Dödssynden frosseri beskrevs som ett omåttligt ätande och drickande. Men när övergår ett rimligt livsnjutande till dödssynd?
Vad säger det om människans psyke att vi har svårt att äta måttfullt? Finns det kopplingar mellan den gamla dödssynden och dagens hälsoångest?
Psykologen Anna Bennich samtalar med Louise Epstein om hur en klassisk dödssynd alltjämt existerar i en värld med ojämn fördelning av överflödet.
Under sommaren undersöker vi de sju klassiska dödssynderna samt en ny. Först ut är vreden. Hur passar den in i den moderna människans hjärna och psyke?
”Ilskan är en fundamental del av att vara människa på samma sätt som rädslan är det”, säger psykiatern Anders Hansen. Men är vrede samma sak som ilska eller är det något djupare? Och när kan vreden blir konstruktiv?
Louise Epstein och Anders samtalar om vredens plats i historien, i våra hjärnor och huruvida Dante i Den gudomliga komedin beskrev ett rimligt straff för de som gjort sig skyldiga till denna dödssynd.
Programledare: Louise Epstein
Gäst: Anders Hansen, psykiater och författare
Producent: Tommie Jönsson
Vad behöver man veta om sin egen sexlust för att öka sannolikheten för att hitta någon man fungerar bra ihop med sexuellt?
Om man är singel och redo att satsa på ett längre förhållande är det mycket som ska stämma. Intressen, värderingar, attraktion och inte minst sex. Hur viktigt är det att sexlivet är bra redan från start?
Louise pratar med Kalle Norwald, auktoriserad sexolog, och Marika Smith, sexinspiratör, om hur långt man kan komma med att utforska vad man längtar efter på egen hand. Hur kan man till exempel överföra känslor inför en vacker tavla eller en god doft, till känslan i sexlivet?
Programledare: Louise Epstein
Gäster: Kalle Norwald, auktoriserad sexolog och Marika Smith, sexinspiratör
Producent: Kicki Möller
Människans förmåga att planera bygger på fantasi – en gåva som både kan visa vägen framåt och leda vilse.
Fantasi är förmågan att föreställa oss saker som inte finns. Den hjälper oss att tänka framåt men kan också vara vild och utflippad. Men hur vet man om är fantasin är hjälpsam eller inte? Peter Gärdenfors, professor emeritus i kognitionsvetenskap, samtalar med Louise Epstein om fantasins funktioner och varför den är en motor som aldrig stängs av.
Hur kan man förbereda sig mentalt för allvarligare kriser eller krig?
Om det blir krig I Sverige kommer en viktig uppgift vara att få vardagen att fungera så normalt som möjligt. Det är något som går att förbereda sig på redan i fredstid. Myndigheten för civilt försvar uppmanar oss till exempel att tänka igenom vad man själv kan bidra med, och att använda städdagar eller årsmöten till att arbeta med säkerhet och beredskap.
Men hur går det till konkret?
Louise och överstelöjtnant David Bergman pratar om hur man kan närma sig samtal om krig på ett sätt som inte känns för skrämmande när man tänder grillen på städdagen. Det finns också en poäng i att förbereda sig på vem man själv kommer bli i ett krig, kanske är man den som alltid gör lite för mycket, eller den som inte tycker om att vara social, hur kommer man få det då? Och hur balanserar man realism med ett positivt tänkande om det värsta händer?
Programledare: Louise Epstein
Gäst: David Bergman, överstelöjtnant och doktor i psykologi
Producent: Kicki Möller
Privatekonomi är laddat. Det är ofta svårt att ens inleda ett samtal i ämnet. Vad kan man vinna på att övervinna olusten och bli mer öppen?
”Pengar är i grunden siffror. Siffror är lätta att mäta och jämföra. Och då blir pengar snabbt en mätare för hur bra det går för mig”, säger Micael Dahlen, professor i välmående och lycka. Han menar att pengar hör ihop med det existentiella – och därför blir det så jobbigt att prata om.
Men det finns mycket att vinna på att våga prata om sin privata ekonomi. Micael och Louise diskuterar olika sätt att övervinna olusten mot plånbokspratet – och hur vi kan använda våra pengar på bättre sätt genom att prata om det. Dessutom får du tips på hur du kan prata om pengar med dig själv!
Programledare: Louise Epstein
Gäst: Micael Dahlen, professor i välmående och lycka vid Handelshögskolan i Stockholm
Producent: Tommie Jönsson
Hur vet man om de negativa tankarna ska motarbetas eller om de har något viktigt att säga?
Ibland kommer negativa tankar i tät följd, som en loop man inte kan ta sig ur. Det drabbar nog alla lite då och då, men vad fungerar bäst om man inte vill att negativa tankar ska begränsa livet?
Psykolog Erik Andersson förklarar vad som skiljer en rationell negativ tanke från en irrationell. Han berättar också hur tankefällor fungerar och varför det är smart att mucka gräl med de negativa tankarna.
Programledare: Louise Epstein
Gäst: Erik Andersson, legitimerad psykolog och professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet.
Producent: Kicki Möller
De allra flesta intalar sig ibland att tillvaron är bättre än vad den egentligen är. När är självbedrägeriet harmlöst och när är det destruktivt?
Det finns många saker man kan ljuga för sig själv om. Att arbete och kärleksliv är riktigt härliga fast man är utled, att man ändå ser ung ut jämfört med andra i ens egen ålder och att man snart kommer börja styrketräna om man bara köper ett par hantlar. Det kan verka obetydligt, men vad kan man vinna på att se verkligheten så som den är?
Vissa lögner ger också större konsekvenser, som de vi bär under ett helt liv.
I Henrik Ibsen pjäs ”Vildanden” från 1884 återfinns citatet: “Tar du livslögnen från genomsnittsmänniskan tar du omedelbart lyckan ifrån henne”.
Kan en livslögn vara nödvändig, eller bör allt komma fram i ljuset?
Programledare: Louise Epstein
Gäst: Ullakarin Nyberg, psykiater
Producent: Kicki Möller
Vad händer i hjärnan under dödsögonblicket? Kan man vara inbillningsfrisk? Och vad är det som avgör ifall man blir en tjutande idoldyrkare?
Det strömmar ständigt in brev med frågor och funderingar till programmet – tack för det! I detta avsnitt har vi samlat ihop några av dem och kallat in psykiatern Anders Hansen för att ge svar och diskutera vidare.
Programledare: Louise Epstein
Gäst: Anders Hansen, psykiater och författare
Producent: Tommie Jönsson
Ingen blir bitter över en natt. Men under lång tid kan bitterheten bita sig fast. Vilka är signalerna att hålla koll på?
”Det är inte bitterhet förrän det har blivit som ett återkommande mönster”, säger psykologen Anna Bennich. Hon beskriver bitterheten som ett fruset tillstånd när negativa känslor som besvikelse, ilska, sorg eller vanmakt blir konstanta.
Tillsammans med Louise analyserar hon hur bitterheten byggs upp över tid och hur den ibland fungerar som en psykologisk skyddsmekanism. Dessutom diskuteras hur man kan upptäcka och stoppa förbittringsprocessen samt hur man hjälper en närstående som fastnat i det frusna tillståndet.
Programledare: Louise Epstein
Gäst: Anna Bennich, legitimerad psykolog och författare
Producent: Tommie Jönsson
Vetenskapliga studier har visat att det finns ett samband mellan tillgång på pengar och livsnöjdhet. Men vad missar sparsamma som sällan unnar sig något?
Autism har börjat ses som en del av vår neurologiska mångfald snarare än en sjukdom. Hur kan den förändrade inställningen underlätta vardagen om man fått en diagnos?
Sömn är ett ämne som alla människor berörs av. I Ulfs vinterprat försöker han förklara varför vi behöver sova men också bidra med några enkla tips för att sova bättre.
Att ingå i en grupp är ett djupt mänskligt behov. Samtidigt vill många värna sin individuella särart. Hur kan lagspelare och individualister trivas tillsammans?
Enligt mätningar har människans intelligens ökat sedan 1930-talet. Men utvecklingen tycks ha vänt. Har vi blivit dummare? Vad händer med vår hjärnkraft i framtiden?
Gustav VI Adolfs valspråk “Plikten framför allt”, hur kul är det? Samtidigt kan en luststyrd person ofta uppleva kaos i tillvaron. Så hur hittar man balansen mellan lust och plikt?
Att lova eller inte lova, hur ska du göra på nyårsafton? Forskning visar att det finns bättre förutsättningar att hålla ett löfte om det ges en speciell dag.
I oktober kom den stora nyheten att forskare lyckats kartlägga hela hjärnan hos en vuxen bananfluga. Vad betyder rönen för forskningen om människohjärna?
Personer med avvikande beteende kallas ibland excentriker. Ibland är de befriande kreativa, ibland skrämmande. Var går gränsen mellan ett sunt normbrytande och ett sjukligt?
Alla glömmer bort saker, men i vissa situationer kan det kännas som det är mer än bara glömska. Hur skiljer sig stressrelaterade minnesproblem från begynnande alzheimers?
Dålig sömn kan leda till försämrad hälsa. Men att oroa sig över hur man sover kan också leda till att det blir svårt att somna. Hur kan man bryta den onda cirkeln?
Det är numera välkänt att livsstilsförändringar kan minska risken för Alzheimers sjukdom. Miia Kivipelto, forskare på Karolinska institutet, berättar om senaste nytt för att främja hjärnhälsan.
Många av de val vi gör är egentligen påverkade av någon annan. Det kallas för nudging och är menat som en mental knuff i rätt riktning. Men vem bestämmer vad som är rätt?
Vissa människor är alltid punktliga. Andra blir ständigt försenade. Gnissel uppstår. Hur kan punktliga personer och hopplösa tidsoptimister lära sig att leva med varandra?
Kreativitet anses ofta som något positivt men det kan också leda till allmän överhettning. Vilket pris kan kreativa personer få betala för sina oväntade idéer?
Kroppsligt förfall, dåligt minne, rynkor och försvunnen energi. Det är lätt att fokusera på det som blir sämre med stigande ålder. Men deppa inte – det finns saker som blir bättre.
Trots att det anses fult, ser vi hur människor framhäver sig själva överallt. Varför är det så? Louise och Anders Hansen reder ut vad som händer i hjärnan när vi skryter.
Vad händer i hjärnan när vi försöker göra flera saker samtidigt? Louise och psykolog Alexander Rozental reder ut möjligheter och begränsningar med simultankapacitet.
Många lyssnare skriver till oss med funderingar om hur sömnen kan bli bättre. Vi bjöd in sömnforskaren Christian Benedict för att besvara några av dem.
Vid vissa faser i livet, som skilsmässa och åldrande, är risken för att bli ensam större. Louise och Anna Bennich undersöker hur mycket man kan påverka sin ensamhet med planering och hårt arbete.
Nästan alla googlar ibland på sjukdomssymtom, och oron förvärras lätt av varje ny sökning. Louise och Erik Andersson tar reda på hur man oroar sig lagom för rätt symtom.
Under de senaste åren har vistelser på retreat med tystnad och meditation blivit vanligare och mindre udda. Louise blev nyfiken och testade. Kan tystnad förbättra måendet och väcka nya insikter?
Vilka enkla knep finns det att ta till när livet känns motigt? Hur stor kapacitet har människohjärnan? Louise och Anders ger sig i kast med frågor som lyssnarna har skickat till oss.
Vilka träningsformer ger bäst resultat för minne, mående och tanke? I ett tidigare avsnitt lyftes konditionsträning och yoga fram – men lyssnarna har följdfrågor. Anders Hansen svarar gärna på dem.
Mobilförbud, perfekt sovrumstemperatur, mörkläggningsgardiner, vädring av madrasser – det finns många detaljer att skruva på när man vill optimera sin sömn. Men vilka fungerar bäst?
”Om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom”, står det i Bergspredikan. Men hur realistiskt är detta rättesnöre? Och hur bra koll på hjärnan hade Jesus?
Louise fascineras av hur vissa händelser ur livet stannar i medvetandet för evigt medan andra bara försvinner spårlöst. Går det att styra vad som fastnar?
I stressiga situationer händer det att Louise försöker se stressen som en person. Han heter Mr Stress. Ska hon bekämpa honom eller se honom som en vän?
När ljuset kommer tillbaka tidigt på våren blir Louise tungsint och initiativlös och det är inte bättre på hösten när ljuset försvinner. Varför tål många årstidsväxlingarna dåligt?
När Louise var ung och skrev drömdagbok hände det att hon använde sina drömmar som vägledning när hon skulle fatta avgörande beslut. Är det ett smart sätt att använda drömmarna på?
Kan man lära sig vänlighet och omtanke eller är det genetiskt? Och varför leder ångest ofta till sämre självförtroende? Louise och Anders dyker ner bland frågor som ni skickat in till podden.
Louise fick inte vara med och sjunga som barn, vilket har gjort att hon inte vågat söka sig till en kör. Hur pass mycket smartare och gladare skulle om bli om hon hittade en kör att sjunga i?
Louise fattar ett intuitivt beslut som leder till ett sista samtal med en närstående. Men snabba beslut kan också leda fel. Hon undrar vad som händer i hjärnan när hon använder intuitionen.
Migränanfallet slår till mitt under en direktsändning för Louise och det är bara att bita ihop. Men nu finns nya mediciner som tillsammans med livsstil kan förbättra livet för Sveriges migräniker.
Louise är övertygad om att man presterar bättre när man ätit en bastant frukost, något som experterna inte riktigt håller med om. Vi reder ut vilken mat som är optimal för hjärnans förmåga och hälsa.
Kvinnor sjukskrivs oftare än män för utmattningssyndrom. Louise undrar om kvinnor borde undvika vissa yrken och kanske överväga om de ska leva i heterosexuella förhållanden överhuvudtaget.
Louise och Ola tar reda på hur höjdrädsla bäst kan botas. Måste man utsätta sig för obehaget i verkligheten eller går det lika bra med modern VR-teknik?
Videos med viskningar och ljud gör succé på internet eftersom de kan leda till intensivt välbehag och lugn. Louise vill veta - kan det här kan vara något för henne?
Louise Epstein och Ola Hermanson tar sig an ämnet tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom och hur det är att redan innan 40 få veta att man har en ökad risk att bli dement.
Louise Epstein och Ola Hermanson tittar närmare på hur tvångssyndrom, OCD, fungerar. Hör författaren Amanda Romare som beskriver sin hjärna som belägrad av tvångstankar.
Louise och Anders Hansen undersöker om brus kan vara det biverkningsfria sömnmedel som världen längtar efter. Kanske kan det hjälpa Louise som ofta ligger vaken mitt i natten.
Louise och Anders Hansen spanar in i spåkulan för att förstå hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut. Människohjärna eller AI? Himmel eller helvete?
Louise och Ola Hermanson tar reda på vad som händer i hjärnan när vi snusar och varför saknaden efter prillorna kan finnas kvar långt efter att en person har slutat.
Louise Epstein och Ola Hermanson undersöker vilken effekt en rejäl dos psykedelisk svamp kan ha på svårt deprimerade där ingen annan behandling har fungerat.