Loppmarknadsarkeologerna

Samhälle och kultur Arkiverat RSS aktiv

Loppmarknadsarkeologerna släpper inte längre nya avsnitt. Om gamla billiga ting och historierna bakom dem, med Tommie Jönsson och Maja Åström. Från 2016-2020.

Programsidan på sverigesradio.se

Feed-URL

Hela arkivet - i stället för de senaste 500

Kryssa i valen ovan så skrivs feed-URL:en om - kopiera den sedan till din poddspelare.

Avsnitt (58)

Datum	Titel	Säsong/avsnitt	Längd
2020-09-03 05:00	Giftiga filtar och spinkiga träfåglar – igen!	-	9:45
2020-08-27 05:15	Därför älskar vi fiskargubben	-	14:12
2020-08-20 13:16	Snäckblandad förtjusning	-	9:34
2020-06-18 05:00	Hur pocketboken åldras – och (kanske) blir dyrbar	-	10:22
2020-06-11 04:45	Glödande gulgrönt glas med uran	-	11:40
2020-06-04 04:45	Diavox – knapptelefonernas Volvo 240	-	10:49
2020-05-27 04:45	”Det kallades skithuskonst” – om snabbmålaren Herman Andersson	-	13:38
2020-05-20 08:45	Din egen röst – på en unik 78-varvare!	-	12:56
2020-05-14 05:45	Grytlappsdockan och behovet att "virka in" saker	-	9:44
2020-05-07 05:45	TV-fågeln – trana eller häger?	-	9:40
2020-01-09 13:00	Den elektriska ljusstaken och den bortglömda uppfinnaren	-	9:39
2020-01-02 03:23	Hur krubban gjorde vår jul mer katolsk	-	9:41
2019-12-27 13:30	Kulturhistoria bakom tomtemasken	-	9:29
2019-12-23 05:00	Blott Sverige svensk hawaiimusik har	-	10:50
2019-12-22 11:33	Varför har vi flugsvampar i adventsljusstaken?	-	9:54
2019-04-13 03:45	Bernardi – gipsfiguriner från Göteborg	-	9:45
2019-04-06 04:00	Att köpa tavlan för ramens skull	-	9:49
2019-03-30 04:00	Den jättedyra kakburken	-	9:40
2019-03-23 04:00	Broderade tavlor med klassiska motiv	-	9:45
2019-03-16 04:00	Äkta svensk Hare Krishna-rock	-	12:26
2019-03-09 04:00	Alfonso Bialettis kaffepanna	-	9:32
2019-03-02 04:00	Flakmoppen – ett älskat renoveringsobjekt	-	9:48
2019-02-23 04:00	När du får husdjur på köpet	-	9:41
2019-02-16 04:00	Vykortet - det tidiga 1900-talets sms?	-	9:41
2019-02-09 05:00	Elorgelns uppgång och fall	-	9:52
2018-06-23 08:50	Dockskåpet – en investering?	-	9:39
2018-06-16 08:50	Loppiskonst bortom landskapsmålningarna	-	9:37
2018-06-09 08:50	Ölsejdelns uppgång och fall	-	9:39
2018-06-02 08:50	Kommer askfatet åter stå i våra hem?	-	9:29
2018-05-26 08:50	Vinylskivor med hack i omslaget.	-	9:44
2018-05-19 08:50	Äkta samiskt tennarmband eller kopia?	-	9:49
2018-05-12 08:50	Rosa Ljung – prydnadskeramikens hemliga drottning	-	9:45
2018-05-05 08:50	Varför är spargrisen en gris?	-	9:35
2018-04-28 08:50	Pussel med alpmotiv	-	9:43
2018-04-21 08:50	Vem älskar tjockteven?	-	9:36
2017-05-27 08:50	Resväskan som blev en bergsprängare	-	9:34
2017-05-20 08:50	Kan plast åldras med värdighet?	-	9:27
2017-05-13 08:50	Pinuptidningar och vår tids vurm för gammalt snusk	-	9:35
2017-05-06 08:50	Hypnos för hemmabruk	-	9:41
2017-04-29 08:50	Björktavlan – en skiva av vår historia	-	9:52
2017-04-22 08:50	Älskade små prydnadstroll	-	9:36
2017-04-15 08:50	Slitna leksaksbilar med feta prislappar	-	9:42
2017-04-08 08:50	Teflonpannans uppgång och fall	-	9:42
2017-04-01 08:50	Finns det DDT i din gamla filt?	-	9:29
2017-03-25 08:50	Varför är gamla tröjor mindre noppiga än nya?	-	9:20
2016-12-26 16:03	Loppmarknadsarkeologernas jul	-	41:28
2016-04-09 10:45	Kaffekoppen som sålde mjölk	-	9:31
2016-04-02 10:45	Fint, fult och fulsnyggt i massiv furu	-	9:40
2016-03-26 10:45	Den oälskade barometern	-	9:37
2016-03-19 10:45	Snabba landskapsmålningar av okända konstnärer	-	9:46
2016-03-12 10:45	Sveriges vanligaste skiva	-	9:36
2016-03-05 10:45	Glastrollet från Småland	-	9:49
2016-02-27 10:45	Isfolket – magi och erotik för tio kronor	-	9:41
2016-02-20 10:45	Broderade förnumstigheter på väggen	-	9:44
2016-02-13 10:45	Kopparprydnaderna som togs ner från väggen	-	9:46
2016-02-06 10:45	Plastponnyn från 80-talet	-	9:41
2016-01-30 10:45	Den ratade receptboxen	-	10:00
2016-01-23 10:45	Jultallriken – en investering som hamnade på loppisen	-	9:26

Giftiga filtar och spinkiga träfåglar – igen!

2020-09-03 05:00 - 9:45

Vågar man gosa med en malmedelsbehandlad filt från 60-talet? Och vad säger tv-fågelns skapare – är det en häger eller en trana? I säsongens sista avsnitt får vi svar på frågorna som hängt i luften.

Under de fem år som Loppmarknadsarkeologerna har sänts i radio, har vi grävt fram historierna som döljer sig bakom dessa gamla, billiga ting från loppisar. Ibland har det inte gått att svara på alla frågor om dessa prylar. Och ibland har nya fakta kommit upp till utan. I årets sista avsnitt återvänder vi till två föremål från förr och knyter ihop de lösa trådarna. I april 2017 gjorde vi programmet om en malmedelsbehandlad filt från textiltillverkaren Tidstrand. Enligt etiketten var pläden "varaktigt maläkta" eftersom den var behandlad med insektsmedlet Mitin, en kemikalie som har vissa likheter med DDT. Vårt program handlade om insekticider i ylletextilier från förr och fokuserade på miljöaspekterna. Men sedan programmet sändes i radio har många lyssnare hört av sig och undrat om filten kan vara farlig att använda hemma. För att få svar på detta har vi nu intervjuat Sabina Litens Karlsson som är toxikolog på Kemikalieinspektionen. Ett annat program som fyllt vår e-postlåda med reaktioner, bilder och undringar är avsnittet om den snidade tv-fågeln från 60-talet, ett träfigur som många fick göra i skolslöjden. Det debatteras huruvida den föreställer en trana eller en häger, och vårt svar i våras var "träger" – en hybrid mellan fågelarterna. Men nu har vi fått kontakt med tv-fågelns skapare. Han heter Elmer Adolfson, arbetade som träslöjdslärare och publicerade den första arbetsbeskrivningen för denna träfågel. Och eftersom Elmer är fågelfigurens skapare, vet han också vilken art den är! Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson PS: Sedan förra avsnittet, om Fiskargubben på den berömda tavlan, har e-posten strömmat in. Tack för alla mail! Bland annat fick vi ett foto föreställande en person som vi nämnde som möjlig förlaga till målningen – lotsen Adolf Ekman från Falkenberg. Och visst är Ekman lik sjöbjörnen på tavlan. Men fotot på honom är taget 1936 och fiskargubbemålningen är gjord runt 1920. Nära, men ingen cigarr! Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Därför älskar vi fiskargubben

2020-08-27 05:15 - 14:12

"Fiskargubben is a state of mind", säger Fredrik Björkman. Han har skapat ett eget museum där han samlar olika varianter av Harry Haerendels klassiska tavla "Der alte Seebär".

Porträttet av den gamle sjöbjörnen med snugga och sydväst kallas i Sverige kort och gott för "Fiskargubben". Den kan klassas både som kitsch och som "en del av den svenska tapeten", för att låna Fredrik Björkmans ord. "Der alte Seebär" har reproducerats, ritats om och remixats i så många led att den idag kan betyda lite vad som helst – och det är just detta som intendent Björkman tycker är så intressant med den. I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna går vi till botten med varför kärleken till fiskargubben är så stark och evig. Vi granskar också några av de teorier som vill göra gällande att fiskargubben på tavlan kommer från svenska vatten. Programmet är bitvis inspelat i stark blåst och poddversionen är förlängd. Håll i sydvästen! Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Snäckblandad förtjusning

2020-08-20 13:16 - 9:34

Prydnadsfigurer tillverkade av snäckskal väcker både rys och mys. Åtminstone för samlaren Jan-Erik Nilsson. Han har byggt upp en nätbaserad kult kring snäckdjur och andra svåra föremål.

”Saker du inte vill äga men inte kan kasta” – ja, så sammanfattar Jan-Erik Nilsson den märkliga prylkategori han kallar "svåra föremål". Det är just den typ av märkliga, hiskeliga eller direkt obegripliga grejer som är så svåra att låta bli att samla på. Sedan flera år driver Jan-Erik en facebookgrupp för entusiaster av svåra föremål. Bland mycket annat rysligt postas ofta foton av olika slags snäckföremål – djurfigurer, lampor, kombinationsobjekt och reseminnen. Skönhetsgraden varierar, för att uttrycka det milt. Med tiden har en digital samvaro kring snäckprylarna vuxit fram. Jan-Erik ger numera ut fotokalendrar med ambitiösa snäckföremålsbilder och han arrangerar sedan förra året en årlig tävling vid namn Snäckkampen. I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna försöker vi förstå fascinationen för snäckföremålen och – viktigast av allt – varför det är så svårt att låta bli att köpa hiskeliga och svåra föremål när man går på loppis. Möt snäckdjurens folk! Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Hur pocketboken åldras – och (kanske) blir dyrbar

2020-06-18 05:00 - 10:22

Pocketboken är läsandets slit-och-släng-produkt. Den nöts och åldras snabbt. Vissa titlar kan med tiden bli dyrbara – om de är i prima skick och attraherar en nischad läsekrets.

De flesta pocketböcker trycks i massupplagor och produceras billigt. I second hand-världen är det därför svårt att sälja dem för mer än några tior. Men vissa böcker, som attraherar en hängiven nischpublik, kan ändå bli dyra med tiden. Lars Jansson driver ett antikvariat inriktat på Science Fiction och förklarar vad som driver upp priserna i hans genre. Vad är det som gör att pappret mellan de mjuka pärmarna gulnar så snabbt? Papperskonservatorn Cecilia Isaksson från Kungliga Biblioteket förklarar kemin och fysiken bakom pocketbokens snabba förfall. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Glödande gulgrönt glas med uran

2020-06-11 04:45 - 11:40

I rumsljus ser det inte så märkvärdigt ut. I ultraviolett ljus strålar uranglaset med en gulgrön glöd. Men var inte rädd – uran kanske låter farligt, men den radioaktiva strålningen är försumbar.

I århundraden har olika metalloxider använts för att färga glas. Uranoxid, som ger en gulgrön nyans, var populärt i glasproduktion från 1800-talet och fram till andra världskriget. Plötsligt blev uran en strategisk råvara för energiproduktion och kärnvapen. Den tunga metallen belades med hårda restriktioner och storhetstiden för gulgröna glaset som lyste med fluorescerande sken i uv-belysning var över. Men inte helt – i exempelvis Sverige tillverkades uranglas fram till slutet av sextiotalet. Bruks- och konstglas färgat med uranoxid är idag begärligt för samlare. När civilingenjören Anna Reuterswärd går på loppis är hon ofta beväpnad med en uv-ficklampa för att kunna hitta uranglas bland alla andra prylar. I hemmet har hon installerat ultraviolett belysning i ett vitrinskåp för att kunna visa upp troféerna i all sin prakt. Hyttmästaren Tord Höglander, som arbetade som glasblåsare på bruket i Rejmyre i 40 år, berättar om sina minnen från att arbeta med uranglas. I vår tids öron låter det kanske otäckt att skyffla in pulveriserad uranoxid i degeln – men för att göra vackert färgad glas krävdes vissa ämnen – som kobolt, arsenik, bly eller uran.