Brottsspår

2026-08-06 05:00 - 30:00

Det går att lista ut vilken typ av person man ska rikta in sitt sökande på efter grova brott, baserat på var, hur och när ett brott har utförts. Det kallas profilering.

Fallet med den så kallade Lasermannen var det första i Sverige där en gärningsmannaprofil gjordes, och den visade sig stämma mycket väl överens med den man som till slut dömdes för skjutningarna. Då var det en ensam psykiater som gjorde den, och så ser det också ofta ut i fiktionen. Men i verkligheten är det här ett lagarbete, och chefen för polisens gärningsmannaprofilgrupp berättar varför det behöver vara det. Geografisk profilering beskrivs som en ”kusin” till den nämnda metoden, och bygger mycket på att vi människor är lata vanedjur. Men hur kan man skapa en sådan profil när det bara handlar om ett enda dåd? För Lasermannen gjordes även en klassisk fantombild, men den visar på svårigheterna med en gärningsperson som maskerar sig. Vi får själva testa hur det går till att skapa en fantombild med dagens moderna metodik. I avsnittet hörs ett ljudklipp från teveserien Bron, SVT. Medverkande: Anders Karlsson, chef Gärningsmannaprofilgruppen Polismyndigheten och Jonas ”Jocke” Hildeby, operativ analytiker, Polismyndigheten Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér Exekutiv producent: David Rune Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg

2026-07-31 05:00 - 30:00

Vid mord måste brottsplatsen undersökas och dokumenteras in i minsta detalj. Till sin hjälp tar polisen bilder, modeller och ibland arkeologi. Och i USA fick poliserna träna på mord i dockskåp.

2026-07-23 05:00 - 29:59

Digital teknik blir ett allt viktigare redskap i både brott och brottsutredningar, med en kapplöpning mellan de två sidorna. Och de allt fler kameror som fångar våra rörelser ger nya möjligheter - men hur långt får det gå?

I Knutbyfallet blev raderade men återskapade textmeddelanden viktiga som bevisning, ett genombrott för digital teknik i brottsutredningar. Numera är de kriminellas krypterade telefoner och meddelandetjänster viktiga och ibland möjliga för polisen att knäcka, men nya varianter kommer ständigt. Digital ansiktsigenkänning är en annan ny och viktig metod, som kan hjälpa till att spåra upp misstänkta, men både verkligheten och integriteten gör det svårare än i deckarna på tv. Och när till och med våra bilar börjar likna datorer, så ger också det polisen nya möjligheter. I avsnittet hörs ljudklipp från P3 Krim. P4 Uppland och CSI New York. Medverkande: Corinna Kruse, lektor Teknik och social förändring, Linköpings Universitet, Åke Ljungqvist, Sverigechef, IBAS On Track och Adelina Zahirovic, gruppchef bildbiometri, Polismyndigheten/Nationellt Forensiskt Centrum Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér Exekutiv producent: David Rune Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg

2026-07-17 05:00 - 30:00

Varje enskilt vapen lämnar unika spår på de kulor som avlossas. Hur är det möjligt, och hur utnyttjas det i brottsutredningar? Och hur kan man kartlägga en skytts rörelser i efterhand enbart genom att studera skotthålen?

Tekniken att koppla avlossade kulor till beslagtagna vapen fick ett genombrott redan under gangster-eran i Chicago, och metoden är till stor del densamma idag. Att återskapa händelseförloppet vid en skjutning med hjälp av vinklarna på kulhål kom ungefär samtidigt. Men där kan också modern digital 3D-teknik bidra till bättre förståelse över hur en gärningsperson rört sig genom en brottsplats, t ex vid en masskjutning som i Örebro 2025. Det kan hjälpa drabbade och deras anhöriga, och förstå vem som kan ha varit i riskzonen att träffas. Medverkande: Mikael Johannesson, vapenundersökare Polisen/Nationellt Forensiskt Centrum och Johan Ekman, specialist skjutincidentrekonstruktion, Polisen/Nationellt Forensiskt Centrum Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér Exekutiv producent: David Rune Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg

2026-07-10 05:00 - 29:59

I slutet av 1800-talet användes fingeravtryck för första gången som bevis vid ett mord. Före de tekniska bevisen handlade polisens arbete mer om hårda förhör och att få fram erkännanden.

Allt började med ett mordfall i Argentina och ett blodigt tummavtryck på en dörrpost. Ett barnamord kunde bevisas med hjälp av det, och snart spred sig tekniken över världen. Det här blev början till hur polisen började använda alltmer teknisk bevisning och att kriminaltekniken utvecklades. 1910 startade fransmannen Edmond Locard det första ”moderna” kriminaltekniska laboratoriet i Lyon, och han brukar kallas kriminalteknikens fader. ”All kontakt lämnar spår” är hans princip och det är grunden i mycket polisutredningsarbete. Han ansåg att damm var en speciellt värdefull resurs som kunde säga mycket om var en person varit – örondamm till exempel. I avsnittet användes ljudklipp från France Culture, Radiofrance, France Inter och Stockholmskällan. Medverkande: Olle Falklöf, ofrensiker, fingeravtrycksexpert, Nationellt Forensiskt Centrum och Mats Hayen, historiker och forskningsledare, Stockholms stadsarkiv, Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér Exekutiv producent: David Rune Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg

2026-07-03 05:00 - 29:59

När DNA-analyserna kom förändrade de brottsutredningarna i grunden. Det har blivit ett av brottsutredarnas säkraste kort och har varit avgörande vid flera av våra största mordutredningar.

Från OJ Simpson-rättegången om ett dubbelmord 1995 till upplösningen av dubbelmordet i Linköping 2020 har mycket hänt. OJ Simpson friades för att skepsisen mot DNA var stor. Och när dubbelmordet i Linköping kunde lösas med hjälp av släktforsknings-DNA hade det gått 16 år sedan morden. Det gjorde att metoden utreddes och sedan förra året är det tillåtet i Sverige. Första gången någonsin som mord kunde uppklaras med hjälp av DNA var i Storbritannien på 1980-talet. Kanske hade det inte hänt om inte en polis läst lokaltidningen så noga. I avsnittet hörs ljudklipp från CNN; True Lives on Pitchfork murders, Youtube; University of Leicester. Medverkande: Ricky Ansell, forensiker och DNA-expert, Nationellt Forensiskt Centrum, Peter Sjölund, DNA-släktforskare Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér Exekutiv producent: David Rune Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg

2026-06-26 05:00 - 30:00

Deckarförfattare tar ofta livet av sina litterära personer med stryknin, arsenik och andra infernaliska giftmetoder. Så ser det inte riktigt ut i verkligheten.

Giftmord är väldigt ovanligt - i Sverige sker bara några enstaka varje år och offren ser inte alls ut som i fiktionen. Det är ofta sårbara personer, barn eller gamla, enligt rättsläkaren Brita Zilg. Men det finns en del av verkligheten där det sker giftmord som nästan verkar tagna ur en agentroman – när det handlar om lönnmord av ryska oppositionella, tidigare spioner och liknande fall i forna Sovjet och i dagens Ryssland. I nya serien Brottspår fördjupar vi oss i verklighetens och fiktionens giftmord. Och i hur man gör för att upptäcka giftmord när ingen vet vilket gift som använts. I avsnittet hörs ljudklipp från serien Giftattacken i Salisbury, BBC, och ur filmserieavsnittet Agatha Christie's Poirot: The Mysterious Affair at Styles. Medverkande: Brita Zilg, Rättsläkare på Rättsmedicinalverket; Olle Matsson, Professor emeritus i kemi, giftexpert, Uppsala Universitet. Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér Exekutiv producent: David Rune Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg