Hundratals främlingar engagerar sig snart i fallet och snart börjar härvan runt bröderna nystas upp. Många barn har utsatts för våldtäkter, från södra till norra Sverige. Men bröderna är okända för polisen och har i femton års tid lockat till sig barn, mest unga pojkar. Hur ska de stoppas när ingen vill gå till polisen och anmäla?
En dag riggar ett av offren en fälla och ringer upp bröderna. Men tiden är knapp, för bröderna har hittat nya offer.
I dokumentären träder offer och anhöriga fram för första gången och berättar om fallet som blivit känt som "Pedofilbröderna". Det är en historia om grova övergrepp mot barn så vi vill varna känsliga lyssnare för att del av innehållet kan vara stötande.
Programmet gjordes 2019.
Reporter: Magnus Arvidson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Ludvig Jansson
Länkar för dig som behöver hjälp eller stöd:
Brottsofferjouren Sverige - erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.
Dags att prata- information om barn och sexuella övergrepp.
Polisen - Information om hur anmälan går till.
Göran är 17 år när han kysser Annalisa. Sedan kan han aldrig glömma henne. Men kärleken blir omöjlig och livet skiljer dem åt. 60 år efter första kyssen får Göran ett brev.
Det går 15 år innan de träffas igen. Göran är nu gift och har fyra barn. Även Annalisa är gift och har barn. De återupptar sin relation, i hemlighet. Men hemlighetsmakeriet blir för tungt och de bryter med varann. Tills de träffas igen. Och bryter ännu en gång. Och träffas igen...
Tar den första kärleken någonsin slut? Och kan man älska flera samtidigt?
Göran, 87, blickar tillbaka på sitt livs kärlekshistoria - en historia som sträcker sig över sex decennier och där drömmen om kärleken till slut krockar med verkligheten.
Ett program av: Jens Arnstad och Jonas Tornberg
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
13-åriga ”Chrille” får kontakt med en man på en spelplattform, men snart börjar mannen be om nakenbilder. Han säger att han vill ha sex med 13-åringen.
Men 13-åringen är egentligen Sveriges Radios reporter, som med vägledning av 14-åriga Victor granskar vad som händer i en värld med få regler, och där få vuxna tar ansvar. Spelvärlden.
Hit kan du vända dig om du vill ha någon vuxen att prata med:
BRIS
Reporter: Emelie Rosén
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020
Den 12-årige pojken packar sin väska, tar sitt vapen, sin maskering och går till skolan tidigt. Nu ska han göra det som han pratat med sina spelvänner om i flera veckor, döda andra barn.
Det är under sensommaren 2018 som allt förändras i en chattgrupp för personer som spelar datorspel. 12-åringen som skapat gruppen börjar skriva om att döda andra barn. Och efter drygt en månad går han till attack.
Nu vill ett av barnen som hejade på 12-åringen berätta. Både om mordplanen, men också om den värld han säger att vuxna inte bryr sig om. Spelvärlden.
Hit kan du vända dig om du behöver någon vuxen att prata med:
BRIS
Reporter: Emelie Rosén
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020
Den 2 april 1976 äter Bosse Jansson hamburgare med sina brevbärarkollegor. Han är uppspelt, folk satsar pengar på hans geografikunskaper. Dagen efter går Bosse upp i rök och har aldrig återfunnits.
Innan Bosse Jansson försvinner arbetar han som brevbärare och på helgerna brukar han sälja olika kommunistiska trycksaker och broschyrer ur en specialsydd rock eller sitta i en vitkaklad föreningslokal i Kristineberg och översätta Albanska artiklar. Bosse är tystlåten, älskar kartor och har en omtalad samling folkmusikskivor.
Brevbäraren som försvann är gjord av Sara Lundin och är minnesfragment av ett människoöde, det är en storm av spekulationer och frågor som stundtals får omvärlden att ändra form.
Programmet gjordes 2013.
De är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen?
Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans fru och medbrottsling. De spenderar pengarna på nattklubbar, resor och dyra bilar.
När han sitter inne går hon på gatan. De kallas Sveriges Bonnie and Clyde.
Ett program av Martin Jönsson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
Programmet är gjort 2019.
Spökjägarinstrumenten lyser och piper när Tony och Niclas gör sina nattliga undersökningar. De menar att de kommer i kontakt med andra sidan. Vad är det egentligen de söker?
Bröderna Tony Martinsson och Niclas Laaksonen växte upp i 80-talets Kiruna.
Den ödesdigra julaftonsnatten 1988, då deras två kusiner Peter och Johanna omkom i en brand, kom att prägla deras liv på ett oväntat sätt.
Idag driver Tony och Niclas ett av världens mest kända spökjägarföretag, och deras vardag är full av utredningar, fans, resor, tv-produktioner och livestreams.
Med hjälp av avancerad teknisk utrustning menar de att de får kontakt med döda personer. Allting började med en viktig inspelning som försvann.
I programmet får vi följa med Tony och Niclas på en resa norrut genom Sverige i jakt på svar.
Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, Produktionsbolaget RITE.
Exekutiv producent: Lotta Malmstedt
Programmet är gjort 2020.
Han räknas som en våra största genier men var usel på livet utanför brädet. Schackvärldsmästaren Bobby Fischer skrev in sig i världshistorien när han 1972 besegrade ryssen Spasskij i århundradets match.
Hela världen bevittnade Amerikas seger över Sovjetunionen och för första gången kunde USA visa att de hade förmågan att producera intellektuell kraft som kunde mäta sig med Sovjet.
I dokumentären följer vi med Ulrika Hjalmarson till Island för att följa i Bobby Fischers sista fotspår. Vi möter den person som kanske stod schackgeniet närmast, hans isländske livvakt Sæmundur Pálsson. Han stod vid Fischers sida under de två mest omtumlande skeendena i livet och fick uppleva ett stycke världshistoria.
Det är en berättelse om det missförstådda geniet som gjorde sig ovän med en hel värld, som gång på gång hamnade mitt i världspolitikens hetta. I nödens stund tvingades han återvända till platsen för sitt livs största triumf, för att sedan sluta sitt liv i exil. Men det är också en historia om en ojämlik vänskap som sträcker sig över 35 år. Om kungen och bonden och hur de kom att spela en så avgörande roll i varandras liv.
Programmet är gjort 2011.
Reporter: Ulrika Hjalmarson
Producent: Robert Barkman
85-årige Jan Myrdal måste flytta för han är pank. Myrdalsällskapet ordnar ett hus åt honom i Varberg. Kvar i Fagersta blir hans 35 år yngre fru. Konflikten är ett faktum. Jan Myrdal dog 30 oktober 2020.
I programmet får vi följa arbetet med flytten och dragkampen om Jan mellan Andrea Myrdal och Myrdalsällskapet, som består av bland andra författaren Henning Mankell och hotelldirektören Lasse Diding.
Lasse Diding: ”Det är bra om Jan Myrdal ibland tänker också med huvet".
Andrea Myrdal: ”Jan tänker med kuken men Lasse Diding tänker med röven".
Många tycker att Jan Myrdal i sina romaner och skriftställningar hänsynslöst använt människor runt omkring sig. Det som inte kan bli litteratur saknar värde. Eller som Henning Mankell säger i programmet: ”Som författare kan du inte ha för många nära vänner därför det begränsar dina möjligheter att skriva om folk".
Dokumentär gjordes 2013.
Reporter: Bosse Sjökvist
Producent: Håkan Engström
Isbjörnar, stormar och smältande is gör världens största Arktisexpedition till en kamp. Trots det försöker Pauline fånga fisk mitt i mörkret vid Nordpolen.
År 2019 blir marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Men ögonblicket hon förberett sig på i 6 års tid blir inte vad hon väntat sig.
126 år tidigare, år 1893 försöker polarforskaren Fritjof Nansen nå Nordpolen genom att driva norrut med isarna i Arktis. Inte heller för Nansen går det som väntat.
Under tre månader följer dokumentären på nära håll Paulines forskningsarbete och personliga upplevelser avskuren från resten av världen på ett isflak i Arktis. Samtidigt berättas också historien om Fritjof Nansens tre år långa äventyr på isen.
För över hundra år sedan var målet en färd mot Nordpolen. Det centrala Arktis skulle övervinnas i en kamp mot isen. Idag handlar det snarare om en färd bort från något. Ett avsked från ett Arktis som styr klimatet på vår planet och som nu håller på att försvinna.
Programmet är ett samarbete mellan P1-dokumentär och Vetenskapsradion 2020.
Musiken framförd och komponerad av Johanna Sjunnesson, Radiosymfonikerna.
Musiktekniker: Johan Hyttnäs
Ljudteknik: Olle Sjöström
Slutmix: Tor Sigvardsson
Reporter: Niklas Zachrisson
Producent: Håkan Engström
Det har kommit in en "spion" på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som "obildbara idioter". Men vad hände med hjärnorna?
Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter.
När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån.
Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med?
Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som ”psykiskt opåverkbara” och ”djupt idiotiska” lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten?
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver "passiv eutanasi berättigad". Hur påverkade hans människosyn vården?
I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.
I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter.
Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut?
Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna.
I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"?
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt "extra farlig" kola.
En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.
På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.
Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan.
Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten?
Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Julia är 12 år när hon hamnar på låst ungdomshem. Hon lyssnar uppmärksamt på de äldres drogprat. Det första hon testar när hon kommer ut är tramadol. Sen faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk.
De drömde om ett kollektivt paradis – 15 år senare möts medlemmarna i rättssalen. Som fiender.
En dag syns banderoller med protestbudskap på det stora gula huset.
Den här historien om när en dröm krockar in i en hård verklighet. Och om hur det är att vara ideologisk i bostadskarriärens Stockholm.
Det ekologiska kollektivhuset Gebers ligger bland ekarna nere vid en strand i södra Stockholm. På landet fast i stan. Det grundades i mitten av 90-talet, av en grupp miljöengagerade unga som ville ha ett gemensamt boende.
I den här dokumentären får du möta kollektivisterna, och följa med till det som kunde ha blivit ett paradis.
Reporter: Rasmus Malm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
Stockholm, 2020
Hon står på sidan av ett sjunkande skepp, mitt i natten. Snart ska hon, och kvinnan hon håller i handen, följa båten till botten. Då kommer en tio meter hög våg - och spolar dem ut i havet.
Ulla dog inte den där natten för 25 år sedan, när passagerarfärjan MS/Estonia förliste på Östersjön med 989 människor ombord. Hon dog inte, men det skulle ta tid innan hon började leva igen.
Att vara en av endast fjorton överlevande kvinnor kändes länge mer som ett straff än en gåva. Skuld, sorg och förtvivlan blandades med en känsla av overklighet. Men där fanns också övertygelsen om att på andra sidan skräcken hade ett ljus väntat.
I Annika Olssons dokumentär berättar Ulla, hennes syster, väninna och prästen som blev hennes terapeut om katastrofen och resan tillbaka till glädjen, lusten och acceptansen.
Programmet gjordes 2019.
Reporter: Annika Olsson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Susanne Martinsson
Människor sitter inlåsta på kliniker år efter år – trots att de kanske inte borde vara där.
Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Ylva Lindgren
September 2020, Stockholm.
Trots att läkarna säger att han inte borde vara där är Niklas inlåst på rättspsyk. Niklas vet inte hur länge han ska vara kvar.
Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Ylva Lindgren
September 2020, Stockholm.
Viruset har ännu inte nått den småländska landsbygden – ändå är allt annorlunda.
Våren 2020 tvingar Corona-pandemin hela länder att stänga ner. Trots att Fagerhult har klarat sig än så länge, märks konsekvenserna även här.
– Folk har fått ett slags avståndstagande vana. Och det har smugit sig in en misstänksamhet mot stockholmare: kom inte hit liksom, säger Ove Enler, 68 år och pensionerad flygtekniker.
Hjärtat i byn är närbutiken som drivs av Jonas Andersson. Han jobbar långa dagar under pandemin och kör ut mat till folk som isolerat sig. Men själv är han inte orolig. I sociala medier har Jonas skrivit inlägg om att det verkar vara nåt lurt med hela pandemin.
– Jag är en sån där ful fisk som går på tvärs mot vad andra tycker. För mig är det fullt möjligt att det finns så mäktiga krafter som kan hitta på något sånt här.
Prästen Ola slår upp porten till den tomma kyrkan. Gudstjänsterna hålls digitalt och kyrkan är stängd för besökare.
– Vad skulle Jesus ha gjort i den här situationen? Det funderar jag mycket på: vad skulle Jesus ha gjort?
Fagerhult – i skuggan av pandemin är ett program av Maria Hansson Botin.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams
Göteborg, september 2020.
När nazisterna är klara ligger två poliser avrättade mitt i sommaridyllen. Nu 20 år senare ska gärningsmännen snart släppas. Sara var 11 år när hon förlorade sin pappa - polisen Olle Borén.
Johanna är gravid med sitt första barn när hennes egen mamma får diagnosen Alzheimer. Mamman, som lever ensam, har inga andra barn och hennes sjukdom kräver alltmer av Johannas tid.
Vissa dagar är allt som vanligt, andra dagar är allt upp och ner. Det värsta är att oavsett vad de gör så kommer det inte bli bättre, bara sämre.
Johannas mamma är konstnär och har alltid haft ett rikt socialt liv med intressanta vänner, men att upprätthålla det livet blir allt svårare, trots Johannas stöd.
I den här dokumentären får vi följa Johanna, hennes mamma och bebisen ”Smulan" under 1,5 år. Det är en berättelse om att bli mamma och samtidigt behöva hjälpa sin mamma. De kommer att göra saker tillsammans för kanske sista gången och de har ett mål: att skapa Johannas mammas kanske sista konstutställning.
Johanna är radiojournalist och gymnasielärare och bor med man och barn i Stockholm. Detta är hennes första dokumentär.
Reporter: Johanna Hinteregger
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
dokred@sverigesradio.se
Gilma glömmer aldrig dagen då hon såg sin bebis försvinna iväg i korridoren på socialkontoret i Colombia. Hon var sexton år. Skulle hon någonsin se sin dotter igen?
När Gilma ger upp rätten till sitt barn är det ett beslut som kommer att prägla hela hennes liv. Hon har inte längre någon rätt att veta vart dottern tar vägen. I trettiofem år lever hon med ovissheten och med känslan av skuld över beslutet, tills en dag då telefonen ringer.
I Sverige finns det cirka femtusen adopterade från Colombia. Många av dem åker dit i hopp om att hitta sitt ursprung.
Men hur är det för en mamma som har adopterat bort sitt barn och som plötsligt blir uppsökt av samma barn som vuxen?
Programmet gjordes 2017.
Reporter: Cecilia Mora
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson
För dig som lyssnar på P1 dokumentär - upptäck P1 Dokumentär Miniserie och nya serien Barnen vårdnadstvisterna. Vad händer med barnen när vuxna inte lyssnar ? Ute nu i appen Sveriges Radio Play
Elin och Timo har planerat att gifta sig till sommaren. Elin sitter utvilad på flyget hem från Palma när olyckan inträffar. Från sekunden hon får veta vad som hänt förändras allt till en mardröm.
Elin har äntligen kommit iväg på en weekendresa med sin kompis Nina. Dom är båda småbarnsföräldrar och har längtat efter att få en paus ifrån vardagen hemma i Stockholm.
Elins sambo Timo stannar hemma med barnen Seth och Ester. På söndagen ska Timo cykla sitt första cykellopp, han lämnar barnen hos sin syster som ska vara barnvakt. Samtidigt som Timo cyklar iväg på de smala landsvägarna på Ekerö så har Elin klivit på flygplanet på väg hem från Palma till Stockholm. På kvällen ska hela familjen återförenas, barnen ska få taxfree-godis och Timo ska få en tröja som Elin köpt. Men ingenting blir som de har tänkt sig.
I cykelloppet har klungan breddats så mycket att Timo pressats ut i motsatt körfält. Det kommer en bil och Timo smäller rakt in i fronten. Hans överkropp blir i princip helt krossad och lungorna punkteras, han kan inte andas och förs med helikopter i rekordfart till intensiven. När Elin landar på Arlanda står hennes mamma och väntar på henne i ankomsthallen. De åker direkt till Karolinska Sjukhuset där Timo ligger på traumarummet.
Elin som själv är sjuksköterska sitter nu på den andra sidan sjukhussängen och vakar vid Timos sida. Lyssnaren får följa henne i det tillstånd av kaos, chock och vardag som följer olyckan.
Av Tove Palén.
Malin Appeltofft är 47 år, har man och tre barn. Hon är lärare men drömmer envist om en karriär som ståupp-komiker. Under ett år dokumenterar hennes man kampen mellan hopp och förtvivlan.
Genom humoristiska och tragikomiska vardagsscener med stark igenkänning får vi följa med när Malin gräver där hon står och förvandlar den gråa, slitsamma vardagen till färgstarka skämt på standup-klubbarna som får publiken att vrida sig av skratt.
Vad är det som hindrar oss från att förverkliga våra drömmar och vad är vi beredda att betala för att nå dit?
Reporter: Tobias Aspelin
Producent: Håkan Engström
Mix: Nima Shams
37-åriga Ingela Jansson landar på Arlanda en kylig februarimorgon 2018. Efter åtta år i etiopisk fångenskap vet hon ingenting om sin framtid, inte ens vem som kommer och möter henne på flygplatsen.
– Tjena, säger Johan Persson, journalisten som själv suttit ett år i Kality tillsammans med Martin Schibbye.
Expressen är också där och det blir nya rubriker: Storbedragerskan har landat. Hennes äldsta dotter som inte fått veta att hennes mamma är hemma får beskedet via löpsedeln. Går det att tvätta bort stämpeln som Ingela fått? Nu börjar en lång uppförsbacke.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Ylva Lindgren
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2018.
Kalitys fängelseportar stängs bakom tvåbarnsmamman Ingela Jansson. Game over, tänker hon. Det finns fångar som aldrig kommer levande därifrån.
Ingela Jansson som i svensk media kallas för storbedragerskan har gripits på nytt, den här gången i Etiopien. Hon döms till 25 år för bedrägerier, och börjar avtjäna straffet i skräckfängelset i huvudstaden Addis Abeba.
I dokumentären berättar hon om livet innanför murarna, en ständig kamp på mat och vatten. Kvinnor och barn trängs bland råttor och löss och du kan inte lita på någon.
I fängelset möter Ingela de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson, men när de släpps fria hösten 2012 har hon många år kvar i fångenskap.
– Den dagen man kliver in i Kality då ska man hålla hårt i han däruppe för att komma ut.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Ylva Lindgren
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2018.
Bilhandlardottern Ingela Jansson växer upp på den västgötska landsbygden. En bilaffär leder henne rakt in i ett kriminellt nätverk. Till slut ser hon ingen annan utväg än att fly.
Dokumentären tar oss med på en resa där Ingela ställs inför livsavgörande val, inte bara för henne själv utan också för hennes två döttrar.
Hon vittnar mot det kriminella nätverket och får skyddad identitet, men åker fast misstänkt för bedrägerier. I pressen utmålas hon som en storbedragerska.
– Jag ångrar att jag lät någonting över huvud taget ske. Sen detaljerna är inte svart och vitt men jag har ju samtidigt någon form av ansvar.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Ylva Lindgren
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2018.
Regeln i Kalahariöknen är att aldrig lämna bilen. Jenny och Helene står i det brinnande gräset och inser plötsligt att de inte har någonting kvar: inga kläder, inget vatten – och ingen bil.
SVT-medarbetarna Jenny Söderqvist och Helene Åberg jobbar i ett biståndsprojekt i Botswana. På safari i Kalahariöknen börjar deras bil plötsligt att brinna, innan den till slut exploderar.
Nu börjar en kamp för att överleva mot nätternas köld, dagarnas hetta – och mot de vilda rovdjuren.
Räddningen ska bli oväntad, med hjälp från högsta politiska ort – och i form av en konservöppnare.
Programmet är gjort av Anna Hammarén.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Göteborg, sommaren 2020.
För Claes JB Löfgren, med 30 år som utrikesreporter på SVT, blir pensionen ett tvärstopp och en identitetskris. Men en långsegling med vännen PellePia ska åter ge honom en mening med livet. Eller?
Pensionering är en befrielse för en del, en fullständigt naturlig del av livet för andra men också ett ovälkommet tvärstopp på ett långt och intressant yrkesliv. För Claes JB Löfgren, under större delen av sitt yrkesliv utrikesreporter på Sveriges Television, utlöser den påtvingade pensionen en kris.
Men en långa resa med segelbåten Alma och hans gamle vän PellePia Hedberg, ett förverkligande av en dröm om att segla jorden runt som börjar för nästan 50 år sedan, ska visa att livet är mer än bara arbete,
Sökandet efter en mening med livet - efter decennier av rutiner och starka upplevelser i världens krigszoner - går över stormpiskade hav och karga kuster i Europas utkanter.
”De gamla och havet” är helt och hållet Claes JB Löfgrens egen mycket personliga berättelse. PellePia Hedberg har tidigare porträtterats i P1-dokumentären ”Transan och jag”.
Stockholm, juni, 2020.
Reporter: Claes JB Löfgren
Slutmix: Nima Shams
Producent: Håkan Engström
Kalle och Göran, två pojkar som gick till sjöss på 50-talet och inte hörde av sig förrän många år senare. Kalle ville se vad som fanns söder om Södertälje, Göran ville slippa sin pappa.
En dokumentär om pojkar, söner, pappor och äkta män, om främmande hamnar och de stora haven.
Ett program från 2000
Reporter: Rikke Houd
Producent: Ylva Lindgren
Beslutet är taget, Göteborgs sjömanskyrka ska stänga. Billy, Bengt och Börje har träffats där i många år. Vart ska de gamla sjömännen nu ta vägen för att minnas livet till sjöss?
Sjömanskyrkan högt uppe på Stigberget i stadsdelen Majorna har sedan 1954 varit mer än en kyrka. Under storhetstiden för Göteborg som sjöfartsstad hade sjöfolk här tillgång till snickeriverkstad, bastu, bio och biljard. De sista åren har besökarna kommit för att äta lunch och läsa tidningen. Och framförallt för att umgås.
Vid ett runt bord i kyrkans kafé har de gamla sjömännen Billy, Bengt och Börje sina stamgästplatser. Deras Göteborg är en stad som inte längre finns. Men här har de kunnat träffas för att minnas gamla tider: på sjön, på varven och i hamnen. Sjömanskyrkan är den sista utposten för den gamla stammens sjömän. Billy, Bengt och Börje protesterar mot stängningen, men det går trögt.
Ett program av Anna Maria Höglund
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Göteborg, våren 2020.
Under en padelmatch får 53-årige Jörgen en boll på halsen. En vecka senare vaknar han på morgonen och är förlamad i halva kroppen. På Sjukvårdens Larmcentral misstänker operatören att han fått en stroke.
Vad händer nu med fru, barn, vänner och jobb när Jörgen över en natt får helt nya förutsättningar? Vad blir kvar, och vad försvinner av allt det som tidigare tagits för givet? Hur ska Jörgen orka "deala" med livet?
Efter många månader är han tillbaka hemma igen. Då ställs han inför nya utmaningar.
Ett program från 2020
Reporter och producent: Jörgen Cavelind
Producent: Henrik Skarstedt
Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren
Slutmix: Henrik Skarstetd och Nima Shams
Medverkande: Jörgens barn Ella och Miriam, Jörgens ex-fru Sara. Urban Thoor, Ulrika Sandborg. John Carenfeldt, Henrik Johnsson, Björn Ekmark. Besse Vaseghi, Johan Grip, Robert Gurnell, Gunilla Elmgren-Frykberg, Per Hamid Gathan, Lena Grip, Johan Kottorp, John Hellström och Per Lidbom.
Det skulle bli en radiodokumentär om författaren Beate Grimsrud och hennes nya bok. Det ingen visste då var att 2015 skulle bli året som ställde allt på ända.
Det är december 2014 och Beate lägger sista handen vid sin nya bok, Evighetsbarnen. Releasepartyt är planerat, bokturnén inbokad sen länge.
– Jag känner mig lugn och glad, säger Beate. Jag mår bra och boken mår bra!
Men nästa gång reportern Siri Ambjörnsson ringer på Beates dörr har hela hennes liv ställts på ända.
– Jag skriver i boken att man som vuxen kan göra som man vill men det vill man inte alltid. Det är inte sant. Ibland blir inte livet som man vill fastän man är vuxen.
”Det jag inte klarar är att dö” är en personlig dokumentär om en nära vän och granne. Radioproducenten Siri Ambjörnsson har följt Beate Grimsrud under ett års tid – ett år präglat av framgång, förväntan och bottenlös förtvivlan.
Beate Grimsrud, född 1963, är uppvuxen i Norge och bosatt i Sverige sedan 1984. Hon debuterade 1989 med novellsamlingen ”Det finns gränser för vad jag inte förstår” och har gett ut ett femtontal böcker för både vuxna och barn. Hon fick stor framgång med barndomsskildringen ”Jag smyger förbi en yxa (2000) och romanen ”En dåre fri” (2010), som bl a nominerades till Nordiska rådets litteraturpris i både Sverige och Norge. Beate Grimsrud är översatt till över tio språk, har gjort kort- och långfilmer och skrivit dramatik för scen, radio och film.
Beate Grimsrund avled i juni 2020.
Programmet är från 2016.
Böcker värda miljontals kronor är borta. En hemlig spaningsgrupp med tre kvinnliga bibliotekarier börjar diskret undersöka spår i register och magasin. Vem har i åratal fört kollegorna bakom ljuset?
Den 28 oktober 2003 kunde vara en helt vanlig onsdag på Kungliga biblioteket. Om det inte vore för ett mejl. Klockan elva minuter över fyra kommer det till låneavdelningen. Det är en förfrågan om en bok från 1857. Ett dyrbart bildverk om Mississippifloden.
Men boken finns inte på sin plats. Och registren tycks manipulerade för att dölja att boken är borta. Nu får rutinärendet en obehaglig vändning – en anställd kan ligga bakom. Men vem?
Dokumentären är gjord 2008 av Jesper Huor.
Producent: Bosse Lindqvist och Magnus Arvidson.
På Saltholmen håller sig kvinnorna för sig själva. Solar och badar bakom plank och lyckta dörrar. Så har det alltid varit. Tills en dag, mitt i sommaren, då en utbrytargrupp sätter allt på spel.
- Men fattar du långsamt? Det förstår du väl att när man blir gammal och har åderbråck och bara ett bröst, att det är underbart med ett bad där man bara är kvinnor, säger en stammis som tillbringat sina somrar här i mer än 30 år.
På andra sidan planket finns en avdelning för herrar, men de är så få som kommer att kvinnorna knappt märker av dem.
Men mitt i sommaren sätts saker på spel. En utbrytargrupp som vill att män och kvinnor ska bada nakna tillsammans har tagit över ruljansen och starka känslor sätts i brand. Några kvinnor vill att det ska vara som det alltid varit – kvinnor för sig och män för sig. Vad är det de vaktar? Har de något emot det andra könet?
”Sommar utan män” utspelar sig under en annorlunda säsong på Saltholmens Kallbadhus. Följ med in och lära känna de hängivna stammisarna på damernas avdelning.
Medverkande:
Ingalill Söderholm, Astrid Lundberg, Ingrid Wintertidh, Margareta Sjöström, Marie Carlsson, Irene Eriksson, Annelie Fletcher, Anne-Christine Johansson, Christina Eriksson, Bernt-Erik Ekeroth.
Dokumentären är gjord 2011 av Louise Jacobson.
Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Påminner inte det här om det hennes mamma var med om i Polen 1968? Ska Anna också behöva packa sin väska?
När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna. Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig?
Programmet gjordes 2020.
Reporter: Anna Frey
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Daniel Högberg
30-årige Rikard Langewolf kämpar för sitt liv på intensivvårdsavdelningen på Karolinska sjukhuset. Vid hans sida finns familj och vårdpersonal. Alla undrar, hur har han blivit så sjuk?
En vecka tidigare kom han till akuten med smärtor i magen. Gallsten, konstaterar läkarna. Ett rutiningrepp. Men på grund av platsbrist får operationen vänta. Efter fyra dygn har de fortfarande inte plats för Rikard och läkarna tar till en nödlösning. Operationen delas upp mellan två olika sjukhus och under två dagar. Plötsligt börjar Rikard spy grön galla och insjuknar snabbt. Två månader och över 30 operationer senare dör Rikard Langewolf. Varför?
Den prisbelönte reportern Hugo Lavett tar oss med på en helvetesresa genom svensk akutsjukvård. Han berättar om den yttersta konsekvensen av ett system som fallerar. Och om en familj som bara maktlöst kan se på.
Av Hugo Lavett. Från 2016.
Åsas föräldrar har skiljt sig två gånger, och gift sig tre gånger – med varandra. I skuggan av deras obeslutsamhet finns Åsa och hennes syster som försöker förstå sina föräldrars stormiga relation.
I maj 1983 gifter sig Åsas föräldrar för första gången. De är två personer som har förälskat sig i varandra, trots alla sina olikheter. Knappt 40 år senare säger de att den där kärleken fortfarande finns där, men i deras dotters ögon har relationen i stället kantats av bråk och konflikter.
Olikheterna har skavt i stället för att komplettera. Två skilsmässor och tre bröllop senare undrar hon vad det är som gör att de envisas med att välja varandra om och om igen, trots att alla runt omkring dem säger åt dem att ge upp.
Men Åsa frågar sig också vad det har satt för spår i henne, att ha levt sitt liv i skuggan av två personer som inte har kunnat bestämma sig för om de vill leva tillsammans eller inte.
Reporter: Åsa Secher
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
Hösten 2011 gick allt åt helvete när ett gäng killar jobbade vid en kalkugn i Luleå. En ung kille dog av skadorna och Gustaf Seppelin, då 19 år, skadades för livet.
Idag är Gustaf Seppelin 23 år och lever tillsammans med frun Pernilla. De bor i ett rött hus i den lilla byn Mörön, drygt tre mil utanför Luleå.
– För mig har det alltid varit självklart att stanna kvar vid hans sida. Det har ju varit tufft, men idag är jag stolt över oss, säger Pernilla Seppelin.
Det var på hösten 2011 som Gustaf blev inringd till ett kvällspass ute på stålverket i Luleå. Han skulle till en av kalkugnarna som då drevs av företaget Nordkalk. Det satt fast en kalkklump i en av ugnarna, vilket orsakade stopp i produktionen. För att få bort kalkklumpen sprutade de vatten och hackade med ett kopparrör. Plötsligt går allt åt helvete. Gustaf Seppelin och en kollega, Johan Löfroth, får frätande kalk och överhettad ånga rakt emot sig. Johan Löfroth dör. Gustaf Seppelin skadas för livet.
Kalkugnsolyckan och kärleken är en P1 dokumentär av Malin Winberg. Den handlar om hur livet ändrades på en sekund för det unga paret Gustaf och Pernilla. Om drömmen om att en dag få köra motorcykel igen och om att kärleken överlever allt.
Reporter Malin Winberg.
Producent: Helen Alm.
Programmet är gjort 2015
Ester föddes i Zimbabwe, där hennes familj arbetade med bistånd. Nu reser hon tillbaka för att söka sina rötter och försöka förstå varför det var just där hennes pappa insåg att han var kvinna.
2010 kom författaren Ester Roxbergs pappa ut som kvinna och 2014 skrev Ester boken Min pappa Ann-Christine, som i år blivit filmen Min pappa Marianne.
Idag, som småbarnsförälder, funderar Ester mycket på sin egen barndom. Hon har fått veta att det var när hennes föräldrar väntade henne, i Zimbabwe, som hennes pappa för första gången släppte fram tankarna på sin verkliga identitet. Han tog upp saken med mamma, men lade sedan locket på i nästan 30 år. Trans var i det närmaste okänt på 80-talet.
Ester har inga egna minnen av Zimbabwe men har alltid fått höra att åren där var familjens lyckligaste. Nu reser hon tillbaka till sin födelseby i landet där HBTQ är förbjudet. Ingen där vet att den älskade prästen Åke idag är Ann-Christine. Varför var det just i Zimbabwe som pappa för första gången släppte fram tankarna på sitt rätta jag?
Programmet gjordes 2020.
Av: Ester Roxberg
Research: Ida Sundberg
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Jan Waldenmark
När Klara häktades hoppades hon på ett kort straff eftersom hon ”bara körde bilen”. Åklagaren yrkade på något annat och fängelsedomen skrevs till 6 år.
I första delen av serien "Efter rånet: Häktad" mötte vi Klara i säkerhetshäktet i Göteborg i väntan på domen. Nu är Klara dömd och reportern Anna Hammarén fortsätter att följa henne från fängelse till fotboja.
Programmet gjordes 2016 av Anna Hammarén.
En sommarkväll startar 21-åriga Klara bilen. I baksätet sitter två av hennes killkompisar med ett skarpladdat vapen. Snart kommer de att råna två hotell. Vid en rutinkontroll stoppas de av polisen.
Bakom de låsta dörrarna i säkerhetshäktet sitter Klara 21 år, misstänkt för flera grova rån och Inez, 19 år, med en lång lista allvarliga brott bakom sig.
Reportern Anna Hammarén möter dem i det kameraövervakade häktet i Göteborg när de för en stund får lämna isoleringen i cellerna.
Programmet gjordes 2013 av Anna Hammarén.
När mamma och pappa dricker och bråkar stänger Nadia in sig och läser sagor för sin lillasyster. Men vad ska hon göra nu när de båda är vuxna? När löften från barndomen framstår som omogna.
Hur ska Nadia göra när de hon älskar mest börjar bete sig som människor de aldrig skulle bli som?
Ska hon lägga benen på ryggen och älska på håll eller tvinga på sina två syskon goda råd?
Nadia bestämmer sig för att det är dags för henne och syskonen att göra upp om vad det egentligen innebär att hålla vad man lovat.
Programmet är gjort 2008 av Nadia Ben Belgacem.
Sent om kvällarna, när turistbutikerna i Gamla Stan i Stockholm stängt för dagen, lyser lamporna fortfarande i Eddis loppis. Kanske dyker Professorn, Semlan eller Murarn upp.
Det är svårt att se in i loppis-butiken för fönstren är fyllda av prylar och bråte. Men om man gläntar på dörren så öppnar sig en värld full av egenheter.
Nypontet i kastrullen hålls varmt under en hög med filtar, det luktar pannkaksos och snart börjar Eddies 72-års kalas. Stenåldersmackor och pannkakstårta står på menyn.
Edward Grahn äger "Eddis Loppis" i gamla stan. Butiken har funnits sedan åttiotalet och innan det blev en loppis på så drev Eddie klubb i källaren.
Programmet är gjort 2012 av Tove Palén.
Två kvinnor i de lappländska fjällen. Med barnen på magen och tälten på ryggen antar de kraftmätningen mot moder natur.
Otaliga är berättelserna om män som drar ut i vildmarken för att söka äventyret och finna sig själva; män som seglar över stora hav, bestiger höga berg och stolt pressar flaggskaftet i sin erövring. Vad händer när två kvinnor, och två bebisar, gör samma sak?
Programmet gjordes 2011 av Ella Petersson.
Polisen förhandlar med kidnapparna – men så blir det tyst, veckorna går. I fängelsehålan splittras svenskarna, Niclas försvinner iväg med Kaptenen. Kvar blir Magnus, han ska inte hem utan avrättas.
I det sista avsnittet ställs allt på sin spets. Journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström har suttit fångna i veckor, förlorar vikt och fryser i fängelsehålan. Utanför börjar saker röra på sig, men när det närmar sig en lösning tar allt en ny vändning.
Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio.
Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim.
Ljuddesign: Merete Antonsen.
Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson.
Musiken är specialskriven av Sigur Ros.
En dokumentärserie från 2020.
Plötsligt ringer Annas telefon hemma i Sverige. Kidnapparna har tagit kontakt. Den svenska polisen reser till Beirut för att förhandla. Men kidnapparna slutar höra av sig och veckorna går.
Fotografen Niclas Hammarström journalisten Magnus Falkehed kidnappas under en reportageresa i Syrien 2013. Kidnapparna tvingar dem att ringa hem och deras samtal till familjens telefonsvarare spelas in. Det är röster från andra sidan helvetet, från två som inte vet om de kommer överleva tortyren, svälten och fångenskapen i Syrien.
Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio.
Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim.
Ljuddesign: Merete Antonsen.
Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson.
Musiken är specialskriven av Sigur Ros.
En dokumentärserie från 2020.
Niclas Hammarström är skjuten, men nekas vård och Magnus Falkehed blir torterad. Men kidnapparna är tysta, på andra sidan gränsen till Syrien fortsätter jakten - vem har tagit svenskarna och varför?
Fotografen Niclas Hammarström blir skottskadad under flyktförsöket men det blir hans kollega journalisten Magnus Falkehed som straffas hårdast av kidnapparna. Under tortyren vill de få honom att berätta vem av dem det var som slog killen i den röda pickupen under flykten. Niclas liv är nu i Magnus i händer.
På andra sidan gränsen har franska underrättelsetjänsten, "Rådet", svenska ambassaden och många fler börjat jakten på de gåtfulla kidnapparna. Vem kan rädda Magnus och Niclas?
Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio.
Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim.
Ljuddesign: Merete Antonsen.
Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson.
Musiken är specialskriven av Sigur Ros.
En dokumentärserie från 2020.
Maskerade män har klätt av dom nakna, satt på fångdräkter och stängt in svenskarna i ett litet mörkt rum. I hemlighet växer en flyktplan fram, de får upp ett fönster och hittar en möjlig väg ut.
Journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström hade precis lärt känna varandra när de blev kidnappade under en reportageresa i Syrien 2013. Där i fånghålan har de bara varandra och de tänker inte sitta och vänta på kidnapparnas nästa drag - de ska rymma.
Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio.
Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim.
Ljuddesign: Merete Antonsen.
Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson.
Musiken är specialskriven av Sigur Ros.
En dokumentärserie från 2020.
På reportageresa i Syrien tas svenskarna för spioner och blir attackerade med granater och jaktplan. Maskerade män med vapen spärrar vägen – Magnus och Niclas har blivit kidnappade. Hemma går larmet.
Det här är historien om när journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström blev kidnappade under en reportageresa i Syrien. De skulle skildra läkarna och sköterskorna som räddar liv. Om kvinnor och barn – vanliga civila – som var fångade i kriget. Och så hamnade de själva i mardrömmen. Det är också berättelsen om en internationell operation med polis, underrättelsetjänst, kollegor och vänner som jobbade dag och natt för att frita dem.
Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio.
Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim.
Ljuddesign: Merete Antonsen.
Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson.
Musiken är specialskriven av Sigur Ros.
En dokumentärserie från 2020.
Journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström är i Syrien för att berätta för världen om ett hemligt källarsjukhus. Men på plats möter de IS-krigare och allt blir till en mardröm.
Det här är historien om när journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström blev kidnappade under en reportageresa i Syrien. De skulle skildra läkarna och sköterskorna som räddar liv. Om kvinnor och barn – vanliga civila – som var fångade i kriget. Och så hamnade de själva i mardrömmen. Det är också berättelsen om en internationell operation med polis, underrättelsetjänst, kollegor och vänner som jobbade dag och natt för att frita dem.
Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio.
Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim.
Ljuddesign: Merete Antonsen.
Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson.
Musiken är specialskriven av Sigur Ros.
En dokumentärserie från 2020.
År 2009 utlyser WHO en pandemi, den första på 41 år. Ett virus sprider sig över jorden, snabbt. Vårdcentraler förbereder sig för den kommande katastrofen och vaccinationstrycket är enormt.
Över två miljarder människor flyger varje år på jorden och en sjukdom kan sprida sig mellan kontinenter inom loppet av några få timmar. På en vårdcentral i Farsta förbereder man sig för den kommande katastrofen.
Dokumentären gjordes 2010 av Martin Johnson.
Slutmix: Fredrik Nilsson.
Producent: Håkan Engström.
Vännerna Louise Erixon (SD) och Emilie Pilthammar (fd. M) bryter trettio års isolering för SD, som får verklig politisk makt. Snart utropas Louise Erixon till Sveriges mäktigaste Sverigedemokrat.
Sölvesborg hamnade i centrum för den politiska debatten när Sverigedemokraterna tog över styret – 30 år av isolering hade brutits.
I ett års tid följer Ekots politiska reporter My Rohwedder med bakom kulisserna. Louise Erixon går under tiden från att vara känd som "Jimmie Åkessons sambo" till att bli en av landets mäktigaste Sverigedemokrater.
- Målet är ju att rädda Sverige från socialismens och liberalismens klor, vi kan påverka debatten väldigt mycket, även från en liten kommun, så att även rikspolitiken går åt det håll som vi vill se, säger Louise Erixon (SD).
I ”Sölvesborg – När SD tar makten” får vi också följa nyckelpersonen Emilie Pilthammar, då Moderat, som möjliggjorde maktskiftet, men som fick hoppa av efter den omtalade ”gruppsexbilden” - som Emilie ångrar.
- Jag hade inte gjort om detta nu, men saker och ting är som de är, säger Emelie Pilthammar i dokumentären.
Redan för tio år sedan var Emilie Pilthammar öppen med sina kontakter med SD och hon har länge kritiserat för sin öppenhet mot partiet. När nu moderatledaren Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson träffats och börjat prata politik på riksplanet ser Pilthammar sig som en föregångare.
- Jag har försökt förändra i Moderaterna i så många år och jag har varit paria som över huvud taget har pratat med dom eller nånting.
Ser du det som att du fått rätt i efterhand?
- Ja.
P1 Dokumentären Sölvesborg - när SD tar makten är från mars 2020.
Reporter: My Rohwedder
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Ludvig Jansson
De tog inget bröllopsfoto och hon tappade vigselringen samma kväll de gifte sig. Men äktenskapet har hållit i över trettio år.
Det var själarnas möte, säger han. Jag hade aldrig trott att jag skulle ha en sån här lång relation med Per, säger hon.
En skådis och en psykoterapeut. Fem döttrar. Ett hönshus. Och varsitt kylskåp.
Kicki Möller har tillbringat våren i paret Morbergs sällskap.
Programmet gjorde 2017 av Kicki Möller.
kickimoller@gmail.com
I över 45 år har de levt tillsammans, uppburna och framgångsrika. Marie Göranzon 77, är fortfarande mycket aktiv medan Jan Malmsjö 87, trappar ner. Nu gör de sin kanske sista föreställning tillsammans.
– Om man har spelat Dödsdansen och vrålskällt i tre timmar på scenen, då har man inte haft behov av att ventilera känslor. Man vet hur trött den andra är, för man är lika trött själv. Det är sådana kvällar som jag kan komma ihåg som väldigt fina, när man går hem tillsammans. Det binder ihop en på något vis, berättar Marie Göranzon.
Här berättar paret Marie Göranzon och Jan Malmsjö om livet, äktenskapet, teatern och den kanske sista föreställningen tillsammans.
Marie Göranzon och Jan Malmsjö är Sveriges mest berömda skådespelarpar. Nu under våren 2020 gör de Katt på hett plåttak av Tennessee Williams, på Maximteatern.
Det skiljer tio år mellan Marie och Jan. Tio år som kanske inte varit mer påtagliga än nu, både rent fysiskt men också karriärmässigt. Marie är fortfarande i rampljuset och mycket efterfrågad både på de stora scenerna och i TV- och filmproduktioner, medan Jan börjar trappa ner. Hur tänker de på framtiden där Marie fortfarande kommer att jobba efter det att Jan tagit emot sina sista applåder?
Programmet är gjort 2020.
Reporter: Ellen Kittel
Producent: Anna Iversen
Slutmix: Frida Claeson Johansson
Bakom en fasad av yoga och meditation planerade sektens ledare massmord. Budskapet från ledaren var att världen skulle gå under och bara medlemmarna i undergångssekten - Aum Shinrikyo skulle överleva
Det var i mitten på 1990-talet som den japanska undergångssekten hamnade på världens löpsedlar. Attacken med nervgas mot Tokyos tunnelbana blev kulmen på sektens mordiska framfart och sektledaren Shoko Asahara liksom tolv av hans närmaste män dömdes till döden.
Reportern Jon Thunqvist träffar två av dem i fängelset i Tokyo, liksom anhöriga och en stödgrupp som för en kamp mot klockan för att straffen ska omvandlas till livstids fängelse.
Sekten finns fortfarande kvar, men har splittrats och bytt namn. Jon gör ett besök hos en av grupperna. Dessutom medverkar svensken Stefan Öjersjö som var med på ett av de tåg som attackerades.
Av Jon Thunqvist från 2018.
I juli 2019 vaknar speladministratören Maroon Ayoub till ett meddelande på sin telefon. Det är hans spelkompis ”Rafi” som skriver att han har mördat sin familj.
Maroon vet inte säkert vad som hänt, eller var kompisen bor. Nu berättar han om hur han och andra spelare, i en kamp mot klockan, försöker lokalisera Rafi och larma polis.
Hit kan du vända dig om du vill ha någon vuxen att prata med:
BRIS
Reporter: Emelie Rosén
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020
13-åriga ”Chrille” får kontakt med en man på en spelplattform, men snart börjar mannen be om nakenbilder. Han säger att han vill ha sex med 13-åringen.
Men 13-åringen är egentligen Sveriges Radios reporter, som med vägledning av 14-åriga Victor granskar vad som händer i en värld med få regler, och där få vuxna tar ansvar. Spelvärlden.
Hit kan du vända dig om du vill ha någon vuxen att prata med:
BRIS
Reporter: Emelie Rosén
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020
Den 12-årige pojken packar sin väska, tar sitt vapen, sin maskering och går till skolan tidigt. Nu ska han göra det som han pratat med sina spelvänner om i flera veckor, döda andra barn.
Det är under sensommaren 2018 som allt förändras i en chattgrupp för personer som spelar datorspel. 12-åringen som skapat gruppen börjar skriva om att döda andra barn. Och efter drygt en månad går han till attack.
Nu vill ett av barnen som hejade på 12-åringen berätta. Både om mordplanen, men också om den värld han säger att vuxna inte bryr sig om. Spelvärlden.
Hit kan du vända dig om du behöver någon vuxen att prata med:
BRIS
Reporter: Emelie Rosén
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020
En 12-årig pojke planerar att döda andra barn och skriver om det i en chattgrupp för datorspelare. Ingen försöker stoppa honom, istället börjar flera heja på och ge råd.
Det är under sensommaren 2018 som allt förändras i en chattgrupp för personer som spelar datorspel. 12-åringen som skapat gruppen börjar skriva om att döda andra barn. Och efter drygt en månad går han till attack.
Nu vill ett av barnen som hejade på 12-åringen berätta. Både om mordplanen, men också om den värld han säger att vuxna inte bryr sig om. Spelvärlden.
Hit kan du vända dig om du vill ha någon vuxen att prata med:
BRIS
Reporter: Emelie Rosén
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020.
Sverige deltar i Nato-insatsen i Libyen 2011. Men den humanitära interventionen lugnar inte situationen i landet. Istället trappas våldet, kaoset och de rasistiska grymheterna upp. Hur blev det så?
2011 finns ett starkt stöd i opinionen för att Sverige ska delta i Natokampanjen för att skydda civila i Libyen. För första gången på 50 år skickar vi stridsflygplan till en väpnad konflikt. Men Håkan Juholt, som ny ledare för socialdemokraterna, bryter överenskommelsen hans företrädare har träffat med Reinfeldt om att JAS-piloterna även ska få bomba mål på marken. Däremot får de rekognosera bombmål åt Nato.
Ett svenskt Psyopsförband (psykologiska operationer) deltar också i kriget. De sitter på en Natobas på Sicilien och utformar flygblad och radiomeddelanden.
Av kritiker har Nato beskyllts för ”mission-creep”, det vill säga att de tänjde på FN-mandatet att skydda civila och i stället eskalerade ett blodigt inbördeskrig mot Muammar Gaddafis regim. Efter bombkriget lämnade Nato Libyen i ruiner och med enorma mängder vapen i händerna på militanta grupper. Landet kastades ner i en spiral av våld och laglöshet. Idag nio år senare är Libyen en kollapsad stat.
Reporter: Per Shapiro
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Mima Shams
Programmet är gjort 2020.
Bränderna i Australien har nu nått forskningsstationen där den här dokumentären utspelar sig. Professor Eric Warrants största dröm är att lösa gåtan om det sjätte sinnet med hjälp av bogongfjärilen.
– Om vi upptäcker sinnescellen eller sinnesorganet som svarar på jordens magnetfält och vi är först, skulle det bli min allra största upptäckt, någonsin, säger Eric Warrant, zoologiprofessor från Lunds universitet, med rötter från Australien.
Han har fått ett stort forskningsanslag från EU, och dessutom pengar från US Air Force och Australiens försvarsdepartement som hoppas att vi ska kunna lära av magnetsinnet hos den lilla bogongfjärilen. Forskare har försökt hitta och förstå sig på magnetsinnet i decennier, men ännu har ingen lyckats.
Bogongfjärilen är Australiens mest kända insekt – en nattfjäril som flyger i stora svärmar två gånger under sitt korta liv, över hundra mil åt gången. En lång resa till några svala grottor i bergen, dit den hittar trots att föräldrarna är döda när den föds, och att den flyger i mörkret.
I ett helt nybyggt magnetfritt labb uppe i de australiska alperna försöker forskarna nu lösa gåtan om hur det går till.
Reporter: Lena Nordlund
Producent: Ylva Lindgren
Mix: Nima Shams
Från 2019.
Januari 2020
Det kom ett mejl till Vetenskapsradions Lena Nordlund för några dagar sedan, från forskaren Eric Warrant, som bedriver zoologisk forskning i Australien: ”Vi har blivit evakuerade från forskningsstationen, där det är förfärligt med bränderna. Just nu brinner det i nationalparken inklusive många av de områden som vi besökte tillsammans och det finns risk för att stationen brinner upp”.
Med anledning av det sänder vi nu P1 dokumentären ”Jakten på det sjätte sinnet” från förra året om Eric Warrants forskning i Australien som handlar om jakten på det sjätte sinnet.
Går det att älska en mördare? Är det möjligt att inleda en kärleksrelation med en människa som har tagit livet av tre personer? För svenska Anna är svaret ja. Hennes pojkvän sitter på Death Row.
I Kalifornien sitter runt 700 personer på Death Row. En av dem är Joe, som sitter inlåst på ett av statens mest ökända fängelser.
För två år sedan förändrades hans liv drastiskt efter att han fick ett brev från Sverige.
Anna hade precis hört P1 Dokumentären ”Min vän mördaren” och blivit nyfiken på hur det skulle vara att brevväxla med en fånge i USA.
Hon hittade Joe på en sida där intagna kan annonsera efter brevvänner och hade först ingen tanke på hur deras relation skulle utvecklas.
– Men det gick fort, det blir ju så när man öppnar sig. Man pratar ju med någon som absolut inte dömer och som aldrig kan använda någon information emot dig, säger Anna.
Idag är Anna och Joe ett par och Anna åker till USA för att träffa Joe var tredje månad.
– Han är så mycket mer än sitt brott.
2010 mördade Joe tre personer och blev efter det dömd till döden. Sedan han träffade Anna har hans liv fått en ny mening och trots att deras relation är allt annat än vanlig är Anna lyckligare än någonsin.
– På alla sätt, på alla nivåer, jag kan inte jämföra det här med något jag tidigare känt. Det är något helt annat.
– Mitt liv var mörkt och meningslöst men nu känns framtiden ljus, säger Joe.
I en av de första intervjuerna sedan dödsdomen berättar han om brottet och sitt liv i fängelset för P1 dokumentär.
Anna och Teresa heter egentligen någonting annat.
Vid kontaktförsök med anhöriga till offren har de valt att inte svara.
Programmet gjordes 2020.
Av: Cecilia Ekman
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
Musik: Lars Ekman
Inläsningar i programmet: Gustav Wirtén
Kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall ha en sådan person bland sina vänner på facebook? För den som är brevvän med någon i fängelse blir frågan aktuell.
I USA sitter två miljoner människor i fängelse, det är det land i världen som har flest intagna. Det är vanligt att livstidsdömda förlorar kontakten med vänner och familj efter domen. Många av dem längtar efter gemenskap och kontakt med yttervärlden, därför är fenomenet "Prison Penpal", alltså fängelsebrevvänner, väldigt vanligt. På olika sidor på internet kan de intagna annonsera efter någon att skriva med.
Cecilia Ekman har i fem år skrivit med Henry, som sitter på livstid för mord, i Texas. Cecilias kompis Madde har också en brevvän i Texas. Men något som först bara verkar vara spännande, blir snart också ett stort ansvar.
– Ganska fort gick det uppför mig vilket ansvar det var. Han beskrev det som att han satt och väntade på mina brev medan jag kunde glömma bort att han fanns. Det kändes så himla jobbigt, säger Madde.
Genni från Texas har i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med.
– Jag får så mycket tillbaka från de jag besöker. Jag har lärt mig att en person inte är sina handlingar, de som sitter inne har fortfarande ett värde, trots de brott de begått.
Henry heter egentligen någonting annat.
Programmet gjordes 2018.
Av Cecilia Ekman
Producent Lotta Malmstedt
Slutmix Mattias Miselli
Musik Lars Ekman
Inläsningar i programmet: Eskil Krogh Larsson, Lena Birgersdotter, Jens Ericson, Lisa Wall, Tobias Wallin, Jimmie Larsson
Jakob misstänks för miljonbedrägerier. Men han lider av svår cellskräck, säger han, och rättegången skjuts upp. Samtidigt går Jakob på casino och lurar till sig nya miljoner. Vem kan stoppa honom?
Sex personer har polisanmält Jakob och han misstänks för grova bedrägerier. Men samtidigt som polisutredningen pågår har han redan hittat nya offer - under nya identiteter. Jakob förvandlar sig till chalmersstudenten Emanuel Angel som saknar bostad, krögaren Hans Torstensson med ett miljardarv och den tyske banktjänstemannen Herr Schneider.
Antalet människor som faller offer för Jakobs sluga historier fortsätter att öka och ingen verkar kunna stoppa honom, trots att han har haft polisen efter sig i åratal. När Jakob döms till lagens strängaste straff fortsätter han sina bedrägerier på fri fot, tillsynes oberörd.
Har rättsväsendet mött sin överman?
Av: Henrik Svensson
Producent: Magnus Arvidson
En dokumentär från 2018.
Han klär sig i dyra märkeskläder, bjuder på fest och går på casino. Han kan förvandla sig till döende italiensk modedesigner, vingårdsägare och tysk bankir. De han möter förlorar allt de äger.
Anders Karlsson har tjänat ihop mycket pengar under en karriär som diplomat i Afrika. Han äger dessutom en före detta prästgård i södra Småland som, tillsammans med skog och mark, är värd flera miljoner. Men han lever ett ensamt liv som pensionär.
När Anders träffar den homosexuella italienske modedesignern Leonardo på nätet blir han inbjuden till spektakulära fester, utlandsresor, sprit och stora mängder tårtor. Och så kommer Leonardo med ett erbjudande som inte går att tacka nej till: Att ta över en vingård i Milano som är värd nästan 80 miljoner kronor. Men det är bråttom, Leonardo är döende i cancer och arvet kan gå förlorat.
Av: Henrik Svensson
Producent: Magnus Arvidson
En dokumentär från 2018.
Peter lever med OCD. Det styr stora delar av hans liv. När det är som värst kan han inte ens klä på sig på morgonen men nu ska han ta kontrollen över sin sjukdom.
1991 drabbades Peter Pekka Jonsson av tvångssyndrom eller OCD som det också kallas. I många år led han i det tysta. Han skämdes och blev specialist på att dölja sina problem. Nu vill han dela med sig av sina personliga erfarenheter av det helvete som det kan vara att leva med sjukdomen.
Ett program av Peter Pekka Jonsson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
Från 2019.
Musiken i programmet var:
Peter Pekka Jonsson - När den här djävulen
Peter Pekka Jonsson - Promenadsång från Rinkeby
Patrik Tanner och Peter Pekka Jonsson - Gör mej normal
Esbjörn Svensson trio - Dolores in a shoestand
Lollo föddes med bara ett ben. Ingen visste varför. När hon var sex månader fick hon sin första benprotes. Problemet var bara att hon gick bättre utan och med protesen kunde hon inte leka vilda lekar.
Att laga ett barn" är en berättelse om vuxnas forskar-iver, om att operera bort fötter för att passa i v-jeans och om ett barn som slutligen säger ifrån.
– Själv trodde jag att enbenthet var ungefär som fräknar, somliga har det, andra inte, säger Lollo Collmar.
– När jag föddes skulle människan snart ta sina första steg på månen. Allt verkade möjligt. Handikappade barn skulle inte längre gömmas undan på institutioner. Vi skulle ut i samhället. Men för att kunna röra oss i samhället behövde vi bli som andra.
På Eugeniahemmet i Stockholm tränades Lollo Collmar och de andra barnen.
– Vi gömde oss för att slippa träningen. Vi var ju små, så vi fick plats nästan var som helst. De vuxna ville hjälpa oss att bli som de var. Men vi tyckte vi var bra som vi var. I alla fall i början, berättar Lollo Collmar.
Reporter: Lollo Collmar
Producent: Ylva Lindgren
Programmet gjordes 2011.
Innanför murarna på specialskolan Tomteboda lever barnen med synnedsättning i en sluten värld. Monicka och de andra vittnar om tvång och bestraffningar och en barndom som gick förlorad.
Det är 1971 när Monicka för första gången kliver in genom de tunga portarna till Tomtebodaskolan. Hon är sju år och har skickats över hundra mil hemifrån för att få en anpassad utbildning. Här ska hon bo och gå i skolan tillsammans med andra barn från hela Sverige som också har en synnedsättning.
Snart har Monicka, Ann, Frank och de andra barnen hela sina liv på skolan, ett inrutat liv fyllt av rutiner och hierarkier som barnen måste anpassa sig till. Det gäller att inte sticka ut och att inte bli favoriserad. Det är ett samhälle i samhället där eleverna sällan har kontakt med barn från världen utanför.
Reporter: Anna Bergholtz och Caroline Gollungberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Programmet är gjort 2019.
Fyra hemlösa kvinnor får tillfälligt tak över huvudet. Malin som är 21 år och går på heroin, Anita som nyss vräkts med sin son från lägenheten och överlevarna Agneta och Jelena som sover på gatan.
I Stockholms stad lever 2439 personer i hemlöshet enligt siffror från förra året. Kartläggningen görs vartannat år och sen den senaste räkningen har andelen kvinnor utan bostad ökat något. En tredjedel av dom hemlösa är kvinnor och många lever i extrem utsatthet.
I en P1 Dokumentär av Bengt Bok följer vi fyra av kvinnornas kamp för att överleva dagen. Alla fyra rör sig runt en och samma plats där dom hittat tillfälligt tak över huvudet, Stadsmissionens härbärge Bostället.
Reporter: Bengt Bok
Producent: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
En P1 Dokumentär från 2019.
Den 30 augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell Gustafsson. Polisen står handfallen. Inte ett spår finns efter Kjell. Först två år senare får gåtan sin lösning.
I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns.
Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet.
Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet.
Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn.
Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären.
Programmet gjordes 2015 av Sigrid Edsenius.
Producent Robert Barkman.
Sigrid Edsenius är reporter på P4 Kalmar, Sveriges Radio. Hon har tidigare gjort P4 dokumentärerna ”Mormor tyckte Hitler var tjusig”, ”Pingstpastor Åke Green – dömd till framgång” och den prisbelönade ”Högsby – ett år efter mordet” (Ikaros 2006).
Tomas ser kompisen falla utför ett trettio meter högt stup från ett fjäll i Norge. Några sekunder senare följer Tomas själv efter. Han hinner tänka: ”Jag tar den på rygg”.
2170 meter över havet, överraskas de av vind och snöbyar. Då bestämmer de sig för att vända om och köra ned samma väg som de kom upp. Genom snödrevet ser de inte kanten av stupet i närheten. Trettio meter under dem väntar en snötäckt glaciär.
För den norska fjällräddningsgruppen blir räddningsaktionen den mest komplicerade på flera år. I timmar blir Tomas och Tobias liggande svårt skadade på glaciären. Tomas har tio brott i ryggen men är vaken. Tobias faller efter hand in i medvetslöshet.
Av Sindre Leganger.
Från 2018.
Inger-Ann Omma och Torkel Stångberg växte båda upp i Tärnaby i Lappland. De gick samtidigt på sameskolan i byn. Men numera är de bittra fiender och hälsar inte längre på varandra.
Inger-Ann och Torkel står på varsin sida i ett infekterat bråk som handlar om vem som egentligen har rätt att bedriva renskötsel i området, som kallas Vapsten. Varken Inger-Ann eller Torkel var födda när den här konflikten uppstod - den har gått i arv från generation till generation i snart 100 år.
Med den svenska staten som en minst sagt betydelsefull aktör.
I november ska domstolen avgöra vem av dem som får vara renskötande same i Tärnaby.
Programmet är gjort hösten 2019.
Reporter: Bertholof Brännström
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Ludvig Jansson
Rene slår en man medvetslös med en motorcykelhjälm. Gabbe torterar en kille inför publik. Nu sitter de öga mot öga på ett hotellrum. En som lämnat våldet, en annan som fortfarande lever mitt i det.
– När nån gör ett övertramp i vårt område, det betyder bara en sak. Fuck you, vi får se vad du kan. Våld för mig har varit som att köra bil och äta en banan, det har varit så naturligt.
Mord, gängskjutningar och blodshämnd. Enligt polisen har de kriminella gängen blivit allt våldsammare. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen som står för det grova våldet resonerar. I det här programmet möter vi två av dessa män.
Gabbe växer upp i förorten. Han råkar ständigt i konflikt med de äldre killarna. En dag bestämmer han sig för att slå tillbaka.
– Jag tog lagen i egna händer, för jag såg orättvisan. Öga för öga, tand för tand.
Rene Lobos växer upp med en grovt kriminell pappa. När pappan dricker blir han våldsam.
– Jag älskade honom så mycket. Och jag förstod inte varför han gjorde oss illa. Jag gjorde allting för att han skulle älska mig. Jag bestämde mig för att börja jobba med min pappa och det var då allting började.
Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.
Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.
Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.
Ett program av Karwan Faraj.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
Länk till Teater Fryshuset
Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus
Adam lurar sin flickvän till en avskild plats. Där misshandlar han henne med örfilar och knytnävsslag. Det är inget han är stolt över, men det är inget han ångrar.
– Har kvinnan förtjänat att få stryk så ska hon få stryk. Går du över gränsen kommer jag också gå över gränsen. Och när jag väl känner att nu är det droppen, så slår jag sönder henne.
Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar.
– Många säger att man inte ska slå kvinnor. Men i mina ögon, bara för att en kvinna har ett annat kön mellan benen, om du vill bete dig som Rambo ska du behandlas som Rambo också. Om jag är trevlig mot dig, var trevlig mot mig också. Men om du tror att du kan köra över mig så har du fel, säger Adam.
Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.
Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.
Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.
Ett program av Karwan Faraj.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
Ivan älskar fotboll. Men spelet på planen är inte nog. Han vill ha utlopp för all sin aggression, all sin besvikelse. Efter matchen börjar matchen.
– När domaren blåser av matchen känns det tomt, det saknas nånting. Man vill fortsätta och ha den här adrenalinkicken. Jag älskade våldet.
Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar.
– Det gav mig självtillfredsställelse. Att slåss illegalt, på gatorna, jag levde för det, jag brann för det. Jag fick utlopp för min aggression, min besvikelse, alla mina känslor, säger Ivan.
Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.
Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.
Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.
Ett program av Karwan Faraj.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
På skolgården står tre nynazister. Rozbeh Aslanian går fram till ledaren och slår honom till marken. Det blir början på resa präglad av upplopp, misshandel, dödshot - och moderskärlek.
– Jag trodde verkligen att jag gjorde samhället en tjänst, att jag skulle rensa stan på fascister genom våld och hot. Där och då var det att jag ville göra mamma stolt. Att jag hade fortsatt hennes kamp och omformat den till min samtid.
Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar.
– Bara det faktum att andra män uppmärksammade mig var en enorm bekräftelse. Nu ska ni få för allt gammalt, alla de dagarna när jag blev misshandlad i skolan eller när de kom och klottrade rasistiska slagord på mitt skåp. Jag har i hela mitt liv använt knytnävarna för att få igenom min åsikt. Men det var ju så fel, säger Rozbeh.
Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.
Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.
Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.
Ett program av Karwan Faraj.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
Jakob är 19 år när han går med i gänget. En kväll misshandlar han en man och hoppar på hans huvud. Han slänger den medvetslösa kroppen i ett vattendrag.
– Jag kände mig som en riktig man. Jag kände mig odödlig. Ingen kan komma åt mig, ingen kan röra mig. Jag svävar på moln efter en sån grej. Det jag kände efteråt var stolthet och glädje.
Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar.
– Jag tyckte utpressningarna var roligast. För där fick jag verkligen vara våldsam på ett väldigt brutalt sätt. Jag märker att den här personen är väldigt rädd för mig och det ger mig bekräftelse och matar min manlighet. Det var därför jag, hur sjukt det än låter, tyckte att det här var det roligaste, för det var i de uppdragen som jag fick mest bekräftelse.
Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.
Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.
Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.
Ett program av Karwan Faraj.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
Två ouppklarade mordbränder och en misstänkt gärningsman som alla känner delar en by på norra Öland i två läger, de som tror att den lokala snickaren är skyldig och de som inte tror det.
Under drygt sju år lever en by på norra Öland i skräck och en del bybor känner sig till slut tvungna att beväpna sig.
Det är den 31 augusti 2006 när en man och en kvinna på norra Öland påträffas döda i sitt nedbrända hus. En vecka senare konstateras det som flera i byn redan misstänkt, det är en mordbrand. Kvinnans son åtalas, men tekniska bevis saknas och han frikänns.
Efter den ouppklarade mordbranden sprider sig skräcken och den lilla byn delas i två läger, en del kan inte tro att deras goda vän, han som alltid ställer upp, är skyldig, medan andra är övertygade om hans skuld.
Åren som följer präglas av rädsla och ovisshet på bygden. Och på Luciadagen, den 13 december 2012, brinner det på norra Öland igen. Ett par, båda gamla vänner till snickaren, hittas döda i sitt nedbrända garage.
En dokumentär av Lovisa Lamm Nordenskiöld som gjordes 2015.
Lovisa är journalist och radioproducent, utbildad vid Dramatiska institutet i Stockholm. Hon har gjort flera uppmärksammade dokumentärer för Sveriges Radio P1 och P3, och skrivit boken "Ambassaden i Paradiset" om Sveriges unika relation till Nordkorea.
lovisa.lamm@gmail.com
Petra Malm är den första kvinnan i specialförbandet SOG, Sveriges hemligaste förband inriktade på underrättelse och strid. Under kodnamnet Pam åkte hon på internationella högriskuppdrag utomlands.
Kodnamnet Pam skyddade hennes identitet och det är först nu som civil som hon kan prata om delar av det hon gjort som soldat. En berättelse om hemliga operationer och strider i Afghanistan men också om svårigheten att vara kvinnlig pionjär i en manlig värld.
Under tio år arbetade Petra Malm under kodnamnet Pam. Hon blev den första kvinnan som klarade de hårda testerna till försvarets specialförband SOG - Särskilda operationsgruppen.
Reporter: Erica Dahlgren
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson
En P1 Dokumentär från 2019.
I skuggan av nybyggda bostadsrätter och koncepthotell klamrar sig ett svartbyggt skjulsamhälle fast och dess invånare fortsätter spika upp gäddskallar på fiskebodarna vid den s k Skitviken i Västerås.
Mitt i Västerås, i gamla hamnen, finns en säregen plats, en konstgjord udde, skild från omgivningen med låst vägbom.
Två hundra meter lång och femtio meter bred är piren, bebyggd med fyrtiotalet rostiga plåtskjul och befolkad av en båtklubb. Alla här har inte båt men likväl är det en båtklubb, en med årsmöte, kassör, vimpel, bryggor, spel och en rök förstås för fisk och julskinkor.
Här har nästan inget förändrats det senaste seklet.
Programmet är gjort 2019.
Reportrar: Inger Orre och Martin Hedén
Slutmix: Elvira Björnfot
Producent: Håkan Engström
Hon står på sidan av ett sjunkande skepp, mitt i natten. Snart ska hon, och kvinnan hon håller i handen, följa båten till botten. Då kommer en tio meter hög våg - och spolar dem ut i havet.
Ulla dog inte den där natten för 25 år sedan, när passagerarfärjan MS/Estonia förliste på Östersjön med 989 människor ombord. Hon dog inte, men det skulle ta tid innan hon började leva igen.
Att vara en av endast fjorton överlevande kvinnor kändes länge mer som ett straff än en gåva. Skuld, sorg och förtvivlan blandades med en känsla av overklighet. Men där fanns också övertygelsen om att på andra sidan skräcken hade ett ljus väntat.
I Annika Olssons dokumentär berättar Ulla, hennes syster, väninna och prästen som blev hennes terapeut om katastrofen och resan tillbaka till glädjen, lusten och acceptansen.
Programmet gjordes 2019.
Reporter: Annika Olsson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Susanne Martinsson
Dödsmässan i Berwaldhallen orsakar demonstrationer, bombhot och moraldebatt. Föreställningen försöker stoppas, musiker hoppar av och kompositören Sven David Sandström får gå under jorden.
I mitten av 70-talet beställer Sveriges Radio ett musikstycke av poeten Tobias Berggren och den då okände tonsättaren Sven David Sandström. Åren går och när de kommer tillbaka har de komponerat ett jätteverk. De kallar det en dödsmässa för de barn som dog i förintelselägren under andra världskriget. Musikverket är för två körer, barnkör, stor symfoniorkester och fyra operasolister. I mässan iscensätts våldtäkter på barn, med citat hämtade från porrfilmer, parodier på kristna texter blandat med snapsvisor.
Under repetitionerna av verket vill representanter för både politiska partier och frikyrkan stoppa föreställningen, musiker hoppar av och föräldrar till barn i barnkören förbjuder barnen att vara med. Berwaldhallen bombhotas och kompositören får gå under jorden.
Sven David Sandströms Requiem, De ur alla minnen fallna, kommer bli det dyraste verk Sveriges Radio någonsin beställt, ett verk som både skapade skandal och gjorde succé. Det har aldrig uppförts igen.
Sven-David Sandström, en av Sveriges mest kända tonsättare, gick bort i juni i år 2019 innan dokumentären var färdigställd.
Reporter Märta Myrstener
Producent Håkan Engström
Slutmix Elvira Björnfot
Programmet gjordes 2019.
1982 är ett tumultartat år på lokalradion i Göteborg. Knölpåkssatiren Kabaré Apropå med radioprofilen Frank Gunnarsson fälls flera gånger i radionämnden. Chefen sparkas och stationen stängs.
1982 är Lokalradion bara några år. När riksdagens kulturutskott utvärderar hur reglerna för etermedia efterlevs konstaterar de att det i stort sett fungerar väl. Men, de skriver: Det har dock förekommit vissa övertramp.
De syftar på stationen i Göteborg. Där finns det en kaxig och besvärlig nyhetsredaktion, men framför allt kretsar det kring grov satir och en viss person, Frank Gunnarsson. Med hans program Kabaré Apropå startar något som sen blev mediehistoria. Rättegångar, vild strejk, en chef, Bo Carlson som ser allt gå år pepparn och får lämna stationen.
Frågor kommer in till personaltidningen Rundgång om vad som händer i rikets andra stad, om det är sant som ryktet gör gällande, att det finns nära kontakter mellan delar av personalen på Radio Göteborg och KPMLR, Kommunistiska partiet marxist leninisterna revolutionärerna. Också Göteborgs politiker har sina misstankar.
Frank Gunnarsson, Janne Josefsson, Lennart Persson, Sven Hulterström m fl minns tillbaka.
Kabaré Apropå gjordes av Frank Gunnarsson, Anders Wällhed, Kent Andersson, Weiron Holmberg och Roland Jansson.
Sedan programmet sändes första gången har en av de medverkande, journalisten Bo Carlson, gått bort. Han dog 14 januari 2018.
Programmet är gjort 2017 av Anna Maria Höglund och Anna Hammarén.
Research - Tommy Johansson
Tekniker – Rolf Hilton
Producent – Christer Ekbom
Mikael och Emelie landar i Tbilisi för att hämta sin son. Surrogatmamman Nino har just fött honom med kejsarsnitt. Men varför valde hon att hyra ut sin livmoder?
Mikael och Emelie har försökt få barn i sju år, när de får veta att Emelies livmoder är missbildad. Hon kommer aldrig kunna bära ett barn. De reser till Georgien för att hyra en surrogatmamma som ska bli gravid med deras barn.
Hon heter Nino och är tjugofem år. Nio månader senare följer vi med till Tbilisi när de ska hämta det nyfödda barnet. Varför valde Nino att bli surrogatmamma? Hur är det att ge bort ett barn som man burit i nio månader?
Vi träffar också Mariam, som bor i ett fallfärdigt höghus utanför Tbilisi med sin familj. Hennes barn vet inte om att hon varit surrogatmamma. Men när de blir stora ska hon berätta. Då kommer de att förstå varför hon gjorde det, säger hon.
Av Lollo Collmar
Programmet sändes första gången i juni 2017.
Plötsligt dyker det upp danskar i den småländska skogen. De drömmer om ett friare liv i Sverige och bildar en koloni. Bland ortsbefolkningen sprids snart rykten om gruppsex och knark.
Klädda i färggranna färger och ett helt annat beteende blev dom ett mysterium - danskarna som i slutet av 60-talet började bosätta sig i främst Östra Småland. De danska gröna-vågarna, med inspiration från hippies i Christiania, ville bygga något nytt på svensk mark men hamnade snart i konflikt med lokalbefolkningen. När de danska barnen börjar i svensk skola möts de av våld och hat - de blir "danskjävlar".
Av: Simon Moser och Emil Rothstein Kristiansen
Producent: Magnus Arvidson och Rune Sparr Geertsen.
Slutmix: Krister Orreteg.
Danskjävlar är gjord av produktionsbolaget Filt. Dokumentären är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Danmarks Radio med stöd från Nordvision. Den danska versionen finns att lyssna på här.
Dokumentären är gjord 2019.
I min farmor Ruths källare står en koffert från andra världskriget. Vad är det hon har varit med om? Jag skriver ett brev. Motvilligt börjar hon berätta.
I min familj firar vi shabbes, pesach och chanukka. Vi läser högt ur Haggadan och minns hur judar förr i tiden befriats från slaveri och fördrivning. Men förintelsen har vi aldrig pratat om – trots att den har satt djupa spår i släkten. Det enda jag fick höra som barn var berättelser om en lägervistelse som lät som ett spännande kollo.
Det har sagts att den första generationen judar som upplevde förintelsen bara försökte överleva, att den andra generationen bara försöker glömma, men att den tredje generationen är den som vill komma ihåg.
Jag vill bryta tystnaden och ta reda på vad som har hänt. Vad ska jag annars berätta för mina framtida barn om vad som hänt min familj? Farmor är 90 år. Kommer hon någonsin lyfta på locket till bagaget hon bär på?
Ett program av Moa Lichtenstein.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams
Originalmusik: Felix Axemo och Jonas Thunberg
Programmet är gjort 2019.
Tre kvinnor vill ta sig från Los Angeles hem till Sverige med sina barn. Men de amerikanska papporna vägrar låta barnen lämna USA. Utan pengar och jobb är livet i La La Land inte längre en dröm.
Att försöka klara sig i Los Angeles när familjen är långt borta, pengarna är slut, och visumet gått ut är ingen enkel sak. Så Svenska Kyrkan i Los Angeles har startat en stödgrupp för kvinnor som mot sin vilja måste stanna i Los Angeles med sina barn.
Under ett år följer Sara Miller och Angelica Rundberg tre av kvinnorna i gruppen och deras kamp att få ta med sig barnen hem till Sverige.
31-åriga Sanna, har en tvåårig dotter. Hennes ex-pojkvän utsätter henne för psykisk misshandel och vägrar ta ekonomiskt ansvar för deras dotter. Han har konfiskerat Sannas svenska pass och vägrar låta dottern lämna LA.
Lina, 29 år, anställer en advokat för att få hjälp med processen att ta sin 8 månader gamla son till Sverige. Det är mycket dyrt men tack vare vänner som samlar in pengar på facebook har hon råd.
Camilla kom till Los Angeles för tjugo år sedan. Hon lever i en dålig relation med sin man, pappan till deras två gemensamma barn. Camilla har inget Green Card trots att de är gifta, och maken låter inte barnen lämna USA. Skulle hon själv åka för att hälsa på släkt och familj i Sverige är risken stor att hon inte skulle bli insläppt i USA igen, då hon befunnit sig i LA så länge utan greencard och visum.
Av Sara Miller och Angelica Rundberg 2017.
Hösten 2011 försvinner en känd svensk filmregissör. Men i sökandet hittas skelettdelar från en helt annan person på stranden. De få ledtrådarna leder snart polisen ut i världen. Vem har man hittat?
Den 6 oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf vid Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. När polisen avslutar sökinsatsen slår utredarna fast att han fallit i vattnet från hala klippor och att det hela var en olycka.
Men i sökandet har ett märkligt fynd gjorts av en privatperson, boende i området. En helt annan person har spolats upp på stranden men spåren är få: En sko, en keps, en skjorta och skelettdelar i form av två armar med skuldra och händer, ett par lösa mindre benbitar och en ryggkota. Nu börjar jakten på svar men ju längre man kommer desto mer frågor väcks. Ville personen ens bli funnen?
Reporter: Alexander Gagliano
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
En P1 Dokumentär från 2019.
De är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen?
Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans fru och medbrottsling. De spenderar pengarna på nattklubbar, resor och dyra bilar.
När han sitter inne går hon på gatan. De kallas Sveriges Bonnie and Clyde.
Ett program av Martin Jönsson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
Programmet är gjort 2019.
Byggmästardottern Ingegerd Engfelt får rådet: Satsa din förmögenhet på kassettband och sprid den indiska popguruns lära. Hon nappar men framgången vänder och slutar i en tragedi av sällan skådat slag.
Det är åttiotal och industrikrisen slår hårt mot Malmö. Byggmästardottern Ingegerd Engfelts framtid är utstakad, hon ska ta över sin efter sin far. Men Ingegerd är en sökande ung kvinna och engagerar sig allt djupare i TM-rörelsen som sysslar med trancendental meditation och leds av popgurun Maharishi Mahesh Yogi och görs populär av bl a The Beatles.
Ingegerd tas upp i Maharishis närmsta entourage. En utvald, brokig, skara miljonärer från olika länder. Där får hon rådet att satsa pengar på en kassettfabrik. Genom kassettband ska man sprida guruns lära.
En bra idé tycker Ingegerd Engfelt. Fabriken blir snart omtalad i arbetslöshetens Malmö och efter en reklamkampanj som tar upp kampen mot kassettjättarna i Japan är Tracks på allas önskelistor. Förväntningarna är höga, kampanjen lyckas och kassetterna säljs slut i hela landet.
Men snart kommer dråpslaget, kassetterna håller inte måttet. Tracks går i konkurs och Ingegerd Engfelt lämnar landet. När hon utblottad och hårt nedgången återvänder gör hon ett sista desperat försök att söka stöd hos gurun Maharishi.
Bo Sjökvist berättar historien om kassettdrottningen Ingegerd Engfelts tragiska öde med hjälp av hennes vänner från TM-rörelsen och andra som var med.
Producent: Anna Maria Höglund
Slutmix: Henrik Henriksson och Rolf Hilton
Olle Strandberg är en av Sveriges bästa akrobater när han en dag gör en misslyckad bakåtvolt och bryter nacken. Han vägrar acceptera sitt öde och blir besatt av tanken att göra om och göra rätt.
Olle bestämmer sig för att göra om samma volt som han bröt nacken med. Men den här gången vill han göra det från en luftballong, 3000 meter upp i luften. Nu får inget gå fel.
Av Anna Frey 2018.
Musiken skulle hålla ungdomarna borta från gatan, det var Amirs dröm. Men det skulle visa sig farligare än han trott, i en värld där missförstånd kan eskalera i våld och över en natt rasera allt.
Den här dokumentären är en del i serien Det kriminella systemet som skildrar den organiserade brottsligheten.
Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem.
Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.
Reporter: Karwan Faraj
Producent: Håkan Engström
Teknik: Ludvig Jansson
Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien.
Programmet är gjort 2018.
Fariahs bror firar återigen sin födelsedag i fängelset. För sista gången hoppas Fariah, men det är svårt...
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Ylva Lindgren
Tekniker: Nima Shams
Programmet är gjort 2019.
Musiken i programmet:
VH, Ozzy - Valt livsstilen
A Boogie Wit da Hoodie - Jungle
Yasin - Kevin Gates
2Pac - Hellrazor
Dblock Europe Feat. Young Adz och Dirtbike LB - Large Amounts
Yasin - Chicago
Fariah hälsar på sin lillebror som sitter i säkerhetsbunkern i fängelset. Hon har börjat spela in en film om våldet i orten med scener som hon själv skriver. Men plötsligt händer något...
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Ylva Lindgren
Tekniker: Nima Shams
Programmet är gjort 2019.
Musiken i programmet:
Jaffar Byn - Ghetto starz
Ille FreeWay - Regnar
Guleed - Kvar här
Musik- och filmproducenten Quincy Jones III hör talas om Fariah. Han har bott över 30 år i USA och sett gängkonflikterna inifrån och vill hjälpa henne. Samtidigt ringer Fariahs bror från fängelset...
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Ylva Lindgren
Tekniker: Nima Shams
Programmet är gjort 2019.
Musiken i programmet:
Z.E - Vi gör nånting av nada
Yasin - Chicago
Ozzy - Askungen
Fariah i Tensta i Stockholm får en idé - att få kriminella killar att prata om känslor och osäkerhet. För hon har tröttnat på våldet och på att unga män skadar och skjuter ihjäl varandra.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Ylva Lindgren
Tekniker: Nima Shams
Programmet är gjort 2019.
Musiken i programmet:
Ille FreeWay - Regnar
Yasin - Chicago
Ille FreeWay - Se mig skina
Ozzy - Marilyn of Rosengård
Jag tittar alltid efter halvsyskon på stan, säger Sathima, som vet att minst tio personer i Sverige har samma pappa som hon. En man i Golden City Dixies från Sydafrika som turnerade i Sverige 1959.
Våren 1959 fylls svenska folkparker och festplatser av människor som vill höra och uppleva bandet Golden City Dixies från Sydafrika.
Orkestern är den första någonsin som tillåtits åka på turné i Europa från apartheidregimens Sydafrika och två sångerskor och 20 musiker och dansare reser runt i bussar och uppträder i ett cirkustält varje kväll.
I Borlänge bestämmer sig några av musikerna i bandet för att hoppa av turnén och stanna. Och under tre års tid i början av 60-talet får en av bandets sångare många barn med olika kvinnor runtom i Sverige.
-1975 skaffade han sin officiella familj, vi är allt det här andra som har pågått i bakgrunden, säger Sathima.
Lotta Malmstedt har sökt upp Sathima, Marcus och Pernilla, som kommer från olika delar av Sverige och som har olika mammor, men samma pappa. En man som de inte känner och knappast träffat. Som är närvarande men ändå inte.
Här kan du hitta information om Golden City Dixies:
https://www.facebook.com/Golden-City-Dixies-friends-and-families-196128151721/
11-åriga Mona friterar potatis på en balkong i Damaskus när en granat slår ner och frityroljan sköljer över flickan. Familjen flyr och hamnar i ett garage på en dammig gata i norra Libanon.
Mamma, pappa, sex systrar och två småbröder försöker nu upprätthålla nån sorts värdigt liv i det trånga garaget. Ingen av systrarna har ännu fyllt 20, och i Syrienkrigets skugga blir de utnyttjade. De blir barnbrudar, skiljer sig, en syster tvingas till abort, flera av systrarna blir slagna av sina män. Lillasyster Mona föder en son men tvingas lämna ifrån sig bebisen till barnets pappa.
Hemma i Syrien har deras gamla kvarter bombats till smågrus.
Föräldrarna är maktlösa. Men systrarnas pappa Abed tycker att hans döttrar är hjältinnor.
Programmet gjordes 2018.
Av Katja Magnusson
Producent Håkan Engström
Medarbetare i Libanon Daisy Mohr
Slutmix Ludvig Jansson
Den 5 januari 2017 exploderar en bomb utanför ett flyktingboende i Västra Frölunda i Göteborg. Nazistledaren Viktor Melin åtalas för bombdådet men frias i hovrätten. Men fick rätten se alla bevis?
September 2017. Tre nazister åtalas för tre bombattentat i Göteborg. I två av fallen, det på Lilleby camping i Torslanda, och mot syndikalisternas lokal på Övre Husargatan finns gott om teknisk bevisning. Men när det gäller det allvarligaste attentatet, det mot flyktingboendet på hotell formule 1, är bevisläget sämre. Och nazisterna frias av hovrätten. När Sveriges Radios reportrar granskar fallet visar det sig att rätten aldrig fick ta del av viktig bevisning.
Dokumentären är gjord av Daniel Öhman och My Vingren 2018 och sändes i programmet Kaliber.
Nyårsafton 2016. Nazistledaren Viktor Melin, misstänkt för ett bombdåd i centrala Göteborg smyger i skogen vid flyktingboendet på Lilleby camping. Säpos spanare står inför ett vägval. Ska de ingripa?
Säpo har haft spaning på Viktor Melin i två veckor. De har sett honom göra mystiska inköp av material som kan användas till bombtillverkning. På en parkering har han träffat den sprängmedelskunniga nazisten Jimmie Jonasson, och något har överlämnats. Mycket tyder på att han nu är på väg att placera ut en bomb på Lilleby camping. Kommer Säpo hinna gripa Viktor Melin innan nästa bomb exploderar?
Dokumentären är gjord av Daniel Öhman och My Vingren 2018.
I november exploderar en bomb i Linnéstan i Göteborg. Säpos misstankar riktas snabbt mot en lokal nazistledare. Med Säpos spanare i hasorna börjar nazistledaren planera ännu ett bombdåd.
Sveriges Radios reportrar Daniel Öhman och My Vingren, har granskat Säpos utredning och när de följer i spanarnas spår visar det sig att Säpo tagit stora risker i jakten på bevis. Mitt framför ögonen på Säpos spanare skaffar sig nazistledaren Viktor Melin material som kan användas till ännu ett bombattentat. Hur länge vågar Säpo fortsätta spana utan att ingripa?
Noor och Ahmed blir bortförda av milismän julafton 2017. Ingen hör nåt. Inte ett spår. Plötsligt, efter 5 månader, dyker en video av terrorsekten IS upp på sociala medier. En avrättningsvideo.
Familjemedlemmar åker på nytt ner till Kurdistan, den här gången för att försöka hitta kropparna efter Noor och Ahmed för att kunna begrava dem hemma i Sverige.
Men de vill också försöka få en klar bild av vad som verkligen hände. Även om den svenska polisen bekräftat att det är IS som utfört morden så är det oklart om det var IS som förde bort Noor och Ahmed. Familjen vill ha svar, vill veta sanningen, men det är en sällsynt vara i Irak.
Programmet är gjort 2019.
Reporter: Karwan Faraj
Berättare: Shang Imam
Slutmix: Ludvig Jansson
Producent: Håkan Engström
Noor är 20 år och har hamnat i fel sällskap. För att komma bort från Hammarkullen åker han och morbror Ahmed till Irak. Ett beslut som får ödesdigra konsekvenser. En sen kväll kommer kidnapparna...
Noor kommer till Kurdistan i början av oktober 2017. Han mår mycket bättre nu, har skrivit ett cv och längtar hem, han ska söka arbete. Och hemma i Göteborg har Noors mamma ordnat så att familjen ska flytta, bort från Hammarkullen.
– Vi hade kontakt. Han saknade alla, han saknade Hammarkullen, han ville komma tillbaka. Han blev liksom klarare i huvudet. Han sa till mig att han kommer tillbaka och jag blev jätteglad, säger Noors barndomsvän Hussein.
Ibland följer Noor med sin morbror Ahmed till den bergkross Ahmed är delägare i utanför Daquq, Kurdistan i norra Irak. En kväll när de precis gått för att lägga sig i de husvagnar som finns utställda vid arbetsplatsen kommer en grupp beväpnade män som utger sig för att vara irakiska shia- miliser. De tvingar med sig Noor och Ahmed och sedan blir det helt tyst.
I Hammarkullen bestämmer sig familjen för att själv åka ner till Irak och leta efter Noor och Ahmed. Och de försöker få kontakt för att förhandla med kidnapparna och betalar stora summor för information som inte leder någon vart. De två männen är alltjämt spårlöst borta.
– Man ser framför sig liksom, något litet krypin som är mörkt. Jag tänkte på hur dåligt Noor mådde under sommaren. Vad kan inte det här trigga igång hos honom om han blir behandlat på ett sådant sätt som jag föreställer mig att man blir behandlad när man sitter i fångenskap, säger Noors fritidsledare Lina.
Inte ett enda livstecken från Noor och Ahmed sedan julafton 2017. Men så publicerar plötsligt terrorsekten IS en video som snabbt börjar spridas på sociala medier. I videon syns Noor och Ahmed.
Programmet är gjort 2019.
Reporter: Karwan Faraj
Berättare: Shang Imam
Slutmix: Ludvig Jansson
Producent: Håkan Engström
Det händer saker bakom kulisserna till en framgångsrik barnteater. Men trots att många vet vad som pågår dröjer det innan sanningen rullas fram i ljuset.
På åttiotalet var jag med i en barnteatergrupp som leddes av en karismatisk och passionerad lärare.
Flera år efter att jag slutat i gruppen får jag höra att teaterläraren har dömts för sexuellt umgänge med barn.
Jag kontaktar några av dom som var med i gruppen för att ta reda på vad det var som hände och hur det kunde ta tolv år innan någon ingrep, trots att så många visste vad som pågick.
När sanningen till slut avslöjades var det en av pojkarna i gruppen som försökte tysta ner historien genom att motarbeta polisutredningen och han förmådde de som vittnat att ta tillbaka det de berättat.
När han själv blev vuxen och fick barn rullades historien upp igen för honom. Nu vill han berätta.
”Själva övergreppen är inte det som berör mig mest, utan att han plockade allas första sexuella upplevelse. Den skulle han ta ifrån dom och göra på sitt lilla sagosätt.”
Programmet gjordes 2017.
Av Tobias Aspelin
Hjälp och stöd som utsatt eller anhörig:
BRIS, Barnens rätt i samhället
Här kan man få hjälp att hantera sin oönskade sexualitet: PrevenTell (Hjälplinje)
Saga Berlin blir påkörd av lastbilen i terrordådet. På sjukhuset stannar hon i månader för att läka den trasiga kroppen. Hon har fått en allvarlig hjärnskada. Nu börjar kampen för att komma tillbaka.
Fredag den 7 april 2017 klockan 14:52 kör en kapad lastbil som väger 12ton i full fart längs med gågatan. Konstnären och fotografen Saga Berlin kommer från ett jobbmöte och blir påkörd, hamnar medvetslös liggande på gatan halvt under lastbilen. Den fattar eld och människor flyr bort.
När Saga vaknar upp på sjukhuset är det med en svår hjärnskada. Nu börjar kampen för att komma tillbaka.
I dokumentären medverkar stora delar av Sagas familj, sambon Tom, pappa, syskon och hennes åttaåriga son. I traumaterapin och rättegång tvingas Saga konfrontera det som hänt och försöka förstå. Varför hann hon aldrig bli rädd när lastbilen kom? Vem var det som räddade henne?
Reporter: Tove Palén
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
Ibland spikade Kristins kille in henne i ett källarförråd, andra gånger försökte han kväva henne eller också så slog han bara.
Kristin är en av alla tusentals kvinnor som utsatts för hot och våld av en man som de har eller har haft en nära relation till. Under ett år har radiojournalisten Anna Hammarén följt Kristin från att hon hamnar på en kvinnojours skyddade boende, genom rättegångar och under sökandet efter en ny bostad.
Han var för bra för å vara sann... är en unik och gripande berättelse om makt, kontroll och trasiga relationer men också om livsglädje, kampvilja och längtan efter ett bättre liv.
Kvinnofridslinjen 020-50 50 50
Programmet är gjort 2007 av Anna Hammarén.
Producent Ylva Lindgren.
Ingvor avslutar sitt liv i Schweiz. Erkki är kvar hemma. Men efter tre år bestämmer han sig för att göra som sin fru. Han vill avsluta medan han fortfarande har ork att genomföra resan. Risken är att han annars hamnar i respirator och blir liggande som ett vårdpaket.
I juni för ett år sedan följer reportern Alexandra Svedberg med på resan till självmordsorganisationen i Schweiz. Erkki Kiala är i betydligt sämre skick än för ett par år sedan, nu är han i stort sett orörlig, och med ständig syrgas inkopplad via näsan.
– Det var inte Gud som höll mig tillbaka. Den Gud jag tror på är förlåtande och älskande och vill inte att jag ska lida, såklart. Nu äntligen har jag kommit fram till att jag själv har hållit mig tillbaka, ingen annan, säger han.
Med på resan i juni 2013 är Ingvors systerdotter Camilla Kranzén, och tre vänner som är före detta personliga assistenter.
Det här är den andra och sista delen i "Sista resan – om assisterat självmord".
Dokumentären gjordes 2013 av Alexandra Svedberg.
Erkki och Ingvor var livskamrater med en speciell plan. De bodde i ett litet rött hus i Vålberg utanför Karlstad. De tänkte dö tillsammans. Men det blev inte så. Sommaren 2010 kände han sig inte färdig med livet.
Ingvor lämnade huset en söndagmorgon för att ta sig till en självmordsorganisation i Schweiz som skulle hjälpa henne att avsluta livet.
– Jag satte mig på rampen och vinkade farväl till Ingvor i färdtjänsten. Jag kände mig som fem år, jag var så liten, så liten. Jag var så övergiven så jag tänkte; jag går i bitar. När det väl var ett faktum var det nästan ofattbart, berättar Erkki
Det var 1985 på rehab-anläggningen Vintersol på Teneriffa som Ingvor satte sig i Erkkis knä under en fest, och trots att de bara känt varandra några dagar viskade hon i hans öra: – Vi ska gifta oss du och jag, hemma i vår trädgård.
Paret levde med sina respektive sjukdomar. Ingvor hade MS och Erkki hade progressiv muskeldystrofi. När de såg en tv-dokumentär om en man som åkte till Dignitas i Schweiz för assisterat självmord blev de genast medlemmar, övertygade om att det var ett värdigt sätt att dö på, istället för att vänta ut sjukdomarna, som sakta men säkert skulle bryta ner dem båda på olika sätt.
Sista resan gjordes 2013 av Alexandra Svedberg.
Sveriges politiska framtid står och väger. Ulf Kristersson tror att han ska bli statsminister. Men Annie Lööf kan ändra allt. I unika intervjuer avslöjas dramat bakom en historisk regeringsbildning.
Rekordmånga svenskar går till vallokalerna den 9 september 2018 men dagen efter vet ingen vem som ska bli statsminister. Håller alla partier fast vid sina principer kommer Sverige inte få någon regering.
Hör om en historisk regeringsbildning. Om hur det kändes för moderatledaren Ulf Kristersson att bli dumpad på telefon efter femton år. Om hur det gick till när Annie Lööf valde bort Alliansen för att inte ge Sverigedemokraterna inflytande. Men att hon därmed också uppfyllde ett av Sverigedemokraternas stora mål - att splittra Alliansen och skapa förutsättningar för ett nytt konservativt block i svensk politik.
Reporter: Maggie Strömberg
Producent: Robert Barkman
Tekniker: Ludvig Jansson
Programmet gjordes 2019
Hur kan en nattfjäril med hjärna stor som ett riskorn hitta till en grotta hundratals mil bort där den aldrig tidigare varit? Svaret kan vara ett sjätte sinne. Eric Warrant vill lösa gåtan.
– Om vi upptäcker sinnescellen eller sinnesorganet som svarar på jordens magnetfält och vi är först, skulle det bli min allra största upptäckt, någonsin, säger Eric Warrant, zoologiprofessor från Lunds universitet, med rötter från Australien.
Han har fått ett stort forskningsanslag från EU, och dessutom pengar från US Air Force och Australiens försvarsdepartement som hoppas att vi ska kunna lära av magnetsinnet hos den lilla bogongfjärilen. Forskare har försökt hitta och förstå sig på magnetsinnet i decennier, men ännu har ingen lyckats.
Bogongfjärilen är Australiens mest kända insekt – en nattfjäril som flyger i stora svärmar två gånger under sitt korta liv, över hundra mil åt gången. En lång resa till några svala grottor i bergen, dit den hittar trots att föräldrarna är döda när den föds, och att den flyger i mörkret.
I ett helt nybyggt magnetfritt labb uppe i de australiska alperna försöker forskarna nu lösa gåtan om hur det går till.
Reporter: Lena Nordlund
Producent: Ylva Lindgren
Mix: Nima Shams
Från 2019.
På ett slutet ungdomshem i Skåne ska några ungdomar sätta upp en teaterpjäs. I arbetsprocessen flätas pjäsen ihop med ungdomarnas egna liv, deras drömmar och hopp om framtiden.
På SIS Råby i Skåne är 43 ungdomar placerade. De är mellan 13 och 20 år och alla har hamnat där av olika anledningar.
Några har kriminell bakgrund, andra har problem med droger eller självskadebeteende, vissa kan inte bo hos sina föräldrar och flera är ensamkommande och har hamnat i trubbel.
Under arbetet med föreställningen lär sig ungdomarna att ställa upp för varandra, att samarbeta och att deras livshistorier också kan vändas till något konstruktivt.
Reporter: Tobias Aspelin
Producent: Ylva Lindgren
Mix: Ludvig Jansson
Från 2019
Aziza är 25 år och står i pressbyrån i Gamla stan. Bland hennes stamkunder är många skinheads. Hon blir kallad både turkfan och nigger men backar inte.
Azizas mamma kommer från Tyskland och hennes pappa från Tunisien. Har inte jag också rätt att bo här, undrar Aziza.
Under den tid då Susanne Björkman följer den 25-åriga Aziza går Aziza också igenom en viktig uppgörelse med sina föräldrar.
Dokumentären vann Prix Italia 1994.
Susanne Björkman gick bort i januari 2019.
Josef längtar efter bättre kontakt med sin bror. Det har alltid funnits tystnader i familjen om vad som hände med släkten och om mammans tid i lägren. Nu rinner tiden ut för att hinna prata.
”Förintelsen i familjen” handlar om två bröder som växer upp med föräldrar som är överlevare från Holocaust. Tystnaden kring föräldrarnas trauma har påverkat deras relationer. Samtidigt som föräldrarna Genia och Israel börjar berätta om vad de utsatts för, gör bröderna ett försök att komma varandra närmare.
När Josef var liten sprang hans mamma in på sitt rum när det var skottlossning på teve. ”Det påminner mig om kriget”, sade hon. Mer fick Josef inte veta. Han var rädd för att fråga och göra sin mamma ledsen. Och han kunde inte prata med sin bror.
Bröderna har ansträngt sig för att inte föra rädslor vidare till sina egna barn, men oron har gått i arv. Josefs och Daniels tonåriga söner träffas och pratar om judehat, om terrorhot, och om att eventuellt måsta lämna Sverige i framtiden.
Josef och Daniel åker ut till det gamla lantstället där de tillbringade barndomens somrar. Där pratar de för första gången med varandra om uppväxten, och om deras egna konflikter. Hela livet har de gått och oroat sig för sin mor och far. Nu är föräldrarna över 90 år gamla. Hur ska det bli när de inte finns mer?
Programmet är gjort 2016 Av Peter Normark.
Trifa är 17 år morgonen hon lämnar familjens radhus för att aldrig mer återvända. Hon är trött på slag och hån. 20 år senare söker hon upp spillrorna av sin familj för att förklara vad som hände.
1991 kommer familjen Abdulla till Sverige efter fem år på flykt undan Saddam Husseins förföljelser. Medan Trifa och hennes syskon snabbt integreras i sitt nya land, stelnar hennes föräldrar i drömmarna om hemlandet Kurdistan och marginaliseras.
Allt kulminerar sommaren 1999 då Trifa är övertygad om att hon ska bli bortgift. Hon beslutar att hon inte kan leva på det här viset längre. I våldet, den sociala kontrollen och ovissheten om sin framtid som en fri människa.
Men hennes beslut har ett högt pris: sorgen, skuld-och skamkänslorna över att ha slagit sönder sin familj bär hon med sig i över 20 år.
Hon frågar sig än idag om frihetens pris var för högt.
Av Trifa Abdulla
Slutmix Nima Shams
Producent Håkan Engström
Bröderna skyddar mobbade barn, fixar tv-spel och ger pojkarna på gården egna superhjältar i sin tecknade serie. Men det finns en hemlighet, bröderna är pedofiler. Kan barnen anmäla sina bästa vänner?
I januari 2017 dyker det upp en ny märklig tråd på nätforumet Flashback. I skydd av anonymiteten berättas om en stor hemlighet och en märklig livslång vänskap med två pedofiler i 35-årsåldern.
”Hej, jag är vän med två pedofilbröder. Utöver att de är pedofiler och jag tekniskt sätt blev utnyttjad av dom, så är dom jättefina vänner som sprider mycket glädja och kärlek i mitt liv”
Hundratals främlingar engagerar sig snart i fallet och snart börjar härvan runt bröderna nystas upp. Många barn har utsatts för våldtäkter, från södra till norra Sverige. Men bröderna är okända för polisen och har i femton års tid lockat till sig barn, mest unga pojkar. Hur ska de stoppas när ingen vill gå till polisen och anmäla?
En dag riggar ett av offren en fälla och ringer upp bröderna. Men tiden är knapp, för bröderna har hittat nya offer.
I dokumentären träder offer och anhöriga fram för första gången och berättar om fallet som blivit känt som "Pedofilbröderna". Det är en historia om grova övergrepp mot barn så vi vill varna känsliga lyssnare för att del av innehållet kan vara stötande.
Reporter: Magnus Arvidson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Ludvig Jansson
Länkar för dig som behöver hjälp eller stöd:
Brottsofferjouren Sverige - erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.
Dags att prata- information om barn och sexuella övergrepp.
Polisen - Information om hur anmälan går till.
Skrik förlöser, menar psykoterapeuten Bruno Adler. Metoden ska också utrota ondskan. Bo Sjökvist lägger sig på terapisoffan och får höra en berättelse om nazism, hippies och en indisk guru.
Bruno Adlers familj, med en judisk pappa och en katolsk mamma, lämnade ett Österrike på väg in i nazismen och andra världskriget och flyttade till Libanon. Också där trappades motsättningarna upp då engelsmännen lämnade Palestina och staten Israel bildades.
Bruno, som utbildat sig till arkitekt och var med och ritade Emiren av Kuwaits palats flyttade till Sverige, där han bland annat startade den första judoklubben i landet. Därefter gick resan vidare till Spanien, där han öppnade ett bageri och umgicks med hippies som sökte andlig upplevelse.
En av hans vänner, en amerikansk psykiater, hade inriktat sig på terapeuten Wilhelm Reich lära, vilket gjorde så starkt intryck på Bruno att han flyttade till USA för att studera den terapiformen djupare.
Han kom i kontakt med anhängare till den indiske gurun Maharaji och såg att hans anhängare var i behov av terapi, speciellt sedan de uppmanats av sin guru att överge celibatet och istället ägna sig åt sexuella förbindelser.
Tillbaka i Sverige utbildade han sig till psykolog och jobbar med en metod som han säger ska utrota ondskan.
Bo Sjökvist följde Bruno Adler under hösten 2018 och passade själv på lägga sig på terapisoffan för att få hjälp med att säga nej.
Reporter: Bo Sjökvist
Producent: Christer Ekbom
Mixning: Henrik Henriksson
Det känns som om alla i vår familj får cancer. Som att vi är dömda. I släkten finns en genmutation. Har jag den? Vill jag veta? Och hur långt vill jag i sådana fall gå för att slippa bli sjuk?
Karin Bromander var sex år när hennes mamma dog i äggstockscancer. Idag, 25 år senare, undersöker Karin och hennes systrar risken om också de kommer att drabbas av ärftlig cancer.
– Jag tror inte jag tänkte i termer av att jag ärvt nåt i mina gener, mer att jag typ är dömd på nåt sätt, säger lillasyster Mia.
– Jag visste ju att det var 50 procents risk, men rent psykologiskt kändes det som att ha 100 procents risk, säger storasyster Sara.
– Generation efter generation av kvinnor har drabbats av cancer i vår släkt. Det känns som om vi har en dom över oss, säger Karin.
– Måste det verkligen vara så att också vi drabbas?
Reporter: Karin Bromander
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Janne Waldenmark
Programmet gjordes 2018.
Hit kan du vända dig om du har frågor om BRCA.
Det är julafton, men det vet inte Mariann. I hennes värld finns nästan inga minnen men så dyker det plötsligt upp tomtenissar, prinskorvar och folk som påstår sig vara släkt. Sjungas ska det också.
I berättelsens mitt finns 86-åriga Mariann, mor till Inger och svärmor till Martin. På 50-talet flyttade hon ned till Mellansverige från Västerbotten. Båda männen hon varit gift med är döda, hennes son har flyttat utomlands och väninnorna har dött.
Dessutom har alzheimern tömt henne på minnen och snart också på hela språket. "Nu är det nu igen" spelades in julen 2005 på Gude gruppboende i Västerås. Mariann dog på försommaren 2008. Hon blev 87 år. Gruppboende Gude finns inte längre.
Dokumentären är gjord av Martin Hedén och Inger Orre 2006.
Producent Håkan Engström.
Mixning Fredrik Nilsson.
I innerfickan har Sigge en förpackning marijuana som han ska sälja för 600 kronor. ”Jag behöver inte ens ha betalt av killen jag jobbar för, det räcker om jag får en bit röka” säger Sigge.
Hela Sigges liv kretsar kring cannabis, och sina hallucinationer har han vant sig vid för länge sedan. Vem är Sigge bakom drogerna? Och vem är han bakom hallucinationerna?
Narkotikalandet är en serie där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren.
Programmet gjordes 2013.
Det här ska vara med i dokumentären om mitt liv, säger Petter och tittar in i kameran. Sedan säger han: Nu sticker det. Kompisen sätter nålen i hans armveck. Tre dagar senare dör han av en överdos.
I köket i villan några mil från Boden står ett fotografi av Annica Hagbergs son. Petter är fem år och har jeansväst och blå och vit-randig tröja på sig. Rak pojklugg och ett leende som bara fotografer får. I februari 2011 i en annan tid: Petter filmar sig själv när han tar sin jungfrusil.
Den andra delen av Narkotikalandet handlar om unga missbrukare som beställer varor på internet, blandar recepten hemma och filmar sina knarkupplevelser. Och om föräldrarna som försöker med allt men är helt maktlösa när barnen försvinner in i drogerna.
Narkotikalandet är en serie där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren. Det här är den andra delen.
Serien sändes första gången 2013.
En höstdag 2008 hittas Agneta Westlund död vid en brygga i Loftahammar i Småland. Polisen griper direkt maken Ingemar. Han misstänks ha mördat sin fru med en åkgräsklippare. Men vad hände egentligen?
Det är tio grader den där fredagen och regnet ligger i luften. Agneta har på sig en röd jacka, blåa jeans och gummistövlar. Ingemar Westlund sitter på gräsklipparen och ser inte Agneta när hon går ut i skogen med hundvalpen Yocke.
På lördagsmorgonen vaknar Loftahammar till nyheten om den döda kvinnan. Polisen går direkt ut med att det är maken som är misstänkt. Ingemar Westlund blir förhörd gång på gång och polisen lyssnar av hans telefon.
Hugo Lavett är frilansande journalist, utbildad på Stockholms Dramatiska högskola och vid JMK i Stockholm. Han har tidigare hörts som programledare för Kulturnytt och reporter för Kino i P1 och P4 Radio Stockholm. Kvinna hittad död vid badplats är hans första dokumentär.
Du kan kontakta Hugo på hugo.lavett@gmail.com
Programmet sändes första gången 7 juli 2013.
När Sîlan är fyra år flyr hon från Kurdistan. Hennes mamma håller henne i handen över bomullsfält och minerade åkrar. När hon är 34 reser hon tillbaka i flyktens fotspår. Tillsammans med hennes dotter
Här kan du hitta mer om Sîlan och #minflykt
Sommaren 1982 hämtar en minibuss upp Sîlan, hennes mamma och lillebror i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Dom är flera familjer som ska fly över den syriska gränsen. Det är becksvart när smugglarna leder vägen över de minerade fälten. Kläderna fastnar i taggtråden och när en liten flicka börjar gråta blir familjerna upptäckta. Gränspolisen skjuter och kulorna regnar över Sîlan och hennes mamma. De klarar sig och tar sig några månader till Sverige. Där i en tvåa i Uppsala börjar ett nytt liv.
"Flykten har blivit min kompass i vardagen," säger Sîlan Diljen som föddes in i den kurdiska kampen. Hur mycket av den kampen och flyktberättelsen ska hon berätta för sin dotter när dom nu tillsammans reser tillbaka i flyktens fotspår?
Reporter Sîlan Diljen
Producent Robert Barkman
Mixning Fredrik Nilsson
Programmet är gjort 2013.
På en stenstrand i Syrien sitter 21-årige Nawras och väntar på en bil som ska ta honom bort därifrån. Han är på flykt från sitt hem, för han är gay.
Nawras håller sin sexuella läggning hemlig under hela sin uppväxt i Syrien. Släkten och det konservativa samhället han bor i accepterar inte homosexualitet. När han till slut bestämmer sig för att komma ut blir det farligt och Nawras bestämmer sig för att lämna sitt hemland.
Våren 2014 träffar Alexandra Sandels Nawras i Beirut. Han är då på ett hjälpcenter för hbtq-personer som blivit hotade av extremister och förföljda av sina familjer på grund av deras sexuella läggning. Han har precis fått reda på att han blivit accepterad som kvotflykting i Sverige.
En dokumentär om att vara sig själv - och priset som vissa tvingas betala för att vara det.
Dokumentären gjordes 2017 av Alexandra Sandels.
Högt upp i Peru och Bolivias bergsmassiv tar Johan Bohlin itu med sin familjs förflutna med hjälp av en schaman och en häxa. Kan de andliga övningarna och ilske-ritualerna leda till försoning?
Dokumentären följer en son, en far och en syster som ingår i ett större sällskap på en längre schamanresa i Peru och Bolivia. Vi får ta del av ritualer och ceremonier med en av Perus ursprungsbefolkningar Q’eros, som sägs vara de sista som förvaltar Inkarikets kunskaper och levnadssätt. Deras andliga ledare Don Augustín tar med oss så högt upp i bergen att bilvägen tar slut till Q’occhamocco, den lilla by som Q’erosfolket kallar sitt hem.
Den här resan är den första av sitt slag för Johan, men för hans pappa och syster är det ett mer bekant format. Familjens historia har präglats och påverkats av pappans äventyr i den andliga världen, och i minnesbilderna av barndomen, tonåren, föräldrarnas relation och deras tidiga skilsmässa har andligheten alltid mer än ett finger med i spelet. Kan man ta hjälp av samma värld som har orsakat smärta för att söka förståelse?
Reporter Johan Bohlin
Producent Håkan Engström
Programmet gjordes 2018.
De svenskägda spelbolagen på Malta säger sig alla värna om spelmissbrukarna – men hur ser det ut i praktiken? Casinomiljarderna granska en skrupulös svensk miljardindustri. Från 2016.
Bortanför svensk lagstiftning arbetar över fem tusen svenskar inom spelindustrin i det lilla skatteparadiset Malta, för svenskägda företag som Betsson, Mr Green och LeoVegas.
De säger sig alla ha en paradgren: ansvarstagande gentemot de svenskar som har problem att hantera sitt spelande. Allra längst anses Unibet ha kommit – de har utvecklat ett avancerat datasystem som kan känna av när spelare är på väg att bli destruktiva.
Så varför blir ingenjören Jonatan uppringd av Unibet när hans spelmissbruk eskalerar? Varför bjuder spelbolaget honom på lyxresa till London?
Dokumentären Casinomiljarderna ger sig in i en värld där stenhård marknadsföring och bonussystem satts i system – även mot de mest utsatta.
Måns Mosesson har utöver P1 Dokumentär bland annat arbetat för Ekot, gjort P3 Dokumentärer och skrivit för Dagens Nyheter och Sydsvenskan. 2014 vann han Stora journalistpriset för P1 Dokumentär-serien Rädda Sverige och 2012 tilldelades hans P1 Dokumentär Gå till jobbet och dö en Ikaros för Årets bästa reportage samt Susanne Björkman-stipendiet.
Bakom en fasad av yoga och meditation planerade sektens ledare massmord. Budskapet från ledaren var att världen skulle gå under och bara medlemmarna i undergångssekten - Aum Shinrikyo skulle överleva
Det var i mitten på 1990-talet som den japanska undergångssekten hamnade på världens löpsedlar. Attacken med nervgas mot Tokyos tunnelbana blev kulmen på sektens mordiska framfart och sektledaren Shoko Asahara liksom tolv av hans närmaste män dömdes till döden.
Reportern Jon Thunqvist träffar två av dem i fängelset i Tokyo, liksom anhöriga och en stödgrupp som för en kamp mot klockan för att straffen ska omvandlas till livstids fängelse.
Sekten finns fortfarande kvar, men har splittrats och bytt namn. Jon gör ett besök hos en av grupperna. Dessutom medverkar svensken Stefan Öjersjö som var med på ett av de tåg som attackerades.
Av Jon Thunqvist från 2018.
Jag har precis slutat på Sveriges Radio efter 43 år. I nästan lika många år har jag gjort dokumentärer om andra. Varför jag själv inte synts mycket har jag inte tänkt närmare på. Inte förrän nu.
Det är min äldsta dotter Emily som konfronterar mig. ”Jag vet ingenting om dig”, säger hon.
Det gör mig svarslös. ”Hur menar du då?", frågar jag svävande.
”Du berättar ingenting om ditt liv” fortsätter hon. ”Och frågar man får man ändå inte veta.”
Själv förstår jag ingenting. Varför tycker hon inte att jag berättar något om mitt liv? Vad är det hon ser som jag inte visar?
På senare år har jag ofta fått frågan om jag inte någon gång skulle vilja göra program om mig själv, en tanke som aldrig fallit mig in. Men Emily ställer frågan på sin spets.
”Det är som om du håller tillbaka, som om du har något hemlighetsfullt omkring dig”, säger hon.
Samtidigt som jag värjer mig anar jag att det ligger något i vad hon säger. Därför funderar jag ett varv till. Sedan bestämmer jag mig för att försöka göra något åt saken.
Så blev det ett program om mig till slut.
Programmet är gjort 2013 av Susanne Björkman.
Han var en av Sverigedemokraternas mest kända politiker, ändå blev han petad, bortvald av de egna. Nu berättar Kent Ekeroth om järnrör, flytt till Ungern och det Sverige han varit med om att förändra.
För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth. Under två mandatperioder blev han en av Sverigedemokraternas mest kända politiker.
I de unika inspelningarna från SD:s slutna mötesrum 2010 hör man de nyblivna riksdagsledamöterna Kent Ekeroth och William Petzäll skissa på en invandrings- och kriminalpolitik som idag har stöd långt utanför Sverigedemokraterna.
Nu menar Kent Ekeroth att de andra partierna har stulit hans politik.
- Det är få politiker som endast har varit i opposition som fått igenom så mycket som jag fått igenom, utan att sitta i regering. Det finns ingen som har lyckats med det tror jag, i Sveriges historia.
En dokumentär från 2018 av Erik Hedtjärn
Producent: Magnus Arvidson
Mixning: Ludvig Jansson
Visar de 500 senaste av 1124 avsnitt.
Hela arkivet finns i feeden med ?all=1.
