Kryssa i valen ovan så skrivs feed-URL:en om - kopiera den sedan till din poddspelare.
Den unge och okände tonsättaren Igor Stravinsky får i uppdrag att skriva en balett kring en rysk saga. Snacka om att han utnyttjar tillfället. Det här kommer förändra allt från balett till framtidens pop.
Programledare: Lollo Collmar och Johan Korssell Producent: Jonna Spiik Kontakta oss på masterverken@sverigesradio.se Klicka på hjärtat och följ oss i Sveriges Radios app så får du notiser när det kommer nya avsnitt.
Efter en resa till Paris kan George Gershwin inte släppa staden och skriver verket An american in Paris. Hör allt från tutande taxibilar till bluesig hemlängtan efter några glas vin.
Inspelningen vi lyssnar på är med Leonard Bernstein & New York Philharmonic. Dessutom hör vi den kritiska utgåvan, inspelad av Louis Langrée & Cincinnati Symphony Orchestra. Programledare: Lollo Collmar och Johan Korssell Producent: Jonna Spiik Kontakta oss på masterverken@sverigesradio.se Klicka på hjärtat och följ oss i Sveriges Radios app så får du notiser när det kommer nya avsnitt.
Ravel-stycket från 1908 som målar upp ruskiga bilder av ett lik som dinglar i en galge och sjöväsen som vill dra ner dig i djupet. Men hur kommer det sig att vi också hör Coltrane i musiken?
Inspelningen vi lyssnar på är med Martha Argerich från 1974. Programledare: Lollo Collmar och Johan Korssell Producent: Jonna Spiik Kontakta oss på masterverken@sverigesradio.se Klicka på hjärtat och följ oss i Sveriges Radios app så får du notiser när det kommer nya avsnitt.
Frugan ligger och föder vårt första barn – vad bra, då hinner jag skriva en stråkkvartett! Så kan man tänka om man är Wolfgang Amadeus Mozart. Och här föds ett mästerverk.
Programledare: Lollo Collmar och Johan Korssell Producent: Jonna Spiik Kontakta oss på masterverken@sverigesradio.se Klicka på hjärtat och följ oss i Sveriges Radios app så får du notiser när det kommer nya avsnitt.
Robert och Clara Schumann har efter en lång kamp mot Claras pappa äntligen fått gifta sig. Full av inspiration och energi tar Robert sats och skriver sin allra första symfoni.
Programledare: Lollo Collmar och Johan Korssell Producent: Jonna Spiik Kontakta oss på masterverken@sverigesradio.se Klicka på hjärtat och följ oss i Sveriges Radios app så får du notiser när det kommer nya avsnitt.
Året är 1796 och en helt ny slags trumpet med nya möjligheter har sett dagens ljus. Joseph Haydn är först på bollen och skriver musik som än idag hörs i konserthus och tv-serier.
Inspelningen vi lyssnar på är med den norska trumpetaren Tine Thing Helseth. Programledare: Lollo Collmar och Johan Korssell Producent: Jonna Spiik Kontakta oss på masterverken@sverigesradio.se
Orfeus-statyn utanför Stockholms konserthus vaknar plötsligt till liv och ger sig ut i natten på jakt efter sin tjej. Häng med på både nattklubb och museum!
Musiken är skriven 1938 av Hilding Rosenberg och inspelningen vi lyssnar på är den med Kungliga Filharmoniska Orkestern under ledning av B Tommy Andersson. Programledare: Lollo Collmar och Johan Korssell Producent: Jonna Spiik Kontakta oss på masterverken@sverigesradio.se
Att Jesu lidande och död kan leda till så vacker musik! Vi lyssnar efter stråk-glorior, gråtsång, turbakörer och hemliga budskap i musiken.
Inspelningen vi lyssnar på är den med John Eliot Gardiner, Engelska barocksolisterna, Monteverdikören och solister som Barbara Bonney, Anne Sofie Von Otter m fl. Den svenska inspelningen är med Malmö Kammarkör under ledning av Dan-Olof Stenlund. Programledare: Lollo Collmar och Johan Korssell Producent: Jonna Spiik Kontakta oss på masterverken@sverigesradio.se
Hon är den första svarta kvinna som får en symfoni spelad av en av USA:s stora orkestrar. Här lyssnar vi efter amerikanska vidder, afroamerikansk juba-dans och kyrkklockor.
Programledare: Johan Korssell och Lollo Collmar. Producent: Jonna Spiik Kontakta oss på masterverken@sverigesradio.se
Vad gör man om man heter Beethoven, har lite av en kris och är på dåligt humör? Jo man tar en tur i skogen! I 6:e symfonin hör vi lugnande porlande bäckar och fågelkvitter.
Programledare: Lollo Collmar och Johan Korssell Inspelningen vi lyssnar på är den med Leonard Bernstein & New York Philharmonic. Kontakta oss på masterverken@sverigesradio.se
Idag anses den vara baletternas balett, men faktum är att Tjajkovskijs Svansjön floppade från början. Vi lyssnar efter trippande svanungar, onda skurkar, piruett-jubel och underbar oboe.
En slött flöjtspelande faun ligger i solen och minns olika tjejer han försökt få. Med ”Förspel till en fauns eftermiddag” skapar Debussy en helt ny typ av musik, men vad händer efter förspelet?
Året är 1938, nazismen sprids brutalt i Europa och snart kommer 2:a världskriget bryta ut. Tonsättaren Elsa Barraine skriver ner sin oro i symfonin som hon döper till Vojna, ”Krig”.
En älskad julmusikfavorit, fylld av pukor, trumpeter och jublande körer! Men hur hann Bach med allt? Och varför var det grisar i kyrkan under uruppförandet?
Tonsättaren Olivier Messiaen har blivit förälskad, men kan inte agera på det eftersom han redan råkar ha en fru. Istället skapar han GALEN musik som blir ett av 1900-talets viktigaste verk.
Världens kanske mest populära cellokonsert. Mörkt, mustig och oerhört gripande. Ett slags rekviem över alla människoliv förlorade i kriget, och kanske över Edward Elgars karriär?
Ottorino Respighis symfoniska dikt beskriver fyra platser i Rom där det växer ståtliga pinjer. Vi hör lekande barn, mörka katakomber och soldater som marscherar på antika vägar.
Ett av Bachs allra mest kända verk, med en skräckinjagande start som spelats av skurkaktiga figurer i gamla svartvita filmer. Men var det ens Bach som skrev det?
Den unge pianisten Paul Wittgenstein har precis påbörjat sin karriär när han skickas ut till fronten i 1:a världskriget. Och förlorar högerarmen. Men det stoppar honom inte.
Vad vore Star Wars utan sitt otroliga soundtrack?! Vi lyssnar på några av de mest kända ledmotiven och funderar på vad i den klassiska musiken som John Williams kan ha inspirerats av.
Ej för de starka, men de svaga. Sveriges mesta körklassiker skrevs under krigstid och är än idag ett verk man plockar fram för att få tröst. Men vilken gud handlar det om? Och vad är det för pipa han spelar på?
Döden, döden, döden! Tonsättaren Richard Strauss kan beskriva ALLT i musik – en öl, ett samlag, en tesked. Men mot slutet av sitt liv börjar han skriva musik till vackra dikter om döden. Det blir hans fyra sista sånger – Vier letzte Lieder.
William Walton är en ung och het kompositör i 1930-talets England. Men så blir han dumpad och skriver ner all sin ilska, illvilja och sorg i sin musik.
Berättelsen om Peer Gynt innehåller ilskna troll, vackra soluppgångar och sensuell dans. Så vad är det som gör att Griegs hittiga melodier skulle funka på tiktok än idag?
Alexandr Skrjabin tänkte först kalla verket för ”det orgasmiska poemet” och här möts sex och trendig teosofi. Så gör dig redo för att bli ett med kosmos!
Roland är rasande av svartsjuka, en känsla man kanske kan känna igen sig i. Men är han en hjältemodig riddare eller mer en galen stalker?
Stackars Sergej Rachmaninov lider av en förlamande skrivkramp. Men efter lite välgörande hypnos-terapi återfår han självförtroendet och skriver den klassiska musikens powerballad nr 1!
Mahlers kanske mest spelade symfoni, skriven av en nykär och framgångsrik Gustav Mahler. Men det var nära att han förblödde strax innan han hann skriva musiken.
Efter åratal av tjat skriver Brahms tillslut en violinkonsert till sin kompis Joseph Joachim. ”En konsert MOT fiolen” muttrade kritikerna, men idag är den en av världens mest spelade och älskade.
Vertigo, eller Studie i brott, är en Hitchcock-klassiker med legendarisk musik av filmmusikmästaren Bernard Herrmann. Men hur gör han?! Vi lyssnar efter spanska rytmer, Wagnercitat och bitonala ackord.
Följ med ut på den finska myren. I Einojuhani Rautavaaras fantastiska ”Cantus Arcticus” från 1972 smälter orkestern samman med sjungande tranor och lärkor (tror vi?!).
Älskad musik om Marias smärta och sorg vid korset där hennes son hänger. En mardröm för varje förälder. Men hur operaaktigt kunde man skriva om Jesu korsfästelse?
Möt Sveriges egen Beethoven! Hans Sinfonie Singulière hade trendigt franskt namn och ny nordisk klang, men trots det hade stackars Franz Berwald svårt att nå ut med sin musik.
Jean Sibelius har skrivit ett underbart litet mästerverk baserat på det finska nationaleposet Kalevala. Kommer den gamla skäggiga halvguden lyckas imponera på den unga vackra tjejen?
Följ med tonsättaren Modest Musorgskij på konstutställning! Strosa runt bland tavlorna och hör mörka katakomber, skrämmande häxor och sprittande kycklingar.
Alla har hört dem, många kan till och med plinka fram dem på piano. Men Erik Saties Gymnopedier är inte bara avslappningsmusik, de stod också för något helt nytt i musikhistorien!
Det unga stjärnskottet Felix Mendelssohn semestrar i trendiga Skottland. I en gammal klosterruin blir han så inspirerad så han skriver ner starten på en ny symfoni, men handlar den om whisky?
Åtta minuter musik som blivit framröstad till världen sorgligaste. Som spelas på radio när presidenter dör, på begravningar och minneskonserter. Men också på dansgolv!
När Fanny Mendelssohn skickar sin nyskrivna stråkkvartett till brorsan Felix blir han inte särskilt entusiastisk. Kan hon inte hålla sig till sina små sånger? Men idag räknas den som ett mästerverk!
I Schuberts sångcykel Winterreise möter vi en hjärtekrossad ung man som ger sig ut på vandring i ett kargt vinterlandskap. Typiskt romantiken och typiskt män att skriva sorgliga låtar.
Välkommen till den stora skvallertråden om César Franck. Vad hände egentligen på orgelläktaren med den nya unga eleven?! Kanske får man en ledtråd i hans pianokvintett från 1879.
Det är dags att reda ut en riktig julfavorit, fullt av pukor, trumpeter och jublande körer! Men hur hann Bach med allt? Och varför var det grisar i kyrkan under uruppförandet?
Januari börjar året.... nej det är ju inte så texten går! Beethovens nionde symfoni förändrar musiklivet för all framtid, men hur kommer det sig att den sura tonsättaren gör musik om broderskap och glädje?
Verdi har skrivit ett av världens mest älskade rekvier. En dödsmässa full av vrede och frustration, som det kan kännas när någon slits bort från en. Men varför kallas den en opera i kyrkokläder?
Zara Levina skriver sin andra pianokonsert 1975, ett år innan hon dör. I hennes musikaliska testamente hör vi skräckfilmstoner, galna clowner och dödsklockor. Men framförallt en massa spelglädje!
Den känslofyllda sjätte symfonin, Pathétique, var det sista Tjajkovskij skrev. Men tog han sedan sitt liv eller var det ett misstag? Och så en varning: råka inte applådera på fel ställe i det här stycket.
Sluta vara rädd för Arnold Schönberg! Om du inte är redo för hans knepigare musik har vi något lättsmält här: en romantisk berättelse om sann kärlek, skriven av en nykär och nervig ung man.
Samma melodi spelas om och om och om igen, men ÄNDÅ lyckas Ravel få det spännande. Ja kanske till och med sexigt? ”Jag har skrivit ett mästerverk, tyvärr innehåller det ingen musik” sa han själv.
På 60-talet användes Mozarts 21:a pianokonsert som soundtrack i filmen om Elvira Madigan, en film som gjorde sån succé så även konserten började kallas för Elvira Madigan! Men så här 2024, vad har åldrats bäst, filmen eller musiken?
Superstjärnan Händel skrev ett underhållande verk om Jesu liv och död, lite som Life of Brian men på 1700-talet. Och än idag ställer sig folk upp när de hör det!
Alexander Zemlinsky känner sig ful, har dåligt självförtroende och har DESSUTOM blivit dumpad. Som terapi vänder han sig till H.C. Andersens saga om den lilla sjöjungfrun och översätter den till fantastisk musik.
När Wilhelm Stenhammar får höra Sibelius 2:a symfoni drabbas han av en konstnärlig kris – kan musik vara så här bra?! Han drar tillbaka sin första symfoni och ger sig f*n på att skriva något lika bra. Och han lyckas.
Dags för en av världens mest älskade violinkonserter! Här står solisten verkligen i fokus, men inte på något showigt och lättsamt sätt. Istället hör vi en otäck spelman som vill locka ner dig i mörkret och en stampande isbjörn.
Harpan för oss lätt till drömmarnas värld, men den kan också göra mycket mer! I Germaine Tailleferres harpconcertino upptäcker vi till exempel spökharpan. Men hur kul tycker harpister egentligen att det är att spela glissandon?
Bedřich Smetanas första stråkkvartett ”Ur mitt liv” vill du INTE missa! Den självbiografiska musiken innehåller bland annat minnet av en död fru, ungdomens danser och en ringande tinnituston.
Musik om avsked kan låta sorgligt och dramatiskt, men i det här fallet handlar det snarare om humor. Ett gäng musiker vill slippa hänga på ett slott och ”pappa Haydn” löser det genom att skriva en symfoni!
Pärts musik berör ständigt folk, så idag ger vi oss på vårt favoritverk av denna älskade est. Vilka är de två bröderna i musiken? Hur lät Pärt innan han blev så här harmonisk? Och vilken musik vill du dö till?
Låt oss presentera musik att bli lycklig av – ja till och med gifta sig till! Felix Mendelssohn började skriva musiken redan som sextonåring och musiksatte älvor, kärlekspar och åsneskrik.
Är det ödet som knackar på dörren i denna odödliga klassiker? Beethoven tar oss från mörker till ljus och Johan berättar om när han hörde den här musiken för allra första gången. (Spoiler: det var inte i konsertsalen.)
Här kommer ännu ett avsnitt om musik som blivit känd tack vare filmskaparen Kubrick! Schuberts 2:a pianotrio är rytmisk och underbar, men visste du att han faktiskt snott från en svensk sång?
Det blir en hel del vädersnack när vi tar oss an Vivaldis älskade klassiker De fyra årstiderna. Hör stormar, snöfall och tryckande hetta – men också berusade bönder. Och så pratar vi om pizzan med samma namn.
Geniet György Ligeti ville göra något helt nytt: skriva statisk musik. Och hans verk Atmosphères från 1961 är inget man nynnar med i precis! Så hur fungerar sån här musik egentligen?
Idag blir det mörkt och makabert. Rachmaninov blev förälskad i Arnold Böcklins tavla "Dödens ö" och skrev en otrolig symfonisk tolkning, där rytmiska årtag långsamt för oss närmare de dramatiska klipporna.
Dora Pejačević skrev sin enda symfoni (1916-17) i den rätt ovanliga tonarten fiss-moll. Men så var hon också en ovanlig person! Växte upp i lyx på ett kroatiskt slott men blev socialist under kriget.
Det här fantastiska Aaron Copland-stycket från 1944 innehåller allt du kan önska: ett nygift par, en orolig väckelsepredikant, en hymn från en utdöende sekt och helt fantastiska melodier. Inte konstigt att han fick Pulizerpriset!
Idag njuter vi av fantastiskt vacker musik för stråkorkester av Ralph Vaughan Williams, den genombrittiska tonsättare som i år firar 150 år. Men vem var Thomas Tallis? Och vad tusan är en fantasi i musik?!
ALLA älskar cellon! Ja förutom Antonín Dvořák då kanske... Men trots det lyckades han klämma ur sig denna publikfavorit. Här finns det intima, det stora svulstiga samt spår av en ungdomskärlek.
Mahler var verkligen inte blygsam när det kom till sin musik. Hans andra symfoni, Uppståndelsesymfonin, kräver 120 musiker, ska innefatta ALLT och svara på frågor som ”har livet någon mening?”. Håll i er!
Mozart ÄLSKADE klarinetten och i sitt sista fullbordade verk låter han den verkligen glänsa! Vi drabbas av det smärtsamt vackra adagiot, men funderar också på om de försvunna originalnoterna kan dyka upp någonstans. Och imiterar Meryl Streep.
Häng med på en tidsresa till 1600-talets Italien med Claudio Monteverdis maffiga, färgrika och omväxlade Mariavesper! Hylla Jungfru Maria, upplev surroundeffekt i kyrkan och imponeras av trendig flerkörighet.
I 1930-talets Sovjet råder hotfull stämning. Konstnärer som inte skapar kultur som passar Stalin försvinner och efter att ha upprört ledaren med sin opera ”Lady Macbeth från Mzensk-distriktet” måste Sjostakovitj nu skriva en riktig Sovjetsymfoni.
Maurice Ravel trollar verkligen med stråkarna i detta PERFEKTA stycke från 1903. Men vad är egentligen grejen med stråkkvartetter? Varför är de så mytomspunna?
John Adams är en av de nutida tonsättare som spelas absolut mest i konserthusen idag. Och det är inte så konstigt! Idag lyssnar vi på hans Harmonielehre från 1985 där minimalismen blir maximalistisk.
Rebecca Clarkes violasonat är ett verk som ingen borde missa! Ja för hundra år sedan tyckte vissa till och med att musiken var för bra för att kunna vara skriven av en kvinna...
Luta dig tillbaka och njut av denna OTROLIGA skärgårdsskildring signerad Hugo Alfvén. Men det är verkligen inget vykort med soliga badklippor vi hör, utan här riskerar du istället att sugas ner i mörkret.
Superstjärnan Prokofjev återvänder till Sovjet för det ärofylla uppdraget att skriva baletten Romeo och Julia. Men det är inte lätt att skriva musik som Stalinregimen godkänner. Och kan denna episka kärlekssaga sluta lyckligt?
Dags för ett OTROLIGT verk av en ung och hunkig Brahms! Vid premiären av hans första pianokvartett satt Clara Schumann vid pianot, men hur var det med deras relation? Var de bara vänner eller var det något mer?
Anton Bruckner var en enkel man från landet som älskade Gud. Med denna himmelskt vackra sjunde symfoni, full av Wagnerhyllningar, fick han äntligen sitt stora genombrott, men senare försökte nazisterna ta över musiken.
Dansande leksaker, godis i mängder och ringlande dans runt granen. Melodiernas mästare har verkligen levererat i denna älskade julbalett! Men Johan och Clara har väldigt olika syn på hur hur den ska avnjutas...
När Leoš Janáček är 63 år gammal träffar han en ung kvinna, blir galet kär och skriver sin ALLRA bästa musik. Som sin andra stråkkvartett, "intima brev", som osar av både passion och smärta.
Béla Bartóks ”Musik för stränginstrument, slagverk och celesta” har skrämt slag på många i filmen The Shining. Men i detta otroliga stycke finns också inslag av både Charlie Chaplin och Fibonaccis talföljd!
Robert Schumann må ha mått rätt dåligt, men han skrev musik man blir lycklig av! Pianokvintetten från 1842 är en riktig milstolpe inom kammarmusik och hörs bland annat i Fanny och Alexander.
Carl Orffs superhit sjungs av körer över hela världen och har en sån där ikonisk start som ALLA känner igen. Men är texterna för glada? Var är all medeltida grymhet?!
Få har hört talas om Vítězslava Kaprálová som dog bara 25 år gammal. Men jä*lar vilken musik hon skrev! Gör dig redo att falla pladask för en filmisk och berusande pianokonsert full av kontraster.
Veckans mästerverk är smärtsamt vackert och något så ovanligt som ett tolvtonsstycke man kan nynna på. Men vem var det egentligen Alban Berg hade i tankarna när han skrev musiken? Och hur kom det sig att han dog sedan?
Ja ALLA har hört den maffiga starten, men sen då? Välkommen till Filosofiska rummet i P2 där vi lär dig allt du behöver veta om både Nietzsches filosofiska text och Richard Strauss tonsättning av densamma!
Denna otroliga symfoni beställdes av Finlands regering för att fira Sibelius egen 50-årsdag. En dag som också utropades till nationell helgdag! Snacka om att han var älskad.
Efter en misslyckad turné drar sig Saint-Saëns undan för att slicka sina sår. Och för att höja humöret skriver han ett verk fullt av humor, vackra svanar, tjuriga åsnor, glittrande akvarium och dansande fossiler.
Dvořáks 9:a är en riktig publikfavorit, full av melodier som sätter sig! Här möts afro-amerikanska spirituals, tjeckiska folkmelodier, dansrytmer och… är det inte Hajen-soundtracket?
Gör dig redo för ett av de bästa kammarmusikaliska verken någonsin, skrivet av Franz Schubert bara två månader innan han dog år 1828. Dessutom berättar Clara om en konsertupplevelse på Capri.
Haydns maffiga oratorium Skapelsen från år 1798 är fyllt av hopp och ljus. Och visst är det okej att skildra historien om Eva och Adam utan att gå in på utdrivningen ur paradiset och allt det tråkiga?
År 1924 lyckas George Gershwin kombinera det svulstiga orkestersoundet med jazzens blå toner på ett MAGNIFIKT sätt. Det bubblar och svänger av storstadspuls och har blivit något av ett soundtrack till New York.
För exakt 100 år sedan föddes geniet Ruth Gipps – tonsättare, dirigent, pianist och oboist. Och lite jobbig? Hennes 2:a symfoni från 1945 skrevs för att hylla krigsslutet och innehåller både filmiskt ädelmod och marschtakter.
Att beskriva havet i musik har många tonsättare försökt sig på, men frågan är om inte Debussy lyckas bäst med ”La Mer”. Dessutom bubblar Johan av musikskämt i veckans avsnitt.
Kanske skrevs den för en greve som hade svårt att sova, kanske är det en myt. Men Bachs Goldbergvariationer från 1741 är en riktig klassiker som hörs i filmer och tolkas på så väl dragspel som elgitarr.
Grażyna Bacewicz första pianokvintett innehåller både lekfullhet och allvar, rörande vackra partier och energisk dans. Ja den är liksom... komplett! Men så var hon också ett geni som jobbade stenhårt dag ut och dag in.
Dags för en riktig ångesthit! Allan Pettersons fattiga uppväxt och värkande kropp resulterade i en älskad symfoni som slog försäljningsrekord och fanns i nästan varje svenskt hem.
När Dmitrij Sjostakovitj skrev sin åttonde stråkkvartett var han djupt deprimerad. Och stycket blev så mörkt och personligt att folk omkring honom var rädda att det var ett självmordsbrev.
Kanske tycker du att astrologi är flum? Men vore det inte för stjärntecken och planeter hade Gustav Holst kanske inte skrivit detta effektfulla och maffiga mästerverk. Och nog hör man väl också Star Wars här?
Dags för ett riktigt monument inom den klassiska musiken! Världens kanske mest älskade rekviem innehåller både dramatiska skräckskildringar och tröst. Men Mozart hann inte färdigt med dödsmässan innan han själv dog.
”Nu ska jag sluta skriva filmmusik och börja med seriös musik igen” tänkte Korngold och skrev en smäktande vacker violinkonsert. Men faktum är att han återanvände musik från sina tidigare filmer.
Beethovens stråkkvartett Op. 135 kom till under den sista eländiga tiden i hans liv, men innehåller trots det både tröst, sprudlande glädje och humor. Men vad är det för mystisk fråga han bakat in i musiken?
Ett Bachtema där man kapar den allra sista tonen, och sedan förstör temat mer och mer och mer... Offertorium från år 1980 är den ryska tonsättaren Sofia Gubajdulinas första violinkonsert – och allra bästa verk!
Skriver jag en nionde symfoni kommer jag dö, tänkte Gustav Mahler och skapade istället en helt ny slags musik – den otroligt vackra sångsymfonin Das Lied von der Erde. (Som självklart handlar om döden. Det är ändå Mahler.)
Hur mycket existentiell ångest kan man baka in i sex minuter musik? Ja rätt mycket visar det sig. Men Charles Ives stycke ”The unanswered question” från 1906 är också hypnotiskt vackert.
Rachmaninovs 3:e pianokonsert är grandios, romantisk och full av lidelse. Men den är också bland det svåraste en pianist kan ge sig på. Ja det sägs att den blev så svår att pianisten den skrevs för vägrade spela den.
När baletten Våroffer hade sin premiär år 1913 skrek och buade publiken så mycket att dansarna knappt hörde musiken och Stravinsky fick fly in bakom scenen. Men idag är synen på verket en helt annan.
Många är vi som fick gåshud av den här musiken i filmen Dunkirk. Men Edward Elgars Enigmavariationer från år 1899 är inte bara bland det vackraste som skrivits, det innehåller också gåtor på flera plan.
Hur gör man om man är en olyckligt kär tonsättare som vill imponera på en tjej? Jo man skriver oemotståndlig musik om henne så klart. Men är det så smart att där beskriva henne som en häxa?