Genvägar med Karin Bojs

2025-07-09 09:53 - 30:02

I 4200 år har hästen tjänat oss på slagfältet, för transporter och så småningom i jord- och skogsbruk. Men hur ska vi använda hästarna i framtiden – som underhållning, köttdjur eller landskapsvårdare?

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter hästens tidiga historia. I det åttonde och sista avsnittet söker Karin efter uppgifter som hästen kan utföra för oss i framtiden. Avancerad avel leder till allt bättre prestationer i sporter som trav och galopp. Men gener för hästens beteende är också centrala, och så har det varit sedan hästarna först domesticerades, förklarar genetiker Gabriella Lindgren. Förutom att vara sällskap åt oss har hästen blivit alltmer uppmärksammad för sina egenskaper att beta och hålla landskapet öppet och varierat, berättar forskaren Carl-Gustaf Thulin. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs det urgamla samspelet mellan människor och hästar. Hon har i många år rapporterat och skrivit böcker om det senaste inom DNA-forskning. Nu ger hon sig ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta världsledande forskare på hästens och människans tidiga historia. Del åtta av åtta, sändes i FM 17 augusti 2025. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Teknik: Maths Källqvist Källor: Nilsson, E.V. 2023. Åretruntbete i Danmark. Svensk Botanisk Tidskrift 117:3 https://svenskbotanik.se/wp-content/uploads/2024/05/sbt2023-3-1621-nilsson.pdf

2025-07-09 09:52 - 30:02

Många känner motstånd mot att äta hästkött, och så har det varit sedan tidig kristendom. De gamla indoeuropéerna verkar ha sett annorlunda på saken

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter hästens tidiga historia. Redan från 700-talet finns dokumenterat hur påve Gregorius III förbjöd kristna att äta hästkött. Och i Håkon den Godes saga beskrivs hur en norsk kung som blivit kristen bröt med tidigare riter att offra hästar och äta hästkött. I det sjunde avsnittet intervjuar vi måltidsforskare Richard Tellström om mat som kulturellt uttryck. Resandeforskare Arvid Bergman berättar om resanderomer som valackare och hästhandlare, dokumenterat i Sverige ända tillbaka på 1600-talet. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs det urgamla samspelet mellan människor och hästar. Hon har i många år rapporterat och skrivit böcker om det senaste inom DNA-forskning. Nu ger hon sig ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta världsledande forskare på hästens och människans tidiga historia. Del sju av åtta, sändes i FM 10 augusti 2025. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Teknik: Maths Källqvist Källor: Kaliff, Anders, 1963-. - The great Indo-European horse sacrifice : 4000 years of cosmological continuity from Sintashta and the steppe to Scandinavian Skeid / Anders Kaliff & Terje Oestigaard.. - 2020. Tidskriften Drabbrikan Håkon den godes historia Hästköttsskandalen på SVT play

2025-07-09 09:51 - 30:02

Efter de hästdragna vagnarna kom stigbygeln och sadeln – uppfinningar från stäppen som ändrade både ridkonsten och maktbalansen i stora delar av världen.

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter hästens tidiga historia. I det sjätte avsnittet tittar vi på hällristningar som visar att människor i nuvarande Sverige tidigt kunde både rida och köra hästkärror. Några av våra äldsta avbildningar är troligen bortåt 3500 år gamla. Andreas Toreld, arkeolog med hällristningsexpertis, är vår guide i Bohuslän. Vi intervjuar den amerikanske arkeologen William T Taylor som har hittat en sadel med ram av nästan samma typ som används än i dag. Sådana sadlar uppfanns för omkring 1800 år sedan, någonstans i trakterna av nuvarande Mongoliet. Tillsammans med stigbyglarna innebar sadlar med ram en teknikutveckling med stora konsekvenser för utvecklingen i världen. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs det urgamla samspelet mellan människor och hästar. Hon har i många år rapporterat och skrivit böcker om det senaste inom DNA-forskning. Nu ger hon sig ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta världsledande forskare på hästens och människans tidiga historia. Del sex av åtta, sändes i FM 03 augusti 2025. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Teknik: Maths Källqvist Källor: Kaliff, Anders, 1963. The great Indo-European horse sacrifice : 4000 years of cosmological continuity from Sintashta and the steppe to Scandinavian Skeid / Anders Kaliff & Terje Oestigaard. 2020. Kiviksgraven Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar Taylor, William, 1989. Hoof beats : how horses shaped human history / William Taylor ; with illustrations by Barbara Morrison. 2024.

2025-07-09 09:50 - 30:02

I de indoeuropeiska, förkristna kulturerna finns rikliga belägg för hästens mytologiska betydelse

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter hästens tidiga historia. I det femte avsnittet söker vi spår av hästen som kultobjekt. Språkforskaren Axel Palmér läser högt ur en urgammal indisk vedaskrift, och förklarar hur vagnmakare och poet var två högstatusyrken med stora likheter, enligt de tidiga indoeuropéernas sätt att se på saken. Arkeologiprofessor Anders Kaliff berättar om det stora rituella hästoffret i gammal indisk, vedisk kultur. Och om hur det faktiskt går att se en kontinuitet som sträcker sig över Skandinaviens vikingatid, via våldsam hingsthetsning i norsk bondetradition långt in på 1800-talet till den traditionella lusseritten som upprätthålls på många ridskolor än i dag. Och rentav till sången ”Staffan var en stalledräng”. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs det urgamla samspelet mellan människor och hästar. Hon har i många år rapporterat och skrivit böcker om det senaste inom DNA-forskning. Nu ger hon sig ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta världsledande forskare på hästens och människans tidiga historia. Del fyra av åtta, sändes i FM 20 juli 2025. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Teknik: Maths Källqvist Källor: Kaliff, Anders, 1963-. - The great Indo-European horse sacrifice : 4000 years of cosmological continuity from Sintashta and the steppe to Scandinavian Skeid / Anders Kaliff & Terje Oestigaard. -2020. Kaliff, Anders. Odens jakt / Anders Kaliff, Terje Østigård. 2025. Joel Brereton. The Rigveda [Elektronisk resurs]. 2020

2025-07-09 09:48 - 30:02

Axel, eker och föl – lingvisterna hittar mängder av belägg för att hästarna tämjdes och spreds av tidiga indoeuropéer

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter spår av hästens tidiga historia. I det fjärde avsnittet träffar vi Jenny Larsson som är språkforskare, lingvist, och som kan bekräfta DNA-forskarnas färska rön om var och när hästarna först domesticerades, fast hon arbetar med helt andra metoder. Lingvisterna visar hur tidiga indoeuropéer tog ord från människokroppen som ”revben”, ”navel” och ”axel” och överförde till sin nya uppfinning den hästdragna, tvåhjuliga stridsvagnen. Vi åker också till Berlin, till det för närvarande stängda Pergamonmuséets lager, och får se den legendariska Kikkulitexten. Det är 3500 år gamla instruktioner i konsten att träna hästar, skrivna på det indoeuropeiska språket hettitiska. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs det urgamla samspelet mellan människor och hästar. Hon har i många år rapporterat och skrivit böcker om det senaste inom DNA-forskning. Nu ger hon sig ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta världsledande forskare på hästens och människans tidiga historia. Del fyra av åtta, sändes i FM 20 juli 2025. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Teknik: Maths Källqvist Källor: Widespread horse-based mobility arose around 2200 bce in Eurasia: https://www.nature.com/articles/s41586-024-07597-5 Orlando, Ludovic: Horses: A 4,000-Year Genetic Journey Across the World. Princeton University press 2025 Mallory, J. P. - The Indo-Europeans Rediscovered / J. P. Mallory. 2025. Spinney, Laura. Proto How One Ancient Language Went Global. Bloomsbury 2025

2025-07-09 09:47 - 30:02

DNA visar var och när våra nutida hästar domesticerades

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter hästens tidiga historia. I det tredje avsnittet talar vi den domesticering som blev ursprunget till dagens alla hästar. Ny DNA-forskning ledd av den franske forskaren Ludovic Orlando visar att hästarna tämjdes på stäpperna vid Volga och Don för ungefär 4200 år sedan. Vi träffar unga Sissel Laurén, uppvuxen i Ryssland och tränad i traditionell kosackridning, samt hennes mor utrikeskorrespondenten Anna-Lena Laurén som berättar om stäpperna i Ryssland och Ukraina. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs det urgamla samspelet mellan människor och hästar. Hon har i många år rapporterat och skrivit böcker om det senaste inom DNA-forskning. Nu ger hon sig ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta världsledande forskare på hästens och människans tidiga historia. Del tre av åtta, sändes i FM 13 juli 2025. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Teknik: Maths Källqvist Källor: Orlando, Ludovic: Horses: A 4,000-Year Genetic Journey Across the World. Princeton University press 2025: https://press.princeton.edu/books/hardcover/9780691264127/horses?srsltid=AfmBOorp1s2oA_k9qCjFAE4LMv5vnNN6mnWnb00LvRtUxOWTDXI-7hjm Anton Tjechov, Stäppen. Översatt av Ellen Rydelius.

2025-07-06 14:30 - 30:02

Karin Bojs smakar fermenterad hästmjölk från Mongoliet. Stonas mjölk var troligen en viktig faktor när hästarna först domesticerades.

I Genvägar utforskar författaren och journalisten Karin Bojs hästens tidiga historia. I det andra avsnittet reser hon till Toulouse och träffar den världsledande franske DNA-forskaren Ludovic Orlando. Hans analyser visar att hästen har domesticerats inte bara en gång, utan vid två olika tillfällen. Första försöket att tämja hästarna skedde i nuvarande Kazakstan för 5500 år sedan. Drivkraften verkar främst ha varit att få bekväm tillgång på hästkött, men även att ta vara på stonas mjölk. Men den domesticeringen blev en återvändsgränd. I dag finns bara några få överlevande ättlingar i hela världen kvar efter de första tama hästarna. De kallas för Przewalskis hästar och vi träffar en av dem på djurparken Nordens Ark i Bohuslän där Ewa Wikberg är zoologisk chef. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs det urgamla samspelet mellan människor och hästar. Hon har i många år rapporterat och skrivit böcker om det senaste inom DNA-forskning. Nu ger hon sig ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta världsledande forskare på hästens och människans tidiga historia. Del två av åtta, sändes i FM 06 juli 2025. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Teknik: Maths Källqvist Källor: The Earliest Horse Harnessing and Milking https://www.science.org/doi/10.1126/science.1168594 Ancient genomes revisit the ancestry of domestic and Przewalski’s horses: https://www.science.org/doi/10.1126/science.aao3297 Nordens Ark Orlando, Ludovic: Horses: A 4,000-Year Genetic Journey Across the World. Princeton University press 2025: https://press.princeton.edu/books/hardcover/9780691264127/horses?srsltid=AfmBOorp1s2oA_k9qCjFAE4LMv5vnNN6mnWnb00LvRtUxOWTDXI-7hjm

2025-06-29 14:30 - 30:02

Karin Bojs åker till Frankrike. Djupt inne i mörka grottor ser hon hästar som istidens konstnärer avbildade för tiotusentals år sedan

I Genvägar utforskar författaren och journalisten Karin Bojs hästens tidiga historia. I första avsnittet åker hon till kalkstensgrottor i södra Frankrike som även besöktes av istidens människor. Det visar sig att hästarna var istidskonstnärernas allra vanligaste motiv. Omkring hälften av deras konst föreställer hästar. Vissa hästar har ristats på väggen djupt inne i de mörka grottorna. Andra har huggits ut i bergen på väl synliga platser. Några hästar har avbildats med färger och mönster. Och faktum är att just sådana färger och mönster förekom hos verklighetens hästar i samma trakt, enligt vad ny DNA-forskning visar. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs det urgamla samspelet mellan människor och hästar. Hon har i många år rapporterat och skrivit böcker om det senaste inom DNA-forskning. Nu ger hon sig ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta världsledande forskare på hästens och människans tidiga historia. Del ett av åtta, sändes i FM 29 juni 2025. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Teknik: Maths Källqvist Källor: Genotypes of predomestic horses match phenotypes painted in Paleolithic works of cave art: https://www.pnas.org/doi/full/10.1073/pnas.1108982108 Paleolithic cave rock art, animal coloration, and specific animal habitats: https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.1200729109?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub++0pubmed Frankrikes nationella museum för förhistoria: https://musee-prehistoire-eyzies.fr/

2024-08-12 14:28 - 26:12

Karin Bojs åker till Ungern för att besöka institutet där en av världens mest intressanta potatisar har tagits fram

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter spår av DNA och mat i vår tidiga historia. I det sista avsnittet letar Karin efter den perfekta potatisen. Kanske kan den odlas fram med hjälp av gener från potatisens vilda släktingar i Sydamerika. Potatisen är en förhållandevis modern gröda i Europa, men i Amerika har den odlats av bönder i flera tusen år. Den har blivit viktig som stapelföda i många länder och försöken att hitta den perfekta potatisen, motståndskraftig och god, har pågått länge. På potatisforskningsinstitutet vid Balatonsjön i Ungern arbetar professor Zsolt Polgár med just detta, Karin möter honom för att prata om institutets långa historia med att ta fram multiresistenta potatisar. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs vad Europas jägare, bönder och indoeuropéer åt – mat som vi äter än i dag. Med sina böcker ”Europas mödrar” & ”Min europeiska familj” i bagaget ger sig Karin ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta några av världens främsta forskare på vår tidiga historia. Del åtta av åtta, sändes i FM 12 augusti 2024. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Kock: Markus Femling Teknik: Maths Källqvist Musik som spelas i avsnittet: Weils - Blues IV Källhänvisningar: Bojs, Karin (2015). Min europeiska familj: de senaste 54 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag Bojs, Karin (2022). Europas mödrar: de senaste 43 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag Vavilov, Nikolaj Ivanovič, 1887-1943. - Five continents / Nicolay Ivanovich Vavilov ; edited by Semyon Reznik and Paul Stapleton ; translated by Doris Löwe. - 1997. - ISBN: 92-9043-302-7 Sun, H., … Schneeberger, K. (2022). Chromosome-scale and haplotype-resolved genome assembly of a tetraploid potato cultivar. Nature Genetics, 54(3), 342–348. https://doi.org/10.1038/s41588-022-01015-0

2024-08-05 14:28 - 26:07

Karin Bojs visar hur vårt språk avslöjar vad vi åt och drack när de första indoeuropéerna kom hit

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter spår av DNA och mat i vår tidiga historia. I sjunde avsnittet söker hon spåren i vårt språk. I Uppsala finns Jenny Larsson som är språkhistoriker och Karin möter henne för att prata mer om hur forskare med hjälp av språket kan spåra vad vi ätit. Vi får höra om ursprunget till orden ”honung” och ”mjöd” och om att ”ärta” och ”rova” är två av få exempel på ett tidigt bondespråk. Karin berättar också om när herdarna från stäppen, indoeuropéerna, kom till vår del av Europa och hur den här tredje stora invandringsvågen påverkat den mat vi äter idag. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs vad Europas jägare, bönder och indoeuropéer åt – mat som vi äter än i dag. Med sina böcker ”Europas mödrar” & ”Min europeiska familj” i bagaget ger sig Karin ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta några av världens främsta forskare på vår tidiga historia. Sjunde delen av åtta, sändes i FM 05 augusti. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Kock: Markus Femling Teknik: Maths Källqvist Musik som spelas i avsnittet: Weils - Blues IV Källhänvisningar: Bojs, Karin (2015). Min europeiska familj: de senaste 54 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag Bojs, Karin (2022). Europas mödrar: de senaste 43 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag McGovern, P. (2013). A biomolecular archaeological approach to ‘Nordic grog’ Danish Journal of Archaeology 2(2):112-131 DOI:10.1080/21662282.2013.867101 Allentoft, M. E., … Willerslev, E. (2015). Population genomics of Bronze Age Eurasia. Nature, 522(7555), 167–172. https://doi.org/10.1038/nature14507 Haak, W., … Reich, D. (2015). Massive migration from the steppe was a source for Indo-European languages in Europe. Nature, 522(7555), 207–211. https://doi.org/10.1038/nature14317

2024-07-29 14:28 - 26:01

Ny DNA-forskning har kartlagt vindruvornas släktträd och resultaten visar att vi har druckit vin i nästan 12 000 år

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter spår av DNA och mat i vår tidiga historia. I sjätte avsnittet hittar Karin bevis för att stenåldersbönderna odlade vin för 11 000 – 12 000 år sedan, både i Kaukasien och öster om Medelhavet. Det är ny forskning som har spårat vinets släktträd med hjälp av DNA-analyser. Karin åker till Ungern för att smaka på en av druvorna, Muskat Ottonel. Den påminner om druvorna som de allra tidigaste bönderna odlade när de kom till Ungern för 8000 år sedan. Karin pratar också med läkaren och evolutionsgenetikern Hugo Zeberg om hur man hanterar etiska svårigheter när man forskar om DNA och genetik. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs vad Europas jägare, bönder och indoeuropéer åt – mat som vi äter än i dag. Med sina böcker ”Europas mödrar” & ”Min europeiska familj” i bagaget ger sig Karin ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta några av världens främsta forskare på vår tidiga historia. Femte delen av åtta, sändes i FM 29 juli 2024. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Kock: Markus Femling Teknik: Maths Källqvist Musik som spelas i avsnittet: Weils - Blues IV Källhänvisningar: Bojs, Karin (2015). Min europeiska familj: de senaste 54 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag Bojs, Karin (2022). Europas mödrar: de senaste 43 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag Dong, Y., … Chen, W. (2023). Dual domestications and origin of traits in grapevine evolution. Science (New York, N.Y.), 379(6635), 892–901. https://doi.org/10.1126/science.add8655

2024-07-22 14:28 - 26:03

Karin Bojs åker till östra Tyskland för att leta rester av böndernas fester

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter spår av DNA och mat i vår tidiga historia. I det femte avsnittet spårar hon maten stenåldersbönderna kan ha ätit vid de stora festerna. Våra tidiga bondesläktingars diet var i hög utsträckning vegetarisk, men vid större högtider och fester var det kött som stod på menyn. Karin tar sig till Goseck circle, ett 7000 år gammalt solobservatorium strax utanför Leipzig. Det är en stor och rund träformation som mest troligt fungerade som en plats för fest och ritualer med musik och mat. Arkeologen Nicola Scheyhing möter upp för att prata om dryck och mat vid de stora festerna. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs vad Europas jägare, bönder och indoeuropéer åt – mat som vi äter än i dag. Med sina böcker ”Europas mödrar” & ”Min europeiska familj” i bagaget ger sig Karin ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta några av världens främsta forskare på vår tidiga historia. Femte delen av åtta, sändes i FM 22 juli 2024. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Kock: Markus Femling Teknik: Maths Källqvist Musik som spelas i avsnittet: Weils - Blues IV och ARTEs liveinspelning från Goseck Circle Källhänvisningar: Bojs, Karin (2015). Min europeiska familj: de senaste 54 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag Bojs, Karin (2022). Europas mödrar: de senaste 43 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag Henkel, Norma (2023) The Middle Neolithic circular ditch complex of Goseck, Burgenlandkreis. Publications of the State Office for the Preservation of Monuments and Archaeology Saxony-Anhalt—State Museum of Prehistory Madgwick, R., ... Pearson, M. P., & Evans, J. A. (2019). Multi-isotope analysis reveals that feasts in the Stonehenge environs and across Wessex drew people and animals from throughout Britain. Science advances, 5(3), eaau6078. https://doi.org/10.1126/sciadv.aau6078

2024-07-15 15:00 - 26:49

Karin Bojs reser till Belgrad där det europeiska jordbruket upplevde sin första stora blomstring för drygt 7000 år sedan

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter spår av DNA och mat i vår tidiga historia. I fjärde avsnittet åker hon till Serbien och spårar Europas första blomstrande jordbrukskultur. Det lilla museet Vinča ligger undangömt, få har hittat hit - men här finns tidiga spår av Europas bönder, bland annat avancerade hus och köksredskap. Karin åker också till Berlin för att möta Laura Dietrich, en av världens främsta forskare på gamla stenkvarnar och mortlar. Eller, som hon själv säger, ”världens första kök”. Mortlar är kanske det redskap som förändrat vår kost mest –nästan allt vi äter idag är ju på ett eller annat sätt krossat. Laura delar med sig av helt ny, opublicerad, forskning. Hon och hennes kollegor har analyserat DNA på tiotusen år gamla mortlar. På så sätt kan de se varje enskild person som har använt morteln under tio generationer. Varje individ har lämnat lite av sitt DNA på ytan och det räcker numera för forskarna. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs vad Europas jägare, bönder och indoeuropéer åt – mat som vi äter än i dag. Med sina böcker ”Europas mödrar” & ”Min europeiska familj” i bagaget ger sig Karin ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta några av världens främsta forskare på vår tidiga historia. Fjärde delen av åtta, sändes i FM 15 juli 2024. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Kock: Markus Femling Teknik: Maths Källqvist Musik som spelas i avsnittet: Weils - Blues Iv Källhänvisningar: Bojs, Karin (2015). Min europeiska familj: de senaste 54 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag Bojs, Karin (2022). Europas mödrar: de senaste 43 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag Jancovic, D. 2021. Vinča, the neolitic city metropolis on the banks of the Danube : a guide through the archaeological site of Belo Brdo - Vinča. The Belgrade City Museu

2024-07-08 14:28 - 26:05

Karin Bojs reser till Serbien för att besöka den plats där stenåldersjägare och stenåldersbönder möttes och lagade fisksoppa tillsammans i en unik blandkultur

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter spår av DNA och mat i vår tidiga historia. I tredje avsnittet går resan till Lepenski Vir, Serbien, för här skedde något helt unikt för 8000 år sedan - ett möte som skapade en unik blandkultur. Stenåldersbönderna, som kom från dagens Syrien och Turkiet, träffade jägare/samlare/fiskare vid Donaus stränder, där tillgången på fisk var sällsynt god. Troligen var det framför allt ”bondekvinnor” som mötte ”jägarmän”. Jägarkulturen dog så småningom ut, men fisksoppan blev kvar. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs vad Europas jägare, bönder och indoeuropéer åt – mat som vi äter än i dag. Med sina böcker ”Europas mödrar” & ”Min europeiska familj” i bagaget ger sig Karin ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta några av världens främsta forskare på vår tidiga historia. Tredje delen av åtta, sändes i FM 8 juli 2024. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Kock: Markus Femling Teknik: Maths Källqvist Musik som spelas i avsnittet: Weils - Blues Iv Källhänvisningar: Bojs, Karin (2015). Min europeiska familj: de senaste 54 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag Bojs, Karin (2022). Europas mödrar: de senaste 43 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag Mathieson I, … Pinhasi R, Reich D. The genomic history of southeastern Europe. Nature. 2018 Mar 8;555(7695):197-203. doi: 10.1038/nature25778. Ottoni C, Borić D, … Price TD, Pinhasi R, Cristiani E. Tracking the transition to agriculture in Southern Europe through ancient DNA analysis of dental calculus. Proceedings of National Academy of Sciences U S A. 2021 Aug 10;118(32):e2102116118. doi: 10.1073/pnas.2102116118. Borić, D. 2015. Lepenski Vir : settlement of the Danube Fishermen. Kreativni Centar .

2024-07-01 14:28 - 26:57

Karin Bojs visar att stenåldersjägarnas kost var mer varierad än vad många tror

I Genvägar letar författaren och journalisten Karin Bojs efter spår av DNA och mat i vår tidiga historia. I andra avsnittet letar hon efter spår av växtbaserad föda såsom frukt, svamp och nötter. I tandstenen på ”Den röda damen från El Mirón”, en kvinna som levde för 18 000 år sedan, hittade paleontologen Amanda Henry mikroskopiska rester av svamp. Ett fynd som visar att vi människor åt en mer växtbaserad kost än vad man tidigare kunnat visa. Amanda Henry är en av världens främsta forskare på just tandsten och vi besöker henne i hennes labb i Leiden, Nederländerna, och hon skrapar våra tänder på tandsten för att visa hur man gör när man letar rester av flera tusen år gamla måltider. Om Genvägar med Karin Bojs: Med hjälp av senaste DNA-tekniken utforskar författaren och journalisten Karin Bojs vad Europas jägare, bönder och indoeuropéer åt – mat som vi äter än i dag. Med sina böcker”Min europeiska familj” och ”Europas mödrar” i bagaget ger sig Karin ut i Europa med reportern Joseph Knevel för att möta några av världens främsta forskare på vår tidiga historia. Andra delen av åtta, sändes i FM 1 juli 2024. Produktionsbolag: Massa Media Producent: Li Skarin Reporter: Joseph Knevel Kock: Markus Femling Teknik: Maths Källqvist Källhänvisningar: Robert C. Power, … Amanda G. Henry: Microremains from El Mirón Cave human dental calculus suggest a mixed plant–animal subsistence economy during the Magdalenian in Northern Iberia, Journal of Archaeological Science, Volume 60, 2015, Pages 39-46 Kashuba, Natalija (2024). Mended by masticates [Elektronisk resurs] A study of archaeogenetic proxies of migration, settlement and health in North Eurasian Mesolithic. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2024. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-524366 Lawrence G. Straus, … Ana Belen Marín-Arroyo: “The Red Lady of El Mirón”. Lower Magdalenian life and death in Oldest Dryas Cantabrian Spain: an overview, Journal of Archaeological Science, Volume 60, 2015, Pages 134-137 Bojs, Karin (2015). Min europeiska familj: de senaste 54 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag Bojs, Karin (2022). Europas mödrar: de senaste 43 000 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag

2024-06-24 14:28 - 26:12

Karin Bojs spårar hur våra gener förändras av att tillaga och äta kött