Ekonomiekot Extra

2026-08-07 14:30 - 24:47

För mycket reglering, eller för lite? Frågan splittrar partierna, även inom blocken. Samtidigt drar hösten och flyttsäsongen igång. Är bostadspriserna på väg upp eller ner?

Bostadsmarknaden fungerar inte, säger politiker från alla partier. Men alla verkar oense om vad som är det stora problemet och hur det ska lösas. ”Från höger vill man ha en marknad som styrs mer av utbud och efterfrågan, medan vänstersidan vill att staten ska gå in och ta ett större ansvar”, säger Ekots politikreporter Pontus Mattsson. Marknadshyror och fastighetsskatt – två röda skynken Bostadsfrågan är inte heller en fråga man vinner röster på, säger Tor Borg, analyschef på Citymark. Trots att det är en så kallad plånboksfråga. ”De flesta är nöjda med sitt boende. Det är en ickefråga för många”, säger han. ”Marknadshyror och fastighetsskatt är ord som skrämmer, och det där vet politikerna”, säger Pontus Mattsson. Hushållen förväntar sig stigande priser För bostadsletare drar en av årets högsäsonger igång nu, efter en julimånad då lägenhetspriserna gick ner. ”Det är ganska normalt för juli”, säger Hans Flink på Svensk mäklarstatistik. Villapriserna steg däremot och framåt tror hushållen på stigande bopriser, enligt SEB:s boprisindikator. Det finns några specifika faktorer som avgör om det blir så. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Tor Borg, analyschef Citymark Pontus Mattsson, politikreporter Ekot Marcus Widén, ekonom SEB Hans Flink, affärsutvecklingschef Svensk Mäklarstatistik ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-07-31 14:50 - 29:50

USA har satsat biljoner på att leda och dominera AI-utvecklingen. Men Kinas taktik med öppna och billiga AI-alternativ smular sönder de amerikanska techbolagens modell.

Börsras – och börsrus Techaktierna har både rusat och rasat i veckan, efter att storbolag som Microsoft, Meta, Alphabet och Apple redovisat sina kvartalsresultat. ”Marknaden vill se att de gigantiska investeringarna ger effekt”, säger Henrik Ek, teknikjournalist på Dagens industri. Stora AI-investeringar ”USA:s mål är att dominera framtiden och vara den ledande AI-supermakten”, säger Donald Trump. Amerikanska bolag har investerat enorma summor pengar i AI-utbyggnad och datahallar och Vita huset har infört hårdra restriktioner när det gäller bland annat datachip för att hålla Kina på avstånd. Kinesiska Kimi K3 från Moonshot skakar om Men nu börjar Kina komma ikapp på en rad områden. Man försöker göra sig oberoende av västerländsk chiptillverkning och satsar stort på öppna och billiga AI-modeller, som slår undan benen för den strategi som bland annat amerikanska OpenAI och Anthropic lutar sig mot. ”Den amerikanska ekonomin är otroligt rädd för det som pågår”, säger Christian Landgren, vd för Berget AI. ”Nu kommer Kina och omkullkastar affärsmodellen”. Stora möjligheter och stora risker De nya öppna modellerna innebär att bland annat europeiska bolag kan kapa beroendet av USA och behålla sin data på hemmaplan. Samtidigt finns det stora orosmoln. ”Det finns risker med öppna modeller. Illasinnade aktörer kan ta bort spärrar och börja använda dem för cyberattacker, olaglig pornografi eller för att sprida desinformation”, säger AI-experten Johan Falk. ”Dagens modeller ligger också på gränsen till att kunna skapa biovapen och vi kan inte utesluta att nästa generations AI-modeller kommer att klara av det”. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Johan Falk, AI-expert och föreläsare Henrik Ek, teknikjournalist Dagens industri Christian Landgren, grundare Berget AI Carl-Henrik Söderberg, sparekonom Nordnet Donald Trump, president USA Nicholas Carlini, forskare Anthropic ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-07-24 14:30 - 27:27

Sen brexit-omröstningen har ekonomin dalat och motsättningarna ökat. Vissa av de skräckscenarier som målades upp vid skilsmässan från EU har blivit verklighet. Andra har inte det. Vad måste Andy Burnham klara som hans föregångare misslyckats med?

Världens sjätte största ekonomi I veckan fick landet en ny premiärminister igen. Andy Burnham blir den sjunde ledaren sedan britterna röstade fram brexit för tio år sedan. Han vill införa en ny ekonomisk och politisk modell som minskar klyftorna och får ekonomin att blomstra. “Låt det här bli tillfället när framtidshoppet väcks till liv igen”, säger han. Beskrivs som “mjuk vänster” ”Det finns en politisk kultur av stora ord och stora planer. Många andra har lovat det han lovar”, säger ekonomijournalisten Katrine Kielos. Framförallt ska hans nya regering fokusera på att hjälpa familjer som kämpar med höga kostnader. Och det är många som har det kämpigt, säger James Savage, ansvarig utgivare på The Local. ”Många britter känner sig fattiga”. Lägre tillväxt och lägre investeringar med brexit Enligt en studie från National Bureau of Economic Research är Storbritanniens BNP 6 till 8 procent mindre än den skulle ha varit om landet stannat kvar i EU. Samtidigt har invandringen ökat – tvärtemot vad som lovades inför omröstningen. ”Invandringsfrågan är fortfarande extremt splittrande och har flera bottnar”, säger James Savage. Relationen med Sverige ”Storbritannien är fortfarande en viktigt handelspartner, men det är uppenbart att landet har minskat i betydelse för svensk export”, säger Per Altenberg, chefekonom på Kommerskollegium. ”Brexit är ett bra exempel på vad som händer om man vill sluta sig, istället för att handla globalt med varandra”, säger Scanias vd Christian Levin. Men han ser en ljusning i Storbritannien nu. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-07-17 12:00 - 26:33

Sju år efter omregleringen av spelmarknaden är varken spelbolag, myndigheter eller beroendeexperter nöjda. Vad gick fel?

Fotbolls-vm väntas slå alla tiders rekord när det gäller spel och vadslagning. Men mycket av spelandet här i Sverige sker på olicensierade sajter. Många bolag utanför systemet År 2019 stöptes den svenska spelmarknaden om, spelmonopolet övergick i ett licenssystem. Målen var bland annat att skydda konsumenter från missbruk och få fler spelbolag att skatta i Sverige; minst 90 procent av bolagen på den konkurrensutsatta marknaden skulle ingå i systemet. ”Staten har misslyckats”, säger Daniel Valiollahi, tf generalsekreterare för Branschföreningen för onlinespel BOS. ”Många av de olicensierade bolagen riktar sig med kirurgisk precision mot Sverige, men har ändå lyckats komma undan tillsynsmyndigheternas verktyg”. Oroande utveckling bland unga män Många av de som söker hjälp för sitt spelande spelar på nätcasinon. ”Vi ser många som spelar på de allra snabbaste spelformerna”, säger läkaren Anders Håkansson. ”Enorma summor” spelas bort Många med spelmissbruk drar också på sig stora skulder. ”När spelande blivit ett stort problem det kan handla om flera hundra tusen, ibland ännu mer. Det påverkar hela livet”, säger Davor Vuleta på Kronofogden. Utredning med förslag på lagändringar Utredaren Marcus Isgren föreslår en rad förändringar för att få bukt med problemen. Bland annat att banker och betaltjänster ska bli tvungna att stoppa betalningar till olicensierade spelsajter. Och om det går att nå sajterna i Sverige, ska de också omfattas av svensk lag. ”Det skulle innebära att fler spel blir förbjudna i Sverige”, säger Marcus Isgren. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin Lunds universitet Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson Kronofogden Daniel Valiollahi, tf generalsekreterare BOS Marcus Isgren, utredare Programmet spelades in 5 juni 2025. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-07-10 12:00 - 28:20

Den svenska finansmarknaden har gått från en av världens mest reglerade, till en av de mest liberala. Samtidigt har börsen blivit en folksport. Hur blev Sverige ett finansfolkhem?

”Det är en jätteförändring”, säger Torun Nilsson, ekonomijournalist och författare, om den svenska finansmarknaden. Börsen - en lång och volatil historia Sedan handeln drog igång på Stockholmsbörsen för drygt hundra år sedan har perioder av hårdare reglering följts av snabb avreglering. Börskrascher och börsrusningar har avlöst varandra. Men den gemensamma nämnaren genom åren har varit en vilja att få fler att spara i aktier. Men även att skapa ekonomisk tillväxt och ge företag en möjlighet till finansiering. Reformer och satsningar har presenterats av både höger- och vänsterregeringar – även om syftet har varierat. Synen på aktieägande har också skiftat. ”Det har svängt rejält. Aktier sågs som något moraliskt suspekt”, säger David Larsson Heidenblad vid Lunds universitet. Stora skattereformer Under åren har också skattesystemet genomgått en rad stora förändringar. På 70- och 80-talen infördes så kallat skattesparande och allemanssparande. 80-talet var också en period med kraftiga börsuppgångar och filmer som Wall street skapade debatt kring yuppies och finansvalpar. ”Det var en helt ny värld”, säger Torun Nilsson. Efter det följde en ny stor skattereform, och så småningom även en ny börskrasch när it- och telekombranschen kollapsade runt milleniskiftet. Digitalisering- och informationsvåg Parallellt med de politiska reformerna har en ny sorts ekonomijournalist vuxit fram, och idag är antalet aktietipsare i sociala medier och poddar enormt. Samtidigt har digitaliseringen gjort det betydligt enklare att handla. Numera är det nästan 2,5 miljoner svenskar som direktäger aktier. Många av dem via ISK, som blivit en stor sparform – och en valfråga. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Torun Nilsson, ekonomijournalist och författare David Larsson Heidenblad, docent Lunds universitet Krister Modin, analytiker Euroclear ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-07-03 15:02 - 27:28

Under Almedalsveckan lovade politikerna nya stora miljardsatsningar till hushållen. Det handlade bland annat om stora skattesänkningar och höjda barnbidrag. Samtidigt har redan hushållens ekonomi förbättrats de senaste åren.

Stora löften – kritik mot ”valfläsk” Flera partiledare kom under Almedalsveckan med omfattande förslag som berör de svenska hushållens privatekonomi. Men det här får också kritik för att det är oklart hur förslagen ska finansieras. Och frågan är hur mycket de stora satsningarna behövs, när många hushåll redan fått förbättrad situation de senaste åren. Lägre bensin- och matpriser och högre löner De senaste åren har lönerna stigit mer än priserna och i år har ytterligare satsningar stärkt hushållens plånböcker. Senast i raden en kraftig sänkning av bensinpriserna som nu är lägre än på över fem år och bland de lägsta i hela EU. Matpriserna har redan sänkts. Funkar plånbokslöften? Politikerna satsar hårt på plånbokslöften men det är inte säkert att det funkar hos väljarna. Och frågan är hur svensk ekonomi och tillväxt påverkas om nya stimulanser som skattesänkningar och bidrag förverkligas. Programledare och producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Roine Vestman, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet Mats Eriksson, politikredaktör, Ekot Arturo Arquez, privatekonom, Swedbank John Hassler, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet Ulf Kristersson (M) statsminister Ebba Busch, partiledare (KD) Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare (C) Nooshi Dadgostar, partiledare (V) Daniel Helldén, språkrör (MP) Peter Gärdqvist, Statistiska centralbyrån Johan Samuelsson, enhetschef, Konjunkturinstitutet ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-06-26 15:00 - 28:54

Flera industribolag vill ha tillbaka tjänstemännen in på kontoren. Men det är populärt att jobba hemma och facken engagerar sig för distansarbetet. Samtidigt har distansarbetet skapat en klyfta på arbetsmarknaden.

Tillbaka till kontoren Pandemin innebar en snabb omställning för många tjänstemän när många började jobba hemifrån. Men den senaste tiden har flera bolag krävt större närvaro av de anställda på kontoren. Facket är kritisk och varnar för att många förväntar sig kunna jobba hemifrån. Spretig forskning Det har gjorts flera studier med olika resultat, men gemensamt är att många anställda uppskattar mer flexibilitet. Samtidigt vill en del företag få pendeln att svänga tillbaka. Men behövs det? Djup klyfta Att vissa kan jobba hemma men inte andra beskrivs som en ny klyfta på arbetsmarknaden. Krav höjs på att andra behöver bli kompenserade och mot den bakgrunden har det väckts politiska krav på bland annat slopat karensavdrag. Framtiden är hybrid Svenska tjänstemäns arbetsplatser lär förbli en hybrid mellan hem och kontor. Avgörande blir hur företagen lyckas med att strukturera arbetet och förena fördelarna med de två arbetsvärldarna. Programledare och producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap, Karlstad universitet Anders Jelmin, reporter, Ekot Christian Levin, vd, Scania Kristina Widen, ordförande, akademikerföreningen Scania Camilla Frankelius, förhandlingschef, Sveriges Ingenjörer Jonas Grafström, vice vd, Ratio Johan Ingelskog, avtalseskreterare, Kommunal ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-06-18 12:00 - 27:08

Riksbankschef Erik Thedéen flaggar för att risken för en räntehöjning har ökat, även om inflationen ännu är låg. Och att priserna inte ökat så mycket beror delvis på regeringens politik.

Räntan på väg att höjas Även om styrräntan ligger kvar så lutar det åt höjning av styrräntan senare i år och därmed högre kostnader för bolånekunder. Men avgörande är hur stora prisökningarna blir som en följd av bland annat av kriget i Mellanöstern. Svensk ekonomi på väg upp De svenska konsumenterna har mer pengar än vanligt över och det väntas bland annat leda till en växande ekonomi i år. Samtidigt signalerar regeringen att det behövs miljarder i satsningar till pressade hushåll. Gör regeringen Riksbankens jobb? Det är Riksbankens uppgift att hålla priserna stabila i ekonomin. Men det är regeringens många och tillfälliga åtgärder med bland annat sänkt skatt på mat och drivmedel som hållit nere prisökningarna den senaste tiden. Det gör bilden av prisökningarna ”komplicerad” enligt Riksbanken. Men budskapet är att Riksbanken ser igenom de här tillfälliga åtgärderna. Programledare och producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Alexandra Stråberg, chefsekonom, Länsförsäkringar Viktor Munkhammar, reporter och krönikör, Dagens industri Erik Thedéen, Riksbankschef Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet Elisabeth Svantesson, finansminister (M) Ebba Busch, energiminister (KD) Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson (SD) Magnus Åhl, enhetschef, Konjunkturinstitutet Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker, Nordea Tekniker: Rasmus Allansson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-06-12 15:00 - 28:35

Hypen – men också kritiken – är stor när Elon Musks ai- och rymdbolag Space X börsnoteras. Mer pengar behövs till de jättelika investeringarna. Och småsparare världen lockas – och många blir automatiskti indirekt delägare genom sina fonder.

Världens största börsnotering Space X ska dra in omkring 700 miljarder kronor genom börsnoteringen – pengar som behövs för de jättelika satsningarna i rymden – på bland annat rymdresor till Mars och planer på datacenter i rymden. Bolaget har fått en skyhög värdering – den motsvarar 2,5 gånger Sveriges BNP och det beskrivs som världens största börsnotering. Enorm hype – och kritik Uppståndelsen är enorm och stora banker har förutspått enorma vinster i framtiden, medan andra varnar för en värdering frikopplad från verkligheten. Elon Musks starka kontroll får också kritik. Hamnar hos småspararna. Framöver kommer miljontals sparare över hela världen, även i Sverige, automatiskt få delar av sina sparpengar placerade i rymdäventyret. Det beror på att Space X snabbare hamnar i viktiga börsindex – som i sin tur styr hur globala indexfonder investerar. En av de viktigaste pensionsfonderna i Sverige, Statliga sjunde AP-fonden, med sex miljoner kunder, granskar just nu om man ska släppa in bolaget i sin fond. Programledare och producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Sven Carlsson, tech- och grävreporter, Ekot Moa Langemark, konsumentskyddsekonom, Finansinspektionen Mikael Lindh Hök, tillförordnad kommunikationschef, Sjunde AP-fonden. John Hernander, ansvarig för utländska placeringar, AMF Anders Schelde, placeringsdirektör, Akademiker pension Johan Hägglund, vd, Tioex Johan Söderström, teknikfondsförvaltare, SEB Elon Musk, vd och grundare av Space X Donald Trump, president, USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-06-05 14:45 - 28:08

Det blir en kommersiell fest av sällan skådat slag när VM drar igång. Nu avgörs vilka som blir de ekonomiska vinnarna och förlorarna på VM.

Klirr i kassan för Fotbollförbundet? Det som hände kvällen den 31 mars har redan blivit ett klassiskt svenskt fotbollsögonblick. Viktor Gyökeres avgörande mål i den 88 minuten tog Sverige till VM. Det målet gav också Svenska Fotbollförbundet i ett slag över 100 miljoner kronor från internationella fotbollförbundet, Fifa. Men hur mycket som blir över efter kostnader och skatter återstår att se. Förbundet hoppas på runt 25 miljoner kronor. ”Det är ett längre VM, eftersom fler lag deltar. Sedan är prisnivåerna i USA betydligt högre än vad de har varit tidigare. Sedan finns en skatterisk som inte är helt utredd än”, säger Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet. Mest kommersiella hittills Martin Carlsson-Wall, professor och chef för ett sportforskningscenter på Handelshögskolan i Stockholm, säger att detta är det mest kommersiella mästerskap hittills. Han konstaterar att det är stor skillnad på hur USA och Europa ser på den kommersiella biten. ”I USA är kopplingen mellan idrott och underhållning väldigt mycket tydligare. Man konsumerar idrott”, säger han. Frågan är om USA kommer bli en stormakt inom fotbollen och vad det betyder för sporten? Ekonomisk betydelse VM växer inte bara i antalet lag som deltar utan även i ekonomisk betydelse. ”Hela VM:s intäktsmassa har vuxit med mellan 50 och 60 procent från det föregående VM-slutspelet. Expansionstakten ekonomiskt är enorm”, säger Expressens krönikör Noa Bachner. Vinnare och förlorare Mästerskapet ger inte bara vinnare på planen utan också utanför den rektangulära gräsytan. ”Fifa är förstås på vinnarsidan här och delvis de fotbollsförbund som är aktiva under turneringen. Även de investerare som gått in tungt på herrfotbollssidan. Samtidigt är VM oftast väldigt dyrt för samhället som helhet”, säger Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Programledare: Victor Jensen Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Noa Bachner, krönikör Expressen Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator Martin Carlsson-Wall, professor vid Handelshögskolan i Stockholm Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet Janne Svensson, VM-besökare Graham Potter, förbundskapten ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-05-29 14:00 - 26:40

En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt – så kallade hållbara drivmedel.

Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana. Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia. ”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon. ”Fördel med biobränsle” För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre. ”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle” Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon. Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver? ”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan. Utmaningar och haverier Det finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas? Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs. ”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman. Programledare och producent: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet är bland annat: Pär Ivarsson, redaktör på Ekonomiekot Jonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Anna Petre, vd Västflyg Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt Näringsliv Mattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flyget ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-05-22 14:45 - 27:17

Läkemedel för viktminskning toppar försäljningslistorna. Och efterfrågan är enorm. Hittills har patienterna fått betala själva – men nu ska frågan om vem som ska stå för notan tas upp i domstol.

En ”gamechanger” för patienter Den nya typen av viktminskningsmediciner har på kort tid blivit globala försäljningssuccéer. ”De är en gamechanger. Här har vi en möjlighet att komma till viktnedgångar som vi aldrig sett tidigare med medicinsk behandling”, säger Ylva Trolle Lagerros som är professor och överläkare vid Centrum för obesitas i Region Stockholm. En miljard människor med obesitas globalt Här i Sverige beräknas över hälften av den vuxna befolkningen vara överviktig eller ha obesitas, som det kallas när man har ett BMI över 30. Hittills har de som velat ta de nya medicinerna, Wegovy från Novo Nordisk och Mounjaro från Eli Lilly, fått betala ur egen ficka. ”Är du fattig får du vara fet, så enkelt är det”, säger Daniel Brodén som själv betalar runt 5 000 kronor i månaden för sin medicin. Staten vs läkemedelsbolagen Men nu har kampen om vem som ska betala framöver trappats upp till att bli en juridisk strid – med staten på ena sidan och läkemedelsbolaget Novo Nordisk på den andra. ”Obesitas är en allvarlig kronisk sjukdom och den borde få samma förutsättningar som andra kroniska sjukdomar”, säger Mikael Pennanen, chef för samhälls- och myndighetskontakter på Novo Nordisk Sverige. Juridisk strid I februari avslogs deras ansökan om att Wegovy ska subventioneras för patienter med svår obesitas och flera följdsjukdomar. TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, menar att risken är stor att medicinen skrivs ut till fler än det är tänkt – och att kostnaderna för skattebetalarna riskerar att skena. ”Det är väldigt många som använder de här läkemedlen och det är många som vill ha dem, och vi saknar möjligheter att följa upp att de bara skrivs ut till de mest behövande”, säger enhetschefen Per-Henrik Zingmark. Nu ligger bollen hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för obesitas i Region Stockholm Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Mikael Pennanen, Head of National Market Access & Pipeline Novo Nordisk Scandinavia AB Per-Henrik Zingmark, enhetschef TLV Daniel Brodén Katarina Steen Carlsson, forskningschef Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi IHE David Ricks, vd Eli Lilly ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-05-15 14:00 - 25:59

Regeringens slopade matkrav på krogen får kritik. Men branschen tror det ska ge skjuts efter svåra år. Det är konsumtionen som ska rädda svensk ekonomi, men kan man lita på att svenskarna vågar öppna plånboken?

Historiskt beslut Efter över hundra år med en koppling mellan mat och servering av alkohol så har riksdagen nu slopat matkravet. Branschen vädrar morgonluft, medan kritikerna varnar för effekterna av ökad alkoholkonsumtion. Tuffa år för krogbranschen Efter pandemin och inflationskrisen går det inte lika bra för krogbranschen som för drygt tio år sen. Slopat matkrav skulle kunna hjälpa till, enligt branschorganisationen Visita och barägare ser flera fördelar. Konsumtion ska rädda ekonomin Många ekonomer har spått att det är de svenska konsumenterna som ska shoppa igång ekonomin. Men prognoserna skruvas ner, när omvärlden oroar – och just krogbesök är lätt att dra ner på när konsumenter behöver prioritera. Programledare: Victor Jensen Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Magnus Åhl, enhetschef, Konjunkturinstitutet Richard Tellström, måltidshistoriker Elisabeth Svantesson, finansminister (M) Astrid Miller, ungdomspolitisk talesperson, Movendi Jonas Siljhammar, vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita Eva Lotta Ramberg, förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket. Henrik Svensson och Sacha Smederevac, barägare, Stockholm ekonomiekotextra@sverigesradio.se Ansvarig utgivare: Tove Svenonius

2026-05-08 08:03 - 25:53

USA fortsätter att utklassa EU ekonomiskt. Tillväxten är högre, vinsterna större och börserna går starkare. Kriget drabbar också européer mer än amerikaner – men är det hela bilden?

Börsrekord och vinstlyft De senaste veckorna har börsbolagen på båda sidor om Atlanten presenterat sina kvartalsvinster – och de amerikanska krossar de europeiska. ”Det är en trend som pågått under många år”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri. AI driver på Bakom börsrekorden och BNP-tillväxten finns en stor motor i form av den kraftiga AI-utbyggnaden. Den konservative ekonomen och tidigare Trump-rådgivaren Stephen Moore menar att AI-investeringarna fungerar som raketbränsle för resten av ekonomin. Neil Irwin, ekonomikorrespondent för Axios, håller med om att AI:s betydelse för börsen och BNP är enorm. Men säger att ”man kan inte äta BNP”. För vanliga amerikaner spelar de stigande priserna en mycket större roll. Olika mått ger olika verkligheter Vad svaret blir på frågan; hur står sig Europa mot USA, beror till stor del på vilket mått man använder. Och hur det blir framöver är oklart. Det finns de som varnar för att riskerna med ett utdraget krig och en förlängd energikris spelas ner och att en större finanskrasch kan vara på ingång. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industri Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Jens Magnusson, chefsekonom SEB Stephen Moore, konservativ ekonom Kevin Hassett, rådgivare Vita huset Neil Irwin, ekonomikorrespondent Axios ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-04-30 15:05 - 25:09

Tecknen blir allt fler på att vi rör oss mot stagflation – en situation som ekonomer kallar för en ”mardröm” med stigande priser på bland annat mat, samtidigt som ekonomin försvagas.

Oljeprisrekord och fallande börser Sjötrafiken i Hormuz-sundet står fortfarande still och attackerna fortsätter i mellanöstern. Oljepriserna ligger på rekordnivåer och börserna faller – och ordkriget mellan Trump och Iran trappas upp. ”Just nu har vi ingen aning om det här kommer pågå i veckor eller månader”, sa statsminister Ulf Kristersson i veckan. Dyrare mat För lantbrukarna är kostnadsökningarna rejäla. Och det här kommer leda till högre matpriser, säger Helena Hansson, professor vid SLU. ”Det finns en risk att vi får en liknande, eller ännu värre, situation än den vi fick efter Ukraina-krigets utbrott”. Bråttom med återgång till det normala ”Ekonomiska prognoser som visar begränsade effekter utgår från att det blir ett normalläge under sommaren”, säger professor emeritus Lars Calmfors. ”Men om de höga oljepriserna kvarstår året ut, eller ännu längre, då börjar man tala om inflationseffekter på ett par procentenheter”. Stagflationsspöket skrämmer – en centralbanks ”mardröm” Och det är mer än bara stigande priser som skrämmer. Det syns redan tecken på att vi rör oss mot stagflation, alltså hög inflation och stagnerande tillväxt, sa riksbankschefen Erik Thedéen nyligen. För en centralbank är stagflation en mardröm. ”Om man sänker räntan är det bra för konjunkturen, men då förvärrar man istället inflationen. Det är ett dilemma”, säger Lars Calmfors. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Helena Hansson, professor SLU institutionen för ekonomi Nicolai Tangen, vd Norska oljefonden Robert Bergqvist, senior ekonom SEB Christian Kopfer, råvaruanalytiker Ulf Kristersson (M), statsminister Peter Sagebrant, vd Alwex ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-04-24 14:30 - 26:20

En ny AI-modell från Anthropic har hittat allvarliga säkerhetshål i alla stora operativsystem och webbläsare. Än har den inte släppts. Men snart kommer även hackare kunna använda den.

”Vi behöver all hjälp vi kan få” Den nya AI-modellen Mythos har satt skräck i världens it-säkerhetsexperter. Nu pågår en kapplöpning för att hinna täppa till alla säkerhetshål innan det är för sent. För i händerna på en illasinnad hackare kan modellen orsaka enorm skada. ”Det kan bli ett slags cyber-armageddon om det hamnar i fel händer”, säger professor Pontus Johnson på KTH håller. Bråttom att skydda systemen ”De kommande månaderna blir kritiska”, menar AI-forskaren Nicholas Carlini på Anthropic. Pontus Johnson håller med. ”Det kan gå riktigt illa nu, och det handlar om månader”, säger han. Snabb utvecklingskurva Många är nog bekanta OpenAI:s ChatGPT, eller Googles Gemini, Microsofts Copilot, eller Anthropics tidigare Claude-modeller. Mythos är i grunden en fortsättning på dem, men har alltså visat sig vara otroligt bra på att hacka datasystem. Vita huset i krismöten med Fed och storbanker Varningarna har orsakat febril aktivitet bland tillsynsmyndigheter och banker. För om hackare slår ut banksystemen kan det bli en enorm kris. Ett annat känsligt område som pekas ut är energisystemen. Dags för stabsläge Hittills är det alltså bara en mindre grupp bolag som fått ta del av modellen i ett projekt som kallas “project glasswing”. Men det väntas alltså inte dröja länge innan modellen finns tillgänglig för alla. Andra, lika starka, varianter väntas också snart finnas ute. ”Den kinesiska statsapparaten, som spionerar mycket på Sverige och andra länder, kommer få de här förmågorna inom några månader”, säger Pontus Johnson. Han menar att det är läge för myndigheter att gå upp i stabsläge för att möta hotet. Även som privatperson finns det en del att tänka på de kommande månaderna. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Pontus Johnson, professor och chef för centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet KTH Sven Carlsson, reporter Ekot Klas Malmén, senior rådgivare Finansinspektionen Cem Gökgören, informationssäkerhetschef Svenska Kraftnät Frank Vang-Jensen, vd Nordea Nicholas Carlini, forskare Anthropic Pip White, områdeschef Anthropic ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-04-17 15:00 - 27:23

Storkapitalet räddar den gröna omställningens flaggskepp i Sverige, när Wallenbergsfären blir storägare i krisande Stegra. Men omställningen har tappat fart, vissa vill förändra EU:s klimatpolitik och andra varnar för gröna bubblor.

Stegras utmaningar framöver På en presskonferens tidigare i veckan berättade det svenska stålföretaget Stegras vd Henrik Henriksson att bolaget lyckats säkra nya pengar. Det handlar om 15 miljarder kronor som nu kommer in i den sinande kassakistan och där den ledande ägaren kommer bli Wallenberg Investments. – Det är bra för omställningen i stort att det blir tydlig att det finns stora erfarna industrialister som tror på det här, säger John Hassler, professor i nationalekonomi Stockholms universitet med särskilt fokus på miljöekonomi. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, säger att beskedet om nya ägare inte innebär att Stegra kommer lyckas. – De är både tekniska och ekonomiska svårigheter som ska övervinnas, säger han. Höga klimatmål från EU EU har höga mål med sin klimatpolitik och för några år sen var förhoppningarna väldigt stora på omställningen. Men de senaste åren har pendeln slagit tillbaka en del. En hel del projekt har fått pausats och ställts in – däribland flera satsningar på just fossilfritt stål. – Om vi går fram väldigt fort och resten, 85 procent av världsekonomin, inte gör det kommer vi att avindustrialiseras, säger Henrekson. Det finns också en kritik mot att omställningen, drabbar vissa delar av befolkningen hårt och slår hårdare mot vissa regioner. – Jag kan hålla med om att det inte funnits tillräckligt mycket tänk kring hur man ska hantera det motståndet som kommer från människor, aktörer och företag, säger Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds Universitet och vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin. ”Förödande om det ändras” Oskar Ahnfelt på Vattenfall menar att det är avgörande att EU:s linje ligger fast. – Vissa saker vore förödande om man ändrades, till exempel om man inte håller fast vid utsläppstaket som man sagt. Det ska kosta att släppa ut koldioxid. Om man inte håller fast vid det kommer företag inte vilja ställa om. Det är viktigt att omställningen går snabbt, lyfter flera personer. – Vi jobbar under enorm tidspress, inte bara för klimatets skull utan också för att vi har ett globalt konkurrensläge som vi måste förhålla oss till, säger Schwaag Serger. Programledare Victor Jensen Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: John Hassler, professor nationalekonomi Sylvia Schwaag Serger, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA och professor i ekonomisk historia Magnus Henreksson, professor nationalekonomi Oskar Ahnfelt, ansvarig för policyfrågor och påverkansarbete på Vattenfall Leif Johansson, tillträdande ordförande för Stegra Henrik Henriksson, vd för Stegra Martin Lundstedt, vd för AB Volvo

2026-04-10 14:30 - 26:20

April kan bli en privatekonomisk supermånad. Det är första månaden med ny lön, skatteåterbäringen kommer in på kontot, matmomsen har sänkts och prisökningstakten är låg. Men de glada dagarna kan vara över snart.

”Nu måste vi ner!” Samtidigt som det här årets lönesamtal knappt är avklarade har det blåst upp till strid om nästa stora lönestrid. För om ett år ska det finnas ett nytt vägledande avtal på plats. Arbetsgivarna varnar för en Kina-chock och kräver att facken håller igen på sina lönekrav. ”De kan inte vara på de här nivåerna”, säger Svenskt Näringslivs Sven-Olof Daunfeldt. Miljardutdelningar till ägarna Det här året landar löneökningarna på runt 3 procent. Det är lägre än förra året. Däremot får storbolagens aktieägare mer än tidigare. För vinstutdelningarna ökar bland OMXS30-bolagen. ”Vi lyssnar noga på ledningen hur man bedömer framtiden”, sa AB Volvos ordförande Pär Boman, efter att ägarna klubbat igenom förslaget på 26 miljarder i utdelning i veckan. Vinnare vs förlorare Bland de yrkesgrupper som haft bäst löneökningar de senaste åren hittar man framförallt kvinnodominerade akademikeryrken, som lärare och sjuksköterskor. ”Deras löner har utvecklats positivt jämfört med andras”, säger Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet. Tips för högre lön Men för den som vill höja sin egen lön finns en del att tänka på. Programledare och producent Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Irene Wennemo, gd Medlingsinstitutet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Anna Hagman, teamchef Unionen Pär Boman, ordförande AB Volvo Simon Petersson, avtalssekreterare IF Metall Sven-Olof Daunfeldt, chefekonom Svenskt Näringsliv Andreas Wallström, prognoschef Swedbank ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-04-02 13:30 - 27:51

Bolånereglerna ändras så att fler ska kunna köpa en bostad. Men frågan är om det blir så. För nu stiger räntorna – och priserna. Samtidigt ska det bli lättare att hyra ut sin bostad i andrahand. Vilka är vinnare och förlorare?

Ändrade bolåneregler Kravet på kontantinsats sänks och det skärpta amorteringskravet slopas. ”I kronor och ören så sänks kontantinsatsen med 50 000 om man har ett lån på en miljon”, säger Claudia Wörmann på organisationen Bostadsrätterna. Bostadspriserna och räntorna stiger Samtidigt varnar kritiker för att bostadspriserna kommer stiga ytterligare som en konsekvens av de ändrade reglerna. Särskilt i Stockholm. De senaste tre månaderna har lägenhetspriserna stigit med över 5 procent i Stockholm, enligt SBAB och Booli. Nu har dessutom bankerna höjt både de bundna räntorna och de rörliga räntorna. Så frågan är vilken effekten egentligen blir, och om fler verkligen kommer att ha råd att köpa en egen bostad. Ändrade regler även för de som hyr ut i andra hand Från 1 juli väntas reglerna ändras även kring uthyrning i andra hand. ”Det kan leda till en ganska stor utbudsökning”, säger Maria Björkander, vd för uthyrningssajten Qasa. Kritiker menar att ändringarna kommer leda till ökade andrahandshyror, spekulation och ovälkomna hyresgäster i trapphusen. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Claudia Wörmann, talesperson Bostadsrätterna Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Maria Björkander, vd Qasa Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen Pia Tverin, bolånechef Nordea Erik Holmberg, analytiker Hemnet Mikael Inglander, vd SBAB Björn Löfgren, mäklare Jenny Holgersson, mäklare Kent Selin, mäklare Stefano Pierrou, mäklare ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-03-27 14:30 - 28:56

Börser, räntor och oljemarknader svänger i takt med utspel från USA:s president Donald Trump. Och på vadslagningssajter som Polymarket satsas det miljarder på vad Trump ska säga och göra härnäst.

Misstankar om läckor Politiska utspel, spel och betting, traditionell finansmarknad, krypto, krig och fred – numera hänger allt ihop. I veckan har handelsmönster på oljemarknaden och börserna väckt misstankar om läckor i Vita huset. För det ser ut som att vissa investerare passat på att göra stora affärer precis innan Trumps utspel. ”Tajmingen är synnerligen god”, säger Thomas Hertz, åklagare på EBM. Flera tidigare exempel Och det är inte första gången det funnits misstankar om att personer i presidentens närhet berikat sig på information som borde hållas hemlig. I samband med den så kallade ”liberation day” och gripandet av Venezuelas president Maduro noterades liknande handelsmönster. ”Förräderi” och insiderhandel Ekonomiprisvinnaren Paul Krugman kallar det för landsförräderi. Andra går inte lika långt, men många pekar på mönster som påminner om olaglig insiderhandel. Vita huset tillbakavisar alla anklagelser och menar att de är grundlösa. Trump Jr är investerare och rådgivare i Polymarket Men att Trumps familj och barn har starka kopplingar till kryptobolag och prediktionsbolag, som Polymarket och Kalshi, gör att kritiken vuxit ytterligare. Suddiga gränser mellan spel- och finansmarknad I USA räknas prediktionsmarknaden som en del av finansmarknaden, här i Sverige anses den istället vara en form av spel och vadslagning. Men även om den faller utanför Finansinspektionens område, så är det en ”verksamhet som ger upphov till nya utmaningar”, säger Jimmy Kvarnström på Finansinspektionen. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Jimmy Kvarnström, verksamhetsområdeschef Finansinspektionen Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Thomas Hertz, åklagare EBM Maria Landeborn, senior strateg på Danske bank Michael Selig, ordf CFTC Shayne Coplan, grundare Polymarket Fatih Birol, chef IEA Donald Trump, president USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-03-20 12:45 - 26:45

Elpriser och olika avgifter väcker på nytt starka känslor – från norr till söder. Även nere i Bryssel har tonläget varit högt under veckan.

Bråk i EU Elen har ännu en gång hamnat i blickfånget. I början av veckan möttes EU-ländernas energiministrar i Bryssel och energiminister Ebba Busch var mycket kritisk mot ett förslag, om att oanvända pengar av de så kallade flaskhalsinkomster ska gå till projekt i hela EU. I Sverige finns många miljarder i sådana inkomster, som betalats in av konsumenter och företag. ”Totalt oacceptabelt”, sa Busch bland annat. Men bara några dagar efter Busch besök i Bryssel fick statsminister Ulf Kristersson ett nytt besked när han besökte staden. ”Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad,” sade statsministern. Effekttariffer stoppas Regeringen har också stoppa kravet på elbolagen att införa de hårt kritiserade effektavgifterna på el. Det är dock fortfarande fritt fram för de omkring 30 elnätsbolag som redan infört dem att ha kvar avgifterna och även för andra att införa dem, konstaterar Pia Nurmi, enhetschef på Energimarknadsinspektionen. ”Elmarknaden är komplicerad och jag tror det är väldigt många som har svårt att förstå sambandet mellan hur de agerar och hur det påverkar vilken elkostnad de får”, säger Bosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknaden. Programledare: Victor Jensen Medverkande och andra röster i programmet: Olof Wijnbladh, reporter på Ekonomiekot Bosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknaden Peter Wigert, Svenska Kraftnät Erik Böhlmark, Svenska Kraftnät Pia Nurmi, Energimarknadsinspektionen Daniel Waluszewski, Energimarknadsinspektionen Ebba Busch, energiminister (KD) Ulf Kristersson, statsminister (M)

2026-03-13 15:25 - 26:13

Världen har aldrig varit så oljeberoende som den är nu. Experter varnar för ett mardrömsscenario och en djup ekonomisk kris i hela världen om inte kriget tar slut snart och Hormuz-sundet öppnas för transporter igen.

Nya attacker och utspel Nu har det gått två veckor sedan USA och Israel inledde sina attacker mot Iran, som omedelbart svarade med att avfyra missiler och drönare mot bland annat amerikanska baser och allierade i regionen. Och attackerna, från båda håll, fortsätter. ”Ond spiral” och sämre arbetsmarknad ”Vad konsumenterna ser nu är stigande drivmedelspriser och oroliga finansmarknader, men det är bara början på vad vi kommer se ifall det blir en verklig skada på världsekonomin”, säger Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer. Rekordstor oljekonsumtion Världen konsumerar drygt 100 miljoner fat per dag. En tjugondel passerar genom Hormuz-sundet. ”Man tror kanske att världen är mindre beroende av olja nu än för 30 år sedan, men tittar man på volymerna är världen mer beroende av olja än någonsin”, säger Christian Kopfer. Möten och krisåtgärder Under veckan har topp- och krismötena avlöst varandra. Och i onsdags fattade det internationella energirådet IEA beslut om att lätta på oljereserverna för att hålla nere priserna. Rekordmycket, 400 miljoner fat, ska tas från lagren. ”Det är som en värktablett, det dämpar smärtan men löser inte problemet”, säger Bjarne Schieldrop på SEB. Så slår en ny oljekris mot Sverige Tidigare oljekriser har i vissa fall lett till djupa ekonomiska kriser, med ransonering av bensinen och släckta gatulampor. Efter kriserna på 70-talet genomfördes också stora förändringar av energiförsörjningen i Sverige. ”Det är svårt att säga om det blir några stora förändringar efter den här krisen”, säger Knut Kainz Rognerud. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Christian Kopfer, råvaruanalytiker Handelsbanken Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Erik Hånell, vd Stena Bulk Donald Trump, president USA Bjarne Schieldrop, chefsanalytiker SEB ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-03-06 14:15 - 27:34

En vecka av krig i Mellanöstern har fått olja och gas att bli mycket dyrare. Kan det här leda till en ny energichock för Europa, precis som när Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes?

Konsekvenserna av kriget i Mellanöstern är flera och världen håller andan kring vad det här kan få för effekter för ekonomin, till exempel. ”Väldigt många länder är väldigt beroende av olja och gas och om det blir en utdragen konflikt, och priset går upp, så innebär det stora risker för världsekonomin. Både vad gäller energipriser och flygtransporter och andra saker”, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Göteborgs Universitet. Dyrare el och drivmedel Här hemma i Sverige har dyrare olja och gas fått konkreta följder. Elpriset i södra Sverige har påverkats och även bensin och diesel har blivit dyrare att tanka. ”Ökningen har varit större på diesel jämfört med bensin”, säger Jessica Alenius på branschorganisationen Drivkraft Sverige. Risk för ny energikris Nästan på dagen fyra år innan kriget i Mellanöstern inleddes, så inledde Ryssland den storskaliga invasionen av Ukraina, ett krig som pågår alltjämt. En händelse som påverkade Europa på många sätt, bland annat i form av en energikris. ”Vi har absolut inte sett samma paniksituation på marknaden nu. Marknaden verkar inte alls prisa in den här bristen på samma sätt som man gjorde under energikrisen. Men det här handlar väldigt mycket om att hålla koll på hur lång tid den här konflikten håller i sig. För på sikt kan det få liknande effekter, inte på samma drastiska sätt”, säger Elin Akinci, vd på konsultbolaget ELS Analysis. Programledare: Victor Jensen Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Andreas Ericsson Medverkande: Ola Olsson, professor nationalekonomi Göteborgs universitet Elin Akinci, vd ELS Analysis Jessica Alenius, vd Drivkraft Sverige Magnus Thorstensson, Energiföretagen Erik Hånell, vd Stena Bulk

2026-03-03 15:25 - 13:25

Oljan blir mycket dyrare, naturgaspriset rusar och börsen faller kraftigt när kriget i Mellanöstern eskalerar. De kortsiktiga effekterna på ekonomin är tydliga, men hur stora är riskerna för ekonomin i världen och i Sverige på längre sikt?

Det var i lördags som Israel och USA inledde attackerna mot Iran. Kriget intensifieras nu och är inne på den fjärde dagen. Kriget har redan fått ekonomiska effekter, till exempel stora fall på börser och högre oljepriser. ”Det är en allvarlig situation. Hur stora konsekvenserna blir för ekonomin beror väldigt mycket på hur långvarig den här konflikten blir och hur spridd den blir. Så det är väl det vi verkligen får hålla ögonen på nu”, säger banken SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. Det är flera faktorer som kan innebära att priserna i Sverige kan stiga, till exempel att det blir dyrare att tanka bilen, att transporter blir dyrare när bensin och diesel kostar mer och att elen kan bli dyrare. Situationen följs nu noga av Riksbankens chef Erik Thedéen. ”Det svåra är att försöka förstå vad det kan ha för långsiktiga effekter. Det skulle jag säga att det vet vi inte. Men man kan inte säga att man vet att effekterna är små, man kan heller inte säga att de effekterna är stora utan det är bara genuin osäkerhet”, säger han. Programledare: Victor Jensen Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Jens Magnusson, chefsekonom på banken SEB Erik Thedéen, Riksbankens chef Elisabeth Svantesson, finansminister (M)

2026-02-27 15:00 - 23:00

Trots hårda sanktioner och frysta konton fortsätter många av oligarkerna att leva lyxliv.

I veckan var det fyra år sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Sedan dess har bland annat EU och USA infört hårda sanktioner och ryska tillgångar för hundratals miljarder har frysts. Det handlar om bankkonton, värdepapper, villor och båtar. Fortsatt lyxliv Men många av oligarkerna fortsätter att leva lyxliv. ”Många av dem har fört över tillgångar till sina fruar och sina barn”, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Svårt att stoppa alla betalningar Försök att kringgå internationella sanktioner är ”ett känt och återkommande problem globalt”, enligt Finansinspektionen. Miljonbetalning till Sverige Här i Sverige misstänker SEB att ett konto använts för att kringgå sanktionerna. En av oljekoncernen Gazproms toppar, Olga Pavlova, har kunnat flytta tiotals miljoner till en släkting som bor i Sverige och har konto i banken. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Carl V Andersson, reporter Ekonomiekot och Ekot Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Maria Persson Löfgren, fd Rysslandskorrespondent Halszka Onozsko, avdelningschef för penningtvättstillsyn Finansinspektionen Joe Biden, fd president USA Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen Antonio Guterres, FN:s generalsekreterare Grant Shapps, fd transportminister Storbritannien ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-02-20 14:30 - 26:01

Intellego sägs vara den största börsskandalen sen Fermenta. Tusentals småsparare gick in i den tidigare aktieraketen, som steg till närmare 7 miljarder i börsvärde – sen greps vd:n och haveriet var ett faktum. Nu sitter aktieägarna i en rävsax.

Falska fakturor I november greps den dåvarande vd:n misstänkt för grovt svindleri. Nu står det klart att nästan alla intäkter under år 2024 och 2025 var påhittade. ”Man undrar förstås, hur tusan gick det här till”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. Blame game och anmälningar Anmälningarna och utredningarna haglar. Revisionsbyrån KPMG:s granskning av bolagets affärer fortsätter. Den tidigare vd:n, som förnekar brott, är polisanmäld och utreds av Ekobrottsmyndigheten. En av anmälarna är revisionsbolaget Deloitte, som i sin tur blivit anmält till Revisorsinspektionen. ”Vi har anmält Deloitte för att få reda om de har brustit i sitt ansvar”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. Bristande kontroller ”Det finns flera frågor som är anmärkningsvärda”, säger åklagare Thomas Hertz på EBM om härvan. Handelsstoppad aktie Sen i november är Intellegos aktie, som är noterad på Nasdaq First North, handelsstoppad. För aktieägarna innebär det att pengarna är låsta i ett bolag som kanske inte är värt någonting. ”Folk är i många fall förtvivlade”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”Vad bolaget är värt nu är otroligt svårt att svara på”. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Sverre Linton, chefsjurist Aktiespararna Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Thomas Hertz, åklagare EBM Jacob Laurin, tf vd Intellego Gregory Batcheller, ordf Intellego Thomas Olsson, advokat ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-02-13 14:00 - 30:00

Rymdinvesteringarna slår rekord. Att det går så fort just nu beror på ett paradigmskifte, skapat av bland annat Elon Musk och hans rymdbolag SpaceX, som kraftigt sänkt kostnaderna för att skicka upp satelliter.

Ny rymdkapplöpning ”Rymden har blivit mycket mer tillgänglig”, säger Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik på RISE. Tidigare var det i princip bara statliga organisationer som hade råd, men nu har dörrarna till rymden öppnats för en lång rad privata initiativ och bolag. Rymden – en åttonde kontinent Förutom internet och kommunikation används satelliter för att samla in data om jorden och för att förbättra bland annat logistik, jordbruk och försvar. ”Jag ser rymden som en åttonde kontinent”, säger Dylan Taylor, ordförande och vd för Voyager Space Holdings. Utopin är att jorden blir ”som en nationalpark”, säger han. Rekordmånga satelliter i omlopp – och de blir allt fler Förra året skickades det upp fler satelliter än vad det gjort totalt dittills i historien. Majoriteten av dem tillhör SpaceX och internetleverantören Starlink. Men även kinesiska aktörer, och bolag som Amazon och Oneweb satsar stort. Solcelllsdrivna datacenter Nästa stora steg är solcellsdrivna datacenter uppe i rymden. ”Det finns så mycket utrymme där, man kan skala upp enormt”, säger Elon Musk, som slagit ihop sina bolag SpaceX och XAI och siktar på en börsnotering senare i år. Säkerhetsläget driver på Men även säkerhetsläget och USA:s svalnande intresse för att vara världspolis driver på. ”Teknisk sett står sig Sverige bra som rymdnation. Fokus har varit att ta fram bra och avancerade produkter, däremot har fokus inte varit på kommersialisering som det varit i USA”, säger Tobias Edman. Men det håller på att ändras nu. Försvarsbolag växer i rymden Saab satsar allt mer på rymden. ”Saab är ett av få bolag i värden som har kompetens inom alla militära domäner, och rymden är väldigt viktig för oss”, säger Marcus Wandt, astronaut och teknik- och strategichef på Saab. Raketartat Även civila bolag får en skjuts av det försämrade säkerhetsläget och det ökade behovet av motståndskraftig infrastruktur och kommunikation. Utvecklingen går fort, säger Fredrik Schäder på Arctic Space. ”Det är raketartat”. Ny besättning till Internationella rymdstationen ISS I veckan skickades en ny besättning till rymdstationen ISS, med hjälp av en raket från SpaceX. Med ombord är svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik RISE Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Fredrik Schäder, medgrundare Arctic Space Technologies Marcus Wandt, strategi- och teknikchef Saab Dylan Taylor, ordf och vd Voyager Space Holdings Elon Musk, vd SpaceX ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-02-06 14:35 - 25:35

Statens roll utmanas när en lång rad privata banker och bolag börjar ge ut egna, digitala, kontanter. Det som driver boomen är den snabba AI-utvecklingen – och Donald Trump.

Agenter och blockkedjor Synen på pengar kan vara på väg att förändras. Snart kommer vår shopping skötas av AI-agenter som betalar med stablecoins, enligt branschbedömare. Donald Trump, som själv varit med och grundat kryptobolaget World Liberty Financial som står bakom USD1, menar att stablecoins kan bli den största revolutionen ”sedan internets födelse”. The Genius Act Efter att Trump infört nya regleringar på området har en lång rad banker och bolag startat egna stablecoin-projekt. Storbanker som Bank of America sägs ligga i startgroparna, precis som varuhusbolaget Walmart och nätjätten Amazon. Den svenska betaljätten Klarna planerar att ge ut en egen digital dollar senare i år. ”Utvecklingen går fort”, säger Johan Javéus, senior ekonom på SEB. Dollar-dominans Hittills är nästan alla stablecoins digitala dollar. Men en större grupp europeiska storbanker har startat ett samarbete med målet att lansera en digital euro senare i år, kallad Qivalis. Den nya generationen stablecoins är till skillnad från exempelvis Bitcoin kopplade till en stabil valuta. Men - det saknas inte kritiker. Bland annat för att de nya privata kontanterna utmanar centralbankernas roll. Och frågan är om stablecoins verkligen kommer slå igenom på det sätt som vissa tror. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter Ekot Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Johan Javéus, senior ekonom SEB Erik Thedéen, chef Riksbanken Christoffer Malmer, finansdirektör SEB Jens Henriksson, vd Swedbank Donald Trump, president USA Mark Zuckerberg, vd Meta ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-01-30 14:00 - 27:21

Utvecklingen i USA skakar om. Politiker talar om en ny världsordning. Men vad betyder det som händer, i världens viktigaste ekonomi, för svenska företag?

Ett mer oberäkneligt USA har skakat om världen och politiskt har det lett till flera kriser. President Donald Trumps uppmärksammade tal i Davos förra veckan lindrade oron för militärt hot mot Grönland och för nya tullar mot Europa. Men utvecklingen i USA påverkar svenska företag. ”Det vi ser i USA just nu är inte stabila förutsättningar och det påverkar både viljan att investera och våra handelsflöden”, säger Svenskt näringslivs vd Jan-Olof Jacke. EU blickar mot andra i stället De europeiska och amerikanska ekonomierna är sammanflätade på många sätt. Till exempel USA är ett av Sveriges viktigaste exportländer. Men USA nya handelspolitik med tullar och den osäkerhet som det skapar har fått ekonomer och politiker att uppmana Europa och europeiska företag att bli mindre beroende av USA. ”Jag tror att det är den strategin som EU-kommissionen nu tillämpar väldigt tydligt. Med avslutade förhandlingar med Indien och undertecknat avtal med Mercosur. Jag tror att det är rätt väg att gå”, säger Per Altenberg, chefsekonom på myndigheten Kommerskollegium. Nytt handelsavtal med Indien När relationerna med USA blir frostigare och mer ansträngda så har också blickarna riktats mot andra håll i världen. Nu senast i form av ett handelsavtal med Indien. ”Det är ett stort avtal och det har möjlighet att bli ännu mycket större om det implanteras på ett sätt som gör att både företag och konsumenter kan dra nytta av varandra i och med en lägre prisbild”, säger Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem. Programledare: Victor Jensen Producent: Olof Wijnbladh Gäster: Naila Saleem, Sveriges Radios Sydasienkorrespondent, och Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium

2026-01-23 14:00 - 27:15

En historisk vecka med hotfulla utspel, toppmöten och stor oro går mot sitt slut. Den gamla världsordningen är ”söndersliten”, säger makthavare på Världsekonomiskt forum i Davos.

Trump: På ett eller annat sätt ska vi få Grönland Årets möte i Davos kan sammanfattas med ”Trump, tullar och Grönland”, säger reporter Victor Jensen, efter en vecka som beskrivs som ett uppvaknande och en vändpunkt för många. Söndersliten världsordning ”Världen är permanent förändrad”, sa till exempel EU-kommissionens ordförande, efter att Trump hotat länder som inte vill se ett amerikanskt övertag av Grönland med strafftullar. Kanadas premiärminister Mark Carney konstaterade att den gamla världsordningen ”har slitits isär” och uppmanade mindre stater att hålla ihop mot supermakter och mobbare. Hot och reträtt I onsdags kväll meddelade Trump att han inte tänker använda våld för att ta över Grönland och att de nya strafftullarna inte kommer att införas. Men stor skada är redan skedd, och frågan är vad som väntar istället. ”Man har inte öppnat champagne-flaskorna än”, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud, apropå stämningen bland näringslivstopparna i Davos. ”En spik i kistan” ”Det är naturligtvis en väldigt lättnad att tullarna inte blir av, samtidigt är det här ytterligare ett tecken på en mer kaotisk värld”, säger Jan Larsson, vd för Business Sweden. Kenneth Rogoff, professor vid Harvard, kallar det som hänt för ”ytterligare en spik i kistan för den amerikanska dominansen”. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Victor Jensen, reporter Ekot Ulf Kristersson, statsminister Kenneth Rogoff, professor Harvard Jacob Wallenberg, ordf Investor, Svenskt Näringsliv Jan Larsson, vd Business Sweden Börje Ekholm, vd Ericsson Donald Trump, president USA Lars Lökke Rasmussen, utrikesminister Danmark Scott Bessent, finansminister USA Ursula von der Leyen, ordförande EU-kommissionen Mark Carney, premiärminister Kanada ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-01-16 15:00 - 27:09

Den ekonomiska botten är sedan länge passerad och under det kommande året väntas den svenska ekonomin fortsätta att stärkas rejält. Samtidigt finns det mycket mörker. ”Det är det allvarligaste läget sedan andra världskriget”.

Konflikter och hot Venezuela, Iran, Grönland, Ukraina – nyheterna domineras av konflikter och krig. ”Vi behöver Grönland”, säger Donald Trump. Läget är farligt på flera vis, och världsordningen är hotad, säger statsminister Ulf Kristersson. ”För ett land som Sverige är det här särskilt allvarligt”. Ekonomin går bra – och kommer gå bättre Ändå pekar de ekonomiska pilarna tydligt uppåt, särskilt här i Sverige. ”Vi behöver hålla två tankar i huvudet”, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth. För trots stora orosmoln är huvudscenariot att 2026 blir ett starkt år för svensk ekonomi. ”Det kan alltid hända grejer, men det ser ut att bli ett riktigt bra år tillväxtmässigt”, säger Viktor Munkhammar, kommentator på Dagens industri. Börserna fortsätter mot nya höjder Börserna har stigit hittills i år och de stora globala investerarna fortsätter att satsa stort på aktier, trots att flera rekord redan har passerats. ”Det signalerar en viss finansiell självbelåtenhet”, varnar Sveriges radios ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Programledare och producent Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet Victor Munkhammar, kommentator Dagens industri Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Annika Winsth, chefekonom Nordea Robert Bergqvist, senior ekonom SEB Ulf Kristersson (M), statsminister Lars Løkke Rasmussen, utrikesminister Danmark Jerome Powell, centralbankschef USA Donald Trump, president USA Helena Gissén, politikkommentator Ekot ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-01-09 14:30 - 27:35

Bombningar, en tillfångatagen president och kontroll över oljan. Kan USA:s attack på Venezuela rita om världskartan för det svarta guldet? Den nedgångna oljeindustrin ska rustas upp och USA ska göra jobbet, men det blir inte lätt enligt experter.

När USA:s president Donald Trump höll sin presskonferens efter attacken mot Venezuela betonade han hur viktig oljan är. Han sa bland annat att de stora amerikanska oljebolagen ska gå in i Venezuela och satsa miljarder dollar. Oljans roll En fråga man bör ställa sig, enligt Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud, är vem som tjänar på detta och påminner om tidigare möten mellan Trump och oljebolagschefer. ”Ett ganska bra klassiskt latinskt uttryck är: Cui bono - till vems gagn? För det finns många gånger en ekonomisk vinning för Trump själv, hans närstående, hans vänner eller hans finansiärer när han beslutar om politiska handlingar”, säger han. En lång historia Venezuelas oljeindustri har en lång historia tillsammans med amerikanska oljeföretag. Den venezuelanska staten gav de amerikanska bolagen utvinningsrättigheter. Med början redan under mellankrigstiden gjorde bolagen de stora investeringar som krävdes för att få upp oljan ur marken. ”Det här har hela tiden varit uppgörelsen. Oljan har aldrig ägts av de amerikanska bolagen. Det har skett under koncessioner”, säger Fredrik Uggla, docent i statskunskap, Uppsala universitet och tidigare chef för Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet. Sedan 1970-talet och framåt har sedan villkoren för utvinningen ändrats och den Venezuelanska staten har krävt att få en större del av de vinster som skapats. Men många personer med kunskap har flytt från Venezuela undan den politiska repressionen och oljeproduktionen har minskat kraftigt sedan glansdagarna. Priserna har fallit Världen behöver inte mer olja just nu, enligt energimarknadsexperter. Det finns mer än vad som behövs på marknaden och priserna föll under förra året. ”Förmodligen kommer vi se dem falla ännu mer”, säger Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis. Men han tror ändå att den tunga oljan från Venezuela kan vara användbar för att till exempel blandas med lättare olja från USA. Därför kan det finnas ett intresse för amerikanska oljebolag att komma tillbaka till Venezuela. Programledare: Anders Jelmin Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Alma Segeholm Medverkande och röster i programmet: Fredrik Uggla, docent i statskunskap, Uppsala universitet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Donald Trump, president, USA Mike Wirth, vd, Chevron Samuel Ciszuk, energianalytiker, ELS Analysis Thina Saltvedt, energianalytiker, Nordea ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2026-01-02 14:00 - 25:58

En av världens snabbast växande ekonomier är en kommunistdiktatur som kan ha framtiden för sig. I den nya ekonomiska världen med USA-tullar och allt dominantare Kina kan landet bli en vinnare.

Snabbväxande ekonomi Den ekonomiska utvecklingen i Vietnam har gått i rekordfart de senaste decennierna. Under 2024 växte landets ekonomi med 7,1 procent, vilket placerade Vietnam på en 12:e plats i världen när det handlar om tillväxt, enligt Utrikespolitiska Institutet. Diktatur Målet är att Vietnam ska bli ett höginkomstland och det lyfts fram att den här utvecklingen tagit många människor ur fattigdom – samtidigt är det en diktatur. ”Flera bedömare att repressionen kanske till och med ökat med den ny generalsekreteraren för kommunistpartiet. Så det går inte åt rätt håll när det gäller politiska friheter”, säger Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent Axel Kronholm. Svenska företag vänder blickar ditåt Vietnam har blivit ett allt mer intressant land för svenska företag. Enligt organisationen Business Sweden finns i nuläget ett 60-tal svenska företag representerade i Vietnam. ”För svenska företag som är lyckosamma i Vietnam så finns det väl kanske inte någon riktigt röd tråd, utan det är de stora bolagen som har lyckats bäst här hittills”, säger Marcus Persson på organisationen. Risker med att handla med en diktatur ”Redan i dag finns det exempel på att det kanske inte är så smärtfritt”, säger Örjan Sjöberg, som är professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm. Programledare och producent: Victor Jensen och Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet är bland annat: Axel Kronholm, Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent Örjan Sjöberg, professor vid Handelshögskolan i Stockholm Marcus Persson, Business Sweden Christopher Beselin, investerare i Vietnam ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-12-26 10:00 - 26:53

Priskrig, handelskrig, kinesiska konkurrenter och trögare försäljning. Nu pressas europeisk bilindustri från flera håll, vilket kan påverka många jobb.

Utmanande period Fordonsindustrin går just nu igenom en period med flera utmaningar. Det handlar dels om omställningen från bensin och diesel till eldrivna fordon. Att bilarna blir allt smartare och uppkopplade. Ny och hårdare konkurrens från framför allt kinesiska elbilstillverkare och dessutom nya tullar och handelshinder, som gör det svårare och dyrare att sälja bilar. ”Det är en väldigt stor oro”, säger Peter Bryntesson, vd på organisationen FKG. Viktig för ekonomin Fordonsbranschen är viktig för jobben och ekonomin i många länder. Här i Sverige jobbar runt 230 000 personer inom hela branschen, enligt branschorganisationen Mobility Sweden. Hela Europa har ett relativt stort beroende av branschen och ett land som sticker ut är Tyskland, där mörka moln dragit in över företagen. ”Det är verkligen en kris. Det är nästan som ett korthus som väntar på att kollapsa. Jag menar, det är väldigt ostabilt just nu”, säger den tyska bilanalytikern Matthias Schmidt, som tror att fler bilfabriker kan stängas i framtiden. Hårdare konkurrens i Kina Volvo Cars vd Håkan Samuelsson säger att en stor del av industrin i Kina tas över av kinesiska konkurrenter. ”Det som händer är att bilindustrin i Kina var väldigt västinfluerad och dominerad. Nu ser vi en bilindustri i Kina som ungefär hälften, hälften”, säger han. Programledare och producent: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet är bland annat: Peter Bryntesson, vd för Fordonskomponentgruppen Karin Olander, bilreporter på Dagens Industri Matthias Schmidt, tysk bilanalytiker Stella Li, vice vd BYD Håkan Samuelsson, vd på Volvo Cars Erik Severinson, kommersiell chef på Volvo Cars ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-12-19 14:30 - 24:35

Allt fler unga säger nej tack till barn. Samtidigt blir befolkningen allt äldre. Vad innebär bristen på barn för ekonomin?

Globalt fenomen med stora konsekvenser I vissa länder, som Sydkorea, föds så få barn att läget beskrivs som akut. Men även här i Sverige har antalet barn per kvinna rasat de senaste åren. Lägre skatteintäkter och sämre välfärd Om det låga barnafödandet ligger kvar på nuvarande nivå kommer varje ny generation bli 30 procent mindre än den innan. Om nivån sjunker till utredningens värsta-scenario kan befolkningen minska med 4 miljoner fram till år 2100 och Sveriges BNP mer än halveras. ”Men förhoppningsvis hamnar vi inte där”, säger regeringens utredare nationalekonomen Åsa Hansson. Börsfall och boprisfall Men även ett mildare scenario kan få stora effekter. Förutom att välfärden påverkas kommer aktier och bostadspriser gå ner när efterfrågan sjunker. ”Det finns mycket som talar för att vi kan få ett prisfall”, säger Åsa Hansson. Men Martin Kolk, docent i demografi, är inte lika orolig. ”När det gäller Sveriges demografiska situation, så tycker jag inte att den är så alarmerande”, säger han. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och institutet för framtidsstudier Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Åsa Hansson, utredare, docent nationalekonomi Lunds universitet Johan Grip, forskningschef Kommuninvest Fredrik Bood, demograf SCB Joanna Swica, träningsprofil Jakob Forssmed, socialminister Robert Wenglén, ordf kommunstyrelsen Lomma ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-12-12 14:10 - 26:42

Trumps vänner Ellisons slåss om Warner Bros Discovery. På andra sidan står Netflix. Vad handlar den här striden om?

Upptrappat budkrig Insatserna är höga och turerna är många i striden om Hollywoodikonen WBD och dess filmbibliotek, som innehåller allt från gamla klassiker som Casablanca till Barbie och Batman. Bolaget äger även streamingtjänsten HBO Max och tv-kanaler som CNN. Tech- och diktaturmiljarder Efter att Netflix utropats som kommande ägare har presidentens vän Larry Ellison och hans son David, som är chef för bolaget Paramount Skydance, tagit strid och lagt ett fientligt motbud. ”Ellisons vill bygga en maktspelare både i Silicon Valley och Hollywood”, säger techanalytiker Björn Jeffery. Familjen Ellisons pengar kommer ursprungligen från techbolaget Oracle som Larry Ellison grundat. Men Ellisons bud har även backning från Trumps svärson Jared Kushner, Saudiarabien och Qatar. Jokern i leken – Donald Trump Donald Trump väntas bli tungan på vågen i valet av köpare. ”Att presidenten blandar sig i en Wall Street-deal på det här viset saknar motstycke”, säger CNN:s expert. Så påverkas konsumenterna och filmbranschen ”Många spekulerar i hur en framtid kan se ut”, säger Sveriges radios Roger Wilson. Många kritiker är också oroliga för vad en affär kan betyda för filmbranschen. ”Hollywood tror att det kan bli stora uppsägningar”, säger Roger Wilson. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Björn Jeffery, techanalytiker Svenska Dagbladet Roger Wilson, reporter P1 Kultur fd USA-korrespondent Ted Sarandos, vd Netflix David Ellison, vd Paramount Skydance Eva Hamilton, ordförande Film och Tv-producenterna Donald Trump, president USA John Foley, redaktör Financial Times William Cohan, författare och ekonomijournalist ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-12-05 14:50 - 24:49

Miljardkontrakten strömmar in och orderböckerna sväller. Europas försvarsindustri växlar upp från sparlåga till turboväxel med bland annat luftvärn, ammunition och stridsfordon, men också drönare och AI.

Rekordinvesteringar i försvar Kriget i Ukraina och breda satsningar på upprustning har drivit upp försvarsinvesteringarna till rekordnivåer i Europa och pengarna flödar in i försvarsbolagen. ”Industrin ökar produktionen snabbt”, säger Diego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRI. ”Allt efterfrågas just nu”, säger Per Olsson, forskare på FOI. Nya typer av bolag Samtidigt förändras branschen. Under kriget i Ukraina har det blivit tydligt att drönare och annan ny teknik fått en avgörande roll, vilket gjort att civila bolag tagit sig in på försvarsområdet. Och det behövs fler, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på FMV. ”Även sådana företag som inte ser sig som en del av försvarssektorn idag”. Mildef, som bland annat tillverkar stryktålig kommunikationsutrustning och skärmar, har styrt om för att satsa helt på militära kunder framåt. ”Efterfrågan är så hög och utvecklingstempot behöver gå upp, och då behöver vi prioritera”, säger Magnus Hagman, Nordenchef på Mildef. Ökat efterfrågan höjer priser FMV har beställningar ute för runt 150 miljarder totalt. Men att efterfrågan på olika typer av materiel har gått upp innebär samtidigt att priserna har ökat. ”Det är en jätteviktig fråga för oss, naturligtvis vill vi att de omfattande satsningar som görs ska leda till ökade förmågor, inte till ökade styckpriser”, säger Björn Myrberg. Försvarsaktier har blivit småspararfavoriter Förutom riskkapitalbolag, fondbolag och techmiljardärer, har även många småsparare satsat på försvarsaktier – som rört sig mycket på sistone. ”Den kortsiktiga delen av aktiemarknaden verkar inte gilla fred”, säger Knut Kainz Rognerud. Producent och programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Per Olsson, forskare FOI Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Björn Myrberg, ekonomidirektör FMV Magnus Hagman, nordenchef Mildef Felicia Schön, sparekonom Avanza Diego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRI Pål Jonsson (M), försvarsminister Kaja Kallas, EU:s utrikesminister Micael Johansson, vd Saab Emil Michael, teknikchef amerikanska försvarsdepartementet ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-11-28 14:30 - 24:43

Just nu pågår hårda förhandlingar om de ryska miljarder som finns på frysta konton i väst. ”Moskva har sagt att vi kommer känna av konsekvenserna för evigt om vi rör pengarna”.

Nya fredsdiskussioner – och nya bombningar Trycket ökar på att få fram en fredsplan och nästa vecka ska Trump skicka sitt sändebud till Moskva för att träffa Putin. Samtidigt fortsätter bombningarna mot Ukraina, och kostnaderna för att bygga upp landet igen beräknas bli enorma. ”Nästa år kan Ukrainas statsfinanser ta slut. Det är därför det är så stor diskussion nu kring hur man ska få in nytt kapital”, säger Calle Håkansson, forskare vid FOI:s enhet för internationell säkerhetspolitik. Stor oenighet inom EU Ett förslag är att använda den ryska centralbankens pengar som finns på frysta konton i Belgien. ”Vi måste sätta press på Ryssland”, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas. Men frågan är extremt känslig och vissa menar att konsekvenserna skulle bli katastrofala. Programledare: Hanna Malmodin Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Calle Håkansson, forskare FOI internationell säkerhetspolitik Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Ulrik Tideström, Sveriges sändebud för återuppbyggnad av Ukraina Vidar Gothenby, enhetschef internationella sanktioner och penningtvättstillsyn FI Torbjörn Becker, chef östekonomiska institutet HHS Kaja Kallas, EU:s utrikeschef Donald Trump, president USA Bart De Wever, premiärminister Belgien Grant Shapps, fd transportminister i Storbritannien ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-11-21 14:45 - 24:40

Konsumenterna har blivit trötta på klimatsnack och litar inte längre på gröna försäljningsargument. Och företagen har börjat smyga med sitt hållbarhetsarbete.

Green fatigue och grönmattade konsumenter Flera studier visar att konsumenter gärna handlar hållbart, men de har samtidigt blivit trötta på att höra skryt och överdrifter och tror inte längre på bolagens klimatpåståenden. ”Greenwashing har lett till cynism och sjunkande förtroende bland konsumenterna”, säger professor Christian Kowalkowski vid Linköpings universitet. Sanktioner och politik Och samtidigt som bolag kan få betala dyrt om de överdriver, har har synen på klimatarbete svängt på många håll. Inte minst i USA där Donald Trump har sagt att användningen av fossila bränslen ska öka. Från greenwashing till greenhushing Misstänksamma konsumenter, politiskt tryck och risk för sanktioner, gör att allt fler företag väljer att hålla tyst om sitt hållbarhetsarbete. Men vissa företag smyger med det av andra skäl. ”Kunderna uppfattar inte hållbarhet som något positivt”, säger Christian Kowalkowski, som gjort en studie bland europeiska lyxbolag. Producent och programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Christian Kowalkowski, professor industriell marknadsföring Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, föreståndare för Centrum för affärsmodellsinnovation (CBMI) Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot Marcus Widén, makroekonom SEB Mattias Goldmann, vd 2030-sekretariatet Donald Trump, president USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-11-14 14:30 - 24:48

AI-genererade skådisar, översättare, jurister och programmerare – arbetsmarknaden förändras snabbt. Samtidigt är det redan många som går arbetslösa. Vilka är vinnarna på framtidens jobbmarknad?

Majoriteten kommer påverkas Skådespelare och musiker har redan fått konkurrens av band som The Velvet Sundown och den konstgjorda filmstjärnan Tilly Norwood. Men de allra flesta branscher och anställda kommer att påverkas av AI framöver. Framförallt tjänstemän. ”AI möjliggör nu för första gången i historien att tänkande arbete kan utföras av maskiner”, säger Magnus Lodefalk, nationalekonom och forskare vid Örebro universitet och Ratio. Tecken på AI-effekt Vissa har påverkats ordentligt redan. ”De administrativa tjänsterna har minskat kraftigt de senaste två åren”, säger Tobias Brännemo, chefekonom på Unionen. Andra tecken på AI-effekt ser man hos stora internationella teknikbolag, som Microsoft, Amazon och IBM, som gjort sig av med tusentals anställda. Och vissa, som Klarnas vd Sebastian Siematkowski, tror att AI kommer ta över mängder av jobb – det är bara en tidsfråga. Men hittills syns det inga dramatiska effekter i studier och forskning. ”Den stora effekten blir kanske inte att jobb tillkommer eller att jobb försvinner”, säger Magnus Lodefalk. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Magnus Lodefalk, docent Örebro universitet och affilierad forskare Ratio Anders Jelmin, reporter Sveriges radio Tobias Brännemo, chefekonom Unionen Maria Elinder, utvecklingschef Almega Sebastian Semiatkowski, vd Klarna ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-11-07 14:40 - 24:44

Bopriserna stiger rejält i Stockholm. Mycket tack vare lägre räntor, och bättre ränterabatter. Men trots nya skärpta råd är bankernas information så luddig att många kunder missar att förhandla ändå.

Otydligt om rabatter – ”kunderna ska inte behöva gissa” Den som är bra på att pruta kan spara mycket pengar. ”Det kan handla om tusenlappar varje månad”, säger Moa Langemark på Finansinspektionen. För att förbättra kundernas förhandlingsposition har det införts nya allmänna råd till bankerna. Där står det att bankerna bör påminna sina kunder om när rabatten går ut. Syftet är att se till att kunderna inte behöver betala en för hög ränta. Men nu visar det sig att bankernas påminnelser i vissa fall är så otydliga att effekten blir den motsatta. ”Jag blir inte förvånad”, säger Moa Langemark. Dragloket Stockholm visar riktningen framåt Nu börjar Riksbankens sänkningar av styrräntan synas i bopriserna. ”Storstockholm sticker iväg med högre priser och högre budgivningar”, säger Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet, som säger att det brukar innebära att priserna även i resten av landet kommer stiga. Splittrad bomarknad Men på många håll går det fortfarande trögt att sälja. ”Det är katastrofalt”, säger en säljare i Hallunda. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen Oskar Öholm, vd Mäklarsamfundet Stefan Ingves, fd chef Riksbanken Erik Thedéen, chef Riksbanken ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-10-31 15:30 - 24:40

Förväntningarna var upptrissade till max. Trump lovade en fantastisk deal med Kina. ”The magnificent seven”-bolagen lovade vinstregn. Nu har vi facit – men vad innebär det framåt?

”Tolv av tio!” Donald Trump sätter högt betyg på sitt möte med Xi Jinping. Men inget formellt avtal är påskrivet, och en hel del frågor kvarstår. ”Man vet aldrig hur länge det håller”, säger Gabriel Mellqvist, programledare på EFN, apropå nedtrappningen i handelskriget. Nytt Fed-besked – och nya börsrekord Samtidigt har börsrekorden avlöst varandra. I veckan steg både Apples och Microsofts värdering till över fyra biljoner dollar. Chipjätten Nvidias aktie passerade fem biljoner dollar – så högt har inget börsbolag värderats tidigare. Enorma intäkter – och utgifter De stora teknikbolagens intäkter ökar också kraftigt. ”Det är ofantliga summor”, säger Gabriel Mellqvist. Även AI-investeringarna ökar kraftigt. Bubbelrop Men många frågar sig om de så kallade ”magnificent seven”-bolagens framfart är rimlig. Vissa varnar för en AI-bubbla. ”Vi måste bli medvetna om riskerna”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. ”När vi får höra att bolagen drar i bromsen när det gäller AI-investeringarna, den dagen ska man bli orolig”, säger Gabriel Mellqvist. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Gabriel Mellqvist, programledare EFN Donald Trump, president USA Molly Guggenheimer, aktiestrateg Danske bank Alexis von Sydow, analytiker Nationellt kunskapscentrum om Kina Ben Snider, strateg Goldman Sachs Jerome Powell, chef Federal Reserve Tim Cook, vd Apple Sundar Pichai, vd Alphabet Andy Jassy, vd Amazon ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-10-24 15:00 - 27:00

Efter att både USA och Kina höjt insatserna rejält i handelskriget laddar länderna för nya toppmöten – kommer de att spåra ur, eller blir det en ”amazing deal”?

Toppmöten väntar med vassa vapen I helgen ska USA:s finansminister träffa Kinas vice premiärminister. “Jag hoppas att vi kan reda ut problemen”, sa Scott Bessent innan han åkte till mötet, som är tänkt att kratta banan inför nästa vecka. Då är det dags för Donald Trump att träffa Kinas Xi Jinping. Sällsynt skarpa åtgärder USA:s mål är att få Kina att ändra sig kring sina exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller, som sänt chockvågor över hela världen. “Det är en global ekonomisk sanktion på hela världens högteknologiska industri”, säger Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina. Politiska syften Men även USA spelar ett högt spel. “Båda sidor har lagt verktyg på bordet som vi aldrig sett förut”, säger Alexis von Sydow, apropå den geo-ekonomiska konflikt som pågår mellan stormakterna. “Den har politiska syften och går efter krigets logik. Det handlar om att tillfoga motparten skada, lika mycket som det handlar om att skaffa sig själv fördelar”. Trump säger att han hoppas komma hem med en “amazing deal” från mötet med Xi, men Alexis von Sydow räknar med att det i bästa fall blir en kort andhämtning innan det allt kallare ekonomiska kriget fortsätter. “Det kommer att ske en frikoppling”. Storbolagschefernas syn på Kina Volvo Cars vd Håkan Samuelsson räknar inte heller med att det kommer bli så mycket vänskapligare ton länderna emellan. “Det här är ju ett teknologikrig mellan Kina och väst, och det gäller att anpassa sig”, säger han. Sandviks vd Stefan Widing säger att Kina är en fortsatt viktig marknad, men konstaterar att de handelsströmmar som bolaget hade mellan USA och Kina i princip har upphört. SSAB satsade tidigare stort på Kina, men det gör man inte längre. “Vi har lärt oss att kommunistpartiet har väldigt stort inflytande på alla affärer i Kina”, säger vd Johnny Sjöström. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Sveriges radio Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina Johnny Sjöström, vd SSAB Stefan Widing, vd Sandvik Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars Thomas Hale, korrespondent Financial Times Scott Bessent, finansminister USA Donald Trump, president USA Dan Wang, författare och Kinaanalytiker ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-10-17 14:00 - 24:47

”The most valuable commodity is information”. Flera stora insiderskandaler har avslöjats på kort tid. I veckan har rättegången startat mot en tidigare anställd på Stockholmsbörsen. Även SEB:s hantering av miljardaffärer i EQT är under lupp.

Nasdaq-fallet i Stockholms tingsrätt “Vid flera tillfällen var stämningen irriterad”, säger Ekonomiekots Philip Ramqvist, som var på plats när rättegången startade i veckan. Fallet är extra känsligt eftersom den huvudåtalade själv har jobbat med att upptäcka och stoppa insiderbrott på börsen. “Det blir som när en polis begår ett brott”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”För Nasdaq innebär det enorm förtroendekris”, säger Sverre Linton, som varnar för att allmänheten får en bild av att börsen är “en girig marknad, som bara är ute efter att sko sig själv”. Långt från den enda stora skandalen Fingerprint cards, Victoria Park, ICA, Tethys oil och Fortnox – det är bara några av de andra stora fall som uppmärksammats de senaste åren. I vissa av dem har höga chefer misstänkts vara inblandade. “Det senaste decenniet har det varit ett antal rättsprocesser mot kända företagsledare”, konstaterar Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. ”Spelplanen blir ojämn” Experterna är ense om att brotten skadar förtroendet för att handeln på börsen sköts på rätt sätt och att den är rättvis. Men inte nog med det. “Insiderbrott riskerar att skada förtroendet för hela samhällsekonomin”, säger åklagare Jonas Myrdal. ”Statistiken är tydlig” År 2002 anmäldes 7 misstänkta insiderbrott, enligt Brottsförebyggande rådet. Nu är anmälningarna betydligt fler. År 2020 kom det in knappt 350 anmälningar till Finansinspektionen. Förra året kom det in 475 stycken. Fram till sista september i år hade det kommit in drygt 351. ”The most valuable commodity is information” Det var först på 90-talet som det blev olagligt att handla på hemlig information. Innan dess var reglerna betydligt mer tillåtande. “Många blev rika på det vi idag kallar insiderinformation”, säger Knut Kainz Rognerud. Kryptomarknaden – en fristad för insiderhandlare Men delar av finansmarknaden är fortfarande oreglerad. För en vecka sedan var det någon som gjorde ett osedvanligt vältajmat val att blanka bitcoin strax innan Trump meddelade att han överväger nya tullar. På kort tid tjänade en okänd handlare nästan 2 miljarder kronor. “Det är ett laglöst land”, säger Sverre Linton. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Philip Ramqvist, reporter Ekonomiekot Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna Thomas Hertz, åklagare EBM Jonas Myrdal, åklagare EBM Fredrik Åkerblom, advokat Ljud från Di, CNBC, Youtube ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-10-10 13:30 - 24:44

AI-investeringarna exploderar. Företag och investerare pumpar in tusentals miljarder i datacenter, chip och språkmodeller – och i centrum står OpenAI med sin vd Sam Altman.

Just nu råder en febrig jakt på framtidens AI-lösningar, där alla vill vara vara först. Men frågan splittrar experterna: är vi i början av den största teknikrevolutionen sedan elektriciteten kom – eller den största bubblan sedan dotcom-eran? Investeringarna tog fart med ChatGPT När OpenAI lanserade sin tjänst ChatGPT för tre år sen tog AI-satsningarna fart på allvar. Plötsligt förstod företagsledare runt om i världen vad AI handlade om. ”De har populariserat den här teknologin”, säger professor Magnus Mähring. Stora affärer – och stora frågetecken Men den senaste tiden har bolaget också skapat rubriker med sina enorma affärer med bland annat Oracle och chip-bolagen AMD och Nvidia. ”Det här är den största AI-affären i historien”, sa Nvidias vd Jensen Huang när deras uppgörelse presenterades. OpenAI:s vd Sam Altman sa samtidigt att 100 miljarder dollar är småpotatis, med tanke på den nytta man får för pengarna. ”De gigantiska affärer som görs nu är ett mått på extrem optimism”, säger Björn Jefferey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Och jätteaffärerna får hård kritik från flera håll. ”Det är samma pengar som flyttats runt mellan olika parter”, säger Björn Jeffery. ”Känns som 1999” Vissa menar att det här är en stor varningsflagga som visar att ekonomin bakom boomen är ohållbar. Både IMF och Bank of England har varnat för en AI-bubbla i veckan. Även AI-profiler och finanskändisar varnar för ny krasch, som den som kom när it-bubblan sprack. Bubbla eller boom Andra menar att fokus bör ligga på den tekniska boomen. Även om vissa företag slås ut kommer tekniken leva kvar och revolutionera världen. Professor Magnus Mähring håller med om att vi bara är i början av AI-revolutionen. Men mycket av tekniken finns redan. En flaskhals finns däremot hos alla de företag som ska använda tekniken. Där går det inte lika fort. ”En aspekt på bubblan är; kommer de positiva effekterna tillräckligt snabbt, och kommer investerarna ha tålamod”? , säger Magnus Mähring. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Björn Jeffery, techanalytiker Svenska Dagbladet Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter Ekot Magnus Mähring, professor i entreprenörskap och digital innovation Handelshögskolan i Stockholm Sam Altman, vd OpenAI Greg Brockman, ordf OpenAI Jensen Huang, vd Nvidia Lisa Su, vd AMD Paul Tudor Jones, hedgefondprofil Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-10-03 15:00 - 24:50

Elförbrukningen ligger stilla på samma nivå som för 40 år sedan och vi använder nu mindre el än väntat. Elektrifieringen går också långsammare än planerna och det finns mycket osäkerhet.

Tufft för vindkraften Konsumenter kan glädjas åt ett lågt elpris i norra Sverige, men det slår hårt mot elproducenter, framför allt vindkraften, enligt analytiker. ”Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr”, säger Arne Bergvik, energistrateg på Sigholm. Elektrifieringen dröjer Totalt sett går omställningen från fossila bränslen till el långsammare än väntat, men prognoserna är fortfarande att den kommer. Frågan är bara när. ”Den här elektrifieringen är bra för konkurrenskraften, bra för klimatet och bra av beredskapsskäl. Det gör att den med stor sannolikhet kommer att hända”, säger Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten. Vissa projekt håller tidsplanen Det är också stor variation bland de olika industriprojekten. Vissa håller tidsramarna, medan andra är kraftigt försenade och det finns en stor osäkerhet kring dem. ”Den stora bilden är att kursen står fast, men med lite fördröjning”, säger Malin Strand på Energiforsk. Ingen ny produktion Just nu är elpriset så lågt att det inte byggs någon ny elproduktion vittnar flera bolag om, senast i raden är Fortum. ”Det är bara att titta på hur det har sett ut i Sverige. Det fattas inte några nya investeringsbeslut i ny elproduktion i det här landet, för det går inte att räkna hem det. Det är en svår situation”. Programledare: Victor Jensen Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk Peter Strannegård, Sverigechef Fortum Arne Bergvik, energistrateg Sigholm ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-09-26 14:45 - 24:41

Priset på guld har rusat till nya all time high-nivåer. Men det som på ytan ser ut som ett styrkebesked är i själva verket ett varningstecken. ”Det visar att investerare förbereder sig för någon form av kris”, säger Maria Landeborn.

Kraftig prisökning Bara i år har guldpriset ökat med över 40 procent på den internationella guldmarknaden. Något som märks hos bland annat pantbankerna. ”Det är full fart”, säger Peter Sandberg, COO Sverige, på Pantbanken Sverige. Trump-effekten En del av förklaringen stavas Donald Trump. Hans strategi går ut på att försvaga dollarn och minska värdet på USA:s gigantiska statsskuld. Resultatet? Investerare och andra länders centralbanker söker skydd i guld – en flykt som avslöjar en djupare oro på de globala finansmarknaderna. ”Jag är riktigt orolig”, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson. Farlig föraning: inflation och geopolitisk oro När guldpriset rusar är det ofta ett tecken på instabilitet i ekonomin. Den nuvarande utvecklingen pekar mot flera hot: stigande inflation och ökad geopolitisk spänning. Guldrush även bland privatpersoner Den kinesiska centralbanken har varit en stor köpare av guld på sistone, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Förklaringen är att Kina vill minska sitt beroende av dollarn och USA. Men det är inte bara centralbanker och professionella investerare som rusar till guld. Även privatpersoner handlar guldrelaterade fonder. ”Man måste vara medveten om att det som kan gå upp kraftigt, också kan gå ner kraftigt, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Maria Landeborn, senior ekonom Danske Bank Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator Peter Sandberg, COO Sverige, Pantbanken Sverige Torbjörn Iwarson, partner Centaur fonder Erik Thedéen, chef Riksbanken Rebecca Patterson, Council on Foreign Relations ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-09-19 15:00 - 27:00

Svensk ekonomi står och stampar. Nu hoppas regeringen få svenskarna att shoppa sig ur lågkonjunkturen. Andra tycker att det i stället är Riksbanken som ska göra jobbet. Men på sikt finns avgörande hot.

Trög tillväxt Hittills har det gått trögare än väntat att få de ekonomiska hjulen att rulla snabbare igen i Sverige. Lågkonjunkturen har blivit längre än vissa trodde och hoppades på. Fortfarande har inte konsumtionen tagit ordentlig fart och många är arbetslösa. Stora lån bromsar ”Att det tar lång tid att få upp farten på ekonomin hänger förmodligen väldigt mycket ihop med att vi har en mer räntekänslig ekonomi än många andra länder. Hushållen har höga skulder och huvudsakligen rörliga räntor på sina bolån”, säger Martin Flodén, tidigare vice riksbankschef och professor i nationalekonomi. Budget och Riksbanken Regeringen gör nu satsning på 80 miljarder kronor i budgeten och hoppas att bland annat skattesänkningar ska få privatpersoner att konsumera mera och på så sätt öka farten i ekonomin. Samtidigt finns andra som vill att Riksbanken ska sänka räntan igen för att få fart på ekonomin. Svårt beslut ”Jag skulle gissa att det är ett av de svåraste mötena de har haft under de senaste åren. Det speglas också av att om man frågar marknadsaktörer och olika bedömare så är det väldigt splittrat med åsikter om vad man tror och tycker att Riksbanken borde göra”, säger Flodén, om nästa räntebeslut. Programledare och producent: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet: Martin Flodén, tidigare vice Riksbankschef och numera professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator Åsa Hansson, docent i nationalekonomi och skattexpert på Lunds universitet Emma Hernell, vd på HUI ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-09-12 14:40 - 24:39

Klarna har gått från hajpad startup till börsjätte på Wall Street. Sverige är redan erövrat -- här är köp-nu-betala-sen det nya normala. Nu är siktet inställt på USA.

Börsnotering i New York Efter många turer har den svenska betaljätten Klarna noterats i New York. Målet är att få fler amerikaner att lämna kreditkorten i byrålådan och välja köp-nu-betala-sen. ”Wall Street kommer vilja se vinster”, säger Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot. Svensk succé Totalt har bolaget över 100 miljoner aktiva konsumenter och räknas som en av Sveriges största teknik-succéer. Över 8 av 10 svenskar som handlar på nätet använder Klarna. En mörk baksida ”Det har cementerats en ideologi som går ut på att man inte behöver ha pengar för att shoppa”, säger Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitet. Han menar att bolaget har bidragit till att normalisera skuldsättning. ”De har spelat spelet bra”. ”Vem tycker att det är bra att köpa en burrito på avbetalning?” Vd Sebastian Siematkowski säger att Klarna gör samhället en tjänst genom att utmana kreditkortsbolagen och bankerna. Andra menar att det är tvärtom, och på nätet hånas bolagets senaste mat-satsning i olika memes och tiktok-filmer. Samtidigt har reglerna skärpts. ”Det är en katt och råtta-lek” mellan myndigheterna och bolagen, säger Sven Carlsson. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitet Sven Carlsson, teknik- och grävreporter Sverre Linton, chefsjurist Aktiespararna Sebastian Siematkowski, vd och medgrundare Klarna Niklas Adalberth, medgrundare Klarna ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-09-05 14:30 - 26:42

Fotbollen har blivit en industri med övergångssummor som spränger alla gränser. Och bakom målen, applåderna och pokalerna finns en smutsig baksida med skumma agenter och gängkriminella. Har fotbollen tappat bort sina rötter?

Spelet bakom spelet Fotboll är världens största sport och en passion för miljarder människor. Men det är också en storindustri, där amerikanska riskkapitalbolag och auktoritära oljestater tävlar om att locka över de bästa spelarna. Särskilt tydlig är utvecklingen inom Premier League. ”Det är helt otroliga summor”, säger Pär Ivarsson, redaktör för Ekonomiekot. FIFA har sammanställt hur mycket fotbollsklubbarna hittills spenderat på övergångar - 9,7 miljarder dollar - och mest har Premiere League-klubbarna spenderat. Rekordövergångar Alexander Isaks övergång till Liverpool och Viktor Gyökeres övergång till Arsenal är de dyraste köpen av svenska spelare som gjorts hittills. Båda lagen ägs av amerikanska investerare. Marknaden har förändrats, konstaterar Olof Lundh, chefredaktör för Fotbollskanalen. ”Klubbarna har gått från att vara lokala angelägenheter till att bli globala storheter”. Olof Lundh: ”Det är ett vackert spel på plan men långt från vackert utanför” Samtidigt som pengarna i sporten vuxit har också de kriminella elementen blivit fler. Polisens nationella avdelning, NOA, har inlett en granskning av fotbollsagenterna i Sverige. Och man har redan hittat ”en hel del agenter med anknytning till den organiserade brottsligheten”. Få straffas Samtidigt har reglerna skärpts, både när det gäller agenter och matchfixning – men väldigt få åker dit. Varför är det så? Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Olof Lundh, chefredaktör Fotbollskanalen Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot Sven Ljunghagen, associated professor i sports management vid Copenhagen Business School Alexander Isak, fotbollsspelare Liverpool Gary Cotterill, reporter Sky Sport Kristoffer Bergström, reporter Aftonbladet Per Engström, sektionschef polisens Nationella operativa avdelning Mikael Thorstensson, integrity education officer Svenska fotbollförbundet ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-08-29 14:30 - 23:58

Det införs en “gas” i det allmänna pensionssystemet, och så fortsätter upprensningen på fondtorget efter tidigare pensionsskandaler. Den tidigare Allra-chefen har kommit ut ur fängelset, men ärendet är inte avslutat.

Fondtorget görs om Upprensningen bland premiepensionsfonderna fortsätter. Målet är att skapa ”tryggare och högre pensioner”. En lång rad populära fonder försvinner som en följd av de upphandlingar som görs, och totalt är det ungefär två miljoner pensionssparare och en miljon pensionärer som berörs. Bakgrunden till omgörningen är de skandaler som skakat om premiepensionssystemet, med Allra och Falcon funds som de mest kända exemplen. Allras vd: Jag är oskyldig Sedan en tid tillbaka är Allras tidigare vd ute ur fängelset och vill rentvå sitt namn. Men för Pensionsmyndigheten är ärendet inte avslutat. ”Vi ska komma ihåg att det är ungefär 90 000 premiepensionssparare som är drabbade”, säger Monica Zettervall, expert på Pensionsmyndigheten. ”Vi kommer göra vad vi kan för att få tillbaka mer pengar” En “gas” införs i det allmänna pensionssystemet Samtidigt har det kommit ett politiskt förslag som är tänkt att förbättra ekonomin för pensionärerna – en “gas” som slår in i goda tider. Frågan är vem som gynnas. “Att gröpa ur bufferten är en farlig väg att gå”, säger Hans Bolander, reporter på Dagens industri. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Monica Zettervall, pensionsexpert Pensionsmyndigheten Hans Bolander, reporter Dagens industri Erik Fransson, kanslichef FondtorgsnämndenA Anna Tenje (M), socialförsäkringsminister Fredrik Hård, ekonom Fondbolagens förening Alexander Ernstberger, fd vd Allra ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-08-22 15:40 - 24:48

De senaste årens lånekalas har övergått i en baksmälla. För samtidigt som Sverige är ett av världens rikaste länder har vi en av världens mest skuldsatta befolkningar. Och trycket på Kronofogden är så högt att den inte hinner med.

Fler äldre vill ha hjälp Skulderna hos Kronofogden slår nya rekord och antalet personer som vill ha skuldsanering ökar. Under det första halvåret i år var det fler än 18 000 personer som ansökte om skuldsanering. Störst är ökningen bland pensionärer, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson hos Kronofogden. Hårt tryck hos Kronofogden – auktioner pausas Och berget av lägenheter och hus som ska säljas på exekutiv auktion växer så snabbt att myndigheten tvingats trycka på pausknappen för att hinna med. Skuld och skam ”Att ha skuldproblem är inte ett privatekonomiskt bekymmer, det påverkar hela individens sociala liv, hälsa och framtid. Det är snarare en fråga på liv eller död”, säger Julia Callegari, forskare och biträdande lektor vid Mälardalens Universitet. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson Kronofogden Julia Callegari, biträdande lektor i socialt arbete Mälardalens Universitet Erik Thedéen, chef Riksbanken Martin Ekberg, Kronofogde Malmö Anna Svensson, tf sektionschef Kronofogdens region Syd Anette Skogsäter, budget- och skuldrådgivare Göteborg Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-08-15 15:44 - 23:59

Regeringen förbereder vad som kallas en expansiv höstbudget för att stimulera Sveriges ekonomi, som har svårt att ta fart efter en utdragen lågkonjunktur. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson kan hushållen räkna med stöd.

Hushållen I budgetförslaget för 2026 väntas regeringen prioritera mellan skattesänkningar och höjda ersättningar. Hushållens konsumtion lyfts fram som en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning. Enligt Elisabeth Svantesson kommer hushåll och familjer få stöd. Förslag som finns med i budgetförhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna är sänkt skatt på arbete, sänkt elskatt och höjda bostadsbidrag eller barnbidrag — men exakt vilka åtgärder som de kan komma att enas kring är ännu oklart. Oppositionen kritiserar regeringen för bristande konjunkturpolitik och pekar på ökande arbetslöshet och nedskrivna tillväxtprognoser som tecken på misslyckande. Konjunkturläget Nyligen skrev statliga Konjunkturinstitutet ned sin prognos för tillväxten i år och nästa år. I programmet resonerar generaldirektör Albin Kainelainen om möjliga vägar att stödja hushållen, genom regeringens finanspolitik eller riksbankens penningpolitik. Flera ekonomer tror och hoppas att regeringen kommer ha ett större reformutrymme i budgeten än det antagande KI gjorde i prognosen på 34 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder. Handelsbanken och Nordea räknar med 60-70 miljarder och även Svenskt Näringsliv och LO ser behov av stimulanser. Programledare och producent: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Elisabeth Svantesson (M), finansminister Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv Torbjörn Hållö, chefsekonom LO Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker Nordea Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson Programmet spelades in 15 augusti 2025. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-08-08 15:00 - 25:07

I avtalsrörelsen har arbetstidsförkortning varit en stridsfråga. Nu ska facken i LO försöka enas om hur de ska nå målet att förkorta arbetstiden för alla i Sverige.

Framsteg i avtalsrörelsen Arbetstidsförkortning har varit en prioriterad fråga för flera fackförbund i årets avtalsrörelse. En del tjänstemannafack har fått igenom en extra ledig dag per år i branscher där det tidigare inte fanns arbetstidsförkortning. Det är en början att jobba vidare från, enligt bland annat Unionen och Sveriges Ingenjörer. LO:s linje – solidarisk arbetstidspolitik LO vill se en generell arbetstidsförkortning för alla, oavsett bransch, och föreslår att produktivitetsökningar ska fördelas rättvist också genom kortare arbetstid, inte bara tas ut i högre löner. Nu i höst ska LO-förbunden försöka enas om hur mycket och på vilket sätt de vill att arbetstiden ska förkortas. En möjlig väg är centrala förhandlingar mellan huvudorganisationerna på arbetsmarknaden, men IF Metall och Kommunal har traditionellt haft olika uppfattningar. Lagstiftning eller förhandling? ”Arbetstid och lön är det viktigaste för arbetstagarna”, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, som tror att arbetstidsförkortning kommer fortsätta vara en stridsfråga mellan parterna. Arbetsgivarsidan är skeptisk till arbetstidsförkortning och Svenskt Näringsliv anser att frågan hänger samman med löneförhandlingarna i varje bransch. Socialdemokraterna har sagt att det är en fråga som i första hand ska lösas i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare men andra partier som Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan ha intresse av att få upp arbetstidsförkortning på den politiska agendan igen, enligt Wennemo. Programledare och producent: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet Mats Essemyr, ekonomhistoriker Johan Lindholm, ordförande LO Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare LO Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv Einar Humlin, förhandlingschef Tech Sverige Programmet spelades in 8 augusti 2025. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-08-01 06:00 - 24:38

Det protesteras mot överturism i Sydeuropa och även här i Sverige har debatten om turismens påverkan blossat upp. Frågan om en turistskatt eller turistavgift ligger på bordet.

Protester i Sydeuropa Denna sommar tågar åter igen tusentals demonstranter längs gatorna i populära turistorter för att visa sitt missnöje med turismen. Bostadspriser drivs upp, naturen utsätts för slitage och politikerna tar inte ansvar menar de som protesterar. Välkomna – men vem betalar notan? Även i Sverige finns en diskussion om turism kostar mer än den smakar och vad det i så fall går att göra åt det. I Sverige finns ett antal, ofta ganska små, kommuner som präglas starkt av besöksnäringen. Men är det rättvist att skattebetalarna står för notan när räddningstjänst, renhållning och avlopp måste dimensioneras för att klara besökstrycket? Turistavgift Tanken på en turistavgift eller turistskatt har åter igen kommit på tal. Men besöksnäringens branschorganisation tror att det skulle få turister att konsumera mindre eller resa någon annanstans. Men Linda Vismer, som jobbar med hållbarhet inom turism, säger i Ekonomiekot Extra att det kan bli precis tvärt om. Producent och programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Linda Vismer, jobbar med hållbarhet inom turism, ordförande Naturturismföretagen Lovisa Högberg, nationalekonom knuten till turismforskningscentret ETOUR, Mittuniversitetet Anna Wallén, näringspolitisk chef Visita Anders Gunnarsson, sakkunnig inom näringslivsfrågor SKR Jan-Olof Larsson (s), kommunpolitiker Sotenäs Dani Comas, talesperson proteströrelsen på Mallorca

2025-07-25 06:30 - 26:15

Under semestern är det många som funderar på förändring. Och det finns mycket att vinna på att hitta ett jobb som man trivs med och passar för. Även för arbetsgivarna.

Sök rätt jobb – och på rätt sätt När jobbet tar mer energi än det ger kan det vara dags att byta, säger karriärrådgivaren Linda Lagerstrand. Men det har hänt mycket när det gäller hur man söker jobb bäst. Bland annat har betydelsen av cv:et, personlighetstester och det personliga brevet förändrats. Men även vad arbetsgivarna letar efter. ”Det har skett ett stort skifte”, säger Linda Lagerstrand, som tipsar om vad man ska tänka på för att hitta ett jobb som passar bra. Dåliga chefer förstör både företagets lönsamhet och din egen karriär Samtidigt visar forskning att en välmatchad personal som passar för sina tjänster ökar lönsamheten. Och för arbetsgivare finns det mycket att vinna på att inte omorganisera i onödan. “Bra chefer nyrekryterar i mindre utsträckning och låter anställda vara kvar på sina positioner”, säger Joacim Tåg, nationalekonom och forskare vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors och IFN. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Linda Lagerstrand, rekryteringsspecialist grundare Momentum Academy Joacim Tåg, professor nationalekonomi Svenska handelshögskolan i Helsingfors och Institutet för näringslivsforskning IFN Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds Universitet Sebastian Siemiatkowski, vd Klarna Paul Krugman, nationalekonom och ekonomiprisvinnare Programmet spelades in 10 juli 2025. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-07-18 15:10 - 27:23

Trumpsmäll, kronrally och lågkonjunktur. Det råder ingen brist på utmaningar för storbolagen, som fungerar som en motor för hela ekonomin. “Deras betydelse är enorm”.

Effekterna av handelskriget syns nu tydligt i flera av börsbolagens kvartalsrapporter. Även den starkare kronan gör avtryck. Bland annat hos Ericsson, SKF och Sandvik. Vin och vatten i kvartalsrapporterna Men trots alla snubbeltrådar som finns där ute just nu beskriver bolagscheferna sina resultat som robusta och starka. Vissa redovisar en rekordhög orderingång. “Det har gått ganska bra”, sammanfattar Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, kvartalsrapporterna. ”Utfallet har blivit ungefär som väntat, till och med bättre än befarat i vissa fall”. Viktiga för skatteintäkter och anställningar För Sverige är storföretagens betydelse enorm. Och de har dessutom stärkt sin roll i det svenska näringslivet, både när det gäller andelen anställda och försäljning, säger Tom Johansson, statistiker på SCB. Nedskärningar och besparingar Men nu flaggar flera av dem för ytterligare nedskärningar. Bland annat för att kompensera för valutasmällarna och handelstullarna. ”Jag ser en uppenbar risk framåt”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Lars Söderfjell, aktiechef Ålandsbanken Victor Jensen, reporter Ekonomiekot Tom Johansson, statistiker SCB Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef Sveriges ingenjörer Börje Ekholm, vd Ericsson Stefan Widing, vd Sandvik Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars Johan Torgeby, vd SEB Benjamin Dousa (M), utrikeshandelsminister Elisabeth Svantesson (M), finansminister ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-07-11 06:30 - 24:07

Barn som gör reklam för barn har blivit en jättebusiness. Kända kidfluencers drar in mer pengar än storföretag och har en enorm publik. Hur har industrin blivit så stor och vad innebär det för annonsörerna, techjättarna – och barnen själva?

Kidfluencers – reklampelare värda miljarder År 2027 beräknas den globala influencerindustrin vara värd totalt motsvarande 5 000 miljarder kronor, enligt storbanken Goldman Sachs. Och barn är något som drar klick, följare och likes – och försäljning åt annonsörerna. Vill se hårdare regler ”Det är en oroande utveckling vi ser”, säger Johanna Hållén som är generalsekreterare för organisationen Sveriges Konsumenter. Hon vill se en skärpning av reklamreglerna. ”Barn och unga översköljs av reklam”, säger hon. Hauls och GRWM Två av fem barn i lågstadiet svarar att shopping är ett av deras största intressen, enligt Ungdomsbarometern. Filmer där man visar upp olika produkter i så kallade “get ready with me” eller hauls är stort på både Youtube och Tiktok, och vissa produkter har fått enormt genomslag tack vare influncers. Förutom sminkprodukter finns exempel som Prime-dryck och Dubai-choklad som fått kunder att rusa till butikerna. ”Men de riktigt stora vinnarna är techjättarna”, säger Yasmine Winberg, tf chefredaktör på Resumé och Dagens media. Ensidig debatt Ylva Ågren, lektor och forskare vid Göteborgs universitet, forskar kring barn som är professionella influencers och internetkändisar i Sverige. “Barn är en del av konsumtionssamhället och det måste de få vara”, säger hon. ”Det är viktigt att vi inte fastnar i moralpanik”. Utnyttjade barn ”Jag tycker att vi ska ha en viss nivå av moralpanik”, säger Yasmine Winberg. Hon ser flera problem med utvecklingen och vill att annonsörerna ska ta ett större ansvar för de barn de använder som reklampelare. För många av dem får ta emot både hat och snuskiga meddelanden och riskerar att utnyttjas på fler sätt än bara finansiellt. Det här avsnittet spelades in innan regeringen meddelade att det kommer att tillsätta en utredning om åldersgräns i sociala medier. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Yasmin Winberg, tf chefred och ansvarig utgivare Resumé och Dagens Media Ylva Ågren, lektor och forskare Göteborgs universitet Johanna Hållén, generalsekreterare Sveriges Konsumenter Cecilia Tisell, Konsumentombudsman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-07-04 06:00 - 25:18

De rikaste amerikanerna blir allt rikare. Samtidigt växer ilskan mot de ekonomiska klyftorna och eliten. Även här i Sverige har debatten väckts till liv.

Trumps Big beautiful bill – en present till de rika, enligt kritikerna Vita huset menar att Trumps nya budget minskar budgetunderskottet och ökar tillväxten. Andra menar att den tar från de fattiga och ger till de rika – och gödslar den redan gigantiska statsskulden. ”De rikaste är det största vinnarna”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri. Miljardärerna har blivit ännu rikare Under förra året ökade de 19 rikaste hushållen i USA sin förmögenhet med 1 000 miljarder dollar. Och när Jeff Bezos gifte sig i Venedig nyligen, med gäster som Kim Kardashian och Ivanka Trump, möttes han av stora protester. Politiker och företagare Själv har Trump ökat både sin ekonomiska och sin politiska makt de senaste åren. Vid sidan av sin roll som politiker har han har bland annat satsat på en egen kryptovaluta och egna mobiltelefoner. Stora skillnader med USA Men USA går inte att jämföra med Sverige, säger ekonomiprofessor Daniel Waldenström, som menar att den krönika som publicerades i Financial Times, där Sverige pekades ut som ett land med farligt stora klyftor, är fel. Man kan inte heller dra likhetstecken mellan den amerikanska situationen och den svenska, säger han. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industri Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef vid IFN Donald Trump, president USA Brian Schatz, senator Elon Musk, vd Tesla Zohran Mamdani, borgmästarkandidat New York Ruchir Sharma, skribent och ordf Rockefeller intl ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-06-27 14:30 - 24:10

Nyheterna svämmar över av krig och kaos. Nyss frågade sig många om vi stod inför ett storkrig i Mellanöstern. Några dagar senare verkar oron vara som bortblåst. Är det rimligt?

Krig och kaos och stigande börser ”Det är så mycket som händer, det är svårt att veta vilken information man ska handla på”, säger en av Financial Times reportrar. Olika syn på framtiden Men det saknas inte sakar att oroa sig för. Tullförhandlingarna är långt ifrån avslutade och försvarsexperter varnar för ett allt aggressivare Ryssland och Kina. ”Vi lever i en förkrigstid”, säger Klas Eklund, ekonom på Dahlgren capital, som tycker att aktiemarknadens reaktion på det som händer i världen är obegriplig. Handlar på rubriker “Jag är orolig på lång sikt. Det är väldigt obehagliga saker som händer och som kan stöpa om världsekonomin”, säger Klas Eklund. “Marknaden är extremt kortsiktig. Man placerar alltför riskfyllt”, säger han. Aktiemarknaden pekar uppåt Jonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef på Alpcot, håller inte med. “Jag tycker att marknaden är rationell. Börserna stiger på välmotiverad grund”. Bättre tider i sikte Susanne Spector, chefsekonom på Danske bank, räknar med att den svenska konjunkturen börjar vända uppåt snart. “Men man ska ta höjd för att det är ett osäkert läge”, säger hon. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Susanne Spector, chefekonom Danske bank Jonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef Alpcot Klas Eklund, ekonom Dahlgren capital Kristin Magnusson Bernard, vd Första AP-fonden Elisabeth Svantesson, (M) finansminister Aidan Reiter, journalist Financial times Donald Trump, president USA Jan Hallenberg, USA-expert Christian Kopfer, analytiker Handelsbanken ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-06-19 11:25 - 25:49

Det har kommit nya besked både kring styrräntan, amorteringar och hur mycket bolån man får ta. Samtidigt skärps råden kring ränterabatter. “Det här är en vecka som gett högbelånade stockholmare väldigt glada nyheter”.

Riksbanken sänker räntan I veckan meddelade Riksbanken att styrräntan sänks till 2 procent. “Konjunkturen har tappat fart”, säger Riksbankens chef Erik Thedéen, som inte utesluter ytterligare sänkningar framöver. Amorteringsreglerna ändras Samtidigt vill regeringen och finansmarknadsminister Niklas Wykman ändra reglerna kring bolånetak och amorteringar. “Det ska bli enklare att ta sig in på bostadsmarknaden”, säger han. Billigare att låna Räntesänkningen och amorteringsändringarna gör att månadsutgifterna sänks rejält för vissa låntagare. Något som i sin tur kan få bostadspriserna att stiga – och skuldsättningen att öka. Banker går till börsen När bolånebanken Enity, känt under varumärkena Bluestep och 60plusbanken, börsnoterades nyligen var intresset stort. Ytterligare en bank, Nordic capital-ägda Noba, är på väg till börsen efter många om och men. “Vi har en hyggligt bra stämning på aktiemarknaden just nu”, säger Gabriel Mellqvist. Producent och programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Gabriel Mellqvist, ekonomijournalist EFN Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen Erik Thedéen, chef Riksbanken Björn Lander, vd Enity Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister Andreas Carlson (KD), bostadsminister ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-06-13 15:37 - 25:54

Två stora parallella satsningar i norra Sverige vill revolutionera stålindustrin. Men det finns hinder på vägen. President Trump har nyligen infört nya höga ståltullar och satsningarna brottas med förseningar.

Stålrevolution i Norrland Stålindustrin är en av de allra största utsläpparna av koldioxid och sen några år tillbaka pågår en mindre revolution inom området. Målet är att producera stål med så litet fossilt utsläpp som möjligt och Sverige står i blickfånget i omställningen. Två projekt i varsin fil på samma väg Just nu håller uppstickaren Stegra på att bygga ett nytt stålverk och en ny vätgasanläggning i Boden. Finansmannen Harald Mix, som också låg bakom Northvolt, är en av grundarna. Samtidigt tuffar Hybrit på. Samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, statliga Vattenfall och stålbolaget SSAB - som delvis också har statligt ägande genom LKAB och finska staten. Men båda projekten brottas med olika utmaningar och frågan är vem som kommer att först komma i mål - eller vem som vill komma först? Nya ståltullar Nyligen införde president Trump tullar på 50 procent för allt stål som USA importerar från EU och andra länder. Frågan är hur de svenska satsningarna påverkas av de höga tullarna och hur risken ser ut för att stål från andra länder nu kommer flöda in i Europa och dumpa priserna? Programledare: Erika Mårtensson Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Jens Kärrman, journalist Dagens Industri Gert Nilson, teknisk direktör Jernkontoret Jan Moström, vd LKAB Niklas Johansson, kommunikationsdirektör LKAB Henrik Henriksson, vd Stegra Harald Mix, finansman Maria Perhard, Scania Assia Gaouar, riskkapitalfonden Demeter Stefan Löfven, fd statsminister (s) ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-06-05 15:45 - 24:47

Svenskarna är ett resande folk och den starkare kronan gör att årets reskassa vuxit för många. Samtidigt visar statistik att priserna på utlandsresor rasat – men bara för dem som lyckats pricka rätt i tid.

Mer för pengarna Priserna på flygresor utomlands pekar åt lite olika håll – SCB:s siffror visar en sak, annan statistik något helt annat. Vi reder ut vilka som är vinnarna i pristurbulensen, vad som styr resepriserna och vart svenskarna helst reser i sommar. (Spoiler: inte till USA eller Turkiet). Svenska kronan är en vinnare Samtidigt har både euron och dollarn blivit billigare – men varför är växelkurserna man själv möter så mycket högre än de kurser som det rapporteras om i nyhetssändningarna? Hör hur man ska tänka kring betalningar utomlands och hur man undviker att bli lurad. En av tio lånar till semestern Så många som 11 procent av hushållen lånar till semestern i år. ”Det är problematiskt”, säger Moa Langemark, konsumentsskyddsekonom på Finansinspektionen. Arlanda har utretts – igen I veckan kom också regeringens utredare med sina förslag på hur Arlanda kan stärka sin position. Han vill bland annat göra det billigare att ta sig kollektivt till flygplatsen. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen Viggo Cavling, redaktör för Dagens PS weekendbilaga Mattias Nyman, vd Flygresor.se Dian Martinez Valencia, kommunikationsansvarig TUI Sverige Andreas Eklöf, valutastrateg Swedbank Peter Norman, regeringens Arlandautredare ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-05-30 12:30 - 24:48

Internet har länge dominerats av ett fåtal stora bolag. Men nu kan Google och Meta tvingas kapa av några av sina mest lönsamma delar.

Techjättar i blåsväder – nu ska framtidens internet avgöras Både Google och Meta, som äger Facebook och Instagram, fajtas just nu i domstol. Blir det som den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC och justitiedepartementet DOJ vill kommer bolagen styckas upp. Trump – en oförutsägbar maktfaktor Men den stora jokern i leken är som vanligt Donald Trump, som länge haft ett hot-and-cold-förhållande med teknikjättarna. Vissa har varnat för att rättssystemet kan rundas genom separata ”deals”. Ny digital verklighet – konkurrensen hårdnar Bolagen själva menar det digitala landskapet helt annorlunda ut idag än när monopol-rättegångarna drogs igång. Nu finns starka konkurrenter som ChatGPT, Tiktok och Snapchat som redan skakat om den gamla maktbalansen på nätet. Programledare och producent Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Katarina Andersson, frilansjournalist Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter Ekot Andrew Ferguson, chef FTC Lina Kahn, fd chef FTC Donald Trump, president USA Joe Biden, fd president USA Mark Zuckerberg, vd Meta ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-05-23 14:05 - 23:48

Börsen har rasat och rusat om vartannat de senaste månaderna. Och vi går mot en sommar som kan bli turbulent.

Först ras – sen rus I april föll börserna efter att Trump presenterat sitt tullpaket och startat ett handelskrig mot resten av världen. Börserna föll handlöst, men bara några dagar senare vände de snabbt uppåt igen. Men det är fortfarande mycket som är oklart och i veckan kom nya utspel. ”Osäkerheten är hög, och det är det vi sett på aktiemarknaden med stora kursrörelser”, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank. Vinnare och förlorare De sparare som klarat av att inte försöka tajma upp- och nedgångarna under vårens turbulens har klarat sig bäst, visar siffror från Avanza. ”De unga männen har mycket att lära av de unga kvinnorna”, säger Philip Scholtzé, sparekonom på Avanza. Göra ingenting är ofta smartast Just att sitta på händerna, sova på saken och fundera ett varv till innan man fattar ekonomiska beslut är ofta smartast. Det säger Johan Anderberg, journalist och författare som är aktuell med boken Just don't. Programmet spelades in fredag förmiddag 23 maj 2025. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Johan Anderberg, journalist och författare Maria Landeborn, senior ekonom Danske Bank Philip Scholtzé, sparekonom Avanza Annika Winsth, chefekonom Nordea Frida Bratt, sparekonom Nordnet Donald Trump, president USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-05-16 15:00 - 27:07

Vad hände egentligen med bostadsbristen? Idag står dubbelt så många hyreslägenheter tomma som för ett år sen, även i större städer. Och bostadspriserna som rusat i decennier har bromsat in. Att göra bostadskarriär tillhör kanske det förflutna?

Tomma lägenheter Det senaste decenniet har det talats mycket om bostadsbrist och behovet av att bygga mer. Men nu visar nya siffror att antalet tomma hyreslägenheter har ökat snabbt. I februari stod ungefär 8 000 bostäder tomma, en fördubbling på drygt ett år. Bostadskarriären är över - eller? Under flera decennier var det många som mer eller mindre räknade med att bostäder i storstadsregionerna alltid skulle stiga i värde. Det talades om att “bo sig rik” och att göra bostadskarriär. Men frågan är om vi kommer tillbaka till en sådan situation igen? Programledare: Erika Mårtensson Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Cecilia Hermansson, docent och forskare i fastighetsekonomi och finans, Kungliga Tekniska Högskolan Ludvig Uggla, analytiker, analysföretaget Prognoscentret Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert Sveriges Allmännytta Rodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia, Stockholms universitet Erik Holmberg, analytiker, Hemnet Mattias Lindblom, områdeschef, ÖBO ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-05-09 14:45 - 27:57

Fed och Riksbanken ligger lågt med räntesänkningar. Läget är för osäkert för att fatta viktiga beslut. Det alla väntar på? Nya besked från Trump, som just presenterat sin första nya ”deal”.

Dollarn rasar på en nervös valutamarknad Samtidigt har Trumps oförutsägbara utspel och misstanken om att han använder valutakurser som vapen i tulldiskussionerna, lett till att världens säkra hamn dollarn inte känns så säker längre. Värdet har rasat dramatiskt och många investerare letar efter alternativ. Billigare bensin Den billigare dollarn har bland annat synts i lägre bensinpriser här hemma. Det kan också leda till billigare mat. Men en svagare dollar är ett tecken på att förtroendet för USA är skadat. Och dollarn kommer falla ännu mer, tror flera ekonomer. Betalar ett högt pris för billig valuta USA:s president säger att en svagare dollar är en del av den ekonomiska planen, men frågan är om den är särskilt smart. Vad innebär allt det här för oss i Sverige? Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Viktor Munkhammar, analytiker Dagens industri Erik Thedéen, chef Riksbanken Jens Magnusson, chefekonom SEB Mattias Persson, chefekonom Swedbank Christina Nyman, chefekonom Handelsbanken Maria Landeborn, senior ekonom Danske bank Lena Sellgren, chefekonom Business Sweden Donald Trump, president USA Scott Bessent, finansminister USA Jerome Powell, chef Federal reserve ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-05-02 06:00 - 30:22

Tjänster som Microsoft office, Google drive, Apples icloud och Metas Facebook och Instagram kan i värsta fall bli förbjudna inom EU efter att Trump sparkat medlemmar i det tillsynsråd som ska övervaka att européernas data skyddas.

Väntar på besked ”I ett värsta scenario kan de amerikanska tjänsterna bli omöjliga att använda”, säger Carl Heath, senior forskare på RISE. Men för att det ska bli så krävs det att EU fattar beslut om att USA inte längre lever upp till den överenskommelse som finns. Och frågan är om EU är villigt att ta det steget. ”Man kan inte blunda för problemet hur länge som helst. Och jag skulle inte heller utesluta att EU-domstolen kan ta upp frågan”, säger korrespondent Andreas Liljeheden. Många är oroliga Just nu tar Integritetsskyddsmyndigheten emot många frågor från oroliga företagare och andra som undrar hur de ska tänka kring situationen. ”Vi tycker att man ska följa utvecklingen och hålla sig uppdaterad kring vad som händer”, säger Elisabeth Jilderyd på IMY. Bricka i handelskriget Samtidigt finns det även en oro för att Trump-regeringen kan sätta käppar i hjulet för teknikjättarnas verksamheter i Europa. Något som Microsofts vice ordförande Brad Smith säger skulle bemötas med ”alla juridiska medel som finns”. Tusentals miljarder på spel ”Jag tror att techjättarna är väldigt stressade av det här”, säger Carl Heath. För dem står enorma värden på spel. Men även för europeiska bolag, myndigheter och enskilda personer som använder tjänsterna. Börsbolagens vd:ar har helt olika syn Men medan vissa bolagschefer här i Sverige arbetar aktivt med frågan är andra inte ett dugg oroliga för att amerikanska moln kan bli oanvändbara. ”Det är något som vi varken planerar eller förbereder oss för”, säger till exempel Scanias vd Christian Levin. EU letar alternativ Nu pågår ett febrilt arbete för att hitta europeiska alternativ till de amerikanska jättarna. Hör hur du som enskild person ska tänka kring frågan. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Carl Heath, senior forskare RISE Andreas Liljeheden, Sveriges radios korrespondent i Bryssel Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen Joe Biden, fd president USA JD Vance, vicepresident USA Elisabeth Jilderyd, tf enhetschef IMY Felix Björklund, reporter Ny Teknik Brad Smith, vice ordf Microsoft Jens Henriksson, vd Swedbank Johan Torgeby, vd SEB Micael Johansson, vd Saab Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars Christian Levin, vd Scania och Traton ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-04-25 14:30 - 27:23

Kritiken mot Elon Musk och Tesla blev för hård. Nu trappar han ner sitt uppdrag för Donald Trump och Doge. Istället ska han storsatsa på AI och mänskliga robotar som ska sköta allt från barnpassning till fabriksjobb.

Musk trappar ner sitt jobb för Trump Teslas vd Elon Musk har sen han blev ansvarig för Department of government efficiency, eller Doge, fått se hur aktiekursen rasat och Tesla-bilar eldas upp under protester och demonstrationer. Kritiken har också varit hård från andra aktieägare. Tidigare har han verkat ganska obrydd kring det hela. Men i veckan vände han. Från och med maj tänker han lägga mindre tid på att jobba för Trump och mer på Tesla. ”Verkligheten har kommit ikapp”, säger Felix Björklund som bevakar bilbranschen åt tidningen Ny Teknik. Satsar stort på Robotaxi och humanoiden Optimus Tesla är idag ett av USA:s tio största bolag. Men det kommer bli störst i hela världen, säger Elon Musk, som har stora visioner. Och trots att siffrorna för bolaget inte ser lovande ut just nu så är han själv väldigt optimistisk kring framtiden – som består av storskalig produktion av självkörande bilar och mänskliga robotar. ”Det finns ingen gräns för dem”, säger Musk. BYD tar över elbilsmarknaden Men bilarna är fortfarande Teslas stora kassako, och om Tesla spelar bort sina kort står kinesiska BYD mer än redo för pole position. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Felix Björklund, reporter Ny Teknik Victor Jensen, reporter Ekonomiekot Elon Musk, vd bla Tesla och presidentrådgivare Donald Trump, president USA Martin Lundstedt, vd AB Volvo Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars Patrik Hofbauer, vd Telia Magnus Groth, vd Essity Pierre-Olivier Gourinchas, chefekonom IMF Dan Ives, chefsanalytiker Wedbush Securities ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-04-17 06:00 - 25:04

Arbetslösheten ligger på runt nio procent och bland unga är den ännu högre. Samtidigt skriker företag och offentlig sektor efter personal. Varför har det uppstått ett glapp på arbetsmarknaden och går det att förändra?

Kompetensbrist bromsar tillväxten Många företag hindras från att växa eftersom de inte hittar personer att anställa med rätt kompetens. I en undersökning från Svenskt Näringsliv som kom nyligen så uppger sju av tio företag att de har problem att rekrytera. Problemen får även en spridningseffekt, när nyckelpersoner saknas får inte heller personer med en lägre kompetens chans till jobb. Vad vill unga? Många unga vet inte vad de vill göra i framtiden och väljer därför gärna ett brett, teoretiskt program på gymnasiet. Mats Alvesson, organisationsforskare, säger att det finns en tydlig uppfattning att en högskoleutbildning leder till ett bra jobb. Men är det verkligen så? Och vad är det som styr ungas val och i vilken mån har föräldrar ett inflytande? Vända en Atlantångare Vad krävs för att förändra synen på utbildning och hur unga väljer? Politiken har en roll här men även samhället syn på olika yrkesval spelar in. Programledare och producent: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Mats Alvesson, organisationsforskare och professor, Lunds Universitet och University of Bath Ulrik Hoffman, vd och expert på samhällsfrågor och kompetensförsörjning, Ungdomsbarometern Helge Steg, vd ArtaPlast Rickard Åberg, ansvarig för automationsavdelningen ArtaPlast Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv Jeanette Pettersson, SYV Råsunda Centralskola Solna Zarah Kulhan och Idil Bircan, elever Råsunda Centralskola Solna Johan Persson (L), Arbetsmarknadsminister Jan Björklund (L), tidigare utbildningsminister ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-04-11 14:00 - 26:54

Vi lämnar en vecka med extrema börsrörelser och tullutspel. Målet med handelstullarna är att göra “America wealthy again”, säger Trump, som hänvisar till nationell säkerhet. För det som händer nu är mycket mer än bara ett ekonomiskt spel.

USA spelar snabbschack – Kina förbereder total dominans. Vem vinner? Den ekonomiska handelskonflikt som pågår just nu är på en nivå som aldrig synts tidigare. Men medan USA spelar snabbschack har Kina förberett sig för strid under flera årtionden. Kina har en rad ekonomiska vapen att ta till. Och det som syns på ytan är bara en liten del i ett mycket större pussel – som Kina tänker vinna. ”Det finns mycket som tyder på att Kina kan få en mer framskjuten position. Kina framhåller sig som den pålitliga och stabila stormakten nu”, säger Kinaforskaren Oscar Almen på FOI. Oroliga börser och stigande långräntor i USA Räntorna på amerikanska statspapper har rusat i veckan, och en tidigare säker hamn tycks nu väldigt osäker. Samtidigt svider börsrasen rejält för många små och stora investerare. ”Det har varit en av de mest turbulenta veckorna på länge. Man får sträcka sig tillbaka till finanskrisen för ett mer ekonomiskt osäkert läge”, säger fondförvaltaren Lotta Faxén. Investerare flyr USA ”Man vill inte vara investerad i amerikanska bolag längre”, säger hon. Vet Trump vad han gett sig in i? Vad innebär det för oss i Sverige? Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Charlotta Faxén, fondförvaltare Oscar Almén, forskare FOI Kristina Sandklef, Kinaanalytiker Fredrik NG Andersson, forskare och docent Lunds universitet Donald Trump, president USA Sven Hagströmer, ordf Avanza Robert Bergqvist, senior ekonom SEB Peter Navarro, rådgivare till Trump Jamie Dimon, vd JP Morgan Chase Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-04-07 16:20 - 18:33

Börserna rasar och tusentals miljarder raderas från tidigare värden. Både småsparare och stora investerare rusar mot dörren. Vad är det som händer, varför händer det nu, och framförallt – när tar det slut?

Stora börsfall Börserna har rasat i hela världen. Bakgrunden är Donald Trumps tullar och en rädsla för recession - men det är även en hel del investerare som tvingas att sälja för att täcka upp förluster och minska belåningen. Raset drivs dessutom på av småsparare som paniksäljer. Hårdnackad Donald Trump Än så länge visar inte Trump många tecken på att backa från sin hårda handelspolitik, utan säger att det ibland krävs ”medicin” för att få bukt med något som är fel. Finansanalytikern Peter Malmqvist varnar för ännu större fall på börserna - om Trump inte ändrar sig. Politiska konsekvenser Men både Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, och Mattias Sundling, chef för aktiestrategi på Handelsbanken, tror att det blir svårt för Trump att köra samma hårda stil när de politiska konsekvenserna blir för stora. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Mattias Sundling, chef aktiestrategi Handelsbanken Robert Bergqvist, senior ekonom SEB Peter Malmqvist, finansanalytiker Felicia Schön, privatekonom Avanza Donald Trump, president USA Benjamin Dousa (M), utrikeshandelsminister ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-04-04 14:30 - 26:18

Den amerikanske presidentens ”liberation day” blev en kalldusch för resten av världen. Nu väntas en tid med tullkaos. Ett av de många bolag som hamnar i kläm är den tidigare svenska nationalklenoden och småspararfavoriten Volvo Cars.

Kraftigt höjda importtullar Donald Trump vässar sina handelsvapen och chockhöjer tullarna. Upptrappningen av handelskonflikten kommer i ett redan stökigt läge för den gamla svenska nationalklenoden Volvo Cars, som sparkat vd:n Jim Rowan och som tampas med vikande försäljning och gnissel mellan svenska ägare och den kinesiska storägaren Geely. Geely och Li Shufu Organisationen Aktiespararna kritiserar ordföranden Li Shufu för hans dåliga närvaro på möten. Men på årsstämman i veckan dök han upp med ett leende. Det gjorde även den nygamla vd:n Håkan Samuelsson. Inom en snar framtid väntas han presentera en ”turn around”-plan för bolaget – något som kan påverka jobben i bland annat Göteborg. Börsen dyker och oron växer På finansmarknaderna är oron stor efter Trumps nya tullutspel, och både Stockholmsbörsen och de amerikanska börserna har rasat kraftigt. Planen är att införa de nya tullarna väldigt snart. Men i praktiken kan det dröja på grund av alla praktiska problem, säger Mikael Wickelgren, fordonsforskare och docent vid Högskolan i Skövde. Radikala rådgivare Bakom Trumps ekonomiska teorier står Stephen Miran, som är ordförande i presidentens ekonomiskpolitiska råd. Han har en rad kontroversiella idéer. Som att använda tullar för att tvinga andra länders centralbanker att sälja dollar. Det oroar Robert Bergvist, senior ekonom på SEB, som liknar det med att ge sig på ”själva hjärtat i den finansiella marknaden”. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Victor Jensen, reporter Ekonomiekot Mikael Wickelgren, docent i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB Hampus Engellau, aktieanalytiker Handelsbanken Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars Donald Trump, president USA Stephen Miran, ordförande i Trumps ekonomiskpolitiska råd Mark Carney, premiärminister Kanada Bert Ferm, aktieägare Volvo Cars ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-03-28 14:30 - 24:47

Vilka är vinnare och förlorare i pensionssystemet – och hur länge måste man jobba? Och vad innebär det att mängder av PPM-fonder nu slängs ut från fondtorget?

Det finns tydliga vinnare i pensionssystemet. Framförallt män som är födda tidigt under 1900-talet. Och den “arvsynd” som lever kvar från det gamla systemet innebär att yngre generationer fortfarande går miste om avkastning. Totalt kan det handla om tusentals miljarder, enligt en beräkning som Jacob Lundberg på Institutet för näringslivsforskning gjort. Pensionsåldrarna stiger Samtidigt behöver vi jobba allt längre upp i åldrarna. Hur länge måste de som är unga idag jobba för att få en dräglig pension? Och vad är det viktigaste att tänka på när det gäller den framtida pensionen? Mats Wester, journalist och pensionsexpert, ger tips. Hör till exempel hur du gör för att inte råka blåsa barnen på miljoner, ifall du skulle dö i förtid. Spararna flyr USA-fonder Efter alla utspel från Donald Trump flyr nu de svenska fondspararna från sina tidigare favoriter, USA-fonderna, och köper Sverigefonder istället. Hundratusentals får brev om fondbyten Samtidigt är det fler hundra tusen sparare som bytt fonder utan att de kanske ens vet om det. Då handlar det om PPM-fonder. För just nu pågår en gigantisk upphandling av det nya fondtorget inom premiepensionssystemet. Kritiker varnar för problem Tanken är att höja kvaliteten och avkastningen för pensionsspararna. Men det finns kritiker. Upphandlingarna riskerar att försämra konkurrensen och mångfalden bland fonder och fondbolag, något som i förlängningen drabbar spararna, säger Fredrik Hård på Fondbolagens förening. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Mats Wester, journalist och pensionsexpert Jacob Lundberg, forskare IFN Monica Zettervall, pensionsexpert Pensionsmyndigheten Fredrik Hård, ekonom Fondbolagens förening Daniel Edencrona, pensionssparare som stämt staten Martin Mörk, byråchef Justititiekanslern Erik Fransson, Fondtorgsnämnden ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-03-21 16:20 - 25:37

I början av året spådde banker och bedömare att styrräntan skulle fortsätta ner. Men de prognoserna har nu hamnat i soporna. Osäkerheten är större än på länge och olika räntor har börjat stiga. Vad var det som hände?

Ränteskutan har ändrat riktning Bland chefsekonomerna på sju av de största bankerna så trodde alla utom en för inte så länge sen att Riksbanken skulle sänka räntan minst två gånger under våren. Någon trodde på fyra sänkningar. Även statliga Konjunkturinstitutet spådde en rad räntesänkningar framöver. Nu är läget ett annat. Inflation, tullar och upprustning Bankerna har steg för steg höjt räntan på bundna bolån. Marknadsräntorna är på väg upp eftersom de påverkas av det osäkra ekonomiska och geopolitiska läget och i veckan kom ett nytt räntebesked från Riksbanken, styrräntan ligger still. Navigering i dimma Frågan är hur Riksbanken ska navigera i ett läge där osäkerheten beskrivs som extrem? Och hur ser hushållen på ekonomin idag och framöver? Programledare: Erika Mårtensson Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet Karl Walentin, gästprofessor i nationalekonomi, Uppsala universitet Erik Thedéen, chef Riksbanken Erik Karlsson, lantbrukare Åtvidaberg Robert Bergqvist, senior ekonom SEB Friedrich Merz, tillträdande förbundskansler Tyskland Fredrik Isaksson, chefsekonom Byggföretagen Andreas Wallström, prognoschef Swedbank Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken

2025-03-14 14:25 - 26:34

Beror de höga prisökningarna på väder och vind, rika handlare som kramar ut övervinster, giriga finanshajar och spekulationsbubblor, eller hög skatt och dålig konkurrens – eller något helt annat?

Alla verkar leta efter syndabockar och enkla svar. Men vad är sant och inte sant i debatten – och framförallt; ska priserna upp eller ner härifrån? Tillgång, efterfrågan och penningmängd påverkar Efter att många bönder tvingats lägga ner sin produktion har priset på bland annat mjölk ökat. Men det är inte bara tillgång och efterfrågan som styr råvarupriserna. Åren av låg ränta och centralbankernas iver att trycka nya pengar har kommit ikapp, och fortsätter att pressa upp råvarupriserna, säger Anna Svahn på hedgefonden Antiloop. Och hon tror att priserna kommer stiga ännu mer framöver. Global handel på råvarubörser Mycket av handeln med råvaror sker på råvarubörser, där finansiella spelare fungerar som mellanhänder. Det gör att bönderna får loss pengar till kommande skördar. Numera är handlargolven borta och handeln sker digitalt, men principen är densamma, säger hon. ”Inflations-peaken vi såg för ett par år sedan var bara den första”. Även debattemperaturen stiger I veckan gick regeringen ut och kallade matjättarna till ett nytt möte. ”Vi vill föra en diskussion kring prisökningarna”, säger lantbruksminister Peter Kullgren. Svensk Dagligvaruhandel har kontrat med en rad förslag på vad politikerna själva kan göra, som att sänka tillsynskostnader, förenkla reglerna, och sänka arbetsgivaravgiften för unga. ”Forskning visar att sänkt arbetsgivaravgift för unga inte har så stor effekt på sysselsättning och priser. Jag tror vi måste acceptera att det här vad maten kostar”, säger Fredrik NG Andersson, forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Fredrik NG Andersson, lärare och forskare Ekonomihögskolan Lunds universitet Anna Svahn, grundare hedgefonden Antiloop Elisabeth Svantesson, finansminister (M) Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S) Peter Kullgren, lantbruksminister (KD) Göran Blomberg, vd ICA-handlarnas förbund Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson (V) Sofia Wallén, mjölkbonde Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande Thomas Widlund, mathandlare Gabriel Björkman, mathandlare Aino Bunge, vice riksbankschef ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-03-07 14:00 - 24:41

Trump gör en ”omvänd Nixon” och flörtar med Ryssland för att sänka Kina. Kinesiska ledare säger att USA ”tillämpar djungelns lag” och uppmanar världen att luta sig mot dem istället.

Här i Sverige har vi stora samarbeten med både USA och Kina. Men relationerna är knepiga – och blir allt knepigare. Hör hur de har förändrats genom åren. Kineser femte största invandrargruppen 2024 Det finns många kinesiska studenter och forskare på svenska universitet och högskolor. Det skapar oro för att hemlig och viktig forskning hamnar i händerna på den kinesiska regimen. ”Det har varit en lång period när vi inte förstått hur intressanta vi är för främmande makt”, säger Robert Egnell, rektor på Försvarshögskolan. Kontrollen ska skärpas Nu ligger ett förslag på regeringens bord som innebär att det införs en speciell stödfunktion för “ansvarsfull internationalisering”, där bland annat Säpo och Försvarsmakten ska hjälpa till att hålla koll på att svensk forskning inte hamnar i fel händer. Samtidigt granskas kinesiska investeringar hårdare och förra året stoppades en affär av Inspektionen för strategiska produkter. Volvo Cars sticker ut Den största kinesiska investeringen i Sverige är Volvo Cars, som även sticker ut i ett internationellt perspektiv, säger Björn Jerdén på NKK. Nu ställs Volvo Cars inför nya utmaningar när USA stramar åt sina regler kring kinesisk teknik. Men bolaget har ”en god plan”, säger produktchefen på företaget. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Björn Jerdén, chef Nationellt kunskapscentrum om Kina, UI Hanna Sahlberg, Kinareporter Ekot Eva-Lisa Palmtag, utredare Universitetskanslersämbetet Robert Egnell, rektor Försvarshögskolan Helena Löfgren, Nationellt kunskapscentrum om Kina Andreas Hamrin, talesperson PTL Erik Severinson, produkt- och strategichef Volvo Cars Donald Trump, president USA Richard Nixon, fd president USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-02-28 15:10 - 24:46

Hör historien om TV4 och hur bolaget hamnade i händerna på norska mediejätten Schibsted.

Telia säljer TV4 till Schibsted Media “Jag förstår att Schibsted är sugna på TV4”, säger Yasmine Winberg på branschtidningen Dagens Media och cheferna för både Telia, TV4 och Schibsted Media säger att de är nöjda med affären. Men vem är den egentliga vinnaren och hur kommer det att märkas att Aftonbladet, Svenska Dagbladet och TV4 hamnar under samma paraply? Fler neddragningar väntar – samtidigt ökar pressen på konkurrenterna “Det finns stora möjligheter till besparingar”, säger Marie Nilsson, vd för analysbolaget Mediavision, som påpekar att mediemarknaden är i ständig förändring. Det nya bolaget blir en farlig konkurrent till Bonnier och Expressen, säger bland andra TV4:s tidigare vd Jan Scherman, som menar att affären även sätter stor press på public service-bolagen SVT, SR och UR. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Yasmin Winberg, tf chefred Dagens Media Marie Nilsson, vd Mediavision Jan Scherman, debattör och fd vd TV4 Patrik Hofbauer, vd Telia Siv Juvik Tveitnes, vd Schibsted Media Mattias Berg, vd TV4 Cilla Benkö, vd Sveriges Radio Marc Randolph, medgrundare Netflix Ted Sarandos, vd Netflix ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-02-21 14:30 - 27:29

Efter en dramatisk vecka i världspolitiken väntas Europa rusta upp mer och snabbare än tidigare. Det gynnar försvarsbranschen, men den ökade osäkerheten riskerar också att lägga en ”våt filt” över ekonomin.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Annika Winsth, chefsekonom, Nordea Karl Lallerstedt, analytiker, Totalförsvarets forskningsinstitut Erik Thedéen, Riksbankschef Robert Limmergård, generalsekreterare, Försvars- och säkerhetsföretagen Björn Fägersten, vd, Politea och senior forskare, Utrikespolitiska institutet JD Vance, vicepresident, USA Christoph Heusgen, ordförande säkerhetskonferensen i München Volodomyr Zelenskyj, Ukrainas president Ulf Kristersson, statsminister (M) Mette Fredriksen, statsminister (S), Danmark Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-02-14 14:30 - 24:40

Den senaste tiden har en lång rad kända varumärken, som Buttericks och Nathalie Schuterman, gått i konkurs. Bakom siffrorna döljer sig ofta personliga livsöden och krossade företagardrömmar. Och stora skatteskulder.

Rekord i konkurser 2024 blev ett rekordår för konkurser. När IAC gick i konkurs hade bolaget en skatteskuld på över en miljard kronor. Även byggbolag som Serneke Sverige, som kastade in handduken för några veckor sen, hade stora skulder. Det är pengar som är att betrakta som förlorade för staten. Högst skuld just nu har Åhléns och SAS. Fiffel och kriminalitet Förutom skulder, höga hyror och dålig försäljning gömmer sig även en del fusk bland konkurserna. Skatteanstånden som infördes under pandemin var “attraktiva för missbruk”, enligt en ny granskning från Riksrevisionen. Och nu har ansvaret för ett annat populärt stödsystem bland kriminella – utbetalningarna från lönegarantin – flyttats från Länsstyrelserna till Skatteverket. Förhoppningen är att få stopp på fusket. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Monika Nilsson Lysell, journalist Market Victor Jensen, reporter Ekonomiekot Helena Jangel Stridh, projektutvecklare Skatteverket Tomas Envall, sektionschef Skatteverket Anna Brink, projektledare Riksrevisionen Erik Örskog, konkursförvaltare Jonas Siljhammar, vd Visita ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-02-07 14:30 - 24:45

Trump gör sig ovän med allierade och Tyskland går till val med stark vind från höger. Men även andra länder blickar inåt. Hur har åren med frihandel krattat banan för det vi ser nu?

Nya handelstullar USA införde nya tullar mot Kina i veckan, däremot blåstes tullarna mot Mexiko och Kanada av i sista stund. Men än är sista ordet inte sagt, och frågan är om EU står på tur. America first Den globala världsordningen är inte bara förlegad. Den har blivit ett vapen som används emot oss, säger USAs utrikesminister Marco Rubio, som gjort klart att resten av västvärlden inte längre kan räkna med att USA ställer upp som världspolis och sammanhållande länk. Tysklands ekonomi krymper – och AFD växer För Tyskland, som hamnat rejält på efterkälken de senaste åren, skulle fler handelshinder slå hårt. Och samtidigt som den ekonomiska krisen djupnat, har polariseringen ökad, och att Trumps nära medarbetare Elon Musk gett sitt stöd till ytterhögerpartiet AFD inför det tyska valet om några veckor har väckt ilska. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Fredrik Sjöholm, professor och vd Institutet för Näringslivsforskning Daniel Alling, Tysklandskorrespondent Sveriges Radio Marco Rubio, utrikesminister USA Donald Trump, president USA Justin Trudeau, premiärminister Kanada Claudia Sheinbaum, president Mexiko Karoline Leavitt, pressekreterare Vita huset Mark Rutte, generalsekreterare NATO Stephan Müchler, vd Sydsvenska Handelskammaren Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen Olaf Scholz, förbundskansler Tyskland Elon Musk, vd Tesla ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-01-31 14:00 - 24:43

Sprängningar och skjutningar får bostadsköpare att tveka. Bottenplan går bort, och det är svårt att få lägenheterna sålda. Samtidigt har bostadsrättsföreningarna små möjligheter att kasta ut kriminella medlemmar som kan vara måltavlor.

På flera av de adresser där det varit sprängningar har det också varit lägenheter till salu. Enligt en tidigare studie från KTH kan värdet på en bostad minska kraftigt om det varit en skjutning i närheten. Trygghet allt viktigare – köpare kollar upp grannarna Samtidigt visar en annan undersökning att trygghet seglat upp som den allra viktigaste faktorn när man väljer var man ska flytta, och fastighetsmäklare märker också att köparna har börjat kolla upp vilka grannar som bor på adressen innan de kommer på visningen. Begreppet ”läge, läge, läge” har fått en ny innebörd. Räntan sänks igen I veckan sänktes styrräntan igen. Men frågan är om det var för sista gången, och vad det innebär för bostadspriserna i stort. Vissa analytiker tror på kraftig prisuppgång i år, andra är mer skeptiska. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Tor Borg, analyschef CityMark Analys & Byggfakta Thomas Heldmark, reporter P4 Stockholm Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef Mäklarsamfundet Erik Holmberg, analytiker Hemnet Ulrika Blomqvist, vd Bostadsrätterna Konstantin Åström, fastighetsmäklare i Akalla Adi Stukan, fastighetsmäklare i Enskede ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-01-24 14:20 - 26:58

Trots hot om tullar från dag ett, har nytillträdde USA-presidenten Donald Trump ännu inte beslutat om handelstullar mot omvärlden. EU behöver förbereda sig. Riskerna är stora och det kan bli krångliga förhandlingar med en oberäknelig USA-president.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Cecilia Malmström, före detta handelskommissionär i EU Victor Jensen, ekonomireporter, Ekot Donald Trump, president, USA Jacob Wallenberg, ordförande Investor och Svenskt Näringsliv Anna Stellinger, ansvarig för EU-frågor, Svenskt Näringsliv Ulf Kristersson, statsminister (M) Christian Kopfer, råvaruanalytiker, Handelsbanken Ursula von der Leyen, ordförande, EU-kommissionen Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-01-17 13:00 - 24:46

Inför Trumps tillträde skrotar mängder av amerikanska bolag sina DEI-program, som infördes efter Metoo och Black lives matter-protesterna. Bland annat Meta, Amazon, Walmart och Ford.

Under några år låg inkludering och mångfald högt upp på bolagens agendor. Men nu har det svängt. Nu ska allt som uppfattas som woke städas bort. Samtidigt skärper EU sina hållbarhetsregler. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Emanuel Sidea, USA-korrespondent DI Sven Carlsson, reporter Ekot Annika Höög, jurist Diskrimineringsombudsmannen Robert Bergqvist, senior ekonom SEB Jakob König, projektledare Fair finance guide Bo Becker, professor Handelshögskolan i Stockholm Mark Zuckerberg, vd Meta Donald Trump, tillträdande president USA Ekin Ergun Björstedt, generalsekreterare Global Child Forum ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-01-10 14:15 - 26:07

I veckan räddades en av Sveriges största industrisatsningar från likvidation. Men historien om Northvolt är ett drama i många akter, och än är faran långt ifrån över. Bolaget blöder pengar och behöver snabbt få in nytt kapital.

Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Victor Jensen, reporter Ekonomiekot Erika Sundén, reporter Ekonomiekot Bo Becker, professor Handelshögskolan i Stockholm Peter Carlsson, fd vd Northvolt Anders Oscarsson, aktiechef AMF Pontus Braunerhjelm, professor Tekniska högskolan i Stockholm ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2025-01-03 06:30 - 24:44

Skjutningen mot vd:n för United Healthcare har ökat fokuset på säkerhet i USA. Men även i Sverige spenderas mycket pengar på säkerhetstjänster åt cheferna. Även småföretagare utsätts för hot. I vissa områden har det blivit en del av vardagen.

Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Peter Narbe, Affärsområdeschef Executive 2Secure Jacob Ämtvall, statsvetare Tryggare Sverige Ginna Lindberg, USA-korrespondent Sveriges Radio Örjan Josefsson, handlare ICA Supermarket Bro Stockholm Jan Olsson, kriminalkommissarie NOA och Nationellt it-brottscentrum Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie Södertäljepolisen Jessica Tisch, New York-polisen Gunnar Strömmer, justitieminister Efter att det här avsnittet spelades in har Södertörns tingsrätt dömt fem personer till fängelse för försök till grov utpressning mot börsbolaget Fastator vd Joachim Kuylenstierna. ekonomiekotextra@sverigeradio.se

2024-12-27 06:30 - 26:48

2024 var året då Trump vann det amerikanska valet, räntorna sänktes, och prisökningarna stannade av – förutom på bland annat de amerikanska börserna. Det var också året då Nvidia och Northvolt stod för rubrikerna. Hur blir 2025?

Programmet är inspelat torsdag 19 dec 2024. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Maria Landeborn, seniorekonom Danske Bank Victor Jensen, reporter Ekonomiekot Ginna Lindberg, USA-korrespondent Sveriges radio Frida Bratt, sparekonom Nordnet Erik Thedéen, riksbankschef Sven-Olof Daunfeldt, chefekonom Svenskt näringsliv Torbjörn Hållö, chefekonom LO Elisabeth Svantesson, finansminister Donald Trump, tillträdande president USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-12-20 15:41 - 24:39

Inflationen har ätit upp flera års löneökningar och många känner sig fattigare. Nu ska lönen för över 3 miljoner anställda förhandlas i en ovanligt stor avtalsrörelse. Löntagarna hoppas på mer i plånboken, men samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur som envist biter sig fast.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet Irene Wennemo, generaldirektör, Medlingsinstitutet Tomas Undin, förhandlingschef, Teknikföretagen Marie Nilsson, ordförande, IF Metall Elisabeth Svantesson, finansminister (M) Erik Thedén, Riksbankschef Eva Samakovlis, analyschef, Arbetsförmedlingen Ulf Olsson, ordförande i förhandlingsdelegationen, Sveriges kommuner och regioner Veronica Magnusson, ordförande, Vision Jonas Kolsrud, forskare i nationalekonomi, Linnéuniversitetet Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-12-19 16:00 - 8:55

Riksbanken vill ha mer tålamod och tror bara på en räntesänkning under första halvåret 2025.

Programledare: Victor Jensen Medverkande: Pär Ivarsson, Ekonomiekot, och Jens Magnusson, chefsekonom SEB

2024-12-18 16:00 - 8:54

Regeringen tror att den ekonomiska återhämtningen drar ut på tiden och sänker flera prognoser. Dessutom laddar vi upp inför Riksbankens räntebesked.

Programledare: Victor Jensen Medverkande: Ekonomiekots Pär Ivarsson och Philip Ramqvist

2024-12-17 15:09 - 8:56

I dagens geopolitiska läge spelar handel, ekonomi och konkurrenskraft en allt större roll för Sveriges säkerhet.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker Försvarshögskolan Per Altenberg, handelsstrateg Kommerskollegium

2024-12-16 15:15 - 8:53

Bluff-sms, falska annonser och fejkade mejl. I julstressen passar bedragare på att försöka lura oss.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericentrum Alexis Larsson, säkerhetschef PostNord

2024-12-13 16:03 - 26:02

Gig-jobbare tar över en allt större del av arbetsmarknaden. Men de nya affärsmodellerna för plattformsföretagen krockar med den svenska modellen. En färsk dom slår fast att ett appföretag kan ha arbetsmiljöansvar för de som tar påhuggen. Samtidigt kan ett EU-beslut få stora konsekvenser för hela branschen.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter, Ekot Gustav Hägg, docent i företagsekonomi, Malmö universitet Ramatis Soares, bud Sirin Celik, utredare, Svenska Transportarbetarförbundet Travis Kalanick, grundare, Uber Richard Lindeen, operativ talesperson, Wolt Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-12-12 15:27 - 8:56

Företag har en allt mer pessimistisk syn på framtiden enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Samtidigt tror LO att ekonomin snart kommer ta fart tack vare högre löner.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv Torbjörn Hållö, chefekonom LO

2024-12-11 16:18 - 8:53

Ekonomiskt tillväxt är avgörande för kommunistpartiets legitimitet enligt Kinaanlytikern Kristina Sandklef. Nu vill Kina få fart på ekonomin och tänker satsa på mer stimulanser.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Kristina Sandklef, oberoende Kinaanalytiker Petra Bergman, ekonomireporter

2024-12-10 16:23 - 8:57

Kortare arbetstid leder till minskad BNP, det visar en ny rapport från Konjunkturinstitutet. Men att låta människor arbeta mindre kan leda till andra vinster för samhället och individen.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Jonas Kolsrud, forskare i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter

2024-12-09 16:22 - 8:57

Brottslighet innebär stora kostnader för samhället och nästan hälften av de som dömts för ett brott återfaller inom några år. Hur kan näringslivet hjälpa till för förhindra återfall i brottslighet?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi Göteborgs Universitet Emma Ekstrand, direktör och chef för avdelningen för verksamhetsinnehåll på Kriminalvården Örjan Josefsson, handlare på ICA Supermarket Bro Stockholm

2024-12-06 15:55 - 26:58

I flera år har det varit tunnsått med stora svenska bolag som valt att bli börsnoterade. I veckan uppmärksammades en större börsnotering som Stockholmsbörsen hoppats ska bana väg för fler. Samtidigt väljer de stora spelarna USA.

Programledare: Petra Bergman Medverkande och röster i programmet: Jonas Olavi, förvaltare, Alpcot Stefan Lundell, grundare och reporter, Breakit Adam Kostyal, vd Nasdaq Stockholm Pär Svärdson, vd Apotea Sebastian Siemiatkowski, vd, Klarna Kamran Ansari, riskkapitalist, partner, Headline Ventures Tal Cohen, ordförande, Nasdaq Björn Rosengren, tidigare näringsminister (S) Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-12-05 15:17 - 8:55

2024 kan bli året med högst antal sålda villor på tio år enligt bostadssajten Hemnet. Men när det gäller nyproducerade lägenheter är läget helt annorlunda.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Erik Holmberg, marknadsanalytiker på bostadssajten Hemnet Robert Boije, chefsekonom på den statligt ägda bolånebanken SBAB

2024-12-04 14:46 - 8:57

Hög ränta, svag valuta och en inflation som inte vill sjunka på samma sätt som i Sverige. Varför knakar ekonomin i vårt grannland Norge?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Amanda Sundström, chefstrateg på banken SEB Norge Victor Jensen, ekonomireporter

2024-12-03 16:00 - 8:55

Stora Enso, som är en av landets största skogsägare, planerar att sälja 12 procent av sin skogsmark. Det kan bli den största skogsförsäljningen på fem år i Sverige. Analytiker tror att detta kan gynna marknaden. Vad styr priserna på skog och skogsmark just nu? Hur ser prognosen ut framöver?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Emma Frödå, affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank och Pär Ivarsson, Ekonomiekot

2024-12-02 16:03 - 8:54

Erbjudanden om garantier på bilar är ofta är i det närmaste värdelösa enligt M Sverige. Just nu driver också Konsumentombudsmannen en rättslig process om vilseledande marknadsföring.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Olle Haglund, jurist på M Sverige, en konsumentorganisation för trafikanter Ellen Rosenkvist, ekonomireporter

2024-11-29 14:00 - 27:13

Donald Trump vill införa höga tullar mot Mexiko, Kanada och Kina - för att få länderna att få stopp på knarkförsäljningen till USA. Och det blir bilföretagen som hamnar i kläm. Då påverkas de krisande europeiska biltillverkarna.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Mikael Wickelgren, forskare Handelshögskolan i Skövde Victor Jensen, reporter Ekonomiekot Henrik Karr, IR-chef Autoliv Claudia Sheinbaum, president Mexiko Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen Donald Trump, tillträdande president USA Eric Trump, son till Donald Trump Johan Trouvé, vd Västsvenska handelskammaren Elisabeth Svantesson, finansminister Per Altenberg, handelsstrateg Kommerskollegium Benjamin Gruschka, europeiska Ford-facket Jennifer Hillman, fd WTO Producent: Philip Ramqvist ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-11-28 15:46 - 8:56

Snart slutar BRA att flyga till Bromma och bolaget ska i stället trafikera Arlanda på uppdrag av SAS. En stor förändring sker då inom inrikesflyget.

Programledare: Victor Jensen Medverkande: Ellen Rosenkvist, ekonomireporter, och Carl Bergkvist, chefsekonom på Stockholms Handelskammare

2024-11-27 16:00 - 8:57

USA:s tillträdande president Donald Trump vill införa högre tullar, något som ökar sannolikheten för ett handelskrig, enligt experter. Mexiko hotar med svar.

Programledare: Victor Jensen Medverkande: Ellen Rosenkvist, ekonomireporter, och Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB

2024-11-26 16:00 - 8:55

I dag har AI-kommissionen lämnat förslag som ska bidra till att stärka utveckling och användning av artificiell intelligens här i Sverige. Miljarder behöver satsas på AI, är ett av beskeden.

Programledare: Victor Jensen Medverkande: Ekonomiekots Pär Ivarsson och Ellen Rosenkvist

2024-11-25 15:19 - 8:57

Svensk industri beskrivs som ledande i klimatomställningen, men vad kan riskera försprånget och gör politiken det som krävs? Idag släpper Fossilfritt Sverige en rapport om hinder för omställningen.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige Maria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen

2024-11-22 15:00 - 24:37

Nu ska årets vinst säkras för butikerna. Men kunderna håller hårt i pengarna efter flera år av inflationschock. Samtidigt blir reorna blir allt viktigare, och hård konkurrens från Kina sätter käppar i hjulet för lönsamheten.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Malin Andrée, globalt ansvarig för konsument- och detaljhandelsfrågor EY William Lindquist, analytiker HUI Research Maria Westerberg, butiksbiträde Per Ljungberg, innovationschef Svensk Handel Claes Måhlén, chefsstrateg Handelsbanken Anders Wennersten, Philip Ramqvist, Petra Bergman, reportrar Ekot Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-11-21 15:58 - 8:57

Världens högst värderade bolag Nvidia går som tåget, det visar den senaste kvartalsrapporten. Samtidigt varnar Europeiska centralbanken för risken för en potentiell AI-bubbla.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Sven Carlsson, techreporter Ekot Inge Heydorn, förvaltare på GP Bullhound

2024-11-20 15:34 - 8:57

SNS släpper idag en ny forskningsrapport om hur näringslivet i Italien jobbat mot maffian. Vad kan Sverige lära av Italien när det gäller den organiserade brottsligheten?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Carina Gunnarsson, docent i statskunskap och affilierad forskare vid Uppsala universitet. Till vardags verksam vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie vid Södertäljepolisen

2024-11-19 16:16 - 8:28

Den svenska kronan är svag och har varit i en försvagande trend i många år. Den senaste tiden har kronan bland annat tappat mot USA-dollarn efter att Donald Trump vann det amerikanska valet. Svenska tillgångar blir billigare men det blir dyrare för svenskar att handla utomlands. Vad styr kronkursen och finns det fördelar med att ha en svag valuta?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Johan Javeus, seniorekonom SEB och Pär Ivarsson, Ekot

2024-11-18 16:02 - 8:57

Riskfyllda och komplexa sparprodukter, så kallade autocalls, lockar framför allt äldre. Det visar ny analys från Finansinspektionen.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen Mathias Lien Oskarsson, analytiker Finansinspektionen

2024-11-15 15:25 - 24:38

Valet av Trump som president har skapat kryptofeber. Från att ha dömts ut av Trump för bara tre år sedan har han nu omfamnat Bitcoin fullt ut och vill att USA ska bli ett föregångsland för krypto. Bakgrunden är ett omtalat möte i Nashville. Men motståndet mot kryptovalutor är starkt både hos myndigheter i USA och Sverige.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Sven Carlsson, teknik och grävreporter, Ekot Eric Wall, kryptoexpert och investerare Johan Javeus, senior ekonom, SEB Gary Gensler, chef, SEC Johan Florén, kommunikationschef, Sjunde AP-fonden Erik Thedéen, riksbankschef Donald Trump, tillträdande president i USA Nelson Griggs, Nasdaq Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-11-14 16:56 - 8:48

Idag släppte Riksbanken sin stabilitetsrapport som handlar om riskerna i det finansiella systemet. Bland stabilitetsriskerna just nu pekar Riksbankens chef Erik Thedéen särskilt på ökade geopolitiska spänningar. Hur påverkas hushållen? Var står fastighetsbolagen i allt detta?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Philip Ramqvist och Pär Ivarsson, Ekonomiekot

2024-11-13 16:10 - 8:56

Friskvårdsbidraget är en skattefri förmån som arbetsgivare kan ge sina anställda. Arbetsgivaren får betala ut friskvårdsbidrag med maximalt 5 000 kronor per år till en anställd. Friskvårdsbidraget kan användas för att betala en aktivitet som till exempel gymkort, startavgifter, fiskekort eller liftkort.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Pia Blank Thörnroos, skattejurist Skatteverket och Erika Norberg, reporter Ekot

2024-11-12 17:00 - 8:55

Idag kom SEB och Swedbank med sina prognoser för ekonomin. Tillväxten fortsätter att trotsa osäkerheter i omvärlden. Den ökar blygsamt i år men tar ordentlig fart igen 2025. Nästa år tror Swedbank att styrräntan ligger på 1,75 procent och SEB har en prognos på 2 procent.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Maria Wallin Fredholm, ekonom Swedbank och Jens Magnusson, chefekonom SEB

2024-11-11 16:30 - 8:56

I början av förra året blev en man lurad att föra över 100 000 kronor till en person - en så kallad målvakt - via ett telefonbedrägeri. När han ville ha tillbaka pengarna sa banken Nordea nej. Konsumentombudsmannen stämde då banken. Idag kom Tingsrättens dom. Nordea behöver inte ersätta sin kund för förlusten. Samtidigt anser Finansinspektionen att reglerna bör bli tydligare. Mithra Sundberg, avdelningschef för Betaltillsyn vid Finansinspektionen: ”skärp lagstiftningen”!

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Mithra Sundberg, avdelningschef Betaltillsyn vid Finansinspektionen och Olof Wijnbladh, reporter Ekonomiekot

2024-11-08 15:10 - 24:45

Donald Trumps seger i presidentvalet har gjort börserna i USA på gott humör. Och världens rikaste man, Trumpsupportern Elon Musk, har blivit ännu rikare. Men i Europa och i Sverige finns en oro. Tullar och handelskrig kan slå direkt mot svenska exportföretag och på längre sikt kan det hota konjunkturen och ge högre inflation.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken Carl Wattrang, partner, konsult- och revisionsbyrån PWC Erik Thedéen, Riksbankschef Jerome Powell, chef, Federal Reserve Niklas Nordheim, vd, Hatstore Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor, Svenskt Näringsliv Donald Trump, tillträdande president, USA J D Vance, tillträdande vice-president, USA Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-11-07 16:00 - 8:58

Konjunkturen segar sig fram i en allt för slö takt för att Riksbanken ska vara helt nöjd. Därför sänkte Riksbanken styrräntan idag med 0,50 procentenheter till 2,75 procent, den största sänkningen på tio år.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar och Pär Ivarsson, Ekot

2024-11-06 15:54 - 8:57

Donald Trump blir USA:s nästa president. Nu väntar höjda tullar och miljontals människor ska deporteras - om Trump genomför det han lovat.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Maria Persson, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet som forskar om handelspolitik Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv

2024-11-04 15:30 - 8:58

Nu är det endast några timmar kvar till det amerikanska valet drar igång på riktigt. Ekonomiekot har träffat förvaltaren Blackrock och ställt frågor om bland annat aktiemarknaden, gröna investeringar och Northvolt. Blackrock har också gjort en stor undersökning kring européernas syn på sparande. Hur investerar de och vilka sparhinder finns?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Elisabeth Sterner, Nordenchef Blackrock och Hanna Malmodin, Ekonomiekot

2024-11-01 06:30 - 24:47

2002 togs en man på bar gärning när han skulle lämna över hemliga Ericsson-dokument till en rysk underrättelseofficer. Fallet fick stora konsekvenser. Numera görs hårda kontroller av personal som hanterar säkerhetsklassade uppgifter. Men rekryteringen av agenter på svenska bolag och myndigheter pågår fortfarande.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Markus Küchler, it-säkerhetschef Epiroc Gösta Lemne, fd teknikchef Ericssons radioenhet Roland Sätradahl, fd kriminalinspektör Säpo Joakim Lindqvist, förbundsjurist Fackförbundet ST Johan Tell, säkerhetschef Skatteverket Runar Viksten, fd chefsrådman Stockholms tingsrätt. Daniel Stenling, fd chef kontraspionage Säpo Börje Ekholm, vd Ericsson Micael Johansson, vd Saab Stefan Widing, vd Sandvik Martin Lindqvist, vd SSAB Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-10-31 15:46 - 8:57

Igår kom teknikjättarna Microsoft och Meta, som bland annat äger Facebook och Instagram med sina kvartalsrapporter. Bägge bolagen överträffade förväntningarna med ett bättre resultat än vad marknaden väntade sig. Tidigare i veckan kom Alphabet som bland annat äger Google med starka siffror och ikväll efter börsen stängt i New York är det dags för Apple och Amazon att visa svart på vitt hur det går för dem.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Evelina Galli, techreporter P3 Sveriges Radio och Erik Sprinchorn, förvaltare TIN-fonder

2024-10-30 15:49 - 8:56

Biltillverkaren Volkswagen gör en kraftigt minskad vinst, det visar rapporten för tredje kvartalet. Det talas nu om lönesänkningar, massuppsägningar och att stänga flera fabriker.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Daniel Alling, korrespondent i Tyskland Victor Jensen, ekonomireporter

2024-10-29 16:04 - 8:57

Sveriges BNP, bruttonationalprodukten, minskade under de tre senaste månaderna jämfört med kvartalet innan. Det framgår av SCB:s preliminära så kallade BNP-indikator. Betyder det att det blir en storsänkning från Riksbanken nästa vecka?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Robert Boije, chefsekonom SBAB och Ellen Rosenkvist, reporter Ekonomiekot

2024-10-28 14:59 - 8:56

I lördags släpptes biljetterna till popgruppen Kents återföreningen. Biljetterna sålde slut blixtfort och samtidigt började biljetter omedelbart säljas på andrahandsmarknaden till flerdubbla priset.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Jacob Hugosson, PR-konsult Geelmuyden Kiese och tidigare teknikjournalist Daniel Bernspång, vägledare Konsumentverket

2024-10-25 15:00 - 28:21

Kinas president Xi Jinping har säkrat makten och satt upp höga mål för landet. Bland annat vill han att Kina går om USA som världens största ekonomi. Men när motgångarna ökar, skiftar han och kommunistpartiet fokus. Allt mer kraft läggs nu på att elda på nationalismen i landet – med det är en väg som kan leda till katastrof, säger experter.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Sveriges Radio Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd vid Institutet för Näringslivsforskning Jacob Gunter, analytiker, Merics (Mercator Insitute for China Studies) Pierre-Olivier Gourinchas, chefekonom, IMF Xi Jinping, Kinas president Vladimir Putin, Rysslands president Johan Torgeby, vd, SEB Nicolai Tangen, vd, norska oljefonden Alexis von Sydow, analytiker, Utrikespolitiska institutet Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-10-24 16:20 - 8:57

Alla de fyra svenska storbankerna har nu kommit med sina kvartalsrapporter - Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB. Vad är det bankerna tjänar pengar på nu när räntan är på väg ner?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Hans-Olov Öberg, analytiker på Aktiespararna Jan Andersson, ekonomireporter

2024-10-23 15:54 - 8:55

När förra avtalsrörelsen drog igång rustade inflationen och osäkerheten var stor. Hur ser de samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen ut den här gången?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter

2024-10-22 15:35 - 8:55

BRICS-ländernas toppledare möts i Ryssland för att diskutera framtida samarbeten. Medlemsländerna har skiftade agenda för samarbetet men bland vissa av länderna hörs en tydlig antiväst-retorik.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-10-21 16:21 - 8:57

Pumpor, skelett och godis säljs i massor inför Halloween. Vilken betydelse har högtiden för handeln och är det bara ett kommersiellt jippo?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Anders Houltz, forskningschef Centrum för Näringslivsforskning Maria Mikkonen, chefekonom Svensk Handel

2024-10-18 15:50 - 24:52

Efter decennier av politiskt bråk om Bromma flygplats kan det bli ett flygbolag som avgör framtiden. Vid årsskiftet försvinner nästan all reguljärtrafik från Bromma och det blir dyrt för statliga Swedavia att driva vidare flygplatsen till 2038. Men beskedet från regeringen är att det inte blir något beslut om förtida nedläggning.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Anders Svensson, sekreterare, Arlandautredningen Nils Paul, infrastrukturexpert, Svenskt Näringsliv Jonas Abrahamsson, vd, Swedavia Carl Bergkvist, chefekonom, Stockholms handelskammare Per G Braathen, ordförande, flygbolaget BRA Birgitta Sköldkvist och Heide Klawan, föreningen Flygande veteraner Niklas Berggren och Pär Jakobsson, Swedavia Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-10-17 16:24 - 8:57

Nytt förslag har presenterats idag om att målet för överskott i budgeten istället ska ersättas med ett balansmål. Det har en majoritet av riksdagspartierna kommit överens om. Två partier har dock reserverat sig. Vad är innebär det nya balansmålet och vad får det för konsekvenser?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot och Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi Stockholms universitet

2024-10-16 16:55 - 8:56

Just nu pågår bilmässan i Paris. Där visar elbilstillverkarna stolt upp sina senaste modeller. Samtidigt är det en bransch med många motgångar nu. Senast EU:s föreslagna tilläggstullar på elbilar som importeras till EU. Vad innebär tullarna och vad kan de få för konsekvenser?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Jens Hagman, forskare RISE och Victor Jensen, fordonsreporter Ekot

2024-10-15 16:00 - 8:57

Inför det stundande amerikanska presidentvalet den 5 november, bjuder de två kandidaterna Donald Trump och Kamala Harris över varandra. Alla beräkningar visar - budgetunderskott och stigande statsskuld - oavsett vem som vinner. Vad innebär det och var går gränsen?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot och Elisabet Kopelman, USA-ekonom SEB

2024-10-14 15:41 - 8:57

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2024 till: Daron Acemoglu, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA, Simon Johnson, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och James A. Robinson, University of Chicago, IL, USA. Demokrati och välstånd är lättare sagt än gjort. Varför är det så svårt för länder att ta sig ur fattigdom? Årets pristagare har förklarat hur det hänger ihop.

Programledare: Petra Bergman Medverkande Tommy Andersson, professor i Nationalekonomi och ledamot Kungliga Vetenskapsakademiens priskommitté och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

2024-10-11 15:15 - 24:40

Matkedjornas egna märken tar allt större plats i butikerna och branschen varnar för att utvecklingen slår mot svenska matproducenter. Handeln menar att utvecklingen tvärtom gynnar svenskproducerat. Samtidigt är förmågan att producera livsmedel inom landets gränser kanske mer aktuell än någonsin med anledning av det allvarliga säkerhetsläget.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Ellen Larsson, reporter Dagligvarunytt Camilla Eriksson, forskare Totalförsvarets forskningsinstitut FOI Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel Carl-Oskar Bohlin (m), minister för civil beredskap Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör MSB Producent: Olof Wijnbladh

2024-10-10 16:11 - 8:55

Antalet vilda djur har minskat med 73 procent mellan 1970 och 2020. Det visar en ny rapport från Världsnaturfonden, WWF. En stor del av påverkan kopplar WWF till företag och finanssektor. Hur illa ställt är det och vad kan göras för att ändra utvecklingen?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Elin Larsson, chef Näringsliv och Finans Världsnaturfonden och Ulf Erlandsson fil. dr. i nationalekonomi och vd Anthropocene Fixed Income Institute

2024-10-09 16:17 - 8:58

Leva nu eller spara till senare, det är frågan. Efter årsskiftet gäller nya förutsättningar för löneväxling, det vill säga att byta en del av sin lön mot pensionssparande. Hur fungerar det och vad gäller för att det ska vara lönsamt?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Trifa Chireh, pensionsekonom Länsförsäkringar och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

2024-10-08 15:52 - 8:57

Batteritillverkaren Northvolts dotterbolag Northvolt Ett Expansion har gått i konkurs. Ett chockbesked för underleverantörerna som riskerar att inte få betalt. Konkursen är den senaste av en rad motgångar för Northvolt som har stora skulder och bland annat har varslat 1 600 anställda om uppsägning.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Peter Benson, chefredaktör Affärsvärlden och Victor Jensen, reporter Ekot

2024-10-07 16:18 - 8:57

Idag var priset i fysiologi eller medicin årets första Nobelpris att tillkännages. Om en vecka vet vi vem som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Vilka forskningsområden kan vara aktuella? Vilka är de hetaste kandidaterna? Vi går igenom några toppval.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Robert Östling, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

2024-10-04 14:45 - 24:40

Norges statliga oljefond med vd Nicolai Tangen är inte imponerad av Europa. Vi har vi för mycket regler, för låga ambitioner och tar för lite risk. Därför har vi blivit rejält frånåkta av USA, något som syns inte minst på börskurserna. Men den största ekonomiska risken framåt finns i Kina - det ”skulle bli ett komplett Armageddon för ekonomin”, säger en expert.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Nicolai Tangen, vd norska oljefonden Victor Jensen, reporter Ekonomiekot Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Alexis von Sydow, analytiker Utrikespolitiska institutet Margrethe Vestager, EU-kommissionär Producent: Olof WIjnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-10-03 15:25 - 8:56

Okunskap och fusk orsaker bränder i solcellsanläggningar och bränderna väntas öka framöver enligt Elsäkerhetsverket. Men nya branschregler är på gång.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Cecilia Axelsson, expert på elsäkerhet och solenergi på bransch- och arbetsgivarorganisationen Installatörsföretagen Erika Norberg, ekonomireporter

2024-10-02 16:00 - 8:56

Många ekonomer pratar om att det är stort fokus nu på geopolitiska risker. Trots det reagerade marknaden med en axelryckning på Irans anfall mot Israel i går. Hur kan det komma sig?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Robert Bergqvist, seniorekonom SEB och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

2024-10-01 16:37 - 8:56

Kan en bankkund som lurats att själv föra över pengar till bedragare få ersättning från sin bank? Det avgörs nu i domstol och fallet kan få stor betydelse.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Fredrik Nordquist , jurist och biträdande chef på Konsumenternas Bank-och finansbyrå Olof Wijnbladh, ekonomireporter

2024-09-30 15:58 - 8:57

Presidentvalet i USA närmar sig. Donald Trump vill införa tullar för att skydda inhemska företag. En konsekvens kan bli storskaligt handelskrig och stigande inflation.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-09-27 14:30 - 24:39

Ingen kommer undan när de sociala medierna trappar upp sin AI. Facebook, Tiktok, Snapchat och Instagrams algoritmer är en mångmiljardindustri. Men om du trott att du blivit spårad och kartlagd hittills, så är det inget mot vad som väntar. Snart kommer du få reklam som är skapad samma stund som du ser den – enbart riktad till dig.

Programledare: Hanna Malmodin Röster och medverkande i programmet: Joakim Leijon, investerare och grundare Whispr Gunilla Björling, professor Jönköping university Mark Zuckerberg, vd och grundare Facebook Roger Wilson, USA-korrespondent Sveriges Radio Helena Frielingsdorf, läkare och utredare Folkhälsomyndigheten Johanna Hållén, generaldirektör Sveriges Konsumenter Peter Knutsson, stiftelsen Reklamombudsmannen Petra Bergman, reporter Ekonomiekot Sara Heyman, reporter Ekot ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-09-26 15:52 - 8:57

President Zelenskyj är på besök i USA och nya stöd till Ukraina utlovas. Samtidigt frågar sig allt fler hur stark den ryska ekonomin egentligen är och hur länge Putin kan finansiera kriget?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Anders Åslund, professor i internationell ekonomi och expert på Ryssland och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-09-25 17:12 - 9:00

Riksbanken sänkte idag styrräntan med 25 punkter till 3,25 procent. Riksbanken gav också en hint om att en dubbelsänkning kan komma senare i år. Hur påverkas de svenska företagen av vad Riksbanken gör?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Lena Sellgren, chefekonom Business Sweden och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

2024-09-24 16:43 - 8:55

Koppar brukar sägas är en slags indikator på var konjunkturen är på väg. Koppar ligger tidigt i konjunkturcykeln och används i det mesta, som till exempel i bilar och hus. De senaste dagarna har priset på koppar sakta stigit. Vad betyder det?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Anton Löf, mineralanalytiker RMG Consulting och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

2024-09-23 16:03 - 8:57

Donald Trump vill få inflytande över FED, den amerikanska centralbanken, om han blir vald till president. Vad skulle det få för konsekvenser?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Henrik von Sydow, omvärldsstrateg Carnegie Investment bank och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-09-20 15:50 - 25:34

Regeringens skattesänkningar i budgeten ger mer till alla som jobbar – men mest till de med höga löner. Syftet är att det ska sparka igång svensk ekonomi och öka tillväxten på sikt. Men svenskarna kommer inte bara spendera extrapengarna, utan också lägga på hög.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Daniel Waldenström, profesor i nationalekonomi, IFN Americo Fernanadez, privatekonom, SEB Elinor Odeberg, chefsekonom, Arena idé Maria Rengefors, fondchef, Nordea Elisabeth Svantesson, finansminister (M) Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S) Christina Sahlberg, sparekonom, Compricer Erik Åsbrink, tidigare statssekreterare, finansdepartementet Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-09-19 16:16 - 8:57

Budgeten eller ”den nådiga luntan” som den skämtsamt kallades förr i tiden, innehåller nya reformer för ungefär 60 miljarder vilket är ungefär 20 miljarder mer än förra årets budget. Nästan hälften, 27 miljarder kronor går till sänkt skatt. Vad vill regeringen och Sverigedemokraterna åstadkomma och är detta den budget som svensk ekonomi behöver just nu?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Jens Magnusson, chefsekonom SEB och Pär Ivarsson, Ekonomiekot

2024-09-18 16:36 - 8:56

Krisande husgerådsbolaget Tupperware har bland annat tampats med en vikande försäljning, ökade personalkostnader och dyrare frakter. Bolaget har ansökt om konkursskydd. Men hur började historien om Tupperware som idag finns i över 100 länder? Dessutom kommer den Amerikanska Centralbanken med räntebesked idag. De flesta tror på en sänkning men vad styr egentligen och vad betyder det för vad svenska Riksbanken kommer att göra nästa vecka?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot och Anders Houltz, docent och forskningschef Centrum för Näringslivshistoria

2024-09-17 16:56 - 8:26

Stiftelsen Allbright undersöker jämställdheten i svenska bolags styrelser och ledningar. Igår kom deras senaste rapport som visar att andelen kvinnor i styrelserna ökat till 40 procent. ”Jämställdhet och mångfalld ökar kreativitet och innovation” säger Nanna Gillberg, docent vid Handelshögskolan i Göteborg som har forskat på jämställdhet.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Nanna Gillberg, docent Handelshögskolan i Göteborg och Lisa Thorén, andra generationens ägare i familjeföretaget Babybjörn

2024-09-16 16:19 - 8:55

För två år sedan lanserades omställningsstudiestödet som är tänkt att ge arbetstagare chans till vidareutbildning. Nu visar en ny forskningsrapport att stödet sällan når de som behöver det bäst.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: David Seim, professor i nationalekonomi Stockholms universitet Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen Fredrik Malm (L), ordförande Utbildningsutskottet

2024-09-13 15:00 - 24:50

Efter år av expansiva planer och miljardrullning drar batteribolaget Northvolt i handbromsen. Men det är oklart om bolaget får in mer kapital. Samtidigt föreslås nya jättelika statliga satsningar på industrin i EU för att klara konkurrensen med Kina och USA.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Peter Benson, chefredaktör, Affärsvärlden Andreas Liljeheden, EU-korrespondent, Sveriges Radio Kristina Alvendal, industrisamordare Fredrik Hedlund, fabrikschef, Northvolt Ebba Busch, näringsminister Mikael Damberg, tidigare näringsminister Karolina Skog, tidigare miljöminister Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-09-12 16:23 - 8:56

Dagens inflationssiffror från Statistiska Centralbyrån visar att inflationen fortsatt ligger under Riksbankens mål om 2 procent. Det är tredje månaden i rad. Ger detta råg i ryggen till Riksbanken att sänka styrräntan ännu mer? Vad är det som styr och hur beroende är Riksbanken av vad den Europeiska centralbanken gör? Idag sänkte ECB sin styrränta med 25 punkter.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar och Jan Andersson, ekonomireporter Ekot

2024-09-11 16:50 - 8:55

Igår var oljepriset nere på under 70 dollar per fat. Det är det lägsta priset sedan 2021. Vad är det som påverkar priset och vad betyder det för priset på bensin och diesel?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Christian Kopfer, råvaruanalytiker Handelsbanken och Samuel Ciszuk, energimarknadsanalytiker ELS analysis

2024-09-10 16:55 - 8:57

Tvärtom mot vad många spekulerat, Birgitte Bonnesen döms för grovt svindleri till fängelse i ett år och tre månader. Däremot frias hon från anklagelsen av röjande av insiderinformation.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot och Philip Ramqvist ekonomireporter Ekot

2024-09-09 16:40 - 8:55

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Trä- och Möbelföretagen, TMF säger att det pekar något uppåt nu för småhusbyggandet. Samtidigt satsar en av Sveriges större tillverkare av småhus en halv miljard kronor på att modernisera sin fabrik i Vetlanda kommun.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Gustaf Edgren, bostadspolitisk talesperson Trä- och Möbelföretagen och Mats Gustavsson Nimmerfors, reporter P4 Jönköping

2024-09-06 14:45 - 24:47

Svenska kvinnor föder historiskt få barn. Och tillsammans med lägre invandring ritar det om befolkningskartan. En ny prognos från SCB tvingar kommuner och myndigheter att räkna om; långsiktiga planer för förskolor, skolor och bostäder blir inaktuella.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Gunnar Andersson, professor i demografi, Stockholms universitet Annika Wallenskog, chefsekonom, Sveriges kommuner och regioner Ole Settergren, analyschef, Pensionsmyndigheten Lena Lundkvist, Statistiska centralbyrån Karin Lundström, demograf, Statistiska centralbyrån Sanna Vent, undervisningsråd, Skolverket Kerstin Eriksson, arbetsmarknadsanalytiker, Arbetsförmedlingen Ilko Corkovic, kommunalråd (S), Borgholm Alva Myrdal, författare till Kris i befolkningsfrågan (1934) Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-09-05 16:00 - 8:58

Volvo Cars sänker lönsamhetsmålet och slopar sin plan på att sluta sälja bensinbilar innan 2030. Volkswagen drar ned. Det är hårdare miljökrav på gång från EU. Hur går det för bilbranschen i allmänhet och elbilsbranschen i synnerhet?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot och Victor Jensen, ekonomireporter Ekot

2024-09-04 16:37 - 8:56

Storvarsel på Telia som gör sig av med sammanlagt 3000 konsulter och anställda. De flesta i Sverige. Därmed sker en stor decentralisering som ska bidra till att få upp lönsamheten hos telekombolaget.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Mats Roesgaard Sjödin, chefredaktör Telekomnyheterna och Ellen Rosenkvist, ekonomireporter Ekot

2024-09-03 16:40 - 8:56

Att fuska med avfall är enligt Karin Forsberg, senior åklagare ”den tredje största inkomstkällan för kriminell verksamhet i Europa, efter narkotika och vapen”. Vad är det som driver brottslingarna och vad behövs göras för att få stopp på fusket?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Karin Forsberg, senior åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål och Henrik Sandström, handläggare på avfalls- och kemikalieenheten vid Naturvårdsverket

2024-09-02 16:18 - 8:55

Det statliga energibolaget Vattenfall pausar utvecklingen av det havsbaserade vindkraftprojektet Svenska Kriegers Flak. Enligt Vattenfall är det Sveriges mest mogna havsbaserad vindkraftprojekt och fick regeringstillstånd så sent som 2022. Vad betyder det här för havsbaserad vindkraft i stort och vad krävs för att ett projekt ska bli genomfört?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft Svensk Vindenergi och Olof Wijnbladh, ekonomireporter Ekot

2024-08-30 15:40 - 24:46

Fler och fler svenskarna hamnar hos Kronofogden, när fakturorna inte blir betalda. Skulderna hos Kronofogden är nu uppe i 130 miljarder kronor. Regeringen vill införa hårdare regler för de som ger snabba krediter och lån. Men för att vända utvecklingen krävs också en ”attitydförändring”, menar Kronofogden.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Nadia Wallin, kommunal skuldrådgivare Erik Eriksson, doktor i socialt arbete, Lunds universitet Fredrik Rosengren, rikskronofogde, Kronofogden Arturo Arques, privatekonom, Swedbank Niklas Wykman, finansmarknadsminister (M) Elisabeth Svantesson, finansminister (M) Tomas Vedestig, Övertorneå Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-08-29 16:20 - 8:56

Techbolaget Nvidias andra kvartalsrapport för 2024 släpptes igår kväll. Investerarna blev inte nöjda och aktien föll i efterhandeln på den amerikanska börsen. Hur ser konkurrensen ut och hur påverkas svenska pensionssparare av hur det går för Nvidia?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Johan Javeus, seniorekonom SEB och Sven Carlsson, teknikreporter Ekot

2024-08-28 16:10 - 8:53

Elbilsbolaget Polestar har en tuff period i bagaget. Det handlar bland annat om miljardförluster som resulterat i flera personalneddragningar, den senaste på 350 personer och en försenad årsredovisning, som nu lämnats in. Jämfört med när bolaget börsnoterades har också värdet på bolaget rasat. Polestars nuvarande vd Thomas Ingenlath som styrt bolaget sedan starten för sju år sedan, ersätts av Michael Lohscheller som tidigare varit chef för bland annat Opel.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Hampus Engellau, fordonsanalytiker på Handelsbanken och Victor Jensen, ekonomireporter på Ekot

2024-08-27 16:40 - 8:56

Den så kallade bruttomarginalen, skillnaden mellan vad banken tar betalt i ränta och sina egna upplåningskostnader, ökade från 0,59 till 0,62 procent under det andra kvartalet i år, enligt siffror från Finansinspektionen. Nu uppmanar Finansinspektionen bankkunderna att pruta på sina bolån. ”Om fler är beredda att byta bank skulle det sannolikt leda till att snitträntan för bolånen pressades nedåt” förklarar Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen och Joel Dahlberg, ekonomireporter Svenska Dagbladet

2024-08-26 16:00 - 8:56

Förra veckan sänkte Riksbanken räntan till 3,50 procent. Idag blev protokollet för mötet offentligt så att alla kan läsa det. Där står bland annat att en dubbelsänkning på 50 punkter var uppe för diskussion. Vad mer kan men läsa om hur Riksbankschefen och ledamöterna resonerade inför beslutet?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Claes Måhlén, chefsstrateg Handelsbanken och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

2024-08-23 14:00 - 24:41

I veckan sänktes styrräntan – och det kommer mer. Prognosmakarna tror på ett pärlband av sänkningar framöver. För en vanlig bolånetagare innebär det över tusen kronor extra i plånboken varje månad. Men det amerikanska presidentvalet kan grusa Riksbankens planer.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Robert Bergqvist, seniorekonom SEB Kristian Åström, ekonomikommentator SR Erik Thedéen, chef Riksbanken Moa Langemark som är konsumentskydds-ekonom på Finansinspektionen Annika Alexius, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet Torbjörn Hållö, chefekonom LO Elisabeth Svantesson, finansminister Donald Trump, presidentkandidat USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-08-22 15:21 - 8:57

Kommande helg kallas den stora visningshelgen. I år är det rekordmånga som vill sälja, enligt statistik från bostadssajten Hemnet. Frågan är om det finns köpare?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Robert Boije, chefsekonom SBAB Erik Holmberg, marknadsanalytiker Hemnet

2024-08-21 15:58 - 8:56

Landets 7-14 åringar är inte bara framtida konsumenter, de är redan idag en drivkraft på marknaden. Intresset att tjäna pengar framöver är stort. Det visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Johanna Göransson, konsumtion- och livsstilsexpert på analysföretaget Ungdomsbarometern Paulina Gunnardo, beteendevetare och föreläsare

2024-08-20 15:38 - 8:57

Riksbanken sänker styrräntan och öppnar för snabbare sänkningar. Men enligt LO så borde räntan aldrig ens kommit upp dit den ligger idag.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Torbjörn Hållö, chefekonom LO Anders Jelmin, ekonomireporter

2024-08-19 16:20 - 8:56

Demokraternas partikonvent är igång och Kamala Harris ska formellt utses till presidentkandidat. Hon utlovar en ny väg framåt, inte minst när det gäller medelklassens plånböcker.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Henrik von Sydow, omvärldsstrateg Carnegie Investmentbank Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-08-16 14:00 - 15:00

Nya siffror visar att inflationen för andra månaden i rad ligger under Riksbankens mål. Hur har inflationskaoset påverkat vårt köpbeteende och kommer de nya vanorna att bestå?

Programledare och producent: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: John Magnus Roos, docent i socialpsykologi och konsumtionsforskare vid Högskolan i Borås och Handelshögskolan i Stockholm Alexandra Stråberg, chefsekonom Länsförsäkringar Michael Grahn, chefsekonom Danske Bank Mikael Nordin, Statistiska centralbyrån Peter Gulvén, konsument Peter Tiberg, konsument Tina Nygren, konsument Brian Williams, konsument Klipp från Sveriges Radio P4, TV4, NBC News, CBS News

2024-08-09 06:00 - 15:01

Den digitala vågen sköljer över Indien och gynnar på många sätt de fattiga. Men samtidigt uppstår spänningar mellan nytt och gammalt företagande och stadsbilden förändras när småbutiker slås ut.

Programledare och producent: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Naila Saleem, sydasienkorrespondent Tammy Koti Reddy, professor i ekonomi Institute of Chartered Financial Analysts of India Gurjit Singh, butiksägare Akhil, butiksägare i Amritsar Sharad Sharma, teknik-tankesmedjan I-spirit

2024-08-02 06:00 - 15:00

Alla hus i EU ska ha nollutsläpp senast 2050 enligt de krav som klubbades i våras. Nu är arbetet igång för att ta reda på hur svenska fastighetsägare påverkas och hur Sverige ska nå målen.

Programledare och producent: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Emma Hermansson, projektledare Boverket Björn Berggren, energiexpert Sveriges Allmännytta Helena Ulfsparre, miljöchef Familjebostäder Stockholm Jörgen Holmqvist, ombyggnadschef Familjebostäder Stockholm Charlie Weimers, Europaparlamentariker Sverigedemokraterna Sigurdur Birgisson, villaägare Södra Sandby

2024-07-26 14:00 - 15:00

Batteritillverkaren Northvolt beskrivs som en nyckelspelare i den gröna omställningen och investerare har pumpat in miljarder. Men nu handlar rubrikerna också om förluster och farlig arbetsmiljö.

Programledare och producent: Erika Mårtensson Röster och medverkande i programmet: Victor Jensen, ekonomireporter Alexander Hartman, finanschef Northvolt Peter Carlsson, vd Northvolt Eva Burman, chefredaktör Dagens Arbete Barry Karlsson, Skellefteåbo Ulla Karlgren, Skellefteåbo

2024-07-19 12:00 - 16:02

Snart drar världens största och dyraste sportevenemang igång. Och för första gången kommer vissa av vinnarna få officiella prispengar, något som skapar irritation hos andra. Samtidigt skrämmer de höga kostnaderna i Paris bort besökare – och nu står många av hotellrummen tomma inför OS. Vilka är de stora vinnarna på pengarullningen under de olympiska spelen?

Programledare och producent: Hanna Malmodin Röster och medverkande i programmet: Carlos Esterling, sportansvarig och partner EY Alexander Lundholm, friidrottskommentator Radiosporten Micael Källman, OS-besökare Sebastian Coe, ordförande WA Daniel Wessfeldt, sportagent Tobias Hedström, analytiker på Institutet för reklam- och mediestatistik Richard Baka, forskare Victoria University ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-07-12 06:30 - 14:59

Att tjäna pengar blir allt viktigare för ungdomar. ”Generation Z” är både mer individualistisk och materialistisk än äldre generationer. Och intresset för ekonomi märks bland annat på ansökningarna till gymnasiet. Numera är ekonomiprogrammet störst av alla. Varför är det så?

Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Johanna Göransson, seniorkonsult Ungdomsbarometern Henrik Johansson, vd Unga aktiesparare Robin Johansson, enhetschef UHR Anders Parment, universitetslektor Stockholms universitet Elisabeth Kling, rektor Hultsfreds gymnasium Lars Lindvall, prognoschef Arbetsförmedlingen Martina Lingefjord, reporter ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-07-05 13:30 - 16:10

Det ena rekordet efter det andra har rykt på USA-börserna i veckan, och här hemma har börsen stigit fyra halvår i rad. Det här har gjort de svenska fondspararna rekordrika. Men frågan är vad som händer framåt. Kommer uppgångarna att hålla i sig?

Programledare och producent: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Mattias Isakson, chefsstrateg Swedbank Fredrik Hård, ekonom Fondbolagens förening Arne Lundberg, investeringschef Max Matthiessen Rishi Sunak, avgående premiärminister Storbritannien Emmanuel Macron, president Frankrike ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-06-28 15:00 - 14:59

Försvunna miljoner och bulvanupplägg. På kort tid har flera tidigare toppmäklare dömts till långa fängelsestraff för penningtvätt och bedrägerier. Fastighetsaffärer pekas ut som en högriskbransch av myndigheterna – men hur stort är problemet?

Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Rickard Engström, forskare Kungliga tekniska högskolan i Stockholm Joakim Lusensky, kommunikationschef Mäklarsamfundet David Johansson, operativ chef Fastighetsmäklarinspektionen Behrang Eslami, försvarsadvokat Linda Johansson, åklagare Ekobrottsmyndigheten Johanna Skinnari, utredare Brottsförebyggande rådet Sara Persson, brottsförebyggande specialist Ekobrottsmyndigheten ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-06-21 06:30 - 26:20

Bettingsajterna tror på en valvinst för Donald Trump, som lovar stora skattesänkningar och hotar med handelskrig. Och samtidigt som finanskändisarna flockas runt honom rullar allt mer kampanjpengar in. Vad får ytterligare en presidentperiod med Trump för ekonomiska konsekvenser för USA – och för oss här i Sverige?

Programledare och producent: Hanna Malmodin Röster och medverkande i programmet: Fernando Arias, fd USA-korrespondent Sveriges radio Elisabet Kopelman, makroekonom SEB Mattias Sundling, chef aktieanalys Handelsbanken Donald Trump, presidentkandidat Joe Biden, presidentkandidat Ronald Reagan, fd president Barack Obama, fd president Gautam Mukunda, författare och forskare Per Altenberg, handelsstrateg Kommerskollegium Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-06-20 15:00 - 8:57

Indien växer så det knakar och beskrivs som det nya Kina. De styrande gör allt för att locka till sig utländska företag. Men är Indien verkligen det nya framtidslandet?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Jonas Hellman, författare och Indienkännare Naila Saleem, sydasienkorrespondent

2024-06-19 18:50 - 9:10

Stockholmsbörsen får böta 100 miljoner kronor. Finansinspektionen anser i en granskning att det har funnits brister som har lett till att misstänkt insiderhandel vare sig har upptäckts eller anmälts. RÄTTELSE: I det här programmet sägs att ett antal personer som jobbat på Nasdaq själva bedrivit insiderhandel. Rätt ska vara att bland andra en person som jobbat på Nasdaq misstänks för grovt insiderbrott. Rättelsen gjordes den 20 juni 2024.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Peter Benson, chefredaktör på magasinet Affärsvärlden Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna

2024-06-18 13:50 - 8:57

Löneskillnaden mellan kvinnor och män minskade stadigt under många år, men nu går det åt andra hållet. Ett tydligt brott i utvecklingen enligt Medlingsinstitutet. Vad beror det på?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter

2024-06-17 15:40 - 8:57

Digital identitetsplånbok är på gång i Sverige. Hör också om AP-fonderna som föreslås slås ihop.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Henrik Arhede, särskild utredare Sanna Svärd, ekonomireporter

2024-06-14 14:45 - 26:49

Det svenska snuset har skapat debatt under årtionden och orsakat konflikter med EU. Nu gör det vita snuset succé i bland annat USA – men orsakar konflikt även där – det används som ett slagträ i den politiska debatten. Samtidigt slåss bolagen om att få hamna under läppen på de nikotinsugna konsumenterna. För det finns miljarder att hämta för den som vinner kampen. Men det finns också kritik mot marknadsföringen av produkterna här i Sverige.

Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Roger Wilson, USA-korrespondent Emanuel Sidea, New York-korrespondent, Dagens industri Emmanuel Babeau, finanschef, Philip Morris Tucker Carlson, programledare, tidigare på Fox News Ida Nyström, processråd, Konsumentombudsmannen Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-06-13 16:30 - 8:58

För tre år sedan rusade Gamestopaktien flera tusen procent efter att en profil på sociala medier hyllat aktien. De flesta småsparare förlorade då pengar på aktien enligt en rapport från Finansinspektionen. Nu är har spekulationerna vaknat till liv igen. Men vad är lagligt och inte egentligen då det kommer till att hylla en aktie? Det handlar återigen endast om spekulation. Inget har hänt i själva bolaget förutom att det fortsätter att gå dåligt.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Jonas Myrdal, åklagare Ekobrottsmyndigheten och Frida Bratt, sparekonom Nordnet

2024-06-12 15:58 - 8:57

Inflationen i USA sjunker och FED kommer med nytt räntebesked. Hur påverkas vi i Sverige?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Claes Måhlén, chefsstrateg Handelsbanken Jens Magnusson, chefekonom SEB

2024-06-11 15:18 - 8:57

USA chockhöjde tullarna på kinesiska elbilar för några veckor sen. Gör EU likadant eller inte? Hör också om orderingången inom teknikindustrin som fortsätter minska.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Erik Spector, chefekonom Teknikföretagen Victor Jensen, ekonomireporter

2024-06-10 16:30 - 8:57

Igår gick Europa till val för att säga sitt om uppställningen i Europaparlamentet. Ytterhögerpartierna gick starkt framåt på vissa håll i EU-valet. Vad kan det innebära rent ekonomiskt?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Andreas Hatzigeorgiou, vd Stockholms Handelskammare och Alexandra Stråberg, chefsekonom Länsförsäkringar

2024-06-06 14:00 - 24:46

Naturen, den svaga kronan och vårt svala sommarväder kan locka fler turister till Sverige. Det hoppas branschen på som nu lanserar vårt land som ett resmål för ”coolcation”. Fler turister väntas välja bort värmeböljornas sydeuropa och dra norrut. Men konkurrensen är hård – och Sverige satsar minst i Norden på marknadsföring.

Programledare: Erika Mårtensson Gäster och röster i programmet: Robert Pettersson, verksamhetsledare, turismforskningscentret ETOUR Per J Andersson, redaktör, Vagabond Susanne Andersson, vd, Visit Sweden Jonas Siljhammar, vd, Visita Ulf Hindsén, Ingrid Olsson och Martin Stenberg, campingägare, Småland Ebba Busch, näringsminister (KD) Jakob Forssmed, socialminister (KD) Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Christer Tjärnell ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-06-05 16:25 - 9:01

Indien klättrar på listan över de största ekonomierna och är nu den femte största i världen. Men den ekonomiska tillväxten har inte fördelats jämnt över alla invånare utan har istället skapa enorma ojämlikheter där vissa lever i ekonomiskt överflöd medan andra bokstavligen inte har någonting alls. Vilken betydelse har det för ekonomin att den sittande premiärministern Narendra Modi blir kvar en tredje mandatperiod men förlorade sin majoritet i parlamentet?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Naila Saleem, Sydasienkorrespondent och Erik Meyersson, chefsstrateg tillväxtmarknader SEB

2024-06-04 16:00 - 8:58

Vårdförbundet kräver kortare arbetstider men arbetsgivarorganisationen SKR anser att det blir för dyrt. Det fick nära 200 av Vårdförbundets medlemmar att gå ut i strejk idag. Vad avgör när strejken tar slut? Vilken roll spelar pengar och allmänhetens sympatier?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid Högskolan i Skövde och Karin Wirenhed, reporter.

2024-06-03 16:20 - 8:56

Studentmössa, studentfest, kläder, champagne och studentflak - endast fantasin sätter gränser för vad som behövs för att fira studenten. I kombination med att många hushåll redan har det tufft rent ekonomiskt kan det bli en kännbar utgift.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Arturo Arques, privatekonom Swedbank och Sparbankerna och Erika Norberg, ekonomireporter

2024-05-31 16:00 - 24:44

Veterinär- och försäkringskostnaderna ökar för landets djurägare, och Svenska kennelklubben ser att hundintresset minskar drastiskt. En av förklaringarna är just de höga kostnaderna. Men frågan är vad de beror på. Kritiker pekar på att veterinärbranschen domineras av två stora koncerner, Evidensia och Anicura. Men bolagen har andra förklaringar.

Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Henrik Rönnberg, professor Sveriges lantbruksuniversitet Pontus Mattsson, Sveriges radios Londonkorrespondent Marlene Areskog, medicinskt ansvarig Evidensia Sverige Carl Mårtensson, statistiker SCB Ewa Wiker, hunduppfödare Micke Herrström, hundägare Odd Einar Bruem, chef djurförsäkringar Svedea Magnus Vesterlund, chefsekonom Svensk försäkring Jacques Guérin, chef L’Ordre National des Vétérinaires Sarah Cardell, chef CMA Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-05-30 14:37 - 8:57

Svensk ekonomi går bättre än väntat , det visar nya BNP-siffror från SCB. Men hur ska man tolka siffrorna?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar Sven-Olov Daunfeldt, chefekonom Svenskt Näringsliv

2024-05-29 16:15 - 8:56

Rekordmånga gymnasieelever driver i år ett eget företag för att lära sig entreprenörskap. En del av dem samlas i Stockholm för att tävla i företagande.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Tilde Zanderau, vd Shlättafråga Taufeeq Saleh, vd Emploify Tove Jarl, vd Ung Företagsamhet Ida Åstrand, lärare Kattegattgymnasiet i Halmstad

2024-05-28 16:05 - 8:55

Indiens ekonomi växer så det knakar, inom några år kan landet vara världens tredje största ekonomi. Teknik är en viktig ingrediens i den snabba tillväxten.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Naila Saleem, sydasienkorrespondent Umakant Soni, AI-entreprenör ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-05-27 13:35 - 8:57

Utsikterna ser bättre ut för svenskt ekonomi än för ett halvår sen, men det finns fortfarande mörka moln på himlen. Så kan man sammanfatta Finansinspektionens senaste stabilitetsrapport.

2024-05-24 16:15 - 24:44

Kärnkraftens vara eller icke vara har debatterats i årtionden. Och samtidigt som vissa delar monteras ner så planeras det för nya reaktorer. Men vägen till byggstart är kantad av utredningar, ansökningar och politiska processer. Vad är det som kärnkraften är tänkt att bidra med och vad är det som krävs för att det ska bli verklighet?

Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Markus Wråke, vd Energiforsk Olof Wijnbladh, reporter och producent Ekonomiekot Jacob Wallenberg, ordförande Svenskt näringsliv Andreas Ahagen, chef för avveckling Ringhals Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft Vattenfall Titti Hedberg, fastighetsägare Stig-Åke Hedberg, fastighetsägare Lena Alström, planarkitekt Varbergs kommun Ebba Busch (KD), energiminister Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-05-23 16:10 - 8:58

I Turkiet är styrräntan 50 procent och inflationen ligger på nästan 70 procent. Hur är det möjligt och hur påverkas människor?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Erik Meyersson, chefsstrateg för tillväxtmarknader på SEB och Johan-Mathias Sommarström, utrikesreporter

2024-05-22 16:27 - 8:55

Vändning i svensk ekonomi i sikte och ljusare framtid för hushållen. Det är budskapet i två nya konjunkturprognoser från Unionen och Handelsbanken.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken och Tobias Brännemo, chefsekonom Unionen

2024-05-21 15:58 - 8:57

Det uppstår ofta konflikter och långa processer när det ska brytas metaller och mineral i Sverige. I en ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien efterlyses en ny strategi.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Gert Nilsson, teknisk direktör på Jernkontoret och ordförande för rapporten och Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

2024-05-20 15:38 - 8:57

Färre hyrpersonal inom vården är regionernas mål, men leder nu samtidigt till konkurser för vårdbolag. Vad kan det innebära för patienterna?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Ameli Norling, sektionschef för hälso- och sjukvård SKR och Erika Norberg, ekonomireporter

2024-05-17 15:10 - 24:46

De kinesiska shoppingapparna Shein och Temu har lockat miljontals kunder i världen – i Sverige har Temu vuxit med raketfart sen lanseringen för ett år sen. Men nu kommer kritik mot apparnas aggressiva säljknep och sättet att rekrytera ungdomar som marknadsförare. Kunderna blir ”manipulerade” menar Sveriges Konsumenter.

Johanna Hållén, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter Gabriella Wullf, doktor i företagsekonomi och forskare, Högskolan i Borås. Martin Kits, chef för näringpolitik och opinionsbildning, Svensk Handel Marcello Claure, vice ordförande, Shein Isabella Shumaker, Sonja Mardell, Emilia och Michelle Hruska, Stockholm

2024-05-16 16:10 - 8:50

Fler än varannan av de svenskar som köper kryptocertifikat förlorar pengar, enligt en rapport från Finansinspektionen. Hur kommer det sig att bland de som sålt sina innehav i kryptocertifikat, har de flesta förlorat pengar trots att tillgångarna har ökat i värde med uppåt 500 procent sedan 2018?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Mathias Lien Oskarsson, analytiker Finansinspektionen och Victor Jensen, ekonomireporter

2024-05-15 16:30 - 8:57

Dagens inflationssiffra - mätt i KPIF som tar bort hushållens räntekostnader - steg med 2,3 procent. Kan det ses som en bekräftelse på att vi närmar oss Riksbankens inflationsmål på 2 procent? Samtidigt sjunker den amerikanska inflationen som väntat. Är det bra nyheter för den svenska basindustrin?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-05-14 15:53 - 8:56

Pengar ska locka sydkoreaner att skaffa barn, men fungerar det? Hör om hur en skev åldersstruktur påverkar samhällsekonomin i ett land.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Gunnar Andersson, professor i demografi Stockholms Universitet och Moa Kärnstrand, kinakorrespondent

2024-05-13 14:27 - 8:57

Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Skatteverket och Göteborgs stad satsar på att minska felaktigheter och bidragsfusk i ideella föreningar.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Henric Fagher, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten i Göteborg och Victor Jensen, ekonomireporter

2024-05-10 06:30 - 24:34

Vinden har vänt på bostadsmarknaden. Nu verkar det vara säljarnas marknad igen. Åtminstone på andrahandsmarknaden i Stockholms innerstad. För på andra håll råder fortsatt istid: ”Det är katastrofalt”.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Linda Lövgren, senior bostadsanalytiker, WSP och doktorand KTH Kristian Åström, ekonomikommentator, Ekot Erik Thedéen, Riksbankschef Erik Holmberg, marknadsanalytiker, Hemnet Daniel Bergared, mäklare, Erik Olsson fastighetsförmedling Hans Flink, affärsutvecklingschef, Mäklarstatistik Börje Ekholm, vd, Ericsson Christian Levin, vd, Scania Klas Karlsson, Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-05-08 16:15 - 8:57

Riksbanken sänker räntan med 25 punkter till 3,75 procent. Glädjande besked för många men vad är att vänta framöver?

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Lars Calmfors, professor emeritus och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-05-07 16:01 - 8:57

Föråldrad lagstiftning och konflikter mellan olika lagar gör att det byggs för lite småhus. Det visar en ny forskningsrapport från Ratio, Näringslivets forskningsinstitut.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia och Anna Broman, näringspolitisk expert Byggföretagen

2024-05-06 16:06 - 8:57

Klimatpolitiken är obegriplig och sänkta bidrag är fel väg för att få arbetslösa i jobb. Finanspolitiska rådet har utvärderat regeringens politik. Hör också om urspårningen på Malmbanan.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Lisa Laun, vice ordförande Finanspolitiska rådet och Jan Andersson, ekonomireporter

2024-05-03 15:20 - 24:47

Det är över femtio år sen 40-timmarsveckan blev verklighet. Nu väcks krav på att vi ska få jobba kortare arbetsveckor. Men tid är pengar – hur mycket får den kosta? Kritikerna säger att det skulle kosta hundratals miljarder, förespråkarna att färre blir utbrända och att vi mår bättre av kortare arbetstid. Snart startar ett forskningsprojekt som är tänkt att ge svar på vilka effekter en fyradagarsvecka skulle ha i Sverige.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Anders Jelmin, reporter, Ekot Lena Lid Falkman, lektor och forskare, Handelshögskolan i Stockholm och Karlstad universitet Daniel Suhonen, chef, tankesmedjan Katalys Brendan Burchell, professor i sociologi, University of Cambridge Ulf Olsson, ordförande förhandlingsdelegationen, Sveriges kommuner och regioner Mattias Dahl, vice vd, Svenskt Näringsliv Mats Essemyr, ekonomhistoriker Annika Strandhäll, ordförande, S-kvinnor Amanda Lind, språkrör (MP) Wiktor Holmström, socialdemokratisk riksdagsledamot 1921-1928 Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-05-02 15:47 - 8:55

Lågkonjunkturen får företag att dra in pengar till idrotten. Hur drabbas sporten när sponsringen försvinner? Och hur viktig är idrotten för näringslivet?

Programledare: Philip Ramqvist Medverkande: Victor Jensen, ekonomireporter, och Carlos Esterling, sportansvarig och partner på konsultfirman EY.

2024-04-30 15:39 - 8:58

Ekonomiekot Extra om räntesänkningarna som inte blir av och de som förväntas. I morgon kommer FED med besked och nästa vecka är det Riksbankens tur.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Susanne Spector, chef för makroekonomisk analys Nordea och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-04-29 16:23 - 8:57

Vi blir rikare när produktiviteten ökar, men hur ska det gå till? Idag lämnade Produktivitetskommissionen en lång lista med förslag till regeringen.

Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Hans Lindberg, ordförande Produktivitetskommissionen och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-04-27 11:35 - 24:36

Flera före detta toppolitiker har skapat rubriker i affärspressen på sistone – för det finns en del exempel där bolag med ex-politiker i styrelsen på ett eller annat sätt havererat. Vad krävs för att en styrelse ska fungera, när är det en fördel att ha politiker i toppen – och när är det ett sänke? Nu ska reglerna skärpas kring hur övergångar från det offentliga till det privata får gå till – vad innebär det?

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Håkan Broman, vd Styrelseakademin Fredrik Hillelson, vd Novare Anders Borg, ordförande LKAB Johannes Wingborg, ägaransvarig Länsförsäkringar Fondförvaltning Linnea Kihlström, chefredaktör Dagens Media Fredrik Reinfeldt (M), fd statsminister Ardalan Shekarabi (S), fd civilminister Producent: Olof Wijnbladh Philip Ramqvist Mejla Ekonomiekot Extra ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-04-25 16:17 - 8:57

Vårdförbundet vill ha högre löner men framför allt vill de ha kortare arbetstid. Det vill inte arbetsgivarna gå med på. Vårdförbundet har därför varslat om övertidsblockad som gäller från klockan 16.00 under torsdag eftermiddag. Den innebär att sjuksköterskor kan vägra att jobba övertid. Men vad säger egentligen forskningen om arbetstidsförkortning? Vilka är för- och nackdelarna?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Mats Essemyr, doktor i ekonomisk historia och Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter

2024-04-24 16:04 - 8:58

Förra året importerade EU stål för motsvarande 20 miljarder kronor från Ryssland. Pengar som göder den ryska krigsindustrin. Den svenska branschorganisationen Jernkontoret vädjar nu till regeringen att förbjuda detta undantag mot sanktionerna. Sedan kriget bröt ut i början av 2022 är värdet på den ryska stålimporten 40 miljarder kronor. Dessutom rapporterar bankerna SEB och Handelsbanken idag. Rapporterna fick ett svalt mottagande av aktiehandlarna. Bankerna backade stort på stockholmsbörsen

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Philip Ramqvist, ekonomireporter

2024-04-23 15:15 - 8:54

Även detta kvartal gör krisdrabbade Viaplay en jätteförlust. I takt med att bolagets utbud har minskat har också abonnenterna övergivit tjänsten. Var femte abonnent har lämnat. Nu vill bolaget få stopp på delningen av konton – utvecklingen är inte hållbar, menar Viaplays vd.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Linnea Kihlström, chefredaktör Dagens Media och Hanna Malmodin, ekonomireporter

2024-04-22 17:30 - 8:57

Priset på en vara eller tjänst varierar efter hur många som vill köpa den. Klassisk prissättning efter utbud och efterfrågan. Det kallas dynamisk prissättning. Många kunder känner sig dock lurade då de tvingas att betala ett högre pris än det först angivna.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Sara Rosengren, professor i företagsekonomi Handelshögskolan i Stockholm, Kristian Åström ekonomikommentator och Carl V Andersson, ekonomireporter.

2024-04-19 15:10 - 24:41

Världens pensionssparare blir allt fler och bolagen som förvaltar deras pengar allt mäktigare. Största är amerikanska Blackrock, som är storägare på Stockholmsbörsen. Vid sidan av aktier har även hållbarhetsprojekt, vägar, broar och fastigheter blivit hetare förvaltarna. Men de stora pengarna hamnar utomlands. Olyckligt, menar vissa och pekar på att Sverige halkar efter i utvecklingen. Bra, säger andra, som menar att förvaltarna ska hållas borta från viktiga samhällssatsningar.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Peter Malmqvist, oberoende finansanalytiker Elisabet Sterner, Nordenchef, Blackrock Robert Bergqvist, seniorekonom, SEB Lars-Göran Orrevall, chef, Skandias kapitalförvaltning Larry Fink, vd, Blackrock Brett Christophers, professor, institutet för bostads- och urbanforskning Uppsala universitet Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-04-18 16:00 - 8:59

Trenden är tydlig. Allt fler utrikes födda blir sysselsatta på svensk arbetsmarknad. Efter pandemin är ökningen dessutom som ovanligt stark. Vad betyder det för svensk ekonomi?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-04-17 15:50 - 8:59

Sverige tillhör de länder i världen där fordonsindustrin har störst betydelse för ekonomin. Idag har lastbilstillverkaren Volvo kommit med sin första kvartalsrapport för i år. I Sverige får 1000 personer lämna sina jobb. Hur mår fordonsindustrin?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Victor Jensen, ekonomireporter och Hampus Engellau, fordonsanalytiker Handelsbanken

2024-04-16 16:45 - 8:59

Idag presenterade telekombolaget Ericsson sin kvartalsrapport för det första kvartalet i år. Den innehöll en rad besvikelser på flera punkter. Vad kan man vänta sig av den kommande rapportperioden och vad ska man hålla utkik efter i rapporterna?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Anders Jelmin, ekonomireporter och Lars Söderfjell, aktiechef Ålandsbanken

2024-04-15 16:08 - 8:51

Idag har Regeringen presenterat vårändringsbudgeten som den här gången innehåller tillägg för runt 17 miljarder kronor. Mest pengar till vården, skolan och försvaret. Bland andra LO anser att det är för lite pengar till välfärden för att rädda jobben. Hur ser utsikterna ut för större insatser i budgeten till hösten? Vilka områden blev utan pengar i vårändringsbudgeten?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Anders Jelmin, ekonomireporter

2024-04-12 14:40 - 24:41

Partier längst ut på högerkanten vinner mark i EU inför parlamentsvalet och i Sverige utmanar Folklistan de gamla partierna. Vad får Sverige egentligen ut av medlemskapet? Ödesfrågorna är många just nu; försvar, säkerhet, global konkurrens, men länderna är inte eniga om hur notan ska betalas.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Sveriges Radio Jonas Eriksson, utredare Sieps Pia Fromlet, makroekonom SEB Jan Emanuel, EU-kandidat Folklistan Sara Skyttedal, EU-kandidat Folklistan Christine Lagarde, chef Europeiska centralbanken Claes Måhlén, chefsstrateg Handelsbanken Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-04-11 16:57 - 9:00

Den Europeiska Centralbanken, ECB, lämnade räntan oförändrad idag. Den viktiga så kallade insättningsräntan ligger därmed kvar på den historiska rekordnivån 4,00 procent. ECB-chefen Christine Lagarde har sagt att hon vill se tydligare bevis för att lönerna i euroländerna inte stiger för mycket och drar upp inflationen, innan räntan sänks. Vad betyder dagens besked från ECB för hur den svenska Riksbanken kommer att göra med räntan?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Pia Fromlet, makroekonom SEB och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-04-10 16:45 - 8:55

Nya inflationssiffror från USA visar på en högre inflation än väntat. Dessutom presenterade även Norge och Danmark statistik över inflationen idag. Vad betyder egentligen den senaste ekonomiska utvecklingen för ränteutvecklingen?

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Kjetil Olsen, chefekonom Nordea Norge och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-04-09 16:35 - 8:58

Idag kom en dom i Europadomstolen som kan förändra villkoren både för stater och företag. Dessutom kräver både kriminalitet och försvar, allt större satsningar.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Carl V Andersson, ekonomireporter

2024-04-08 16:11 - 8:56

Nu ska det bli enklare för nyanlända och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Den nya anställningsformen som arbetsmarknadens parter tecknat kollektivavtal för kallas etableringsjobb. Under anställningen får arbetstagaren en kombination av lön från arbetsgivaren och ersättning från staten.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Anders Forslund, professor emeritus vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU och Anders Jelmin, ekonomireporter

2024-04-05 14:45 - 26:43

I Sverige har fossilbilar gynnats av lägre bränslekostnader i år och den stora elbilseuforin verkar ha lagt sig, så även utomlands. Giganten Tesla redovisar sämre försäljning och biltillverkare som ställt om mot rena elbilar måste anpassa sig till en ökad efterfrågan på hybridbilar. Priskrig, hård konkurrens från Kina och ett osäkert omvärldsläge gör marknaden för bilar osäker.

Programledare: Philip Ramqvist Medverkande och röster i programmet: Victor Jensen, reporter, Ekot Mikael Levin, utredare, Myndigheten Trafikanalys Alexis Bernal, Ged Sankao och Hubert, bilägare Sigrid de Vries, chef, ACEA, europeiska bilbranschen Erik Severinsson, chef för strategi och nya produkter, Volvo Cars Christian Kopfer, råvaruanalytiker, Handelsbanken Harry Metcalfe, motorjournalist Ross Gerber, Tesla-investerare Roberto Maiorana, generaldirektör, Trafikverket Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Mikael Sarabi ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-04-04 14:00 - 8:54

Det har blivit svårt att hitta hyresgäster till nybyggda hyresrätter i Stockholm. Hyran är för hög när hushållen har mindre i plånboken. Går det att mota bort bostadsbristen och samtidigt bygga billiga hyresrätter?

Medverkande: Tor Borg, analyschef Byggfakta, och Olof Wijnbladh, ekonomireporter Programledare: Philip Ramqvist

2024-04-03 16:31 - 8:55

Inflationen i Europa är på väg ner. Men är de ekonomiska bekymren över? Och är den franska baguetten fortfarande hotad?

Programledare: Carl V Andersson Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent, och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-04-02 16:00 - 8:57

I helgen var det premiär i herrarnas fotbollsallsvenska och vi har passat på att ta den ekonomiska temperaturen på de svenska elitklubbarna. Många elitklubbar tror på ökad omsättning, men oro finns för framtida TV-avtal.

Programledare: Victor Jensen Medverkande: Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot, och Jan Andersson, reporter på Ekonomiekot.

2024-03-29 15:00 - 25:03

Terrorhot, gängskjutningar och högre krav på trygghet. Efterfrågan på säkerhet ökar och branschen växer. Samtidigt som behovet av traditionella ordningsvakter blir allt större, så går säkerhetsbranschen mot att bli mer av en teknikbransch.

Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Robert Limmergård, generalsekreterare säkerhets- och försvarsföretagen Annie Sääf, reporter Ekot Stefan Wård, analyschef Pareto Securities Sverige Magnus Ranstorp, terrorforskare Försvarshögskolan Adam Isaksson Samara, presstalesperson Säpo Pontus Lindström, näringspolitisk chef Säkerhetsföretagen Joachim Höög, regionchef Securitas Emmanuel Macron, president Frankrike Ann-Sofi Eriksson, sektionschef Sveriges kommuner och regioner Rasmus Holmgren, ordningsvakt Per Engström, sektionschef NOA John Kirby, talesperson NSA Påve Franciskus Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Heinz Wenning ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-03-28 15:30 - 8:58

Det är mycket som gått mot den svenska skogen de senaste åren. Bland annat det stora utbrottet av barkborren som pågått sedan den mycket torra och varma sommaren 2018 och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Detta har slagit direkt mot marknaden för skogsprodukter.

Medverkande: Ellen Rosenkvist, ekonomireporter och Johan Freij affärsområdeschef för skog och lantbruk Danske Bank (skogsexpert) Programledare: Petra Bergman

2024-03-27 16:38 - 8:54

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 4,0 procent idag men öppnar för att banken kan sänka räntan redan i maj. Inflationen rör sig nedåt. Det stora frågetecknet är framför allt kronan som Riksbanken hoppas ska stärkas ytterligare.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Christina Nyman, chefekonom Handelsbanken och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-03-26 15:59 - 8:56

Konjunkturinstitutets senaste barometer visar att hushållen ser ljusare på ekonomin. Dessutom räknar Konjunkturinstitutet med att lågkonjunkturen bottnar i år och att Riksbanken sänker styrräntan fyra gånger i år.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet och Kristian Åström, ekonomikommentator

2024-03-25 17:01 - 8:57

Inflation och stigande räntor har slagit hårt mot svensk handel. Men nu förväntas räntesänkningar och i handeln börjar man se ett slut på nedgången.

Programledare: Petra Bergman Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Maria Mikkonen, chefekonom Svensk Handel

2024-03-22 15:52 - 26:32

I veckan tog sig klimataktivister in på SAS årsstämma och vädrade sitt missnöje med bolagets klimatarbete. De senaste decennierna har koldioxidutsläppen minskat i Sverige genom politiska beslut, men nu får regeringens klimatpolitik stenhård kritik av Klimatpolitiska rådet. Vilken roll spelar politiken, ägarna och kunderna för att få ner företagens klimatutsläpp?

Programledare: Philip Ramqvist Medverkande och röster i programmet: Annika Digreus, klimatreporter, Ekot Christian Thomann, docent i företagsekonomi på KTH, gästforskare, Handelshögskolan i Stockholm. Åsa Persson, ordförande, Klimatpolitiska rådet, Ebba Busch, energiminister (KD) Romina Pourmokhtari, klimatminister (L) Daniel Helldén, språkrör (MP) Anton Foley och Greta Thunberg, klimataktivister Larry Fink, vd, Blackrock Dan Yergin, Standard and Poor Global Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Victor Ubeira ekonomiekotextra@sverigesradio.se

2024-03-21 16:14 - 8:57