Jag känner mig avundsjuk på människor som inte har stark ångest, säger Camilla Henemark. Hon berättar också om sina depressioner, åren som hemlös och om hur "kungahistorien" förstört hennes liv.
Programmet gjordes 2018.
Kryssa i valen ovan så skrivs feed-URL:en om - kopiera den sedan till din poddspelare.
Jag känner mig avundsjuk på människor som inte har stark ångest, säger Camilla Henemark. Hon berättar också om sina depressioner, åren som hemlös och om hur "kungahistorien" förstört hennes liv.
Programmet gjordes 2018.
Det kommer över mig som en våg att jag kunde ha handlat bättre i olika situationer, framför allt i relationer med kvinnor. Jag borde ha tänkt mer på andra och mindre på mig själv.
– Jag ser inte hur jag ser ut, jag ser ingenting i spegeln, säger Sven- Bertil Taube och berättar att den han litar på är hans fru. – Det är hon som blåser mitt hår och ser till att jag ser hel och ren ut. Sven-Bertil Taube ser tillbaka på sitt liv. – Jag förstår att jag varit en dålig far. Mina barn har varit väldigt snälla mot mig och inte så kritiska som jag tycker de skulle kunna vara. Jag har inte varit närvarande, säger han. Mötet skedde 2018.
"Innan jag blev sjuk söp jag jättemycket, just då blev ju livet lite lättare". För första gången berättar Anna Odell om sig själv och sin psykiska sjukdom bakom konstnärskapet.
I ett uppriktigt och förtroligt samtal berättar konstnären Anna Odell för Katarina Hahr om hur mobbningen gjorde att hon förlorade respekten för sig själv. Anna Odell berättar också hur hon fick anorexi, kom på behandlingshem och sedan till den slutna psykiatrin. – Jag hade lärt mig att allt som hade med mig att göra skulle döljas eftersom det var dåligt. Jag skämdes ju för allt, säger hon. Anna Odell berättar också om hur kärleken och hennes son tog henne tillbaka till livet. Programmet gjordes 2016.
När vi satte oss i terapin sa jag "Jag älskar ju dig mamma". "Nej, det gör du inte", sa hon. Skådespelaren Jimmy Lindström samtalar med Katarina Hahr om mod i Katarina Hahr sista inspelning 2021.
När Katarina Hahr möter Jimmy Lindström är det två dagar tills han själv ska hålla sin mammas begravning. – Mod är att göra något man rädd för eller tycker är svårt. Att begrava min mamma är jag väldigt rädd för. Jag känner mig inte ofta modig med det här är mod. Jag tror jag gör det i terapeutiskt syfte. Jag är helt ockuperad av tanken på att hålla i hennes begravning, berättar Jimmy Lindström för Katarina Hahr. Det här var Katarina Hahr sista inspelning. Hon gick bort i november 2021.
Jag känner skuld att jag skrev en bok om min familj. Men den skulden får jag leva med. Jag var tvungen att bända mig loss. Det kändes som livet var uppbyggt på en lögn beroende av andras pengar.
Cecilia Gyllenhammar berättar för Katarina Hahr att hon ville beskriva baksidan av det privilegierade livet. Ensamheten och kärlekslösheten. Hon berättar också om e svår händelse i hennes liv som har satt djupa spår. – Jag träffade en man på en fest, som var intellektuell, bildad och såg väldigt bra ut. Han sa att han var förälskad i mig. Han nästlade sig in på ett skickligt vis. En natt vaknade jag och kände att något var fel. Jag upptäckte att alla mina smycken var borta. Det var en fullständig katastrof att jag inte såg. Han var en expert på att bedra, manipulera och ljuga med sina stora blå vackra ögon. Det är så skamligt, man känner sig så dum, det är ingenting man pratar om, säger Cecilia Gyllenhammar. Programmet är gjort 2019.
Det var när jag gick in i den så kallade väggen jag fattade vad en depression kan betyda. Jag kände att mitt liv och min karriär var över, berättar skådespelaren för Katarina Hahr.
Jag har plågats mycket av avund tidigare i livet. Idag känner jag avund mot människor som inte förtjänar framgång, berättar författaren och poddcastaren Sigge Eklund.
Människor som känner mig enbart genom mitt skrivande blir kanske förvånade om jag säger att jag är konflikträdd. Eftersom jag ofta skriver saker som väcker anstöt och ilska tror de att det är tvärtom.
Jag mådde otroligt dåligt när jag var ung och åkte väldig mycket nattbuss på nätterna. Jag trodde mitt hjärta skulle stanna, berättar teaterdirektören Martina Montelius för Katarina Hahr.
Från att ha haft många erbjudanden och varit mycket anlitad så hade jag plötsligt inga jobb. Det var tomt, det var tyst och jag kände att jag hade gjort bort mig, berättar Per Graffman.
Redan när jag var 20 år visste jag att det inte skulle bli några ungar för mig. Men jag donerade sperma när jag var yngre, så det finns biologiska avkommor till mig, berättar Alexander Bard.
Författaren och dramatikern Lars Norén har gått ur tiden. I ett nära samtal med Katarina Hahr berättar han om människovärde utifrån pjäsen Personkrets 3:1.
Skådespelaren och regissören Gunnel Lindblom har lämnat oss. I ett samtal med Katarina Hahr från 2007 berättar hon om sin uppväxt i Göteborg i en arbetarfamilj och hur hon tidigt sökte sig till teatern.
Jag har alltid längtat efter pappas bekräftelse. Uppmärksamheten, hyllningarna, berömmet, kärleken fick jag aldrig ifrån honom. Det berättar artisten Anne-Lie Rydé för Katarina Hahr i ett samtal om kamp.
När jag var 18 år utsattes jag och min väninna för ett övergrepp av två franska militärer. Jag var rädd för att de skulle bränna oss inne eller dränka oss i havet, berättar skådespelaren Lotta Ramel.
Det här året förgyller Mauro och Katarina julen med roliga sommarminnen och skratt. De längtar efter ljusare tider och Mauro spelar live i studion.
Passionen att söka sanning, berätta och befinna mig i en dialog med människor har förstörts för mig, så nu strävar jag efter någon slags likgiltighet, säger författaren Ann Heberlein.
Min största sorg nu är hur jag misslyckats att vara den pappa jag hade velat vara till mina egna barn under mina livskriser. Det säger skådespelaren Ola Rapace till Katarina Hahr i ett samtal om sorg.
Jag har jagat föremålet för min dyrkan till mamma hela mitt liv, säger skådespelaren och musikern Björn Andrésen. Han berättar också att det svåraste han varit med om är hans lille sons död.
Sorg och passion är i högsta grad besläktade, det är någon märklig drivkraft. Det är sprunget ur någon jävla desperation i mitt liv, säger skådespelaren Johan Rabaeus i ett samtal om passion.
Jag är van att lösa kriser. När jag var liten räknade pappa och jag träd vid köksfönstret för att få honom stanna kvar i verkligheten, berättar Ia Langhammer för Katarina Hahr i ett samtal om kris.
Om man kommer med något fint och så är man inte den önskade. Det är så vidrigt, det är så jävla vidrigt. Det säger musikern och författaren Kajsa Grytt till Katarina Hahr i ett samtal om passion.
Jag fick flaschbacks, det var som i en skräckfilm...Det där rummet, den där lukten, de där händerna… berättar Görel Crona i ett samtal om bekräftelse.
Jag blev helt känslokall, säger Stig Larsson när han berättar för Katarina Hahr om hur det var när han slutade med amfetamin för flera år sedan.
Jag märkte att jag hade en depression när jag var 13 år. Då målade jag över alla månader i almanackan med svart, berättar författaren Carina Rydberg för Katarina Hahr i ett samtal om kris.
När jag kom i tonåren handlade väldigt många konflikter om vad mamma tyckte var omoraliskt. Vad jag än berättade blev vi ovänner, berättar skådespelaren Marie Richardson för Katarina Hahr.
Anita Wall berättar för Katarina Hahr om det mest omoraliska hon varit med om, om på vilket sätt hon fick lämna Kungliga Dramatiska Teatern ett långt liv på scenen med många stora roller.
Jag är uppvuxen i en hippiemiljö som kan uppfattas som väldigt gränslös, berättar skådespelaren Shanti Roney till Katarina Hahr.
Min farfar satt på en bänk i Jerusalem och grät. Jag var sex år och frågade varför. För att hela min familj blev mördad under förintelsen, svarade han. På kvällen skrek jag "Jag vill inte vara jude!"
Pappa och jag hade samma humor och kände samma saker. Vi kunde titta på Lilla huset på prärien och gråta tillsammans, berättar Malin Cederbladh.
De berättade att min pappa inte var min biologiska pappa när jag var 17 år, säger skådespelaren Magnus Roosmann till Katarina Hahr i ett samtal om moral.
Förra julen flydde de in i Mauros studio. I år blir det Katarinas i Radiohuset. Med musiken och orden letar de sig fram till julens känslor. Mauro sjunger och spelar och Katarina försöker styra upp...
Jag fick flaschbacks, det var som i en skräckfilm...Det där rummet, den där lukten, de där händerna… berättar Görel Crona i ett samtal om bekräftelse.
I ett samtal om bekräftelse berättar Johan Hedenberg att kärleken alltid varit besvärlig för honom. Jag har haft svårt att släppa in människor i mitt liv, säger Johan Hedenberg.
Det var skönt när de första ålderstecknen kom. Då kände jag att jag blev tagen på allvar, berättar Björn Kjellman för Katarina Hahr när de samtalar om bekräftelse.
Min mamma var manodepressiv. Därför tänkte jag att jag var det eftersom jag har dalar och toppar, ingen jämn kurva. Det är upp som fan eller ner som fan, berättar Stefan Sauk.
Jag har sökt min pappas bekräftelse hela mitt liv, berättar Malou von Sivers för Katarina Hahr på Bokmässan i Göteborg utifrån hennes senaste bok "Inför hans blick."
För mig har skådespeleriet handlat mycket om revansch. Jag ville visa omvärlden att jag kunde stå på en scen trots ett handikapp. När jag var fyra år upptäckte min mamma att jag stammade.
Det är något lömsk med bekräftelse. Jag blev fett bekräftad som tecknare när jag hade gjort albumet Socker-Conny men för varje pris jag fick blev jag ännu mer utstött av flocken serietecknare.
Jag är flygrädd, då har jag ingen kontroll alls, men jag dricker mycket. Jag har aldrig käkat "anti-depp" men dricka medicinskt har jag absolut gjort, berättar Fredrik Wikingsson för Katarina Hahr.
Jag utvecklades till en blodhund som började sniffa upp gula recept i fickor, berättar Annika Jankell om tiden då hon levde med skådespelaren Thorsten Flinck och upptäckte att han missbrukade tabletter.
Katarina Hahr möter släpper inte längre nya avsnitt. Programledaren Katarina Hahr i existentiella och intima samtal med kända kulturpersonligheter. Från 1999-2022.
Om jag har för lite att göra måste jag hitta på saker för att hålla ångesten i schack. Jag kollar min kalender flera gånger om dagen. Så länge jag vet vad jag ska göra så håller jag demonerna borta.
I ett samtal om kärlek berättar Plura Jonsson att allt till slut rasade. Ruset var som att underhålla en förälskelse, berättare han.
Kjell Bergqvist minns fortfarande hur ont det gjorde när hans första stora kärlek inte besvarades och hur han grät sig till sömns. "Jag blev tidigt ett mellanölsoffer", berättar han.
2005 träffar Katarina konstnären Peter Dahl i hans ateljé i Stockholm. Ett samtal om uppväxten, konsten och hur sjukdom tvingade honom att trappa ner och hitta nya glädjeämnen i livet.
Jag känner skuld att jag skrev en bok om min familj. Men den skulden får jag leva med. Jag var tvungen att bända mig loss. Det kändes som livet var uppbyggt på en lögn beroende av andras pengar.
När jag märker att människor på arbetsplatser blir utsatt av någon annan, då går jag emellan, det kanske är någon slags skuld jag försöker betala tillbaka, säger Thomas Hanzon.
Jag kan inte sätta gränser. Jag har själv aldrig haft gränser, mina föräldrar var hippies och vi fick komma och gå som vi ville, berättar Dogge Doggelito.
Jag är otroligt rädd för att bli dement. På mammas sida har de varit det hela bunten. Jag vill inte veta, det är bara att leva fullt ut så länge man kan! säger Karin Mamma Andersson.
Jag bjuder aldrig hem någon. Det känns som att de ser mig naken då. Jag skulle hellre visa mig naken än att visa min lägenhet, berättar journalisten och författaren Linda Skugge.
Det kommer över mig som en våg att jag kunde ha handlat bättre i olika situationer, framför allt i relationer med kvinnor. Jag borde ha tänkt mer på andra och mindre på mig själv.
På annandag jul flyr Katarina och Mauro in i hans studio för att slippa undan krav och plikter. Katarina tvingar Mauro att spela på sina elgitarrer och testa vilken som hon tycker låter bäst.
Jag är livrädd för att jag och min son ska få samma distanserade relation som jag haft med min pappa. Det skulle kännas som mitt största nederlag om det blev så.
Jag har aldrig någonsin som barn berättat om hur det var hemma, säger Malou von Sivers och berättar att hennes pappa slog henne. Det räckte och hjälpte aldrig vad man än gjorde, säger hon.
Min farfar satt på en bänk i Jerusalem och grät. Jag var sex år och frågade varför. För att hela min familj blev mördad under förintelsen, svarade han. På kvällen skrek jag "Jag vill inte vara jude!"
Nu firar Katarina Hahr 20 år av samtal i radio. Här berättar hon om hur de existentiella samtalen började och om sin första intervju 1998 med Lars Norén.
”Jag gick i terapi, det var jättedumt. För terapeuten blev kär i mig.” Katarina Hahr möter Jonas Gardell. I ett samtal om ensamhet, kärlek och mörka rum på scenen med publik under bokmässan 2018.
Som ung var jag med om en utanför kroppen- upplevelse i en olycka. Jag såg på mig själv och tänkte, henne är det synd om. Jag tror det är en frid att gå utanför sina kroppsliga upplevelser.
Det är hemskt att bli sviken och förd bakom ljuset men värre att själv vara den som utsätter någon för det. Jag förlorar tilliten till mig själv om jag är den som sviker.
Det kommer över mig som en våg att jag kunde ha handlat bättre i olika situationer, framför allt i relationer med kvinnor. Jag borde ha tänkt mer på andra och mindre på mig själv.
Jag har svårt att släppa en annan människa nära mig. Det viktigaste samtalet i mitt liv hade jag med min pappa när jag var elva år och han försökte få mig att gå i skolan, berättar Yrsa Stenius.
För mig är nog tillit och intimitet väldigt tätt förknippat. Jag trodde väldigt länge att kärlek skulle vara bara passion och hamnade med människor som inte var bra för mig, berättar Moa Gammel.
Jag tror att tillit handlar om att stanna kvar, trots allt. Tillit kanske helt enkelt är ihärdighet, säger Jessika Gedin till Katarina Hahr.
Jag har svikit men aldrig själv blivit sviken. Det är ett ständigt sökande att ta reda på varför, säger Tommy Körberg och berättar om frånvaron av en fadersgestalt och sina problem med alkohol.
– Jag hörde hur pappa satt uppe på nätterna och visslade och söp, berättar Barbro Svensson. Men jag pratade aldrig med pappa om hans alkoholism, för han erkände det ju aldrig när han var nykter.
Jag känner mig avundsjuk på människor som inte har stark ångest, säger Camilla Henemark. Hon berättar också om sina depressioner, åren som hemlös och om hur "kungahistorien" förstört hennes liv.
Jag har plågats mycket av avund tidigare i livet. Idag känner jag avund mot människor som inte förtjänar framgång, berättar författaren och poddcastaren Sigge Eklund.
Jag går ner i det "stora svarta hålet" efter varje stort jobb. Jag kan känna mig avundsjuk på ett normalt liv, berättar skådespelaren Göran Ragnerstam.
Johannes Brost berättar för Katarina Hahr om sin stora kärlek. "Ingenting kan konkurrera ut henne". Han berättar också om åren med kokainet och tiden i fängelset. Programmet gjordes juli 2016.
Jag har alltid känt mig som en underdog, berättar Sverrir Gudnason. Du har sett honom i b la i "Upp till kamp", "Monica Z" och nu senast aktuell i filmen "Borg".
"Jag har alltid avundats män för de har makten. Makten finns där pengarna finns. Män har en frihet som jag kan bli avundsjuk på. Den friheten vill jag erövra."
"Jag tror att avundsjuka har präglat en ganska stor del av mitt liv. Min fru brukar säga att jag är svartsjuk. Men jag själv skulle säga att det är hon som är svartsjuk."
– Jag stod i badrummet när det ringde på dörren. Min man gick och öppnade. Det lät varken som brevbäraren eller portvakten. Plötsligt öppnades badrumsdörren och en civil man riktade en pistol mot mig.
Den största skräcken är att viljan och lusten försvinner. Förra gången jag blev deprimerad blev jag i princip sängliggande i månader. All lust försvann, berättar Nina Hemmingsson.
Hela min barndom bestod av separationer. Jag skickades runt med barnsköterskor mellan olika länder utan föräldrar i sällskap. Och barnsköterskorna byttes ut vartannat år, berättar Carl Johan De Geer.
Om jag ska vara helt uppriktig så var narkotikan ett sätt att skydda mig. Jag blev helt känslokall, berättar Stig Larsson som slutat med amfetamin för sju år sedan.
Jag har aldrig gått i terapi. Jag ältar inte barndomen, den är passerad. Det är nåt man inte kan göra ett skit åt.
Förälskelse är psykotiskt. När jag blev förälskad kände jag att marken började gunga. Jag blev orolig för att jag skulle bli psykiskt sjuk som min mamma och jag sökte hjälp.
Det jag var utsatt för som barn går att beskrivas som vanvård. Mina jeans luktade mögel. Jag blev aldrig tillsagd att byta kalsonger och mina sänglakan var alltid gula för att de aldrig blev bytta.
Jag har aldrig haft ångest. Blev itutad av mina föräldrar att jag var nån typ av underbarn och kunde allt. Jag fick mycket kärlek och beröm och har fått mitt självförtroende med modersmjölken.
Jag har ägnat alldeles för mycket tid åt den romantiska kärleken. Där har jag inte kontroll. Han berättar också om de tuffa åren på 80-talet som slutade i sammanbrott och panikångest.
– Jag tog kokain varje dag i tre år. För att jag var osäker och hade dåligt självförtroende. Till slut rasade taket in. Ruset var som att underhålla en förälskelse.
Kjell Bergqvist minns fortfarande hur ont det gjorde när hans första stora kärlek inte besvarades och hur han grät sig till sömns. "Jag blev tidigt ett mellanölsoffer", berättar han.
Helena Bergström berättar om den stora ålderskillnaden till sin man Colin. "Ibland kommer ångesten över mig att han inte ska finnas där", säger hon. Hon berättar också om sin rädsla för ensamheten.
Johannes Brost berättar om sin stora kärlek. "Ingenting kan konkurrera ut henne". Han berättar också om åren med kokainet och tiden i fängelset.
"All kärlek slutar med smärta eller död. Just därför är det värt det." Gustaf Skarsgård berättar att den stora förändringen var när han slutade supa och knarka. "Nu går det inte att fly längre."
"Jag var fem år när en läkare tryckte en vaccinspruta i armen på mig och sa ”de här jävlarna dör inte ut”. Det glömmer jag aldrig. I ett fascistiskt samhälle sprider sig ondskan", säger Özz.
"Min stora kärlek är mitt jobb. Därför är jag kanske svår att leva med. Jag är skilsmässobarn och sörjer att jag har gått i mina egna fotspår. Det enda jag känner igen är en ensam mamma med ett barn."
"All kärlek slutar med smärta eller död. Just därför är det värt det." Gustaf Skarsgård berättar för Katarina Hahr att den stora förändringen var när han slutade supa och knarka. "Nu går det inte att fly längre."
– Min styvfar slog inte bara mig, han slog även min mamma. Men när jag var 17 år slog jag tillbaka och det ledde till att förtrollningen bröts och därmed kunde deras äktenskap upplösas.
- Jag måste sluta röka och dricka om jag ska vara ärlig. Jag kommer ju från en alkisfamilj, säger Leif Andrée.
"När jag kom hem med mina kompisar låg mamma kvar i sängen. Jag skämdes för att vi var en konstig familj och jag lärde mig tidigt att täcka upp för det", berättar Amanda Ooms för Katarina Hahr.
"När jag var liten var jag inte lycklig. När pappa dog hatade jag mamma för att hon hade varit otrogen," berättar konstnären Marianne Lindberg De Geer.
"Jag var fem år när en läkare tryckte en vaccinspruta i armen på mig och sa ”de här jävlarna dör inte ut”. Det glömmer jag aldrig. I ett fascistiskt samhälle sprider sig ondskan", säger Özz."
"Innan jag blev sjuk söp jag jättemycket, just då blev ju livet lite lättare". För första gången berättar Anna Odell om sig själv och sin psykiska sjukdom bakom konstnärskapet.
"Jag blev en hatisk och aggressiv person", säger Örjan Ramberg som också berättar att han blev misshandlad som barn i tio år. "Om inte det hade hänt, hade jag då blivit annan, lugnare i mitt inre?"
– Min styvfar slog inte bara mig, han slog även min mamma. Men när jag var 17 år slog jag tillbaka och det ledde till att förtrollningen bröts och därmed kunde deras äktenskap upplösas.
- Jag har bra självförtroende som skådespelare men inte som människa. Jag är hyllad och respekterad, men samtidigt finns det svarta hålet av ångest med demonen som sitter där och skrattar åt mig.
– Vissa dagar har jag otroligt bra självförtroende och ingenting kan knäcka mig. Jag blir så god när jag har självförtroende! Men andra dagar vaknar jag och är hormonellt bestraffad.
– Min styvfar slog inte bara mig, han slog även min mamma. Men när jag var 17 år slog jag tillbaka och det ledde till att förtrollningen bröts och därmed kunde deras äktenskap upplösas.
- Jag hörde hur pappa satt uppe på nätterna och visslade och söp, berättar Barbro Svensson. Men jag pratade aldrig med pappa om hans alkoholism, för han erkände det ju aldrig när han var nykter.
”Jag har längtat efter att bli pappa sedan jag var ung men jag fick vänta tills jag var över 50” - Thommy Berggren om faderskap.
I det tredje programmet om lycka berättar Amanda Ooms för Katarina Hahr om kärleken till mannen i sitt liv, Joakim Thåström.
- När jag var liten var jag inte lycklig. När pappa dog hatade jag mamma för att hon hade varit otrogen. Det berättar konstnären Marianne Lindberg De Geer i den andra delen av programserien där Katarina Hahr ställer frågan: Hur ofta tänker du på ditt liv?
Hur ofta tänker du på ditt liv? Det frågan ställer Katarina Hahr i tre program till tre skapande kvinnor. Först ut att svara är låtskrivaren och sångerskan Py Bäckman.
- Man behöver inte vara en ålder, man behöver bara vara den människa man är. Jag säger som Oscar Wilde: Det svåra med att bli gammal är inte att bli gammal utan att man känner sig ung. Det säger Anita Wall när hon funderar över Katarian Hahrs fråga om hur många gånger per dag hon tänker på sin ålder.
- Plötsligt fyller man 70, det känns som: "Oj vad fort det här gick, det kanske inte är så långt kvar". Så säger Marie Göranzon när hon försöker svara på Katarian Hahrs fråga om hur många gånger per dag hon tänker på sin ålder.
- När jag hörde titeln på Roy Anderssons senaste film ”En duva satt på en gren och funderade på tillvaron” så tänkte jag att han måste ha funderat en hel del på vad lycka är. Det säger Katarina Hahr, som i sista programmet i serien om ljus och mörker i livet, möter den nyligen prisade regisören - i september vann Roy Andersson Guldlejonet för sin senaste film vid filmfestivalen i Venedig.
- Lycka för mig är att känna att jag inte måste prestera. Mitt liv är drivet av att åstadkomma saker och de dagar då jag bara kan låta mig föras av det som sker är nog de lyckligaste för mig, säger Rikard Wolff till. I del två av miniserien om ljus och mörker i livet möter Katarina Hahr skådespelaren Rikard Wolff.
- Det finns mornar då jag vaknar med ångest. Då går jag upp och snickrar eller målar, så lättare det efter en stund. Det säger författaren Björn Ranelid som är den förste av tre skapande personer som Katarina Hahr möter kring frågan om hur mörkret och ljuset tar sig uttryck i deras liv.
- Man behöver inte vara en ålder, man behöver bara vara den människa man är. Jag säger som Oscar Wilde: Det svåra med att bli gammal är inte att bli gammal utan att man känner sig ung.Det säger Anita Wall, en av fyra kvinnor som i den här serien av Katarian Hahrs svarar på frågan: "Hur många gånger per dag tänker du på din ålder?".
- Plötsligt fyller man 70, det känns som: "Oj vad fort det här gick", det kanske inte är så långt kvar". Så säger Marie Göranzon, en av fyra kvinnor som i den här serien av Katarian Hahrs svarar på frågan: "Hur många gånger per dag tänker du på din ålder?".
- Det finns inget attraktionsvärde i att vara kvinna och att åldras.Det säger skådespelerskan Hélèn Parment i det andra programmet i serien där Katarina Hahr möter fyra kvinnor i ett nära samtal om ålder och åldrande.
- Hur många gånger om dagen tänker du på din ålder? Den frågan ställer Katarina Hahr till fyra kända kvinnor i en serie nära samtal. Först ut är manusförfattaren Maria Thulin.
- För mig är moderskap värme, doft, sammanhang och lite skuld, säger han.I det tredje programmet i serien Män om moderskap möter Katarina Hahr Mark Levengood. Han berättar om sin nära relation till sin mamma och hur viktig hon är i hans liv idag.
- Jag kan inte säga att jag tänker på mamma varje dag men jag tänker ofta på henne och jag har ju två mammor att tänka på. Det säger Gert Fylking, som i det andra programmet i serien om Män och moderskap bland annat berättar om sin uppväxt som adoptivson och om mötet med sin biologiska mamma när han var 21 år.
- Hela min förlossning spelades in och sändes i Sveriges Radio. Det är väldigt häftigt att höra min och mammas röst när jag föds, säger Krister Näsström. Krister Näsström, som är son till den kända radio- och tv-profilen Maud Reuterswärd, är först ut i Katarina Hahrs serie om män och moderskap.
- Mina tankar går varje dag till de sår som aldrig läker av att inte tillhöra, att inte vara älskad. Det berättar Thorsten Flinck om sin frånvarande pappa.
- Jag har längtat efter att bli pappa sedan jag var ung men jag fick vänta tills jag var över femtio.Thommy Berggren är huvudperson i det andra programmet i Katarina Hahr serie om män som talar om sina fäder.
- När jag står och rakar mig kan jag bli chockerad över att det är pappas ansikte jag ser i spegeln och inte mitt eget. Det säger författaren och psykiatrikern Johan Cullberg om åldrandet.
- Hur många gånger om dagen tänker du på din ålder? I det tredje programmet är det skådespelerska Sissela Kyle som svarar och berättar bland annat om en rejäl livskris i 50-åldern då hon drabbades av insikten att livet faktiskt kommer att ta slut och att vi alla ska dö.
- Jag har själv funderat mycket över min egen ålder och om hur tankarna om ålder och åldrandet påverkat mig, säger Katarina Hahr.I det andra programmet frågar Katarina sångerskan och artisten Siw Malmkvist hur många gånger om dagen tänker hon på din ålder. Och tvärt emot Katarina säger Siw att hon aldrig tänker på ålder. Förrän nu, under intervjun.
- Hur många gånger om dagen tänker du på din ålder? Den frågan ställer Katarina Hahr till fyra välkända profiler i sommar. Först ut att svara är skådespelaren Adam Pålsson är bland annat känd från tv-serien ”Torka aldrig tårar utan handskar”.
”Jag tror att det var mina år på klosterskola som gjorde mig så snuskig” Det säger Amelia Adamo i ett samtal om att aldrig låta sig kuvas och att välja sin egen väg.
”Jag kan aldrig acceptera att en lögn blir en sanning”. Det säger Lasse Berghagen i ett samtal som handlar om att städa upp efter tidningsrubriker, saknaden efter pappa och glädjen i att vara behövd.
”Det är lättare att vara minister på ett departement, än piccolo på ett hotell när man är blind” Det säger Bengt Lindqvist, tidigare socialdemokratisk statsråd i ett samtal om att inte se begränsningarna trots att han förlorat synen som liten pojke.
Skådespelaren Sverrir Gudnason slog igenom med rollen som Tommy i TV-serien Upp till kamp. I samtalet med Katarina Hahr berättar han om sin inställning till skådespeleriet, familjen och musiken.
Programmet sändes första gången i Samtal pågår 2008-03-17.
Programmet sändes första gången i Samtal Pågår 9 juli 2007.
Katarina Hahhr i ett samtal om andlighet utan Gud med Christer Sturmark, ordförande för Förbundet Humanisterna.
Emil Jensen är mest känd som svensk mästare i poetry slam. Det blir ett samtal om att vara engagerad i utomparlamentariska rörelser och vad det har kostat honom som människa. 2001 blev han arresterad på Hvitfeldtska gymnasiet under EU-toppmötet i Göteborg.
Programmet sändes första gången i Samtal pågår 10 april 2000.
Författaren och psykoterapeuten Patricia Tudor-Sandahl berättar om sin uppväxt i ett hem med våld och misär. Programmet sändes första gången 2 oktober 2001.
- Jag skaffade inte barn innan jag visste att jag kunde försörja oss vid en eventuell skilsmässa. Det säger Marie-Louise Ekman i serien om moderskap där hon också berättar för Katarina Hahr att när hon växte upp var det ett himla liv. Händelser som kommit att påverka hennes beslut som mamma.
- För mig var det en självklarhet att dela min vardag med pappa. Han hade varit en värdelös helgförälder, säger Åsa Lindeborg, som berättar att i hennes släkt finns ett omedvetet arv att vid skilsmässor stannar barnen kvar hos sina pappor.
– Jag höll alla mina problem för mig själv när jag var liten. Det säger My Skarsgård till Katarina Hahr i serien om moderskap där hon också berättar att hon nu kan säga förlåt till sina barn.
- Jag var nog en som fick höra för mycket av min mammas problem som barn.Det säger Författaren Majgull Axelsson i serien om moderskap där hon också berättar för Katarina Hahr att när barnen bodde hemma var bästa tiden i hennes liv.
- Det är det värsta man kan göra mot en människa, att bestämma att det får inte finnas fler av dig. Katarina Hahr möter manusförfattaren Kjell Sundstedt, aktuell med filmen ”Den nya människan” som handlar om hans egen släkt. Kjell Sundstedts morbröder och mostrar placerades på anstalt och arbetshem efter mormoderns död. Flera av dem tvångssterliserades. - Mina släktingar hamnade i vågen när man steriliserade som mest i Sverige under slutet 40-talet. Det blir ett samtal om hur hans släkts öde påverkar livet idag och varför han gjort den här filmen.
- Jag tror att tron på Gud handlar om att få älska att få älska någon som aldrig lämnar en.Det säger författaren Lena Andersson. Det blir ett samtal som kommer att handla om hur Lena Andersson väljer bort beroende för att ha frihet till att skriva. Katarina Hahr möter henne på Kungsholmen i Stockholm där vi också får höra varför hon tycker att Jesus är otrevlig... Mer om Lena Andersson: Hör hennes sommarprogram i P1 från 2008
- Jag har svårt att släppa en annan människa nära mig. Det viktigaste samtalet i mitt liv hade jag med min pappa när jag var elva år och han försökte få mig att gå i skolan.Katarina Hahr samtalade med Yrsa Stenius om hennes uppväxt i en finlandssvensk överklassmiljö, om hur nära hon stod sin far och om hennes behov av att beundra en man.
Katarina Hahr träffade 2006 debattören och firade programledaren för CP-Magasinet, Jonas Franksson i Stockholm. Han pratar om att kämpa mot omgivningens låga förväntningar på honom.
- Jag tror att man ljuger om sin barndom ,men summan av kardemumman gör att det blir sant för en själv. Det säger skådespelaren och regissören Staffan Westerberg, snart 80, när han blickar tillbaka på sin barndom. Vi hör honom också berätta om hur han som 5-åring satt ensam i barnkammaren och fantiserade ihop dockteater i sorgen efter sin storebrors död.
- Jag kommer inte ihåg min syster, hon dog när jag var 15 år. Jag tror jag stängde av, fick väl en chock. Det säger Plura Jonsson i ett samtal som också kommer att handla om hur det är att växa upp utan att lära känna sina föräldrar och att inte hinna ställa frågorna innan det är försent. Katarina Hahr träffar honom hemma i köket där han gjort sina matlagningsprogram. Det blir ett möte där många barndomsminnen kommer tillbaka . Mer om Plura Jonsson - 2007 var han sommarvärd i P1. Här hittar du hans program:
– Jag har alltid haft svårt med auktoriteter, det finns ett trots. Det säger Gudrun Skarsgård som berättar hur det varit att uppfostra fem barn och samtidigt kämpa mot den TBC hon haft sedan hon var liten. Det blir ett samtal om hur hon som barn upplevde förtryck och hur det påverkat hela hennes liv. Katarina Hahr möter Gudrun Skarsgård även kallad drottningen av Medborgarplatsen hemma på Söder i Stockholm. Det blir också en tur till torget där hon träffar flera av sina barn varje dag. – Jag känner mig aldrig ensam trots att jag är nyss fyllda 80 år för jag har ett socialt liv säger Gudrun Skarsgård .
- Det fanns inga pappor där jag växte upp. Det var ett änkehem och mödrarna var frånskilda eller så var deras män döda.Det berättar Peter Andersson nu senast aktuell i Stieg Larsson filmerna Millenium och TV serien Kommisarie Winter . Det blir ett samtal om hur det är att växa upp utan att träffa sin pappa och hur han kanaliserar sin längtan efter en fader i sitt arbete ssom skådespelare . Katarina Hahr möter honom en kall försommardag där vi också får höra hur viktigt det är för Peter Andersson att hans egna barn får veta vem han är och hur han gjorde sin Pappa till en hjälte. Mer om Peter Andersson:Den 7 augusti 2010 är han värd i
Samtal Pågår mötte författaren Peter Kihlgård som nyligen kom ut med romanen Kicki och Lasse.- Jag är ganska rastlös. För mig fungerar skrivandet som valium.Det sa Peter Kihlgård som inte inte tycker om att psykologisera i sina böcker utan beskriver människor utifrån deras handlingar. Katarina Hahr mötte honom en av de första vårdagarna i Stockholm.
Katarina Hahr möter författaren och dramatikern Lars Norén i ett nära samtal om människovärde utifrån pjäsen Personkrets 3:1. "Jag tror att allt missbruk handlar om frånvaro av föräldraskap" Pjäsen Personkrets 3:1 ingår i trilogin Klassernas död. Producent Cecilia Blomberg. Från Kulturredaktionen 1998-05-25.
I Samtalet möter Katarina Hahr Anna-Greta Leijon. Anna-Greta Leijon berättar om hur hon bär med sig minnen från barndomen av ängslan, hat och förakt. Hon berättar också om terroristutvisningen efter ambassaddramat, om Norbert Kröcher och kidnappningshotet, om Ebbe Carlsson affären och om hur hon avgår som justitieminister. Men ingenting kan jämföras med hur rädd hon var som barn.- När jag var liten var jag mycket rädd för pappa. Mamma och jag sov ofta på vinden. I det här första programmet hör vi om uppväxten, terroristutvisningen och kidnappningshotet.
Katarina Hahr drabbades av en förlust mitt i livet. Hur det påverkade hennes omgivning beskrev hon i den här dokumentären från 2011. Hon har sökt upp dem som stod henne allra närmast under krisen och frågat hur det var för dem att tvingas möta hennes sorg och ångest. Programmet gjorde Katarina Hahhr som en fristående uppföljning av de två tidigare dokumentärerna Blind (1994) och Jag serinte mitt barn (2003).
Pappa var inte auktoritär, han styrde inte. Därför lockade han inte till något fadersuppror. Jag minns honom som ömsint. Katarina Hahr möter Joakim Palme i ett exklusivt och nära samtal om faderskap.
- Jag har längtat efter att bli pappa sedan jag var ung men jag fick vänta tills jag var över femtio.Thommy Berggren är huvudperson i det andra programmet i Katarina Hahr serie om män som talar om sina fäder.
I det andra programmet i serien säger Johan Cullberg så här om åldrandet: — När jag står och rakar mig kan jag bli chockerad över att det är pappas ansikte jag ser i spegeln och inte mitt eget.
I det första programmet berättar Thorsten Flinck om sin frånvarande pappa: - Mina tankar går varje dag till de sår som aldrig läker av att inte tillhöra, att inte vara älskad. Så går kärlekslösheten genom mig dagligen.
Sändes första gången I Samtal pågår 2005-11-14.
Skådespelaren Pernilla August berättar om hur det är att ha barn och att behöva lämna hemmet på kvällarna för att spela teater.Sändes första gången under i Samtal pågår 2004-12-27.
I en fiskarstuga på Gotlandmed musikern och låtskrivaren Pugh Rogefeldt. programmet sändes första gången under rubriken Samtal pågår 2000-05-09.
– Jag vill krossa myten om att det inte går att ha familj och vara konstnär samtidigt, men det har sitt pris.Mona Malm berättar om teatern som ett sätt att leva.
Sändes första gången i Samtal pågår 2001-12-25.
”Om jag som femtio plus, inte kan gå ut naken på scenen som ett konstnärligt uttryck - vem fan skall då göra det? Det säger Lena Endre i ett samtal om tillit, trygghet och att ta plats på teatern.
"Om jag tänker på framgång så kan jag bli så otroligt sorgsen".Det säger författaren Bengt Ohlsson till Katarina Hahr. Han berättar också att när han upplevde sin största framgång med romanen Gregorius så kunde han ibland tänka: ”är jag glad nu då?” Samtalet handlar också om vikten av nära relationer och om att våga möta kärleken.
Hösten 2002 är jag på H&M för att köpa min sons första overall. Samuel är tio veckor. En kvinna knuffar mig och jag tappar greppet om barnvagnen. Jag blir rånad!
Sommaren när jag förlorade allt. Då jag förstod att jag aldrig mer skulle kunna sitta på klipporna och se när en båt bryter horisontlinjen. Att aldrig mer kunna cykla nedför prästbacken i fullfart för att köpa tidningen. Att aldrig mer kunna se mig själv i spegeln och veta hur jag ser ut innan jag visar mig för andra.
”Rockmusiken formulerar drömmen om mitt liv. Jag ska bli popmusiker, jag ska skriva, jag ska ta mig ur det här”