Kryssa i valen ovan så skrivs feed-URL:en om - kopiera den sedan till din poddspelare.
Fågelsångsnatten 2026 i kortformat, del 2. Vi startar hos programledarna vid Tåkern och tar oss sedan till måsfåglarna i Björköby i Finland. Klockan är cirka 00.45 den 9 maj 2026.
Klippt ur Fågelsångsnatten 2026. Hela natten går att höra här och här.
Fågelsångsnatten 2026 i kortformat, del 1. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns vid fågelsjön Tåkern och lyssnar efter vattenrall strax efter midnatt. Dessutom en tur till Morups tånge.
Klippt ur Fågelsångsnatten 2026. Hela natten går att höra här och här.
Det dagas i ekhagen i Blekinge. Taltrast, koltrast, svarthätta, gransångare och bofink dominerar. Ringduva, skogsduva och bräkande får hörs också.
Inspelat av Christian Jangegård på Tromtö under Fågelsångsnatten 2026.
Den skånska natten är knäpptyst, sånär som på en enda röst: en näktergal som just anlänt från Afrika.
Inspelad av Christian Jangegård nära Krankesjön i Skåne under Fågelsångsnatten i P1 år 2023 .
En småländsk betesmark en tidig morgon i maj. Trädgårdssångaren porlar och koltrasten flöjtar. Bofink och ringduva är andra framträdande solister.
Inspelningen är gjord under Fågelsångsnatten i P1 29 maj 2021 av Martin Tuomolin. Platsen är Osaby i Småland.
Skogen runt en liten tjärn i Uppland har just vaknat. Rödhakar och trastar och en gök på avstånd får efterhand sällskap av allt fler fågelröster.
Inspelat under Fågelsångsnatten i P1 år 2024 av biologen och ljudinspelaren Bo Söderström.
Det är tidig morgon i maj på en strandäng på östra Öland. Mot en fond av sånglärkesång hörs bland annat storspov, rödspov, tofsvipa, strandskata.
Inspelningen är gjord under Fågelsångsnatten i P1 29 maj 2021 av Sofie Ward/Sveriges Radio.
Dags för ett antal dykänder, med fokus på läten som sticker ut och är särskilt arttypiska – från sjungande ejder-diftonger till knip-knirk.
Fågelsångpedagog: Mats Ottosson Fågelinspelningar från xeno-canto.org av Lars Edenius, Thomas Bergman, Patrik Åberg, Ulf Larsson, Hans Norelius, Magnus Wadstein och Simon Elliott.
En fnyser, en låter som en plastkam och en som en rymdpistol. Lär känna överraskande läten från gruppen simänder plus gravand.
Fågelsångpedagog: Mats Ottosson Ljudinspelningarna från xeno-canto.org är gjorda av Lars Edenius, Patrik Åberg och Stanislas Wroza.
Från visslande vingar via applåderande arter till stjärtgnägg. Lär dig känna igen nio fågelarter som kan få fjädrarna att sjunga. Med Mats Ottosson.
Ljudinspelningar från xeno-canto.org av Patrik Åberg, Lars Edenius, Elias A Rydberg och Esperanza Poveda.
En timmes fågelsång utan prat fångat av mikrofonerna i en kanot som färdades i Storån och Lillån i Färnebofjärdens nationalpark under Fågelsångsnatten 2025.
En dryg halvtimme fågelsång, utan mänskligt prat, från Strömbäck-Kont utanför Umeå. Fångat under Fågelsångsnatten 17 maj 2025.
Den andra av två fågelsånglektioner om fjällets fåglar fokuserar på småfåglarna. Här ryms både välbekantingar från syd och mer exklusivt alpina arter.
Den som vandrar i fjällen under vår och försommar möts av en fascinerande ljudvärld. Detta är den första av två fjäll-lektioner.
Ekoxekomposter är ett nytt naturvårdsverktyg. Forskning visar att inte bara ekoxar utan även mer än tvåhundra andra insektsarter drar nytta av dem.
Så här låter fågelsången en majnatt på fem platser i Sverige och en i Norge. Inspelningen är hämtad ur Fågelsångsnatten 2025.
Om appar som känner igen fågelläten. Hur använder man dem, vad är de bra på och vad funkar inte? Mats Ottosson delar med sig av tips och erfarenheter.
Allt börjar med ett möte i skymningen på den engelska landsbygden. Det väcker Mats Ottossons nyfikenhet på hur det går för tornugglan i Sverige.
Här bjuds sång som låter som kardborreband och krossat glas. Två av arterna är ovanliga hos oss men desto vanligare sällskap under semesterresor på kontinenten.
Vi startar i en välbekant röst, gulsparv. Utifrån den nystar vi upp ett gäng närbesläktade arter, från sävsparv till tre riktiga exklusiviteter.
Peter Ericsson skådar fågel i en nyanlagd våtmark i Benjakittiparken i Bangkok. Här finns blåstjärtad biätare och Thailands bästa sångare: orientshaman.
Lommar och doppingar bjuder på allt från förtrollande sommarnattstämning till förfärliga oljud. Här lär du dig känna igen alla de svenska arterna.
Möt botanisten Ulla-Britt Andersson en aprilmorgon med veronikor, vårstjärnor, vårlök och flera ljudliga växtfynd i Vickleby på Öland.
Rovfåglar syns mer än de hörs. Om de alls låter, låter de rätt ynkligt. Men det finns ett antal läten man ändå har stor nytta av att känna igen.
En efterlysning på sociala medier leder till gården Myntarbol i Sörmland. Där finns ett träd utöver det vanliga – en av Sveriges största oxlar.
Vid några tillfällen under Fågelsångsnatten 2024 hörde vi på fågelsång från Nåsten utanför Uppsala. Här är en längre inspelning från just den natten.
Hur skiljer man vessla från hermelin? Hur funkar mårdens sexliv? Forskaren Tim Hofmeester tar oss med in i smårovdjurens liv.
Man befarade att storbandbiet var utdött från Sverige - men en dag flyttade det in bakom Mikael Sörenssons sommarstuga. ”Det var ju eufori!”
I en dold liten tjärn, djupt inne i Hälsingeskogarna, leker harren. Men en annan laxfisk lurar i kulisserna för att förse sig av romkornen.
Entusiasmerande professor som sprider insektskunskap världen över med sina böcker. Vi möter henne på hemmaplan i Ås i Norge.
De värmländska skogsbygdernas övergivna åkrar är livsviktiga för en fjäril som är sällsynt i resten av Västeuropa: brun gräsfjäril. Men dessa soldränkta gläntor i granhavet håller på att försvinna.
Botanist Ulla-Britt Andersson berättar om en kärv livsmiljö med tre sorters exklusiva maskrosor och ett malörtsnystan med doft och liftande växter.
Ludvig Palmheden har snart händerna fulla av snok. Och snoklukt! Följ med till Nackareservatet i Stockholm där forskare följt dessa djur sedan 1940-talet.
Följ med upp på Nigardsbreen, en del av glaciären Jostedalsbreen i Norge. Den stora isen är både forskningsobjekt och exklusiv turistupplevelse.
I september 2024 fyller Bengt Warensjö i Funäsdalen nittio. Men att hålla koll på hemtraktens kungsörnsrevir, det tänker han fortsätta med.
Mamma Sheelan Barazanjis stora intresse har smittat av sig på barnen. Maia och Inana tycker om att känna de små insektsfötterna mot huden.
Tornugglan är den mest mystiska av Sveriges ugglearter. Är den ens bofast i vårt land? Mats Ottosson försöker ta reda på hur det ligger till, och varför arten är så hemlig.
Halt, brant och minnesvärt! Naturmorgon går på Nigardsbreen, en isarm som löper ut från den stora Jostedalsbreen i Norge. Där möter vi både turister och glaciärforskare.
Så här låter fågelsången en majnatt i Sverige, på fem olika platser. Inspelningen är hämtad ur Fågelsångsnatten 2024.
Vadarna är många, och här är merparten av de inhemska arter som inte tagits upp tidigare i fågelsångskolan. Från den tosiga tofsvipan till den kvillrande lilla mosnäppan.
Att lyssna på rytmen och betoningen är hemligheten bakom att lära sig vadarnas spelläten. Träna din rytmkänsla på storsnäpporna, tillsammans med fågelsångmagister Ottosson.
Det är skillnad på gåskackel och gåskackel. Har får du veta hur du kan skilja på våra åtta gåsarters läten. Det är ingen skönsång, direkt. Men kul att kunna.
Ett repetitionsavsnitt för den som känner sig ringrostig när den första fågelsången hörs under tidig vår. Talgoxe, blåmes, entita, talltita, grönfink, nötväcka och gulsparv tas upp.
Såhär låter Sveriges sälarter. Du hör knubbsäl, vikare och gråsäl. Ciceron: Mats Ottosson.
Såhär låter ett antal svenska smådäggdjur. Du hör dvärgnäbbmus, vattennäbbmus, skogslämmel, fjällämmel, vattensork, åkersork och brunråtta. Ciceron: Mats Ottosson.
Såhär låter i tur och ordning igelkott, vildkanin, skogshare, fälthare, ekorre och bäver. Ciceron: Mats Ottosson.
Såhär låter våra mårddjur. Du hör i tur och ordning grävling, hermelin, småvessla, mink, iller,utter och mård (järv hör du i avsnitt 3.) Ciceron: Mats Ottosson.
Såhär låter Sveriges stora och medelstora rovdjur. Du hör varg, fjällräv, räv, björn, järv och lo. Ciceron: Mats Ottosson.
Såhär låter Sveriges klövdjur. Du hör vildsvin, dovhjort, kronhjort, rådjur, älg, ren, visent och myskoxe. Ciceron: Mats Ottosson.
Fiskar har smärtreceptorer runt munnen. Och vissa fiskar kan vara vid medvetande flera timmar efter av man skurit huvudet av dem, berättar zoofysiolog Albin Gräns.
Vi reser till Knepp i södra England, godset som slutade med olönsamt konventionellt jordbruk och istället släppte naturens tyglar fria. Artsuccéerna har följt slag i slag.
Ett specialprogram om ugglor. Vilka är de, hur låter de – och varför fascineras vi av dem?
Under 2024 ska Didrik Vanhoenacker köra en ”svampstreak”. Varje dag ska han hitta en ny svampart.
Vad får en person att bli aktivist? Hör om Ojnareskogen på Gotland, Pärlälvens fjällurskog och möt Rebellmammorna i Göteborg.
Knätofsspindel. En spindel som man kan hitta i växthus och som har tofsar på knäna. En av Didrik Vanhoenackers favoritarter.
Stensmyg. En uråldrig insekt som smyger under stenar och stockar och som kan hoppa. En av Didrik Vanhoenackers favoritarter
Dubbelkokosnöt. Världens största frö som liknar en rumpa. En av Didrik Vanhoenackers favoritarter.
Blodröd rövarmyra. En myra med oxblodsfärgat huvud som förslavar och rövar andra myror. En av Didrik Vanhoenackers favoritarter.
Snöslända. En liten vinglös insekt som kan hoppa och som man kan se på snön vid 0-gradigt väder. En av den jourhavande biologen Didrik Vanhoenackers favoritarter.
I över 80 år har Berit Berglund älskat blommor. Här får vi följa med henne till Häckelsängs fäbodar i Gästrikland, där allting började.
Hör zooekologiprofessor Mats Björklund berätta om forskningsresultaten som går på tvärs mot våra förutfattade meningar om fågelsång.
Älgens kropp från pälsen till idisslarmagen våm, de långa benen och vridbara öronen, allt har finesser berättar veterinär Jonas Malmsten.
Susanne Åkesson berättar om näktergalens långa flytt, poängen med fågelsång och sångorganet syrinx som skapar så varierade läten.
Vinbärsbucklor och sömntornar ger skydd och mat till olika insekter. Fredrik Ronquist berättar om de dolda organismerna i galler på växter.
Hör kronprinsessan Victoria berätta om pannkaksstenen och favoritsnigeln – och om att ge närheten till naturen vidare till barnen. Allt under en skogsvandring i Tyresta Nationalpark med Mats Ottosson.
Under Fågelsångsnatten 2023 lyste en stjärna extra starkt: Den näktergal som sjöng hela natten vid Krankesjön. Så här lät den mellan kl 23 och 00.45 natten mellan 12 och 13 maj.
En vindstilla, klar natt i mitten av maj låter fågelsången så här på fem platser i Sverige. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2023.
Nu höjer vi svårighetsgraden lite. Testa dig själv på ytterligare tio fåglars sång. Hur många klarar du? Gör om så många gånger du vill, tills du sätter alla tio.
Testa dig själv på tio fåglars sång. Hur många klarar du? Gör om så många gånger du vill, tills du sätter alla tio.
Lappugglan har sökt sig söderut i Sverige. Från Långhultamyren i Halland hör vi om varför, och om hur det är att möta vår näst största uggla.
Däggdjurens olika läten kan vara knepiga. Här är en första lektion i att skilja räv, rådjur och lodjur.
Per Jensen berättar hur, när och var vilda djur blev tama. Tusentals år av ömsesidiga anpassningar, samevolution, som avgjorde vår historia.
Bävern bygger hyddor, har superpäls och mejseltänder. I Färnebofjärdens nationalpark lär vi känna gnagaren som omformar landskapet dramatiskt.
Det blir allt annat än skönsång när lock- och varningsläten från trädgårdssångare, törnsångare, törnskata, nötskrika och talltita tas upp.
Ärtsångare och svarthätta, rödstjärt, buskskvätta och stenskvätta samt blåhake. Alla säger de på olika sätt smack smack när de lockar och varnar.
Rödhake och gärdsmyg har vi tagit upp i tidigare fågelsånglektioner. Deras sång alltså. Nu är det dags för deras lock- och varningsläten. Dessutom: knattrande dubbeltrast.
Mats Ottosson besöker gästexpert Annika Rastén för att prata om fåglarnas småprat – varningsläten och lockläten – med bofinken som exempel.
Fågelskådaren Lars Edenius spelar in fågelläten av arter som häckar i Västerbottens län regelbundet. Nu har han bara blå kärrhök kvar.
Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022.
Redan vid midnatt sjunger sävsångaren vid Vendelsjön i Uppland och näktergalen vid Getterön i Halland. Det här är en kort version av Fågelsångsnatten 2022.
Både buskskvätta och stenskvätta hör till de öppna landskapen. Men man lägger sällan märke till deras diskreta och knarriga sångstrofer.
Gäddan är största och snabbaste rovfisken utmed kusten. Forskarna Hanna Berggren och Petter Tibblin förklarar varför den är så viktig.
Naturvårdaren Mats Rosenberg har prisats för sitt arbete och han tycker kommunerna borde jobba mer för att städer ska ha nära till naturen.
Tre av våra största och ljudligaste trumpetande fåglar tas upp i denna fågelsånglektion. Och så får du en extra svan på köpet.
I Japan har man utsett speciella platser som funkar extra bra till skogsbad, berättar författaren Åsa Ottosson.
Det funkar som mindfulness men du riktar tankarna mot naturen istället för in i dig själv. Reporter Joacim Lindwall testar skogsbad.
Fågelkvitter gör oss lugnare och en hel fågelkör sänker stressen ännu mer. Det visar Marcus Hedbloms forskning.
Klara Hansson är expert på ätliga vilda växter. Här tipsar hon om vad du kan ha i din matlagning från stranden på Amundön och skogen i Delsjön.
Eva Sanner, författare och terapeut, om en ny inriktning inom psykologin som fokuserar på relationen mellan människa och natur.
Han började sova ute i den jämtländska storskogen för att göra något åt kaoset i huvudet. Han fortsatte i fyra år för att det var så härligt.
Mindre hackspettens rop är mycket snarlikt både göktytans och lärkfalkens. Fågelsångmagister Mats Ottosson får reda-ut-hjälp av Annika Rastén.
Dessa två trastar tillhör den tidiga vårens tuffaste utmaningar för fågelsånglyssnaren. Mats Ottosson repeterar tricksen.
Hör starhanen som härmar ungefär trettio andra fågelarter – och en räv! Hur många kan du själv höra? Gäst och inspelare: Bo Söderström.
Stina Weststrand på Göteborgs botaniska guidar från de första mossorna, via trädormbunkar i karbon, kottepalmer i krita, till nuets blommor.
Daniel Ottoson från Länsstyrelsen och Lohla-Marie De Bie kollar hur rullstolsburna och barnfamiljer kan ta del av naturen runt Karlskrona.
Fem timmars obruten fågelsång. Klockan är 02 när storlommen ropar. Följ med när fågel efter fågel vaknar. Inspelat i Osaby, Småland.
Naturfotografen har lagt tusentals timmar på att fånga ugglor på bild. Hör historien bakom fotot som prisats världen över.
En berguv hördes hoa i en park i Växjö. Fågelskådaren Thomas Hultquist och reporter Helena Söderlundh letar upp den sällsynta ugglan.
Ugglan trivs hos Bo Stenberg vid Hornborgasjön. Reporter Helena Söderlundh och Lotta Berg från Hornborgasjöns fältstation är på plats i trädgården.
Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall funderar över kattugglans speciella läte efter att hon en sen kväll hörde den hoa i en träddunge.
Naturmorgonlegendaren Anders Börjeson får med hjälp av lockrop och visslingar en sparvuggla att komma alldeles nära.
Fågelforskaren Martin Green och Naturmorgons Mats Ottosson ger en snabblektion i hur du maxar dina möjligheter att få höra ugglor.
Myggexperten Anders Lindström berättar om olika arter stickmyggor, och deras livscykel för reporter Lisa Henkow. De ser (malaria)frossmyggor på en stallvind, och pratar om varför myggorna låter.
Under Naturmorgons sändning Fågelsångsnatten i P1 29 maj 2021 spelade vi också in nästan sex timmar med obruten fågelsång från en av sändningsplatserna: havsstranden vid Stenåsabadet på Öland.
Under Fågelsångsnatten i P1 29 maj 2021 spelade vi också in tre och en halv timme med obruten fågelsång från en av sändningsplatserna: strandängen vid Stenåsabadet på Öland.
En timmes ren fågelsång från Abisko i Lappland, Ånnsjön i Jämtland, Hjälstaviken i Uppland, Stenåsa på Öland och Osaby i Småland. Hämtad ur direktsändningen Fågelsångsnatten den 29 maj 2021.
Den andra fågelsånglektionen om hönsfåglar tar oss hela vägen från det öppna jordbrukslandskapet till de högsta fjällhedarna. Från fasantuppens spelläte som låter hälften trasig startmotor, hälften vingbuller - till kallfjällets fjällripor som verkar ha lyssnat på Wagners bröllopsmarsch. Eller är det Wagner som lyssnat på fjällripan? Fågelsångmagister: Mats Ottosson
Hönsfåglarnas motsvarighet till småfåglarnas sång är spellätena som tupparna bjuder på under våren. Och det är verkligen spektakulära föreställningar det handlar om, särskilt orrarnas och tjäderns arena-spel. Den tredje skogshönsfågeln, järpen, är däremot en sirligt visslande doldis. Fågelsångmagister: Mats Ottosson
Nu blir det skumma ljud! För av alla märkliga läten som fåglar kan presentera i det här landet så slår de här tre arterna nog alla rekord. Fågelsångmagister: Mats Ottosson
Vadarfåglarnas motsvarighet till småfåglarnas sång kallas spelläten. Och ett av de mest älskade spellätena är nog storspovens drill. Men hur skiljer man den från andra spovars läten? Fågelsångmagister Mats Ottosson förklarar.
Ska man höras vid stranden av en fors så gäller det att ha en genomträngande röst. Och det har alla de tre fågelarterna i vårt land som är specialiserade på att leva kring strömmande vatten: strömstare, forsärla och kungsfiskare. Fågelsångmagister: Mats Ottosson
I den andra av två fågelsånglektioner om kråkfåglar är det de mer skogsanknutna arternas tur. Två av dem är riktigt luriga med sina många olika läten och härmningar: korp och nötskrika. Nötkråka och lavskrika är betydligt mer tystlåtna.
I den första av två fågelsånglektioner om kråkfåglarnas läten möter vi de närmaste arterna, de som trivs i och kring mänsklig bebyggelse: från den hånskrattande skatan till den lite Kalle Anka-röstade råkan.
Hör Mats Ottosson berätta hur många arter han och hans gäster fått ihop fram till oktober 2020. Och om vad han lärt sig om artglädjens psykologi.
Mikael Hagström tar ett enda varv runt en gammal ek i Renemolund, och hittar fem olika arter av knappnålslavar som ett otränat öga inte ens kan få syn på, än mindre skilja åt. Och lurvet av slånlav på trädens grenar visar sig vara mycket mer än bara slånlav. Mats Ottosson får en vägledning till lavarnas och mossornas värld. Och gör misstaget att smaka på en av dem.
Helena Björnström befinner sig i ett lyckorus när hon anländer till Mats Ottosson för att leta svampar till hans artlista. Anledningen är inte de kolossala mängder av rödgul trumpetsvamp hon har i bilen, utan något annat som hon också hittade dagen innan. Hennes livs svampfynd. Ett fynd som säger allt om att svamp för henne inte längre främst handlar om något man plockar och äter.
Kjell Antonsson och hunden Fia är tillbaka hos Mats Ottosson, den här gången för att leta skalbaggar. Och en sak blir snabbt tydlig: merparten av kusarna är bra mycket mindre än tordyvlarna, ekoxarna och de andra kändisarterna. Och en sak till: det finns orimligt många skalbaggar i världen.
Biologen Petter Bohman kommer till Renemolund med fladdermusdetektor och smådäggdjursfällor för att leta efter riktiga doldisar: möss och sorkar, näbbmöss och fladdermöss. Det blir en lång kväll. Men det är inte förrän nästa morgon som den största upptäckten görs.
Stekelkännaren Niklas Johansson presenterar Mats Ottosson för bin och solitära geingar, och för sina synnerligen svåra favoriter: parasitsteklarna. Och tack vare guidningen kommer Mats senare att göra sitt livs fynd. Om myror hade gjort monsterfilmer så hade den här stekeln fått huvudrollen.
De går i brunt och grått, de är ofta små och man måste luppa deras könsdelar för att skilja arterna åt. Men sedan Malin Larsson från Vikbolandet av en slump fick nattsländorna på sin lott har hon varit fast. Trots sin kvällströtthet kommer hon till Renemolund för att locka fram en nattflygande och mycket diskret artgrupp ur det fördolda.
Spindlarna är många – det finns mer än sjuhundra olik arter i vårt land – och svåra. Man kan sannerligen behöva lite assistans om man vill hitta varenda underbar liten spindelart. Hjälpen kommer i form av Monika Sunhede från Motala som letar fram vipphoppspindel och trekantsspindel samt berättar om den kan-själv-känsla som artkunskaperna ger.
De kallas tusenfotingar, men heter egentligen mångfotingar. Ingen i landet har sett lika många olika arter av dem som Freddy Persson från Göteborg. Med stor hängivenhet och stark tävlingsinstinkt har han tagit sig an denna grupp – för att den är så tråkig! Frågan är: kommer han att hitta pysslingstenkrypare i Renemolund?
Skalbaggar vet nog de flesta vad det är. Men skinnbaggar? Entomologen Scarlett Szpryngiel kommer från Stockholm till Renemolund för berätta om sina favoritinsekter och om varför det är självklart att det måste vara svårt för att vara kul. I bagaget har hon ett bröllopsparaply som fått ett nytt och mer meningsfullt liv som fångstredskap för småkryp.
Växterna är basen för allt annat liv. Det är dom som alla andra lever av, direkt eller indirekt. Biologen Kjell Antonsson från Ödeshög besöker Renemolund och sätter namn på knavlar och vickrar, fetknoppar och daggkåpor – och berättar om hur svårt det kan vara att se det vackra när man är upptagen av att leta arter.
Det började som en alldeles egen och till intet förpliktigande vuxenlek. Men sen bestämde sig Mats Ottosson för uppgradera. Gästexperter kallades in och bandspelaren rullade igång. Resultatet är podden Varenda underbar liten art. I avsnitt ett berättar Mats Ottosson om hur tanken tog form och så lär vi känna Renemolund – en bit blandad svensk normal-natur.
Under Naturmorgons sändning Fågelsångsnatten i P1 3 maj 2020 spelade vi också in fyra timmars obruten fågelsång från sändningsplatsen Osaby i Småland. Vi börjar med enkelbeckasiner vid fyratiden och slutar med lövsångare vid klockan åtta.
Naturmorgons artbibliotekarier - Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker – tipsar om de bästa artbestämningsböckerna för sommarens snorklingsäventyr och strandfyndsexpeditioner.
Naturmorgons artbibliotekarier tipsar om de bästa artbestämningsböckerna för spindlar, och det här är Didrik Vanhoenackers nya älsklingar. Myror, hans förra vurm, känns SÅ 2019. Spindlar däremot, är 2020!!!
Naturmorgons artbibliotekarier, Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker, har ägnat massor av tid de senaste åren åt myrskådning med kilovis av litteratur i ryggsäckarna. Här bjuder de på sina bästa tips – och lite getingar på köpet.
Naturmorgons artbibliotekarier tipsar om de bästa artbestämningsböckerna för humlor och andra bin. Det finns tre fina böcker om humlor på svenska så man skulle kunna tro att det är hur lätt som helst. Men inte!
Naturmorgons artbibliotekarier – Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker – tipsar om de bästa artbestämningsböckerna för skalbaggar. Men var ska man börja, med nyckelpigor eller långhorningar som Didrik föreslår, eller med Moas favoriter ... dyngbaggar?
Naturmorgons artbibliotekarier – Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker – tipsar om de bästa böckerna för att skilja på olika arter av trollsländor. Det blir hyllningar och dunk i bröstkorgen för en nyutkommen svensk fälthandbok.
Naturmorgons artbibliotekarier – Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker – tipsar om de bästa böckerna för att känna fjärilar. Avsnittet frontas av en svensk pärla, en av de bästa fälthandböckerna alla kategorier, enligt Didrik.
Naturmorgons artbibliotekarier – Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker – tipsar om de bästa böckerna för att känna igen insekter på en mer allmän nivå. Vi återkommer till böcker om speciella insektsgrupper i kommande avsnitt.
Naturmorgons artbibliotekarier – Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker – tipsar om de bästa handböckerna för den som är intresserad av att artbestämma alla sorters svampar, inte bara matsvampar. Men deras favorit bland matsvampsböckerna får också vara med.
Naturmorgons artbibliotekarier – Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker – tipsar om de bästa böckerna för att känna igen mossor och lavar. Och i synnerhet när det gäller mossor finns det riktigt mycket bra litteratur att grotta ner sig i.
Naturmorgons artbibliotekarier – Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker – tipsar om de bästa böckerna för att känna igen kärlväxter, alltså det vi i dagligt tall kallar blommor, träd, buskar och ormbunksväxter. Det hela artar sig till en oförblommerad hyllning av moster.
Naturmorgons artbibliotekarier – Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker – tipsar om de bästa böckerna för att känna igen groddjur, kräldjur och fiskar. Allt från tunga Nationalnyckelband till nätta häften och appar för telefonen tas upp.
Naturmorgons artbibliotekarier – Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker – tipsar om de bästa böckerna för att känna igen däggdjur. Den ena gillar en gammal klassiker som visar tänderna, den andra längtar efter en bok som hjälper en när man bara ser "en flirp av ett litet djur".
Naturmorgons artbibliotekarier – Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker – tipsar om de bästa fågelhandböckerna och fågelapparna. Och det råder ingen tvekan om vilken de gillar mest. Här snackar vi svensk arthandbok (och app) i världsklass!
– Det gör mig varm; det är så mycket i det som jag tycker om. Det säger Athena Johansson om det naturintresse hon haft sedan hon var ett år. En blåsig septembermorgon visar hon sin favoritnaturplats: Tåkern.
Granbarkborrarna har fått ett uppsving efter torkan 2018. Barkborrarna samarbetar intimt med flera svamparter, och kanske det är anledningen till att små skalbaggar kan döda stora granar.
Te Waikoropupu springs heter den stora källan i Golden Bay på Nya Zeeland. Den har ett av de klaraste vattnen på hela södra halvklotet. Siktdjupet är över 60 meter.
Härön utanför Tjörn är ett stycke bevarad natur och kulturhistoria. Naturmorgon åkte ut till ön för att i sällskap med botanikern Lasse Johnson och naturguiden Helena Bladh uppleva mångfalden som ryms där.
Harren förknippas oftast med norrländska bäckar och älvar. Men den finns i Bottenviken också och där leker den ute i havet. Var och hur och när - det vill fiskebiologerna i Norrbotten ta reda på.
Efter andra världskriget hittade den svarta rödstjärten perfekta häckningsmiljöer i kontinentens sönderbombade städer. I Sverige valde den istället ruffiga industriområden, hamnar och bangårdar. Det var där ornitologen och lokföraren Reino Andersson mötte den, fick ett studieobjekt ... och ett slags kärleksrelation.
Under några år tog biologen Jeroen van der Kooij hand om skadade och föräldralösa fladdermöss i sin trädgård utanför Oslo. De fladdermusungar som växte upp hos honom kommer nu tillbaka varje sommar för att föda sina ungar i hans trygga vård.
Hur kan det komma sig att den lilla tajgasångaren blir allt vanligare längs med den svenska ostkusten? En fågel som häckar i Sibirien och som övervintrar i Sydostasien.
Om hur det oförargliga bältdjuret blev symbolen för det rebelldoftande mötet mellan hippiekultur och countrymusik. Allt är Beatnik-konstnären Jim Franklins förtjänst.
Om man inte kan komma ut i naturen, så kanske naturen kan följa med in? Vi träffar Ulrik Alm som med jämna mellanrum besöker äldreboenden i nordvästra Skåne.
Även under senhöst och vinter är öronen utmärkta hjälpmedel för att få syn på fåglar. Ofta är det locklätena som gör att man uppmärksammar arter som sidensvans, stjärtmes, korsnäbb och domherre.
Tre raspiga röster som hörs från vassar under vår och försommar! En gammal ramsa säger att rörsångaren sjunger sävligt och sävsångaren rörligt. Men riktigt så enkelt är det inte.
En ytterst högfrekvent sångstrof från ett träd i skogen brukar betyda kungsfågel. Men nu etablerar sig även den brandkronade kungsfågeln i landet. De låter lite lika - men går att skilja åt!
Frostnätterna blir flera och de vanligaste matsvamparna har haft sin bästa tid. Men det betyder inte att svampsäsongen är över. Inte för Patrick Björck. Nu börjar en ny högsäsong.
Svampar är varken djur eller växter, utan ett helt eget rike av organismer. Det avspeglar sig i deras sexliv, som också det är något helt eget. Det vi lägger i svampkorgen är svampens förökningsorgan.
Svamparnas fantasirikedom när det gäller att försörja sig är fascinerande. Här finns parasiter som äter annat liv, nedbrytare som äter dött liv och samarbetare som byter grejer med växter.
Det handlar mycket om skattjakt när Patrick Björck utövar sitt svampintresse. Ju större frågetecken och ju sällsyntare fynd desto roligare.
Svampkännaren Patrick Björck tycker att svart trumpetsvamp smakar bränt elementdamm och att kantareller är för beska för att kallas människoföda. Men det finns några svampar han gillar att äta.
Svampar kan vara giftiga på olika sätt. Den farligaste gruppen orsakar bestående cellskador och i värsta fall dödsfall. Dit hör vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, toppig giftspindling och gifthätting.
Svamparnas värld är rik på dofter, ofta väldigt fascinerande och oväntade sådana. De kan vara till stor hjälp när man ska artbestämma okända svampar.
Smaksinnet är ett av de viktigaste verktygen när man ska artbestämma svamp. Men då handlar det förstås om att nafsa och sen spotta. Och ibland spottar man väldigt snabbt.
Att artbestämma svamp handlar om att gå systematiskt tillväga. Och så måste man ha en aktuell svampbok. Patrick Björck förklarar varför.
I första avsnittet av podden förklarar svampkännaren Patrick Björck vad svampar egentligen är. Och ger ett pepprigt exempel på hur allt hänger ihop på svamparnas planet. Reporter är Mats Ottosson.
Försommarnatten har sin alldeles egen uppsättning av fågelröster. Här är sju arter som man kan höra ända fram i midsommartid.
I sista avsnittet av Naturens smaker är vi framme i minusgraderna på förvintern. Här finns frostnupna rönnbär - och frosten gör dem mildare och sötare.
Maskrosor kan bli sirap, sallad och vin. Bland annat. Godisletaren i naturen, Eva Gunnare, slår ett slag för det som annars kallas ogräs.
Späda björklöv i salladen eller björksav att dricka. Eller kanske i ett salt? Björken och människan har ett långvarigt förhållande.
Skvattram doftar skog och hjortronplockning. Och lite mysk, och ja, den har använts som afrodisiakum. Eva Gunnare använder skvattram som en krydda, ungefär som rosmarin.
Fjällängssyrans blad kokas och blir till en stuvning - juobmo. Det ser ut som spenat men smakar rabarber, säger matkreatören Eva Gunnare i det sjunde avsnittet av Naturens smaker-podden.
Fjällkvanne är drottningen i den samiska matkulturen. Vi bekantar oss med den vid en fjällbäck i ängsbjörkskogen - bland annat i en marmelad på rabarber och kvanne, och frön som smakar choklad.
Rallarrosen sätter färg på sommaren. I del fem i vår poddserie Naturens smaker möter vi den resliga rosen som kan bli både fermenterat te och ätas som sparris. Eller bli en lysande rosa saft.
Älgörtsbladen luktar björnklister, Jenka eller root beer. Av blommorna gör Eva Gunnare en läskande sommardryck och de torkade blommorna går fint att använda i stället för mandel i en kaka.
I del tre av vår podd Naturens smaker blommar blåbärsblomman och vi får höra reporter Thomas Öberg sjunga sin egen sång till just denna blomma. Matkreatör Eva Gunnare guidar oss till blåbär och odon.
I andra avsnittet av vår serie om naturens smaker möter vi tallen. Tall som mat, doft och smak. Tallskotten bjuder på försommargodis att äta som de är, eller i en olja.
I poddserien Naturens smaker möter vi matkreatören Eva Gunnare som smakar sig igenom naturen tillsammans med reporter Thomas Öberg. I första avsnittet får vi lära känna Eva lite närmare.
Två av landets vanligaste fåglar, gärdsmygen och rödhaken, kan ställa till besvär för den som vill lära sig hitta rätt i fågelsången. Här lär du dig att ändå skilja dem åt.
De två småfåglar som mutat in själva trädstammarna som favorittillhåll, nötväckan och trädkryparen, är väldigt olika varandra. Nötväckan är en entusiastisk gaphals, trädkryparen en sirlig doldis.
Vårvinter är uggletider. Här kommer en snabbguide till deras visslanden, drillar och hoanden. Välj en så vindstilla kväll som möjligt och ge er ut och lyssna!
Hackspettar trummar inte bara ut sina känslor, de ropar också. En del rop hörs året runt, andra hör våren och parningstiden till.
Hackspettar trummar om våren av samma anledning som småfåglar sjunger: för att tala om att "jag är bra och det här är min plats". Lär dig sig skilja på de olika arternas trumvirvlar.
De bohusländska klipporna är kala men inte utan liv. Där vågorna ligger på trivs knöltången. I vattenfyllda hällkar lever havstulpaner och tångräkor bland den ljusgröna tarmtången.
Ingen som varit vid havet på västkusten har missat strandsnäckorna. Vivipar och vanlig heter de två snarlika arterna. Och hos dem kan man man nästan se evolutionen som pågår.
Långhals eller gåsfot som den också kallas, kan beskrivas som en havstulpan på skaft. En del arter sitter fast på stenar medan andra liftar med drivved.
Sepiabläckfiskens inre skelett, valthornssnäckans äggsamlingar och en äggkapsel från klorocka är strandfynd som marinbiolog Christin Appelqvist gör vid Tjurpannans naturreservat.
Japanska jätteostron är större och knöligare än de inhemska flata ostronen. De växer fort och bildar nya miljöer för småfisk, berättar Marinbiolog Christin Appelqvist. Men man kan skära sig på dem.
Musslor har bra skydd av sitt skal. Trots det kan sjöstjärnor överlista de ihopknipta blötdjuren. Marinbiolog Christin Appelqvist hittar hjärtmussla, knivmussla och islandsmussla.
Anonyma men allmänna. De brungula gräsfjärilarna är tillsammans med de betydligt ovanligare skimmerfjärilarna och nätfjärilarna de tre sista underfamiljerna som vi lär känna i fjärilspodden.
Praktfjärilarna innehåller några av våra mest välbekanta och folkkära dagfjärilar. Här finns allt från migrerande fjärilar till arter som lever sina liv i trädens krontak.
Riddarfjärilarna är våra största fjärilar. Dags att möta de mäktiga tre: makaonfjäril, apollofjäril och mnemosynefjäril.
Vitfjärilarna är mer än vita. Familjen bjuder också på oväntad färgprakt. Allra folkkärast är citronfjärilen. En art där hanen står för den största färgprakten. Det berättar biologen Emma Tinnert.
Familjen tjockhuvuden är små fjärilar med breda huvuden. Dessutom är de ruskigt snabba. Det berättar fjärilsälskaren, biologen och konstnären Emma Tinnert i den andra delen av fjärilspodden.
Dagfjärilarna är solälskare och har klubbformade antenner. I Fjärilspodden berättar biologen och konstnären Emma Tinnert mer om fjärilarnas spännande liv för Naturmorgons reporter Josefin Nilsson.
Hur kommer man blommorna nära och hur lär man sig känna igen dom? Gävlebotanikern Berit Berglund ger sina bästa tips till Joacim Lindwall. Bland annat handlar det om att titta många gånger i böcker.
Den vita näckrosen är vild och vacker. Och näckrosen är också en god måltid för en hungrig älg. Något som Berit Berglund själv fått syn på vid en spegelblank sjö ...
Ett rosa hav – så kan det se ut när rallarrosen blommar. Och dessutom blommar den och färgar landskapet på ställen där det oftast inte finns så många andra blommor.
Liten blåklocka är en spänstig och älskad blomma. I Berit Berglunds ögon är det också en tålig blomma som är en överlevnadskonstnär av stora mått.
Blåvingarna, guldvingarna, snabbvingarna och gullvivefjärilen må vara små men de förgyller sommaren med sin färgprakt. Dessutom har de ett märkligt förhållande med myror ...
Getramsen kallas också kantkonvalj, och påminner om liljekonvaljen. De klocklika blommorna känns som porslin men ser ut som en dinosaurie med fjäll som försöker lyfta.
Nu är du inte på mammas gata! säger Berit Berglund till Joacim Lindwall. För skvattramen påminner om rosmarin men doften är skarp. Ibland kallas skvattram också för vildrosmarin.
Blomman brudbröd är brud upptill och bröd nedtill - blomställningen ser lite ut som en brudkrona och förr åt man rötterna för att bli fruktsam och långlivad. Och så växer den på festplatser.
Gråfibblan är gråhårigt luden. Och blomman ett citrongult kugghjul som lyser. Och tittar man noga finns en röd mittstrimma på kantblommans baksida. Berit Berglund lär oss sina favoritblommor.
Natt och dag har flera namn - även lundkovall eller den svenske soldaten. En märklig växt med violetta skyltblad i toppen och gula blommor längre ner. Och blommorna har en speciell vridningsmekanism!
Olvonbusken har skyltblommor i en krans runt de mindre blommorna där godsakerna finns, berättar Berit Berglund. Så lockas insekterna dit. Och på natten kommer doften - det är en nattöppen bar!
Nyponrosen har en blomma av fem rosa hjärtan. En perfekt blomma till någon man tycker om. Det är den första av botanikern Berit Berglunds favoritarter som vi möter i podden Berits blommor.
Fyra mästersångare: kärrsångaren, härmsångaren och blåhaken som fyller sina strofer med andra fåglars läten. Och så näktergalen – volymstarkast av dem alla. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson.
Fågelsång är inte bara melodiskt kvitter - det kan vara både ko-ko och ho-ho också. Dags för den klassiska göken, och tre duvor där antalet stavelser är det viktiga. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson.
Dags för ett av de knepigaste artparen att skilja på i fågelsångsvärlden: trädgårdssångaren och svarthättan. Podden Livet enligt Naturmorgons fågelsånglektioner leds av Mats Ottosson.
I den nionde fågelsånglektionen tas både svordomar och Stjärnornas krig-roboten r2-d2 till hjälp för att reda ut hur fyra fåglar som trivs i öppna buskmarker låter. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson.
I dagens fågelsånglektion koncentrerar vi oss på två röster som för många människor förknippas med trädgårdar och fågelholkar: svartvit flugsnappare och rödstjärt. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson.
Lövsångare, gransångare och grönsångare är väldigt lika. Men de sjunger olika, tack och lov! Fågelsångpedagog: Mats Ottosson.
Bräkande och ivrigt kvittrande finkar möter vi i fågelsånglektion nummer 6. Fågelsånglektionerna är den första serien i podden Livet enligt Naturmorgon och den leds av Naturmorgons Mats Ottosson.
Gärdsmyg och kungsfågel är små som pysslingar båda två, men sången kunde inte vara mer olika: volymstarka, explosiva tonkaskader respektive försynta, nåltunna muspip. Och från kungsfågeln är det inte så långt till järnsparven. Här är tre småttingar med fågelsångmagister Mats Ottosson.
Sånglärkan låter lycklig, trädlärkan lulligt melankolisk och trädpiplärkan smattrar som ett leksakskrig. Och alla sjunger de medan de flyger. Fågelsångpedagog är Naturmorgons Mats Ottosson.
Taltrasten upprepar sig, och björktrast och rödvingetrast gnisslar. Det är lite klurigare att skilja koltrast och dubbeltrast. Reporter och fågelsångpedagog är Naturmorgons Mats Ottosson.
"Messång är mer rytm än melodi" säger Mats Ottosson. Entitan har en ton som den tar om och om igen medan blåmesen låter som en liten silverbjällra. Möt mesarna i fågelsånglektion nummer två.
Har du svårt att skilja fågelläten från varandra? Lugn, Mats Ottosson från Naturmorgon hjälper dig. I den första lektionen möter vi tre vanliga fåglar: lövsångare, bofink och rödhake.