Kryssa i valen ovan så skrivs feed-URL:en om - kopiera den sedan till din poddspelare.
FINAL. Vi summerar vad vi egentligen pratat om i lite drygt 100 program. Dessutom bjuder vi på lite matig statistik – och ger er den svenska musikhistorien i kortformat!
Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. Avsnittet saknar spellista på Spotify. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Ljudtekniker: Sandra Pettersson Producent: David Rune Den svenska musikhistorien görs av produktionsbolaget Munck.
Vi gästas av musikjournalisten Anna-Charlotta Gunnarsson som hjälper oss att skärskåda genrebenämningar i samtiden – och så försöker vi utröna vad som definierar och bestämmer det här med musiksmak.
Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. Avsnittets spellista på Spotify: https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/2aGIvAibXH6emiDk1XBbd5?si=4bfGTm1lRrOJnym9hJbETg Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Ljudtekniker: Sandra Pettersson Producent: David Rune Den svenska musikhistorien görs av produktionsbolaget Munck.
Musikteoretiska kval. Lagom på upploppet till hela serien, så reflekterar vi lite kring hur musikhistorien skrivs. Vad betyder det att komma ihåg och vad är det vi väljer att minnas?
Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. Avsnittet saknar spellista på Spotify. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Ljudtekniker: Sandra Pettersson Producent: David Rune Den svenska musikhistorien görs av produktionsbolaget Munck.
Tonsättaren Jonas Valfridsson gästar oss för ett samtal om den samtida konstmusikscenen i Sverige. Hur är det att ha den som sitt arbetsfält? Och för vem existerar den idag?
Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. Avsnittets spellista på Spotify: https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/6pdSb9XzZxWczXiN0uKlbR?si=pznk7KyOR7KkywUR57NX0Q Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Ljudtekniker: Sandra Pettersson Producent: David Rune & Anna Swantesson Den svenska musikhistorien görs av produktionsbolaget Munck.
Med beats, rhymes och Ametist Azordegan reder vi ut vad som är kännetecknande för svensk hip-hop. Programledare: Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.
Avsnittets spellista på Spotify: https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/5edR8KFmvZh4g8Ge71QKMo?si=FZSw3fO0TK2geP2fnaUlQg Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Ljudtekniker: Sandra Pettersson Producent: David Rune Den svenska musikhistorien görs av produktionsbolaget Munck.
Med hjälp av Herbert Spencers utvecklingsteorier gör vi en musikteoretisk analys av tre svenska artisters musik. Vad utmärker de artister som överlever såväl en tuff musikbransch som en kräsen publik?
Mats Lindström, chef för Elektronmusikstudion, ger oss den del av konstmusikhistorien när fiolstråkar och partitur skulle ersättas med kretskort och kompositörer iförda labbrockar. Så – hur gick det?
För första gången gästas vi av en jurist, Gunnar Petri, när vi dissekerar begreppet "Det svenska musikundret". Hur stort är egentligen det där undret? Och så skärskådar vi dagens upphovsrätt.
I dag är kyrkokören en självklar del av svenskt musikliv. Men vad var det som fick den blandade amatörkören att växa fram i Sverige i början av 1900-talet? Och hur lät kyrkomusiken genom förra seklet?
Varför får vissa artister en särskilt hängiven skara fans? Och hur ser den fanskaran egentligen ut? Består den mest av skrikande groupies och insnöade freaks? Vår gäst Per Sinding-Larsen reder ut.
Vi skärskådar den elektroniska musiken tillsammans med Bengt Rahm, en sällsynt(h) bevandrad expert på området. Fokus ligger på svensk synth men vi hinner också med ett och annat stickspår.
Den svenska musikhistorien är fylld med stora sångare, personer med guld i struparna, och det är på 1900-talet som denna tradition peakar i Sverige. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.
ABBA gör entré i den svenska musikhistorien! Men hur löd egentligen vinnarreceptet för bandets framgångar? Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg ger er svaret med sin musikanalytiska skalpell!
Affärssinne, hantverkskunnighet och känsla för tajming står i fokus när vi tittar på dem som inte själva stått på scen men som gjort musiken möjlig: Stensson, Stikkan, Max Martin m.fl.
Vi analyserar och lyssnar på hur de svenska särdragen kunde ta sig uttryck i tre vitt skilda genrer under 60- och 70-talen. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.
Ika Johannesson proppar veckans avsnitt fullt med distade gitarrer, dubbelkaggar och pyroteknik - och förklarar varför Sverige är en hårdrockande nation. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.
Vad har kännetecknat den modern jazzen i olika tider? Erik Kjellberg tecknar jazzen i Sverige efter 1945 fram till idag. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.
Stefan "livet är en fest" Wermelin ger oss tre decenniers populärmusik i kortformat - och bjuder på en musikbonanza av sällan skådat slag. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.
Vad kom ur den modernistiska rörelsen? Vi hoppar ner i 70-, 80- och 90-talens skyttegravar inom svensk konstmusik och undrar vad som var fortsättning på rådande ideal och vad som var motreaktion?
Tillsammans med gäst Gustav Gelin lyssnar vi av 90-talets svenska musikscen och undrar vilken roll fanzines, musikfestivaler och musiktidskrifter spelade i en tid när Internet ännu var i sin barndom?
Vi drar isär körklangens skira draperier och tar steget in i körlyrikens poetisk värld: en genrer där verken ofta är mer omsjungna än dess upphovspersoner. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.
Den svenska visans skepnader är många. Med Marita Rehdin, visforskare, tecknar vi genrens utveckling på 1900-talet: från Sven Scholander via Evert Taube till Barbro Hörberg och Sofia Karlsson.
Tonsättaren Allan Pettersson var okänd under stora delar av sin karriär, men rönte senare stor internationell framgång. Med vår gäst Per-Henning Olsson tecknar vi porträttet av "Sveriges egen Mahler."
Sofia Lilly Jönsson tar oss med till filmens värld i form av musik och ljud. Vi frossar såklart i Bergman, men belyser även musikens olika skepnad i såväl tidig stumfilm som i ljudfilmens begynnelse.
Med Dan Lundberg, arkivchef för Svenskt visarkiv, djupdyker vi i svenska minoriteters musik. Hur har olika etniska, religiösa och politiska subkulturers uttryck låtit under 1900-talet?
Tillsammans med vis- och låtforskare Karin Strand slår vi ett slag för schlagern och bjuder på en och annan hit. Hur har egentligen schlagermusikens olika skepnader sett ut under 1900-talet?
I folkhemmets epicentrum under 1950- och 60-talen, rasade en livlig stildebatt inom svensk konstmusik. En tid av positioneringar och strider mellan olika ideal. Men vilka gick segrande ur tvisten?
Ett avsnitt om när musik tvingar oss att välja läger. Etnolog Sverker Hyltén-Cavallius förklarar sammanhanget mellan musik och grupptillhörighet. Och vad som faktiskt är bäst: synt eller hårdrock!
På 1950-talet gör karaktärer som Rock-Olga och Rock-Ragge entré i den svenska musikhistorien. Med gäst Lars Lilliestam och en rejäl dos brylcreem tecknar vi hur rocken tog sina första steg i Sverige.
Nyårsdagen 1925 genomförs den allra första radioutsändningen i Sverige. I form av musik så klart! Vi navelskådar vår egen älskade etermedia och gräver i radions betydelse för svensk musikhistoria.
Tillsammans med Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, tecknar vi det svenska 1900-talets mediehistoria: Från kafferep och kollektiv samling kring grammofonen till strömmad musik över nätet.
Om det dream team som från mitten av 40-talet kom att dominera den svenska konstmusiken: Måndagsgruppen. En samling musikpersonligheter som varje måndag träffades runt Karl-Birger Blomdahls köksbord.
I veckans avsnitt dissekerar Esmeralda och Mattias ett fenomen inom den tidiga 1900-talets musik: nyklassicismen. Med tre svenska tonsättare i fokus: Larsson, Wirén och de Frumerie.
Det tidiga 1900-talets revymusik kom att göra avtryck i generationer. Möt estradörer som Emil Norlander, Zarah Leander, Karl Gerhard, Ernst Rolf och Povel Ramel - till dagsaktuella Henrik Dorsin.
Blockflöjtslektioner i den kommunala musikskolans regi, är det många av oss som har tragglat sig igenom i unga år. Men vad är egentligen bakgrunden till den breda musikundervisningen i Sverige?
Vi tar oss an musikkritikern vars penna fruktades mer än någon annans, men vars dräpande sarkasmer också lockade till läsning. Och som dessutom komponerade egen musik. Telefongäst: Henrik Karlsson.
"En hemsk infektionssjukdom närmar sig våra friska kuster." Tillsammans med expert Jens Lindgren undersöker vi hur nya musikstilar föranledde alarmistiska rapporter men till slut även erövrade landet.
Tillsammans med musikforskaren Gunnel Fagius lyssnar vi på musiken för de allra minsta och diskuterar hur den har skiljt sig åt under 1900-talet. Musik som rymmer både kända och okända kompositörer.
Vi tar musikforskaren Tobias Lund till hjälp för att teckna porträttet av en av 1900-talets stora giganter: Hugo Alfvén. En mångsidig och produktiv tonsättare som ville gå hem i alla läger.
Hur låter egentligen en "genuin tradition"? Vi berättar om Folkmusikkommissionen och Zornmärket, två 1900-talsfenomen som i mångt och mycket har format och definierat vad vi idag kallar för folkmusik.
Vi tittar på tre tonsättare verksamma i brytningstiden mittemellan två epoker, i en tid då musiklivet slets isär av olika politiska extremismer och synen på tonsättarrollen kom att ändras i grunden.
Säsongspremiär! Vi är tillbaka för att ta hela den svenska musikhistorien i mål. Perioden 1900-2017 står för dörren och i säsongens första avsnitt bjuder Mattias och Esmeralda på ett örnperspektiv.
Säsongsavslutning. I vår andra säsongs sista avsnitt, tar vi oss en titt på det sena 1800-talets nya generation tonsättare och brytningstiden mellan två musikaliskt skilda sekler.
Under 1800-talet sker en explosion av nya instrumenttyper - både arter och avarter. Den svenska musikhistorien kommer lastad med octobas, klavikord, durspel och pyrofon, d.v.s. propangasdriven orgel.
Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, väckelserörelsen och idrottsrörelsen ser dagens ljus under andra delen av 1800-talet. Gemensam nämnare? Musikens vikt så klart! Hör Stefan Bohman berätta mer.
Tonsättare, pianist och en musikalisk virvelvind. Den produktive Wilhelm Stenhammar var aktiv på bägge sidor sekelskiftet - men vi kan förstås inte hålla oss från att ge honom ett avsnitt redan nu.
En svensk tonsättare som tog sig an det få andra vågade - ändå är Andreas Hallén märkligt okänd för många av oss. Joakim Tillman, docent i musikvetenskap, tecknar ett porträtt av en mångsidig man.
Ett avsnitt helt vigt åt Elfrida Andrée; en mycket spännande gestalt i det sena 1800-talets Göteborg och som bl.a. var Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist. Gäst: Eva Öhrström.
Hur lät den svenska kyrkomusiken under 1800-talet? Den frågan ställer vi till dagens ciceron - Anders Dillmar, organist och musikvetare. Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.
Tillsammans med Ursula Geisler dyker vi ner i den moderna svenska körsångsrörelsens rötter - som går att finna i 1800-talets stundentsång vid universiteten. Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.
Den svenska operascenen blomstrade under Gustav III:s dagar. Men vad hände med den på 1800-talet? Lektor Karin Hallgren hjälper oss att teckna historien om ett drama i tre akter.
Ann-Marie Nilsson som gästade oss redan i seriens första säsong gör ett kärt återbesök för att ge oss en inblick 1800-talets blåsmusik av skilda slag. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.
Musikforskare Anne Reese gästar oss för att levandegöra den professionalisering som 1800-talets musikliv genomgick. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.
Ballader, koraler, vallåtar och trallning är olika delar av 1800-talets folkliga sångtraditioner. Ta del av musikologen och visforskaren Märta Ramstens berättelser och inspelningar när hon gästar DSM.
I dagens avsnitt tar vi oss an två riktiga superstars under det svenska 1800-talet: Jenny Lind och Christina Nilsson. Musikforskaren Ingela Tägil vet allt och lite till om dessa två.
Under den senare delen av 1800-talet träder de kvinnliga tonsättarna in på den svenska musikscenen. Med hjälp av musikvetaren Camilla Hambro lyfter vi fram fyra av dessa kvinnliga pionjärer.
Tillsammans med musikforskare Gunnar Ternhag reder vi ut den svenska nationalromantiken och visar på spännande kopplingar mellan olika musikmiljöer i 1800-talets Sverige.
Tillsammans med musikforskaren Martin Edin gör vi en djupdykning i denna pianots guldålder och uppmärksammar särskilt de svenska s.k. pianolejonen och lejoninnor under 1800-talet.
Eva Öhrström, professor emerita vid Kungliga Musikhögskolan, gästar oss på nytt för att denna gång berätta allt - och lite till - om tonsättaren Adolf Fredrik Lindblads fascinerande musik.
Tillsammans med Sten Dahlstedt sätter vi alla tänder vi har i just precis det som avsnittets titel frågar sig. Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.
Visforskaren Karin Strand sprider ljus över skillingtrycket, alltså små en- eller tvåbladiga papper med vistexter som verkligen innehöll allt: glädje, sorg, skandal, mord och otukt, snyft och skryt.
Ett fåtal individer i Sverige fostrade under 1800-talet många hundra elever i tonkonsten. Vi berättar vilka det var, och vilka studievägar som stod till buds för den som ville bli tonsättare.
Tillsammans med vår gäst Lennart Hedwall tar vi tempen på 1800-talets svenska singer-songwriters. Bl.a. Carl Jonas Love Almqvist och Erik Gustaf Geijer. Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.
Avsnitt 43. Mattias och Esmeralda ger er historien om den kanske främste företrädaren för svensk nationalromantik: August Söderman. Den medvetet svenska musikens fader helt enkelt.
Avsnitt 42. Carl Erik Södling tillhör de mer egensinniga gestalterna inom svenskt musikliv under 1800-talet. Musikforskare Mathias Boström hjälper oss att teckna porträttet av en fascinerande särling.
Avsnitt 41. Upphovsrätten är ständigt aktuell för debatt. Men frågan är vad dagens debattörer hade sagt om 1800-talets variant. Veslemöy Heintz tecknar en dåtidens bild av nottryck och nothandel.
Avsnitt 40. Med hjälp av Ulrik Volgsten, professor vid Musikhögskolan i Örebro, försöker vi besvara frågan som även var högst aktuell på 1800-talet: Hur blir man egentligen ett musikaliskt geni?
Avsnitt 39. Med hjälp av Tomas Löndahl, Ständig sekreterare i Kungliga Musikaliska Akademin, tar vi oss an Ludvig Norman: en musikalisk naturbegåvning under svenskt 1800-tal.
Avsnitt 38. 1800-talets samlandes konst står för dörren - med alltifrån spektakulära musiksamlare till en präktig musikskandal i Uppsala! Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.
Avsnitt 37. Vi gästas av Eva Öhrström, professor emerita vid Kungliga Musikhögskolan, och dyker ner i Magdalena Silfverstolpes salongsmiljö - de s.k. "Mallas fredagar" i Uppsala på tidigt 1800-tal.
Avsnitt 36. Docent Owe Ander gästar Den svenska musikhistorien för att berätta om Berwald-släkten - och då framför allt kusinerna Franz och Johan Fredrik. Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.
Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg tar sig an en av de mest oförståeligt förbisedda gestalterna inte bara i svensk musikhistoria - utan i världens! Åtminstone om man ska tro Mattias själv.
Professor emeritus Fabian Dahlström gästar DSM och berättar om en av de främsta tonsättarna under första halvan av 1800-talet: Bernhard Crusell. Programledare: Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.
NYPREMIÄR! Vår andra säsongs premiäravsnitt introducerar den svenska 1800-talsmusiken och bjuder lyssnaren på en musikalisk buffé där såväl saltsill som korngröt samsas med punsch och maräng!
Kyrkosång på folkspråket blev en konsekvens av reformationen. Men hur lyckad var egentligen symbiosen av redan befintliga gregorianska melodier och nyskrivna texter på svenska? Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.
Säsongsavslutning. I första säsongens avslutande del bjuder vi på en omgång blandade karameller. Från Bellmans Movitz, via Åhlströms monopol till en alldeles särskild bal på slottet år 1792.
Den tysk-svenske 1700-talstonsättaren Joseph Martin Kraus har ibland kallats ”den svenske Mozart”. Hans Åstrand, Kraus-kännare, introducerar ett av den svenska musikhistoriens största namn.
När den Kungliga teatern, d.v.s. operan, invigdes 1773 var det på sätt och vis en korsbefruktning av exklusiv hovkultur och folkparkernas sångspel. Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.
Vilka är rötterna till det vi idag kallar för folkmusik? Med Magnus Gustafsson, musikforskare och spelman, tittar vi närmare på sambandet mellan den s.k. folkmusiken och 1700-talets högre ståndsmusik.
1771 grundas den kungliga musikaliska akademin – en riktig milstolpe i den svenska musikhistorien. Men vilka var personerna som stod bakom initiativet? Och vad gjorde de bakom lyckta dörrar?
Gustav III:s operahus krävde förstås uppsättningar av klass. Uppdraget att fylla byggnaden med högkvalitativ musik föll på tre utländska tonsättare. Med Esmeralda Moberg, folkmusiker, och Mattias Lundberg, musikforskare.
Far och son Zellbell, båda med förnamnet Ferdinand, är huvudpersoner i detta avsnitt. Men vem av dem skrev egentligen vad? Med musikforskare Mattias Lundberg och folkmusiker Esmeralda Moberg.
Det sena 1700-talets slutna musiksällskap var ett slags föregångare till den kungliga musikaliska akademin. Veslemöy Heintz hjälper oss att sprida ljus över musiksällskapets Utile Dulcis samlingar.
Samtidigt som musikinstitutioner växte fram i Stockholm på 1700-talet, hände spännande musikaliska saker i mindre städer och på landsbygd. Lyssna och få en förklaring till avsnittets konstiga titel!
Fanns det några arvingar stora nog att axla fader Romans mantel? I veckans avsnitt tittar vi närmare på tonsättare ur de två kapellen – Adolf Fredriks kapell och det kungliga hovkapellet.
Johan Helmich Roman, ”Den svenska musikens fader”, introduceras för oss genom operasångerskan Susanne Rydén. Med Mattias Lundberg, musikforskare, och Esmeralda Moberg, programledare.
Musikundervisningen vid stormaktstidens universitet var ingen lättvindig historia. Något som blir tydligt när Mattias tvingar Esmeralda att vara respondent av en musikavhandling från 1600-talet!
Vi dyker ner i Düben-samligen: musiken som Düben-medlemmarna skrev, spelade och samlade. Esmeralda Moberg, folkmusiker, och Mattias Lundberg, musikforskare, gästas av musikforskare Maria Schildt.
Stormaktstiden sätter förstås sina avtryck även på det musikaliska området. Faktum är att musiken har stor del i att hålla samman det svenska imperiet. Men hur? Mattias och Esmeralda ger dig svaret!
Vi låter ett gäng riktigt ärrade veteraner ta plats i studion – de böcker som hade störst betydelse för svensk musik på 1600- och 1700-talen. Med Esmeralda Moberg, folkmusiker, och Mattias Lundberg, musikforskare.
Sverige har en av världens största sammanhängande samlingar av 1600-talsmusik. Hur kan det komma sig? Vår gäst Lars Berglund reder ut begreppen. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.
Vad har dagens trendspanare på Södermalm i Stockholm gemensamt med 1600-talets adel? Vi dyker ner i adliga kulturvanor och den riktigt fina smaken. Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.
När 1600-talets tillfällighetsdiktning, den litterära visan, gör entré i Den svenska musikhistorien står musikern Martin Bagge redo att med lutan i hand dra en och annan rövarhistoria. Dessutom bjuder Martin på ett exklusivt uruppförande! Med Mattias Lundberg, musikforskare, och Esmeralda Moberg, folkmusiker.
Mattias sätter dig i 1600-talets skolbänk, som visar sig vara ett slags föregångare till dagens kommunala musikskola. Med Esmeralda Moberg, folkmusiker, och Mattias Lundberg, musikforskare.
Tillsammans med gäst Kia Hedell tar vi oss en svängom till Vasa-kungarnas hovmusik. Med Mattias Lundberg, musikforskare, och Esmeralda Moberg, programledare.
Bröderna Olaus och Laurentius Petri, här kallade Olle och Lasse, är reformatorerna framför andra på Gustav Vasas tid. Folke Bohlin, professor emeritus i musikvetenskap vid Lunds Universitet, gör oss inblickar i deras liv och gärningar på musikens område.Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.
"Provinsen får en musikalisk identitet". Reformationens betydelse för svensk historia går knappast att underskatta. Men vad fick den för följder på det musikaliska området? Säkerligen fler än du tror!
I veckans avsnitt blir det papperslöst i dubbel bemärkelse: om medeltidens melodier som inte ”låsts fast på papper” och om papperslösa musiker vars rättssäkerhet inte var den bästa.
Karin Strinnholm-Lagergren – forskare i gregoriansk sång – släpper in oss bland höga valv och berättar i Den svenska musikhistorien om musiklivet i medeltidens kloster.
Vad har 60-talets popmusik att tacka medeltiden för? Flerstämmigheten såklart! Med Esmeralda Moberg, folkmusiker, och Mattias Lundberg, musikforskare.
Klockor och almanackor var kanske inget det kryllade av på medeltiden. Så hur kunde man då hålla koll på tiden? Genom musiken såklart!
Ann-Marie Nilsson, Sveriges främsta expert på det rimmade helgonofficiet, gästar dagens program. Med Mattias Lundberg, musikforskare, och Esmeralda Moberg, programledare.
Inom den tidiga medeltidens musik var tilltron till regelsystem och logik så stark att själva musikteorin faktiskt var viktigare än att det lät bra. Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.
Hur lät den svenska musiken under tidig medeltid? Vi introducerar dig till de äldsta bevarade skriftliga källorna för musik och musikutövande genom att riva i gamla, illaluktande pergament.
Musikarkeologen Cajsa Lund gästar Den svenska musikhistorien och berättar vad vi kan veta om forntidens musik. Går det ens att veta någonting om musik så långt tillbaka i tiden?!
Premiär! DSM gör storslagen entré genom att ifrågasätta sin egen existens! Vad ska det här med att rota i gammal musik egentligen vara bra för? Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.