Den mäktiga huvudstadsfloden med det beskedliga, lantliga ursprunget. Themsen är akademikernas och barnboksförfattarnas dimklädda flod, kantad av magiska portar mot andra världar.
Edith Söderström är musik- och poesikritiker. I sin sommarserie Flodernas musik reser hon längs med några av Europas viktigaste floder. Till del i fantasin men hon gör också verkliga nedslag på betydelsefulla platser, knutna till flodens historia. Som sitt enda ressällskap har hon musiken, poesin och litteraturen som alstrats längs flodernas färdväg.
Följ med på en resa längs italienska Po, renässansfurstarnas och operapionjärernas flod, från ståtliga Turin till det musikaliskt myllrande Venedig.
Edith Söderström är musik- och poesikritiker. I sin sommarserie Flodernas musik reser hon längs med några av Europas viktigaste floder. Till del i fantasin men hon gör också verkliga nedslag på betydelsefulla platser, knutna till flodens historia. Som sitt enda ressällskap har hon musiken, poesin och litteraturen som alstrats längs flodernas färdväg.
Följ med på en resa längs Rhône – medeltidstrubadurernas och renässanspoeternas förlovade flod.
Edith Söderström är musik- och poesikritiker. I sin sommarserie Flodernas musik reser hon längs med några av Europas viktigaste floder. Till del i fantasin men hon gör också verkliga nedslag på betydelsefulla platser, knutna till flodens historia. Som sitt enda ressällskap har hon musiken, poesin och litteraturen som alstrats längs flodernas färdväg.
Längs Seine är tidens grymma förlopp och oförmågan att hålla fast livets njutningar ett återkommande tema i såväl litteratur som musik. Och ingen förmedlar väl detta bättre än Marcel Proust. Vi besöker hans berömda Grand Hotel i Balbec.
Edith Söderström är musik- och poesikritiker. I sin sommarserie Flodernas musik reser hon längs med fyra av Europas viktigaste floder: Rhen, Donau, Seine och Wisla. Till del i fantasin men hon gör också verkliga nedslag på betydelsefulla platser, knutna till flodens historia. Som sitt enda ressällskap har hon musiken, poesin och litteraturen som alstrats längs flodernas färdväg.
Följ med längs Wisla och dess myllrande och våldsamma historia. I de stora berättelsernas land går det inte att resa utan att insnärjas i sagor, myter och sång. Hör underbar polsk 1900-talsmusik och en berömd pianovirtuos.
Edith Söderström är musik- och poesikritiker. I sin sommarserie Flodernas musik reser hon längs med fyra av Europas viktigaste floder: Rhen, Donau, Seine och Wisla. Till del i fantasin men hon gör också verkliga nedslag på betydelsefulla platser, knutna till flodens historia. Som sitt enda ressällskap har hon musiken, poesin och litteraturen som alstrats längs flodernas färdväg.
Donau föds i Svarta skogen och rinner ut i Svarta havet. Och ändå bär hon på ett sådant ljus, som är dikten, musiken och konsten som ackompanjerar henne. Från smäktande winervalser till svårmodig Béla Bartok.
Edith Söderström är musik- och poesikritiker. I sin sommarserie Flodernas musik reser hon längs med fyra av Europas viktigaste floder: Rhen, Donau, Seine och Wisla. Till del i fantasin men hon gör också verkliga nedslag på betydelsefulla platser, knutna till flodens historia. Som sitt enda ressällskap har hon musiken, poesin och litteraturen som alstrats längs flodernas färdväg.
Rhen är myternas och storpolitikens flod, glorifierad, älskad och symbolisk. Vi följer dess vindlingar genom tid och rum, går vilse i Faustmyten, stannar i Strasbourg och lyssnar till sirenens sång vid Lorelei-klippan.
Edith Söderström är musik- och poesikritiker. I sin sommarserie Flodernas musik reser hon längs med fyra av Europas viktigaste floder: Rhen, Donau, Seine och Wisla. Till del i fantasin men hon gör också verkliga nedslag på betydelsefulla platser, knutna till flodens historia. Som sitt enda ressällskap har hon musiken, poesin och litteraturen som alstrats längs flodernas färdväg.
När de bästa möter de bästa är det denna hymn som signalerar att det snart är avspark. Champions League-hymnen har blivit en modern klassiker men hur kom den egentligen till?
Barocktoner med kör och orkester klingar ut över världens största fotbollsarenor precis före avspark i samband med Champions League-matcher. Är det en hymn av Georg Friedrich Händel? Svar: NEJ.
Faktum är att hymnen, som är så barockinspirerad, skapades så sent som 1991. Här i det sista avsnittet av "Musik på idrottens arena" tar programledaren Bengt Skött tag i telefonluren och ringer upp mannen bakom den pampiga Champions League-hymnen. Låt oss också lyssna på både denna fotbollshymn och den stora inspirationskällan, "Zadok the Priest" av Händel.
Musik av Samuel Barber och Peter Tjajkovskij finns med när vi påminner om de teman som förekommit tidigare i serien. Slutligen lyssnar vi på Radiosportens OS-referat när en viss Nils van der Poel åkte skridsko på guldmedaljnivå i Peking. Det leder så klart till det mest berömda skridskotemat inom den klassiska musiken.
Om Musik på idrottens arena:
I denna serie, bestående av tre timslånga program, bygger Radiosportens mångårige reporter Bengt Skött en bro mellan den smått tidlösa kulturform vi kallar klassisk musik och den, globalt sett, kolossala folkrörelsen idrott. I första avsnittet ligger huvudfokuset på olympiska invigningar, där Bengt själv ofta funnits på plats. I de andra avsnitten finns teman som konståkarnas musikval och den berömda, barockdoftande hymnen i samband med Champions League-fotboll.
Till sin hjälp knyter han i ett par avsnitt kontakt med externa gäster som ger ytterligare perspektiv.
Vilken musik passar bäst till en piruett? Konståkning sätts under lupp när Bengt Skött undersöker de allra bästa kombinationerna av musik och skridskor.
Vilka lysande kombinationer finns i fråga om klassisk musik och glänsande OS-framträdanden i konståkning? Det och mycket mer besvaras i den andra delen (av tre) i Radiosport-profilen Bengt Skötts sommarserie. Han gästas av den före detta elitåkaren Lotta Falkenbäck, som främst är bekant som mångårig konståkningsexpert för SVT.
Här avnjuter vi musik från Bizets "Carmen", Beethovens pianovärld och mycket mer. Håller den klassiska musiken på att konkurreras ut i OS/VM-konståkningen av filmmusik och techno - eller är det tvärtom? Hur tänker åkare och koreografer när de väljer musik? Vi får även reda på hur musiken ackompanjerade piruetter innan högtalarsystem var standard i varje ishall.
Om Musik på idrottens arena:
I denna serie, bestående av tre timslånga program, bygger Radiosportens mångårige reporter Bengt Skött en bro mellan den smått tidlösa kulturform vi kallar klassisk musik och den, globalt sett, kolossala folkrörelsen idrott. I första avsnittet ligger huvudfokuset på olympiska invigningar, där Bengt själv ofta funnits på plats. I de andra avsnitten finns teman som konståkarnas musikval och den berömda, barockdoftande hymnen i samband med Champions League-fotboll.
Till sin hjälp knyter han i ett par avsnitt kontakt med externa gäster som ger ytterligare perspektiv.
Vad är det för musik som inviger världens största sportevenemang? Och på vilken position spelar ”de tre tenorerna”? Bengt Skött reder ut den klassiska musikens roll i våra största idrottsevenemang.
OS brukar anses som det största som finns inom idrott, möjligen jämte fotbolls-VM. Vår ciceron i denna programserie, Bengt Skött, tar oss här med till en lång rad olympiska invigningsceremonier där han själv funnits på plats för att i Sveriges Radio P4 kommentera vad som händer. Den klassiska musiken finns alltid med som en betydelsefull del den afton när vinter- eller sommar-OS ska invigas. Här får vi lyssna på flera ljuvliga verk som förekommit när till exempel Aten, London eller Salt Lake City inför hundratals miljoner lyssnare och tittare invigt sina OS.
Förutom det huvudtemat får vi veta varför Sveriges Wilhelm Petersson-Berger komponerade ett pianostycke som fick namnet "Lawn tennis".
Och så speglar Bengt Skött den konsertserie som "De tre tenorerna" stod för i samband med fotbolls vm på 90- och 00-talet.
Om Musik på idrottens arena
I denna serie bygger Radiosportens mångårige reporter Bengt Skött en bro mellan den smått tidlösa kulturform vi kallar klassisk musik och den, globalt sett, kolossala folkrörelsen idrott. I första avsnittet ligger huvudfokuset på olympiska invigningar, där Bengt själv ofta funnits på plats. I de andra avsnitten finns teman som konståkarnas musikval och den berömda, barockdoftande hymnen i samband med Champions League-fotboll.
Till sin hjälp knyter han i ett par avsnitt kontakt med externa gäster som ger nya perspektiv.
Möt två av de främsta inom dansk konstmusik: äkta paret konsertpianisten Katrine Gislinge och tonsättaren Bent Sørensen. Med ett intensivt och passionerat förhållande till varandra och till musiken.
– Han skiljde sig från dom andra på något sätt. Här var det en kontakt över könsgränserna och vi visste att han var på vår sida. Det var uttalat, säger Suzanne Osten, teaterregissör och kollega.
- Jag begriper inte hur fan han kunde få det att låta som en spårvagn, en bil eller nån som ropade på sin altsax, säger Bengt ”Beche” Berger, trummis och en av Kjell Westlings många medmusikanter.
Han har spridit fredssånger bakom järnridån, han har vandrat hundratals mil med sina sång och gång-körer runt om i Europa. Möt musiken och körledaren Anders Nyberg.
Nadin Al-Khalidi trodde att hon skulle bli Bagdads Joan Baez. Istället blev hon något av en Malmös Fairuz. Hennes Tarabband har spelat med Växjös kammarorkester Musica Vitae. Vi träffar båda banden.
Mimi Terris och Jan Lundgren spelar jazz var för sig, Anna Rynefors och Erik Ask-Upmark spelar medeltida musik tillsammans, i sin ensemble Falsobordone.
Lilla Hjärnarp i nordvästra Skåne rymmer bara 1 200 invånare, men inte mindre än två ambitiösa musikfestivaler. Vi får möta personerna bakom dem: Stefan Klaverdal med In Between och Ale Carr med Folkrot.
23-åriga sopranen Karolina Bengtsson spås en lysande framtid och studerar nu vid Mozarteum i Salzburg. Kommer från en bygd i Småland, där även 1800-talets världsstjärna Christina Nilsson föddes.
Blockflöjtisten Katarina Widell adopterades från Seoul och bor i Kil. Toppstudent och fyrabarnsmamma. Med barock i Royal Albert Hall, turnéer med kvartetten Woodpeckers och förebild i Kulturskolan.
Barbara Hannigan: en helt naturlig sopran. Lina Nyberg: en unik personlighet! Mathias Landaeus: omedelbar som Picasso. Rosali Grankull: Punkare! Lisa Nilsson: Närvaro, djup, integritet.
Barbara Hannigan: en helt naturlig sopran. Lina Nyberg: en unik personlighet! Mathias Landaeus: omedelbar som Picasso. Rosali Grankull: Punkare! Lisa Nilsson: Närvaro, djup, integritet.
Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och tre romaner.
Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av ”Exorcisten”. Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen.
Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Av Birgitta Tollan.
Möt den exceptionelle tonsättaren Hans Abrahamsen och den unika sopranen Barbara Hannigan. Deras samarbete - en musikalisk symbios. Av Birgitta Tollan.
I seriens sista program följer vi med Barbro Schultz Lundestam och George Kentros till New Yorks skumma källarlokaler, långt från de stora musikscenerna. Hur har stadens alternativa musikscen sett ut?
Tillsammans med Rickard Söderberg, Hans Ek och Ludwig Göransson dyker vi rätt ner i USA:s filmcentrum och filmens musik. Vilken betydelse har Hollywood haft för den amerikanska konstmusiken? Filmmusik-bonanza utlovas!
Tillsammans med Anna Lindal och Carl-Johan Malmberg besöker vi Los Angeles under första halvan av 1900-talet. Där möter vi den enklav av europeiska musiker och författare som flyr nazismens Europa.
Tillsammans med operasångarna Anne Sofie von Otter och Fredrik Zetterström spårar vi den amerikanska konstmusikens europeiska arv, berättar om operans intåg i USA – för att slutligen landa på MET.
I den här seriens avslutande del åker vi till Stockholm för att möta tonsättaren Andrea Tarrodi. Det blir ett samtal om själens djuphavsgravar och konstnärens roll i klimatförändringarnas tid.
Vi beger oss till Sankt Petersburg i veckans program – mångmiljonstaden vid Östersjöns bortersta kust. En plats där musiken alltid stått i centrum. Hur ser dagens ryska tonsättare på klimathotet?
Med Sibelius, Tranströmer och Odysseus reser vi till Svenska Högarna där forskaren Tina Elwing berättar hur det hotade havet egentligen mår. Är det så illa som många säger? Kommer Östersjön att dö?
Ett av världens mest förorenade hav. Samtidigt ett vatten som binder samman. Med klimatkrisen som fond möter Edith Söderström forskare och musiker runt Östersjön. Veckans resa går till Estland.
Stadens ljud, undergångsromantik och utopier. I sista delen av Musikaliska landskap talar Sofia Nyblom med Martin Fröst, Sven-David Sandström och Håkan Lidbo om klimatkris och framtidshopp.
Performancekonstnären Maja Solveig Kjelstrup Ratkje använder sin röst som miljöaktivist mot norska oljeindustrin. Ljudkonstnären Jana Winderen skapar ljudkonst av blommande plankton i Barents hav.
Vad berättar träden och fåglarna om klimatkrisen? I första delen av Musikaliska landskap vandrar Sofia Nyblom i skogen med Lena Willemark och Jonas Valfridsson.
I andra delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. ”Den sjätte utrotningsfasen”.
I första delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Förlåt Moder jord."
Möt tre tonsättare som inte låter sig hejdas av genregränser: Kajsa Magnarsson, Ida Lundén och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Penis-attrapp, plast, nål och tråd och röstekvilibrism används i musiken.
"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig!
Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till.
Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan.
Vad är en inspelningsstudio för slags rum – egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Vi träffar Michael Ilbert på legendariska Hansa Studio i Berlin.
Vad är en inspelningsstudio för slags rum – egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Vi träffar Maurits Carlsson och Per Sunding på retrostudion Tambourine i Malmö.
Vad är en inspelningsstudio för slags rum – egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Vi träffar Jan Erik Kongshaug, uppfinnaren av fjordjazzsoundet i Rainbow studio, Oslo
Vad är en inspelningsstudio för slags rum – egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Vi träffar Anders Lind, skaparen av legendariska Silence Studio i Koppom, Värmland.
Vad är en inspelningsstudio för slags rum – egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Träffa Lennart Östlund, en av hjärnorna bakom Polar Studio.
Pukslaget följer med när en indisk tablatrumma tar sig an de västerländska musiktraditionerna. Ett tidens experiment där öst möter väst och olika musiktraditioner konfronteras med varandra.
Pukslaget tar sig upp bland lövverken. Det handlar om slagverkskonserten Baron in the Trees, en berättelse som ger perspektiv på slagverkets speciella möjligheter och begränsningar.
I det tredje avsnittet söker Pukslaget efter frihet och förlösning tillsammans med slagverkaren och tonsättaren Magdalena Meitzner som visar oss hur slagverket talar till vårt undermedvetna.
De utvecklade slagverkets position, de uruppförde hundratals verk och de grälade om trumstockar. Men nu packar de ner instrumenten. Pukslaget följde med på en sista stund i Kroumata-nästet.
Vi lyssnar på den västerländska musikhistorien från 1600-talet till idag ur ett slagverksperspektiv. I första programmet reser vi med tonsättaren Torbjörn Grass till Bergslagens gruvor och järnverk.
Från Europa: Saxofonisten Gabor Bolla flydde från Ungern, organisten Eva Jensen flydde från Polen och tonsättaren Edina Hadžiselimovic flydde från Bosnien. Femte programmet av fem av Birgitta Tollan.
Möt sazspelaren och sångerskan Nadine Al Khalidi som flytt från Irak och oudspelaren Maher Mahmoud som flytt från Syrien. Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan.
Möt sazspelaren och sångerskan Mizgin som flytt från turkiska Kurdistan och tablaspelaren Mirwais Fedai som flytt från Afghanistan. Tredje programmet av fem av Birgitta Tollan.
Violinisten Ludmila Spektor flydde 1978 från den starka antisemitismen i sovjetrepubliken Ukraina. Tyska nazister avrättade hennes farmor Berta Lea och 33 770 andra judar i Babij Jar 1941.
Tre musiker som flytt Syrien och Iran: cellisten Bashar Sharifa, Daff-spelaren Shohreh Shahrzad och kontrabasisten och kamanchehspelaren Kamran Nadali. Första programmet av fem av Birgitta Tollan.
Vilka är kopplingarna mellan ormar och musik? Varför är ormen djurens percussionist? Är skallerormen en levande kastanjett? Hur blev ormen en symbol för ondska? Och dansar ormtjusaren med sin kobra?
Hunden – människans musikaliska vän. Men hur kommer det sig att de är så tonsäkra? Vilken musik är bäst om hunden själv får välja? Och hur låter saknaden efter en älskad hund?
Fåglarna är naturens sopraner. Men varför sjunger de? På vilket sätt har näktergalen inspirerat hiphopens ”rap battles"? Och varför har så många sånger om den oskyldiga koltrasten blivit storpolitik?
Hur kan musiken lura domarna när du tävlar dressyr? Varför använde Bob Dylan just hästen som symbol i sitt musikaliska självporträtt? Och hur påverkades jazzmusikern Anders Widmark av hästens hovar?
Musik består av ljudvågor och artister har genom musikhistorien mer än gärna inspirerats av vågorna i det stora blå, av vattnets varelser. Vad säger musikens fiskar – om oss människor?
På vilket sätt är spindlar kompositörer? Och varför inspireras kompositörer så ofta av just bin och humlor? Ett program om djurens påverkan på musiken och musikens betydelse i djurvärlden.
Om förortens och landsbygdens musik. Avsnittet rör sig in och ut i ämnet musik och makt, land och stad. Där musiken i många fall blivit en räddning från tristessen och betongen.
Om arvet efter proggen och punken. Svensk flower power var en märklig tid. Samma sak med punken som var något av det märkligaste som hänt svenskt musikliv.
Om världsmusiken och mångkulturen som globalt experiment. All musik är en hybrid, en gräns-, tvär-, geo-, postkolonial-, med mera-kultur. Musik är något som ständigt befinner sig i skarven.
Hans Appelqvist, prisbelönt tonsättare och formsäker musikberättare möter musikern och sångerskan Nadin Al Khalidi från Irak. Det här är programmet om deras möte.
Ackordeonisten Minna Weurlander möter oudvirtuosen Ali Sabah och tillsammans skapar de ny musik i projektet Fyra möten i P2. Det här är programmet om deras möte.
Elektronikamusikern och ljudkonstnären Lisa Nordström möter den turkiska sångerskan Burcu Ada och tillsammans skapar de en alldeles ny musik. Det här är programmet om deras möte.
Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. Femte programmet av fem av Birgitta Tollan.
Klassisk musik och romer. Hur påverkar romsk folkmusik den klassiska musiken och vice versa? Hur skildrar operorna romer? Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan.
Möt tre internationellt hyllade musiker: violinisten Roby Lakatos, sångerskan och violinisten Iva Bittová och accordeonisten Lelo Nika. Tredje programmet av fem av Birgitta Tollan.
Vi möter pianisten Robert Lakatos, författaren Lawen Mohtadi, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". Del 2 av 5 av Birgitta Tollan.
Fingrarna dansar över ratten i takt till vindrutetorkarna, foten stampar takten till musiken du inte märker att du lyssnar på. Vad är det med rytm, rörelse och musik och oss människor?
Döden. Utan krusiduller. Programmet tar avstamp i en bilolycka i Zimbabwe och leder vidare in till textens förmåga att trösta, musikens oumbärliga sätt att läka, via ilskans kraft och slutar i en jazzbegravning i New Orleans.
Möt musiken som används för att försätta kroppen och sinnet i meditation. Genom ljud, berättelser och historia undersöker vi de riter som fått människor att komma i kontakt med andar, gudar och helighet.
Heliga hits tar avstamp i musiken som ackompanjerar de heliga festerna och högtiderna och ger plats åt de heliga hitsen - den religiösa musiken som sipprat ut i de sakrala rummen.
Birgitta Tollan möter människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I detta program hör du tonsättaren Tommie Haglund och prästen Rebecka Gustafsson.
I serien "Musik och kropp" möter du tonsättaren Marie Samuelsson och danska komponisten och sångerskan Trinelise Væring. De tillhör en rar skara, nämligen kvinnliga tonsättare.
Birgitta Tollan möter människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I det här programmet hör du exempel på hur musik med framgång kan användas inom vården.
Birgitta Tollan möter OS-mästarinnan och tidigare sjukamparen Carolina Klüft och accordeonisten Marie Wärme som berättar om sin relation till musik och kropp.
I serien "Musik och kropp" möter Birgitta Tollan människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I första programmet: författaren Elisabeth Åsbrink Jakobsen och journalisten Martin Schibbye.
Musikmagasinet Skönheten berör denna säsong årstidernas växlingar.I detta fjärde och sista program medverkar journalisten Staffan Fredén samt författaren och skribenten Anders Mathlein.
Musikmagasinet Skönheten berör denna säsong årstidernas växlingar. I detta tredje program av fyra medverkar vissångaren och författaren Alf Hambe, litteraturprofessorn Boel Westin samt Marie Lundström som är programledare för Lundströms bokradio i P1.
Musikmagasinet Skönheten berör denna säsong årstidernas växlingar. I detta andra program av fyra medverkar folkmusikern och barockviolinisten Lisa Rydberg, Martin Nyström som bland annat är musikkritiker i Dagens Nyheter samt Kristoffer Arvidsson som är forskningsledare på Göteborgs Konstmuseum.
Musikmagasinet Skönheten är tillbaka för en tredje säsong. Det kommer bli en serie i fyra delar som kretsar kring årstidernas växlingar. Medverkande i det första programmet är författaren och arkitekturhistorikern Anna-Maria Blennow, religionspsykologen, prästen och författaren Owe Wikström samt Sofia Lilly Jönsson, musikvetare, kritiker och chefredaktör på tidskriften Evangelium.
I det tionde och sista avsnittet i Birgitta Tollans serie How sweet the sound medverkar två tonsättare som varit betydelsefulla för hela den här serien: Renée Baker från Chicago och George Lewis från New York. De har hjälpt henne att finna fram till alla de fantastiska afroamerikanska tonsättare, musiker och dirigenter som hon mötte på sin resa i USA.
I det nionde programmet av tio medverkar tre unga afroamerikaner: orkesterdirigenten Marlon Daniel, tonsättaren och violinisten Jessie Montgomery och tonsättaren Jonathan Bailey Holland.
I det åttonde programmet av tio medverkar tonsättaren Trevor Weston och tonsättaren och pianisten Courtney Bryan. Hon är den första afroamerikanska kvinna som tar examen i musikalisk komposition på det legendariska Columbiauniversitetet i New York.
Det fjärde programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound. Medverkar gör två passionerade musikpersoner som båda sökt sig till Europa för att utöva klassisk musik. Sänd på lördag 9 november 2013
Det tredje programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound. Medverkar gör fagottisten Monica Ellis, tonsättaren Nkeiru Okoye och countertenoren Darryl Taylor.
Det andra programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound. Medverkar gör tonsättarna Nkeiru Okoye, Julius Williams och Adolphus Hailstork.
Det femte programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound - Afroamerikaner och klassisk musik. Medverkar gör solocellisten Tahirah Wittington och tonsättare James Lee.
Det första programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound. Medverkar gör den prisbelönta chefsdirigenten JeriLynne Johnson i Black Pearl Chamber Orchestra. Den mest multietniska professionella orkestern i USA.
Jakob Koranyi är en av Sveriges mest framgångsrika klassiska musiker. Han lever ett intensivt liv av resande och konserter. Vi möter honom i fas där han ställer nya frågor om vad han vill som klassisk musiker.
I Hjärta av jazz skildrar Sara Lövestam bland annat den bubblande svenska jazzscenen under fyrtiotalet. I programmet berättar hon för Mats Almegård varför hon älskar Povel Ramel och varför musiken är absolut nödvändig för att sätta stämningen i en text.
Kritikerhyllade och prisbelönta Helena Österlund skriver texter som både är starkt lyriska och minimalistiska. För Mats Almegård berättar hon att hennes unika frasering till viss del hämtat inspiration i mötet med en av vår tids största tonsättare.
Förra året romandebuterade Carl-Michael Edenborg med en fiktiv biografi om tonsättaren Händel. Här berättar han för Mats Almegård om varför han dras till extrema känslolägen och hur det var när han hörde Beethoven för allra första gången.
Vi möter dirigent Marin Alsop, Baltimores Symfoniorkesters nya musikchef och konstnärliga ledare. Den första kvinna någonsin i en sådan position i en stor symfoniorkester i USA.
Romanerna Hey Dolly och Välkommen till den här världen är dränkta i en lång rad musikreferenser. Men Amanda Svenssons relation till musik är inte helt okomplicerad berättar hon för Mats Almegård.
För novellsamlingen Brist och romanen Att ringa Clara hämtade Anna Schulze stoff ur sitt liv som yrkesverksam violinist. I ett samtal med Mats Almegård berättar hon om den täta kopplingen mellan musik och skrivande.
Fanns det antik muzak? I veckans Underground pratar vi om ljudbilden nu och då. Varför lät till exempel fåglarna annorlunda förr? Kulturjournalisten Anders Mildner och musikarkeologen Cajsa S Lund svarar på frågorna. Vi tar oss också an "audio branding", och får höra om hur köpcenter och företag marknadsför sig med hjälp av ljud och musik.
I tredje avsnittet av den musikarkeologiska odyssén Underground besöker vi Kalmar och skeppsvraket Kronan, ett krigsfartyg som också bar på unika instrument. Hör också om konstnären som förvarar instrument i en sjö - i åtta tusen år.
I andra avsnittet av den musikhistoriska odyssén Underground besöker vi en arkeologisk utgrävning och hittar utdöda ljudverktyg. Vi får besök av världens bästa trumpetspelare, och får höra Tutankhamuns trumpet!
Underjordisk musik! Hur skapades musiken innan instrumenten fanns? Och hur lät egentligen Tutankhamuns trumpet? Följ musikarkeologen Cajsa S Lund i en odyssé genom musikhistorien.
Konsertpianisten Nick van Bloss har haft svårartad Tourettes syndrom sedan han var sju år - Så snart jag satte mig vid pianot försvann mina fåniga och dumma ticks, men när jag slutade spela och lämnade pianot, återvände kriget i min kropp och de okontrollerade rörelserna tog över, berättar han.
Vad har Britney Spears, Robert Schumann och Amy Winehouse gemensamt? Eller Gioacchino Rossini, som skrev 40 operor på 20 år, och singersongwritern Jeff Buckley? Beethoven och Nina Simone? Tom Waits och Mozart?I sex program undersöker vi om galenskap och genialitet hör ihop. Och om musikalisk kreativitet hör ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv. Kort sagt - att vara allt annat än mainstream.Första programmet i serien "Med utvidgade sinnen" har undertiteln Färger och musik.Manus och produktion: Birgitta Tollan.
Det andra programmet som fokuserar på dilemmat ”Att åldras som musiker”. Är det en smärtsam eller kanske rent av befriande process att bli äldre som fri musiker eller att pensioneras från t ex ett operahus? Här möter vi Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran, Ingemar Andersson, tenorsolist, och Kaya Åhlander, jazz- och vissångerska. Manus och produktion, Birgitta Tollan.
Är det en smärtsam eller kanske rent av befriande process att bli äldre som fri musiker eller att pensioneras från t ex ett operahus? I det fjärde programmet i serien Dilemma möter vi Margareta Hallin, koloratursopran och tonsättare, Janos Solyom, pianist och dirigent och Ove Johansson, saxofonist och kompositör. Manus och produktion, Birgitta Tollan.
I program tre samtalar författaren Kerstin Ekman och tonsättaren Marie Samuelsson om sin nyskrivna helaftonsopera Jorun orm i öga, en originalberättelse inspirerad av kvinnorna i den poetiska Eddan. Hur gestaltar operan dilemmat mellan krig och omvårdnad med de fornnordiska, ofta våldsamma, hjältedikterna som fond. Manus och produktion, Birgitta Tollan
Kan ”styrning” på det här sättet vara förödande för den enskilde musikern eller för musiken? Eller kan den medföra något positivt? I ett dilemma kring en cellokonsert kommer tonsättaren Tommie Haglund och solocellisten Ernst Simon Glaser till tals. Haglund och Glaser är två av personerna i ett triangeldrama, där även en annan solocellist figurerar. Den förste solocellisten, en mycket nära vän, som från början inspirerade Tommie Haglund till att komponera cellokonserten Flaminis Aura.
I det femte och sista programmet i serien "Musiken har ordet" står poeten och pianisten Tomas Tranströmer i fokus. Vi hör honom läsa egna dikter och dessutom själv spela pianostycken för vänster hand. Vi möter poeten Eva Ström, tonsättaren och dirigenten Bo Holten, pianisten och tonsättaren Daniel Stagno och tonsättaren och musikern Catharina Backman. Manus och produktion, Birgitta Tollan. 2011 fick poeten Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur med motiveringen: "för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga". I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik.
I fjärde programmet i serien "Musiken har ordet" står poeten Sonja Åkesson i fokus. Hon medverkar med inspelade sånger och uppläsningar. Vi möter kompositören Gunnar Edander, poeten Eva Ström, musikern och författaren Kajsa Grytt, tonsättaren och musikern Catharina Backman, musikern och grafiska designern Nina Ramsby, bildkonstnären och musikern Gittan Jönsson och författaren Katarina Mazetti. Manus och produktion, Birgitta Tollan. Poeten, författaren och bildkonstnären Sonja Åkesson avlider 1977. Hon föds 1926 i Buttle på Gotland. Hon får inte studera vidare utan arbetar som telefonist, servitris och affärsbiträde. 1957 debuterar Sonja Åkesson med diktsamlingen Situationer och 1977 utkommer den posthuma samlingen Hästens öga. Hon hinner med att skriva ett 20-tal dikt-, och novellsamlingar. Tillsammans med kompositören Gunnar Edander ger hon ut Slagdängor, en samling visor med musik.
I tredje programmet i serien "Musiken har ordet" möter vi librettisten, dramatikern och författaren Kerstin Perski, tonsättaren och professorn Karin Rehnqvist och kompositören Gunnar Edander. Kerstin Perski har samarbetat med Orionteatern, Bouffonteatern och Judiska Teatern. Hon har skrivit nya texter till klassiska musikdramatiska verk som Glada Änkan och Enleveringen ur Seraljen. Kerstin Perski har jobbat med tonsättarna Hans Gefors, Karin Rehnqvist, Paula af Malmborg Ward, Jonas Forssell, Carin Bartosch-Edström och så danske Niels Martinesen. Deras gemensamma opera Skriftestolen vann 2007 det danska Reumert-priset som bästa danska opera.
I andra programmet i serien "Musiken har ordet" möter vi musikern och filmskaparen Hans Appelqvist, poeten, författaren och tidigare läkaren Eva Ström, den operaskolade rockmusikern Nike Markelius och dramaturgen och författaren Carsten Palmaer. Hans Appelqvist är utbildad till Tonemeister under tre år vid det danska Musikkonservatoriet i Köpenhamn. I en tonmästare samlas både den tekniska och den musikteoretiska kunskapen. En Tonemeister är alltså en slags länk mellan tekniker och musiker. Hans Appelqvist fascineras av röstens skörhet hos amatörsångare. - Jag dras även till röstklangen hos äldre kvinnor och använder raspiga recitationer av Naima Wifstrand och Karin Boye i mina musikstycken, berättar Hans Appelqvist.
I första programmet i den nya serien "Musiken har ordet" hör vi Mozarts g-mollsymfoni med nyskriven text av den amerikanske rockpoeten Neill Furio. Även Chopin är en mycket sångbar tonsättare. Hör Chopins Pianoetyd nr 3 både med Lang Lang och i världsmusiktappning med Maria Pomianowski och vänner. Vi möter även estradpoeten och författaren Bob Hansson och tonsättaren Paula af Malmborg Ward, som självsvåldigt använde Hanssons dikter i sitt verk För att skälva, för Helsingborgs Symfoniorkester och kör. I hans dikt är hela frasen: För att skälva krävs det närhet.
I fjärde programmet möter vi två två pionjärer inom den nutida konstmusiken, två tonsättare med judiska anor från Ryssland: Faye-Ellen Silverman, infödd Manhattanbo, och Shulamit Ran, som pendlar mellan Israel och USA. De båda tonsättarna studerade faktiskt under en period samtidigt på Mannes College of Music på Manhattan.
I tredje programmet möter vi två New Yorkbaserade musiker. Elviolasten och tonsättaren Martha Mooke har bland annat spelat på Broadway, medan tonsättaren och pianisten Elodie Lautens operor sätts upp off-Broadway och off-Metropolitanoperan.
I andra programmet möter vi tonsättaren och virtuosa flöjtspelaren Jennifer Higdon som först började komponera vid 21 års ålder, efter att mest ha lyssnat på rock, country, och bluegrass. Nu är Jennifer Higdon en av USA’s flitigast spelade tonsättare och fick 2010 det finaste pris man kan få inom konstmusiken i USA, Pulitzerpriset, för sin Violin Concerto. Samma år vann Jennifer Higdons Slagverkskonsert en Grammy. Hennes musik finns inspelad på över 60 CD-skivor. Jennifer Higdons filosofi är enkel: ”Musiken måste sjunga, den måste tala, den måste kommunicera”.
Först ut i programserien är tonsättaren, konsertpianisten och dirigenten Tania León. 1967, efter en gedigen klassisk utbildning till konsertpianist vid Havannas Musikkonservatorium, lämnade Tania León Kuba för den kreativa friheten i New York. Dansaren och koreografen Arthur Mitchell övertalar henne att bli musikaliska ledare, dirigent och pianist vid Dance Theatre of Harlem, det första afro-amerikanska balettkompaniet någonsin i USA. Han uppmuntrar henne att skriva egen musik och Tania León beslutar sig för att studera musikalisk komposition vid New York University.
Ett program om Beethoven, Schubert och en målning på väggen i en klostercell som förändrade allt. Medverkande: Edith Söderström, sångerska och manusförfattare. Leo Spauls, skådespelare och dramatiker. Guido Zeccola, kulturredaktör och författare. Min första lektion tog jag redan i femårsåldern. I femton år skulle jag sitta framför pianot och försöka traggla mig igenom Schubert och Beethovens enklare repertoar. Jag blev aldrig särskilt bra. Det var något med händerna. Trots att mina fingrar var smala och smidiga fick jag dem aldrig att lyda.
Jag står åter framför den gamla skolbyggnaden. Det är tidig vår på slätten utanför Sala i Västmanland. Himlen är grå och förutom en fågel som ropar långt borta är det alldeles tyst. Jag står utanför byggnaden och jag ska snart gå in. Det var här det började, och det är här det slutar - sökandet efter skönheten. Uppdraget var omöjligt, men däri låg lockelsen. Skulle skönheten gå att fånga in, lägga i en burk, stoppa i ett kartotek, mäta, väga och känna på, skulle den givetvis förlora all sin kraft. För mig är den endast ett sken som vittnar om en annan värld. Jag är en skugga, som rör mig i skuggan. Skönheten är gnistan, sensommarens mareld, det snabbt brinnande ljuset. Träbyggnaden jag står framför är hög och röd. Det var ett ljud som förde mig hit, det var ljudet av en klocka. Jag står utanför skolbyggnaden. Och så går jag in.
Det brukar kallas för epifanier - korta genomlysta ögonblick, som uppenbarelser, ofta mättade med en snabbt övergående insikt i skönhetens fulla idévärld. Jag sträcker fram handen och försöker greppa det ögonblicket, försöker hålla om det som handen runt en solvarm sten. Det händer några minuter in i Antonio Vivaldis "Stabat Mater". Musiken skrevs för nästan tre hundra år sedan. Allt vi har kvar är papprets linjer och noternas svarta prickar. Men partituret är en karta. Countertenorens höga röst försvinner in i ett mjukt oväntat legato med orden "Dum pendebat Filius". För en kort stund finns inga historiska eller tidsmässiga avstånd mellan mig och musiken. Skönheten har bundit allt samman.
Jag sitter i bilen på väg till mitt möte med Sofia Roberg när radion spelar ett pianostycke som jag inte hört på länge. Det är den långsamma andra satsen i Schuberts tjugoförsta pianosonat. Pianisten spelar eftertänksamt, lugnt och ackorden med den enkla lilla melodin gör egentligen inte mycket väsen av sig. Ändå är det som om musiken går rakt in i mig.
P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 6. Tonsättaren Elzbieta Sikora, lever i Paris, uppvuxen i Warszawa. -I min kompositionsklass var vi 3 - 4 flickor och 5 pojkar. Men jag är den enda som blev tonsättare. -Det var först när jag kom till Frankrike som jag blev medveten om kvinnors och mäns olika villkor, berättar Elzbieta Sikora. Paula af Malmborg Ward har kallats en av våra mest drivna operakompositörer. -Jätteviktigt med kvinnliga förebilder, säger Paula. De som tror att tonsättare sitter i lockliga peruker i guldram på väggen - de tror fel. Jag får ta emot gliringar och ”goda” råd som manliga tonsättare slipper. Danska saxofonisten och kompositören Pernille Bévort: Kvinnliga jazzinstrumentalister i Danmark har på tio år försvunnit från musikutbildningarna. När nån säger att ”du spelar som en man” så tänker jag att jag måste repa mer, det här går ju inte, skrattar Pernille Bévort. Manus och produkiton: Birgitta Tollan.
P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 5. Vi är i Oslo. ”Att humla” - vad är det? Norska tonsättaren Synne Skouen: -Det sägs om humlan att hon inte är konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och därför flyger hon ändå. Möt Synne Skouen, som utbildade sig till tonsättare i Wien. -I starka organisationer krävs kvotering. Om vi tror att förändringar sker via evolution så kommer vi att få vänta alltför länge. Tonsättaren Cecilie Ore: Det är mycket svårare att vara medelmåttig kvinnlig tonsättare än att vara en manlig medelmåttig komponist. Och det går inte alls an att vara dålig kvinnlig tonsättare. De kvinnliga tonsättare som godkänns har en mycket hög konstnärlig nivå. Tonsättare Maja Solveig Kjelstrup Ratkje: Min Voice-platta, som gjorde succé på noice-scenerna världen över, osynliggjordes i gubbkulturen i samtidsmiljön. Vi startade improvisationsgruppen SPUNK efter Pippi Långstrumps nonsens-ord: ”Det enda säkra är att SPUNK inte betyder dammsugare.” Manus och produktion: B
P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 4. Vi är i Wien. Wienfilharmonikerna har världsrekordet i könsmaktsorning inom den klassiska musiken: en familjär tradition där söner ärver fäders och manliga släktingars plats i orkestern. Bland de kvinnliga tonsättarna finns ingen Fransisca Schubert, Wolfgangina Mozart eller Gustava Mahler. Möt två vikarierande slagverkare i Wienfilharmonikerna: Margit Schoberleitner och Karin Meissl. De blev aldrig ordinarie. Mia Zabelka gör musik som är en estetisk motvikt till det musikaliska etablissemanget. Hon använder extremviolin och elektronik. -Det finns ingen plats för kvinnor på orkestermarknaden. Att vara ”vid sidan av” kan ha sina fördelar, säger Zabelka. Thereminspelaren Dorit Chrysler tröttande på Wien och flyttade till New York där ”gränserna mellan klass och kön suddas ut”. Jørgen Fog, cellist i Wienfilharmonikerna, har en våt dröm: en helmanlig symfoniorkester - som en slags gimmick. Manus och produktion: Birgitta Tollan
P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 3. Vi är i Prag, som är Europas mest symfoniorkestertäta stad om man ser i relation till invånarantalet. Möt: tonsättaren Ivana Loudová, första kvinna någonsin som studerade komposition vid akademin i Prag, tonsättaren Sylvie Bodorová, som anser att kvinnors svårigheter inom den klassiska musiken varken handlar om bristande begåvning eller svagt intellekt, utan att det är ett socialt problem. Cellisten Jitka Vlachankova i Martinukvartetten var första kvinna någonsin i en professionell tjeckisk stråkkvartett. 26-åriga dirigenteleven Andrea Krausová, hörde en manlig dirigent säga att kvinnliga dirigenter endast bör leda SMÅ kammarorkestrar p g a svaghet. ArteMiss Trio: vissa manliga professorer vägrade undervisa kvinnor, eftersom de inte ansågs ha rytmkänsla. Möt även den manlige feministen och tonsättaren Mirek Vodrázka, sociologen Marcela Linková och genusprofessorn Vera Sokolová. Manus och produktion, Birgitta Tollan.
P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 2. ”Att humla” - vad är det? Norska tonsättaren Synne Skouen: -Det sägs om humlan att hon inte är konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och därför flyger hon ändå. Möt två pionjärer: violinisten Helga Hussels, f d Göteborgssymfonikerna, och dirigenten Kerstin Nerbe, tidigare på Folkoperan. Helga Hussels kommer från en tyskjudisk familj där kvinnors yrkesidentitet är viktig. Hennes mormor, Natalie Ferchland, var den första kvinnliga läkaren i Tyskland. 1953 tog Helga Hussels examen vid Mozarteum i Salzburg. Efter solistverksamhet i Europa fick hon avslag hos flera stora europeiska orkestrar, t ex Berlinfilharmonikerna, p g a att hon var kvinna. Svenska orkestrar har lägst andel kvinnliga dirigenter i hela Europa. Efter Elfrida Andé och Ortrud Mann blev Kerstin Nerbe den tredje kvinnan i Sveriges historia som dirigerade opera och symfoniorkestrar. -Som dirigent måste man slå till. Ett fortissimo är en aggressiv handling, säger Kerstin N
P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 1. ”Att humla” - vad är det? Norska tonsättaren Synne Skouen: -Det sägs om humlan att hon inte är konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och därför flyger hon ändå. Ja, kvinnliga tonsättare, men även dirigenter och musiker har under historien ofta fått höra just detta: kvinnor kan inte! ”Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor”, skriver den engelske författaren, musikkritikern och radiomannen Norman Lebrecht. Det handlar ofta om fördomar och omskrivningar som “kvinnors tonsättningar har inte samma höga kvalitet” eller “kvinnors hjärnor passar inte till att komponera”. I de sex heltimmesprogrammen kommer kvinnor inom konstmusiken själva att komma till tals - i Wien, Prag, Oslo, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Kvinnorna är mellan 76 och 26 år gamla. Spänner över ett halvt sekel. I det första programmet möter vi tonsättarna Karin Rehnqvist i Stockholm och Olga Neuwirth i Wien. Manus och produktion: Birgitta Tollan.
P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 5 - Operabögar och lesbiska sopraner. Om den musik som skapats och framförts av homo- och bisexuella människor och transpersoner. Konstmusik komponerad på homoerotik. Vi möter tre män med varsin stark relation till tonsättaren Franz Schuberts musik. Tidigare diplomaten Sverker Åström, som kom ut som homosexuell nästan 90 år gammal. Åström har själv från italienskan översatt 40 kärleksdikter av homosexuelle konstnären mm Michelangelo. Visdiktaren Jan Hammarlund besökte Wien och skrev sången “Frasses ständiga otur”. Pianisten Conny Antonov berättar om Schuberts sång An den mond. Sist möter vi körledaren Grete Pedersen, nominerad till Nordiska Rådets Musikpris tillsammans med kören Det Norske Solistkor. Under seriens gång har vi förflyttat oss från 1500-talets giljotinering av tonsättare, som utövade samkönats sex, till 2007 års nominering av en öppet lesbisk körledare till Nordiska Rådets Musikpris. Manus och produktion, Birgitta Tollan.
P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 5 - Operabögar och lesbiska sopraner. En programserie om den musik som skapats och framförts av homo- och bisexuella människor och transpersoner. Operabögar är homo- och bisexuella män som älskar opera. Men lesbiska sopraner? Finns dom? Medverkar gör: Dramaturgen och Operabögen Göran Gademan. Queera professorn och kulturhistorikern Nadine Hubbs vid Michigan-universitetet. Norskamerikanska Kristin Norderval är klassiskt skolad sopran, improviatör och kompositör, utbildad bl a i New York och San Francisco. Queera professorn och teatervetaren Tiina Rosenberg . Operaregissören och ”traumatiska sopranen” Ira Siff, New York, som gestaltar divan Madam Vera. Operasångerskan Stella Scott. Manus och produkiton, Birgitta Tollan.
P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 4 - Take the A Train to the West Side 2 - konstmusik komponerad på homoerotik. Birgitta Tollan stannar kvar i Nordamerika. I Canada är det dödsstraff på sodomi till 1869, och homosexualitet avkriminaliseras först 1969. Leonard Bernsteins heta förälskelse och nära samarbetspartner, tonsättaren Marc Blitzstein, mördas vid ett hatbrott 1964. 1983 dör den begåvade kanadensiske tonsättaren Claude Vivier en våldsam hatbrottsdöd, endast 35 år gammal. Möt Claude Viviers nära vän, Marjan Mozetich i Toronto, som kallas ”nutidens Tjajkovskij. Mozetich omhuldar det omdiskuterade begreppet ”gay sensibility”. Klassiskt skolade sopranen, tonsättaren och real time-samplaren Kristin Norderval vägras skivinspelning av klassiska sånger p g a sin lesbisket och gör istället succé på alternativscener världen över. Vi möter också professorn, författaren och hornisten Nadine Hubbs som skriver boken ”The Queer Composition of America’s Sound”. Manus och produktion, Birg
Fysiska toner Vilken fysik har musiken? Vilken fysik krävs för att spela och komponera musik? På vilket sätt påverkar musiken fysiken och hur har fysiska hinder påverkat musiken? Några av frågorna som snurrar i luften när Tofft och Lundberg pratar om fysiska toner. Med sig i samtalet har de gästerna Helen Jahren och Mats Ek
Konstiga toner. När är musik konst? Varför tycker vi att viss musik är konstig? Måste det vara pretentiöst eller kan det vara roligt med konstmusik och vilka är de konstigaste instrumenten? Några av frågorna när Tofft och Lundberg tar sig an konstiga toner. Med sig i studion har de gästerna Daniel Birnbaum och Anders Hillborg.
Tunga toner. Måste musiken vara vara djup och allvarsam för att vara tung? Vilka är de tunga kompositörerna och vad betyder kroppstyngden för rappare och operadivor? Frågor Tofft och Lundberg tar sig an under temat tunga toner. Som gäster har de bjudit Sven David Sandström och DJ Sleepy.
Blå toner Hur ser det blå i musiken ut? Vad är en blå stämning? Hur och var skapas den? Finns de blå tonerna över hela världen? Utifrån bland annat dessa frågor samtalar Tofft och Lundberg om blå toner. Gäster är Åsa Melldahl och Ale Möller.
Snabba toner. Snabbt eller bara sludder? Är snabbgjort lika med snabbsmält? Hur använder kompositörer och musiker snabbheten och vad kostar det att vara snabb? Det är några av frågorna när Tofft och Lundberg tar sig an snabba toner. Som gäster kommer Malena Ernman och Paula af Malmborg Ward.
Med anledning av att Patti Smith den 30 augusti tar emot Polarpriset sänder P2 Dokumentär ett nyproducerat program med Patti Smith från hennes townhouse i Greenwich Village, New York. Patti Smith är en punkikon med poetiska förtecken som ser musiken som det stora universella språket; en symbol för det gudomliga, det mänskliga och det magiska. Hon skrev den mytiska sången Gloria som en protest mot all organiserad religion. Idag ger Patti Smith fortfarande konserter, men är även författare och bildkonstnär. I programmet läser Patti Smith ur sina texter och berättar om sin musikaliska utveckling och vilka kompositörer och musiker som inspirerat henne. Manus och produktion av Birgitta Tollan, som även gör en exposé över legendens musik.
New York, stad med ständig Klang! Del 5 Podd. New York bär på ett omfattande musikaliskt arv och är än idag en viktig grogrund för ny musik. Vi möter solopianisterna Marilyn Nonken och Sarah Rothenberg som tillsammans spelar svårspelade verk som Olivier Messiaens Visions de L’amen och György Kurtágs Játékok. Verk skrivna av tonsättarna för deras fruar, men tolkade av de två kvinnliga solopianisterna med olika temperament. Efter över hundra uruppföranden är Marilyn Nonken en av världens främsta exekutörer av nyskriven pianomusik. I recensioner hyllas hon för sin virtuositet och sitt djupt inkännande musikaliska uttryck. Kända musiktidskrifter skriver om Sarah Rothenbergs “både kraftfulla och introspektiva spel” och att Sarah Rothenberg har “hjärta, intellekt och fantastiska, tekniska resurser”. Hon har uruppfört 75 pianostycken och hon uppförde USA-premiären av Fanny Mendelssohns pianosvit Das Jahr först 150 år efter det att den komponerades! Manus och produktion, Birgitta Tollan.
New York, stad med ständig Klang! Del 4 Podd. New York bär på ett omfattande musikaliskt arv och är än idag en viktig grogrund för ny musik. Möt en av världens främsta tonsättare, Augusta Read Thomas, som spelas av de största symfoniorkestrarna i världen. Tidskriften Gramophone m fl skriver: “Hon är uppfinningsrik och hennes musik är formfulländad”, ”precist kalibrerad av förfinad skönhet”, ”den är majestätisk, elegant, klar och lyrisk” och ”hennes musik är en legering av ett livligt sinne förenat med ett klappande hjärta.” 53 CD-skivor finns utgivna med musik av Gusty, som hon kallas. CD’n Colors of love, kärlekens färger, med manskören Chanticlee, från San Francisco, vann 2009 en amerikansk Grammy. Under tio år var hon Composer in Residence hos Chicago Symfoniorkester och skrev musik för dirigenterna Daniel Barenboim och Pierre Boulez. Gusty slutade för att ha egen tid och bli fri tonsättare. Manus och produktion: Birgitta Tollan.
New York, stad med ständig Klang! Del 3 Podd. New York bär på ett omfattande musikaliskt arv och är än idag en viktig grogrund för ny musik. New York är en smältdegel där olika kulturer, attityder, avantgardister och briljanta musiker möts och skapar ny musik. Ett riktigt eldorado för en musikkanal som P2! Vi möter Shanghaifödda New York-tonsättaren Du Yun sjunger på egensinnig CD:n ”Shark in You”. En mix av Yoko Ono och Laurie Anderson. Du Yun skriver även musik till International Contemporary Ensemble där hon spelar den 21-strängade kinesiska cittran zheng. Som elev vid den legendariska Juilliard School of Music hoppade Beata Moon av de klassiska pianostudierna för att finna sig själv. I förstaden till Chicago var hennes familj de enda asiaterna. Hon hade då ingen relation till koreansk musik. Nu är hon tonsättare och vill kommunicera med all slags musik. Dock inte koeransk. Manus och produktion: Birgitta Tollan.
New York, stad med ständig Klang! Del 2 Podd. New York bär på ett omfattande musikaliskt arv och är än idag en viktig grogrund för ny musik. New York är en smältdegel där olika kulturer, attityder, avantgardister och briljanta musiker möts och skapar ny musik. Ett riktigt eldorado för en musikkanal som P2! I del 2 möter vi två tonsättare födda i Kina men verksamma i New York. Zhou Long vann Pulitzerpriset 2011 genom sin första och nydanande opera Madame White Snake. Här möts västerländska orkesterinstrument och traditionellt kinesiska. Zhou Long översatte fyra poem från Tangdynastin till engelska. En av hans kompositionselever, Xinyan Li, inspireras även hon av Pekingopera och kinesiska legender för att skriva nutida konstmusik. Xinyan Li skriver musik om kinesiska folkminoriteter och hennes stråkkvartett Dynamik Calligraphy är inspirerad av gesterna i kinesiska tecken. Manus och produktion: Birgitta Tollan.
New York, stad med ständig Klang! Del 1 Podd. New York bär på ett omfattande musikaliskt arv och är än idag en viktig grogrund för ny musik. New York är en smältdegel där olika kulturer, attityder, avantgardister och briljanta musiker möts och skapar ny musik. Ett riktigt eldorado för en musikkanal som P2! I del 1 möter vi legenden och röstkonstnären Meredith Monk hemma på det legendariska loftet i Tribeca i New York. Under 25 år har Meredith Monk arbetat med dans och en mängd etniska sånguttryck från hela världen. Hon har fått en oöverskådlig mängd priser, utmärkelser och stipendier. Över 100 filmer, operor, baletter och skivor har hon skapat genom åren. Meredith Monk gör en tidsresa in i sitt eget material, ger ut ny CD och samarbetar med Kronoskvartetten och dirigenten för San Franciscos symfoniorkester, Michael Tilson Thomas. Manus och produktion: Birgitta Tollan
P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 3 - konstmusik komponerad på homoerotik, ”Take the A Train to the West Side 1”. I USA fanns antihomosex-lagar ända till 1975. I 1900-talets USA och Canada myllrar det av tonsättare och musiker som är homo- och bisexuella. De flesta män förstås. Men tonsättaren och accordeonisten Pauline Oliveros blir den första kvinna i nordamerikansk historia som kommer ut ur garderoben, och det gör hon redan som tonåring. 1947-57 jagade senator McCarthy kommunister och och homosexuella. -Ur min ungdoms skräckupplevlser av att vara lesbisk och min rädsla för hatbrott utvecklar jag det djupa lyssnandet – Deep Listening, berättar Pauline Oliveros. Vi reder ut hur erotiska och musikaliska trådar löper samman bland manliga tonsättare och deras musik: Aaron Copland, Leonard Bernstein, David Diamond och grekiske dirigenten Dimitri Mitropoulus. Manus och produktion: Birgitta Tollan.
P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 2 - konstmusik komponerad på homoerotik. ”Bränningar och rop” handlar fyra kvinnliga orkesterdirigenter som älskade kvinnor. Fem lesbiska operatonsättare och den kvinnliga tonsättare som först kommer ut ur garderoben här i Europa. Bland homo- och bisexuella kvinnor inom den västerländska konstmusiken finner vi fantastiska kvinnor och underbar musik: två abedissor, en 1500-talsfeminist, en telegrafist, en viktoriansk överklassdam - dotter till en general, en s k svensk herrgårdsfröken, en djupt troende katolik, en excentrisk cembalist, en motståndskvinna I manskläder och cigaretter och en röstekvilibrist utan gränser. Flera av kvinnorna är banbrytande I sin musik och pionjärer I sin gärning. Vi möter tonsättaren, sångerskan och performern Meredith Monk och operasångerskan Stella Scott, som har forskat kring homo-, bi- och tranpersoner inom musiken. Manus och produktion: Birgitta Tollan
Vi är i sällskap med två döda poeter med ett passionerat intresse för musik. Poul Borum (1934-1996) var författare, kritiker, posör och estradör. Skrev ett 50-tal böcker och startade Författarskolan I Köpenhamn. Han har skrivit rocktexter och texter till verk av tonsättare som Sven-David Sandström och Per Nøgård. I “Digte till musik” finns Borums texter inspirerade av Bruckner, Schumann, Chopin, Cecile Ore, Schubert, Haydn, Dvorak och Webern. Poul Borum var under drygt 15 år gift med poeten Inger Christensen. Peer Hultberg (1935-2007) var författare, doktor I polska språket, psykoanalytiker och amatörcembalist. Fick Nordiska Rådets Litteraturpris för romanen Staden och världen. Requiem är en sorgesång för 537 mänskliga stämmor och romanen Preludier gestaltar Frédéric Chopins polska barndom. Levde med bildkonstnären Alfred Wäspi i Hamburg. Även litteraturkritikern Bjørn Bredal och författaren Kristina Nya Glaffey medverkar. Manus och produktion av Birgitta Tollan.
Vi möter the grand old lady bland danska DJ’s, Katrine Ring, som i 20 år remixat jazzfunk och klassisk musik. Hon taktmixar t ex Bach i jazztappning med Wagners förspel till Parcial. Maria Gerhardt i Köpenhamn har lånat namn av den modernistiska, queera författarinnan. DJ Djuna Barnes kommer ur de husockuperande ungomsrevoltörerna i Köpenhamn och är en av de mest eftertraktade på klubbarna i Danmark idag. Hon berättar musikaliska historier med årgångsmusik och det nyaste coola. Gärna i melankoliska, mörka sjok. DJ Gavana är doktor i antropologi och älskar fingertoppskänslan av vinyl. Favoritmusik är steppas dub, en politiskt subversiv musik med rötter i Jamaica och Leeds. I dansen förenas vi i ett sammanhang som en organism. Och vi överskrider gränser mellan kropp, ljud o teknologi. Inför detta är vi alla lika, säger DJ Gavanas. Manus och produktion av Birgitta Tollan.
Vi möter danska poetkometen Ursula Andkjær Olsen som 2008 nominerades till Nordiska rådets Litteraturpris för sin diktsamling ”Havet är en scen”. Hon är även musikvetare och startade som klassisk pianist. Med flytande polyfoni, flerstämmighet, vill hon i sina texter visa att världen inte är enkel, att motsatta stämmor spelar dynamiskt tillsammans. Så som det gör i ett verk av Bach eller hos danske tonsättaren Pelle Gudmundsen Holmgreen. -Ingen har tänkt på örat som själens spegel trots att örat är helt stilla och därför passar mer som begreppet spegel, säger hon. Och vi hör Gertrude Stein läsa egen text. Vi möter även Peter Tai Christensen, utredare hos Jämställdhetsombudsmannen, som skrev boken ”Schlagerbög”. Huvudpersonen lånar den kvinnliga divans röst för att uttrycka sina egna känslor. -I Melodifestivalens tillåts kvinnor vara subjekt. De är starka, desperata, svaga eller lyckliga. Schlager stärkte min identitet i min egen kommautprocess som bög, säger Peter Tai Christensen. Manus
Vi möter tre författare från Afrika med en stark relation till musik. Författaren och psykoanalytikern Grada Kilomba från öarna São Tomé och Príncipe skriver manus till scenteater om Nina Simone. I boken ”Plantation memories” skriver Kilomba om den mytiska gestalten ”Slav Anastasia” som av slavägarna tvingades bära mask framför munnen. Den 2005 avlidna Yvonne Vera berättar om Zimbabwes nationalinstrument mbira och dess betydelse för den våldtagna huvudpersonen Mazvita i romanen ”Utan namn”. På svenska finns hennes romaner ”Under tungan”, ”Flammande fjäril”, ”Jungfrur av sten”. Poeten och performanceartisten Chirikure Chirikure talar om hur Shona-förfäderna ständigt är närvarande i vardagen. Han vittnar om brutala övergrepp i samband med framträdanden i diktaturens Zimbabwe. Hans långdragna konserter tillsammans med mbiraspelaren Chiwonisho Maraire blir viktiga mötesplatser för människor, som varken har råd med tidningar eller böcker. Manus och produktion: Birgitta Tollan
Klang! 6 Hur låter en sista måltid? Det sjätte programmet har undertiteln ”Att sjunga sina sista ord”. Dramaturgen Bibbi Moslet, operaregissören Hilde Andersen och tonsättaren Cecilie Ore medverkar. Operan ”Dead Beat Escapement” hade premiär under det nya, norska operahusets första säsong. Titeln kommer från ett litet ankare inne I klockor, vilket gör att klockorna aldrig hoppar över ett slag. Död, rytm och flykt har varit inspiration till operan, som gestaltar de sista minuterna hos fångar på “death row” I USA. Operan sätter bl a fokus på det absurda att servera en sista måltid till människor man strax skall avliva. Här deltar sex manliga operasångare och sju manliga dansare. I operan sjunger de sina sista ord. Hilde Andersen har även regisserat tonsättaren Francis Poulencs opera Karmelitsystrarna, där 14 nunnor under franska revolutionen väljer döden framför att tvingas ut ur klostret. Sjungande går även de mot döden. Manus och produktion: Birgitta Tollan.
Klang! 5 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Det femte programmet i serien Klang! har undertiteln ”Att förstå harpans kraft”. - Filmmusiken är till för känslan, säger filmregissören Kathrine Windfeldt.
Efter en misshandelsscen vill hon ha musik som uttrycker hopp. Kathrine Windfeldt samarbetar med kompositören Jean-Paul Wall, bland annat i det uppmärksammade tv-dramat ”Kungamordet” där det finns över hundra musikavsnitt. Wall använder sig gärna av lågmälda medel i sin tv-musik: vackra klanger och arpeggion. Favoritinstrument är harpa. Författaren Unni Lindell, däremot, ryser bara hon tänker på det jättelika instrumentet harpa, våldsamt och stort. Men själva harpklangen är änglalik, konstaterar hon. Sådana paradoxer vimlar det av i hennes över femtio böcker där flera, som Orkestergraven och Månorkestern, har musik och musiker i centrum. Manus och produktion: Birgitta Tollan.
Klang! 4 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Det fjärde programmet i serien Klang! har undertiteln ”Att riskera livet på scenen”. Medverkande är skådespelaren Ghita Nørby och Mikala Bjarnov Lage, regissör för nycirkusgruppen Cikaros. Ghita Nørby, vars far var operasångare och mor pianist, talar bland annat om musikens makt i livet och i teaterrollen som konsertpianisten Charlotte i Ingmar Bergmans Höstsonaten.
– Att stå på scenen är att riskera livet, säger Ghita Nørby, och talar om priset av att vara konstnär. Mikala Bjarnov Lage berättar om nycirkusgruppen Cikaros’ föreställning Freaks och om samspelet mellan musik och artist. Ett förhållande som måste klaffa perfekt för att inga katastrofer skall inträffa i manegen. Manus och produktion: Birgitta Tollan.
Klang! 3 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Det tredje programmet i serien Klang! har undertiteln ”Att simma med vattenanakondan”. Ormen är solodansaren och koreografen Virpi Pahkinens kraftdjur. Hon ritar tidskartor för kompositörer. Hon älskar moll, fem åttondelstakt och Debussys drömmande klanger. För Pahkinen är de feta klangerna från elektronika ett renande bad. Bildkonstnären Charlotte Bergmann Johansen har tävlat i dans sedan hon var liten flicka. I sina installationer använder hon mormor, dansklänningar och musik. Skådespelaren Sverrir Gudnason jobbar även som klubb-DJ, men föredrar musik från hjärtat. Hans specialité är manliga artister som sjunger om förlorad kärlek och Sverrir Gudnason upplever lyckokänslor framför sitt dansande publikhav. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan.
Klang! 2 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Det andra programmet I serien Klang! har undertiteln ”Att dirigera en ocean”. Författaren Vigdís Grímsdóttir i Reykjavik och regissören och bildkonstnären Kirsten Dehlholm i Köpenhamn hade en likartad vision: en man står i havet och dirigerar. I Vigdís Grímsdóttirs roman Tystnaden är Tjajkovskij dirigenten. Här gestaltas vackra och fula avtryck som musik kan ge. Musik är Gud - manipulation och kärlek. Kirsten Dehlholm regisserar rörliga bildkonstverk med sin ensemble Hotel Pro Forma, genom rum, ljus och ljud. - Musik är energi, en god vän, en guide, en förförare och en röst, förklarar Kirsten Dehlholm, som satte upp ”Operation Orfeus” om den mångfaldiga myten, med musik av både Gluck och John Cage. Kirsten Dehlholm skapade ett stort rum fritt från tolkning. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan.
Klang! 1 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Nordiska Rådets litteraturpristagare, danska författaren Naja Marie Aidt medverkar. -Hjärtat är en häst som trofast travar genom livet. Hon uppfattar språket som musik och berättar om hur musiken påverkar hennes skrivprocess. Vi möter även konstnärsparet Anna Hallin och Olga Bergmann i Reykjavik. Anna Hallin tecknar till Vektormusik och Olga Bergmann byggde en kosalong ute i en hage på Island. Kossorna lyssna på Jussi Björling. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan.
I Musikmagasinet Klang: Upptakt Köpenhamn gör Birgitta Tollan självsvåldiga nedslag i musiklivet. Nya operahuset och Danmarks Radios konserthuset I Köpenhamn har skrivit in företagare och kulturministrar i musikhistorien. Trots gigantiska överdrag av budgeterna. Men finns det pengar över till själva musiken? -Vi skulle hellre vara utan husen om vi fick möjlighet att förverkliga våra konstnärliga ambitioner, säger violinisten Alexander Øllgaard, som spelar i operaorkestern Det Kongelige Kapel, i Kroger Kvartetten och i Trio Aristos. -De fria medlen till konstnärer har blivit färre. Den smala konsten har fått stora problem medan kulturministeriet håller symfoniorkestrarna under armarna, säger experimenterande saxofonisten och komponisten Lotte Anker. Vi möter även soloflöjtisten i Sjælland Symfoniorkester, Kristina Ersson, tidigare konsertpianisten, numera Tivolis musikchef, Nikolaj Koppel och kulturjournalisten Lotte Bichell från Berlingske Tidende. Producent, manus och produktion: Birg
I Musikmagasinet Klang: Upptakt Berlin gör Birgitta Tollan självsvåldiga nedslag i musiklivet i en av världens musikaliska huvudstäder. Svenske dirigenten Stefan Solyom, som levt sju år i Berlin, berättar varför Berlinfilharmonikerna är en av de främsta orkestrarna i världen. Klassiskt utbildade pianisten Andrea Neumann plockade isär sin flygel, började experimentera och fick ett helt nytt förhållningssätt till de klassiska pianostyckena. Svenske tonsättaren Marcus Fjellström bytte ett litet samhälle i Norrland mot Berlin där han i studion skapar tvetydig musik för skivmediet. Författaren och musikskribenten Björn Gottstein berättar om hur det speciella Berlin Sound, som experimenterande musiker utvecklade efter murens fall, har övergått i dagens mångfald av musikaliska och elektroniska experiment. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan. Poddversion.
I Musikmagasinet Klang: Upptakt New York gör Birgitta Tollan självsvåldiga nedslag i musiklivet i en av världens musikaliska huvudstäder. Möt Marilyn Nonken, en av de främsta uttolkarna av superkomplexa, pinfärska pianonoter. Till henne skriver bl a Tristan Murail musik. Tonsättaren och performern Du Yun bytte Shanghai mot New York och mixar den kinesiska cittran zheng med elektronik. Konstnärlige ledaren för International Contemporary Ensemble, soloflöjtisten Claire Chase, pendlar mellan Lincoln Center i New York och små musikskolor på den mexikanska landsbygden. -Vi ”arkiverar” musik av den allra senaste generationen levande tonsättare, berättar hon. Unga solofagottisten Rebekah Heller bröt sig loss från födelsestaden Wanakena med 80 innevånare. Nu bor hon i 9-miljoners staden New York och växlar mellan traditionellt orkesterpartitur och experimenterande fagottklanger. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan. Poddversion.
I Musikmagasinet Klang: Upptakt Oslo gör Birgitta Tollan självsvåldiga nedslag i musiklivet i Oslo. Möt Oslooperans nya chef, Paul Curran, uppvuxen i skotsk arbetarklass och öppen bög. -Det mest intressanta är det som föregår tvärs över genrergränserna, säger tonsättaren Lars Petter Hagen, ny direktör för Ultima-festivalen. -Det är en frihet att använda den lilla, ljusa, höga rösten som i historien ansetts vara häxaktig, hysterisk, menstruerande, svag eller jungrulik, säger författaren och kompositören Jenny Hval, aka Rockettothesky. -Min cellokonsert är inspirerad av den norska Hardingfelan, berättar cellisten Lene Grenager i gruppen SPUNK. Vi möter även musikkritikern Astrid Kvalbein och Nina Krohn vid norska radion. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan. Poddversion.
I Musikmagasinet Klang: Upptakt Helsingfors gör Birgitta Tollan självsvåldiga nedslag i musiklivet i en stad där klassisk musik regerar, Sibelius ande lever och Esa-Pekka Salonen och Kaija Saariaho är förebilder. Varför kläcks så många excellenta dirigenter ur Sibeliusakademin? Musikhistorikerna Kimmo Korhonen har svaret. Tonsättaren Lotta Wennäkoski letar i sina kompositioner efter ”sitt eget smultronställe” att dela med lyssnarna. -Det är väldigt mycket satslära i musikutbildningen, säger tonsättaren Johan Tallgren, direktör för festivalen Musica Nova. Tallgren gläder sig åt att Finland långsamt blir musikaliskt multikulturellt. -Den tuffa grundutbildningen i komposition vid Sibeliusakademin har jag lärt mig uppskatta, förklarar Maija Hynninen som är ordförande i föreningen ”Öppna öron” för yngre komponister. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan. Poddversion.
I Musikmagasinet Klang: Upptakt New York gör Birgitta Tollan självsvåldiga nedslag i musiklivet i en av världens musikaliska huvudstäder. Möt Marilyn Nonken, en av de främsta uttolkarna av superkomplexa, pinfärska pianonoter. Till henne skriver bl a Tristan Murail musik. Tonsättaren och performern Du Yun bytte Shanghai mot New York och mixar den kinesiska cittran zheng med elektronik. Konstnärlige ledaren för International Contemporary Ensemble, soloflöjtisten Claire Chase, pendlar mellan Lincoln Center i New York och små musikskolor på den mexikanska landsbygden. -Vi ”arkiverar” musik av den allra senaste generationen levande tonsättare, berättar hon. Unga solofagottisten Rebekah Heller bröt sig loss från födelsestaden Wanakena med 80 innevånare. Nu bor hon i 9-miljoners staden New York och växlar mellan traditionellt orkesterpartitur och experimenterande fagottklanger.
Hör galenskap och genialitet ihop? -Försoningstanken inspirerar mitt skrivande, berättar tonsättaren Daniel Börtz, som tonsatt operan ”Goya”. Möt även tonsättaren Madeleine Isaksson som lever med melankoli. Hade Mozart Tourettes syndrom? Professor Christopher Gillberg och hjärnforskaren Fredrik Ullén svarar på frågan. Hör även fyra världspianister som alla led av depressioner. Femte programmet av Musikmagasinet ”Med utvidgade sinnen”: Musik, autism, melankoli. Manus och produktion Birgitta Tollan.
Professionella kompositören och saxofonisten Henrik Frisk ger en unik intervju där han berättar om sin bipolära sjukdom. Birgitta Tollan är en av de få han talat med detta om. Sjukdomen är fortfarande tabubelagd och omgärdad av fördomar. Redan som liten pojke hade Henrik Frisk depressioner. Han bodde i Frankrike med sin familj och såg som 12-åring en tv-sänd konsert med popgruppen Police. Upplevelsen förändrade hans liv. - Sjukdomen är anledningen till att jag spelar och komponerar, berättar Henrik Frisk. Musiken var vägen ut ur lidandet. Ett öppet fönster för kommunikation med andra människor. När jag lyssnar på min egen musik kommer jag närmast mig själv. Musiken får mig att förstå att jag finns på riktigt. Programmet sändes första gången i november 2009.
Tonsättaren Hector Berlioz var bipolär och i sina memoarer beskriver han depressioner: ”de mest fruktansvärda av alla livets djävligheter. Den hemska känslan av att vara ensam i ett tomt universum.”- Under mina manier är jag gäckande, aktiv, passionerad, ondskefull och illvillig, skriver Berlioz, som använde en så kallad idée fixe i den fantastiska symfonin, Symphonie Fantastique, som stod klar 1830. Tonsättaren Gioacchino Rossini skrev 40 operor på 20 år och tystades under lika många år av bipolär sjukdom. Lyssna på hans maniska operaslut - det som kallas Rossinis crescendo eller Rossinis raket. Programmet sändes första gången i november 2009.
Runt sekelskiftet 1900 började psykiska symptom benämnas ”nervösa sammanbrott”. Tonsättaren Charles Ives bipolära symptom kallades ”hjärtkollapser”. 1906 skrev han det mystiska stycket ”The Unanswered Question”. Det korta trumpetmotivet beskrev Ives själv som ”den evigt existensiella frågan”. - Ives ”galenskap” hörs i hans geniala musik, hävdar idéhistorikern Karin Johannisson. I hans musik finner hon dramatiska, surrealistiska förvrängningar av verkligheten och disharmoniska tillstånd och spänningar. Programmet sändes första gången i november 2009.
Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv? I det femte programmet medverkar två danska musiker som båda började som underbarn vid tre års ålder. Nikolaj Koppel är den förste danske konserpianist som spelat in ett pianistiskt storverk, nämligen Brahms första Pianokonsert. Nikolaj Koppel valde familjen framför musiken. Blockflöjtvirtuosen Michala Petri kan idag lägga 49 års spelande till sitt CV. I 20 år spelade hon tillsammans med sin tidigare make, lutenisten och gitarristen Lars Hannibal. Deras musikaliska samarbete fortsätter efter skilsmässan. För Michala Petri är livet större än äktenskapet och musiken är större än livet. Manus och produktion: Birgitta Tollan.
Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv? I det fjärde programmet möter vi pianisten, kompositören och entertainern Robert Wells, som var den yngste eleven någonsin vid solistlinjen på Musikhögskolan i Stockholm. Myten om att han hoppade av studierna är falsk, men det var när Robert Wells hörde den svenske pianisten Charlie Normans boogie woogie-tappning av Griegs ”Anitras Dans”, som han bestämde sig för att mixa musikstilar. Wells är välkänd från ”Så ska det låta” i SVT och turnéerna med Rhapsody in Rock. Wells är även pianoprofessor i Kina, har pianoskolan King of Piano på nätet och arbetar med stiftelsen “Tummeliten” till stöd för alltför tidigt födda barn. 2010 gav Robert Wells ut sin första soloplatta ”Close up Classics” med egna tolkningar av pianistiska pärlor av Chopin, Rachmaninov, Liszt, Debussy, Beethoven, Stenhammar och Grieg. Manus och produktion: Birgitt
Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv? I det tredje programmet möter vi orkesterdirigenten Susanna Mälkki, som är en av de främsta kvinnorna på podiet. Hon bor I Paris men har hela världen som arbetsfält. Hennes passion är konstmusik. Snart debuterar Mälkki på La Scala I Milano. -Musik måste vara på riktigt, ge näring till själen där sorg och lycka är närvarande samtidigt. Kärleksfullt och utan dirigentpinne tolkar Susanna Mälkki tonsättarnas intentioner, och njuter av styrkan och energin i samarbetet mellan människorna i orkestern. Hon gör musik för oss, inte för sin egen skull.
Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv? I det andra programmet medverkar den mångsidige författaren och librettisten Niklas Rådström, som har ett mycket stort musikintresse och ofta samarbetar med nutida tonsättare och musiker. Niklas Rådströms romaner och dramer klingar av musik och musikaliska referenser. Hela hans senaste roman Månens anförvant ägnas åt Mozarts librettist Lorenzo Da Ponte och hans liv med musiken i Europa och USA. I Rådströms pjäs Kvartett ledsagas det sovjetiska angivarsamhället och de mänskliga sveken av Sjostakovitj åttonde stråkkvartett. Rådström vill ha en närvaro i texten. Berättelsens anslag skall finnas där direkt – som i ett musikstycke. När han skriver tänker han snarare efter musikaliska principer än intellektuella. Manus och produktion: Birgitta Tollan.
Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv? I det första programmet möter vi två sångerskor och textförfattare: Angelique Kidjo är filantrop, uppvuxen I Benin I Västafrika. Var i barndomen målvakt åt sina sju bröder. Sjunger om FIFA, internationella fotbollsförbundet. Om du laddar ner hennes musik gratis går pengar till spädbarns stelkrampsvaccinationer. Angelique Kidjo sjunger om barntrafficking och hemlösa. Hon arbetar för kvinnors rätt i Afrika och mot klimatförändringar. Caroline af Ugglas berusar sig på musik. Hon kämpar mot depressioner under hela sitt liv. Rädslan för att bli galen försvinner med kärleken till barnen och maken. Texterna mognar, och Caroline af Ugglas skrapiga, nakna, innerliga röst fördjupas och ger lyssnaren tröst. Och som körledare blir hon lycklig när andra människor sjunger. Manus och produktion: Birgitta Tollan.
Hur låter ett radioprogram skapat för sjukskrivna och blir musiken intressantare om kompositören lider av psykisk ohälsa? Carl Tofft och Camilla Lundberg följer tanketråden sjuka toner och vi lyssnar till musik som ska gestalta sjukdom men också toner som kommit till på grund av ohälsa. Gäster i studion är kompositören Matti Bye och medieforskaren Johan Fornäs.
Hur mycket får man sno av en låt och hur har musik använts i politiska syften? Tofft och Lundberg presenterar musikhistoriens största bluff, artister i lånta fjädrar och ett nutida kapningsdrama med politiska undertoner. Gäster i studion är Andreas Grill, bland annat musikalisk motor i humorgruppen Grotesco samt musiketnolog Owe Ronström. Vi lyssnar på allt från Beethovens nionde symfoni till rysslandskarikatyren Tingeling.
Premiär för Tofft och Lundberg! I detta första program funderar Carl på Luciano Pavarottis höga C, Camilla tar oss till Vatikanstatens kastratsångare och vi lyssnar till mannen med världens ljusaste sångröst. Operasopranen Gunnel Bohman delar med sig av sina tankar om höga toner och musikvetaren Thomas Bossius har tagit med sig två intressanta exempel på musik som gör en hög: Goa-trans och Black metal. Samtalet tar oss till 1800-talets naturromantik och Skrjabins jättelika verk som var menat att framföras på Himalayas topp.
Premiär! Tidig september 2010: Nu är en lättad och nöjd Jonas Forssell äntligen klar med sin komponering av operan Hemligheter.
2 februari 2011: Om tio dagar har operan sin urpremiär, på Malmö Opera och med direktsändning i Sveriges Radio P2. Scenografen och kostymören Peder Freij och hans team av målare, snickare, smeder, ljussättare och andra scenarbetare lägger sina sista händer vid allt som har med det visuella i uppsättningen att göra.
Lyssna på sista delen av Musikmagasinet: Tillkomsten av en opera: Premiär. Serien är gjord av Thomas Lunderquist, Lokatt Media.
11 juni 2010: Jonas Forssell legerar en altflöjt och en sordinerad trumpet till en silverflöjts klang, som ackompanjerar Elisabeth Gyllenborgs längtan. Jonas Forssell är nöjd, när Thomas Lunderquist träffar honom för tredje gången under hans komponeringsperiod av operan Hemligheter, en tillståndsopera om Emanuel Swedenborg som utspelar sig i andarnas mellanrike. Men varför skriver han atonalt?
25 januari 2011: Sitzprobe = Orkestern och sångarna möts i en första gemensam musikalisk genomdragning av operan. Och lyssnarna får möta några solister och en och annan korist och instrumentalist.
Producent: Thomas Lunderquist, Lokatt Media
Ett samtal med regissör Karl Dunér, dirigent Staffan Larson och kormästare Elisabeth Boström om hur man gör när man tolkar och sätter upp en nyskriven opera, som ju inte har någon tolkningspraxis, ingen historia. Och som inte är helt okomplicerad... Programledare är seriens producent Thomas Lunderquist.
April 2010: Jonas Forssell fortsätter komponera sin opera om den svenska 1700-talsuppfinnaren, vetenskapsmannen, mystikern och teologen Emanuel Swedenborg, till Magnus Florins libretto. Det är bråttom, operan ska ha premiär den 12 februari 2011. I dagens program träffar vi Jonas Forssell igen, i hans tonsättarlya på Kungsholmen, och Magnus Florin på Dramaten, där han arbetar som chefsdramaturg. Hur skriver man en operatext om en så mångsidig och svårdefinierad personlighet som Emanuel Swedenborg? Producent: Thomas Lunderquist
Februari 2010: Jonas Forssell har just börjat skriva musiken till en opera om den svenska 1700-talsuppfinnaren, vetenskapsmannen, mystikern och teologen Emanuel Swedenborg.
Författaren och dramaturgen Magnus Florin har skrivit librettot – det vill säga texten. Operan har premiär om ett år, den 12 februari 2011.
Thomas Lunderquist följer Jonas Forsell fram till urpremiären; i hans komponeringsarbete och tankarna kring det.
Om man nu ska göra en opera om ett mångfacetterat mänskoliv som Swedenborgs
(Vilken idé! Varför?), så gäller det att försöka lära känna honom.
I den första delen av fem om tillkomsten av en opera möter vi förutom Jonas Forssell därför också Olle Hjern, pastor i Nya kyrkan, och Susanna Åkerman-Hjern, bibliotekarie i Swedenborgsbiblioteket.
Musikmagasinet Klang! Ord och bild blir musik, program 6. Medverkande: tonsättarna Ylva Q Arkvik och Jonas Forssell. Idag möter vi två komponister som båda skrivit operor men även andra musikstycken där ord eller bild står i centrum/fokus. Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? I de sex programmen hör vi hur komponister skriver fram musik ur ord och bilder om: Grymhet, försoning, utanförskap, ordlekar, verkliga, dokumentära händelser. Ur riter, böner, respekt för språket, motstånd mot språket och glipor i språket. Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.
Musikmagasinet Klang! Ord och bild blir musik, program 3. Medverkande: tonsättarna Anders Hillborg och Madeleine Isaksson. Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Får tonsättare inspiration från ovan eller gräver de djupt i sitt inre? I de sex programmen hör vi hur komponister skriver fram musik ur ord och bilder om: Grymhet, försoning, utanförskap, ordlekar, verkliga, dokumentära händelser. Ur riter, böner, respekt för språket, motstånd mot språket och glipor i språket. Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.
Musikmagasinet Klang! Ord och bild blir musik, program 5. Medverkande: tonsättarna Ylva Nyberg Bentancor, Tebogo Monnakgotla och Jonas Bohlin. Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Får tonsättare inspiration från ovan eller gräver de djupt i sitt inre? I de sex programmen hör vi hur komponister skriver fram musik ur ord och bilder om: Grymhet, försoning, utanförskap, ordlekar, verkliga, dokumentära händelser. Ur riter, böner, respekt för språket, motstånd mot språket och glipor i språket. Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.
Musikmagasinet Klang! Ord och bild blir musik, program 4. Medverkande: tonsättarna Daniel Börtz och Victoria Borisova-Ollas. Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur tonsätter han en målning av Goya? Hur komponerar hon en ny version av en gammal psalmtext som redan en manlig, död, vit mästare gjort klassisk? I de sex programmen hör vi hur komponister skriver fram musik ur ord och bilder om: Grymhet, försoning, utanförskap, ordlekar, verkliga, dokumentära händelser. Ur riter, böner, respekt för språket, motstånd mot språket och glipor i språket. Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.
Musikmagasinet Klang! En egen röst, program 5. Medverkande: cellisten Jakob Koranyi, tonsättaren Marie Samuelsson och kontrabasisten Mattias Hjort - ansvarig för Jazz- och improvisationsutbildningen vid Malmö Musikhögskola. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Har den egna rösten mindre svängrum inom vissa genrer än andra? Och får alla ha en egen röst? Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.
Musikmagasinet Klang! En egen röst, program 4. Medverkande: tenoren Rickard Söderberg och tonsättaren Tommie Haglund. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur gör en tonsättare för att få fram sin egen röst? Och kan man idag, efter så många årtusenden av musik, över huvud taget, tala om En egen röst? Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.
Musikmagasinet Klang! En egen röst, program 3. Medverkande: Anders Jormin, kontrabasist, kompositör och professor vid ”Högskolan för Scen och musik” i Göteborg och Susanne Rosenberg, sångerska och prefekt vid ”Institution för folkmusik” vid Musikhögskolan i Stockholm. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur upplever artisten själv sitt eget uttryck och hur skapar hon eller han det? Har den egna rösten mindre svängrum inom vissa genrer än andra? Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.
Musikmagasinet Klang! Ord och bild blir musik, program 1. Medverkande: tonsättaren Paula af Malmborg Ward. Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur tonsätter hon en målning? Hur många A4-sidors libretto behöver han för en helaftonsopera? Får tonsättare inspiration från ovan eller gräver de djupt i sitt inre? I de sex programmen hör vi hur komponister skriver fram musik ur ord och bilder om: Grymhet, försoning, utanförskap, ordlekar, verkliga, dokumentära händelser. Ur riter, böner, respekt för språket, motstånd mot språket och glipor i språket. Idag möter vi den utåtriktade, sprudlande, energiska och snabba tonsättaren Paula af Malmborg Ward - en musikalisk mångsysslare. Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.
Musikmagasinet Klang! En egen röst, program 2. Medverkande: Sopranen Elin Rombo och operachefen Kasper Holten. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur manifesterar sig den egna rösten hos en sångare eller hos en operachef? Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.
Musikmagasinet Klang! En egen röst, program 1. Medverkande: Dirigenten Susanna Mälkki, sångerskorna Mahsa Vahdat, Edda Magnason, Cæcilie Norby och direktören för Freemuse, Marie Korpe. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur manifesterar sig den egna rösten hos en tonsättare, en instrumentalist, en dirigent, sångare eller hos en operachef? Hur upplever artisten själv sitt eget uttryck och hur skapar hon eller han det? Har den egna rösten mindre svängrum inom vissa genrer än andra? Får alla ha en egen röst? Och kan man idag, efter så många årtusenden av musik, över huvud taget, tala om En egen röst? Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.
I det tredje programmet i serien om Jussi Björling möter vi Jussis barn Anders, Ann-Charlotte och Lars Björling. Tillsammans tecknar de en vacker minnesbild av sin far. Det är 50 år sedan hustrun Anna-Lisa hittade sin Jussi livlös i sängen på Siarö. Han blev 49 år. Jussi Björling var och är fullkomligt unik. Han var folkets och allmänhetens sångare. Ann-Charlotte och Lars minns den där dagen som om den vore igår. Programledare är Björn Ranelid. Producent: Anna Berg. Serien görs av SMT Radio för Sveriges Radio.
I Folkets Jussi intervjuas Jussi Björlings bortadopterade dotter Kickie Ekman för första gången. I programmet berättar hon om hur hon fick reda på att hon var dotter till Jussi Björling. Och om sitt enda möte med sin biologiska mamma. Jussi Björling hade fem barn. Fyra av dem hade han kontakt med under sin livstid. Ann-Charlotte, Lars och Anders växte upp med pappa Jussi. Den förstfödde sonen Rolf växte upp med sin mor men det femte barnet: Kickie Ekman bortadopterades tidigt. Kickie träffade bara sin biologiska pappa sporadiskt och då som ”farbror Jussi”, aldrig som pappa. Programmet gästas också av Raymond Björling. Barnbarn till Jussi. Även han har starka minnen från en barndom som han beskriver som ett krig mellan sin far Rolf Björling och Jussis fru Anna-Lisa. Programledare är Björn Ranelid. Producent: Anna Berg. Serien görs av SMT Radio för Sveriges Radio.
I Folkets Jussi möter vi Jacob Forsell och Harald Henrysson. Dessa två herrar har stora kunskaper om Jussi Björling, från tidiga år fram till Jussis död. I programmet bjuder de på sina kunskaper och ger oss en resa genom Jussis framgångar. En karriär som inte alltid var en dans på rosor. Programledare är Björn Ranelid. Producent: Anna Berg. Serien görs av SMT Radio för Sveriges Radio.
Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Elfte och sista delen: Rum och resonans. Musik brukar förknippas med tid, tonerna beskriver en rörelse i tiden. Men de klingar också i ett rum - också den dimensionen är högst relevant när man talar om musik. Rum och resonans, klang och akustik är begrepp som står i fokus i det sista avsnittet av Musikalismer för den här säsongen. Flöjtisten Jörgen Tånnander och musikvetaren Frans Mossberg skärskådar alla upptänkliga aspekter på musikens och rummets förhållande, tillsammans med programledaren och filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under Sveriges Radios hemsida. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö. Lästips: Rum människa musik. Essä, Gunnar Bucht.
Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del tio av elva: Det sköna. Vad är skönhet i musik? Kan musik bli för vacker? Hur blir Stravinskijs brölande dissonanser i Våroffer ett uttryck för skönhet? Och det brusiga och distorderade hos My Bloody Valentine? I programmet medverkar journalisten Karin Arbsjö och dirigenten Daniel Hansson. Det är det avslutande i Musikalismers serie om värdetriaden det sanna, det goda, det sköna. Programledare i detta filosoferande musikmagasin är som vanligt filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under Sveriges Radios hemsida. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.
Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del nio av elva: Det goda. Kompositörer har ofta velat tjäna det goda och den höga moralen. Men kanske oftare har musiken använts med onda syften. Som propaganda, förförelse och tortyr. Musikern, författaren med mera Peter Bryngelsson och Nöjesguiden-redaktören Isabelle Ståhl samtalar om musik i det onda och det godas tjänst. Programmet är den andra delen i Musikalismers värdetriad: Det Sanna, det goda, det sköna. Programledare i detta filosoferande musikmagasin är som vanligt filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under Sveriges Radios hemsida. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.
Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del åtta av elva: Det sanna. Är det möjligt att uttrycka en ståndpunkt genom endast toner? Och kan en västerländsk tonsättare skapa tonbilder av vatten på ett sätt som gör att även folk som aldrig lyssnat till västerländsk musik förstår att det just handlar om vatten? Finns det någon objektiv sanning i musiken, eller är allt som vanligt beroende av människors erfarenheter och referensramar? Frågorna diskuteras av Bengt Edlund, professor emeritus i musikvetenskap i Lund och Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Programmet är den första delen i Musikalismers serie utifrån Platons värdetriad: Det sanna, Det goda, Det sköna, och leds som vanligt av filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets webbsida under sverigesradio.se. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras fö
Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del sju av elva: Det medfödda instrumentet. Veckans Musikalimer handlar om det mest uttrycksfulla och känsliga instrumentet av alla: den mänskliga rösten. I programmet möts sångpedagogen Britta Johansson och logopeden Viveka Lyberg Åhlander i ett samtal som kretsar kring allt från sköna koloraturarior och kastratmusik till bräkande strupsång och avgrundsvrål. Dessutom avslöjas äntligen färgen på åttiotalsfenomenet Kate Bushs säregna stämma. Programledare som vanligt filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under sverigesradio.se. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.
Hur uppstår musik i nuet? Varifrån hämtas tonerna? Författaren Thomas Millroth och musikern och filosofen Christian Munthe samtalar med programledare Jeanette Emt om improvisationens natur och förutsättningar, och diskuterar favoritsolon ur jazzens och rockens repertoar.
Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del fem av elva: På erotikens ocean. Musiken är en förförisk konstform. Den kan verka rent sexuellt upphetsande och väcka erotiska associationer. Så kan finalen i andra akten av Mozarts opera Figaros bröllop uppfattas som en kavalkad av små orgasmer. Musik kan ackompanjera eller initiera de mest skabrösa aktiviteter, och den kan smeka på ett sätt som lovar mycket mer än bara vänskap. Veckans Musikalismer handlar kort sagt om musik och erotik och utgörs, förutom av många sköna vax, av en tätatät mellan operatonsättaren Jonas Forssell och programledaren och filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under Sveriges Radios hemsida. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.
Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del tre av elva: Om tolkning. Man översätter inte lyrik, man tolkar den. På samma sätt kan det tyckas vara med musiken: Man tolkar den i samma stund som man får ett notblad att klinga. Men är det så? I veckans Musikalismer analyserar programledare Jeanette Emt och pianisten och musikprofessorn Hans Pålsson vad det är som kan hända mellan notbladet och ljudvågorna. Och vilket är förhållandet mellan texttrogenhet och det individuella fingeravtrycket? Samtalet uppehåller sig mycket vid Beethoven, vars trettiotvå pianosonater Hans Pålsson framförde – utantill – under åtta konserter på sjutton dagar i vintras. Förutom Jeanette Emt ingår Tor Billgren, Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist i redaktionen. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.
Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del två av elva: Pekoral och patetik. Med Marianne Mörck och Lasse Walldov. Programledare: Jeanette Emt. En Lokatt Media-produktion för Sveriges Radio.
Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del ett av elva: Bäst före. Om musikens hållbarhet, med musikjournalisterna Håkan Engström och Johannes Nebel. Programledare: Jeanette Emt.
P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 1 - konstmusik komponerad på homoerotik. I programmet Giljotiner och symaskiner, möter vi tonsättaren R. Timothy Brady, som skrev operan Edalat Square, om två tonårsgrabbar som 2005 avrättas i Iran för att de älskar män. Dessutom en historisk exposé från fransmannen Dominique Phinot’s giljotinering 1556, över Orfeusmyten med bögförtecken och Saint-Saëns i svandun. Fram till lesbiska symaskinsprinsessan de Polignac, Polarpristagaren Pierre Boulez och tonsättaren Thomas Adès, som gifter sig med en man. I Tjajkovskijs Ryssland är homosexualitet kriminellt ända till 1993, I Schuberts Österrike är det olagligt till 1971. I Händels, Brittens och Pears England till 1967. I dagens Sverige, där samkönat sex varit tillåtet sedan 1944, vågar inte en homosexuell musikprofessor och en lesbisk sopran komma ut ur garderoben. Medan Stockholms Gaykör firar 25 år i konfetti och tårar. Manus och produktion: Birgitta Tollan
P2 Musikmagasinet ”Ord och bild blir musik” 2 - Karin Rehnqvist. Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Tonsättaren Karin Rehnqvist får inspiration av ett isberg, ett urberg eller djupt ur sitt inre. Hon var den första kvinnliga eleven i kompositionsklassen på Musikhögskolan i Stockholm. 2009 blev hon Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition. Rehnqvist tog initiativ till föreningen KVAST, Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare, för att förbättra villkoren för kvinnor som gör musik. Hon fick uppdraget att skriva musik till kronprinsessan Victorias bröllop. Manus och produktion: Birgitta Tollan.
Robert Schumann levde med depressioner och manier under hela sitt liv. Detta hörs i hans musik. Hans psykiska smärta och insomnia lindrades av att justera noterna till t.ex. sin cellokonsert. Marilyn Monroe, Nina Simone, Amy Winehouse och Britney Spears är alla diagnostiserade med bipolärt syndrom. Deras extra känslighet ger sig ofta uttryckt i utmanande stökighet. Även droger används ibland för att döva lidandet. Deras utsatthet på grund av de utvidgade sinnena utnyttjas av paparazzis och föraktande snaskjournalister. Programmet sändes första gången i november 2009.
P2 Musikmagasinet Klang! Upptakt Reykjavik. Självsvåldiga nedslag i musiklivet. Vi reser till världens nordligaste och Europas västligaste belägna huvudstad. Hur fungerar musiklivet när en nation utsätts för ett finansiellt sammanbrott? Blir utbildningen lidande? Konserterna färre? Hur tänker kulturministern, tonsättare, musiker och andra i musiklivet? Dessutom ett besök i Reykjaviks pågående konserthusbygge. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan. Poddversion.
Podd av programmet ”Klang! Special - Inger Christensen och musiken”. Sändes den 1 december 2008. Manus och produktion: Birgitta Tollan. Medverkande: Poeten och författaren Inger Christensen och producent och programledare Birgitta Tollan. Den sista intervjun som gjordes innan Inger Christensen avled i januari 2009.
Förra året föll domen i Pirate Bay-målet. Många såg domen som början på slutet av fildelningseran. Politiker, teknikfantaster och trendsättare lyfte fram Spotify som lösningen på problemet. Affärspressen skrev spaltmeter om bolagets vd Daniel Ek, som hade tillbringat två år med att flyga runt och gå på möten med olika skivbolag.
Sen kom sommaren och artisterna fick sina första STIM-pengar. Beloppen var skrattretande låga. Magnus Uggla sade att han skulle ha tjänat mer om han extraknäckte en dag som gatumusikant. Rapparen Petter anklagade bolagen för att sälja ut de egna artisterna för att höja värdet på sina aktier. Och Dogge ville lära Lady Gaga att köra svarttaxi.
I programmet Länge Leve Spotify? går vi upp en tonart. Vi höjer oss över hurraropen och de arga utbrotten och föreställer oss det totala överflödet - en framtid där all inspelad musik finns lagligt tillgänglig på några musklicks avstånd. Vad innebär det för artisterna, för skivbolagen, och för musikens värde?
I vårt tredje och sista program tar vi itu med fildelningen, ekonomin och frågan om musikernas försörjning. Vi konstaterar att de flesta av våra debattörer verkar eniga om att man måste skapa ett system för legal fildelning där konsumenterna betalar och upphovsmännen får ersättning. Hur
ett sådant system ska utformas råder det dock minst sagt delade meningar om.
Sociologen Johan Söderberg säger att det inte är fildelningen som hotar kulturarbetarnas inkomster. Enligt honom så är det de nykläckta kulturarbetarna och alla glada amatörer som bidrar till att lönerna sjunker.
Johan Söderberg tycker i stället att man ska fråga sig om pengarna som har sparats genom digitaliseringen har hamnat i rätt fickor.
I vårt andra program gör vi ett försök att bena ut upphovsrättens idéhistoria. Vi börjar med Platon och hans tankar om inspiration och fadersskap. STIM:s ordförande Gunnar Petri förklarar att upphovsrätten främst har tillkommit för att reglera marknaden. Vi lyssnar på den franske
tonsättaren Olivier Messiaens nedtecknade fågelsång och frågar oss vad som är verket: Fågelns sång eller Messiaens noter. Vi hör professor Eva Hemmungs Wirtén, som oroar sig över att fler och fler av våra allmänna kulturella resurser hägnas in och privatiseras. Och så frågar vi oss om man verkligen kan hävda tystnaden som sin egen.
I det första programmet tar vi itu med musikaliska lån, parodier, travestier, citat, samplingar och versioner. Vi hör historien om hur födelsedagssången "Happy birthday to you" hamnade i AOL Time Warners ägo.
Tillsammans med musikvetaren Ulrik Volgsten jämför vi fiolslingorna från Drängarna-målet - en plagiatstvist som gick ända upp i högsta domstolen.
Historikern och blockflöjtisten Rasmus Fleischer pekar på likheterna mellan traderad och samplingsbaserad musik. P2:s Bodil Asketorp berättar varför Händel räknas som den mest tjuvaktige av de stora mästarna, och så förklarar rapparen Organismen varför han inte har några problem med att sno från sina rappande kollegor.
